Tony JohanssonEkonomisk-historiska institutionen, Lunds universitettony.johansson@ekh.lu.se

Kapitalisme og demokrati - Keynes og dagens situasjon i EuropaFöreläsning Melbu, ”Sommer-Melbu”, filosofiseminariet, 20120711

”In putting forward these proposals, the British representatives should make it clear that the measures/…/ which the Governing board can ask a country to take ´to improve its position´, if it has a substantial debit balance, do not include a deflationary policy, enforced by dear money and similar measures, having the effect of causing unemployment; for this would amount to restoring, subject to insufficient safeguards, the evils of the old automatic gold standard” John Maynard Keynes, april 1942

"The only effective remedy that remains is deflation…And this is exactly what the European Commission has correctly recommended." Domique Strauss-Kahn, april 2010 (då chef för Internationella valutafonden, IMF)

1. Eurokrisens anatomi. Är det en kris orsakad av:a) slarviga politiker och av att länder som inte var redo tilläts bli medlemmar?b) mekanismer skapade av euron och den gemensamma valutan?

2. Att möta krisenEU/eurogruppens hantering av krisen: 30-talsmetoden - åderlåtning för bättre hälsa

3. Finns det några alternativ? Fyra alternativa metoder att hantera internationella obalanser, med utgångspunkt i Keynes analys i Clearing-unionutkasten.

4. Kapitalism och demokrati - den gemensamma valutans trilemma.

1. Den som är satt i skuld är icke fri - de har tagit för stora lån, därför är det kris i euron2. De fuskade sig in/var inte kvalificerade 3. De jobbar för lite och går i pension i 40-årsåldern4. De har för stora välfärdsutgifter

Påstående: krisen är orsakad av slarviga politiker och lättjefulla, välfärdsknarkande folk i Grekland, Spanien, Portugal, Cypern och Irland

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20100

20

40

60

80

100

120

Bruttoskuldsättning som andel av BNP (i procent)

IrelandSpainGermany

%

Bruttoskuldsättning i euro12 som andel av BNP

  1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antal brott

Belgium 113,7 107,9 106,6 103,5 98,5 94,2 92,1 88,1 84,2 89,6 96,2 96,8 12

Ireland 48,5 37,8 35,5 32,1 30,9 29,6 27,4 24,8 25 44,4 65,6 96,2 2

Greece 94 103,4 103,7 101,7 97,4 98,6 100 106,1 105,4 110,7 127,1 142,8 12

Spain 62,3 59,3 55,5 52,5 48,7 46,2 43 39,6 36,1 39,8 53,3 60,1 2

France 58,9 57,3 56,9 58,8 62,9 64,9 66,4 63,7 63,9 67,7 78,3 81,7 8

Italy 113,7 109,2 108,8 105,7 104,4 103,9 105,9 106,6 103,6 106,3 116,1 119 12

Luxembourg

6,4 6,2 6,3 6,3 6,1 6,3 6,1 6,7 6,7 13,6 14,6 18,4 0

Netherlands

61,1 53,8 50,7 50,5 52 52,4 51,8 47,4 45,3 58,2 60,8 62,7 3

Austria 67,3 66,5 67,3 66,7 65,8 65,2 64,6 62,8 60,7 63,8 69,6 72,3 12

Portugal 49,6 48,5 51,2 53,8 55,9 57,6 62,8 63,9 68,3 71,6 83 93 6

Finland 45,7 43,8 42,5 41,5 44,5 44,4 41,7 39,7 35,2 34,1 43,8 48,4 0

Germany 60,9 59,7 58,8 60,4 63,9 65,8 68 67,6 64,9 66,3 73,5 83,2 10

Antal brott

7 4 4 5 6 6 7 7 7 7 9 10

France

OECDAustr

ia

Luxembourg

Slova

k Rep

ublic

Belgium

Hungary

Finlan

dIta

lySp

ainPolan

d

Netherl

ands

German

y

Czech Rep

ublic

Greece

United Kingd

om

Denmark

Switze

rlandIre

land

Swed

en

Portugal

50.0

52.0

54.0

56.0

58.0

60.0

62.0

64.0

66.0

68.0

Faktisk pensionsålder

Men Females

NetherlandsNorway

West GermanyGermany

FranceBelgium

LuxembourgDenmark

SwedenSpain

United KingdomAustriaFinland

ItalyCyprusIreland

MaltaPortugal

Greece

0 500 1000 1500 2000 2500

Antal arbetade timmar per sysselsatt

Average 2004-2009

Källor: Society at a glance 2009, OECD samt www.ggdc.net, total economy database

Sveriges finansminister Anders Borg och klimatläran"Svenska skattebetalare och andra skattebetalare ska inte behöva betala för att greker väjer att gå i pension vid 40-årsåldern. Det är oacceptabelt”

Notera: den grekiska arbetsproduktiviteten är drygt hälften av den tyska. Men den skillnaden kan endast lösas genom produktiva investeringar i Grekland.

