54
Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin

Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

  • Upload
    others

  • View
    1

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Verksamhetsberaumlttelse 2018 Arbets- och miljoumlmedicin

1

________________________________________________________________

Inneharingllsfoumlrteckning

Sid nr

Inneharingllsfoumlrteckning 1 Inledning 2 Verksamhetens inriktning 3 Personal 3 Ekonomi 4 Klinisk verksamhet 4 Undervisning och information 6 Forskning och utveckling 8 Uppdrag inom landstingregion universitet och externt 9 Bilagor Arbets- och miljoumlmedicins nyhetsblad 1-4 2018

2

________________________________________________________________

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM 2018)

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstinget i Dalarnas Region Gaumlvleborgs och Region Uppsalas gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en forskargrupp paring Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumln utgoumlr upptagningsomraringde foumlr den arbetsmedicinska verksamheten Den miljoumlmedicinska verksamheten har ett uppdrag fraringn region Uppsala placerat hos AMM i Uppsala och sedan 1 mars 2018 aumlven ett miljoumlmedicinskt uppdrag fraringn region Dalarna medan region Gaumlvleborg saknar miljoumlmedicinsk service sedan 1 januari 2016 Samverkansnaumlmnden foumlr Uppsala- och Oumlrebroregionen fastlaumlgger aringrligen verksamhetens inriktning och omfattning Det aringligger sedan Arbets- och miljoumlmedicin att genomfoumlra verksamheten i enlighet med samverkansnaumlmndens rekommendationer Arbets- och miljoumlmedicin aumlr en egen administrativ enhet med egen verksamhetschef och budget Det finns en regional ledningsgrupp foumlr verksamheten med tvaring representanter fraringn vartdera av de tre landstingenregionerna Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en forskargrupp paring Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

Haumlr finns vi Besoumlk Dag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

Post Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala

Telefon 018 - 611 36 42 - 43

Fax 018 - 51 99 78

E-post ammuppsalaakademiskase

Hemsida wwwammuppsalase

3

________________________________________________________________

1 Verksamhetens inriktning Uppdrag Arbets- och miljoumlmedicins oumlvergripande uppdrag aumlr att utgoumlra ett kunskapscentrum i upptagningsomraringdet och vi arbetar med att foumlrebygga sjukdom och daringlig haumllsa relaterat till arbetsliv och miljoumln saringvaumll inom- som utomhus Verksamheten aumlr medicinskt orienterad och bedriver kvalificerad

bull riskbedoumlmning bull patientutredning bull information bull utbildning

Vision Verksamhetens oumlvergripande vision aumlr att bidra till

bull ett samhaumllle daumlr haumllsan staumlrks i en god omgivnings- och inomhusmiljouml bull en haringllbar arbetshaumllsa hos individen daumlr arbetet fraumlmjar den goda haumllsan

2 Personal Inom regionverksamheten har under 2018 totalt 24 personer varit anstaumlllda (tabell 1) inklusive tre professorer som delvis aumlr finansierade av Uppsala Universitet Vi har nio laumlkare varav tvaring stycken aumlr ST-laumlkare I tabellen aumlr inte inkluderat ytterligare fyra ST-laumlkare som vardera genomfoumlrt sidotjaumlnstgoumlring tjaumlnstgjort naringgra maringnader vid AMM under 2018 Naumlst stoumlrsta yrkesgruppen utgoumlrs av yrkes- och miljoumlhygieniker med fem tjaumlnster Maumln utgoumlr 33 av de anstaumlllda Den lokala ledningen foumlr AMM har under 2018 bestaringtt av verksamhetschef universitetsfoumlretraumldare medicinskt ansvarig laumlkare samt ansvarig laumlkare foumlr miljoumlmedicinska fraringgor Om man ser till alla personer som aumlr knutna till AMM antingen via projekt landstingsanstaumlllning eller via universitetsuppdrag saring uppgaringr antalet personer till 40 stycken under 2018 Under 2018 har AMM haft en pensionsavgaringng (en oumlverlaumlkare) Vidare har en yrkeshygieniker avslutat sin tjaumlnst och ersaumlttningsrekrytering av denna yrkeshygieniker gjorts Under aringret har aumlven en ergonom samt ytterligare en yrkeshygieniker rekryterats Baringda dessa tjaumlnster aumlr ersaumlttningsrekryteringar

Tabell 1 Regionanstaumllld personal vid AMM 2018 Antal (varav maumln) Professoroumlverlaumlkare 2(1) 1 OumlL tjaumlnstledig fackligt uppdrag Professorhygieniker 1(0) Verksamhetschefergonom 1(0) Oumlverlaumlkare 5(2) Varav en gt67 ST-laumlkare 2(0) Hygieniker 4(1) Varav en vakant tjaumlnst som tillsattes aringrsskiftet 2018-2019 Biokemist 1(0) Varav en doktorand (deltid) Psykolog 2(1) Varav en doktorand (deltid) Ergonom 2(1) Varav en doktorand (deltid) Medicinsk sekreterare 1(0) Informationsassistent 1(0) Statistiker 1(1) Handlaumlggare 1(0) Summa 24(7)

4

________________________________________________________________

3 Ekonomi AMM finansieras via bidrag fraringn de tre landstingenregionerna och aumlr en egen administrativ enhet med egen verksamhetschef och budget Samverkansnaumlmnden foumlr Uppsala- och Oumlrebroregionen fastlaumlgger aringrligen genom rekommendation foumlrslag till verksamhetens inriktning och omfattning Det aringligger sedan Akademiska sjukhuset att genomfoumlra verksamheten i enlighet med samverkansnaumlmndens rekommendation Under verksamhetsaringret 2018 har budgeten varit i balans och verksamheten gjorde ett nollresultat

4 Klinisk verksamhet Patienter Patientmottagning finns i Uppsala Gaumlvle och Falun Under 2018 fick vi in 206 remisser varav 172 accepterades Av remisserna var 34 egenremisser en klar oumlkning jaumlmfoumlrt med 16 egenremisser aringr 2017 Det gjordes 145 laumlkarbedoumlmningar 73 bedoumlmningar av yrkeshygienikertoxikolog 24 av ergonom och 12 av psykolog Aringterbesoumlk aumlr ej inraumlknade Handlaumlggningstiden har generellt sett understigit 3 maringnader (medelvaumlrde 72 dagar) Samtliga patienter faringr en remissbekraumlftelse direkt efter remissrond paring enheten och daumlrefter en besoumlkstid inom en maringnad fraringn remissens ankomst Foumlrutom laumlkarbesoumlket paring varingra patientmottagningar innebaumlr patientutredningar ofta exponeringsbedoumlmningar med besoumlk och provtagning paring arbetsplatser eller i bostaumlder Figur 1 Patientutredningar paring AMM

Oumlvriga aumlrenden Antalet oumlvriga inkommande aumlrenden utoumlver patientremisser var ca 280 stycken

0

50

100

150

200

250

300

Patientutredningar

5

________________________________________________________________

Figur 2 Totalt antal oumlvriga aumlrenden 2013 till 2018 uppdelade paring typ av exponeringar

Till detta kommer ett antal gruppundersoumlkningar av anstaumlllda och individuella haumllsosamtal med personal- och foumlraumlldrar angaringende framfoumlrallt inomhusmiljoumlproblem inom skola och omsorg Arbetsmedicin Patientpanoramat har inte aumlndrats mycket och det domineras fortfarande av besvaumlr fraringn oumlvre- och nedre luftvaumlgar Brister i inomhusmiljouml i arbetslokaler eller hemma har fortsatt varit den allra vanligaste exponeringen men vi ser ocksaring en oumlkning av fraringgor om handoumlverfoumlrda vibrationer och psykosocial arbetsmiljouml Medicinska kontroller i arbetslivet aumlr ocksaring en vaumlsentlig del av remisser och foumlrfraringgningar till AMM Daumlr har vi ett aktivt utbyte med Arbetsmiljoumlverket foumlr tolkningar av regelverket Vi hade under 2018 tvaring traumlffar med representanter fraringn Arbetsmiljoumlverket Region Mitt foumlr att diskutera yrkesmaumlssiga exponeringar som aumlr relevanta foumlr varingr region Vidare erbjuder AMM telefonraringdgivning och utbildningar foumlr personal inom foumlretagshaumllsovaringrden foumlr att utfoumlra undersoumlkningar av bl a vibrationsexponerade samt lungfunktionsundersoumlkningar AMM kan ocksaring erbjuda utoumlkad undersoumlkning med exempelvis vibrametri foumlr att undersoumlka neurologiska skador orsakade av handoumlverfoumlrda vibrationer Under 2018 har vi handlett 4 ST-laumlkare i arbetsmedicin som tjaumlnstgjort paring kliniken och bl a deltagit i varingra patientutredningar Miljoumlmedicin Omraringdet miljoumlmedicin har fokus paring haumllsa och miljoumlfaktorer i omgivningsmiljoumln inklusive kemiska aumlmnen fysikaliska faktorer respektive faktorer i inomhusmiljouml Antalet miljoumlmedicinska bedoumlmningar aumlr ofoumlraumlndrat jaumlmfoumlrt med foumlregaringende aringr men daring antalet aumlrenden som roumlr arbetsmiljouml har oumlkat saring har andelen miljoumlmedicinska aumlrenden minskat naringgot under aringret Exempel paring aumlrenden som besvarats under aringret gaumlller misstaumlnkt anhopning av cancerfall i ett geografiskt omraringde haumllsoriskbedoumlmning av foumlrorenad mark misstanke om haumllsoparingverkan av metaller i omgivningsmiljoumln och flera fall av inomhusmiljoumlrelaterad ohaumllsa Underlag till remissvar har under aringret tagits fram angaringende groumln infrastruktur nationellt kompetenscentrum foumlr kemiska risker i dricksvattnet laumlnsstyrelsens arbete med grundvattenfoumlrsoumlrjningsplan radioaktiva aumlmnen i livsmedel respektive regional klimat- och energistrategi Hormonstoumlrande kemikalier i omgivningsmiljoumln aumlr ett annat omraringde daumlr AMM har en spetskompetens och som kommunicerats med beslutsfattare och i media

0

50

100

150

200

250

300

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Totalt

Inkomna aumlrenden 2013-2018

Ergonomi Fysisk Inomhusmiljouml Kemisk Psykosocial Oumlvrigt

6

________________________________________________________________

Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium foumlr analys av allergen i miljoumln Detta aumlr en service som vi tillhandaharingller vid patient- och miljoumlutredningar inom regionen men vi saumlljer aumlven analyser till kunder inom hela Sverige Under 2018 fick vi in 224 stycken miljoumlprover vilket gav 523 stycken analyser fraringn patientutredningar paring sjukhuset eller externt inom och utom regionen Laboratoriet anvaumlnds aumlven foumlr forsknings- och utvecklingsprojekt 5 Undervisning och information Utbildning Personalen paring AMM har bland annat anordnat

bull veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA) bull naumltverkstraumlff foumlr ergonomer inom regionerna bull kurs i straringlning 2 dagar anstaumlllda paring AMM-kliniker miljoumlinspektoumlrer

foumlretagshaumllsovaringrden bull utbildningsdag (halvdag) riskkommunikation studenter paring kursen Miljouml och

foumlrorenade omraringden Vaumlsterbergslagens utbildningscentrum Ludvika bull Foumlrsaumlkringskonferens halvdag IF Metall Uppland Uppsala bull halvdagsseminarium Luftfoumlroreningars bidrag till ohaumllsa i Region Uppsala - Vad goumlra

miljoumlinspektoumlrer miljoumlombud lung- och allergikliniken folkhaumllsoplanerare bull utbildningsdag (halvdag) i belastningsskador och organisatoriska och social arbetsmiljouml

skyddsombud och arbetsmiljoumlombud Pappers bull utbildningsdagar om mobbning och kraumlnkande saumlrbehandlingar HR och chefer i

Dalarna bull utbildningsdag foumlretagsskoumlterskornas laumlnsombud Hallsberg bull utbildningsdag (halvdag) Foumlretagslaumlkarfoumlreningens RTW-kurs Stockholm bull utbildningsdagar i Arbets- och miljoumlmedicin primaumlrvaringrdslaumlkare i region Gaumlvleborg och

Uppsala bull utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljouml och mobbning foumlr HR och chefer inom

landstinget Dalarna (2 tillfaumlllen) bull webbaserad introduktionsutbildning foumlr KOF-metoden i samarbete med Uppsala

universitet bull seminariedag kring anvaumlndandet av KOF-metoden

Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen foumlr laumlkare psykologer och fysioterapeuter Foumlr laumlkarstudenter anordnas en kurs i arbets- och miljoumlmedicin baringde under varingr- och houmlstterminen Personalen paring AMM bidrar ocksaring till en omfattande foumlrelaumlsningsaktivitet foumlr foumlretag organisationer och fackfoumlreningar Under 2018 har exempelvis foumlrelaumlsningar om arbetslivsinriktad rehabilitering aringlder och arbete kontorsmiljoumler friska organisationer hormonstoumlrande miljoumlgifter riskkommunikation stroumlmgenomgaringng och elolycksfall haumllsosam introduktion i arbetslivet haumllsorisker med kemiska bekaumlmpningsmedel samt inomhusmiljouml givits

7

________________________________________________________________

Nystartad seminarieserie Under houmlsten 2018 startades en seminarieserie daumlr vi en garingng i maringnaden arrangerar ett halvdagsseminarium kring ett aumlmne som ligger inom varingrt omraringde (miljoumlmedicin arbetsmedicin ergonomi samt organisatorisk och social arbetsmiljouml) Fyra seminarier har genomfoumlrts i denna serie under 2018 och antalet aringhoumlrare har varierat mellan 20 och 55 stycken Foumlljande seminarier har genomfoumlrts

bull Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml bull Belastningsergonomi inom varingrd och omsorg bull Spirometri kvalitet och tolkning bull Bidrar luftfoumlroreningar till ohaumllsa

Konferenser och andra evenemang I maj 2018 anordnade AMM ett Oumlppet hus foumlr att uppmaumlrksamma att vi bytt lokaler Under denna eftermiddag houmllls 8 muntliga presentationer av medarbetare paring AMM samt ett 10-tal postrar presenterades Eftermiddagen besoumlktes av ett hundratal personer bland annat politiker chefer och medarbetare inom Akademiska sjukhuset andra verksamheter paring omraringdet mfl AMMs regionala ledningsgrupp invigde de nya lokalerna och regionstyrelsens ordfoumlrande Boumlrja Wennberg invigningstalade I november 2018 stod AMM som vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedicin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners Aringrets moumlte lockade ca 90 deltagare Tema foumlr aringrets konferens var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo daumlr unga forskare fraringn olika arbets- och miljoumlmedicinska kliniker i landet gavs moumljlighet och saumlrskild uppmuntran att presentera sina vetenskapliga arbeten Arrangoumlr foumlr moumltet var Svenska laumlkaresaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) i samarbete med Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset Region Uppsala Region Gaumlvleborg Landstinget Dalarna och Uppsala Universitet Information Enligt Haumllso- och sjukvaringrdslagen har landstingenregioner ett ansvar inte bara foumlr att ge sjukvaringrd utan aumlven foumlr att verka foumlr en god haumllsa hos befolkningen Expertkunskap inom omraringdet utgoumlr en viktig grund foumlr olika aktoumlrers verksamhet naumlr det gaumlller rehabilitering och folkhaumllsoarbete I det haumllsofraumlmjande arbetet maringste regionen betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhaumlllets oumlvriga aktoumlrer saringsom universitethoumlgskolor myndigheter organisationer foumlretag och grupper Viktiga kanaler foumlr att sprida information om utbildningar kurser seminarier nya forskningsroumln och som kunskapsstoumld foumlr andra aktoumlrer inom omraringdena arbete miljouml och haumllsa aumlr varingrt nyhetsblad rdquoArbete Miljouml Medicinrdquo och varingr hemsida wwwammuppsalase samt via facebook Via wwwammuppsalase finns en laumlnk till en hemsida riktad till personal vid Foumlretagshaumllsovaringrden wwwfhvnu (Extern finansiering fraringn FORTE 2010-2016) Hemsidan aumlr konstruerad framfoumlr allt foumlr att komma till nytta inom foumlretags-haumllsovaringrden med laumlttillgaumlnglig information om utbildningar metoder vetenskaplig litteratur mm Patienter till varingr mottagning kan nu ocksaring anvaumlnda sig av webbplatsen 1177se foumlr kontakt Daumlr finns det samlad kunskap och tjaumlnster inom haumllsa och varingrd fraringn alla Sveriges landsting och regioner

8

________________________________________________________________

6 Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet daumlr flertalet anstaumlllda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt Dessa projekt som bedrivits under 2018 vid AMM finns beskrivna paring hemsidan httpwwwammuppsalaseprojekt En medarbetare har under aringret erharingllit ett tvaringaringrigt postdoc stipendium fraringn AFA Foumlrsaumlkring En medarbetare har under sammantaget 5 aringr erharingllit strategiska ALF-medel foumlr taumlckande av del av loumln Detta avslutades under 2018 Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare opponenter och i betygsnaumlmnder Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under aringret Se httpwwwammuppsalasevetenskapliga-artiklar Vidare har 3 svenska rapporter publicerats httpwwwammuppsalaserapporter Disputationer

bull Juan Wang studerar innemiljoumln i Kina och Sverige och dess betydelse foumlr haumllsoproblem i andningsvaumlgarna

Doktorander

bull Hassan Alinaghizadeh studerar cancerfoumlrekomsten i omraringden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kaumlrnkraftsolyckan i Tjernobyl

bull Linda Dunder studerar genom baringde experimentella och epidemiologiska studier om exponering foumlr hormonstoumlrande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola stoumlrningar

bull Kristina Eliasson metoder foumlr och anvaumlndandet av belastningsergonomiska riskbedoumlmningsmetoder samt vad som kaumlnnetecknar framgaringngsrik samverkan mellan foumlretagshaumllsan och kundfoumlretaget

bull Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar bull Aringsa Stoumlllman studerar hur foumlraumlndringsarbete av kontorsmiljoumler genomfoumlrs framgaringngsrikt

fraumlmst gaumlllande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser) och hur foumlraumlndringsprocessen och de nya kontoren paringverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljoumln

bull Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika haumlst- och hundraser skiljer sig vilket ska anvaumlndas foumlr diagnostik och terapi

bull Sofia Aringstroumlm-Paulsson studerar en metod foumlr bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringga i befintligt arbete - nyckel foumlr samverkan mellan arbetsledare anstaumllld och FHV med arbetsmiljouml i centrum

Professorer

bull Magnus Svartengren tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Anna Rask Andersen tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Monica Lind (adjungerad) tillika miljoumlhygieniker vid AMM bull Dan Norbaumlck professor emeritus bull Eva Vingaringrd professor emeritus bull Peter Westerholm professor emeritus

Oumlvrigt Under aringret presenterades en webapplikation (app) foumlr insamlandet av enkaumltdata med enkaumlten Work Ability Index (WAI) Appen aumlr i dagslaumlget publicerad och kan anvaumlndas av tex foumlretagshaumllsovaringrden

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 2: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

1

________________________________________________________________

Inneharingllsfoumlrteckning

Sid nr

Inneharingllsfoumlrteckning 1 Inledning 2 Verksamhetens inriktning 3 Personal 3 Ekonomi 4 Klinisk verksamhet 4 Undervisning och information 6 Forskning och utveckling 8 Uppdrag inom landstingregion universitet och externt 9 Bilagor Arbets- och miljoumlmedicins nyhetsblad 1-4 2018

2

________________________________________________________________

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM 2018)

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstinget i Dalarnas Region Gaumlvleborgs och Region Uppsalas gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en forskargrupp paring Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumln utgoumlr upptagningsomraringde foumlr den arbetsmedicinska verksamheten Den miljoumlmedicinska verksamheten har ett uppdrag fraringn region Uppsala placerat hos AMM i Uppsala och sedan 1 mars 2018 aumlven ett miljoumlmedicinskt uppdrag fraringn region Dalarna medan region Gaumlvleborg saknar miljoumlmedicinsk service sedan 1 januari 2016 Samverkansnaumlmnden foumlr Uppsala- och Oumlrebroregionen fastlaumlgger aringrligen verksamhetens inriktning och omfattning Det aringligger sedan Arbets- och miljoumlmedicin att genomfoumlra verksamheten i enlighet med samverkansnaumlmndens rekommendationer Arbets- och miljoumlmedicin aumlr en egen administrativ enhet med egen verksamhetschef och budget Det finns en regional ledningsgrupp foumlr verksamheten med tvaring representanter fraringn vartdera av de tre landstingenregionerna Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en forskargrupp paring Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

Haumlr finns vi Besoumlk Dag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

Post Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala

Telefon 018 - 611 36 42 - 43

Fax 018 - 51 99 78

E-post ammuppsalaakademiskase

Hemsida wwwammuppsalase

3

________________________________________________________________

1 Verksamhetens inriktning Uppdrag Arbets- och miljoumlmedicins oumlvergripande uppdrag aumlr att utgoumlra ett kunskapscentrum i upptagningsomraringdet och vi arbetar med att foumlrebygga sjukdom och daringlig haumllsa relaterat till arbetsliv och miljoumln saringvaumll inom- som utomhus Verksamheten aumlr medicinskt orienterad och bedriver kvalificerad

bull riskbedoumlmning bull patientutredning bull information bull utbildning

Vision Verksamhetens oumlvergripande vision aumlr att bidra till

bull ett samhaumllle daumlr haumllsan staumlrks i en god omgivnings- och inomhusmiljouml bull en haringllbar arbetshaumllsa hos individen daumlr arbetet fraumlmjar den goda haumllsan

2 Personal Inom regionverksamheten har under 2018 totalt 24 personer varit anstaumlllda (tabell 1) inklusive tre professorer som delvis aumlr finansierade av Uppsala Universitet Vi har nio laumlkare varav tvaring stycken aumlr ST-laumlkare I tabellen aumlr inte inkluderat ytterligare fyra ST-laumlkare som vardera genomfoumlrt sidotjaumlnstgoumlring tjaumlnstgjort naringgra maringnader vid AMM under 2018 Naumlst stoumlrsta yrkesgruppen utgoumlrs av yrkes- och miljoumlhygieniker med fem tjaumlnster Maumln utgoumlr 33 av de anstaumlllda Den lokala ledningen foumlr AMM har under 2018 bestaringtt av verksamhetschef universitetsfoumlretraumldare medicinskt ansvarig laumlkare samt ansvarig laumlkare foumlr miljoumlmedicinska fraringgor Om man ser till alla personer som aumlr knutna till AMM antingen via projekt landstingsanstaumlllning eller via universitetsuppdrag saring uppgaringr antalet personer till 40 stycken under 2018 Under 2018 har AMM haft en pensionsavgaringng (en oumlverlaumlkare) Vidare har en yrkeshygieniker avslutat sin tjaumlnst och ersaumlttningsrekrytering av denna yrkeshygieniker gjorts Under aringret har aumlven en ergonom samt ytterligare en yrkeshygieniker rekryterats Baringda dessa tjaumlnster aumlr ersaumlttningsrekryteringar

Tabell 1 Regionanstaumllld personal vid AMM 2018 Antal (varav maumln) Professoroumlverlaumlkare 2(1) 1 OumlL tjaumlnstledig fackligt uppdrag Professorhygieniker 1(0) Verksamhetschefergonom 1(0) Oumlverlaumlkare 5(2) Varav en gt67 ST-laumlkare 2(0) Hygieniker 4(1) Varav en vakant tjaumlnst som tillsattes aringrsskiftet 2018-2019 Biokemist 1(0) Varav en doktorand (deltid) Psykolog 2(1) Varav en doktorand (deltid) Ergonom 2(1) Varav en doktorand (deltid) Medicinsk sekreterare 1(0) Informationsassistent 1(0) Statistiker 1(1) Handlaumlggare 1(0) Summa 24(7)

4

________________________________________________________________

3 Ekonomi AMM finansieras via bidrag fraringn de tre landstingenregionerna och aumlr en egen administrativ enhet med egen verksamhetschef och budget Samverkansnaumlmnden foumlr Uppsala- och Oumlrebroregionen fastlaumlgger aringrligen genom rekommendation foumlrslag till verksamhetens inriktning och omfattning Det aringligger sedan Akademiska sjukhuset att genomfoumlra verksamheten i enlighet med samverkansnaumlmndens rekommendation Under verksamhetsaringret 2018 har budgeten varit i balans och verksamheten gjorde ett nollresultat

4 Klinisk verksamhet Patienter Patientmottagning finns i Uppsala Gaumlvle och Falun Under 2018 fick vi in 206 remisser varav 172 accepterades Av remisserna var 34 egenremisser en klar oumlkning jaumlmfoumlrt med 16 egenremisser aringr 2017 Det gjordes 145 laumlkarbedoumlmningar 73 bedoumlmningar av yrkeshygienikertoxikolog 24 av ergonom och 12 av psykolog Aringterbesoumlk aumlr ej inraumlknade Handlaumlggningstiden har generellt sett understigit 3 maringnader (medelvaumlrde 72 dagar) Samtliga patienter faringr en remissbekraumlftelse direkt efter remissrond paring enheten och daumlrefter en besoumlkstid inom en maringnad fraringn remissens ankomst Foumlrutom laumlkarbesoumlket paring varingra patientmottagningar innebaumlr patientutredningar ofta exponeringsbedoumlmningar med besoumlk och provtagning paring arbetsplatser eller i bostaumlder Figur 1 Patientutredningar paring AMM

Oumlvriga aumlrenden Antalet oumlvriga inkommande aumlrenden utoumlver patientremisser var ca 280 stycken

0

50

100

150

200

250

300

Patientutredningar

5

________________________________________________________________

Figur 2 Totalt antal oumlvriga aumlrenden 2013 till 2018 uppdelade paring typ av exponeringar

Till detta kommer ett antal gruppundersoumlkningar av anstaumlllda och individuella haumllsosamtal med personal- och foumlraumlldrar angaringende framfoumlrallt inomhusmiljoumlproblem inom skola och omsorg Arbetsmedicin Patientpanoramat har inte aumlndrats mycket och det domineras fortfarande av besvaumlr fraringn oumlvre- och nedre luftvaumlgar Brister i inomhusmiljouml i arbetslokaler eller hemma har fortsatt varit den allra vanligaste exponeringen men vi ser ocksaring en oumlkning av fraringgor om handoumlverfoumlrda vibrationer och psykosocial arbetsmiljouml Medicinska kontroller i arbetslivet aumlr ocksaring en vaumlsentlig del av remisser och foumlrfraringgningar till AMM Daumlr har vi ett aktivt utbyte med Arbetsmiljoumlverket foumlr tolkningar av regelverket Vi hade under 2018 tvaring traumlffar med representanter fraringn Arbetsmiljoumlverket Region Mitt foumlr att diskutera yrkesmaumlssiga exponeringar som aumlr relevanta foumlr varingr region Vidare erbjuder AMM telefonraringdgivning och utbildningar foumlr personal inom foumlretagshaumllsovaringrden foumlr att utfoumlra undersoumlkningar av bl a vibrationsexponerade samt lungfunktionsundersoumlkningar AMM kan ocksaring erbjuda utoumlkad undersoumlkning med exempelvis vibrametri foumlr att undersoumlka neurologiska skador orsakade av handoumlverfoumlrda vibrationer Under 2018 har vi handlett 4 ST-laumlkare i arbetsmedicin som tjaumlnstgjort paring kliniken och bl a deltagit i varingra patientutredningar Miljoumlmedicin Omraringdet miljoumlmedicin har fokus paring haumllsa och miljoumlfaktorer i omgivningsmiljoumln inklusive kemiska aumlmnen fysikaliska faktorer respektive faktorer i inomhusmiljouml Antalet miljoumlmedicinska bedoumlmningar aumlr ofoumlraumlndrat jaumlmfoumlrt med foumlregaringende aringr men daring antalet aumlrenden som roumlr arbetsmiljouml har oumlkat saring har andelen miljoumlmedicinska aumlrenden minskat naringgot under aringret Exempel paring aumlrenden som besvarats under aringret gaumlller misstaumlnkt anhopning av cancerfall i ett geografiskt omraringde haumllsoriskbedoumlmning av foumlrorenad mark misstanke om haumllsoparingverkan av metaller i omgivningsmiljoumln och flera fall av inomhusmiljoumlrelaterad ohaumllsa Underlag till remissvar har under aringret tagits fram angaringende groumln infrastruktur nationellt kompetenscentrum foumlr kemiska risker i dricksvattnet laumlnsstyrelsens arbete med grundvattenfoumlrsoumlrjningsplan radioaktiva aumlmnen i livsmedel respektive regional klimat- och energistrategi Hormonstoumlrande kemikalier i omgivningsmiljoumln aumlr ett annat omraringde daumlr AMM har en spetskompetens och som kommunicerats med beslutsfattare och i media

