34
Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori PM, flik 3 Sida 1 (34) Upprättad av Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum 1997-05-20 Verksamhet Kirurgiska kliniken Reviderat av M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister Utgåva 6 Reviderat datum 2013-04-15 Godkänt av Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign Giltigt datum t o m 2014-04-15 Göran Wallin, verksamhetschef Vårdprogram för enterala nutritions- katetrar och enteral nutrition

VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

1 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Vårdprogram för enterala nutritions-

katetrar och enteral nutrition

Page 2: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

2 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Innehåll Bakgrund .................................................................................................................... 3

Syfte ............................................................................................................................ 3

Omfattning .................................................................................................................. 3

Ansvar ........................................................................................................................ 3

Indikationer/ kontraindikationer för enteral nutrition ................................................. 3

Ansvarsfördelning ....................................................................................................... 4

Inläggning av enterala nutritionskatetrar .................................................................... 5 Nasogastrisk sond (NGS), flocare 10 ............................................................................................... 5 Percutan endoskopisk gastrostomi (PEG) ...................................................................................... 7 Feedingjejunostomi ......................................................................................................................... 14 Postoperativ dekompression av ventrikeln eller när det är tekniskt omöjligt att anlägga en

PEG .................................................................................................................................................. 17

Hygien och hantering ................................................................................................ 18

Läkemedelsadministration ......................................................................................... 18

Nutrition ................................................................................................................... 19 Tillförsel av sondnäring .................................................................................................................. 19 Arbetsgång vårdavdelning ............................................................................................................. 20 Utvärdering/planering .................................................................................................................... 20 Dokumentation av nutritionsbehandlingen .................................................................................. 21 Toleransproblem ............................................................................................................................. 22

Bilagor ...................................................................................................................... 23 Bilaga 1: Skattning av energibehov ............................................................................................... 23 Bilaga 2: Skattning av vätskebehov ............................................................................................... 24 Bilaga 3: Val av sondnäring ........................................................................................................... 25 Bilaga 4: Lathund för droppräkning vid sondmatning med gravitationsaggregat .................. 26 Bilaga 5: Uppstartsschema av enteral nutrition i gastrostomi eller nasogastrisk sond ............ 27

1. Långsam uppstart ......................................................................................................... 28

2. Medel uppstart .............................................................................................................. 28

3. Snabb uppstart med pump- eller gravitationsmatning .................................................. 28

4. Bolusmatning ............................................................................................................... 28 Bilaga 6: Uppstartsschema av enteral nutrition i feedingjejunostomi ....................................... 29

Uppstart i feedingjejunostomi .......................................................................................... 30 Bilaga 7: Ordinationsschema enteral nutrition ............................................................................ 31

Referenser ................................................................................................................. 33

Page 3: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

3 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Bakgrund Vårdprogrammet för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition distribuerades i sin första version 97 och revideras årligen. Skriftlig patientinformation har utarbetats och vård- och omvårdnadsproblem för denna patientgrupp har minskat. För att få en mer samlad erfarenhet av de olika typerna av sonder och sondrelaterade problem fortsätter kirurgklinikens sondgrupp sitt arbete vid sidan av det nutritionsråd som startade sitt arbete 97. I kirurgiska klinikens videoarkiv finns filmer som visar inläggningsteknik, komplikationer och riskmoment. Här hittar du också vårdprogrammet med tillhörande patientinformation. Klicka här för att komma till videoarkivet. De olika sondtyperna finns på demonstrationstavlor placerade på övre gastrosektionens mottagning, kirurgavdelning 39, öronavdelning 42 samt på IVA.

Syfte Syftet med vårdprogrammet är dels att uppnå enhetlig inläggningsteknik, materialval samt pre- och postoperativa rutiner vid inläggning av enterala nutritionskatetrar. Samt att uppnå enhetliga rutiner vad gäller nutritionsbehandlingen

Omfattning Vårdprogrammet innehåller riktlinjer för inläggning av nasogastrisk sond, perkutan endoskopisk gastrostomi, gastroknapp, feedingjejunostomi. Det innehåller också nutritionsscheman och riktlinjer för hygien och hantering, läkemedelsadministration och vanliga toleransproblem. Dokumentet omfattar samtliga vårdavdelningar och mottagningar på Örebro Universitetssjukhus.

Ansvar Respektive verksamhetschef ansvarar för att föreliggande riktlinjer blir kända inom respektive klinik. Respektive medarbetare ansvarar för att följa föreliggande riktlinjer utifrån sin profession.

Indikationer/ kontraindikationer för enteral nutrition Indikation Kontraindikationer

Om patienten har en fungerande mag-tarmkanal, men av olika skäl inte kan tillgodose sitt energi- och näringsbehov med mat och kosttillägg, bör enteral nutrition ges. Eftersträva så långt det är möjligt att nyttja mag- och tarmkanalen då näringen har en gynnsam effekt på tarmslemhinnan.

Icke- fungerande mag- och tarmkanal, t.ex.:

Total obstruktion

Akut blödning i mag- och tarmkanalen

Trauma

Instabil cirkulation

Praktiska och etiska kontraindikationer:

Svårigheter att administrera sondnäring

Etiska överväganden, exempelvis vid terminal vård

Page 4: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

4 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Ansvarsfördelning

Läkare Bedömning av om patienten har behov av enteral nutrition.

Val av nasogastrisk sond, PEG, gastroknapp eller feedingjejunostomi.

Typ och mängd av sondnäring, vätskebehov, hastighet och matningssätt. Kan även ordineras av dietist.

Dokumentation av sin del av nutritionsbehandlingen.

Remiss till dietist vid behov av konsultation. Kan vara på grund av allergier, sjukdomstillstånd som påverkar energibehovet, toleransproblem, behov av förskrivning etc.

Sjuksköterska Inläggning av nasogastrisk sond (NGS) skall normalt utföras av sjuksköterska efter läkardelegering.

Ansvaret för att sjuksköterskan har inhämtat reell kunskap om inläggningsteknik, kunskap om indikationen för användandet av NGS samt kunskap om komplikationsrisker åvilar den medicinskt ledningsansvarige läkaren, det vill säga sektionschefen.

Ändrar matningshastighet enligt aktuellt schema.

Uppföljning av nutritionsbehandlingen inklusive vägning 1-2 gånger per vecka.

Överrapportering till särskilt boende, kommun eller assistenter.

Dokumentation av sin del av nutritionsbehandlingen

Ordnar med nutritionspump. Ska lånas från köket, kvittera ut pumpen och skriv vem som skall ha den. Ska patient till ett vårdboende skall avdelning och telefonnummer stå. Patienten skall ha med sig kvittot, det ska följa pumpen. Medicinsk teknik har hand om servicen av pumpen.

Uppgiften att iordningsställa och administrera sondnäring kan delegeras av respektive sektionsledare till undersköterska med reell kompetens. Delegationen utfärdas efter undervisning och skall vara skriftlig. Ett personligt delegeringsbeslut får inte delegeras vidare. Vid vård av patienter som har både matningssond i ventrikel eller tarm och intravasal kateter eller epiduralkateter är särskilda försiktighetsåtgärder nödvändiga för att undvika förväxling. Elever och studerande får inte självständigt utföra sondmatning av patient som även har intravasal kateter eller epiduralkateter.

