VAD SKA DUcdn1.utbudet.com/storage/ma...med tiden lär du dig vad du ska fokusera på. Det är inte fel att följa schemat men var inte rädd för att hitta ditt eget sätt. En bra

3STUDERA PÅ KI 2017/2018

VAD SKA DU PLUGGA OCH

VARFÖR?

Won Jung Tandläkarprogrammet

Jag vill arbeta med mina händer och med människor och

har dessutom ett intresse för biologi och kemi.

Markel Ulriksson Fysioterapeutprogrammet

Har alltid varit sportintresserad och började först plugga till

idrottslärare men känner att det här är mer rätt för mig.

Elin Söderquist Läkarprogrammet

Jag har alltid velat bli läkare! Jag har tänkt mycket och testat

olika saker men har alltid kommit tillbaka till läkaryrket. Det här

känns helt rätt.

Vill du arbeta med människor och göra skillnad i andra människors liv? Sök då en utbildning på Karolinska Institutet! Vi har Sveriges bredaste utbud av medicinska utbildningar och arbetsmarknaden är god för dem som läst våra utbildningsprogram.

KI:s målsättning är att du som student ska trivas hos oss och få ett bra stöd under din utbildning. Alla ska ha möjlighet att utvecklas individuellt i en bra arbetsmiljö. Vi strävar eter att hela tiden förbättra kvalitet- en på våra utbildningsprogram och att ständ-igt utveckla vårt universitet. Samverkan med våra studenter är centralt i det arbetet!

EN EXAMEN FRÅN KI ÖPPNAR DÖRRAR KI är ett av världens främsta medicinska uni-versitet. Här möts studenter, lärare och forska-re från hela världen för att tillsammans skapa framgångsrik forskning och utbildning som har en nära koppling till varandra. Det inne-bär att du som student får möjlighet att lära dig det som är mest aktuellt inom ditt utbild-ningsområde. Vi strävar också eter att våra olika studentgrupper ska arbeta tillsammans för att träna på att arbeta i team, vilket

är viktigt inom såväl vård som forskning. Alla våra program har ett internationellt perspektiv så att du förbereds för att arbeta på en global arbetsmarknad. Varje år utser Nobelförsamlingen vid KI nobelpristagarna i fysiologi eller medicin, vilket har stor be-tydelse för vår starka ställning nationellt och internationellt.

Vi värnar om ett gott ledarskap, med-arbetskap, om delaktighet, jämställdhet, mångfald och en hållbar utveckling. Jag hoppas att du vill ta chansen att bli en av oss och bidra till Karolinska Institutets vision; att på ett avgörande sätt bidra till att förbätt-ra människors hälsa!

Annika Östman Wernerson Professor Dekanus för utbildning

VARMT VÄLKOMMEN TILL

Karolinska Institutet!

NY PÅ KI

KI:s dekanus för utbildning, Annika Östman Wernersson, går i Pride-paraden under laggan ”A university for diversity”.

4 STUDERA PÅ KI 2017/2018

2017 | 2018

Ansvarig utgivareMarie-Louice Isacson

ChefredaktörGunilla Roth

RedaktionEva Feron, Karin Freijd, Emma Hägg, Jeanette Söderberg Norland, Annette Stjernberg

Avdelningen för utbildnings- och forskar- utbildningsstöd, Karolinska Institutet 08-524 800 00

Design & layoutPrime Public Relations

IllustrationerHenning Lindahl

Fotografer Adrian Hassler: sid 14-15. Alexandra Rogushina: sid 18-20. Andreas Beronius: sid 9, 16, 36-63. Annie Nyberg: sid 14-15. Björn Roth: sid 9. Erik Cronberg: sid 6, 13, 16. Gunilla Roth: sid 13. Gunnar Ask: sid 3. Istockphoto: sid 25, 28-34. Kerstin Fernandez: sid 14-15. Klara Suneson: sid 14-15. Magnus Lundberg: sid 14-15. Minna Forsberg: sid 30. Robert de Meijere: sid 18-20. Stefan Zimmerman: sid 16, 30. Teresa Sörö: sid 16.

TryckeriE-print 2016

ISBN-nummer978-91-7676-486-2

Besök oss på Facebook

facebook.com/karolinskainstitutet

Student Kadirat Ouro N’ti, Tandläkarprogrammet. Omslag Anders J Larsson och Henning Lindahl.

17

18

Vill du utvecklas och få ny kunskap? 6

Här träffar du KI 8

En riktigt bra studenthälsa 12

Sveriges största medicinska bibliotek 13

Plugga på KI och se världen 14

Framtidens lärandemiljöer inns på KI 17

Alexandra vill bidra till ler leenden i världen 18

Hej, du blivande KI-student! 24

Päron som pluggar 26

Att tänka positivt 28

Fråga forskaren 32

Läs mer om våra nybörjarprogram 35

Vägen till KI – så här gör du 64

Alternativt urval till Karolinska Institutet 66

INNEHÅLL 17 På Karolinska Institutets campus har över hundra nya lärandemiljöer skapats.

24Studentkårerna ger dig ett riktigt studentliv!

13 Universitetsbiblioteket är KI-studenternas andra vardagsrum.

Miljömärkt Trycksak, licens nr. 3040 0865

STUDERA PÅ KI 2017/2018

Träffa KIKarolinska Institutet medverkar på lera utbildningsmässor och andra evenemang runt om i landet.

Att känna sig lite dum är helt naturligtSå klarar du studierna. Läkarstudenten Robert ger sina bästa tips.

En riktigt bra studenthälsaNär du behöver verktyg för dina studier och vill lära dig hantera livspusslet.

Päron som pluggarAtt kombinera barn och universitetsstudier är kanske inte alldeles enkelt, men ändå fullt möjligt.

Kan jag trimma min hjärna?Karolinska Institutets forskare svarar på medicinska frågor.

Läs mer om KI:s nybörjarprogramVill du ha ett viktigt yrke där du gör skillnad? KI har Sveriges bredaste utbud av medicinska utbildningar.

10

12

14KI har utbytesavtal med cirka 150 universiteti ett trettiotal länder runt om i världen.

Att tänka positivt – inte alltid så positivt.

18 Kursen i Global hälsa förändrade Alexandras liv.

22Karriärservice vill ge dig inspiration och stöd inför framtiden.

9Sök KI:s sommar-forskarskola för gymnasieelever!

8

26

33

35

28

5


VILL DU UTVECKLAS OCH FÅ

NY KUNSKAP?Karolinska Institutet (KI) är Sveriges enda medicinska universitet och ett av världens ledande universitet på området. Vi erbjuder program och kurser

inom omvårdnad, hälsa, tandvård och medicin.


Grundnivå Examina: Yrkesexamen och KandidatexamenUtbildning på grundnivå bygger på de kunskaper du fått på gymnasienivå. För att påbörja en utbildning på grundnivå ska du ha slutfört en gymnasieutbildning eller motsvarande.

Avancerad nivå Examina: Magisterexamen, masterexamen och yrkesexamen Utbildning på avancerad nivå fördjupar de kunskaper, färdigheter och förmågor som du lärt dig på grundnivån. Du som redan läst ett visst antal högskolepoäng kan söka till kurser och program på avancerad nivå. För att kunna

påbörja ett program på avancerad nivå är det grundläggande kravet en examen om minst 180 hp (tre år) på grundnivå eller motsvarande utländsk examen. Specialistsjuksköterskepro-gram och barnmorskeprogram kräver även legitimation som sjuksköterska.

Forskarnivå Examina: Licentiat och doktorsexamenUtbildning på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiat- respektive doktorsex-amen. Doktorsexamen är den högsta akade-miska examen. Utbildningen består av kurser och ett omfattande avhandlingsarbete. För att läsa på forskarnivå måste du ha en examen på avancerad nivå, eller ha minst 240hp varav 60hp på avancerad nivå.

Examina vid KI delas in i generella examina och yrkesexamina. Vissa yrken krävs en speciell utbildning eller legitimation för att man ska få arbeta inom yrket. De lesta av KI:s 3-åriga nybörjarprogram leder till både en yrkes- och en kandidatexamen. Logopedprogrammet, läkarprogrammet, psykologprogrammet och tandläkarprogrammet är exempel på yrkesut-bildningar som är längre än tre år, och dessa leder till en yrkesexamen på avancerad nivå.

Ett examensbevis visar att du läst ett ämne till en viss nivå, eller att du genomgått en speciik typ av utbildning, och fungerar som ett bevis när du söker yrken som kräver en slutförd akademisk utbildning.

Karolinska Institutet – ett medicinskt universitet

HELTIDS-, DELTIDS- OCH DISTANSSTUDIERHos oss inns allt från heltidsstudier till del-tids- och distansstudier, i form av kurser och program av olika längd. Vissa utbildningar sträcker sig över några veckor, medan andra löper på hel- eller deltid under lera år.

HÖGSKOLEPOÄNG–STUDIETIDDen tid du studerar på högskola eller universitet mäts i högskolepoäng (hp). En veckas heltidsstudier räknas som 1,5 hp. En termins heltidsstudier motsvarar 30 hp.

STUDERA PÅ DISTANSVissa utbildningar genomförs som distans-utbildning. Datorn är då en självklar del i dina studier. I de lesta kurser anordnas ett visst antal möten på studieorten. Antal träf-ar varierar beroende på utbildning.

BEHÖRIGHETFör att läsa en utbildning krävs vissa förkun-skaper. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning och den särskilda behörigheten varierar beroende på vilken utbildning du söker till.

UTBILDNINGSNIVÅER OCH EXAMENHögskoleutbildning är indelad i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Du som inte läst vid högskola tidigare söker först in till utbildning på grundnivå som inte kräver tidigare högskolestudier. För att stud-era vidare på en högre nivå ska du först ha avslutat den underliggande nivån.

UTBILDNINGSNIVÅER & EXAMINA VID KAROLINSKA INSTITUTET

Forskarnivå

Avancerad nivå

Grundnivå

Gymnasieutbildning eller motsvarande

HögskoleexamenKandidat- examen

Yrkes- examina

MagisterexamenMasterexamen

Doktorsexamen

Licentiatexamen

År

4321

21

321

321


Här träffar du KIVill du lära känna Karolinska Institutet närmare? KI medverkar på flera utbildningsmässor och andra evenemang runt om i landet. Följ oss gärna i sociala medier för att se vad som är på gång just nu.

• Kunskap & Framtid, Göteborg

• Saco studentmässa, Stockholm

• Saco studentmässa, Malmö

• Nolia Karriär, Umeå

• Nolia Karriär, Östersund• Utbildningsmässan,

Hallunda• Forskarfredag, Stockholm• SIYSS, Unga forskare,

Stockholm

Aktuella datum hittar du här:

ki.se/utbildning/har-traffar-du-karolinska-institutet

UTBILDNINGSMÄSSOR

På plats inns studievägledare och studenter som svarar på dina frågor om utbildning, anmälan, antagning och studentlivet. Välkommen att träfa oss i KI-montern!


SKUGGA EN STUDENTVILL DU SJÄLV UPPLEVA studielivet på KI och få veta mer om en särskild utbildning kan du ta chansen att ”skugga en student” - det vill säga följa med på föreläsningar, laborationer eller seminarier, beroende på vad som står på dagens schema. Mejla våra studievägledare och berätta vilken utbildning du är intresserad av [email protected]

Följ KI

Facebook: facebook.com/ karolinskainstitutet

Instagram: @karolinskainstitutet

Twitter: @karolinskainst

SOMMARFORSKARSKOLA Är du intresserad av att forska i sommar? Tycker du att forskning verkar spännande och läser ditt andra eller tredje år på gymnasieskolans naturvetenskapliga eller tekniska program? Sök då till KI:s biomedicinska sommarforskarskola och få chansen att i delta i ett riktigt forskningsprojekt!

Anmälan och mer information ki.se/sommarforskarskola

Funderar du på att studera vid Karolinska Institutet? Kontakta KI:s allmänna studie- och karriärvägledare Eva och Jeanette för att få hjälp att klargöra dina tankar, intressen och frågor när det gäller studier och yrkesval. Allmän studie- och karriär-vägledning inns både på KI Campus Huddinge och KI Campus Solna.

Välkommen att kontakta oss [email protected]

STUDIE-OCH KARRIÄR-VÄGLEDNING

FÖR GYMNASIEELEVER

”Att känna sig lite dum är helt naturligt”

ROBERT DE MEIJERE, LÄKARSTUDENT, OM FÖRSTA TERMINEN PÅ KI:


11

ROBERT DE MEIJERE är 23 år och läser den sjunde terminen på läkarprogrammet. Han tycker att den största skillnaden mellan att studera på gymnasiet och universitetet är det personliga ansvaret. – Du går från en tillvaro där studierna har varit organiserade av någon annan till ett studentliv då du själv förväntas strukturera din tid och göra ett urval av vad och när du ska läsa. Det tar tid att komma in i, säger han.

Robert valde att gå på nästan alla före-läsningar den första terminen. Det var ett sätt att komma in i studierna, men också en möjlighet att lära känna klasskamrater och lärare. Eterhand kan man börja sålla bland föreläsningarna tycker han.

– I början är det många som pluggar för mycket och försöker lära sig allt om allt, men med tiden lär du dig vad du ska fokusera på. Det är inte fel att följa schemat men var inte rädd för att hitta ditt eget sätt. En bra tum-

regel är att du ska få ut något av det du gör. Det är ingen mening att köpa böcker som du inte läser eller att gå på föreläsningar om du inte är koncentrerad när du är där, säger han.

Att jämföra sig med andra är ett annat klassiskt misstag. Många tänker; ”Alla förstår det här utom jag, det här är för svårt för mig”.

– Du är kanske van att vara bland de bästa och nu blir du istället en i mängden. I en klass med 150 studenter inns det alltid någon som kan svaret på frågan och det är den personen som syns och hörs. Då kan det vara lätt att tro att alla förstår allt, utom du själv. Att känna sig lite dum i början är van-ligt och helt naturligt, säger Robert.

För de lesta studenter på KI kommer studierna att kräva mycket tid, men Robert de Meijere säger att det också är viktigt att skapa utrymme för andra saker; intressen, sport och umgänge med vänner.

– Det går inte att plugga 24-7. Då knäcker man sig. Det är också fel att tro att den som har lest rätt på tentorna blir den bästa läkaren, sjuksköterskan eller vad man nu läser till. Det är inte tentaresultaten som avgör om du blir en duktig yrkesperson, det är så många andra faktorer som spelar in, säger han.

Robert menar att stämningen på KI är öppen och bra och att studenterna hjälper varandra istället för att konkurrera. Och så ger han lite tröst till den som är nervös;

– Den första terminen brukar kännas rätt hård, sedan blir det bara roligare och roligare. Och har du kommit in på KI, så har du vad som krävs för att komma ut!

ROBERTS TIPS TILL NYA STUDENTER

• Planera. Gör ett schema för vad du ska studera och när och följ det.

• Gå på föreläsningar eller läs böcker om studie-teknik och använd den studieteknik som passar dig.

• Ta hjälp av varandra och plugga i grupper om två till fyra personer. All-tid är det någon i grup-pen som kan förklara det du själv inte förstår.

