Click here to load reader

Vattenförvaltning för efterbehandlare

  • View
    63

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Vattenförvaltning för efterbehandlare. Eller Hur får vi kemin att stämma mellan de två skråna?. Gudrun Bremle. Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både människor och natur. Både idag och i framtiden. Vattenförvaltningens övergripande mål. - PowerPoint PPT Presentation

Text of Vattenförvaltning för efterbehandlare

  • Vattenfrvaltning fr efterbehandlareGudrun Bremle Eller

    Hur fr vi kemin att stmma mellan de tv skrna?

  • Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet fr bde mnniskor och natur.

    Bde idag och i framtidenVattenfrvaltningens vergripande ml

  • VattendirektivetVattenfrvaltnings frordningen (SFS 2004:660) och tillhrande freskrifterMiljbalkenPlan och Bygglagen mmGrundvattendirektivGrundvattenfrordningDotterdirektiv om priomnenNV lmnat svar p regeringsuppdrag om infrandeVattenfrvaltningen gr rent juridiskt..

  • Vattenfrvaltningens uppbyggnad Fem vattendistrikt i Sverige En Vattenmyndighet per distrikt som samordnar arbetet En Vattendelegation per distrikt som tar beslut Ett beredninssekretariat per lnsstyrelse i distriktet. En Lst kan ing i flera distrikt.

    VM

  • Vattendelegationen Vattenmyndigheternas styrelser r tillsatta av regeringen Tar beslut om miljkvalitetsnormer, tgrdsprogram och frvaltningsplan Sammantrder ca 4ggr/r Bestr av representanter ifrn kommuner och nringslivet samt sakkunniga representanter frn de olika lnen Besluten riktar sig till andra myndigheter

  • Tidplan och process2007-2008 : Kartlggning och analys 2008: Frslag till frvaltnings-plan och tgrdsprogram 2009: Samrd om frvaltningsplan och tgrdsprogram mars-aug

    2009 : Beslut tgrdsprogram och frvaltningsplan i december2010: Prispolitik frdig2012: tgrder pbrjade2015: God status uppndd2027: God status fr vatten somundantagsklassats

  • Prvning och tillsynMiljmlsarbetetMiljvervakningEfterbehandlingVattendirektivetPrioriterade mnenSe det som redan grs som tgrder och f in detta i vattenfrvaltningsarbetet!

    Agenda 21

  • Kartlggning ochAnalysDela in i Vattenfrekomster som tillhr ngon av fljande kategorier: sjar, vattendrag, vatten i vergngszon, kustvatten eller grundvatten.

    26 532 vattenfrekomster i 119 huvudavrinningsomrden

    Beskrivning av varje vattenfrekomst och dess avrinningsomrde Det innebr tre parallella processer: pverkansanalys (bedmning av olika kllor), tillstndsbeskrivning (mtningar eller modellering) ekonomisk analys (bedma samhllsekonomiska betydelsen).

    Kartlggningen r grunden fr att klassificera vattnets status

  • Frdelning av antalet vattenfrekomster per miljproblem, uppdelat i vattenkategorierna: sjar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.

  • Sjar, vattendrag och kustEkologisk status: biologi, fys/kem (bla frsurning och kemiska mnen) och hydromorfologi

    Kemisk status: prioriterade mnen enligt VFF samt mnen frn andra direktivGrundvattenKemisk status: bla nitrat, klorid, sulfatRiktvrden frn grundvattendir Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut n vad som nybildasKlassificera statusBedmningsgrunder (handbok 2007:4) Vid brist p data fr Vattenmyndigheten gra en expertbedmning

  • Status YtvattenKemikalierEkologisk statusKemisk statusGod statusUppnr ej God status

