Tysk uttalslra

Tysk uttalslraLektion 1-4Kursinnehll och kursfordringar:Kompendium finns att ladda ner under Kurshemsidor p Tyskans hemsida.

Vad r fonetik?

Vilket tyskt uttal skall man lra sig?

Ur: dtv Atlas zur deutschen Spache 1983Stilniver i tyskt talsprk:HochlautungGemigte HochlautungAlltagslautungMundartNgra fonetiska begreppFonSprkljudFonemMinsta betydelseskiljande enhet i sprketMorfemMinsta betydelsebrande enhet i sprketAllofonFonemvariantMinimala parOrdpar som skiljer sig t endast i frga om ett fonem: bil; pil; lsa/lsa; lesen / lsen VokalerI huvudsak klangerKonsonanterI huvudsak buller

Fonetiska begrepp (forts.)Komplementr distribution (Ex: [][], [][])Fri variation: [], [], [], []

Ljudskriftstecken, vokaler

[]viel[]Zimmer[]Seele[]Telefon[]Br[]Lerche[]sv i frg[]Hahn[]sv a i rak[]kommen[]Soe[]Lokomotive[]tun[]dumm[]s[]schchtern[]lsen[]lschen[]faul[]ein Ei[]heute; neu[]Lehre; heute, Soebewirken[]Lehrer

Ljudskriftstecken (forts.)Fr att markera betonad stavelse anvnds en apostrof /ett betoningstecken fre stavelsen: []Bibetoning kan ocks markeras: [].I fortsttningen kommer vi dock vanligen inte att markera bibetoning.En vokal r vanligen stavelsebildande. Skulle den inte vara det, markeras detta antingen med tecknet som stts under vokalen: eller nr det r frga om andra komponenten i en diftong med en bge som binder samman vokalerna: [].

Ljudskriftstecken, konsonanter:Hr verensstmmer de fonetiska tecknen i stor utstrckning med skriftens vanliga bokstver. Ngra specialtecken finns dock:

[] som i ich, mich, frech, Lerche, durch[] som i schn; Schubert, frisch[] som i Genie; Journalist[] som i sehen, sich, Sache (tonande s)[] som i zu; zerstren; zahm[] som i Tschechisch[pf] som i Pfeffer[] som i Rache; auch; Loch[] som i eng, singen

Stavelsebildande konsonanterFr vokalerna gller att de normalt r stavelsebildande och att man markerar de fall nr de undantagsvis inte r det. P motsvarande stt gller fr konsonanter att de normalt inte r stavelsebildande och att man markerar de fall dr de r det. Man stter d ett litet lodrtt streck under tecknet:[] [].

Tyskans uttal.Betoning och intonationSatsaccent / Intonation

1. Tryckaccenten (ljudstyrkan)Eninformationssats: en betonad stavelse, vilken markeras svl genom tryckaccent (dvs tonstyrka) som genom tonhjd.

Flerinformationssats: flera tryckstarka stavelser, av vilka den viktigaste vanligen den sista har det starkaste trycket och kallas fr satsens tyngdpunkt.

Tyskans intonation (forts)2. Musikalisk accent

Tre olika intonationstyper: terminal (avslutande), progredient (framtpekande) och interrogativ (frgande) intonation.

Terminal intonation: I en eninformationssats brjar man p en mellan ton (Vorlauf), gr upp till den hgsta tonen p den betonade stavelsen (Schwerpunkt), varefter tonen sjunker (Nachlauf). Som svensk skall man tnka p att hlla s jmn ton som mjligt bde i Vorlauf och i Nachlauf:

Terminal intonatin (2)Detta anvnds i:Pstendesatser (Aussagestze:)

Ich wei es nicht. Ich kenne ihn. Ich habe es gesehen.Schon der Versuch ist strafbar.

Lgg mrke till att om satsaccenten ligger p satsens sista stavelse stiger tonhjden frst snabbt till en hgsta- fr att sedan sjunka till en lgstaniv p en och samma stavelse:Ich habe keine Zeit. Das ist klar. Ja.

Uppmaningssatser (Aufforderungsstze:)Komm schon! Vergiss deine Bcher nicht!

Frgeordsfrgor (W-Fragen; Ergnzungsfragen:)Wen meinst du? Wann kommt er? Wie heien Sie?

I (senare ledet av) dubbelfrgor:(Machst du es, )oder machst du es nicht?