0

50

100

150

200

250

300

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Totalt

Inkomna aumlrenden 2013-2018

Ergonomi Fysisk Inomhusmiljouml Kemisk Psykosocial Oumlvrigt

6

________________________________________________________________

Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium foumlr analys av allergen i miljoumln Detta aumlr en service som vi tillhandaharingller vid patient- och miljoumlutredningar inom regionen men vi saumlljer aumlven analyser till kunder inom hela Sverige Under 2018 fick vi in 224 stycken miljoumlprover vilket gav 523 stycken analyser fraringn patientutredningar paring sjukhuset eller externt inom och utom regionen Laboratoriet anvaumlnds aumlven foumlr forsknings- och utvecklingsprojekt 5 Undervisning och information Utbildning Personalen paring AMM har bland annat anordnat

bull veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA) bull naumltverkstraumlff foumlr ergonomer inom regionerna bull kurs i straringlning 2 dagar anstaumlllda paring AMM-kliniker miljoumlinspektoumlrer

foumlretagshaumllsovaringrden bull utbildningsdag (halvdag) riskkommunikation studenter paring kursen Miljouml och

foumlrorenade omraringden Vaumlsterbergslagens utbildningscentrum Ludvika bull Foumlrsaumlkringskonferens halvdag IF Metall Uppland Uppsala bull halvdagsseminarium Luftfoumlroreningars bidrag till ohaumllsa i Region Uppsala - Vad goumlra

miljoumlinspektoumlrer miljoumlombud lung- och allergikliniken folkhaumllsoplanerare bull utbildningsdag (halvdag) i belastningsskador och organisatoriska och social arbetsmiljouml

skyddsombud och arbetsmiljoumlombud Pappers bull utbildningsdagar om mobbning och kraumlnkande saumlrbehandlingar HR och chefer i

Dalarna bull utbildningsdag foumlretagsskoumlterskornas laumlnsombud Hallsberg bull utbildningsdag (halvdag) Foumlretagslaumlkarfoumlreningens RTW-kurs Stockholm bull utbildningsdagar i Arbets- och miljoumlmedicin primaumlrvaringrdslaumlkare i region Gaumlvleborg och

Uppsala bull utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljouml och mobbning foumlr HR och chefer inom

landstinget Dalarna (2 tillfaumlllen) bull webbaserad introduktionsutbildning foumlr KOF-metoden i samarbete med Uppsala

universitet bull seminariedag kring anvaumlndandet av KOF-metoden

Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen foumlr laumlkare psykologer och fysioterapeuter Foumlr laumlkarstudenter anordnas en kurs i arbets- och miljoumlmedicin baringde under varingr- och houmlstterminen Personalen paring AMM bidrar ocksaring till en omfattande foumlrelaumlsningsaktivitet foumlr foumlretag organisationer och fackfoumlreningar Under 2018 har exempelvis foumlrelaumlsningar om arbetslivsinriktad rehabilitering aringlder och arbete kontorsmiljoumler friska organisationer hormonstoumlrande miljoumlgifter riskkommunikation stroumlmgenomgaringng och elolycksfall haumllsosam introduktion i arbetslivet haumllsorisker med kemiska bekaumlmpningsmedel samt inomhusmiljouml givits

7

________________________________________________________________

Nystartad seminarieserie Under houmlsten 2018 startades en seminarieserie daumlr vi en garingng i maringnaden arrangerar ett halvdagsseminarium kring ett aumlmne som ligger inom varingrt omraringde (miljoumlmedicin arbetsmedicin ergonomi samt organisatorisk och social arbetsmiljouml) Fyra seminarier har genomfoumlrts i denna serie under 2018 och antalet aringhoumlrare har varierat mellan 20 och 55 stycken Foumlljande seminarier har genomfoumlrts

bull Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml bull Belastningsergonomi inom varingrd och omsorg bull Spirometri kvalitet och tolkning bull Bidrar luftfoumlroreningar till ohaumllsa

Konferenser och andra evenemang I maj 2018 anordnade AMM ett Oumlppet hus foumlr att uppmaumlrksamma att vi bytt lokaler Under denna eftermiddag houmllls 8 muntliga presentationer av medarbetare paring AMM samt ett 10-tal postrar presenterades Eftermiddagen besoumlktes av ett hundratal personer bland annat politiker chefer och medarbetare inom Akademiska sjukhuset andra verksamheter paring omraringdet mfl AMMs regionala ledningsgrupp invigde de nya lokalerna och regionstyrelsens ordfoumlrande Boumlrja Wennberg invigningstalade I november 2018 stod AMM som vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedicin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners Aringrets moumlte lockade ca 90 deltagare Tema foumlr aringrets konferens var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo daumlr unga forskare fraringn olika arbets- och miljoumlmedicinska kliniker i landet gavs moumljlighet och saumlrskild uppmuntran att presentera sina vetenskapliga arbeten Arrangoumlr foumlr moumltet var Svenska laumlkaresaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) i samarbete med Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset Region Uppsala Region Gaumlvleborg Landstinget Dalarna och Uppsala Universitet Information Enligt Haumllso- och sjukvaringrdslagen har landstingenregioner ett ansvar inte bara foumlr att ge sjukvaringrd utan aumlven foumlr att verka foumlr en god haumllsa hos befolkningen Expertkunskap inom omraringdet utgoumlr en viktig grund foumlr olika aktoumlrers verksamhet naumlr det gaumlller rehabilitering och folkhaumllsoarbete I det haumllsofraumlmjande arbetet maringste regionen betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhaumlllets oumlvriga aktoumlrer saringsom universitethoumlgskolor myndigheter organisationer foumlretag och grupper Viktiga kanaler foumlr att sprida information om utbildningar kurser seminarier nya forskningsroumln och som kunskapsstoumld foumlr andra aktoumlrer inom omraringdena arbete miljouml och haumllsa aumlr varingrt nyhetsblad rdquoArbete Miljouml Medicinrdquo och varingr hemsida wwwammuppsalase samt via facebook Via wwwammuppsalase finns en laumlnk till en hemsida riktad till personal vid Foumlretagshaumllsovaringrden wwwfhvnu (Extern finansiering fraringn FORTE 2010-2016) Hemsidan aumlr konstruerad framfoumlr allt foumlr att komma till nytta inom foumlretags-haumllsovaringrden med laumlttillgaumlnglig information om utbildningar metoder vetenskaplig litteratur mm Patienter till varingr mottagning kan nu ocksaring anvaumlnda sig av webbplatsen 1177se foumlr kontakt Daumlr finns det samlad kunskap och tjaumlnster inom haumllsa och varingrd fraringn alla Sveriges landsting och regioner

8

________________________________________________________________

6 Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet daumlr flertalet anstaumlllda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt Dessa projekt som bedrivits under 2018 vid AMM finns beskrivna paring hemsidan httpwwwammuppsalaseprojekt En medarbetare har under aringret erharingllit ett tvaringaringrigt postdoc stipendium fraringn AFA Foumlrsaumlkring En medarbetare har under sammantaget 5 aringr erharingllit strategiska ALF-medel foumlr taumlckande av del av loumln Detta avslutades under 2018 Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare opponenter och i betygsnaumlmnder Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under aringret Se httpwwwammuppsalasevetenskapliga-artiklar Vidare har 3 svenska rapporter publicerats httpwwwammuppsalaserapporter Disputationer

bull Juan Wang studerar innemiljoumln i Kina och Sverige och dess betydelse foumlr haumllsoproblem i andningsvaumlgarna

Doktorander

bull Hassan Alinaghizadeh studerar cancerfoumlrekomsten i omraringden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kaumlrnkraftsolyckan i Tjernobyl

bull Linda Dunder studerar genom baringde experimentella och epidemiologiska studier om exponering foumlr hormonstoumlrande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola stoumlrningar

bull Kristina Eliasson metoder foumlr och anvaumlndandet av belastningsergonomiska riskbedoumlmningsmetoder samt vad som kaumlnnetecknar framgaringngsrik samverkan mellan foumlretagshaumllsan och kundfoumlretaget

bull Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar bull Aringsa Stoumlllman studerar hur foumlraumlndringsarbete av kontorsmiljoumler genomfoumlrs framgaringngsrikt

fraumlmst gaumlllande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser) och hur foumlraumlndringsprocessen och de nya kontoren paringverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljoumln

bull Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika haumlst- och hundraser skiljer sig vilket ska anvaumlndas foumlr diagnostik och terapi

bull Sofia Aringstroumlm-Paulsson studerar en metod foumlr bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringga i befintligt arbete - nyckel foumlr samverkan mellan arbetsledare anstaumllld och FHV med arbetsmiljouml i centrum

Professorer

bull Magnus Svartengren tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Anna Rask Andersen tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Monica Lind (adjungerad) tillika miljoumlhygieniker vid AMM bull Dan Norbaumlck professor emeritus bull Eva Vingaringrd professor emeritus bull Peter Westerholm professor emeritus

Oumlvrigt Under aringret presenterades en webapplikation (app) foumlr insamlandet av enkaumltdata med enkaumlten Work Ability Index (WAI) Appen aumlr i dagslaumlget publicerad och kan anvaumlndas av tex foumlretagshaumllsovaringrden

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 3: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

2

________________________________________________________________

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM 2018)

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstinget i Dalarnas Region Gaumlvleborgs och Region Uppsalas gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en forskargrupp paring Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumln utgoumlr upptagningsomraringde foumlr den arbetsmedicinska verksamheten Den miljoumlmedicinska verksamheten har ett uppdrag fraringn region Uppsala placerat hos AMM i Uppsala och sedan 1 mars 2018 aumlven ett miljoumlmedicinskt uppdrag fraringn region Dalarna medan region Gaumlvleborg saknar miljoumlmedicinsk service sedan 1 januari 2016 Samverkansnaumlmnden foumlr Uppsala- och Oumlrebroregionen fastlaumlgger aringrligen verksamhetens inriktning och omfattning Det aringligger sedan Arbets- och miljoumlmedicin att genomfoumlra verksamheten i enlighet med samverkansnaumlmndens rekommendationer Arbets- och miljoumlmedicin aumlr en egen administrativ enhet med egen verksamhetschef och budget Det finns en regional ledningsgrupp foumlr verksamheten med tvaring representanter fraringn vartdera av de tre landstingenregionerna Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en forskargrupp paring Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

Haumlr finns vi Besoumlk Dag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

Post Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala

Telefon 018 - 611 36 42 - 43

Fax 018 - 51 99 78

E-post ammuppsalaakademiskase

Hemsida wwwammuppsalase

3

________________________________________________________________

1 Verksamhetens inriktning Uppdrag Arbets- och miljoumlmedicins oumlvergripande uppdrag aumlr att utgoumlra ett kunskapscentrum i upptagningsomraringdet och vi arbetar med att foumlrebygga sjukdom och daringlig haumllsa relaterat till arbetsliv och miljoumln saringvaumll inom- som utomhus Verksamheten aumlr medicinskt orienterad och bedriver kvalificerad

bull riskbedoumlmning bull patientutredning bull information bull utbildning

Vision Verksamhetens oumlvergripande vision aumlr att bidra till

bull ett samhaumllle daumlr haumllsan staumlrks i en god omgivnings- och inomhusmiljouml bull en haringllbar arbetshaumllsa hos individen daumlr arbetet fraumlmjar den goda haumllsan

2 Personal Inom regionverksamheten har under 2018 totalt 24 personer varit anstaumlllda (tabell 1) inklusive tre professorer som delvis aumlr finansierade av Uppsala Universitet Vi har nio laumlkare varav tvaring stycken aumlr ST-laumlkare I tabellen aumlr inte inkluderat ytterligare fyra ST-laumlkare som vardera genomfoumlrt sidotjaumlnstgoumlring tjaumlnstgjort naringgra maringnader vid AMM under 2018 Naumlst stoumlrsta yrkesgruppen utgoumlrs av yrkes- och miljoumlhygieniker med fem tjaumlnster Maumln utgoumlr 33 av de anstaumlllda Den lokala ledningen foumlr AMM har under 2018 bestaringtt av verksamhetschef universitetsfoumlretraumldare medicinskt ansvarig laumlkare samt ansvarig laumlkare foumlr miljoumlmedicinska fraringgor Om man ser till alla personer som aumlr knutna till AMM antingen via projekt landstingsanstaumlllning eller via universitetsuppdrag saring uppgaringr antalet personer till 40 stycken under 2018 Under 2018 har AMM haft en pensionsavgaringng (en oumlverlaumlkare) Vidare har en yrkeshygieniker avslutat sin tjaumlnst och ersaumlttningsrekrytering av denna yrkeshygieniker gjorts Under aringret har aumlven en ergonom samt ytterligare en yrkeshygieniker rekryterats Baringda dessa tjaumlnster aumlr ersaumlttningsrekryteringar

Tabell 1 Regionanstaumllld personal vid AMM 2018 Antal (varav maumln) Professoroumlverlaumlkare 2(1) 1 OumlL tjaumlnstledig fackligt uppdrag Professorhygieniker 1(0) Verksamhetschefergonom 1(0) Oumlverlaumlkare 5(2) Varav en gt67 ST-laumlkare 2(0) Hygieniker 4(1) Varav en vakant tjaumlnst som tillsattes aringrsskiftet 2018-2019 Biokemist 1(0) Varav en doktorand (deltid) Psykolog 2(1) Varav en doktorand (deltid) Ergonom 2(1) Varav en doktorand (deltid) Medicinsk sekreterare 1(0) Informationsassistent 1(0) Statistiker 1(1) Handlaumlggare 1(0) Summa 24(7)

4

________________________________________________________________

3 Ekonomi AMM finansieras via bidrag fraringn de tre landstingenregionerna och aumlr en egen administrativ enhet med egen verksamhetschef och budget Samverkansnaumlmnden foumlr Uppsala- och Oumlrebroregionen fastlaumlgger aringrligen genom rekommendation foumlrslag till verksamhetens inriktning och omfattning Det aringligger sedan Akademiska sjukhuset att genomfoumlra verksamheten i enlighet med samverkansnaumlmndens rekommendation Under verksamhetsaringret 2018 har budgeten varit i balans och verksamheten gjorde ett nollresultat

4 Klinisk verksamhet Patienter Patientmottagning finns i Uppsala Gaumlvle och Falun Under 2018 fick vi in 206 remisser varav 172 accepterades Av remisserna var 34 egenremisser en klar oumlkning jaumlmfoumlrt med 16 egenremisser aringr 2017 Det gjordes 145 laumlkarbedoumlmningar 73 bedoumlmningar av yrkeshygienikertoxikolog 24 av ergonom och 12 av psykolog Aringterbesoumlk aumlr ej inraumlknade Handlaumlggningstiden har generellt sett understigit 3 maringnader (medelvaumlrde 72 dagar) Samtliga patienter faringr en remissbekraumlftelse direkt efter remissrond paring enheten och daumlrefter en besoumlkstid inom en maringnad fraringn remissens ankomst Foumlrutom laumlkarbesoumlket paring varingra patientmottagningar innebaumlr patientutredningar ofta exponeringsbedoumlmningar med besoumlk och provtagning paring arbetsplatser eller i bostaumlder Figur 1 Patientutredningar paring AMM

Oumlvriga aumlrenden Antalet oumlvriga inkommande aumlrenden utoumlver patientremisser var ca 280 stycken

0

50

100

150

200

250

300

Patientutredningar

5

________________________________________________________________

Figur 2 Totalt antal oumlvriga aumlrenden 2013 till 2018 uppdelade paring typ av exponeringar

Till detta kommer ett antal gruppundersoumlkningar av anstaumlllda och individuella haumllsosamtal med personal- och foumlraumlldrar angaringende framfoumlrallt inomhusmiljoumlproblem inom skola och omsorg Arbetsmedicin Patientpanoramat har inte aumlndrats mycket och det domineras fortfarande av besvaumlr fraringn oumlvre- och nedre luftvaumlgar Brister i inomhusmiljouml i arbetslokaler eller hemma har fortsatt varit den allra vanligaste exponeringen men vi ser ocksaring en oumlkning av fraringgor om handoumlverfoumlrda vibrationer och psykosocial arbetsmiljouml Medicinska kontroller i arbetslivet aumlr ocksaring en vaumlsentlig del av remisser och foumlrfraringgningar till AMM Daumlr har vi ett aktivt utbyte med Arbetsmiljoumlverket foumlr tolkningar av regelverket Vi hade under 2018 tvaring traumlffar med representanter fraringn Arbetsmiljoumlverket Region Mitt foumlr att diskutera yrkesmaumlssiga exponeringar som aumlr relevanta foumlr varingr region Vidare erbjuder AMM telefonraringdgivning och utbildningar foumlr personal inom foumlretagshaumllsovaringrden foumlr att utfoumlra undersoumlkningar av bl a vibrationsexponerade samt lungfunktionsundersoumlkningar AMM kan ocksaring erbjuda utoumlkad undersoumlkning med exempelvis vibrametri foumlr att undersoumlka neurologiska skador orsakade av handoumlverfoumlrda vibrationer Under 2018 har vi handlett 4 ST-laumlkare i arbetsmedicin som tjaumlnstgjort paring kliniken och bl a deltagit i varingra patientutredningar Miljoumlmedicin Omraringdet miljoumlmedicin har fokus paring haumllsa och miljoumlfaktorer i omgivningsmiljoumln inklusive kemiska aumlmnen fysikaliska faktorer respektive faktorer i inomhusmiljouml Antalet miljoumlmedicinska bedoumlmningar aumlr ofoumlraumlndrat jaumlmfoumlrt med foumlregaringende aringr men daring antalet aumlrenden som roumlr arbetsmiljouml har oumlkat saring har andelen miljoumlmedicinska aumlrenden minskat naringgot under aringret Exempel paring aumlrenden som besvarats under aringret gaumlller misstaumlnkt anhopning av cancerfall i ett geografiskt omraringde haumllsoriskbedoumlmning av foumlrorenad mark misstanke om haumllsoparingverkan av metaller i omgivningsmiljoumln och flera fall av inomhusmiljoumlrelaterad ohaumllsa Underlag till remissvar har under aringret tagits fram angaringende groumln infrastruktur nationellt kompetenscentrum foumlr kemiska risker i dricksvattnet laumlnsstyrelsens arbete med grundvattenfoumlrsoumlrjningsplan radioaktiva aumlmnen i livsmedel respektive regional klimat- och energistrategi Hormonstoumlrande kemikalier i omgivningsmiljoumln aumlr ett annat omraringde daumlr AMM har en spetskompetens och som kommunicerats med beslutsfattare och i media

0

50

100

150

200

250

300

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Totalt

Inkomna aumlrenden 2013-2018

Ergonomi Fysisk Inomhusmiljouml Kemisk Psykosocial Oumlvrigt

6

________________________________________________________________

Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium foumlr analys av allergen i miljoumln Detta aumlr en service som vi tillhandaharingller vid patient- och miljoumlutredningar inom regionen men vi saumlljer aumlven analyser till kunder inom hela Sverige Under 2018 fick vi in 224 stycken miljoumlprover vilket gav 523 stycken analyser fraringn patientutredningar paring sjukhuset eller externt inom och utom regionen Laboratoriet anvaumlnds aumlven foumlr forsknings- och utvecklingsprojekt 5 Undervisning och information Utbildning Personalen paring AMM har bland annat anordnat

bull veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA) bull naumltverkstraumlff foumlr ergonomer inom regionerna bull kurs i straringlning 2 dagar anstaumlllda paring AMM-kliniker miljoumlinspektoumlrer

foumlretagshaumllsovaringrden bull utbildningsdag (halvdag) riskkommunikation studenter paring kursen Miljouml och

foumlrorenade omraringden Vaumlsterbergslagens utbildningscentrum Ludvika bull Foumlrsaumlkringskonferens halvdag IF Metall Uppland Uppsala bull halvdagsseminarium Luftfoumlroreningars bidrag till ohaumllsa i Region Uppsala - Vad goumlra

miljoumlinspektoumlrer miljoumlombud lung- och allergikliniken folkhaumllsoplanerare bull utbildningsdag (halvdag) i belastningsskador och organisatoriska och social arbetsmiljouml

skyddsombud och arbetsmiljoumlombud Pappers bull utbildningsdagar om mobbning och kraumlnkande saumlrbehandlingar HR och chefer i

Dalarna bull utbildningsdag foumlretagsskoumlterskornas laumlnsombud Hallsberg bull utbildningsdag (halvdag) Foumlretagslaumlkarfoumlreningens RTW-kurs Stockholm bull utbildningsdagar i Arbets- och miljoumlmedicin primaumlrvaringrdslaumlkare i region Gaumlvleborg och

Uppsala bull utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljouml och mobbning foumlr HR och chefer inom

landstinget Dalarna (2 tillfaumlllen) bull webbaserad introduktionsutbildning foumlr KOF-metoden i samarbete med Uppsala

universitet bull seminariedag kring anvaumlndandet av KOF-metoden

Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen foumlr laumlkare psykologer och fysioterapeuter Foumlr laumlkarstudenter anordnas en kurs i arbets- och miljoumlmedicin baringde under varingr- och houmlstterminen Personalen paring AMM bidrar ocksaring till en omfattande foumlrelaumlsningsaktivitet foumlr foumlretag organisationer och fackfoumlreningar Under 2018 har exempelvis foumlrelaumlsningar om arbetslivsinriktad rehabilitering aringlder och arbete kontorsmiljoumler friska organisationer hormonstoumlrande miljoumlgifter riskkommunikation stroumlmgenomgaringng och elolycksfall haumllsosam introduktion i arbetslivet haumllsorisker med kemiska bekaumlmpningsmedel samt inomhusmiljouml givits

7

________________________________________________________________

Nystartad seminarieserie Under houmlsten 2018 startades en seminarieserie daumlr vi en garingng i maringnaden arrangerar ett halvdagsseminarium kring ett aumlmne som ligger inom varingrt omraringde (miljoumlmedicin arbetsmedicin ergonomi samt organisatorisk och social arbetsmiljouml) Fyra seminarier har genomfoumlrts i denna serie under 2018 och antalet aringhoumlrare har varierat mellan 20 och 55 stycken Foumlljande seminarier har genomfoumlrts

bull Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml bull Belastningsergonomi inom varingrd och omsorg bull Spirometri kvalitet och tolkning bull Bidrar luftfoumlroreningar till ohaumllsa

Konferenser och andra evenemang I maj 2018 anordnade AMM ett Oumlppet hus foumlr att uppmaumlrksamma att vi bytt lokaler Under denna eftermiddag houmllls 8 muntliga presentationer av medarbetare paring AMM samt ett 10-tal postrar presenterades Eftermiddagen besoumlktes av ett hundratal personer bland annat politiker chefer och medarbetare inom Akademiska sjukhuset andra verksamheter paring omraringdet mfl AMMs regionala ledningsgrupp invigde de nya lokalerna och regionstyrelsens ordfoumlrande Boumlrja Wennberg invigningstalade I november 2018 stod AMM som vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedicin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners Aringrets moumlte lockade ca 90 deltagare Tema foumlr aringrets konferens var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo daumlr unga forskare fraringn olika arbets- och miljoumlmedicinska kliniker i landet gavs moumljlighet och saumlrskild uppmuntran att presentera sina vetenskapliga arbeten Arrangoumlr foumlr moumltet var Svenska laumlkaresaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) i samarbete med Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset Region Uppsala Region Gaumlvleborg Landstinget Dalarna och Uppsala Universitet Information Enligt Haumllso- och sjukvaringrdslagen har landstingenregioner ett ansvar inte bara foumlr att ge sjukvaringrd utan aumlven foumlr att verka foumlr en god haumllsa hos befolkningen Expertkunskap inom omraringdet utgoumlr en viktig grund foumlr olika aktoumlrers verksamhet naumlr det gaumlller rehabilitering och folkhaumllsoarbete I det haumllsofraumlmjande arbetet maringste regionen betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhaumlllets oumlvriga aktoumlrer saringsom universitethoumlgskolor myndigheter organisationer foumlretag och grupper Viktiga kanaler foumlr att sprida information om utbildningar kurser seminarier nya forskningsroumln och som kunskapsstoumld foumlr andra aktoumlrer inom omraringdena arbete miljouml och haumllsa aumlr varingrt nyhetsblad rdquoArbete Miljouml Medicinrdquo och varingr hemsida wwwammuppsalase samt via facebook Via wwwammuppsalase finns en laumlnk till en hemsida riktad till personal vid Foumlretagshaumllsovaringrden wwwfhvnu (Extern finansiering fraringn FORTE 2010-2016) Hemsidan aumlr konstruerad framfoumlr allt foumlr att komma till nytta inom foumlretags-haumllsovaringrden med laumlttillgaumlnglig information om utbildningar metoder vetenskaplig litteratur mm Patienter till varingr mottagning kan nu ocksaring anvaumlnda sig av webbplatsen 1177se foumlr kontakt Daumlr finns det samlad kunskap och tjaumlnster inom haumllsa och varingrd fraringn alla Sveriges landsting och regioner

8

________________________________________________________________

6 Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet daumlr flertalet anstaumlllda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt Dessa projekt som bedrivits under 2018 vid AMM finns beskrivna paring hemsidan httpwwwammuppsalaseprojekt En medarbetare har under aringret erharingllit ett tvaringaringrigt postdoc stipendium fraringn AFA Foumlrsaumlkring En medarbetare har under sammantaget 5 aringr erharingllit strategiska ALF-medel foumlr taumlckande av del av loumln Detta avslutades under 2018 Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare opponenter och i betygsnaumlmnder Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under aringret Se httpwwwammuppsalasevetenskapliga-artiklar Vidare har 3 svenska rapporter publicerats httpwwwammuppsalaserapporter Disputationer

bull Juan Wang studerar innemiljoumln i Kina och Sverige och dess betydelse foumlr haumllsoproblem i andningsvaumlgarna

Doktorander

bull Hassan Alinaghizadeh studerar cancerfoumlrekomsten i omraringden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kaumlrnkraftsolyckan i Tjernobyl

bull Linda Dunder studerar genom baringde experimentella och epidemiologiska studier om exponering foumlr hormonstoumlrande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola stoumlrningar

bull Kristina Eliasson metoder foumlr och anvaumlndandet av belastningsergonomiska riskbedoumlmningsmetoder samt vad som kaumlnnetecknar framgaringngsrik samverkan mellan foumlretagshaumllsan och kundfoumlretaget

bull Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar bull Aringsa Stoumlllman studerar hur foumlraumlndringsarbete av kontorsmiljoumler genomfoumlrs framgaringngsrikt

fraumlmst gaumlllande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser) och hur foumlraumlndringsprocessen och de nya kontoren paringverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljoumln

bull Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika haumlst- och hundraser skiljer sig vilket ska anvaumlndas foumlr diagnostik och terapi

bull Sofia Aringstroumlm-Paulsson studerar en metod foumlr bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringga i befintligt arbete - nyckel foumlr samverkan mellan arbetsledare anstaumllld och FHV med arbetsmiljouml i centrum

Professorer

bull Magnus Svartengren tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Anna Rask Andersen tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Monica Lind (adjungerad) tillika miljoumlhygieniker vid AMM bull Dan Norbaumlck professor emeritus bull Eva Vingaringrd professor emeritus bull Peter Westerholm professor emeritus

Oumlvrigt Under aringret presenterades en webapplikation (app) foumlr insamlandet av enkaumltdata med enkaumlten Work Ability Index (WAI) Appen aumlr i dagslaumlget publicerad och kan anvaumlndas av tex foumlretagshaumllsovaringrden

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 4: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

3

________________________________________________________________

1 Verksamhetens inriktning Uppdrag Arbets- och miljoumlmedicins oumlvergripande uppdrag aumlr att utgoumlra ett kunskapscentrum i upptagningsomraringdet och vi arbetar med att foumlrebygga sjukdom och daringlig haumllsa relaterat till arbetsliv och miljoumln saringvaumll inom- som utomhus Verksamheten aumlr medicinskt orienterad och bedriver kvalificerad

bull riskbedoumlmning bull patientutredning bull information bull utbildning

Vision Verksamhetens oumlvergripande vision aumlr att bidra till

bull ett samhaumllle daumlr haumllsan staumlrks i en god omgivnings- och inomhusmiljouml bull en haringllbar arbetshaumllsa hos individen daumlr arbetet fraumlmjar den goda haumllsan

2 Personal Inom regionverksamheten har under 2018 totalt 24 personer varit anstaumlllda (tabell 1) inklusive tre professorer som delvis aumlr finansierade av Uppsala Universitet Vi har nio laumlkare varav tvaring stycken aumlr ST-laumlkare I tabellen aumlr inte inkluderat ytterligare fyra ST-laumlkare som vardera genomfoumlrt sidotjaumlnstgoumlring tjaumlnstgjort naringgra maringnader vid AMM under 2018 Naumlst stoumlrsta yrkesgruppen utgoumlrs av yrkes- och miljoumlhygieniker med fem tjaumlnster Maumln utgoumlr 33 av de anstaumlllda Den lokala ledningen foumlr AMM har under 2018 bestaringtt av verksamhetschef universitetsfoumlretraumldare medicinskt ansvarig laumlkare samt ansvarig laumlkare foumlr miljoumlmedicinska fraringgor Om man ser till alla personer som aumlr knutna till AMM antingen via projekt landstingsanstaumlllning eller via universitetsuppdrag saring uppgaringr antalet personer till 40 stycken under 2018 Under 2018 har AMM haft en pensionsavgaringng (en oumlverlaumlkare) Vidare har en yrkeshygieniker avslutat sin tjaumlnst och ersaumlttningsrekrytering av denna yrkeshygieniker gjorts Under aringret har aumlven en ergonom samt ytterligare en yrkeshygieniker rekryterats Baringda dessa tjaumlnster aumlr ersaumlttningsrekryteringar

