40
Aït Kaci Mohamed Arab ït Kaci Mohamed Arab ït Kaci Mohamed Arab ït Kaci Mohamed Arab Tufga Tufga Tufga Tufga Taneggarut aneggarut aneggarut aneggarut (tullist tullist tullist tullist) Tizrigin izrigin izrigin izrigin Internet Internet Internet Internet

Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

  • Upload
    med2006

  • View
    293

  • Download
    9

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

Citation preview

Page 1: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

AAAAït Kaci Mohamed Arabït Kaci Mohamed Arabït Kaci Mohamed Arabït Kaci Mohamed Arab

Tufga Tufga Tufga Tufga TTTTaneggarutaneggarutaneggarutaneggarut

((((tullisttullisttullisttullist))))

TTTTizrigin izrigin izrigin izrigin InternetInternetInternetInternet

Page 2: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

2

Tufga taneggarut

ers-ed tmesrifegt di Lezzayer, umbe d ugar n snat n swaye d wezgen deg igenni; tamdint n

Tmenɣast teb ad aṭas. Issufeɣ-ed mass Qebbani aqerruy-is ur nemciḍ ara si tewwurt. Iḥulfa s lḥal iqquẓbṛen di tmanaɣt akken yeqquzbeṛ wul-is seg iḍelli mi s-ed-nnan belli mmi-s Ɛebd El Ḥamid yemmut deg yiwet n txazabit. Yewweḍ-as utiligram ɣef ṛṛeb a n tmeddit belli mmi-s yemmut. Syin d tazla ɣer unafag (l’aeroport) akken ad d-yaf timesrifegt ara t-id-yawin ɣer Lezzayer. Acu kan ayen ya reḍ yark s uḥellel akked usqizeb deg-sen akken ad as-ed-ǧaben amkan i wass-nni ur qbilen ara. Nnan-as-ed belli ussan-agi d ussan n l id mači aṭas imukan i d-yettɣimin di tmesrifgin yettawin s agafa n tmurt, imi tugti ixeddamen ttextiṛin le wacaṛ akken ad ruḥen ad d-ẓren tiwaculin-nsen. Tettuɣal Tmenɣast imir-en am temdint ǧǧan imawlan-is; yettrusu-d fell-as lweḥc. Ass-a, tafejrit, iwweḍ-ed ɣer unafag, yurǧa ma yella ad yili yiwen seg iminigen ur d-nettas ara di lawan. Dɣa dayen yeḍran. yufa-d amkan di tmesrifegt-nni n tes a(9). Tameṭṭut-is, yuɣ di tmenɣast imi din i tt-yessen, tebɣa ad d-teddu yides. Acu kan netta yugi. Yenna-yas: “kem ur tes iḍ-ara

T

Page 3: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

3

lekwaɣeḍ, lemmer ad am-faqen ad kem-arren ɣer (Mali), ternuḍ-as ilaq a d-telhuḍ di snat yessi timectaḥ imi ur zmireɣ ara a tent-ǧǧeɣ weḥedsent”. Yeǧǧa-yas daɣen ttewṣaya i tmeṭṭut-is ad asen-tcegge itiligramen i sin warraw-is. Ahat win yellan di l eskeṛ yezmer ad as-ed sarḥen si lkaziṛna. wannag win yellan di Marikan, ur yumin ara yezmer yewwas ad d-yuɣal. Ɣef ayagi i s-yenna i tmeṭṭut-is ad asen-taru belli dayen yettwanṭel gmat-nsen akken ur d-tt ettiben ara iman-nsen. Imi ɣas ma yezmer ad d-yass win yellan di l eskeṛ, baba-s yugad fell-as aṭas. Taddart-nsen i d-yezgan nnig Lareb a Sidi Musa d yiwet n taddart-tamdint anda lebni n llajuṛ ittsami-d lebni-nniḍen n llajuṛ. Ixxamen maṛṛa ur kfin ara. Mazal-itt d acanṭi am Lezzayer maṛṛa. Seg asmi yettwaḥbes lbuṭ sɣur iserdasen u kksen aselway n tmurt, i d-bdan cwalat di taddart-nsen. Tazwara lɣaci ur fhimen ara acu i la iḍeṛṛun. Qqaren-as kra n wagguren kan ad yuɣal wasif s amḍiq-is. Acu kan ussan wwin-ed ayen ɣef ur yeḥtam yiwen. Bḍan imezdaɣ n taddart d tirebuya akken bḍan yark lɣaci di tmurt. Wa yeqqar-as adabu-yagi, ḥala adebbuz ara t-iɣeḍlen, wiyaḍ qqaren-asen: kenwi ad tekkem deg-s lemmer ad tuɣalem deg umkan-is. Lḥasun ulac anwa iẓran acu-ten wussan iberkanen i d-iteddun. Isers mass Qebbani aqerruy-is ɣef tbankiṭ uṭaksi i t-yettawin metwal Lareb a. Lemmer deg ussan nniḍen i d-yusa tili di lkaṛ ara yeddu ɣer taddart imi ɣlay aṭas uṭaksi si Lezzayer ɣer din. Iḍelli i s-ed-yerḍel um ellem-ines cwiṭ n tedrimt i s-ed yenna: “ fkiɣ-ak-ten.” Netta yerra-yas imir-en belli d areṭṭal kan, imi ur yeḥmil ara ad d-yeṭṭef seg alba ḍ lḥaǧa. Yecmumeḥ-as-ed imir-en uma lem-ines imi i t-yeẓra d yiwen uḥeqqi ur neḥmil ara ad iɣaḍ ula d yiwen. Seg asmi bel en lluzin n Meftaḥ i t-icegge yiwen seg imeddukal-is n Bgayet ɣer emi-s yes an asensu di temdint n Tmenɣast. Yufa-yas-ed amkan d a essas n yiḍ yettqabalen ikliyuten i d-yettasen seg ugafa n tmurt, di tugti deg-sen. U dɣa din i d-yemlal yiwet n targit mm wallen tizegzawin, yugar di le meṛ ma drus xeṛsum s ecrin isseggasen. Nettat ur tes i la

Page 4: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

4

lekwaɣeḍ wala imawlan. Imi d tarewla i d-tarwel si ṭrad akked laẓ yellan di tniri. Ma d netta d yiwen iǧlen si tmeṭṭut-is seg acḥal ayagi. Yes a sin warrac meqqren akked snat teḥdayin timectaḥ i d-mazal ttidirent ar ɣur-es akked weqcic-agi yemmuten yemzel di taddart. Deg ubrid n Lareb a, ibaṛajen iserdasen wa yeṭṭafaṛ wayeḍ. Iḥulfa i tidi mi t-teccef deg uzagur. Aẓɣal irgel-as anzaren-is,ulac aṭas ubeḥri zdaxel uṭaksi. Ula d tiktiwin xeldent deg allaɣ-is. Imektiyen ttemḍafaren am txellalin n zzeṛb iteqsen akk ičelliḥen s tuccar-nsent taksumt talleqaqt n wul-is. Tteswiṛa n mmi-s tettuɣal-ed s waṭas deg ilejlijen-agi-ines yukin. Lmut n mmi-s tuqel-as am ujenwi deg iẓerman-is, iṛuḥ-as akka meẓẓi mebla ma yenna-yas acu i s-yellan ɣef ul-is. Armi d tura makka yemmut i iḥulfa acḥal i t-yeḥmel.Wammag zik yettxemim fell-as d win yark ur nemmid ara yark seg arraw-is. Imi d wagi, ɣas ma d netta i d amaẓuẓ, d netta ur neǧǧuǧeg ara deg-sen. Ikcem si zik-is di tẓallit akken kečmen wiyaḍ s ixeddim. Yerna-yas tasusmi n waṭas. Deg uxxam, ad as-tiniḍ mači zdaxel i yella ɣas ma yella ur yeffiɣ ara; ad d-yekcem am lexyal, ad yeffeɣ am lexyal; ur as-tselleḍ yettru neɣ yettinẓif neɣ dɣa ad d-yecetki. Ḥala yemma-s ahat i iẓerren anda yedda.Tikwal ad yinig ugar n smana, netta yiwen ur yeẓri. Ad d-yekcem am umakraḍ qbala ɣer texxamt-is. Syin cwiya ad as-slen cwiya ara yeqqaṛ s ṣṣut layen tiktabin-is yefruzza en di taqa att. Mass Qebbani ur da yettanef ara ad t eddi teswi t anda yezmer ad t-yennaɣ, ur t-yennuɣ ara. Yeqqar-as: « tjebdeḍ iman-ik ɣef uxxam am akken nekni nuḍen ajeǧǧiḍ, tettuḍ acu i k-ed-yenna Ṛebbi ɣef imawlan d watmaten; muqel kan s atmaten-ik imeqranen, di baṛṛa d iṭij ger lɣaci, deg wexxam d aggur n tziri.» Ladɣa seg asmi temmut yemmat-nsen, mzarabent tedyanin yeḍran d i eggalen n tfamilt, anda ameqran irbeḥ-ed inig ɣer Marikan di tseqaṛt-nni xeddmen yal asseggas imarikaniyen. Ma yella d win yellan seddaw-as, wwin-t ɣer la skaṛ si tesdawit; nnan-as la tregleḍ si la skaṛ asmi i k-teḥwaǧ tmurt. Ma d Ɛebd el ḥamid ixdem yiwet n tḥanutt di Larb a n Sidi Musa anda

Page 5: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

5

yeznuzuy lqez akked zagzag. Yuɣal d netta i yettqabalen amesṛuf n wexxam teɣzi issegasen anda baba-s ur yufi yara ixeddim. Werǧin i d-yenna “aḥ”. Yal taggara n waggur ad d-yeddem tayemmust n yedrimen yettwaṭfen s lastik ad tt-yefk i baba-s. U ɣas akken, ur iban acu n tyerrist i d-yegran ger-asen. Ulac lehduṛ ger-asen, acu kan yuɣal baba-s ad t-yettqadaṛ aṭas. Imi ula d gma-s yellan di Marikan d netta i t-i wnen tikelt tamezwarut meqbel ad iṛuḥ. Ternuḍ yeṭṭhella aṭas di gma-s yellan di l skeṛ, ičeggi -as sya ɣer da s wacu ara yembbiwel di lkaziṛna. Izra gma-s d yiwen iḥemlen tiqaqayin akked lebsa yelhan. Ayen ye ṛeḍ ad yerẓ lḥiḍ yellan ger-asen, ur yessaweḍ ara. Yuɣal-as mmi-s d yiwen n lǧar zdaxel n wexxam. Ɣas yella umqadeṛ ger-asen, acu kan wa ur yeẓri acu yuɣen wayeḍ. Ladɣa seg asmi yunag ɣer tmenɣast.Mmi-s yeqqim ad iqabel taḥanutt-is, baba-s iṛuḥ ad inadi ɣef zheṛ-is. Netta mači d yiwen iḥemmelen ad yekref ifassen-is. Iḥellel-it cwiṭ-nni yezmer ad iḥellel akken ad yeddu yidsen. Aqcic s leqdeṛ, di kra imeslayen meẓẓiyen, isefhem-as belli d awezɣi ad yeddu, neɣ ad yeǧǧ lkumiṛs-ines. Di qrad(3) isseggasen yerza ɣur-sen semmus (5) iberdan u yal tikelt ittaǧa-yasen i watmaten-is s wacu ara s eddin taswi t. Ladɣa tullas timectaḥ i wumi i d-yettaɣ yark leḥwal n lakul, si tneǧart ar weqrab; iḥemmel-itent am yess-is. Acu kan netta d baba-s, tesmeḍ-nni, yellan ger-asen si zik, mazal-itt teṭṭef tasga n umsefham-sen; mači aṭas imeslayen ittembeddalen. Acḥal n tikal i yebɣa baba-s ad yemmesli yid-es, ur la yettaf ara tawwurt ansi ara s-yekk. Mmi-s, dayen yuɣal yettban-ed am win ur nebɣi yara ad yesseḥmu tamrart i t-icerken netta d imawlan-is. Acu yessewhamen aṭas mass Qebbani, d ayen i s-ed-qqaren madden ɣef arraw-is; qqaren-as-ed d ifeḥcucen iḥemmelen aqesseṛ aṭas. Ladɣa amecṭuḥ yekkaten awal s uqeddam. Medden maṛṛa ḥemmelen ad necṛaḥen yides. Mači aṭas i yellan am netta i yesnen ta rabt akked trumit. Hedeṛ-as ɣef ayen i k-yehwan ad k-ed yerr. Allaɣ-is d amawal ẓẓayen n tmusni. Ladɣa di temsalin iceɣben ddin. Issen yark timucuha ye nan imeddukal n Nnbi ( taẓallit d slam fell-as). Ad as- tiniḍ

Page 6: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

6

yidsen i d-yekker. Issen-iten s yismawen-nsen akked yismawen n tilawin d warraw-nsen. Si tama nniḍen mi d-yuɣal s imawlan-is ad tafeḍ ters-ed tesmeḍ n tegrest taqesḥant yidsen; Teqqar-ed yemma-s, asmi mazal tedder, belli mmit-nsen yes a axjiḍ n ndama seg-asmi i d-yewweḍ ɣer ddunit, ulac acu ara t-yeččaṛen ḥala akal aẓayan n tenṭelt. Leḥzen yeččuṛen ul-is, ur yes i yara tifrat di tudert-agi. Teqqar-as : “yal mara t-waliɣ ttmektayaɣ-ed belli taggara n bnadem d akal asemaḍ.” Iṭij yesserɣ-as-ed tamelɣiɣt-is i mass Qebbani. Acifuṛ uṭaksi i t-id-yewwin yettmuqul-ed ɣur-es sya ɣer da. Yiwet n tikelt yesteqsa-t-id: - ncallah d lxir i k-id-yewwin ɣer Lareb a? Yerra-yas mass Qebbani am win i d-tessekreḍ si tnafa di lbir: - ala,ɣer lǧanaza. Ikemmel-as-ed winna: - ad aken-ye ḍem Ṛebbi lajeṛ. Amdan yekka-d seg akal ad yuɣal s akal. Nekni n Ṛebbi u ɣer Ṛebbi ara nuɣal. Yerra-yas: - a wer tes iḍ aɣilif. Yerna yesteqsa-t-id ucifuṛ-nni uṭaksi: - i wagi yemmuten d acu yak-t? Yerra-yas mass Qebbani - d mmi amecṭuḥ, mazal yessaweḍ (25) isseggasen. Nɣant imeddukal-is yeffeɣen d rrebrab. Ters-ed tsusmi. ye weq ucifuṛ acu ara d-yini. Ur yerǧi yara ad d-yemlil yewwas deg uṭaksi-s argaz i wumi yemmut mmi-s di taluft-agi iḍeṛṛun. Syin ikemmel mass Qebbani ameslay-is am win mazal yefkan. - tezriḍ, werǧin ne dil neɣ nemsefham nek yides. Nek d yiwen iheddṛen aṭas s idammen yeḥman. Netta d asusam am uzṛu n tmeqbaṛt. Qqareɣ-as ad yuɣal ad yimɣur u ad yefhem imir-en acḥal yew er ixeddim imawlan, ger uneẓmi ɣef arraw-nsen akked lmeḥayen i ten-id-yettqabalen di ddunit. Nniɣ-as ahat mazal-it cwiya d anubi; ahat asma ara yiwsir cwiṭ ad nuɣal nek yides d atmaten akken lliɣ nek d watmaten-is imeqranen. Inṭeq-ed ucifuṛ-nni, ifehmen acu iḍeṛṛun imir-en zdat-es:

Page 7: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

7

- tezriḍ arrac maṛṛa ḥemmelen imawlan-nsen. Acu kan ur ḥemmilen ad t-id-sbegnen. ttagaden ad d-banen mazal-iten d llufanat. Mass Qebbani i d-yettbanen am win yezren deg uxemmem-is, ihuc aqerru-yis, syin yenna-yas: - tes iḍ lḥeq. Nek ayen ugadeɣ d iman-iw. Ugadeɣ ahat d leḥmala ur teḥmileɣ ara imi unfaɣ i warraw n leḥṛam ad t-nɣen. Si zik ttḥalfuɣ ikreḥ-iyi imi i t-id-s iɣ di lexṣas, ttḥalfuɣ am win ibɣan ad d-yerr ttaṛ seg-i, imi ur as-fkiɣ ara ayen s an warrac nniḍen. Ula d taẓallit yeẓẓul si temzi-s imi i d iyi-wala ur da ttẓalaɣ ara. Ttḥalfuɣ-as am win yugin yark ayen lliɣ. Imuqel-it-id ucifuṛ seddaw tiṭ, imi yella yelha-d d tenhart deg webrid ikeflen deg aṭas imeḍqan. Ladɣa mi yebda tikli si temdint neɣ ayen icuban tamdint n Lareb a Sidi Mussa ɣer taddart-nsen anida i yes edda temẓi-s akked waṭas isseggasen si tewser-ines. Akka kan ad d-yezzi ɣur-es ucifuṛ. Yiwen ubrid yenna-yas-ed: -I mmi-k-agi, ad fell-as ye fu Ṛebbi, ixeddem ɣer lḥukuma neɣ yella itteka deg alba ḍ ikabaren-nniḍen… ya ni acu d sebba… ɣef i t-nɣan ? mulac aɣilif… S wallen zeggaɣen seg imeṭṭawen yugin tufɣa akked we waz n yiḍelli, izzi ɣur-es mass Qebbani, yenna-yas: -Ala, Wellah ma tella yark isem n sebba. Mmi, ad fell-as ya fu Ṛebbi, yes a taḥanutt n lqez akked zagzag di Lareb a. Ula d ameslay, akken i k-ed-nniɣ, ur yeḥmil ad t-yesseɣzef. Aɣilif-is ḥala taẓallit akked yektaben n yal nwel. Iḥemmel ad iɣer s ta rabt, s trumit wala s teglizit; ula d taqbaylit-nwen ---neɣ keč d aqbayli--- ye reḍ ad tt-yelmed. Acu kan tew eṛ akken i d-yenna, akk ulac aṭas n yektaben yess. Ittemsefham d medden irkelli ɣas d yiwen iḥemmelen ad yeddu kan weḥdes.Yeqqar-as i yemma-s, ad fell-as ya fu Ṛebbi ula d nettat, asmi tedder belli ddunit txenqit, u ayen yessutur di Ṛebbi d aggay segs meqbel ad yarew ẓẓebla ara t-yawin ɣer ǧahenama. Nek d yemma-s akked watmaten-is, neddes fell-as aṭas mara nḥekku ger-aneɣ acu i d-yeqqaṛ. Neqqar-as l ibad kečmen ɣer tẓallit akken ad ṣegmen ma d Ḥamid ---d wagi i d isem-is--- segmi i itett lekwaɣeḍ-is. Ula d asmi yebda asfusker ur numin ara ad yerbeḥ

Page 8: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

8

ula d lfels. Tazwara yelli yiwet n txibuṭ, d taḥanut anda ur zmiren ara ad qimen sin zdaxel. Ur yewwiḍ ara usseggas armi yelli tis snat. dɣa ayen iɣ-izzemen ixnefyac-nneɣ asmi nwala d netta i d-iqeṭṭun kullec s axxam. Nniɣ-as aqcic ur newwiḍ ara ecrin isseggasen yuɣal d netta i d imḍebber n wexxam. Uɣaleɣ ḥeqraɣ iman-iw akk usmeɣ cwiṭ seg-s. Nek yufa-yi-d lḥal akken medlen lluzin n Meftaḥ anda lliɣ xeddmaɣ. Di dqiqa ufiɣ-ed iman-iw ur zmireɣ ad ṭhellaɣ di twacult-iw. Tidett kan lemmer mači d netta di lwaqt-nni tili ad aɣ-yečč laẓ. Ɣlin-ed imir-en ɣef ddmuj-is imeṭṭawen-nni i kemnent wallen-is seg iḍelli. Banen-d am tḥemmalt tamecṭuḥt yugin ad tekfu deg ijerdan n tewser iɣaz zman deg udem-is. Acifuṛ i wumi te req tenhart deg iberdan-agi yeflan i req-as daɣen acu yezmer ad d-yini i wemɣar-agi yettrun ɣef mmi-s yemmuten s tmezliwt. Iban-as-ed am uqcic i wumi ye req webrid di teẓgi. Ixemmem acu yezmer ad as-yexdem, ur yufi yara. Ayen ɣer wacu yessaweḍ dakken tasusmi d yemma-s n leḥdaqa. …………………………………………………………………………

…………………………. ……………………….

Aɣebbaṛ isleɣ yark iberdan n taddart izelgen.Yers-ed mass Qebbani zdat tewwurt n lǧama anda i d-yufa imɣaren i t-yugaren qqimen senden ɣer lḥiḍ-is. Dɣa akken i t-id- eqlen kkren-d maṛṛa ar ɣur-es akken ad msalamen yid-es. Ɛeḍmen-as-ed irkelli lajeṛ. imir-en kan yeffeɣ-ed limam si lǧama . Ineggez-ed ɣef temgaṛt n mass Qebbani, iḥebba-t am gma-s. Syin yezzuɣeṛ-it seg ufus s la qel s axxam-is yellan ɣer tama n lǧama . Akken kan i t-yesɣim ɣef ufutay yenna-yas: -a gma, nekni d ayla n Ṛebbi, ɣer Ṛebbi ara nuɣal. Amdan yekka-d seg akal ad yuɣal s akal. Teẓriḍ sbeṛ d aḥbib n Ṛebbi u sbeṛ icebḥen d makken ara teḍru twaɣit. Amdan ilaq ad yeṭṭef di Ṛebbi akken d as-yehwa tbeddel tegnitt. Arrac-agi i ɣ-ed yefka

Page 9: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

9

Ṛebbi, gan am ureṭal iṣuṛdiyen melmi d as-yehwa ad ten-id-yessuter bab-nsen. Inṭeq-ed imir-en mass Qebbani i wumi mazal ččuṛent wallen d imeṭṭawen yeḥman: -a ccix , a wer tes iḍ yark aɣilif di ddunit-ik wala di laxeṛt-ik. U ma yella mači dayen ad k-iceṭnen, ɣas ḥku-iyi-d amek teḍra. Yerra-yas-ed limam -nes a lweqt i wanect-en. Tura ilaq ad tezreḍ belli mmi-k tameddit-agi ad t-id-awin. Ceg eɣ gma akked mmi-s n xalti-k deg ukamyun, u tilifuniɣ i yiwen uǧadarmi snaɣ di Lareb a ad asen-d-yessishel lekwaɣeḍ akken ad asen-t-id-fken…i twacult-ik amek tella iḥeqqa? Yerra-d nnehtat am win i d-ibbaben ta kemt tamaẓayt. -bxiṛ filaman. -i yessi-k amek? -ad ten-in la qqarent. -i tmeṭṭut-ik? -teẓriḍ a ccix, titargiyin, ul-nsent iɣleb tiniri di litta . Ayen i s-tenniḍ ak-ed-ini aqli da. -i lekwaɣeḍ tekfiḍ-as-ten-id? -tezriḍ amek i tga tmurt-agi-nneɣ. Ssutren-aɣ-ed nnekwa-s, nettat ur tes i yara. ncegge ɣer Bamaku ma yella n lkaɣeḍ izemren ad as-ed cegg en ur ufin ara. Tura mazal-aɣ kan ad d-nadi ma yella a naf inagan ad d-icehḍen belli nettat syin, u baba-s akked yemma-s n din. S isteqsiyen-agi n limam ibeddel-as deg yiwen umecwaṛ tiktiwin-nni tiberkanin yellan zedɣent ul-is. Yettu aqraḥ-nni ickucebren ɣef tuyat-is. Tewwi-d imir-en yelli-s n limam, i d-yelsan lḥiǧab aberkan, sniwa n latay akked lgaṭu di tqecwalt tamecṭuḥt. Akken i tt-tsers, tuɣ aqerru n mass Qebbani i d-yeɣran deg allen-is a eẓẓer akked imeṭṭi. Dɣa imir-en ula d netta iṭerḍeq d imeṭṭawen. Iḥebba-tt ger ifassen-is, zdat baba-s i wumi i d-ɣlin imeṭṭawen ula d netta. Yenna-yas-ed imir-en limam: -Ɛebd el ḥamid d lwiz. ulac win ur t-neḥmil ara deg uxxam-nneɣ. Lemmer di yura Ṛebbi a zizen... Tenṭeq-ed imir-en teqcict:

Page 10: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

10

-a ba… Dɣa yessusem limam i yebdan aserbi n latay deg yiwen ufenǧal annect-illat i mass Qebbanni. Tenna-yas-ed imir-en teqcict: - smana i eddan, iḥka-yi-d Ḥamid yiwet n targit yurga. Yenna-yi-d am akken yerra-t Ṛebbi d azaɣar ijeǧǧigen izeggaɣen. Iṭij yesseḥmay akal, abeḥri ziḍ, iwerẓigen, s cwiṭ n leḥya, bdan ijjiq armi i d-zeḍmen seg ulac kra n lewḥuc iberkanen i d-yelsan tiqnedyaṛ timellalin. Dɣa rekḍen yark izeǧǧigen-nni i d-yefkan yiwet n tezwaɣ igan am idammen.S yin yers-ed seg igenni yiwen wergaz is an aṭas n yefriwen u yebda a yestewtiw deg-sen s yiwen ujenwi. tessusem cwiṭ teqcict syin tkemmel: -yenna-yi-d mi yekfa targit-is belli ussan agi ara yinig, ɣas ur yeẓri yara sani. Netta ziɣ ifhem-itt. Imir-en ikcem-ed gma-s n limam. yenna-yasen-d belli yewweḍ-ed. syin yefka-yas afus-is i mass Qebbani, i wumi ye ḍem lajeṛ. Izwar-ed limam ɣer ukamyun i d-yewwin asenduq. Ɣawlen lɣaci akken ad t-id-ṣubben. Dɣa akken i t-id-sersen, iṛuḥ mass Qebani yekkes-as-ed lɣem i usenduq, yellan yersen kan d tarusi. Ḥala udem-is i d-yettbanen. Iṭunez dɣa ɣur-es s la qel islef-as s ufus-is, syin isers ticenfurin-is ɣef unyir-is asemmaḍ dɣa yenna-yas s la qel akken ulac anwa ara s-ed-islen : “a mmi nek d yemma-k, ad fell-as ye fu Ṛebbi, si zik i d aken-nsemmeḥ, i keč d watmaten-ik. Ass-a nek ad ak-ed-alsaɣ, semḥaɣ-k ma yella kra i d i-txedmeḍ. ɣas ẓriɣ-k si zik d lmalayek”. Yuẓa-d limam akked yergazen-nniḍen s asenduq akken ad t-skecmen ɣer wexxam-is. Imir-en iḥbes-iten-id mass Qebbani. Yenna-yasen s yiwet n taɣect yeččuṛen d tiḥercewt belli ilaq-as ad tawin s axxam-nsen. Yerra-yas-ed Limam belli kifkif, ula d wagi d axxam-is. Ɣas akken yugi. Di seddis(6) yidsen refden asenduq metwal s axxam-is, yeǧǧa qrib tura qus (9) isseggasen. Akken wwḍen issufeɣ-ed tisura n tsemmit n lḥaṛa, yelli-tt-id. Kecmen medden ɣer zdaxel, yerna deffir-nsen usenduq yettwababen ɣef tuyat. Yelli-d diɣen

Page 11: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

11

tawwurt n wefrag yettawin qbala s aḥanu anda ur tes iḍ acu yellan anagar yiwet n ṭṭabla n wesɣaṛ yeččuṛen d idlisen yuran s ta ṛabt akked teglizit. Deg yiwen umecwaṛ xedmen-d amkan anda i t-ẓlen am ujalut i teffeɣ tudert seg iẓuran. Imir-en isekcem-ed iman-is yiwen akken n wemɣar yekfan si ddunit, yenna-yasen i lɣaci ad fɣen, anda i d-yedda mass Qebbani. Aneggaru-yagi isteqsa limam anwa wagi. Yerra-yas-ed limam belli d argaz-agi i la yessiriden tura lmegtin di taddart. Dɣa yedda-d deffir lɣaci.Yeǧǧan mmi-s ad yirid. Akken uɣalen lɣaci s axxam, ufan-en yerra-t zdaxel n lekfen amellal anda i d-yeǧǧa ḥala udem-is yettfeǧiǧen. Ur as-teqqar-eḍ ara sin wussan aya-gi i yemmut. Yuẓa mass Qebbani armi yewweḍ s aqerruy-is. yeqqim din am win ara yesta fun seg yiwen yinig meqren. Azgen n wass ur d-yekkir ara si tama n mmi-s. Imdel allen-is. Ulac anwa izemren si lɣaci ad t-id-yessaki si tnafa-nni n leḥzen anda yezzer. Yettban-ed ɣef udem-is yiwet akken n tewṛeɣ igan am aṭan-nni ittḥazen iyuzaḍ. U mara imuqel wemadan s udmawen n wargaz akked mmi-s, ad as-tiniḍ d argaz i yemmuten, mači d mmi-s. D igelfan n lɣaci i d-yettasen. Wa deffir wayeḍ. Win t-iwalan, ad yeǧǧ amkan i wayeḍ. Ulac anwa i yes an lkuṛaj ad t-id-yesker si leḥzen. Am usalas ibded s aqerru n mmi-s, allaɣ-is wissen sani iṛuḥ. Seg asmi yella meẓẓi i yella d assusam. Ula mara tewten neɣ ara-tḥeqren wetmaten-is i t-yugaren di la meṛ, ur yettru yara, ur d-yeqqar ara belli yella kra i t-iqarḥen. Ahat ma yella dɣa yella win izemren ad yekcem deg iɣilifen-is d yemma-s kan. Yal mara tetqelleq neɣ tuḍen ad tṛuḥ ad teṭṭes yides di tmetṛaḥt-is mectuḥen. Teqqar-as i wergaz-is: “leǧnun akked cwaṭen ur tezzin ara anda yella, imi l ezaz-as d taɣuri n leqṛan akked wayen ye nan ddin, keč anecraḥ-agi-inek ɣef kullec akked ulaḥed iban d cwaṭen i k-izedɣen.” Dɣa ad teḍs. Atmaten-is imeqranen, segmi ttimɣuren i ttuɣallen ttmeslayen-as am win i ten-yugaren. Ulac tamacahutt ur d-wwin ara ɣef una zul-is ɣef madden. Yiwet n tikelt snulfan-ed fell-as

Page 12: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

12

yiwet n tmacahutt armi ula d netta yeṭerḍeq d taḍsa mi s-yesla. Nnas belli d yemmat-nsen i yeččan, asmi tella s tadist yess, aja bub n lakṛim; dɣa i ṛeq-as ubrid deg iẓerman-is armi i yekcem s ul n gmat-sen. Seg ass-nni dɣa i yegres wul-is am tqarruct n wedrar n Himalaya. …………………………………………………………………………

…………………….. ……………………..