• Kom ihåg att det inns många bra alternativa källor såsom samman-fattningar, Youtube-klipp och andras anteckningar. Fråga dem som har läst längre på programmet.

• Gå igenom gamla tentor. Du lär dig hur frågorna ställs och på vilket sätt du bör svara.

• Var snäll mot dig själv. Om du ska orka hela utbildningen kan du inte ligga på topp i allt.

Planera dina studier från start, men tänk på att avsätta tid för annat också. Det rådet ger Robert de Meijere till KIs nya studenter. Text: Catharina Bergsten

”Du är kanske van att vara bland de bästa och nu blir du istället en i mängden.”STUDERA PÅ KI 2017/2018


AKTIVITETER

Kursen ”Hantera stress och främja hälsa” lär dig hantera den stress som är ofrånkomlig i det dagliga livet - inte minst som student. Kursen baseras på kunskap från forskning inom den psykologiska inriktningen Acceptance Commitment Therapy. Forskning från både Sverige och England visar att detta är en effektiv metod för att minska stress för vuxna och ungdomar.

”Våga tala”-kurser erbjuds för dig som i ett tryggt sammanhang vill träna på att tala inför grupp. Kursen innehåller både existentiell och kognitiv teori med inslag av mindfulness. Vi går bland annat igenom värdegrunder, självbild och tankemönster. Tyngdpunkten ligger på kursdeltagarnas delak-tighet där utveckling främst sker genom övningar, feedback och relektion.

Kognitiv beteendeterapi mot prokrastinering kan hjälpa dig som skjuter upp studier, uppgifter och åtaganden trots att du någon- stans vet att det kommer leda till negativa konsekvenser för dig. Studenthälsans kurs tar upp hur man med hjälp av rätt målsättning och belöningar kan underlätta för sig själv att ta itu med uppgifter som inte är belönande i stunden. Den fokuserar också på att identiiera tankar och känslor som är förknippade men de uppgifter vi skjuter upp och hur dessa kan hanteras.

Studenthälsan erbjuder en samtalsgrupp med existentiella teman. Styr prestation och krav ditt liv på bekostnad av din hälsa och livslust? Är ångesten en fruktad iende eller en outforskad tillgång? Vad innebär ett gott liv egentligen? Förutom samtalet arbetar vi med mindfulness och kreativt gestaltande. Du erbjuds möjlighet att i ett tryggt sammanhang relektera och dela egna erfarenheter och upplevelser.

KI:s Studenthälsa inns där för dig när du vill få en sundare livsstil och bättre hälsa, behöver verktyg för att underlätta och för-bättra dina studier, vill lära dig hantera stressen och livspusslet och om livet känns tungt och jobbigt. Studenthälsan erbjuder både individuella kontakter och ett lertal kurser i grupp.

PSYKOTERAPEUTISKA SAMTAL När livet och studier inte längre fungerar kan det vara till hjälp att relektera med en professionell ”utomstående” person. Det är vanligt att studenter upplever höga inre och yttre krav, vilken kan leda till olika symp-tom. Samtalen kan bidra till ökad förståelse och till ett nytt sätt att hantera din livs- och studiesituation.

HÄLSO- OCH LIVSSTILSSAMTALFunderar du på hur du mår och om din hälsa kan påverka dina studieresultat? I ett hälsosamtal utforskar vi tillsammans hur du mår genom att titta närmare på dina lev-nadsvanor (exempelvis sömn, mat, fysisk aktivitet, alkohol och tobak). Vi kan också diskutera sådant som du själv undrar över när det gäller din hälsa. Mätning av blod-tryck och blodvärde erbjuds också.

KRISSTÖDStudenthälsan erbjuder stöd till studenter i samband med krissituation eller allvarlig händelse som exempelvis dödsfall, olycks-händelse som drabbar en enskild individ eller studentgrupp. Vi erbjuder information och omhändertagande i det akuta ske-det, enskilda samtal och gruppsamtal. Vid dödsfall inns särskilda rutiner för ett bra omhändertagande av berörda studenter där vi samarbetar med studievägledning, utbild-ningsansvariga, kår och lärare.

LÄKARKONSULTATIONTill läkaren på Studenthälsan kan du vända dig med studierelaterade hälsoproblem. Om dina besvär behöver ytterligare utredning remitterar läkaren dig vidare till lämplig vårdgivare. Det kan röra sig om huvudvärk, allergiska reaktioner, sömnsvårigheter, oro för sjukdom, stressrelaterade symtom, ned-stämdhet och ångest och rygg-/nackbesvär som är relaterade till studierna.

EN RIKTIGT BRA STUDENTHÄLSADet är KI:s mål att du som student skall uppnå din fulla potential i dina studier, ha ett rikt och harmoniskt vardagsliv och må bra med dig själv.

På Studenthälsans webbplats ki.se/studenthalsan inns såväl tips kring hälsosam livsstil som hälso-tester med omedelbar feedback med råd och tips.


K arolinska Institutets universitets- bibliotek (KIB) inns både på Campus Huddinge och Campus

Solna och fungerar som studieplats och som något av ett andra vardagsrum för KI:s studenter. På KIB får du som är KI-student hjälp med allt ifrån informationssökning till vetenskapligt skrivande.

PLUGGA ENSKILT ELLER TILLSAMMANS?Både i Solna och i Huddinge inns det grupprum som kan bokas av KI:s studenter för gemensamt arbete. Dessutom inns det många enskilda studieplatser runt om i biblioteket. För dig som vill arbeta helt ostört inns det tysta läsesalar. Biblioteket har också resursrum för studenter med läs- och skrivsvårigheter.

SPRÅKVERKSTADEN Språkverkstaden erbjuder handledning i akademiskt skrivande, presentationsteknik och studieteknik. Handledningen är öppen för alla KI-studenter på grundnivå och mag- ister- eller masternivå som vill ha stöd på svenska eller engelska. Du kan få handled-ning både på campus och på distans.

KIB-LABBDet är du som student som bestämmer vilka frågor du vill ta med dig till KIB-labb. Det kan röra sig om att ta fram bra sökord, välja lämpliga databaser för ett visst ämne, av-gränsa sökningar och välja bland träfarna. I KIB-labb kan du också få stöd under skriv-processen med bland annat referenshant- ering och Word.

KURSLITTERATURKurslitteratur behöver du inte alltid köpa utan inns i många fall att låna hos KIB. Du kan också reservera utlånade böcker.

NORMKRITISK SAMLING (OCH ROMANER!)KIB vill erbjuda mer än vad som står i era kurslistor. Exempelvis så inns det en norm-kritisk litteratursamling med koppling till det medicinska fältet som på ett eller annat sätt ifrågasätter normer i vårt samhälle. Denna samling har köpts in i samrådan med kårför-eningen Queerolinska som inns på KI.

Bredvid den normkritiska samlingen har KIB samlat böcker med mer populär- vetenskaplig koppling och skönlitteratur, ex-empelvis romaner med ett sjukdomsförlopp eller som utspelar sig i sjukhusmiljö.

Sveriges största medicinska bibliotek

PLUGGA PÅ KI OCH SE VÄRLDENDu som läser vid något av Karolinska Institutets utbildningsprogram har stora möjligheter att förlägga en period av din utbildning utomlands.

A tt studera utomlands som utbytesstudent är utvecklande såväl akademiskt som socialt. Förutom

möjligheten till intressanta studier får du till-fälle att lära känna nya kulturer, nya vänner och det är också en värdefull merit i ditt CV.

KI har utbytesavtal med cirka 150 universitet i ett trettiotal länder runt om i världen. Varje utbildningsprogram har sina egna avtal som bara gäller för studenter på just det pro-grammet. Utbytesstudierna är avgitsfria och de ska kunna tillgodoräknas inom ramen för din utbildning på KI.

Läs mer om olika möjligheter till utlandsstudier vid KI

ki.se/studerautomlands

Klara Suneson University of Minnesota, Minneapolis, USA

Alla utbyten är bra utbyten men att åka till USA är generellt ett väldigt bra val. Språkmässigt och kulturellt kände jag mig välkommen. Många visade stort intresse för en som utbytesstudent och var måna om att man skulle hitta rätt och vara med. Minneapolis är en intressant stad, utan att vara någon metropol eller locka större mängder turister. Det gick snabbt att komma in i vardagen. De amerikanska läkarstudenterna sliter hårt och det är till stor del inspirerande. Systemet för hälso- och sjukvård går svårt att sätta sig in i men man förstår att pengar och försäkringar är inblandat och i fokus på ett annat sätt än vad man ser i Sverige. Det är generellt väldigt lärorikt att se hur det fungerar i USA. Man bör även passa på att åka under utbildning då jag förutsätter att det blir en något mer komplicerad process utifall att man skulle vilja åka över för att arbeta senare. Ta chansen!

Elin Roos University of Otago, Dunedin, Nya Zeeland

Att resa till ett nytt land med en speciik uppgift, såsom utbytesstudier, leder till att man lär känna landet och kulturen på ett helt annat sätt än om man skulle resa dit som turist. Att få komma in i ett sammanhang på en helt ny plats på jorden, och att ändå förstå och kunna hjälpa till och också lära sig något, det är häftigt! Ta chansen och gör det, för medicin är ett språk som man kan använda på så många ställen i världen, utnyttja det!

STUDERA PÅ KI 2017/2018 14

Annie Nyberg The Chinese University of Hong Kong, Hong Kong SAR, Kina

Hong Kong är en vacker stad med kontraster. Skyskrapor bland gröna kullar, små iskebyar, vandringsstigar och bubblande nattliv. Hade en bra upplevelse både på kliniken och utanför. Det hade varit roligt att åka när ler studenter fanns på plats men samtidigt var det spännande och utvecklande att få klara sig själv. Det är en erfarenhet att få komma in i en annan kultur under några veckor, känna vardagspulsen, trängas på tunnelbanan i rusningstid. Se ett annat sjukvårdssystem och hur kulturen på kliniken skiljer sig. Det har varit fantastiskt, något jag inte ångrar och som jag starkt kan rekommendera alla som har chansen! Jag har deinitivt blivit mer nyiken på att resa och arbeta utomlands i framtiden efter min tid i Hong Kong.

Kerstin Fernandez Gomero Universidad Nacional de Cuyo, Mendoza, Argentina

Sammanfattningsvis var mitt utbyte i Mendoza en oförglömlig upplevelse. Jag lärde mig mycket, och det var roligt att få uppleva en ny kultur och studera i ett land med hyfsat bra resurser men där mycket mer kan förbättras. Det är lätt att träffa nya människor, bland annat genom de aktiviteter som universitetet erbjuder. Folket är mycket välkomnande och man kan knyta kontakter för livet. Det var lite svårt att få tydliga instruktioner från universitetet varför det krävs att man ställer många frågor och är något på innan man ger sig iväg samt när man väl är på plats. En stor trygghet var att ha kontakt med en fadder innan och under utbytesperioden. Mendoza är en in stad med möjlighet till många aktiviteter. Jag rekommenderar varmt att åka dit om man är sugen på att åka till en mindre stad och bra studentliv.


Siri Sjöberg University of Sydney, Sydney, Australien

Att ha fått chansen att åka utomlands inom ramen för läkar-utbildningen har varit en fantastisk upplevelse och gett mig möjlighet att knyta kontakter med kollegor i ett annat land. Detta tror jag är positivt i framtiden, exempelvis om man vill engagera sig i forskning och skapa internationella samarbeten, men även om man vill arbeta i landet man har varit på utbyte i. Jag tror också att det är väldigt bra att ha fått se ett annat sjukvårdssystem från insidan. Det gör att man får perspektiv på hur svensk sjukvård kan förbättras och vad som faktiskt fungerar bra i Sverige. Jag föreställer mig också att man med ett utbyte på sitt CV visar att man inte är rädd för nya utmaningar och att man har en förmåga att anpassa sig till nya situationer. Det borde anses vara en värdefull styrka av många potentiella framtida arbetsgivare!



K arolinska Institutet och Stockholms läns landsting startade projektet ”Framtidens lärandemiljöer inom

hälso- och sjukvårdens utbildningar” år 2009. Det övergripande målet var att anpassa den fysiska lärandemiljön, det vill säga lärosalar och informella mötesplatser, till den pedagogik som används inom utbild-ningarna i dag. Målet att lärandemiljöerna på Karolinska Institutets campus, tillsammans med de kliniska miljöer där undervis-ning sker, ska ge våra studenter de bästa förutsättningarna för utbildning av högsta kvalitet.

Projektet är baserat på forskning om lä-rande i hälso- och sjukvårdens utbildningar och bygger på tre principer: dialog, synlig-görande av kunskaper och kollaborativt lä-rande. På Karolinska Institutets campus har över hundra sådana miljöer skapats hittills.

DIALOGTraditionella studiemiljöer är ota anpassade kring en monolog där fokus har legat på kunskapsöverföring från kursledare till studenter. Hörsalen är, som namnet säger, ett exempel på detta. De miljöer som nu utvecklas sytar istället till att möjliggöra

samtal och ett aktivt lärande. KI vill sätta samtalet och ett studentcentrerat och aktivt lärande i centrum och har utvecklat miljöer som främjar dialog istället för monolog.

SYNLIGGÖRANDE AV KUNSKAPER OCH TIDIGARE ERFARENHETER.Alla studenter har kunskap och erfarenhet med sig in i en ny lärandesituation. En vikt-ig del av lärandet är att kunna synliggöra resonemang, hur något uppfattas eller antas hänga samman. Därför har alla nya lärande- miljöer fått många nya skrivytor som gör att deltagare kan visualisera sina tankar i väsentligt högre grad än tidigare.

KOLLABORATIVT LÄRANDEStudenter och kursdeltagare lär av och ge-nom varandra. Lärande sker i allt högre grad utanför schemalagd undervisningstid, kanske på gymmet, i korridoren eller på ett café. KI har därför satsat på att skapa infor-mella studiemiljöer som främjar kollabora-tivt lärande och som också är inbjudande, attraktiva och erbjuder till exempel wii och eluttag. De informella mötesplatserna funge-rar som viktiga sociala ytor och gör det möj-ligt för studenterna att mötas och samarbeta, oavsett vilken utbildning man läser.

Framtidens lärandemiljöer finns

på KI

Dagens pedagogik är mycket mer problemorienterad och aktiverande än tidigare. Dessutom har utvecklingen av digitala medier

och IT gjort att lärande inte längre är begränsat i tid och rum. Det ställer nya krav på lärosalar som främjar dialog.

”Alla som besöker någon av Karolinska Institutets och sjukhusets lärandemiljöer ska direkt förstå att undervisning och lärande är en högprioriterad fråga på KI.”

Jonas Nordquist, föreståndare för Medical Case Centre och projektledare för Framtidens lärandemiljöer


ALEXANDRA VILL BIDRA TILL FLER LEENDEN I VÄRLDEN

Alexandra tillsammans med en pojke i en masai-by. 18


A lexandra Rogushina förstod att den programöverskridande kursen i global hälsa innebar en fantastisk

möjlighet att uppleva en annan värld. Ändå blev kursen och resan till Tanzania mer om-tumlande än hon hade trott.