Tabell 1 Regionanstaumllld personal vid AMM 2018 Antal (varav maumln) Professoroumlverlaumlkare 2(1) 1 OumlL tjaumlnstledig fackligt uppdrag Professorhygieniker 1(0) Verksamhetschefergonom 1(0) Oumlverlaumlkare 5(2) Varav en gt67 ST-laumlkare 2(0) Hygieniker 4(1) Varav en vakant tjaumlnst som tillsattes aringrsskiftet 2018-2019 Biokemist 1(0) Varav en doktorand (deltid) Psykolog 2(1) Varav en doktorand (deltid) Ergonom 2(1) Varav en doktorand (deltid) Medicinsk sekreterare 1(0) Informationsassistent 1(0) Statistiker 1(1) Handlaumlggare 1(0) Summa 24(7)

4

________________________________________________________________

3 Ekonomi AMM finansieras via bidrag fraringn de tre landstingenregionerna och aumlr en egen administrativ enhet med egen verksamhetschef och budget Samverkansnaumlmnden foumlr Uppsala- och Oumlrebroregionen fastlaumlgger aringrligen genom rekommendation foumlrslag till verksamhetens inriktning och omfattning Det aringligger sedan Akademiska sjukhuset att genomfoumlra verksamheten i enlighet med samverkansnaumlmndens rekommendation Under verksamhetsaringret 2018 har budgeten varit i balans och verksamheten gjorde ett nollresultat

4 Klinisk verksamhet Patienter Patientmottagning finns i Uppsala Gaumlvle och Falun Under 2018 fick vi in 206 remisser varav 172 accepterades Av remisserna var 34 egenremisser en klar oumlkning jaumlmfoumlrt med 16 egenremisser aringr 2017 Det gjordes 145 laumlkarbedoumlmningar 73 bedoumlmningar av yrkeshygienikertoxikolog 24 av ergonom och 12 av psykolog Aringterbesoumlk aumlr ej inraumlknade Handlaumlggningstiden har generellt sett understigit 3 maringnader (medelvaumlrde 72 dagar) Samtliga patienter faringr en remissbekraumlftelse direkt efter remissrond paring enheten och daumlrefter en besoumlkstid inom en maringnad fraringn remissens ankomst Foumlrutom laumlkarbesoumlket paring varingra patientmottagningar innebaumlr patientutredningar ofta exponeringsbedoumlmningar med besoumlk och provtagning paring arbetsplatser eller i bostaumlder Figur 1 Patientutredningar paring AMM

Oumlvriga aumlrenden Antalet oumlvriga inkommande aumlrenden utoumlver patientremisser var ca 280 stycken

0

50

100

150

200

250

300

Patientutredningar

5

________________________________________________________________

Figur 2 Totalt antal oumlvriga aumlrenden 2013 till 2018 uppdelade paring typ av exponeringar

Till detta kommer ett antal gruppundersoumlkningar av anstaumlllda och individuella haumllsosamtal med personal- och foumlraumlldrar angaringende framfoumlrallt inomhusmiljoumlproblem inom skola och omsorg Arbetsmedicin Patientpanoramat har inte aumlndrats mycket och det domineras fortfarande av besvaumlr fraringn oumlvre- och nedre luftvaumlgar Brister i inomhusmiljouml i arbetslokaler eller hemma har fortsatt varit den allra vanligaste exponeringen men vi ser ocksaring en oumlkning av fraringgor om handoumlverfoumlrda vibrationer och psykosocial arbetsmiljouml Medicinska kontroller i arbetslivet aumlr ocksaring en vaumlsentlig del av remisser och foumlrfraringgningar till AMM Daumlr har vi ett aktivt utbyte med Arbetsmiljoumlverket foumlr tolkningar av regelverket Vi hade under 2018 tvaring traumlffar med representanter fraringn Arbetsmiljoumlverket Region Mitt foumlr att diskutera yrkesmaumlssiga exponeringar som aumlr relevanta foumlr varingr region Vidare erbjuder AMM telefonraringdgivning och utbildningar foumlr personal inom foumlretagshaumllsovaringrden foumlr att utfoumlra undersoumlkningar av bl a vibrationsexponerade samt lungfunktionsundersoumlkningar AMM kan ocksaring erbjuda utoumlkad undersoumlkning med exempelvis vibrametri foumlr att undersoumlka neurologiska skador orsakade av handoumlverfoumlrda vibrationer Under 2018 har vi handlett 4 ST-laumlkare i arbetsmedicin som tjaumlnstgjort paring kliniken och bl a deltagit i varingra patientutredningar Miljoumlmedicin Omraringdet miljoumlmedicin har fokus paring haumllsa och miljoumlfaktorer i omgivningsmiljoumln inklusive kemiska aumlmnen fysikaliska faktorer respektive faktorer i inomhusmiljouml Antalet miljoumlmedicinska bedoumlmningar aumlr ofoumlraumlndrat jaumlmfoumlrt med foumlregaringende aringr men daring antalet aumlrenden som roumlr arbetsmiljouml har oumlkat saring har andelen miljoumlmedicinska aumlrenden minskat naringgot under aringret Exempel paring aumlrenden som besvarats under aringret gaumlller misstaumlnkt anhopning av cancerfall i ett geografiskt omraringde haumllsoriskbedoumlmning av foumlrorenad mark misstanke om haumllsoparingverkan av metaller i omgivningsmiljoumln och flera fall av inomhusmiljoumlrelaterad ohaumllsa Underlag till remissvar har under aringret tagits fram angaringende groumln infrastruktur nationellt kompetenscentrum foumlr kemiska risker i dricksvattnet laumlnsstyrelsens arbete med grundvattenfoumlrsoumlrjningsplan radioaktiva aumlmnen i livsmedel respektive regional klimat- och energistrategi Hormonstoumlrande kemikalier i omgivningsmiljoumln aumlr ett annat omraringde daumlr AMM har en spetskompetens och som kommunicerats med beslutsfattare och i media

0

50

100

150

200

250

300

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Totalt

Inkomna aumlrenden 2013-2018

Ergonomi Fysisk Inomhusmiljouml Kemisk Psykosocial Oumlvrigt

6

________________________________________________________________

Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium foumlr analys av allergen i miljoumln Detta aumlr en service som vi tillhandaharingller vid patient- och miljoumlutredningar inom regionen men vi saumlljer aumlven analyser till kunder inom hela Sverige Under 2018 fick vi in 224 stycken miljoumlprover vilket gav 523 stycken analyser fraringn patientutredningar paring sjukhuset eller externt inom och utom regionen Laboratoriet anvaumlnds aumlven foumlr forsknings- och utvecklingsprojekt 5 Undervisning och information Utbildning Personalen paring AMM har bland annat anordnat

bull veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA) bull naumltverkstraumlff foumlr ergonomer inom regionerna bull kurs i straringlning 2 dagar anstaumlllda paring AMM-kliniker miljoumlinspektoumlrer

foumlretagshaumllsovaringrden bull utbildningsdag (halvdag) riskkommunikation studenter paring kursen Miljouml och

foumlrorenade omraringden Vaumlsterbergslagens utbildningscentrum Ludvika bull Foumlrsaumlkringskonferens halvdag IF Metall Uppland Uppsala bull halvdagsseminarium Luftfoumlroreningars bidrag till ohaumllsa i Region Uppsala - Vad goumlra

miljoumlinspektoumlrer miljoumlombud lung- och allergikliniken folkhaumllsoplanerare bull utbildningsdag (halvdag) i belastningsskador och organisatoriska och social arbetsmiljouml

skyddsombud och arbetsmiljoumlombud Pappers bull utbildningsdagar om mobbning och kraumlnkande saumlrbehandlingar HR och chefer i

Dalarna bull utbildningsdag foumlretagsskoumlterskornas laumlnsombud Hallsberg bull utbildningsdag (halvdag) Foumlretagslaumlkarfoumlreningens RTW-kurs Stockholm bull utbildningsdagar i Arbets- och miljoumlmedicin primaumlrvaringrdslaumlkare i region Gaumlvleborg och

Uppsala bull utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljouml och mobbning foumlr HR och chefer inom

landstinget Dalarna (2 tillfaumlllen) bull webbaserad introduktionsutbildning foumlr KOF-metoden i samarbete med Uppsala

universitet bull seminariedag kring anvaumlndandet av KOF-metoden

Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen foumlr laumlkare psykologer och fysioterapeuter Foumlr laumlkarstudenter anordnas en kurs i arbets- och miljoumlmedicin baringde under varingr- och houmlstterminen Personalen paring AMM bidrar ocksaring till en omfattande foumlrelaumlsningsaktivitet foumlr foumlretag organisationer och fackfoumlreningar Under 2018 har exempelvis foumlrelaumlsningar om arbetslivsinriktad rehabilitering aringlder och arbete kontorsmiljoumler friska organisationer hormonstoumlrande miljoumlgifter riskkommunikation stroumlmgenomgaringng och elolycksfall haumllsosam introduktion i arbetslivet haumllsorisker med kemiska bekaumlmpningsmedel samt inomhusmiljouml givits

7

________________________________________________________________

Nystartad seminarieserie Under houmlsten 2018 startades en seminarieserie daumlr vi en garingng i maringnaden arrangerar ett halvdagsseminarium kring ett aumlmne som ligger inom varingrt omraringde (miljoumlmedicin arbetsmedicin ergonomi samt organisatorisk och social arbetsmiljouml) Fyra seminarier har genomfoumlrts i denna serie under 2018 och antalet aringhoumlrare har varierat mellan 20 och 55 stycken Foumlljande seminarier har genomfoumlrts

bull Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml bull Belastningsergonomi inom varingrd och omsorg bull Spirometri kvalitet och tolkning bull Bidrar luftfoumlroreningar till ohaumllsa

Konferenser och andra evenemang I maj 2018 anordnade AMM ett Oumlppet hus foumlr att uppmaumlrksamma att vi bytt lokaler Under denna eftermiddag houmllls 8 muntliga presentationer av medarbetare paring AMM samt ett 10-tal postrar presenterades Eftermiddagen besoumlktes av ett hundratal personer bland annat politiker chefer och medarbetare inom Akademiska sjukhuset andra verksamheter paring omraringdet mfl AMMs regionala ledningsgrupp invigde de nya lokalerna och regionstyrelsens ordfoumlrande Boumlrja Wennberg invigningstalade I november 2018 stod AMM som vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedicin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners Aringrets moumlte lockade ca 90 deltagare Tema foumlr aringrets konferens var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo daumlr unga forskare fraringn olika arbets- och miljoumlmedicinska kliniker i landet gavs moumljlighet och saumlrskild uppmuntran att presentera sina vetenskapliga arbeten Arrangoumlr foumlr moumltet var Svenska laumlkaresaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) i samarbete med Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset Region Uppsala Region Gaumlvleborg Landstinget Dalarna och Uppsala Universitet Information Enligt Haumllso- och sjukvaringrdslagen har landstingenregioner ett ansvar inte bara foumlr att ge sjukvaringrd utan aumlven foumlr att verka foumlr en god haumllsa hos befolkningen Expertkunskap inom omraringdet utgoumlr en viktig grund foumlr olika aktoumlrers verksamhet naumlr det gaumlller rehabilitering och folkhaumllsoarbete I det haumllsofraumlmjande arbetet maringste regionen betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhaumlllets oumlvriga aktoumlrer saringsom universitethoumlgskolor myndigheter organisationer foumlretag och grupper Viktiga kanaler foumlr att sprida information om utbildningar kurser seminarier nya forskningsroumln och som kunskapsstoumld foumlr andra aktoumlrer inom omraringdena arbete miljouml och haumllsa aumlr varingrt nyhetsblad rdquoArbete Miljouml Medicinrdquo och varingr hemsida wwwammuppsalase samt via facebook Via wwwammuppsalase finns en laumlnk till en hemsida riktad till personal vid Foumlretagshaumllsovaringrden wwwfhvnu (Extern finansiering fraringn FORTE 2010-2016) Hemsidan aumlr konstruerad framfoumlr allt foumlr att komma till nytta inom foumlretags-haumllsovaringrden med laumlttillgaumlnglig information om utbildningar metoder vetenskaplig litteratur mm Patienter till varingr mottagning kan nu ocksaring anvaumlnda sig av webbplatsen 1177se foumlr kontakt Daumlr finns det samlad kunskap och tjaumlnster inom haumllsa och varingrd fraringn alla Sveriges landsting och regioner

8

________________________________________________________________

6 Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet daumlr flertalet anstaumlllda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt Dessa projekt som bedrivits under 2018 vid AMM finns beskrivna paring hemsidan httpwwwammuppsalaseprojekt En medarbetare har under aringret erharingllit ett tvaringaringrigt postdoc stipendium fraringn AFA Foumlrsaumlkring En medarbetare har under sammantaget 5 aringr erharingllit strategiska ALF-medel foumlr taumlckande av del av loumln Detta avslutades under 2018 Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare opponenter och i betygsnaumlmnder Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under aringret Se httpwwwammuppsalasevetenskapliga-artiklar Vidare har 3 svenska rapporter publicerats httpwwwammuppsalaserapporter Disputationer

bull Juan Wang studerar innemiljoumln i Kina och Sverige och dess betydelse foumlr haumllsoproblem i andningsvaumlgarna

Doktorander

bull Hassan Alinaghizadeh studerar cancerfoumlrekomsten i omraringden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kaumlrnkraftsolyckan i Tjernobyl

bull Linda Dunder studerar genom baringde experimentella och epidemiologiska studier om exponering foumlr hormonstoumlrande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola stoumlrningar

bull Kristina Eliasson metoder foumlr och anvaumlndandet av belastningsergonomiska riskbedoumlmningsmetoder samt vad som kaumlnnetecknar framgaringngsrik samverkan mellan foumlretagshaumllsan och kundfoumlretaget

bull Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar bull Aringsa Stoumlllman studerar hur foumlraumlndringsarbete av kontorsmiljoumler genomfoumlrs framgaringngsrikt

fraumlmst gaumlllande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser) och hur foumlraumlndringsprocessen och de nya kontoren paringverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljoumln

bull Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika haumlst- och hundraser skiljer sig vilket ska anvaumlndas foumlr diagnostik och terapi

bull Sofia Aringstroumlm-Paulsson studerar en metod foumlr bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringga i befintligt arbete - nyckel foumlr samverkan mellan arbetsledare anstaumllld och FHV med arbetsmiljouml i centrum

Professorer

bull Magnus Svartengren tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Anna Rask Andersen tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Monica Lind (adjungerad) tillika miljoumlhygieniker vid AMM bull Dan Norbaumlck professor emeritus bull Eva Vingaringrd professor emeritus bull Peter Westerholm professor emeritus

Oumlvrigt Under aringret presenterades en webapplikation (app) foumlr insamlandet av enkaumltdata med enkaumlten Work Ability Index (WAI) Appen aumlr i dagslaumlget publicerad och kan anvaumlndas av tex foumlretagshaumllsovaringrden

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 5: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

4

________________________________________________________________

3 Ekonomi AMM finansieras via bidrag fraringn de tre landstingenregionerna och aumlr en egen administrativ enhet med egen verksamhetschef och budget Samverkansnaumlmnden foumlr Uppsala- och Oumlrebroregionen fastlaumlgger aringrligen genom rekommendation foumlrslag till verksamhetens inriktning och omfattning Det aringligger sedan Akademiska sjukhuset att genomfoumlra verksamheten i enlighet med samverkansnaumlmndens rekommendation Under verksamhetsaringret 2018 har budgeten varit i balans och verksamheten gjorde ett nollresultat

4 Klinisk verksamhet Patienter Patientmottagning finns i Uppsala Gaumlvle och Falun Under 2018 fick vi in 206 remisser varav 172 accepterades Av remisserna var 34 egenremisser en klar oumlkning jaumlmfoumlrt med 16 egenremisser aringr 2017 Det gjordes 145 laumlkarbedoumlmningar 73 bedoumlmningar av yrkeshygienikertoxikolog 24 av ergonom och 12 av psykolog Aringterbesoumlk aumlr ej inraumlknade Handlaumlggningstiden har generellt sett understigit 3 maringnader (medelvaumlrde 72 dagar) Samtliga patienter faringr en remissbekraumlftelse direkt efter remissrond paring enheten och daumlrefter en besoumlkstid inom en maringnad fraringn remissens ankomst Foumlrutom laumlkarbesoumlket paring varingra patientmottagningar innebaumlr patientutredningar ofta exponeringsbedoumlmningar med besoumlk och provtagning paring arbetsplatser eller i bostaumlder Figur 1 Patientutredningar paring AMM

Oumlvriga aumlrenden Antalet oumlvriga inkommande aumlrenden utoumlver patientremisser var ca 280 stycken

0

50

100

150

200

250

300

Patientutredningar

5

________________________________________________________________

Figur 2 Totalt antal oumlvriga aumlrenden 2013 till 2018 uppdelade paring typ av exponeringar

Till detta kommer ett antal gruppundersoumlkningar av anstaumlllda och individuella haumllsosamtal med personal- och foumlraumlldrar angaringende framfoumlrallt inomhusmiljoumlproblem inom skola och omsorg Arbetsmedicin Patientpanoramat har inte aumlndrats mycket och det domineras fortfarande av besvaumlr fraringn oumlvre- och nedre luftvaumlgar Brister i inomhusmiljouml i arbetslokaler eller hemma har fortsatt varit den allra vanligaste exponeringen men vi ser ocksaring en oumlkning av fraringgor om handoumlverfoumlrda vibrationer och psykosocial arbetsmiljouml Medicinska kontroller i arbetslivet aumlr ocksaring en vaumlsentlig del av remisser och foumlrfraringgningar till AMM Daumlr har vi ett aktivt utbyte med Arbetsmiljoumlverket foumlr tolkningar av regelverket Vi hade under 2018 tvaring traumlffar med representanter fraringn Arbetsmiljoumlverket Region Mitt foumlr att diskutera yrkesmaumlssiga exponeringar som aumlr relevanta foumlr varingr region Vidare erbjuder AMM telefonraringdgivning och utbildningar foumlr personal inom foumlretagshaumllsovaringrden foumlr att utfoumlra undersoumlkningar av bl a vibrationsexponerade samt lungfunktionsundersoumlkningar AMM kan ocksaring erbjuda utoumlkad undersoumlkning med exempelvis vibrametri foumlr att undersoumlka neurologiska skador orsakade av handoumlverfoumlrda vibrationer Under 2018 har vi handlett 4 ST-laumlkare i arbetsmedicin som tjaumlnstgjort paring kliniken och bl a deltagit i varingra patientutredningar Miljoumlmedicin Omraringdet miljoumlmedicin har fokus paring haumllsa och miljoumlfaktorer i omgivningsmiljoumln inklusive kemiska aumlmnen fysikaliska faktorer respektive faktorer i inomhusmiljouml Antalet miljoumlmedicinska bedoumlmningar aumlr ofoumlraumlndrat jaumlmfoumlrt med foumlregaringende aringr men daring antalet aumlrenden som roumlr arbetsmiljouml har oumlkat saring har andelen miljoumlmedicinska aumlrenden minskat naringgot under aringret Exempel paring aumlrenden som besvarats under aringret gaumlller misstaumlnkt anhopning av cancerfall i ett geografiskt omraringde haumllsoriskbedoumlmning av foumlrorenad mark misstanke om haumllsoparingverkan av metaller i omgivningsmiljoumln och flera fall av inomhusmiljoumlrelaterad ohaumllsa Underlag till remissvar har under aringret tagits fram angaringende groumln infrastruktur nationellt kompetenscentrum foumlr kemiska risker i dricksvattnet laumlnsstyrelsens arbete med grundvattenfoumlrsoumlrjningsplan radioaktiva aumlmnen i livsmedel respektive regional klimat- och energistrategi Hormonstoumlrande kemikalier i omgivningsmiljoumln aumlr ett annat omraringde daumlr AMM har en spetskompetens och som kommunicerats med beslutsfattare och i media

0

50

100

150

200

250

300

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Totalt

Inkomna aumlrenden 2013-2018

Ergonomi Fysisk Inomhusmiljouml Kemisk Psykosocial Oumlvrigt

6

________________________________________________________________

Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium foumlr analys av allergen i miljoumln Detta aumlr en service som vi tillhandaharingller vid patient- och miljoumlutredningar inom regionen men vi saumlljer aumlven analyser till kunder inom hela Sverige Under 2018 fick vi in 224 stycken miljoumlprover vilket gav 523 stycken analyser fraringn patientutredningar paring sjukhuset eller externt inom och utom regionen Laboratoriet anvaumlnds aumlven foumlr forsknings- och utvecklingsprojekt 5 Undervisning och information Utbildning Personalen paring AMM har bland annat anordnat

bull veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA) bull naumltverkstraumlff foumlr ergonomer inom regionerna bull kurs i straringlning 2 dagar anstaumlllda paring AMM-kliniker miljoumlinspektoumlrer

foumlretagshaumllsovaringrden bull utbildningsdag (halvdag) riskkommunikation studenter paring kursen Miljouml och

foumlrorenade omraringden Vaumlsterbergslagens utbildningscentrum Ludvika bull Foumlrsaumlkringskonferens halvdag IF Metall Uppland Uppsala bull halvdagsseminarium Luftfoumlroreningars bidrag till ohaumllsa i Region Uppsala - Vad goumlra

miljoumlinspektoumlrer miljoumlombud lung- och allergikliniken folkhaumllsoplanerare bull utbildningsdag (halvdag) i belastningsskador och organisatoriska och social arbetsmiljouml

skyddsombud och arbetsmiljoumlombud Pappers bull utbildningsdagar om mobbning och kraumlnkande saumlrbehandlingar HR och chefer i

Dalarna bull utbildningsdag foumlretagsskoumlterskornas laumlnsombud Hallsberg bull utbildningsdag (halvdag) Foumlretagslaumlkarfoumlreningens RTW-kurs Stockholm bull utbildningsdagar i Arbets- och miljoumlmedicin primaumlrvaringrdslaumlkare i region Gaumlvleborg och

Uppsala bull utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljouml och mobbning foumlr HR och chefer inom

landstinget Dalarna (2 tillfaumlllen) bull webbaserad introduktionsutbildning foumlr KOF-metoden i samarbete med Uppsala

universitet bull seminariedag kring anvaumlndandet av KOF-metoden

Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen foumlr laumlkare psykologer och fysioterapeuter Foumlr laumlkarstudenter anordnas en kurs i arbets- och miljoumlmedicin baringde under varingr- och houmlstterminen Personalen paring AMM bidrar ocksaring till en omfattande foumlrelaumlsningsaktivitet foumlr foumlretag organisationer och fackfoumlreningar Under 2018 har exempelvis foumlrelaumlsningar om arbetslivsinriktad rehabilitering aringlder och arbete kontorsmiljoumler friska organisationer hormonstoumlrande miljoumlgifter riskkommunikation stroumlmgenomgaringng och elolycksfall haumllsosam introduktion i arbetslivet haumllsorisker med kemiska bekaumlmpningsmedel samt inomhusmiljouml givits

7

________________________________________________________________

Nystartad seminarieserie Under houmlsten 2018 startades en seminarieserie daumlr vi en garingng i maringnaden arrangerar ett halvdagsseminarium kring ett aumlmne som ligger inom varingrt omraringde (miljoumlmedicin arbetsmedicin ergonomi samt organisatorisk och social arbetsmiljouml) Fyra seminarier har genomfoumlrts i denna serie under 2018 och antalet aringhoumlrare har varierat mellan 20 och 55 stycken Foumlljande seminarier har genomfoumlrts

bull Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml bull Belastningsergonomi inom varingrd och omsorg bull Spirometri kvalitet och tolkning bull Bidrar luftfoumlroreningar till ohaumllsa

Konferenser och andra evenemang I maj 2018 anordnade AMM ett Oumlppet hus foumlr att uppmaumlrksamma att vi bytt lokaler Under denna eftermiddag houmllls 8 muntliga presentationer av medarbetare paring AMM samt ett 10-tal postrar presenterades Eftermiddagen besoumlktes av ett hundratal personer bland annat politiker chefer och medarbetare inom Akademiska sjukhuset andra verksamheter paring omraringdet mfl AMMs regionala ledningsgrupp invigde de nya lokalerna och regionstyrelsens ordfoumlrande Boumlrja Wennberg invigningstalade I november 2018 stod AMM som vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedicin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners Aringrets moumlte lockade ca 90 deltagare Tema foumlr aringrets konferens var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo daumlr unga forskare fraringn olika arbets- och miljoumlmedicinska kliniker i landet gavs moumljlighet och saumlrskild uppmuntran att presentera sina vetenskapliga arbeten Arrangoumlr foumlr moumltet var Svenska laumlkaresaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) i samarbete med Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset Region Uppsala Region Gaumlvleborg Landstinget Dalarna och Uppsala Universitet Information Enligt Haumllso- och sjukvaringrdslagen har landstingenregioner ett ansvar inte bara foumlr att ge sjukvaringrd utan aumlven foumlr att verka foumlr en god haumllsa hos befolkningen Expertkunskap inom omraringdet utgoumlr en viktig grund foumlr olika aktoumlrers verksamhet naumlr det gaumlller rehabilitering och folkhaumllsoarbete I det haumllsofraumlmjande arbetet maringste regionen betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhaumlllets oumlvriga aktoumlrer saringsom universitethoumlgskolor myndigheter organisationer foumlretag och grupper Viktiga kanaler foumlr att sprida information om utbildningar kurser seminarier nya forskningsroumln och som kunskapsstoumld foumlr andra aktoumlrer inom omraringdena arbete miljouml och haumllsa aumlr varingrt nyhetsblad rdquoArbete Miljouml Medicinrdquo och varingr hemsida wwwammuppsalase samt via facebook Via wwwammuppsalase finns en laumlnk till en hemsida riktad till personal vid Foumlretagshaumllsovaringrden wwwfhvnu (Extern finansiering fraringn FORTE 2010-2016) Hemsidan aumlr konstruerad framfoumlr allt foumlr att komma till nytta inom foumlretags-haumllsovaringrden med laumlttillgaumlnglig information om utbildningar metoder vetenskaplig litteratur mm Patienter till varingr mottagning kan nu ocksaring anvaumlnda sig av webbplatsen 1177se foumlr kontakt Daumlr finns det samlad kunskap och tjaumlnster inom haumllsa och varingrd fraringn alla Sveriges landsting och regioner

8

________________________________________________________________

6 Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet daumlr flertalet anstaumlllda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt Dessa projekt som bedrivits under 2018 vid AMM finns beskrivna paring hemsidan httpwwwammuppsalaseprojekt En medarbetare har under aringret erharingllit ett tvaringaringrigt postdoc stipendium fraringn AFA Foumlrsaumlkring En medarbetare har under sammantaget 5 aringr erharingllit strategiska ALF-medel foumlr taumlckande av del av loumln Detta avslutades under 2018 Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare opponenter och i betygsnaumlmnder Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under aringret Se httpwwwammuppsalasevetenskapliga-artiklar Vidare har 3 svenska rapporter publicerats httpwwwammuppsalaserapporter Disputationer

bull Juan Wang studerar innemiljoumln i Kina och Sverige och dess betydelse foumlr haumllsoproblem i andningsvaumlgarna

Doktorander

bull Hassan Alinaghizadeh studerar cancerfoumlrekomsten i omraringden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kaumlrnkraftsolyckan i Tjernobyl

bull Linda Dunder studerar genom baringde experimentella och epidemiologiska studier om exponering foumlr hormonstoumlrande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola stoumlrningar

bull Kristina Eliasson metoder foumlr och anvaumlndandet av belastningsergonomiska riskbedoumlmningsmetoder samt vad som kaumlnnetecknar framgaringngsrik samverkan mellan foumlretagshaumllsan och kundfoumlretaget

bull Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar bull Aringsa Stoumlllman studerar hur foumlraumlndringsarbete av kontorsmiljoumler genomfoumlrs framgaringngsrikt

fraumlmst gaumlllande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser) och hur foumlraumlndringsprocessen och de nya kontoren paringverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljoumln

bull Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika haumlst- och hundraser skiljer sig vilket ska anvaumlndas foumlr diagnostik och terapi

bull Sofia Aringstroumlm-Paulsson studerar en metod foumlr bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringga i befintligt arbete - nyckel foumlr samverkan mellan arbetsledare anstaumllld och FHV med arbetsmiljouml i centrum

Professorer

bull Magnus Svartengren tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Anna Rask Andersen tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Monica Lind (adjungerad) tillika miljoumlhygieniker vid AMM bull Dan Norbaumlck professor emeritus bull Eva Vingaringrd professor emeritus bull Peter Westerholm professor emeritus

Oumlvrigt Under aringret presenterades en webapplikation (app) foumlr insamlandet av enkaumltdata med enkaumlten Work Ability Index (WAI) Appen aumlr i dagslaumlget publicerad och kan anvaumlndas av tex foumlretagshaumllsovaringrden

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 6: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

5

________________________________________________________________

Figur 2 Totalt antal oumlvriga aumlrenden 2013 till 2018 uppdelade paring typ av exponeringar

