Valet och kvalet

:: valet & kvalet ::ZOOMAT

Så funkar valet

Mellan två praktikplatserUtmanarpartierna

Ekologiskt – till varje pris?De debatterar i Strömbäck

Innehåll2 ZOOMAT

Förstagångsväljarna ............................ 3–5Jobben – Andreas, arbetssökande .......................... 6Jobben – så ser det ut i siffror .......................... 7Jobben – Jenny Holmberg startade eget ................... 8–9Småpar0erna ............................ 10Reportage – Piraterna .......................... 11–13Valguide ............................ 14–15Ekologisk mat – en jämförelse .......................... 16–17Ekologiskmat med C och Mp .......................... 18–19Kommunbudget – äta tårtan eller ha kvar den ................ 20Deba1örerna – en presenta0on .......................... 20Så funkar det – valet ........................... 22–23En förstagångsväljares funderingar ..................... 24

Redaktion

Åsa Brändström, reporter

Olov Antonsson, reporter

Hanna Degerström, reporter

Baland Reza, reporter

Daniel Brännlund, fotograf

Erik Lundgren, fotograf Elin Falk, reporter

Josefin Peciva, redigering

Zoomatär poli0skt och religiöstobunden och har produce-ras av elever på Ström-bäcks folkhögskolasjournalistlinje, press, höst-terminen 2010. Den haringet vins0ntresse och ärgjord 0ll förmån för allafria själar. Därmed före-kommer inga annonsereller någon annan form avreklam i materialet.

Huvudväxel: 090-426 00Fax: 090-426 05Adress:Strömbäcks folkhögskolaPL 360905 82 Umeå

[email protected]

Ansvarig utgivare:Karin Bernspång

Denna )dning )llägnas vår vän,Oskar Forsgren1986 – 2010.

Jobben viktigastför unga väljare

VALET & KVALET 3

Förstagångsväljarna haraldrig varit så många. IUmeå ska nästan allarösta, men häl!en harännu inte bestämt sigför var de ska lägga sinröst. Det visar en valun-dersökning som Zoomatgjort i samarbete medVK.

Så gott som alla av de tillfrågadei vår undersökning är överensom att de ska rösta. Främst föratt de vill vara med och påverkaresultatet, men också för att de

känner att det är deras skyldig-het att rösta.Ideologierna spelar stor roll

när ungdomarna väljer parti,men även specifika frågor haren viss del i beslutet. Jobben ärden absolut viktigaste sakfråganför förstagångsväljarna.Även miljön är en viktig fråga

visar undersökningen. Den om-debatterade fildelningsfråganvisade sig överraskande nogvara ganska obetydlig för för-stagångsväljarna i Umeå.Att de är ovanligt många i

årets val, öppnar för en spän-nande valspurt. Många av de vipratat med har ännu inte be-

stämt sig för vilket parti de skarösta på.Med två och en halv vecka

kvar till valet är de drygt 500000 förstagångsväljarna i Sve-rige en kraft att räkna med ochen för partierna viktig grupp attvinna.Av de i undersökningen som

svarade på frågan ”Vad skulledu rösta på om det var validag?” visar resultatet att sym-patisörerna för de rödgröna är itydlig majoritet.På nästa sida kan du se sam-

manställningen av undersök-ningen.

ELIN FALK

Daniel Johansson, 21 år.

Ska du rösta?–Ja självklart!

Vad avgör vad du väljer?–Det ska vara rött, så enkelt ärdet, det blir det röd-gröna, ingatvivel.

Josefine Dahlberg, 18 år.

Ska du rösta?–Absolut.

Vad avgör vad du väljer?-–Jag vill ha rättvisa och har be-stämt mig för sossarna, de villha någon sorts jämlikhet.

Karl Brinck, 19 år.

Ska du rösta?–Ja, men jag vet inte på vad. Jagär liberalsocialist så det finnsinga partier som riktigt passarin.

Vad avgör vad du väljer?–Det har nog att göra med ideo-logier.

Rebecca Hansson, 20 år.

Ska du rösta?–Ja, jag ska rösta men jag harinte bestämt mig för vad, dethänger fortfarande i luften.

Vad avgör vad du väljer?–Det som avgör är de frågorsom rör mig mest, som barn, fa-milj, unga och studier.

TEXT: HANNA DEGERSTRÖMFOTO: DANIEL BRÄNNLUND

Vi frågade 111 elever på olikaskolor i Umeå. Undersök-ningen gjordes på Dragonsko-lan, Minervaskolan, Östragymnasiet och Strömbäcksfolkhögskola.De flesta som svarade var 18år (89 st), resterande var 19år (10 st), 20 år (4 st) och 21år (8 st). Ungdomarna 5llfrå-gades bland annat om deskulle rösta, och vad som i såfall avgör hur de röstar.Undersökningen är inte sta-5s5skt säkerställd.

Så svarade

Umeåsunga

Ska du rösta?

FAKTA valundersökning

Nej

3%

Ja 97%

Såsvaradeförstagångsväljarna

GRAF

IK:K

ALLE

JAKO

BSSO

N/

VK

4 ZOOMAT

Svårtippad utgång

VALET & KVALET 5

Ungdomsarbetslösheten är denfråga som Magnus Blomgrentror kommer att avgöra hur för-stagångsväljaren röstar. Mendet finns flera faktorer somavgör var de lägger sin röst. Denhär gruppen är mer rörlig än ti-digare och de röstar mer avhjärta än hjärna.– De är mer känsliga för vilka

intryck de får och bestämmersig sent i en valrörelse.Magnus Blomgren tycker att

den här gruppen har ett suntförhållningssätt till enfrågepar-

tierna. Ett enfrågeparti hållersig till just det, en fråga, ochkan kohandla med övriga frå-gor för att föra fram just denfrågan.

Avgöra eller skolka

– Känslan förstagångsväljarenfår är att min röst spelar roll ijust den här frågan, man villveta vem som gör vad.Samtidigt som förstagångs-

väljarna kan avgöra hela valet ärdet också den grupp som röst-skolkar mest. Slaget om vem

som kommer att ta hem rege-ringsmakten är det som första-gångsväljaren kommer att läggamest fokus på.– Men både landstingsval och

kommunval borde vara det somde lägger energin på, där avgörsde frågor som påverkar derasvardag, säger MagnusBlomgren.Han berättar att förstagångs-

väljaren tidigare röstat på par-tier som inte haftregeringsmakten, men att detförändrades med förra valet.

Ny* stöd med blocken

Det var det första valet där vihade ett tydligt alternativ. Istäl-let för flera små partier, fannsdet nu ett borgerligt block. Fråndet valet har en del intressant

fakta kommit fram.– Då fick den borgliga allian-

sen ett stöd som man inte setttidigare, och man såg att första-gångsväljaren förändrat sitt be-teende och inte röstade påsamma parti som mamma ellerpappa.Magnus Blomgren tror att

årets val med två block kommeratt öka valdeltagandet ytterli-gare.– Det är en paradox i och

med att det egentligen bara ärtvå alternativ. Alla väljare vill hapaket, men tydliga paket.