– Det var utan tvekan mitt livs bästa resa och en sådan här välorganiserad upplevelse kan du inte ordna själv. Därför är jag så glad att jag tog chansen, förklarar hon.

Totalt var det cirka åttio studenter som gick den programöverskridande femveckors- kursen samtidigt. Av dessa kom åtta från Tandläkarprogrammet.

– Teorin läste alla tillsammans och ut-över det ick vi speciik information om det land vi skulle resa till. Jag hade valt Tanzania i första hand, förklarar Alexandra.

Förberedelserna innebar föreläsningar och seminarier i Sverige, där föredragshåll- arna enligt Alexandra var ”de bästa av de bästa”. Professor Hans Rosling, som en gång startade kursen, var en av dem.

– Jag ville inte missa en sekund! Varje dag ick vi en hemuppgit som omfattade analys och ställningstagande i olika frågor, vilket krävde att man tagit del av det som förmedlats under föreläsningarna. Det drog igång ett viktigt tankearbete. Seminarierna innebar att vi ick interagera med andra, ta del av andras erfarenheter och dela med oss av våra egna. Det var skönt att vidga vyerna och inte bara hålla på med sitt eget område, förklarar Alexandra.

Alla studenter ick ta sig till sitt resmål på egen hand och betala sin egen resa.

– KI gav ett bidrag på 3 000 kronor per student, det räckte ungefär till mat och logi. Övriga kostnader, som vaccinationer, malariaprofylax och försäkring, ick vi stå för själva, berättar Alexandra.

Hon reste tillsammans med sin vän och kurskamrat Ruby Apas.

– Vi mötte upp gruppen i Dar es Salaam och åkte sedan med buss till ett mindre sam-hälle som heter Bagamoyo. Dagen eter börj-ade kursen.

Under vistelsen ick studenterna följa hälsostegen från den enklaste mottagning på landsbygden till sjukhusvården i Dar es Salaam.

– En mottagning i en by sköttes av en sjuksköterska som också bodde i huset bred-vid. Hon gick upp på morgonen och tog hand om de första patienterna som samlats utanför entrén och sedan arbetade hon hela dagen och hela kvällen om det behövdes, tills den sista patienten fått vård, berättar Alexandra.

Resan innebar att studenterna kom i kontakt med både glädje och sorg, liv och död.

De ick närvara vid en förlossning på sjukhuset i Dar es Salaam, men mötte ock-så svårt brännskadade barn och människor som låg för döden.

– Trots landets bristande ekonomiska förutsättningar upplevde vi att vårdpersonal- en var mycket skicklig. Flödet av patienter var stort och diagnoserna sattes snabbt, säger Alexandra.

De samhällsekonomiska villkoren i Tanzania innebär dock att undersökningar inte kan göras och prover inte tas i den ut-sträckning de borde. Följden kan bli att sjuk-domar missas. Alexandras grupp träfade bland annat en kvinna med cancer som i två års tid hade fått höra att hennes blödningar och symtom berodde på klimakteriet. När prover väl togs var hon mycket svårt sjuk och hon dog dagen eter att gruppen hade besökt henne.

Namn: Alexandra Rogushina

Ålder: 24 år

Gör: Har gått drygt halva tand- läkarutbildningen på KI. Ord-förande för näringslivsutskottet i Odontologiska föreningen, KI-ambassadör, arbetar extra som tandsköterska på en klinik och som säljare i butik, tränar på gym och gillar hinderbanor.

När tandläkarstudenten Alexandra Rogushina valde kursen Global hälsa hade hon ingen aning om att den skulle förändra hennes liv. Nu vill hon bidra till en bättre värld och gör snart sin första volontärtjänst genom Tandläkare utan gränser.

Text: Catharina Bergsten


– Det var en chockartad upplevelse att på nära håll få uppleva vad brister i sjuk- vården kan leda till. Vi träfade kvinnans make som inte hade råd att transporte-ra den döda kroppen hem till byn. Så nu skulle kvinnan begravas i staden, långt ifrån nära och kära. Det var så obeskrivligt sorg-ligt, berättar Alexandra.

Fattigdomen kunde också visa sig i form av brist på blod.

– I Tanzania har patienten bara rätt till en blodpåse. Sedan måste de anhöriga do-nera blod eller betala för en påse. Vi mötte anhöriga som hade så dåliga blodvärden att de inte kunde donera… och pengar till att köpa en påse hade de inte heller.

Alexandra menar att hon inte skulle ha klarat av alla upplevelser psykiskt om hon inte hade hat sina vänner hos sig. Vissa möt- en var så starka att de bara grät tillsammans.

– Men det var nödvändigt att kunna öppna upp sig och tillåta sig att bli känslo-mässigt berörd, eter att initialt ha försökt hålla en professionell distans. Eter det kun-de vi se saker ur nya perspektiv.

Att studenter från olika program bistod varandra blev naturligt under resan. De blivande barnmorskorna kunde till exempel följa och förklara förlossningsprocessen. Alexandra själv ick stötta en läkarstudent, som mådde dåligt när han hörde käkarna knaka under en tandutdragning.

– Vi är alla vana eller ovana vid olika situationer och miljöer och kunde därför hjälpa varandra, säger Alexandra.

Under vistelsen hann studenterna ock-så besöka en organisation som arbetar med HIV, ett barnhem och en traditionell healer

som med örter, sånger och ramsor försökte bota sjuka människor.

– Det är fortfarande vanligt att folk be-söker en sådan lokal healer istället för att ta sig till en vårdcentral. Den viktigaste orsaken är att det kan vara svårt och kostsamt att uppsöka en läkarmottagning, berättar Alexandra.

Hon tycker att kursen i global hälsa har gjort henne till en mer positiv och ödmjuk människa. I dag betraktar hon svårigheter annorlunda, då hon vet att hennes problem är futtiga jämfört med många andras.

– Jag har lärt mig att uppskatta det jag har ännu mer och att fokusera på det som är viktigt i livet; relationer, familj och vänner. En annan upplevelse var ”african time”. I Tanzania kommer bussen när den kommer och att folk inte är i tid till möten gör ingenting, etersom alla vet hur traiken är. Detta gjorde mig först otroligt frustrerad, jag som är så strukturerad. Men när jag väl vant mig var det riktigt skönt och jag bär med mig samma känsla i dag om någonting krånglar. ”Vad spelar det för roll? Jag kan ändå inte göra något åt det.”

Men kursen i global hälsa har inte bara lett till att Alexandra fått nya tankar och prioriteringar. I skrivande stund planerar hon också för en volontärtjänstgöring i Zimbabwe via Tandläkare utan gränser;

– Jag känner en bubblande kärlek till Afrika och så länge som jag själv inte har barn, fast jobb eller andra förpliktelser i Sverige så tänker jag fortsätta att bidra till ler leenden i världen. Jag vet att jag kan göra skillnad.

KURSEN I GLOBAL HÄLSA

En programöverskridande valbar kurs som kan sökas om du är antagen student vid KI och har klarat minst fyra terminers studier. Du kan välja att åka till Vietnam, Uganda, Tanzania eller Laos.

ALEXANDRAS RÅD TILL DEN SOM VÄLJER

Global hälsa

Ta teoriblocket på allvar. Gå på alla föreläsningar och gör

alla uppgifter.

•Var beredd på att resan kan

påverka dig djupt.

•Var öppen. Tänk på att du inte reser

som västerländsk expert. Du reser för att få ny kunskap.

•Bete dig respektfullt och anpassa dig till kulturen,

exempelvis genom en proper klädsel.

•Kramas och stötta varandra!

Medicinsk Vetenskap är Karolinska Institutets populärveten-skapliga tidning. I Medicinsk Vetenskap kan du läsa om de allra senaste forskningsrönen inom medicin och hälsa – och möta forskarna bakom fynden. Här inns också boktips, fördjupande artiklar, läsarfrågor och mycket mer.

ki.se/medicinskvetenskap

GRATIS prenumeration

för dig som KI-student!


D et inns mycket du kan göra redan under din studietid som förbered- er dig för din framtida karriär, inte

minst när det handlar om att bygga upp ett nätverk av framtida kollegor och kontakter. Som student vid Karolinska Institutet (KI) har du tillgång till KI:s Karriärservice, som erbjuder allt från CV-seminarier till workshops i professionellt nätverkande. Du kan öva på att genomgå anställnings- intervjuer eller träfa spännande företag och organisationer. Karriärservice vill genom olika aktiviteter ge dig inspiration och stöd under din studietid och göra dig redo för såväl sommarjobbet som den kommande professionella karriär du siktar mot.

VISSTE DU ATT 90 % AV ALLA JOBB ÄR DOLDA? Av alla jobb ute på arbetsmarknaden är det bara 10 % som syns ute i lödet bland jobb- annonser, resten – hela 90 % – förmedlas via kontakter och rekommendationer. Det är här ditt nätverk kommer in i bilden.

En viktig grund till ditt nätverk är de studenter som studerat vid samma universitet som du och kanske till och med har läst samma program, så kallade alumner. Alum-nerna är levande bevis på vad man faktiskt blir eter en examen och de är också fantastiskt inspirerande förebilder!

Vänta inte, utan börja att bygga ditt nät-verk redan idag och bygg vidare under hela din studietid. Kursare, lärare och inte minst de människor du möter ute på praktik un-der din utbildning kan alla vara ovärderliga byggstenar i din framtida karriär. Genom KI:s alumninätverk kan du hålla kontakten med vänner och kollegor även eter examen, skapa nya professionella kontakter och hålla dig uppdaterad om vad som händer på KI. KI:s alumner bildar tillsammans ett vid-sträckt nätverk av erfarenhet och expertis som spänner över hela världen. Ditt nät-verk rymmer möjligheter du inte kan före-ställa dig.

Din karriär börjar här

Att ta steget ut i arbetslivet kan kännas avlägset – du ska ju precis påbörja dina universitetsstudier – men den dagen kommer fortare än du anar!

VARFÖR ÄR KARRIÄRSERVICE VIKTIGT?– KI:s karriärservice har gett mig möjligheter att nätverka med alumner från andra program vilket har breddat mina tankar om vilka jobb man kan söka och hur man kan gå tillväga för att hitta olika typer av jobb. Många som läser samma utbild-ning som jag vill fortsätta med forskning men jag har lärt mig att det inns karriärmöjligheter även utanför akademin. Den största utmaningen, när jag ska börja söka jobb om ungefär ett år, tror jag blir hur jag ska visa framtida arbetsgivare hur myck-et jag har att ge. Och att jag kan överträffa deras förväntningar!

Devy Elling, masterstudent inom epidemiologi

Devy Elling (andra från vänster) minglar tillsammans med KI-studenter och alumner på karriäreventet ”The next step”.


Vänta inte, utan börja att bygga ditt nätverk redan idag!


Kårverksamheten drivs av och för oss studenter. Vi bevakar och medverkar i utvecklingen av utbildningarna och säkrar studentinlytandet på Karolinska Institutet. Det ger oss studenter möjlighet att påverka våra egna förutsättningar.

Genom kåren inns också stöd från vårt studentombud för den enskilda studenten vid svåra situationer.

Dessutom arrangerar kårerna massa roliga aktiviteter både inom idrott och kultur, trivsamma pubkvällar och härliga sittningar – allt för att ge dig ett riktigt studentliv!

Är det kul att vara med i kåren? JA! Vi ser fram emot att vara del av din studietid och hälsar dig varmt välkommen. Kanske är du intresserad av att påverka din utbild-ning eller att ordna festligheter, kanske vill du spela innebandy eller bara delta i spex. Det inns något för alla!

Vi ser fram emot att träfa dig!

HEJ, DU BLIVANDE KI-STUDENT!På Karolinska Institutet finns två studentkårer: Medicinska (MF) och Odontologiska Föreningen (OF). KI:s tandvårdsstudenter representeras av OF och övriga medicinska studenter representeras av MF.

Helena Arvidsson Ordförande Odontologiska Föreningen 2016

Frida Hellström Ordförande Medicinska Föreningen 2016

Studentkårerna

Studentkårerna ger dig ett rikare studentliv och

chans att knyta kontakter och få vänner för livet.


KULTURMed OKUS (Odontologiska Kultursällskapet) kan du besöka teater, jazzaftnar, tandläkarmuseet och mycket mer tillsammans med andra studenter inom OF! Kolla gärna in facebookgruppen ”OKUS (Odontologiska Kultursällskapet)” för att se vad som är på gång.

MF erbjuder mycket när det kommer till kultur, eller vad sägs om blåsorkestern ”Blåslaget” eller stråkorkestern ”Stroket”? Gå med i dansgruppen ”Dragplåstret” eller a cappella-kören ”A Scalpella”. Du kan vara med i spexen ”Corpus” och ”Flix”, där även du som inte gillar att stå i strålkastarens sken kan medverka inom exempelvis dekor, kostym och smink.

IDROTT OF:s idrottsutskott anordnar aktiviteter under hela läs-året. Aktiviteter såsom en golftävling, en skidresa, OS och idrottsdagarna. OF har dessutom ett alldeles eget innebandylag – IBK Käftis.

Även MF:s Idrottsutskott erbjuder varje vecka en uppsjö av aktiviteter så som innebandy, yoga, basket, net-ball, badminton och cricket. Dessutom ordnas det varje år två idrottsdagar, en skidresa till alperna och en surfresa till Portugal.

Kvalitet

OF OCH MF ÖVERVAKAR ALLA UTBILDNINGAROF och MF övervakar alla utbildningar på KI och säkerställer att de håller en hög standard och att samtliga studenter blir väl omhändertagna. Kårerna har studentrepresentanter i de lesta beslutsfattande organ på KI. Vi är även representerade i Stockholms Studentkårers Centralorganisation, (SSCO) vars syfte är att påverka politikerna som kan besluta om frågor som gör situationen bättre för våra studenter.

OF:S OCH MF:S RESPEKTIVE PROGRAMUTSKOTT ixar varje fredag en öppen pub dit alla medlemmar i Odontologiska och Medicinska Föreningen är välkomna. Flera gånger per termin ordnas också otroliga sittningar och fester.

Dessutom utser kåren studentrepresentanter till ceremonier vid akademiska högtider och Nobelfesten. Kanske blir det du som bär fanan nedför trappan i Blå hallen nästa gång?

FEST

”allt för att ge dig ett riktigt studentliv”


LINNÉA WESTER, 24, hade en plan. Hon hade bestämt sig för att börja plugga, men skulle först jobba ett par år för att på så sätt kunna spara ihop pengar och slippa behöva ta studielån. Fast så blev det inte riktigt, för livet går ju inte alltid att planera. Medan Linnea jobbade mötte hon också sitt livs kärlek, och blev gravid.

– Jag tänkte att det bara skulle bli till att skjuta upp mina sjuksköterskeplaner, men snubblade sedan över möjligheten att studera på distans. Det trodde jag aldrig, men nu slipper mina drömmar vänta, berättar Linnéa som nu läser en distansutbildning till sjuksköterska på Karolinska Institutet.

Lilla Frej var 4 månader gammal när Linnéa började plugga. Hon kombinerar nu föräldraledighet och studier och löser sin planering genom att läsa på kvällen när sonen sover eller på dagen när han leker i babygymmet.