Till detta kommer ett antal gruppundersoumlkningar av anstaumlllda och individuella haumllsosamtal med personal- och foumlraumlldrar angaringende framfoumlrallt inomhusmiljoumlproblem inom skola och omsorg Arbetsmedicin Patientpanoramat har inte aumlndrats mycket och det domineras fortfarande av besvaumlr fraringn oumlvre- och nedre luftvaumlgar Brister i inomhusmiljouml i arbetslokaler eller hemma har fortsatt varit den allra vanligaste exponeringen men vi ser ocksaring en oumlkning av fraringgor om handoumlverfoumlrda vibrationer och psykosocial arbetsmiljouml Medicinska kontroller i arbetslivet aumlr ocksaring en vaumlsentlig del av remisser och foumlrfraringgningar till AMM Daumlr har vi ett aktivt utbyte med Arbetsmiljoumlverket foumlr tolkningar av regelverket Vi hade under 2018 tvaring traumlffar med representanter fraringn Arbetsmiljoumlverket Region Mitt foumlr att diskutera yrkesmaumlssiga exponeringar som aumlr relevanta foumlr varingr region Vidare erbjuder AMM telefonraringdgivning och utbildningar foumlr personal inom foumlretagshaumllsovaringrden foumlr att utfoumlra undersoumlkningar av bl a vibrationsexponerade samt lungfunktionsundersoumlkningar AMM kan ocksaring erbjuda utoumlkad undersoumlkning med exempelvis vibrametri foumlr att undersoumlka neurologiska skador orsakade av handoumlverfoumlrda vibrationer Under 2018 har vi handlett 4 ST-laumlkare i arbetsmedicin som tjaumlnstgjort paring kliniken och bl a deltagit i varingra patientutredningar Miljoumlmedicin Omraringdet miljoumlmedicin har fokus paring haumllsa och miljoumlfaktorer i omgivningsmiljoumln inklusive kemiska aumlmnen fysikaliska faktorer respektive faktorer i inomhusmiljouml Antalet miljoumlmedicinska bedoumlmningar aumlr ofoumlraumlndrat jaumlmfoumlrt med foumlregaringende aringr men daring antalet aumlrenden som roumlr arbetsmiljouml har oumlkat saring har andelen miljoumlmedicinska aumlrenden minskat naringgot under aringret Exempel paring aumlrenden som besvarats under aringret gaumlller misstaumlnkt anhopning av cancerfall i ett geografiskt omraringde haumllsoriskbedoumlmning av foumlrorenad mark misstanke om haumllsoparingverkan av metaller i omgivningsmiljoumln och flera fall av inomhusmiljoumlrelaterad ohaumllsa Underlag till remissvar har under aringret tagits fram angaringende groumln infrastruktur nationellt kompetenscentrum foumlr kemiska risker i dricksvattnet laumlnsstyrelsens arbete med grundvattenfoumlrsoumlrjningsplan radioaktiva aumlmnen i livsmedel respektive regional klimat- och energistrategi Hormonstoumlrande kemikalier i omgivningsmiljoumln aumlr ett annat omraringde daumlr AMM har en spetskompetens och som kommunicerats med beslutsfattare och i media

0

50

100

150

200

250

300

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Totalt

Inkomna aumlrenden 2013-2018

Ergonomi Fysisk Inomhusmiljouml Kemisk Psykosocial Oumlvrigt

6

________________________________________________________________

Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium foumlr analys av allergen i miljoumln Detta aumlr en service som vi tillhandaharingller vid patient- och miljoumlutredningar inom regionen men vi saumlljer aumlven analyser till kunder inom hela Sverige Under 2018 fick vi in 224 stycken miljoumlprover vilket gav 523 stycken analyser fraringn patientutredningar paring sjukhuset eller externt inom och utom regionen Laboratoriet anvaumlnds aumlven foumlr forsknings- och utvecklingsprojekt 5 Undervisning och information Utbildning Personalen paring AMM har bland annat anordnat

bull veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA) bull naumltverkstraumlff foumlr ergonomer inom regionerna bull kurs i straringlning 2 dagar anstaumlllda paring AMM-kliniker miljoumlinspektoumlrer

foumlretagshaumllsovaringrden bull utbildningsdag (halvdag) riskkommunikation studenter paring kursen Miljouml och

foumlrorenade omraringden Vaumlsterbergslagens utbildningscentrum Ludvika bull Foumlrsaumlkringskonferens halvdag IF Metall Uppland Uppsala bull halvdagsseminarium Luftfoumlroreningars bidrag till ohaumllsa i Region Uppsala - Vad goumlra

miljoumlinspektoumlrer miljoumlombud lung- och allergikliniken folkhaumllsoplanerare bull utbildningsdag (halvdag) i belastningsskador och organisatoriska och social arbetsmiljouml

skyddsombud och arbetsmiljoumlombud Pappers bull utbildningsdagar om mobbning och kraumlnkande saumlrbehandlingar HR och chefer i

Dalarna bull utbildningsdag foumlretagsskoumlterskornas laumlnsombud Hallsberg bull utbildningsdag (halvdag) Foumlretagslaumlkarfoumlreningens RTW-kurs Stockholm bull utbildningsdagar i Arbets- och miljoumlmedicin primaumlrvaringrdslaumlkare i region Gaumlvleborg och

Uppsala bull utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljouml och mobbning foumlr HR och chefer inom

landstinget Dalarna (2 tillfaumlllen) bull webbaserad introduktionsutbildning foumlr KOF-metoden i samarbete med Uppsala

universitet bull seminariedag kring anvaumlndandet av KOF-metoden

Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen foumlr laumlkare psykologer och fysioterapeuter Foumlr laumlkarstudenter anordnas en kurs i arbets- och miljoumlmedicin baringde under varingr- och houmlstterminen Personalen paring AMM bidrar ocksaring till en omfattande foumlrelaumlsningsaktivitet foumlr foumlretag organisationer och fackfoumlreningar Under 2018 har exempelvis foumlrelaumlsningar om arbetslivsinriktad rehabilitering aringlder och arbete kontorsmiljoumler friska organisationer hormonstoumlrande miljoumlgifter riskkommunikation stroumlmgenomgaringng och elolycksfall haumllsosam introduktion i arbetslivet haumllsorisker med kemiska bekaumlmpningsmedel samt inomhusmiljouml givits

7

________________________________________________________________

Nystartad seminarieserie Under houmlsten 2018 startades en seminarieserie daumlr vi en garingng i maringnaden arrangerar ett halvdagsseminarium kring ett aumlmne som ligger inom varingrt omraringde (miljoumlmedicin arbetsmedicin ergonomi samt organisatorisk och social arbetsmiljouml) Fyra seminarier har genomfoumlrts i denna serie under 2018 och antalet aringhoumlrare har varierat mellan 20 och 55 stycken Foumlljande seminarier har genomfoumlrts

bull Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml bull Belastningsergonomi inom varingrd och omsorg bull Spirometri kvalitet och tolkning bull Bidrar luftfoumlroreningar till ohaumllsa

Konferenser och andra evenemang I maj 2018 anordnade AMM ett Oumlppet hus foumlr att uppmaumlrksamma att vi bytt lokaler Under denna eftermiddag houmllls 8 muntliga presentationer av medarbetare paring AMM samt ett 10-tal postrar presenterades Eftermiddagen besoumlktes av ett hundratal personer bland annat politiker chefer och medarbetare inom Akademiska sjukhuset andra verksamheter paring omraringdet mfl AMMs regionala ledningsgrupp invigde de nya lokalerna och regionstyrelsens ordfoumlrande Boumlrja Wennberg invigningstalade I november 2018 stod AMM som vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedicin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners Aringrets moumlte lockade ca 90 deltagare Tema foumlr aringrets konferens var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo daumlr unga forskare fraringn olika arbets- och miljoumlmedicinska kliniker i landet gavs moumljlighet och saumlrskild uppmuntran att presentera sina vetenskapliga arbeten Arrangoumlr foumlr moumltet var Svenska laumlkaresaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) i samarbete med Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset Region Uppsala Region Gaumlvleborg Landstinget Dalarna och Uppsala Universitet Information Enligt Haumllso- och sjukvaringrdslagen har landstingenregioner ett ansvar inte bara foumlr att ge sjukvaringrd utan aumlven foumlr att verka foumlr en god haumllsa hos befolkningen Expertkunskap inom omraringdet utgoumlr en viktig grund foumlr olika aktoumlrers verksamhet naumlr det gaumlller rehabilitering och folkhaumllsoarbete I det haumllsofraumlmjande arbetet maringste regionen betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhaumlllets oumlvriga aktoumlrer saringsom universitethoumlgskolor myndigheter organisationer foumlretag och grupper Viktiga kanaler foumlr att sprida information om utbildningar kurser seminarier nya forskningsroumln och som kunskapsstoumld foumlr andra aktoumlrer inom omraringdena arbete miljouml och haumllsa aumlr varingrt nyhetsblad rdquoArbete Miljouml Medicinrdquo och varingr hemsida wwwammuppsalase samt via facebook Via wwwammuppsalase finns en laumlnk till en hemsida riktad till personal vid Foumlretagshaumllsovaringrden wwwfhvnu (Extern finansiering fraringn FORTE 2010-2016) Hemsidan aumlr konstruerad framfoumlr allt foumlr att komma till nytta inom foumlretags-haumllsovaringrden med laumlttillgaumlnglig information om utbildningar metoder vetenskaplig litteratur mm Patienter till varingr mottagning kan nu ocksaring anvaumlnda sig av webbplatsen 1177se foumlr kontakt Daumlr finns det samlad kunskap och tjaumlnster inom haumllsa och varingrd fraringn alla Sveriges landsting och regioner

8

________________________________________________________________

6 Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet daumlr flertalet anstaumlllda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt Dessa projekt som bedrivits under 2018 vid AMM finns beskrivna paring hemsidan httpwwwammuppsalaseprojekt En medarbetare har under aringret erharingllit ett tvaringaringrigt postdoc stipendium fraringn AFA Foumlrsaumlkring En medarbetare har under sammantaget 5 aringr erharingllit strategiska ALF-medel foumlr taumlckande av del av loumln Detta avslutades under 2018 Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare opponenter och i betygsnaumlmnder Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under aringret Se httpwwwammuppsalasevetenskapliga-artiklar Vidare har 3 svenska rapporter publicerats httpwwwammuppsalaserapporter Disputationer

bull Juan Wang studerar innemiljoumln i Kina och Sverige och dess betydelse foumlr haumllsoproblem i andningsvaumlgarna

Doktorander

bull Hassan Alinaghizadeh studerar cancerfoumlrekomsten i omraringden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kaumlrnkraftsolyckan i Tjernobyl

bull Linda Dunder studerar genom baringde experimentella och epidemiologiska studier om exponering foumlr hormonstoumlrande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola stoumlrningar

bull Kristina Eliasson metoder foumlr och anvaumlndandet av belastningsergonomiska riskbedoumlmningsmetoder samt vad som kaumlnnetecknar framgaringngsrik samverkan mellan foumlretagshaumllsan och kundfoumlretaget

bull Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar bull Aringsa Stoumlllman studerar hur foumlraumlndringsarbete av kontorsmiljoumler genomfoumlrs framgaringngsrikt

fraumlmst gaumlllande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser) och hur foumlraumlndringsprocessen och de nya kontoren paringverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljoumln

bull Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika haumlst- och hundraser skiljer sig vilket ska anvaumlndas foumlr diagnostik och terapi

bull Sofia Aringstroumlm-Paulsson studerar en metod foumlr bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringga i befintligt arbete - nyckel foumlr samverkan mellan arbetsledare anstaumllld och FHV med arbetsmiljouml i centrum

Professorer

bull Magnus Svartengren tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Anna Rask Andersen tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Monica Lind (adjungerad) tillika miljoumlhygieniker vid AMM bull Dan Norbaumlck professor emeritus bull Eva Vingaringrd professor emeritus bull Peter Westerholm professor emeritus

Oumlvrigt Under aringret presenterades en webapplikation (app) foumlr insamlandet av enkaumltdata med enkaumlten Work Ability Index (WAI) Appen aumlr i dagslaumlget publicerad och kan anvaumlndas av tex foumlretagshaumllsovaringrden

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 7: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

6

________________________________________________________________

Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium foumlr analys av allergen i miljoumln Detta aumlr en service som vi tillhandaharingller vid patient- och miljoumlutredningar inom regionen men vi saumlljer aumlven analyser till kunder inom hela Sverige Under 2018 fick vi in 224 stycken miljoumlprover vilket gav 523 stycken analyser fraringn patientutredningar paring sjukhuset eller externt inom och utom regionen Laboratoriet anvaumlnds aumlven foumlr forsknings- och utvecklingsprojekt 5 Undervisning och information Utbildning Personalen paring AMM har bland annat anordnat

bull veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet (MKA) bull naumltverkstraumlff foumlr ergonomer inom regionerna bull kurs i straringlning 2 dagar anstaumlllda paring AMM-kliniker miljoumlinspektoumlrer

foumlretagshaumllsovaringrden bull utbildningsdag (halvdag) riskkommunikation studenter paring kursen Miljouml och

foumlrorenade omraringden Vaumlsterbergslagens utbildningscentrum Ludvika bull Foumlrsaumlkringskonferens halvdag IF Metall Uppland Uppsala bull halvdagsseminarium Luftfoumlroreningars bidrag till ohaumllsa i Region Uppsala - Vad goumlra

miljoumlinspektoumlrer miljoumlombud lung- och allergikliniken folkhaumllsoplanerare bull utbildningsdag (halvdag) i belastningsskador och organisatoriska och social arbetsmiljouml

skyddsombud och arbetsmiljoumlombud Pappers bull utbildningsdagar om mobbning och kraumlnkande saumlrbehandlingar HR och chefer i

Dalarna bull utbildningsdag foumlretagsskoumlterskornas laumlnsombud Hallsberg bull utbildningsdag (halvdag) Foumlretagslaumlkarfoumlreningens RTW-kurs Stockholm bull utbildningsdagar i Arbets- och miljoumlmedicin primaumlrvaringrdslaumlkare i region Gaumlvleborg och

Uppsala bull utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljouml och mobbning foumlr HR och chefer inom

landstinget Dalarna (2 tillfaumlllen) bull webbaserad introduktionsutbildning foumlr KOF-metoden i samarbete med Uppsala

universitet bull seminariedag kring anvaumlndandet av KOF-metoden

Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen foumlr laumlkare psykologer och fysioterapeuter Foumlr laumlkarstudenter anordnas en kurs i arbets- och miljoumlmedicin baringde under varingr- och houmlstterminen Personalen paring AMM bidrar ocksaring till en omfattande foumlrelaumlsningsaktivitet foumlr foumlretag organisationer och fackfoumlreningar Under 2018 har exempelvis foumlrelaumlsningar om arbetslivsinriktad rehabilitering aringlder och arbete kontorsmiljoumler friska organisationer hormonstoumlrande miljoumlgifter riskkommunikation stroumlmgenomgaringng och elolycksfall haumllsosam introduktion i arbetslivet haumllsorisker med kemiska bekaumlmpningsmedel samt inomhusmiljouml givits

7

________________________________________________________________

Nystartad seminarieserie Under houmlsten 2018 startades en seminarieserie daumlr vi en garingng i maringnaden arrangerar ett halvdagsseminarium kring ett aumlmne som ligger inom varingrt omraringde (miljoumlmedicin arbetsmedicin ergonomi samt organisatorisk och social arbetsmiljouml) Fyra seminarier har genomfoumlrts i denna serie under 2018 och antalet aringhoumlrare har varierat mellan 20 och 55 stycken Foumlljande seminarier har genomfoumlrts

bull Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml bull Belastningsergonomi inom varingrd och omsorg bull Spirometri kvalitet och tolkning bull Bidrar luftfoumlroreningar till ohaumllsa

Konferenser och andra evenemang I maj 2018 anordnade AMM ett Oumlppet hus foumlr att uppmaumlrksamma att vi bytt lokaler Under denna eftermiddag houmllls 8 muntliga presentationer av medarbetare paring AMM samt ett 10-tal postrar presenterades Eftermiddagen besoumlktes av ett hundratal personer bland annat politiker chefer och medarbetare inom Akademiska sjukhuset andra verksamheter paring omraringdet mfl AMMs regionala ledningsgrupp invigde de nya lokalerna och regionstyrelsens ordfoumlrande Boumlrja Wennberg invigningstalade I november 2018 stod AMM som vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedicin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners Aringrets moumlte lockade ca 90 deltagare Tema foumlr aringrets konferens var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo daumlr unga forskare fraringn olika arbets- och miljoumlmedicinska kliniker i landet gavs moumljlighet och saumlrskild uppmuntran att presentera sina vetenskapliga arbeten Arrangoumlr foumlr moumltet var Svenska laumlkaresaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) i samarbete med Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset Region Uppsala Region Gaumlvleborg Landstinget Dalarna och Uppsala Universitet Information Enligt Haumllso- och sjukvaringrdslagen har landstingenregioner ett ansvar inte bara foumlr att ge sjukvaringrd utan aumlven foumlr att verka foumlr en god haumllsa hos befolkningen Expertkunskap inom omraringdet utgoumlr en viktig grund foumlr olika aktoumlrers verksamhet naumlr det gaumlller rehabilitering och folkhaumllsoarbete I det haumllsofraumlmjande arbetet maringste regionen betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhaumlllets oumlvriga aktoumlrer saringsom universitethoumlgskolor myndigheter organisationer foumlretag och grupper Viktiga kanaler foumlr att sprida information om utbildningar kurser seminarier nya forskningsroumln och som kunskapsstoumld foumlr andra aktoumlrer inom omraringdena arbete miljouml och haumllsa aumlr varingrt nyhetsblad rdquoArbete Miljouml Medicinrdquo och varingr hemsida wwwammuppsalase samt via facebook Via wwwammuppsalase finns en laumlnk till en hemsida riktad till personal vid Foumlretagshaumllsovaringrden wwwfhvnu (Extern finansiering fraringn FORTE 2010-2016) Hemsidan aumlr konstruerad framfoumlr allt foumlr att komma till nytta inom foumlretags-haumllsovaringrden med laumlttillgaumlnglig information om utbildningar metoder vetenskaplig litteratur mm Patienter till varingr mottagning kan nu ocksaring anvaumlnda sig av webbplatsen 1177se foumlr kontakt Daumlr finns det samlad kunskap och tjaumlnster inom haumllsa och varingrd fraringn alla Sveriges landsting och regioner

8

________________________________________________________________

6 Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet daumlr flertalet anstaumlllda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt Dessa projekt som bedrivits under 2018 vid AMM finns beskrivna paring hemsidan httpwwwammuppsalaseprojekt En medarbetare har under aringret erharingllit ett tvaringaringrigt postdoc stipendium fraringn AFA Foumlrsaumlkring En medarbetare har under sammantaget 5 aringr erharingllit strategiska ALF-medel foumlr taumlckande av del av loumln Detta avslutades under 2018 Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare opponenter och i betygsnaumlmnder Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under aringret Se httpwwwammuppsalasevetenskapliga-artiklar Vidare har 3 svenska rapporter publicerats httpwwwammuppsalaserapporter Disputationer

bull Juan Wang studerar innemiljoumln i Kina och Sverige och dess betydelse foumlr haumllsoproblem i andningsvaumlgarna

Doktorander

bull Hassan Alinaghizadeh studerar cancerfoumlrekomsten i omraringden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kaumlrnkraftsolyckan i Tjernobyl

bull Linda Dunder studerar genom baringde experimentella och epidemiologiska studier om exponering foumlr hormonstoumlrande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola stoumlrningar

bull Kristina Eliasson metoder foumlr och anvaumlndandet av belastningsergonomiska riskbedoumlmningsmetoder samt vad som kaumlnnetecknar framgaringngsrik samverkan mellan foumlretagshaumllsan och kundfoumlretaget

bull Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar bull Aringsa Stoumlllman studerar hur foumlraumlndringsarbete av kontorsmiljoumler genomfoumlrs framgaringngsrikt

fraumlmst gaumlllande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser) och hur foumlraumlndringsprocessen och de nya kontoren paringverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljoumln

bull Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika haumlst- och hundraser skiljer sig vilket ska anvaumlndas foumlr diagnostik och terapi

bull Sofia Aringstroumlm-Paulsson studerar en metod foumlr bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringga i befintligt arbete - nyckel foumlr samverkan mellan arbetsledare anstaumllld och FHV med arbetsmiljouml i centrum

Professorer

bull Magnus Svartengren tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Anna Rask Andersen tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Monica Lind (adjungerad) tillika miljoumlhygieniker vid AMM bull Dan Norbaumlck professor emeritus bull Eva Vingaringrd professor emeritus bull Peter Westerholm professor emeritus

Oumlvrigt Under aringret presenterades en webapplikation (app) foumlr insamlandet av enkaumltdata med enkaumlten Work Ability Index (WAI) Appen aumlr i dagslaumlget publicerad och kan anvaumlndas av tex foumlretagshaumllsovaringrden

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 8: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

7

________________________________________________________________

Nystartad seminarieserie Under houmlsten 2018 startades en seminarieserie daumlr vi en garingng i maringnaden arrangerar ett halvdagsseminarium kring ett aumlmne som ligger inom varingrt omraringde (miljoumlmedicin arbetsmedicin ergonomi samt organisatorisk och social arbetsmiljouml) Fyra seminarier har genomfoumlrts i denna serie under 2018 och antalet aringhoumlrare har varierat mellan 20 och 55 stycken Foumlljande seminarier har genomfoumlrts

bull Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml bull Belastningsergonomi inom varingrd och omsorg bull Spirometri kvalitet och tolkning bull Bidrar luftfoumlroreningar till ohaumllsa

Konferenser och andra evenemang I maj 2018 anordnade AMM ett Oumlppet hus foumlr att uppmaumlrksamma att vi bytt lokaler Under denna eftermiddag houmllls 8 muntliga presentationer av medarbetare paring AMM samt ett 10-tal postrar presenterades Eftermiddagen besoumlktes av ett hundratal personer bland annat politiker chefer och medarbetare inom Akademiska sjukhuset andra verksamheter paring omraringdet mfl AMMs regionala ledningsgrupp invigde de nya lokalerna och regionstyrelsens ordfoumlrande Boumlrja Wennberg invigningstalade I november 2018 stod AMM som vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedicin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners Aringrets moumlte lockade ca 90 deltagare Tema foumlr aringrets konferens var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo daumlr unga forskare fraringn olika arbets- och miljoumlmedicinska kliniker i landet gavs moumljlighet och saumlrskild uppmuntran att presentera sina vetenskapliga arbeten Arrangoumlr foumlr moumltet var Svenska laumlkaresaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) i samarbete med Arbets- och miljoumlmedicin Akademiska sjukhuset Region Uppsala Region Gaumlvleborg Landstinget Dalarna och Uppsala Universitet Information Enligt Haumllso- och sjukvaringrdslagen har landstingenregioner ett ansvar inte bara foumlr att ge sjukvaringrd utan aumlven foumlr att verka foumlr en god haumllsa hos befolkningen Expertkunskap inom omraringdet utgoumlr en viktig grund foumlr olika aktoumlrers verksamhet naumlr det gaumlller rehabilitering och folkhaumllsoarbete I det haumllsofraumlmjande arbetet maringste regionen betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhaumlllets oumlvriga aktoumlrer saringsom universitethoumlgskolor myndigheter organisationer foumlretag och grupper Viktiga kanaler foumlr att sprida information om utbildningar kurser seminarier nya forskningsroumln och som kunskapsstoumld foumlr andra aktoumlrer inom omraringdena arbete miljouml och haumllsa aumlr varingrt nyhetsblad rdquoArbete Miljouml Medicinrdquo och varingr hemsida wwwammuppsalase samt via facebook Via wwwammuppsalase finns en laumlnk till en hemsida riktad till personal vid Foumlretagshaumllsovaringrden wwwfhvnu (Extern finansiering fraringn FORTE 2010-2016) Hemsidan aumlr konstruerad framfoumlr allt foumlr att komma till nytta inom foumlretags-haumllsovaringrden med laumlttillgaumlnglig information om utbildningar metoder vetenskaplig litteratur mm Patienter till varingr mottagning kan nu ocksaring anvaumlnda sig av webbplatsen 1177se foumlr kontakt Daumlr finns det samlad kunskap och tjaumlnster inom haumllsa och varingrd fraringn alla Sveriges landsting och regioner

8

________________________________________________________________

6 Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet daumlr flertalet anstaumlllda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt Dessa projekt som bedrivits under 2018 vid AMM finns beskrivna paring hemsidan httpwwwammuppsalaseprojekt En medarbetare har under aringret erharingllit ett tvaringaringrigt postdoc stipendium fraringn AFA Foumlrsaumlkring En medarbetare har under sammantaget 5 aringr erharingllit strategiska ALF-medel foumlr taumlckande av del av loumln Detta avslutades under 2018 Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare opponenter och i betygsnaumlmnder Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under aringret Se httpwwwammuppsalasevetenskapliga-artiklar Vidare har 3 svenska rapporter publicerats httpwwwammuppsalaserapporter Disputationer

bull Juan Wang studerar innemiljoumln i Kina och Sverige och dess betydelse foumlr haumllsoproblem i andningsvaumlgarna

Doktorander

bull Hassan Alinaghizadeh studerar cancerfoumlrekomsten i omraringden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kaumlrnkraftsolyckan i Tjernobyl

bull Linda Dunder studerar genom baringde experimentella och epidemiologiska studier om exponering foumlr hormonstoumlrande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola stoumlrningar

bull Kristina Eliasson metoder foumlr och anvaumlndandet av belastningsergonomiska riskbedoumlmningsmetoder samt vad som kaumlnnetecknar framgaringngsrik samverkan mellan foumlretagshaumllsan och kundfoumlretaget

bull Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar bull Aringsa Stoumlllman studerar hur foumlraumlndringsarbete av kontorsmiljoumler genomfoumlrs framgaringngsrikt

fraumlmst gaumlllande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser) och hur foumlraumlndringsprocessen och de nya kontoren paringverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljoumln

bull Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika haumlst- och hundraser skiljer sig vilket ska anvaumlndas foumlr diagnostik och terapi

bull Sofia Aringstroumlm-Paulsson studerar en metod foumlr bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringga i befintligt arbete - nyckel foumlr samverkan mellan arbetsledare anstaumllld och FHV med arbetsmiljouml i centrum

Professorer

bull Magnus Svartengren tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Anna Rask Andersen tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Monica Lind (adjungerad) tillika miljoumlhygieniker vid AMM bull Dan Norbaumlck professor emeritus bull Eva Vingaringrd professor emeritus bull Peter Westerholm professor emeritus

Oumlvrigt Under aringret presenterades en webapplikation (app) foumlr insamlandet av enkaumltdata med enkaumlten Work Ability Index (WAI) Appen aumlr i dagslaumlget publicerad och kan anvaumlndas av tex foumlretagshaumllsovaringrden

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 9: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

8

________________________________________________________________

6 Forskning och utveckling AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet daumlr flertalet anstaumlllda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt Dessa projekt som bedrivits under 2018 vid AMM finns beskrivna paring hemsidan httpwwwammuppsalaseprojekt En medarbetare har under aringret erharingllit ett tvaringaringrigt postdoc stipendium fraringn AFA Foumlrsaumlkring En medarbetare har under sammantaget 5 aringr erharingllit strategiska ALF-medel foumlr taumlckande av del av loumln Detta avslutades under 2018 Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare opponenter och i betygsnaumlmnder Enheten har publicerat omkring 60 vetenskapliga artiklar under aringret Se httpwwwammuppsalasevetenskapliga-artiklar Vidare har 3 svenska rapporter publicerats httpwwwammuppsalaserapporter Disputationer

bull Juan Wang studerar innemiljoumln i Kina och Sverige och dess betydelse foumlr haumllsoproblem i andningsvaumlgarna

Doktorander

bull Hassan Alinaghizadeh studerar cancerfoumlrekomsten i omraringden drabbade av det radioaktiva nedfallet efter kaumlrnkraftsolyckan i Tjernobyl

bull Linda Dunder studerar genom baringde experimentella och epidemiologiska studier om exponering foumlr hormonstoumlrande kemikalier kan bidra till uppkomst av olika metabola stoumlrningar

bull Kristina Eliasson metoder foumlr och anvaumlndandet av belastningsergonomiska riskbedoumlmningsmetoder samt vad som kaumlnnetecknar framgaringngsrik samverkan mellan foumlretagshaumllsan och kundfoumlretaget

bull Mikaela Qvarfordt studerar lungfunktionsdiagnostik och inhalerade nano-partiklar bull Aringsa Stoumlllman studerar hur foumlraumlndringsarbete av kontorsmiljoumler genomfoumlrs framgaringngsrikt

fraumlmst gaumlllande moderna kontor (Aktivitetsbaserade arbetsplatser) och hur foumlraumlndringsprocessen och de nya kontoren paringverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljoumln

bull Susanne Victor studerar hur allergeniciteten hos olika haumlst- och hundraser skiljer sig vilket ska anvaumlndas foumlr diagnostik och terapi

bull Sofia Aringstroumlm-Paulsson studerar en metod foumlr bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringga i befintligt arbete - nyckel foumlr samverkan mellan arbetsledare anstaumllld och FHV med arbetsmiljouml i centrum

Professorer

bull Magnus Svartengren tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Anna Rask Andersen tillika oumlverlaumlkare vid AMM bull Monica Lind (adjungerad) tillika miljoumlhygieniker vid AMM bull Dan Norbaumlck professor emeritus bull Eva Vingaringrd professor emeritus bull Peter Westerholm professor emeritus

Oumlvrigt Under aringret presenterades en webapplikation (app) foumlr insamlandet av enkaumltdata med enkaumlten Work Ability Index (WAI) Appen aumlr i dagslaumlget publicerad och kan anvaumlndas av tex foumlretagshaumllsovaringrden

