Verksamhetsberättelse 2015

Innehåll 1 Om Dag&Nät ............................................................................ 1

1.1 Dag&Näts verksamhetsidé .................................................................................. 1 1.2 Dag&Näts vision ................................................................................................. 1 1.3 Dag&Näts strategi ............................................................................................... 1 1.4 Dag&Näts partners.............................................................................................. 1 1.5 Dag&Näts ekonomi ............................................................................................ 1 1.6 Dag&Näts organisation ....................................................................................... 2

Styrgruppens sammansättning och sammanträden ....................................... 2 1.6.1 LTU:s ledningsgrupps sammansättning ........................................................ 3 1.6.2 Temareferensgrupper .................................................................................... 3 1.6.3 Dag&Näts personal ....................................................................................... 3 1.6.4

2 Dag&Näts forsknings- och utvecklingsarbete ...................... 5 2.1 Tema Dagvattenkvalitet: från regn till recipient ................................................. 7

Biofilter för dagvattenbehandling ................................................................. 8 2.1.1 Hydroimpact – Dagvattenkvalitet i ett förändrat klimat ............................... 9 2.1.2 Dagvattnets innehåll och variationer .......................................................... 10 2.1.3 Källor till föroreningar och karaktärisering av dagvatten ........................... 11 2.1.4 Gröna tak i kallt klimat, utvärdering av be-fintliga tak och anpassning av 2.1.5

växtlighetens sammansättning .................................................................................... 12 Avancerad dagvattenrening ........................................................................ 14 2.1.6

2.2 Tema Dagvattensystem ..................................................................................... 15 Vattenavledning för en säker bebyggd miljö .................................................. 16 2.2.1 Dagvattensystem – funktion ....................................................................... 17 2.2.2 Organisation och planeringsprocesser inom kommunal dagvattenhantering19 2.2.3 Urban grön infrastrukturs prestanda ........................................................... 20 2.2.4

2.3 Tema Ledningsnät ............................................................................................. 22 Resurseffektiva ledningsnät? ...................................................................... 23 2.3.1 Ovidkommande vatten i ledningsnät .......................................................... 24 2.3.2 Hållbara ledningssystem i kallt klimat ........................................................ 25 2.3.3

2.4 Projekt, bemanning och samarbetsparter .......................................................... 26 3 Kompetensförsörjning ........................................................... 29

3.1 Studentorienterad branschdag vid LTU ............................................................ 29 3.2 Grundutbildning inom VA-området vid LTU................................................... 29

4 Kommunikation ..................................................................... 30 4.1 Hemsida ............................................................................................................ 30 4.2 Nyhetsbrev ........................................................................................................ 30 4.3 Sociala medier ................................................................................................... 30 4.4 Populärvetenskaplig artikelserie Ny Forskning och Teknik ............................. 30 4.5 Arrangerande av konferens ............................................................................... 30

Nationella konferensen Avlopp&Miljö ..................................................... 30 4.5.1 Svenskt Vatten Utveckling 25 år – då, nu och framtid ............................... 31 4.5.2

4.6 Vattenplattformen ............................................................................................. 31 4.7 Deltagande på konferenser, etc ......................................................................... 31

4.8 Utmärkelser, priser och ärofyllda uppdrag ....................................................... 32 4.9 Informationsmöten ............................................................................................ 33 4.10 Publikationer ..................................................................................................... 33

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter .............................................................. 33 4.10.1 Konferensbidrag .......................................................................................... 34 4.10.2 Rapporter..................................................................................................... 35 4.10.3 Doktorsavhandlingar ................................................................................... 35 4.10.4 Licentiatuppsatser ....................................................................................... 35 4.10.5 Examensarbeten .......................................................................................... 35 4.10.6 Populärvetenskaplig artikelserie ”Ny Forskning och Teknik” ................... 36 4.10.7

1

1 Om Dag&Nät Ett väl fungerande vattenförsörjnings- och avloppssystem (VA-system) är en förutsättning för långsiktigt hållbar sam-hällsutveckling. I detta ingår dagvatten-systemens och stadsdräneringens funkt-ion som väsentlig med avseende på sam-hällsekonomi, miljö samt medborgarnas säkerhet och hälsa. Forskningsgruppen Stadens vatten/VA-teknik vid Luleå tekniska universitet har under en rad år framgångsrikt verkat inom VA-systembaserad forskning med utgångspunkt i hållbarhet och klokt re-sursutnyttjande och i nära samverkan med branschens aktörer. Det av gruppen identifierade behovet att ytterligare stärka samarbetet med andra VA-aktörer i norra regionen, tillsammans med Svenskt Vatten Utvecklings satsning på mer omfattande projektprogram inom VA-området, resulterade år 2010 i klus-terbildningen Dag&Nät.

1.1 Dag&Näts verksamhetsidé Dag&Nät utvecklar och förmedlar forskningsbaserad kunskap samt bygger nätverk inom dagvatten- och lednings-nätsområdet; med utgångspunkt i sam-hällets behov, hållbarhet och klokt re-sursutnyttjande samt i nära samverkan med privata och offentliga aktörer.

1.2 Dag&Näts vision År 2020 är Dag&Nät ett internationellt ledande forskningscentrum för kun-skaps- och kompetensutveckling inom dagvatten- och ledningsnätområdet.

1.3 Dag&Näts strategi För att nå visionen initierar och genom-för Dag&Nät behovsdrivna forsknings-, utvecklings- och utbildningsinsatser inom dagvatten- och ledningsnätområ-det. Dag&Nät har särskilt gjort sig känt genom satsningen på att tillhandahålla behovsanpassad forskning och utveckl-ing inom områdena dagvattenkvalitet, dagvattensystem och ledningsnät, vilket möjliggörs genom ett starkt samarbete med befintliga aktörer, samt genom att knyta sig an nya samarbetspartners. Samtidigt är Dag&Nät en viktig kataly-sator för ny samverkan inom VA-området, med fler mötesplatser för till-kommande aktörer.

1.4 Dag&Näts partners Dag&Nät består av forskningsgruppen Stadens vatten/VA-teknik vid Luleå tek-niska universitet, Luleå kommun (Sam-hällsbyggnadsförvaltningen), Skellefteå kommun (Samhällsbyggnadskontoret), Umeå kommun (Umeva AB), Sundsvalls kommun (MittSverigeVatten AB), Ös-tersunds kommun (Vatten Östersund) samt Svenskt Vatten. Ungefär 1/5 av de forskningsprojekt som bedrivs inom Dag&Nät finansieras av dessa parter. Dag&Nät fungerar därtill som paraply för ytterligare projekt inom dagvatten-området, med andra finansiärer såsom Formas, Vinnova och Norrbottens Forskningsråd. Till detta kan läggas le-veranser i form av examensarbeten och projektarbeten.

1.5 Dag&Näts ekonomi Dag&Nät omsatte femte verksamhetså-ret (2015) 21,3 miljoner kronor. Här fortsätter Svenskt Vatten Utveckling att

2

lämna bidrag på samma nivå som tidi-gare med 1,5 miljoner och partnerkom-munerna tillsammans med ytterligare 1,4 miljoner årligen. Under året har vi i likhet med tidigare år och baserat på medlemmarnas behov in-lämnat nya ansökningar om FoU-medel, för att ytterligare växla upp Dag&Näts verksamhet. Glädjande nog har utfallet från ansökningarna varit gott, vilket har medfört utökad projektvolym. Ett antal nya projekt har alltså tillförts 2015, hu-vudsakligen finansierade av Vinnova och Formas. Formas bidrog 2015 med 5,3 miljoner, Vinnova med 6,8 miljoner samt Norrbot-tens Forskningsråd med 1,2 miljoner. Under femte verksamhetsåret har Dag&Nät överträffat det ursprungliga omsättningsmålet 7-8 miljoner/år med ca 200%. De grundfinansiärer som ingår i styr-gruppen ges i och med detta inflytande över en forskningsverksamhet med en årsvolym > 20 miljoner kr. Utöver denna forskningsdel tillförs ca 2 miljoner årlig-en till verksamheten för utbildning inom VA-området, i form av VA-kurser och branschinriktade examensarbeten.

1.6 Dag&Näts organisation Övergripande organisation för Dag&Nät omfattar en styrgrupp, ledningsgrupp samt referensgrupper. Organisationen redovisas i figur 1.

Figur 1: Dag&Näts organisation

Styrgruppens sammansättning 1.6.1och sammanträden

Styrgruppen har under 2015 bestått av:

Stefan Marklund, Luleå kommun (ordfö-rande) Stefan Johansson, Skellefteå kommun (vice ordförande) Hendrik Visser, Luleå kommun Kolbjörn Rydén, Östersunds kommun Per Grünhagen, Umeva AB, Umeå kommun Micael Löfqvist, MittSverige Vatten AB, Sundsvall Malin Engström, VAK, Växjö kommun Elin Jansson, RÖK, Uppsala Vatten och Avfall AB Maria Viklander, LTU (projektledare) Sylvia Kowar, LTU (projektkoordinator) Daniel Hellström, Svenskt Vatten AB (adjungerad) Under 2015 har styrgruppen sammanträtt i februari och maj månad samt hållit ett internat i oktober. Närvaron vid samtliga möten har varit god.

3

LTU:s ledningsgrupps samman-1.6.2sättning

Ledningsgruppen har bestått av Annelie Hedström, Godecke Blecken, Anna-Maria Perttu (föräldraledig t.o.m. sep-tember 2015), Maria Viklander, samt Sylvia Kowar, samtliga Stadens vat-ten/VA-teknik, LTU.

Temareferensgrupper 1.6.3 Temareferensgruppernas uppgift är att stötta respektive inriktnings utveckling via återkoppling baserat på gruppens samlade kommunala erfarenhetsbas. Re-ferensgrupperna är kopplade till Dag&Näts forskningsteman enligt föl-jande. Tema Dagvattenkvalitet – från regn till recipient: Petra Viklund (Luleå kom-mun), Anna Bodén (Skellefteå kom-mun), Ulrika Olofsson (Umeva AB), Linnea Mothander (MittSverige Vatten AB), Jenny Haapala (Östersunds kom-mun) Tema Dagvattensystem: Tina Almgren (Luleå kommun), Nils-Erik Hedblad (Skellefteå kommun), Pär Nyström (Umeva AB), Linnea Mothander och Lotta Johansson (MittSverige Vatten AB), Jenny Florberger (Östersunds kommun) Tema Ledningsnät: Bertil Suup (Luleå kommun), Helena Jonsson (Skellefteå kommun), Christer Stenmark (Umeva AB), Lotta Johansson (MittSverige Vat-ten AB), Staffan Fröberg (Östersunds kommun)

Dag&Näts personal 1.6.4 Dag&Nät omfattade 2015 på doktorand-nivå 13 personer samt på postdocnivå en person. Tillkommer till detta som forsk-

ningsöverbyggnad 13 personer, varav 4 är verksamma på deltid. År 2015 har fortsatt forskningsstöd er-hållits av adjungerade VA-professorer. Dessa är professor Richard Ashley från Pennine Water Group i Storbritannien samt professor Gilbert Svensson, SP Ur-ban Water i Göteborg. Jiri Marsalek (National Water Research Institute i Burlington, Kanada) verkar sedan 2014 som professor vid forskargruppen. Pro-jektkoordinator för Dag&Nät är Sylvia Kowar. Nedan presenteras de personer från LTU som under 2015 arbetat inom Dag&Nät. Maria Viklander

