Utvärdering 2012 Utvärdering av projekt som finansierats ...€¦ · kriterier som utvärderingspanelen använt sig av. Alla leda-möter i forskningskommittén ska bedöma samtliga

Utvärdering 2012

Utvärdering av projekt som finansierats av Stiftelsen Hästforskning (SHF) 2004 – 2011

Utvärdering av projekt som finansierats av Stiftelsen Hästforskning (SHF) 2004–2011Rapport 4:2012ISBN 978-91-540-6072-6ISSN 1653-3003

Redaktör: Jonas FörareGrafisk design: Lupo DesignOmslagsbild: Johnér bildbyrå Bilder i inlagan: sid. 6, 11, 20, 24, 34, 38, 45 Johnér bildbyrå / sid. 8, 16, 42 Shutterstock / sid. 12, 15, 18 Inger Ohlsson.Tryck: oktober 2012, Edita AB.

Utvärdering 2012

Utvärdering av projekt som finansierats av Stiftelsen Hästforskning (SHF) 2004 – 2011

Innehålll

Förord 7

Sammanfattning 9

Inledning 13 UppGIFTEN 13 UTväRDERINGSpANELEN 13 DATAINSAmLING OcH mETODIk 13

OmStiftelsenHästforskning,SHF 17

Projektsomingickiutvärderingen 21

Utvärderingavprojektenskvalitet 25 vETENSkApLIG kvALITET 25 Frågeställning och metoder 26 Unga forskare 27 Slutsatser och rekommendationer 27

RELEvANS OcH TILLämpBARHET 28 är frågeställningen viktig för ekonomin inom hästnäringen och för hästars välfärd? 28 är resultaten användbara för hästnäringen? 29 är resultaten användbara för hästars välfärd? 29 Tillämpbarhet/implementering av resultaten 30 Slutsatser och rekommendationer 31

INFORmATIONSSpRIDNING 31 Nationell och nordisk spridning av resultaten till hästnäringen och hästägare: 31 muntligt och skriftligt Används forskningen och dess resultat i undervisning av avnämare i hästnäringen 32 samt unga forskare? Internationell spridning och kommunikation av resultaten 33 Slutsatser och rekommendationer 33

UtvärderingavprojekteniförhållandetillSHF:s 35huvudområdenförfinansiering TäckS HUvUDOmRåDENA I SHF:S STRATEGI Av pROJEkTEN? 35 vILkA DIScIpLINER HAR mEDvERkAT? 36 NORDISkT/INTERNATIONELLT SAmARBETE 37

Slutsatserochrekommendationer 39 NORDISk HäSTFORSkNING – LEDANDE I väRLDEN? 39 DEN FINANSIERADE FORSkNINGENS kvALITET 39 SHF:S ROLL SOm FINANSIERINGSORGAN 40 TäckNING Av SHF:S STRATEGI OcH FORSkNINGSpROGRAm 40

Godaexempel 43

Bilagor 49 BILAGA A: FRåGEFORmULäR 50 BILAGA B: BEDömNINGSFORmULäR FöR ENSkILDA pROJEkT 53 BILAGA c: STIFTELSEN HäSTFORSkNING 55 – ALLA BEvILJADE pROJEkT 2004–2011

Evaluation of Research projects initiated by Formas-BIC 2003–2006

6

7

Utvärderingenharomfattatvetenskapligkvalitet,relevansförhästnäringenochspridningavforskningsresultatfrånsamt-ligaprojektsombeviljatsochslutrapporteratsföreseptember2011. För uppdraget tillsattes en nordisk, tvärvetenskapligutvärderingspanel med kompetens från veterinärmedicin,jordbruks-ochbeteendeforskning,samhällsvetenskapsamtrepresentationfrånhästnäringen. Formas vill tacka panelens medlemmar: Cecilie Marie Mejdell, Norska veterinärinstitutet, Jens Malmkvist, Århusuniversitet, Eva Söndergaard, AgroTech A/S, Eric Clausen,Kunskapscenter för jordbruk och Elisabeth Olsson, Avels-föreningen för den Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH)fördetarbetedelagtner.Formasvillriktaettsärskilttacktill panelens ordförande, Gertrud Jörgensen, Köpenhamnsuniversitetförhennesföredömligaarbetemedutvärderingenochhennesentusiastiskasättattledapanelensarbeteframåt. FrånFormasharViktoriaHalltellochBengtHOhlssonmedverkat.

Rolf AnnerbergGeneraldirektörFormas

Förord

Rolf AnnerbergGeneraldirektör, Formas

I augusti 2011 gav styrelsen för Stiftelsen Hästforskning (SHF) Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att utvärdera den forskning som SHF stöder. Stiftelsen grundades 2004 och har därefter förfogat över stadigt ökande bidragssummor från hästnäringen i Sverige och från 2009 även i Norge. Sedan 2006 har även Formas bidragit till Stiftelsen.

Utvärdering av projekt som finansierats av Stiftelsen Hästforskning (SHF) 2004–2011

9Utvärdering av projekt som finansierats av Stiftelsen Hästforskning (SHF) 2004–2011

Utvärderingenskulleomfattavetenskapligkvalitet,relevansförhästnäringenoch spridningav forskningsresultat frånsamtligaprojekt sombeviljats och slutrapporterats före sep-tember2011.Föruppdraget tillsattes ennordisk, tvärveten-skaplig utvärderingspanel med kompetens från veterinär-medicin,jordbruks-ochbeteendeforskning,samhällsveten-skapsamtrepresentationfrånhästnäringen. Visionenfördennordiskahästforskningenärhögtställd–att”blivärldsledande”.Denordiskaländernaäremellertidsmåochdetärbaraettlitetantalforskaresomarbetarinomhäst-vetenskap.Panelenserdärförpositivtpåidénomgemensamforskningsfinansiering, intebara iSverigeochNorge,utanocksåiövriganordiskaländer.Engemensamplattformfördennordiskahästforskningenskullevaraettbraforumfrånvilket det går att söka EU-bidrag för hästrelaterade forsk-ningsprojekt.Dettakanvaraettsättattförverkligadethögtsattamålet. Överlag fann panelen att den finansierade forskningenhöllhögvetenskapligkvalitet,varavhögrelevansochideflestafallävenspriddpåetttillfredsställandesätt.Ienmindredel av projekten observerades vissa problem och panelenrekommenderar därför att kommittén särskilt uppmärk-sammar följande i ansökningarna: robust metodologi,medverkan av både erfarna och unga forskare i forskarla-gen,planförinformationsspridningförattökamöjlighetenför implementering, till exempel att resultaten sprids viautbildning av yrkesfolk, samt nordiskt och internationelltsamarbete. Panelen rekommenderar SHF att hålla hög profil medavseende på tillämpbarhet, relevans och implementering,mendessutomfortsättaattgerumförmergrundforsknings-baseradeochexplorativaprojekt,vilkakanhaenhögfram-tidatillämpbarhet.

Sammanfattning

Styrelsen för Stiftelsen Hästforskning (SHF) gav 2011 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att utvärdera den forskning som SHF stöder.

10

Panelen rekommenderar också att strategin, programmetoch riktlinjerna för ansökningar samt även beredningeni kommittén beaktar att projekten bör täcka ett bredareforskningsfält – eller att SHF tydligt anger sin priorite-ring.Någraavdeforskningsfältsompanelentillsinöver-raskning inte fann var exempelvis ekonomin inom häst-näringen,miljöfrågorsamtbeteendestudierrörandeskötselochträning. Slutligenvillpanelengerådetattvarjeansökanbörangeforskningens potentiella inverkan på hästars välfärd, ävenomdettainteliggerinomprojektetsinnerstaramar.




12


Inledning

Uppgiften

I augusti 2011 gav styrelsen för Stiftelsen Hästforskning(SHF)ForskningsrådetFormasiuppdragattutvärderadenforskningsomSHFstöder.Stiftelsengrundades2004ochhar därefter förfogat över stadigt ökande bidragssummorfrån hästnäringen i Sverige och från 2009 även i Norge.Sedan2006harävenFormasbidragittillstiftelsen. Utvärderingen ska omfatta vetenskaplig kvalitet, rele-vansförhästnäringenochspridningavforskningsresultatfrån samtliga projekt som beviljats och rapporterats föreseptember2011.Den skaha slutförts imaj2012 för attkunnarapporterastillSHF:sstyrelsevidderasmöteden1juni2012.

Utvärderingspanelen

Föruppdragettillsattesennordisk,tvärvetenskapligutvär-deringspanelmedkompetensfrånveterinärmedicin, jord-bruks- och beteendeforskning, samhällsvetenskap och enrepresentantfrånhästnäringen.

Datainsamling och metodik

Utvärderingen omfattar vetenskaplig kvalitet, relevansförhästnäringenoch spridningav forskningsresultat frånsamtliga projekt som beviljats och slutrapporterats föreseptember2011. Formas skickadeutett frågeformulär till samtligapro-jektledaresomslutrapporteratföreseptember2011.Formu-läretskickadesuttillde54slutfördaprojektenochbesva-rades av 43 av projektägarna. Se kapitel 3 för ytterligareinformation.Datafråndennaundersökninghargettexpert-panelenenaktuellöversiktavde43 forskningsprojekten,deras personal, frågeställning, metoder, data och resultatsamtävendenpubliceringochspridningsomkanhagjortsefterprojektetsofficiellaslutdatum.

Från vänster: Senior forskare Cecilie Marie Mejdell, Norska veterinärinstitutet, Avdelningen för hälsoövervakning, Norge; Senior konsult Eva Söndergaard, AgroTech A/S, Danmark, Elisabeth Olsson, Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH), Sverige; Senior forskare Jens Malmkvist, Avdelningen för djurvetenskap, Århus universitet, Danmark; Professor Gertrud Jörgensen, Ordförande, Centrum för skog, landskap och planering, Köpenhamns universitet, Danmark; Lantbrukskonsulent Eric Clausen, Kunskapscenter för jordbruk, Häst, Danmark.


14

Frågeformuläret återfinns i bilaga AData från samtliga projekt har även funnits tillgängliga påStiftelsenLantbruksforsknings,varselektroniskaansöknings-systemSHFanvändersigav,webbplats,därgruppenhafttillgång till en sammanfattningav ansökan, en samman-fattningavresultatenochtillslutrapportenförallaforsk-ningsprojektsombeviljatsbidrag.Dennainformationärocksåoffentligt tillgänglig (www.lantbruksforskning.se, ”Projekt-banken”). Ett bedömningsformulär som avspeglade gruppens merdetaljerade utvärderingskriterier utarbetades och samtligaprojektbedömdesienlighetmeddessakriterier.Förvarjekriterium gavs en poäng mellan 1 (undermålig) och 5(excellent).Bedömningskriteriernavar:• Vetenskapligkvalitet:Kvalitetenhosfrågeställningen,

forskningsmetoderna, medarbetarnas vetenskapligameriter, publicering, internationellt samarbete ochungaforskaresmedverkaniprojektet.

• Relevans: Forskningens betydelse för näringen ochhästvälfärditermeravnykunskapochanvändbarhetsamtresultatenstillämpbarhetochimplementering.

• Spridningtillanvändare,nationelltochinternationellt

Bedömningsformuläret återfinns i bilaga BVarjeprojektbedömdes idetaljavde två ledamöter ipane-len som bedömdes ha bäst ämnesrelaterad och metodo-logisk kompetens för det aktuella projektet. Alla panelensledamöterförväntadesdockhaenfullgodöversiktsbildavsamtligaprojekt.Ivissafallrådgjordepanelensledamötermed externa experter. Den här helomfattande projekt-bedömningenutgörgrundenförhelautvärderingen.Panelenharemellertidendastutnyttjatdeenskildautvärderingarnasomgrunddataochbedömningarnaavdeenskildaprojektenfinnsdärförintemedidennarapport. Panelen introducerades till arbetet genom en detaljeradmuntlig presentation av SHF:s organisation och arbete.YtterligareinformationomSHF:sorganisation,forsknings-strategi 2009–2012 och uppdaterade forsknings- och ut-vecklingsprogramfannspåwww.hästforskning.se.