Förstagångsväljarna har aldrig varit så många somnu och kan avgöra var regeringsmakten hamnar.Det är oerhört svårt a2 säga hur det går i årets valtycker Magnus Blomgren, statsvetare på UmeåUniversitet.

Statsvetaren Magnus Blomgren tycker a1 årets val, där förstagångsväljarna kan avgöra allt, är svåranalyserat.

TEXT: HANNA DEGERSTRÖMFOTO: DANIEL BRÄNNLUND

Andreas – mellantvå praktikplatser6 ZOOMAT

– Det var någon som jämfördekänslan att vara arbetslös medhur det känns när ett för- hål-lande tar slut. Man tappar heltgnistan och det blir tomt.I sju års tid har Andreas An-

dersson varit inskriven som ar-betssökande påArbetsförmedlingen (AF). Hanhar bitvis känt sig deprimerad.– Självförtroendet är väl inte

det bästa. Det går i vågor hurmotiverad jag är. Vissa dagarkänns det helt meningslöst.28-åriga Andreas är, född och

uppvuxen i Kristineberg. Förfyra år sedan flyttade han frånMalå, via föräldrahemmat iKristineberg till Umeå.Genom AF i Umeå praktise-

rade Andreas hos en elgrossist.Efter praktiken gick han en för-beredande elektrikerutbildning.– Det var ett ganska lätt val.

Jag kände inte för att vara bil-mekaniker, svetsare eller någotannat av de yrken som erbjöds.

Svårt med jobb

I november 2008 gick Andreasut elektrikerutbildningen. Justsom lågkonjunkturen slog till.– Jag vet bara en person från

min klass, som har fått jobb.I sommar har Andreas prak-

tiserat på en ICA affär.– Det gav inte så mycket. Det

var mest för att ha något attgöra.AF ordnar praktikplatser och

står för finansieringen. Jobb-coacher hyrs in för att stötta dearbetssökande. Andreas är nöjdmed jobbcoacherna menmindre nöjd med handläggarnapå Arbetsförmedlingen.– Jag upplevde att jobbcoa-

cherna var mer ödmjuka. På Ar-betsförmedlingen kände jagmig som en i mängden.Andreas är trött på att gå

hemma. Han vill göra rätt för

sig och tjäna sina egna pengar.Förutom att man som arbetslösträffar färre människor, är peng-arna ett ständigt problem.– Det skulle vara roligt med litemer pengar i kassan. Ändå harjag den högsta a-kassan så jagska inte klaga.

Svårigheter

Att sälja in sig och skryta om sigsjälv, tycker Andreas är svårt.Har man dessutom fått nejmånga gånger, klumpar det sig imagen när man ska försökaigen, berättar han.

A2 vilja ha e2 jobb men inte få något, a2 gåhemma när alla andra jobbar är allt annat än lä2.Andreas Andersson vet vad det innebär a2 varautanför.

Namn: Andreas AnderssonÅlder: 28 årFödd: Kris5nebergBor: Lägenhet på TegFamilj: Mamma Annika, pappaSvante och 26-åriga systernThereseJobb: ArbetssökandeUtbildning: Treårigt gymna-sium samhällsprogram medekonomisk inriktning, Lumpeni Boden, e6årig förberedandeelektrikerutbildning via Ar-betsförmedlingen I UmeåFavoritmat: Robertos ke-babpizzaLäser helst: Sportbilagan i VK

FAKTA Andreas

Andreas Andersson har varit inskriven på Arbetsförmedlingen i sju år. Han är trö1 på a1 gå hemma

VALET & KVALET 7

En person definieras som arbetslös om den:• inte är sysselsa6• kan börja e6 arbete inom 14 dagar• ak5vt har sökt arbete under de senaste fyraveckorna eller inväntar a6 börja arbete inom tremånader e%er mätveckan.

Med arbetskra% menas:Personer mellan 15 och 74 år som an5ngen är ar-betslösa eller sysselsa6a. Hemarbetande ellerlång5dssjuka ingår inte i arbetskra%en. Dessutomingår inte studerande om de inte är beredda a6 tae6 jobb och ak5vt söker arbete.

Vinden vänderför ungdomarnaDet är en missuppfa2-ning a2 var �ärde ung-dom i Sverige ärarbetslös. En annanmissuppfa2ning är a2den höga arbetslöshe-ten är en ny företeelsesom uppkommit 1llföljd av finanskrisen.

Tidigare redovisades arbetslös-heten i Sverige på ett sätt somgjorde det svårt att jämföra denmed andra länder. StatistiskaCentralbyrån (SCB) redovisadearbetslösa i åldersgruppen16–64 år medan man i mångaandra länder istället tittade pågruppen 15–74 år.En annan skillnad var att

man i Sverige, inte definierarstuderande som aktivt sökteoch var beredda att ta ett ar-bete, som arbetslösa. Bådadessa skäl gjorde att arbetslös-hetssiffrorna länge inte var jäm-förbara med många andraländer.I maj 2007 fick så SCB nya

direktiv från regeringen ochsedan oktober samma år, defi-nierar och redovisar SCB ar-betslösheten enligtinternationell standard.Att heltidsstuderande som

söker och kan ta arbete nuingår i arbetslöshetsdefinitio-nen får särskilt starkt genom-slag på ungdoms-arbetslösheten, inte minst mot

bakgrund av att det är mångaungdomar i gymnasiet och påhögskolan som söker extrajobb.Dessa räknas i SCB:s Arbets-

kraftsundersökning (AKU)som heltidsstuderande somsöker arbete och definieras där-med som arbetslösa. Den nyadefinitionen är en av orsakernatill att statistiken över ung-domsarbetslösheten lätt miss-tolkas, speciellt om jämförelsergörs bakåt i tiden med statistik,baserat på den gamla definitio-nen.

Hög arbetslöshet

Att ungdomsarbetslöshetenökat kraftigt sedan hösten2008, är ett faktum. Det godaarbetsmarknadsläget som råddeföre finanskrisen gynnade ävenungdomar. Under senare delenav 2008 blev det tydligt att ar-betsmarknaden hade svängt.

Under det första halvåret 2009ökade arbetslösheten (15–24år) med 26 000 personer jäm-fört med samma period föregå-ende år.Färska siffror från 2010 visar

att den tidigare ökningen av an-talet arbetslösa, nu tycks ha pla-nat ut. Det är första gången påett och ett halvt år som antaletarbetslösa inte uppvisar en be-tydande ökning på ett års sikt.Statistik från SCB visar att, i

maj månad i år var 176 000 per-soner i åldern 15–24 år arbets-lösa. Av dessa var 112 000heltidsstuderande.En annan orsak till att ung-

domsarbetslösheten är hög ärde stora barnkullarna i slutet av1980-talet och i början av 1990-talet.

TEXT: ÅSA BRÄNDSTRÖMFOTO: DANIEL BRÄNNLUND

– De flesta som får jobb, fårdet via kontakter. Det är tråkigtnär man inte själv har kontak-ter.Förutom SM-guld till Löven

drömmer Andreas om ett jobbatt gå till. Nu satsar han på attfixa en ny praktikplats, på egenhand den här gången. En prak-tikplats eller ett jobb.– Någon gång borde det väl

hända.