  • Ekologisk statusBiologiska faktorerFysikalisk-kemiska faktorerHydromorfologiskafaktorerAllmnna frhllanden - Nringsmnen och frsurningSrskilt frorenande mnen mnen som slpps ut i betydande mngd.Finns riktvrden framtagna fr: Icke syntetiska ( 3 metaller) syntetiska (3 biocider, 19 vxtskyddsmedel och 7 vriga)Nr det gller Ytvatten

    Hg statusGod status Mttlig status Otillfredstllande status Dlig status

  • Kemisk status 2009 i ytvattenfrekomster i Sdra stersjns vattendistrikt

  • Ml: rent grundvatten och inte fr stort uttag av grundvatten 2015

    Kemisk status: Riktvrden i SGU-FS 2008:2 (frn dotterdirektivet fr grundvatten) p flera parametrar.

    Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut n vad som nybildasGod statusDlig statusStatus Grundvatten

  • Kemisk status 2009 i grundvattenfrekomster i Sdra stersjns vattendistrikt

  • Ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009

  • VISS r en databas fr hantering av vattenfrekomster, vervakning, klassificeringar och bedmningar enligt vattenfrvaltningen.http://www.viss.lst.se/

    Vattenkartan r en karttjnst som vatten-myndigheternatillhandahllervia internet. Hr kan du bland annat hitta grundkartor, skyddade omrden, vervakningsstationer samt status- och riskklassningar av vattenfrekomster.http://www.vattenkartan.se/

    Var hittar man datan?Eller p vattenmyndigheternas hemsida.http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/

  • Ml och normerMl fr vattnetMiljkvalitetsnormer fr statusIcke frsmringskravUndantag senare ml-r eller mindre strngt kravVatten kan bli frklarade som Kraftigt modifierat eller konstgjort vatten d blir mlet: God ekologisk potential

  • Myndigheter och kommuner ska skerstlla uppfyllandet av en mkn vid: Prvning av renden (tilltlighet, tillstnd, godknnanden, dispenser och anmlningar)TillsynMeddelande av freskrifter

    Vid planlggning ska MKN iakttagas.MKN fr status > MKN 5 kap 3 MBMycket oklarheter om rttsverken fr nog vnta p rttspraxis.

    Ekologisk status normer svrare att f rttsligt bindande n kemisk status

  • tgrdsprogramVad ska vi gra fr att n mlet med god vattenstatus?Hur och var fr vi strst effekt till lgsta kostnad?Vissa vatten blir kraftigt modifierade vattenVissa vatten blir sk undantag av samhllsekonomiska eller tekniska sklSka miljkonsekvensbeskrivasVem/vilka som ansvarar fr tgrderna

    Bindande mot myndigheter och kommuner men inte direkt mot enskilda.

  • Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsomrden, f till stnd de tgrder som behvs enligt ett tgrdsprogram tgrdsprogrammet fungerar som ett strategiskt planeringsinstrument

    Det genomfrs genom kommuners och myndigheters beslut enligt miljbalken, plan- och bygglagen (PBL) eller andra relevanta frfattningar.

    Vattenmyndigheterna kan dremot i tgrdsprogrammen ange vilka verktyg myndigheterna och kommunerna ska anvnda och i vilket syfte.

    Viktigt att berrda myndigheter och kommuner deltar aktivt i arbetet med att ta fram lmpliga tgrder s att miljkvalitetsnormerna kan ns p ett kostnadseffektivt stt.

  • vervakaFrndras statusen?Nr vi mlen?

  • Naturvrdsverket ltit SWECO analysera halter av 33 prioriterade mnen i ytvatten

    halterna av tminstone ngot prioriterat mne var frhjda p relativt mnga av de underskta platserna.

    Flera mnen som var vanliga visade ofta en tydlig variation frn mnad till mnad.

    De mest problematiska mnena i ytvatten r nonylfenol och TBT (tributyltenn) fljt av metallerna kadmium, bly och nickel (utan inbrdes ordning). I sediment ptrffades bland annat DEHP (dietylhexylftalat), vissa PAH (polycykliska aromatiska kolvten) samt oktylfenol.