Interrogativ intonation:Brjar p mellanton, sjunker p den betonade stavelsen fr att sedan stiga mot slutet. Detta kan schematiskt visas s hr:

Interrogativ intonation (2)JA-/nej-frgor (Entscheidungsfragen:Kennst du ihn? Hast du es gesehen? Knntest du mir helfen? Ist das klar? Hast du es wirklich nicht gewusst?

Frgeordsfrgor med betonat frgeord; frvnade frgor:Wann kommt er? Wie heien Sie?

Progredient intonation:

Tonen gr upp p den betonade stavelsen fr att sedan ligga kvar eller stiga ngot mot slutet. Alternativt kan tonen g ned p den betonade stavelsen fr att sedan stiga; nstan som vid frgeintonation men inte med fullt s kraftig stigning.

Progredient intonation (2)Detta anvnds i:Icke avslutade yttranden fr att markera att fortsttning fljer:Er sagte, dass er keine Zeit habe. (Progredient + terminal)Wir haben Butter, Brot, Milch und Wurst gekauft.

Flerinformationssats:Vid en flerinformationssats har vanligtvis den frsta betonade stavelsen hgsta tonen, varefter tonen gradvis sjunker fr varje betonad stavelse. Hr sammanfaller allts inte ndvndigtvis satsens Schwerpunkt med det hgsta tonlget.

Schematiskt ungefr s hr:

Pter geht heute abend mit seiner Frau in die Oper.Wr sind gestern abend alle zusammen in die Stadt gefahren.Die Beratungen fanden unter Asschluss der ffentlichkeit statt.Intonationstyper (repetition)Terminal InterrogativProgredientFlerinformationssats(terminal)Intonationsvning:Abendkurs im Volkshochschulverband.

Erika Rothe und Volker Linde lernen Englisch im Abendkurs.

Erika Rothe kommt etwas versptet ins Klassenzimmer.

Erika Rothe: Guten Abend, entschuldigen Sie bitte, dass

ich zu spt komme, Frau Doktor Hagen.Dr Hagen:Bitte, Frau Rothe. Intonationsvning (2)Erika Rothe setzt sich auf ihren Platz neben Volker

Linde, dem sie freundlich zunickt. Der Unterricht

geht weiter.

Volker L:(flstert:) Tag, Erika, was ist denn

passiert? Hast du den Bus verpasst?Erika R:(flstert:) Hm, das auch, spter!

Intonationsvning (3)Die erste Stunde des Unterrichts verluft ohne weitere Zwischenflle.

Schlielich schlgt Frau Doktor Hagen eine Pause vor.

Dr Hagen:brigens Herr Linde, haben Sie die Zeitschriften

mit, von denen Sie letztes Mal sprachen?Volker L:Ach ja, die habe ich ganz vergessen.Erika R:Volker, deine Vergesslichkeit fngt an chronisch zu

werden. Wre es nichtIntonationsvning (4)Volker L:Ich bitte vielmals um Entschuldigung.

Es tut mir wirklich leid, Frau Doktor

Hagen, das nchste Mal bringe ich sie

bestimmt mit.Alle verlassen das Klassenzimmer, nur die Lehrerin

und Erika Rothe bleiben zurck.

Intonationsvning (5)Erika R:Verzeihung Frau Doktor Hagen, drfte ich Sie fr

einen Moment stren?Dr Hagen: Ja, bitte.Erika R:Ich mchte heute etwas frher nach Hause gehen,

weil meine Mutter sich nicht wohl fhlt und hohes

Fieber hat. Ginge das?Dr Hagen:Aber selbstverstndlich, Frau Rothe.

Intonationsvning (6)Erika R:Vielen Dank, auf Wiedersehen, Frau Doktor Hagen.Dr Hagen:Auf Wiedersehen.Erika Rothe nimmt ihre Bcher, geht hinaus, und zieht sich an.

Volker L:Erika, gehst du jetzt schon nach Hause? Was ist denn los? Wir wollten doch heute abend noch

Kaffee trinken gehen.

Intonationsvning (7)Erika R:Tut mir leid, Volker, heute geht es wirklich nicht,

nimm es mir bitte nicht bel. Aber meiner Mutter

geht es gar nicht gut, sie ist frchterlich erkltet.

Du musst verstehen, dass ich sofort nach Haus will.