Evaluation of Skogforsk´s Framework Pro-gramme 2005−2008

16

17

StiftelsenbyggerpåinsiktenattsamtidigtsomantalethästariSverigeochNorgeharökatavsevärtharderasanvändningoch funktion i samhälletövergått till attbli alltmer rekrea-tionsbetonad – till och med rehabiliteringsinriktad – ochurbaniserad,inklusivehästensomförutsättningförsportochtävlingar.Dettaledertillnyaaffärsmöjligheter,menocksåtilleventuellanyavälfärdsproblemochmiljökonflikter.Stiftelsenshuvudsyfte är attbidra till att skapavärde förhästar,hästnäringen,människanochsamhället;attökaför-ståelsenförhästarnasrollisamhälletochderassynbarhet;ochattökahästarsochmänniskorshälsaochvälfärd.Dessutomskaforskningensökaefternyaaffärsmöjligheterinomhäst-näringenochhästbaseratlantbruk.Forskningen somfinansieras skaalltsåvara tillämpad forsk-ningavmyckethögvetenskapligkvalitet somkanbidra tillmålenovan. Ettavstiftelsensstrategiskamålärattstödjanordiskhäst-näring i deras strävan att bli världsledande – först genomsamarbetetmellanSverigeochNorgeochsenaregenommed-verkan av de övriga tre nordiska länderna inom samarbetetsomharvisionen”Nordiskhästforskning–ledandeivärlden”.Forskningsprogrammetbeskrivertrehuvudområden:

• Hästenshälsa,prestationochvälfärd.• Hästensreproduktion,uppfödningochutfodring.• Hästensrollförmänniskan,samhälletochmiljön.

Om Stiftelsen Hästforskning, SHF

Stiftelsen Svensk Hästforskning grundades 2004 med bidrag från den svenska häst och lantbruksnäringen. Sedan 2006 bidrar Forskningsrådet Formas med 50 procent av medlen. Under 2009 ökade summan med hjälp av bidrag från den norska häst och lantbruksnäringen samt Norges forskningsråd för forskningsfinansiering. I samband med detta ändrades namnet till Stiftelsen Hästforskning. Idag, 2012, förfogar stiftelsen över ungefär 21 miljoner svenska kronor per år för finansiering av forskningsprojekt.



18

Ävenombeskrivningenavforskningsområdenaharutvecklatsöver tid har områdena i sig, tillsammans med huvudsyftet,varitistortsettdesammaunderåren. Ansökningar utvärderas av SHF:s forskningskommittésombestårav12ordinarieledamöterfrånolikaforsknings-discipliner (de flesta inom lantbruk och veterinärmedicin)ochfrånhästnäringen. SHFbeslutaromforskningsanslagengångperår.Ansök-ningarnabedömsefterföljandebedömningskriterier:• Frågeställning• Materialochmetoder• Medarbetarnaskompetens• Kostnadsberäkningar• Angelägenhetsgrad• Spridningavresultat

19Evaluation of Skogforsk´s Framework Programme 2005−2008


Dessakriterieröverlappartillstordelmeddebedömnings-kriterier somutvärderingspanelen använt sig av.Alla leda-möter i forskningskommitténskabedömasamtligaprojektförvarjekriteriumpåenskalamellan1och6(förutomkost-nadsberäkningar sompoängsättsmellan1och3).Viddetårligamötetsammanställssedanengemensamprioritetförvarjeansökan.SlutligenfastställerSHF:sstyrelsedengivnaprioritetenochbeviljarbidraget.Dettaarbetssättliggerväli linje med Formas allmänna rutiner för bedömning avansökningar.


20


Panelen hade tillgång till 43 besvarade frågeformulär fråndeprojektsomvarheltslutfördainovember2011.Projektenlistasnedanochdärangesävendethuvudsakligaforsknings-område som panelen bedömde att de respektive projektentillhörde.

projekt som ingick i utvärderingen

Projekt- Sökandens namn Projektets namn Huvudsakligtnummer forsknings- område*

447002 Gabriella Lindgren Genetisk kartläggning av kandidatgener som 1.1 reglerar sommareksem hos häst 447005 peter Franzén Undersökningar av ehrlichiainfektioner hos hästar 1.1447038 carina Ingvast-Larsson Antihistaminer till häst, grundläggande kinetik och 1.1 dynamikstudier 447041 John pringle Inflammationsmarkörer i bronchiella biopsier hos 1.1 hästar med kronisk bronkiolit 447046 pia Larsson Studier av transportproteiner som har betydelse för 1.1 upptag och omsättning av läkemedel hos häst 447057 Bengt Guss Studier av Streptococcus equi i syfte att utveckla 1.1 metoder för att förhindra kvarka 447061 viveca Båverud Ny pcR-diagnostik för kvarka 1.1H0547030 carina Ingvast-Larsson Behandling av sommareksem hos häst med 1.1 antihistamin – ett fältförsök H0547075 katarina Nostell Tropnin I som markör för hjärtmuskelskada på häst 1.1H0647157 Lena Elfman Hur påverkar inhalerbara partiklar i stallmiljön 1.1 uppkomsten av luftvägsinflammationer hos människor och hästar? H0647176 Eva Wattrang karies hos häst – studier av immunsvaret mot 1.1 Streptococcus devriesei H0747199 pia Larsson Studier av enzymer och transportproteiner som 1.1 har betydelse för skadliga effekter, sjukdomar och omsättning av xenobiotika hos häst H0747211 Jonas Wensman Närhetsligering (proximitetsligering) för att påvisa 1.1 bornavirusinfektioner H0847222 carina Ingvast-Larsson Natrium-bensylpenicillin intramuskulärt till häst – ett 1.1 alternativ till bensylpenicillinprokain H0947284 Anna Golovko karaktärisering av mekanismer som orsakar 1.1 melanom hos avblekbar skimmel H0647164 Ulrika G Andersson kartläggning av förekomst av meticillinresistenta 1.1 Staphylococcus aureus hos hästar Sverige H0647122 John pringle Förbättrad diagnostik av övre luftvägsproblem hos 1.1 häst: Jämförelse mellan konventionell videoendoskopi på rullmatta och inspelningar med en nyutvecklad trådlös intrafaryngeal videokamera använd i fält

Tabell 1: Lista över de forskningsprojekt som ingick i utvärderingen


22

H0747183 Anna Jansson kan brist på natrium och magensium hos häst 1.1 orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer? 447034 Johan Bröjer är brist på fett en begränsande faktor för 1.2 glykogenuppbyggnaden i muskulaturen hos tävlingshästar efter hårt arbete? 447045 Stina Ekman Inflammationsmarkörer vid tidig ledskada hos häst 1.2H0547061 Stina Ekman Biomarkörer för inflammation och bindvävens 1.2 hälsotillstånd i leden hos hästar under intensiv träning H0747209 Hans pettersson Havre, Trichotecener Effekt och nedbrytning hos 1.2 travhästar H0847207 maria Lönnberg EpO mAIIA – Nytt, känsligt och snabbt urintest vid 1.2 misstänkt dopning av häst med rhEpO inkluderande unik affinitetsmonolit-rening av EpO från urin H0847242 Johan Bröjer Glukos och leucin som potentiellt hjälpmedel i 1.2 återuppbyggandet av muskelglykogen efter hårt arbete hos travhästar H0647165 Jan philipsson ärftligt betingade defekter i hästaveln – en 2.1 kunskapsinventering och pilotstudie H0547119 Heriberto Rodriguez- kvalitetsbedömning av hingstsperma för semin – 2.1 martinez Utveckling av metodik för hantering och diagnostik H0747189 Jane morrell Reaktiva syreföreningar (ROS, ”Reactive oxygen 2.1 species”) i hingstsperma; förekomst, spermiepåverkan och möjlighet till kontroll H0847216 åsa viklund Avelsframsteg och selektionsstrategier baserade på 2.1 integrerade avelsindex för svenska ridhästar 447060 åsa viklund Integrerade avelsindex för nationell avelsvärdering 2.1 av svenska ridhästar H0747206 Johan Höglund Epidemiologiska studier av spolmasksmitta hos föl 2.2 vid svenska stuterier med fokus på äggens överlevnad i olika miljöer v0747002 Eva Osterman Lind Spolmasksmitta hos föl och i fållor på stuterier med 2.2 skilda skötselstrategier samt olika avmaskningsmedels effekt på utskiljning av spolmaskägg 447026 Gunnar Lundin Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö 2.2 för hästar 447053 cecilia müller Interaktion mellan olika vallfoder och hästens 2.2 grovtarm med avseende på mikrobiell sammansättning, biokemisk aktivitet och passagehastighet H0647120 cecilia müller Systemanalys av balensilage för hästutfodring 2.2 – snittat vs. långstråigt vallfoder H0647173 Birgitta Essen-Gustavsson Effekt av foderstatens proteininnehåll på 2.2 koncentrationen av glykogen och aminosyror i muskulaturen efter ett simulerat travlopp H0747173 cecilia müller Inplastat vallfoder till hästar – inverkan av vallväxternas 2.2 botaniska utvecklingsstadium vid skörd på fodrets fermentationsprofil, hygieniska kvalitet och aeroba lagringsstabilitet, samt på hästars ättid och träcksammansättning 447016 Anna Jansson Utfodring för hälsa och prestation 2.2H0547072 mari Zetterqvist Blokhuis Utveckla metoder för att förbättra ryttarens sits 3.0 genom lämpliga övningar och samtidigt minska risken för fysisk och psykisk ohälsa hos hästen H0547117 Gunilla Silfverberg Hästen som terapeutiskt verktyg – om ridterapi, 3.0 välbefinnande och livskvalitet


H0547189 Niklas Adolfsson Exponering för olycksfallsrisk och fysisk belastning vid 3.0 rid- och travskolor H0747192 mari Zetterqvist Blokhuis praktiskt tillämpa olika träningssystemen, metoderna 3.0 och övningarna för att förbättra ryttares sitsar i ridskoleverksamhet H0747195 Ann Albihn Salmonellasmitta i rasthagar – smittspridare till hästar 3.0 och miljö H0847240 Lena Elfman Användning av spridningsmodeller för beräkning av 3.0 luftspridning av hästallergen och luftspridning av hästallergen och lukt från hästanläggningar

*) Huvudsakligt forskningsområde:1) Hästars hälsa (1.1), prestation och välfärd (1.2) 2) Hästars reproduktion (2.1), uppfödning och utfodring (2.2)3) Hästars roll för människan, samhället och miljön (3.0)

IbilagaCfinnsenfullständiglistapåde113projektsombeviljades bidrag mellan 2004 och 2011. Där visas vilkaprojekt som ingår i utvärderingen, vilka som inte har be-svarat frågeformuläret och vilka som inte var slutförda dåutvärderingengenomfördes (och somalltså inteficknågotfrågeformulär). Tabell 2 här nedan sammanfattar de be-viljade projektens fokus, de slutförda projekten och vilkasomingåriutvärderingen(Besvaratfrågeformulär).Projektenharkategoriseratsutifråndenbedömningpanelengjort.

Huvudsakligt Beviljade projekt Slutförda projekt Besvarat forskningsområde frågeformulär

1.1 Hälsa 45 40 % 21 39 % 18 41 %1.2 prestation och välfärd 11 10 % 6 11 % 6 14 %2.1 Reproduktion 12 11 % 6 11 % 5 12 %2.2 Uppfödning och utfodring 14 12 % 8 15 % 8 19 %3 Hästars roll i samhället 31 27 % 13 24 % 6 14 %Totalt 113 100 % 54 100 % 43 100 %

Tabell 2: Projekt och huvudsakliga forskningsområden

Tabellen visar att hästens roll för människan, samhälletochmiljön inte är representerat inågon störreomfattningidebesvarade frågeformulären.Projekt somrörprestationsamt uppfödning och utfodring är något bättre represen-terade. Denna viktning bör tas hänsyn till då slutsatsernaomprojektensfördelningöverdehuvudsakligaforsknings-områdenabeaktas.


