Vattenförvaltning för

efterbehandlare

Gudrun Bremle

Eller

Hur får vi kemin att stämma mellan

de två skråna?

Allt vatten ska ha en god kvalitet Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både och kvantitet för både människor och natur.människor och natur.

Både idag och i framtidenBåde idag och i framtiden

Vattenförvaltningens övergripande mål

• Vattendirektivet– Vattenförvaltnings förordningen (SFS 2004:660) och

tillhörande föreskrifter

– Miljöbalken– Plan och Bygglagen mm

• Grundvattendirektiv– Grundvattenförordning

• Dotterdirektiv om prioämnen– NV lämnat svar på regeringsuppdrag om införande

Vattenförvaltningen gör rent juridiskt…..

Vattenförvaltningens uppbyggnad• Fem vattendistrikt i Sverige• En Vattenmyndighet per distrikt som samordnar arbetet• En Vattendelegation per distrikt som tar beslut• Ett beredninssekretariat per länsstyrelse i distriktet. En Lst kan ingå i flera distrikt.

VM

Vattendelegationen• Vattenmyndigheternas ”styrelser” är tillsatta av regeringen• Tar beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan• Sammanträder ca 4ggr/år• Består av representanter ifrån kommuner och näringslivet samt sakkunniga representanter från de olika länen• Besluten riktar sig till andra myndigheter

Tidplan och process•2007-2008 : Kartläggning och analys • 2008: Förslag till förvaltnings-plan och åtgärdsprogram• 2009: Samråd om förvaltningsplan och åtgärdsprogram mars-aug

•2009 : Beslut åtgärdsprogram och förvaltningsplan i december•2010: Prispolitik färdig•2012: Åtgärder påbörjade•2015: God status uppnådd•2027: God status för vatten som

undantagsklassats

Prövning och tillsyn

Miljömålsarbetet

Miljöövervakning

Efterbehandling

Vattendirektivet

Prioriterade ämnen

Se det som redan görs som åtgärder och få in detta i vattenförvaltningsarbetet!

Agenda 21

Kartläggning ochAnalys

Dela in i Vattenförekomster som tillhör någon av följande kategorier: sjöar, vattendrag, vatten i övergångszon, kustvatten eller grundvatten.

26 532 vattenförekomster i 119 huvudavrinningsområden

Beskrivning av varje vattenförekomst och dess avrinningsområde Det innebär tre parallella processer:

påverkansanalys (bedömning av olika källor), tillståndsbeskrivning (mätningar eller modellering) ekonomisk analys (bedöma samhällsekonomiska betydelsen).

Kartläggningen är grunden för att klassificera vattnets status

Fördelning av antalet vattenförekomster per miljöproblem, uppdelat i vattenkategorierna: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.

Sjöar, vattendrag och kust

• Ekologisk status: biologi, fys/kem (bla försurning och kemiska ämnen) och hydromorfologi

• Kemisk status: prioriterade ämnen enligt VFF samt ämnen från andra direktiv

Grundvatten• Kemisk status: bla nitrat, klorid,

sulfat– Riktvärden från grundvattendir

• Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas

Klassificera status

Bedömningsgrunder (handbok 2007:4)

Vid brist på data får Vattenmyndigheten göra en expertbedömning

Status Ytvatten

Kemikalier

Ekologisk status

Kemisk status

God status

Uppnår ej God status

Ekologisk status

Biologiska faktorer

Fysikalisk-kemiska faktorer

Hydromorfologiskafaktorer

Allmänna förhållanden - Näringsämnen och försurning

Särskilt förorenande ämnen

Ämnen som släpps ut i betydande mängd.Finns riktvärden framtagna för: -Icke syntetiska ( 3 metaller) -syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel och 7 övriga)

Hög status

God status

Måttlig status

Otillfredställande status

Dålig status

Kemisk status

Prioriterade ämnen

EU-gemensamma MKN för 33 ämnen + 8 andraSamt parametrar i andra EU-direktiv

God status

Ej uppnått God status

När det gäller Ytvatten

Kemisk status 2009 i ytvattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

• Mål: rent grundvatten och inte för stort uttag av grundvatten 2015

• Kemisk status: Riktvärden i SGU-FS 2008:2 (från dotterdirektivet för grundvatten) på flera parametrar.

• Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas

God status

Dålig status

Status Grundvatten

Kemisk status 2009 i grundvattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009

VISS är en databas för hantering av vattenförekomster, övervakning, klassificeringar och bedömningar enligt vattenförvaltningen.http://www.viss.lst.se/

Vattenkartan är en karttjänst som vatten-myndigheterna tillhandahåller via internet. Här kan du bland annat hitta grundkartor, skyddade områden, övervakningsstationer samt status- och riskklassningar av vattenförekomster.http://www.vattenkartan.se/

Var hittar man datan?

Eller på vattenmyndigheternas hemsida.http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/

Mål och normer• Mål för vattnet• Miljökvalitetsnormer för status• Icke försämringskrav• Undantag – senare mål-år eller mindre strängt

krav• Vatten kan bli förklarade som Kraftigt modifierat

eller konstgjort vatten – då blir målet: God ekologisk potential

Myndigheter och kommuner ska säkerställa uppfyllandet av en mkn vid: • Prövning av ärenden (tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningar)•Tillsyn•Meddelande av föreskrifter

Vid planläggning ska MKN iakttagas.

MKN för status –> MKN 5 kap 3 § MB

Mycket oklarheter om rättsverken – får nog vänta på rättspraxis.

Ekologisk status normer svårare att få rättsligt bindande än kemisk status

Åtgärdsprogram• Vad ska vi göra för att nå målet med god

vattenstatus?• Hur och var får vi störst effekt till lägsta

kostnad?– Vissa vatten blir ”kraftigt modifierade

vatten”– Vissa vatten blir sk ”undantag” av

samhällsekonomiska eller tekniska skäl• Ska miljökonsekvensbeskrivas• Vem/vilka som ansvarar för åtgärderna

Bindande mot myndigheter och kommuner men inte direkt mot enskilda.

Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden, få till stånd de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram • Åtgärdsprogrammet fungerar som ett strategiskt planeringsinstrument

• Det genomförs genom kommuners och myndigheters beslut enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) eller andra relevanta författningar.

•Vattenmyndigheterna kan däremot i åtgärdsprogrammen ange vilka verktyg myndigheterna och kommunerna ska använda och i vilket syfte.

• Viktigt att berörda myndigheter och kommuner deltar aktivt i arbetet med att ta fram lämpliga åtgärder så att miljökvalitetsnormerna kan nås på ett kostnadseffektivt sätt.

Övervaka• Förändras statusen?• Når vi målen?

Naturvårdsverket låtit SWECO analysera halter av 33 prioriterade ämnen i ytvatten halterna av åtminstone något prioriterat ämne var förhöjda på relativt många av de undersökta platserna.

Flera ämnen som var vanliga visade ofta en tydlig variation från månad till månad.

De mest problematiska ämnena i ytvatten är nonylfenol och TBT (tributyltenn) följt av metallerna kadmium, bly och nickel (utan inbördes ordning). I sediment påträffades bland annat DEHP (dietylhexylftalat), vissa PAH (polycykliska aromatiska kolväten) samt oktylfenol.

Förvaltningsplan och rapportering

• Sammanfattning av den data som finns och det arbete som gjorts i cykeln i varje vattendistrikt

• Rapporteras till EU sammantaget för Sverige.

Tillstånd

Referenstillstånd

Mål/normer

Bedömning/ analys

Ekonomisk analys

Åtgärdsplan

Förvaltningsplan

Åtgärder

Övervakning

Dålig status

Otillfredställande status

Måttlig status

God status

Hög status

6-års cykler

Påverkan

MÅLET = God

vattenkvalitet 2015

Var kommer efterbehandlingen in?