Dietist ansvarar efter remiss från vårdavdelning för Ordination av sondnäring samt uppföljning av nutritionsbehandlingen.

Förskrivning av sondnäring. och tillbehör inför hemgång och därefter.

Dokumentation av sin del av nutritionsbehandlingen.

Page 5: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

5 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Inläggning av enterala nutritionskatetrar

Nasogastrisk sond (NGS), flocare 10

Indikationer: Kontraindikationer:

Enteral nutrition som inte beräknas fortgå mer än 2-4 veckor. Dock kan flera patienter nutrieras på detta sätt under betydligt längre tidsperioder om de är nöjda med sitt sondsystem.

Patologiska förändringar i svalget eller esofagus som omöjliggör intubation av esofagus.

Uttalad gastroesofageal refluxsjukdom

Mekanisk ileus

Material: Flocare 8 Ch/110 cm

Antibiotikaprofylax: Ingen

Inläggningsteknik

1. Patienten informeras om hur sondsättningen utförs och hur sonden ser ut.

2. Huvudändan höjs.

3. Xylocaingel anbringas i näsborren på den sida där förhållandena är vidast. Be patienten dra in luft via näsan så att bedövningsgelet kommer långt in i näskaviteten.

4. Testa så att ledaren i NGS glider lätt. Mät ut hur långt ned katetern skall föras.

5. För in sonden via näsan mot bakre svalget. Patienten bockar huvudet lätt framåt och sväljer samtidigt som hen känner att katetern når bakre delen av svalget. Samtidigt som patienten sväljer för man vidare katetern ned i esofagus. Detta steg kan underlättas om patienten får hålla en klunk vatten i munhålan eller suga upp en klunk vatten via sugrör från ett vattenglas. Vattnet sväljer hen samtidigt som man för katetern ned i esofagus.

6. När katetern är på plats avlägsnas ledaren och man kontrollerar läget genom att spruta in 20 ml luft. Man auskulterar samtidigt över ventrikeln med stetoskop och skall då höra ett tydligt ”bubbelljud”. Hörs inte detta ljud får enteral nutrition ej påbörjas. Vid tveksamheter om läget tillkalla patientansvarig läkare. I tveksamma fall rekommenderas röntgenkontroll innan start av enteral nutrition.

7. Katetern fixeras med tejp utmed kinden, ovanför och bakom örat. Fixeringen skall vara stadig så att risk för ofrivillig utdragning av sonden undviks. Sonden får heller inte störa synfältet. Kontrollera så att tejpen sitter bra och inte irriterar huden. Observera så att inte trycksår vid näsborrarna uppstår.

Page 6: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

6 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Komplikationer vid insättande av nasogastrisk sond Om sonden ligger i ventrikeln är största risken aspiration, vilket kan bli fatalt. Om man kan få sonden förbi pylorus ned till nedersta delen av duodenum minskar riskerna för aspiration. Detta läge nås i 40 %. Om katetern ligger i ventrikeln och man vill försöka att få den ned förbi pylorus kan man antingen:

Be röntgen om hjälp att i genomlysning med mjuka ledare positionera om sonden.

Via gastroskopi leda sonden rätt. Detta är tekniskt ofta ganska besvärligt då sonden dislocerar när gastroskopet dras upp.

InjEry-Max 0,5 g i v gives 1 timme innan sondsättning preparatet stimulerar ventrikelmotiliteten. Obs! Kontraindicerat om patienter behandlas med fenytoin (Epanutin®, Fenantoin® eller Lehydan®) och/eller Cisaprid (Prepulsid®).

Övriga komplikationer

Oavsiktligt avlägsnande av NGS (60%)

Ocklusion (10 %)

Näsblödning

Sond i trachea – lungor

Perforation av esofagus

Postoperativa rutiner Vid nasogastrisk sond är det viktigt att innan varje måltid kontrollera att sonden ligger rätt. Spruta ner

20 ml luft i sonden. Man lyssnar samtidigt över epigastriet och hör tydligt att det ”bubblar” om sonden ligger rätt.

Under nutritionsdelen, samt bland bilagorna, finns lathundar för hur man skattar energi- och vätskebehov, val av sondnäring, utvärdering och dokumentation samt uppstarts- och ordinationsscheman.

De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer, se tabell på sidan 22. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller läkare.

Remiss kan skrivas till dietist vid behov av bedömning eller ordination av sondnäring. Dietisten ansvarar efter remiss för att ordinera och förskriva sondnäring, sondsprutor och droppaggregat samt är den som patienten/vårdpersonalen kan vända sig till vid sondpreparatrelaterade biverkningar och problem.

Vid matningstillfällena skall 50ml kroppstempererat vatten sprutas i sonden före och efter.

Patientinformationsbroschyren ”Information till dig som får sondnäring genom nasogastrisk sond” finns på endoskopimottagningen och ska delas ut till patienten. I häftet ska finnas uppgifter om vilken läkare som lagt in PEG:en samt inläggningsdatum.

Page 7: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

7 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Percutan endoskopisk gastrostomi (PEG)

Boston Scientific Standard PEG 20 Fr Länk till PEG-remiss Om patient behöver enteral nutrition under en längre tid (> 4 -6 veckor ) bör man överväga om en gastrostomi ska anläggas. Dokumentera vilken sorts kateter som används. En PEG kan börja användas samma dag som den sätts.

Indikationer Kontraindikationer

Sväljningssvårigheter p.g.a. hjärnblödning/infarkt (obs att PEG är att föredra framför nasogastrisk sond för dessa patienter)

ÖNH – tumörer

Esofaguscancer

Nutrition efter trauma och vid långa postoperativa förlopp

Dekompression av ventrikeln

Ej dilaterbar stenos i esofagus

Intraabdominell infektion

Ascites

Koagulopatier

Anorexia nervosa

Mb Crohn

Relativa kontraindikationer: Svårigheter att lokalisera ljuskäglan genom bukväggen exempelvis vid omfattande kirurgi i övre delen av buken. Det skall framgå i remissen om patienten är opererad i övre delen av buken eller ej.

Material

Boston Scientific Standard PEG, 20 Fr.

Freka PEG, 20 Fr (till oroliga och plockiga patienter där det finns risk att patienten själv drar ut sin PEG).

PEG:arna finns på endoskopimottagningen i rummet märkt ”Rullmaterial”.

Antibiotikaprofylax När PEG anläggs med pull-through teknik finns en ökad risk för sårinfektion genom att stickkanalen kontamineras med patientens munflora. Dessa sårinfektioner är ibland svårbehandlade och kan leda till att gastrostomin måste avlägsnas. Antibiotikaprofylax har i vissa studier visat sig kunna reducera frekvensen av dessa infektionskomplikationer och vi har därför valt att alltid ge profylax vid anläggande av PEG.

Profylax ges till alla patienter som inte redan har pågående adekvat antibiotikabehandling av annat skäl. Efter anläggande av PEG ges 20 ml Bactrim, oral lösning, i PEG:en. Vid allergi mot Trimetoprim-Sulfa: Dalacin 600 mgi v (150 mg/ml = 4 ml).

Munhygien Det är viktigt med noggrann munhygien som utförs på vårdavdelningen dagen innan inläggning av PEG och dagligen därefter. Svampinfektioner i munhåla och svalg samt intorkade membraner och plaque skall vara avlägsnade för att inläggning av PEG kan bli aktuell.