D tawacult n limam i d-iheggan kullec. Sewwen imensi i yinebgawen akk uɣen-d lqahwa d latay d lgufṛiṭ i yim ewzen. Mass Qebbani yettmuqul kan deg-sen mi la ttḥarkilen maṛṛa. Kra ɣazen tenṭelt, wiyaḍ heggan-ed ikersiyen akked d yemṭaṛḥen. Wiyaḍ farḍen-ed axxam. Wiyaḍ-nniḍen wwin-ed asenduq asemmaḍ. Lḥaṣun, ur yessembbawel ara taḍadect-is tamectuḥt di lǧanaza n mmi-s. Ayen dɣa i t-yeǧǧan izzer deg ubaxix armi yettu iman-is anda yella. Tameddit, meqbel taẓallit n lmeɣreb, iṛuḥ-ed limam ɣer tama n mass Qebbani. Yenna-yas belli yebɣa ad yehdeṛ kra imeslayen yides. Dɣa yekker-ed seg umḍiq-nni anda yeqqim s aqerru n mmi-s s wallen imedlen am tenṭelt. Di baṛṛa, mi leḥḥun wa ɣer tama n wayeḍ, ḥulfan ters-ed yiwet n tsusmi iḥeznen ɣef taddart. Ad-as tiniḍ cmata teckucber am ubernus n wedfel aberkan ɣef ixxamen n llajur yuli bu seṭṭaf. Ternuḍ-as iberdan iddṛewzen am tbiddunt n wuzzal yeddez weqcic amectuḥ. Argaz,ineddmen ɣef ussan yezrin anda yezmer ahat s kra imeslayen ḥlawen ad yerẓ lḥiḍ n lxiq tebna ddunit akked tnekkit ger-as d mmi-s, yebɣa ad d-yerr s allaɣ-is cfawat n mmi-s asmi yella d llufan. Ɣas akken d asusam, si zik, medden maṛṛa ḥettben-t am tpupitt s wacu tturaren. Ur as-ed-yecfi yara ula d yewwas iru. Yettwali tura udem-is mi yella meẓẓi am uqcic ǧǧan imawlan-is neɣ am ugujil, yettxemimen d netta i yesxeṣren di kra n tɣawsa armi teǧǧan yeqqim weḥdes. Imir-en, makken mazal-it yezzer di tirga-s n zik, inṭeq-ed limam:

Page 13: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

13

- a si Ḥmed, akken-nni i d-nekker, nek yid-ek; temzi-nneɣ akken i tt-nes edda am atmaten. Ɣas ẓriɣ, keč werǧin i yi-tḥesbeḍ am gma-k, acu kan nek ttwaliɣ-k am gma-nni i ssarmeɣ ad s uɣ. Ddunit twalaḍ terra-yaɣ d icifaḍ ur neswi ur nerri. Neǧ el tazwara d ayen yettdumun. Netta ḥala udem n Ṛebbi ara idumen. Newwi nerra, taggara twalaḍ ula d arrac-nneɣ, ur nezmir ad neḥrez fell-asen. Lfetna d ayen tebda, tuɣ iɣeẓrawen d issafen. Ulac anwa ara s-ixedmen ṣrima ḥala Ṛebbi a zizen. Ayen ugadeɣ ugar, dakken hatt-an akken kan tebda. Aṭas idammen ara yazlen a Ḥmed, ur ẓriɣ ara amek ara nessukes. Ḥman idammen akk rkan wulawen n lɣaci. A gma ur ssinen ara acu i sen-yelhan. Yessusem cwiṭ, imuqel s udem umeddakel-is i yufa mazal-it yezzer deg uxemmem-ines. syin ikemmel-as awal: -d imeddukal-is i t-yenɣan, a gma. D widak d wumi yedda acḥal i d-yezzin fell-as asmi yella icerrig ger-asen. Nitni fɣen s adrar. Netta,yeqqar-asen: “d lbaṭel ayen akka i txedmem, ur tes iḍ acu yezmer ad d-yawi.” Imir-en yetkaki-d mass Qebbani mi yesla i limam iḥekku-d ɣef sseba n lmut n mmi-s. Netta, di ddhen-is, d ibaṛṛaniyen i t-yenɣan akken nɣan imeyaten-nniḍen. Ur imeyez ula d yiwen ubrid belli yezmer ttwasnen widak i t-yenɣan. Aɣemɣum aberkan deg yiwen umecwaṛ yeččuṛ-ed igenni-nni yellan meqbel cwiṭ d azedgan am lemri. Muqlen di sin yidsen s igenni. Yiwen ixemmem belli ad d-ileḥḥu lmeɣreb, wayeḍ ixemmem belli d lawan ad yuɣal ɣer tama n mmi-s. Ḥebsen ɣef uṭruṭwar, ɣer tama n yiwet n t emuct iceqfan n tebrikt tazeggaɣt. Imuqel mass Qebbani limam metwal s allen, yenna-yas: -Ini-yi-d, tesneḍ widak i t-yenɣan? Yerra-yas-ed limam: -Ilaq a nqeṣṣeṛ aṭas, ur ten-ssineɣ-ara swaswa. Acu kan ameddakel-is Ɛumaṛ, ahat yeẓra anwi-ten swaswa. D netta i yellan yides makken yettwaṭef. Ilaq ad ak-ed ḥkuɣ,a si Ḥmed…ayen yeḍran d lbaṭel aṣeṭṭaf. Yessusem limam. Yessusem mass Qebbani. Seg usawaḍ n lǧama , lmuden yuɣ-ed yark tiɣemmaṛ n taddart.

Page 14: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

14

Aqcic i d-iteddnen yesseɣzef taɣect-is am win i wumi yeqmeḍ nnefs zdaxel n t eddist-is. Ad tḥalfuḍ mara s-tesleḍ am win yettrun yal mara d-yini: “ALLAH AKBAR”. Tettimɣur taɣect-is arma d yiwet n tqacuct yerɣan, syin ad yebdu ad yessenɣas deg-s arma tewweḍ rqiqet am izeḍwi s wacu i d-jebden werrac tiɣirdmawin seg ixejḍan-nsent. Akken yessuli lmuden, cihden di sin u ṣellan ɣef Nnbi akk ssarmen-as ɣur Ṛebbi amḍiq n lwasila di lǧennet. Syin kecmen di sin yidsen di tewwurt n lǧama . Yeẓẓul yessen limam. Mass Qebbani yufa-d amḍiq di ṣṣef aneggaru. Di tẓallit-is, yal mara yessiweḍ anyir-is ɣer lqa a, yesfillit lǧenet i mmi-s, u ad as-iwehhi Ṛebbi abrid ilaqen ad yaɣ di temsalt-agi i d-ihedfen fell-as. Iḥulfa am akken d netta i yemmuten; ul-is segmi ikemmec am tyembbult ikeri, i ǧǧan la tettɣar i yiṭij unebdu. Yebɣa ad yeẓẓel di tesga n wexxam deg umur n mmi-s yeẓlen tura akka deg uxxam s tyerrist immezlen s lmus yeḥfan. Yurga-t zdaxel n tẓallit-is d netta i d-yussan ad t-yenṭel. U yefreḥ aṭas mi t-iwala ula d netta yeḥzen mi yemmut baba-s. Mi ifuk taẓallit-is, iwala limam yewwi-d seg ufus aqcic-nni i d-yednen. Akken i d-yewweḍ ɣur-es, yenna-yas: - a si Ḥmed tecfiḍ ɣef uqcic-agi, neɣ ala ? Imuqel-it s usenqeḍ, dɣa yerra-yas-ed : - iwerra-yi-d Ṛebbi snaɣ-t, acu kan wellah ma zemreɣ ad d-iniɣ anwa swaswa. Yenna-yas-ed imir-en limam: - D wagi i d Ɛumaṛ, ameddakel n mmi-k. Akken i ttmenṭaren ger lexlawi akked temdinin. Aṭas n tɣawsiwin i yes a ad ak-tent-id-yini. Yuẓa-d weqcic ɣer wemɣar, isellem fell-as. Syin yuɣal ɣer deffir, yessusem. Udem-is iban-ed am win yettewten s ujelkaḍ, d azeggaɣ yark anagar allen-is tiqehwiyin i d-yettbanen am snat n tlellucin n wewraɣ deg akal n tumlilit tazeggaɣt. I awen-ed limam ameddakel-is akken ad yekker; syin di tlata yidsen kecmen deg yiwet n tewwurt yettawin si lǧama s axxam anda yezdaɣ limam. Din qimen ɣef qrad(3) ikersiyen i d-yezzin i ṭṭabla. Dɣa yebda weqcic ameslay , mebla ma yesteqsa-t yiwen, s taɣect yeččuṛen d leḥzen:

Page 15: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

15

- Ẓer a si Ḥmed, belli ur ẓriɣ sani ara yarraɣ udem-iw segmi yemmut Ḥamid zdat-i. Ur ẓriɣ ara amek i zemreɣ ad d-sfehmaɣ! Teṭṭef-iyi tcallawt! Ugadeɣ ɣef yiman-iw armi ur ẓriɣ acu i xeddmaɣ. Yessusem din. Imuqel s udem n yergazen-nni i t-yugaren ma yella drus xeṛsum (30) issegasen. Si tama-nsen ula d nitni walan amek ibda ifetti wudem-is, amek cwami-nni bdant la meḥunt. Dɣa yenna-yas limam: - a Ɛumaṛ,a mmi, ini-yas-ed i si Ḥmed acu i yeḍran irkelli. Dɣa yebda weqcic imir-en lehduṛ.

……………………………………………………. ……………………………………

……………………… Ass amenzu mi d-nulfan at ičumar-agi di lǧama , nenna-yas, nek d Ḥamid, d ayen ilhan. Ladɣa nek ur nessin acu i yesseḍwayen di tsertit. Ḥamu neḥma, taḥemmalt i d-iḥemlen tewwi-yaɣ deg ijufaṛ-is. Nebɣa yark ad tṣeggem tmurt. Ɣas nxuṣ tamusni, nniya-nneɣ d tin yeṣfan, d tin zeddigen. Teẓriḍ kullec; ahat tifeḍ-iyi amek i tfehmeḍ timsal, keč zik d amǧahed. Lḥasun nedda akken ddan yark medden di tezfuft-nni usirem. Meqbel ad bduɣ, bɣiɣ kan ad ak-ed-iniɣ yiwen wawal yes an azal meqren ɣur-i: werǧin walaɣ alba ḍ iḥemlen imawlan-is akken i ken-yeḥmel Ḥamid; win ur nessin ara Ḥamid ad as-yini d zzux i yettzuxu. Dima iḥekku-yaɣ-ed amek i tes eddaḍ ṭraḍ, keč ur tewwiḍ-ara (20) isseggasen. Yenna-yaɣ-ed amek i d-trewleḍ si lḥebs, amek i teččam ucanen, keč d imeddukal-ik asmi i ken-ḥarsen iṛumyen deg yiwet n temnaṭ deg udrar. Iḥekku-d amek i tzewǧeḍ, amek i tugiḍ akarni n yemǧuhad, amek i tnehreḍ lkaṛ di fransa. Zemreɣ ad ak-ed-iniɣ snaɣ ddunit-ik xir-ik. Ula d tatargit i tuɣeḍ yenna-yi-d amek i tt-id-tessukseḍ seg ufus n le skeṛ. Yeqqar-iyi-d fell-ak kra n leḥwayeǧ ur yettamen yiwen, u lemmer ur tessineɣ ara d amẓẓalu aḥeqqi tili ad as-iniɣ yeskidib.

Page 16: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

16

Nniɣ-ak, ihi. Nedda cwiṭ yidsen akken ddan wiyaḍ.Tzemreḍ ad d-tiniḍ belli nek ddiɣ cwiṭeḥ nnig cwiṭ armi yuɣal d aṭas. Ḥamid, netta ur yettaǧa ula d yiwet n lɣelṭa mebla ma yenna-yasen-tt. Ladɣa tiḥerṣi i t-ttḥarisen imeɣnasen-nneɣ. Neẓra leḥkem d afuḥan izleg ayen yark yelhan di tmurt, acukan nekni nezmer ad nnekk deg-s lemmer ur nett assa yara iman-nneɣ. Mebla ma tettuḍ belli nekni d widak i d-yekkren s yisem n ddin. Win ur numin ara s Ṛebbi a zizen, ur yezmir ara ad yefhem acḥal neṭṭef di leqran, ur yezmir ad yessekcem s allaɣ-is belli win yellan d ineslem iw eṛ fell-as ad yeḥkem di ddunit-is s wayen imgaraden d wayen i d-yenna Ṛebbi a zizen. Acu kan ,si tama nniḍen nekni, deg umur usexdem n wallaɣ-neɣ ɣaf acu i ɣ-ed-i-weṣṣa Ṛebbi di tektabt-is, nestenyaf adebbuz akked lḥerṣ. Deg umur n tikli s la qel di lecɣal n tmurt,nekni newwi-tt d tazwawaṭ. Ad as-tiniḍ ilaq ad d-nesɣerṣ imir-en lmektub seg ufus n Ṛebbi neɣ mulac ad ifut lḥal. Lḥasun Ḥamid segmi i d-yettba id fell-asen.Ladɣa asmi ḥebsen tifranin warraw n leḥram n l eskar; fkan afus i yimṭurfa ad aɣ-nehren sani i sen-yehwa. Qrad(3) isseggasen umbe d, tugett n widak yefɣen s amadaɣ mmuten. Leḥzen ikcem s ixxamen am agu deg ussan n tesmuḍa. Ulac axxam ur nru yara. Yeqqar-iyi-d Ḥamid belli d lmuḥal u d awezɣi ad yeḍru wayen akka iḍerrun ma yella ulac alba ḍ n cwaṭen i t-iheggan meqbel. Lfetna am uqjun inecfen, ur tezriḍ deg wumi ara yehmej. Imsulta sya, at umadaɣ si tama nniḍen. Ḥamid yes an taḥanutt di Lareb a, ḥala tasusmi-ines i t-yessuksen seg wayen yes a deg wallaɣ-is. Medden yark ttqadaṛent ɣef tmusni-ines. Iɣra aṭas n ddin. Ula d limamat mara erqen, ɣur-es i d-ttaran ad t-steqsin. Tikwal ad ak-yini ǧǧi-yi ad d-nadiɣ. Ass neɣ sin umbe d ad ak-ed-yawi tifrat i temsalt i tettnadiḍ akked wedlis anda i tt-yufa. Acu kan netta yeqqar dima ɣef yiman-is belli di tmurt ibujaden kra n win yes an timqessin ḥettben-t medden d axeggaḍ. Netta ulac tama ur t-nezgil ara. Imsulta qqaren-as ixeddem d wat umadaɣ. Ineggura-yagi qqaren-as iban netta d amsaltu yefren iman-is. Qqaren-as yesserwel tawacult-is imi yeẓra acu ixeddem. Tidett, lemmer mači d limam-agi yesnen kra seg imsulta tili acḥal ayagi i t-qemman. Ma d at umadaɣ, yenɣa-

