Tidskriften Betong nr 4, 2010

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

HEPP! VI ÄR NOMINERADE TILL

SVENSKA DESIGNPRISET 2010!

TEKNIKMiljövänligare betong med ultrafi na partiklar

DESIGNLjusskulpturer gjorda

i favoritmaterialet

NR 4/2010 PRIS: 49 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

4

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 4/2010

MÄNSKLIGTIngvar Nohlin berättar varför Turning Torso blev så dyrt

www.betong.se / RÖSTA FRAM ÅRETS BÄSTA YRKESMÄN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER/ ANMÄL DIG TILL BETONGGALAN/ NYHETER FRÅN BETONGBRANSCHEN VARJE DAG!

EMPORIASKANDINAVIENS

STÖRSTA KÖPCENTER

Maxad betong

MAX SATSAR PÅ MILJÖN

77 procent av STORBRÄNDERNA DRABBAR TRÄHUS

BET0410_1_52_omslag.indd 1 2010-09-01 10:27:49

Grace Construction Products

N Y H E T - ADVA® XR™ 3018ADVA® XR™ 3018 är en nyutvecklad flyttillsats till fabrikstillverkad betong därfokus ligger på förbättrad ekonomi för användaren utan att göra avkall pågoda flytegenskaper och bra öppethållande.

En andra stor fördel med produkten är att nygjutna ytor kan bearbetas medlätthet utan att klistra mot verktyg och annan utrustning. ADVA XR 3018 gerbra betong och god ekonomi till de flesta betongsorter, inklusive anläggnings-betong.

Kontakta Grace och boka din provning.

www.graceconstruction.com 042-16 78 00

Specialisterna på flyttillsatserhar också en standardlösning.ir

eo.s

e

BET0410_annonser.indd 2 2010-09-01 16:55:59

INNEHÅLLNR 4/2010

22

14 Emporia

Vi besöker Restaurang 222.

Malmöprofi len Ingvar Nohlin tar oss med till Skandinaviens största köpcenter.

ARTIKLAR & REPORTAGE14 Projektet | EmporiaSkandinaviens största köpcenter växer just nu upp i Malmö. Ett elementbygge i storformat. Tidskriften Betong har träffat projektchef Ingvar Nohlin.

23 BETONGNOMINERADE!På Betonggalan den 23 september tillkännages de sju vinnarna till Tidskriften Betongs priser. Här presenterar vi de nominerade och röstar gör läsarna på hemsidan.

24 Arkitektur | MaltaDetta nummers arkitekturreportage hämtar vi från Malta där vi besöker restaurang 222. En byggnad som integre-rats med den gamla ringmuren runt Valetta. Arkitekten själv, Chris Briffa, berättar.

28 Granskat | Storbränder77 procent av alla storbränder sker i trähus. Det visar vår ingående granskning av försäkringsbolagens statistik.

42 Miljö | MAXMax Hamburgerrestauranger har tagit fram en ny modell som kommer byggas i ett 50-tal exemplar runt om i landet.

4 Ledare

7 MixatGrafi sk betong à la Mikael Göransson och senaste konjunkturprognosen.

9 DesignatLjusskulpturer av Annika Nordenskiöld.

11 AktuelltPå Amiralsgatan i Malmö har betongstenar med titandioxid lagts ut.

41 Hallå därHallandsåstunneln har fått ett genombrott.

45 InspirationCaroline Henrysson på

ÅWL Arkitekter inspireras av Rue Quentin Bauchart i Paris.

48 Betong-föreningenBetongföreningens näste vd Richard McCarthy berättar om arbetet i kom-mittén för Betongbygg-nadsdagen 2010.

49 AnslagstavlanPå Signerat bidrar Ulf Redtzer med ett stycke industrihistoria.

50 MänskligtLinda Marend, vd på Link arkitektur, svarar på våra 18 frågor i detta nummer. Favoritordet är tillsammans.

45Fouquet Barrière

22 Emporias glasentréerEmporias dubbelkrökta entréer i laminerat glas.

33 Applicera impregnerings-medel rättRätt applicerat kan im-pregneringsmedel minska kloridinträngning med 70 procent, enligt Anders Selanders doktorsavhand-ling.

37 Ultrafi na partiklarCarsten Vogt berättar hur cement kan ersättas med ultrafi na partiklar utan att egenskaperna försämras.

I VARJE NUMMER! TEKNIK

BETONG 4/10 3

Malta

BET0410_03_innehall.indd 3 2010-09-01 14:25:47

Roger

Jenny

Julia

Johan

Alexandra

ROGER ANDERSSON

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH MELLANRUM, BLOGGAR PÅ BETONG.SE STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

LEDARE

4 BETONG 4/10

Vi ses på Berns!JAG ÄR FAKTISKT ganska glad. Den 23 september är det Betonggala på Stora Berns i Stockholm. Det har varit min dröm ända sen jag som ny i byggbranschen för tio år sen blev inbjuden till Årets byggen på Cirkus. Massor av folk, glam och glamour och stort fokus på byggbranschen.