– När man blir förälder upptäcker man att dygnet har ler timmar än man först trodde. Att kombinera studier med föräldra- skap är fullt möjligt, du orkar mer än du tror. Skulle det bli för mycket inns också möjlig-heten att pausa genom att ansöka om studie-uppehåll. Klarar du en termin men inte mer så har du i alla fall börjat. Inga högskole- poäng är bortkastade högskolepoäng! tycker Linnéa.

Etersom Linnéa studerar på distans sköt- er hon en stor del av studierna vid datorn och klarar för det mesta av att ta hand om Frej samtidigt även om det inte är alldeles enkelt.

Men praktikperioderna kräver att hon läm-nar Frej hemma och ger sig ut på sjukhuset.

– Det är inte alltid lätt att balansera bebisen i knät och samtidigt vara aktiv i en konversation vid datorn eller vara fullt delaktig i ett grupparbete, ja att vara en bra medstudent helt enkelt. Men jag gör det bästa av situationen, man får helt enkelt lära sig att jonglera. Det är inte ett jobb för någon som inte är en multi-tasker, att vara studerande och mamma samtidigt, säger Linnéa och skrattar.

– Min sambo tar ibland föräldradagar för att avlasta mig när jag behöver plugga. Han tar också ut föräldraledighet under mina praktikperioder. Jag måste säga att jag kröp lite på väggarna tidigare, i början av min föräldraledighet. Det är skönt nu att känna att jag är på väg någonstans, att jag är på väg framåt.

KARL ROMBO, 40, studerar på Läkarpro-grammet och är pappa till två barn, 5 och 9 år gamla. Eter en lång karriär som frilans- ande operasångare beslöt sig Karl för att byta bana, delvis på grund av att det blev allt svår- are att jobba utomlands i takt med att bar-nen blev äldre.

– Många yrken har lite av ett ”bäst-före- datum”. Jag kände att jag ville satsa på en ut-bildning där arbetsmöjligheterna skulle vara goda även om man hunnit bli lite äldre när man tar examen.

Karl är engagerad i KI Parents, en ny-startad föräldragrupp inom studentkåren

Medicinska Föreningen (MF). Även MF:s systerkår Odontologiska Föreningen har en föräldragrupp. Föräldragrupperna är till viss del ett socialt nätverk, men också intresse-föreningar som på olika sätt vill verka för att underlätta för studenter att kombinera stud-ier och familjeliv.

– Den stora utmaningen som förälder och student är de obligatoriska momenten i utbildningen och tentaperioderna. Jag tyck-er att föräldraperspektivet saknas lite här och det försöker vi att påverka.

En annan utmaning Karl upplever är att få ekonomin att gå ihop. Det kan vara svårt att vid sidan av att vara förälder och heltids-studerande ha möjlighet att jobba extra un-der studietiden. Men själva studietakten går bra, Karl tycker att tiden räcker till.

– Ja, det mesta går ju att lösa. Det är klart, kan man få lite hjälp med hämtning från dagis underlättar det naturligtvis mycket, tycker Karl. Men sen ska man också komma ihåg att studierna faktiskt inte är mer än ett heltidsjobb. Och med risk för att låta lite förnumstig vill jag ändå påstå att börjar du att läsa i tid och sedan läser ett visst antal timmar per dag så behöver tentaperioden inte bli så betungande. – Du kan också tänka såhär: Det är få gång-er i livet du har chans till omtentor, men det har du som student. Du kan faktiskt tillåta dig själv att misslyckas kapitalt och ändå få en ny chans.

Päron som pluggarAtt kombinera barn och universitetsstudier är kanske inte alldeles enkelt,

men ändå fullt möjligt, tycker Linnéa Wester och Karl Rombo – båda föräldrar och samtidigt studerande vid Karolinska Institutet.


ATT TÄNKA POSITIVTInte alltid så positivt


NI KAN DEN KLASSISKA FRÅGAN: Är glaset hel- eller halvfullt? Svaret anses be-skriva hur optimistiska vi är, inte sällan till-sammans med en hurtig uppmaning om ökad optimism. Men kan man skafa sig en ljusare syn på omvärlden eller är vi relativt stabila på denna punkt? Och vad styr egentligen hur optimistiska eller pessimistiska vi är?

Enligt Mikael Landén, professor i psykiatri vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, inns en betydande genetisk komponent i hur vi ser på omvärlden. Den kompletteras sedan med miljöfaktorer un-der uppväxten tills vårt grundtemperament tagit form. Vårt dagliga humör kan sedan variera, men i botten verkar vi ha en rela-tivt fast läggning. Vi är antingen lagda åt det optimistiska hållet, med god självkänsla och orädsla inför att bryta ny mark, eller åt det pessimistiska, med god blick för faror och varningstecken.

– Ur ett evolutionärt perspektiv är det lätt att förstå varför båda anlagen inns kvar och är välspridda i befolkningen. Men optimister är ota lite lättsammare att umgås med och det skulle kunna förklara varför befolkningen som helhet är viktad åt det optimistiska håll-et. Vi vet att den som har en mycket realist- isk bild av verkligheten ota uppfattas som en dysterkvist. Vi vet också att människor i genomsnitt har en alltför positiv bild. Vi tror inte sjukdomar, skilsmässor och olyckor ska drabba oss i den utsträckning som de rent statistiskt gör, säger Mikael Landén.

MEN ÖVERDRIVEN OPTIMISM är skadlig. Den som är i ett maniskt skov ser extremt ljust på tillvaron och den egna för-mågan och då behövs sjukvårdens hjälp. Den hjälpen söks ibland motvilligt, etersom inledningen av en manisk fas kan vara be-haglig. De överdrivet positiva tankarna sak-nar dock förankring i verkligheten, så den sjuka utsätter sig ota för risker och tar på sig för stora uppgiter. Detta sker samtidigt som patienten sover allt mindre.

– Det här måste man medicinera mot. Akut mani är ett tillstånd där patienten riskerar att dö. Till slut kan patienten helt sluta sova och i värsta fall orkar inte hjärtat längre, sä-ger Mikael Landén.

En akut manisk fas behandlas i första hand med antipsykotiska läkemedel eller litium. Sytet är att justera stämningsläget till det normala. Men det väcker frågan om hur behandlingens mål bör se ut – när anses ett stämningsläge egentligen vara normalt? Och måste man nå ett normalt stämningsläge när

det är behagligt att ha lätt förhöjd självkäns-la, utan att utsätta sig för risker?

I den kliniska vardagen är detta inte en svår fråga, säger Mikael Landén. Där utgår man från funktionsnivån och stämningsläget före sjukdomen. Utifrån detta resonemang är stämningsläget neutralt när det inte längre hindrar någon i det vardagliga livet och när personen är som han eller hon "brukar vara".

– Att uppleva glädje eller ledsenhet har inget syte i sig självt. Vårt stämningsläge är kroppens sätt att säga åt oss att vi ska fortsätta eller sluta med det vi gör. Därför ska man måna om negativa tankar, för de visar att kroppens system fungerar. Negativa tankar signalerar att vi inte trivs och att vi bör försöka för-ändra något i vår tillvaro. Det är först när positiva eller negativa tankar börjar leva ett eget liv, frikopplade från och opåverkade av våra livsomständigheter, som de behöver be-handlas. Alltså när humöret stjälper i stället för hjälper oss, säger Mikael Landén.

ÖVERDRIVET NEGATIVA TANKAR behöver behandlas, precis som överdrivet positiva. Vid depression hör nedstämdhet och tankar av skuld och misslyckande till bilden. Det inns starkt stöd för att dessa känslor går att vända vid mild till måttlig depression genom att bryta negativa tanke-mönster. Det går att göra med till exempel KBT, kognitiv beteendeterapi, som hjälper patienten att ompröva mörka tankar och se verkligheten i ett ljusare sken. En annan metod som bygger på liknande principer är ACT, acceptance and commitment therapy, där patienten lär sig acceptera sådant som

Kroppen har självläkande resurser och de går att stimulera med tankekraft. Men kan vi verkligen bli friskare bara genom att muntra upp oss? Vi har talat med forskarna som vill värna negativa känslor och varna för käcka uppmaningar.

Text: Annika Lund. Först publicerad i Medicinsk vetenskap nr 3, 2015.


inte kan ändras, som kronisk smärta. Målet är att ringa in vad man kan och vill göra och försöka leva enligt sina värderingar, vilket ger känsla av mening och höjd livskvalitet.

– Det handlar om att träna sin hjärna att tänka på nya sätt, att aktivera sig och få nya erfarenheter. Man kartlägger vid vilka situa-tioner negativa tankar och undvikande be-teenden uppkommer och tränar sedan nya beteendemönster. Det kanske låter enkelt, men det kräver engagemang och uthållig-het, precis som vid annan träning, och be-handlingen behöver utföras av välutbildade terapeuter för att vara efektiv, säger Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid in-stitutionen för klinisk neurovetenskap.

NÄR DEPRESSION BEHANDLAS med KBT är risken för återfall lägre än vid läke-medelsbehandling.

– Det undersöks ota hur stress, sömnbrist eller andra negativa faktorer som sorg, ned-stämdhet och ofrivillig ensamhet påverkar vår hälsa. Det inns färre studier om hur känslor av lust, glädje och sammanhang kan utgöra en positiv motkrat med läkan-de efekt. Men även detta behöver mätas och följas om man vill ha en riktig bild av hur ohälsa uppstår och bäst bör behandlas, säger Mats Lekander.

Men hur är det för personer vars tankar inte är sjukligt mörka? Har de samma möjlighe-ter att lära sig ljusare tankemönster – och kan det i så fall påverka deras hälsa?

Ja, säger man inom meditationsforskningen. Där anses positiva känslor vara något man kan träna upp och bära med sig som en för-måga. Enligt denna skola kan man medvetet förstärka känslor av mening, sammanhang, lust och glädje, vilket tveklöst höjer livskva-liteten.

Men att öva upp sitt känsloliv på det här sättet kräver enligt meditationsforskarna engagemang, uthållighet och kompetent vägledning – precis som en KBT-behandling.

– Detta är något som ligger långt ifrån käcka uppmaningar om att allmänt försöka vara lite mer glad. Den som kommer med sådana uppmaningar och samtidigt försöker beskri-va det som något som ger hälsovinster gör det för enkelt för sig, säger Mats Lekander.

I den extrema varianten av dessa tankar upp-manas individer att på egen hand försöka tänka och känna mer positivt för att på så sätt komma åt självläkande krater i kroppen. I värsta fall riktas dessa uppmaningar mot personer som är svårt sjuka och då kan efekten bli den motsatta – lidandet förvärras.

Karin Jenssen forskarassistent vid institutionen

tör klinisk neurovetenskap

Mats Lekander professor i hälsopsykologi vid institutionen för klinisk

neurovetenskap

Mikael Leander professor i psykiatri vid

institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik


– Det är en avart av positiv psykologi, där man utan vetenskapliga stöd lägger stort an-svar på en sjuk individ att bli frisk av sin egen krat. Om det sedan inte lyckas, alternativt om den som är sjuk inte känner sig glad och positiv, då väcker det känslor av skuld och misslyckande som spär på lidandet, säger Mats Lekander.

MEN OAVSETT OM DU är en munter- gök eller en dysterkvist så går det faktiskt att med tankekrat komma åt självläk- ande krater i kroppen. Detta studeras inom placeboforskningen.

Något förvånande har placeboefekt ingen-ting med positivt tänkande eller optimism att göra. Det är numera känt att det faktiskt kvittar vad försökspersonen har för temp- erament - det har trots enträgna försök inte gått att ringa in en proil för en typisk pla-cebosvarare. I stället anses efekten vara en normal reaktion från kroppen, en väntad och frisk respons på positiva förväntning-ar. För det är vad det handlar om – positiva förväntningar, som byggs upp genom en tro-värdig inramning.

– Man kan bygga trovärdighet på olika sätt, till exempel genom att ge placebopiller som till färg, form och smak liknar läkemedel som patienten sedan tidigare vet fungerar. Men man kan skapa väldigt övertygan-de arrangemang på andra sätt. Vid kirur-gi kan patienten övertygas av att det är en omfattande insats som involverar många människor. Det inns mycket tydliga place-boefekter inom vissa typer av kirurgi, säger Karin Jensen, forskarassistent vid institutionen tör klinisk neurovetenskap.

Hon berättar om studier där benskörhets- patienter med smärtsamma ryggfrakturer har lottats till att antingen få kirurgi där ben-cement stabiliserar den skadade kotan eller placebobehandling, där man sövt, skurit

och sytt patienten utan att injicera ben- cementen. Den smärtlindrande efekten har varit god i båda fallen, något som har lera möjliga förklaringar. En går ut på att anti-inlammatoriska och andra läkande efekter startar i kroppen när man skär i den, oavsett om bencement injiceras eller inte. En annan går ut på att den mycket övertygande in-ramningen skapar en förväntan om smärt-lindring, vilket vid både placebobehandling och äkta kirurgi lockar fram frisättning av smärtlindrande endoriner.

– De positiva förväntningarna skapas i hjärn- an, det vill säga i nervsystemet. Det är tätt sammanvävt med vårt immunförsvar och kroppens antiinlammatoriska system. Jag brukar säga att man via dessa positiva för-väntningar kan komma åt kroppens eget apotek. Det är lätt att glömma att många läkemedel bara är kopior av sådant som kroppen har möjlighet att producera själv, säger Karin Jensen.

Fenomenet har visat sig användbart för att lindra symptom vid en lång rad sjukdomar, som depression, långvarig smärta och Parkinsons sjukdom, för att nämna endast några.

– Det är nu visat att placebobehandling kan ha efekt inom en rad områden. Fenomenet inns otvivelaktigt. Svårigheten för oss är att göra den här mekanismen kliniskt använd-bar, så att den kommer patienter till nytta. Det är vår nästa riktiga utmaning, säger Karin Jensen.

3 x

SPÄNNANDE STUDIER OM KÄNSLOR

LOTTOVINST PÅVERKADE INTE LYCKOGRAD. I en på sin tid banbrytande studie jämfördes personer som vunnit storvinster på lotto med personer som blivit förlamade efter traikolyckor. Grupperna låg mycket nära varandra när de skattade sin framtida lycka på en femgradig skala. Brickman, Journal of Personality and Social Psychology 1978

ATT LE GÖR DIG GLADARE.Försökspersoner ick titta på serieteckningar med en penna i munnen. När de hade pennan mellan tänderna, så att mungiporna tvingades upp, så ansåg de att teckningarna var roligare än när de såg samma motiv med läpparna hopsnörpta kring pennan i en sur min. Strack, Journal of Personality and Social Psychology 1988

SOCKERPILLER HJÄLPTE — TROTS ATT ALLA VISSTE ATT DET VAR SOCKER.80 patienter med IBS (Irritable Bowel Syndrome) lottades till att ta placebopiller eller ingen behandling alls. Patienterna ick höra att sockerpillren i tidigare studier skapat själv- läkande processer genom placeboeffekt. Det var till-räckligt för att uppnå effekten – patienterna blev hjälpta i sin sjukdom.Kaptchuk, Plos One 2010

”Det handlar om att träna sin hjärna att tänka på nya sätt, att aktivera sig och få nya erfarenheter”

FRÅGAÄr det skadligt för hälsan (för barn och vuxna) att motionera när det är mycket kallt?