Irelan

d

Netherl

ands

United Kingd

om

Luxembourg

Greece

Spain

Portugal

Finlan

dIta

ly

German

y

Denmark

Belgium

Austria

Swed

enFra

nce0

5

10

15

20

25

30

Sociala utgifter som andel av BNP 2007

Källa: OECD Fact Book, database

För omfattande välfärd – orsak till krisen?

Påstående: krisen är skapad av mekanismer skapade av euron och den gemensamma valutan1. Skuldsättningen möjliggjordes fallande räntor på statsskulder2. En gemensam ränta i ett suboptimalt valutaområde3. Ingen stabilisering/utjämning via växelkurserna – och ingen quick fix

genom valutadevalvering (extern devalvering)4. Destabiliserande kapitalflöden (som blev lönsamma p g a

mekanismer skapade av euron)5. Asymmetrin mellan att ha en gemensam valuta men inte gemensam

finanspolitik – ingen regional automatisk stabilisering

Resultat: divergens i konkurrenskraft, med åtföljande externa obalanser (underskott/överskott i utrikeshandeln)

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

-1

0

1

2

3

4

5

6 bondspread against germany

Spain Greece Ireland Italy Portugal

Fallande räntor i riskabla statsskulder

ECB:s uppdrag: att upprätthålla prisstabilitet (sysselsättning och tillväxt är underordnat detta mål) som ett genomsnitt för eurozonen

Som att ha ett centralvärmesystem som inte anpassas efter hur kallt det är utanför respektive dörr!

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

2009

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

Absolut inflationsavvikelse från eurozonens genomsnitt

Germany France Austria

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

2009

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

Absolut inflationsavvikelse från eurozonens genomsnitt

Ireland Greece Spain Portugal

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

2009

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

Absolut inflationsavvikelse från eurozonens genomsnitt

Belgium Netherlands Finland

Luxembourg Italy

Asymmetriska trender – det är det som är problemet

Asymmetriska chockerAsymmetriska positiva trender

Genomsnittlig/asymmetriska negativa trender

1999Q1

1999Q3

2000Q1

2000Q3

2001Q1

2001Q3

2002Q1

2002Q3

2003Q1

2003Q3

2004Q1

2004Q3

2005Q1

2005Q3

2006Q1

2006Q3

2007Q1

2007Q3

2008Q10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

ECB:s räntaLämplig ränta för TysklandLämplig ränta för Irland

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

-4

-2

0

2

4

6

8

10

Lämpliga räntenivåer för Grekland, Spanien och Portugal

GreeceSpainPortugalEuro area 3m ränta

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

-20%

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

Bytesbalans (% av BNP)

Germany IrelandGreeceSpainPortugalItaly

• Politiska mekanismer [ingen generell förklaring]

• Enskilda länders oansvariga finanspolitik• Reglerna för inträde ignorerades • Urvattningen av (motsättning i) tillväxt och

stabilitetspakten

•Mekanismer som skapas av den monetära unionen [klart viktigast, detta är en generell förklaring].

• Falsk trovärdighet – fallande statsskuldsräntor• Gemensam ränta i ett icke optimalt valutaområde• Ingen stabilisering via växelkurserna för enskilda länder

Urholkad konkurrenskraft

Eurokrisen – de två huvudkällorna sammanfattning

Skuldkris

Kris: EMU förhindrar nationellt anpassad penningpolitik och omöjliggör förändringar i nominell växelkurs

EU möter krisen

Strategin har gått ut på • 1) Framtvinga besparingar i syfte att sänka skuldbördan• 2) Framtvinga pris/lönesänkningar i de krisdrabbade

länderna i syfte att återskapa konkurrenskraften. Medvetna kränkningar av fackliga rättigheter

• 3) Institutionella förändringar i syfte att framtvinga bättre regelefterlevnad av reglerna i framtiden

• 4) Medvetna brott mot EU:s lagstiftning i syfte att lösa akuta problem (ECB:s självständighet, nobailoutklausulen)

Europas fackföreningsrörelser, fattiga och demokratier i skottlinjenGrekland 2012 i sammanfattning:• Den grekiska ekonomin krymper för femte året i rad• Arbetslösheten är över 20 procent, ungdomsarbetslösheten är 50 procent. • En fjärdedel av grekerna lever i fattigdom• Antalet hemlösa har exploderat• Rapporter om att utblottade föräldrar lämnar bort sina barn till barnhem•Statsskulden är 160 procent av BNP