För första gången på e1 och e1 halvt år ökar inte antalet ar-betslösa. Ändå var 176 000 personer arbetlösa i maj 2010.


FAKTA Arbetssökande

och drömmer om e1 jobb a1 gå 0ll.

8 ZOOMAT

Jenny Holmberg har tagit över gymmetWalk in i Malå. Intresset för hälsa och frisk-vård har alltid funnits där.– Jag drömmer inte om att bli rik. Då är jagpå fel ställe.Jenny är född och uppvuxen i Kristine-

berg. Efter gymnasiet arbetade hon inomäldreomsorgen, innan hon började studeratill sjukgymnast.

Aldrig arbetslös

När det inte fanns några lediga jobb somsjukgymnast tog Jenny jobb som personligassistent. Efter det fick hon ett vikariat somsjukgymnast i Åsele.

– Jag har aldrig varit arbetslös. Jag har all-tid tagit till något annat.Jenny jobbade senare som sjukgymnast i

Storuman. Där kunde hon ha fått fortsätta,men kände att hon ville starta eget.– Nu styr jag själv min båt. Jag vet när det

går åt skogen.

Invigning

Det råder redan full aktivitet på gymmetmen en officiell invigning är inplanerad ihöst. Exakt vad som kommer att hända då,låter Jenny vara osagt men avslöjar att gym-met kommer att gästas av en spännandeperson.

I dagsläget kombinerar Jenny gym ochsjukgymnastik. I lokalen i Malå finns ett be-handlingsrum iordningställt. Ibland åkerJenny till Storuman och Sorsele, där honarbetar som sjukgymnast åt kommun ochlandsting.– Jag tror att gymmet kanske är mer håll-

bart i längden. Vi får se hur det utvecklas.

Posi)v respons

Responsen från Malåborna har varit posi-tiv. Många gläds åt att gymmet får vara kvar,även i fortsättningen.– Jag får ofta höra ”åh vad du är modig,

det där skulle jag aldrig våga”.Ibland oroar sig Jenny för att Malå

kanske ändå är för litet men hon vill ge sinhemort en ärlig chans.– Jag tror inte att Malå är stället där jag

Jenny tog stegetFör e2 år sedan tänkte 25-åriga Jenny Holmberg ”vad skönt a2 jagaldrig ska bli egenföretagare”. Idag är det just vad hon är.– Jag har inget a2 förlora. Jag måste testa.

Egenföre-tagaren

JennyHolmbergtycker a1det kännsvik0gt a1

rösta påe1 par0

som vär-nar om

egenföre-tagare i

valet den19 sep-

tember.

VALET & KVALET 9

– Jag tror inte att Malå är stället där jagvill bo hela livet men man vet aldrig.Nackdelen med eget företag är osäkerhe-

ten. Att inte ha någon säker inkomst. Menfördelarna är fler.– Jag får prova de idéer som jag själv har.

Jag bestämmer arbetstider och vad jag villlägga pengar på.

Gra)s rådgivning

Myndigheterna har varit hjälpsamma, sva-rat på frågor och kommit med tips. Företa-get Almi har hjälpt till med gratisrådgivning och Jenny har beviljats starta-eget-bidrag från försäkringskassan.– Den enda myndighet som har tjorvat, ärArbetsförmedlingen. Det är en ineffektivorganisation.

Jenny har ännu inte bestämt vilket partihon ska rösta på men säger att det kännsviktigt att rösta på ett parti som värnar omegenföretagare.– Jag vill ha alla medvindar jag kan få.

till eget företag

Ålder: 25 årFödd: Kris5nebergFamilj: Sambon Markus,mamma Lena, pappa Henrysamt två systrar. Lo6a 19 åroch Lisa 30 årBor: MalåArbetar: Egen företagareIntressen: Måla, sy, träningoch hundarFavoritmat: Kö6 i olika for-merLäser helst: Deckare

FAKTA Jenny Holmberg


JennyHolmbergär aldrighelt ledig.Hon öppnargymmet påmorgonenoch låserdet på kväl-len. – Detär mycketjobb ochmycket a1hålla redapå.

”Jag drömmer inteom att bli rik

Feministiskt initiativ bildades iapril 2005, och bygger sin poli-tik på teorin om köns-maktsordningen. Riksdagslis-tan toppas av talespersonenGudrun Schyman. Partiet stäl-ler även upp i kommun- ochlandstingsval på ett 20-tal orter,dock inte i Västerbotten.• Viktiga valfrågor: Ökat stödtill kvinno- och tjejjourer. Höjkvinnors löner. Inför individu-aliserad föräldraförsäkring.

Piratpartiet bildades i januari2006, och driver främst frågorom personlig integritet ochövervakning på internet. I riks-dagsvalet 2006 fick partiet 0,63procent av rösterna. I valet 2010kandiderar man både till riks-dagsval och kommun- och land-stingsval på ett stort antal orter.Rick Falkvinge heter toppkan-didaten på riksdagslistan.• Viktiga valfrågor: Stärk ytt-rande- , åsikts- och informa-tionsfriheten. Upphäv IPREDoch FRA.

Sverigedemokraterna grunda-des 1988 och kallar sig för ettdemokratiskt och nationalis-tiskt parti. Partiet motsätter sigdet mångkulturella samhälletoch är för en restriktiv flykting-och invandringspolitik. Samt-liga riksdagspartier har sagt attde inte kommer att samarbetamed Sverigedemokraterna.• Viktiga valfrågor: Stoppa 90procent av asylinvandringen.Minska biståndet kraftigt. Sve-rige ut ur EU.

Junilistan gjorde succé i EU-valet 2004, då de fick 14,5 pro-cent av väljarna och blev dettredje största partiet. Riksdags-valet 2006 gick det inte lika bra,och partiet fick bara 0,47 pro-cent av rösterna. 2007 beslu-tade man sig för att inte ställaupp i framtida inhemska val.

Kalle Anka-partiet var från bör-jan ett fiktivt parti, och börjadeförmodligen som ett skämt. Nu-mera finns partiet dock regist-rerat hos Valmyndigheten, medBosse Persson som partiledareoch enda medlemmen. Gratisalkohol till folket och bredaretrottoarer var partiets främstavalfrågor i valet 1991.

• Fyraprocentsspärren kallas den regel i Rege-ringsformen som slår fast a6 e6 par5 måste fåminst fyra procent av rösterna i riksdagsvalet föra6 delta i fördelningen av platser i riksdagen.• E6 undantag från regeln är om par5et iställetfår tolv procent av rösterna i en valkrets.

• Fram 5ll valet 2006 hade aldrig något par5 få6tolv procent eller mer av rösterna i en valkretsutan a6 sam5digt få minst fyra procent i hela lan-det.• I lands5ngsvalet finns en spärr på tre procent.I kommunvalen finns ingen spärr.

Fyraprocentsspärren

De vill ha din röst i höst...