/Sabina

SVAR

Hård träning vid låg temperatur kan, hos elitidrottare, leda till kronisk lutvägssjuk-dom. Det är framförallt långdistanslöpare och längdskidåkare som får lutvägsproblem som i mycket väsentligt liknar astma. Störst risk observeras hos längdskidåkarna som i stor utsträckning anstränger sig i kyla. Även simmare, ishockeyspelare och konståkare får inte sällan symtom men här spelar san-nolikt även exponering för klor och avgaser en roll.

Utveckling av astma hos idrottare är ett problem som framförallt kommit under det

senaste halvseklet och har sannolikt att göra med den extremt hårda träning som dagens idrottare genomför. Den inandade luten skall värmas till kroppstemperatur och mättas med vattenånga under sin passage genom lutvägarna vilket ställer stora krav på lutvägarna. Hos vissa idrottare ska upp till 200 liter lut värmas och befuktas varje minut.

Risken att utveckla astma vid träning i kyla är endast påvisad hos elitidrottare och det inns inga belägg för att motionsidrott vid låg temperatur är skadligt för lutvägar-na. Personer med känsliga lutvägar kan få akuta besvär, framförallt hosta, vid fysisk ansträngning i kyla. Dessa personer bör undvika att träna när det är kallt även om risken för en motionär att utveckla en kron-isk astma på grund av träning vintertid i stort sett kan negligeras.

/Kjell Larsson, professor i lungmedicin

Kan jag motionera i extrem kyla?

fråga forskarenForskarna svarar på medicinfrågor. Ur KI:s tidskrift Medicinsk Vetenskap.



KAN JAG TRIMMA MIN HJÄRNA? FRÅGA Det sägs att konditionsträning, god kost, sömn och meditation får hjärnan att fungera bättre. Men kan man som vuxen få en märkbart bättre hjärna eller bättre förmågor att minnas, lära sig saker och förstå saker, eller handlar det mer om att förebygga och för- hindra att funktioner blir sämre?

/Peter

SVAR

Det inns ganska goda stöd för att några av de faktorer som du nämner, speciellt kond- itionsträning och en god natts sömn (eller två), kan förbättra kognitiv prestation, så-som minnesprestation och koncentration. Men efekterna är att betrakta som små eller mycket små, det gäller i ännu högre

utsträckning efekterna av diet och meditation. De är knappast tydligt märkbara för de lesta personer. Utgångsläget är dock viktigt att ta hänsyn till för att kunna besvara din fråga. För en väldigt stressad person som bara äter godis, aldrig rör sig, och sover för lite, kan nog en förändring till en varierad och balanserad kost, lite konditionsträning, bättre sömn, och regelbunden meditation ha kännbara efekter på bade välmående och kognitiv prestation. För maratonlöparen med noga upplagd kosthållning och goda sömnvanor handlar det nog mer om att bi-behållandet av dessa vanor möjligtvis skulle kunna minska åldersrelaterade försämringar i kognitiv prestation.

/Martin Lövdén, professor i kognitiv neurovetenskap och åldrande

FRÅGA

Är det dåligt att svälja tand-kräm? Jag tänker särskilt på små barn som ofta är ytterst ovilliga att spotta ut (barn)tandkrämen, som de ju tycker smakar gott.

/Frida

SVARDet är inte farligt att svälja lite tandkräm, men att låta barn ”äta” tandkräm avråder vi från. Fluoret i tandkrämen gör ingen nytta i magen utan det är i munhålan som det är efektivt. Ett kontinuerligt för högt intag av luortandkräm kan göra att vuxentänderna som är under utveckling hos ett barn blir läckiga, något som brukar kallas för luoros. Därför är det viktigt att kontrollera mängden tandkräm som barnet får i sig. Detta görs genom att minska mängden tandkräm på tandborsten. De allra minsta barnen (0-2 år), som inte kan spotta, ska bara ha ett ytterst tunt utstryk pa tandborstens främre spets. Om barnet sväljer detta blir det en så pass låg dos att det ligger inom de rekommendera-de gränsvärdena. Från två års ålder, när barnet kan spotta, kan barnen få en mängd motsvarande barnets lill-ingernagel på tandborsten. Ju äld-re barnet blir desto ler tänder har barnet och mängden luortandkräm på tandborsten måste då ökas. Från sex års alder är det lämpligt att app-licera en två centimeter lång sträng med tandkräm på tandborsten. Eter borstning spottas tandkräms-resterna ut. Fram till tonåren bör en vuxen hjälpa barnet med tand- borstningen.

/Maria Anderson, leg. tandläkare och doktorand

Är tandkräm farligt?


Finns det farliga instrument?FRÅGA Vilket instrument är mest skadligt för örat och varför?

/Salar

SVAR

Man kan inte säga direkt att något särskilt instrument är skadligare för örat än andra. Det viktigaste är hur starkt ljudet från instrumentet är, det vill säga hur högt det låter. Hur skadligt starka ljud är beror dels på ljudstyrkan och dels på hur lång tid man är exponerad för ljudet. Men ljudets frekvens spelar också in så att ljud med höga frekvenser (ljusa toner) kan vara mer skadliga än ljud med låga frekvenser (basljud). Detta beror troligen på att örat är känslig- are för skador vid höga frekvenser. Därför skulle man kunna säga att in-strument som avger starka ljud med hög frekvens är skadligare än andra. Forskning har visat att om man i en orkester sitter eller står framför blås- instrumenten så är man ota utsatt för starka ljud och att dessa musiker därför är mer utsatta för skador än andra.

/Ann-Christin Jonson, forskare i audiologi

FRÅGAJag undrar om det någonsin kommer ut-vecklas ett vaccin mot vinterkräksjukan? Det hade varit en lättnad för en stor barnfamilj som vår, som drabbas hårt av detta varje år.

/Emma

SVAR

Vi har väl alla drabbats av vinterkräksjukan, det vill säga norovirusinfektion (eller akut gastroenterit som det heter pa fackspråk). Kräkningar och diarré kopplade till illamå-ende, magsmärtor, och huvudvärk kunde vi alla vara utan. Om man drabbas utvecklar man dock bara en kortvarig immunitet, och då enbart mot den virusstam som orsakat sjukdomen. Antikropparna skyddar sällan mot andra norovirusstammar. Det är just vi-rusets stora förvandlingsförmåga och mång-

formighet som är orsaken till det kortvariga skyddet.

För närvarande inns inget norovirus-vaccin till förfogande. För att kunna utveck-la ett fungerande vaccin måste vi lära oss mera om hur vi människor utvecklar immu-nitet mot viruset och hur man skulle kunna framkalla ett immunskydd mot många olika virusstammar.

Men det inns hopp! För ganska exakt ett år sedan hölls ett stort internationellt möte för att dryta frågan. Åtminstone fyra forsk- argrupper arbetar nu aktivt med att utveckla ett vaccin, tre i USA och en i Finland. Man måste dock komma ihåg att det tar många år att utveckla ett vaccin och varje produkt måste genomgå lera faser av kliniska pröv-ningar innan den kan godkännas. Fram till dess kan vi inte göra mycket mer än att vara noga med hygienen.

/Peter Liljeström, professor i vaccinforskning

När kommer ett vaccin mot kräksjukan?

35

Läs mer om våra nybörjar-program På KI läser cirka 6 000 helårsstudenter längre eller kortare ut-

bildningsprogram och kurser. I lera av KI:s utbildningar ingår

verksamhetsförlagd utbildning, som består av klinisk praktik

och utbildning på plats i vården. Merparten av utbildningarna

leder till en yrkesexamen. Flera av utbildningarna leder även

till en generell examen.

En fullständig förteckning över alla KI:s utbildningar hittar du

på ki.se/utbildning.

ARBETSTERAPEUT-PROGRAMMET

SID 36-37

AUDIONOM-PROGRAMMET

SID 38-39

KANDIDAT-PROGRAMMET

I BIOMEDICINSID 40-41

BIOMEDICINSKAANALYTIKERPROGRAMMET

INR. LABORATORIEMEDICINSID 44-45

FYSIOTERAPEUT-PROGRAMMET

SID 46-47

LOGOPED-PROGRAMMET

SID 48-49

LÄKAR-PROGRAMMET

SID 50-51

OPTIKER-PROGRAMMET

SID 52-53

PSYKOLOG-PROGRAMMET

SID 54-55

RÖNTGEN-SJUKSKÖTERSKE-

PROGRAMMETSID 56-57

SJUKSKÖTERSKE-PROGRAMMET

SID 58-69

TANDHYGIENIST-PROGRAMMET

SID 60-61

TANDLÄKAR-PROGRAMMET

SID 62-63

BIOMEDICINSKAANALYTIKERPROGRAMMET

INR. KLINISK FYSIOLOGISID 42-43

Karolinska Institutet har Sveriges bredaste utbud av medicinska utbildningar


36

Adam HallqvistStudent på Arbetsterapeutprogrammet

– Jag valde att läsa Arbetsterapeutprogrammet etersom jag vill ha ett yrke där jag kan jobba med människor, där man känner att man hjälper andra och gör något som faktiskt betyder något. Man hjälper människor att få en fungerande vardag. Om en patient har problem med att utföra en viss handling försöker man hjälpa personen att hitta en lösning till att kunna utföra den aktiviteten. Det är ett yrke med stor variation, ett jobb man inte tröttnar på, för du gör inte samma sak varje dag. Och du kan välja många olika inriktningar att jobba inom som arbetsterapeut.

– Att jag valde att plugga på just KI beror på att släktingar till mig som är arbetsterapeuter rekommenderade KI. Det är ett bra universitet med bra rykte och det håller en hög standard på utbildningen. Våra lärare är jätteengagerade när de undervisar, man märker att de verkligen älskar sitt jobb och det betyder så otroligt mycket.

PÅ UNIVERSITETET



” Det är härligt att se en person bli glad när vi hittat en lösning för det som tidigare varit svårt att utföra.”

Stina SandinExamen från Arbetsterapeutprogrammet 2015. Idag arbetar Stina inom primärvården hos Danvik rehab & kiropraktik.

– Mitt arbete är väldigt varierande, den ena dagen är inte den andra lik. Jag har patienter i alla åldrar från ungefär 16 år och uppåt, alla med olika sjukdomar och besvär.

– Halva dagen har jag mottagning på kliniken och andra halvan ägnar jag mig åt hemrehabilitering. På mottagningen träfar jag personer som har handrelaterade besvär som till exempel kar-paltunnelsyndrom. Jag ansvarar också för en seniorgrupp med träning i gymmet eller leder en handträningsgrupp för personer som har besvär med exempelvis artros. Inom hemrehabilitering hjälper jag personer med att underlätta deras vardag i hemmet på olika sätt. Det kan handla om hjälpmedel, träning i att an-vända hjälpmedel eller att hjälpa till med ansökan av bostads-anpassning.

Målet med arbetsterapi är att människor som drabbas av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning ska kunna leva det liv de önskar. Arbetsterapeuten tränar, motiverar och inspirerar patienter till att klara av vardagen och se möjligheter i livet.

Arbetsterapeutens insatser förebygger, förbättrar och kompens- erar patientens nedsatta aktivitetsförmåga. Det kan handla om allt ifrån att träna upp fysiska och psykiska förmågor till att förändra arbetsmetoder och göra nödvändiga anpassningar i miljön. En viktig del av arbetet är också att förskriva och anpassa tekniska hjälpmedel, som specialdesignade tangent-bord eller IT-baserade hjälpprogram för personer med minnes-störningar. Utbildningen bygger på ett problemorienterat läran-de och innefattar föreläsningar, seminarier, enskilda arbeten, fallstudier och grupparbeten. Förutom ämnet arbetsterapi läser du bland annat medicin samt samhälls- och beteendevetenskap.

Studiefakta 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST OCH VÅR

Läs mer på ki.se/utbildning

Arbetsterapeutprogrammet

EXAMEN Arbetsterapeutexamen och Medicine kandidatexamen

STUDIEORT Huddinge

SÄRSKILD BEHÖRIGHET

Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (om- rådesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).

URVAL Betygsurval 66 %, högskoleprovsurval 34 %

PÅ JOBBET

Hedvig Royen NorkvistStudent på Audionomprogrammet

– Vi människor är sociala varelser och hörseln är oerhört viktig för att kommunicera och förstå varandra. Omman vill ha ett meningsfullt arbete där man får möta ochhjälpa olika individer varje dag, och samtidigt arbeta medspännande teknologi som ständigt utvecklas, passar denhär utbildningen perfekt.

– Hörseln är superspännande, dels fysiologin men också alla lösningar som inns och utvecklas för att hjälpamänniskor med olika typer av hörselnedsättning. Att få vara den som hjälper en person eter dennes förutsättningar att hitta sin lösning till att höra bättre och därmed förbättra sin livssituation ser jag som ett väldigt meningsfullt arbete. Det inns även en hel del förebyggande arbete man kan göra, till exempel att hitta olika strategier för att förhindra människor att skada sin hörsel genom yttre faktorer, som starka ljud eller bullriga ljudmiljöer. Det är ingen tvekan om att det inns mycket att göra och utveckla inom ramen för hörsel och hörselnedsättningar.

PÅ UNIVERSITETET



” Patienterna och deras anhöriga är överlag väldigt tacksamma för det vi gör, vilket gör jobbet roligt.”

Anni BrandströmExamen från Audionomprogrammet 2014. Anni arbetar idag på Enheten för Diagnostik på Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

– När vi i teamet tidigt kan diagnostisera barn/bebisar med hörselnedsättning, så att de kan få rätt hjälp med hörselhabilite-ring, då känns mitt jobb som allra mest meningsfullt. Men även det motsatta kan kännas minst lika meningsfullt – när vi kan konstatera att svårtestade barn, som kanske varit hos oss många gånger för kompletterande mätningar, faktiskt är normalhöran-de. Då är föräldrarna väldigt tacksamma och det känns att man gjort en insats för familjen. Patienterna och deras anhöriga är överlag väldigt tacksamma för det vi gör, vilket gör jobbet roligt.

– Att hörseltesta små barn i sig kan vara utmanande, det är inte alla som kan eller vill medverka vid testerna. Då får man vara kreativ och det är hätigt när man lyckas med de svårtestade barnen!

Audionomen arbetar för ett bättre hörande hos människor i alla åldrar. Audiologi är ämnet för dig som är tekniskt, medicinskt och pedagogiskt intresserad och vill jobba med hörselutredningar samt med rehabilitering av hörselskador.

Audiologi betyder läran om hörseln. Ämnesområdet involverar både människa och teknik där audionomens uppgit är att hitta tekniska och pedagogiska lösningar för ett bättre hörande hos patienterna. I arbetet ingår bland annat att göra hörselutredningar, prova ut hjälpmedel samt att undersöka hur man kan förebygga hörselskador på till exempel arbetsplatser och i ofentliga miljöer. Audionomen har också en viktig pedagogisk roll och undervisar patienter både individuellt och i grupp. Audionomprogrammet är tvärvetenskapligt och innehåller tekniska, medicinska och beteendevetenskapliga ämnen. Utbildningen fokuserar på den hörselskadades individuella behov när det gäller hörsel, hörsel-handikapp, hörselrehabilitering, hörselteknik och utprovning av hörapparat. Ett centralt område i utbildningen är kommunikat- ionen med patienterna vid utredning och rehabilitering.