24


Deenskildaprojektenskvalitetutvärderadesitrekategorier:vetenskapligkvalitet,relevansochtillämpbarhetförnäringen,samt informationsspridning och kommunikation. Var ochenavdessakategorierärnödvändigförettvälutförtprojekt.Detrehuvudkategoriernabedömdesvarförsig.Varjehuvud-kategoriutgjordesavettantalunderkategorier.Bedömnings-poängenförvarjeunderkategori ladessammantillenslut-poäng förvarjehuvudkategori.Närbedömningenvarklarhadevarjeprojektsåledestreslutpoäng,ettivarjekategori. I allmänhet följdes de tre kategorierna åt, dvs. med fåundantag fick projekten med höga poäng för vetenskapligkvalitetocksåhögapoängförrelevansochkommunikation.

Vetenskaplig kvalitet

Ibedömningenavvetenskapligkvalitetingickunderkatego-riernafrågeställningochmetoder,vetenskapligapublikationer,kompetensen hos forskarlaget samt medverkan av ungaforskare. Panelen bedömde i allmänhet den vetenskapligakvalitetensomgod.23projekt,litefleränhälften,fickpoängen4ellerhögre.Sexprojektficklägrepoängän3.

Utvärdering av projektens kvalitet

Tabell 3: Projektets vetenskapliga kvalitet (poäng 1–5)

Forsknings- n Veten- Metoder Kompetens Artiklar Nationellt/ Unga Samman-område skaplig int. forskare fattande kvalitet samarbete bedömning

Alla projekt 43 medel 4,2 4 4,3 3,7 3 2,9 3,7 SD 0,7 0,7 0,8 1,2 1,2 1,4 0,7Hästens hälsa 18 medel 4,2 4,2 4,4 3,7 2,7 3,2 3,9 SD 0,6 0,7 0,6 1,2 1,2 1,4 0,6Hästens 6 medel 4,2 3,7 4,5 3,3 2,7 2,7 3,5prestation SD 0,7 0,4 0,4 1,1 1,1 1,1 0,7och välfärd Hästens 5 medel 4,5 4,2 5 4,8 3,9 3,6 4,4reproduktion SD 0,3 0,7 0 0,3 0,8 0,9 0,5Hästens 8 medel 3,1 3,7 4 3,7 3 3,1 3,6uppfödning SDoch utfodring 0,9 0,8 0,7 1,2 1,1 1,3 0,8Hästens roll för 6 medel 3,7 3,9 3,3 2,6 2,6 2 3,2människan, SD 0,4 0,5 1,2 1,2 1,7 1,4 0,8samhället och miljön


26

Frågeställning och metoder

Iallmänhetredovisarprojektenfrågeställningenpåettklartochtydligtsätt.Forskarnabeskriveroftastentydlighypotes.Vissaprojektärmerexplorativatillsinkaraktärochhardånaturligtvisenmindretydlighypotes.29projektfickpoäng4ellermeridennakategoriochävenblandprojektenmedlågallmänpoängförvetenskapligkvalitetvaroftafrågeställ-ningenvälframställd. Lämpligametodermåsteanvändasiprojektet.Ävenidennakategoristodsigdeflestaavprojektenbra.Ivissafallharpanelensledamöterintekunnatbedömadehögspecialiserademetodernaochidefallenharpanelensöktredapåen”peerreview”-beskrivning avmetoden. Imånga fall varbeskriv-ningenavmetodologintydligochexakt. Menvissaavförsökenvarintemetodologisktrobusta.Deutnyttjadeexempelvisförfåförsöksdjurförattmanskakunnadranågraslutsatser,tillexempelvidinfektionsförsök,ellersågrundasslutsatsernapåfådataellerivissafallpåenexplorativstudie.Ingetellermycketfåprojektinnefattarisinslutrapporten reflektionövermetodernaochhur robusta resultaten är.Något som skulle kunnat ha korrigerat de metodologiskaproblemen. Ävenomdessaproblemenbart rör enminoritet avpro-jektenkandetändåvaraavvärdeförforskningskommitténatt särskilt beakta forskningsmetodologin vid framtidaansökningsberedningar. Vetenskapligapublikationerfrånprojekten,kompetensenhosforskarlaget,nationellaochinternationellasamarbetenVetenskapligpubliceringkaniblandtyckashalitenbetydelseipraktiken,menpeerreview-granskadeartiklarärintedestomindreenkvalitetsstämpelförresultaten–ochdärförocksåavfaktiskbetydelse. Detfinnsenstorskillnadmellanprojektennärdetkommertillvetenskapligpublicering.Vissahargivitfåpublikationer,medanmångastårsigbra,inteminstmedtankepåderela-tivtsmåekonomiskabidragenfrånSHF.Detkanemellertidvara svårt att jämföra publikationslistor mellan projekten,eftersommångaavbidragengessomtilläggsfinansieringtillettredanpågåendestörreprojekt.Detkangöraattpublika-tionslistan verkar vara mycket omfattande, men detta ärnågotsommankanförväntasigomursprungsprojektetärmycketstortelleromendoktorandmedverkar. Runt de flesta projekten finns ett starkt forskarlag. Fördesomsaknardettasågsiblandävenenavsaknadavveten-skapligpublicering.Denvetenskapligapubliceringenskulle


troligenkunnastärkasgenomattsäkerställaattallaprojektfinnsiengodforskningsmiljömederfarnaforskare.Vifannexempel på projekt som var intressanta och lovande, mensominteharnågonbredvetenskapligpubliceringochsomskullehakunnatgynnasavattenerfarenforskaremedverkatiprojektet. Allatyperavprojektlämparsigemellertidinteförpubli-cering.Exempelärscreeningsstudier/undersökningarförattidentifieraforskningsbehovochpilotstudierförattbrytanymark. Båda dessa typer av studier kan vara av stort värdeutanattdeledertillvetenskapligpublicering.Sådanastudierhardessutomsvårtattfinnafinansieringundertillexempelett forskningsrådsparaply.SHFbördärförvaraöppna försådanatyperavprojekt. Forskarlagenhariallmänhethögkompetens.Förutomiettfåtalfalldeltarerfarnaforskareiprojektenochimångaprojektmedverkarocksåungaforskare.Menfleränhälftenavprojektenfårmycketlågapoäng(<3)ikategorinnationelltochinternationelltsamarbete.Dettafaktumkommenterasiavsnittet”Nordisktochinternationelltsamarbete”.

Unga forskare

Detärviktigtattutvecklaforskarsamhälletgenomattinvol-veraunga forskareochmastersstudenter för att stärkaochförnyaforskningsmiljöernasomarbetarmedhästrelateradefrågorochsjälvklartförattväckaintressethosungaforskareatt arbeta med hästar. När det gäller unga forskares med-verkan är spridningenmellanprojekten stor.Vissaprojekt(13)ärutmärkta,medanenannanstorgrupp(15projekt)fårmycketlågapoäng.Dettabörvaraenpunktförforsknings-kommitténattbeaktaliteextraiframtiden.

Slutsatser och rekommendationer

Panelenbedömde att projektens vetenskapliga kvalitet i all-mänhethöllmycketgodklass,medfokuspåvetenskapligtvälgrundadefrågeställningar.Deflestaprojektgörocksåbraifrånsigmedavseendepåmetoder,publicering,medverkanavunga forskareoch internationellt samarbete,mensprid-ningenärstorochhosenminoritetavprojektenobserveradesprobleminågraavdessakategorier. PanelenrekommenderarSHFsforskningskommittéattvarasärskiltuppmärksampåhurrobustametodernaärideföreslag-naprojekten.Manbördärsåärlämpligtefterfrågaenreflek-tionövermetodernaochresultatensrobusthetislutrapporten.


28

Även i kategorin vetenskaplig publicering är spridningenstor. Panelen föreslår att forskningskommittén säkerställeratterfarnaforskaremedverkarisamtligaprojekt.Detskulletillochmedkunnavaraettvillkorförattbeviljaeniövrigthögkvalitativansökanfrånenyngreforskare.Åandrasidanskadetocksåuppmärksammasattforskningsmiljönförnyasgenomattungaforskaremedverkariprojekten. PanelenuppskattarattSHFintebaraharbeviljat”säkra”projekt,utanävenriskprojekt,därresultatenochpubliceringkanvaraosäkra,mensomkanhapotentialattbrytanymarkellertestanyametoder.Sådanaprojektärviktigasominku-batorer.SHFbörfortsattvaraöppenfördennatypavprojekt.

Relevans och tillämpbarhet

Panelen anser forskningens relevans och tillämpbarhet ärmycket viktig, eftersom forskningen delvis finansierats avmedelfrånhästnäringen.Relevansochtillämpbarhetbedömsitermeravfrågeställningensbetydelseiförhållandetillhästarochhästnäringen; resultatenspotentiella inverkanpåhäst-näringenochhästarsvälfärd.Ävenomhästnäringensintresseoch hästars välfärd många gånger sammanfaller, finns detockså gånger då de strider mot varandra och därför villepanelenbedömadessakategoriervarförsig.

Är frågeställningen viktig för ekonomin inom hästnäringen och för hästars välfärd?

Denangivnafrågeställningenbedömsiallmänhetsomviktig.Tjugoåtta (65 %) av projekten bedömdes som mycket braeller till och med utmärkta (högsta poäng) med avseendepåfrågeställningensbetydelse.Idennakategorivardetbara

Tabell 4: Projektets relevans för näringen (poäng 1–5)

Forskningsområde n Viktiga frågor Nyttan Kunskap Implementering Samman- fattande bedömning

Alla projekt 43 medel 4,2 3,7 3,6 2,5 3,7 SD 0,8 0,8 1 0,1 0,8Hästens hälsa 18 medel 3,8 3,3 3,4 2,8 3,4 SD 0,8 0,8 0,8 1,1 0,8Hästens prestation 6 medel 4,5 3,9 3,6 2,7 3,7och välfärd SD 0,6 0,6 0,5 1 0,4Hästens reproduktion 5 medel 4,3 4 3,5 3,6 3,9 SD 0,8 0,9 1,1 0,6 0,8Hästens uppfödning 8 medel 4,4 3,9 4 3,5 4och utfodring SD 0,8 0,9 1 0,8 0,8Hästens roll för människan, 6 medel 4,2 3,3 3,6 3 3,5samhället och miljön SD 0,5 0,8 1,6 0,8 0,6


tvåprojekt(4,7%)sompanelengavlägrepoängänmedel-poängen.Deflestaprojekt får såledeshögapoäng idennakategori,oftamyckethöga.Panelenharvaritganskavidsynti fråga om vad som är viktigt ochbådemycket specifikaveterinärmedicinskaprojektochprojektsomrörskötselochträningharbedömtssomviktiga. Vissa frågor som är av betydelse för hästnäringen täcksinteavforskningsprojekten.Frågorsomtillexempelmiljö-påverkan, ekonomin inom branschen och beteendestudierberörs inte alls. Det är oklart om avsaknaden av projektinomdessarelevantaområdenberorpåavsiktligabeslutavSHFellerpåandrasaker,såsomavsaknadavfinansierings-baraansökningarinomdessaområden.

Är resultaten användbara för hästnäringen?