...och de har ge� upp

Småpartiernaknackar på dörren

Sedan miljöpartiets comeback iriksdagen 1994 har inget oe-tablerat parti lyckats ta sig överden magiska fyraprocentsspär-ren. Men kanske är det dags iår. Inför årets riksdagsval finnsåtminstone tre seriösa utma-nare: Piratpartiet, Feministiskt

initiativ och Sverigedemokra-terna knackar alla på dörren tilldet politiska finrummet.

“Får fortsa* svårt”MenMarie Demker, stadsvetarepå Göteborgs universitet, troratt de små partierna kommer

att få det fortsatt svårt att taplats i rikspolitiken.– Sverigedemokraterna, Fe-

ministiskt initiativ och Pirat-partiet försöker vara heltalternativa, och ställa sig utan-för blockpolitiken. Men det ärsvårt och kräver att blocken blirväldigt lika, så att folk börjartänka: ”Det blir likadant om jagröstar på A och B, så varför interösta på C”? Så är det inteännu. Väljarna ser fortfarandetydliga skillnader mellanblocken, säger hon.

Istället är det på det lokala pla-net som de små, oetableradepartierna har chans att påverkapolitiken.– Det är lättare att bilda ett

parti på lokal nivå. Du är kändi omgivningen, och ofta bildaspartiet på grund av en speciellfråga – byggandet av en ishalleller liknande. Man får en star-kare opinionsbildande roll änpartier med allmän grund,säger hon.

OLOV ANTONSSON

10 ZOOMAT

Sju par1er har dominerat den svenska poli1ken desenaste decennierna. Men det finns go2 om utma-nare i underjorden. Även om de poli1ska visio-nerna är radikalt olika har småpar1erna drömmenom fyra procent gemensamt.

Ungdomar bryr sig inte om par1poli1k längre heterdet. I en lila Ford Focus med vajande pira0laggor

bevisar Simon Svensson och Joakim Vesterlundmotsatsen. Med hä!pistolerna i högsta hugg är de

två av alla gräsrö2er som vill vara medoch förändra.

AffischpojkarnaTEXT: OLOV ANTONSSON FOTO: ERIK LUNDGREN

I VALET OCH KVALET 11

12 ZOOMAT

DET HAR PRECIS börjat duggregna närSimon Svensson kör upp framför den för-sta anslagstavlan på Öbacka. De lila affi-scherna med texten ”Vi byggerkunskapssamhället” som ligger i en hög ibaksätet är lite buckliga.– Vi hade dem på ett bord på torget i lör-

dags, och det började regna, förklararSimon när han svänger ut på Storgatan.Bredvid honom sitter Joakim Vesterlund,

klädd i midjekort skinnjacka och dettightaste par jeans som går att föreställa sig.Hans långa hår växer liksom ihop med ettyvigt skägg. I handen har han en häftpistol.Ikväll ska hela stan affischeras. Umeå är

ett av partiets starkaste fästen i landet, ochsatsningen inför valet är stor i kommunen.

Från bilens bakrutor sticker två käpparmed lila piratflaggor på ut. De sitter fastmed lager på lager av silvergrå gaffatejp.Simon Svensson är tjugofem år och gick

med i Piratpartiet för ett och ett halvt årsedan, när The Pirate Bay fick som mestuppmärksamhet. Ikväll är det tredje ellerfjärde gången han sätter upp affischer införvalet.Joakim har varit med sedan starten 2006.

Han säger att Piratpartiet kom som enräddning.

– Jag hade kollat runt bland alla etable-rade partier, men inte hittat något partisom jag kunde hålla med i alla frågor. Pi-ratpartiet har tre hjärtefrågor, och det ärperfekt för mig, säger han.Vilka hjärtefrågorna är märks snabbt.

Medan ett regnigt Väst på stan svischarförbi utanför pratar han nästan oavbrutetom att reformera patenträtten, musikbran-schens framtid, och om planerna att byggaett digitalt bibliotek (”tänk Alexandria 2.0”)med all världens litteratur.– Jag är sjukt informationskåt, säger han.

SIMON SVENSSON KRYSSAR vant genomUmeå. Han har lagt in stans alla affi-schtavlor på sin GPS. Han jobbar som sys-temutvecklare och kallar sig själv för

datanörd. Joakim är föreningssekreterare ien kulturförening. Kanske är de rätt typiskapiratpartister. De är båda unga män somhar ett stort intresse för teknik och datorer.Samtidigt är de väldigt olika.– Vi ska köra en black metal-festival där

i november, säger Joakim och pekar ut enbyggnad någonstans i mörkret.Simon tittar frågande på sin partivän.– Black metal? Har metal färger nu också?

– GUL BIL!Någonstans på Teg händer något. Joakim

Vesterlund delar som från ingenstans ut ettblixtsnabbt knytnävsslag mot Simon Svens-sons högra axel. Simon rycker till, skakarpå huvudet och svarar oväntat sävligt påmild småländska.– Du med dina gula bilar…De är på oförskämt gott humör. Båda är

säkra på att Piratpartiet kommer in i riks-dagen. Opinionsundersökningarna ger deinte mycket för.– Sifo ringer inte till mobiltelefoner. Och

jag känner inte en enda piratpartist somhar hemtelefon säger Joakim och häftar fasten affisch på den minsta anslagstavla jag nå-gonsin sett, i en skogsdunge på Ön.Det börjar bli sent, och högen med affi-

Onsdagskväll och Piratpar0et har möte på Hamnmagasinet, och diskuterar bland annat en kommande valdeba1 på engymnasieskola, var man ska ha par0ets valvaka, och hur man ska få ut sina valsedlar i Lycksele.

Piraterna som tapetserar stan

”Sifo ringer inte tillmobiltelefoner

VALET & KVALET 13

scher allt tunnare. Men fortfarande har deÅlidhem, universitetsområdet, Berghemoch Ersboda kvar.Simon föreslår ett stopp för pizza. Joakim

funderar en stund.– Om du säger nåt med grönsaker får du

gå härifrån, säger Simon.

TJUGO TIMMAR SENARE står Joakim utanförHamnmagasinet och röker i blåsten. Det äronsdagskväll och Piratpartiet har möte. Ikaféet sitter nio unga män runt ett bord.– Hur många här har bil, frågar Simon

Svensson, och öppnar sin andra cola lightför kvällen.– Jag har moped, svarar en ung kille i

munkjacka.

Gruppledaren Göran Axelsson är sen.När han strax efter klockan sju ramlar inköper han en kopp te och slår sig ner i ennedsjunken soffa.– Jag har jobbat dygnet runt de senaste

veckorna. Jag har fem arbetsgivare, sägerhan och hostar i armvecket.Med sina 43 år fyllda är han en av par-

tiets äldre medlemmar i Umeå. Han sägeratt han är på väg att gå in i väggen, menhoppas att han ska orka över valet i alla fall.Han hinner inte lägga ner så mycket tid påvalarbetet som han skulle vilja, men sägeratt de yngre killarna fixar det mesta. Så hardet alltid varit i piratpartiet, säger han.– De andra partierna klagar över att det

är så svårt att få ungdomar engagerade,

men det har jag aldrig märkt av. De storapartierna diskuterar procent fram och till-baka. Det är inget som engagerar ungdo-mar. När det väl kommer en fråga somengagerar ungdomarna så är det full fart.Är det något som behöver göras så gör dedet.Simon och Joakim tar på sig sina jackor.