Studiefakta 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST


PÅ JOBBET

Audionomprogrammet

EXAMEN Audionomexamen och Medicine kandidatexamen

STUDIEORT Huddinge


Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (om- rådesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).


Puck Näsman NorellStudent på Kandidatprogrammet i biomedicin

– Det var eter att ha läst en kurs i biologi sista året på gymnasiet som jag ick upp ögonen för biomedicinsk forskning. Anledningen till varför jag valde att läsa en kandidat i biomedicin var för att programmet erbjöd en bra grund för fortsatta studier, med intressanta kurser som introducerar studenter till många olika områden inom forskning.

– Karolinska Institutet var mitt första val av universitet då programmet ges helt på engelska. För mig är det självklart att ett program som förbereder en för forskarvärlden ska ges på engelska, då största delen av all forskning som bedrivs idag använder engelska som sitt första språk. Programmet har varit väldigt inspirerande för mig, och har gett mig stor motivation att fortsätta att läsa och forska när terminen har slutat. Det är väldigt viktigt och framförallt roligt att en utbildning kan väcka ett så stort intresse, vilket jag tycker att detta program deinitivt gör.

PÅ UNIVERSITETET



” Jag använder mina kunskaper från KI-tiden varje dag.”

Nina RawalExamen från Biomedicinprogrammet 1997. Nina arbetar idag som Affärsområdeschef Life Science på Industrifonden

– Jag var intresserad av att förstå varför sjukdomar uppstår och hur de kan behandlas i framtiden, men jag ville också ha en grundläggande förståelse för kliniska aspekter, och då kändes biomedicin rätt. Min utbildning har gett mig en god förståelse för medicinska områdets olika ämnen och en bra förberedelse för biomedicinskt forskningsarbete. Jag använder mina kunskaper från KI-tiden varje dag, på olika sätt.

– Mitt jobb idag är en spännande kombination av forskning och business, vi bidrar till att accelerera forskningsinnovationer till faktiska behandlingsalternativ för sjuka människor. När jag hör patienters berättelser om hur våra bolags produkter har förbätt-rat deras liv känns mitt jobb som allra mest meningsfullt.

Biomedicin är ett spännande fält inom natur-vetenskapen där du analyserar och löser medicinska problem med hjälp av den senaste kunskapen inom kemi och molekylärbiologi. Som biomedicinare kan du till exempel arbeta med akademisk forskning, inom läkemedelsindustrin eller den biotekniska industrin.

Biomedicinaren är expert på människokroppens biologi vid hälsa och sjukdom. Fokus ligger på mekanismerna bakom de stora folk-sjukdomarna, som cancer, hjärt-och kärlsjukdomar, autoimmun- itet och neurodegenererande sjukdomar såsom Parkinsons och ALS. Som biomedicinare kan du genom din forskning bidra till ny kunskap på molekylär nivå i syte att utveckla framtida diagnos- och behandlingsmetoder. Kandidatprogrammet i biomedicin har en naturvetenskaplig kunskapsbas med tonvikt på de biologiska processerna hos människan. Karolinska Institutet är ett av värl-dens främsta universitet inom biomedicinsk forskning och det är i de aktiva forskningsmiljöerna som utbildningen bedrivs. Det är en internationellt präglad utbildning som ges helt på engelska. Den sista terminen gör du ett examensarbete vid en akademisk in-stitution eller vid ett läkemedels- eller forskningsföretag. Det inns goda möjligheter till utbytesstudier under utbildningen.



Kandidatprogrammet i biomedicin

EXAMEN Medicine kandidatexamen

STUDIEORT Solna

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet (med undantag från kravet på Svenska)


Grundläggande behörighet (med undan-tag från kravet på svenska) samt Biologi 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdes- behörighet A13 med undantag). Eller: Biologi B, Kemi B, Matematik D (om-rådesbehörighet 13 med undantag). Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6/Engelska B.


PÅ JOBBET

Abdilmajid AhmedStudent på Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning klinisk fysiologi

– När jag valde utbildning kändes det viktigt för mig att studera till ett yrke inom vården. Jag känner att jag vill ha ett yrke där jag kan hjälpa människor och jag tycker att människokroppen är så otroligt fascinerande. Jag valde biomedicinska analytikerprogrammet med inriktning klinisk fysiologi etersom det är ett yrke med en bra kombination av teknik och vård. Framför allt vill jag ha ett yrke med mycket patientkontakt.

– Jag tror att det här yrket passar mig etersom jag är lugn och har stort tålamod. När du träfar en patient är bemötandet otroligt viktigt. Du träfar nya personer hela tiden och ställs hela tiden inför nya förutsättningar. Då är det viktigt att ha ett professionellt förhållningssätt, visa respekt och lyssna på patienten och göra allt du kan för att patienten ska känna sig lugn och trygg inför undersökningen. Jag har spelat fotboll hela mitt liv och vet att samarbete är det bästa sättet att nå ett bra resultat.

PÅ UNIVERSITETET



”Att kunna mildra eller helt bota en patients besvär känns fantastiskt.”

Jasmin BarimaniExamen från Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning klinisk fysiologi, år 2015. Idag arbetar Jasmin på kliniska fysio-logen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

– På kliniska fysiologen i Huddinge jobbar vi med diagnostik av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Att jobba på ett stort sjuk-hus innebär att få arbeta med mycket kompetent och erfaren personal samt den senaste tekniken inom sjukvård. Ota är pa-tienterna som kommer till oss väldigt sjuka och diagnostiken kan vara komplex. En patient som har ett sviktande hjärta kan ha det av många olika anledningar. Med ultraljud gör vi olika undersökningar på hjärtat för att hitta rätt behandling för just den patienten.

– Att hitta orsaken till en människas lidande och därmed kunna sätta in behandling som kan mildra eller helt bota en patients besvär känns fantastiskt.

Vill du lära dig de metoder som används för att identifiera sjukdomar som cancer, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom? Den biomedicinska analytikerns yrke kan beskrivas som ett detektivarbete där avancerade analysmetoder bidrar till att lösa olika medicinska frågeställningar.

Som biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi blir du expert på olika typer av fysiologiska undersökningar. Dessa undersökningar utförs direkt på patienten med hjälp av avancerad teknik. Den snabba tekniska och medicinska utvecklingen gör att arbetssättet för den biomedicinska analytikern hela tiden utvecklas, vilket gör området både dynamiskt, spännande och utvecklande. Arbetsområdet sträcker sig från hälso- och sjukvården med en stor bredd av fysiologiska kliniker såsom klinisk fysiologi, neuro- fysiologi eller nuklearmedicin till bland annat friskvård och idrottsmedicin eller medicintekniska företag. I utbildningen kom-bineras olika undervisningsformer för att skapa en bra lärande-miljö och fokus är att sammanlänka teori med praktik i form av laborationer och verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen har en tydlig forskningsanknytning och har stora möjligheter till internationellt utbyte.



Biomedicinska analytikerprogrammet

EXAMEN Biomedicinsk analytikerexamen och Medicine kandidatexamen

STUDIEORT Huddinge


Biologi 2, Fysik 1a / Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 2, Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A12). Eller: Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik C (områdesbehörighet 12).


PÅ JOBBET

INRIKTNING KLINISK FYSIOLOGI

Dzemila Sukurica Student på Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning laboratoriemedicin

– Diagnosen och behandlingen man ger en patient grundas ota på vad den biomedicinska analytikern får fram, det är vi som får hjulen att spinna. Det är ett yrke som aldrig tråkar ut en, utmaningarna är många och varje patientprov är unikt. Det jag gillar mest med min utbildning är variationen i vad vi studenter får studera och göra. Allt man studerar har ett klart syte och utmynnar i praktiskt detektivarbete i laboratoriet. Mitt val av utbildning handlar om ett inre driv jag har, ett intresse för livets molekylära nivå, ett intresse för kunskapen om varför vi är som vi är, fungerar som vi gör, ser ut som vi gör.

– När du väljer utbildning, låt ingen annan tala om vad som är bäst för dig. Utbildning är en investering, du kommer träfa på svåra och utmanande stunder, men så länge du gör det för din egen skull så är allt värt det. Låt ditt val ta tid och våga vara törstig eter inspiration och kunskap.

PÅ UNIVERSITETET



” Varje dag gör man skillnad för dessa patientgrupper (plus några till!).”

Miguel Gambell Barroso Examen från Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning laboratoriemedicin, år 2010. Idag arbetar Miguel på Läkemedelslaboratoriet vid Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetslaboratoriet, Huddinge

– Mitt jobb känns som allra mest meningsfullt när vi får in analyser vars svar innebär att någon som ligger inne med svår infektion, inte vaknar ur narkosen eller krampar, kan bli frisk igen. Våra största läkemedelsanalyser omfattar läkemedel för att förhindra avstötning eter transplantation, antibiotika, anti- epileptika och antidepressiva läkemedel. Varje dag gör man allt-så skillnad för dessa patientgrupper (plus några till!).

– Utvecklingen inom yrket går skarpt framåt, framför allt teknikmässigt. Du ska välja att bli biomedicinsk analytiker om du gillar att strukturera och analysera din omvärld. Om du är noggrann och gillar biomedicin och teknik så är utbildningen rätt för dig.

Vill du lära dig de metoder som används för att identifiera sjukdomar som cancer, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom? Den biomedicinska analytikerns yrke kan beskrivas som ett detektivarbete där avancerade analysmetoder bidrar till att lösa olika medicinska frågeställningar.

Som biomedicinsk analytiker med inriktning laboratoriemedicin blir du expert på olika typer av laboratorieanalyser. Dessa analyser utförs på biologiska prover såsom blod eller vävnad med hjälp av olika avancerade laboratoriemetoder. Den snabba tek-niska och medicinska utvecklingen gör att arbetssättet för den biomedicinska analytikern hela tiden utvecklas, vilket gör områ-det dynamiskt och spännande. Arbetsområdet sträcker sig från hälso- och sjukvården med sin stora bredd av laboratoriemedicin-ska kliniker till bland annat olika forskningslaboratorier eller bio-teknik- och läkemedels-företag. I utbildningen kombineras olika undervisningsformer för att skapa en bra lärandemiljö och fokus är att kombinera teori med praktik i form av laborationer och verk-samhetsförlagd utbildning. Utbildningen har en tydlig forsknings-anknytning och ger stora möjligheter till internationellt utbyte.



Biomedicinska analytikerprogrammet

EXAMEN Biomedicinsk analytikerexamen och Medicine kandidatexamen

STUDIEORT Huddinge


Biologi 2, Fysik 1a / Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 2, Matematik 3b/3c (områdes- behörighet A12). Eller: Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik C (område behörighet 12).


PÅ JOBBET

INRIKTNING LABORATORIEMEDICIN

Dimos EdirnelisStudent på Fysioterapeutprogrammet

– Det bästa med Fysioterapeutprogrammet är att det är en utbildning med många praktiska moment. Redan den första terminen får man komma ut på fältstudiedagar och se hur verksamheten fungerar på olika platser. Man får lära sig mycket om kroppen och hur allt fungerar, om alla muskler, leder och skelettet. Det tycker jag är väldigt intressant.

– För att bli en bra fysioterapeut tror jag det är viktigt att vara öppen som person och att kunna möta olika människor på olika sätt utifrån deras behov. Jag har ett väldigt stort idrottsintresse, främst fotboll, och i framtiden hoppas jag kunna specialisera mig inom idrottsmedicin. Jag tror inte att det krävs att du är idrottsintresserad för att bli en bra fysioterapeut, men om man som jag vill hålla på med idrottsmedicin så tror jag att det är en bra förutsättning. Du har en stor förståelse inom området, blir mer engagerad och vill hela tiden lära dig mer.

PÅ UNIVERSITETET



” Leken är ett sätt att undersöka, bedöma och behandla.”

Siri BuggeExamen från Fysioterapeutprogrammet år 2015. Siri arbetar idag på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.

- Första dagen på fysioterapeutprogrammet ick jag höra en be-skrivning av yrket som etsade fast sig i minnet: mind as a scien-tist, hand as an artist and heart as a humanist. Fysioterapeut är ett yrke som kräver att man har kunskaper i andra områden än just fysioterapi för att kunna bli duktig inom sitt yrke; psykologi, pedagogik och entreprenörskap för att nämna några.

- Idag jobbar jag på Astrid Lindgrens Barnsjukhus där jag träfar barn och ungdomar upp till 18 år med stor variation av sjuk-domstillstånd och skador. Det kan se ut som att jag ”bara leker” med ett barn men leken är ett sätt att undersöka, bedöma och behandla. Med min kunskap och med ota till synes ganska enk-la metoder så kan jag i mitt yrke förbättra hälsan för någon och det är jag stolt över.

Fysioterapi, eller sjukgymnastik, syftar till att påverka hälsan genom rörelse och fysisk aktivitet. Det handlar om människans förmåga att uppfatta, ta vara på, kontrollera och använda sin kropp på ett optimalt sätt. Som fysioterapeut arbetar du med många olika patientgrupper.

Fysioterapi är ett kunskapsområde som beskrivs ur ett medicinskt såväl som hälsorelaterat perspektiv. Som fysioterapeut arbetar du hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande samt har en viktig pedagogisk roll. Fysioterapeuten har en själv-ständig roll och ett eget ansvar för bedömning, val av åtgärder, genomförande av behandling och utvärdering av såväl enskilda patienter som i andra arbetsuppgiter. Under utbildningen stude-rar du fysioterapi, anatomi, fysiologi, psykologi, hälsopromotion och många medicinska ämnen. Du lär dig om kroppens struktur, funktion, möjligheter och begränsningar. Genom fältstudier kom-mer du tidigt i kontakt med patienter och deras behandlande fy-sioterapeut. De kliniska delarna av utbildningen är till stora delar förlagda till olika delar av vården inom Stockholms läns landsting.

Studiefakta 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST OCH VÅR


Fysioterapeutprogrammet

EXAMEN Fysioterapeuttexamen och Medicine kandidatexamen

STUDIEORT Huddinge


Idrott och hälsa 1, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A15). Eller: Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 17).


PÅ JOBBET

Johanna LordStudent på Logopedprogrammet

– Jag valde min utbildning etersom den är en blandning av det medicinska och humanistiska området, vilket jag gillar. Vi har kurser i allmänmedicin såväl som mer speciika kurser inom det logopediska fältet, kurser i lingvistik samt psykologi. Genom kurserna inom lingvistik får vi en grundkunskap om språkets uppbyggnad och däreter byggs kunskaperna på i kurser som språkutveckling och utvecklingspsykologi.

– Något som också är utvecklande är att vi redan första veckorna på programmet får chans att träfa verksamma logopeder och observera deras dagliga arbete. Det gör att man tidigt ser vad arbetet som logoped innebär och håller även kontakt med logopedin när man läser andra kurser. Vi är en liten klass, vilket bidrar till en bra gemenskap där man hjälper varandra genom att plugga tillsammans. Att eter studierna kunna hjälpa människor och göra deras vardag lättare genom att arbeta med deras kommunika-tionsförmåga känns väldigt intressant och viktigt.