Utvärderingspanelenanserattdeflestaprojektenäranvänd-baraförhästnäringen. Resultatensanvändbarhetkanvarasvårattbedöma.Detberorpå att vissaprojekt ger resultat somomedelbart kananvändas,medanandraresultatkanblianvändbaraifram-tiden.Detgäller till exempelnya insikter sommåsteöver-förasviautbildningavanvändarnaellerresultatsomutgörgrundenförpotentielltnyahästläkemedel. Spridningenavprojektbedömningarna(poäng1till5)kandelvis avspegla skillnaden mellan de olika projekttyperna,dvs. mellan grundforskning och mer tillämpad forskning,därprojektsombyggerpåtillämpbarforskningkanfåhögrepoäng.PanelentyckerdetärmycketpositivtattSHFstöderoch erkänner betydelsen av både grundforskning och till-lämpadforskning. Det kan vara svårt att få forskningsanslag från andrakällor för tillämpad forskning somavser särskildadjurslagochattstödjasådanaprojektärdärförenuppenbaruppgiftförSHF.Detkandessutomvarasvårtävenförgrundforsk-ningsomrörett särskiltdjurslag, somhästar,att fåfinan-sieringfråntillexempelforskningsrådochdärförbörävensådanforskningfåstödavSHF.Menförattkunnanåan-vändbara resultat för hästnäringen måste för varje enskiltprojektbedömasomdetharettbrettperspektivochstöderengodforskningsmiljö.

Är resultaten användbara för hästars välfärd?

Dennafråga ladepanelentillefterdetatt frågeformulärenskickatsuttillprojektägarna.Dennapunkttogsdärförinte


30

uppseparatideinskickadeformulären,utaningickifrågan”Ärforskningsresultatenanvändbaraförhästnäringen/häst-välfärd”.Ävenomvälfärdsperspektivetdärföroftabeskrevsindirekt, var det ändå många projekt som fick en relativthögpoängidennabedömningskategori.Detvaremellertidiprincipintenågotprojektsomhadehästvälfärdsomcentraltfokusförprojektet. Utvärderingspanelenanseratthästvälfärdäravbetydelseförbådehästnäringenochsamhälletistort.Därförbörflerprojektsomdirekthanterarhästvälfärdfåstöd,tillexempelförattförbättraochförståolikaaspekteravstallning,skötselochträningavhästar,vilkaallaärhetaämnenibådeSkandi-navienochövrigavärlden.Dessutombörinverkanpåhäst-välfärd–frånhästensperspektiv–tasuppiansökan,ävenomprojektetharettannathuvudfokus,tillexempelattökahästars prestation, eftersom prestationsmål ibland kan sessometthotmothästarsvälfärd.Dettaproblemäravallmäntintresse,dådetärviktigtförhästsportensrykteochdärförocksåavintresseförSHF.

Tillämpbarhet/implementering av resultaten

Genomsnittspoängen för samtliga projekt var lite lägre än3 (”Tillräckligt braprojekt”).Detta ska inte enbart tolkasnegativt,eftersomprojektsomtarriskerellersombryternymark kan vara viktiga, trots att de har lågt omedelbartimplementeringsvärde för industrin.Treprojekt (7%)be-dömdessommycketsvagaifrågaomtillämpbarhet/imple-mentering(poäng1). Såävenomimplementeringbetraktassomenpositivdelavettprojektärdetviktigtattbeaktaattdetivissafallliggerut-anförforskarenskontrollattsäkerställaattresultatenochkun-skapensomerhållsverkligenimplementeras.Resultatenskulletillexempelkunnaledatillförändradlagstiftning,ennoteringi en lärobok vid ett universitet, ändringar i utbildningen avveterinärerochskötareellerförändradanvändningavupp-födningsmodeller.Iblandkandenkunskapsomerhållsenbartimplementerasidenövergripandeskötselnavhästar,någotsomärsvårtattmätaochintekankontrollerasavdenforskaresomgenererarkunskapen.Menkommunikationochinformations-spridningärviktigadelar förkunskapsspridningenoch idetlånga loppet även för implementering, inteminst genomattkunskapeninförsiutbildningenavframtidahästskötare.Ideprojektsombedömtsärsamarbetemellanforskareochtillex-empelavelsorganisationerocksåettbraexempelpåhurmansäkerställer att de genererade resultaten implementeras, omdeäranvändbara.


Vi rekommenderar att projektansökningarna ska beskrivanågraidéeromhurresultatenkanspridasochnåmålgruppenförimplementering. IallmänhetverkarSHFvilligatttavissariskerochstödaprojektmedbådelågochhögomedelbartillämpbarhet.FörSHFkandetvaraviktigtattbeaktaattinteallaprojektgene-rerar resultat som bör eller kan implementeras. Det gällertillexempelgrundforskningsprojektellerexplorativaprojektmedhögrisk.Mendessaprojektkanfortfarandehaettstortvärdeförhästnäringeniett längreperspektiv,ävenomdetomedelbaratillämpningsvärdetärlågt.


SHFharfinansieratbådegrundforsknings-ochtillämpadeprojekt,iallmänhetmedmyckethögrelevansochhögtvärdeförhästnäringen. Panelenharnoterat attdet saknasprojektmed relevansför hästnäringen inom vissa ämnen, inklusive studier somrörstallning,skötselochutbildningiförhållandetillhästarsvälfärd.Orsakernatilldettabörbeaktas. Panelen rekommenderar att resultatens inverkan på häst-välfärdskatasuppiansökan,ävenförprojektsomgörsisyfteatttillexempelförbättrahästarnasprestationellerekonomin. Panelen anser att den sökande i vissa fall borde ha lagtmermödapåattbeskrivasinaidéeromhurresultatenkanspridasochnåmålgruppenförimplementering.Dettaskulleförbättranågraavdeiövrigtvärdefullaforskningsprojekten.MeddettasagtanserviattdetärpositivtattSHFinteenbartstöderlågriskprojektsomenkeltkanimplementerasinomensnarframtid,utanävenprojektsomkanvaravärdefullaförhästnäringeniettlängreperspektiv.

Informationsspridning

Detärmycketviktigtattforskningsresultatenkommunicerastillavnämarnaihästnäringen,förattkunnaomsättasiprak-tiken.

Nationell och nordisk spridning av resultaten till hästnäringen och hästägare: muntligt och skriftligt

Detärenstorspridningmellanprojektenvadgällerkommu-nikationavresultaten.Vissaavprojektenharhaftenmycketföredömligrapporteringtillnäringenmedanandraprojektsrapporteringharvaritmycketbristfällig.Hänsynskatastillattvissforskningharresultatsominteäravsåstortintresse


32

föravnämarnamendessaresultatbördårapporterasiandrapassandemedier,tillexempeliveterinäratidskrifter.Dettaharintealltidgjorts. Detfinns ett positivt sambandmellan god vetenskapligkvalitetpåprojektenochengodkommunikationavresul-tatentillnäringen.Detforskningsområdesomgenerelltsettharsämstkommunikationavresultatenär”Hästenspresta-tionochvälfärd”.Detkanocksåkonstaterasattdetfinnsentendenstillattmuntligpresentationavresultatenprioriterasframför skriftlig kommunikation, vilket kan ha både för-ochnackdelar.Blandfördelarnaärattmuntligkommunika-tionärdirektochengagerande,blandnackdelarnaattdenärflyktig.Detärdärförviktigtattbådatypernaprioriteras.

Tabell 5: Information/kommunikation av forskningsresultat (poäng 1-5)

Forskningsområde n Muntlig Skriftlig Utbildning Internationellt Samman- fattande bedömning

Alla projekt 43 medel 3,5 3,2 3,4 3,3 3,5 SD 1,2 1,2 1,3 1,3 4Hästens hälsa 18 medel 3,3 3,2 3,4 3,3 3,5 SD 1,1 1,2 1,1 1,2 0,9Hästens prestation och 6 medel 2,4 2,2 2,2 2,5 2,6 välfärd SD 1,1 0,4 1,3 1,7 0,7Hästens reproduktion 5 medel 4,2 3,8 4,3 4,9 4,2 SD 1,1 0,9 1,3 0,2 0,9Hästens uppfödning och 8 medel 3,6 3,8 3,7 3,4 3,7utfordring SD 1,3 1,3 1,4 1,4 1,2Hästens roll för människan, 6 medel 4 3,2 3,7 2,2 3,6samhället och miljön SD 1,1 1,4 1,5 1 1,1

Används forskningen och dess resultat i undervisning av avnämare i hästnäringen samt unga forskare?

Enviktigkanalförspridningochimplementeringavforsk-ningsresultaten är att de används och presenteras i under-visningen.Effektenavdettablirbåde storoch långvarig.Forskningsresultatenanvändsiundervisningen,meniskiftandegrad.Hosvissaprojektskerdetnaturligtochienstorom-fattning.Nästanhälftenavprojekten(19)harfåtthögaellermyckethögapoäng,medan14projektharfåttmycketlågapoäng. Vissaavforskningsprojektenharimyckethöggradanväntbådestudenterochungaforskareinomprojektet.Hosandrasaknasdettaheltfastdetbordevaritmöjligt. VirekommenderarattSHFslårfastattdettaingårsomendelavbedömningskriteriernaförfinansiering,ochattävenomdetinteärrelevantförallaprojekt,kommerforsknings-kommitténattriktafokuspådennafråga.


Internationell spridning och kommunikation av resultaten

Deflestaprojektenärpubliceradeochkommuniceradeinter-nationelltpånågotvis.Publiceringochkommunikationhardock genomförts i skiftande utförande och antal publika-tioner,detta förklarasdelvisavdenvetenskapliganivånpåarbetenasamttraditionenpådeinstitutionerdärforskningenärgenomförd.Vissaavprojektensomfårmyckethögapoängförinternationellpubliceringverkarvaraprojektsomendasttill mindre del finansierats av SHF. Det internationellasamarbetet ser generellt sett svagtutmendelviskandettaförklaras av att hästforskningen är relativt liten och attdet på vissa institutioner finns en bred internationell för-ankring, bland annat genom gästforskare, och stor specifikämneskunskap. Man hade kunnat önska att fler projektaktivtförsöktebreddasigochsökasamarbetebådenordiskt,internationelltochöverdjurslagsgränsernadärdetärmöjligt.Detfinnsprojektdärdettahadevaritmöjligtmendärmöjlig-heteninteutnyttjats.


Detfinnsingaegentliganordiskaforumdärjusthästforsk-ning kan diskuteras och det finns också förhållandevis fåforskare inordensomforskar justpåhäst.Dettakanvaraen naturlig förklaring till att den nordiska spridningen avforskningsresultatenärbristande.Enavgrundstenarna tillenframgångsrikochlångsiktignordiskhästforskningärattinvolverastudenterochforskarepåolikanivåeriforsknings-projekten. Enslutsatssomkandrasärattde institutionersomharlång erfarenhet av att genomföra goda forskningsprojektocksåharstörremöjlighetattgenomförabraforskningsomkommunicerasochimplementerasväl. Näransökningarnabedömsbörhänsyntas tillompro-jektenharenplanförattinvolverastudenterochungafors-karepåolikanivåer,kommunicera resultaten tillnäringenochinternationellt,samarbetabådenordiskt,internationelltochöverdjurslagensamtintegreraresultatenavforskningeniundervisningen.


34


Täcks huvudområdena i SHF:s strategi av projekten?

SHF:s forskningsprogramäruppdelade i trehuvudområden.Detreområdenatäcksinteilikastoromfattningavdeforsk-ningsprojektsomingåriutvärderingen.• Hästenshälsa,prestationochvälfärd:24projektidenna

grupp,avvilka18rörhälsa,ärmycketnäraknutnatillhästarsprestation.

• Hästens reproduktion, uppfödning och utfodring: 13projekt,där5hardirektfokuspåreproduktion,medan7rörstallningochfoderhantering.

• Hästensrollförmänniskan,samhälletochmiljön:Totalt6 projekt, där tre rör hästen som ”förutsättning försport/rekreation”, även om de också tangerar hästarsvälfärd.Endasttvåhardirektfokuspåmiljöfrågor.