Prioriterade ämnenOch andra kemikalier i Vattendirektivet

Prioriterade ämnenPrioriterade ämnenPrioriterat farliga ämnenVissa andra förorenande ämnen

Ämnen med mkn i andra direktiv

Särskilt förorenande ämnen

Huvudsakligen förorenande ämnen

Förorenande ämnen med riktvärden för grundvatten

Vad är prioriterade ämnen inom WFD?• Utpekade i bilaga 10 i vattendirektivet (2000/60/EG)• 33 ämnen som är utvalda för åtgärder inom EU för att

förhindra förorening av vatten• Valda för att de utgör en risk för vattenmiljön och/eller finns

uppmätta i vattnen inom EU

• De ämnen som får EU-gemensamma gränsvärden (EQS-värden, Environmental Quality standards)

• Om EQS-värdena överskrids uppnår man inte god kemisk status och åtgärder måste göras

• Ska övervakas - om man har utsläpp inom aroför karaktäriseringför att följa åtgärder

De ämnen som släpps ut• Miljöövervakning och statusklassificering behöver

bara göras för de ämnen som släpps ut i vattenförekomsten!

• Släpps ut ska tolkas brett. Utsläpp från punktkällor i avrinningsområdet, läckage från diffusa källor samt atmosfärsdeposition.

• Alltså behöver man veta mer om utsläpp från olika källor av alla olika prioriterade ämnen

Gränsvärde – EQS - mkn ?

• Inte helt klart vad olika saker ska benämnas och hur miljökvalitetsnormer (mkn) kommer att se ut.

• EUs mkn begrepp inte samma som 5 kap MB

• EUs EQS – Environmental Quality standard är ett kvalitetskrav som lämpligen benämns gränsvärde

• Utgör en del av miljökvalitetsnormen som vattendelegationen beslutar om och som fastställs med stöd av 5 kap MB

• Kan bli att God kemisk status blir miljökvalitetsnorm. Och att gränsvärdena för de olika ämnen ska hållas.

• Eller att varje ämnesgränsvärde fastställs till mkn

God status Ej uppnått God status

Mål för alla vatten-förekomster till 2015

Kemisk status

Åtgärder

EU gemensamma gräns-värden för prioriterade ämnenMiljökvalitetsnormer i andra direktiv

Ämnen med miljökvalitets-normer i andra direktiv

• fisk- och musselvattenförordningen.

• Nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, organiska halogenföreningar, några metaller - Hindra dålig smak.

• Finns det fler normer i fler direktiv?

Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten har genomfört EU:s fiskvattendirektiv (dir 78/659/EEG) och skaldjursvattendirektiv (dir 79/923/EEG)

Dotterdirektivet om Prioriterade ämnen• 2008/105/EG antaget den 16 december 2008• Ska vara införlivat i svensk lagstiftning genom

ändringar i VFF och föreskrifter den 13 juli 2010 –NV lämnat in rapport till regeringen med förslag till genomförande vt 09 (rapport 5973).

• Direktivet fastlägger gränsvärden (som kan fastställas till miljökvalitetsnormer, mkn) för de prioriterade ämnena samt för vissa andra förorenande ämnen – bilaga 1

• Bilaga 2 pekar ut vilka som är prioriterat farliga ämnen – ska ersätta bilaga 10 i Vattendirektivet.

• Register på utsläpp och spill• Möjlighet att sätta Blandningszoner

Prioriterade ämnen regleras mer i detalj i

Lista med gränsvärden för prioriterade ämnen – bilaga 1 i dotterdirektivet

Enhet: ug/l

Gå inte allt för hårt på cas-nr när det gäller grupper av ämnen, som bromerade difenyletrar och kadmiumföreningar – sällan detta cas-nummer står!!!!

AA-EQS & MAC-EQS• AA – årsmedelvärde

De aritmetiska årsmedelvärdet av de koncentrationer som uppmätts vid olika tidpunkter under året får inte överskrida normens värdeSka enligt RDV mätas 1 ggr/ månad om inte större intervall är motiverat pga teknisk kunskap eller expertutlåtande.

• MAC - maximalt tillåten koncentrationUppmätta koncentrationer får inte överskrida värdet. – men får använda statistiska metoder på speciellt sätt för att försäkra sig om konfidensnivå och noggrannhet.

Gränsvärden biota och sediment• Finns gränsvärden för biota för kvicksilver, hexaklorbensen och

hexaklorbutadien • Varje MS får ta fram egna gränsvärden för sediment och biota.

Ska innebär samma skydd. Måste beskrivas, motiveras och rapporteras.

• KemI tagit fram effektbaserad värden och triggervärden (räknat på fördelning av ämnen mellan matriser) – om dess överskrids så bör frågan utredas mer.