PÅ UNIVERSITETET



” När eleverna själva uttrycker att de litar mer på sin förmåga känns det riktigt bra!”

Ludvig IrmalmExamen från Logopedprogrammet år 2013. Idag arbetar Ludvig som skollogoped på Hammerstaskolan, Botkyrka.

– Jag jobbar idag på Hammerstaskolan. Där möter jag elever från hela Botkyrka kommun som söker till våra klasser för att få den hjälp de behöver för att klara skolan. Jag följer eleverna genom lera år av deras skolgång. Under en typisk arbetsdag träfar jag eleverna enskilt eller två och två och tränar de språk-liga färdigheter som de behöver hjälp med. Jag är också med eleverna på raster för att hjälpa dem att knyta sociala kontakter. På etermiddagen arbetar jag tillsammans med övrig personal på skolan för att utveckla lärandet i klassrummet.

– Det allra bästa med det här jobbet är när jag ser att en elev faktiskt gör framsteg och lär sig saker den kanske kämpat länge med. När eleverna själva uttrycker att de litar mer på sin för- måga känns det riktigt bra!

Logopeden arbetar med människans kommunikations- förmåga: rösten, talet och språket. Genom skada och sjukdom kan en människa drabbas på ett sådant sätt att det blir svårt eller omöjligt att meddela sig med andra. Som logoped arbetar du för att åstadkomma en så bra kommunikationsförmåga som möjligt hos den drabbade.

Inom logopedi studerar du störningar i det mänskliga språket, talet, rösten samt i ät- och sväljningsförmågan. Du studerar ock-så hur problemen uppstår, vad de beror på och hur de kan av- hjälpas eller lindras. Ämnet logopedi är lervetenskapligt – en kombination av humaniora, naturvetenskap och medicin. Under logopedutbildningen lär du dig hur man undersöker och bedömer olika röst-, språk-, tal- samt ät- och sväljningsstörningar, samt be-handlar patienter i alla åldrar. Utbildningen har en nära koppling mellan teori och praktik.



Logopedprogrammet

EXAMEN Logopedexamen

STUDIEORT Huddinge


Matematik 2a/2b /2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (om- rådesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).


PÅ JOBBET

Elde HovlandStudent på Läkarprogrammet

– Det bästa med läkarprogrammet är det korta avståndet mellan teori och praktik. När man träfar patienter kan man koppla ihop det man lär sig på föreläsningar eller i böcker med något som faktiskt inns på riktigt – man förstår varför man ska lära sig saker och ting. Det viktigaste jag har lärt mig under min utbildning är, att även om lär sig mycket så inns det fortfarande mycket som man inte vet. Man måste vara ödmjuk inför det och öppen för att lära sig nya saker hela tiden. Det är något jag kan applicera på resten av mitt liv också, och det tycker jag är en värdefull lärdom. – Bra egenskaper, om du vill plugga till läkare, tror jag är att vara en bra lyssnare men också att vara duktig på att klura på saker. Du behöver ha en förmåga att sätta saker i sitt sammanhang och kunna fatta det beslut som verkar mest riktigt, för det inns inte alltid ett solklart rätt eller fel svar.

PÅ UNIVERSITETET



”Ibland räcker det att bara innas till och trösta någon som mår dåligt.”

Jonathan IlickiExamen från läkarprogrammet 2011. Idag arbetar Jonathan deltid kliniskt som läkare på Funktionsområde Akut Solna, Karolinska Universitetssjukhuset, och deltid som VD för ett medicinsktekniskt bolag.

– På akutmottagningen träfar jag patienter som söker för en akut åkomma. Ibland kan man ha mycket besvär även om man inte är akut sjuk. I andra fall kan patienten vara kritiskt sjuk och komma in med ambulans och behöva akuta åtgärder och mediciner. Som regel handlar det om att försöka förstå vad som drabbat patienten och hur man kan hjälpa dem på bästa sätt.

– Ibland är det kluriga medicinska fall som man behöver utreda för att förstå varför patienten har besvär. Men ibland räcker det att bara innas till och trösta någon som mår dåligt. När jag kän-ner mig osäker på vad som är bäst att göra kan jag alltid prata med kollegor och få råd. Patientmötena är nästan alltid roliga och lärorika men ibland kan de också vara emotionellt tufa. Då är det skönt att kunna få stöd och prata med sina kollegor om man behöver det.

Läkaryrket är varierande och ställer krav på ett brett medicinskt kunnande, praktiska färdigheter, veten-skaplighet och professionell kompetens. Läkare kan arbeta på sjukhus, inom primärvård och företags-hälsovård, vid forskningslaboratorier och inom industrin.

Förutom patientkontakter innebär läkaryrket ota undervisning, kvalitetsutveckling, arbetsledning och administration. Många läkare arbetar helt eller delvis med forskning som sytar till att förbättra och utveckla sjukvården. På läkarprogrammet tar du ett stort ansvar för ditt eget lärande. Undervisningen sker genom grupparbeten, seminarier, föreläsningar och egna projektarbeten. Det inns en tydlig integrering mellan teoretisk och praktisk fär-dighet. De sista sju terminernas studier sker i huvudsak på under-visningssjukhus och i primärvården.

Du har möjlighet att delvis själv forma din utbildning genom de valbara fördjupningskurser som erbjuds på fem av program-mets terminer. För dig som är intresserad av forskning erbjuds en fristående forskningsintroducerande kurs.

Studiefakta 330 HP • 5,5 ÅR • STARTAR HÖST OCH VÅR


Läkarprogrammet

EXAMEN Läkarexamen

STUDIEORT Solna


Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A13). Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdes-behörighet 13).

URVAL KI använder alternativt urval till 32 % av platserna. 34 % av platserna tillsätts genom betygsurval och 34 % av platserna tillsätts genom högskoleprovsurval.

Läs mer på ki.se/alternativturval

PÅ JOBBET

Rose-Marie MårtenssonStudent på Optikerprogrammet

– Jag valde min utbildning främst för att jag ville hjälpa människor. Utbildningen lockade också etersom optiker är ett ganska varierande yrke. På KI har jag lärt mig mer än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. Vi läser inte bara om ögat utan får läsa om hela kroppen, sjukdomar, mediciners påverkan med mera. Ögat är så fascinerande och att en bild av näthinnan kan tala om hur övriga kroppen mår är jättehätigt. Helhetsbilden man får av vad optikeryrket handlar om blir bara mer och mer spännande för varje gång vi får testa nya instrument, metoder eller lyssna på föreläsningar som förklarar hur allt hänger ihop.

– Som legitimerad optiker vill jag till att börja med jobba i en optikerbutik för att komma in i rutin och få erfarenhet som optiker. Däreter kan jag tänka mig att läsa magisterprogrammet i klinisk optometri för att utöka kunskapsbanken eller läsa andra kurser som är till användning för att kunna hjälpa patienterna på bästa sätt.

PÅ UNIVERSITETET



”Ingen dag är den andra lik!”

Lovisa PetterssonExamen från Optikerprogrammet år 2011. Lovisa arbetar idag som Professional Service Manager på CooperVision Nordic.

– Idag jobbar jag inom kontaktlinsindustrin med kliniska frågor, produktlanseringar och utbildning av vårt team i Nor-den. Etersom vi är ett globalt företag reser jag mycket i Europa och får träfa många spännande människor. Ena dagen står jag på scen och håller stora föredrag inför andra optiker, nästa dag sitter jag i England i en fokusgrupp gällande kommunikations-verktyg med ett gäng från marknadsföringsavdelningen. Ingen dag är den andra lik!

– Att läsa till optiker är spännande och lärorikt, det är en utbild-ning som både ger en väldigt traditionell yrkeskompetens men också öppnar en rad andra dörrar. Idag jobbar optiker i såväl sjukvården, butik som industri – arbetsplatser med helt olika vardag men som alla bygger på samma grund.

En optiker är specialist på människans syn. Som optiker hjälper du människor till ett bekvämare seende och en bättre tillvaro. Till din hjälp har du den absolut senaste teknologin och produkter som kan anpassas för varje individ. Om du söker ett meningsfullt arbete som underlättar människors vardag är optiker något för dig.

Optikeryrket är under konstant utveckling. Under de senaste tju-go åren har det gått från att vara ett hantverksyrke till att bli ett kliniskt yrke inom hälso- och sjukvården med egen legitimation. Som optiker gäller det att hålla sig uppdaterad om den senaste tek-niken, hur den används och hur man tolkar resultaten av under-sökningarna. Produktutvecklingen av individuellt anpassade syn-hjälpmedel går också hela tiden framåt. Utbildningen är uppbyggd utifrån begreppen syn, seende och optisk korrektion. Du lär dig förstå ögats sjukliga förändringar.

De tongivande ämnena är medicin, optik, fysiologisk optik och kontaktlinsteknik. Studierna bedrivs såväl individuellt som i grupp och består av föreläsningar, kliniskt arbete, praktiska övningar, projektarbeten, samt seminarier och fältstudier. Delar av undervis-ningen är förlagd till Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).



Optikerprogrammet

EXAMEN Optikerexamen och Medicine kandidatexamen

STUDIEORT Stockholm


Naturkunskap 2 (kan styrkas med Biologi 1, Fysik 1a/Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 1), Ma-tematik 2a/2b/2c. Eller: Naturkunskap B (kan styrkas med Biologi A, Fysik A, Kemi A), Matematik B.


PÅ JOBBET

Camilla EräkallioStudent på Psykologprogrammet

– Jag har alltid varit intresserad av hälsa. Till en början mest av fysisk aktivitet, näring och vila, och deras inbördes relation och samverkan på vårt välbeinnande. Den här hälsoivern har alltid funnits med mig och därför blev psykologi intressant för att ytterligare vidga det perspektivet. Dessutom visste jag att jag vill jobba med människan i fokus på ett sätt där min roll har betydelse både på individ- och gruppnivå.

– Redan i ett relativt tidigt skede av utbildningen får vi ta del av hur det kan se ut på olika verksamheter. Vi praktiserar på olika mottagningar och forsknings-centrum. Dessutom har vi mycket diskussion kring utmaningar som psykolog, vi tränas i professionellt och kritiskt förhållningssätt samt hur olika problem-situationer i verkligheten ska bemötas. Utöver det brukar vi ha seminarier där vi i grupp ska försöka komma fram till relevanta slutsatser baserade på verkliga eller påhittade case som vi ska utgå ifrån.

PÅ UNIVERSITETET



” Vår kunskap kan tas tillvara inom väldigt många områden! ”

Maria LagerlöfExamen från psykologprogrammet 2012. Maria arbetar idag på Gustavsbergs Vårdcentral och är doktorand vid Karolinska Institutet.

– Som psykolog har du möjlighet att ha ett väldigt omväxlande arbete och att jobba inom många olika verksamheter, som egen-företagare eller som anställd. Jag hade, som så många andra, en föreställning om att en psykolog bara var ”en person en gick och pratade med när en mådde dåligt”. Och visst, en kan ju välja att jobba kliniskt med individuell psykologisk behandling. Men vi kan så mycket mer, och vår kunskap kan tas tillvara inom väl-digt många områden!

– Genom psykologutbildningen får du till exempel väldigt bra förutsättningar för att forska. Många jobbar också med hand-ledning och utbildning, eller anlitas som experter inom frågor som rör mänskligt beteende av till exempel företag, organisationer, myndigheter och rättsväsendet.

En psykolog har stor kunskap om människans beteende och mentala processer. Som psykolog har du möjlighet att självständigt arbeta med utredning och behandling av människors psykologiska problem. Andra arbetsuppgifter kan vara rådgivning och förebyggande hälsoarbete.

Psykologi är vetenskapen om människans beteende, upplevelser, tankar och känslor. Psykologins vetenskapliga metoder har ut-vecklats mycket snabbt, speciellt i gränsområdet till biologi och medicin. Ökad kunskap om hjärnan har skapat nya förutsättning-ar för att vi ska förstå oss själva och vår plats i världen. Psyko-logprogrammet är fem år och leder till psykologexamen, som är en yrkesexamen på avancerad nivå. Utbildningens första tre år ger grunderna i psykologi och förankras i biomedicin och neurovetenskap. Under den senare delen av utbildningen ligger fokus på de kliniska tillämpningarna av psykologi. En psykoterapikurs och ett examensarbete avslutar utbildningen.



Psykologprogrammet

EXAMEN Psykologexamen

STUDIEORT Solna


Matematik 2a /2b /2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). Eller: Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5).


PÅ JOBBET

Joseine KarlssonStudent på Röntgensjuksköterskeprogrammet

– Etersom jag är intresserad av att jobba kreativt och samtidigt är intresserad av teknik så drogs mina ögon till Röntgensjuksköterskeprogrammet. Att tycka om att träfa nya människor och att just kunna tänka kreativt och fritt är oerhört viktigt egenskaper har jag märkt under mina praktikplaceringar. När projektionsboken inte går att följa behöver du själv hitta en lösning och helt enkelt vara lite påhittig. För vi är lite som vårdens fotografer. För att kunna påvisa eventuella sjukdomar eller andra problem behövs en bra bild, och det är tack vare oss röntgensjuksköterskor som det är möjligt.

– När du jobbar på röntgen så vet du aldrig vad du kommer att få se under arbetsdagen. Det kan vara allt ifrån en bruten arm eller till något mycket mer allvarligt. Det är på röntgen det händer och på de sjukhusen jag varit på så brukar vi beskriva röntgenavdelningen som sjukhusets mötesplats, för där tar vi verkligen emot alla.

PÅ UNIVERSITETET



” Man lär sig något nytt varje dag vid bemötandet av patienter!”

Edwin ChewExamen från Röntgensjuksköterskeprogrammet 2016. Edwin jobbar idag på Röntgenavdelningen, Karolinska Universitets-sjukhuset Huddinge.

– Spektrumet på patienter jag möter är väldigt brett och varie-rat. Vi har patienter i alla åldrar, från små spädbarn till äldre personer. Från pigga och rörliga till svårt sjuka patienter. En del patienter är lättundersökta, andra undersökningar kräver att man har mer tålamod och kreativitet.

– Jobbet känns som mest meningsfullt när patienten har varit nöjd med undersökningen och det har gått smidigt, speciellt om det är en bildtagning som är väldigt svår att få till. När man arbetar som röntgensjuksköterska ska man kunna ta hänsyn till både den tekniska biten med undersökningen och samtidigt omvårdnaden av patienten, vilket gör jobbet utmanande. Man lär sig något nytt varje dag vid bemötandet av patienter!

Den radiologiska verksamheten intar en central roll i modern sjukvård. Att arbeta som röntgensjuksköterska innebär ett mycket omväxlande yrke med nära patientkontakt och avancerad teknik. Arbetet kräver stor flexibilitet och samarbetsförmåga.