Professor

Jiri Marsalek

Professor

Gilbert Svensson

Professor, adjungerad

Richard Ashley

Professor, adjungerad

Sylvia Kowar

Projekt-koordinator

Stefan Marklund

Projektledare

Lena Goldkuhl

Projekt-koordinator

Annelie Hedström

Professor, biträdande

Godecke Blecken

Universitets-lektor

http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2286/d32805/d32806/jirmar

4

Anna-Maria Perttu

Universitets-lektor, biträdande

Inga Herrmann

Universitets-lektor, biträdande

Kerstin Nordqvist Heléne Österlund

Forsknings- ingenjör, 1:e Forskare

Günther Leonhardt

Post doc

Matthias Borris

Doktorand

Helen Galfi

Doktorand

Jonathan Mattsson

Doktorand

Shahab Moghadas

Doktorand

Oleksandr Panasiuk

Doktorand

Laila Søberg

Doktorand

Stina Ljung

Doktorand

Anna Magnusson

Doktorand

Alexandra Andersson Wikström

Doktorand

Hendrik Rujner

Doktorand

Ahmed Al-Rubaei

Doktorand

Youen Pericault

Doktorand

Fredrik Nyström

Doktorand

http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2286/d32805/d32806/amg

5

2 Dag&Näts forsknings- och utvecklingsarbete

Dag&Nät arbetar efter Triple helix-konceptet som bygger på nära samver-kan mellan samhälle, näringsliv och uni-versitet. Konceptet bidrar till en mer liv-full, innovativ och vetenskaplig process, se figur 2. Figur 2: Dag&Näts samverkansarbete Dag&Nät bygger på och är beroende av ett stort engagemang hos medverkande aktörer. Allt syftande till långsiktigt samarbete, för att tillsammans möta och bemästra framtida utmaningar inom VA-området. Våra vägledande principer är: • Relevans – Forsknings- och utveckl-

ingsarbetet ska ligga i linje med Svenskt vattens prioriteringar och substantiellt bidra till utvecklingen av ett uthålligt dagvatten- och led-ningssystem

• Originalitet – Forsknings- och ut-vecklingsarbetet ska medföra tydliga framsteg genom att fylla identifie-rade teoretiska eller praktiska kun-skapsluckor

• Kvalitet – Forsknings- och utveckl-ingsarbetet ska vara av hög interna-tionell standard

• Delaktighet – Forsknings- och ut-vecklingsarbetet ska aktivt upp-muntra växelverkan och utbytet mel-lan olika aktörer och discipliner, mellan forskning och tillämpning samt överbrygga geografiska skill-nader

• Öppenhet – Forsknings- och utveckl-ingsarbetet ska föras framåt i en anda av öppenhet, för att överskrida tradit-ionella gränslinjer och bidra till en kultur som möjliggör effektivt sam-arbete.

Nära samverkan med behovsägare FoU-arbetet inom Dag&Nät har sin ut-gångspunkt i de behov som VA-branschen uttrycker. Detta klarläggs ge-nom möten med behovsägare/kommuner samt i det som framkommer i/genom fältorienterade samverkansprojekt. Möten med intressentkommuner Under år 2015 har Dag&Nät fortsatt att hålla möten på hemmaplan med kom-muner, detta år med Umeå och Sundsvalls kommun. Vanligen har upplägget varit att förmid-dagen har ägnats åt att träffa personal på driftsidan för att lyssna till deras syn på utvecklingsbehov inom VA-området. Ef-termiddagen har sedan fokuserat sam-manfattning av FoU-läget, planering och utveckling för det kommande året samt mer djupgående behovsinventering. De samtal som förts men några kommu-ner i Syd- och Mellansverige har utöver projektengagemang ej resulterat i med-lemskap.

SamhälleSamhälle

IndustriIndustriUniversitetUniversitet

SamhälleSamhälle

IndustriIndustriUniversitetUniversitet

“Genom samverkan och utveckling ini-tierad av Dag&Nät medverkar vi på sikt till en intressantare och roligare bransch - därmed också lättare att re-krytera framtida kollegor till”

6

Temamöten

Temamöten är ett forum för referens-grupperna inom respektive tema att ut-byta erfarenheter kommuner emellan på operativ ingenjörsnivå, att diskutera ak-tuella frågeställningar samt att ta del av senaste nytt och resultat från aktuella projekt inom temat. I oktober 2015 har ett första temamöte inom området dagvattensystem anord-nats med stort intresse från deltagare av Dag&Näts alla medlemskommuner. Projektmöten

Utöver möten med intressentkommuner-na och temamötet har separata projekt-möten avhållits, både gällande pågående FoU-projekt samt som initial- och spå-narmöten inför projektstart och operativa val. Dag&Näts verksamhetsstruktur

För att säkerställa våra målsättningar, öka utbytet av erfarenhet, kompetens och kunskap samt förbättra samspelet mellan praktiknära frågeställningar, utveckling, forskning och utbildning är Dag&Näts verksamhet sedan start strukturerad i tre ansvarsområden; forskning, kompetens-försörjning och kommunikation. Dessa tre områden illustreras som horisontella plan i figur 3.

Figur 3. Dag&Näts verksamhetsstruktur – med tre horisontella ansvarsområdena kor-sande tre teman

Verksamheten bedrivs med utgångs-punkten att Dag&Näts olika aktiviteter ska integreras så långt det är möjligt, dvs. att forskning, kompetensförsörjning och kunskapsförmedling är starkt sam-manflätade. Uthållig dagvatten- och ledningsnätshan-tering innefattar allt från vattnets kvanti-tet och kvalitet, transport/behandling ända fram till vem som i varje del har ansvaret för vattenhanteringen. För att säkerställa helhetssyn i frågan samt för att garantera integrationen av de olika delarna har tre teman identifierats: • Tema - Dagvattenkvalitet: från regn

till recipient • Tema - Dagvattensystem • Tema - Ledningsnät Dessa teman utgör en viktig utgångs-punkt för Dag&Näts forsknings- och ut-vecklingsarbete. De kommer även att vara grund för utvecklingen av leveran-serna gentemot det övergripande syftet – uthållig dagvatten- och ledningsnätshan-tering. Specifika frågeställningar adresseras inom dessa teman. Vissa frågeställning-ars bäring på fler än ett tema medför att koordinering och kommunikation mellan temagrupperna är mycket viktig.

7

2.1 Tema Dagvattenkvalitet: från regn till recipient

Dagvattenhantering, dvs. ytlig avrinning från vägar och gator, har länge varit en fråga om att på effektivaste sätt avleda nederbördsvatten till närmaste recipient (vattendrag), utan hänsyn till vattnets kvalité och exempelvis de sedimentära avlagringar dagvattnet ger upphov till i recipienterna. För att minska dagvattnets miljöbelastning har efterhand (svack)-diken och öppna dammar tillförts avled-ningssystemet. Under de senaste åren har en rad olika dagvattenanläggningar och system runt om i landet undersökts. Drifterfarenhet-erna från dessa anläggningar är varie-rande och det är inte klarlagt vilken mil-jömässig betydelse anläggningen har för recipienten. Systemen påverkar uppen-bart såväl vattnets som föroreningars rö-relsemönster. Till exempel återfinns de partiklar som avsätts i diken och damm-mars bottenskikt på infiltrationsytor av olika slag eller som sediment i ledningar och vattendrag. Hur väl olika typer av anläggningar fungerar på kort och lång sikt liksom risken för sekundär förore-ningsspridning från sediment är till stora delar okänd mark idag. Då partikelav-skiljning/infångning här är att betrakta som en hörnsten, är ökad kunskap om dagvattensediment absolut nödvändig för att framta effektiva strategier vid byggandet av det uthålliga samhället. Inom temat kommer detaljerade studier att utföras avseende dagvattnets, samt dess sediments, kvalitet samt toxicitet.

Resultaten kommer att ge nödvändig kunskap för planering och utformning av en hållbar och kretsloppsanpassad dag-vattenhantering, med minimerad förore-ningsspridning och miljöbelastning. I samarbete med olika dagvattensystems användare/huvudmän kommer projektre-sultaten att användas för att utveckla strategier för uthållig hantering av dag-vatten. Detta inkluderar övergripande sedimentbedömning respektive behovet av slutbehandling i processkedjan - till exempel dammar och diken. Under 2015 har arbetet tematiskt bedri-vits inom sex projekt: • Nydanande biofilter för dagvatten:

att övervinna hinder för ökad imple-mentering (Formas)

• Gröna tak: en möjlighet för uthålliga byggnader i Sveriges kalla klimat (Norrbottens forskningsråd m.fl.)

• Grön infrastruktur för hållbara städer (Norrbottens forskningsråd)

• GrönNano - innovativ vattenhante-ring (Vinnova)

• Kunskapssammanställning: från regn till recipient – dagvattnets innehåll och dess variationer (SVU)

• Kunskapssammanställning – dagvat-tenrening (SVU)

Temat ”Dagvattenkvalitet: från regn till recipient” leds av Godecke Blecken, Universitetslektor, Stadens vatten/VA-teknik, LTU.

8

Biofilter för dagvattenbehandling 2.1.1

I dagvattensammanhang är Biofilter (in-går i s.k. rain gardens) att se som en be-handlingsmetod. Tekniken har utvecklats kontinuerligt sedan 1990-talet och är idag mycket populär, framför allt i USA och Australien. Biofilter är konstruktivt växtbevuxna infiltrationsbäddar, där vattnet infiltrerar och renas av växterna och filtermaterialet, se figur 4.

Figur 4. Schematisk bild av “rain garden”-biofilter Biofiltren uppvisar här ett flertal förde-lar, som god förmåga att fördröja stora flöden samt att rena (även lösta) förore-ningar i dagvattnet före utsläpp till reci-pient. Dessutom är det en estetisk och naturnära teknik som mycket väl kan in-tegreras arkitektoniskt i både nya och be-fintliga stadsmiljöer, se figur 5. Åren 2013-2014 har i labbförsök dagvat-tenbiofilters bakteriella reningsförmåga undersökts (E Coli m fl) under olika be-tingelser (temperatur, filterdesign). Här har data delvis utvärderats. På grund av Lailas föräldraledighet är detta arbete ej avslutat, arbetet återupptas hösten 2016.

Figur 5. Labbförsök med biofilterkolonner

Laila Søberg, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Godecke Blecken, Universitetslektor

Annelie Hedström, Bitr. Professor

9

Hydroimpact – Dagvattenkvalitet i ett 2.1.2förändrat klimat

Koncentration och sammansättning av olika ämnen i dagvatten varierar kraftigt - styrt av nederbördens intensitet och varaktighet, samt förekommande torrpe-rioder dvs. hur länge det varit uppehåll mellan regnen. Dessa faktorer kommer att förändras avsevärt i framtiden p.g.a. klimatförändringarna. Till exempel kommer nederbördens intensitet att öka, vilket leder till en effektivare renspol-ning av stadens ytor, därmed kommer föroreningshalterna i dagvattnet att öka. Vidare kommer det att regna oftare un-der vintermånaderna, då marken kan vara frusen och täckt med snö, vilket förändrar avrinningsmönstret vintertid. Detta nya fenomen påverkar också för-oreningstransporten. I stora delar av Sve-rige kommer ett förändrat klimat mest troligt dessutom innebära en högre för-brukning av halkbekämpningsmedel som sin tur förändrar dagvattnets kvalitet. Projektets målsättning är att leverera prognoser om framtida föroreningskon-centrationerna i det urbana avrinningssy-stemet samt hur dagvattenanläggningar bör designas ur föroreningssynpunkt. För att genomföra detta kommer nya modeller och samband att framtas. Re-sultaten bidrar till att utveckla olika ty-per av åtgärder och tekniker för att på sikt minska föroreningsbelastningen till våra sjöar, hav och vattendrag.

