Till åttondeklassarnas föräldrar

Kriser och stöd för att klara av dem

Indelning av kriser

• Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från det gamla och växa in i det nya. Inkluderar växtvärk.

• Situationskriser; plötsliga, oväntade situationer som ofta upplevs som traumatiska och som orsakar smärta, kräver förändring och anpassning och skakar om invanda strukturer

Källa: Röning, T. 2009

Utvecklingskriser under ungdomsåren

• Att avstå från omvårdnaden och tryggheten i barndomshemmet, att sörja detta

• Att ta kontroll över den egna sexualiteten och att anpassa sig till de förändringar som puberteten för med sig, att bli sig själv

• Att bli en del av samhället och dess värderingar, mänskliga relationer och gemenskaper, att hitta sin egen väg och plats

• Någon kan gå igenom ett utvecklingsskede obemärkt, medan det för någon annan kan innebära en stor kris.

Källa: Röning, T. 2009

Vilka faktorer gör det svårare att lösa utvecklingskriser

• En kris inom familjen tär på en ung persons kraftresurser. Den unga är tvungen att kväva sin ilska och sitt uppror. Tar ett alltför tidigt hopp framåt eller fastnar i ett tidigare skede.

• Den unga skadar sig själv när han/hon söker sin egen väg, stöd och gemenskap saknas, skam, den unga överger sig själv

• Inget motstånd från föräldrarna vid frigörelsen, man blir kvar "i smeten" eller i fällan med "kompisföräldrar"

• Alltför begränsade strukturer, den unga kan inte frigöra sig själv

• Andra kriser (t.ex. egen sjukdom, flytt)

Källa: Röning, T. 2009

När behöver den unga särskilt stöd?

Många symptom kan höra till en normal utveckling; en utvecklingskris kan innefatta depression och ångestkänslor – till psykisk sjukdom hör dock vanligtvis nedsatt funktionsförmåga och hinder för den ungas utveckling. Ständig upprördhet hör inte heller till en sund ungdomstid

Det kan vara särskilt svårt att se skillnad på depression och normala humörsvängningar. Allvarliga sömnrubbningar eller kraftiga humörsvängningar från en ytterlighet till en annan hör t.ex. inte till den normala utvecklingen

Källor: Salonen, K. 2007.

Särskilt stöd behövs:

Då det är svårt att hantera de psykiska reaktionerna och de i väsentlig grad stör det vardagliga livet och inte blir lättare att hantera med tidenPsykiskt illamående syns ofta i form av fysiska symptomFörsämrat humör: gråtmildhet, långvarig nedstämdhet och depression, ständig irritation, spändhet och ilska.Upplevelsen av välbefinnande försvinner: fritidsintressen lämnas bort, ingen initiativförmåga, apati, drar sig undan mänskliga relationer och aktiviteter

Det är viktigt att problemen identifieras och den unga får stöd så tidigt som möjligt!

En god psykisk hälsa behövs när man ska lösa problemsituationer• Att hantera ångest• Att bearbeta förluster och klara av dem• Förmåga att anpassa sig (och förmåga att låta bli

att anpassa sig till skadliga förhållanden)• Att acceptera förändringar• Att förstå och strukturera verkligheten• Förmåga att skilja det inre från det yttre• Självuppfattning (självkännedom,

självuppskattning)• Förmåga att klä bekymmer, känslor och behov i

ord• Förmåga att lösa konflikter, både i tankarna och vid

social växelverkanKälla: Röning, T. 2009

Hur hjälpa en ung person?• Familjens stöd, kompisarna och en trygg

vardag• Försök lägga märke till beteenden som

avviker från det normala hos den unga• Diskutera med den unga• Lyssna och ge stöd i vardagen• Förringa inte situationen• Tveka inte att söka hjälp (skolkuratorn, -

psykologen, -läkaren, -hälsovårdaren) • Ta med den unga till jour- och

förstahjälpmottagningen vid akuta fallKälla: Salonen, K. 2007.