• NV tar förmodligen med dessa i föreskriften

• MS ska se till att det görs mätningar (minst vart 3:e år) av långsiktiga trender i sediment och biota för ämnen som ackumuleras (utpekade ämnen). Åtgärder för att halterna inte ska öka signifikant.

Prioriterat Farliga ämnen

”utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller

stegvis elimineras”

Prioriterade ämnen

”gradvis minska förorening från prioriterade ämnen”

kadmium & dess föreningar kvicksilver & dess föreningar nonylfenoler klorerade paraffinerhexaklorbutadienpentaklorbensenhexaklorbensenPAHbenso(a)pyrenbenso(b)fluorantenbenso(k)fluoranten benso(g,h,I)perylenindeno(1,2,3-cd)pyren antracen bromerade difenyletrarEndosulfanHexaklorcyklohexantributyltennföreningar

nickel & dess föreningar bly & dess föreningar bensen 1,2-dikloretan diklormetantriklormetanfluorantenklorfenvinfosalakloratrazin klorpyrifosDEHPDiuronIsoproturonnaftalen oktylfenolerpentaklorfenolsimazintriklorbensentrifluralin

Liknar utfasning och riskminskning i miljömålet Giftfri miljö delmål 3 och 4

PRIO-verktyget

Bilaga 2 i dotterdirektivet

Vissa andra förorenande ämnen

• Koltetraklorid, Tetrakloretylen,Trikloretylen. Aldrin, Dieldrin, Endrin, Isodrin, DDT-total, p,p-DDT,

• Dessa har också fått EU-gemensamma gränsvärden för ytvattenmiljön.

• Är inte prioriterade ämnen men ingår i den grupp för vilka man sätter mål för god kemisk status

• Härstammar från äldre gränsvärdes direktiv (86/280/EEG och 76/464/EEG)

Uppdatering av bilaga 10

• Vart fjärde år kommer prioriterade ämnen att ses över och kompletteras med nya ämnen.

• Nästa förslag i slutet 2010

• En process för hur nya prioriterade ämnen ska tas fram håller på att utvecklas.

• Ämnen på förslag att läggas till:

Polychlorinated biphenyls (PCBs)

Heptachlor epoxide

Dioxin-like compounds

Cypermethrin

Desethylterbutylazine

Dichlorvos

Terbutylazine

Dibenzo(a,h)anthracene

Diphenyltin compounds

Heptachlor

Pyrene

Cyanides

Terbutryn

Monobutyl tin

Nitrite

Nonylphenol ethoxylates

Vinyl chloride (Chloroethylene)

Arsenic and its mineral compounds

Zinc

Antimony

Cobalt

Molybdenum

Aluminum

Bilaga 3 i dotterdirektivet

• Pekar ut fler ämnen som ska bli föremål för översyn för att eventuellt blir prioriterade ämnen

• ingå i nästa omgång av prioriteringsprocessen.

• AMPA, bentazon, Bisfenol A, Dikofol, EDTA, Fri cyanid, Glyfosat, Mecoprop, Myskxylen, PFOS, Kinoxifen, dioxiner, PCB 

Dotterdirektiv anger också

• Att ett register över utsläpp och spill av de prioriterade ämnena ska upprättas och ingå i förvaltningsplanen.

• Finns möjlighet att reglera s.k. blandningszoner. Det fastställda område där gränsvärden får överskridas i direkt anslutning till ett utsläpp så länge det inte påverkar statusen i hela vattenförekomsten.

Översyn av SMP, EMIR eller nytt register?Vilka data? Hur stora spill?

Ekologisk status

Biologiska faktorer

Fysikalisk-kemiska faktorer

Hydromorfologiskafaktorer

Allmänna förhållanden - Näringsämnen och försurning

Särskilt förorenande ämnen

Ämnen som släpps ut i betydande mängd.Finns riktvärden framtagna för: -Icke syntetiska ( 3 metaller) -syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel och 7 övriga)

Hög status

God status

Måttlig status

Otillfredställande status

Dålig status

Kemisk status

Prioriterade ämnen

EU-gemensamma MKN för 33 ämnen + 8 andraSamt parametrar i andra EU-direktiv

God status

Ej uppnått God status

När det gäller Ytvatten

Särskilda förorenande ämnen

• Varje land och för varje vattenförekomst ska man bedöma vilka ämnen som släpps ut i betydande mängd.

