Tony Johansson Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet tony.johansson@ekh.lu.se

  • View
    54

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Kapitalisme og demokrati - Keynes og dagens situasjon i Europa Föreläsning Melbu , ” Sommer-Melbu ”, filosofiseminariet, 20120711. - PowerPoint PPT Presentation

Text of Tony Johansson Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet tony.johansson@ekh.lu.se

Bild 1

Tony JohanssonEkonomisk-historiska institutionen, Lunds universitettony.johansson@ekh.lu.seKapitalisme og demokrati - Keynes og dagens situasjon i EuropaFrelsning Melbu, Sommer-Melbu, filosofiseminariet, 20120711

In putting forward these proposals, the British representatives should make it clear that the measures// which the Governing board can ask a country to take to improve its position, if it has a substantial debit balance, do not include a deflationary policy, enforced by dear money and similar measures, having the effect of causing unemployment; for this would amount to restoring, subject to insufficient safeguards, the evils of the old automatic gold standard John Maynard Keynes, april 1942

"The only effective remedy that remains is deflationAnd this is exactly what the European Commission has correctly recommended." Domique Strauss-Kahn, april 2010 (d chef fr Internationella valutafonden, IMF)1. Eurokrisens anatomi. r det en kris orsakad av:a) slarviga politiker och av att lnder som inte var redo tillts bli medlemmar?b) mekanismer skapade av euron och den gemensamma valutan?

2. Att mta krisenEU/eurogruppens hantering av krisen: 30-talsmetoden - derltning fr bttre hlsa3. Finns det ngra alternativ? Fyra alternativa metoder att hantera internationella obalanser, med utgngspunkt i Keynes analys i Clearing-unionutkasten.

4. Kapitalism och demokrati - den gemensamma valutans trilemma.Den som r satt i skuld r icke fri - de har tagit fr stora ln, drfr r det kris i euron2. De fuskade sig in/var inte kvalificerade 3. De jobbar fr lite och gr i pension i 40-rsldern4. De har fr stora vlfrdsutgifter

Pstende: krisen r orsakad av slarviga politiker och lttjefulla, vlfrdsknarkande folk i Grekland, Spanien, Portugal, Cypern och IrlandBruttoskuldsttning i euro12 som andel av BNP199920002001200220032004200520062007200820092010Antal brottBelgium113,7107,9106,6103,598,594,292,188,184,289,696,296,812Ireland48,537,835,532,130,929,627,424,82544,465,696,22Greece94103,4103,7101,797,498,6100106,1105,4110,7127,1142,812Spain62,359,355,552,548,746,24339,636,139,853,360,12France58,957,356,958,862,964,966,463,763,967,778,381,78Italy113,7109,2108,8105,7104,4103,9105,9106,6103,6106,3116,111912Luxembourg6,46,26,36,36,16,36,16,76,713,614,618,40Netherlands61,153,850,750,55252,451,847,445,358,260,862,73Austria67,366,567,366,765,865,264,662,860,763,869,672,312Portugal49,648,551,253,855,957,662,863,968,371,683936Finland45,743,842,541,544,544,441,739,735,234,143,848,40Germany 60,959,758,860,463,965,86867,664,966,373,583,210Antal brott7445667777910Kllor: Society at a glance 2009, OECD samt www.ggdc.net, total economy databaseSveriges finansminister Anders Borg och klimatlran"Svenska skattebetalare och andra skattebetalare ska inte behva betala fr att greker vjer att g i pension vid 40-rsldern. Det r oacceptabeltNotera: den grekiska arbetsproduktiviteten r drygt hlften av den tyska. Men den skillnaden kan endast lsas genom produktiva investeringar i Grekland. Fr omfattande vlfrd orsak till krisen?Pstende: krisen r skapad av mekanismer skapade av euron och den gemensamma valutanSkuldsttningen mjliggjordes fallande rntor p statsskulderEn gemensam rnta i ett suboptimalt valutaomrdeIngen stabilisering/utjmning via vxelkurserna och ingen quick fix genom valutadevalvering (extern devalvering)Destabiliserande kapitalflden (som blev lnsamma p g a mekanismer skapade av euron)Asymmetrin mellan att ha en gemensam valuta men inte gemensam finanspolitik ingen regional automatisk stabilisering

Resultat: divergens i konkurrenskraft, med tfljande externa obalanser (underskott/verskott i utrikeshandeln)

Fallande rntor i riskabla statsskulder

ECB:s uppdrag: att upprtthlla prisstabilitet (sysselsttning och tillvxt r underordnat detta ml) som ett genomsnitt fr eurozonenSom att ha ett centralvrmesystem som inte anpassas efter hur kallt det r utanfr respektive drr!Asymmetriska trender det r det som r problemetAsymmetriska chockerAsymmetriska positiva trenderGenomsnittlig/asymmetriska negativa trender

Politiska mekanismer [ingen generell frklaring]

Enskilda lnders oansvariga finanspolitik Reglerna fr intrde ignorerades Urvattningen av (motsttning i) tillvxt och stabilitetspakten

Mekanismer som skapas av den monetra unionen [klart viktigast, detta r en generell frklaring].

