UPPDRAG LEPRAINFORMATION FRÅN LEPRAMISSIONE

N | NR 8 2014

Sagaing, Burma:

När sjukdomen hotar skolgången.

Stöd lepradrabbade - köp handgjorda kort!

> Vackra konstverk, gjorda av veteax av funktionshindrade kvinnor i Bangladesh. > Levereras med kuvert.> Ditt köp ger kvinnorna en viktig inkomst. > Korten är dubbelvikta med två tunna, fina blad inuti.> Hela överskottet av försäljningen går till Lepramissionens arbete. > Med reservation för slutförsäljning!Först till kvarn gäller! Beställ gärna genom att mejla till info@lepramissionen.se

Pris: 5 st 100 kr 10 st: 190 kr 20 st: 330 kr 30 st: 480 kr 40 st: 560 kr 50 st: 690 kr

Namn: _______________________________

Adress: _______________________________

_______________________________

Telefon:_______________________________

Lepramissionen SverigeSvarspost2011 8574 692 20 KUMLA

Frankeras ej. Mottagaren

betalar portot.

Bröllopskort/ alla hjärtans dagstyck:_____

Födelsesdag (Engelsk)Styck:_____

Barnkort/påskStyck:____

Olika anledningarStyck:_____

(Uppdrag Lepra nr 08)

Heins pappa hade i många år haft samma symptom. Han vaktade rårisfält långt utanför byn och hade aldrig haft någon kontakt med hälsovården. Som väl var kom ett team från Lepramissionen till byn och började undersöka och testa folk där. Hein Htet Kyaw undersöktes och fick diagnosen lepra. Ledaren för byn berättade sen: ”Jag är verkligen glad att teamet kom hit och gav den vård som behövdes. Jag vet att detta förändrar pojkens liv. Här i byn vill man inte umgås med den som drabbats av lepra. Tack vare undervisningen vi fått har vi nu större förståelse. Jag ska göra mitt bästa för att sprida informationen om lepra.”

Teamet upptäckte att Hein hade andra gradens missbildning av lepra. Han hade utvecklat droppfot

och förlorat känseln i händer och fötter. Med hjälp av undersökningsteamet fick han medicin för lepra: Multi Drug Therapy, MDT. Eftersom han hade droppfot gav teamet honom rehabilitering med träningsövningar och genom kontakt med barnmorskan i byn såg teamet till att han kunde få fortsatt medicinsk behandling under hela året.

L e p r a m i s s i o n e n försåg honom också med en cykel, så att han skulle kunna ta sig till skolan utan att skada sig. Han fick också hjälp av den kunniga personalen för att

Berättelse och foton från LM

S Burm

a Ö

versättning: Karin R

anieli

Hein Htet Kyaw är 14 år och bor med sin familj i en liten by nära Sagaing i Myanmar(Burma). För att kunna gå i skolan, måste han gå i 45 minuter varje morgon. En dag lade han märke till att han inte hade någon känsel i vänster fot. Han lyckades ta sig till skolan genom att gå mycket sakta. Han kunde inte längre springa. Gradvist märkte han också att han inte längre hade någon känsel i sina händer. Han kunde till exempel inte längre avgöra om lunchlådan var varm eller kall. Med tiden blev hans fot allt svagare och han fick ett sår. Eftersom han inte visste varför han led, kunde han inte göra något för att bli bättre.

Leprasjuka Hein visste inte hur han skulle bli frisk igen

Lepramissionens team söker upp leprasjuka

Hein Htet Kyaw får hjälp

Rätt hjälp

Se girotalong på nästa sida

motverka biverkningarna av MDT. De hänvisade honom till en lokal leprakampanj för nödvändig behandling och hjälpte honom med egenträning för att förebygga ytterligare funktionsnedsättning och gav honom specialskor.

Hein Htet Kyaw fick i maj 2014 också hjälp med skolavgift för hela skolåret. Hans far är mycket glad över att hans son fått bättre livsvillkor: ”Tack vare Lepramissionens insats har min son fått medicin och även kunskap om egenvård. Jag uppmuntrar honom hela tiden att gå i skolan och få en utbildning så han inte behöver slita ont som jag.” Hein Htet kommer att avsluta sin behandling i juli och han är nu helt förmögen att klara sig på egen hand. Han har fått undervisning för att hantera sin droppfot.

”Förut vill inte mina vänner komma i närheten av mig på grund av mitt sår som de var rädda för, men nu när jag vet hur jag sköter om mig själv, har tillvaron i skolan blivit mycket roligare.”

Lepramissionen Burma

Hjälp med skolavgift

Spetälska har i många år varit ett folkhälsoproblem i Burma. Lepramis-sionen Burma har två sjukhus som är specialiserade på lepra: Yenanthar Leprosy Hospital och Mawlamyine Christian Leprosy hosptial. Vid sidan av hälsovård, utbildning och rehabi-litering finns det också program för att synliggöra de leprasjuka och föra deras talan. Under senare år har TLM Burmas olika projekt växt och är idag erkända av regeringen, FN och andra NGO (Icke-statliga organisationer) som den ledande handikapporganisationen i Myanmar. Under 2007 hade TLM fyra projekt. 2014 har dessa vuxit till

12 projekt som kostar nästan 14 miljoner kr.

Lepramissionen Sverige stödjer projekt i Yangon och Mandalay.Under 2012 fick 3013 människor lepra i Myanmar.

Tack för din gåva!