• Betydande mängd bedöms vara en sådan mängd av ett ämne att det kan hindra att den biologiska statusen/potentialen uppfylls till 2015 (enligt NV handbok)

• Påverkar den ekologisk statusen• Vattenmyndigheten ska fastställa gränsvärden för det

som släpps ut i betydande mängd• Kan bli olika ämnen och olika gränsvärden i olika

avrinningsområden och t.o.m. vattenförekomster!

• NV tagit fram förslag på ämnen baserat på: Miljöövervakning visar halter nära riskResultat från screeningÄmnen att åtgärda inom HELCOMGenomgång av förslag i grannländer

• KemI tagit fram riskbaserade gränsvärden för dessa.Innefattar också gränsvärden för sediment och biota

• NV jobbar med att ta fram föreskrift och vägledning• VM ska fastställa dem och använda gränsvärdet när de klassificerar• Om ytterligare ämnen släpps ut i betydande mängd:

- rapportera till NV som kan ta fram gränsvärden för fler ämnen- VM får ta fram preliminära gränsvärden

För att samma ämnen ska få likvärdig krav i hela landet och för att undvika dubbelarbete (5 VM)

Särskilt förorenande ämnen med förslag på

gränsvärde

Krom MekopropZink MetamitronKoppar MetribuzinBronopol MetsulforonmetylIrgarol PrimikarbTriclosan SulfosulfuronAklonifen TerbutylazinBentazon TifensulfuronmetylCyanazin TribenuronmetylDiflufenikan MCCPDiklorprop Ickedioxinlika PCBerDimetoat Dioxinlika PCBerFenpropimorf PFOSGlyfosat HBCDKloridazon Bisfenol AMCPA Nonylfenoletoxylater

ORIENTERANDE FÖRTECKNING ÖVER HUVUDSAKLIGA FÖRORENANDE ÄMNEN

1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i akvatisk miljö.

2. Organiska fosforföreningar. 3. Organiska tennföreningar. 4. Ämnen och beredningar eller nedbrytningsprodukter av dessa för vilka

det har påvisats att de har cancerogena 5. eller mutagena egenskaper eller sådana egenskaper som i eller via

vattenmiljön kan påverka steroidogena funktioner, 6. sköldkörtelns funktioner, fortplantningen eller andra endokrina

funktioner. 7. Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och bioackumulerbara

organiska, toxiska ämnen. 8. Cyanider. 9. Metaller och deras föreningar. 10. Arsenik och dess föreningar. 11. Biocider och växtskyddsmedel. 12. Uppslammade ämnen. 13. Ämnen som bidrar till eutrofiering (i synnerhet nitrater och fosfater). 14. Syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som till exempel

BOD och COD).

Huvudsakliga förorenande ämnen enligt Vattendirektivet (bilaga VIII)

Också bilaga 3 i IPPC-direktivet och i avdelning 5 i FMH-bilagan

Anger de ämnen och ämnesgrupper som ska beaktas vid verksamheters utsläpp till vatten.

Dotterdirektivet för grundvatten

• 2006/118/EG• Implementerad med diverse föreskrifter från SGU• God kemiska grundvattenstatus avgörs med mkn för

kemiska ämnen.• SGU-FS 2008:2 innehåller riktvärden som

Vattendelegationen i distriktet fastlägger som miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus i grundvattenförekomsterna

• Referensvärden för naturligt förekommande joner, metaller och konduktivitet i grundvatten i sand- och grusavlagringar

• Beskrivning på vad som ska beaktas när riktvärden ska räknas fram

• Övervaka trender av föroreningar

Parametrar med riktvärden i SGU-FS 2008:2

Nitrat Trikloreten + Tetrakloreten

Bekämpningsmedel inkl metaboliter

Kloroform (triklormetan)

Klorid 1,2-dikloretan

Konduktivitet Bensen

Sulfat Benso(a)pyrene

Ammonium Summa 4 PAH:er:Benso(b)fluorantenBenso(k)fluorantenBenso8ghi)perylenInden(1,2,3-cd)pyren