EU:s och Sveriges (via IMF) svar är: Vi lånar er mer pengar om ni garanterar att pengarna går till att betala av skulderna till oss och våra banker. Men då måste ni:• Sparka 150 000 i den offentliga sektorn • Sänka minimilönen, så att de fattigaste 300 000 grekiska löntagarna, får en lön på under 6000 norska kronor i månaden i stället för 7000 norska kronor i månaden• Mellan parterna ingångna kollektivavtal har upphävts •Krossa fackföreningar som sätter sig på tvären (IMF-krav på Grekland, enligt Elmbrant 2012)•Inskränkt demokratisk styrning – EU-krav: avtala bort effekterna av allmänna val – Tyskt krav: skjut upp valet. Vill det sig väl kommer EU:s grekiska skuldslav att ha en skuld år 2020 som

uppgår till 120 procent av BNP. Fast det är en glädjekalkyl.

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 -12.0

-10.0

-8.0

-6.0

-4.0

-2.0

0.0

2.0

Strukturell budgetbalans

TysklandSpanienEuropaktens gräns

% a

v BN

P

Spanien 2010:Arbetslöshet : 20,1%Tillväxt (BNP/c):-0,6% Lösning: skär ner motsvarande 9,3 % av BNP

Tyskland 2003: arbetslöshet : 9,8% Tillväxt BNP/c: -0,3%Lösning: skär ner motsvarande 3% av BNP .

Tysk åtstramning under åren 2001-2007 skulle ha ökat obalanserna i konkurrenskraft och utrikeshandel i eurozonen!

Fler nya lagstiftningar är beslutade eller är på väg. Alla syftar till att minska finanspolitiskt manöverutrymme/begränsa löneökningar. Men finanspakten är allvarligast

Finanspakten förbjuder strukturella underskott större än

0,5 procent

Keynes analys i Clearingunion-utkasten (Keynesplanen inför Bretton Woods-förhandlingarna)

"Det är karakteristiskt för internationella [valuta]standarder som bygger på full konvertabilitet att den huvudsakliga anpassningsbördan läggs på det land som har underskott i sin betalningsbalans med omvärlden - det vill säga på det land som (i detta sammanhang) är den svagare och framför allt mindre i jämförelse med den andra sidan av skalan, vilket (för våra syften) är resten av världen."

Problem: länder som får underskott, sänker priser och löner för att återställa konkurrenskraften. Då sänks efterfrågan, konsumtionen faller, tillväxten faller, arbetslösheten ökar. Gör många samma sak samtidigt, blir resultatet internationell depression.

Finns det några alternativ?

Keynes förslag1. Skapa en internationell betalningsunion (clearing union) för handel

(current accounts) [kapitalrörelse, capital accounts) har länderna rätt att och bör, enligt Keynes, reglera].

2. Alla handelstransaktioner mellan länder går igenom denna betalningsunion. Nationell valuta utbyts inte, utan överföringar görs via en global, internationell bankvaluta (bancor).

3. Alla nationella valutor har en fast växelkurs gentemot bancor. Bancor är baserat på guldets värde (”based on”).

4. Alla nationella överskott och underskott bokförs i betalningsunionen. 5. Ingen ränta utbetalas för överskott. För underskott betalas ränta in.6. Länder som har överskott kan tvingas att skriva upp värdet på sin

nationella valuta. De kan också välja att lämna unionen. Eventuella överskott konfiskeras i sådana fall

7. Länder som har underskott kan tvingas att skriva ner värdet på sin valuta. De kan också tvingas ut ur unionen.

8. Stora och bestående överskott konfiskeras av betalningsunionen. Överskotten kan av betalningsunionens styrelse överföras/överskottslandet kan välja att överföra överskotten till ”the international investment board” the ”anti-depression board”.

Tänkt effektKeynes om sitt förslag: “The plan aims at the substitution of an expansionist, in place of a contractionist, pressure on world trade”.

Överskott och underskott tar ut varandra! Därför är överskott ett problem. Det representerar oanvänd konsumtion – och därför korresponderar överskott med oanvända resurser. Därför har överskottsländerna ett ansvar. De köper inte tillräckligt mycket av underskottsländerna. Om man kan förmå dem att expandera, så behöver inte underskottsländerna dra samma lika mycket.

Och…

Konkurrenskraft är alltid något relativt. Alltså istället för att underskottsländerna sänker sina priser och löner (interndevalvering/deflatering) kan överskottsländerna höja sina priser och löner (”inflatering”), alltså expandera sina ekonomier, öka efterfrågan.

Men är det värt mödan?