Nästansamtliga43projektkanivissaavseendenansesin-verkapåhästarsvälfärd,mendettabeskrivsintealltidtydligtiprojektet.Blandallaprojektsombeviljatssedan2004finnsenhögreandelprojektsomrörhästensrollisamhälletochsomutgårfrånsamhällsvetenskap. Nästan hälften av projekten handlar helt om hälsa ochdåfrånettstriktveterinärmedicinsktperspektiv.Detemansomtäcksäriallmänhetrelevantaochveterinärmedicinskadiagnoserochbehandlingarärenstorekonomiskbördaförhästägareochmycketviktigaförhästarsvälfärd.Förattietttidigtskedekunnaställadiagnos,behandlapålämpligtsättochförebyggasjukdomarochhälsoproblemärförståelsenavmekanismernabakomhästarshälsaavgörande,ochimycketstor utsträckning uppfyller projekten detta. I de flesta fallharprojektendessutomgenomförtspåettmycketbrasätt.VissaavdemäremellertidocksåmycketspecifikaochpanelenansågattnågraavdemintevarsärskiltrelevantaförhästariSverige.Iettfallärprojektetmycketnäradengränsdärdetisjälvaverketbordehafinansieratsavläkemedelsindustrin.

Utvärdering av projekten i förhållande till SHF:s huvudområden för finansiering


36

Omsådanaprojektfårbidragbörnågontypavroyaltyvidkommersiellframgångövervägas. Forskning som avhandlar grovfoder och utfodring harvarit mycket framgångsrik med i allmänhet korta ledtidermellanresultatochimplementering. Ävenom forskningen i allmänhet bedöms som relevantanserpanelenattettantalviktigaämnensaknas.Temansompanelensärskiltskulleviljasebättretäckningavär:• Hästvälfärdsomfokuserarpåhästenivardagen:skötsel,

beteende,stressbiologi,hanteringochträningsmetoder.• Förebyggandehälsa,inklusiveskötsel,utfodring,m.m.• Miljöstudier som fokuserar på till exempel gödsel-

hantering,m.m.• Ekonomi,någotsomärettstortproblemförhästnäringen:

projekt som hanterar kostnadsnytta, ekonomi inomnäringen,nyaaffärsområdenochvälfärdsekonomi.

• Samhällsvetenskap och humaniora saknas bland deprojektsomutvärderats.Ävenomandelenärhögresettöver hela projektportföljen 2004–2011, borde dessakunnaingåistörreutsträckning.

Det finns en stor spridning bland projekten, från mycketsmåpilotprojekttillmycketstoraprojektsomdelfinansierasavSHF.Utvärderingspanelenvillunderstrykaattdennabreda projektportfölj innehåller ett varierat projektutbudmed hög kvalitet. Panelen vill också uttrycka sin tillfred-ställelse över att vissa forskningsteman har följts upp i ettantalefterföljandeprojekt.Förnågraavdessaharkvalitetenhöjts i de efterföljande projekten. Det har också delats utettantal”modiga”–ellerovanliga–bidrag,tillexempeltillprojekt om ryttarens sits, vilka har innefattat innovativametoderochintressantaresultat.

Vilka discipliner har medverkat?

Fleradisciplinerharbidragittillforskningsprojekten,inklu-sive veterinärmedicin, genetik, uppfödning, fysiologi, epi-demiologi, mikrobiologi, nutrition och samhällsvetenskap.Devetenskapligadisciplinernaetologi(djurbeteende),miljö-påverkanochekonomisaknasistortsettheltidebeviljadeprojekten. I vissa fall utförs projekt med hästar vid forsknings-anläggningaravforskarlagsomarbetarmedfleradjurarter.Kopplingenmellandisciplinernaoch referenser till studiermedandradjurarterskulledockkunnavarastarkareivissafall, för att därigenom kunna dranytta av synergieffekter.


I vissa fall kan det vara fördelaktigt att betrakta hästarnasomen integreraddel av till exempeldjurvetenskap, efter-somvissamekanismer/problemdelasmellanlaboratorie-ochproduktionsarter.Ettexempelärlösgåendestallningssystem,somanvändsialltstörreutsträckningförproduktionsboskap.

Nordiskt/internationellt samarbete

Poängenförnordiskt/internationelltsamarbeteäriallmän-hetmycketlågajämförtmeddeövrigabedömningskriterierna.Mendetfinnsenskillnadmellandeolikaforskningsområdena.Projektom”Hästhälsa”och”Hästarochsamhället”fickdelägstapoängen,medanprojekt om”Hästar och reproduk-tion”fårdehögstapoängenidennakategori. För några av projekten är nordiskt/internationellt sam-arbete inte så relevant och det kan då vara svårt att hittarelevantasamarbetspartners iandra länder.Dettakanvaraenbidragandefaktortilldelågapoängen.Förandraprojektärrelevantasamarbetspartnersideövriganordiskaländernauppenbara. Iallmänhetärprojektenbättrepånationelltsamarbeteännordiskt/internationellt samarbete.Man skullekunna sägaatt eftersomSHFvill etableranordiskhästforskning somvärldsledande skulle det vara lämpligt att forskarna ävenmedverkar i det internationella forskarsamhället. Forsk-ningsprojektenuppvisargod internationellpubliceringochvissaforskaredeltaraktivtiinternationellakonferenser,mendet direkta internationella samarbetet är inte tillfreds-ställande.


38


Nordisk hästforskning – ledande i världen?

SHFharsomövergripandemålattgöranordiskhästforsk-ningvärldsledande.Panelenanserattambitionen”ledandeivärlden”ärmycketvisionärochärimponeradavdetsamar-beteomhästforskningsomhittillsetableratsmellanSverigeoch Norge, inte minst på grund av de ansenliga bidragenfrånhästnäringen. Ambitionenfördennordiskahästforskningenärhög.Denordiskaländernaäremellertidsmåochdetärbaraettlitetantalforskaresomarbetarinomhästvetenskap.Panelenserdärförpositivtpåidénomgemensamforskningsfinansiering,intebaraiSverigeochNorge,utanocksåiövriganordiskaländer.Denordiskaländernashästnäringarstårinförsammatyperavutmaningar.Ettbättresamarbetemellandenordiskaländernakangenerera störreprojektochdärmedge störresynbarhetochkontinuitetiforskningsarbetet.Engemensamplattform fördennordiskahästforskningen skulle vara ettbraforumfrånvilketdetgårattsökaEU-bidragförhästrelate-radeforskningsprojekt.Dettakanvaraettsättattförverkligadethögtsattamålet. För att nå detta mål rekommenderar panelen att SHFbjuderinrepresentanterfrånhästnäringeninomdenordiskaländernatillettmöteförattdiskuteraytterligaresamarbeteomhurvisionen”ledandeivärlden”skakunnaförverkligas.

Den finansierade forskningens kvalitet

Engrundläggandefaktorförvärldsledandeforskningärhögkvalitet. Överlag fann panelen att den finansierade forsk-ningen höll hög vetenskaplig kvalitet, var av hög relevansochideflestafallävenspriddpåetttillfredsställandesätt. Ienmindredelavprojektenobserveradesvissaproblemochpanelen rekommenderardärför attkommittén särskiltuppmärksammarföljandeiansökningarna:• Robustmetodologi• Medverkanavbådeerfarnaochyngreforskareiforskar-

lagen



40

• Enplan för informationsspridning för att öka möjlig-heten för implementering, till exempel att resultatenspridsviautbildningavyrkesfolk,samt

• Nordisktochinternationelltsamarbete

SHF:s roll som finansieringsorgan

SHFhar en särskild roll somfinansieringsorgan: stiftelsenharettmycketsärskiltfokus–hästar–mendettafokuskanangripasviaenradolikavetenskapligadisciplinerochmetoder.Veterinärmedicinskaprojektärdenisärklassstörstagruppenochdefårdessutomocksåhögapoängikategoriernaveten-skapligkvalitetochpublicering.IvissaavprojektenbidrarSHFemellertidenbartmedenmindredelavprojektetshelafinansiering.Ettlitetextrabidragtillpågåendeprojektkanvaraetteffektivtsättattutnyttjaresurser.Förframtidenanserpanelenändåattdetvoretillrådligtattåtminstonenågraavprojekten är av avsevärd storlekochSHF:s ”egna”projekt.Tvärvetenskapligaprojektivilkaett”problem”angripsfrånolika håll bör uppmuntras, till exempel för att säkerställabådebotandeochförebyggandelösningar.EftersomdemedelSHF förfogaröverdelviskommer frånprivat verksamhet (hästnäringen) är en hög grad av till-lämpbarhetochrelevansförhästnäringenattförvänta.Detärdessutomsvårtattfåfinansieringförtillämpadforskningriktad mot en särskild bransch från andra källor. Panelenrekommenderar SHF att hålla en hög profil gällande till-lämpbarhet, relevans och implementering, men dessutomfortsätta att ge rum för mer grundforskningsbaserade ochexplorativaprojekt, vilkakanha enhög framtida tillämp-barhet.

Täckning av SHF:s strategi och forskningsprogram

SHF:sstrategiochforskningsprogramharlegatrelativtfastunderdesjuårsomstiftelsenexisterat.Deforskningsprojektsomutvärderadesavdennapanelärmycketojämntspriddaöverstrateginsochprogrammetshuvudområden.Projektenshuvudsakliga fokus är hälsa (och i synnerhet diagnos ochmedicinskbehandling),medanhästarsroll i samhälletharettbetydligtlägrefokus.Överlagobserverassammamönsterhosallabeviljadeprojekt2004–2011. Diagnostisering och behandling är mycket viktiga förhästnäringen och hästars välfärd och större delen av pro-jektenärvälgenomförda.Däremottäcksandrauppenbaraforskningsfältinteallsinisammautsträckningochvissainte


alls.Panelenrekommenderardärförattstrategin,programmetoch riktlinjerna för ansökningar samt även beredningen ikommitténbeaktarattprojektenbörtäckaettbredareforsk-ningsfält–ellerattSHFtydligtangersinprioritering. Någraavdeforskningsfältsompanelentillsinöverrask-ningintefannvartillexempelekonomininomhästnäringen,miljöfrågorsamtbeteendestudierrörandeskötselochträning.Slutligenvillpanelengerådetattvarjeansökanbörangeforskningens potentiella inverkan på hästars välfärd, ävenomdettainteliggerinomprojektetsomedelbararamar.


42


Viktig forskning med bra informationsspridning:Genetisk kartläggning av kandidatgener som reglerar sommareksem hos häst. GabriellaLindgren,Institutionenförhusdjursgenetik,SLU.

Ett projekt som är mycket angeläget både för hästar medsommareksemochderasägaredååkommanärförenatmedstort lidande för hästen och mycket merarbete för häst-ägaren.Projektetärmycketvälgenomfört ienstarkforsk-ningsmiljömedmeriterade forskareochstudenterpåolikautbildningsnivåsamtmedbådeenkvantitativgenetiskochenmolekylärgenetiskinriktning.Projektetharocksåpåettmycketföredömligtsättsamarbetatmeddemsomproblemetrör–SvenskaIslandshästförbundet.ResultatenärmycketvälkommuniceradebådetillägarnaavIslandshästar,pågene-rellasvenskahästsammankomstersåvälsomiinternationel-la sammanhang.Forskningsprojektetharockså resulterat iflerafortsattastudierochutvidgatinternationelltsamarbete.

Utmärkt publicering och spridning:Reaktiva syreföreningar i hingstsperma. JaneMorell,Avdelningenförreproduktion,SLU.

Dettaärettexempelpåettrelevant,mindreprojektdärmangjortettutmärktjobbifrågaompubliceringochkommu-nikation.Projektet, somdelvisfinansieras avSHF,genere-radeåttaartiklarivetenskapligatidskriftersomanvändersigavpeer review, tillsammansmed annankommunikations-verksamhet och inbjudningar till föreläsningar.Resultatenhardärförkommuniceratstillenbredmålgrupp,inklusiveforskareochmänniskorsomarbetarmedhästar.Dettapro-jektärdessutomettexempelpåenutmärktnivåavaktivtinternationellt samarbete, vilket annars är ettområde sombefunnitsvaraensvagpunktinågraavdeutvärderadeSHF-projekten.