Utbildningen ger dig kunskaper om hur man med olika metoder vid en radiologisk klinik undersöker patienten och tolkar resultaten. Du får lära dig mycket om kroppens uppbyggnad och funk-tion. Du får också fördjupade kunskaper om strålning och hur de apparater du arbetar med är konstruerade, samt lära dig identiiera olika sjukdomar. Undersökningarna görs med allt mer avancerade metoder som kan kännas främmande för patienter i alla åldrar. Här har du som röntgensjuksköterska en viktig roll. Samtidigt som du snabbt ska kunna fatta de beslut som leder fram till en optimal undersökning, ska du ha förmågan att få patienten att känna sig trygg och väl omhändertagen.



Röntgensjuksköterskeprogrammet

EXAMEN Röntgensjuksköterskeexamen och Medicine kandidatexamen

STUDIEORT Huddinge


Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/ 1a1+1a2 (om- rådesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).


PÅ JOBBET

Andreas RoupéStudent på Sjuksköterskeprogrammet

– Jag gillar Sjuksköterskeprogrammet framförallt då det innefattar ett lertal olika vetenskapliga discipliner. Det är medicin, omvårdnadsvetenskap, samhälls- och beteendevetenskap. Att lära sig detta, och i praktiken omsätta kunskaperna med ett humanistiskt förhållningssätt, är både utmanande och otroligt givande. Vi har delar av kurser förlagda inom vården vilket ger stora möjligheter att förankra det man lär sig i skolan med vårdens verklighet.

– Att plugga på KI innebär lera fördelar. Här har man alltid nära fysiskt till sjukhusen och till pågående forskning. Alla lärare som undervisar antingen forskar eller har forskat om sitt område och är därför mycket insatta i sina ämnen och bidrar till inspiration för mig som student. Genom seminarier och grupparbeten, och med hjälp av det senaste inom forskningen, arbetar vi med patientfall och löser olika vårdproblem. Det gör att jag känner mig som en del av den utveckling vården genomgår idag.

PÅ UNIVERSITETET



” Våra patienter är de allra minsta och sköraste patienterna inom vården.”

Alexander LorentzonExamen från sjuksköterskeprogrammet år 2014. Alexander är idag anställd vid traineeprogrammet på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och är placerad på neonatala intensivvårdsavdelningen.

– Jag anställdes direkt eter min examen till ett traineeprogram som sytar till att nyutexaminerade sjuksköterskor snabbt ska få bred kompentens. Det är en tvåårig tjänst med fyra olika place-ringar. Vi jobbar 85 % av tiden kliniskt på våra avdelningar och 15 % av tiden har vi utbildning. Jag gör nu min sista placering på neonatala intensivvårdsavdelningen.

– Våra patienter är de allra minsta och sköraste patienterna inom vården. De kan pendla väldigt snabbt mellan att vara sta-bila och må bra till att livet hänger på en skör tråd. Det gör att mitt jobb känns meningsfullt och viktigt både när jag får ira och glädjas åt varje kateter/infart/slang vi kan ta bort från barn-en, men även när jag kan stötta familjer när barnen blir dåliga och familjernas värld rasar samman.

Sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att ge god omvårdnad i livets alla skeden. Arbetsuppgifterna skiftar men sjuksköterskorna är alltid nära de människor som behöver vård och hjälp.

Som sjuksköterska är det viktigt att du kan få patienter att känna sig trygga och väl omhändertagna i samband med undersök-ningar, vård och behandling. Utifrån ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt ska dagens sjuksköterskor kunna integrera sina medicinska kunskaper med kunskaper från omvårdnads-, sam-hälls- och beteendevetenskap i det viktiga omvårdnadsarbetet. Arbetsuppgiterna är skitande. Sjuksköterskor leder och planerar arbetet på avdelningen och deltar också i undervisning av blivande vårdpersonal. Sjuksköterskeprogrammet består av både teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning. En stor del av ut-bildningen är förlagd till sjukhus, vårdcentraler och sjukhem.

Studiefakta 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST OCH VÅR • GÅR ÄVEN SOM DISTANS

Sjuksköterskeprogrammet


EXAMEN Sjuksköterskeexamen och Medicine kandidatexamen

STUDIEORT Huddinge


Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områ-desbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).


PÅ JOBBET

Cecilia SkognerStudent på Tandhygienistprogrammet

– Mötet med människor är en central del i min utbild-ning, alltifrån härliga patienter till goda kurskamrater och engagerade lärare. De teoretiska delarna blandas upp med praktiska övningar och patientkontakt som sker löpande på studentkliniken. Där får vi ta hand om egna patienter, utföra undersökningar och behandlingar under handledning. Under den teoretiska delen av utbildningen så tas ota riktiga patientfall eller forskningsstudier upp i samband med föreläsningarna, vilket ger en verklighets-förankring och helhet.

– Att följa upp patienter som till stor del på egen hand, eter att vi samtalat om förbättringar kring dennes tandvårdsrutiner, lyckats göra en helomvändning med sin orala hälsa är otroligt fascinerande och motiverande! Jag känner mig verkligen hemma i tandvårdsmiljön och att kunna förebygga eller bota sjukdom känns som ett viktigt uppdrag både för den enskilda patienten och för allmänheten. Jag ser SÅ mycket fram emot att komma igång i mitt nya yrkesliv eter examen!

PÅ UNIVERSITETET



” Det bästa med mitt yrke är alla de människor man möter och ofta får följa under en längre tid.”

Matilda ForsbergExamen från Tandhygienistprogrammet år 2015 och kandidatexamen år 2016. Matilda arbetar idag på Folktandvården, Sundbyberg. – Det bästa med mitt yrke är självklart alla de människor man möter och ota får följa under en längre tid. Att träfa barn och föräldrar är roligt och inspirerande för då har man otast möj-lighet att arbeta helt förebyggande genom att informera och för-medla kunskap om munhälsa. När patienter återkommer och behandlingsresultaten är goda så känns mitt jobb meningsfullt.

– Men det händer också att en behandling inte lyckas första gången och då gäller det att vara beredd att anta utmaningen och försöka på nytt. Ota handlar det om att det behövs ett mer djupgående samtal med patienten i syte att förändra hens vanor och beteende. Under tandhygienistutbildningen på KI studera-de vi och övade mycket på motiverande samtal, vilket jag har stor nytta av idag.

Tandhygienisten arbetar för att människor ska ha en god munhälsa. I yrket ingår att förebygga och behandla sjukdomar i munhålan, speciellt karies och tandlossning, liksom att motivera patienten till att behålla friska tänder och ett friskt tandkött.

En tandhygienist genomför undersökningar av patienternas mun-status, ställer diagnos och behandlar sjukdomar som karies och tandlossning. Andra uppgiter är att analysera, utreda och doku-mentera behov av munhälsovårdande insatser.

För att få en bra dialog med patienterna om hur de själva ska vårda sina tänder läggs också mycket tid på samtalsteknik.

Utbildningen innehåller, förutom odontologiska ämnen, även samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Du studerar den orala hälsans betydelse och dess inverkan på patienters allmän-na hälsa. Tandhygienistprogrammet ger dig även kunskaper inom områdena tobaksprevention samt barn- och äldretandvård. Eter avslutad utbildning kan du läsa en påbyggnadsutbildning som led-er till kandidatexamen.



Tandhygienistprogrammet

EXAMEN Tandhygienistexamen

STUDIEORT Huddinge


Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områ-desbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).


PÅ JOBBET

Arash AsgariStudent på Tandläkarprogrammet

– Det inns många utbildningar som är helt teoretiska men personligen är det inget för mig. Det jag gillar med Tandläkarprogrammet är det här kliniska, att vi kombinerar teoretisk vetenskap med praktiskt arbete. Det vi läser i böcker och lär oss på föreläsningar tillämpar vi sedan på kliniken, och det tycker jag är roligt. Man kan säga att vi är en sorts hantverkare, fast med en stor naturvetenskaplig grund.

– Vi har patientkontakt redan tidigt under utbildningen och det tycker jag är bra. Det ger dig snabbt en känsla för om det här är ett yrke som passar dig, och för egen del har utbildningen varit över förväntan. Jag gillar KI och trivs jättebra, det inns en anledning till varför jag har lyttat hit och valt att stanna kvar. Att man dessutom omges av så ina kurskamrater och lärare är en av de största anledningarna till att jag, precis som så många andra, trivs så bra på ”Kätis”.

PÅ UNIVERSITETET



”Du känner verkligen att du hjälper andra människor.”

Rabi AhoExamen från Tandläkarprogrammet 2015. Idag arbetar Rabi på Folktandvården i Norrtälje.

– Det bästa med jobbet som tandläkare är att du känner verk-ligen att du hjälper andra människor. Man är personen som tar bort smärtor, infektioner, man hjälper människor att skratta och kunna äta igen. Patienterna har ett stort förtroende för dig och det är underbart att kunna omhänderta dem och få dem att må bättre.

– Jag är en mycket stolt student från Karolinska Institutet och tycker att KI är ett fenomenalt universitet med stark anknyt-ning till forskningsvärlden, högutvecklad klinik och många fantastiska lärare. Gång på gång har jag träfat och pratat med utbytesstudenter som bara älskar vårt universitet och tycker det är så fantastiskt med all materialtillgång, kompetenta lärare, högteknologisk utrustning och forskningsmöjligheter.

Som tandläkare arbetar du med att diagnostisera, behandla och förebygga mun- och tandsjukdomar samt tandskador i samband med olycksfall. Yrket är inspirerande och innebär förutom daglig patientkontakt även arbetsledning för ett tandvårdsteam.

Redan under första året som tandläkarstudent får du inblick i tand-läkaryrket, dels genom praktiska övningar i tandläkarkliniken och besök på Folktandvården, dels via kontakten med äldre kursare i deras kliniska vardag. Under andra året träfar du dina första egna patienter. Den teoretiska grunden i utbildningen innefattar biologiska ämnen som kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi samt kroppens anatomi och organfunktion. Den allmänmedicin-ska grunden inkluderar i sin tur patologi (sjukdomslära), medicin och farmakologi (läran om mediciner och deras verkningssätt). Som stöd för patientomhändertagandet ingår även utbildning i etik, humanistisk medicin, kommunikation och lagarbete.



Tandläkarprogrammet

EXAMEN Tandläkarexamen

STUDIEORT Huddinge


Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A13). Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 13).

URVAL KI använder alternativt urval till 50 % av platserna. 25 % av platserna tillsätts genom betygsurval och 25 % av platserna tillsätts genom högskoleprovsurval.

Läs mer på ki.se/alternativturval

PÅ JOBBET


Vad vill jag plugga?

Svårt att välja? Prata med en studievägledare.

Är jag behörig? Kolla att du har grundläggande behörighet och att du har den särskilda behörigheten som krävs för de utbildningar du är

intresserad av.

Bäst att söka bostad redan nu!

Söka studiemedel? Fundera över hur du ska försörja dig under din

studietid.

Anmälan öppnar

Nu kan du anmäla dig på antagning.se!

Håll koll på viktiga datum för anmälan, sista dag att komplettera

samt svara på det första antagningsbeskedet.

Följ din anmälan på antagning.se

Har jag glömt något? Kontrollera om du behöver skicka in några

handlingar, till exempel betyg eller intyg. Du meddelas via ditt konto

om något saknas.

VÄGEN TILL KI –SÅ HÄR GÖR DU

Bild: WSP Sverige AB


Antagnings-besked 1

Antagningsbesked 1: I det första antagningsbeskedet får du veta om du om du blivit antagen, reservplacerad eller struken.

Svara i tid! Du måste tacka JA i tid för att få behålla din plats om du

antagits eller blivit reserv i det första urvalet.

Antagnings-besked 2

Antagningsbesked 2: Beroende på hur du svarade får du nu ett

slutgiltigt besked. Nu kan du som stod som reserv tidigare eventuellt

ha blivit antagen.

Terminsstart: kom ihåg att du måste registrera dig om du vill

behålla din studieplats!

Du hittar viktig information på programwebbplatserna som du når

via courses.ki.se.

Grattis och stort lycka till med dina studier!

FRÅGOR?Generella frågor om anmälan, se antagning.se eller ring Antagningsservice på telefon 0771-550 720.

Frågor om anmälan till KI-utbildningar, se ki.se/antagning eller kontakta Antagningsgruppen på KI: [email protected] eller 08-524 86250 (mån – fre 9.30-11.30).

Du kan även kontakta allmänna studie- och karriärvägledarna på [email protected] eller 08-524 863 50 (mån-tor 9.30-11.00).


Alternativt urval till Karolinska Institutet

L äkarprogrammet och Tandläkarpro-grammet vid Karolinska Institutet (KI) brukar använda alternativa ur-

val, det vill säga urvalsgrupper vid sidan om de ordinarie urvalsgrupperna för gymnasie-betyg och högskoleprov. För genomförandet av det alternativa urvalet ansvarar en urvals-kommitté för respektive program. KI ser in-för varje läsår över om alternativt urval ska användas samt om urvalsmodellerna i något avseende ska justeras.

Alternativt urval används för att bedöma motivation och lämplighet för utbildningen. De som anmält sig till alternativt urval får ett meritvärde när urvalsprocessen är klar, dvs. en poäng att konkurrera med i urvalet. Sökande måste också uppfylla grundläggan-de och särskild behörighet för utbildningen senast sista kompletteringsdag.

ANMÄLAN TILL ALTERNATIVT URVAL Om du vill anmäla dig till något av de alter-nativa urvalen till läkarprogrammet (PIL) eller tandläkarprogrammet (TAPIL), måste

du dels göra en anmälan till utbildningen på antagning.se, dels en separat anmälan direkt till KI.

Instruktioner för hur du anmäler dig till det alternativa urvalet inner du på: ki.se/alternativturval

Anmälan till alternativt urval ska ha in-kommit till KI senast sista anmälningsdag som är: • 31 mars inför höstterminen 2017• 2 oktober inför vårterminen 2018

Anmälan till utbildningen sker via antag-ning.se senast 18 april för höstterminen och 16 oktober (med reservation för änd-ringar) för vårterminen. Observera att du senast sista kompletteringsdag måste styrka grundläggande och särskild behörighet för utbildningen.

LÄKARPROGRAMMETS ALTERNATIVA URVAL (PIL) KI har beslutat att tillsätta en tredjedel av platserna på läkarprogrammet genom alter-

nativt urval läsåret 2017-2018. Läkarpro-grammet startar på vår- och höstterminen.

TANDLÄKARPROGRAMMETS ALTERNATIVA URVAL (TAPIL) KI har av Universitets- och högskolerådet (UHR), fått tillstånd att använda alternativt urval till 50 procent av platserna på tand-läkarprogrammet för läsåret 2017-2018. För att tillsätta ler än en tredjedel av platserna genom alternativt urval krävs tillstånd från UHR. Tandläkarprogrammet startar på höstterminen.

MER INFORMATION OCH KONTAKTUPPGIFTER På ki.se/alternativturval hittar du tidplaner och information om hur de alternativa ur-valen går till för respektive utbildning.

Om du har frågor om alternativt urval är du välkommen att kontakta Antagnings-gruppen på KI via [email protected] eller telefon: 08-524 862 50.

Documents

VAD SKA DUcdn1.utbudet.com/storage/ma...med tiden lär du dig vad du ska fokusera på. Det är inte fel att följa schemat men var inte rädd för att hitta ditt eget sätt. En bra