Ikväll ska de dela ut flygblad i brevlådor påÅlidhem.– När jag sitter hemma och spelar tv-spel

tänker jag ofta: ”Shit, nu hade jag kunnatvara ute och göra skillnad”. Men man harju ett socialt liv också, tyvärr. Folk runt-omkring har inte samma förståelse för attman brinner för det här. Men jag gör detför att det behöver göras, säger Joakim. �

Det blir många 0mmar i den lila Forden för Simon och Joakim. Affischerna betalar par0et, men bensinen får de själva stå för.

Simon Svensson jobbar som systemutvecklare i Umeå.– Datanörd kan man sammanfa1a det som, säger han.

Joakim Vikström säger a1 han lägger ”sjukt mycket 0d” på detpoli0ska arbetet. – Det har blivit en hel del pengar genom årenockså, säger han.

14 ZOOMAT

Vi har ställt fyra frågor 1ll de sju riksdagspar1erna,frågor som vi tycker är vik1ga a2 få svar på. Vad tycker

Varför ska en ung personrösta på er?

Vi är e6 par5 för fram5den. Vi villsatsa på en bra utbildning förunga, så a6 de kan trygga sinfram5d.

Som det ser ut idag är det svårt förunga a6 komma in i arbetslivet. Vivill därför skapa fler prak5kplatsersom i sin tur ska leda 5ll fler jobb.

Vi vill bygga en biogasanläggning iUmeå. Idag finns den närmasteanläggningen i Boden. Med enbiogasanläggning i Umeå kan sta-dens bussar gå på biogas.

Ungdomsarbetslösheten. Vi vill se5ll a6 ungdomarna får en brafram5d.

Vi måste ta kloka, tydliga ochframförallt hållbara beslut.

Först måste vi utreda och se ommöjligheterna för biogasanlägg-ning i Umeå finns. Sedan är dettänkt a6 bygget ska finansierasmed statliga bidrag.

Vad ska ni göra åt arbets-lösheten?

Vi vill satsa på alla typer av utbild-ningar samt förbä6ra förutsä6-ningarna för småföretagarna.

Genom a6 satsa på småföreta-gare. Vi vill sänka arbetsgivarav-gi%en med 30 procent försmåföretagare. Vi vill också satsapå hållbara och miljövänliga jobb.

Vilken valfråga är den vik-0gaste i Umeå?

Hur tänker ni genomföradet?

Vi vill ha en sysselsä6ningsgaran5för alla unga i Umeå, vilket inne-bär jobb, prak5k eller utbildning.Vi vill även riva upp Ipred-lagen.

Vi vill satsa på välfärdsjobb somlärare, vård och omsorg. Vi villockså utveckla den lokala infra-strukturen och industrin.

Umeå inte ska bli en segrereradstad. Vi vill inte se en uppdelningmellan rika och fa7ga.

Vi vill göra en särskild satsning påÖstra Ersbodaskolan. Det är vik5gta6 den skolan är kvar och a6 denrustas upp.

VALET OCH KVALET 15

partierna?

Vi ska fortsä6a a6 sänka arbetsgi-varavgi%en. Vår pol5k främjar nyaföretag genom a6 a6 ta bortkrångliga regler för företag.

Ny6 beslutstempo i Umeå kom-mun. Det tar för lång 5d från idé5ll handling i dagsläget.

Jobben. Vi vill ha fler jobb i Umeå.

Vi kommer a6 fortsä6a satsa pånystartsjobb även i fortsä6ningen.Dessutom vill vi halvera arbetsgi-varavgi%en för unga under 26 årsamt satsa på lärlingsutbildningarså a6 de unga skolas in i arbetet.

Vi fokuserar på individen. Det spe-lar ingen roll om man är ung ellergammal. Vi tror på valfrihet därman själv får u4orma sin fram5d.

Rent allmänt ska unga som är in-tresserade av miljö, landsbygenoch företagande rösta på oss. Vihar radikala åtgärder mot ung-domsarbetslösheten. Vi vill exem-pelvis sänka arbetsgivaravgi%en.

Vår poli5k riktar sig mot alla barn,ungdomar och unga familjer. Manska kunna arbeta och ha barn.

Det ska bli enklare a6 starta ochdriva företag då det är främst fö-retag som skapar jobb. Vi vill fort-sä6a satsningen på hushållsnäratjänster.

Vi vill utveckla arbetsgivaravgi%enoch öka kopplingen mellan uni-versitet och företag. Inte alla ung-domar vill gå på universitetet,därför är det vik5gt a6 även satsapå yrkesutbildningar.

Förskolan är en vik5g. Vi vill göramindre dagisgrupper. Det är intebra för barn a6 vistas i röriga mil-jöer.

A6 unga ska få jobb och a6 de fårback up från oss poli5ker ochmyndigheter. Vi vill även satsa påtrygg och säker vård, vi ska ha e6barnperspek5v i de poli5ska be-sluten.

Genom a6 lyssna och ge medbor-garna en hand samt ordning ochreda i ekonomin.

Satsar på majoritet i kommun-fullmäk5ge för a6 på så sä6kunna ta snabbare beslut.

Vi vill förbä6ra förutsä6ningarnaför näringslivet i Umeå. Vi måstegöra det enkelt för företagen a6etablera sig. Det kommer a6 fi-nansiera sig själv e%ersom flerjobb innebär mer ska6eintäkter.

Vi vill bygga fler dagisplatser. Detska finansieras helt av kommunalamedel.

Vi har den bästa visionen för fram-5den. Genom a6 förenkla för fö-retagen kommer fler ungdomara6 få jobb.

,n

n--,a

rhå6-

-h

16 ZOOMAT

Ekologisk mat – hur stort hål görden i plånboken?När så många skyller på prisetför a2 inte köpa ekologiskt, varvi tvungna a2 ta reda på san-ningen. Hur mycket dyrare är detegentligen a2 köpa ekologiskmat?Malin Helmersson är 25 år och studerar till

socionom på Umeå Universitet. I den härjämförelsen får hon symbolisera studentensom gärna vill handla mer miljövänligt.– Jag försöker köpa svenska produkter,

till exempel grönsaker och frukt. Om detinte går så försöker jag ta något land somligger nära. Jag inbillar mig att frukt frånPolen är mer miljövänlig än den från Syd-amerika.Ibland går det förstås inte att handla eko-

Billigt eller

1,1 kg äpplen, 12,90

2 l mellanmjölk 15,80

1 l filmjölk 9,20

500 g keso 22,50

1 grov limpa 27,90

1,5 kg fiberhavregryn15,90

2,5 dl matlagningsgrädde9,90

Totalt 114

Malinsmatkasse:114 kronor

Malin Helmersson vill gärna bli en mer medveten konsument.

VALET OCH KVALET 17

FOTO: ERIK LUNDGREN

ekologiskt?