Aktiviteter 2015 • Ett laboratorieförsök genomfördes

där det undersöktes om stora partik-lar (sandningsgrus) som normalt inte följer med avrinnande dagvat-ten/ytflöden även ”kvar på upplägg-ningsplats” påverkar/ökar metallhal-terna i vattnet. Partiklarna är insam-lade med hjälp av dammsugare från olika lokaler i Sverige.

• En studie genomfördes beträffande olika utvecklingsspår och hur de kan påverka dagvattnets kvalitet. Spåren kan handla om klimatförändring, dy-namik vad gäller föroreningskällor och ändrad miljöpolitik.

• Under år 2015 påbörjades ett labora-torieförsök där det undersöks hur olika material för dagvattenledningar (plast, betong och stål) kan påverka dagvattnets kvalitet. Arbetet kommer att fortsätta in på år 2016.

Viktigaste resultat Resultaten visar att större partiklar signi-fikant kan förorena dagvatten, framför allt genom att metaller bundna till ”gru-set” lossnar. Tänkbart är alltså att större partiklar på sin yta vidhäftar mindre par-tiklar som kan lossgöras under regn. En slutsats av detta slag innebär också se-kundärt ett tillkommande miljövärde i regelbunden gatusopning och gaturengö-ring.

En annan viktig slutsats var att dagvatt-nets kvalitet i framtiden påverkas mest

Matthias Borris, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Anna-Maria Perttu, Bitr. Universitetslektor Heléne Österlund, Forskare

Jiri Marsalek, Professor

10

Helen Galfi, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Heléne Öster-lund, Forskare Jiri Marsalek, Professor

av ändrade föroreningskällor, som till exempel ökade trafikmängder. Dessutom noteras att en ökad implementering av grön infrastruktur kan leda till förbättrad dagvattenkvalitet.

Figur 6. Provtagning i Malmö, maj 2015 Publikationer Borris, M., Leonhardt, G., Marsalek, J., Österlund, H. & Viklander, M. (2015). Source-based modeling of stormwater quality response to projected future changes in climatic and socio-economic factors. Urban Drainage Modelling 2015: Poster presentations: Proceedings of the 10th International Conference of Urban Drainage Modelling, Mont-Sainte-Anne, Québec, Canada 20-23 September 2015. Maere, T., Tik, S., Duchense, S. & Vanrolleghem, P. A. (red.). s. 73-786 s

Dagvattnets innehåll och variationer 2.1.3

I detta doktorandprojekt ligger fokus på att bestämma schablonvärden för dagvat-tenkvalitet beroende av tid och rum. Me-todiken bygger på att klarlägga variat-ioner p.g.a. provtagningsmetod (manu-ellt/automatisk), tidspecifika källor och förhållandet mellan olika föroreningar. Det är av intresse att studera kortsiktiga variationer i dagvattenkvantitet och -kvalitet, dvs variationer under regntill-fällen och mellan olika regn samt olika årstider i kallt klimat. I projekt under-söks även platsberoende variabler, ex-empelvis skillnad i dagvattenkvalitet mellan villaområden, centrumbebyg-gelse eller gröna områden. Ytterligare ett syfte är att kartlägga förekomst av bakte-riekällor och modellera indikatorbakte-rier i dagvatten. Aktiviteter 2015 • Statistisk analys och djupstudie av

förhållande mellan bakterier och andra dagvattenparametrar i kallt klimat utfört på prover insamlade i Östersund perioden 2012-2014.

• Statistisk analys och djupstudie av oorganiska ämnen i dagvatten, med fokus på jämförelse mellan regn och snösmältningsperioder och prov in-samlade i Östersund 2012-2014.

• Förberedande arbeten för modelle-ringsstudie: bakterier i dagvatten.

Publikationer Resultaten har än ej publicerats.

11

Källor till föroreningar och karaktäri-2.1.4sering av dagvatten

Diffusa föroreningskällor i form av an-tropogena utsläpp från exempelvis trafik eller byggnader, har i EU:s vattendirek-tiv utpekats som en bidragande orsak till försämrad ytvattenkvalitet i våra dagvat-tenrecipienter. Alexandras forsknings-område är främst relaterat till att spåra och utreda dessa diffusa föroreningskäll-or till dagvatten. De föroreningar som studeras omfattar både metaller samt en rad olika orga-niska föroreningar. Arbetet fokuserar på att undersöka eventuellt bidrag av för-oreningar från olika urbana ytor och material, exempelvis tak eller fasader, till ytavrinning. Detta kommer att göras via såväl laboratorie- som pilotförsök omfattande konventionella takmaterial, samt även genom fältprovtagningar av dagvattnets kvalitet i olika typer av av-rinningsområden. Arbetet påbörjades 2015 i form av ett examensarbete, där lakförsök på olika typer av takmaterial utfördes i laboratoriemiljö.

Figur 7. Installation vid en av provtagnings-stationerna i Umeå

Under hösten 2015 utfördes förbere-dande arbeten inför fältprovtagning av både smältande snö och dagvatten, om-fattande fyra avrinningsområden i Umeå. Provtagningen kommer att genomföras under 2016. Aktiviteter 2015

• I juni 2015 presenterade Alexan-dra sitt examensarbete, där bi-drag av metaller och organiska föroreningar från takmaterial studerades.

• Resultaten från studien med lak-försök på konventionella takmaterial presenterades på IWA:s International Confenrence on Diffuse Pollution and Eu-trophication, Berlin i september 2015.

• Under hösten 2015 har förbere-dande arbeten gjorts för provtag-ning av dagvatten och smältande snö vid fyra stationer i olika av-rinningsområden i Umeå. Bas-flödesprover vid två av stationer-na har också uttagits.

• I december 2015 presenterades studien om takmaterials förore-ningsbidrag till dagvatten på Svenskt Vattens konferens SVU 25 år – då, nu och framtid.

Viktigaste resultat Resultaten från lakförsöken på vanligt förekommande takmaterial visade att flera av materialen potentiellt bidrar med både metaller och olika organiska för-

Alexandra Andersson Wikström, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Jiri Marsalek, Professor

Heléne Österlund, Forskare

12

oreningar. Resultaten tyder också på att en ytbehandling av materialen kan med-föra minskade utsläpp av substanser. Shingel, ett material som till sin sam-mansättning liknar takpapp och som an-vänds på lutande hustak, var det material som uppvisade potential att bidra med flest antal substanser till dagvatten. I denna studie indikerades en betydande skillnad i utsläpp från material som ses som likvärdiga i sin sammansätt-ning/uppbyggnad och som före studien förväntades uppvisa liknande lakresultat, exempelvis gällde detta två likvärdiga papptak från skilda tillverkare. Publikationer Andersson Wikström, A. (2015). Poten-tial sources of stormwater pollutants – Leaching of metals and organic com-pounds from roofing materials. Exa-mensarbete. Luleå tekniska universitet Andersson-Wikström, A., Österlund, H., Hedström, A. & Viklander, M. (2015). The release of pollutants from roofing materials in laboratory experiments. IWA International Conference on Dif-fuse Pollution and Eutrophication, Ber-lin, Tyskland, 15 september 2015.

Gröna tak i kallt klimat, utvärdering av be-2.1.5fintliga tak och anpassning av växtlighetens sammansättning

Gröna tak är en teknik som imiterar na-turliga ekosystem. Dessa kan också vara en del i omhändertagandet av dagvatten genom att bl.a. fördröja dagvattenflödet i samband med nederbörd. Fokus i forsk-ningen ligger på att utvärdera hur gröna tak fungerar i kallt klimat med avseende på avrinning vid nederbörd och snö-smältning, ingående föroreningstransport men även hur växtmaterialet klarar att överleva i ett subarktiskt klimat. Forsk-ningen kommer även att belysa förbätt-rad funktion för gröna tak i kallt klimat, bl.a. med avseende på att identifiera väx-ter som bättre är anpassade för lokala förhållanden. De befintliga gröna tak som ingår är dels belägna på reningsverket i Umeå (figur 8) och dels på det så kallade sjunde huset i Kiruna (figur 9). Taket på reningsver-ket i Umeå är ett sedumtak uppdelat i olika sektioner. Avrinningen från dessa samlas upp till ett gemensamt system som leds in till ett rör inne i reningsver-ket förberett för installation av mätut-rustning. Sjunde huset är beläget i Toulluvaara, nära Kirunas nya centrum. Det gröna taket består här av två takde-lar, ett sedumtak och ett tak med sedum-ört-gräs, takdelarna kommer att mätas separat. Dessutom ingår i forskningspro-jektet ytterligare ett sedumtak på en mindre byggnad vid reningsverket i Umeå.

Anna Magnusson, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Godecke Blecken, Universitetslektor

13

Figur 8. Reningsverket i Umeå. Bilden visar växtlighetens utbredning (augusti 2015).

Figur 9. Sjunde huset i Kiruna. Den övre bil-den visar hur huset och takdelarna är belägna (taket över carporten ingår ej i projektet). Nedre bilden visar skillnaden i växtlighet på de olika takdelarna. Aktiviteter 2015

• Arbetet har under hösten 2015 fokuserat på att överblicka tidi-gare forskning samt på litteratur-studier inom området.

• I detta ingår att framta förutsätt-ningar för och förbereda mätning av flöden samt provtagning av avrinningen från respektive tak under slutet av vårvintern 2016 (i samband med snösmältningen).

• Under hösten har dokumentation av befintlig växtligheten på re-spektive tak påbörjats, för att den ska kunna följas upp under mät-perioden.

• Anna har även utvärderat befint-lig data från flödesmätningar och provtagningar från ett grönt tak i Luleå samt utfört simulering i

SWIMM för att komplettera ut-förda flödesmätningar. Data har framtagits i samband med ett ex-amensarbete utfört 2014. Här har också klarlagts vilka växter på taken som överlevt. Resultatet från denna utvärdering har jäm-förts med äldre material.

Viktigaste resultat Resultaten från utvärderingarna av vat-tenkvalitetsdata visade att vissa metall-halter och fosforhalter från det gröna ta-ket ligger över gällande riktvärden, på en nivå som kan leda till risk för biologiska effekter. Analyserna visar även att en stor del av metallerna återfinns i löst form. De höga fosforhalter som fram-kommit här beror sannolikt på tidigare standardmässig gödsling. Okulärbesiktning av vegetationen på det gröna taket visade att de flesta av de vanligaste sedumarterna inte överlevde i här härskande subarktiskt klimat. Därför behövs en vidareutveckling av gröna taks växtsammansättning bättre anpassat till specifika (t.ex. kalla) klimat. Publikationer Magnusson, A., Viklander, M. & Bleck-en, G-T. (2015). Green Roof perfor-mance in sub-arctic climates: water quality and vegetation survival on a green roof in northern Sweden. Extend-ed abstract skickat till Novatech 2016.