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 10: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

9

________________________________________________________________

7 Uppdrag inom landstingregioner universitet eller externt

bull AFA foumlrsaumlkring sakkunnig foumlr bedoumlmning av postdoc-stipendium bull AFA Foumlrsaumlkring sakkunnig i forskningsprogrammen Haringllbart arbetsliv och Psykisk haumllsa i

privat sektor bull Arbetslivsgruppen Sveriges Laumlkarfoumlrbund Styrelseledamot bull Arbets- och miljoumlmedicinska sektionen i Svenska Laumlkarsaumlllskapet styrelseledamot bull Arbetsmiljoumlverket raringdgivande expert gaumlllande lagfoumlrslag om medicinska kontroller vid

handintensivt arbete bull Arbetsmiljoumlverket Granskare foumlr bedoumlmning av forskningsansoumlkningar bull Astma och Allergifoumlrbundets Vetenskapliga raringd bull Association de Services interentreprises de la Santeacute au Travail Frankrike ledamot bull Current Environmental Health Report guest editor bull Ethics and Philosophy Committee International Society for Environmental Epidemiology vice

ordfoumlrande bull Ergonomi och human factors saumlllskapet Sverige styrelseledamot bull EU utsedd av regeringen till Experts group on diagnostic criteria for datastatistics on

occupational diseases (OCCUSTAT) bull IMGA Local Chapter in Sweden Sweden Chapter | International Medical Geology

Association ordfoumlrande bull Kemikaliecentrums Vetenskapliga raringd ledamot bull Kemikalieinspektionens PFAS-naumltverk medlemledamot bull Konung Oscar IIe Jublieumsfond Huvudman (en av flera saringdana) bull Nationella kvalitetsgruppen foumlr arbets- och miljoumlmedicinska patientutredningar ledamot bull Medicine Conflict and Survival London medlem i editorial board bull Presanse Groupe usage de la donnee et ethique groupe usage de la donnee et ethique bull Regeringens delegation foumlr senior arbetskraft medlem bull Regionens miljoumlraringd Ledamot bull Region Uppsalas miljouml- och kemienhet Region Uppsala representant foumlr Arbets- och

miljoumlmedicin bull SACO-raringdet ordfoumlrande bull SBUs vetenskapliga raringd medlem bull Sjukhuslaumlkarfoumlreningen i Uppsala laumln ordfoumlrande bull Socialstyrelsens Medicinska Expertgrupp foumlr Kemikalieolyckor medlem bull Socialstyrelsen granskare foumlr bedoumlmning av ansoumlkningar foumlr specialistbevis i Arbets- och

Miljoumlmedicin samt Arbetsmedicin bull STAMI (Norge) svensk representant i naumltverk foumlr forskning kring rdquoMigration arbete och

haumllsardquo bull Sveriges yrkes- och miljoumlmedicinska foumlrening valberedning bull Sveriges Foumlretagshaumllsor representant i referensgrupp foumlr Specialistutbildning inom

Arbetsmedicin bull Sveriges Foumlretagshaumllsor (branschorganisation) styrelseledamot bull Svensk Arbets- och Miljoumlmedicinsk foumlrening (Specialistfoumlrening inom Laumlkarfoumlrbundet) supp i

styrelsen bull Svenska WAI-naumltverket medlem bull SwACCS Swedish Academic Consortium on Chemical Safety kontaktperson bull SWESIAQ (Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate)

styrelseuppdrag bull Technical Organizing Committee Ottawa Conference medlem

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 11: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

10

________________________________________________________________

bull Tillitsdelegationens vetenskapliga raringd medlem bull Upplands allmaumlnna laumlkarfoumlrening vice ordfoumlrande + valberedning bull Uppsala Astma- och allergikommitteacute Region Uppsalas representant bull Upsala Journal of Medical Sciences ledamot i editorial board bull Uppsalas kemikalienaumltverk medlem bull Vetenskapsraringdet medlem i referensgrupp gaumlllande migration bull Oumlstra Sveriges luftvaringrdsfoumlrbunds beredningsgrupp representant foumlr Region Uppsala

Flera av AMMs medarbetare aumlr aktiva som granskare av vetenskapliga publikationer foumlr olika tidskrifter samt av forskningsansoumlkningar i regionala och nationella forskningsraringd samt stiftelser (exempelvis Vetenskapsraringdet Forte STINT och AFA Foumlrsaumlkring)

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 12: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 1 - 2018

Varfoumlr aumlr det brist paringspecialistsjukskoumlterskorparing operation

OumlPPET HUS 17 MAJ

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 13: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

NR 1 2018 1 Invigning - Oumlppet Hus Luftfoumlroreningar doumldar

2 Varfoumlr aumlr det brist paring specialist- sjukskoumlterskor 3 Moumljligt samband mellan stigande halter

4 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

5 Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

6 Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

7 Utbildningar 8 Nya i huset

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 14: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

ReferensLoumlvenheim B Exponering foumlr luftfoumlroreningar inom Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund ndash beraumlkningar av befolkningens exponering foumlr partiklar (PM10) och kvaumlvedioxid Oumlstra Sveriges Luftvaringrdsfoumlrbund 2017 wwwoslvfse

Luftfoumlroreningar doumldar

Nya beraumlkningar visar att det intraumlffar 60-90 foumlrtida doumldsfall per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Beraumlkningarna baseras paring kvaumlvedioxidutslaumlppen som kan betraktas vara en indikator paring motoravgaser Anvaumlnds istaumlllet PM10 som indikator foumlr luftfoumlroreningar som bland annat bildas vid all slags foumlrbraumlnning beraumlknas

55-75 foumlrtida doumldsfall intraumlffa per aringr och laumln i Uppsala respektive Gaumlvleborgs laumln Eftersom kvaumlvedioxid- och partikel- exponeringen till viss del foumlrekommer samtidigt kan man inte summera antalet doumldsfall fraringn de baringda exponeringarna

Med hjaumllp av resultaten fraringn maumltstationer i Uppsala och Gaumlvle samt spridningsberaumlkningar har Oumlstra Sveriges Luftvaringrds-foumlrbund beraumlknat exponeringen till befolkningen foumlr kvaumlvedioxid respektive PM10 I beraumlkningen av foumlrtida doumldsfall har antagits ett risksamband paring 7 oumlkad risk per 10 μgm3 kvaumlvedioxid och 43 oumlkad risk foumlr doumldsfall per 10 μgm3

Martin Tondelmartintondelakademiskase

Nu har det snart garingtt ett halvaringr sedan vi fick flytta in i varingrt nya hus paring Uppsala Science Park

Det har varit en spaumlnnande resa och vi tyck-er verkligen att vi har faringtt det bra Foumlr varje vecka kommer vi lite mer paring plats och nu aumlr vi redo att visa upp varingra fina lokaler och varingr verksamhet

Torsdagen 17 maj kl 13-16

Vill vi daumlrfoumlr bjuda in till ett rdquooumlppet husrdquo Kom och mingla med oss prata om arbets-miljouml och miljouml lyssna paring intressanta foumlrelaumls-ningar besoumlk varingrt lab och testa olika prova paring-aktiviteter Och du gloumlm inte att anmaumlla dig via laumlnken Daring faringr du ocksaring chans att vaumllja vilken taringrta du tycker att vi ska servera

AumlNTLIGEN INVIGNINGOumlPPET HUS 17 MAJ

Anmaumll dig haumlr och vaumllj taringrta

1

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 15: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Allt fler sjukskoumlterskor vaumlljer att laumlm-na svenska sjukhus av olika orsaker Bristen paring specialistsjukskoumlterskor

inom operation och anestesi skapar stora problem foumlr sjukvaringrden med bla upp-skjutna operationer och larm om aumlven- tyrad patientsaumlkerhet som foumlljd

Vid arbets- och miljoumlmedicin paringgaringr sedan 2014 en studie om operationspersonalens psykosociala arbetsmiljouml i Sverige Syftet aumlr att identifiera orsakerna bakom att sjukskoumlterskor i perioperativ varingrd vaumlljer att laumlmna respektive bli kvar paring sina arbets-platser

I en nyligen publicerad studie inter- vjuades tjugo specialistsjukskoumlterskor paring operationsavdelningar (dvs anestesi- och operationssjukskoumlterskor) vid sju universi-tets- resp laumlnssjukhus i Sverige vilka valt att saumlga upp sig Intervjuerna gjordes av en narkossjukskoumlterska med kvalitativa djupintervjuer Data analyserades genom systematisk textkondensationVi kunde identifierade fyra teman bakom beslutet att sluta sin anstaumlllning

1 Bristande stoumld och upplevt svek fraringn den naumlrmaste chefen

2 Omaumlnskliga arbetsfoumlrharingllanden som lett till de negativa haumllsoeffekter

3 Problem att bestaumlmma oumlver sitt eget liv daumlr sjukskoumlterskorna prioriterat sin familj

4 Bristande stoumld och uppskattning fraringn arbetskamrater

De tvaring viktigaste orsakerna var den naumlr- maste chefens negativa instaumlllning och behandling av de anstaumlllda samt negativ behandling fraringn arbetskamraterna Beslutet att saumlga upp sig beskrevs som en process daumlr sjukskoumlterskorna hade funderat oumlver beslutet en laumlngre tid

Varfoumlr aumlr det brist paring specialistsjukskoumlterskor paring operation

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sammanfattningsvis aumlr det viktigt att sjukskoumlterskornas chefer skapar en bra arbetsmiljouml foumlr att foumlrhindra uppsaumlgningar Aringtgaumlrder maringste vidtas innan det aumlr foumlr sent

Erebouni Arakelianerebouniarakeliansurgisciuuse

Robert Waringlinderroberwalinderakademiskase Anna Rask-Andersen annarask-andersenmedsciuuse

Referens Loumlgde A Rudolfsson G Broberg RR Rask-Andersen A Waringlinder R Arakelian E I am quitting my job Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job Int J Qual Health Care 2018 Mar 6

2

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 16: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Det visar undertecknad i en studie som nyligen publicerats i den vaumll- renommerade vetenskapliga tid-

skriften Environmental International httpswwwncbinlmnihgovpubmed-term=29421399

Att goumlra misstaget att underskatta eller oumlverskatta naringgons kronologiska aringlder aumlr laumltt Flera vetenskapliga studier har visat att personer som bedoumlms se aumlldre ut aumln sin aringlder aumlr betydligt mer sjukdomsdrab- bade och har houmlgre doumldlighet aumln jaumlmn-aringriga som bedoumlms se yngre ut Det kan alltsaring finnas stora skillnader mellan en persons kronologiska aringlder maumltt utifraringn hur laringng tid som har garingtt efter foumldelsen och kroppens biologiska aringlder Det aumlr detta vi har tagit fasta paring i denna studie daumlr vi har anvaumlnt ett saring kallat DNA-metylerings-test som analyserar ett blodprov foumlr att beraumlkna en persons biologiska aringlder Det har ocksaring i tidigare studier noterats att de som har en houmlg biologisk aringlder maumltt med samma metodik som i denna studie oftare drabbas av hjaumlrt-kaumlrlsjukdomar och avlider i foumlrtid

Vi har i varingr studie undersoumlkt baringde DNA- metyleringsprofilen och halterna av tre bekaumlmpningsmedel ndash DDE som aumlr den sta- bila nedbrytningsprodukten av DDT trans- nonaklordan (TNC) och hexaklorbensen (HCB) - i blodet fraringn cirka 1000 kvinnor och maumln fraringn den saring kallade PIVUS-studien i Uppsala Blodproverna togs naumlr deltagarna var 70 aringr gamla och i alla blodproverna fanns maumltbara maumlngder av de tre bekaumlmpnings-medlen Naumlr halterna av bekaumlmpningsmed-len jaumlmfoumlrdes med svaren paring DNA-metyle-ringstestet fanns ett par tydliga samband Ju houmlgre nivaring av DDE och TNC i blodet desto houmlgre var deltagarnas biologiska aringlder Foumlr HCB saringgs daumlremot inget samband med biologisk aringlder kanske foumlr att den substan-sen har en annorlunda verkningsmekanism i kroppen aumln de baringda andra bekaumlmpnings-medlen

Foumlr den femtedel av deltagarna som hade houmlgst halter av DDE och TNC i blodet beraumlk-nades den biologiska aringldern till i genomsnitt drygt ett aringr houmlgre aumln foumlr den femtedel som hade laumlgst halter av dessa baringda bekaumlmp-ningsmedel

Moumljligt samband mellan stigande halter i blodet av ett par svaringrned-

brytbara bekaumlmpningsmedel och ett paringskyndat biologiskt aringldrande

DDT TNC och aumlven HCB houmlr till en grupp bekaumlmpningsmedel som alla sedan laumlnge aumlr foumlrbjudna att anvaumlnda i Sverige Dock bryts de ner saring laringngsamt i miljoumln att det aumlr naumlst intill omoumljligt att helt undvika att faring i sig rester av dessa

Om resultaten i denna studie speglar verk-liga orsakssamband som mycket pekar paring skulle chanserna till baringde friskare och laumlngre liv oumlka om vi kan minska halterna av dessa bekaumlmpningsmedel

Monica Lind monicalindmedsciuuse

Nr 12018 - wwwammuppsalase 3

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 17: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Sveriges foumlrsoumlrjningskvot aringren 1970-2015 med olika scenarier aringren 2016-2050

Den kombinerade arbetsloumlsheten och haumllsorelaterade fraringnvaron varierar mellan 9 och 40 av den arbetsfoumlra befolkningen 20-64 aringr i Sveriges kommuner

Den 31 januari 2018 presenterade utredaren Jan Edling sin rapport Den svenska arbetsmarknaden under tre

decennier skriven paring uppdrag av svens-ka ESF-raringdet En rad illustrativa diagram beskriver hur sysselsaumlttning arbetsloumls-het sjukfraringnvaro och foumlrtida pension har varierat oumlver tid Edling lyfter fram begrep-pet foumlrsoumlrjningskvoten som ett maringtt paring samhaumlllets ekonomiska baumlrighet dvs hur maringnga arbetande det finns i foumlrharingllande till icke-arbetande

De olika tidsepokerna beskrivs ha garingtt fraringn den fulla sysselsaumlttningen paring 80-ta-let med en sysselsaumlttningsgrad paring 87 av den arbetsfoumlra befolkningen (20-64 aringr) via 1990-talets krisaringr till 2000-talets uppdelade arbetsmarknad Edling skissar ocksaring ett framtida scenario till 2050 med en arbetsmarknad som kraumlver allt stoumlrre anpassningar och risk foumlr utanfoumlrskap Tre problemgrupper lyfts fram Invandrare (utomeuropeiska) funktionshindrade och en grupp laringngvarigt arbetsloumlsa som hamnat utanfoumlr arbetsmarknaden

Rapporten aumlr mycket konventionell i sin analys Foumlr samhaumlllets vaumllstaringnd poaumlngteras de samhaumlllsekonomiska foumlrdelarna av den fulla sysselsaumlttningen sen pensionsaringlder vikten av laringga elpriser foumlr Sveriges industris konkurrenskraft export produktivitet och en effektiv integrering av invandrare paring arbetsmarknaden De negativa konsekven-serna av Sveriges houmlga foumlrvaumlrvsfrekvens houmlga krav paring arbetsprestation de sociala nackdelarna med foumlr lite tid foumlr varandra foumlr aringterhaumlmtning tid till barn och gamla slaumlktingar konsumtionssamhaumlllet och rovdriften paring maumlnniskor och miljoumln lyser med sin fraringnvaro i rapporten Men en rad maringlande illustrationer ger en oumlverskaringdlig bild av svensk arbetsmarknad oumlver tid

Robert Waringlinderrobertwalinderakademiskase

Referens Jan Edling ESF-raringdets rapport 201700501-2 Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier

Sysselsaumlttningsnivaring av arbetsfoumlr befolkning 20-64 aringr i Sverige 1987-2016

11

4

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 18: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Virtuellt universitet inom foumlretagshaumllsovaringrden i Finland

Nr 12018 - wwwammuppsalase

Nyhetsbladets tf Helsingforskorrespon-dent Peter Westerholm traumlffade nyligen

docent Timo Leino som besoumlkte oss foumlr tvaring aringr sedan tillsammans med besoumlksgruppen fraringn Finland Timo Leino har deltagit aktivt i utvecklingen av FHV internethoumlgskola i Finland Oumlverenskommelse traumlffades att Timo Leino tillsammans med Heidi Furu skriver en artikel foumlr Nyhetsbladet om denna viktiga strategi i utvecklingen av FHV som kvalificerad servicebransch i preventiv haumllsolaumlra Vi har i Sverige en laumlngre vaumlg att garing innan vi kommer till bildande av en motsvarande institution

Det virtuella universitetet inom FHV (wwwtthvyofi) har fungerat i tolv aringr redan De fem universiteten

bull Helsingfors bull Oumlstra Finlandbull Ulearingborgbull Tammerfors bull Aringbo

ansvarar tillsammans foumlr specialistut-bildningen inom FHV De samarbetar med Arbetshaumllsoinstitutet och naumltverket bestaringende av foumlretagshaumllsovaringrdsenheter daumlr de specialiserande (= laumlkare under spe-cialistutbildning i Sverige) har sina utbild-ningsposter samt andra intressegrupper Verksamheten aumlr lagbaserad och finansie-ras av Social- och haumllsovaringrdsministeriet Det finns 890 specialiserande laumlkare och 330 handledarlaumlkare med i verksamheten och aringrligen utexamineras det oumlver 40 spe-cialistlaumlkare

Det virtuella universitet samlar ihop aktoumlrerna inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbild-ningen och fungerar som en gemensam plattform daumlr specialiserande laumlkare och deras handledare hittar information gaumlllan-de utbildningen och dessutom naumltverkar med andra studerande handledare och specialister Man kan studera sjaumllvstaumlndigt eller i grupp delta i seminarier naumltkurser eller naumlrstudiedagar

Sjaumllvstudiekurser och material aumlr oumlppet foumlr vem som helst men naumlrstudiedagarna aumlr tillgaumlngliga enbart foumlr dem som specialiserar sig inom FHV och deras handledare Aringrligen arrangeras det ett landsomfattande semi-narium foumlr baringde specialiserande laumlkare och handledare

Det virtuella universitetet har baringde effektiviserat och likriktat utbildningen och dess inneharingll vid de fem universiteten Daring all information som behoumlvs finns i en och samma plattform sparar det tid till sjaumllva studierna inlaumlrningen och handledningen De gemensamma utbildningskraven logg-boken och andra verktyg garanterar att den specialiserande laumlkaren faringr samma kunska-per och faumlrdigheter oavsett var hen studerar Handledarna kan foumlrbaumlttra sina pedagogiska faumlrdigheter ocksaring inom det virtuella universi-tetets kurser

Det laringngvariga och systematiska arbetet har foumlrbaumlttrat kvaliteten tillgaumlngligheten och likvaumlrdigheten inom foumlretagshaumllsovaringrdens specialistutbildning De begraumlnsade resur-serna inom universiteten har man kunnat

anvaumlnda mera effektivt daring man tillsammans har utvecklat kurserna och materialet Utoumlver professorer och universitetslaumlrare deltar ocksaring handledare och specialiserande i utvecklingen av undervisningen och det virtuella universitetet

Naumltverkssamarbetet inom det virtuella universitetet har varit till stor hjaumllp och moumljliggjort att definiera inlaumlrningsbehovet och kaumlrnkompetensen inom FHV Som en erfaren kollega en garingng sagt Som en hand-ledare kan jag inte ens taumlnka mig att vi inte skulle ha det virtuella universitetet Daumlr aumlr ju allt och allardquo

Gaumlstfoumlrfattare Timo Leino och Heidi Furu Arbetshaumllsoinstitutet Finland

Kontaktperson Peter Westerholmpeterwesterholmmedsciuuse

5

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 19: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Intryck fraringn 5e vaumlrldskongressen i Positive Psychology

Vaumlrldskongressen haringlls vartannat aringr och denna garingng var det foumlrsta garingngen som kongressen gick av stapeln utanfoumlr USA

13-16 juli 2017 Antalet deltagare var 1300 vilket var rekord foumlr vaumlrldskongressen Delta-garna kom fraringn 60 laumlnder och alla bebodda vaumlrldsdelar var representeradeNaringgra fakta om kongressen Cirka 300 posters drygt 20 symposier och lika maringnga workshops 10 individuella foumlrelaumlsningar och 6 Keynote foumlrelaumlsare Nytt paring den haumlr kongressen var naringgot de kallade foumlr rdquoconver-sation hourrdquo forskare som samtalade med varandra med aringhoumlrarna runt rdquosittrdquo bord

Positiv psykologiForskningsomraringdet Positive Psychology startades 1998 paring initiativ av Martin Selig-man som daring var ordfoumlrande i American Psychological Association (APA) Han fick support av maringnga forskare inom APA en av dem var Mihaly Csikszentmihalyi Martin Seligman aumlr kanske mest kaumlnd foumlr sin forsk-ning och bok om rdquoInlaumlrd hjaumllploumlshetrdquo medan Mihaly Csikszentmihalyi aumlr kaumlnd foumlr sin forskning om flow speciellt den till svenska oumlversatta boken rdquoFlow Den optimala upp- levelsens psykologirdquo

Positiv psykologi aumlr ett nytt omraringde att beforska som har faringngat intresset hos tusen-tals forskare praktiker och studenter fraringn hela vaumlrlden Detta vaumlxande omraringde foku-serar paring studier och praktik av de positiva kaumlnslor styrkor och dygder som goumlr att individer och institutioner frodas Sedan starten 1998 har omraringdet sett en investe-ring paring tiotals miljoner dollar i forskning grundandet av flera vetenskapliga tidskrifter utbildning paring Master- och PhD-nivaring samt program paring stoumlrre universitet framfoumlr allt i USA Det har genererats reportage i stora nyhetskanaler inkl artiklar i tidskrifterna Time Newsweek och US News amp World Report

Dessutom har Internationella Positive Psychology Association (IPPA) vuxit till tusen-tals medlemmar fraringn mer aumln 70 laumlnder

En definition av Positiv psykologi aumlr rdquoPositive

psychology is the scientific study of what enables individuals and

communities to thriverdquo

Naringgra exempel fraringn foumlrelaumlsningarnaKim Cameron University of Michigan foumlrelaumlste om rdquoPositive Leadership and Positive Energyrdquo Han menade att en orien- tering mot styrkor i organisationen istaumlllet foumlr svagheter frigoumlr resurser paring individ- grupp- och organisationsnivaring Dessa resur-ser kan daring anvaumlndas paring ett effektivt saumltt foumlr att naring organisationens maringl

I foumlrelaumlsningen rdquoAppreciative Inquiryrdquo beskrev David Cooperrider Case Western Reserve University ett saumltt att fraringga som faringr medarbetarna att prestera som baumlst och som skapar motivation och arbetslust Detta medfoumlr enligt Cooperrider att energin och fokus riktas tydligare mot gemensamma maringl och eventuella svaringrigheter faringr mindre betydelse

Tomas Eriksson

Kontakt foumlr referenserTomas Eriksson tomaserikssonmedsciuuseAringsa Stoumlllmanasastollmanakademiskase

Nr 12018 - wwwammuppsalase

6e vaumlrldskongressen

18-21 juli 2019Australien

11

6

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 20: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Kom och mingla i varingra nya lokalerDag Hammarskjoumllds vaumlg 60 Uppsala

bull Presentation av Arbets- och miljoumlmedicinbull Inomhusmiljoumlbull Aresenik paring bruksorterbull Radonbull Astmabull Vibrationerbull Belastningsergonomibull Sjukskoumlterskors arbetsmiljoumlbull Kontorsmiljoumlbull Kaffe + taringrta

Oumlppet Hus17 maj 13-16

Visning avbull Spirometribull Vibrameteribull Labbetbull Posterutstaumlllning

Houmlstmoumltet14-15 novemberFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

SK-kurs Medicinska kontroller i arbetslivet8-12 oktober

Klicka foumlr mer

information

7

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 21: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Jag arbetar som leg psykolog vid Arbets- och miljoumlmedicin sedan december 2017 Mina arbetsuppgifter bestaringr i huvudsak i att bistaring med psykologkompetens i patientaumlrenden samt forskning

och utbildning inom arbetsmiljoumlomraringdet

Jag har ett foumlrflutet bland annat som yrkesofficer och kommer senast fraringn foumlretagshaumllsovaringrden daumlr jag har arbetat brett inom arbetsmiljoumlomraringdet som konsult Jag har specifik kompetens inom systematiskt arbetsmiljoumlarbete krishantering och mobbningkraumlnkande saumlrbehandling daumlr jag aumlr en erfaren utredare enligt faktaundersoumlkningsmetodiken Paring Arbets- och miljoumlmedicin ser jag framfoumlrallt fram emot att faring bidra med kompetens foumlr att utveckla metodik som stoumlttar arbetsgivare skyddsorganisation och foumlretags-haumllsovaringrd i att skapa friskare arbetsplatser Markus Wikborg markuswikborgakademiskase

Fraringn mars till november i aringr arbetar jag halvtid paring Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) som del i min specialistutbildning i arbets-medicin

Oumlvrig tid finns jag paring min ordinarie tjaumlnst som laumlkare paring Foumlrsvarshaumllsan Uppsala Garnison Daumlr har vi en bred verksamhet med ansvar foumlr regelraumltt foumlretagshaumllsovaringrd inkluderande lagstad-gade kontroller rehabilitering utlandsundersoumlkningar och arbets-relateradarbetsparingverkande ohaumllsa Foumlr vissa grupper aumlven daglig sjukvaringrd Under mina maringnader paring AMM kommer jag huvudsakligen att medverka i patientutredningar och delta i utbildningsaktiviteter och i viss utstraumlckning aumlven vara engagerad i andra paring kliniken foumlre-kommande projekt Jag aumlr specialist i kirurgi och sedan 2015 aumlven specialist i allmaumlnmedicin Elisabeth Hansson elisabethhanssonakademiskase

NYA I HUSET

Solpaneler

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 22: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 2 - 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN2018

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

SK-KURSMedicinska kontroller i arbetslivet (MKA)8-12 OKT

Hur aumlr det med arbets-haumllsan i Uppsala laumln

Foto Lenita Oumlqvist

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 23: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

Kontakt Arbets- och miljoumlmedicin Uppsala018-611 36 4243ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

Ansvarig utgivare Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

7HOumlSTENSUTBILDNINGAR

NR 2 2018 1 Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

2 Projekt foumlr utvaumlrdering av krav- och funk- tionsschema fortsaumltter 3 Feedback ger kvalitet

4 Laumlkardiagnostiserad astma

5 Asbest

6 Aktuellt om utmattningssyndrom och rehabilitering

7 Utbildningar 8 Oumlppet hus - vimmelbilder

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 24: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

1

Naumlr det gaumlller faktorer i arbetet angav 10-15 procent av maumlnnen att arbetet var fysiskt tungt mest i gruppen unga maumln utan stoumlrre skillnad mellan enkaumltomgaringngarna Bland kvinnorna uppgavs tungt fysiskt arbete av som houmlgst 8 procent i den yngsta aringlders-gruppen Stoumlrande buller och ensidiga arbetsroumlrelser var ocksaring vanligast foumlrekommande i den yngsta aringlders-gruppen och ses oumlka naringgot oumlver tid En fraringga handlar om arbetstrivsel och haumlr anger drygt 80 procent att de trivs naringgot stigande andel oumlver tid och ungefaumlr samma nivaring bland maumln och kvinnor

De cirka 15 procent av svarande som inte trivs domineras av personer fraringn den yngsta aringldersgruppen tydligast bland kvinnor Oro att foumlrlora jobbet inom naumlrmsta aringret var ocksaring vanligast foumlrekommande bland unga kvinnor och taumlmligen ofoumlraumlndrat mellan en-kaumltomgaringngarna

Naumlr det kommer till haumllsa uppgav cirka 20 procent av de svarande brister i haumllsotillstaringndet ungefaumlr lika bland maumln och kvinnor och med tendens till oumlkad foumlrekomst med stigande aringlder

Enkaumltundersoumlkningen Liv amp haumllsa syftar till att kartlaumlgga och bely-sa befolkningens liv och haumllsa i

Soumldermanlands Uppsala Vaumlrmlands Vaumlstmanlands och Oumlrebro laumln samt delar av Dalarna (CDUST- regionen) Statistiska Centralbyraringn (SCB) har ansvarat foumlr datainsamlingarna som har genomfoumlrts som en postenkaumlt vart fjaumlrde aringr med start aringr 2000 Enkaumlterna har utformats av representanter fraringn de samhaumlllsmedicinska enheterna i CDUST- laumlnen

Vi fick foumlr ett par aringr sedan moumljlighet att jobba med enkaumltmaterialet fraringn Uppsala laumln och daumlrifraringn sammanstaumlllt en rapport som belyser utveckling av arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln under boumlrjan av 2000-talet Foumlr att fokusera paring arbetslivet omfattar rapporten endast personer som var mellan 20 och 79 aringr vid enkaumltifyllandet samt yrkesverksamma definierat som anstaumllld eller egen foumlretagare Perso-ner som tex var tjaumlnstlediga stude-rande och arbetsloumlsa ingaringr daumlrmed ej i rapporten Aringldersspannet 20-79 aringr har delats in i fyra grupper 20-34 aringr (unga) 35-49 aringr (medelaringlders) 50-64 aringr (aumlldre) och 65-79 aringr (gamla)