Page 17: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

17

ten s tmusni-ines di ddin. Ansi i s-ed kkan ad d-afen ur as-zmiren ara. Cfiɣ yewwa-s di lǧama snejm en-ed lɣaci. Xedmen-aɣ-ed asarag-nsen ɣef “LǦIHAD” akked “TAƔUṬ”. Nnan-aɣ-ed: “ adabu-yagi amesbaṭli ḥala rṣaṣ ara t-iɣeḍlen, yenɣa ineɣmasen-nneɣ di tmesbaniyin. Yewtaɣ, ijarḥeɣ u yeksaɣ rbaḥ n tefranin. Ɣef ayagi yark i nerfed leslaḥ mgal-is, nessawel i lɣaci ibuṭin fell-aɣ ad yeddu yidneɣ imi d wagi i d abrid n Ṛebbi, mači d yiwen nniḍen.” Ḥamid yuɣen tannumi yessusum am u eggun, inṭeq-ed ass-nni asmi lɣaci ssusmen maṛṛa. yenna-yasen: “Lǧihad-agi-nwen yeqqim kan dagi ɣur-neɣ. Ibulisen yark yemmuten d arraw n tudrin-nneɣ. Ula d nutni d imeẓẓula u d lmumnin, akka am kenwi akken i d-teqqarem. Ad ggalleɣ ur seḥnataɣ ma teẓram anwa i yesselḥuyen tamurt-agi. Tǧa lem d amsaltu ma yemmut ara-d-yawin dduwla tineslemt. Mi yemmut yiwen ad d-aren mraw(10) deg umur-is. U kenwi s Wellah igan isem i yiman-is ma teẓram trent seg widak iṭṭfen tamurt s tidett. A yatmaten i yessalayen timura d tasartit akked iɣalen i tt-yessebdaden. Immeɣ-ed fell-as imir-en yiwen si zdeffir, ixneq-it. Widak iḥeḍren din, amezwaru d limam-agi-nneɣ, negzen ɣer win akken ad as-t-id-kksen si ger ifassen. Yekker din yiwen uwahruḥu ger imeẓẓula d wat umadaɣ. Amecwaṛ, limir-nsen, yessusem-iten. (Ass-nni win i ten-iḥebsen d yiwen akken weqcic iɣran di tesdawit n Blida, issen Ḥamid si zik). Syin ikemmel Ḥamid awal-is, ɣas nitni ur bɣin ara: - lfetna a yatmaten am tḥemmalt tameqrant mara d-teḥmel; iteddu uzegzaw d uquran. Ayen i d-tufa zdat-es ad teddem. Ɣurwat ad tǧa lem d ageffur ara yezrin ticki. Ladɣa nekni izedɣen di lǧwahi-yagi n Blida. Ass-agi temmeslayem-aɣ-ed, azekka ad aɣ-tewtem; yewwas ad d-yaweḍ anida ara ɣ-testewtwem s uḥlalas. Dɣa akken i d-yenna i teḍra. Sin isseggasen umbe d,umbe d mi mmuten imezwura yeɣran cwiṭ, uɣalen, widak i ten-iɣermen, am lewḥuc. Adrim yuɣal-asen am useqqi, smir-ed mebla cceḥa. Efk-asen ayen d ak-yehwan ur ṛebbun ara, cwiṭ kan ad d-bernen ɣur-ek. Yuɣal u ebbuḍ-nsen d

Page 18: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

18

acekkaṛ yeqqerṣen. Ternuḍ-as leḥqara. Ur as-teqqareḍ ara mara twaliḍ lexdayem-nsen belli widak-agi kren-d mgal leḥqara di tazwara. Ula d tasartit-nsen ur tban ara. Uɣalen teddun s cceḥa umeslay. Lɣaci akken walan ulac lfayda deg-sen, bdan a jebden iman-nsen. Mebla ma nettu, keč tezriḍ, adabu afuḥan i yellan d ssebba n wezgen n warrac yulin s adrar. Yenna-yi-d Ḥamid belli s tta mada-nsen i yerẓan lluzinat n tmurt, staxren-ed ixeddamen. Skecmen ɣer lḥebs widak i send-yeqqimen deg ubrid-nsen, ladɣa widak yeɣran. Ternuḍ-as anda ma teddiḍ d abaraj akked d wazḍam s ixxamen deg iḍ sɣur imsulta akked iǧadarmiyen. Akken kan ara cikken deg-k tes iḍ cwiṭ n wul s inselmen, ad d-asen ad k-qemman seg uxxam am yir aqjun. Rran tammurt d yiwen n lḥebs ur nes i tilisa. Nek s yiman-iw, azgen n widak sneɣ fɣen s amadaɣ ur sinen abruy di tsartit, u tugett ger-asen d arrac imectaḥ yes an gmat-sen neɣ mmi-s n em-nsen fɣen meqbel. Lḥaṣun lfetna teṭṭef tiregwa n tmurt. Ur walaɣ ara acu izemren ad tt-yessufeɣ ɣer lxiṛ. Neẓra tew er teswi t, acu kan ur nxemmem ara tezmer ad taweḍ s anect-agi n lmut. Di tudert n lɣaci, ulac acu i d-yessebganen belli yella win iḥekmen tamurt. Xedmen leḥbus i lɣaci ur n edda yara di cre . Nɣan yiwen uselway n tmurt mebla ma yesteqeleq-iten yiwen. zzenzen cwiṭ-nni n lpiṭrul yellan di tniri. Slaẓen imelyunen n twaculin. Ukren acu yukren mebla ma nezra ibbizeḥ si temsalin. Ma yella d at umadaɣ kecmen deg yiwet n tebriṭ yettawin qbala s iɣzeṛ. Ǧa len belli lmut uce biw neɣ ubulis neɣ n walba ḍ iselwayen n tɣiwant ad d-yawi kra i umennuɣ-nsen; Ur ẓran ara belli yal mara nɣen yiwen am akken tawacult-is mara i yenɣan. D nitni i yettawin lɣaci ad ddun deg udabu mebla lebɣi-nsen. Kecmen deg yiwet n tekriṭ (violence) tazefrant tadarɣalt, ula d a daw n Ṛebbi ad tt-yagi. Anect-a s yisem n ddin, am akken d nitni i d-iwekkel Ṛebbi ad ṣeggmen tamurt; ur ḥusben ara iman-nsen meqbel ad ḥasben lɣaci. Wellah ar llan kra ma snen tabruyt n taɣaṭ di ddin… Ddan deg asif i d-iḥemlen armi uɣalen ugaren asif-nni di lexṣara. Asmi zedɣen wigad-agi yessawalen i yiman-nsen imǧuhad di taddart, yeqqar-asen Ḥamid belli eddan tilisa n cre , ur ilaq

Page 19: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

19

ad kken deg win ittqazamen di lbaṭel akked timuḥeqranit. Yettawi-yasen-d timucuha umcegge n Ṛebbi (TSLF) akked imeddukal-is; amek ttaǧan tanefsit-nsen deg uxxam, amennuɣ-nsen ḥala i wudem n Ṛebbi. Tazwara, walaɣ amek ḥemlen a t-najin. Ɣas akken d asusam di ṭṭbi a-s, ad d-ṛuḥen ɣur-es ad t-steqsin akken ad ẓren amek i ten-ttwalin lɣaci. Netta yettara-yasen belli win ara yemmenɣen netta d yineslem am netta, di sin yidsen ara kecmen ɣer tmes. Imi yiwen yenɣa, wayeḍ ula d netta yebɣa ad ineɣ. Yeqqar-asen imsulta-yagi tettwalim akked iserdasen, aṭas deg-sen d imeẓẓula, ttuẓumen, ttseddiqen, i iḥemlen imawlan-nsen. Acu kan taswi t-agi n lfetna, tufa-ten-id anda i ten-id-tufa. Ma qqimen-en ḥeṣlen, ma rewlen-d ḥeṣlen ugar. Tufa-ten-id deg yir lawan akked deg yir amkan. Si tama nniḍen, nitni ḥekkun-as-ed ɣef leḥbus n tniri i d-snulfan i yimeɣnasen ukabar-nsen akked d usufri i ten-sufriyen yal mara ṭfen yiwen armi tikwal itettu ccada. Ḥekkun-as-ed amek i neqqen lɣaci mebla cre d waṭas n tɣawsiwin nniḍen ur iqebel la qel. Seg asmi immuten imezwura yefɣen s amadaɣ, tuɣal tbeddel tmuɣli-nsen ɣer lɣaci. Uɣalen ttwalin yark widak ur neddi-yara yidsen d icenga. Yeqqar-iy-d Ḥamid fell-asen belli rṣas s wacu inɣan atmaten-nsen yesdubbez-asen ulawen-nsen armi ur zmiren ara ad semxalfen ger lḥeq akked lbaṭel. Iles-nsen yeččuṛ d ameslay n Ṛebbi, di lawan anda ulawen-nsen ččuṛen d aḍu n lekfeṛ. Lexṣas n tmusni n ddin d wayen ye nan tudert s umata ikemmel i umxix deg ubaxix. Lḥasun zegren tilisa n temdanit. Yuɣal ula d adabu mgal i d-kren, iḥemmel-iten. Imi segmi llan i yes edda yark leqwanen ihudden tamurt. Zzenzen lpitṛul n tiniri, rẓan lluzinat d tkebbaniyin n ddewla akken ad aɣ-ed-skecmen ibaṛṛaniyen nessufeɣ s usfel nefka seg idammen-nneɣ i wasif n tlleli. Akken i d-yeqqar umeddakel-iw Ḥamid, yeɣran mači d kra, belli tamurt-agi tes a waqila da wesu sɣur Ṛebbi a zizen. Yečča-tt leǧhel akked tekriṭ. Tuɣal tifenyent akked weḥwas d nutni i d idles akked le wayed n tmurt. Imdanen deg umaḍal ttzuxun s leqraya akked d wacu i d-snulfan d wayen xedmen, nekni nettzuxu s ubbulun i d-nuker si lluzin anda i nxeddem neɣ

Page 20: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

20

s wacḥal n swaye n tguni i neṭṭes di tkebbanit ansi i d-nettawi rrezq-nneɣ... Yewwa-s, iḥka-yi-d belli yessen yiwen weqcic ittaker-ed adlisen seg uɣerbaz anda yeqqaṛ. Ɣas akken d takerḍa, i k-yenna Ḥamid, acu kan ifṛeḥ imi d adlisen i yes a deg allaɣ-is a ten-id-yaker. Acu kan yeḍsa mi s-ed-nnan belli yessexdam-iten i usiɣi n tmes di tegrest, ladɣa ma yili ulac aǧarnan deg uxxam. Deg usseggas-agi yezrin, tuɣal texṣer tegnitt, ger-aɣ akked d at rrebrab-agi yellan di temnaṭ-nneɣ. Zik xerṣum ttmeslayen s yisem n wegdud, ɣas neẓra ɣelṭen aṭas di tufɣa-yagi-nsen s amadaɣ. Wanag tura uɣalen d ifer unen fell-aɣ, ccukren armi qrib ɣelben win d wimi ttnaɣen. Aneggaru-yagi netta, ifaq-asen, ur tes iḍ acu yellan deg-sen, dɣa yunef-asen ad xedmen ṛṛay-nsen.000000 Dɣa, ṛṛay-agi-nsen ame waǧu iḥuza-yaɣ-ed nekni d imezwura. Ur ẓriɣ ara amek i d-ssufɣen fell-aɣ, nek d Ḥamid, belli nettawi-yasen isalen i yiserdasen n Blida. Cegg en-aɣ-ed a nesers iman-nneɣ. Nekni ncegge -asen belli ɣelṭen aṭas di leḥsab-nsen fell-aɣ. Si tama nniḍen lɣaci uɣalen jebden-d iman-nsen seg-sen anagar win yettwaṭfen deg umerdax-nsen seg iḍaren ar umelɣiɣ. Nuɣal seg ixeddim s axxam,seg uxxam ɣer lǧama , si lǧama s ixeddim. Lḥers segmi irennu fell-aneɣ. Nettḥalfu-yas yal tikelt ara d-imuqel ɣer-neɣ walb aḍ imezdaɣ n taddart. Nuɣal nettraǧu kan asmi ara-d-zeḍmen s ixxamen-nneɣ ad aɣ-awin. Ladɣa Ḥamid i wumi i tt-ṭṭfen d tuḥsift seg asmi yettnaɣ yid-sen di ddin, di temsalt-agi n lǧiḥad ger inselmen. Ziɣ nitni yeččuṛ wul-nsen seg uɣuccu akked ttaṛ. Ahat qqaren-as ma yella nzemm-as i wagi axenfuc-is am akken tamsalt-nsen ad tuɣal imir-en d tamsalt n lḥeq. Syin ad d-llint tiwwura n rbeḥ mgal adabu-yagi ifɣen i webrid n Ṛebbi. Nḥulfa-yas i tfidi yewwḍen s iɣes asmi yennuɣ Ḥamid di lǧama , netta d gma-s n yiwen si cyufa n widak ifɣen s amadaɣ di temnat-nneɣ. Nnuɣ-en ɣef tmezliwt akked timenɣiwt s rṣas, anta i d ssuna. Winna yeqqar-as belli d ajenwi i d ssuna. Ḥamid yettara-yas belli ma yella dɣa terra-k tmara yewwas ad tenɣeḍ alba ḍ, ulac acu yifen di tezdeg tarṣast si deffir temgaṛṭ. Winna

Page 21: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

21

yewwi-yas-tt i tarba t n gma-s akken kan teḥma. Ur d-yeɣli yara yiṭij uzekka-nni mi s-ed-tewweḍ tebratt belli ɣas ad d-yaɣ lekfen i yiman-is. Nek, nniɣ-as : “arwel ɣef yiman-ik ɣer temdint n tmenɣast”. Yerra-yi-d belli ur izmir ara ad yeǧǧ taḥanutt-is s wacu yett awan aṭas tawacult-is, ladɣa sin watmaten-is imeqranen i t-yeḥwaǧen aṭas. Ternuḍ-as yes a kra uttalas yettwalas, ilaq ad t-yer di kra n wagguren-agi i d-ittedun. Akka ihi i tella, u si tama nniḍen ur yebɣi ara ad as-ksen taẓana warrac-agi iweṛten Ṛebbi a zizen deg akal. Ur zmireɣ ara ad ak-iniɣ amek i d-iḍebber timegḥelt. Yenna-yi-d belli yurga yewweḍ-ed lajel-is; ur yebɣa ara ad as-kksen lmenṭeq mebla ma yerra ɣef yiman-is. Yeqqar-iyi-d yugad Ṛebbi ad t-iḥaseb, acuɣer yunef i wigad-agi yefɣen abrid-is ad xedmen ṛṛay-nsen mebla ma yenna-d kra. Neqqim akken aṭas n wagguren nett asa ɣef yiman-nneɣ. Yal mara nekker ad neffeɣ seg uxxam ad nefk tiṭ ar baṛṛa meqbel tufɣa seg ufrag. Nettnejma ed zik seg ixeddim; di lǧama nessusum ɣas ma yella win i ɣ-ed-ilaǧen. Acu kan simmal ileḥḥu wakud, simmal nettḥalfu s taẓin n wemxix i ɣ-yettarǧun. Tuɣal Lareb a akked d Blida d annar umennuɣ n yal ass. Lbumbat ṭṭerḍiqent di yal amkan, ibulisen ɣellin am iweḍfen, arrac ur nessin d acu i d tasartit ttwaṭfen d ihdumen ɣer lḥebs di lbaṭel. Ad tiliḍ deg webrid tleḥḥuḍ am lmalayek, deg yiwen umecwaṛ ad ak-refden ininǧaten s anda ur d-tettuɣaleḍ ara. Si yal tama tinebbacin n lmut ad d-senɣarent. Deg ass leklacat n udabu refden asenǧaq-nsen, Deg iḍ ijenwiyen n at umadaɣ tettṛefrif tbeḥnuqt-nsen deg igenni. Lɣaci maṛṛa ṭṭfen i ebbaḍ-nsen. Win yes an sanda ara yerwel dayen irwel, wiyaḍ ttraǧun s usirem yefren ad i eddi ubaxix-agi mebla ma iḥuza-ten. Lfetna tcerreq iḍaren-is ɣef tmurt yuli ubuseṭṭaf. Laẓ, lqella ixeddim, aṣarɣi, leḥqara, takarḍa, ibaṛajen, tarewla, timezliwt, tullas yeǧlen, imeṭṭawen, a waz, ta essast, tineṭlin, aduxu, crab, lkif, tiwwura n wuzzal, alejlej, iserdasen, ibulisen, iǧadarmiyen, irebraben, at umadaɣ, ininǧaten, lluzinat yeṛɣan, lluzinat imedlen, iɣerbazen yessusmen, arrac iselben, imɣaren yenḥafen, ddin irewlen, imusnawen yessusmen, imusnawen