Page 8: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

8 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Inläggningsteknik Uppdukning:

I de allra flesta fall kan PEG läggas i lokalbedövning på endoskopimottagningen. Vid behov ges premedicinering inj Petidin 50 mg/ml dosering 1 mg/kg im. Inläggningen av PEG bör ske av ett tränat team så att ingreppet sker under kortaste tänkbara tid. Risken för aspiration reduceras ju kortare tid proceduren tar. Om man bedömer att aspirationsrisken ändå är överhängande bör patienten vara sövd och intuberad under ingreppet.

Läkemedel tillgängliga vid PEG inläggning

Inj. Midazolam 5 mg/ml (är detsamma som Dormicum)

Inj. Petidin 50 mg/ml

Inj. Carbocain 5 mg/ml

Inj. Lanexat 0,1 mg/ml (För reversering av Midazolameffekten vid behov). Många av patienterna som får PEG är mycket känsliga för benzodiazepiner och bör därför ges Midazolam med stor försiktighet.

Övervakning:

Puls och blodtryck kontrolleras innan PEG inläggningen

Pulsoximeter

Syrgas ges via näskateter 5 l/min

Sug tillgänglig

Innan PEG inläggs utföres en fullständig endoskopisk undersökning av esofagus-ventrikel och duodenum.

1. PEG set 2. Sterila handskar 3. Tvättkopp 4. Tvättkompresser med

Klorhexidinsprit 5. Spruta 6. Sprutspets, (intramuskulär nål)

Page 9: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

9 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Förberedelser

1. Kontrollera setet och gastroskopets funktion.

2. Tvätta bukhuden och klä in med hålduk.

3. För ned gastroskopet, blås upp ventrikeln.

4. Rikta ljuskäglan mot önskad punkt där PEG:en skall placeras. Endoskopisten skall tydligt se en inbuktning i ventrikeln där assistenten trycker på bukhuden. Placera PEG:en där ljuskäglan syns bäst. Markera med spritpenna var PEG:en skall inläggas.

5. Lokalbedöva och med den tunna bedövningsnålen kontrolleras riktning och punktionsdjup. Vid detta moment utför man aspirationsrörelser med sprutan och om man innan nålen syns i ventrikeln får luft i sprutan finns risk för att man punkterat colon på sin väg in mot ventrikeln. Lägg ett 5 mm hudsnitt. Om ingen luft kan aspireras och nålen syns tydligt i ventrikeln punkterar man i identisk riktning med Seldingerkanylen.

6. Seldingerkanylen sticks in i ventrikeln.

7. Polypektomisnaran lägges runt seldingerkanylen varefter loopwiren matas in i ventrikeln och fångas med polypektomisnaran.

8. Gastroskopet och polypektomisnaran med vidhängande loopwire drages upp och ut genom patientens mun.

9. PEG och loopwirens öglor kopplas samman.

Page 10: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

10 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

10. PEG:en dras ned i ventrikeln och katetern ut genom bukväggen. När dilatationsdelen på PEG-slangen dras genom bukväggen håller man ett mottryck med fingrarna. Utför detta moment raskt.

11. Kontrollera kateterns läge genom avståndsmarkeringen på PEG-slangen notera detta läge i journalen. Att gastroskopera en andra gång för att kontrollera läget är onödigt och ökar endast risken för aspiration särskilt om inte ventrikeln och duodenum är tömd på luft i samband med inläggandet av PEG:en

12. Trä på fästplattan och spänn PEG:en lagom mycket så att ventrikeln tältas upp mot bukväggen. Undvik överdrivet drag då risk för nekros av ventrikelväggen finns.

13. Klipp PEG slangen till lagom längd.

Kirurgiska komplikationer Peristomal infektion (3- 15%)

Läckage

Ocklusion av slangen

Blödning

Nekrotiserande fasciit

Gastrocolisk fistel

Aspirationspneuomoni

Trycknekros i buk/ventrikelvägg

Kemisk peritonit orsakad av en självbegränsad lokaliserad buksmärta efter PEG inläggning är mycket vanligt. Upp till 40 % känner av detta, vilket ofta orsakas av ett minimalt läckage av ventrikelvätska med åtföljande lokaliserad peritonit och pneumoperitoneum. De allvarliga komplikationerna (trycknekros, dislokation av sonden, tubvandring och fasciit) orsakas oftast av för högt tryck av PEG:en mot bukväggen.

Mindre komplikationer

Större komplikationer

Mortalitet

Öppen gastrostomi 16 % 13 % 1-3 %

PEG 13 % 3 % 1 %

Page 11: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

11 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Postoperativa rutiner

Patienter som får PEG är ofta gamla och sjuka och bör vanligen ligga kvar på sjukhuset ett eller flera dygn så att man kan se till att gastrostomin och nutritionen fungerar ordentligt redan från början.

Under nutritionsdelen, samt bland bilagorna, finns lathundar för hur man skattar energi- och vätskebehov, val av sondnäring, utvärdering och dokumentation samt uppstarts- och ordinationsscheman.

De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer, se tabell på sidan 22. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller läkare.

Remiss kan skrivas till dietist vid behov av bedömning eller ordination av sondnäring. Dietisten ansvarar efter remiss för att ordinera och förskriva sondnäring, sondsprutor och droppaggregat samt är den som patienten/vårdpersonalen kan vända sig till vid sondpreparatrelaterade biverkningar och problem.

Vid matningstillfällena skall 50ml kroppstempererat vatten sprutas i sonden före och efter.

Patientinformationsbroschyren ”Information till dig som får sondnäring genom PEG” finns på endoskopimottagningen och ska delas ut till patienten. I häftet ska finnas uppgifter om vilken läkare som lagt in PEG:en samt inläggningsdatum.

Gastroknapp Gastroknapp är en kosmetiskt fördelaktig och praktisk matningskateter. PEG kan ersättas med gastroknapp tidigast 6 veckor efter att PEG inlagts. Bytet sker polikliniskt vid kirurgmottagningen.

Indikationer Kontraindikationer

Oklara patienter som ofta drar bort PEG:en

Patienter som önskar kosmetiskt och praktiskt fördelaktigare matningssystem.

Material MEDA MIC™-Key 18 Fr. Dessa finns på kirurgmottagningen i olika längder 1,2-5,0 cm.

Antibiotikaprofylax: Ingen

Page 12: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

12 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Inläggningsteknik Olika PEG varianter:

Patienter från andra landsting kan ha andra typer av PEG inlagda. Vissa av dessa är ”Tractionremovable” men andra inte går att avlägsna genom drag. Det beror på hur ventrikeldelen av slangen är utformad. På övre gastrosektionens mottagning finns en plansch med olika PEG-typer uppsatt. Där kan man se hur PEG:arna är konstruerade och om de kan avlägsnas genom drag eller genom endoskopimanöver.

Avlägsnande av PEG: Freka PEG

För de patienter som har en Boston Scientific PEG gäller följande: 1. Informera patienten om att han/hon kommer att känner en övergående

smärta vid stomat då PEG:en dras bort. 2. Lokalbedöva kring stomat vid behov. 3. Dra i PEG-slangen. 4. Täck stomat med torrt förband. Patienter som har en Freka PEG, 20 Fr 1. PEG:en går ej att dra ut. Man gastroskoperar patienten och med

polypsnara som läggs kring slangen avlägsnas PEG:en. 2. I vissa fall kan det vara medicinskt motiverat att enbart klippa PEG slangen

och peta in den avklippta slangen med stopplattan i magsäcken. Detta fungerar oftast utmärkt men man måste då noggrant informera patient och anhörig om att det finns en liten risk för att stopplattan kan ge ileus om passagehinder finns i tarmen t.ex. divertikulit/adherenser mm.

