Utvidgad syn på didaktik och språkdidaktik...människans individuella och sociala utveckling, det sociala livet i klassrummet, undervisningen och dess ramfaktorer (t.ex. läroplanen),

www.helsinki.fi/yliopisto

Utvidgad syn pådidaktik och språkdidaktik

Pirjo HarjanneDocent, universitetslektor i didaktik i främmande språk

http://tinyurl.com/[email protected]

Institutionen för lärarutbildningHelsingfors universitet


Syfte: • att betrakta begreppens ’didaktik’ och

’språkdidaktik’ substans och betydelse medtanke på språklärarutbildning och språkdidaktiskforskning

Innehåll:• didaktik: normativ och deskriptiv didaktik;

didaktik och metodik; didaktik och pedagogik; allmändidaktik och ämnesdidaktik

• språkdidaktik• utvidgad syn på didaktik och språkdidaktik

Referenser: Kansanen, Uljens, Tella, Harjanne…8.10.2013Pirjo Harjanne 2

TBLT 2011

Pirjo Harjann

e3

Comenius Didactica Magna: didaktik/LehrkunstEn fullständig framställning av

konsten att lära alla allt.


• grekiska ’didache’ (’lära’, ’undervisnings-innehåll’, ’läroinnehåll’)

• >>> latinisering ’didactica’ (Ratke)

• används i länder som i samverkan med tyskkultur

Didaktik

8.10.2013Pirjo Harjanne 4


Varierande tolkningar i olika utbildningskulturer, t.ex.:

- aspekter på människans individuella och socialautveckling

- undervisningen- undervisningens och läroplanens ramfaktorer

(Kansanen et al., 2011)

utmaning att förstå varandra

Didaktik



• snarare en teoretisk-filosofisk tradition än en empirisk

• kamp mellan- traditionell humanvetenskaplig riktning: fokus påinnehåll- empirisk-analytisk riktning (angloamerikanskförankring): fokus på undervisningsprocessen


Tysk didaktik



• påverkats av den kontinentala europeiska ochden angloamerikanska skolbildningen >>> olikauttryck i olika länder

• empirisk-analytisk riktning: forskning kring’teaching–learning’-processen


Didaktik och Norden



• diffus betydelse, negativt laddat, lärarstyrd undervisningsform

• låg status som grundvetenskap för undervisning och lärarutbildning

(Sjøberg, 2010; Sjöholm et al., 2011)

• läroplansteorier som är nära anslutna tillpedagogisk psykologi, ’research on teaching’ och ’research on learning’

’Didactics’ och USA



• Normativ: läran om undervisning, lärarenspraktiska, implicita teorier om undervisningen- ”Vad är god undervisning?”

• Deskriptiv: undervisningsvetenskap, forsknings-orienterad- Svar på frågan ”Vad är god undervisning?” genom forskning om undervisning.

• Tudelningen är en förenkling, men underlättaranalysen av undervisningsprocessen


Normativ och deskriptiv didaktik



• Metodik: undervisningens praktiska och konkretasidor

• Didaktik: undervisningens mål och innehåll > valetav innehållet viktigt > läroplansfrågorna kärnan för didaktiska strävanden. En rätt allmän uppfattning änidag ”… särskilt bland sådana kolleger och lärare sominte är närmare förtrogna med didaktik.”


• Uppdelningen >>> problem: undervisningenskomponenter tätt integrerade

Didaktik och metodik


www.helsinki.fi/yliopisto 8.10.2013Pirjo Harjanne 11


• likställs ofta, gränsdragningen subtil• tolkningarna mångskiftande

• Didaktik: undervisningen och dess ramfaktorer; undervisningsprocessen; den didaktiska relationen mellan elev och innehåll = studerande; ett oklart förhållande till pedagogik

• Pedagogik: den pedagogiska relationen mellan lärare och elev = fostran; vidare betydelse ändidaktik


Didaktik och pedagogik



Varierande definitioner, t.ex. Sjöberg, 2002:• Didaktik: praktisk företeelse• Pedagogik: vetenskaplig disciplin vars objekt är

fostran, men också t.ex. materiella ramar, socialaförhållanden, läroplaner, skolans organisation, samhället