Goda exempel


44

Explorativ och tankeväckande forskning:Ärftligt betingade defekter i hästavel – en kunskaps -orientering och pilotstudie. JanPhilipsson,Institutionenförhusdjursgenetik,SLU.

Genetiska defekter är ett internationellt djurvälfärdspro-blem somkan leda till stora ekonomiskakonsekvenser förhästägaren.GenomenkätstudiensomomfattadefleraavdestorahästavelsförbundeniEuropauppmärksammadespro-blemet internationellt iolika forumoch i rapporter.Dettahar resulterat i att frågan om en gemensam internationellpolicy och rapportering kring genetiska defekter har lyfts.Enkätstudienhargettökadkunskapomhälsostörningarnasförekomst, ärftlighetochbetydelse förhästensvälfärdochlivslängdsamthurfråganhanterasideolikaländerna.Dettaprojekt är ett mycket bra exempel på hur en tidigare heltokändkunskappåettenkeltsättkundebelysaochuppmärk-sammaettstortinternationelltgemensamtproblemsomintetidigarefåttdenuppmärksamhetsomdetförtjänar.

Praktiska resultat för hästägare:Långstråigt jämfört med snittat vallfoder i hösilagebalar – Effekter på jäsning, aerob lagringsstabilitet under aeroba förhållanden, hästars ättid och träcksammansättning. CeciliaMüller,Avdelningenförfodervetenskap,SLU.

Iinplastat,ensileratfoderföranvändningtillhästaräroftavallfodretlångstråigt,ävenomdetiandraensileringssystemvisat sig att snittning eller hackning före ensileringen gerstörreoch/ellersnabbareproduktionavmjölksyraochlängreaerob lagringsstabilitet.Mangenomfördedärför ett försöksomjämfördehållbarhetochutfodringavsnittatochlång-stråigt vallfoder som ensilerats i balar. Försöket visade attdetsnittadehösilagetinteutgörettbättrehästfoderochdetfinnsalltsåingenanledningattsnittavallfodretinnandenensileras.Resultatetäravstortintressefördemsomarbetarpraktisktmedhästar, eftersomdekan sparapengarpå attintesnittavallfodret.

Gott samarbete mellan forskning och praktik:Avelsframsteg och selektionsstrategier baserade på integrerade avelsindex för svenska ridhästar och integrerade avelsindex för nationell avelsvärdering av svenska ridhästar. ÅsaViklund,Institutionenförhusdjursgenetik,SLU.

Avelsvärderingärberoendeavuppgiftersomsamlasinavuppfödare eller ryttare och deras organisationer. Det ärdärför naturligt att forskning inom detta område utförs i


samarbetemeduppfödarorganisationer, eftersomdet ärdesomimplementerarderesultatsomerhålls.Detvåprojektenärgodaexempelpåhurettnärasamarbetemellanslutanvän-darnaochettstarktforskarlagledertillresultatsomharstortvärdebådevetenskapligt settoch för industrin.Resultatenharpresenteratsochpubliceratssåvälnationelltsominterna-tionelltsamtbådeskriftligtochmuntligt.Projektenärgodaexempelpåhurdetärmöjligtattspridavetenskapligaresultatifleraplan.


46

Utmärkt vetenskap, relevans och spridning:Melanom hos skimlar. AnnaGolovko,Institutionenförmedicinskbiokemiochmikrobiologi,Uppsalauniversitet.

Genen för skimmelfärgad hårremger upphov till den vitafärgensomkännetecknardeflestaLippizanerocharabiskahästar, och som också är vanlig bland många andra raser.Menenstormajoritet(80procent)avhästarnameddennagenutvecklarmelanom,entypavtumör,närdebliräldre. Genomettstegvisangreppssätt,därnästastegärberoendeavresultatenfråndetföregående,kundeprojektetgenereranyochintressantkunskapommelanomhosgråhästar.Fors-karnaharfunnitattdetärsammamutationsomgerupphovtill dengrå färgen somorsakarutvecklingen avmelanom.Dennyakunskapenomdecellulära/molekyläramekanismernaärnyckelntillenframtidabehandling/vaccination.Manharutnyttjatbådeinvitro-ochinvivo-studier(modeller).Pro-jektet har publicerat artiklar i högt rankade vetenskapligatidskrifter.Ävenommolekylärgenetikärettsvårtområdeattkommuniceratillallmänhetenhardettaprojektlyckatsalldelesutmärkmeddetta. Exempel på spännande basal forskning som utförtsmetodiskt.Tematharpraktiskrelevans,äravstortintresseochharkommuniceratsväl till allmänheten trots ett svår-tillgängligtfackområde(molekylärgenetik).

Tvärvetenskaplig forskning och intervention:Luftkvaliteten i stall: ett brett vetenskapligt angreppssätt.LenaElfman,Arbets-ochMiljömedicin,Uppsalauniversitet.

Projektetbehandlarettvälkäntproblem:dåligluftkvalitetistallar,någotsomkanpåverkabådehästarochmänniskor.Ettstortantalparametrarförluftkvalitetmättesbådeinom-husochutomhus,inklusivedamm,gaser,mikroorganismerochhästallergener.Hästarundersöktesklinisktochisynner-het andningsvägarna som undersöktes med endoskop.Blodprover testades och prover från luftvägarna/lungornacytologianalyseradesförteckenpåinflammatoriskaprocesser.Därefterinstalleradesenmekaniskfläktförattförbättraför-hållandenaochluftenskvalitetundersöktesåterigenefterenvisstid. Trotsdemångautmaningarsomuppstårvidanvändningavkommersiellaanläggningar(dvs.bristandekontrollavvissafaktorer) kunde projektet påvisa gynnsamma effekter meddennaenklaintervention.Ettexempelpåettbrettangrepps-sätttillettförhållande(idethärfalletstallmiljön).


Innovativt, explorativt projekt:Utveckla metoder för att förbättra ryttarens sits genom lämpliga övningar och samtidigt minska risken för fysisk och psykisk ohälsa hos hästen. MariZetterqvistBlokhuis,MZEquinePedagogic.

Projekten handlar om ryttarens sits och hur den påverkarhästenochryttarensupplevelse. I ettprojektutfördesut-värderingarmedhjälpavexperter,vilkakoppladestillhästar-nasochryttarnashjärtrytm.Undersökningarnaupprepadesefter en träningsperiod för ryttaren. Det andra projektetfokuserade enbart på ryttarens upplevelse före och efterspecificeradträning. Projektenutgårfrånproblemmedsitsenhosicke-pro-fessionellaryttare.Dessaproblemärmycketvanligablandnöjesryttareochpåverkarmångahästar.Projektenbehand-lar såledesbådehurstortnöjedengenomsnittligeryttarenfårutavsinhästochäven–troligen–ettavsevärtvälfärds-problemförhästen. Dettaärettområdedärhittillsmycketliteforskningut-förts.Projektenärdärförexplorativa:beskrivningenavtek-niken och hypotesen är inte särskilt exakt och metodernasomanvändsärinnovativamenmerellermindre”hemma-gjorda”ochresultatenknappastslutsatsmässiga.Värdetliggerifokuspådetsällanutforskadeområdet,innovativametoderochenextremtdriftigspridningsverksamhettrotsenmycketlitenbudget.

48 Utvärdering av projekt som finansierats av Stiftelsen Hästforskning (SHF) 2004–2011

A. Frågeformulär

B. Bedömningsformulär

c. Stiftelsen Hästforskning – alla beviljade projekt 2004–2011

Bilagor



50

Bilaga A

Utvärdering av projekt finansierade av Stiftelsen (Svensk) Hästforskning (SHF) 2004–2011

1) SammanfaTTande InformaTIon om ProjekTeT och deSS reSuLTaT

a) Projektnummer b) Projekttitel c) huvudsökande (titel, namn och organisation)

d) andra projektdeltagare (titel, namn och organisation)

e) Övriga medverkande (organisationer/företag)

f) Projektets löptid (år för start och slut)

g) Projektets huvudsakliga natur: Tillämpad forskning, Utvecklingsarbete, Försöksverksamhet eller Information/utbildning/rådgivning (ange endast ett alternativ)

h) Projektets huvudsakliga ämnesinriktning 1) Hästens hälsa, prestation och välfärd, 2) Hästens reproduktion, uppfödning och utfodring eller 3) Hästens roll för människan, samhället och miljön (ange endast ett alternativ)

i) kort sammanfattning av projektet

j) kort sammanfattning av de viktigaste vetenskapliga rönen

k) kort sammanfattning av resultatens kort- och lång-siktiga praktiska nytta

2) fInanSIerIng

a) Typ av finansiering (pilotprojekt, Delfinansiering eller Full finansiering)

b) Total finansiering från Shf

c) Total finansiering från andra externa källor

d) egen finansiering (t ex från institutionen)

e) Total finansiering för alla år f) Ange om det varit ett 1-, 2-, eller 3-årigt projekt

3) VeTenSkaPLIg VerkSamheT Inom ProjekTeTa) Vetenskaplig publicering (Redovisa endast artiklar som till sin huvuddel (>50 %) är resultat av det aktuella projektet). Artiklarna redovisas nedan i tre kategorier:

1) Redan publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter med Peer Review Artikel (författare, publikationsår, artikeltitel, helt tidskriftsnamn, volym, utgåva, sidor)1 2 osv

2) manuskript avsedda för publicering i vetenskapliga tidskrifter med Peer review Artikeltitel Författare Avsedd tidskrift Status*

1 2 osv *) Ange något av följande alternativ; ej inskickat/inskickat/revision/accepterat

uppgiftslämnare (namn och e-post):Frågor om varje enskilt projekt att besvara för respektive huvud sökande. Använd Times New Roman, teckenstorlek 12. ändra inget i förskriven text. Svara senast den 1 december 2011.


3) Annan vetenskaplig publicering

b) muntliga presentationer vid internationella vetenskapliga konferenser

konferens- plats, Antal Titel på presen- titel datum, deltagare presen- tationens arrangör tation status* 1

2

osv *) Ange något av följande alternativ; poster/session/plenar/inbjuden (key-note speaker)

c) Internationellt vetenskapligt samarbete inom projektet

Svensk Utländsk Samarbetets Aktivitetsvolym projekt- partner syfte och för svensk deltagare natur deltagare (veckor)

1

2

osv

d) nordiskt vetenskapligt samarbete inom projektet (ange särskilt om samarbetet varit inom ramen för SHFs samarbete med Norge)

Svensk Nordisk Samarbetets Aktivitetsvolym projekt- partner syfte och för svensk deltagare natur deltagare (veckor)

1

2

osv

e) nationellt vetenskapligt samarbete inom projektet

Svensk Nationell Samarbetets Aktivitetsvolym projekt- partner syfte och för svensk deltagare natur deltagare (veckor)

1

2

osv

f) Projektets bidrag inom universitetsutbildningFöreläsning/övning (ange ämne, målgrupp och omfattning)

Examensarbeten inom grundutbildning (namn på student, examensår och uppsatstitel)

Lic/Dr examen erhållna med substantiellt bidrag från det aktuella projektet (namn på disputerad, år för examen och avhandlingens titel)

4) reLeVanS fÖr närIngena) Projektets resultat med relevans för hästnäringen (max ½ A4-sida)

b) kommunikation med intressenter

5 ) PoPuLärVeTenSkaPLIg fÖrmedLIng aV reSuLTaT

a) Presentation på konferens/seminarium/workshop

Titel på Arrangör målgrupp Antal presentation deltagare

1

2

osv

b) Presentation på kurs el dyl.


1

2

osv

52

c) Presentation på mässa/studiebesök/studieresa


1 2

osv

d) Skriftlig rapportering (artiklar, konferensrapporter, färdiga manus etc.)