  • Frvaltningsplan och rapporteringSammanfattning av den data som finns och det arbete som gjorts i cykeln i varje vattendistrikt

    Rapporteras till EU sammantaget fr Sverige.

  • Var kommer efterbehandlingen in?

  • Prioriterade mnenOch andra kemikalier i VattendirektivetPrioriterade mnenPrioriterade mnenPrioriterat farliga mnenVissa andra frorenande mnen

    mnen med mkn i andra direktiv

    Srskilt frorenande mnen

    Huvudsakligen frorenande mnen

    Frorenande mnen med riktvrden fr grundvatten

  • Vad r prioriterade mnen inom WFD?Utpekade i bilaga 10 i vattendirektivet (2000/60/EG)33 mnen som r utvalda fr tgrder inom EU fr att frhindra frorening av vattenValda fr att de utgr en risk fr vattenmiljn och/eller finns uppmtta i vattnen inom EU

    De mnen som fr EU-gemensamma grnsvrden (EQS-vrden, Environmental Quality standards) Om EQS-vrdena verskrids uppnr man inte god kemisk status och tgrder mste grasSka vervakas -om man har utslpp inom arofr karaktriseringfr att flja tgrder

  • De mnen som slpps utMiljvervakning och statusklassificering behver bara gras fr de mnen som slpps ut i vattenfrekomsten!

    Slpps ut ska tolkas brett. Utslpp frn punktkllor i avrinningsomrdet, lckage frn diffusa kllor samt atmosfrsdeposition.

    Allts behver man veta mer om utslpp frn olika kllor av alla olika prioriterade mnen

  • Grnsvrde EQS - mkn ?Inte helt klart vad olika saker ska benmnas och hur miljkvalitetsnormer (mkn) kommer att se ut.EUs mkn begrepp inte samma som 5 kap MB

    EUs EQS Environmental Quality standard r ett kvalitetskrav som lmpligen benmns grnsvrdeUtgr en del av miljkvalitetsnormen som vattendelegationen beslutar om och som faststlls med std av 5 kap MB

    Kan bli att God kemisk status blir miljkvalitetsnorm. Och att grnsvrdena fr de olika mnen ska hllas. Eller att varje mnesgrnsvrde faststlls till mkn

  • God statusEj uppntt God statusMl fr alla vatten-frekomster till 2015Kemisk statustgrderEU gemensamma grns-vrden fr prioriterade mnenMiljkvalitetsnormer i andra direktiv

  • mnen med miljkvalitets-normer i andra direktiv fisk- och musselvattenfrordningen.

    Nitriter, fenolfreningar, mineraloljebaserade kolvten, ammoniak, ammonium, restklor, organiska halogenfreningar, ngra metaller - Hindra dlig smak.

    Finns det fler normer i fler direktiv?Frordningen (2001:554) om miljkvalitetsnormer fr fisk- och musselvatten har genomfrt EU:s fiskvattendirektiv (dir 78/659/EEG) och skaldjursvattendirektiv (dir 79/923/EEG)

  • Dotterdirektivet om Prioriterade mnen2008/105/EG antaget den 16 december 2008Ska vara infrlivat i svensk lagstiftning genom ndringar i VFF och freskrifter den 13 juli 2010 NV lmnat in rapport till regeringen med frslag till genomfrande vt 09 (rapport 5973).Direktivet fastlgger grnsvrden (som kan faststllas till miljkvalitetsnormer, mkn) fr de prioriterade mnena samt fr vissa andra frorenande mnen bilaga 1Bilaga 2 pekar ut vilka som r prioriterat farliga mnen ska erstta bilaga 10 i Vattendirektivet.Register p utslpp och spillMjlighet att stta Blandningszoner

    Prioriterade mnen regleras mer i detalj i

  • Lista med grnsvrden fr prioriterade mnen