Falsk trovrdighet fallande statsskuldsrntorGemensam rnta i ett icke optimalt valutaomrdeIngen stabilisering via vxelkurserna fr enskilda lnder

Urholkad konkurrenskraft

Eurokrisen de tv huvudkllorna sammanfattningSkuldkrisKris: EMU frhindrar nationellt anpassad penningpolitik och omjliggr frndringar i nominell vxelkursEU mter krisenStrategin har gtt ut p 1) Framtvinga besparingar i syfte att snka skuldbrdan2) Framtvinga pris/lnesnkningar i de krisdrabbade lnderna i syfte att terskapa konkurrenskraften. Medvetna krnkningar av fackliga rttigheter3) Institutionella frndringar i syfte att framtvinga bttre regelefterlevnad av reglerna i framtiden4) Medvetna brott mot EU:s lagstiftning i syfte att lsa akuta problem (ECB:s sjlvstndighet, nobailoutklausulen) Europas fackfreningsrrelser, fattiga och demokratier i skottlinjenGrekland 2012 i sammanfattning: Den grekiska ekonomin krymper fr femte ret i rad Arbetslsheten r ver 20 procent, ungdomsarbetslsheten r 50 procent. En fjrdedel av grekerna lever i fattigdom Antalet hemlsa har exploderat Rapporter om att utblottade frldrar lmnar bort sina barn till barnhemStatsskulden r 160 procent av BNP

EU:s och Sveriges (via IMF) svar r: Vi lnar er mer pengar om ni garanterar att pengarna gr till att betala av skulderna till oss och vra banker. Men d mste ni: Sparka 150 000 i den offentliga sektorn Snka minimilnen, s att de fattigaste 300 000 grekiska lntagarna, fr en ln p under 6000 norska kronor i mnaden i stllet fr 7000 norska kronor i mnaden Mellan parterna ingngna kollektivavtal har upphvts Krossa fackfreningar som stter sig p tvren (IMF-krav p Grekland, enligt Elmbrant 2012)Inskrnkt demokratisk styrning EU-krav: avtala bort effekterna av allmnna val Tyskt krav: skjut upp valet. Vill det sig vl kommer EU:s grekiska skuldslav att ha en skuld r 2020 som uppgr till 120 procent av BNP. Fast det r en gldjekalkyl.Tyskland 2003: arbetslshet : 9,8% Tillvxt BNP/c: -0,3%Lsning: skr ner motsvarande 3% av BNP .

Tysk tstramning under ren 2001-2007 skulle ha kat obalanserna i konkurrenskraft och utrikeshandel i eurozonen!Fler nya lagstiftningar r beslutade eller r p vg. Alla syftar till att minska finanspolitiskt manverutrymme/begrnsa lnekningar. Men finanspakten r allvarligastFinanspakten frbjuder strukturella underskott strre n 0,5 procent Keynes analys i Clearingunion-utkasten (Keynesplanen infr Bretton Woods-frhandlingarna)

"Det r karakteristiskt fr internationella [valuta]standarder som bygger p full konvertabilitet att den huvudsakliga anpassningsbrdan lggs p det land som har underskott i sin betalningsbalans med omvrlden - det vill sga p det land som (i detta sammanhang) r den svagare och framfr allt mindre i jmfrelse med den andra sidan av skalan, vilket (fr vra syften) r resten av vrlden."

Problem: lnder som fr underskott, snker priser och lner fr att terstlla konkurrenskraften. D snks efterfrgan, konsumtionen faller, tillvxten faller, arbetslsheten kar. Gr mnga samma sak samtidigt, blir resultatet internationell depression.

Finns det ngra alternativ?Keynes frslag

Skapa en internationell betalningsunion (clearing union) fr handel (current accounts) [kapitalrrelse, capital accounts) har lnderna rtt att och br, enligt Keynes, reglera].Alla handelstransaktioner mellan lnder gr igenom denna betalningsunion. Nationell valuta utbyts inte, utan verfringar grs via en global, internationell bankvaluta (bancor).Alla nationella valutor har en fast vxelkurs gentemot bancor. Bancor r baserat p guldets vrde (based on).Alla nationella verskott och underskott bokfrs i betalningsunionen. Ingen rnta utbetalas fr verskott. Fr underskott betalas rnta in.Lnder som har verskott kan tvingas att skriva upp vrdet p sin nationella valuta. De kan ocks vlja att lmna unionen. Eventuella verskott konfiskeras i sdana fallLnder som har underskott kan tvingas att skriva ner vrdet p sin valuta. De kan ocks tvingas ut ur unionen.Stora och bestende verskott konfiskeras av betalningsunionen. verskotten kan av betalningsunionens styrelse verfras/verskottslandet kan vlja att verfra verskotten till the international investment board the anti-depression board.

Tnkt effektKeynes om sitt frslag: The plan aims at the substitution of an expansionist, in place of a contractionist, pressure on world trade.

verskott och underskott tar ut varandra! Drfr r verskott ett problem. Det representerar oanvnd konsumtion och drfr korresponderar verskott med oanvnda resurser. Drfr har verskottslnderna ett ansvar. De kper inte tillrckligt mycket av underskottslnderna. Om man kan frm dem att expandera, s behver inte underskottslnderna dra samma lika mycket.

Och

Konkurrenskraft r alltid ngot relativt. Allts istllet fr att underskottslnderna snker sina priser och lner (interndevalvering/deflatering) kan verskottslnderna hja sina priser och lner (inflatering), allts expandera sina ekonomier, ka efterfrgan.

Men r det vrt mdan?

r interndevalvering ineffektivt? Fr Keynes var svaret uppenbart och nra i tiden.Klla: Egna berkningar p Maddisons data, kategoriseringar av lnderna , Ljungberg (2003)Kontrollblocket lmnar guldmyntfotens fria kapitalrrlighet 1931, men behller de fasta vxelkurserna och tvingas drfr till fortsatt deflatering och massarbetslshet. Sterlingblocket lmnar guldmyntfoten helt hsten 1931, valutorna deprecierar och en expansiv vg ppnas. Guldblocket r de lnder som hnger fast lngst i guldet. USA lmnar dock efter presidentbytet. Franklin D. Roosevelt frklarade: En nations