Utvärdering 15 maj

Folkhögskola 2.0Utvärdering

Anna Sonander och Per Wickenberg

Thursday, May 16, 13

• Krav från EU och ESF…• Krav på evidensbaserade kunskaper…• Vad händer i omvärlden i stort…• Nya möjligheter i Utbildnings-Sverige?!• Utbildning berör varannan svensk varje dag

Varför utvärdering?


Varför Folkhögskola 2.0?

• Ökat krav på kompetens hos dagens medarbetare• Avsaknad av gemensamma satsningar för kompetensutveckling• Behov av att säkerställa folkhögskolan som utbildningsalternativ i en konkurrensutsatt situation och• att förbereda berörda medarbetare för detta arbete


Ex:• Ökad decentralisering• Långa anställningstider• Folkhögskolorna omfattas inte av lärarlyftet.

Varför problem?


• Samverkan för kompetensutveckling – möta framtidens krav

• Drivande aktör på utbildningsområdet – möta diskriminerande grupper

• Folkhögskolorna som mötesplats och kunskapscentra

Projektets syfte


Projektets fokusområden

• Entreprenörskap

• Hållbar utveckling - ny teknik

• Kommunikation


Idag - fokus på den formativa utvärderingen

En formativ utvärdering innebär att vi utvärderare har:

• Följt arbetet från augusti 2011 till idag

• Kontinuerligt återkopplat till PLG

• Haft fokus på genomförande samt på

• Aktörernas ”mål, förväntningar och behov”


Utvärderingsprocess – vad har vi gjort?

• Möten med processledningsgruppen

• Intervjuer

• Enkäter

• Observationer


Aug – Dec 2011 2012 Jan - juni 2013

Intervjuer rektorer fortsätterProcessledning– kontinuerlig återkopplingEnkät juni samtliga medarbetare – fokus resultatRapport - augusti

Kick offEnkät september– samtliga medarbetareAmbassadörsträffRektorsmöteProcessledning – kontinuerlig återkopplingInternat Enkät november – samtliga medarbetare

Enkät juni– samtliga medarbetareAmbassadörsträffEnkät med ambassadörerRektorsmöteProcessledning – kontinuerlig återkopplingGemensamma dagar – Furuboda osvEnkät december – samtliga medarbetareIntervjuer med rektorer påbörjas


Olika förväntningar:

• Medarbetarna ansåg att de har störst möjligheter att bredda sig inom kommunikation.

• Skolledarnas efterfrågan är däremot inom området entreprenörskap, ett område som medarbetarna kopplar samman med möjligheter att söka nya arbeten.

Utgångspunkter


Olika förutsättningar att delta:

• Arbetstider

• Svårigheter att förena projektaktiviteter med ordinarie verksamhetsplanering

Utgångspunkter


Deltagande

• Målgrupp på ca 400 medarbete

• Långt ifrån alla medarbetare har medverkat

• Urvalsprinciper för medverkan skiljer sig åt mellan skolorna

• Svarsfrekvens och deltagarantal vid de gemensamma aktiviteterna har minskat kontinuerligt för nästan alla deltagande folkhögskolor


Men!

• Det totala antalet aktiviteter och sammankomster är omfattande:

Ca 26 träffar ht 11, Ca 70 träffar våren 2012, Ca 60 träffar ht 2012

+ ett antal storträffar: Kristianstad, 313 st Backagården, 263 st Sundsgården 136 st Furuboda 132 st


Deltagande

Vi har sett att det finns tre grupper av svarande:

• De som vill vara med och är det

• De som vill vara med men inte kan på grund av olika hinder på arbetsplatsen

• De som inte vill vara med – av olika anledningar såsom ingen intressant grupp eller helt enkelt omotiverad


Svarsfrekvens:


Aktörernas mål, förväntningar och behov


•Behov:

”Det slutar nog här eftersom vi måste ta tjänstledigt för att delta”

”Inga! Jag är på”


Aktörernas mål, förväntningar och behov

•Behov:

•Delaktighet•Tid•Information i god tid•Tydlighet •Relevans------------------------

”Det slutar nog här eftersom vi måste ta tjänstledigt för att delta”

”Inget! Jag är på”

Behov för delaktighet


•Förväntningar på deltagaren:

Vet du vad som förväntas av dig i projektet? (09 11)

12 % ”Ja” (29 st)45 % ”Till viss del” (108 st)


• Deltagarnas förväntningar och mål

• ”Att lära mig mer”• ”Jag hoppas kunna delta”• ”Knyta nya kontakter”


Förväntningar


Processen i centrum!