1,1 kg äpplen 49,80

2 l mellanmjölk 19,40

1 l ekologisk filmjölk 11,90

500 g keso 15,50

1 grov limpa 22,901,5 kg fiberhavregryn

45,80

2,5 dl matlagningsgrädde9,90

Totalt 175

Ibland går det förstås inte att handla eko-logiskt. Malin köper laktosfria mejeripro-dukter, en genre som erbjuder väldigt liteekologiska alternativ.– Men det är ju närproducerat åtmins-

tone, säger Malin och hugger ett par literav Norrmejeriers laktosfria mellanmjölk.Nu finns det eko-förespråkare som

menar att närproducerad mat inte alls be-höver vara det bästa alternativet. Att de ut-

släpp som konstgödsel orsakar från till-verkning till användning är mycket störreän de utsläpp som orsakas av att transpor-tera ekologisk mat över halva jordklotet.Jag lägger fram den aspekten för Malin.– Jaså? Det har jag inte tänkt på. Jag är

inte så insatt i frågan egentligen. Men detkänns ändå bra för mig att stödja lokalaproducenter.

ELIN FALK

Ekologiskmatkasse:175 kronor

18 ZOOMAT

Det kommer fler och fler ekologiska produkter i våra matvarubutiker. Men mångatycker att det är för dyrt och köper den vanliga maten istället. Vi frågade Center-partiet och Miljöpartiet vad de vill göra för att öka konsumtionen av ekologisk mat.

Centerpartisten:Vill stötta ekologiska bönderEva Maaherra-Löw-heim, 27, är på �ärdeplats i Centerpar1etsvalbara lista 1ll kom-munfullmäk1ge i Umeå.Hur ska ni få folk att konsu-mera mer ekologisk mat?– Jag kan inte gå och beordra

människor att handla ekolo-giskt, det handlar om att hjälpaden enskilda människan attkunna välja ekologiskt iställetför ”vanlig” mat. Till exempelbör ekologisk mat inte kostamer än annan mat.Däremot säger Eva att hon

som kommunpolitiker kan på-verka kommunen att köpa inmer ekologisk och närproduce-rad mat, genom att skriva in detsom krav i upphandlingar av tillexempel skolmat eller mat tilläldreomsorgen.– Kommunen blir en norm

för samhället och befolkningen.Nu är det ju ibland också så attvissa ekologiska varor interäcker till alla som vill köpa . Ien del affärer har den ekolo-giska mjölken tagit slut långtföre den vanliga mjölken, ochdet har inte gått att få tag i merekologisk mjölk från mejeriet.

Hur vill Centerpartiet öka pro-duktionen av ekologisk mat?– Vi måste underlätta för debönder som odlar, eller villodla, ekologiskt. Istället för somidag, då vi istället i många fallgör det lättare för vanligt jord-bruk. Till exempel har skattensänkts på konstgödsel, som enkompensation för den höjdadieselskatten som slog hårt motbönderna. Tyvärr medfördeden sänkta skatten på konst-gödsel att vi underlättade fördem som inte odlar ekologiskt.

Densänktaskatten påkonstgöd-sel sloghårt motbönderna

Ellika Nordström, 24, ärpå tredje plats i Miljö-par1ets valbara lista 1llkommunfullmäk1ge iUmeå.

Hur ska ni få folk att köpamer ekologisk mat?

– Vi vill på sikt att all mat somproduceras ska vara ekologisk,något annat mål känns inte rättatt sträva mot. Då finns det ingaalternativ för vad man ska köpa.Miljöpartiet vill även de att

kommunen ska gå före medgott exempel och köpa in mer

ekologisk och närproduceradmat till skolor och äldreomsorg.– Helst ska all mat som kom-munen köper in vara ekologisktoch/eller närproducerad.När det handlar om att sänka

priset på ekologiska varor, pra-tar Ellika om Miljöpartiets idéom grön skatteväxling.– Vi beskattar helt enkelt sakersom är dåliga för miljön myckethögre än det som är bra för mil-jön. Till exempel bör skatten påekologisk mat vara mycket lägreän den på vanlig mat.Ellika ger också lite tips påandra saker man kan tänka på

när man handlar mat, om justden matvara man behöver intefinns ekologisk idag, eller är jät-tedyr. Man kanske kan se påandra saker, är det närproduce-rat? Eller rättvisemärkt?– Det lönar sig också att dra

ner på köttkonsumtionen, köt-tet är oftast dyrast när det gällerekologiska varor.Miljöpartiet vill också se eko-

nomiska bidrag till bönder somvill ställa om till ekologiskt jord-bruk. Däremot vill de att EU:sjordbruksbidrag ska förändrasmycket.–Idag ger man otroligt mycket

bidrag till vingårdar och to-baksodlingar, och det är intedet vi behöver i första hand.

Kri)serar Centern

Ellika ger också en känga tillCenterpartiet som var ett av departier som sänkte skatten påkonstgödsel, som i sin tur un-derlättade för vanligt jordbruk.– Jag vet inte riktigt hur de

tänkte där, det var en riktig fel-satsning!

Miljöpartisten:Välkomnar skatteväxling

VALET & KVALET 19

Hit går din skatt20 ZOOMAT

Umeå kommun omsätter 4,8miljarder kronor på ett år.Av den summan kommer

nästan två tredjedelar från skattsom Umeåborna betalar. Res-ten av pengarna kommer frånstatsbidrag och det kommunenfår in från elförsäljning, hyror,arrenden, andra försäljningaroch övriga bidrag.

Pussel

Sedan börjar ett arbete för debudgetansvariga på varje enhetatt försöka få ihop sina verk-samheter.

– Det är ett himla pusslande,säger Peter Gustavsson, ekono-micontroller på Umeå Kultur.Det är politikerna som be-

stämmer hur pengarna ska för-delas och tjänstemännen, somtill exempel Peter Gustavsson,som ger konkreta förlag på vadpengarna kan tänkas gå till. Of-tast tittar de på föregående åroch gör beräkningar utifråndet.

Personalomkostnader

Hela 60 procent av kommu-nens utgifter går till persona-

lomkostnader. Ja, ni vet; lärare,vårdspersonal och annat folksom ser till att en kommun fun-gerar. Av den summan går näs-tan hälften till pedagogiskverksamhet. Vi får lära oss mul-tiplikationstabellen utan att detkostar oss något.En tredjedel går till vård och

omsorg. Bra den dag olyckan ärframme.Ungefär en femtedel av peng-

arna spenderar kommunen påentreprenader, köp av verksam-het och tjänster. Som attSkanska eller Peab ror ihop ensporthall.I en kommun finns det också

personer som av en eller annananledning inte klarar av sin eko-nomi. I Umeå är det 7 procent

av budgeten som går till olikatyper av bidrag. Vi hjälper vårmedmänniska helt enkelt.

Det övriga

Sedan lägger kommunen 15procent på bland annat bränsle,leasing och fastighetsunderhåll.Nu när du kommit ända hitkan du fortsätta att snegla påden fina tårtan som visar hurkommunens pengar fördelas.HA!

Ska2erna. Usch, tänker många och bläddrarsnabbt vidare. Ha, säger vi och vill upplysa om e2och annat om hur det förhåller sig.