Ebola tog vår laboratoriechefs liv på Lepramissionens Sjukhus i Guinea

Nu har Ebola kommit till Nigeria, och i skrivande stund är dessutom två amerikaner i Liberia, en missionär och en läkare under intensiv behandling och Lepramissionens laboratoriechef för leprasjukhuset i Macenta, Guinea, har avlidit pga. Ebola. När jag hörde detta, kände jag hur min mage drog ihop sig. I början hade jag en vag rädsla, men plötsligt inser man situationens allvar, och känner sorgen hos de anhöriga och oron för ytterligare spridning. Vetskapen om vad sjukdomen gör skapar bara mer ångest.

Det var då, när jag kände så där, jag insåg att det nog var så här människor har känt för lepra igenom århundradena.

Man behöver bara gå tillbaka till 1940-talet. Då trodde man fortfarande att lepra gjorde att folk förlorade sina händer och fötter. Jag kan förstå att människor har varit rädda för lepra och att man självfallet är rädda för Ebola idag. Att stigmatisering är en konsekvens av rädslan, kan i ett sådant läge kännas som det minst viktiga. Det att våga möta rädslan, strider mot vårt förnufts naturliga lagar, vår självbevarelsedrift.

Av historiens hjältar kan man nämna fader Damien,

som på 1800-talet osjälviskt arbetade för och med de leprasjuka, tills han själv dog av sjukdomen, Moder Theresa som gav en säng åt alla sjuka oavsett vilken sjukdom och Paul Brand, leprakirurgen från Indien, som vigde sitt liv till att hjälpa de leprasjuka. Alla dessa gav sig helhjärtat åt de sjuka utan att alls verka rädda, och alla fick stöd med ekonomiska gåvor för att kunna uträtta arbetet.

Rädsla är en försvarsmekanism för att skydda sig själv, men jag är så oerhört tacksam för de människor som vågar gå emot denna känsla. Det är tack vare dessa människor som vi idag har medicin mot lepra, och förhoppningsvis en dag också ett botemedel mot Ebola.

UPPDRAG LEPRA

Radiogatan 3, 69271 Kumlawww.lepramissionen.seTfn: 019-58 37 90Bankgiro: 900-3930

Plusgiro: 90 0393-0Direktor och ansvarig utgivare: Allan EkstedRedaktör: Silje MajholmTryck: Skilltryckges ut av Lepramissionen Sverige

Våra tankar går till de familjer som har mistat en kär på grund av Ebola! Och vår tacksamhet går till alla de hjältar som i dag kämpar mot sjukdomen runt omkring på alla sjukhus.Tack för din gåva!

Det verkar paradoxalt hur lite pengar som behövs till varje individ för att hjälpa många människor att få mat dagligen. Ta t.ex. självhjälpsgrupperna som behöver 1350 kr till en vävstol. Antalet personer i självhjälpsgrupperna kan förstås variera, så låt oss sätta en låg siffra. Nämligen att det bara är 16 personer i denna grupp. 1350/16 = 85 kr per person. En siffra som betyder så oer-hört mycket för dem! För oss… Kanske en lunch ute på stan?Jag hade en kompis som påstod att han var fattigare än många av de fattiga i Indien eller Afrika. Jag blev så förvånad över detta uttalande att jag bara måste fråga hur han tänkte då? Jo, han hade ju faktiskt tagit studielån och var därför tekniskt sett inte rikare. Många av de pengar han kommer att tjäna i framtiden, blir han tvungen att betala tillbaka. Visst kan man tänka så, men jag måste nog säga att jag inte håller med. Rikedom handlar i grund och botten inte bara om pengar. Rikedom för mig är tillgångar. Här i Sverige har vi möjlighet att ta lån till hus. Ja, det har vi även om vi blir sjuka!

För de fattiga i Indien eller Afrika är det inte så. Särskilt för lepradrabbade kan det vara raka motsatsen. Självhjälpsgrupperna är en ny start för de människor som inte har några tillgångar. Därför är Kismats arbete i Chhattisgarh, Indien, så värdefullt! Genom varje person som kan bli med i en självhjälpsgrupp, hjälps hela familjen till ett bättre liv. Helt enkelt.

Rikedom är inte bara pengar!

o Jag vill ge 170 kronoro Jag vill ge 300 kronoro Annat belopp

o Fördela min gåva där den bäst behövso Jag vill att min gåva skall gå till arbetet i Indien o Jag vill ge till följande arbetsområde eller projekt:

……………………………………………………………………………………

o Jag önskar ingen gåvobekräftelseo Jag önskar information om testamente och arv

9003930 06

90 03 93-0

Bl.2

021.

04S

(mar

05)

0069

8 14

.07

Skill

tryc

k A

B

kan inte lämnas på baksidan.

POST

TID

NIN

G B

UL

07 2

014

UPPDRAG LEPRAges ut av Lepramissionen Sverige

Radiogatan 3, 69271 Kumlawww.lepramissionen.seTfn: 019-58 37 90Bankgiro: 900-3930

Plusgiro: 90 03 93-0Direktor och ansvarig utgivare: Allan EkstedtRedaktör: Silje MajholmTryck: Skilltryck

GE DIREKTSMS:a Lepra100 till 72980. Då dras 100 kr på ditt abonnemang.

150

Myanmar

UL

08 2

014

Bl.2

021.

04S

(mar

05)

0072

7 14

.08

Skill

tryc

k A

B