Mätning av stomakanalens längd:

1. Doppa stomimätarens ände med en mugg med kranvatten. 2. För stomimätaren genom stomat in i ventrikeln med patienten stående. 3. Fyll ballongen med 5 ml vatten. 4. Drag försiktigt i stomimätaren tills du känner ballongen mot ventrikelns

insida. 5. För ner den vita plastskivan mot bukväggen. 6. Läs av markeringen på ovansidan av plastskivan. Tjockleken på plastskivan

ger automatiskt en rörelsemån på 1-3 mm och är att betrakta som god passning.

7. Upprepa steg 4-6 med patienten i liggande ställning. 8. Medelvärdet av de båda mätningarna ger den rätta skaftlängden på MIC-

Key. 9. Töm ballongen och ta ut stomimätaren.

Insättning av knappen: 1. Packa upp MIC-Key och fyll ballongen med 5 ml koksalt med hjälp av en spruta med luerfattning. Om ballongen är asymmetrisk, rulla den försiktigt mellan fingrarna tills den jämnar ut sig.

2. Töm ballongen. 3. Doppa slangänden i vatten och för in den genom stomat med roterande

rörelser. 4. Fyll med 5 ml NaCl. 5. Kontrollera att ingen magvätska läcker ut ur stomat. Cirka 1-3 mm

rörelsemån upp och ner är att betrakta som god passning. 6. Vid läckage fyll på 2 ml, dock till högst 10 ml som är ballongens maxvolym.

Page 13: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

13 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Postoperativa rutiner

Patienten får med sig matningskatetrar och får ta kontakt med kirurgmottagningens sondansvariga sjuksköterska, tfn 019-602 45 70, då fler önskas.

Knappens ballong spricker vanligen efter 3-4 månader vilket innebär att man måste byta knappen ggr/år. Byte sker först när knappballongen spricker. När ballongen brister och knappen ramlar ut informeras patienten/anhöriga om att sätta tillbaka knappen och tejpa fast den mot huden samt ta kontakt med sondsköterskan på kirurgmottagningen USÖ. Med instruktion av anhörig/patient eller distriktssköterskan kan byte av ”gastroknappen” ske hemma/ vårdinrättning.

Under nutritionsdelen, samt bland bilagorna, finns lathundar för hur man skattar energi- och vätskebehov, val av sondnäring, utvärdering och dokumentation samt uppstarts- och ordinationsscheman.

De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer, se tabell på sidan 22. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller läkare.

Remiss kan skrivas till dietist vid behov av bedömning eller ordination av sondnäring. Dietisten ansvarar efter remiss för att ordinera och förskriva sondnäring, sondsprutor och droppaggregat samt är den som patienten/vårdpersonalen kan vända sig till vid sondpreparatrelaterade biverkningar och problem.

Vid matningstillfällena skall 50ml kroppstempererat vatten sprutas i sonden före och efter.

Patientinformationsbroschyren ”Information till dig som får sondnäring via gastroknapp” finns på endoskopimottagningen och ska delas ut till patienten. I häftet ska finnas uppgifter om vilken läkare som lagt in PEG:en samt inläggningsdatum. Patient får även med sig plånbokskortet som är ett litet kort att bära med sig där information om gastroknapp, inläggningsdatum och PAL finns noterat.

Kirurgiska kliniken tillhandahåller och svarar tills vidare för kostnaderna för gastroknapparna och nutritionsslangarna. Nya knappar och matningsslangar sändes efter från kirurgmottagningens sondsköterska på telefon 019-602 45 70.

Matningsslangarna har blå adapter.

Page 14: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

14 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Feedingjejunostomi

Freka FCJ Set Fr 9

Indikationer Kontraindikationer

Ventrikelresektioner med esofagojejunostomi

Perforeratulcus

Esofagusresektioner

Pancreasresektioner inkl Whipple

Mekanisk ileus.

Material NutriciaJejunokath® 1 mm diameter och 50 cm lång. Till varje sondförpackning finns skriftlig information till avdelningen som visar hur sonden ser ut. Antibiotikaprofylax Inf Eusaprim 10 mlx1, Inf Flagyl 1gx1. Vid Trimetoprim-Sulfa allergi: ge Doxyferm 400 mgx1 i stället för Eusaprim.

Inläggningsteknik

1. Lämpligaste punktionsstället ligger i den mittersta tredjedelen av den linje som sammanbinder navel och revbensbåge.

2. Efter avslutad operation, ta splitkanylen som ej har mandrin och stick snett genom bukväggen. För sedan ner katetern genom kanylen och in i buken.

Page 15: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

15 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

3. Dra tillbaka, öppna och avlägsna sedan splitkanylen.

4. Jejunostomikatetern skall som regel placeras i tarmlumen, cirka 10-15 cm distalt om Treitz´ ligament eller 20-30 cm distalt om den mest distala anastomosen. Det är viktigt att avståndet mellan katetern och Treitz´ ligament är så kort som möjligt.

5. Sätt en tobakspungssutur med resorberbart material kring punktionsstället. Sträck sedan tarmen som valts ut för tunnelering. Använd splitkanylen med tillbakadragen mandrin för punktion.

6. För fram den trubbiga mandrinen genom kanylen och skjut båda genom submukosan. Gör en tunnelering på 4-6 cm i distal riktning.

7. Avlägsna mandrinen och stick kanylen genom mukosan in i lumen med den skarpa kanylen.

8. För in katetern genom splitkanylen i tarmlumen ca 20 cm. Avlägsna splitkanylen. Knyt tobakspungssuturen och använd samma tråd för att sy upp katetern mot främre bukväggen. Sätt sedan minst 4 enstaka suturer mellan tunntarmen och främre bukväggen på ömse sidor om det ställe på tunntarmen som katetern går in.

9. Sy fast fästplattan med två suturer på bukväggen. Testspola katetersystemet innan buken sluts.

Page 16: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

16 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Kirurgiska komplikationer vid jejunostomi

Ocklusion av katetern

Dislokation av katetern

Läckage

Ileus

Knickbildning/knutbildning på katetern

Sårinfektion

Postoperativa rutiner När sondnäringen kommer direkt in i jejunum är patienten känsligare för att hög tillförselhastighet.

Maxhastigheten som tolereras brukar vara 125 ml/h.

När patient har en feedingjejunostomi så trappas sondnäringen alltid upp enligt ett specifikt upptrappningsschema, se bilaga 6. Sänd med schemat med patientens journal för information till patientansvarig sköterska på vårdavdelningen.

Vid matningstillfällena skall 10-20ml kroppstempererat vatten sprutas i feedingjejunostomin före och efter.

Under nutritionsdelen, samt bland bilagorna, finns lathundar för hur man skattar energi- och vätskebehov, val av sondnäring, utvärdering och dokumentation samt uppstarts- och ordinationsscheman.

De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer, se tabell på sidan 22. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller läkare.