Volker L:Schade, aber klar, das sehe ich ein. Bestelle deiner

Mutter einen schnen Gruss und gute Besserung,

Ich rufe dich morgen an.Intonationsvning (8)Erika R:Tschss, Volker, jetzt ist es aber hchste Zeit, sonst verpasse ich wieder den Bus.Volker L:Tschss, Erika, bis morgen.

II. Ordaccent:Fr att kunna intonera en sats rtt mste man naturligtvis ocks knna till betoningsfrhllandena i de ord som ingr. Hr finns stora likheter med svenskan men ocks viktiga skillnader som man br knna till. I normalfallet har tyska ord endast en betonad stavelse.Ett tyskt ord har normalt betoningen p frsta stavelsen:Junge, Knabe; haben; wissen; arbeiten; AbenteuerI fonetisk skrift markeras huvudtrycket med //: []Ordaccent (2)I sammansttningar frekommer bitryck:Dummheit; Weisheit; StrohhalmI fonetisk skrift kan bitrycket markeras med []: []Ofta markerar man dock inte bitrycket srskilt.I vissa specialfall frekommer i tyskan mer eller mindre lika starkt tryck p tv stavelser i samma ord, srskilt vid sammansatta adjektiv som har substantiv som frled:Riesengro, stockfinster, steinalt, mtterselenallinmen ven i ytterligare ngra fall, exempelvis:unerhrt; sammansttningar med aller: allerhand, allerdings, allerlei och medirgend: irgendeiner, irgendeinmal, irgendetwas

Ordaccent (3)Svrigheter fr svenskar:

Frmmande ord.Ord som fljer huvudregeln (betoning p frsta stavelsen):eigentlich, ffentlich, wesentlich, malerisch, Elend,Araber, , Billard, Dmon, Eskimo, Fakir, Karneval, Kompass, Korridor, Mrtyrer, Moped, Okzident, Orient, Ozean, predigen, Rokoko, Statue, Sultan, Syntax, Triangel, Turban

Mot huvudregeln:Hermeln, Holnder, schmartzen, Wachlder, lebndig, Br, Chamleon, Charkter, Humr, Inskt, Instnkt, Kako, Komdie, Tragdie, Parades, Salt, spezfisch, Synagge, Zent.

Ordaccent (4)Ord p ik :Dessa har vanligen betoningen p nst sista stavelsen:Grammatik, Arsenik, Botanik, Phonetik, Grammatik, Logik, Lyrik, Metrik, Pdagogik, Panik, Problematik, Romantik, Symbolik, Statistik, Stilistik, Taktik, Tragik, Technik, Atlantik, Pazifik.

Betoning p sista stavelsen har dock:Fabrik, Physik, Katholik, Kritik, Mathematik, Mosaik, Musik, Politik, Republik, Rubrik

Ordaccent (5)Vissa sammansatta substantiv har betoningen p senare ledet:Jahrhndert, Jahrtusend, Oberlndesgericht, Grndnnerstag, Karfritag, Vierteljhr, Schneewttchen, Muttergttes, Altwibersommer, Dreigrschenoper;Sammansatta geografiska namn har ofta tonvikt p senare ledet. Exempel:Westfalen, Schnbrunn, Heilbronn, Paderborn, Osnabrck; Sdfrika, Sdamrika m fl.Dremot Nordrhein-Westfalen med betoning p bde nord- och fa(- - - - -)ven sammansatta adjektiv kan ha tonvikt p annan stavelse n den frsta. Hr finns en del kontrastivt viktiga ord som man ltt betonar fel som svensk :alljhrlich, allmchtig, allwssend, allmhlich, abschulich, barmhrzig, wahrschinlich, wahrhftig, willkmmen, vortrfflich, vorzglichOrdaccent (6)Sammansttningar p un- har vanligen betoningen p frstavelsen:unangenehm, undankbar, unfreundlich, ungewiss, unaussthlich, unvollendet, unzuverlssigmen: unabshbar, unerbttlich, och bl a: unglaublich; nmenschlich eller unmnschlich

Bokstavsord har normalt betoningen p sista stavelsen:SPD, CDU, LKW, EU etc

I vissa fall kan det finnas ord som ser likadana ut men har olika betoning beroende p betydelse. Mest knda r de sammansatta verben:umfahren umfahren; umgehen umgehen; bersetzen bersetzen; men det finns andra exempel:bteilung (avdelningen=avdelandet)/ Abteilung (avdelningen)Knsum (konsumentfrening)/ Konsm (konsumtion)

Enskilda ljud: vokalerAllmnna synpunkter:De tyska vokalerna uttalas allmnt mera distinkt i betonad stllning.