Hur aumlr det med arbetshaumllsan i Uppsala laumln

Frekventa besvaumlr under de senaste maringnaderna av vaumlrk i muskler och leder foumlrekom oftare bland kvinnor aumln bland maumln ungefaumlr lika i de olika aringldersgrupperna och lika oumlver tid Detta gaumlller saumlrskilt vaumlrk i skuldror nacke axlar och rygg medan vaumlrk i armar ben och foumltter foumlrekom mer bland personer oumlver 50 aringr Besvaumlr av huvudvaumlrk aumlngslanoro och ned-staumlmdhet var daumlremot vanligast bland unga Minst en sjukfraringnvarodag under det senaste aringret uppgavs av cirka 45 procent av kvinnorna och 40 procent av maumlnnen vanligast i de yngre aringlders-grupperna och oumlkade naringgot mellan enkaumltomgaringngarna

Resultat fraringn undersoumlkningen Liv amp Haumllsa bland yrkesverksamma i Uppsala laumln visar sammantaget inga stoumlrre foumlraumlndringar i arbetsmiljouml eller haumllsa oumlver tid mellan enkaumlt 2000 och enkaumlt 2012 Merparten av de yrkes-verksamma trivs vaumll paring arbetet har tillfredstaumlllande arbetsfoumlrharingllanden och aumlr helaringrsfriska Dock finns anled-ning att uppmaumlrksamma ungas arbets-foumlrharingllanden och haumllsa

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Laumls mer haumlr Arbetsfoumlrharingllanden och haumllsa i Uppsala laumln i boumlrjan paring 2000-talet

Nr 22018 - wwwammuppsalase Foto Lenita Oumlqvist

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 25: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Nr 22018 - wwwammuppsalase 2

Vi driver sedan flera aringr ett projekt foumlr att utvaumlrdera vilka effekter anvaumlndandet av metoden

Krav- och Funktionsschemat (KOF) har naumlr man anvaumlnder det vid treparts-samtal tidigt i rehabiliteringsprocesser inom foumlretagshaumllsovaringrden Syftet med projektet aumlr att undersoumlka om meto-den leder till baumlttre och mer laringng- siktiga resultat foumlr individens maringende och arbetsfoumlrmaringga jaumlmfoumlrt med foumlre-tagshaumllsovaringrdens vanliga mer allmaumlnt haringllna trepartssamtal Verktyget aumlr sedan tidigare utvaumlrderat i Norge och paring Scania i mindre projekt

En viktig del i projektet aumlr att det aumlr foumlretagshaumllsovaringrdsenheterna sjaumllva som utfoumlr utvaumlrderingen som en del i det lokala kvalitetsarbetet Projekt-gruppen staringr sedan foumlr sammanstaumlll-ning vetenskaplig analys och publi-cering Vi har en foumlrhoppning att paring saring saumltt kunna ge foumlretagshaumllsovaringrden en metod att anvaumlnda ocksaring fortsaumltt-ningsvis foumlr att kontinuerligt utvaumlrde-ra sina metoder Att ta reda paring vilka resultat de anvaumlnda tjaumlnsterna ger aumlr ju ett saumltt att saumlkerstaumllla laringngsiktigt haringllbara resultat foumlr kunden

Projektet har hittills visat att det tar laumlngre tid aumln vi beraumlknat foumlr foumlretags-haumllsovaringrdsenheterna att implementera Krav- och Funktionsschemat i sitt tjaumlnsteutbud och ocksaring att boumlrja anvaumln-da metoden med upprepade maumltningar foumlr utvaumlrdering Vi maumlrker nu dock en oumlkad efterfraringgan paring strukturerade metoder foumlr trepartssamtal som ju Krav- och Funktionsschemat aumlr exempel paring och ocksaring paring utvaumlrderingsmetoder

Vi vill daumlrfoumlr passa paring att informera om att vi driver projektet vidare och att vi gaumlrna tar emot nya deltagare Houmlr av er till sofiaastrom_paulssonmedsciuuse foumlr mer information

Bakgrundsinformation om Krav- och Funktionsschemat Arbetsgivare vaumlnder sig ofta till foumlretags-haumllsovaringrden foumlr att faring hjaumllp att utreda och bedoumlma en medarbetares arbets-foumlrmaringga Det kan handla om olika situa-tioner daumlr arbetsgivaren ser att det finns en obalans mellan vilka krav arbetet staumlller och vad medarbetaren foumlrmaringr

Projektutvaumlrdering

Ofta samlas man i ett trepartsmoumlte foumlr att ta reda paring vad svaringrigheterna kan bestaring i Krav- och Funktionsschemat hjaumllper chefen och medarbetaren att garing igenom arbestsituationen paring ett strukturerat och tydligt saumltt Foumlrutom krav paring fysiska och mentala foumlrmaringgor vaumlgs ocksaring sociala aspekter in till exempel foumlrmaringgan att samarbeta han-tera konflikter och att ha oregelbundna arbetstider

Samtalet leds av en person fraringn foumlre-tagshaumllsovaringrden och utmynnar i en aringtgaumlrdsplan vad medarbetaren och arbetsgivaren behoumlver goumlra foumlr att naring en baumlttre balans i arbetssituationen

I foumlrlaumlngningen kan informationen som framkommer kring kravbilden i arbe-tet ocksaring ge vaumlrdefull information foumlr arbetsgivaren i det systematiska arbets-miljoumlarbetet vilket paring sikt kan gynna hela arbetsgruppen

Sofia Aringstroumlm Paulsson doktorand

foumlr Krav- och Funktionsschema fortsaumltter

WebbutbildningAnmaumll dig haumlr

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 26: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Nr 22018 - wwwammuppsalase 3

Ett enkelt test av lungfunktionen (vanligen kallar vi det spirometri) aumlr ett viktigt verktyg foumlr att staumllla

diagnosen kronisk obstruktiv lungsjuk-dom (KOL) som aumlr paring vaumlg att bli den tredje vanligaste doumldsorsaken i vaumlrl-den enligt WHO (World Health Organi-sation)

En foumlrsvaringrande faktor aumlr att spirometri kraumlver att patienten inte bara samar-betar utan ocksaring utfoumlra testet med maximal kraft foumlr att ge tillfoumlrlitliga resultat Algoritmer foumlr att bedoumlma spirometrins kvalitet (och daumlrmed tillfoumlrlitlighet) samt utbildnings- rekommendationer finns definierade i internationellt vedertagna riktlinjer Ett problem aumlr att dessa utbildnings- rekommendationer och stoumldfunk-tioner kan vara svaringra att faring till i den kliniska vardagen

Hur man saumlkerstaumlller undersoumlkningens kvalitet har studerats i flera tidigare forskningsprojekt med olika tillvaumlga-garingngssaumltt Testledaren har faringtt extra utbildning regelbunden kontakt med

Feedback ger kvalitet

expert och telemedicinsk raringdgivning foumlr ett naumlmna naringgra exempel Allt foumlr att uppnaring samma maringl - tillfoumlrlitlig och kostnadseffektiv spirometri

LifeGene aumlr en populationsstudie med Karolinska Institutet i Stockholm som vaumlrd (wwwlifegenese) daumlr spirometri ingick Foumlr att saumlkra kvaliteten foumlr spiro-metri i LifeGene anvaumlndes ett inbyggt betygssystem som bedoumlmde under-soumlknings tillfoumlrlitlighet ndash daumlr rdquoArdquo innebar utmaumlrkt kvalitet i fallande skala till rdquoFrdquo vilket innebar att undersoumlkningen enkelt beskrivet inte uppnaringdde kvalitetskraven och daumlrmed inte borde anvaumlndas som underlag foumlr diagnos

LifeGene var uppdelad i tvaring delar I foumlrsta delstudien (5000 foumlrsoumlksperso-ner) visades betyget kontinuerligt paring skaumlrmen under tiden undersoumlkningen paringgick Testledarna traumlnades att straumlva efter ett saring houmlgt betyg som moumljligt I andra delstudien (4500 foumlrsoumlksper-soner) visades betyget foumlrst paring den utskrivna rapporten efter det att under-soumlkningen var avslutad

I studiens foumlrsta del (betyg paring skaumlr-men) uppnaringdde 88 av de 10 foumlrsta foumlrsoumlkspersonerna foumlr de 23 test- ledarna god kvaliteacute jaumlmfoumlrt med 70 i delstudie 2 (betyg i rapporten efteraringt) Motsvarande vaumlrden efter 40 foumlrsoumlks- personer var 94 i del 1 jaumlmfoumlrt med 73 i del 2 efter de foumlrsta 10 foumlr- soumlkspersonerna fanns ingen tydlig kvalitetsfoumlrbaumlttring i varken del 1 eller 2 Kvaliteten foumlr del 1 aumlr bland den houmlgst rapporterade undersoumlknings- kvaliteten foumlr spirometri internationellt trots att testledarna hade relativt kort utbildning och erfarenhet i foumlrharingllande till de riktlinjer som finns

Vi drar slutsatsen att kvalitetsaringterkopp-ling paring skaumlrmen i form av ett betyg aumlr ett kraftfullt verktyg foumlr att foumlrbaumlttra spirometrikvalitet ndash och daumlrmed hjaumllpa diagnostiken

Mikaela Qvarfordt doktorand Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Martin Andersson

Lungfunktionstester med aringterkoppling oumlkar undersoumlkningskvalitet

Referens Qvarfordt M Anders-son M Svartengren M

npj Primary Care Respi-ratory Medicine volume

28 Article number 6 (2018)

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 27: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Laumlkardiagnostiserad astma

Nr 22018 - wwwammuppsalase 4

Det finns faring multicenterstudier av miljoumlriskfaktorer foumlr barnastma i Kina Vi studerade samband

mellan laumlkardiagnostiserad astma och pipandevaumlsande andning (rdquowheezerdquo) hos foumlrskolebarn i Kina samt bostads-miljoumln och utomhusmiljoumln i oumlmse- sidigt justerade statistiska modeller Oddskvoter (OR) beraumlknades Cirka 40 000 barn (3-6 aringr gamla) medverkade fraringn slumpmaumlssigt utvalda foumlrskolor i sju staumlder (Urumqi Taiyuan Beijing Shanghai Nanjing Chongqing och Changsha) En foumlraumllder per barn besva-rade ett fraringgeformulaumlr med fraringgor om barnets haumllsa och bostadsmiljouml (77 svarsfrekvens)

Studien ingaringr i multicenterstudien CCHH (China Children Home Health) Utifraringn officiella aringrliga registerdata (medelvaumlrden foumlr varje stad) beraumlk- nades den genomsnittliga utomhus-temperaturen PM10 SO2 NO2 och BNP per capita under barnets livstid NO2 aumlr en indikator paring trafikavgaser Total hade 72 av barnen laumlkardiag-nostiserad astma och 197 hade haft rdquowheezerdquo de senaste 12 maringnaderna

Laumlkardiagnostiserad astma var van- ligare vid houmlgre utomhustemperatur (OR = 115 per deg C) houmlgre halt kvaumlvedi-oxid (NO2) i utomhusluften (OR = 116 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr moumlgelfukt hemma (OR=125) och om man bodde naumlra (lt 200 m) stoumlrre vaumlgar (OR=113)

Laumlkardiagnostiserad astma var min-dre vanligt bland barn i foumlrortsomraring-den (OR=084) eller paring landsbygden (OR=041) jaumlmfoumlrt de som bodde i centrala delar av staumlderna och min-dre vanligt om barnet hade ammats (OR=083) Aktuell rdquowheezerdquo var vanli-gare vid houmlgre halt av NO2 utomhus (OR=113 per 10 μgm3) om barnet naringgon garingng exponerats foumlr miljoumltobaks-roumlk (OR = 113) eller fuktmoumlgel hemma (OR=148) och om barnet bodde naumlra stoumlrre vaumlgar (OR=112)

Aktuell rdquowheezerdquo var vanligare i foumlrorts-omraringden (OR=117) och paring landsbygden (OR=133) och mindre vanligt i staumlder med houmlgre inkomstnivaring (BNP per capita) (OR=097 per 10 000 RMBaringr)

En slutsats av studien aumlr att trafik- relaterade luftfoumlroreningar fukt och moumlgel samt miljoumltobaksroumlk i bostaden kan vara riskfaktorer foumlr astma och rdquowheezerdquo bland foumlrskolebarn i Kina En varmare klimatzon kan innebaumlra oumlkad risk foumlr uppkomst av astma Amning kan vara skyddande foumlr astmautveck-ling Urbanisering och ekonomisk utveckling kan vara foumlrknippad med oumlkad foumlrekomst av laumlkardiagnosti- serad astma men mindre foumlrekomst av rdquowheezerdquo

Dan Norbaumlck professor yrkeshygieniker

Pipandevaumlsande andning bland 39 782 foumlrskolebarn i sju staumlder i Kina samband med bostadsmiljoumln utomhusmiljoumln

klimatzon och urbaniseringsgrad

ReferensAsthma and rhinitis

among Chinese children - Indoor and outdoor

air pollution and indica-tors of socioeconomic

status (SES) Environ Int 20181151-8

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 28: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

ASBEST - aringterigen

Nr 22018 - wwwammuppsalase 5

Asbest har under maringnga aringr an-vaumlnts som raringmaterial i svensk industri paring basis av sina tekniska

egenskaper och haringllbarhet tex i bygg-nads- och fordonsindustri byggaumlmnen respektive friktions- material med de marknadspriser som samtidigt kunnat haringllas i anvaumlndning av talrika applikationer av asbest- och asbesthaltiga produkter Yrkesmaumls-sig exponering foumlr asbestfibrer har efterhand befunnits orsaka doumldliga sjukdomar saringsom asbestos mesothe-liom lungcancer och andra elakartade tumoumlrsjukdomar I maringnga laumlnder har daumlrfoumlr infoumlrts restriktionerfoumlrbud att anvaumlnda asbest och asbesthaltiga produkter Av WHO och den Internationella arbetsorganisationen ILO har fram-haringllits att ett totalt foumlrbud av asbest- anvaumlndning aumlr den mest effektiva metoden att eliminera sjukdomar relaterade till anvaumlndning av asbest

PW BR och MSv har i en internationellt uppmaumlrksammad artikel beskrivit det nationella program som genomfoumlr-des i Sverige under aringren 1972 ndash 1986 ndash rdquoThe Tale of Asbestos in Sweden 1972ndash1986 mdash The Pathway to a Near-Total Banrdquo (1)

Utgaringngspunkten 1972 var en partimotion (vpk) i riksdagen av Dr John Takman et al Den utreddes grundligt och inledde den vaumlg som sedermera valts aumlven av andra laumlnder I Sverige utmynnade den i ett gigantiskt nationellt interventionsprogram foumlljande AVs AFS 198123 Riksdagsmotionen av Takman et al hade tidigare roumlstats bort som av-slagen samma aringr den lagts fram 1972

Vi tar i denna korta kolumn upp fem aspekter som laumlsarna rekommenderas uppmaumlrksamma saumlrskilt

1Utvisande importen av raring asbest aringren 1952ndash1991 Notera den kraftiga ned-

garingngen fraringn 1970-talets slut och framaringt Ytan under bildens diagram represen-terar asbest som inte kom in i landet Anvaumlndningsfoumlrbudet infoumlrt 1981 med-foumlrde naumlrmast asbestens foumlrsvinnande fraringn 1980 och framaringt Se Fig 1 Jaumlrvholm amp Burdorf 2015

2 Riskvaumlrdering avseende asbest- exponering aumlndras oumlver tid Fraringn att

samhaumlllet under 1960- och 1970 talen betraktat lungasbestos (pneumokonios) som en av asbestens kritiska effekter till att godta ocksaring tumoumlrsjukdomar (mesotheliom eller lungcancer) som kritiska effekter Sannolikt intraumlffade detta omkring 1978 ndash se Appendix A i originalpublikationen (1)

3 Asbestexponering aumlr den domine-rande orsaken till malignt meso-

teliom Jaumlrvholm amp Burdorf 2015 (2) rapporterar om minskad incidens av mesotheliom bland maumln och kvinnor foumldda 1955-1979 som i mycket begraumln-sad grad kan ha exponerats tack vare foumlrbudet De jaumlmfoumlrdes med dem som foumltts 1945-1949 daring vaumlsentlig yrkes-maumlssig asbestanvaumlndning foumlrekom i Sverige Liknande foumlrutsaumlgelser har framfoumlrts om foumlrharingllanden i UK 2016 av Gilham Peto et al 2016

4 I Sverige har liksom i de flesta andra laumlnder - preventionen inrik-

tats mot anvaumlndning av asbest Vi har ocksaring att beakta de maumlngder av asbest som ploumljts ned i Sverige innan preven-tionsprogram sattes in foumlljande AVs foumlreskrift 198123 Den asbesten finns till stoumlrsta del kvar daumlr den satts

5 Varingr poaumlng aumlr att saring laumlnge asbest finns i kvar i samhaumlllsmiljoumln oavsett

naumlr den sattes dit saring maringste vi hantera dess existens och bedoumlma de haumllsoris-ker den kan orsaka idag Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att uppraumlttharinglla kompetens att kunna goumlra saringdana bedoumlmningar

Peter Westerholm professor emeritus Medfoumlrfattare Magnus Svartengren Bertil Remaeacuteus

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 29: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Nr 22018 - wwwammuppsalase 6

Paring Laumlkartidningens seminarium om utmattningssyndrom och MECFS aumlr det fullsatt Det sitter 450 st i publiken

varav de allra flesta aumlr allmaumlnlaumlkare Psykiatrin aumlr ocksaring vaumllrepresenterad Pro-fessor emerita Marie Aringsberg intar scenen och beraumlttar om hur hon var med och beskrev diagnosen utmattningssyndrom efter att sjukskrivningstalen oumlkat kraf-tigt i slutet av 90-talet Bakom oumlkningen laringg en psykisk ohaumllsa som inte tedde sig som rdquovanligrdquo depression Man foumlrstod att den haumlngde ihop med kronisk stress av olika slag Fenomenet aumlr dock egentligen gammalt men har under tiderna haft olika namn som neurasteni och burnout

Enligt Marie Aringsberg finns det tvaring lika tokiga exempel paring hur patienter med utmattningssyndrom hanteras i varingr-den 1 rdquoSkaumlrp digrdquo 2 rdquoDu har drab-bats av en mycket farlig sjukdom det kommer ta laringng tid att bli frisk om du naringgonsin blir det saring nu sjukskriver jag dig heltid 6 maringnader paring en garingngrdquo

Naumlr den kognitiva stoumlrningen vid utmatt-ningssyndrom maumlts med tester har man sett att minnesfunktioner kommer tillbaka Med MR har man ocksaring kunnat se att en urtunning av hjaumlrnbarken paring insidan av pannloben tycks garing tillbaka efter ett aringr Paring Ersta sjukhus bedrivs forskning paring meto-der foumlr att maumlta och beskriva symtomen vid utmattningssyndrom Man tittar ocksaring paring metoder foumlr att maumlta den hjaumlrnskada som det finns tecken paring faktiskt finns hos drabbade Proteinet GFAP tex sitter i cellvaumlggar hos naumlstan uteslutande astro-cyter En celltyp som bara finns i hjaumlrnan Proteinet frisaumltts naumlr astrocyter doumlr och kan daring maumltas i blodet Foumlrhoumljda halter har kunnat ses hos personer med traumatisk hjaumlrnskada men ocksaring hos personer med utmattningssyndrom

Seminariet fortsaumltter och vi faringr laumlra oss att vad gaumlller rehabilitering vid utmattnings-syndrom saring har ingen metod egentligen visat sig baumlttre aumln naringgon annan foumlr att faring patienterna tillbaka i arbete KBT ACT mindfulness fysisk aktivitet groumln rehab qigong psykodynamisk terapi yoga kog-nitiv traumlning mm har inte kunnat korta sjukskrivningarna

Ett litet hopp staringr dock till ADA eller Arbetsplatsdialog foumlr Arbetsaringtergaringng som tagits fram vid Arbets- och miljoumlmedicin i Lund Det aumlr en metod foumlr att hjaumllpa patient och arbetsgivare att tillsammans hitta loumlsningar som moumljliggoumlr arbetsaring-tergaringng Studier har visat att med ADA kommer signifikant fler tillbaka i arbete Ett metodstoumld foumlr ADA kan laddas ner paring naumltet och har visat sig vara ett anvaumlndbart verktyg bla foumlr att ge konkret kunskap till chefer

Emma Janson ST-laumlkare

Aktuellt om utmattnings-syndrom och rehabilitering

ADAArbetsplatsdialog

Laumls mer om metoder att bedoumlma arbetsfoumlrmaringga

tidigare paring sid 2

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 30: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

7

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Houmlsten 2018

7 SEPTEMBER KL 1300-1600FOumlR EN HAumlLSOSAM DIGITAL ARBETSMILJOuml

5 OKTOBER KL 1300-1600BELASTNINGSERGONOMI INOM VAringRD OCH OMSORG

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

17 OKTOBER KL 1300-1430YRKESVAumlGLEDNING

OBS BEGRAumlNSAT ANTAL

PLATSERANMAumlL DIG I TID

Nr 22018 - wwwammuppsalase

8 OKTOBER 5 DAGARMEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

Mer information finns paring ammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 31: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

8

Oumlppet Hus 17 maj - blev en succeacuteTACK TILL ALLA SOM KOM

Ha en

skoumln

sommar

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 32: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 3 2018

UTBILDNINGARHOumlSTEN 2018VAringREN 2019

HOumlSTMOumlTE14-15 NOV2018

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 33: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanRedaktionLenita Oumlqvist Katarina Lifvendahl

3Aumlr det effektivtmed interventionerfoumlr att minska stillasittande

NR 3 2018 1 Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkes- exponering hos unga

2 WAI-appen 3 Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

4 Lastning och lossning av GROT

5 Insomni och fetma

6 Ny rapport 7 Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

8 Vad haumlnder paring AMM

8 Utbildningar

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 34: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

1

Naumltverket utgoumlrs av nitton personer med olika professioner sjukskoumlterskor yrkeshy-gieniker laumlkare psykologer fysioterapeut socionom kurator och ergonom Vi har haft regelbundna naumltverksmoumlten och skapat en gemensam digital plattform daumlr naumltverket internt delar utbildnings- och informa-tionsmaterial Vi aumlr mycket glada oumlver detta nystartade samarbetet daring vi med hjaumllp av naumltverket kan samordna varingra aktiviteter och kompetenser Vi hoppas aumlven kunna paringverka beslutsfattare och myndigheter Naumltverksmedlemmar fraringn Centrum foumlr Ar-bets- och miljoumlmedicin i Stockholm har traumlf-fat baringde politiker och representanter fraringn den nybildade Myndigheten foumlr arbetsmil-joumlkunskap (MynAK) och framfoumlrt synpunk-ter avseende den bristfaumllliga medicinska utbildningen av studie- och yrkesvaumlgledare En projektplan har skrivits och en ansouml-kan om projektmedel (Forte) har skickats in i augusti 2018 Naumltverket har som maringl att dels oumlka kunskapen hos studie- och yrkesvaumlgledare och elevhaumllsan men aumlven att utbildning inom omraringdet rdquomedicinsk studie- och yrkesvaumlgledningrdquo och rdquohaumll-soaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexpone-ringar hos ungardquo ska ingaring i undervisningen foumlr grundskolans elever infoumlr gymnasievalet i aringrskurs 9

I nyhetsblad nr 2 - 42017 del 1 beskrev vi varingrt nystartade projekt Medicinsk yrkes-raringdgivning Bakgrunden aumlr att det idag i

utbildningsprogrammet till studievaumlgled-are knappt ingaringr naringgon del som beroumlr vilka medicinska faktorer som kan ha betydelse foumlr yrkesval eller vilken exponering som kan ha betydelse foumlr haumllsan Denna kunskap be-doumlms dock viktigt foumlr att kunna guida elev-er till ett haringllbart yrkesval Vissa sjukdomar som kan ha betydelse i detta sammanhang aumlr vanligt foumlrekommande i befolkningen tex astma och eksem Analogt foumlrekom-mer aumlven potentiellt skadliga exponeringar i maringnga yrken tex hand-armoumlverfoumlrda vibrationer En tredje aspekt aumlr att det finns lagstiftning avseende haumllsokrav foumlr vissa exponeringar tex haumlrdplaster vilket foumlrutom att exponeringen kan vara skadlig foumlr arbetstagaren kan innebaumlra att arbets-tagaren maringste staumlngas av fraringn arbete aumlven om foumlrsiktighetsaringtgaumlrder vidtas

Sedan det senaste inslaget i Nyhetsbladet har ett nationellt naumltverk bildats daumlr de svenska Arbets- och miljoumlmedicinska kli-nikerna i Goumlteborg Linkoumlping Lund (Syd) Stockholm Umearing Uppsala och Oumlrebro in-garingr Naumltverket har faringtt namnet HINTA vilket staringr foumlr rdquoHaumllsosamt intraumlde i arbetslivetrdquo

Haumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos unga

Varingrt maringl aumlr aumlven att det i gymnasiernas olika yrkesprogram kontinuerligt ska ingaring block daumlr rdquohaumllsoaspekter i arbetsmiljoumln och yrkesexponering hos ungardquo laumlrs ut

Paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala kom-mer det att anordnas ett seminarium foumlr studie- och yrkesvaumlgledare den 17 oktober 2018 kl 1300-1430 Foumlrelaumlsningar kommer att haringllas av laumlkare yrkeshygieniker och psykolog Paring varingr hemsida wwwammuppsalase finns det mer infor-mation om seminariet samt moumljlighet att anmaumlla sig Vi planerar att haringlla aringterkom-mande seminarier med samma tema tvaring garingnger per aringr

Pia Rehfisch oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 35: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Nr 32018 - wwwammuppsalase 2

Work Ability Index (WAI) anvaumlnds foumlr kartlaumlggning och uppfoumlljning av haumllsolaumlget bland yrkesverksamma

WAI utvecklades i Finland paring 80-talet foumlr an-vaumlndning inom foumlretagshaumllsovaringrden daring man befann sig i en situation daumlr maringnga laumlmnade arbetslivet i foumlrtid Man soumlkte en metod foumlr att kunna identifiera personer i riskzonen foumlr foumlrsaumlmrad haumllsa och foumlrtida uttraumlde fraringn arbetslivet och vars resultat kunde anvaumln-das som grund foumlr preventiva aringtgaumlrder och rehabilitering WAI kan anvaumlndas paring individ-nivaring liksom vid utredning paring gruppnivaring och aumlven vid internationella jaumlmfoumlrelser eftersom enkaumlten finns oumlversatt till maringnga spraringk

WAI bestaringr av en enkaumlt med tio fraringgor som den anstaumlllde sjaumllv besvarar tidsaringtgaringng cirka

WAI-appen

tio minuter Fraringgorna handlar fraumlmst om sjaumllvskattad fysisk och mental haumllsa krav i arbetet i relation till den egna foumlrmaringgan haumllsa och sjukfraringnvaro samt bedoumlmning av om nuvarande haumllsa medger fortsatt arbete tvaring aringr framaringt Svaren paring fraringgorna ges nume-riska vaumlrden och viktas samman till ett in-dexvaumlrde som delas in i fyra klasser baserat paring resultaten fraringn det finska basmaterialet daringlig mindre god god respektive utmaumlrkt arbetsfoumlrmaringga

Bearbetning av enkaumltsvar fraringn WAI kan goumlras av personal inom foumlretagshaumllsovaringrden manuellt eller datorbaserat WAI-enkaumlten finns nu aumlven som del av en applikation (WAI-appen) som ytterligare underlaumlttar hantering av metoden saumlrskilt om man vaumln-

der sig till en stoumlrre grupp anstaumlllda WAI-ap-pen ger ocksaring en oumlversiktlig presentation av resultat paring gruppnivaring som kan nyttjas tex vid redovisning till kund (se del av en presentation nedan) Genom WAI-appen bevaras de individuella delsvaren krypterat i en databas foumlr framtida forskning ej naringbart fraringn kundarbetsgivare eller administratoumlr paring FHV-enheten Hantering av persondata i WAI-appen svarar mot kraven i den nya dataskyddsfoumlrordningen GDPR

Laumls vidare paring varingr hemsida och ta del av introduktionen rdquoAtt komma igaringng med WAI-appenrdquo

Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 36: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Nr 32018 - wwwammuppsalase 3

Ett allt stoumlrre fokus paring haumllsorisker av laringngvarigt stillasittande har inne-burit att det har blivit vanligare med

interventioner foumlr att minska stillasittande i arbetslivet Ett exempel aumlr att infoumlra houmlj- och saumlnkbara skrivbord eller staringarbetsplat-ser Men aumlr detta en effektiv metod foumlr att minska stillasittande Finns det en risk att vi garingr fraringn ett problem med stillasittande till andra problem som aumlr relaterade till laringngva-rigt staringende

Nyligen publicerades en uppdaterad Cochrane sammanstaumlllning av interven-tionsstudier som syftade till att minska stillasittande i arbete Resultatet visar att infoumlrande av houmlj- och saumlnkbara skrivbord kan minska tiden i stillasittande mellan 84 till 116 minuter per dag Tyvaumlrr var det faring studier som hade utvaumlrderat om effek-ten kvarstod paring sikt Sammanfattningsvis konkluderar foumlrfattarna att det finns svag evidens foumlr att infoumlrande av houmlj- och saumlnk-bara skrivbord kan minska stillasittande paring kort sikt men att det fortfarande saknas