Didaktik och pedagogik



Tabell 1. Sammandrag av huvudbetydelserna av didaktik och pedagogik. (Tella & Harjanne, 2004; Harjanne & Tella, 2007)

Tysk Angloamerikansk FinländskDidaktik/Didictics

*anknuten tillteori

*används inte*i stället ’curriculum’, ’teaching methods’, ’pedagogy’ som äranknutna tillpsykologi ochbetonar empiri

*undervisningslära(normativ) *undervisnings-disciplin(deskriptiv) *vikt vidundervisning vidsidan om fostran

Pedagogik/Pedagogy

*fostran/*undervisningoch arbeteinomundervisningen

*ingen fast betydelse*allmännare sedan1970-talet *nära det europeiskabegreppet didaktik

*pedagogikoch/eller didaktik*vikt vid fostranvid sidan omundervisning



1) Angloamerikanska länder:• Varken didaktik som vetenskap eller pedagogik

som uppfostringslära, i stället fostrarenspraktiska teorier>>> empirisk, psykologisk undervisnings-forskning: deskriptiva modeller, kriterier för effektiv undervisning

2) Kontextberoende, nationell prägel• >>> diskussion och forskning kring didaktiken

och pedagogiken kan inte direkt transformerasfrån ett land till ett annat

(t.ex. Tella & Harjanne, 2004, 2007; Kansanen et al., 2011)

Dilemma med didaktik och pedagogik




• Vetenskap för läraren

• Helhetssyn på undervisningen, ickeämnesanknutna aspekter: t.ex. lärarskapet, människans individuella och sociala utveckling, det sociala livet i klassrummet, undervisningenoch dess ramfaktorer (t.ex. läroplanen), skolans sociokulturella och samhälleliga kontext

• Syfte: att utveckla teorier och modeller omundervisning >>> lärarens professionellautveckling, förbättrat lärande hos eleverna


Allmändidaktik – deldisciplin inompedagogik



• Omfattande, komplext fält

• Samma aspekter på undervisningen som i allmändidaktik men ämnesanknutet

• Syfte: att utveckla lärarutbildningen- pedagogisk, allmändidaktisk, ämnesdidaktisk, ämnesmässig och praktisk kompetens >>> en integrerad del av lärarens personlighet >>> att uppnå ett optimalt sätt att undervisa och studera ett specifikt ämne

(Sjöholm et al., 2011)

Ämnesdidaktik



• integrerade i undervisningsprocessen och kan eller ska inte separeras

(Sjöholm et al., 2011)

Allmändidaktik och ämnesdidaktik



ÄmnesdidaktikSpråkdidaktik

ÄmneSpråk

PedagogikAllmän-didaktik


• Kopplad till forskning på olika sätt beroende av lärarutbildningens struktur i olika länder

Finland: • språkdidaktik: ett självständigt vetenskapsområde,

stark ställning • beteendevetenskapliga (pedagogiska) fakulteten,

universitetets övningsskolor Många länder (t.ex. Tyskland):• närmat sig mera ämnesdisciplinerna• ämnesfakulteter, institutioner för moderna språk

(t.ex. Sjöholm et al., 2011)

• Ämnesdidaktik inom språklärarutbildningen




• Vetenskap och forskning av undervisning ochlärande (Dolch, 1965)

• Undervisningens och lärandets teori och praktikinkluderande undervisningens innehåll ochundervisningsmetoder (Jank & Meyer, 1991)

• Vetenskap och teori av undervisning och lärandei alla omständigheter (Gundem, 1998)

Utvidgande syn på didaktik



Pedagogik 1980-

Undervisning Inlärning

Lärare



Psykologi 1990–

InlärningUndervisning

Inlärare



• Vetenskap av den didaktiska processen: undervisning–studerande–lärande/inlärning

• Teoretisk referensram av forskning avden didaktiska TSL-processen (Teaching–Studying–Learning)

(Uljens, 1997, s. 52)

Utvidgad syn på didaktik



Didaktik 1995–

Undervisning Lärande

StuderandeAlla tre komponenter är likvärdiga och stöder varandra bildandeen gemensamhet.