14

Avancerad dagvattenrening 2.1.6

Fredriks doktorandprojekt handlar om avancerad dagvattenrening. Reningstek-niker som används både för avloppvat-tensrening och dricksvattenproduktion såsom kemisk fällning, membranfiltre-ring och flotation kommer att studeras i dagvattensammanhang. Syftet är att hitta en lämplig reningsteknik för förorenat dagvatten, exempelvis avrinning från en stor tungt trafikerad motorvägskorsning eller från industriområden. Aktiviteter 2015 Fredrik påbörjade sin anställning som doktorand i mitten av november 2015. Tiden under 2015 användes till att sätta sig in i existerande system för dagvatten-rening samt grundläggande teori bakom de tekniker som är avsedda att testas inom ramen för doktorandprojektet.

Fredrik Nyström, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Annelie Hedström, Bitr. Professor

Inga Herrmann, Bitr. Universitetslektor

15

2.2 Tema Dagvattensystem

Dagvattensystem har traditionellt desig-nats för att snabbt avleda överskottsvat-ten från den urbana miljön, i huvudsak via ett ledningssystem. Idag diskuteras alltmer att använda ytliga avrinningsvä-gar för extremsituationer, rening av dag-vatten samt trög avrinning för att klara de utmaningar som finns med ökad ur-banisering och klimatförändring. Om utvecklingen fortsätter som nu så kommer framtidens system bestå av många olika komponenter, såsom led-ningar, dammar, diken, infiltrationsytor, biofilter, permeabel asfalt, gröna tak m.m., som tillsammans ska uppfylla må-len om hållbar dagvattenhantering både ur kvantitets- och kvalitetsperspektiv samt för både små och stora regn- och snösmältningshändelser. Därmed är det viktigt att veta hur alla dessa komponen-ter fungerar hydrauliskt och inte bara i fallet dimensionerade regn. Tematiskt omfattande allt från små, vanligen före-kommande regn till extremhändelser samt hur designkrav för kvantitet och kvalitet förhåller sig till varandra. Alla olika komponenter kommer dessutom att behöva skötas och underhållas, med olika behov och krav för bibehållen funktion. Från att dagvattensystemet bara har han-terats av kommunens VA-avdelning kommer flera ansvarsområden in, såsom stadsplanering samt gatu- och parkför-valtning, därmed krävs det en tydlig or-ganisation med given ansvars- och kost-

nadsfördelning. För utvärdering av sy-stemen, med den alltmer komplexare sammansättningen av olika komponenter och syften, kommer modeller att vara ett viktigt verktyg. Därmed är det också viktigt att veta hur modeller bör använ-das; hur indata påverkar, hur de ska ka-libreras, vilka osäkerheter som är för-knippade med resultatet samt hur syste-men utvärderas på bästa sätt. Under 2015 har arbetet inom temat be-drivits inom fyra projekt: • Attract – Attractive and Sustainable

Cities in Cold Climate (Vinnova m.fl.)

• Green/Blue Infrastructure for Sus-tainable, Attractive Cities (Formas, Vinnova m.fl.)

• Grön infrastruktur för hållbara städer (Norrbottens forskningsråd m.fl.)

• GrönNano - innovativ vattenhante-ring (Vinnova)

Temat ”Dagvattensystem” leds av Anna-Maria Perttu, Bitr. Universitetslektor, Stadens vatten/VA-teknik, LTU.

16

Vattenavledning för en säker bebyggd 2.2.1miljö

Tilltagande urbanisering stör eller för-ändrar samhällets naturliga hydrologiska komponenter (speciellt då ytavrinning) och genererar föroreningar orsakade av mänskliga aktiviteter (t ex via for-donstrafik). För att dagvattensystemen ska kunna hantera såväl övergripande volymmässigt och momentant förekom-mande flöden som kvalitetsmässigt dess föroreningsinnehåll, krävs beräkningar av såväl föroreningsackumulat-ion/frisättning som tidsvariabel flödes-generering. De anknutna processerna är till sin natur tydligt säsongsstyrda. Så exempelvis påverkas detta i hög grad av kalla klimatområdens vattenavrinning (t.ex. smältande snö som generator, mel-lanlagring av smältvatten i snö samt re-ducerad infiltrationsförmåga i mark). Design och drift av dagvattensystem kräver därför i stor utsträckning skilda strategier under skilda säsonger/årstider. Genom att fokusera identifierade osä-kerheter och kunskapsluckor har insat-serna här riktats mot att studera avrinn-ande dagvatten såväl flödesmässigt som kvalitetsmässigt, med säsongsinriktning vinter-tidig vår. Detta genom att under-söka och modellera förhållanden karak-täriserade av ackumulering av snö och föroreningar, nederbörd i form av regn på snötäckt mark samt nedsatt infiltrat-ionsförmåga i mark. Här då med speci-ellt fokus på att beräkna (yt)avrinningsförlopp och skatta förvän-tade föroreningsnivåer.

Aktiviteter 2015 Snöprov från plogvallar längs vägar med varierande trafikintensitet i norska Trondheim jämfördes kemiskt med mot-svarande i Luleå. En studie genomfördes också där snöålder nyttjades som bas-värde för att söka samband mellan snöålder och halt spårämnen. För det se-nare undersöktes sambanden med hjälp av linjär och multipel regression. Samverkande nederbörd och snösmält-ning dokumenterades förekomstmässigt för ett enskilt avrinningsområde i Ki-runa. Baserat därpå genererades SWMM-simulerade modeller för att återge regn-på-snö händelser och predik-tera fullskaliga effekter, samt hur ett framtida klimatscenario effektmässigt påverkar dagvattenavrinning och dagvat-tensystemprestanda i Kiruna. Viktigaste resultat Urbana områden som utsätts för långa snötäckta perioder lagrar i snön avsevärd mängd vatten i frusen form. Vatten som sedan i sin tur kan frigöras under relativt kort tidsperiod. Reducerad infiltrations-förmåga i fryst mark kan dessutom med-föra ökad ytavrinning som överbelastar avloppsnäten under regn-på-snöhändelser. Den kombinerade regn-på-snöeffekten och sannolikheten att den förekommer kan därför vara av bety-delse, alltså behöva beaktas specifikt kopplat till planering av tätortsnära snö-

Shahab Moghadas, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Anna-Maria Perttu, Bitr. Universitetslektor Inga Herrmann, Bitr. Universitetslektor

Jiri Marsalek, Professor

17

hantering och områdesvisa översväm-ningsstudier.

Figur 10. Förorenad snö längs plogvall i ur-ban miljö Publikationer Leonhardt, G, Moghadas, S. Johansson, L., Gustafsson, A-M., Marsalek, J. &Viklander, M. (2015). Modelling the effects of the joint occurrence of rainfall and snowmelt in urban catchments. NORDIWA 2015: Nordic Wastewater Conference Nov. 4, 2015 - Nov. 6, 2015, Bergen, Norge Moghadas, S., Gustafsson, A. M., Viklander, P., Marsalek, J. & Viklander, M. (2015). Laboratory study of infiltra-tion into two frozen engineered (sandy) soils recommended for bioretention. Hydrological Processes. Moghadas, S., Paus, K. H., Muthanna, T. M., Herrmann, I., Marsalek, J. & Viklander, M. (2015). Accumulation of Traffic-Related Trace Metals in Urban Winter-Long Roadside Snowbanks. Wa-ter, Air, & Soil Pollution, 226(12), 1-15. Moghadas, S., Leonhardt, G., Marsalek, J. & Viklander, M. (2015). Modelling urban runoff from rain-on-snow events with the US EPA SWMM model for the current and future climate scenarios. Manuscript submitted to Journal of Cold Regions Engineering.

Dagvattensystem – funktion 2.2.2

Konventionella rörbundna dagvattensy-stem har visat sig vara miljömässigt alltmer ifrågasatta p.g.a. ökade maximal-flöden samt även vara kontaminerade med sediment, närsalter, tungmetaller, kolväten och mikroorganismer. Höga momentanflöden och totalvolymer ger en rad negativa recipienteffekter. Genom att i möjligaste mån återställa infiltrat-ionsförmågan i urban miljö, kan i mångt och mycket en bättre dagvattenhantering återskapas. Sådant återställande som övergripande koncept, vari grön dagvattenhantering ingår, benämns Stormwater Control Measures (SCMs) och omfattar en rad processer och enheter för infiltration, re-tention, avledning och lagring. Utöver de uppenbara plusvärden som genereras ge-nom flödeskontroll och minimering, uppstår också sådant som värdeskapande vattenområden med bättrad vattenkvalité och ny vattennära bebyggelsestruktur. För säkrad långtidsfunktion krävs ökad kunskap om SCMs delprocesser och nödvändiga drift- och underhållsinsatser. Under många år har dessa frågor visats ringa intresse, dessutom är vissa anlägg-ningar ej byggda så att angörning, in-spektion och ingrepp enkelt möjliggörs. Även om SCMs teknikdelar i många av-snitt är robust och lågintensiv till sin ka-raktär, måste teknikdelar vara inspekter-bara och i rimlig omfattning möjliga att åtgärda på plats.

Ahmed Al-Rubaei, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Prof. Biträdande handledare: Godecke Blecken, Universitetslektor

http://pure.ltu.se/portal/en/publications/modelling-the-effects-of-the-joint-occurrence-of-rainfall-and-snowmedlt-in-urban-catchments%2890298c07-57bc-40f2-9193-4f2f89710bdf%29.htmlhttp://pure.ltu.se/portal/en/publications/modelling-the-effects-of-the-joint-occurrence-of-rainfall-and-snowmedlt-in-urban-catchments%2890298c07-57bc-40f2-9193-4f2f89710bdf%29.htmlhttp://pure.ltu.se/portal/en/publications/modelling-the-effects-of-the-joint-occurrence-of-rainfall-and-snowmedlt-in-urban-catchments%2890298c07-57bc-40f2-9193-4f2f89710bdf%29.html

18

Aktiviteter 2015 I samarbete med en doktorand vid North Carolina State University/USA drevs ett forskningsprojekt riktat mot dagvattens infiltrationsförmåga i operationell miljö, här inkluderande porös asfalt i Luleå och Haparanda och infiltrerande svackdiken i Växjö. Genom en rad olika drift- och teknikåtgärder prövades att återställa mer eller mindre allvarligt igensatta in-filtrationsytor. Viktigaste resultat Ett flertal rekommenderade renove-ringsmetoder testades för att (i igensatta system) återskapa infiltrationska-paciteten. Prövade metoder omfattade mekaniskt borttagande av toppskikt, dammsugning, högtrycksspolning samt ytslipning. Alla metoder gav verksamma resultat, i extremfall uppemot återställd initial kapacitet (t ex ca 300 mm infilt-rationsförmåga/min genom avslipning av ytskikt porös asfalt). Studien visade övergripande att infiltrerande dagvatten-system kan fungera väl även under ut-sträckta tidsrymder om de underhålls adekvat.

Figur 11. Uppföljning av Bäckaslövs våtmark, Växjö. Provtagning i fält.