HANNA DEGERSTRÖM

VALET & KVALET 21

Ibrahim Baylan, förstanamnpå Socialdemokraternas riks-dagslista.Utbildning: StatsvetareArbete: Riksdagsledamot ochpartisekreterare för Socialde-mokraterna.Bakgrund: Ordförande i SSUUmeå åren 1997-1999, leda-mot i SSU:s förbundsstyrelseåren 1997-2001 samt skolmi-nister åren 2004-2006, innanhan blev riksdagsledamot.Ålder: 38 årBor: HuddingeFamilj: Fru och en son

Jonas Sjöstedt, förstanamn påVänsterpartiets riksdagslista.Utbildning: Tvåårig social linjeArbete: Politiker och författare.Bakgrund: Under elva år re-presenterade han Vänsterpar-tiet i EU-parlamentet. Desenaste åren har han bott iBrooklyn och varit aktiv iUSA:s socialistparti i New York.Ålder: 45 årBor: UmeåFamilj: Fru och tre barn

Maria Lundqvist-Brömster,förstanamn på Folkpartiets riks-dagslistaUtbildning: SocionomArbete: Ledamot i Västerbot-tens läns landsting och ledamoti kommunfullmäktige i Nord-maling.Bakgrund: Började sin poli-tiska karriär i Nordmalingskommun. Under perioden2002–2006 var hon 1:e viceordförande i landstingsstyrel-sen.Ålder: 52 årBor: Lillhällviken, NordmalingFamilj:Man och tre barn

Edward Riedl, förstanamn påModeraternas riksdagslistaUtbildning: BåtbyggareArbete: Gruppledare för Mo-deraterna i landstinget samt le-damot i landstingsfullmäktige.Bakgrund: På universitetet harhan läst statsvetenskap, natio-nalekonomi och ekonomiskhistoria. Han arbetade som po-litisk sekreterare för Modera-terna innan han blevgruppledare.Ålder: 34 årBor: UmeåFamilj: Sambo och dotter på tioår

Anders Sellström, första-namn på KristdemokraternasriksdagslistaUtbildning: CivilekonomArbete: Kommunpolitiker, le-damot i Socialdemokraternaspartistyrelse samt ledamot iSKL:s arbetsutskottBakgrund: Arbetat som fritids-ledare i sju år, innan han bör-jade på Handelshögskolan iUmeå.Ålder: 46 årBor: Haga, UmeåFamilj: Fru och en dotter

Jabar Amim, förstanamn påMiljöpartiets riksdagslista.Utbildning: StatsvetareArbete: Jobbar på Antidiskri-mineringsbyrån i Umeå.Bakgrund: Började sin poli-tiska karriär hos Socialdemo-kraterna. I valet 2006 var handen miljöpartist i Västerbottensom fick flest kryss. Trots dettamissade han riksdagen med en-dast sju röster.Ålder: 51 årBor: UmeåFamilj: Fru och fyra barn

Johan Kling, fjärdenamn påCenterpartiets riksdagslistaUtbildning: Naturvetenskap-ligt program samt har en på-börjad utbildning på SLU iUmeåArbete: Ombudsman för Cen-terpartiet Västerbotten och in-vald i CUF:s förbundstyrelse.Bakgrund: Blev vice ordfö-rande i Centerns ungdomsför-bund (CUF) Västerbotten2005, orförande 2006 samt om-budsman för Centerpartiet Väs-terbotten.Ålder: 26 årBor: Umeå

Debattendu intefår missaPå onsdag den förstaseptember besöker re-presentanter för de sjuriksdagspar1ernaStrömbäcks Folkhög-skola.I en deba2 ska de fram-föra sin åsikter ochsvara på frågor inför detkommande valet den19 september.

TEXT: ÅSA BRÄNDSTRÖM

• Riksdagen är den högsta beslutande försam-

lingen i landet. Den har 349 ledamöter.

• Sverige är uppdelati 29 valkretsar. Varje v

alkrets

skickar e6 antal ledamöter 5ll riksdagen, i förhål-

lande 5ll invånarantalet. Denminsta valkretsen är

Gotlands län och den största är Stockholms län.

• Den 5d från a6 en nyvald riksdag harsamlats 5ll

dess a6 nästa valda riksdag samlas, kallas man-

dat/valperiod. Valperioden i Sverige är sedan

1994 fyra år.

• För a6 e6 par5 ska komma in i riksdagen krävs

a6 det får minst fyra procent av rösternai hela

landet i e6 val. Under vissa omständigheter kan

e6 par5 komma in i riksdagen om det får minst

tolv procent i en enskild valkrets.

• Riksdagen ansvarar för lags5%ning, ska6er och

statens budget.

Så funkar det22 ZOOMAT

”All offentlig makt utgår från folket”. Regeringsformens pampiga första paragraf är grunden fördemokra1n i Sverige. Men för a2 systemet ska fungera krävs det a2 vi går och röstar.Zoomat guidar dig hela vägen från sofflocket 1ll valurnan.

Eftersom vi lever i en demo-krati är det folket som ska be-stämma hur samhället skastyras och hur politiken ska ut-formas. Men då det skulle bliallt för krångligt att samla allasvenskar för handuppräckningvarje gång ett beslut ska tas harvi så kallad representativ demo-krati i Sverige.Det innebär att vi vart fjärde

år utser representanter som kanföra vår talan i riksdagen och ikommun- och landstingsfull-mäktige. Den 19 september ärdet dags för val igen.

För att få rösta måste man varasvensk medborgare, ha fyllt 18år senast på valdagen ochnågon gång ha varit folkbok-förd i Sverige.

På valdagen

Alla som uppfyller kraven fårett röstkort med posten. På val-dagen tar man sitt röstkort ochsitt id-kort och går till den val-lokal som står på röstkortet.I vallokalen finns tre sorters

valsedlar: gula för riksdagen,vita för kommunfullmäktigeoch blå för landstingsfullmäk-

tige. Det finns både valsedlarmed partinamn och kandidatersamt helt tomma valsedlar.

Par) och person

Först och främst röstar man påpartier. Det finns också möjlig-het att personrösta, genom attsätta ett kryss i rutan framfören kandidats namn på valse-deln. Det går bara att kryssa fören kandidat. Det går också braatt rösta blankt, och de blankarös-

terna räknas och redovisas,men ses formellt som ”ogiltiga”.När man röstar går man in

bakom en valskärm och gör iordning sin röst genom attlägga en valsedel i varje valku-vert. Valkuvertet lämnas sedantill en valmottagare, som mar-kerar att man har röstat i enröstlängd. Valmottagaren läggertill sist ner valkuvertet i en va-lurna.Om man inte har möjlighet

att gå till sin val-

• Lands5ngsfullmäk5ge är lands5ngets högsta beslutandeorgan, och har 71 förtroendevalda. Lands5nget fa6ar be-slut på lokal och regional nivå.

• För a6 komma med i lands5ngsfullmäk5ge måste par5etfå minst tre procent av rösterna i hela lands5nget. I Väster-bo6en ställer S, M, C, Fp, Mp, Kd, V, Piratpar5et, Rä6vise-par5et socialisterna och Sverigedemokraterna upp.• Obligatoriska uppgi%er innefa6ar hälso- och sjukvård,tandvård 5ll 20 års ålder, handikappverksamhet, folkhälsa,forskning/utbildning/utveckling i hälso- och sjukvården.• Frivilliga uppgi%er är kultur, utbildning och turism.• Lands5nget ansvarar för lokal och regional kollek5vtrafik,5llsammans med kommunen.