Remiss kan skrivas till dietist vid behov av bedömning eller ordination av sondnäring. Dietisten ansvarar efter remiss för att ordinera och förskriva sondnäring, sondsprutor och droppaggregat samt är den som patienten/vårdpersonalen kan vända sig till vid sondpreparatrelaterade biverkningar och problem.

Page 17: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

17 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Postoperativ dekompression av ventrikeln eller när det är tekniskt omöjligt att anlägga en PEG

Material: Kendall Kangaroo 20 Fr

Inläggningsteknik Plattan förs ned mot huden utan överdrivet tryck.

En liten kompress läggs mellan plattan och huden. Det är viktigt att kontrollera hudområdet kring katetern så att inte lokala infektioner uppstår. Dagligen tvättas området med tvål och vatten och torkas noggrant.

Markera på katetern med permanent tuschpenna där katetern passerar hudnivån. Det kan hända att ventrikelperistaltiken greppar tag i den uppblåsa ballongen och matar ned den i bulben, därför bör man kontrollera att plattan inte ändrar läge. Om kateterballongen hamnar i bulben kan patienten utveckla symtom på ”hög ileus” med profusa kräkningar. Lägeskontroll måste då göras med efterföljande lägeskorrigering.

Anläggs under operationen i antrumnivå. Katetern dras genom omentet som även sys som täckning över gastrostomiplatsen.

Dubbla tobakspungssuturer sätts innan ballongen fylls med 10 ml koksalt.

Kontrollera att ballongen inte perforerats innan buken sluts samt att det går lätt att spola genom katetern.

Postoperativa rutiner Gastrostomikatetern bör vara öppen i minst 3 dygn kopplad till påse.

Patientinformation finns på webben www.usorebro.se/sv/Videoarkiv under enterala sonder.

Dras tidigast 3 veckor postoperativt. Dragningsrutinerna finns med på patientinformationen. Patienten kommer fastande till distriktssköterskemottagningen alt kirurgmottagningen och får efter dragningen stanna för observation 1 timme. Stomat täcks med torrt förband och sluter sig snabbt. Patienten får efter dragningen av gastrostomin äta som vanligt.

Page 18: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

18 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Hygien och hantering Aseptisk teknik är av största vikt vid hantering av enterala nutritionsprodukter. Oöppnad förpackning med sondnäring förvaras i rumstemperatur.

Hängtider för sondnäringen Fabrikstillverkad sluten förpackning med sondnäring har en hängtid på 24 timmar i rumstemperatur

om kopplingen mellan patient och sondnäringspåse ej bryts.

Förpackning med återförslutande membran kan förvaras i rumstemperatur i 24 timmar efter öppnandet även om kopplingen mellan patient och sondnäringspåse bryts.

Övriga öppnade förpackningar förvaras max 4 timmar i rumstemperatur.

Aggregat Vid intermittent tillförsel byts aggregatet efter varje matningstillfälle.

Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregatet minst en gång per dygn.

Sondspruta Sondsprutan är en engångsartikel och får inte återanvändas.

Skötsel av matningsslangar till knapp Matningsslangen är en engångsartikel och får inte återanvändas.

Läkemedelsadministration Läkemedelstillförsel via tunn sond medför risk för stopp i sonden.

Använd mixtur/lösning om det finns.

Om tabletter skall ges måste dessa krossas och finfördelas och lösas i 50 ml kroppstempererat vatten. Första gången som finfördelade tabletter ges via nasogastrisk sond skall man testspruta blandningen genom en nasogastrisk sond som ska finnas tillgänglig i medicinförrådet.

Inga tillsatser får göras till sondnäringen, då ändras osmolariteten.

Pluggar lösningen igen sonden skall man rådgöra med patientansvarig läkare om hur läkemedlet bäst administreras. Slamma upp med tillräcklig mängd vätska. Spola med 30-50 ml vatten innan och efter sondmatning samt innan och efter att medicin tillförts.

Page 19: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

19 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Nutrition Typ av sondnäring, mängd och hastighet ordineras av läkare eller dietist. Start av sondnäring sker oftast med pump. Vid högre hastigheter kan man ofta övergå till gravitationsmatning eller bolusmatning, se respektive uppstartsschema. Vilken uppstartshastighet som är lämplig beror på hur patienten ätit innan den enterala nutritionen startas, se arbetsgång på vårdavdelning. Val av sondnäring sker utifrån vilket energibehov patienten har. Vid långsam upptrappning tar det längre tid innan energibehovet täcks och parenteral nutrition kan behöva användas som komplement.

Vid nasogastrisk sond är det viktigt att innan varje måltid kontrollera att sonden ligger rätt. Spruta ca 20 ml luft i sonden och lyssna samtidigt med stetoskop över magsäcken

Retentionskontroll bör göras vid långsam uppstart eller vid retentionsbesvär. Detta görs en halvtimme innan nutritionsstarten öppnas sonden för att vara öppen i dränageläge. Man kontrollerar ventrikelretentionen, dvs. hur mycket sondvälling som ligger kvar i ventrikeln. Om denna volym

överstiger 300 ml - stäng sonden och gör uppehåll i 4 timmar följt av en ny retentionskontroll innan

man fortgår med EN. Är ventrikelretentionen fortsatt över 200 ml – fortsatt tarmvila och invänta läkarbeslut.

Ventrikelpropulsiva läkemedel kan öka toleransen. Om problem med retention, prova med inj Primperan 10 mg x 3 iv.

Matningshastigheten är den viktigaste faktorn för att öka toleransen. Vid illamående, kräkning och uppkördhet ska tillförselhastigheten omedelbart minskas. Backa vid behov ett steg i respektive uppstartsschema. När symtomen avklingar ökas hastigheten enligt schema.

Patientens läge är av stor betydelse för att förbättra toleransen och minska risken för komplikationer. Om möjligt ska patienten sitta upp under matningen, annars höj huvudändan på sängen med 30-40 grader.

Det är viktigt med god munhygien för att förhindra svampinfektion och karies. Munhygien ska utföras dokumenteras morgon och kväll.

Ge ej för kall sondnäring. Om den stått i kylskåp så värm den t.ex. i lite vattenbad.

Tillförsel av sondnäring Matning med nutritionspump

Nutritionspumpen säkerställer kontinuerlig tillförsel vid hastigheter lägre än 100 ml/h. Detta är viktigt om patient är undernärd, varit fastande i mer än tre dygn eller om man av andra skäl vill gå försiktigare fram.

När pump inte längre är nödvändigt kan man övergå till gravitations- eller bolusmatning, vilket ger mer frihet.

Gravitationsmatning

Gravitationsaggregat med droppkammare används. Hastigheten kontrolleras genom att räkna antalet droppar, se lathund för droppräkning vid sondmatning med gravitationsaggregat.

Kan användas i hastigheter över 100ml/h.

Kan användas från start om patient ätit fram tills att den enterala nutritionen påbörjas.

Bolusmatning

Innebär att matningen sker med hjälp av en sondspruta under cirka 20-30 minuter och att mängden vanligtvis motsvarar en måltid.

När man kommit upp i 100 ml/h kan man helt eller delvis övergå till bolusmatning.

Kan användas från start om patient ätit fram tills att den enterala nutritionen påbörjas

Page 20: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

20 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Arbetsgång vårdavdelning Klicka på rubriken för mer information, denna information finns också som bilaga längst bak i vårdprogrammet.