Publikationer Al-Rubaei, A. M., Viklander, M. & Blecken, G.-T. (2015). Long-term hy-draulic performance of stormwater infil-tration systems. Urban Water Journal, 12(8), 660 –671. Blecken, G.-T., Hunt, W. F., Al-Rubaei, A. M., Viklander, M. & Lord, W. G. (In press). Stormwater control measure (SCM) maintenance considerations to ensure designed functionality. Urban Water Journal (ahead-of-print). http://dx.doi.org/10.1080/1573062X.2015.1111913 Al-Rubaei, A. M., Engström, M., Viklander, M. & Blecken, G.-T. (2015). Long-Term Hydraulic and Treatment Performance of a 19-year Old Con-structed Stormwater Wetland – Finally Maturated or in Need of Maintenance? Under review for Ecological Enginee-ring.

http://dx.doi.org/10.1080/1573062X.2015.1111913http://dx.doi.org/10.1080/1573062X.2015.1111913

19

Organisation och planerings-2.2.3processer inom kommunal dagvattenhantering

Det ekonomiska, ekologiska och sociala värdet av att i högre grad använda grön infrastruktur för att ta hand om dagvatten vinner allt större uppmärksamhet. Trots detta går övergången från traditionella dagvattensystem till grön infrastruktur förvånansvärt långsamt. Tidigare forsk-ning utförd inom Dag&Nät har identifie-rat att en av anledningarna till detta är institutionella hinder mellan de olika ak-törer som deltar i planeringen och ge-nomförandet av dagvattensystem. För att öka takten i övergången till en mer håll-bar dagvattenhantering, finns det därför ett behov av att involvera alla viktiga in-tressenter tidigt i planeringsprocessen, och att förbättra samarbetet dem emel-lan. I sin forskning undersöker Stina därför framför allt hur dagvattenplaneringspro-cessen kan förbättras när det gäller 1) medverkan från viktiga intressenter ti-digt i planeringsprocessen samt 2) utökat samarbete över avdelningsgränserna. Stina Ljung var föräldraledig under första kvartalet 2015. Aktiviteter 2015 • Under våren var Stina på forsknings-

utbyte stationerad vid the Coopera-tive Research Centre for Water Sen-sitive Cities, Monash, Australien

• Planlagda workshops har under året genomförts hos Skellefteå kommun, Sundsvalls kommun, Göteborgs

kommun, Östersunds kommun, Ki-runa kommun samt Luleå kommun. Alla med brett deltagande från an-knutna kommunala förvaltningar.

• Stina avrapporterade i Kanada forsk-ningsresultat baserat på samarbetet mellan Kiruna kommun och pro-jektet Green/Blue Cities parter.

Publikationer Leonhardt, G., Bacchin, T. K., Mair, M., Zischg, J., Ljung, S., Rogers, B., Goldkuhl, L., Gustafsson, A-M., Sitzenfrei, R., Blecken, G-T., Ashley, R., Rauch, W., van Timmeren, A. & Viklander, M. (2015). Relocating a city: challenges and opportunities for the transition of water infrastructure in Kiruna. Proceedings of the 10th International Conference of Urban Drainage Modelling, Mont-Sainte-Anne, Québec, Canada 20-23 September 2015.

Stina Ljung, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Lena Goldkuhl, fil dr

Richard Ashley, Adj. Professor

20

Urban grön infrastrukturs prestanda 2.2.4

Att i grunden förändra infra- och bebyg-gelsestrukturer inklusive dagvattensy-stem i våra städer är ett både tidsmässigt trögt och påtagligt resurskrävande ar-bete. Kopplat till detta är alternativa dagvattenlösningar av intresse, för att avleda ytavrinnande vatten och på så sätt minska belastningen på avloppsledning-ar. Detta görs exempelvis via dammar och grönytor där vattnet kan avdunsta, infiltreras eller bara bromsas upp så att ”toppen” från mycket intensiva regn hinner avklinga innan vattnet når fram till ledningarna.

För att bättre kunna skatta kapacitet och flödesdynamik i öppna dräneringssystem genomförs två studier, ett i vardera Luleå och Skellefteå. I Skellefteå studeras ett dagvattensystem i form av en öppen slut-tande markyta och ett svackdike för han-tering av avrinning från en mindre parke-ringsyta vid ett handelsområde. Arbetet inriktas mot hydrologisk uppföljning av hela avrinningsområdet och modellbyg-gande för att kunna förutsäga utgående vattenkvalitet.

Figur 12. Datalogger för insamling av mät-värden från 22 markfuktmätare, placerade i dränområdet - under markyta ner mot och i själva svackdiket. Solbackens handelsområde, Skellefteå.

Fältarbetet i Luleå omfattar tre svackdi-ken med kontrollerad tillförsel av vatten. Försöken genomförs med mobila vatten-tankar, flödesmätare samt totalt 15 st mä-tare för markfukt.

Figur 13. Provuppställning för utvärdering av svackdike med styrda tillflöden samt mätut-rustning för flöde och markfuktighet. Bergnä-set, Luleå. Aktiviteter 2015

• Under våren och sommaren in-stallerades ytterligare en regnmä-tare för ökad mätsäkerhet, dessu-tom observationsrör för grund-vatten samt ett mätsystem för markfukt på Solbackens alterna-tiva dräneringsområde.

• Hösten 2015 utvärderades det först uppbyggda svackdiket Lu-leå via 30 styrda regn med varak-tighet 30 minuter.

• December 2015 presenterades hittillsvarande resultat vid Svenskt Vattens konferens SVU 25 år – då, nu och framtid.

Hendrik Rujner, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Anna-Maria Perttu, Bitr. Universitetslektor

Jiri Marsalek, Professor Günther Leonhardt, Post doc

21

Viktigaste resultat Under våtår påverkar höga grundvatten-nivåer dräneringsförlopp vid dagvatten-system som bygger på och i likhet med Solbacken-systemet är beroende av vat-tenrörelser i mark. Infiltrerbara ytor och svackdiken i det studerade området har det visat sig kan kvarhålla och fördröja signifikanta regnvolymer, volymer som sedan gradvis frigörs. Preliminära resultat från svackdikestes-terna visar relativt snabb återställning av lagringskapacitet, vidare beträffande smärre regn (återkomststid 6 månader) att avrinnande flöde från svackdiket som maximalvärde reducerades med upp till 40% samtidigt som avrinnande volym reducerades med upp till 55%.

22

2.3 Tema Ledningsnät

Dagens ledningsnät för dag- och spill-vatten är en mycket viktig del för VA-systemets totala funktion och inbegriper även ett stort ekonomiskt värde. Stora delar av dessa ledningssystem är i behov av förnyelse p.g.a. dålig ledningsstatus och nyexploateringar. I områden med ut-flyttning finns andra problem med led-ningsnät och VA-system i allmänhet, genom ökade driftkostnader per ansluten och minskad självrensförmåga. De processer som sker i ledningsnätet kan påverka ledningarnas funktion men kan även ha stor betydelse utifrån drift- och underhållsaspekter. Detta rör t ex bildning av svavelväte, fettansamling mm. Förutom förekommande processer i respektive ledning så sker även ”proces-ser” i form av överledning av dag- spill- och dränvatten till annan ledning. Över-ledningarna kan ha skett p.g.a. misstag eller mer medvetet, genom att t.ex. en-klare lösa avvattningsfrågor vid svåra nivåförhållanden. Överkopplingarna skapar olika typer av ovidkommande vatten i ledningarna som påverkar den hydrauliska funktionen på avloppssy-stemet men har också påverkan på de olika flödenas vattenkvalitet. Spillvatten blir utspätt av dagvattentillflöden, alter-nativt förorenas dagvatten av spillvatten som i sin tur kan påverka dricksvatten-försörjning eller recipienter. Problemati-ken varierar med årstiden men även i ett längre tidsperspektiv förväntas olika former av ovidkommande vatten att öka som problem, om inte systemen omfor-mas på grund av förändrat klimat med efterhand ökad nederbörd och mer inten-siva regn.

På senare tid har frågor börjat ställas om spillvattennätet kan användas för andra ändamål än de konventionella, för att transportera matavfall och vilka effekter detta kan få på VA-systemet. En föränd-ring i ledningsläggningsteknik pågår också, exempelvis med ökad andel lätt-ryckavlopp och samförläggning med andra ledningsslag. Diskussioner förs också angående antal avloppsrör och vad som ska transporteras i dessa samt hur en sådan systemförändring kan bidra till ett mera resurseffektivt avloppssystem. Utifrån dessa utmaningar finns många frågor att arbeta vidare med, att utveckla arbetssätt och effektiva renoveringsme-toder för att minska tillskottsvattenflö-dena i spillvattenledningar; finna meto-der och arbetssätt för att identifiera fel- och överkopplingar mellan dag- och spillvattenledningar; utvärdera effekter-na på avloppsledningsnätets funktion p.g.a. ändrade vanor och utveckla meto-der och arbetssätt för att hantera dessa samt utveckla framtidens ledningslägg-ning så att det samlade infrastrukturella försörjningssystemet för samhället blir så effektivt som möjligt. Under 2015 har arbetet inom temat be-drivits inom fyra projekt: • Attract – Attractive and Sustainable

Cities in Cold Climate (Vinnova m.fl.) • Renovering av åldrande avloppsled-

ningsnät – Förbättrar miljö och hälsa eller bortkastade pengar? (Formas)

• ALICE - Attractive Living In Cold Environment (Formas)

• GrönNano - innovativ vattenhante-ring (Vinnova)

Temat ”Ledningsnät” leds av Annelie Hedström, Bitr. Professor, Stadens vat-ten/VA-teknik, LTU.

23

Resurseffektiva ledningsnät? 2.3.1

I detta projekt har effekter på spillvat-tennätets funktion på grund av förändrad användning av ledningsnät undersökts. Detta gäller såväl kvalitets som kvanti-tetseffekter (spillvattenkvalitet och redu-cerade flöden) som sänkt temperatur till följd av energiåtervinning i hushåll. Tidigare har undersökts på vilket sätt matavfallskvarnar (MAK) påverkar led-ningsnätet samt även kartlagts effekter på ledningsnät, till följd av ökad fettan-vändning i hushåll och verksamheter. Under år 2015 färdigställde och försva-rade Jonathan sin avhandling. Aktiviteter 2015 • Under året avslutades ett delprojekt

som fokuserade på hur/om införande av vitvaror/installationer med låg vattenförbrukning kan påverka själv-rensförhållanden negativt i lednings-nätet och hur isåfall detta kan mot-verkas. I samma studie undersöktes också huruvida en minskad energi-tillförsel till spillvattennätet via av-loppsflöden kan ge systempåverkan.

• Under 2015 genomfördes även ett delprojekt i samarbete med GRYAAB angående metodik för att beräkna såväl tillskottsvattenflöden som föroreningsmängder från dag-vatten i avloppsledningsnät. Resulta-ten från denna studie kommer att publiceras 2016.

• I en artikel belystes brett hur ett av-loppsvatten stadd i förändring kom-mer att påverka ledningsnätet. Arti-keln väver samman inverkan av fett,

avfallskvarnar och snålspolande toa-letter.