• Västerbo6ens lands5ng har ca 10 000 anställda. Det kos-tar 8,2 miljarder kr per år a6 driva lands5ngets verksamhe-ter.

• Varje västerbo6ning som arbetar betalar 10,5 kr per int-jänad 100-lapp i lands5ngsska6.

Röstningen sker på e1 sådant se1 a1 ingen kan få veta vad du väljer.

Allmänna val - Val 5ll riksdag, kom-munfullmäk5ge och lands5ngsfull-mäk5ge, hålls vart #ärde år, tredjesöndagen i september. Extra val 5llriksdagen kan hållas mellan två ordi-narie val.Blank röstsedel - E6 godkänt svars-alterna5v i en folkomröstning. Detstår då "Blank röstsedel" tryckt mi6på röstsedeln.Blank valsedel - En blank valsedelinnehåller vare sig par5beteckningeller kandidatnamn. Väljaren skrivaen par5beteckning på den och detblir då en gil5g röst på par5et.Brevröst - Röst som skickas från ut-landet med post som e6 vanligtbrev.Ledamöter - De som väljs 5ll riksda-gen, lands5ngs- och kommunfull-mäk5ge eller Europaparlamentetsom folkets representanter.Ogil)g valsedel - En valsedel måsteha en par5beteckning för a6 denska räknas som gil5g.Personröstning - Väljarens möjligheta6 påverka vilka kandidater som skabli valda för par5et. På valsedelnkryssar man i rutan framför den kan-didat man helst vill se invald.Röstkort - Handling som visar a6man har rösträ6, vilket valdistriktman 5llhör, vilken vallokal man skagå 5ll samt när den har öppet förröstning.Röstningslokal - De lokaler, förutomvallokaler, där röster tas emot, t.ex.e6 kommunkontor eller e6 biblio-tek. Där räknas inga röster – detransporteras 5ll valnämnden.Underkänd röst - E6 valkuvert un-derkänns om det innehåller mer änen valsedel, något annat än en val-sedel, eller är tomt. En valsedel un-derkänns om den saknarpar5beteckning (blank) eller harmer än en par5beteckning. Vid enfolkomröstning är en blank röstsedelen gil5g röst.Valhemlighet - Rösten är hemlig ochman kan inte tvingas a6 uppge vadman röstat på. Valet är också ordnatså a6 ingen kan ta reda på vilketpar5 man röstat på.Ångerröst - Den som röstat i förväg ien röstningslokal kan ändå rösta i sinvallokal på valdagen. För5dsröstenblir då underkänd.

Källa: Valmyndigheten

gen kan man förtidsrösta påvissa skolor och bibliotek. Omman är sjuk, funktionshindradeller gammal kan man rösta

med bud. Personer som bor iutlandet kan rösta på svenskaambassader och konsulat.

Liten ordlista

TEXT:OLOV ANTONSSON

FOTO:DANIEL BRÄNNLUND

VALET & KVALET 23

DET VAR HÖSTEN 2006. Jag var17 år och hade just börjat andraåret på gymnasiet. Det var val-tider och de politiska partiernahade börjat sina propaganda-kampanjer i skolkorridorernainför riksdagsvalet.Moderaternas ungdomsför-

bund stod utanför cafeterianoch försökte dra till sig upp-märksamhet genom att bjudapå godis. Samma sak gjorde So-cialdemokraterna, fast i andraänden av skolbyggnaden utan-för matsalen.Det gemensamma för båda

partierna var att ingen av demlyckades nå ut med sitt budskapoch fånga elevernas intresse.De flesta gick bara förbi utan

titta mot dem i valborden.Gymnasisternas likgiltighetinför politik och samhällsfrågorblev ännu mer uppenbar i skol-valet, då inte ens hälften av sko-lans tusen elever valde att rösta.

VISSERLIGEN KAN man förståvarför så många personer i minålder inte hade lust attrösta när det ändå interäknades i det riktigavalet, men samtidigtvisar flera undersök-ningar på senare år attdet finns ett allmäntsvalt intresse för politikbland ungdomar ochförstagångsväljare.Skolverkets statistik från juni

i år gör gällande att två tredje-delar av Sveriges fjortonåringartycker att svensk politik är ”trå-kigt”. Enligt statsvetaren Mag-nus Blomgren vid Umeåuniversitet är förstagångsväl-jarna den grupp som röstskol-kar allra mest.Annan statistik från Göte-

borgs universitet från i fjol visaräven att kunskapen om politik

är mycket lägre bland unga väl-jare jämfört med övriga befolk-ningen.

MED TANKE PÅ att höstens för-stagångsväljare i ”baby boom”-generationen (89:orna, 90:orna

och 91:orna) är nästan en halvmiljon till antalet, finns det oroför ännu större röstfrånvaro äntidigare.Samtidigt är statistik inget

facit. Zoomats undersökningvisar att 108 av 111 förstagångs-väljare i Umeå har bestämt sigför att rösta.Själv tillhör jag i vilket fall

inte den likgiltiga skaran. Jaghar sedan barnsben gillat att

följa politik och samhällsfrågor,sett debatter och lärt migganska mycket om olika parti-ers åsikter.Under min och baby boom-

generationens skolgång på hög-stadiet och gymnasiet märktejag dock att få jämnåriga deladedetta intresse. Det var intemånga som hade förkunskapereller passion för det som ärgrunden till hur vårt samhälleser ut, politiken.Det blev inte bättre av att lek-

tionerna mest innehöll teore-tiska genomgångar om hur vårtstatsskick fungerade, demokra-tins förutsättningar och lik-nande grundprinciper. Sakersom jag själv visste sedan länge,men som inte inspirerade minakamrater. De betraktade detnästan alltid som ”långtråkigt”.Utifrån mina egna erfarenhe-

ter och de nämnda undersök-ningarna ser jag därför ungasointresse som en stor utma-ning, oavsett vilkapartier/block som kommer

styra landet efter valet.

FÖR ATT KUNNA FÖRÄNDRA

den här inställningen anser jagatt vi måste rikta större fokus pådet praktiska. Att koppla ihoppolitik och demokrati med deungas vardagsliv. Att hitta sam-band mellan deras sociala akti-viteter och det allmännasystemet.Det skulle göra det roligare

att lära sig, samtidigt som ung-domarna får en snabbare insiktom hur mycket det påverkar osssom vuxna.Att regelbundet prata om ak-

tuella samhällsdiskussioner gerockså en mer inspirerandemiljö och närvarostämning.Genom en mer praktisk sam-

hällsundervisning skulle bådekunskapsnivån och engage-manget kunna stärkas blandmorgondagens medborgare.

KRÖNIKA AV ERIK LUNDGREN

Vad ska du väljanär du blir stor?

FOTO:D

ANIELB

RÄNN

LUN

D

”Själv tillhörjag inte denlikgiltigaskaran

Documents

Valet och kvalet