Författare, publikationsår, artikeltitel, helt tidskriftsnamn, volym, utgåva, sidor

1

2

osv

e) Information på webb/egen hemsida/andra hemsidor

f) annan kommunikation av forskningsresultat (referensgrupp eller annan organiserad dialog med näringen, radio, Tv, internet etc.)

Tack för er medverkan! Formuläret skickas in till [email protected]


53

Bilaga B

Bedömningsformulär för enskilda projekt

Kort instruktion: • Varjefrågabesvarasmedpoäng(0–5)ochenkortkommentar• Ensammanfattandebedömningavprojektetsvetenskap-

liga kvalitet, relevans för näringen och information/kommunikation av forskningsresultat görs sedan medpoäng(0–5)samtenlitelängrekommentaromprojektetsstyrkorochsvagheter

Kom ihåg att beakta:• Längdenpåprojektet(1,2eller3år)• Närprojektetslutfördes• Hurmycketpengarprojektethade• Projektets huvudsakliga natur (Tillämpad forskning,

Utvecklingsarbete,FörsöksverksamhetellerInformation/utbildning/rådgivning)

Poängskala för frågor respektive generell bedömning:

Poäng Frågor Generell bedömning – poängens betydelse – poängens betydelse

0 Frågan går inte att En generell besvara bedömning går inte att göra

1 Nej, absolut inte Helt undermåligt projekt

2 Nej, endast i liten Något bristfälligt utsträckning projekt

3 Ja, i den utsträckning Tillräckligt bra projekt man minst kan förvänta

4 Ja, över förväntan mycket bra projekt

5 Ja, helt utomordentligt Excellent projekt bra

Information om projektet:projektnummer: projekttitel: Huvudsökande:

Bedömare:

Projektets vetenskapliga kvalitet:

Fråga Poäng (0–5) Kort kommentar

Har forskningen varit vetenskapligt välmotiverad?

Har forskningen använt ändamåls-enliga metoder? Har projekten letts av akademiskt välmeriterade personer? Har den vetenskapliga produktionen i form av internationella peer-review artiklar samt övrig vetenskaplig publicering varit kvantitativt och kvalitativt tillfredställande?

Har forskningen utnyttjat möjligheter till nationellt och internationellt samarbete? Har forskningen medverkat till förnyelse av forskararkadern genom att ansluta studerande på olika nivåer (m Sc, Lic, Dr?)



54

Sammanfattande bedömning av vetenskaplig kvalitet:

Poäng (0–5) Styrkor Svagheter

Projektets relevans för näringen:


Har forskningen berört viktiga och aktuella frågor för svensk och nordisk hästnäring/hästvälfärd? Har forskningen kommit fram till ny, viktig och användbar kunskap som bidrar till att öka nyttan/värdeskapandet för hästnäringen? Har forskningen kommit fram till ny, viktig och användbar kunskap som bidrar till ökad hästvälfärd? Implementering: Har forskningen bidragit till att utveckla hästnäringen/hästvälfärd?

Sammanfattande bedömning av relevans för näringen:

Poäng (0–5) Styrkor Svagheter

Information/kommunikation av forskningsresultat:


Har forskningen kommunicerats till avnämare på konferenser/kurser/ mässor etc. på ett tillfredställande sätt? Har forskningen kommunicerats skriftliga till avnämare på ett tillfredställande sätt? Har forskningen kommunicerats i utbildnings-sammanhang?

Har forskningen varit tillräckligt synlig internationellt?

Sammanfattande bedömning av information/kommunikation av forskningsresultat:

Poäng (0-5) Styrkor Svagheter

54 Utvärdering av projekt som finansierats av Stiftelsen Hästforskning (SHF) 2004–2011


Bilaga C

Stiftelsen Hästforskning – alla beviljade projekt 2004–2011

Grönmarkeradeprojekt:HarfåttochsvaratpåenkätenOrangemarkeradeprojekt:HarfåttenkätenmenintesvaratpådenOmarkerade projekt: Har inte fått enkäten (d.v.s. faller inteinomkriteriumförutvärderingen)

Projektnr Projekttitel Projektansvarig(a) År Huvudsökande Plats

Träningsstrategier, Agneta Egenvall 2011 Egenvall, Agneta underlagsanvändning, förlorade träningsdagar och skador på rörelseapparaten hos hopphästar

H0547136 Utveckling av Anki koch-Schmidt 2006, koch-Schmidt, Anki Högskolan snabbtest för 2007, I kalmar diagnostik i fält av 2008 inflammatoriskt tillstånd hos häst

H0747195 Salmonellasmitta i Ann Albihn 2008 Albihn, Ann SvA rasthagar – smittspridare till hästar och miljö

Salmonellasmitta Ann Albihn 2009, Albihn, Ann i rasthagar – 2010 praktisk handledning för marksanering

Rehabilitering och Anna Bergh 2007 Bergh, Anna utvärdering av smärta hos sporthästar H0947284 karaktärisering av Anna Golovko 2010, Golovko, Anna UU, mekanismer som 2011 Uppsala orsakar melanom hos Universitet avblekbar skimmel

447016 Utfodring för hälsa Anna Jansson 2005, SLU och prestation 2006, Jansson, Anna 2007

H0747183 kan brist på natrium Anna Jansson 2008, Jansson, Anna SLU och magensium hos 2009 häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer?

Ridvägar, en del av Anna peterson 2008 peterson, Anna multifunktionella stråk som verktyg för strategisk landskaps- planering – förslag för design och implementering i peri- urbana miljöer


56

13c-bikarbonat- Anne-Helene Tauson 2011 Tauson, Anne-Helene metoden – en non-invasiv, snabb och enkel metod för korrekt bestämning av energiförbrukning hos häst

God og lagringsstabil Astrid Johansen 2010, Johansen, Astrid ensilasje til hest for 2011 auka verdiskaping og betre helse

447057 Studier av Bengt Guss 2005, Guss, Bengt SLU Streptococcus equi i 2007 syfte att utveckla metoder för att förhindra kvarka

molekylärbiologiska Bengt Guss 2008, Guss, Bengt studier av häst- 2009, patogena streptokocker 2010 för ökad kunskap om sjukdomen kvarka

Studier av Bengt Guss 2011 Guss, Bengt extracellulära proteiner hos Streptococcus equi och Streptococcus zooepidemicus för ökad kunskap om olika streptokockinfektioner hos häst.

H0647173 Effekt av foderstatens Birgitta Essén- 2007 Essén- SLU proteininnehåll på Gustavsson Gustavsson, koncentrationen av Birgitta glykogen och aminosyror i muskulaturen efter ett simulerat lopp muskulaturens Birgitta Essén- 2008 Essén- egenskaper hos unga Gustavsson Gustavsson, travhästar och dess Birgitta betydelse för prestation som tävlingshäst

447038 Antihistaminer till häst, carina Ingvast- 2005 Ingvast-Larsson, SLU grundläggande kinetik Larsson carina och dynamikstudier

H0547030 Behandling av carina Ingvast- 2006 Ingvast-Larsson, SLU sommareksem hos häst Larsson carina med antihistamin – ett fältförsök

H0847222 Natriumbensylpenicillin carina Ingvast- 2009, Ingvast-Larsson, SLU intramuskulärt till häst – Larsson 2010 carina ett alternativ till bensylpenicillinprokain

Glukokortikoider till häst carina Ingvast- 2011 Ingvast-Larsson, – säker användning ur Larsson carina ett dopnings- och behandlings-perspektiv

H0547166 Hästen – landskaps- carina palmgren 2006 palmgren karlsson, SLU vårdare eller marodör? karlsson carina





H0747214 Hästen som naturvårdare carina palmgren 2008 palmgren karlsson, SLU karlsson carina

De i stallet. Hästaktiva carolina Lunde 2010, Lunde, carolina flickors upplevelser av 2011 utseendekulturen i stallet Hästhållning i tätortsnära catharina Svala 2005 Svala, catharina områden, miljö och attityder – delprojekt 1. Attityder kring hästhållning – lukt, allergener och andra störningar

447053 Interaktion mellan olika cecilia müller 2005 müller, cecilia SLU vallfoder och hästens grovtarm med avseende på mikrobiell sammansättning, biokemisk aktivitet och passagehastighet

H0647120 Systemanalys av cecilia müller 2007 müller, cecilia SLU balensilage för hästutfodring – snittat vs. långstråigt vallfoder

H0747173 Inplastat vallfoder till cecilia müller 2008, müller, cecilia SLU hästar – inverkan av 2009 vallväxternas botaniska utvecklingsstadium vid skörd på fodrets fermentationsprofil, hygieniska kvalitet och aeroba lagringsstabilitet, samt på hästars ättid och träcksammansättning

Svampflora och förekomst cecilia müller 2011 müller, cecilia av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar

vidareutveckling av christina Olsson 2006, Olsson, christina avelsarbete på 2007 kallblodstravaren

Evidensbaserad christopher Johnston 2009 Johnston, christopher medicin: Objektiv bestämning av hälta

447059 Hur ska vi avelsvärdera Emma Thorén 2005, utländskt avelsmaterial 2006 Thorén, Emma SLU och vilken betydelse har importerna för svensk ridhästavel?

Larynx funksjon hos Eric Strand A 2010, Strand A, Eric Norsk og Svensk 2011 kaldblodstraver – årsaksforhold for dynamisk larynx kollaps assosiert med nakkefleksjon

Hästgården – Erika Andersson 2010, Andersson cederholm, mellan familjeprojekt cederholm 2011 Erika och livsstilsföretag

58


Innflytelse fra Espen Arnevik 2011 Arnevik, Espen hesteassistert terapi (HAT) på avhengighets- behandling og dens effekter

v0747002 Spolmasksmitta hos Eva Osterman Lind 2007 Osterman Lind, Eva SvA föl och i fållor på stuterier med skilda skötesel- strategier samt olika avmaskningsmedels effekt på utskiljning av spolmaskägg

Nya metoder för Eva Skiöldebrand 2010, Skiöldebrand, Eva diagnostisera och 2011 prognostisera osteoartrit hos häst

Hästens typ I Eva Wattrang 2010, Wattrang, Eva interferonsystem – en 2011 nyckelkomponent i försvaret mot infektioner

H0647176 karies hos häst – studier Ewa Wattrang 2007, Wattrang, Ewa SvA av immunsvaret mot 2008 Streptococcus devriesei

Genetisk studie av en Gabriella Lindgren 2009, Lindgren, Gabriella utvecklingsrubbning i 2010, extremitetsskelettet 2011 (krumma föl) hos shetlandsponny

447002 Genetisk kartläggning Gabriella Lindgren 2005, Lindgren, Gabriella SLU av kandidatgener som 2006, reglerar sommareksem 2007 hos häst

Besättningsrelaterad Gittan Gröndahl 2007, Gröndahl, Gittan polyneuropati på häst 2008 – med fokus på fall, fallbesättningar samt förekomst av mögel- svampar och neurotoxiska substanser i inplastat vallfoder H0547117 Hästen som terapeutiskt Gunilla Silfverberg 2006, Silfverberg, Gunilla Ersta verktyg – om ridterapi, 2007 Sköndal välbefinnande och Högskola livskvalitet

Ridterapi – fakta och Gunilla Silfverberg 2009, Silfverberg, Gunilla framtid 2010

447026 Uppfuktning och Gunnar Lundin 2005, mögelbildning vid 2006 Lundin, Gunnar JTI lagring av hö för hästar

Förbättrad syresättning Görel Nyman 2011 Nyman, Görel av blodet under hästnarkos: optimering av ventilations/ lungblodflödes- matchningen med kväveoxid

Effekten av 1% Hans Broström 2010 Broström, Hans väteperoxidkräm (LHp) på bakteriell kolonisation och sårläkning hos häst




