Click here to load reader

Twitter som arbetsredskap för informationshä 633171/FULLTEXT01.pdf · PDF file Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Twitter som arbetsredskap för informationshä 633171/FULLTEXT01.pdf · PDF file...

  • C-uppsats, examensarbete, 15 p Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp

    Twitter som arbetsredskap för informationshämtning

    En jämförelse mellan en landsortstidning och en rikstäckande tidning Karin Olofsson

    2013

    Handledare: Eva Åsén Ekstrand Examinator: Gabor Bora

  • Twitter som arbetsredskap för informationshämtning En jämförelse mellan en landsortstidning och en rikstäckande tidning Namn: Karin Olofsson Datum: 2013-05-20 Opponent: Anna Lövgren och Katarina Thyrestam Handledare: Eva Åsén Ekstrand Examinator: Gabor Bora Abstract Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning. Journalisterna tillhör dock gruppen skeptiker som förhåller sig kritiska till sociala medier som arbetsverktyg. De källkritiska principerna är svåra att granska och journalisterna svarade att de inte använder Twitter och Facebook som källor, utan för att få uppslag på nyheter, skapa sig nyhetskoll och som ett slags kommunikations- eller chattverktyg. Resultatet visade även att journalisterna på Söderhamns-Kuriren använder sig av Twitter i något mindre utsträckning än journalisterna på Dagens Nyheter. Nyckelord: Sociala medier, Facebook, Twitter, webb 2.0, journalistik, källgranskning, kvalitativ intervju

  • Innehållsförteckning 1 Inledning ..................................................................................................................... 3

    1.1 Bakgrund ......................................................................................................................... 3 1.2 Utveckling från webb 1.0 till webb 2.0.............................................................................. 4

    1.2.1 Svenskarna och sociala medier .......................................................................................... 4 1.2.2 Twitter ................................................................................................................................ 5

    1.3 Facebook ......................................................................................................................... 7 1.4 Syfte ............................................................................................................................... 8 1.6 Frågeställning .................................................................................................................. 9 1.7 Disposition ...................................................................................................................... 9 1.8 Avgränsning: Söderhamns-kuriren och Dagens Nyheter .................................................... 9

    2 Tidigare forskning och teoretisk ram ......................................................................... 10 2.1 Kommunikation ............................................................................................................. 10

    2.1.1 Kommunikationsmönster i den digitala mediemiljön ...................................................... 11 2.1.2 Informationsförsörjning ................................................................................................... 12 2.1.3 Journalisten som mottagare av information .................................................................... 13

    2.2 Vad som påverkar det som blir en nyhet ........................................................................ 13 2.3 Källteori ........................................................................................................................ 15 2.4 Journalistyrket i förändring ............................................................................................ 16 2.5 Tidigare forskning .......................................................................................................... 18

    2.5.1 Journalisters informationsvanor ...................................................................................... 18 2.5.2 Journalisters användningsområden på Twitter................................................................ 19 2.5.3 Journalister på landsortstidning och rikstäckande tidning .............................................. 20

    2.6 Huvudsakliga referenser i denna undersökning .............................................................. 21

    3 Metod ....................................................................................................................... 21 3.1 Vetenskapligt synsätt .................................................................................................... 22 3.2 Tillvägagångssätt av metod ............................................................................................ 22 3.3 Validitet och reliabilitet ................................................................................................. 23 3.4 Generalisering ............................................................................................................... 24 3.5 Problem jag stötte på när jag genomförde min metod .................................................... 25 3.6 Analys av metod ............................................................................................................ 25 3.7 Förslag på annan metod ................................................................................................ 26

    4 Resultat .................................................................................................................... 26 4.1 Söderhamns-Kuriren ...................................................................................................... 27

    4.1.1 Intervju ett ....................................................................................................................... 27 4.1.2 Intervju två Söderhamns-Kuriren ..................................................................................... 27 4.1.3 Intervju tre Söderhamns-Kuriren ..................................................................................... 28

    4.2 Dagens Nyheter ............................................................................................................. 29 4.2.1 Intervjuperson ett Dagens Nyheter ................................................................................. 29 4.2.2 Intervjuperson två Dagens Nyheter ................................................................................. 30 4.2.3 Intervjuperson tre Dagens Nyheter ................................................................................. 31

    5 Analys ....................................................................................................................... 32

    6 Konklusion ................................................................................................................ 38

    1

  • 7 Källförteckning .......................................................................................................... 41 7.1 Elektroniska källor ......................................................................................................... 41 7.2 Tryckta källor ................................................................................................................ 43 7.3 Muntliga källor .............................................................................................................. 43

    2

  • 1 Inledning Under kapitlet Inledning gör jag en introduktion till min uppsats med syfte att skapa större förståelse för studien. Nedan presenteras av den anledningen bakgrund, utvecklingsperspektiv, syfte, begränsning, frågeställning, disposition samt definition av begrepp. 1.1 Bakgrund Journalisten har som uppgift i samhället att förse medborgarna med information. Vi ser journalisterna som sändare i kommunikationsledet och tar mer eller mindre för givet att nyheterna som media förser oss med kommer från sanna källor. Vad som dock är lätt att förbise är att journalisterna även de, liksom medborgarna, är mottagare av information. Genom historien har tekniken bidragit till nya sätt för journalisten att arbeta. Den elektroniska informationshämtningen med databaser och klipparkiv kom att skapa nya riktlinjer för journalistens metod för att hämta information. Internets snabba framväxt i början på 2000-talet kom att förändra hela mediesamhället, men vad som idag är värt att fördjupa sig i och skapa större förståelse för är journalisternas användning av sociala medier för informationshämtning. Tidningsredaktionernas och journalisternas sätt att använda Twitter och sociala

Search related