Den ungas egna kraftresurser som hjälp vid en kris

• En god fysisk hälsa och arvsanlag• Positiva tidiga mänskliga relationer• Tillräckligt god självkänsla• Känsla av att vara accepterad• Förmåga att lösa problem• Förmåga att hantera konflikter• Tillfredsställande mänskliga relationer

Källa: Heiskanen, T. 2007

Var kan man få hjälp?• Socialt stödnät (föräldrar, skolans

elevvårdspersonal, kompisar)• Hjälpinstanser (SMS, kriscenter, MLL,

hjälptelefon)• En trygg livsmiljö• Att bli hörd och ha möjlighet att

påverka

Källa: Heiskanen, T. 2007

Faktorer bakom psykiskt illamående

• Barn och ungdomar reagerar lätt på förändringar i omgivningen

• Känsla av otrygghet (rädsla för våld, rädsla för att förlora en närstående)

• Mobbning och i samband med mobbningen nedstämdhet och ett självdestruktivt beteende

• Brist på självkänsla• Avsaknad av vuxna• Ensamhet• Problem i familjen: sjuka föräldrar, ekonomiska svårigheter,

arbetslöshet• Problem i skolan: inlärningssvårigheter, skolarbetet känns

tungt, läs- och skrivsvårigheter, omfattande frånvaro• Förändrad livsrytm, brådska, kortare sömn, oregelbundna

måltider, för litet motion

Hur kan en vuxen hjälpa?• Tar den unga på allvar, är intresserad, är

närvarande• Reder alltid ut vad problemet är• Kan hantera och uttrycker sina känslor, osäkerhet,

kaos, sorg, irritation• Kommunicerar tydligt respekt och godkännande,

klär också den ungas situation i ord.• Den vuxna strävar efter att först förstå och sedan

agera (den unga gör vanligtvis tvärtom)• Den vuxna tar reda på var man kan få hjälp• Den vuxna ser till att den unga får lämpligt stöd

och rätt hjälp• Den vuxna ser till att strukturerna förblir desamma

och att livet fortsätter (t.ex. i klassen)Källa: Röning, T. 2009

Den egna kommunens och skolans strukturer vid hantering och behandling av en ung person i kris:

Överlevnadsstrategier (Ayalon 1995)

• Social överlevare• Emotionell överlevare• Intellektuell överlevare• Kreativ• Själslig överlevare• Fysiologisk överlevare

Källa: Hannukkala, M. & Törrönen, S. 2009.

Den ungas sexuella utveckling och psykiska hälsa

Sexualitet • Varje människa har en egen sexualitet.• Sexualiteten kan hanteras ur en etisk, psykisk,

intellektuell, social, biologisk, fysisk, anatomisk, själslig och kulturell dimension.

• Sexualiteten är individuell, och därför bör man också diskutera sexualitet på ett individuellt plan med en ung person.

• Dialogen väcker förälderns och den ungas egna tankar och uppfattningar om sexualitet.

• Det sätt på vilket fostraren upplever sin egen sexualitet förmedlas också till den unga.

• Ett stereotypt tankesätt ger ofta flickorna mer utrymme att tala om frågorna, medan pojkarna å sin sida ofta lämnas ensamma med sina funderingar.

Källa: Bildjuschkin, K. & Ruuhilahti, S. 2008. Seksiä vaatteet päällä. Helsingfors: Tammi.

Sexuell utveckling: tidpunkt

• Människans sexuella tillväxt och utveckling förekommer under alla skeden av livet.

• Puberteten utgör vanligtvis den största förändringen på grund av den hormonella tillväxten.

• Barndomens sexualitet och kroppslighet utgör grunden för alla senare erfarenheter och internaliseringar.

Källa: Röning, T. 2009

Sexualkunskapen som skydd

• Rätt information• Förstärkning av det positiva• Gränsdiskussion• Ökad självreflektion• Undervisning i metoder• Uppmuntran• Stöd• Återspegling

Källa: Röning, T. 2009

Den vuxna som sexualupplysare?

• Berätta fakta och bevara hemligheter• Egen intimitet• Mängden information vs.

erfarenhetsbaserad inlärning• Förmåga att ge, förmåga att ta emot• Åldersgruppen vill överge de vuxna,

överskrida de gränser en vuxen har satt upp

Källa: Röning, T. 2009

Metoder

• Modeller för allt• Undervisning• Den vuxna vet, agerar inte• Vuxenlivet lockar• Draghjälp av jämnåriga (t.ex. vid

utveckling av moralen)• Möjliggörande

Källa: Röning, T. 2009

Ytterligare information

• Väestöliitto– www.vaestoliitto.fi/murkun_kanssa/– www.seksuaaliterveys.org– Poikien puhelin: 0800-94884. Vardagar

kl. 13-18.– Ungas öppna dörrar: 09- 644 066

må–fr 13–15.