Page 22: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

22

yemmuten. Anect-agi yark d wayen nniḍen i yuɣalen d talaba n tmurt. Yeqqar-iyi-d Ḥamid s taḍsa belli cwaṭen n tmurt yellan ttwaqnen, tura fsin-ed si rrebg-nsen. Kra ulin s adrar, kra lsan tikaskiḍin. Ṛuḥen-d rrebrab ɣur-es asmi akken neǧ el dayen ttun-aɣ. Ur t-id ufin ara. Nnan-as i yiwen si lǧiran-nwen ad as-yessiweḍ izen i Ḥamid belli tikelt-nniḍen mara d-uɣalen ɣas ad iheggi iman-is i yinig ɣer tmes n ǧahenama. Ma yella nniɣ-ak ẓriɣ ayɣer yeqqim ur yerwil ara, neɣ amek i d-yuɣ timegḥelt skadbaɣ-ak. Wanag netta iban-iyi-d ussan ineggura amzun d win ittheggin iman-is i lmut. Yuɣal yal mara isers anyir-is di lqa a zdaxel n tẓallit, ur d-yettali yara alama nɣil waqila yemmut dayen. Yuɣal cwiṭ n lehduṛ i necrek yekkes-iten. Iles-is ilha-d d unebder n Ṛebbi di yal dqiqa yezmer ad iḥaref. Yenna-yi-d yiwen ubrid belli ur yebɣi yara ad yeglu yides s imeslayen ur nem in ara. U mi t-steqsaɣ ɣef tmegḥelt, yerra-yi-d belli xerṣum ad t-agaden cwiṭ, ur yettak ara iman-is d asfel i yicengga n Ṛebbi. Iṭij yuli-d aṭas n tikal, yeɣli aṭas nniḍen. Amdan ittḥar ad yettu, ladɣa ayen ur yeḥmil ara. Nettu daɣen imcumen-nni. Nuɣal am zik-nneɣ: axxam, ixeddim, lǧama . Acu kan nitni ur aɣ-ttun ara. Seld iḍelli, mi d-neffeɣ si l ica, nufa-d yiwen wehdum yessewḥacen n rrebrab la ɣ-ttraǧǧun zdat tewwurt n lǧama .Ur nṭiqen ɣer yiwen. Iban am yiṭij deg uzal unebdu d nekni i d-qesden. Ne reḍ imir-en amek ara nesenser ɣer zdaxel n lǧama akken a nerwel syin, nufa-d deffir-neɣ sin ijaluten i wumi rkant leḥwayeǧ, leklacat deg ifassen-nsen. Rran-ɣ-ed sani i bɣan, akken i d-yettara umeksa ulli-s. U deg yiwen umecwaṛ nufa-d iman-nneɣ nettwarez s yiwen n sselk azuran seg ifassen ɣer zdeffir. Ula d cced-nsen isbeggen-ed acḥal arɣan wulawen-nsen fell-aɣ. Ḥulfaɣ i yifassen-iw qrib ad gezmen. Ur zmireɣ ad ten-ssembbiwlaɣ wala ad ten-ǧǧeɣ akken. Zzuɣṛen-aɣ-ed ɣer tlemmast n taddart s tmegḥal-nsen akked ijenwiyen-nsen am tejlibt izamaren. Mkul tikelt ara ne reḍ a nmuqel ɣer deffir neɣ ad d-nini lḥaǧa, ad d-ters deg-neɣ tiyta s t ebbuṭ ujenwi s azagur neɣ tiyta u ekkaz s aqerru. Werǧin xemmeɣ belli yezmer ad yaweḍ wass ideg-i ara ɣ-

Page 23: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

23

ed-qerben, nek d Ḥamid. Imi nekni d sin yemdanen yexḍan cwal. Ɣas akken, tikwal yettara-yasen s txenfuct mara t-id-laǧen. Nuɣal nessusum armi uɣalen lɣaci la ɣ-ed-ttmuqulen amzun d sin iḥarcen; nelha-d kan d lecɣal-nneɣ, ur nettaweḍ ula d yiwen. Ziɣemma Ṛebbi aḥnin yeẓra ur aɣ-tzegel ara tbuciḍant-agi n rrebrab i d-ihedfen ɣef tmurt. Assa, zemreɣ ad d-iniɣ belli walaɣ imir-en iman-iw d win yemmuten. Tekmumec tasa-w am tin n tyaziṭ. Lliɣ ugadeɣ ad d-sarḥeɣ i waman n tasa zdat warrac-nni ur neswi yara tibṣelt yerkan. Si tama-s Ḥamid ikemmel iheddeṛ yidsen am widak yessen si zik, amzun acemma ur yelli. yeqqar-asen: « a yatmaten, xzut cciṭan, aqla-ken ad tenɣem sin ur nuklal ara. La meṛ nettekka ula deg ulac. Ɣas aneft-aɣ ad nṛuḥ s ixxamen-nneɣ am akken acemma ur yeḍri.» Nitni ččan akaṛbil. Deg imawen-nsen ḥala imeslayen rẓagen i d-sxelḍen d kra imeslayen n ddin i sen-d-sḥefḍen cyufa-nsen. U lɣaci yellan din bɣan ad d-skecmen iman-nsen lemmer mači d imcumen-nni i yewten metwal-nsen aḥlalas d rṣas. Uɣalen ur zmiren ara ad asen-bedren ula d yiwen n wawal imi ur ttaǧan yiwen ad asen-yehdeṛ. Ula d limam-nneɣ, yellan dag-I d anagi, qrib i t-id-nɣan mi n-iṛuḥ ɣur-neɣ ad asen-yessefhem. Teɣzi n yiḍ, nitni d asufri deg-neɣ. Uraren yess-neɣ akken yetturar wemcic s uɣerda yettwaṭfen deg umerdax. Nek yeffeɣ-iyi la qel. Wannag Ḥamid ittban-ed am win i sen-izemren. Dɣa mi bdan tiyta deg-neɣ akked uḥettet ma yella kra ad d-en-ini iɣemez-iyi-d Ḥamid amzun d urar i netturar. Yenna-yasen : « a yatmaten ma yella dɣa tet ewlem ad iyi-tenɣem, ttxilwat ur d i-neqqet ara nek d wagi. Imi wagi-nwen. Si zik iḥemmel-iken. Ahat d netta s yiman-is i d-yesnulfan fell-i lexbaṛagi ur nṣeḥa yara fell-i. Ma yella tebɣam ad tenɣam enɣet-ett weḥdes, mači yidi. Tikelt tamenzut ur as-fkin ara azal i wayen i d-yenna fell-i. Acu kan segmi yeṭṭef di rregmat deg-i belli nek d yiwen segsen, wwḍen alarmi tumnen belli nek yides mači d imeddukal. Si tama nniḍen, nek yufa-yi-d lḥal, teǧǧa tezmert iẓuran-iw iččan tiytiwin n ugar n mraw (10) iterassen illuẓen idammen. Ẓriɣ-t d win yebɣan ad iyi d-yessukes seg ifassen n cwaṭen-nni. Nek

Page 24: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

24

kecmaɣ imir-en deg yiwet n tsusmi lqayen anda ḥala nnehtat imeṭṭi i wumi sellaɣ yettal-id seg-i. Ḥamid, ad fell-as ya fu Ṛebbi, yesbeṛ-asen i lewḥuc-nni makken i d as-sɣarṣayen leḥwayeǧ yellan ɣef yiri-s akked mi d as-ssaɣayen times deg iḍaren-is akken ad d-yenṭeq ma yella kra yeẓra. Meqbel tafejrit, walaɣ yiwen akken n wemɣaṛ bu tčamart tamellalt i s-ed yewwḍen ɣer tmiṭ, mi d-yusa s wezmumeg n llufan ɣef icenfuren-is. Iddem-ed ajenwi si tmuẓiṭ-is i d-yewwi ɣef tuyat. Yekka-d deffir Ḥamid yellan ur iban d acu yeqqar deg ul-is, syin is edda-yas-ed leqḍa ujenwi ɣef temgarṭ-is tazedgant. Ur zmireɣ ara ad medleɣ allen-iw. Lliɣ nezɣeɣ deg allen umeddakel-iw i d-yettmuqulen ɣer tama-w. Mmektaɣ-ed imir-en asmi akken i yi-d-yeqqar belli netta yessaram ad yemmet d amǧahed am widak yemmuten di lgerra n Fṛansa. Ḥulfaɣ-as imir-en belli anecraḥ n wallen-is umbe d mi d-yessufeɣ ṛṛuḥ yessebgan-ed am win iwweḍ-en lebɣi-s. Bdiɣ acihed, mebla aḥbas, ttraǧuɣ amɣaṛ-nni n cmata yerran iman-is d imcegge n Ṛebbi deg akal ad d-yass ɣur-i akken ad iyi-yezlu ula d nek. Ur umineɣ ara iman-iw mi sliɣ i ccif-nsen, yessawal-asen akken ad kkren ad sahlen. Ur umineɣ ara iman-iw mi d-tkakiɣ ger ifassen n limam-agi nneɣ. Yett raḍ ad iyi-d-yekkes sselk s wacu i yi-cudden ifassen s azagur. Iḍ-nni, ad tecfu fell-as taddart. Tacalawt teṭṭef win akken i s-yeqqaren i uzal nek d Uzzal. Ḥulfaɣ i yiman-iw am win i d-yuɣalen si seddaw wakal. Sliɣ meqbel tadyant-agi belli widak yark i d-yessuksen seg ufus n yemcumen-nni uɣalen am widak iselben. Ayen yemgaraden aṭas deg ayen yeḍran yidi seg imir-en tuɣal-iyi lmut am tebbuct n temɣart ansi i d-teṭṭḍaɣ am llufan tazmert i tudert-iw. Ɣas akka yemmut, ass-a, umeddakel-iw, ẓriɣ mači aṭas i yi-d mazal ad rnuɣ ɣur-es sanda yella. U ẓriɣ daɣen belli amḍiq anda yella tura yif tizeṭ n ddunit-agi ma yefka-yak-tt yiwen di tidikelt ufus-ik. …………………………………………………………………………

……………………………….

Page 25: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

25

………………………………. D netta i yesmaren talweḥt n wakal tamezwarut ɣef yeblaḍen iɣummen mmi-s iḥeml ugar n yiman-is. Si zik yettwehim deg uqcic-agi i s-ed-yefka uxellaq d asusam isnen ḥala lecɣal-is. Yettwari-yas-ed Ṛebbi am win ittasmen seg-es. Ass-a, hat-an yeẓẓel am ujebbad deg akal asemmaḍ, deg uxejiḍ yedreɣlen. Iban-as-ed imir-en am yiṭij deg uzal, ifhem d netta yark i yeḥmel aṭas deg arraw-is. Tasusmi yellan ger-asen akked wakal-agi azeggaɣ n tenṭelt yesnerna deg ul-is leḥmala yes a ar ɣur-es. Akk diɣen yesnerna aɣuccu n widak i t-yenɣan akka d ilemẓi. Mi yekfa limam asarag-is s wawal: « nekni n Ṛebbi, ad nuɣal ɣer Ṛebbi.» Yefka-yas-ed awal i baba-s n win yemmuten akken ad d-yini awal aneggaru. Mass Qebbani yebda-d imir-en ameslay-is. - Ad neḥmed Ṛebbi ad t-neckeṛ ɣef ayen i ɣ-ed yefka d wayen i ɣ-yekkes. Yal yiwen deg-neɣ yura-s Ṛebbi a zizen a layan acḥal n wussan ara yedder di tkurt-agi n wakal. Yiwen asseggas, wayeḍ lqern, ḥala Ṛebbi s tmusni-s i yezṛan ayɣer. Acu kan mara tili d lmut n Ṛebbi nsebbeṛ nessusum. Issusem imir-en mass Qebbani. Imuqel s agraw-nni n lɣaci i d-yusan si tudrin-nni i d-yezzin i Lareb a. Seg imɣaṛen iccurfen s arrac imectaḥ, ussan-ed ad ḥedṛen i tenṭelt n yiwet n t eqquct n wezrar yugin ad yeḥbes tiɣerṣi. Yulwa wudem-is seg u waz n sin wussan. Yuɣal amzun d aceṭṭiḍ i wumi yexsef waṭas n tnelwa akked lexyuḍ. Tamxixt ideg yezzer ass-a, yeẓra d taluft-is weḥdes kan. Imuqel tikelt-nniḍen ɣer widak i d-yusan ɣer lǧanaza. Aṭas i ye qel seg widak yessen zik. Syin ikemmel ameslay-is: - Ḥamid, ad fell-as ya fu Ṛebbi irḥem-it, d yiwen ur neḥmil ara lbaṭel. Ɣas d netta i d amaẓuz ger warrac-iw, zemreɣ ad d-iniɣ d netta i d lemxiyeṛ ger-asen. Din ulint-ed tmeqwa n waman imerɣanen ɣef yiri n wallen-is, taɣect-is tṛuḥ am tin ibḥebḥen deg yiwen umecwaṛ: -U widak i t-yenɣan d arraw n leḥram, ur nessin d acu i d Ṛebbi wala acu i d ddin-nneɣ azedgan. Tasartit d lqella n tmusni

Page 26: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

26

sderɣlen-asen allen-nsen. Tecfam ɣef asmi akken yella lǧama ḥala imɣaṛen i t-yettačaṛen, netta di l meṛ-is akken kan yessaweḍ tza (7) isseggasen, i yekcem yettẓala yid-sen. Aɣilif-is ameqran d amek ara iseddu tudert-is deg ubrid n Ṛebbi. Wammag, widak-agi i t-yenɣan am lewḥuc, llan ttmenṭaṛen s tquṛar n crab deg ifassen-nsen, zennun, ttakren, ssexṣaṛen asmi netta yufa-t-id lḥal icab di tigduda tineslemt iga deg ul-is. Ay atmaten bɣiɣ ad asen-tinim belli snaɣ ismawen-nsen yiwen yiwen u ddunit ɣezzifet akken ad arreɣ ttaṛ-iw. Init-asen anda ma ddan afus-iw ad ten-yaweḍ s axjiḍ-nsen am yemṣa ṣa i d-yessufuɣen tiɣirdmawin seg uxjiḍ-nsent. Syin yessufeɣ-ed yiwet n tewṛiqt ansi i d-yeɣra ugar n mraw (10) n yismawen n widak yettekan di lmut n mmi-s. Dɣa ikemmel lehduṛ: - Lemmer d yiwen i d-yusan yenɣa-t s tarṣast s aqerru, ahat ad sebbṛeɣ; ad as-iniɣ liḥala n tmurt i d-yennan akka, yura-tt Ṛebbi a zizen; neɣ iwweḍ-ed lajel-is. Ala widak-agi, a dawen n Ṛebbi, ussan-ed s lemzegga n taddart. Teɣzi n yiḍ i ssufriyen deg-s meskin. Ssarɣen-as ula d iḍaren-is lewḥuc-agi i wumi ur iṣub ara leqran seddaw tgaṛjujt-nsen. Iqqim-asen kan d awal aḥarfi sufella n yiles. Ttkellixen i lɣaci belli ɣef wudem n Ṛebbi i ɣef ttnaɣen. Netta Ṛebbi yeẓra belli ɣelben cciṭan di lbaṭel xeddmen. Ad asen-iniɣ belli nek ṛzan-iyi ul-iw, u ɣef aya ttaṛ-iw ḥlal seg-sen. Anda ma ddan, di ddunit neɣ di laxeṛt, yewwas ad hemjeɣ deg ulawen-nsen alamma ggezreɣ-ten, akken ccaḍen ass-agi ul-iw. Yenna-yak Ṛebbi a zizen di leqran, win ara yenɣen yiwen n wemdan mebla ssebba am win ara yenɣen imdanen maṛṛa. Taggara-s d times n ǧahenama ansi ur d-iteffeɣ ara i lebda. Deg umur ad ṛuḥen ɣer widak iččan tamurt di sṛayat-nsen, lhan-ed d igellilen akked iẓawaliyen, ad ten-ttḥeqqiren akk ad t-neqqen. Ad asen-iniɣ abrid-agi d abrid n lbaṭel. Ur tezmireḍ ara ad d-tawiḍ ayen ilhan s webrid ucmit. Awal-iw ɣer da i yekfa, a Ṛebbi suref-iyi anda ɣelṭaɣ. Yessusem seg imir-en. Yuɣal-ed lɣaci s tsusmi iqebṛen si tmeqbeṛt. Iwweḍ-ed yiwen ilemẓi ɣer tama n limam i yellan ileḥḥu s leḥzen di tlemmast n lɣaci, yenna-yas s ameẓẓuɣ makken yennezrureb di