Viktigaste resultat Problematik med försämrat självfall i av-loppsnät kan i viss utsträckning motver-kas genom rörinfordring. Minskad ener-gitillförsel till avlopp p.g.a. mer energi-effektiva vitvaror och energiåtervinning i duschar, visade på försumbara effekter på exempelvis biologiska reningssteg i avloppsreningsverk belägna i subark-tiska områden. Detta p.g.a. de tillskotts-vattenmängder som förekom i utvärde-rade ledningsnät. Publikationer Mattsson, J., Ashley, R., & Viklander, M. (2015). Impacts and managerial im-plications for sewer systems due to re-cent changes to inputs in domestic wastewater: a review. Journal of Envi-ronmental Management, 161, 188–197. 10.1016/j.jenvman.2015.06.043 Mattsson, J. (2015). Impacts on sewer performance due to changes to inputs in domestic wastewater. Doktorsavhand-ling, Luleå tekniska universitet. Mattsson, J. & Hedström, A. (2015). Matavfallskvarnar – Långtidseffekter på ledningsnät. Ny Forskning och Teknik 2, Luleå tekniska universitet.

Jonathan Mattsson, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Annelie Hedström, Bitr. Professor Richard Ashley, Adj. Professor

http://pure.ltu.se/portal/sv/persons/maria-viklander(256b6b29-5859-4010-bd18-29c60db86e4c).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/persons/maria-viklander(256b6b29-5859-4010-bd18-29c60db86e4c).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/impacts-and-managerial-implications-for-sewer-systems-due-to-recent-changes-to-inputs-in-domestic-wastewater(fa88963c-f0d7-410c-8207-1dbb3f8f1fb5).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/impacts-and-managerial-implications-for-sewer-systems-due-to-recent-changes-to-inputs-in-domestic-wastewater(fa88963c-f0d7-410c-8207-1dbb3f8f1fb5).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/impacts-and-managerial-implications-for-sewer-systems-due-to-recent-changes-to-inputs-in-domestic-wastewater(fa88963c-f0d7-410c-8207-1dbb3f8f1fb5).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/impacts-and-managerial-implications-for-sewer-systems-due-to-recent-changes-to-inputs-in-domestic-wastewater(fa88963c-f0d7-410c-8207-1dbb3f8f1fb5).htmlhttp://dx.doi.org/10.1016/j.jenvman.2015.06.043http://pure.ltu.se/portal/sv/persons/jonathan-mattsson(80551da7-e36d-4e50-96aa-aaba4dda59fc).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/impacts-on-sewer-performance-due-to-changes-to-inputs-in-domestic-wastewater(6c594544-2b6f-46b8-a276-e3877d9bf0e0).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/impacts-on-sewer-performance-due-to-changes-to-inputs-in-domestic-wastewater(6c594544-2b6f-46b8-a276-e3877d9bf0e0).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/impacts-on-sewer-performance-due-to-changes-to-inputs-in-domestic-wastewater(6c594544-2b6f-46b8-a276-e3877d9bf0e0).html

24

Ovidkommande vatten i ledningsnät 2.3.2

I detta projekt betraktas, behandlas och belyses ovidkommande vatten med ett brett perspektiv. Frågeställningen kan ex-empelvis omfatta inläckage eller dräne-ringsvatten påkopplat spillvattenledning-ar, men även spillvatten som leds över till dagvattenledningar genom ren felkopp-ling, överkoppling eller via trasiga led-ningar. En annan aspekt är direkt brädd-ning av avlopp/spillvatten till recipient och de negativa effekter det medför. Aktiviteter 2015

• Tidigare har en studie genom-förts för att undersöka hur okända över/korskopplingar mel-lan spill- och dagvattennät kan indikeras och spåras. En littera-tursammanställning om detta publicerades under 2015.

• Under 2014 genomfördes en delstudie tillsammans med Luleå kommun för att ta fram en metod att mäta bräddvattenflöden genom att nyttja klaffluckor på bräddvat-tenledningar. Resultaten från detta fullskaleförsök sammanställdes och presenterades 2015.

• En jämförande studie genomför-des i Skellefteå vinter/vår 2015. Där prövades ett antal olika me-toder, inklusive DTS (Distributed Temperature Sensing) för lokali-sering och kvantifiering av till-skottsvatten till avlopp.

• December 2015 presenterades en licentiatuppsats. Uppsatsen redo-visade åtgärder och arbetsgång för att detektera avloppsvattenin-

flöden till dagvattenledningar samt identifiera inflödespunkter.

Figur 14: Fältstudien 2015 i Skellefteå. Publikationer Panasiuk, O., Hedström, A., Marsalek, J., Ashley, R. & Viklander, M. (2015). Con-tamination of stormwater by wastewater: A review of detection methods. Journal of Environmental Management 152, 241–250. Panasiuk, O., Hedström, A., Ashley, R. & Viklander, M. (2015). Not only prevent-ing backflows: Flap gates for the estima-tion of separate sewer overflow volumes. NORDIWA konferens, Bergen, Norge, 4-6 november 2015. Panasiuk, O. (2015). Towards better practices in detection of wastewater pol-lution in stormwater sewers and volume estimation of SSO discharges. Li-centitatuppsats, Luleå tekniska universi-tet. Marsalek, J. & Panasiuk, O. (2015). Att spåra spillvatten i dagvattennät. Ny Forskning och Teknik 1, Luleå tekniska universitet.

Oleksandr Panasiuk, Doktorand Handledare: Maria Viklander, Professor Biträdande handledare: Annelie Hedström, Bitr. Professor Richard Ashley, Adj. Professor

http://pure.ltu.se/portal/sv/persons/oleksandr-panasiuk(1d9bbb2d-9879-4155-8606-43f839a5df84).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/towards-better-practices-in-detection-of-wastewater-pollution-in-stormwater-sewers-and-volume-estimation-of-sso-discharges(3465f959-6874-4423-8396-8668759446a2).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/towards-better-practices-in-detection-of-wastewater-pollution-in-stormwater-sewers-and-volume-estimation-of-sso-discharges(3465f959-6874-4423-8396-8668759446a2).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/towards-better-practices-in-detection-of-wastewater-pollution-in-stormwater-sewers-and-volume-estimation-of-sso-discharges(3465f959-6874-4423-8396-8668759446a2).htmlhttp://pure.ltu.se/portal/sv/publications/towards-better-practices-in-detection-of-wastewater-pollution-in-stormwater-sewers-and-volume-estimation-of-sso-discharges(3465f959-6874-4423-8396-8668759446a2).html

25

Hållbara ledningssystem i kallt 2.3.3klimat

Youens forskning fokuserar distribut-ionsnät för avloppsvatten, dricksvatten och värmeförsörjning i subarktiska kli-mat. Han studerar i detta sammanhang en innovativ lösning som består av en fysiskt samlad och grunt förlagd lågtem-pererad installation av vatten, avlopp och fjärrvärme. Med detta angreppssätt kan spillvärme från fjärrvärmesidan användas för att förhindra att avlopps- och vattenrör fry-ser under vintern. Lösningen har potenti-al att kraftigt minska kostnader för byggnation och underhåll för dessa an-läggningar jämfört med traditionella, djupt förlagda rörsystem. Den här lös-ningen har konstruerats för och testat nu i ett pilotprojekt i Tuolluvaaraområdet, Kiruna. Tre stycken huskroppar är för närva-rande kopplade till samma ”ledningslå-desystem”. Arbete syftar till att utveckla kunskap och tekniska verktyg för val, ut-förande och förvaltning av systemet. Youen påbörjade sin doktorandtjänst ok-tober 2015. Aktiviteter 2015

• Initialt började arbetet med litte-raturgenomgång inom ämnesom-rådet frostskydd för avlopps- och dricksvattenrör. Här riktades in-tresset mot vilka angreppsätt som tidigare använts i andra subark-tiska områden såsom norra Ka-nada, Alaska och Norge.

• Vidare har Youen även läst in sig på dokumentation om lednings-lådeprojektet i Kiruna samt be-sökt anläggningsområdet ett fler-tal gånger, för att förbereda 2016 års experiment.

Youen Pericault, Doktorand Handledare: Annelie Hedström, Bitr. Professor Biträdande handledare: Maria Viklander, Professor

26

2.4 Projekt, bemanning och samarbetsparter

Tabell 1: Pågående projekt inom Dag&Nät 2015

2013 2014 2015 2016

SVU

+

grun

dark

omm

uner

Kluster Dag&Nät 2010-2016 SVU 1500 kkr/år + 5 kommuner 1400 kkr/år

Långtidsfunktion - Dagvat-tenvåtmarker

SVU 212 kkr/år

2 kunskapssammanställningar: Dagvattenrening; Dagvattnets innehåll

SVU 199 kkr/år

Nor

rbot

tens

Fo

rskn

ings

-rå

d

Grön Infrastruktur för hållbara städer

1000 kkr/år

Form

as

Nydanade biofilter för Dagvatten 975 kkr/år

ALICE 840 kkr/år

Renovering av åldrande ledningsnät 1260 kkr/år , slutår 2018

Förbättrad funktion - Gröna tak 1489 kkr/år, slutår 2018

Form

as /

Vi

nnov

a

Green/Blue Infrastructure for Sustainable Attractive City

2342 kkr/år

Vinn

ova ATTRACT B ATTRACT C 3000 kkr/år

GrönNano 1 GrönNano 2 4384 kkr/år

Stift

else

n

R J R

ich-

ert

Uncertainties related to indicator bacteria

240 kkr/år

27

Tabell 2: Bemanning av projekt 2015

28

Samarbetsparter inom Dag&Nät och stora projekten som genomfördes inom dess ramar var: Dag&Nät: Luleå kommun, Skellefteå kommun, Umeva AB, MittSverige Vatten AB, Ös-tersunds kommun/Vatten Östersund, Lu-leå Tekniska Universitet, Svenskt Vatten AB GrönNano: Luleå kommun, Skellefteå kommun, Umeå kommun/Umeva AB, Sundsvalls kommun, MittSverige Vatten AB, Ös-tersunds kommun/Vatten Östersund, Gö-teborgs stad/Kretslopp och vatten, Gryaab, Malmö stad, Växjö kommun, Kiruna kommun, Gällivare kommun, DHI AB, IVL AB, Galären AB, Luleå Tekniska Universitet, Dag&Nät, VA SYD AB, Kemira AB, Purac AB, Rent Dagvatten AB, StormTac, Veg Tech AB, Vattenmyndigheterna, NCC AB, Kronan Exploatering, Järven Ecotech AB, Sweco AB, CIT Urban Water Manage-ment AB, Partners4UrbanWater, Aquaductus AB, Green/Blue Infrastructure: Kiruna kommun, University of Mel-bourne, TU Delft, Universitet Innsbruck, North Carolina State University Attract C: Abelko Innovation AB, BDX Företagen AB, Borö-Pannan AB, CIT Urban Water Management AB, Gällivare Energi AB, Gällivare kommun, Lindbäcks Bygg AB, LKAB, LKAB Fastigheter, Luleå tekniska universitet, NCC AB, Plan B Services AB, Sweco Architects AB, Tekniska Verken i Kiruna AB, Tyréns AB

29

3 Kompetensförsörjning Inom Dag&Nät genomförs aktiviteter som bidrar till att trygga den framtida försörjningen av kompetent personal till VA-branschen.