1. Skattning av energibehov (bilaga 1)

2. Skattning av vätskebehov (bilaga 2)

3. Val av sondnäring (bilaga 3)

4. Uppstart enligt schema utifrån patientens tidigare matintag (bilaga 5-6) Undernärda patienter har vanligtvis någon form av näringsbrist. Detta gör att tarmslemhinnan kan vara extra känslig varför volym och hastighet bör anpassas efter patientens förutsättningar. Långsam uppstart Används för patienter som varit fastande i mer än tre dygn, oavsett om patienten är under-, normal- eller överviktig. Används när patient bedöms vara undernärd eller där man av andra skäl bedömer att en mycket försiktig uppstart är av värde. Medel uppstart Används för patienter som inte varit fastande i mer än tre dygn, men som under längre tid täckt mindre än hälften av sitt energibehov per os. Snabb uppstart Används för patienter som täckt mer än hälften av sitt energibehov per os fram till att den enterala nutritionen påbörjas. Uppstart via feedingjejunostomi Används för patienter som får näringen direkt i jejunum.

Utvärdering/planering Utvärdering om nutritionsbehandlingen överrensstämmer med uppsatt mål skall göras regelbundet och omfattar:

Bedömning av intag i relation till behov.

Uppföljning av vikt 1-2 gånger/vecka och andra variabler som är viktiga vid nutritionsbehandlingen

Eventuellt ny ordination och/eller förändring av det uppsatta målet (t.ex. på grund av fortsatt viktnedgång, toleransproblem).

Patienter med total enteral nutrition (=enteral nutrition som enda näringskälla) under lång tid (månader – år), bör bedömas regelbundet vad gäller eventuella tecken på näringsbrist. Alla beräkningar av energibehov är skattningar och en enskild individs behov kan ändras över tid samt kan avvika från andras. Vid behov av konsultation eller förskrivning av sondnäring inför hemgång; remiss till dietist.

Page 21: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

21 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Dokumentation av nutritionsbehandlingen Hela behandlingsprocessen ska dokumenteras. Det innebär att följande ska finnas i journalen.

Målsättning med nutritionsbehandlingen (t.ex. att patienten ska vara viktstabil).

Aktuell vikt och längd vid start av behandlingen.

Vikt vid uppföljningstillfällena (1-2 ggr per vecka), dokumenteras i RoS.

Uppskattat energibehov vid start av behandlingen samt om detta justeras i efterhand.

Ordinerad mängd sondnäring.

Vilket uppstartsschema som används.

Aktuell hastighet på sondnäringen och om detta fungerar väl för patienten.

Administrationssätt (pump, gravitationsmatning, bolusmatning).

Utvärdering av om man når målet och vilka åtgärder som annars ska vidtas för att uppnå detta.

Komplikationer som uppstår i samband med sondmatningen.

Eventuell förskrivning av produkter.

Page 22: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

22 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Toleransproblem De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer, se nedan. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller läkare.

Länk till vårdhandbokens information om åtgärder vid toleransproblem

Problem Möjlig orsak Möjlig lösning/förebyggande åtgärd

Diarré (>3 lösa avföringar/dygn)

För snabb tillförsel Minska hastigheten

Antibiotika Använd probiotika: t.ex. 10 Semper magdroppar/dag. När förbättring märks, minska till 5 droppar/dag. Observera att det kan ta 1-2 veckor innan det får god effekt.

Annat läkemedel Se över läkemedelslista. Ev. behov av stoppande läkemedel.

Fel läge på sond Kontrollera/justera sondens läge

Bakterieinfektion Se över hygien

Kall sondnäring Använd rumstempererad sondnäring.

Förstoppning Dehydrering Öka vätsketillförsel.

Immobilitet Mobilisering + ev. lösande läkemedel.

Läkemedel Se över läkemedelslista + ev. lösande läkemedel. Katrinplommondryck 100 ml x 1-2, kan ges när matningshastigheten är >50 ml/h.

Illamående, kräkning För snabb tillförsel Minska hastigheten.

Kall sondnäring Använd rumstempererad sondnäring.

Förstoppning diarré Se ovan

Nedsatt ventrikeltömning Minska hastighet alt mängd sondnäring. Retentionskontroll se sidan 19. Ventrikelpropulsiva läkemedel kan öka toleransen, inj Primperan 10 mg x 3 iv.

Smärta Fel kateterläge Avbryt tillförseln, kontrollera kateterläge via röntgen.

Slaggning av kateter Läkemedelstillförsel Spola ordentligt, Eventuellt kan lite ananasjuice eller cola ha lösande effekt.

Page 23: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

23 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Bilagor Bilaga 1: Skattning av energibehov Patientens energibehov per dag skattas utifrån aktuell vikt.

Aktvitetsnivå Antal kalorier/ kilo kroppsvikt och dygn

Sängbunden patient 25 kcal

Uppegående patient 30 kcal

Återuppbyggnadsfas/ för viktuppgång 35 kcal

För patienter med sjukdomar eller tillstånd där energibehovet är ökat eller vid behov av viktuppgång/viktnedgång görs en individuell skattning av energibehovet av en dietist.

Exempel på beräkning av energibehov vid normalt BMI* Patient: 170 cm, väger 72 kg, har ett BMI på 25. Är sängliggande, så beräknad aktivitetsnivå är 25 kcal/kg kroppsvikt.

1. Aktuell vikt på 72 kg x 25 kcal = 1800 kalorier. 2. Dagsbehov för att patienten, som är sängliggande, skall hålla sig viktstabil är 1800 kalorier per dygn.

* normalt BMI för åldrarna 18-70 är mellan 18-25. Efter 70 räknar man normalt BMI mellan 22-27.

Exempel på beräkning av energibehov vid BMI över 25*

* Vid övervikt/fetma görs beräkning utifrån den kroppsvikt som motsvarar BMI 25 med tillägg av 25 % för den överskjutande vikten.

Utvärdering av det skattade behovet ska ske genom vägning av patienten 1-2 gånger per vecka.

En patient som väger 88 kg, är 165 cm och har ett BMI på 32. Är uppegående, så beräknad aktivitetsnivå är 30 kcal/ kg kroppsvikt.

1. Patientens vikt vid BMI 25 = 68 kg. 2. Aktuell vikt (88 kg) minus vikten vid BMI 25 (68 kg) = 20 kg (= den överskjutande vikten). 3. 25 % av 20 kg = 0,25 x 20 kg = 5 kg ( = 25 % av överskjutande vikten). 4. Vikt vid BMI 25 + 25 % av överskjutande vikt är då 68 kg + 5 = 73 kg.

Denna vikten är den vi utgår ifrån för beräkning av det dagliga energibehovet. 5. 73 kg x 30 kcal = 2190 kcal/ dygn = hans energibehov vid aktivitetsnivå 30 kcal/ kg kroppsvikt.