Vad har vi utvärderare sett?

Ett projekt som hade en något trög start men som allt eftersom tiden gått har hämtat in lite av det man förlorade inledningsvis.

Ett projekt som inte alltid haft målet i tydligt fokus men som är på väg dit?


Faktorer som hindrar eller underlättar genomförandeprocessen

Ledning - hinder

Avsaknad av:

• Beslutsordningar • Roll- och ansvarsfördelning• Rutiner för dokumentation• Begreppsdefinitioner• Målfokus• Fullt ut fungerande kommunikativa rutiner• Tillit



Ambassadörer - hinder

• Meningsfullhet• Oklart mandat – hur är förhållandet mellan rektor och ambassadörer• Ambitionen högre än vad vekligheten medger• Ganska långt in i processen – oro och bekymmer


Deltagarna - hinder

• Olika förutsättningar (tjänst, tid)• Bristande intresse/meningsfullhet . • Avsaknad av tydliga definitioner• Känsla av utanförskap • Kommunikation• Otillräcklig kompetens för att leda de självstyrande grupperna• Avstånd• Rädsla!



Rektorerna - hinder

• Otydliga roller och funktioner i rektorsgruppen• (Vad hände med styrgruppen) • Känsla av otydlighet – vem är projektägare, vem ansvarar för ekonomin, vad händer om det misslyckas?• Samarbeten/kontakter från förr – vissa vana att samarbeta med varandra, medan andra inte är det• Förmågan att hantera uppkomna problem




• Att projektet faktiskt fått så många människor att träffas, samarbeta och börja verka över gränserna• Dynamiskt samarbete som förhoppningsvis leder till starka folkhögskolor • Kommunikation – efter ett tag• En tro på att det kommer något gott ur projektet


Sammanfattningsvis:

• Kultur• Makt• Förväntningar• Struktur• Tydlighet• Kommunikation


Hinder: • Mottagaren erkänner inte sändarens sätt att definiera situationen

• De olika typerna av kommunikation ger olika innebörd för mottagaren

• Vi tror vi vet vad som ska komma och gör om budskapet innan det är färdigberättat

Att kommunicera är inte enkelt, och det är alltid mottagen som bestämmer hur budskapet ska tolkas


Så vad tar vi med oss• Projektstartens betydelse• Kommunikationens betydelse• Betydelsen av att ha tydliga strukturer med bestämda mandat• Ökad användning av e:teknik bland annat för att överbrygga avstånd och minska restid• Ömsesidigt förtroende/tillit börjat byggas upp• Kontaktnät - Alla fantastiska möten - som tros fortsätta i även efter projektet• Modet att våga• Vad ni kan – ett stor projekt


2.0 har inte lyckats undanröja de hinder som identifierades redan under mobiliseringsfasen, men förutsättningarna att nå målen måste anses stärkta om

• nätverk, samverkan och ökad förståelse för varandras olikheter är en grund för samverkan, samt

• att samverkan är viktigt för att kunna stärka folkhögskolornas möjligheter att vara medskapande i utmaningen att möta framtidens krav på förändring och vidareutveckling.

Och hur kan vi relatera detta till projektmålet:


Och hur kan vi relatera detta till projektmålet:

• Att stärka folkhögskolornas möjligheter att – individuellt och i team - vara medskapande i utmaningen att möta framtidens krav på förändring och vidareutveckling


Ett projekt som sträcker sig över lång tid, som berör många deltagare från olika (men ändå lika) verksamheter där förutsättningarna för samverkan varierar, och där målet med projektet inte alltid står klart för deltagarna.


Ett projekt som sträcker sig över lång tid, som berör många deltagare från olika (men ändå lika) verksamheter där förutsättningarna för samverkan varierar, och där målet med projektet inte alltid står klart för deltagarna.


Documents

Utvärdering 15 maj