3.1 Studentorienterad bransch-dag vid LTU

Den årliga studentorienterade bransch-dagen vid LTU arrangerades för åttonde gången i rad februari 2015. VA-branschdagen anordnas för studenter som läser kursen VA-system på civilin-genjörsprogrammen Väg&Vatten och Naturresursteknik samt det tvååriga pro-grammet Samhällsbyggnad. Arrange-manget är även öppet för alla intresse-rade i VA-branschen och genomfördes även 2015 i samarbete med branschor-ganisationen Svenskt Vatten, Runt 100 deltagare, både studenter och representanter från kommunala verk-samheter och företag/organisationer kom och lyssnade på presentationer om ”Hållbar Dricksvattenförsörjning” som var temat för branschdagen 2015. Det togs upp frågor om vattenskydd för ett säkert dricksvatten nu och i framtiden, utma-ningar för ett säkert dricksvatten, samt vinterkräksjuka som kommer från våra ytvatten. Presentationerna är tillgängliga via Dag&Näts hemsida. Studenterna hade även möjlighet att ge-nom kortare presentationer från olika branschföretag och kommuner få insyn i VA-verksamheten, samt under fikapaus få prata och mingla med de företag och kommuner som ställde ut utanför före-läsningssalen. Kvällen avslutades med gemensam middag.

3.2 Grundutbildning inom VA-området vid LTU

Grundutbildning på grundläggande och avancerad nivå för Stadens Vatten/VA- teknik under 2015 omsatte ca 2 miljoner kr. Nedan visas vilka kurser som getts, antalet studenter som läst kurserna och i vilka program kurserna gavs. Tabell 3: LTU-kurser inom VA-teknik Kurs Stu-

dent- antal

Program

VA-system 63 Väg & Vatten, Naturresursteknik

Tillämpad hydraulik 24 Brandingenjör Dagvatten 29 Arkitektur,

Naturresursteknik Dagvatten 22 Fristående kurs,

Norrtälje Samhällsbyggande 54 Väg och Vatten Hållbart byggande 96 Väg och Vatten,

Naturresursteknik Hydraulik och geo-logi

49 Väg och Vatten

Naturliga vatten-transportprocesser

22 Naturresursteknik

Under 2015 har fyra examensarbeten med fokus på VA-teknik genomförts och publicerats vid LTU. Dessutom har en utbytesstudent från Tekniska Universitet Dresden, Tyskland, genomfört sitt praktikarbete vid Stadens Vatten/VA-teknik i Luleå.

30

4 Kommunikation Inom Dag&Nät läggs stor vikt vid att re-sultat från forsknings- och utvecklings-arbetet ska komma många aktörer till-handa. Vi har därför genomfört ett stort antal kommunikationsaktiviteter.

4.1 Hemsida Dag&Näts hemsida uppdateras kontinu-erligt och hade under 2015 totalt 2097 besökare (en ökning med 34 % jämfört med 2014), varav 1240 var unika besö-kare som i genomsnitt vardera besökte sju sidor totalt åtta minuter. 38 % var nya besökare, 67 % besökte den svenska sidan och 33 % den engelskspråkiga versionen. 80 % av besöken skedde i Sverige, resterande i Danmark, Tyskland och övriga världen, se figur 15.

Figur 15: Fördelning av antalet besök över hela världen.

4.2 Nyhetsbrev Information om Dag&Näts aktuella pro-jekt och aktiviteter publiceras i ett ny-hetsbrev som ges ut 3 – 4 gånger per år och skickas ut elektroniskt till ungefär 1000 prenumeranter. Dessutom finns al-la nyhetsbrev tillgängliga via hemsidan.

4.3 Sociala medier Dag&Nät strävar efter att snabbt och en-kelt kommunicera aktuell information om projekt och aktiviteter inom

Dag&Nät till verksamma och intresse-rade användare inom VA-branschen. Se-dan maj 2015 använder sig Dag&Nät också av Twitter @_DagNat för detta ändamål.

4.4 Populärvetenskaplig artikelserie Ny Forskning och Teknik

För att möta ett uppmärksammat (från användarsidan) behov av mer lättillgäng-lig information om forskningsnytt fram-togs en ny populärvetenskaplig artikelse-rie 2015. Serien lyfter och beskriver nyt-tan av forskningsresultaten framtagna inom Dag&Nät ur ett användarperspek-tiv. Artikelserien heter ”Ny Forskning och Teknik” och består av utökade sammanfattningar av forskningsartiklar på svenska. Artiklarna i denna serie skickas ut elektroniskt samt publiceras på Dag&Näts hemsida.

4.5 Arrangerande av konferens

Nationella konferensen 4.5.1Avlopp&Miljö

Den 20-21 januari 2015 gick den första Nationella konferensen Avlopp&Miljö (#NAM15) av stapeln i Örebro. Den ar-rangerades av Svenskt Vatten i samar-bete med Dag&Nät, VA-teknik Södra, VA-kluster Mälardalen och Örebro kommun. NAM är Svensk Vattens nya forum för kunskap och diskussion om dagvatten, spillvatten, avloppsanlägg-ningar och dess betydelse för kretslopp, klimat och miljö. Dag&Nät stod för ett av tre parallella spåren, på temat Dagvatten, bräddvatten och ledningsnät då det redovisades pro-jekt som syftar till minskad miljöbelast-ning från ledningsnät och dagvattensy-stem. Dag&Nät höll också i en works-

31

hop om dagvattenanläggningar där det diskuterades erfarenheter av dagvatten-rening och vilket underhållsbehov som finns, med särskilt fokus på frågor som rör drift och underhåll av dagvattenan-läggningar. Dessutom ställde Dag&Nät ut med en monter i anslutning till konfe-rensen.

Svenskt Vatten Utveckling 4.5.225 år – då, nu och framtid

Med anledning av Svenskt Vatten Ut-vecklings 25-årsjubileum arrangerades forsknings- och innovationskonferensen för hållbara vattentjänster "25 år - då, nu och framtid" den 2-3 december 2015 i Stockholm. Dag&Nät ingick i program-kommittén och bidrog under konferen-sen med sin kompetens inom dagvatten-området, bland annat i sessionen ”Dag-vatten i den hållbara staden” samt workshopen om innovativa dagvatten-lösningar. Under två dagar presenterades svenskt forsknings- och innovationsarbete inom vattensektorn samt lyftes frågor om håll-bara dagvattenlösningar och resurseffek-tiv avloppsvattenhantering för bättre miljö samt säkert dricksvatten av landets ledande experter. Förutom en och annan historisk återblick diskuterades det också hur man tillsammans fortsatt kan ut-veckla VA-verksamheten i Sverige.

4.6 Vattenplattformen Dag&Nät är medlem i den svenska vat-tenplattformen som leds av Svenskt Vat-ten och som syftar bl.a. till att öka svenska vattenaktörers medverkan i Ho-rizon 2020-projekt. Dag&Nät har med-verkat på den svenska Vattenplattfor-mens möten under året, både i Sverige och i Bryssel. Dag&Nät är även medlem

i den Brysselbaserade, europeiska vat-tenplattformen WssTP (The Water Supply and Sanitation Technology Plat-form). Bl.a. är Dag&Nät medlem i de tre arbetsgrupperna WG Urban Pollution, WG Green Infrastructure, samt WG Ecosystem Services. Både fysiska möten och nätbaserad dialog har ägt rum inom arbetsgrupperna under året.

4.7 Deltagande på konferenser, etc

Dag&Nät har deltagit vid ett stort antal konferenser, seminarier, årsmöten, etc., både nationellt och internationellt. Ne-dan följer ett axplock: 21-22 januari presenterade Dag&Nät GrönNano projektet på Vinnovas pro-gramkonferens för UDI projekt i steg 2 och 3 i Göteborg. 10-11 mars deltog Dag&Nät som utstäl-lare i Svenskt Vattens Rörnät och Klimat konferens 2015 i Stockholm. 17 mars presenterade Godecke Blecken ”Erfarenheter från deltagande i europe-iska forskningsprojekt - JPI Urban Europe” vid ett Formas seminarium om JPI Water. 18-19 mars deltog Kerstin Nordqvist i konferensen Labb i fokus i Stockholm som fokuserade på mätosäkerhet, risk-bedömningar och säker kemikaliehante-ring på laboratoriet. 19-21 mars representerade Inga Herr-mann Dag&Nät vid Vatten Avlopp Kretslopp i Borås. 24-25 mars representerade Lena Gold-kuhl Dag&Nät i en WssTP Errin works-

32

hop om samarbete mellan regionala ak-törer och forskningen i Bryssel, Belgien. 25 mars presenterade Stefan Marklund hållbarhetsaspekter på snöhantering vid årliga vägtrafikdagarna i Borlänge. 15 april var Godecke Blecken inbjuden att hålla en presentation om grön infra-struktur för hållbara städer inom ramen av föreläsningsserien "Framtidens stjärnsforskare på LTU kan erövra värl-den" på Vetenskapens hus, Luleå. 22-23 april deltog Annelie Hedström och Inga Herrmann i seminariet Källsor-terande avloppssystem – en lokal lösning för en global utmaning? i Helsingborg. 18-20 maj deltog Dag&Nät med en monterutställning på Vattenstämman i Sundsvall. Dessutom talade Godecke Blecken om reningsmetoder för dagvat-ten som han höll på att sammanställa i en Svenskt Vatten rapport. 1-3 juni presenterade Heléne Österlund en statistisk analys av faktorer som kan påverka koncentrationen av indikator-bakterier och dess variationer i dagvatten vid 12th Urban Environment Sympo-sium i Oslo, Norge. Dessutom höll hon även i en presentation om hur stora gruspartiklar på bilvägar kan påverka dagvattenkvaliteten. 13-18 september deltog Alexandra An-dersson-Wikström i 17th IWA Interna-tional Conrence on Diffuse Pollution and Eutrophication i Berlin, Tyskland. Där presenterade och diskuterade hon sin forskning om bidraget av föroreningar från olika takmaterial till dagvatten. 17-18 september deltog Lena Goldkuhl i klusterkonferensen Innovation by

Combination i Köpenhamn, Danmark, för att knyta kontakter och hitta nya in-ternationella samarbetsparter till Dag&Nät. 20-23 september deltog Dag&Nät med fyra representanter (Jiri Marsalek, Matt-hias Borris, G och Stina Ljung) och tre presentationer i 10th IWA/IAHR Inter-national Urban Drainage Modeling Con-ference i Quebec, Kanada. 7 oktober presenterade Anna-Maria Perttu Dag&Nät vid årliga VA-chefsträffen Norra i Boden. 20 oktober presenterade Lena Goldkuhl Dag&Nät projektet GrönNano - Innova-tiv dagvattenbehandling vid Varim se-minariet ”Modernisera gammalt eller bygg nytt?” i Stockholm. 23 oktober talade Godecke Blecken om dagvattenhantering med frön infrastruk-tur i lunchföreläsningen ”Orenat vatten i badsjön” på Vetenskapens hus, Luleå. 4-6 november deltog Godecke Blecken, Annelie Hedström, Günther Leonhardt och Oleksandr Panasiuk i avloppskonfe-rensen NORDIWA2015 i Bergen, Norge. Dag&Näts representanter bidrog med flera presentationer och posters till programmet. 11 november var Heléne Österlund in-bjuden som talare på Föreningen Vattens seminarium Dagvattenkvalitet i Stock-holm.