Page 24: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

24 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Bilaga 2: Skattning av vätskebehov Om ingen särskild hänsyn behöver göras gällande vätskeintaget beräknas vätskebehovet utifrån aktuell vikt med 30 ml per kilo kroppsvikt. Vissa tillstånd som till exempel höga flöden i stomi och njursjukdomar medför förändrat vätskebehov. Vid feber är vätskebehovet större. För varje grads temperaturstegring behövs ca 250 ml extra vätska/dygn. Sondnäringen beräknas som 80 % vätska. Intas inget per os behövs i regel extra vätska utöver sondnäringen. Detta kan till exempel ges genom att öka vätsketillförseln före och/eller efter matningstillfällena om patienten tolererar detta. Man kan även tillföra extra vätska mellan måltiderna. Exempel på uträkning av vätskebehov:

Patient: Väger 68 kg. Är ordinerad 1x 500 ml Fresubin original fiber samt 2 x 500 ml Fresubin energy fiber. Ges som frukost, lunch och kvällsmål. Äter och dricker inget per os.

1. Aktuell vikt på 68 kg x 30 ml = 2000 ml. Vätskebehovet är då 2000 ml per dygn. 2. Ordinerad mängd sondnäring ger: 1200 ml vätska. Detta beräknas genom att:

80 % vätska av 1500 ml = 0,8 x 1500 ml = 1200 ml. 3. Beräknat vätskebehov utöver sondnäring: är 800 ml (2000 - 1200).

I samband med sköljning före och efter matningstillfället ges 300 ml (50 ml x 6). Resterande 500 ml (800 – 300) kan t.ex. ges genom att öka mängden vid matningstillfällena.

Page 25: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

25 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Bilaga 3: Val av sondnäring Fresubin original fiber är förstahandsval vid långsam uppstart. Efter en vecka övergår man till den sondnäring som är lämplig i relation till patientens energibehov. Vid medel och snabb uppstart använder man från början den sondnäring som är lämplig. Vid diabetes används antingen en fibersondnäring eller en diabetesanpassad sondnäring. Vid sjukdomstillstånd eller allergier/intoleranser där behov av sjukdomsspecifik sondnäring finns, kan remiss till dietist skrivas.

Energibehov Förstahandsval Mängd Alternativ Mängd

900-1100 kcal Fresubin Complete 1000 1000 ml

1100-1350 kcal Fresubin Complete 1200 1000 ml

1350-1650 kcal Fresubin original fiber 1500 ml

1650-1900 kcal Fresubin original fiber + Fresubin energy fiber

1000 ml 500 ml

Fresubin original fiber + Fresubin protein energi näringsdryck

1500 ml 200 ml

Fresubin original fiber 1750 ml

1900-2150 kcal Fresubin original Fiber 2000 ml Fresubin orginal Fiber Fresubin Energy Fiber

500 ml 1000 ml

2150-2400 kcal

Fresubin energy fiber 1500 ml

2400-2600 kcal Fresubin energy fiber + Fresubin protein energi näringsdryck

1500 ml 200 ml

2600-2850 kcal Fresubin energy fiber 1800 ml Fresubin energy fiber + Fresubin 2kcal drink näringsdryck + Calogen jordgubb

1500 ml 200 ml 30 ml

2850-3100 kcal Fresubin energy fiber 2000 ml

Page 26: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

26 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Bilaga 4: Lathund för droppräkning vid sondmatning med gravitationsaggregat Hastighet i ml/timme Antal droppar per minut (ca)

100 ml/timme 35

150 ml/timme 50

200 ml/timme 70

250 ml/timme 85

Formel för att räkna ut dropptakten: Antal ml per timme = antal droppar per minut 3

Page 27: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

27 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Bilaga 5: Uppstartsschema av enteral nutrition i gastrostomi eller nasogastrisk sond Namn: Personnummer:

Längd: Vikt: BMI:

Beräknat vätskebehov: Vätska som ska tillföras utöver sondnäring: Administrationssätt:

Pumpmatning Droppmatning Bolusmatning med spruta

Beräknat energibehov: Beräknat proteinbehov: Behandlingsmål:

Viktstabilitet Viktuppgång till: Viktnedgång till: Annat:

Typ av sondnäring:

Patienten ska halvligga eller sitta under matning (minimum 30 graders lutning).

Påbörja och avsluta alltid matningen med 50 ml vatten som ges i sonden/gastrostomin.

Resterande mängd vätska ges via sonden, parenteral nutrition eller som dryck om patienten klarar intag per os.

Använd alltid pump tills man uppnått en hastighet på minst 100 ml/h. Då man uppnått hastigheter över 100 ml/timme kan gravitations – eller bolusmatning med fördel användas istället för pump.

Vid problem med uppspändhet, illamående eller diarré; minska hastigheten. Stanna vid behov kvar längre än en dag på samma hastighet.

Målet är att uppnå en hastighet av minst 250ml per timme om patienten tolererar det.

Sondnäringen fördelas på 3-5 måltider/dygn.

Utvärdera behandlingen kontinuerligt med vikt 1-2 gånger/vecka. Oftast behövs sondnäringen ändras till mer energirika sorter en tid in i uppstarten.

Observera att parenteral nutrition kan behövas för att tillgodose energibehovet fram till att tarmen tolererar en större mängd sondnäring, framförallt vid långsam uppstart.

Datum Del av energibehov

Volym (ml) Tillförselhastighet Kalorier Signerat

Page 28: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

28 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

1. Långsam uppstart

Används för patienter som varit fastande i mer än tre dygn, oavsett om patienten är under-, normal- eller överviktig. Samt när patient bedöms vara undernärd eller där man av andra skäl bedömer att en mycket försiktig uppstart är av värde.

Använd Fresubin original fiber första veckan. Därefter övergång till den sondnäring som är lämplig i relation till patientens energibehov, se bilaga 3: Val av sondnäring.

Därefter kan hastigheten ökas med 25 ml/timme per dag tills önskad hastighet uppnås.

2. Medel uppstart Används för patienter som inte varit fastande i mer än tre dygn, men som under längre tid täckt

mindre än hälften av sitt energibehov per os.

Uppstart sker med den typ av sondnäring som är lämplig i relation till patientens energibehov. Se bilaga 3: Val av sondnäring.

3. Snabb uppstart med pump- eller gravitationsmatning Används för patienter som täckt mer än hälften av sitt energibehov per os fram till den enterala

nutritionen påbörjas.

Uppstart sker med den typ av sondnäring som är lämplig i relation till patientens energibehov. Se bilaga 3: Val av sondnäring.

Procent av beräknat behov Hastighet Droppar per minut

Dag 1 50 % 100 ml/timme 33 droppar/minut

Dag 2 100 % 200 ml/timme 70 droppar/minut

Dag 3 100 % 250 ml/timme 85 droppar/minut

4. Bolusmatning För personer som tolererar högre tillföselhastigheter och själva vill kan bolusmatning med spruta

användas.

Det går bra att sondmata sondnäring, kosttillägg eller dryck.

Man kan kombinera både snabb uppstart med pump- eller gravitationsmatning och bolusmatning.

Måltiden skall alltid ta ca 20-30 minuter, det är lagom att spruta in ca 100 ml per 10 minuter. Maxmängden är 300 ml/20-30 minuter.