De tyska vokalerna fr inte som i svenskan diftongeras eller ges ett konsonantiskt efterslag. P svenska tenderar vi till exempel att frse ett i och y med ett kort j-efterslag (vi vij). Vid lngt o och u frekommer ocks ofta en konsonantisk komponent efter vokalen, vilket inte fr ske i tyskan.

kraftigare rundning n i svenskan. Man skulle kunna sga att en svensk lpprunding ser ut ungefr s hr:

Vid en tysk rundning r lpparna rrformigt framskjutna. Munnen skall vara s rund som mjligt:

Enskilda ljud: vokaler (2)Rundande vokaler i tyskan drar ocks med sig rundning av angrnsande konsonanter. Man pbrjar rundningen innan man brjar uttala stavelsen. I ordet Kuh uttalas allts redan k-ljudet med lpprundning. I det svenska ordet ko rundar man lpparna efter det man uttalat k.

Skillnaden mellan betonad och obetonad vokal r betydligt strre n i svenskan.

En kort vokal i betonad stavelse medfr i svenskan frlngning av efterfljande konsonant. Detta r inte fallet i tyskan. Jfr: Hasen - hassen; Fe - Flsse

Frmmande ord kan ha ett annat uttal p tyska: Enzyklopdie, Enthusiasmus m fl.

Svrigheter med enskilda vokalljud (i huvudsak efter Korln/Malmberg: Tysk fonetik):tyskt [] och [] r mera rundade och (mungiporna nrmas kraftigt och spnt till varandra).

svenskt lngt u [: ] som i hus och kort u [] som i hund saknas i tyskan.

Svenskan har ett frmre kort a [] och ett bakre lngt [], medan tyskt standarduttal har ett enda a-ljud med en kvalitet mellan de svenska a-ljuden.

Lngt i [i:] fr ej som p svenska uttalas med ett j-efterslag, ej heller som s.k. Viby-i (vilket nrmar sig ett tonande s [z]).

Lngt e [:] fr ej diftongeras. (Varken som [] eller som [] eller [])Enskilda vokalljud (2)Det tyska -ljudet [:] r inte fullt s ppet som det svenska. Det har ocks samma klang fre r som i andra stllningar (samma -ljud i Br som i Bder)

Kort -ljud [] fr ej bli s ppet som p sina hll i Sverige, dvs ej [] (jfr sv hjrta, frg med tyska Herz)

Lpprundningen fr tyskt y [y], [Y] r en annan n fr det svenska. Inte heller hr fr ngot j-efterslag frekomma.Kort tyskt y [Y] r ppnare n det svenska, men med samma starka rundning (labialisering) som det lnga.Tyskt lngt -ljud [] har en starkare runding n svenskt , jfr y.

Enskilda vokalljud (3)Det halvppna tyska korta -et []fr inte bli fr mrkt (som i vissa svenskars uttal av trst som trust) och inte heller s ppet och mrkt framfr r som i svenskt drr.

Tyskt kort u-ljud [] pminner om svenskt kort o i bonde, hosta men tyskt dumm, hundert har ven tydligare rundning n det svenska. Dessutom r det ngot ppnare.

[o:] liknar rikssvenskt i g mla men den tyska vokalen r ngot mera sluten och spnd; fr ej bli []Det fr inte diftongeras till ge [], mela; eller ge, mela []etc.

Ty kort o [] r klart ppnare n []. Det fr inte ha samma kvalitet som lngt o.Enskilda vokalljud (4)Kort och lngt a har i tyskan i stort sett samma klang. P svenska skiljer sig lngt a ([]) i hata mycket frn kort a i hattar. Det frsta ljudet r fr mrkt fr att anvndas p tyska medan det senare r ngot fr ljust. Tyskt a, lngt som kort, ligger dremellan.

Diftonger: sista diftongkomponenten fr inte bli konsonantisk.Jmfr det svenska "aj" med tyskans Ei!

Nr det gller diftongen au skall man ocks se upp med den frsta delen av diftongen som inte skall vara fr ljus. Det skall snarare vara det svenska lnga a-ljudets kvalitet n det kortas.