Page 27: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

27

dqiqa am umulab di tlemmast n wehdum ileḥḥun. Ur yefhim ara imir-en limam acu i d-yeqsed s imeslayen-agi :« ina-s i Qebbani ass-agi ad d-nawi lqeḍ-is». Yuzzel-ed imir-en ɣer mass Qebbani i yellan ileḥḥu ɣer tama n umeddakel n mmi-s akked yiwen seg arraw n le mum-is. Akken yewweḍ limam ɣur-es, yessefhem-as s usqewqew belli tura i d-iṛuḥ yiwen seg ilmeẓyen i d-cegg en at umadaɣ, nnan-as-ed belli ass-agi a t-nɣen. Uɣalen wudmawen n widak i d-yeddan ɣer tama-s d iwraɣen amzun yuli-ten-id waṭan. Icmumeḥ-as-ed imir-en mass Qebbani armi i d-banen uglan-is n daxel. Yelḥa yizen-agi ger lɣaci am uɣemɣum deg ass n tegrest. Taddart yark tesla belli at umadaɣ bɣan ad nɣen mass Qebbani. Tikelt-agi, akken ma llan yark lɣaci i ḥeḍṛen, ḥulfan i wayen akka iḍeṛṛun d lbaṭel aḥarfi. Ɣas s tufra kan, heddren yark belli mači d lḥeq ad tenɣeḍ aqcic syin ad ternuḍ baba-s imi i d-yenna kra imeslayen i t-iqerḥen. Acu kan, si tama nniḍen, ur s in acu izemren ad xedmen imi ula d nitni ulac acu ara sen-iḍemnen ur d-tezzin ara yewwas fell-asen. Widak iḥarcen, dayen deg allaɣ-nsen aṭas i telḥa tikti unejli si taddart. Qqaren, ger-asen d yiman-nsen, ahat ad d-uɣalen yewwas asmi ara t eddi taluft-agi. Ẓran makken inɣan aqcic-nni n Qebbani, win akken ur netteki la di tmecṭaḥ la di tmeqranin, dayen ulac acu izemren ad d-yeṭṭef imexlaq-agi ɣef tufɣa seg ubrid n Ṛebbi. D awezɣi ad qqimen ur d-tezzin ara fell-asen yewwas. Lfetna tga am usemmiḍ, tzemreḍ ad as-tḥalfuḍ, tamuɣli ur tt-tettwaliḍ ara. Ur tes i acu ara tt-iqazmen, themmel am yilef yettujerḥen, themmej deg uzegzaw akked uquran. Deg uxxam n limam, mass Qebbani yeččuṛ s tira qrad (3) n tewriqin. Syin yerra-tent ɣer qrad (3) n tjellabin anda yura tansiwin n warraw-is akked tansa n temeṭṭut-is yellan di tmanɣast. S wecmumeḥ yugin ad yekkes tura seg udem-is, imudd-itent i limam i s-ed-yennan: -a si Ḥmed, mači d ṛṛay tiɣimit-ik dagi, ass n wass-a. S iɣ yiwen umeddakel-iw di Blida, s lfeṛḥ ara k-yessens ɣur-es sima ara d-yaweḍ wass n tmesrifegt ara k-yarren ɣer tmenɣast. Akken ur aɣ-ed-ttwalin ar medden, ad tgezmeḍ seg uxxam-iw ayla lḥaǧ

Page 28: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

28

Mussa yettawin s abrid. Ad as-iniɣ i Mulud, mmi-s n xalti-k ad k-yarǧu s ufergu-s. Ulac anwa ara yeẓren; di semmus(5) n dqayeq, ad asen-tezmiḍ qeḍran s allen i widak i d aɣ-iɣuccen. Ma d wigi akka za ma yefɣen abrid n Ṛebbi, d Ṛebbi ara ten-isnegren ma yebɣa ncallah. Igzem-as-ed imir-en mass Qebbani awal: - A lḥaǧ Sma il, lxiṛ-ik meqqer aṭas, tbeddeḍ yidi am gma, ur ẓriɣ amek ara k-ed-rreɣ ula d ibizzeḥ seg-s. Ẓer kan, arraw-iw ad fehmen tamsalt ma yella tessawḍeḍ-asen tibratin-agi-nsen. Nniɣ-asen ad d-lhun d yanbabat-sen akked yessetmat-nsen. U rniɣ-asen ayen yark ẓriɣ ɣef widak yenɣan gmat-nsen. Nutni ad muqlen acu ara xedmen asmi ara tefru. Inṭeq-ed imir-en limam: - Ahya gma! ini-iyi-d, yakk ur tebɣiḍ ara ad t-cegg eḍ arraw-ik ɣer lfinga, wa d-teǧǧeḍ tameṭṭut akked snat tuqrar i laẓ akked lemḥayen. Ṛuḥ kan xdem akka i k-ed-nniɣ; Ttaṛ mači dayen ara ifuten. Yernu xerṣum lemmer i d as-nezmir. Yerra-yas-ed: - Yakk, keč a ccix d win iɣran leqran. Teẓriḍ d Ṛebbi i ɣ-yuran acḥal n wussan ara nes eddi di ddunit. Ma yella ass-a i k-yura, ass-a ara temteḍ, ma yella umbe d lqarn, ihi umbe d lqarn. Ur tezmireḍ ad tzadeḍ wala ad tesneɣseḍ ula s dqiqa. Ihi a gma, lḥaṣun ass-a dagi ara ternuɣ. Ma bɣan cwal aqli-yi dagi ɣur-sen. -a si Ḥmed ur asen-tezmireḍ ara. S an timegḥal; ttidiren di tẓegwa. D tidett, nutni ma bɣan alba ḍ ishel ad t-awḍen. Ma yella win i ten-yebɣan ulac anda ara yaff ṛṛiqa-nsen. Yernu ahat tecfiḍ fell-asen. D widak-nni zik yettmenṭaren di taddart. Uɣalen tura sersen-d rrehba di tuddar-agi-nneɣ...Tazwara, nezmer ad d-en-ini s an ssebba ma fɣen mgal adabu, acu kan syin uɣalen ɣelben-t di tlufa i d-itekken seg-sen. Aɣbel-nsen ameqran d timenɣiwt; Ǧa len ma yella nɣan aǧadarmi neɣ abulis yella kra i snernan di temsalt-nsen. Ṛebbi yeẓra d adabu i ten-iḥetmen ad fɣen s amadaɣ deg aṭas n tikal. Azgen n widak yefɣen, fɣen si tagdi n lḥebs akk timenɣiwt mebla ma eddan di cra . S kra n win cikken, imsulta, deg iḍ (s timelsa n lininǧa) ara d-ṛuḥen ad t-leqḍen seg usu. Dɣa seg imir-en, ulac abrid ar win ara yawin. Yeffeɣ-ed yizen belli neqqenten, ma na anwa izemren ad

Page 29: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

29

yetḥeqeq. Acu kan daɣen widak-agi yefɣen, ad twehmeḍ ayɣer, ifeɣ-iten la qel seg asmi fɣen s amadaɣ. Ad as-tiniḍ d ttaṛ i bɣan ad d-arren si lɣaci ur neddi yara yid-sen. Ternuḍ-as lqella n tmusni di ddin-nneɣ. Uɣallen ḥarsen-tt yiwen n weḥras di ddin, u lemmer ad d-tawiḍ imeddukal n Nnbi (Taẓallit d slam n Ṛebbi fell-as) ur tt-ttelliken ara ger-asen. Kullec-nsen ikeffu s ujenwi. Ugadeɣ a gma, qrad(3) isseggasen-agi yezrin ad ifen widak i d-iteddun. Mkul maṛa ẓẓallen deffir-i di lǧama qqareɣ-as kan tura ad yekker yiwen seg-sen ad i-yezlu si zdeffir. Ters-ed tsusmi ger sin imeddukal yewet zman ɣer iɣisan. Ula d yiwen seg-sen ur ixemmem ad d-yaweḍ wass icuban wagi. Ass-a, tamurt tuɣal d annar n ilefḍan akked wammus. Idammen uɣalen ttmirin akken yettmiri ugeffur anda nniḍen. Werǧin meyzen belli yezmer ad d-yaweḍ wass anda d arrac-nsen ara sen-yuɣalen d iwaɣezniwen, yerna s yisem n ddin ttwalin si zik d azedgan. D tidett ula d nitni fɣen yewwas s amadaɣ. Llan meẓẓiyit, u ass-nni iban anwa i d acengu. Ɣas yeḍra lbaṭel di kra imeḍqan, di tugett n tegnatin amennuɣ-nsen iban am aggur deg ass n tziri. Imir-en seg yiwet n texxamt d-isuman aḥanu, teffeɣ-ed yelli-s limam tamectuḥt, tin akken i sen-d-yewwin iḍelli latay. Yexenčew yark wudem-is seg imeṭṭawen; iban ula d nettat ur teṭṭis ara. Tenna-yas i mass Qebbani s yiwen n ṣṣut yeṭenṭunen am ddkir: - Ḥamid iffer timegḥelt-is deg yiwen uxjiḍ iɣaz seddaw lamusya-s n wuzzal. Ad tafeḍ yerra s ufellas qrad(3)n tkarlajin timeqranin. Ma yella kra yellan ddem-itt-id. Ikker baba-s imir-en ɣur-es, iṭṭef-itt-id si tuyat-is, syin yerra-tt s leḥder ɣer texxamt-nni ansi i d-teffeɣ. Yufan zdaxel yessetma-s yeqqimen s tsusmi d leḥzen. Dɣa irfed-ed taduli. Syin yesɣim yelli-s, iṭṭanez, yekkes-as tibacmaqin-is. Yeẓẓel-itt deg ussu-s dɣa yessuden-itt-id seg unyir-is. Yugi mass Qebbani win ara yeddun yides s axxam-is, umbe d mi d-yelqeḍ cwiṭ si lmakla i s-ed-sersen d imensi deg uxxam umeddakel-is. Deg ubrid-is yemlal-ed aṭas lɣaci i d-mazal ur kcimen ara s ixxamen-nsen. S kra n win i d-yemlal isellem-ed fell-as.

Page 30: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

30

Segmi yesla i lmut n mmi-s, ur t-id tekka tiṭ. Dɣa tura makka yekfa kullec yebɣa ad yeṭṭes taguni iḥeqqiyen; yebɣa ad yeṭṭu belli ččan-as tasa-s widak-agi ur nessin ara Ṛebbi. Ixemmem belli akka tura ad yew eṛ ttaṛ seg-sen. Acu kan ad d-yaweḍ wass ideg-i ara d-ters talwit, u widak yettekkan yark deg usufri akked tmezliwt n mmi-s, ad xelṣen imir-en. Yenna ger-as d yiman-is, ad yesseqwi di tẓilla-s asteqsi n Ṛebbi arma d ass ideg-i ara s-ed-yemmel amek ilaq ad as-yeddu i temsalt-agi-ines. Acu kan ass-a d ass n tguni. Taguni iḥeqiyen. Ṭwiqan yark n wexxam s an icebaken n wuzzal. Tawwurt ula d nettat n wuzzal; ẓẓayet aṭas. Yenna ger-as d yiman-is belli mmi-s yeẓra acu i iḍerun. Degmi i iḥerrez yark akka i wexxam. Syin iṛuḥ ɣer texxamt anda sarsen legrawez yark n wexxam, imi ǧǧan amḍiq i yime wuza. Am ugecmuc yeqquren iḍegger iman-is mass Qebbani ɣef umeṭṛaḥ amezwaru i iwala zdat-es. Akken kan dɣa isers aqerruy-is ɣef tsumta iwala zdat-es am tilibizyu arraw-is asmi llan d imectaḥ; ass-nni ḥala arrac i d-ilulen. Lḥara n wexxam tettban-asen-d am yillel. Ulac acu ur ten-nettawi si teɣmert ar tayeḍ. Tturaren timbbufra, alqafen, tuqqar, ddabax, illelucen, tiḥjuṛin d tcirett, amrar d waṭas n wuraren i d-snulfuyen yal ass. Yemmat-nsen si ṭṭaq n tkuzint tett assa-ten-id ma yella i ten-yettaɣen. Imekta-d imir-en belli Ḥamid asmi yella d amectuḥ ur yemxallaf ara netta d watmaten-is, imi incef anect-nsen neɣ tikwal ugar nsen. Deg ussan-nni, mass Qebbani yeṭṭef ixeddim di lluzin yellan di Lareb a. Ɣas yew eṛ cwiya ixeddim, allaɣ n lɣaci yers, ulac imir-en tilufa-agi i d-yennulfan tura. Imir-en ččan medden aɣrum armi i t-ṭeggiren. Degmi yettru tura mi yettnezzih deg ussan-nni anda nniya n wulawen tettemyezwar nettat d tizeṭ n tmuɣli deg arraw-is. Ur yeẓri yara tura ma yella d amekti i d-yettmekti neɣ d anekcum i yekcem di targit. Ula din yegguma ad yessekcem tidyanin yeḍran tura d warraw-is. Yugi ad d-yemmekti belli yiwen seg-sen hat-an yeẓẓel s snat lmitrat seddaw wakal ɣer tama n yemma-s i t-yezwaren asmi yeḥbes wul-is akka kan. Ur yebɣi yara ad d-yerr ɣer lbal-is belli ameqran-is hat-an di Marikan yettnaɣ d zher-is amek ara d-

Page 31: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

31

yawi lekwaɣeḍ-is. Aneggaru ittu-t belli yuɣal am uqjun inecfen seg-asmi i tewwin si tesdawit n Blida ɣer l eskeṛ. Ayen yark yebɣa d tamuɣli-nsen tura ɣer lḥaṛa amek ttaḍsan am yefrax izedganen zdat wallen n yemmat-nsen tacebḥant. Yemḥa yark ayen i d-yernan n iɣeblan; Yesfeḍ aḥbas n lluzin n Lareb a akked ustixeṛ seg uxeddim; Yekkes isseggasen n tuǧla akked laẓ i t-yesbbehdlen zdat warraw-is. Ula d tullas timecṭaḥ ur asent-ed-yewwi ayen bɣant. Kkrent-ed di lmiziriya, werǧin ččant ar tawant. Degmi yuɣal yers am tebḍant; Azewax-nni yella d ilemẓi, yefɣen d amǧahed asmi tizyas mazal ttbibintent tiyayatin-nsen, tewet-it ddunit armi yuɣal yezga uqerruy-is imal ɣer wakal. Ddunit tesselmed-as sbeṛ akked usmecṭeḥ n yiman-is. Tessawḍ-it armi qrib yeqbil akarni n yemǧuhad, win akken yugi mi iwala acu iwala seg umyezwer s adrim. Imeddukal-is yuɣalen imir-en d imɣaren ur fhimen ara amek yugi akaṛni di lawan widak yark werǧin snen acu i d amadaɣ s an ikaṛniyen. Segmi teḥbes lluzin anda ixeddem i ṛeq-as anda ara yerr. Yesseḍḥa ula d anadi n ixeddim nniḍen. Ur yebɣa yara ad yuɣal ɣer imeddukal-nni, d wumi yennuɣ aṭas imi beddlen lbistat-nsen umbe d mi tewwi tmurt azarug-is. Yers-ed yisiḍ di targit-is. Amzun d alba ḍ s wefḍis n nḥas i t-yekkaten ɣer tafkert uqerruy-is. Yebɣa ad yemdel imeẓẓaɣ-is akken ur isel ara i z aḍ-agi yerwin ul-is. Ixemmem deg ul-is ahat d alejlej n win i wumi yemmut mmi-s yeḥmel xir n wayen yark ileḥḥun di ddunit. Dina i d-yetkaki. Ziɣemma yella win i d-yesṭebṭuben di tewwurt s tidett. Irfeḍ-ed iman-is s la gez n win ur neṭṭis ara sin wussan. S wallen yeččuṛen d nadam akked ifassen yelleɣwan, iṛuḥ ad d-yelli tawwurt n wafrag. Yelli-d tawwurt, yebda issefeḍ s iḍudan imeccaḥen allen-is akken ad iwali anwa i t-id iceṭnen si tguni-s. Ixeṛṛa ɣer zdeffir mi iḥulfa, i txenfuct n tmegḥelt i wumi yettwagzem uteyyut-is, ters-ed am yir tawkilt ɣef yedmaren-is. Irfed aḍad-is ɣer yimi-s, syin icuhed. « la ilah ila allah,Muhamed Rasul llah.» Aqcic-nni is an kra ineẓdan yefruza en di tamart-is ikkes-as ackil i tmegḥelt-is. Syin yenna yas i mass Qebbani: « mmet a ya daw n Ṛebbi.» Ijbed di znad, iserreḥ-as.