Mängd Hastighet Droppar Införseltid /påse

Dag 1 500 ml 25 ml/timme Använd pump 20 h

Dag 2 500 ml 35 ml/timme Använd pump 14 h

Dag 3 1000 ml 45 ml/timme Använd pump 11 h

Dag 4 1000 ml 55 ml/timme Använd pump 9 h

Dag 5 1000 ml 65 ml/timme Använd pump 8 h

Dag 6 1500 ml 65 ml/timme Använd pump 8 h

Dag 7 1500 ml 80 ml/timme Använd pump 6 h

Mängd Hastighet Droppar per minut

Dag 1 500 ml 50 ml/timme Använd pump

Dag 2 1000 ml 100 ml/timme 33 doppar per minut

Dag 3 1500 ml alt 100 % av beräknat behov 150 ml/timme 50 droppar per minut

Dag 4 100 % av beräknat behov 200 ml/timme 70 droppar per minut

Dag 5 100 % av beräknat behov 250 ml/timme

Page 29: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

29 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Bilaga 6: Uppstartsschema av enteral nutrition i feedingjejunostomi Namn: Personnummer:

Längd: Vikt: BMI:

Beräknat vätskebehov: Vätska som ska tillföras utöver sondnäring: Administrationssätt:

Pumpmatning Droppmatning Bolusmatning med spruta

Beräknat energibehov: Beräknat proteinbehov: Behandlingsmål:

Viktstabilitet Viktuppgång till: Viktnedgång till: Annat:

Typ av sondnäring:

Använd alltid nutritionspump. Maxhastigheten är 125 ml/h.

Använd Fresubin original fiber fram till dag 5, därefter övergång till den sondmat som är lämplig i relation till patientens energibehov, se bilaga 3: Val av sondnäring.

Patienten ska halvligga eller sitta under matning (minimum 30 graders lutning).

Påbörja och avsluta alltid matningen med 10-20 ml vatten som ges i jejunostomin.

Resterande mängd vätska ges via sonden, parenteral nutrition eller som dryck om patienten klarar intag per os.

Vid problem med uppspändhet, illamående eller diarré; minska hastigheten. Stanna vid behov kvar längre än en dag på samma hastighet.

Observera att parenteral nutrition kan behövas för att tillgodose energibehovet fram till att tarmen tolererar en större mängd sondnäring.

Datum Del av energibehov

Volym (ml) Tillförselhastighet Kalorier Signerat

Page 30: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

30 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Uppstart i feedingjejunostomi När sondnäringen går direkt in i jejunum så sker upptrappning av matningshastigheten alltid långsamt då man blir känsligare för toleransbesvär.

Mängd Hastighet Införseltid/ påse

Dag 0 (6 h post-operativt)

150 ml (* resterande mängd kastas) 10 ml/timme 15 h

Dag 1 500 ml 20 ml/timme 25 h

Dag 2 1000 ml 45 ml/timme 11 h

Dag 3 1500 ml 65 ml/timme 8 h

Dag 4 1500 ml 85 ml/timme 6 h

Dag 5 1500 ml eller 100 % av energibehovet* 100 ml/timme 5 h

Dag 6 1500 ml eller 100 % av energibehovet* 125 ml/timme 4 h

*Om patienten har ett högre energibehov än 1500kcal per dygn ska man på dygn 5 börja trappa in mer energirik sondnäring, se bilaga 3: Val av sondnäring.

Page 31: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

31 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Bilaga 7: Ordinationsschema enteral nutrition Namn: Personnummer:

Längd: Vikt: BMI:

Beräknat vätskebehov: Vätska som ska tillföras utöver sondnäring: Administrationssätt:

Pumpmatning Droppmatning Bolusmatning med spruta

Beräknat energibehov: Beräknat proteinbehov: Behandlingsmål:

Viktstabilitet Viktuppgång till: Viktnedgång till: Annat:

Typ av sondnäring:

Datum Del av energibehov

Volym (ml) Tillförselhastighet Kalorier Signerat

Page 32: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

32 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Datum Del av energibehov

Volym (ml) Tillförselhastighet Kalorier Signerat

Page 33: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

33 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Referenser

Larson DE, Burton DD, Schroeder KW, Di Magno EP. Percutaneous endoscopic gastrostomy: indications, success, complications and mortality in 314 consecutive patients. Gastroenterology 1987:93:48-52.

William R. The efficacy and limitations of PEG. Arch Surg - Vol 127, March 1992 261 - 263.

Naresh K. Antibiotic prophylaxis for percutaneous endoscopic gastrostomy. A prospective randomized double blind clinical trial. Annals of Internal medicine 1987;107:824-828.

Hull M.A. Audit of outcome of long-term enteral nutrition by PEG. The Lancet Vol 341: april 3, 1993 869-871.

Afzelius M. Nutritionsteam och kontaktman. Droppjournalen nr 2 juni 1996 9-10.

Akkerdiijk W.L. PEG comparison of push and pull methods and evaluation of antibiotic prophylaxis. Endoscopy 1995; 27: 313 - 316.

Backman Lars. Största framsteget inom enteral nutrition. PEG används allt mer. Läkartidningen Volym 90 Nr 14 1993. 1376 - 1380.

Keymling M. Technical aspects of enteral nutrition.Gut 1994 supplement 1: 77 - 80.

Bengmark Stig. Sluta med perioperativ tarmsvält! Svenskkirurgi 54. 2 - 5.

David A. Gastrostomy: Operative or nonoperative? Surcigal clinics of North America Volume 72 number 2 april 1992. 515 - 523.

Is early oral feeding safe after elective colorectal surgery. A prospective randomized trial. Annals of surgery Vol 222 Nr 1, 73-77

Lathund vätske- och nutritionsbehandling. Öl Stefan Spinell Piteå Sjukhus.

Use of a feeding jejunostomy after oesophagogastric surgery. S.E. Wakefield.

British Journal of Surgery 1995, 82, 811-813.

Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (1988:25) om ansvarsfördelning inom den slutna hälso- och sjukvården vid sondmatning samt vid användning av intravasal kateter och epiduralkateter.

Socialstyrelsens allmänna råd om delegering. (SOSFS 1980: 100).

American Gastroenterological Association Medical Position Statement: Guidelines for the Use of Enteral Nutrition. D.Kirby. 95.

Korula J Harma C.A simple and inexpensive method of removal or replacement of gastrostomy tubes.JAMA 1991: 265: 1426-8.

Selley WG. Swallowing difficulties in stroke patients: a new treatment. Age ageing 1985 14: 361-5

Norton B A randomise prospective comparison of PEG and NGS after acute dysphagic stroke BMJ 96 312 13-6.

Internet adresser med information om enterala sonder

www.usorebro.se/sv/Videoarkiv

Page 34: VÅRDPROGRAM FÖR ENTERALA NUTRITIONSKATETRAR … nutritionskatetrar Reviderad 20130415.pdf · Dokumentnamn Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition Dokumentkategori

Dokumentnamn

Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentkategori

PM, flik 3 Sida

34 (34)

Upprättad av

Lars-Göran Larsson, öl Upprättad datum

1997-05-20 Verksamhet

Kirurgiska kliniken Reviderat av

M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl, A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister

Utgåva

6 Reviderat datum

2013-04-15

Godkänt av

Göran Ågren, sektionschef ÖG Sign

Giltigt datum t o m

2014-04-15

Göran Wallin, verksamhetschef

Malin Wickbom

Specialistläkare, Kir klin

Göran Ågren Överläkare, Kir klin

Göran Wallin Verksamhetschef, Kir klin

Alexandra Roth Dietist, Kir klin

Ragna Rönning Dietist, Med klin

Jonna Björkegren Dietist, Med klin

Hanna Kask Dietist, Med klin