Frkortade vokalerI vissa fall anvnds ngot som man kan kalla fr frkortade vokaler. Det r vokaler som uttalas utan lngd men som har samma kvalitet som den lnga vokalen. Detta har vi i svenska till exempel i ordet bageri eller i lokomotiv och professor.I tyskan gller det frmodligen i nnu fler fall n i svenskan. De viktigaste r:Er, der, wer (i obetonad stllning)i-ljudet i det lilla ordet vielleicht []I ppen stavelse i mnga frmmande ord. Ex: Telefon, Lokomotive, Professor (jfr svenskan!)

Konsonanter: 1. Auslautverhrtung (= slutljudsskrpning)

b, d, g [p] [t] [k]: i slutet av ord eller stavelse i slutljudande konsonantgruppund uttalas [nt], att gibt uttalas [ipt] att Wand heter [vant] osv

Exempel:Taggrob biegsam Begrbnis MagdGibst Advokat Subjekt Zug AbteilAuslautverhrtung (2):Undantag:B, d, g kvarstr fre l, n eller r om denna hr till stammen:bler (av bel-er);Wagner (av Wagen-er)Handlung (av Handel-ung av handeln)Dremot med Auslautverhrtung: blich, handlich, WagnisEftersom l respektive n dr inte hr till stammen.46

r-ljudet

(1) Vilket r-ljud skall anvndas i tyskan?(2) Vokaliserat r

R uttalas som ett egentligt konsonantiskt r-ljud, dvs som [r] (=rullande tungspets-r) eller [R] (rullande bakre r) (alternativt [] (frikativt bakre r; kanske det vanligaste tyska r-ljudet):fre vokal (reich, richtig, beruhen, erreichen)i konsonantfrbindelse efter kort vokal (hart, warte, Mrtyrer, Herz, Berlin)R-ljudet (2)I andra stllningar anvnds vokaliserat r, dvs [] (stavelsebildande) eller [] (icke stavelsebildande):efter lng vokal (Br, hier, mehr)i frstavelserna her- er- ver- zer- (herkommen, erreichen, verstehen, zerreien)i avledningsndelsen er ven i bjda former (-ers, -ern etc.): ein Lehrer, mit zwei Lehrern; ein Studierendervning: markera vokaliserat r:Hart, schwarz, Arbeit, bereit, reiten, streiten, sehr, mehr, dir,verarbeiten, verstehen, errternR-ljudet (3)I vardagligt tal i tyskan kan r vokaliseras i strre eller mindre utstrckning ven efter kort vokal, exempelvis i ordet Mark. Vokalen kan d komma att frlngas ngot. Det r drfr mycket bttre att ibland vokalisera ett r fr mycket n att inte vokalisera r dr det mste vokaliseras. Uttalet av der Mann eller Ohr eller erwhnen med konsonantiskt r lter antingen vertydligt eller mycket otyskt.

NeueinsatzNeueinsatz r en grnsmarkering fre vokal, som innebr att vokalen inte frs samman med fregende stavelse. I nordtyskt uttal anvnds ett tydligt glottisslag, ett Knacklaut, normalt fre varje vokal som stri brjan av ett ord eller en orddel, t ex:Prefix + ord p vokal:verarbeiten beurteilen erobern BengstigtSammansttningar dr senare ledet brjar p vokal:Taschenuhr steinalt Schlagader ArbeitsamtI lpande text fre vokalIn einer hnlichen ArbeitNeueinsatz (2)I strre eller mindre utstrckning markeras den ocks i andra fall dr tv vokaler str efter varandra: Beate Theaterven om man inte anvnder Knacklaut mste vokalgrnsen markeras. Jfr svenskt "teater" med tyskt Theater, svenskt bearbeta med tyskt bearbeiten.Termen Neueinsatz endast anvnds om denna sorts grnsmarkering fre vokal.Neueinsatz frekommer ej i:Heraus, hinein; vorauf, voraus; darin, warum, worauf; allein vollends,wiederum einander, Obacht; det heter allts ven: [] (beobachten)Frikativor: Ach- och ich-ljudCh uttalas [x] (ach) efter bakre vokaler, [k] fre bakre vokaler (Chaos) och [] i vriga fall, dvs:efter frmre vokalerich; sich; schchtern; frech; mchte; mchtigfre frmre vokaler (uttal som k fre bakre)China; chinesischi dimunitivndelsen -chenMdchen; Huschen;i ndelsen -ig (se punkt 1)rosig; prchtigDock: Knigreich [knkrai]efter konsonant (n, l, r):durch, Kelch, welcher, FenchelFrikativor: [][] frekommer vid:Schs fre p och t i brjan av ord (eller morfem)(Undantag vissa frmmande ord)