Aumlr det effektivt med interventioner foumlr att minska stillasittande

evidens foumlr en effekt paring laringng sikt liksom foumlr andra typer av insatser

Finns det en risk med att vi skapar andra pro-blem i varingr iver att minska stillasittande i ar-betet I tvaring andra litteraturgenomgaringngar har istaumlllet sambandet mellan laringngvarigt staringende och muskuloskeletala besvaumlr granskats Utifraringn den ena genomgaringngen konstateras att laringngvarigt staringende arbete aumlr relaterat till besvaumlr i laumlndrygg och troligtvis ben men inte med besvaumlr i oumlvre extremiteterna

I den andra genomgaringngen granskades experimentella studier daumlr effekten av laringngvarigt staringende och besvaumlrsutveckling i fraumlmst laumlndrygg eller ben hade analyserats Efter att ha sammanfogat resultaten fraringn dessa studier foumlreslaringr foumlrfattarna att staringende arbete boumlr begraumlnsas till perioder om max 40 minuter foumlr att minska risken foumlr besvaumlr i ben och laumlndrygg Foumlrfattarna paringpekar att denna graumlns gaumlller foumlr friska och unga personer

Saring att helt foumlrpassa kontorsstolen till foumlr-raringdet i varingr iver att minska stillasittandet aumlr knappast en god ideacute Som vanligt lagom aumlr baumlst i mellanmjoumllkens land

Peter Palm ergonomReferenserbull Shrestha N mfl Workplace interven-

tions for reducing sitting at work (Re-view) Cochrane Database of Systematic Reviews 2018 Issue 6

bull Coenen P mfl Associations of occu-pational standing with musculoske-letal symptoms a systematic review with meta-analysis Br J Sports Med 201852(3)176ndash83

bull Coenen P mfl Associations of pro-longed standing with musculoske-letal symptoms-A systematic review of laboratory studies Gait Posture 201758310ndash8

rdquoOch i hur laringnga perioder ska vi rekommendera staringende arbeterdquo

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 37: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Nr 32018 - wwwammuppsalase 4

Vi har under houmlsten 2017 tittat paring luftvaumlgsproblem som kan uppstaring vid lastning och lossning av traumlflis fraringn

flisat GROT (GRenar Och Toppar) GROT som flisas har normalt legat ute i skogen cirka ett aringr och torkat innan flisningen och det aumlr huvudsakligen gran och tall som ligger i GROT-houmlgarna Traumlfliset haumlmtas normalt ute i skogen i anslutning till naringgon avverkning lastas och koumlrs in till olika anlaumlggningar som anvaumlnder traumlflis foumlr olika aumlndamaringl

Lastningen av traumlflis sker med en kran monterad paring dragbilen daumlr foumlraren sitter inne i en kranhytt under lastningen Kran-hytten i den aktuella bilen som vi tittat paring hade luftfilter monterade men det var oklart hur ofta dessa byttes Moumljlighet till uppvaumlrmning av luften i kranhytten fanns men ingen moumljlighet att kyla inkomman-de luft Detta goumlr att foumlraren vid varm vaumlderlek arbetar med oumlppen doumlrr foumlr att faring en draumlglig temperatur i kranhytten vilket goumlr att en eventuell exponering kan oumlka

Arbetsmiljoumlverket konstaterar att det har blivit allt vanligare att man tar hand om GROT som ska anvaumlndas som biobraumlnsle Detta lagras i ett till tvaring aringr tills materi-alet aumlr tillraumlckligt torrt Under tiden kan moumlgel och andra biologiska agens tillvaumlxa

och naumlr man sedan flisar kan det damm som bildas inneharinglla mycket torkat moumlgel (Arbetsmiljoumlverket 2017) De konstaterar vidare att braumlnsleflis aumlr ett relativt finfoumlrde-lat material som laumltt angrips av traumlmoumlgel om betingelserna foumlr tillvaumlxt som fukt och vaumlrme aumlr uppfyllda Vid lagring av raring vedflis sker en vaumlrmeutveckling genom kemiska och biologiska processer i flisen Temperatu-rer paring 40 ndash 60degC kan foumlrekomma i flisen och daumlrigenom skapas goda tillvaumlxtbetingelser foumlr moumlgelsvampar (Arbetsmiljoumlverket 2008)Naringgra rapporter om maumltning av traumldamm vid lastning av traumlflis har jag inte kunnat hitta Vid lasting och vid flisning av GROT finns dock studier gjorda Exponering foumlr traumldamm vid lastning av GROT visade paring en medelhalt av 03 mgm3 baringde i och utanfoumlr hytten (Arbetsmiljoumlverket 2004) vilket aumlr under dagens nivaringgraumlnsvaumlrde paring 2 mgm3 (Arbetsmiljoumlverket 2015) Ungefaumlr samma nivaringer uppmaumlttes vid flisning av GROT 01 mgm3 i hytten och 06 mgm3 utanfoumlr

Exponering foumlr moumlgelsporer vid lastning av GROT har visat paring houmlga halter som kan utgoumlra en haumllsorisk foumlr chauffoumlrerna Aumlven vid flisning av GROT var halterna foumlrhoumljda dock inte saring houmlga som vid lastning av GROT (Arbetsmiljoumlverket 2004)Referenser

Lastning och lossning av GROTbull Arbetsmiljoumlverket 2017 httpswww

avsehalsa-och-sakerhetsjukdo-mar-smitta-och-mikrobiologiska-riskermogel-organiskt-damm-toxiner-och-an-dra-mikrobiologiska-arbetsmiljoriskerhuvudsakliga-risker-med-mogel-orga-niskt-damm-toxinerhl=GROT

bull Arbetsmiljoumlverket 2008 Traumlmoumlgel Best nr ADI 573

bull Arbetsmiljoumlverket 2004 Exponering foumlr moumlgeldamm vid GROT-hantering Rapport 20046

bull Arbetsmiljoumlverket 2015 Arbetsmiljoumlver-kets foumlreskrifter om hygieniska graumlnsvaumlr-den och allmaumlnna raringd om tillaumlmpningen av foumlreskrifterna AFS 20157

Johan Aringlander yrkes- och miljoumlhygienier

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 38: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Mer aumln 30 av befolkningen har naringgot symptom relaterat till soumlmnstoumlrning (insomni)1 och

foumlrsaumlmrad soumlmnkvalitet aumlr vanligare bland medelaringlders och aumlldre personer2 Dessutom aumlr oumlvervikt en riskfaktor foumlrinsomni3

Man brukar rekommendera att man ska sova 7-9 timmar per natt foumlr att faring en optimal haumllsa4 Ett samband mellan soumlmntid och midjemaringtt5 och central fetma har paringvisats6-8

EpiHealth (Epidemiologi foumlr haumllsa wwwepihealthse) aumlr ett forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet med syfte att kartlaumlgga orsa-kerna till varingra vanligaste folksjukdomar9 Varingr delstudie inom EpiHealth handlar om sambanden mellan kombinationen av kort eller laringng soumlmntid insomni allmaumln fetma och central fetma hos medelaringlders och aumlldre personer (45-75 aringr gamla) Insomni definierades som att ha svaringrig-heter att somna uppraumlttharinglla soumlmnen eller tidigt uppvaknande paring morgonen eller naringgon kombination av dessa tre soumlmnproblem (dvs minst ett symptom) Studien hade 18 823 deltagare BMI (Body mass index) beraumlknas fraringn kroppsvikt i kilo och laumlngden i kvadratmeter (kgm2) och BMI oumlver 30 kgm2 definieras som

allmaumln fetma Ett midjemaringtt fraringn 88 cm foumlr kvinnor och fraringn 102 cm foumlr maumln anvaumlndes foumlr att definiera central fetma10Totalt hade 8 av deltagarna kort soumlmntid (lt 6 timmarnatt) 4 hade laringng soumlmntid (gt 9 timmarnatt) 19 hade insomni 16 hade allmaumln fetma och 40 hade central fet-ma Det fanns ett U-format samband mellan insomni och baringde allmaumln fetma och central fetma samt signifikanta samband mellan soumlmntid och fetma Vi fann ett samband (oddskvot (OR) 95 konfidensintervall) mellan allmaumln fetma och insomni i kombina-tion kort soumlmntid (148 122-180) eller laringng soumlmntid (177 100-316)) Dessutom fann vi ett samband mellan central fetma och insom-ni i kombination av kort soumlmntid (136 (116-161)) eller laringng soumlmntid (244 (141-324)) Det fanns emellertid inga samband mellan insomni och allmaumln fetma eller central fetma hos de som hade normal soumlmntid (mellan 6-9 timmarnatt) Foumlr central fetma fanns ett sam-band mellan laringng soumlmntid oavsett insomni medan sambandet mellan kort soumlmntid och central fetma endast var signifikant hos de som hade insomni

En slutsats av studien aumlr att det finns en kom-binationseffekt av soumlmntid och insomni naumlr det gaumlller foumlrekomst av baringde allmaumln fetma och central fetma Daumlremot tycks det inte finnas naringgot samband mellan insomni och fetma hos de som har en normal soumlmntid Guhiong Cai yrkeshygieniker

Referenser 1 Ohayon M M (2002) Epidemiology of in-somnia what we know and what we still need to learn Sleep Med Rev 6(2) 97-111

2 Roepke S K and S Ancoli-Israel (2010) Sleep disorders in the elderly Indian J Med Res 131 302-310

3 Singareddy R A N Vgontzas J Fernan-dez-Mendoza D Liao S Calhoun M L Shaffer and E O Bixler (2012) Risk factors for incident chronic insomnia a general population prospective study Sleep Med 13(4) 346-353

4 Watson N F M S Badr G Belenky D L Bliwise O M Buxton D Buysse D F Dinges J Gangwisch M A Grandner C Kushida R K Malhotra J L Martin S R Patel S F Quan and E Tasali (2015) Recommended Amount of Sleep for a Healt-hy Adult A Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society Sleep 38(6) 843-844

5 Sperry S D I D Scully R H Gramzow and R S Jorgensen (2015) Sleep Duration and Waist Circumference in Adults A Meta-Analysis Sleep 38(8) 1269-1276

6 Patel S R T Blackwell S Redline S Ancoli-Isra-el J A Cauley T A Hillier C E Lewis E S Orwoll M L Stefanick B C Taylor K Yaffe and K L Stone (2008) The association between sleep duration and obesity in older adults Int J Obes (Lond) 32(12) 1825-1834

7 Theorell-Haglow J C Berne C Janson C Sahlin and E Lindberg (2010) Associations between short sleep duration and central obesity in wo-men Sleep 33(5) 593-598

8 Theorell-Hagloumlw J L Berglund C Janson and E Lindberg (2012) Sleep duration and central obesity in women ndash Differences between short sleepers and long sleepers Sleep Medicine 13(8) 1079-1085

9 Lind L S Elmstahl E Bergman M Englund E Lindberg K Michaelsson P M Nilsson and J Sundstrom (2013) EpiHealth a large popu-lation-based cohort study for investigation of gene-lifestyle interactions in the pathogenesis of common diseases Eur J Epidemiol 28(2) 189-197

10 (2001) Executive Summary of The Third Report of The National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection Evalu-ation And Treatment of High Blood Cholesterol In Adults (Adult Treatment Panel III) Jama 285(19) 2486-2497

Soumlmntid aumlr av betydelse foumlr sambandet mellan insomni och allmaumln fetma samt central fetma

Nr 32018 - wwwammuppsalase 5

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 39: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Vid Arbetsmiljoumlverket paringgaringr just nu arbetet med att revidera foumlreskriften om medicinska kontroller i arbetsli-

vet (MKA) AFS 20056 Foumlreskriften aumlr ett stoumld foumlr arbetsgivare och foumlretagshaumllsor foumlr att upptaumlcka tidiga tecken paring ohaumllsa relaterat till arbetsmiljoumln och skydda kaumlns-liga personer fraringn att utsaumlttas foumlr skador men foumlreskriften kan aumlven vara ett stoumld i det foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbetet paring arbetsplatsen

Genom de patienter vi moumlter och genom kontakter med arbetsgivare och foumlretags-haumllsoaktoumlrer i varingra regioner har vi faringtt indi-kationer paring att det finns behov av mer kun-skap kring hur Arbetsmiljoumlverkets foumlreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet kan tillaumlmpas inte minst vad gaumlller systematik i genomfoumlrande men aumlven naumlr det gaumlller om och hur medicinska kontroller integreras i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Foumlr att ta reda paring mer intervjuades fyra foumlretagshaumllsor och tre kundfoumlretag om

deras respektive arbete med medicinska kontroller Med intervjuerna ville vi ta reda paring vilka foumlrutsaumlttningar och arbetssaumltt hos foumlretagshaumllsor och deras kundfoumlretag som goumlr att medicinska kontroller i arbetslivet genomfoumlrs med regelbundenhet i enlighet med gaumlllande lagstiftning Vi var aumlven intres-serade av hitta faktorer som leder till att de medicinska kontrollerna stoumldjer och blir en del av det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och resulterar i foumlrebyggande arbetsmiljoumlaringt-gaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring Intervjuerna visade att lagstiftningen aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr genomfoumlrandet av medicinska kontroller och att i samspelet mellan foumlretagshaumllsa och kundfoumlretag aumlr det viktigt att foumlretagshaumllsan analyserar kun-dens behov i en kunddialog (behovsanalys) I detta arbete aumlr det ocksaring viktigt med en tydlig rollfoumlrdelning avseende vem som goumlr vad mellan kundfoumlretag och foumlretagshaumllsa

I intervjuerna framkom dock att de aringtgaumlrder som foumlljer efter medicinska kontroller oftast enbart aumlr riktade mot den individ daumlr ohaumllsa

identifierats och att inte naringgra av de med-verkande kundfoumlretagen eller foumlretagshaumll-sorna kunde aringterge tydliga exempel daumlr medicinska kontroller resulterat i foumlrebyg-gande arbetsmiljoumlaringtgaumlrder paring grupp- eller organisationsnivaring En foumlrklaring till detta kan vara att expone-ringsbedoumlmningar inte aumlr tydligt sam-mankopplade med medicinska kontroller Detta paringtalar vikten av att goumlra foumlrnyade exponeringsbedoumlmningar i anslutning till de medicinska kontrollerna Samban-det mellan exponering och haumllsoutfall aumlr viktigt foumlr att aringtgaumlrder ska kunna riktas mot grupp- och organisationsnivaring

Medicinska kontroller kan vara en viktig informationskaumllla i det systematiska arbets-miljoumlarbetet foumlr att foumlrebygga ohaumllsa men det behoumlvs mer stoumld till baringde arbetsgivare och foumlretagshaumllsa baringde naumlr det gaumlller rollfoumlrdelning och metodutveckling foumlr att underlaumltta samarbetet mellan dessa tvaring aktoumlrer Laumls rapporten haumlr Teresia Nyman verksamhetschef ergonom

Ny rapport - Medicinska kontroller -En underutnyttjad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet

Nr 32018 - wwwammuppsalase 6

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 40: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

I september inleddes Arbets- och miljouml-medicins fredagsseminarieserie med ett fullsatt seminarium om digital arbetsmil-

jouml Foumlrst ut som foumlrelaumlsare var Sara Thomeacutee psykolog och lektor vid Psykologiska insti-tutionen Goumlteborgs universitet Sara fors-kar bland annat om stress och haumllsoeffekter av intensiv dator- och mobilanvaumlndning

Under foumlrelaumlsningen presenteras och diskuteras forskning kring IT stress och haumllsa med kopplingar till den organisatoris-ka och sociala arbetsmiljoumln Digital arbets-miljouml aumlr ett aumlmne som engagerar Flera av deltagarna kaumlnner igen sig i digitalise-ringens foumlrdelar i form av oumlkad flexibilitet snabb tillgaringng till maumlngder med informa-tion och kommunikation oberoende av tid och rum Flera rutinuppgifter och riskfyllda arbetsuppgifter kan ocksaring automatiseras Men inte minst tycks seminariets aringhoumlrare kaumlnna igen sig i de utmaningar som ett digitaliserat arbetsliv innebaumlr som frustre-rade tidstjuvar pga sega uppkopplingar kraringnglande uppdateringar och kaumlnslan av att inte ha kontroll Paring maringnga arbetsplatser aumlgnas allt mer arbetstid aringt administration

Vi foumlrvaumlntas hantera intensiva informa-tionsfloumlden och krav paring staumlndig kommuni-kation i ett alltmer graumlnsloumlst arbetsliv som innebaumlr oumlkad risk foumlr laringngvarig stress Varingrt maumlnskliga biologiska stressystem aumlr inte anpassat foumlr den typen av laringngvarig oloumlst digital stress utan aumlr anpassat foumlr korttids-bruk och fysiskt kraumlvande insatser som foumlljs av vila Att faring moumljlighet till aringterhaumlmtning aumlr saringledes jaumltteviktigt

Digitalisering kan vara kognitivt kraumlvande det staumlller oumlkade krav paring exekutiv funktion framfoumlrallt belastas arbetsminne och pro-blemloumlsningsfoumlrmaringgan Datorn moumljliggoumlr rdquomultitaskingrdquo vi blir ofta avbrutna av olika notiser inkommande mail osv och arbetar med flera saker parallellt Det kan upplevas som effektivt och att vi har kontroll men det oumlkar samtidigt den kognitiva belast-ningen och innebaumlr en oumlkad produktion av stresshormoner Det aumlr svaringrare foumlr hjaumlrnan (hippocampuscortex) att placera all infor-mation raumltt och att sedan plocka fram den Det aumlr baumlttre att goumlra en sak i taget

Det digitaliserade arbetet medfoumlr krav paring hur vi utformar varingr arbetsmiljouml foumlr att foumlrebygga digital stress Arbetsgivaren aumlr ansvarig foumlr arbetsmiljoumln och att utreda och aringtgaumlrda vid houmlg arbetsbelastning med tex orimliga ofoumlrenliga krav Foumlreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljouml (AFS 20154) har som syfte att fraumlmja en god arbetsmiljouml och foumlrebygga risk foumlr ohaumllsa

Det finns flera saumltt att utveckla och verka foumlr en god digital arbetsmiljoumlkultur Att lyfta fraringgorna paring arbetsmiljoumltraumlffar att ha IT-skyddsrond paring arbetsplatsen att utveckla handlingsplaner och policys samt att arbeta med gemensamma normer och vaumlrdegrund Tillgaumlngliga verktyg foumlr att ut-vaumlrdera och aringtgaumlrda den digitala arbetsmil-joumln presenteras under seminariet Det finns bland annat digitala verktyg paring hemsidorna foumlr Vision Prevent TCO Development Users Award UDIPA och Unionen Arbets- och miljoumlmedicins fredagsseminarier haringlls vid fyra tillfaumlllen varje termin med olika teman Mer info och anmaumllan finns paring varingr hemsida wwwammuppsalase Aringsa Stoumlllman psykolog

Foumlr en haumllsosam digital arbetsmiljouml

Digital arbetsmiljouml aumlr ett aumlmne som engagerar

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 41: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Vad haumlnder paring AMM

Nr 32018 - wwwammuppsalase 7

Jag aumlr ny ergonomleg sjukgymnast vid Arbets- och miljoumlmedicin Mina arbets-uppgifter innefattar exponeringsutred-

ningar i patientaumlrenden daumlr det aumlr naringgon form av belastningsrelaterade besvaumlr I arbetsuppgifterna ingaringr aumlven utbildningar och handledning riktad mot exempelvis foumlretagshaumllsovaringrden Jag jobbar ocksaring med forskning och utveckling inom arbets- miljoumlomraringdet framfoumlrallt riktat mot belast-ningsergonomi

Jag har tidigare maringngaringrig erfarenhet av arbete som ergonom inom foumlretags-haumllsovaringrden Jag har baringde arbetat som ergonomkonsult paring en extern foumlretagshaumll-sovaringrdskedja och de tre senaste aringren har jag jobbat som ergonom paring Stora Ensos kartongbruk i Fors Parallellt med foumlretags-haumllsovaringrdsarbetet har jag varit industri-doktorand vid Kungliga Tekniska Houmlgskolan (KTH) Ergonomiavdelningen Skolan foumlr teknik och haumllsa Forskarutbildnings-studierna daumlr ledde fram till licentiat-avhandlingen rdquoOccupational health servi-ces in the prevention of musculoskeletal disorders Processes tools and organiza-tional aspectsrdquo Avhandlingens syfte var

att undersoumlka foumlrutsaumlttningar metodologi och processer bland svenska foumlretagshaumllso-varingrdskonsulter i deras arbete med att foumlrebygga arbetsrelaterade muskuloskele-tala besvaumlr hos sina kundfoumlretag Avhand-lingen utforskar bland annat anvaumlndning och anvaumlndbarhetsaspekter av belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der Daumlrutoumlver behandlas organisatoriska foumlrbaumlttringsomraringden inom foumlretagshaumllso-varingrden foumlr dem att utveckla foumlr att foumlrbaumltt-ra sina primaumlrpreventiva arbetsmiljoumltjaumlns-ter

Foumlr naumlrvarande aumlr jag involverad i tvaring olika forskningsprojektet Ett av projekten handlar om utvaumlrdering av ett antal belast-ningsergonomiska riskbedoumlmningsmeto-der och det andra projektet handlar om att utvaumlrdera en metodik foumlr medicinska kontroller vid handintensivt arbete Medicinska kontroller aumlr tillsammans med exponeringskartlaumlggningar en viktig del i ett foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete daring de ger betydelsefull information om kopp-lingen mellan arbetsmiljoumln och eventuell ohaumllsa Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att det aumlr en aringterkommande del i det systematiska

arbetsmiljoumlarbetet Vi har gjort en mindre studie foumlr att undersoumlka hur foumlretags-haumllsovaringrd och arbetsgivare arbetar med medicinska kontroller Det garingr att laumlsa om den studien i en nypublicerad rapport rdquoMedicinska kontroller ndash En underutnytt-jad informationskaumllla i det systematiska arbetsmiljoumlarbetetrdquo

I mitt arbete saring hoppas jag bland annat bidra med att stoumltta foumlretagshaumllsor skyddsorganisationer och arbetsgivare i varingra regioner med exempelvis olika metodstoumld och utvaumlrderingar foumlr att skapa haringllbara och friska arbetsplatser

Kristina Eliasson ergonom

Vill du jobba med oss

Aumlr du engagerad vetgirig och bra paring att kommunicera Varingr kollega Johan Aringlander garingr vidare till en

tjaumlnst som toxikolog paring Livsmedelsverket Om du aumlr hygieniker eller arbetsmiljoumlingenjoumlr eller har annan laumlmplig bakgrund och staumlmmer in paring kvalifikationer-na ovan hoppas vi att du soumlker tjaumlnsten hos oss

Idag utgoumlrs hygienikergruppen av fem personer Helena Fornstedt biokemist Adj Pr Monica Lind eko-toxikolog Susanne Victor doktorand och biokemist Dr Guihong Cai teknolog och Dr Sara Gunnare toxi-kolog som boumlrjar hos oss i december Monica forskar bla paring hormonstoumlrande miljoumlgifter och Guihong paring allergi och innemiljouml mm Susanne aumlr i slutet av sin avhandling daumlr hon studerar allergen fraringn olika haumlstar Sara Gunnare studerar limexponering hos oumlgonfrans-foumlrlaumlngare Till ansoumlkan

Hygienikergruppen paring AMM i Uppsala 2018 Helena Fornstedt Monica Lind

Guihong Cai Susanne Victor och Johan Aringlander

Vi vaumlntar paring din ansoumlkan

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 42: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

8

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

16 NOVEMBER KL 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

7 DECEMBER KL 1300-1600BIDRAR LUFTFOumlRORENINGAR TILL OHAumlLSA

14 NOVEMBER 2 DAGARHOumlSTMOumlTET

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

2018 + 2019

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 43: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Arbete - Miljouml - MedicinEtt nyhetsblad fraringn Arbets- och miljoumlmedicin - Uppsala

Nr 4 2018

UTBILDNINGARVAringREN 2019

KONTAKTAMMUPPSALAAKADEMISKASEWWWAMMUPPSALASE

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

GOD JUL

GOTT NYTT AringR

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 44: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

INNEHAringLL

ARBETE MILJOuml

MEDICIN4 NRAringR

KONTAKT ammuppsalaakademiskase wwwammuppsalase Tfn 018-617 14 75

ANSVARIG UTGIVARE Teresia NymanLayout - Lenita Oumlqvist Korrektur - Nina Lifvendahl

5Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och beteendevetare vid FHV

NR 4 2018 1 Nytt forskningsprojekt inom migration

2 Luftfoumlroreningar och ohaumllsa 3 Fukt moumlgel och moumlgellukt

4 Workshop om HAumlMI

5 Uppstart av naumltverk

6 Lyckade dagar under houmlstmoumltet 2018

7 Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

8 Ohederlig forskning ett arbetsmiljouml- problem

9 Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

10 Utbildningar

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 45: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

1

Till skillnad fraringn varingra tidigare studier kan vi nu differentiera mellan arbets-krafts- flykting- och anhoumlrigmigranter Nedanstaringende delstudier avser att visa och analysera hur arbete och haumllsa samverkar oumlver tid bland utrikesfoumld-da jaumlmfoumlrt med en referensgrupp av drygt 6 miljoner inrikesfoumldda

bull Laringngsiktiga haumllsoeffekter av arbets-marknadsanknytning foumlljer kohorter av utlandsfoumldda som faringtt uppeharinglls-tillstaringnd 1991-2011 med uppfoumlljning av haumllsoutfall jaumlmfoumlrt med svenskfoumldd referensgrupp vart femte aringr

bull Tidig arbetsmarknadsanknytningarbetsloumlshet och senare haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning foumlljer haumllsoutfallet till 2016 foumlr dem som aumlr sysselsatta tre till fem aringr efter erharingl-lande av uppeharingllstillstaringnd och jaumlmfoumlr detta med dem som erharingllit uppe-haringllstillstaringnd samma aringr men som varit arbetsloumlsa under sina foumlrsta fem aringr

bull Mismatch mellan utbildning och yrke studerar haumllsoutfallet efter fem res-pektive tio aringr hos migranter som hade houmlgskoleutbildning vid ankomst och som fem aringr efter ankomst hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning Dessa jaumlmfoumlrs med haumllsoutfallet hos migranter som hade houmlgskoleutbild-ning vid samma ankomstaringr men som

Tjugo procent av alla yrkesverk-samma i Sverige aumlr foumldda utom-lands Det aumlr kaumlnt att maringnga av

dem har laumlgre loumln ogynnsammare anstaumlllningsvillkor och mer utsatta arbeten aumln den svenskfoumldda arbets-kraften Hur detta samspelar med deras haumllsa och dess utveckling oumlver tid aumlr naumlstan outforskat Tidigare studier vid AMM Uppsala indikerar att nordiska immigranter loumlpte stoumlrst haumll-sorisker Dessutom pekade de paring att tidig etablering paring arbetsmarknaden samvarierade med saumlmre haumllsa aumln foumlr de utlandsfoumldda med senare intraumlde paring arbetsmarknaden Detta baserades paring data foumlr immigranter 1960-1990 och uppfoumlljningsdata fram till 2008 Mycket har haumlnt sedan dess under-laumlttandet foumlr arbetskraftsinvandring 2008 finanskrisen 2008 oumlverlaumlmnan-det av ansvaret foumlr nyanlaumlndas etable-ring fraringn kommunerna till Arbetsfoumlr-medlingen 2010 och det oumlkade antalet asylsoumlkande 2015-2016 Det innebaumlr att terraumlngen i faumlltet migration-arbe-te-haumllsa har foumlraumlndrats radikalt Det finns daumlrfoumlr starka skaumll foumlr att foumlrnya och foumlrdjupa kunskaperna En fors-kargrupp vid AMM Uppsala inleder nu studier med utoumlkade och mer detalje-rade data foumlr alla personer i aringldrarna 16-59 aringr som faringtt uppeharingllstillstaringnd 1991-2017 cirka 15 miljon individer

Nytt forskningsprojekt inom migration arbete och haumllsa

fem aringr senare inte hade ett arbete som kraumlver houmlgskoleutbildning

bull Tidig sjuklighets samband med senare haumllsostatus och arbetsmark-nadsanknytning foumlljer haumllsostatus och arbetsmarknadsanknytning till 2016 foumlr aringrsvisa kohorter av migranter som uppvisat sjuklighet de tvaring foumlrsta aringren Dessa jaumlmfoumlrs med motsvarande aringrsvisa kohorter av migranter som inte uppvisat sjuklighet under samma period

Delstudierna kommer att redovisas och analyseras utifraringn ursprungsre-gion koumln aringlder grund foumlr bosaumlttning och andra relevanta demografis-ka och socioekonomiska variabler saringsom utbildning familjesituation SFI-utbildning samt yrke Under 2018 kommer vi att bygga upp en databas med anonymiserade register och goumlra kvalitetskontroll Under 2019 kan de foumlrsta preliminaumlra resultaten foumlrvaumlntas av mismatchstudien och daumlrefter fraringn oumlvriga delstudier Resultaten presen-teras foumlr en referensgrupp bestaringende av bland andra Arbetsfoumlrmedling Foumlrsaumlkringskassan och parterna paring arbetsmarknaden samt publiceras i vetenskapliga tidskrifter de naumlrmaste aringren Bo Johansson forskare

Nr 42018 - wwwammuppsalase

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 46: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Nr 42018 - wwwammuppsalase 2