Page 32: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

32

Acemma ur d-yeffiɣ; t ekkeṛ tarṣast deg uja bub n tmegḥelt. Akken iwala mass Qebbani acu iḍeṛṛun ifka-yas tiyta n arkel s idmaren i weqcic. Dɣa aken yemmeɣ ad as-ed-yekkes timegḥelt-is iwala imeddukal-is yellan fren di teɣmert n wezniq mi la d-ttazalen ɣur-sen. Amcum-nni mazal-it yeṭṭef di tmegḥelt-is, yugi ad as-iserreḥ. Akken iwala akken, yuɣal yekcem s axxam-is. Imedel-ed tawwurt–nni n wuzzal s isekṛunen yark yellan degs. Syin d tazla ɣer wanda tella texxamt n mmi-s. Imi ḥala taxxamt-nni i yeǧǧa akken ur tt-yessexdem ara i we waz. Srid, qbala ɣer umeṭraḥ n mmi-s. Yeẓẓel seddaw-s, inuda ma yella kra ara yaf. ulac. Syin yekker-ed, izuɣer-ed ameṭraḥ ɣer yiwet n teɣmert n texxamt. Imuqel s akaṛlaj ma yella kra ad d-ibanen. Ulac. Dɣa yebda asṭenṭen s ufus-is ma yella ad d-yerr ukaṛlaj tiɣri. Amecwaṛ yufa amzun d lɣem yersen di tegnitt. Ye reḍ ad d-yessali tablaṭ-nni s yeccaren-is, ur yezmir ara. Dɣa d tazla ɣer tkuzint ansi i d-yewwi yiwen ujenwi ameqran yufa di leqjaṛ. Dɣa imir-en isekcem lmus ɣer tkaṛlajin akken ad d-tali teblaṭ. U dayen yeḍran. Akken i d-tuli cwiṭ, i awen-itt-id s iḍudan-is yečča lḥif di tniri. Timegḥelt d taqdimt, tes a sin ikerṭac zdaxel-is akked d yiwet n tkaṛtunt tamectuḥt ɣer tama-s ideg-i llant qrad(3) n tkerṭac nniḍen. Iban-ed yefṛeḥ mi tt-iwala. Irke imir-en ɣef tgucrar-is, anyir ɣef ukaṛlaj iḥemmed u yettcekkir di Ṛebbi i s-ed iceg en widak seg wumi ara d-yerr ttaṛ-is. Inna ger as d yiman-is ma yella yessaweḍ ad ineɣ yiwen seg-sen yeqbel ad yemmet akken s tasa-s isemḍen. Imuqel si cqayeq n ṭṭaq yettaken ɣer lḥara, iwala din azal n (20) n yergazen i yellan qimen am widak yettraǧun kra. Issawel-asen i widak yefṛez ger-asen. yenna-yasen: - acu i tebɣam? Yerra-yas-ed yiwen seg-sen; - a si Qebbani, nebɣa ad ken-nẓer yiwet n dqiqa. Awal aḥarfi syin ad k-neǧǧ. Yerra-yasen-d: - acu i tebɣam? i wayen akka i txedmem tura d acu-t ihi? aqli a sellaɣ; init-ed ayen i ken-yehwan!

Page 33: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

33

Yerra-yas-ed winna: - Nenna-yak lli-d tawwurt, teffeɣeḍ-ed a nqeṣer. Nes a aṭas n tɣawsiwin ad ak-tent-nini. Ixemmem ger-as d yiman-is belli yezmer akken ara yesḍil aqerruy-is si tewwurt ad t-id nɣen. Acu kan s semmus-agi(5) ikerṭac yes a ur yezmir ara si leb id ad d-yenɣ yiwen seg-sen. Dɣa iddem-ed isers timegḥelt ɣer tama n tewwurt. Isebded-itt ɣef txenfyac-is akken ad yizmir ad tt-id-yerfed si zdat n wemnaṛ. Dɣa yenna-yasen i widak yeqqimen di lḥara: - Cegge t-ed ccif-nwen weḥdes ma yella kra yebɣa ad d-yini, wiyaḍ ad n-grin ɣer zdeffir. Ur ken-umineɣ ara. Ḍsan aṭas ilmeẓyen-nni yellan la ttqesiṛen di lḥara. Yenna-yasen win i ten-iḥekmen belli yeshel ad t-id-yejbed ma yella yeffeɣ-ed zdat tewwurt. Dɣa kkren-d uɣalen ɣer tama n tsemmit n wuzzal n lḥaṛa; Ḥala ameqran-nsen i d-yuẓan ɣer zdat n tewwurt ansi i d-yeffeɣ mass Qebbani. Syin yenna-yas-ed bu učamar-nni: - Twalaḍ amek i tḥarceḍ. Mebla cwal nezmer ad nefru timsal yenna-yas-ed imir-en mass Qebbani: - Acu tebɣam tura seg-i. Yakk win i ken-yerḥan dayen tenɣam-t neɣ... Inṭeq-ed winna s ucmumeḥ am win yuɣen tannumi ttaggaden-t wiyaḍ: - Ayen nebɣa tezriḍ-ṭ. Nebɣa kan ad d-tefɣeḍ ɣur-neɣ akken ad d-tessutreḍ smaḥ ɣef ayen akken i d-tenniḍ tasebḥit-agi di tenṭelt fell-aɣ. Teẓriḍ aṭas n lɣaci i d-yusan seg aṭas n tamiwin u anect-a iḍuṛṛaɣ aṭas. Barka-yaɣ idammen. Mmi-k ad fell-as ya fu Ṛebbi d netta i tt-id yewwin i yiman-is. Ma yelha wul-is Ṛebbi ad t-yawi ɣer ṛṛeḥma-s. Ma diri-t ur yes i yiwen acu i yezmer ad as-yexdem. Ma d keč, ssuter-ed smaḥ tura, syin ad tuɣal targa n waman s amḍiq-is amzun acemmek ur yeḍri. Mass Qebbani yeǧǧa ṭṭaq ansi yella la s-iheddeṛ, iṛuḥ yelli-d tawwurt s la qel. Dɣa akken i tt-id-yelli yark, yeɣlli-d deg udem n win akken-nni iḥekmen widak yenɣan mmi-s, la s-ed-ittecmumuḥ s wuglan-is imellalen am udfel yefren di teẓgi n inezḍen iberkanen. Ul-is yebda la iḥebbek; ur yeẓri ma yella si tagdi ad t-nɣen neɣ si tcallawt n lǧahd iṛuḥen; yufa-d iman-is ur

Page 34: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

34

yezmir acu ara yexdem zdat tejlibt-agi iwaɣzniwen iɣilen belli d nitni i d imawlan n tidett i d-yefka Ṛebbi i lɣaci. Dɣa yenna-yas - Amek tenɣam mmi, yerna tebɣam ad ssusmeɣ. D acu-t wagi ma yella mači d tihudit. Ma tebɣam tameḥqranit xeṛṣum bɣut-ett inani. Myesmuqalen deg allen am sin icenga yettnaɣen si zik. Ifeṭiwjen i d-ṭṭeggiṛent gan am sin ijenwiyen yettnaɣen deg ubeḥri asemmaḍ. Yiwen d amɣaṛ kercen wussan iberkanen si tmelɣiɣt, wayeḍ d ilemẓi, d aterras akken yebda amured ɣef tlufa n ddunit. Amecṭuḥ icuba ameqran asmi yella anect-is; ameqran icuba acu yezmer ad yuɣal umecṭuḥ. Mlalen deg yiwet n tegnitt sin yexfawen n wemrar deg i yal yiwen yezzuɣur ɣer yidis-is armi qrib ad yeqqerṣ. Ulac tifrat. D awezɣi umsefhem ger-asen. Ɣur-sen kan ḥala ad myezmaḍen am lmut akked tlalit. Wanect-a fehment di sin. Issufeɣ-ed imir-en bu tčamart tameẓyant si lǧib-is, isers-as-tt ɣef yedmaren i mass Qebbani. S ufus nniḍen iṛuḥ ad t-id-yejbed si lkum n lbista-s akken at yawi s imeddukal-is. Dɣa iwexeṛ mass Qebbani ɣer yiwen yidis u yerra s lemɣawla afus ucengu-ines seddaw teɣṛut-is. Syin yefka-yas tiyta s tka burt ufus-is s anzaren.Din,yeɣli bu učamaṛ ɣer deffir. Akken iwala akken-nni issufeɣ-ed a baṛ si tmeẓyant-is di lewhi n mass Qebbani i d-irefden imir-en timegḥelt-is yellan ihegga-tt zdeffir tewwurt. Iwhem yilemẓi-nni mi iwala tarṣaṣt-is ur t-tḥuza yara, akk daɣen mi t-iwala s tmegḥelt. Ur yeḍmi ara ula d yiwen webrid belli yes a-tt. Tixnefyac ɣef yedmaren-is, ijbed znad qrib s lfaṛḥ. Yeṛeqraq weqcic ɣef u rur-is am teslent yerkan. Uzlen-d imir-en imeddukal-is yellan ɣer tsemmit n lḥara, u meqbel ad d-refden tiklacin-nsen yufa-d lḥal yekcem mass Qebbani s axxam. Isekkeṛ-ed tawwurt makken yebda ubruri n rṣas ɣef tewwurt-nni n wuzzal. Akken iwala akken yeḥnunef ɣef ukaṛlaj am ijirmeḍ. Ihegga timegḥelt-is qbala ɣer tewwurt akken ma yella win i d-ikecmen ad as-yefk s idmaren ikerṭac i s-ed-yegran. Amecwaṛ, yexsi zhir-nni n rṣas. Ixdem mass Qebbani afud i yiman-is, ɣas akken qerḥent tgucrar-is mi yeɣḍel iman-is ɣer lqa a. Yuẓa ɣer ṭṭaq. U seg yiwen n yidis ibda amuqel ɣer baṛṛa.

Page 35: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

35

Imṛeq imir-en yiwen seg-sen issened s iɣallen-is ɣef yiwen uqenfud n wakal, aḥric ameqran seg uzagur-is iban-ed yark. Dɣa yessufeɣ-ed mass Qebbani si cqayeq taxenfuct n tmegḥelt, iwehha-tt metwal s a rur-nni. Iqmeḍ nnefs-is, imdel tiṭ-is tazelmaṭ, ijbed di znad ɣer deffir syin iserreḥ-as. Yesla-yas i winna mi yemmeṛmeɣ di baṛṛa. Ur ẓran ara imeddukal-is acu yeḍran yides. Daɣen ur ṛǧin ara akka ara sen-tuqqel tmeddit-nsen. Ahat mi slan s wacu i d-yenna mass Qebbani fell-asen di tenṭelt, nnan-as belli ilaq-asen ad gezmen azaṛ isseḍwayen di taddart-agi meqbel ad d-nulfun wiyaḍ am wagi akka i d-mlalen. Fran-tt deg allaɣen-nsen belli ayen i d as-yehwan yeḍru ur ilaq ara ad ṛuḥen s yinna mqbel ad d-awin lqeḍ n mass Qebbani yefren tura deg uxxam-is. Yuɣal imir-en rṣas i d-iɣellin ɣef uxxam am ubruri. Leḥyuḍ yark ṭṭuṭcen, asɣar n ṭṭwiqan yefla yark. Yeḥnunef mass Qebbani armi d talemmast uḥanu akken ad yerwel i rṣas i d-ikečmen tikwal si llajuṛ yeflan. Ixemmem ad yarǧu sima ḥebsen aseglef-agi-nsen akken ad yuɣal ɣer ṭṭaq-is ansi ara ye reḍ ad d-isseggeḍ yiwen nniḍen. Ticki yebda ineqqes ṣṣut-nni uḥlalas iselben. Yekker-ed mass Qebbani ɣef tigucrar-is akken ad yecrured ɣer wemḍiq-nni, ɣer tama n ṭṭaq dɣa iḥulfa am usennan yentan deg u bbuḍ-is. Ikker isuma-t, yufa-t yetteḥnucuḍ u yeḥma. Yeḍsa mi ifaq belli ḥuzan-t-id warraw n leḥram-nni yellan di baṛṛa, issekcem aḍad-is deg uṭiṭuc i d-teǧǧa tarṣast deg u eddis-is, syin icuhed am win yeẓran belli tudert-is ad tleḥḥu ad tessiweḍ ass-is aneggaru di ddunit-agi. Yerna yeḍsa imi si yiwet n tama yugad acu i t-yettraǧun umbe d lmut, u si tama nniḍen iḥar ad iẓer acu yellan. Yernu ur yezmir acu ara yexdem umbe d ayen akka iḍerrun. Tuɣal tudert-is teffeɣ seg ufus-is. Acu kan iḥulfa i usismeḍ n tasa-s, ladɣa makka i d-yerna iṣṣegged-ed wis sin-nni. Iban ḥṛuṛan widak yellan di baṛṛa, imi kra seg-sen wwḍen-d armi d yiwen n lḥiḍ n wexxam anda bdan ahuddu deg-s s yiwen n ddakum. Dɣa akken yesla mass Qebbani i uṭenṭen n wuzzal di llajuṛ, iɣawel ɣer ṭṭaq yellan di tama n lḥiḍ-nni. Syin imuqel si cqayeq, iwala azal n qrad(3) seg-sen ṭṭfen yiwet n tdebbuzt n