(t. ex. Harjanne & Tella, 2007)Pirjo Harjanne 8.10.2013 27



(1) disciplin: undervisning som forskningsobjekt

(2) vetenskap och lära: den didaktiska processen,undervisning–studerande–lärande/inlärning, som objekt

(3) lärosystem: effektiva undervisnings- ochstudiemetoder som objekt, undersöker och utvecklarpedagogiska mål, innehåll och metoder inom ramen för olika inlärningsteorier och studie- ochinlärningsstrategier.

(Tella, 2002)



• substans och forskningsobjekt: undervisningsprocessen med alla dessrelaterade element och omständigheter






Didaktik och språkdidaktik

Didaktik är läraryrkets vetenskapligagrundsten i Finland (Kansanen, 1990, s. 17).

Språkdidaktik är språklärarensprofessionella vetenskapsbas (Tella & Harjanne, 2004).



Utvidgad syn på språkdidaktik

Måste förstås som omfattande tvärvetenskap.

Forskar undervisning i andra och främmandespråk mångdiciplinärt beaktande interkulturellkommunikation.

Omfattar komparativ, tillämpad ochutvecklingsforskning ur synvinkel av olikaspråkinlärningsteorier, studie- ochinlärningsstrategier samt epistemiska, kognitiva och inlärningsstilar.

(Harjanne & Tella, 2007)



Kielididaktiikka


PEDAGOGIKDidaktik

Pedagogisksosiologi

LINGVISTIK

Inlärningsteorier

SPRÅK-DIDAKTIK

SKOLVERKLIGHET I PRAKTIKEN

Läroplans-teori

(Leino, 1979) Figur 1. Språkdidaktik och dess kontaktdiscipliner

www.helsinki.fi/yliopisto 34

Språkdidaktik 1995–

Kuvio 3. Vieraan kielen didaktinen opetus–opiskelu/harjoittelu–oppimis-prosessi (Uljensin 1997 hengessä). (Harjanne 2006, 57)

8.10.2013Pirjo Harjanne

Undervisning Inlärning/lärande

Studerande/övning


Figure 1. The theoretical framework of the study: Communicative oral practice within the didactic teaching–studying–learning process (Harjanne, 2006, p. 8).



Utvidgad syn på språkdidaktik

Anknytning tillvida samhälleliga strukturer, som t.ex. nationellautbildningssystem, mänskliga kulturresurser, nationell identitet och jämlikhet (se t.ex. Byram, 2003)

förändringar i syn på språk, språkkunskaper, språkinlärning och språkundervisning ochstuderande




Förändrande och utvidgande syn påspråket

(Tella & Harjanne, 2004)

Ad-perusteetPirjo Harjanne 37

*målet av undervisning*språk som kod

*instrumentelltämne*färdighetsämne

*färdighets-, kunskaps- ochkulturämne*empoweringförmedlare


Förändrande och utvidgande syn påspråkkunskaper

Ad-perusteetPirjo Harjanne 38

*lingvistiskkunskap*grammatikaliska

*pragmatiska*funktionella*kommunikations-strategiska

*kommunikativa*interkulturella

(Tella & Harjanne, 2004)


4.4.1 Productive activities & strategies

4.4.2 Reception activities & strategies

4.4.3 Interactive activities & strategies

4.4 Communication language activities &

strategies

5 Communicative competence (CEFR, 2001)

5.2 Communicative language competences

5.2.1 Linguistic competences: lexical, grammatical, semantic,

phonological, orthographic & orthoepic competence

5.2.3 Pragmatic competences:

discourse competence, functional competence

5.2.2 Sociolinguistic competence: linguistic markers of

social relations, politeness conventions, expressions

of folk wisdom, register differences, dialect and accent

5.1 General competences5.1.1 Declarative knowledge

(savoir): knowledge of the world, sociocultural knowledge, intercultural awareness

5.1.3 ’Existential’ competence (savoir-être): attitudes, motivations,

values, beliefs, cognitive style,personality factors

5.1.4 Ability to learn (savoir-apprendre):

language & communication awareness, general phonetic awareness & skills,

study skills, heuristic skills

5.1.2 Skills and know-how (savoir-faire): practical skills

and know-how, intercultural skills and know-how

4.4.4 Mediating activities & strategies

4.4.5 Non-verbal communication

Interpretation & visualisation

P. Harjanne (in B

aten, Beaven

&

Harjanne, 2011)