4.8 Utmärkelser, priser och ärofyllda uppdrag

European Public Sector Award Hösten 2015 kom det statliga forsk-ningsorganet Vinnova på en hedrande

33

andra plats (bland 266 konkurrenter) i European Public Sector Award-tävlingen, omfattande nya lösningar för stora samhällsutmaningar. Attract pro-jektet som drivs inom ramarna av Dag&Nät bidrog till det prestigefyllda priset. I Vinnovas satsning på UDI (Utma-ningsDriven Innovation) och forsk-ningsprogrammet Attract ingår de nya passivhusen i Kiruna, med anpassade lösningar för hållbart byggande i subark-tiskt klimat. I Attract ingår ett 15-tal fö-retag och en forskagrupp omfattande 40 personer vid LTU. Sigge Thernwalls Stora byggpris 2015 Maria Viklander belönades under våren med Sigge Thernvalls stora byggpris. I nomineringen hänvisas bl. a. till pro-jektet Attract, där hon tillsammans med privata och offentliga aktörer utvärderar och vidareutvecklar en samförläggnings-låda med vatten-, avlopps- och fjärrvär-meledningar. Ny ledare för arbetsgrupp ESS inom WssTP Lena Goldkuhl har inom den Europeiska gemensamma plattformen för vattentek-nik (Water Supply and Sanitation Tech-nology Platform) tagit över som ledare för arbetsgruppen Ecosystem Services (ESS) med säte i Bryssel. Gruppens mål är att skapa synergier mellan forskning och privata aktörer för att främja inno-vationer, utökat samarbete och stärkt konkurrenskraft. Hedersdoktor vid LTU Birgitta Olofsson, vice VD vid Tyréns AB, utsågs under hösten till hedersdok-tor vid LTU. Birgitta genomgick civilin-genjörsprogrammet Samhällsbyggnads-teknik i Luleå och har sedan dess verkat

inom samhällsbyggnad med särskilt fo-kus på VA-frågor och strategisk utveckl-ing. I detta har hon och hennes företag tydligt engagerat sig i bl.a. Attract-projektet (attraktiva, hållbara livsmiljöer i kallt klimat). 4.9 Informationsmöten Ett flertal möten har ägt rum med aktörer inom VA-teknikområdet för att sprida kunskap från och om Dag&Näts verk-samhet. Vi har rest runt till de kommu-ner som medverkar i Dag&Näts projekt och personligen träffat större grupper från respektive kommun, för att bl.a. in-formera om Dag&Näts verksamhet. 4.10 Publikationer Dag&Nät har publicerat forsknings- och utvecklingsresultat i vetenskapliga tid-skrifter, vid konferenser, i rapporter m.m., se nedan.

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter 4.10.1Panasiuk, O., Hedström, A., Marsalek, J., Ashley, R., & Viklander, M. (2015). Contamination of stormwater by wastewater: A review of detection meth-ods. Journal of Environmental Manage-ment, 152, 241-250. 10.1016/j.jenvman.2015.01.050 Moghadas, S., Paus, K. H., Muthanna, T. M., Herrmann, I., Marsalek, J., & Vi-klander, M. (2015). Accumulation of Traffic-Related Trace Metals in Urban Winter_Long Roadside Snowbanks. Wa-ter, Air and Soil Pollution, 226(12). 10.1007/s11270-015-2660-7 Moghadas, S., Gustafsson, A. M., Vi-klander, P., Marsalek, J. & Viklander, M. (2015). Laboratory study of infiltra-

34

tion into two frozen engineered (sandy) soils recommended for bioretention. Hydrological Processes. Moghadas, S., Leonhardt, G., Marsalek, J. & Viklander, M. (2015). Modelling urban runoff from rain-on-snow events with the US EPA SWMM model for the current and future climate scenarios. Manuscript submitted to Journal of Cold Regions Engineering. Mattsson, J., Hedström, A., Ashley, R., & Viklander, M. (2015). Impacts and managerial implications for sewer sys-tems due to recent changes to inputs in domestic wastewater: a review. Journal of Environmental Management, 161, 188–197. 10.1016/j.jenvman.2015.06.043 Al-Rubaei, A., Viklander, M., & Blecken, G-T. (2015). Long-term hydraulic perfor-mance of stormwater infiltration systems. Urban Water Journal, 12(8), 660-671. 10.1080/1573062X.2014.949796 Blecken, G.-T., Hunt, W. F., Al-Rubaei, A. M., Viklander, M. & Lord, W. G. (In press). Stormwater control measure (SCM) maintenance considerations to ensure designed functionality. Urban Water Journal (ahead-of-print). http://dx.doi.org/10.1080/1573062X.2015.1111913 Al-Rubaei, A. M., Engström, M., Viklander, M. & Blecken, G.-T. (2015). Long-Term Hydraulic and Treatment Performance of a 19-year Old Con-structed Stormwater Wetland – Finally Maturated or in Need of Maintenance? Under review for Ecological Engineer-ing. Fletcher, T. D., Shuster, W. D., Hunt, W. F., Ashley, R. M., Butler, D., Arthur, S.,

& Viklander, M. (2015). SUDS, LID, BMPs, WSUD and more: The evolution and application of terminology surround-ing urban drainage. Urban Water Jour-nal, 12(7), 525-542. 10.1080/1573062X.2014.916314 Ashley, R., Walker, L., D.Arcy, B., Wil-son, S., Illmann, S., Shaffer, P. W., & Chatfield, P. R. (2015). UK sustainable drainage systems: Past, present and fu-ture. Institution of Civil Engineers. Pro-ceedings. Civil Engineering, 168(3), 125-130. 10.1680/cien.15.00011

Konferensbidrag 4.10.2Panasiuk, O., Hedström, A., Ashley, R., & Viklander, M. (2015). Not only pre-venting backflows: Flap gates for the es-timation of separate sewer overflow vol-umes. NORDIWA konferens, Bergen, Norge, 4-6 november 2015.

Leonhardt, G., Moghadas, S., Gustafs-son, A-M., Marsalek, J., & Viklander, M. (2015). Modelling the effects of the joint occurrence of rainfall and snow-melt in urban catchments. Abstract av NORDIWA 2015, Bergen, Norge. Andersson-Wikström, A., Österlund, H., Hedström, A. & Viklander, M. (2015). The release of pollutants from roofing materials in laboratory experiments. Artikeln har presenterats vid IWA Inter-national Conference on Diffuse Pollution and Eutrophication, Berlin, Tyskland. Leonhardt, G., Moghadas, S., Johansson, L., Gustafsson, A-M., Marsalek, J., & Viklander, M. (2015). Modelling the ef-fects of the joint occurrence of rainfall and snowmedlt in urban catchments. i T. Maere, S. Tik, S. Duchense, & P. A. Vanrolleghem (redaktörer), Urban

http://dx.doi.org/10.1080/1573062X.2015.1111913http://dx.doi.org/10.1080/1573062X.2015.1111913

35

Drainage Modelling 2015: Proceedings of the 10th International Conference of Urban Drainage Modelling, Mont-Sainte-Anne, Québec, Canada 20-23 Swptember 2015. (s. 25-31) Leonhardt, G., Bacchin, T. K., Mair, M., Zischg, J., Ljung, S., Rogers, B., ... Vi-klander, M. (2015). Relocating a city, challenges and opportunities for the transition of water infrastructure in Ki-runa. i T. Maere, S. Tik, S. Duchense, & P. A. Vanrolleghem (redaktörer), Urban Drainage Modelling 2015: Proceedings of the 10th International Conference of Urban Drainage Modelling, Mont-Sainte-Anne, Québec, Canada 20-23 September 2015. (s. 77-84) Borris, M., Leonhardt, G., Marsalek, J., Österlund, H., & Viklander, M. (2015). Source-based modeling of stormwater quality response to projected future changes in climatic and socio-economic factors. i T. Maere, S. Tik, S. Duchense, & P. A. Vanrolleghem (redaktörer), Ur-ban Drainage Modelling 2015: Poster presentations : Proceedings of the 10th International Conference of Urban Drainage Modelling, Mont-Sainte-Anne, Québec, Canada 20-23 September 2015. (s. 73-78) Magnusson, A., Viklander, M. & Bleck-en, G-T. (2015). Green Roof perfor-mance in sub-arctic climates: water qual-ity and vegetation survival on a green roof in northern Sweden. Extended ab-stract skickat till Novatech 2016.

Rapporter 4.10.3Banach, A., Sundström, S., Ekelund, B., Sjöström, J., Assargård, H. & Blecken, G. (2015). Gestaltning av dagvatten. Lu-

leå tekniska universitet. GrönNano rap-port 2015:01 Andersson-Wikström, A. (2015). Poten-tial Sources of Stormwater Pollutants. Luleå tekniska universitet. GrönNano rapport 2015:02 Dag&Nät Verksamhetsberättelse 2014, (2015). Stockholm: Svenskt Vattens C-rapportserie

Doktorsavhandlingar 4.10.4Mattsson, J. (2015). Impacts on sewer performance due to changes to inputs in domestic wastewater. Luleå tekniska universitet. (Doctoral thesis / Luleå Uni-versity of Technology).

Licentiatuppsatser 4.10.5Panasiuk, O. (2015). Towards better practices in detection of wastewater pol-lution in stormwater sewers and volume estimation of SSO discharges. Luleå tekniska universitet. (Licentiate thesis / Luleå University of Technology).

Examensarbeten 4.10.6Andersson-Wikström, A. (2015). Poten-tial Sources of Stormwater Pollutants: Leaching of Metals and Organic Com-pounds from Roofing Materials. Civilin-genjörsexamen, Naturresursteknik, 2015 Bäckström, L. (2015). Risk- och Mer-värdesanalys som verktyg vid jämförel-ser av dagvattensystem: Fallstudie av handelsområdet Solbacken. Civilingen-jörsexamen, Väg- och vattenbyggnads-teknik, 2015 Strandberg, C. (2015). Förstudie inför upprättande av verksamhetsområde för

36

dagvatten i Luleå kommun. Högskoleex-amen, Samhällsbyggnad, 2015 Lund, P. (2015). Jämförelse av tekniker för små avlopp: Minireningsverk, mark-bäddar och fosforfällor. Teknologie kan-didatexamen, Samhällsbyggnadsteknik, 2015

Populärvetenskaplig artikelse-4.10.7rie ”Ny Forskning och Teknik”

Marsalek, J. & Panasiuk, O. (2015). Att spåra spillvatten i dagvattennät. Ny Forskning och Teknik 1, Luleå tekniska universitet. Mattsson, J. & Hedström, A. (2015). Matavfallskvarnar – Långtidseffekter på ledningsnät. Ny Forskning och Teknik 2, Luleå tekniska universitet.

1 Om Dag&Nät1.1 Dag&Näts verksamhetsidé1.2 Dag&Näts vision1.3 Dag&Näts strategi1.4 Dag&Näts partners1.5 Dag&Näts ekonomi1.6 Dag&Näts organisation1.6.1 Styrgruppens sammansättning och sammanträden1.6.2 LTU:s ledningsgrupps sammansättning1.6.3 Temareferensgrupper1.6.4 Dag&Näts personal