Arsenik

Kadmium

Bly

Kvicksilver

Övervakning inom RDVKontrollerande

Varför?För att följa långsiktiga trender – statusbeskrivning, successivt förbättra karakteriseringen

Vad? Prioriterade ämnen som släpps ut inom aro. Andra föroreningar dito fast i betydande mängd

Hur ofta? Vart sjätte år i urval av ytvatten (om >god status vart 18:e år)Prioriterade ämnen mäta 12 ggr under ett år Andra föroreningar 4 ggr/årAnnan frekvens kan motiveras med expertutlåtande

Tex. regional möv, recipentkontroll

Nationell

Regional

Lokal

Operativ övervakning

Varför?För att följa upp åtgärderstatusbeskrivning för vatten som inte når (eller riskerar att inte nå) målen (över EQS)

Vad? Prioriterade ämnen som släpps ut inom aro. Andra föroreningar dito, fast i betydande mängd

Hur ofta? Frekvens bestäms av medlemsstaten men minst

varje månadAnnan frekvens kan motiveras med

expertutlåtande Inte bunden till förvaltningscykeln – kan ändras &

avslutas när målen nås

Tex: Egenkontroll, Villkorsuppfyllnad, Miljökontroll vid projekt t ex. efterbehandlingsåtgärder

Undersökande övervakning

Varför?För att kolla om problem finns, orsak till EQS-överskidande om okänt, följa upp olyckor. som underlag för åtgärdsprogram

Vad? Prioriterade ämnen som släpps ut inom

avrinningsområdet Andra föroreningar dito, fast i betydande mängd

Hur ofta? Kort och begränsad

Tex. Efterbehandlingsundersökning, Förelägganden om mätning

Vad behöver göras?

Samla in och se till att mätdata kommer till vattenförvaltningen Finns kanske data för både kontrollerade, operativ och undersökande övervakning.

Skriva in i avtal om krav på viss datakvalitet, format och vart data ska levereras?

Nya gränsvärden och mkn att beakta. Större juridisk styrka att sätta press på VU och att åtgärda om de överskrids?

Nyare typer av föroreningar – hur hanteras de idag i ebh-arbetet?

Jobba på! Ert jobb är en viktig del av åtgärderna!

InventeringMIFO materialet används redan idag i karakterisering och påverkansanalys.

Uppgifter från MIFO in i bedömningar och påverkansanalysBehov av ytterligare bedömning om risk för vattenmiljön?Hur hantera ständiga uppdateringar?

Vattendirektivets ämnen mer i åtanke framöver?.

Hur hantera flera föroreningskällor till samma vattenförekomst?

Bedöma risk för att mkn kan överskridas?

Beakta blandningszoner

Inventera efter fler kemiska ämnen?

Kan andra branscher bli aktuella?

UndersökningAnalysera eventuellt relevanta vattendirektivs-parametrar vid undersökningar – nya ämnen, ämnen med mkn

Undersökande övervakning – vilka krav finns för detta?, mätfrekvens etc.

Referensprovpunkter kan ha viktig bakgrundsdata – speciellt på grundvatten!!

Samla in resultaten digitalt. Databas lägg så att resultaten kan användas i karakterisering och påverkansanalys.

Skapa en rapportering och kommunikation med vattenförvaltningen.

ÅtgärdsprojektOperativ övervakning – rapportering av data.

Vattenförvaltningens normer viktiga i planerandet av åtgärden. MKN ska inte överskridas etc. Hur mäta för att påvisa detta?

Kan planerade åtgärder göras om de riskerar att göra så att mkn överskrids? Måste då nya mål skrivas med t ex fördröjda målår eller måste man räkna ut och markera blandningszoner?

Överskidande av MKN – kan det omprioritera ett objekt t ex att en MIFO 3 kan bli aktuellt för åtgärd??

Förvaltningsplaner bindande för kommuner och myndigheter.

57

Allt vatten ska ha en Allt vatten ska ha en god kvalitet och god kvalitet och

kvantitet för både kvantitet för både människor och natur.människor och natur.

Både idag och i Både idag och i framtiden framtiden

TACK för att ni lyssnade!