Är interndevalvering ineffektivt? För Keynes var svaret uppenbart och nära i tiden.De

nmar

k

Finl

and

Norw

ay

Swed

en

UK USA

Belg

ium

Fran

ce

Neth

erla

nds

Switz

erla

nd

Italy

Aust

ria

Germ

any

-0.3

-0.25

-0.2

-0.15

-0.1

-0.05

0

0.05

0.1

0.15

BNP/c förändring 1929-34Sterlingblocket - externdevalvering Guldblocket –interndevalvering Kontrolländerna – interndevalvering

men kapitalkontroller

Källa: Egna beräkningar på Maddisons data, kategoriseringar av länderna , Ljungberg (2003)

Kontrollblocket lämnar guldmyntfotens fria kapitalrörlighet 1931, men behåller de fasta växelkurserna och tvingas därför till fortsatt deflatering och massarbetslöshet. Sterlingblocket lämnar guldmyntfoten helt hösten 1931, valutorna deprecierar och en expansiv väg öppnas. Guldblocket är de länder som hänger fast längst i guldet. USA lämnar dock efter presidentbytet. Franklin D. Roosevelt förklarade: ”En nations inhemska ekonomiska situation är en viktigare faktor för dess välstånd än priset på dess valuta”. John M. Keynes sa: ”Roosevelt har fantastiskt rätt”

Är interndevalvering ineffektivt? För oss borde det vara lika uppenbart – det finns många nutida exempel.

Land År

Size of Devaluation (agains $)

Kvartal till vändning

Loss of GDP (från devalvering till vändpunkt)

Förändring i GDP, tre år efter devalveringen

Argentina 2001 -72,2 2 -4,9 17,2

Finland 1992 -23,9 4 -2,4 6,8

Georgia 1998 -36,8 1 -1,6 6,5

Iceland 2008 -32,6 6 -10,4 -5,7

Indonesia 1997 -82,5 5 -13,4 -7,9

Iran 1993 -95,9 4 -1,6 10,6

Italien 1992 -31,3 2 -1,7 6

Sweden 1992 -22,8 2 -0,4 8,9

UK 1992 -23,1 0 0 9,7

Lettland 2007 2,1 8 24,1 -21,3 2007 2008 2009 2010 2011 2012 201380

85

90

95

100

105

Change in real GDP-level and forecasts (2007=100)

Ireland Greece Spain Iceland Källa: Utdrag ur Weisbrot och Ray 2011, vilka sammanfattar: ”The average loss for countries with devaluations in crisis situations was 4.5 percent of GDP. This compares to a loss of 24.1 percent of GDP for Latvia during its recession, while it kept its exchange rate fixed”

Lettland med deflateringsmetoden i jämförelse

Island (extern devalvering) vs euro-kris

Källa: egna beräkningar

Går Keynesplanen att överföra till eurokrisen?

Men en åtgärd var förbjuden: ” the measures/…/ which the Governing board can ask a country to take… do not include a deflationary policy, having the effect of causing unemployment; for this would amount to restoring, subject to insufficient safeguards, the evils of the old automatic gold standard”

Keynes skriver följande om vad överskottsländerna ska göra

överfört till Eurozonen/överskottsländerna(Tyskland)

Expandera den inhemska efterfråganSänkt ECB-ränta och kvantitativa lättnader/ökade budgetunderskott i Tyskland

Öka värdet på den egna valutan Tyskland lämnar eurozonen/Grekland lämnar

Öka lönerna Ökade löner i Tyskland

Ge lån till länder med underutvecklad industri

Lån via Europeiska investeringsbanken till Sydeuropa med framtida intäkter som säkerhet, i syfte att öka produktiviteten.

Keynes metod är en lösning på den nuvarande eurokrisen, men inte en

metod att få euron sjöduglig

premisserna i Keynesplanen var * reglering av kapitalrörelserna, * fasta men justerbara växelkurser, * att penningpolitiken låg på nationell nivå.* full sysselsättning var det allt annat överordnade målet

För att implementera Keynes plan skulle krävas* Statlig kontroll av lönebildningen (möjligt men inte önskvärd)* Extern stabilitetspakt (möjlig, men moraliskt tveksam)* En absolut prioritering av full sysselsättning (inte förenligt med eurons fortlevnad)

Den gemensamma valutans trilemma - ett mål måste strykas

Att inte göra något: sänkt långsiktig tillväxt, högre genomsnittlig arbetslöshet, återkommande kostnadskriser, med åtföljande deflationskriser. Minskad handel genom neo-merkantilistiska strategier är sannolikt

Varje stat är i detta trilemmaEn valutaunion upplöser den öppna ekonomins trilemma för de inhemska fårhållandena men skapar ett nytt trilemma, den gemensamma valutans trilemma