Markera []:Wespe, Sport, starten, Stelle, Stand, meistens, Rast, sprechen, Rasch, Rauch, Schach, schonen, stottern, bestens, besprechen, bestehen, beanstanden, bengstigen.[z] och [s]s uttalas [z] fre vokal: i brjan av ordenkeltecknat inuti ordefter m, n, l och ri suffixen -sam och -salEfter tonls konsonant kan [z] inte uttalas med stmbandston,Es: Das sind so Sachen, [das znt zo zaxn][f] / [v] Skriftens v uttalas normalt [f]:Verein; voll; Vater; verstehen

Untantag: vissa lnord, exv: Vase, Villa, VersionAffrikatorKonsonanter bestende av tv komponenter, klusil + frikativa med ungefr samma artikulationsstlle:I tyskan finns: [pf], [ts], i lnord [d] och [] och regionalt ven [kx].Fr affrikatan [ts] finns olika stavningar: z: Zeit; Zucker tz: sitzen; Gesetzt fre icke stavelsebildande i (dvs i stavelsen tion):Nation, Fraktion, Delegation, Operation (i fonetisk skrift: [natsion] etc.)Stavelsebildande konsonanter:Vi har tidigare sagt att konsonanter vanligen inte r stavelsebildande, medan vokaler r det. I tyskan gller dock att obetonat e i mnga fall blir s svagtonigt att det helt faller bort s att stavelsen i stllet bildas kring kvarvarande konsonant. Detta gller vid konsonanterna: n, m, lStavelsebildande konsonanter (2) Obetonat en, em, el blir stavelsebildande konsonant ([n], [m], [l]) enligt fljande:Obetonat en blir [n]efter klusilerna [p t k b d ]efter frikativor och affrikator [f v s z x pf ts t d] utom i dimunitivndelsen chen. (Observera allts att e-et alltid uttalas i dimunitivndelsen chen [n].(dvs inte efter vokal, inte efter nasal, inte heller efter [] eller efter r-ljud)Stavelsebildande konsonanter (3) Obetonat el blir [l]efter klusilerna [p t k b d ]efter nasalerna [m n ]efter frikativor och affrikator [f v s z x pf ts t d ](dvs inte efter vokal, inte heller efter r-ljud)Stavelsebildande konsonanter (4)Obetonat em blir [m]efter frikativor och affrikator: [f v s z x pf ts t d ](dvs inte efter vokal, inte efter klusiler eller nasaler, inte heller efter [l] eller efter r-ljud)

Stavelsebildande konsonanter (5)vning: Markera stavelsebildande konsonanter:Leben Igel Atem hartem weiem kommen haben Sitzen lesen esel holen unwissend Bengstigend befrworten eiskalt warten reichlich Frieren rechnen singenSammanfattande vning p konsonanter:Berlin (AP) Vor dem Berliner Landgericht mssen sich seit Dienstag zwei ehemalige DDR-Grenzer verantworten, die 1961 ein Auto mit Flchtlingen an der Berliner Mauer beschossen haben sollen. Die Anklage wirft den heute 57 und 62 Jahre alten Mnnern versuchten Totschlag vor. Sammanfattande vning (forts.) Ein Grenzer soll mit einer Maschinenpistole zunchst aus einer Entfernung von 40 Metern und spter von fnf bis acht Metern sein gesamtes Magazin mit 20 Schuss auf den Wagen abgefeuert haben, mit dem die Flchtlinge die Grenze durchbrechen wollten.Sammanfattande vning (forts.)Dabei habe er direkt auf die Fahrgastzelle gezielt, hie es in der Anklage. Der andere Grenzposten soll mit seiner Pistole geschossen haben. Beide htten den Tod der Wageninsassen billigend in Kauf genommen. Die Flchtlinge erreichten unverletzt das Gebiet von Berlin-West.

Sammanfattande vning (forts.)Das gepanzerte Fahrzeug hatte drei Einschsse. Die beiden Angeklagten bestritten vor Gericht den Versuch des Totschlags. Sie htten vielmehr gezielt so geschossen, dass niemand verletzt werde.