Page 36: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

36

wuzzal, kkaten yess lḥiḍ. Yelli-d imir-en cwiṭ ṭṭaq ansi i d-yessufeɣ tixenfyac n tmegḥelt n mmi-s. Syin issereḥ-as i sin lewǧuh. S yiwen iḥuza yiwen seg irebraben s aḍaṛ, ma yella d wayeḍ iwet deg yiwet n sebbalt n waman, imi yufa-ten-id lḥal rewlen mi yeffeɣ we baṛ. Yezmumeg mass Qebbani mi d-yeddem takarṭuct taneggarut, yerra-tt ɣer zdaxel n tmegḥelt. Yerna yezmumeg mi inuda s uḍad-is aṭiṭuc-nni i d-teǧǧa tarṣast yeflan a ebbuḍ-is. Issekcem-it am akken ara t-yessekcem deg anzaren-is. Iḥulfa i yidammen mi d-tt-feggiḍen seg-s am tbezziṭ n waman tamectuḥt. Ɣas mači aṭas i d-itefɣen idammen si t elliṭ-is, aqerruy-is yebda la yettṛuḥu sya ɣer da. Tuɣal tmeddurt-is d taḥlawant di targit n wallen ibṛaṛḥen, ideg-i yezzer tura. Kullec iban-as-ed am aman izedganen. Imir-en, ɣur-es acemma ur yeswi. Kullec di ddunit ad d-ilal ass-a akken ad yemmet azekka. Ass-a netta iga am uqerquc di tenqeltt umbe d mi yeqqel d iniɣem; abeḥri amectuḥ ad t-id-yesseɣḍel seg ixef anda is edda tudert-is maṛṛa. Yelli-d allen-is iwala lexyal n Ɛumaṛ, ameddakel n mmi-s. Yella am akken ad as-yettcudu yiwen ubeḥnuq amellal i lǧarḥ-nni yellan deg u ebbuḍ-is. Iḥulfa i wezmaḍ i s-iqarḥen izeṛman-is dɣa yenna-yas: - a Ɛumaṛ, ttxilek ini-yi-d, keč tura nessaḥ neɣ d lexyal kan i k-id-ttxyaleɣ deg allaɣ-iw. Axaṭer tqerḥeḍ-iyi a ebbuḍ-iw. Yerra-yas-ed win akken i s-ed-ibanen d lexyal: - mači d targit i tettarguḍ. D nek i d Ɛumaṛ s yiman-is. Mi yesliɣ acu iḍeṛṛun yid-ek ussiɣ-ed ad ak-fkeɣ afus. Yernu wwiɣ-ak-ed takaṛṭunt ikerṭucen yeǧǧa ɣur-i Ḥamid meqbel ad yemmet. Yerra-yas-ed imir-en mass Qebbani i wumi qemcent wallen: - Teẓriḍ, yiwen seg-sen wwiɣ-ed lqeḍ-is, sin aḥazi ḥuzaɣ-ten acu kan ur zmireɣ ad d-iniɣ ma yella mmuten, neɣ ala. I keč amek i d-kecmeḍ? Ahat wallan-k-id. Yehwa-yak kan tefkiḍ-ed aqerruy-ik ɣer lfinga. Nek dayen waqila ass-a ara ken-ǧǧeɣ. Yenna-yas-ed imir-en Ɛumeṛ: - Sbeṛ kan cwiṭ, qrib ad d-yali wass. Nitni uɣen tannumi deg uzal xemten am cmayet. Tura a ṛuḥen. Sbeṛ kan cwiṭ. Ma d anekcum-iw, kecmeɣ-ed si ṛṛef n wexxam anda yexdem Ḥamid

Page 37: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

37

tiseddaṛin. Negzeɣ-ed seg uxxam n lǧiran-nwen. Yufa-yi-d lḥal s iɣ tasarut n tewwurt n wuzzal i d-yettawin si sqef. Yessusem cwiṭ, syin ikemmel awal-is: -Taddart kamel ur tt-ye ǧib ara lḥal. Ayen akka iḍerrun i edda lmuḥal. Bɣiɣ ad ak-ed-iniɣ yiwen wawal, acu kan mači dayen walaɣ s yiman-iw… Yenna-yas-ed mass Qebbani deg wumi i d-iban eggu n win i wumi yuzlen aṭas idammen: - Ini-d ammi, acu tebɣiḍ ad meyzeɣ di dqayeq-iw tineggura; Ɣas ini-d ur cli eɣ ara. Yenna-yas: - Nnan-ed kra,ɣas nek ur walaɣ s yiman-iw, belli limam-nneɣ nɣan-t iḍelli umbe d taẓallit n l ica. Nnan-as belli d netta i d ak-ed-yefkan ismawen-nsen. Anect-a dayen i wumi sliɣ di tezniqt-nneɣ. Nek iqiḥ ur walaɣ s yiman-iw… Dɣa nniɣ-as ger-i d yiman-iw belli lmut yiwet. Nniɣ-as ɣas ur mmuteɣ ara nek d Ḥamid seld iḍelli, ihi ass-a ad mteɣ d baba-s ma yebɣa Ṛebbi. Yernu ar melmi ara regleɣ fell-asen? Dɣa ikker imir-en yeḥnunef s umured armi d yiwet n texxamt akken ad d-yawi yiwet n tduli. Iṣubb aqerruy-is, imi tikwal akka tett eddi-d terṣaṣt ɣer zdaxel n wexxam. Mi iṛuḥ ad as-ed-yekkes timegḥelt i wemɣar yufa-t yeckenṭeḍ deg-s s wayen yark i s-ed-yeqqimen n tezmert. Yessaki-t-id si tnafa-nni deg-i yezzer akken ad as-tt-id-yefk. Syin iddem-ed ikmes-it di tduli i d-yewwi si texxamt, imi yebda wemɣar ad t-tkečem tawla n tesmeḍ. I emeṛ Ɛumaṛ timegḥelt s sin ikarṭac. Dɣa yuẓa ɣer tama n ṭṭaq seg ansi i tt-iwehha ar widak d-ikaten s rṣas s axxam. Iqqim ɣef tgucrar, iḍaren-is la ttargigin am snat tɣunam. Syin irfed znad iṣerreḥ-as. Seg makken ur yuɣ ara tannumi, tejbed-it tmegḥelt s igenni anda yeṭṭarḍeq we baṛ deg iri n ṭṭaq i wumi yessufeg yiwet n teɣmeṛt. Si texxamt ɣer tayeḍ, si ṭṭaq ɣer wayeḍ yettazal s waḥnunef di lqa a weqcic yettun belli qrib yemmut sin wussan meqbel. Iččuṛ leǧyub userwal-is akked d ubalṭu-ines d ikeṛṭac s wacu yekkat ɣer baṛṛa. Ɣas ulamma ula d yiwen ubrid ur iḥuza yiwen si irebraben-nni i d-izzin i wexxam acu kan ur asen-yeǧǧa yara

Page 38: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

38

ad d-aẓen ɣur-es ula d yiwen n yiɣil. Ikkes-asen taẓana. Netta i t-yettawin i t-yettaran si sqef n wexxam ɣer texxamin n wadda. Ayen yark yeḥṛarten ad yeḥriret yides. Tuɣal-as timegḥelt s wacu yekkat amzun d afus-is-nniḍen. Ikcem-it ḥamu-nni akked tiselbi-nni n win yeẓran iman-is yezmer ad yemmet ger dqiqa d tayeḍ. Dɣa yebda yettčihid mebla aḥbas armi yuɣal yenṭeḍ u yeddukel deg imi-s ucihed akked nnefs yettnefis. Seg umecwaṛ ɣer wayeḍ yettuɣal-ed ɣer tlemmast uḥanu anda yeẓẓel mass Qebbani, yettami-yas tamgarṭ-is, yettmuqul ma yella yewweḍ la fu n Ṛebbi neɣ mazal. Yal tikelt yettaf-it-in yuɣal d awṛaɣ ugar n wayen yella meqbel. Dɣa din ad icihed fell-as akken yezmer ad icihed ɣef yiwen yemmuten. Iẓra ger-as d yiman-is d awezɣi, u d lmuḥal ad fɣen seg uxxam skud mazal arrac-nni umadaɣ tezzin i wexxam. U nitni mači d widak ara iqeblen ad ttuɣelben s wemɣaṛ acaraf neɣ s weqcic ungif am netta. Ula d nitni ad bɣun ad d-rren ttaṛ. Akka i teddunt temsal. Imuqel Ɛumeṛ ɣer tkarṭunt n tkaṛṭac i d-yufa lḥal ur yewwiḍ ara wezgen i d-yegran deg-s dɣa yemṛareɣ ɣef ukaṛlaj akken ad yeste fu si eggu n tmegḥelt ẓẓayen aṭas fell-as. Tafekka-ines tuɣal tedduz si tesmeḍ akked tagdi n lmut. Iḥulfa daɣen i tagdi n widak yellan di baṛṛa. Syin s umured yewweḍ ɣer wemɣar yeẓlen am ujebbad di tlemmast uḥanu di tferṣadit. Mi yewweḍ ɣur-es, isers-as daɣen aḍad-is ɣef uzar ameqran n temgarṭ akken ad iẓer ma yella mazal-it yedder. D tafrara, tebda tafat la d-tneqqeṛ ɣef taddart n sidi Ɛetman, yekker Ɛumeṛ seg yidi-s n mass Qebbani anda yella yeẓẓel i weste fu, qbala ɣer sqef seg anda ara d-i ass akken ilaq tikli irebraben. Yugad ad d-zeḍmen umbe d mara walin yewweḍ-ed lefjer meqbel ad awḍen s ayen bɣan. Dɣa s tmegḥelt ɣef uzagur am isura iwala di tilibizyu, inṭew d asawen, ɣer sqef n wexxam. Akken kan yewweḍ yebda asufeɣ n lewǧah ar yal tama anda llan irebraben. Inna-yas akka ad ẓren belli mazal-aɣ d irgazen u ma bɣan ad d-aɣ-nɣen ilaq ad fken kra seg-sen d asfel. Syin ikemmel Ɛumeṛ tiyta, armi iḥulfa i weẓɣal i d-yulin seg uzzal n tmegḥelt. Ticki iwala abeḥnuq neɣ ahat d tamecwaṛt tamellalt i d-yettwarefden deg igenni. Iwhem d acu-tt. Ur yumin ara iman-is

Page 39: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

39

mi iwala limam n taddart ad d-ileḥḥu srid s axxam; deffir-es cwiṭ, yedda-d gma-s n mass Qebbani. Dɣa yuzzel-ed si sqef ɣer tewwurt, yelli-yasen-d. Nutni qbala d tazla ɣer wemɣar-nni yeẓlen di tlemmast n wexxam. Ufan-t-in yettwakmes am ubelluḍ zdaxel n tduliyin n yizem yellexsen yark d idammen. Ḥala taqadumt-is tawraɣt i d-yettbanen seg-s. Ula d claɣem-is amzun ikcem-iten ccib. Ayen yeswehmen limam akked gma-s, dakken ufan-t-in mazal-it la d-yettara nnefs amzun d taguni i yeṭṭes. Dɣa akken walan anect-en ṭfen-tt d tazla ɣer ufergut n yiwen uqcic n taddart. Amecwaṛ kan iḥbes-ed zdat tewwurt n wexxam yeṭṭuṭcen yeflan am tseksutt. D abrid ar ttbiṭaṛ n Blida. Iqqim limam ɣer tama n Ɛumeṛ, la s-issefeḍ tidi uɣebbar yeqquren ɣef unyir-is. Ismekta-yas-ed belli ass-agi mači di lǧama iẓẓullen lefjer. Dɣa yeṭṭerḍeq weqcic d taḍsa, yenna-yas-ed: - Ǧa leɣ nɣan-k warraw n leḥram. Nnan-iyi-d belli s axxam i n-zeḍmen. Yerra-yas-ed limam s ucmumeḥ: - Nwala-k-id seg uxxam n si Faṛuq amek isen-txedmeḍ iḍ-agi. Teskufareḍ-ten. Nebɣa ad d-nass ɣurwen wten-aɣ-ed s uḥlalas. dɣa nuɣal. Lemmer ad tezreḍ acḥal ḥdaqren fell-awen. Dɣa keč, uɣalen amzun ččan ṛṛaǧ seg-k. Ulac amek ur xdimen ara akken ad k-id-awḍen, ur zmiren ara …ma d nek nniɣ-asen mi d-ṛuḥen ɣur-i belli ayen i d-yenna si Qebbani d ayen i t-ye nan netta, ur ttkaɣ ara deg-s. Ẓriɣ imir-en mazal i d-tewweḍ deg allaɣ-nsen tegnitt anida nɣen limamat am nek. Dɣa unfen-iyi. Ddiɣ-ed deffir-nsen ad asen-sfehmeɣ belli ayen i d-yenna fell-asen mači d ajqeṛṛi-nsen, acu kan d tiɣri kan n wemɣar i wumi yemmut mmi-s s yiwet n lmut tucmitt. Di lawan-nni i s-ed-yettmeslay limam, isers weqcic taqerruct-is ɣef tayett-is. Dɣa yeɣli yeṭṭes. Aneggaru-yagi ur as-ifaq ara armi d makken i d-yeɣli ɣer irebbi-s. Yebɣa ad d-iru seg ayen akka yeḍran d weqcic-agi: nɣan-as ameddakel-is zdat-es, akken sin wussan umbe d uɣallen-d ad t-nɣen netta. U yewwas seg ussan-agi i d-iteddun, mebla ccek, ad uɣalen tikelt nniḍen ɣur-es. Dayen tura ɣur-sen yettwaḥseb am win yemmuten.

Page 40: Tufga Taneggarut (tullist) n Aït Kaci Mohamed Arab

40

Yeqqim akken, s weqcic yeẓlen ɣef taɣma-s, ur la yetteḥṛirit ara, yiwen akken umecwaṛ meqqṛen; Ur yebɣa yara ad t-id-yessaki. Imi la ca iwala-t-id amek isen-d-yeṭṭef i yelmeẓyen-nni i d-yezzin i wexxam n mass Qebbani. Ɣas ula d yiwen ubrid ur iḥuza alba ḍ seg-sen, acu kan yesseṛwa-yasen timeṛzuga. Imi mkul mara d-iqarreb yiwen seg-sen yeṭṭaweḍ-it-id we baṛ ar tama-s. Qlalḥen fell-as ajel uqlileḥ. U ɣef ayagi, yeẓra ḥala tuɣalin ara d-uɣallen yewwas ɣur-es, ass-a neɣ azekka , neɣ ass nniḍen. Imekta-d imir-en belli d lawan ad sahlen, dɣa yessaki-it-d si tnafa-s. Yenna-yas: -Tezriḍ, d lawan, ad tṛuḥeḍ ɣer Blida. Ass-agi ad tegneḍ din ɣer mmi-s n xali. Azekka ad iḍul webrid-ik, imi ad k-cegg eɣ ɣer yiwen umeddakel-iw di Wehṛen, yes a lkuca n weɣrum; Mači aṭas ayagi i yi-d-inna yeḥwaǧ axeddam. Din ad txedmeḍ ɣur-es. Ɣur-ek anda i d-tettuɣaleḍ. Beddel isem i yiman-ik, ur qqar i yiwen ansi i d-tusiḍ. Ma tejmeḍ yewwas imawlan-ik ini-yasen-d, d nitni ara n-iṛuḥen ɣur-ek. Neɣ akka, ur tettu yara ! Yenna-yas imir-en Ɛumeṛ : - i si Qebbani amek i teḍṛa yides. neɣ, ur yemmut-ara? Yerra-yas-ed limam: - Mass Qebbani, hatan di ttbiṭaṛ. Ma yella yura-yas Ṛebbi ad yemmet ass-a, ihi si lmut-is ulac anwa ara t-id-yessuksen. U ma yella yura-s Ṛebbi ad yernu cwiṭ di ddunit, anect-a dayen i yelhan i werraw-is d leḥbab-is. Ladɣa snat tmectaḥ-nni. Yyaɣ tura d lawan a nsahel. Kkren-d di sin seg umnaṛ n wexxam anda qqimen. S la qel ṭṭfen abrid ar temraḥt iṭaksiyen yettawin ɣer Lareb a. Mi wwḍen ɣer tsemmit n lḥara imuqel-ed Ɛumeṛ ɣer wexxam-nni n at Qebbani, iḥulfa imir-en mi iwala anect-en n tebrikt yeftutsen, belli dayen ur yettuɣal ara yark ad d-yuɣal ɣer taddart-agi-nsen. Dɣa yecmumeḥ.