H0747209 Havre, Trichotecener Hans pettersson 2008, pettersson, Hans SLU Effekt och nedbrytning 2009, hos travhästar 2010

Smertelindring ved Henning Andreas Haga 2010, Haga, Henning hjelp av lidokain og 2011 Andreas dexmedetomidin hos hest

H0547119 kvalitetsbedömning av Heriberto Rodriguez- 2006, Rodriguez-martinez, SLU hingstsperma för semin martinez 2007 Heriberto – utveckling av metodik för hantering och diagnostik Gastrointestinale Inger Sofie Hamnes 2010, Hamnes, Inger Sofie nematoder hos hest. 2011 Anthelmintikaresistens og kartlegging av kontrolltiltak mot parasittinfeksjoner

Betydelsen av Ingrid Hansson 2009 Hansson, Ingrid Nicoletella semolina hos hästar med luftvägsproblem

H0647165 ärftligt betingade Jan philipsson 2007, philipsson, Jan SLU defekter i hästaveln – 2008 en kunskapsinventering och pilotstudie

Genetisk variation i Jan philipsson 2011 philipsson, Jan ortopedisk hälsa och benställningar samt deras samband med prestation och hållbarhet hos unga ridhästar

H0747189 Reaktiva syreföreningar Jane morell 2008, morell, Jane SLU (ROS, ”Reactive oxygen 2009 species”) i hingstsperma; förekomst, spermie- påverkan och möjlighet till kontroll Nya metoder för Jane morrell 2011 morrell, Jane utvärdering och optimering av fertilitet hos avelshingstar

Genome-wide Jeanette Axelsson 2010 Axelsson, Jeanette association-studie för identifiering av gener som reglerar kryptorkism hos hästar

447034 är brist på fett en Johan Bröjer 2005 Bröjer, Johan SLU begränsande faktor för glykogenuppbyggnaden i muskulaturen hos tävlingshästar?

H0847242 Glukos och leucin som Johan Bröjer 2009 Bröjer, Johan SLU potentiellt hjälpmedel i återuppbyggandet av muskelglykogen efter hårt arbete hos travhästar

60

Glykemiskt svar och Johan Bröjer 2010, Bröjer, Johan insulinrespons hos hästar 2011 vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll

H0747206 Epidemiologiska studier Johan Höglund 2008, Höglund, Johan SLU av spolmasksmitta hos 2009, föl vid svenska stuterier 2010 med fokus på äggens överlevnad i olika miljöer

H0647122 Förbättrad diagnostik av John pringle 2007, pringle, John SLU övre luftvägsproblem hos 2008 häst: Jämförelse mellan konventionell videoendoskopi på rullmatta och inspelningar med en nyutvecklad trådlös intrafaryngeal videokamera använd i fält

447041 Inflammationsmarkörer i John pringle et al 2005 pringle, John SLU bronchiella biopsier hos hästar med kronisk bronkiolit

H0747211 Närhetsligering Jonas Johansson 2008, Johansson Wensman, SLU (proximitetsligering) för Wensman 2009 Jonas att påvisa bornavirusinfektioner

Sadeltrycksmätning för karin morgan 2009, morgan, karin utvärdering av ryttarens 2010, sits och sadelns passform 2011

Framåt marsch! karin morgan 2011 morgan, karin Ridsportens pedagogik, ledarskap och lärandemiljö – från militärutövning till en idrott för flickor

Utvärdering av hästars karin Roethlisberger 2011 Roethlisberger Holm, rörelsemönster vid Holm karin longering Betydelsen av lågvirulenta karl Ståhl 2010, Ståhl, karl virus och subkliniska 2011 luftvägsinfektioner hos svenska och norska travhästar

En ny experimentell katarina Nostell 2010, Nostell, katarina djurmodell för att studera 2011 ämnesomsättnings- rubbningar hos häst

H0547075 Troponin I som markör katarina Schuback- 2006, Schuback-Nostell, SLU för hjärtmuskelskada Nostell 2007 katarina på häst

Detektionsmetoder för kerstin Hansson 2009, Hansson, kerstin tidiga osteoartros- 2010, förändringar i hasleden 2011 hos islandshästen

447021 Interaktionen mellan häst Lars Roepstorff 2005 Roepstorff, Lars SLU och ryttare beskriven med objektiva mätmetoder




Hästars rörelsemönster Lars Roepstorff 2007, Roepstorff, Lars samt banunderlag för 2008 träning och tävling – biomekaniska och epidemiologiska fält- undersökningar samt metodutveckling

konstruktion och Lars Roepstorff 2011 Roepstorff, Lars underhåll av underlag på travbanor– mätning av fysikaliska och funktionella egenskaper

Tillväxtpotentialer i den Leif Jarle Asheim 2010, Asheim, Leif Jarle norska och svenska 2011 hästsektorn ur ett nationellt och regionalt perspektiv

H0647157 Hur påverkar inhalerbara Lena Elfman 2007, Elfman, Lena UU partiklar i stallmiljön 2008 uppkomsten av luftvägs- inflammationer hos människor och hästar?

H0847240 Användning av Lena Elfman 2009, Elfman, Lena UU spridningsmodeller för 2010 beräkning av luftspridning av hästallergen och lukt från hästanläggningar

Smärta – bedömning Lena Olsén 2011 Olsén, Lena och behandling hos häst

kartläggning av margaretha Håkansson 2007 Håkansson, margaretha verksamheter som 2008 använder hästar i vård och behandling i Sverige

H0747192 praktiskt tillämpa olika mari Zetterqvist 2008 Zetterqvist Blokhuis, Ridskolan träningssystemen, Blokhuis mari Strömsholm metoderna och övningarna för att förbättra ryttares sitsar i ridskoleverksamhet H0547072 Utveckla metoder för att mari Zetterqvist 2006, Zetterqvist Blokhuis, Ridskolan förbättra ryttarens sits Blokhuis 2007 mari Strömsholm genom lämpliga övningar och samtidigt minska risken för fysisk och psykisk ohälsa hos hästen

H0847207 EpO mAIIA – Nytt, maria Lönnberg 2009, Lönnberg, maria UU känsligt och snabbt 2010 urintest vid misstänkt dopning av häst med rhEpO inkluderande unik affinitetsmonolitrening av EpO från urin

Skyddstäckning av hö martin Sundberg 2009, Sundberg, martin för att motverka mögel- 2010 tillväxt under vinterlagring

Unga kvinnor som mats Greiff 2008, Greiff, mats hästskötare och män som 2009 professionella tränare.


62

Genushierarkier i svensk mats Westerberg 2009, Westerberg, mats travsport 2010, Hästkrafter för 2011 entreprenörskap – Hästbaserad företagsamhet ur ett genusperspektiv

H0547146 Studier av ett mikrobiellt mikael Hedeland 2006, Hedeland, mikael SvA in vitro-system för 2007 produktion av läkemedels- metaboliter till dopnings- kontrollen.

H0547189 Exponering för Niklas Adolfsson, 2006, Adolfsson, Niklas JTI olycksfallsrisk och fysisk Anna Torén 2007 belastning vid rid- och travskolor

Felles nordisk Odd vangen 2010, vangen, Odd avlsverdivurdering av 2011 ridehester – INTERSTALLION NORDEN

447005 Undersökningar av peter Franzén 2005 Franzén, peter ATG Häst- Ehrlichiainfektioner klinikerna AB hos häst

Hästvälfärd, petra Andersson 2011 Andersson, petra intressekonflikter och normativ etik

447046 Studier av transport- pia Larsson 2005, Larsson, pia SLU proteiner som har 2006, betydelse för upptag 2007 och omsättning av läkemedel hos häst

H0747199 Studier av enzymer pia Larsson 2008, Larsson, pia SLU och transportproteiner 2009, som har betydelse för 2010 skadliga effekter, sjukdomar och omsättning av xenobiotika hos häst Arbetsmiljö i travstallar Qiuqing Geng 2011 Geng, Qiuqing Fruktbarhet i hesteavlen: Ragnar Thomassen 2011 Thomassen, Ragnar kartlegging av sædkvalitet og rutiner ved forsendelse av fersk sæd hos kaldblodstraver i Norge

Immunologisk reaktivitet Ronny Lindberg 2010, Lindberg, Ronny i tarmslemhinnan hos 2011 friska hästar och hos hästar med kroniska inflammatoriska tarm- sjukdomar

H0547062 Utveckling av en Sara Larsdotter 2006 Larsdotter, Sara SLU scintigrafisk metod för utvärdering av njur- funktionen hos häst



63Utvärdering av projekt som finansierats av Stiftelsen Hästforskning (SHF) 2004–2011 63Utvärdering av projekt som finansierats av Stiftelsen Hästforskning (SHF) 2004–2011


Hur påverkas hästars Sara Nyman 2009, Nyman, Sara vattenintag, beteende 2010 och vätskebalans av tillgång på vatten vid utfodring samt av vatten- temperaturen?

H0547003 Trafiksäkerheten till häst Stefan pinzke 2006 pinzke, Stefan SLU – olycksutveckling, attityder och beteenden

H0747170 Ett riktigt hästarbete Stefan pinzke 2008, pinzke, Stefan SLU 2009

Ett hammarslag för Stefan pinzke 2010, pinzke, Stefan mycket – En undersökning 2011 av hovslagarnas arbetsmiljö

H0547061 Biomarkörer för Stina Ekman 2006, Ekman, Stina SLU inflammation och 2007, bindvävens hälsotillstånd 2008 i leden hos hästar under intensiv träning

Inflammations- Stina Ekman 2011 Ekman, Stina mediatorers betydelse vid osteoarthrit (OA) hos häst.

447045 Inflammationsmarkörer Stina Ekman et al 2005 Ekman, Stina SLU vid tidig ledskada hos häst

H0547154 Arbete, kultur och makt Susanna Hedenborg 2006, Hedenborg, Susanna UU i svensk trav- och 2007 galoppsport 1900–2005

H0747184 Ridsporten i svensk Susanna Radovic 2008 Radovic, Susanna GU, dagspress ur ett genus- Göteborgs perspektiv universitet

Ridlärares tankar om Ulla Riis 2007, Riis, Ulla förutsättningar för 2008, kommunikation med 2009, sina elever 2010

Ridlärares tankar om Ulla Riis 2011 Riis, Ulla och förutsättningar för kommunikation med sina elever H0647164 kartläggning av Ulrika G. Andersson 2007, Andersson, Ulrika G. SvA förekomst av meticillin- 2008 resistenta Staphylococcus aureus hos hästar i Sverige

vårdhygien inom svensk Ulrika G. Andersson 2009, Andersson, Ulrika G. hästsjukvård i relation till 2010, vårdrelaterade infektioner 2011 med särskilt fokus på mRSA

447061 Ny pcR-diagnostik för viveca Båverud 2005, Båverud, viveca SvA kvarka 2006, 2007

Subkliniska luftvägs- viveca Båverud 2011 Båverud, viveca infektioner hos häst

Genetiska analyser av åsa Braam 2007, Braam, åsa olika indikatorer på 2008, hållbarhet hos svenska 2009 ridhästar

64


447060 Integrerade avelsindex åsa viklund 2005, viklund, åsa SLU för nationell avelsvärdering 2006, av svenska ridhästar 2008

H0847216 Avelsframsteg och åsa viklund 2009, viklund, åsa SLU selektionsstrategier 2010 baserade på integrerade avelsindex för svenska ridhästar



Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, FormasThe Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning

Box 1206, SE-111 82 Stockholm. Besöksadress: kungsbron 21Tel: 08 775 40 00, Fax: 08 775 40 10E-post: [email protected] www.formas.se

Rap

port 4:2012. Tryck: E

dita A

B.

Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas främjar en ekologiskt hållbar tillväxt och utveckling i samhället.

Documents

Utvärdering 2012 Utvärdering av projekt som finansierats ...€¦ · kriterier som utvärderingspanelen använt sig av. Alla leda-möter i forskningskommittén ska bedöma samtliga