8.10.2013 39Harjanne


Förändrande och utvidgande syn påspråkinlärning


Behaviorism KognitivismKonstruktivism

Socio-konstruktivismSocio-kulturalism


Förändrande och utvidgande syn påspråkundervisning

*grammatik–översättning

‘closed methods’, t.ex, audio-lingualism;

drillmetodologi

*kommunikativ*kritisk

*metodologiskteklektisk


8.10.2013Harjanne 41


Diskussion

- definition av lärande?- …



• Baten, L., Beaven, A., & Harjanne, P. (2011). Online CEF-based assessment of oral proficiency for intercultural professional communication. Training materials Background to CEFcult. http://www.cefcult.eu/

• Byram, M. 2003. ‘Foreign language education in context’. In J. Bourne and E. Reid (Eds.), Languageeducation: World yearbook of education. London: Kogan Page, 61–75.

• Dolch, J. 1965. Grundbegriffe der pädagogischen Fachsprache. 5., verbesserte Auflage. Ehrenwirth.

• Gundem, B.B. 1998. Understanding European didactics – An overview. Didactics [Didaktik, Didakti(k), Didactique)]. Institute for educational Research. University of Oslo. Report 4.

• Harjanne, P. (2006). ”Mut ei tää oo hei midsommarista!” – ruotsin kielen viestinnällinen suullinen harjoittelu yhteistoiminnallisten skeema- ja elaborointitehtävien avulla. Helsingin yliopisto. Soveltavan kasvatustieteen laitos. Tutkimuksia 273.http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/kay/sovel/vk/harjanne/

• Harjanne, P. & Tella, S. (2007). Foreign Language Didactics, Foreign Language Teaching and Transdisciplinary Affordances. In A. Koskensalo, J. Smeds, P. Kaikkonen & V. Kohonen (Eds.), Foreign languages and multicultural perspectives in the European context; Fremdsprachen und multikulturelle Perspektiven im europäischen Kontext, (pp. 197–225). Dichtung – Wahrheit –Sprache. Berlin: Lit-Verlag.

• Jank, W. & Meyer, H. 1991. Didaktische Modelle. Frankfurt am Main: Cornelsen Verlag Scriptor.

• Kansanen, P. (1990). Didaktiikan tiedetausta. Kasvatuksen teoriaa didaktiikan näkökulmasta. Helsinki: Yliopistopaino.

Referenser



• Kansanen, P. (1996). Om relationen mellan pedagogik och didaktik. Didaktisk Tidskrift, 6 (1–2), 27–43.

• Kansanen, P., Hansén, S.-E., Sjöberg, J., & Kroksmark, T. (2011). Vad är allmändidaktik? I S.-E. Hansén & L. Forsman (red), Allmändidaktik – vetenskap för lärare (ss. 29-50). Lund: Studentlitteratur.

• Kohonen, V. (1992). Experiential language learning: second language learning as cooperative learner education. In Nunan, D. (ed.) Collaborative Language Learning and Teaching. Cambridge: Cambridge University Press, 14–39.

• Leino, A-L. (1979). Kielididaktiikka. Helsinki: Otava.

• Sjöberg, J. (2002). Systematisk pedagogik. Ett helhetsperspektiv på pedagogikens teoretiskaoch läromässiga dimensioner. Åbo: Åbo Akademi.

• Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

• Sjöholm, K., Kansanen, P., Hansén, S.-E., & Kroksmark, T. (2011). Ämnesdidaktik – en integrerad del av allmändidaktik. I S.-E. Hansén & L. Forsman (red), Allmändidaktik – vetenskap för lärare(ss. 51-69). Lund: Studentlitteratur.

• Tella, S,. & Harjanne, P. (2009). The MIndBook of the Didactic Model. WebCEF Project. http://www.webcef.eu/@q=node-2F113.htm

• Tella, S. & Harjanne, P. (2004). Kielididaktiikan nykypainotuksia. Didacta varia 9(2), 25–52.

• Uljens, M. 1997. School didactics and learning: A school didactic model framing an analysis of pedagogical implications of learning theory. Hove: Psychology Press.

Referenser



Tack!

Documents

Utvidgad syn på didaktik och språkdidaktik...människans individuella och sociala utveckling, det sociala livet i klassrummet, undervisningen och dess ramfaktorer (t.ex. läroplanen),