Vaumlrldshaumllsoorganisationen (WHO) har i en ny rapport sammanfattat den vetenskapliga kunskapen

om sambandet mellan exponering foumlr luftfoumlroreningar och negativa haumll-soeffekter hos barn Exponering foumlr fina partiklar fraringn fastbraumlnsleeldning i husharingllen och luftfoumlroreningar i utom-husluften orsakar enligt WHO cirka sju miljoner foumlr tidiga doumldsfall varje aringr i vaumlrlden I en internationell jaumlmfoumlrelse aumlr exponeringsnivaringerna laringga foumlr PM25 till barn i Sverige Globalt bor 93 av alla barn i miljoumler med luftfoumlrorenings-nivaringer oumlver WHOs riktlinjer (1)

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo I en nyligen publicerad rapport fraringn Folkhaumllsomyndigheten konstateras att saumlrskilt laringngtidsexpone-ring foumlr fina partiklar (PM25) aumlr asso-cierad med foumlrsaumlmrad lungfunktions-utveckling oumlkade astmasymtom och insjuknande i astma aumlven vid de nivaringer som paringvisats i Sverige Luftfoumlrorening-ar oumlkar ocksaring risken foumlr insjuknande och doumld i hjaumlrtkaumlrlsjukdomar och lung-sjukdomar hos vuxna Exponeringen foumlr luftfoumlroreningar beraumlknas foumlrkorta medellivslaumlngden i Sverige med cir-ka sex maringnader Det aringrliga antalet doumldsfall i Sverige till foumlljd av luftfoumlrore-ningar (partiklar och kvaumlvedioxid) har beraumlknats till 7 600 foumlr 2015 Det aumlr en

Luftfoumlroreningar och ohaumllsa betydande oumlkning jaumlmfoumlrt med samma beraumlkning foumlr 2010 och foumlrklaras inte fraumlmst av oumlkad exponering utan av att relationen mellan exponering och oumlkad doumldlighet har reviderats Folk-haumllsomyndigheten konstaterar att det finns visst stoumld i nyare studier foumlr att luftfoumlroreningar kan paringverka foster-utveckling metabola sjukdomar och demensutveckling Sammantaget aumlr det dock luftfoumlro-reningars hjaumlrt-kaumlrleffekter som har stoumlrst inverkan paring folkhaumllsan (2)

Vaumlstra Goumltalands Miljoumlmedicinska Cen-trum i Goumlteborg har tillsammans med Centrum foumlr arbets- och miljoumlmedicin i Stockholm tagit fram ett faktablad som foumlrutom exponeringskaumlllor och haumllso-effekter aumlven tar upp riktvaumlrden foumlr kvaumlveoxider partiklar ozon svaveldi-oxid samt tillsynsansvaret foumlr att vi ska faring en bra utomhusluft (3)Dessa tre aktuella dokument aumlr ett vaumlrdefullt bidrag att anvaumlndas i kun-skapsspridningen gaumlllande luftfoumlrore-ningarnas haumllsoeffekter

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 World Health Organization Air pollu-tion and child health prescribing clean air 2018 httpwwwwhointcehpublicationsair-pollution-child-healthen

2 Folkhaumllsomyndigheten Kartlaumlgg-ning av haumllsa i miljoumlkvalitetsmaringlen - en samverkansaringtgaumlrd under Miljoumlmaringlsraring-det Stockholm Folkhaumllsomyndigheten 2018httpswwwfolkhalsomyndighetensepublicerat-materialpublikationsar-kivkkartlaggning-av-halsa-i-miljokvali-tetsmalen-pub=53938

3 Vaumlstra Goumltalands miljoumlmedicinska Centrum amp Centrum foumlr Arbets- och miljoumlmedicin Luftfoumlroreningar och haumllsa Faktablad Goumlteborg Stockholm VMC amp CAMM 2018httpdokslsosllseCAMMFaktabladLuftfororeningar_och_halsa_stock-holm_webbpdf

Ett av Sveriges 16 miljoumlkvalitetsmaringl aumlr rdquoFrisk luftrdquo

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 47: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Nr 42018 - wwwammuppsalase 3

RHINE (Respiratory Health in Northern Europe) studien aumlr en longitudinell studie som omfattar

en tioaringrsuppfoumlljning av deltagare fraringn sju centra i norra Europa Reykjavik paring Island Bergen i Norge Umearing Uppsala och Goumlteborg i Sverige Aringrhus i Danmark och Tartu i Estland

Totalt 16 106 vuxna besvarade ett fraring-geformulaumlr om bostaden och haumllsan vid studiens start (1999-2000) Fraring-geformulaumlret hade fraringgor om astma luftvaumlgssymtom rinit bronkit roumlk-ning samt om innemiljoumln i bostaden Deltagarna inbjoumlds att vara med i en tioaringrsuppfoumlljning (2010-2012) foumlr att besvara ett fraringgeformulaumlr med iden-tiska fraringgor Totalt 12 013 medverkade i uppfoumlljningen (svarsfrekvens 75) Den longitudinella studien gav oss moumljlighet att studera samband mellan uppkomst av astma luftvaumlgssymtom rinit och fukt och moumlgel i innemiljoumln i bostaden

Fukt moumlgel och moumlgellukt i byggnader i norra Europa och astma och luftvaumlgssymptom

Resultat fraringn RHINE-studien

Bland deltagarna var 53 kvinnor och 54 hade roumlkt naringgon garingng Medelaringlder var 40 aringr vid studiens start En fjaumlrdedel (259) hade faringtt rinitsymtom under uppfoumlljningsperioden Uppkomsten av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) (99) hosta (93) och allergisk rinit (95) var laumlgre Totalt fick 43 laumlkardi-agnostiserad astma paring tio aringr Vattenska-dor (134) och synligt moumlgel (67) var de vanligaste tecknen paring fuktmoumlgel i bostaden Tecken paring fukt i golvkonstruk-tionen (38) och moumlgellukt (36) var ovanligare

Den statistiska analysen visade att vat-tenskador synligt moumlgel fukt i golvkon-struktionen och moumlgellukt kan vara vikti-ga riskfaktorer foumlr uppkomst av pipande eller vaumlsande andning (wheeze) och hosta hos vuxna under uppfoumlljningen Om man hade vattenskador tecken paring fukt i golvkonstruktionen och moumlgellukt i bostaden oumlkade risken foumlr uppkomst av laumlkardiagnostiserad astma under

uppfoumlljningen med risk en oumlkning paring 13-22 (houmlgst risk foumlr moumlgellukt)

Sammanfattningsvis visade studien att fukt moumlgel och moumlgellukt i bostaden oumlkar risken foumlr utveckling av astma och luftvaumlgsymptom hos de boende En slutsats aumlr att innemiljoumln i bostaumlder i norra Europa behoumlver foumlrbaumlttras naumlr det gaumlller fukt och moumlgel foumlr att kunna ge de boende en haumllsosam innemiljouml

Juan Wang medicine doktor

Under houmlstmoumltet 14 november 2018 mottog Juan Wang ett postdoc-stoumld fraringn AFA foumlrsaumlkring

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 48: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Aringrligen anordnas en workshop foumlr att diskutera kunskapslaumlget inom haumllsorelaterad miljoumloumlver-

vakning (HAumlMI) i aringr houmllls workshopen i Oumlrebro HAumlMI samordnas av Natur-varingrdsverket men i referensgruppen ingaringr ocksaring Folkhaumllsomyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedels- verket Laumlnsstyrelserna och Institutet foumlr miljoumlmedicin vid Karolinska Institu-tet (IMM) som aumlr datavaumlrd foumlr pro-grammet

HAumlMI omfattar laringngsiktig oumlvervakning av miljoumlfaktorer i den omgivande mil-joumln som kan paringverka maumlnniskors haumll-sa Studier av sambandet mellan yttre miljoumlfaktorer och paringverkan paring maumlnn-iskors haumllsa inleddes inom miljoumloumlver-vakningen 1993 och under tjugofem aringr har 124 000 maumltningar utfoumlrts paring cirka 260 olika aumlmnen i biologiska vaumlvnader livsmedel vatten och luft En av presentatoumlrerna paring workshopen i aringr var Celia Jones fraringn Kemakta som varit med i ett projekt om utveckling av HAumlMI-databasen En ny plattform kom-mer inom kort att lanseras daumlr all data som samlats in inom HAumlMI kommer

att finnas I och med denna plattform kommer man paring ett enklare saumltt kun-na faring oumlverblick oumlver hur kemikaliexpo-neringen sett ut i Sverige oumlver tidKarin Norstroumlm och Siiri Latvala fraringn Naturvaringrdsverket houmlll ett foumlredrag om internationell utblick kring human biomonitorering och beraumlttade att det paring initiativ av EU-kommissionen under 2017 inleddes ett europeiskt samarbete om human biomonitore-ring HBM4EU Maringlsaumlttningen med projektet aumlr fraumlmst att harmonisera de human biomonitorering (HBM)-aktivi-teter som paringgaringr i Europa foumlr att kunna generera jaumlmfoumlrbara exponeringsdata paring Europanivaring men ocksaring att foumlrse beslutsfattare och allmaumlnheten med forskningsbaserad kunskap om kemi-kalieexponering och haumllsorisker

I HBM4EU ingaringr sammanlagt uni-versitet forskningsinstitutioner och myndigheter fraringn tjugosex europeiska laumlnder Projektet ska paringgaring under fem aringr och foumlrhoppningen aumlr att under den tiden skapa grunden foumlr den fortsatta verksamheten Totalt satsar EU genom Horizon 2020 cirka 50 miljoner Euro

och de deltagande laumlnderna cirka 25 miljoner Euro Initiativet innebaumlr en foumlrstaumlrkning av den nationella haumllso-relaterade miljoumloumlvervakningen och en starkare koppling till forskningen naringgot som har efterfraringgats av baringde forskare och myndigheter under de senaste aringrenProjektet HBM4EU skulle kunna vara starten foumlr en laringngsiktig studie som inkluderar baringde oumlvervakning av kemi-kalieexponering och haumllsoutfall vilket idag saknas i maringnga laumlnder inom EU inklusive Sverige NHANES i USA aumlr det mest kaumlnda och stoumlrsta exemplet av en saringdan studie Haumllsa och nutritions-status evalueras varje aringr hos 5 000 barn och vuxna genom intervjuer och fysiska undersoumlkningar daumlr man ocksaring analyserar miljoumlgifter i blodet Data som genererats fraringn denna studie har legat till grund foumlr riskbedoumlmning foumlr maringnga olika kemikalier

Den senaste temarapporten inom HAumlMI heter rdquoGifter och miljouml ndash Kemika-lier i vardagenrdquo och finns att ladda ner haumlr httpwwwnaturvardsverketseOm-NaturvardsverketPublikationerISBN1300978-91-620-1301-1

Linda Dunder doktorand

Workshop om haumllsorelaterad miljoumloumlvervakning (HAumlMI)

Nr 42018 - wwwammuppsalase 4

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 49: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Nr 42018 - wwwammuppsalase 5

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) kommer att staring vaumlrd foumlr en ny-start av naumltverkstraumlffar foumlr psy-

kologer och beteendevetare verksam-ma vid foumlretagshaumllsovaringrd och snarlika verksamheter Naumltverket riktar sig till dem som har arbetspsykologi ocheller organisatorisk och social arbetsmiljouml (OSA) som sitt arbetsomraringde oavsett om det aumlr paring individ- grupp- eller organisationsnivaring AMMs psykologer med expertis inom OSA haringller i traumlffarna

SyfteSyftet med naumltverket aumlr ytterst att bidra till kompetensutveckling och god praxis inom varingrt faumllt och daumlrmed oumlkad arbetshaumllsa i samhaumlllet i stort Naumltver-ket aumlr taumlnkt att bidra till detta genom att skapa en arena foumlr att traumlffa kolle-gor i branschen foumlr att utbyta erfarenheter praxis och ta del av aktuell forskning inom skraringet

Ett saringdant utbyte bidrar till att utveckla och foumlrtydliga varingr profession och i foumlr-laumlngningen oumlka kvaliteten i leveranser till kunders arbetsplatser

TemaTemat foumlr foumlrsta naumltverkstraumlffen aumlr kraumlnkande saumlrbehandling Enligt AFS 20154 aumlr arbetsgivare skyldiga att erbjuda stoumld och utreda allvarliga haumlndelser paring arbetsplatsen och FHV aumlr ofta den expertresurs arbetsgivare tar stoumld av Foumlr att introducera detta tema och laumlgga en fond foumlr fortsatta samtal har vi bjudit in Per Larsson fraringn Previa i Stockholm Per har centralt ansvar foumlr omraringdet kraumlnkande saumlrbehandling paring Previa sedan maringnga aringr och har foumlljt ut-vecklingen av omraringdet fraringn foumlrsta par-kett Per houmlrs regelbundet i radio har lett samtal om mobbning i Almedalen och har aumlven jobbat operativt i maringnga utredningar

Uppstart av naumltverk foumlr psykologer och

beteendevetare vid FHVFaring personer aumlr saring vaumllinsatta i aumlmnet och har saringdan praktiskt erfarenhet som Per Med avstamp i Pers introduktion till aumlmnet arbetar vi sedan vidare med fraringgan gemensamt i mindre grupper Eftersom moumltet ocksaring utgoumlr en uppstart av naumltverket kommer aumlven viss tid vigas till diskussioner runt det

Praktiska detaljerDen foumlrsta traumlffen aumlr bokad till den 4 februari 2019 kl 13-16 paring Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsala Anmaumllan sker via hemsidan wwwammuppsalase Sprid gaumlrna denna information till be-roumlrda parter paring er arbetsplats Under-tecknad svarar gaumlrna paring fraringgor tar emot ideacuteer et cetera

Markus Wikborg psykolog

rdquoSyfte - Kompetensutvecklingrdquo

5

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 50: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Den 14-15 november var AMM Uppsala vaumlrd foumlr det arbets- och miljoumlmedicinska houmlstmoumltet

Moumltet aumlr upplagt som en vetenskaplig konferens och aumlr ett samarrangemang mellan Laumlkarsaumlllskapets sektion foumlr arbets- och miljoumlmedicin (ARM) och den AMM-klinik som aumlr vaumlrd foumlr moumltet

Houmlstmoumltet aumlr en moumltesplats foumlr alla verksamma inom arbets-och miljoumlmedi-cin Moumltet aumlr ett forum foumlr debatt om aktuella aumlmnen samt en moumljlighet att faring presentera egna stoumlrre eller mindre forskningsprojekt med efterfoumlljande diskussion chans till nya infall ocheller nya samarbetspartners

Det oumlvergripande temat foumlr houmlstmoumltet denna garingng var rdquoFramtidens forskning inom arbets- och miljoumlmedicinrdquo och bland de inbjudna foumlrelaumlsarna i pro-grammet fanns nationella forsknings-finansiaumlrer som finansierar forskning inom varingrt vetenskapsomraringde saringsom

FORTE (Forskningsraringdet foumlr haumllsa arbetsliv och vaumllfaumlrd) AFA Foumlrsaumlkringar och MISTRA (Stiftelsen foumlr miljoumlstrate-gisk forskning) Det var baringde spaumlnnande och matnyttigt att faring tillfaumllle att laumlra sig mer om hur deras verksamhet aumlr upp-byggd och som ligger naumlrmast i tiden framaringt naumlr det gaumlller satsningar inom olika forskningsomraringden

Den nyinraumlttade Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (MYNAK) presente-rade sig ocksaring vid moumltet och mer om deras uppdrag kan du laumlsa om paring sidan 9 i Nyhetsbladet

Ett annat mycket spaumlnnande omraringde som belystes fraringn olika infallsvinklar var metodologiska fraringgestaumlllningar och pro-blem bland annat foumlrelaumlste Liisa Byberg docent i medicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet om hur vi kan stu-dera multipla exponeringar naringgot som ofta foumlrekommer inom varingr forskning

Lyckade dagar underHoumlstmoumltet 2018

En stor beharingllning vid moumltet var att det lockat maringnga doktorander och juniora forskare i boumlrjan av sin forskarkarriaumlr Houmlstmoumltet blev ett tillfaumllle att inte bara presentera paringgaringende projekt utan ocksaring moumljlighet att diskutera forskning och forskningsfraringgor med varandra och med mer erfarna forskare

Sammantaget fick vi cirka 80 deltaga-re tvaring fullspaumlckade dagar med otroligt givande foumlrelaumlsningar och spaumlnnande presentationer av arbets- och miljouml-medicinsk forskning som paringgaringr runt om i Sverige

Arbets- och miljoumlmedicin i Oumlrebro tar nu oumlver stafettpinnen och naumlsta houmlst ser vi fram emot att faring tillfaumllle att aringter traumlffas under liknande former och lyssna till och diskutera forskning inom arbets- och miljoumlmedicin

Teresia Nyman verksamhetschef

Nr 42018 - wwwammuppsalase 6

Fotograf Peter Palm

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 51: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Det finns tydligt vetenskapligt stoumld foumlr att saringvaumll buller som luftfoumlroreningar i den allmaumlnna

miljoumln bidrar till hjaumlrtsjukdom Trots att dessa riskfaktorer ofta foumlrekom-mer samtidigt har de hittills studerats var foumlr sig

Jenny Selander forskare paring Institutet foumlr Miljoumlmedicin i Stockholm houmlll en intressant presentation paring houmlstmoumltet Hon sammanfattade de senaste aringrens studier daumlr forskare foumlrsoumlkt avgoumlra vilken av de baringda faktorerna som har stoumlrst betydelse Det aumlr alltsaring inte saring laumltt eftersom korrelationen mellan trafikavgaser och buller kan uppgaring till 074 (1)

Ett saumltt skulle daumlrfoumlr kunna vara att undersoumlka buller naumlr luftfoumlrorenings-halterna aumlr laringga tex vid taringgbuller men faumlrre maumlnniskor har den expone-ring varfoumlr den statistiska osaumlkerheten oumlkar

Ett annat saumltt att foumlrstaring respektive faktors bidrag till hjaumlrtsjukdom skulle kunna vara att studera de bakomlig-gande biologiska mekanismerna foumlr att se om de skiljer (2)

Ett tredje saumltt vore att goumlra oumlmsesidiga statistiska justeringar foumlr att daumlrige-nom avgoumlra styrkan i den inboumlrdes relationen En saringdan studie tyder paring att transportbuller aumlr starkare associerad med doumldlighet i hjaumlrtinfarkt aumln luftfoumlro-reningar (3)

Jennys slutsats var att det fortfarande finns metodologiska svagheter i hur baringde buller och luftfoumlroreningar mo-delleras och att resultaten daumlrfoumlr beror paring hur verklighetsnaumlra modellerna verkligen blir Den oumlmsesidiga statis-tiska justeringen blir daumlrmed kaumlnslig foumlr om faktorerna aumlr lika noggrant kartlagda Aumlr precisionen saumlmre paring en av faktorerna riskerar tolkningen att bli felaktig Saring tyvaumlrr det slutliga svaret paring fraringgan vad som betyder mest foumlr hjaumlrt-sjukdom buller eller luftfoumlroreningar faringr vaumlnta tills vi har baumlttre vetenskapli-ga studier

Martin Tondel oumlverlaumlkare

Referenser1 Khan J Ketzel M Kakosimos K Soslashrensen M Jensen SS Road traffic air and noise pollution exposure assess-ment - A review of tools and tech-niques Sci Total Environ 2018 Sep 1634661-676

2 Cai Y Hansell AL Blangiardo M Burton PR BioSHaRE de Hoogh K Doiron D Fortier I Gulliver J Hveem K Mbatchou S Morley DW Stolk RP Zijlema WL Elliott P Hodgson S Long-term exposure to road traffic noise ambient air pollution and cardiovas-cular risk factors in the HUNT and lifelines cohorts Eur Heart J 2017 Aug 138(29)2290-2296

3 Heacuteritier H Vienneau D Foraster M Eze IC Schaffner E de Hoogh K Thiesse L Rudzik F Habermacher M Koumlpfli M Pieren R Brink M Cajochen C Wunderli JM Probst-Hensch N Roumlouml-sli M A systematic analysis of mutual effects of transportation noise and air pollution exposure on myocardial in-farction mortality a nationwide cohort study in Switzerland Eur Heart J 2018 Oct 24 [Epub ahead of print]

Aumlr det bullret eller partiklarna som orsakar hjaumlrtsjukdom

Nr 42018 - wwwammuppsalase 7

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 52: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Ohederlig forskning - ett arbetsmiljoumlproblem

Nr 42018 - wwwammuppsalase 8

Allt fler ifraringgasaumltter forskningens fokus paring kvantitet istaumlllet foumlr kvalitet och kritiker menar att

forskningen riskerar att blir menings-loumls i jakten paring publikationer Mot den bakgrunden var Stefan Eriksson docent i forskningsetik och rektorsraringd foumlr god forskningssed vid Uppsala universitet inbjuden till Arbets- och miljoumlmedicin i Uppsalas houmlstmoumlte foumlr att tala om riktlinjer foumlr foumlrfattarskap och universitetets arbete med forsk-ningsetik

Stefan Eriksson konstaterade att rdquooberaumlttigat haumlvdande av foumlrfattar-skaprdquo aumlr en av de vanligaste former-na foumlr tvivelaktig forskningspraktik Han belyste problematiken med att medfoumlrfattare som inte varit delakti-ga i forskningsprocessen inte kan ta ansvar foumlr de publicerade resultaten vilket undergraumlver forskningens tro-vaumlrdighet Men konflikter om medfoumlr-fattarskap aumlr ocksaring ett arbetsmiljoumlp-roblem och kan i vaumlrsta fall leda till att hela projekt garingr i graven

Oumlkad medvetenhet och oumlppenhet aumlr centralt foumlr att arbeta med forsk-ningsetiska problem Stefan Eriksson beraumlttade om Uppsala universitets arbete daumlr kunskapsspridning aumlr en viktig del Bland annat presenterade han webbplatsen Codex som drivs av Uppsala universitet paring uppdrag av Vetenskapsraringdet och som samlar dokumentation kring forskningsetiska fraringgor

Flera i publiken lyfte fram organisa-tionens betydelse Ett problem aumlr att ett stort antal publicerade vetenskap-liga artiklar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att klaumlttra i karriaumlren mer kvalitativa maringtt skulle vara oumlnskvaumlrt Ett annat problem aumlr de ofta osaumlkra anstaumlll-ningarna inom forskarvaumlrlden

Foumlrebyggande arbete och transpa-rens lyftes som viktigt Ett steg mot detta aumlr att diskutera foumlrfattarskap tidigare i processen aumln vad som aumlr vanligt idag Naumlr det gaumlller doktoran-der kan till exempel medfoumlrfattare

specificeras redan i ansoumlkan till forskarutbildningen Daring blir det tydligt foumlr alla vem som ska goumlra vad

Om problem uppstaringr behoumlver det finnas strukturer paring plats foumlr att faring hjaumllp Doktorander vid Uppsala universitet kan vaumlnda sig till doktorandombudsmannen men Stefan Eriksson menade att stoumld-funktionerna foumlr att anmaumlla oredlighet behoumlver utvecklas

Vi har houmlga foumlrvaumlntningar paring forsknings-etik inom medicinsk vetenskap och det aumlr inte alltid laumltt att leva upp till dessa Forskare med all sin kunskap boumlr dock kunna garing samman och presentera ett fungerande system foumlr att foumlrebygga och aringtgaumlrda problemen menar Stefan Eriksson Det aumlr ett gemensamt ansvar Maria Brendler-Lindqvist ST-laumlkare Corina Covaciu oumlverlaumlkare

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 53: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap

Nr 32018 - wwwammuppsalase 9

Paring Houmlstmoumltet i Uppsala presen-terade handlaumlggare Annika Hed Ekman sig sjaumllv den nya myndig-

heten och naringgra av dess prioriterade omraringden och uppdrag Annika har omfattande erfarenhet inom arbetsmiljoumlomraringdet och har naumlrmast jobbat som arbetsmiljoumlstrateg i HR-staben Region Gaumlvleborg Hon har bakgrund som ergonomleg fysiote-rapeut och arbetsmiljoumlkonsult inom foumlretagshaumllsovaringrden samt laumlrare och forskningsassistent vid Centrum foumlr Belastningsskadeforskning i Gaumlvle daumlr hon foumlr ett par aringr sedan tog masterex-amen i arbetshaumllsovetenskap Paring den nya myndigheten har Annika Hed Ekman saumlrskilt ansvar att foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens utveck-ling

Myndigheten foumlr arbetsmiljoumlkunskap (Mynak wwwmynakse) har i uppdrag att ansvara foumlr kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvaumlrde-ring och analys i syfte att bidra till att befintlig arbetsmiljoumlkunskap kommer till anvaumlndning i praktiken Myndighe-ten har fokus paring arbetsmiljoumlfraringgor ska foumllja och fraumlmja foumlretagshaumllsovaringrdens kompetensutveckling och vara ett stoumld i parternas arbete Mynak kommer inte att bedriva egen forskning men vid behov knyta till sig forskare foumlr tidsbegraumlnsade insatser Bevakning av vad som sker inom arbetsmiljouml-

omraringdet i varingra grannlaumlnder liksom inom EU och internationellt ingaringr ock-saring i myndighetens ansvarMyndigheten inledde sin verksamhet 1 juni 2018 i lokaler vid Stortorget i Gaumlvle under ledning av generaldirektoumlr Nader Ahmadi medan den officiella invigningen av myndigheten ge-nomfoumlrdes paring Gaumlvle slott i mitten av augusti Mynak har nu cirka femton anstaumlllda som under de naumlrmsta aringren planeras oumlka till ungefaumlr det dubbla Organisatoriskt bestaringr myndigheten av tvaring enheter Analys amp Kommunikation och Verksamhetsstoumld samt tre konsul-terande och stoumldjande raringd knutna till verksamheten

Den nya myndigheten aumlr redan paring god vaumlg med flera uppdrag exempelvis

- Friska och vaumllmaringende arbetsplatser daumlr man faringtt i uppdrag att senast ja-nuari 2020 sammanstaumllla vilka fakto-rer som skapar friska och vaumllmaringende arbetsplatser med utgaringngspunkt i det som fungerar bra skapar arbetsglaumldje och effektivitet - Framtidens arbetsliv Vad blir vik-tigt framoumlver foumlr att vi ska trivas och maring bra i arbetslivet Haumlr har Mynak i uppdrag att senast januari 2020 sam-manstaumllla nationell och internationell forskning inom omraringdet och daumlrifraringn utforma kunskapsoumlversikter paring utval-da omraringden samt identifiera kun- skapsluckor

- Foumlretagshaumllsans kompetensfoumlr-soumlrjning Ett uppdrag daumlr Mynak senast mars 2019 ska sammanstaumllla underlag om och analysera behovet av utbildningar av relevans foumlr olika yrkesgrupper inom foumlretagshaumllsovaringr-den

- Riktlinjer foumlr foumlretagshaumllsovaringrdens arbete Ett uppdrag daumlr myndigheten i samarbete med Riktlinjegruppen paring Karolinska ska sprida de evidensbase-rade riktlinjerna som redan finns och under varingren utveckla ett arbets- haumllsoekonomiska verktyg med sikte paring arbetsgivarnas behov

- Organisatoriska friskfaktorer daumlr Mynak tillsammans med Arbets- miljoumlverket och Foumlrsaumlkringskassan faringtt i uppdrag att senast januari 2021 sammanstaumllla organisatoriska frisk-faktorer som kan maumltas och foumlljas oumlver tid

Avslutningsvis medgav tidsschemat ett par korta fraringgor till Annika daumlr de arbets- och miljoumlmedicinska klinikerna efterfraringgade ett naumlrmare samarbete med den nya myndigheten och foumlre-tagslaumlkarna paringtalade FHV-branschens stora behov av stoumld paring utbildnings- sidan Margareta Torgeacuten oumlverlaumlkare

Fotograf Peter Palm

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x
Page 54: Verksamhetsberättelse 2018 Arbets- och miljömedicin...Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt

10

KALENDERSeminarier amp Utbildningar

Mer information finns paring wwwammuppsalase

WEBBUTBILDNING

Krav- och funktions-schema

1 FEBRUARI 1300-1600Kvarts

15 JANUARI KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - ERGONOMI

5 APRIL 1300-1600KORTARE ARBETSTIDER FOumlR HAumlLSANS SKULL - EN HUNDRAAringRIG HISTORIA

Arbets- och miljoumlmedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset aumlr landstingen i Dalarnas Gaumlvleborgs och Uppsala laumlns gemensamma resurs Arbets- och miljoumlmedicin utgoumlr ocksaring en enhet inom Institutionen foumlr medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet

4 FEBRUARI KL 1300-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - PSYKOLOGER - BETEENDEVETARE

VAringREN 2019

1 MARS 1300-1600STRAringLSKYDD OCH RISKER INOM VAringRDEN

3 APRIL 2 DAGARKURS I RISKKOMMUNIKATION

15 MARS KL 0900-1600NAumlTVERKSTRAumlFF - FHV-LAumlKARE

11 APRIL KL 0900-1600MEDICINSK YRKESRAringDGIVNING

10 MAJ KL 0900-1600VIBRATIONER

  • Verksamhetsberaumlttelse 2018_190405pdf
  • Bilaga1-4_ny
    • Nr_1_2018
    • Nr_2_2018x
    • Nr_3_2018
    • Nr_4_2018x