Nu är Årets byggen historia och så också stora events i byggbranschen. Jag tycker även glammen och glamouren är borta. Kvar är mest gubbar som borde skärpas och tak som rasar.

Men nu blir det ändring. 600 personer kommer att fylla Berns och jag är glad. Och tack-sam. Tacksam att jag jobbar i en bransch som ställer upp. Själv har jag varken råd eller re-surser att bjuda så många. Men 20 sponsorer ställer upp och hjälper till att bjuda in, företag som förstår värdet av att sätta betongbranschen på kartan och synas från sin bästa sida.

Jag är också glad att vi kommer att dela ut sju priser i olika kategorier. Sju olika juryer har arbetat med att ta fram kandidater och vi har många värdiga vinnare bland dem. Så rösta med eftertanke, det är ju ni läsare som avgör vem som vinner genom att rösta på hemsidan fram till den 21 september.

Årets montageledare och Årets betongentreprenör är priser jag ser extra mycket fram emot att få dela ut. Det är yrkesgrupper som är oerhört viktiga för att resultatet ska bli bra. Och det är yrkesgrupper som sällan får något ljus på sig.

Jag tycker även att det var inspirerande att följa juryn som tog fram kandidaterna till Årets miljöpris. Vi kan presentera tre projekt där betongen verkligen har varit viktig för miljön och förhoppningsvis kan inspirera till fl era nya projekt. Betongen är på gång och tar plats i det hållbara byggandet.

Hoppas vi ses på Berns. Det blir ett stycke betonghistoria och tänk, jag sitter på första parkett.

» Massor av folk, glam och glamour och stort fokus på

byggbranschen. «VisionMed tyngd och kreativitetgör vi branschen stolt.

Utgiven av BETONGFÖRENINGENTidskriften BetongStorgatan 19Box 55684102 15 StockholmTelefon: 08-762 62 14Fax: 08-762 62 39www.betong.se

RedaktionCHEFREDAKTÖR Roger Andersson [email protected] Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: [email protected]: 0707-26 40 05

REDAKTÖRAlexandra Cederquist: [email protected]

Telefon: 0733-80 80 52

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: [email protected] Telefon: 0739-55 04 51

WEBBREDAKTÖR/FOTOGRAF Julia Persson: föräldraledig Telefon: 0702-34 35 38

REDAKTIONSRÅDKjell Wallin, Nathalie Bellan, Mats Emborg, Sten Forsström, Lennart Lif, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund och Anders Rönneblad.

AnnonserANNONSHUSET ABLinnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29

Patrik Swenzén [email protected]

Philip Otter [email protected]

Fredrik Johnsson [email protected]

PrenumerationMARIE BRUNNBERG ABBox 55763 22 HallstavikTelefon: 0175-216 50Fax: 076-765 37 [email protected]

PrisLösnummerpris: 95 SEK, finns även att köpa i utvalda Presstop-butiker.

Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

OmslagsbildEmporia av Boel Ferm

Klippt och skuretLÅGKONJUNKTUREN har inte

pressat priserna i byggsektorn. Det skriver Byggvärlden som

menar att ROT-avdraget är en av bovarna. Det blir

billigare för kunden ändå och då behövs inga sänkningar.

De statliga miljarderna till infrastrukturen är en

annan bov. De många entreprenaderna räcker till alla

utan prissänkningar.

SaxatYNGRE KVINNOR är duktigare, de är mer organiserade och har bättre framförhållning än män. Så säger Emporias projektchef Ingvar Nohlin i en intervju i detta nummer. Får se om det kommer resultera i några anmälningar till JÄMO eller DO? För tänk om han sagt samma sak om män?

BET0410_04_ledare_XXX.indd 4 2010-09-01 15:25:40

Med lång erfarenhet från branschen har vi noga valt de företag vi samarbetar med idag. Det är viktigt att våra kunder får ut maximalt av sina investeringar. Då är det angeläget att vi och våra partners har en gemensam syn på vad som är betydelse-fullt. Kombinerar vi detta med en nära kontakt med kunderna, kan vi leva upp till vårt motto, att det långsiktigt alltid skall vara lönsammare att vara kund till Pigmentec.

Pigment och maskiner för betongproduktion.

www.pigmentec.se

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

Color- and Technologycenter


Sveriges BNP-tillväxt förväntas bli förhållandevis stark under de närmaste åren. Det råder stigande optimist hos hushåll och företag. Sysselsättningen har ökat under 2010. Bostadsbyggandet vänder åter uppåt. Anläggningssektorn har sett en stadig tillväxt sedan 2008. Prognoserna talar för att vi kommer att gå mot en högkonjunktur men det finns också orosmoln som säger annat. Hur kommer det att bli?

Cementa har under ett antal år gett ut konjunktur- rapporter. Avsikten är att ge en bedömning av hur framtiden kommer att se ut för använd- ningen av betong på den svenska bygg- och anläggningsmarknaden. De grunddata vi bearbetar är hämtade från olika källor, som t.ex. SCB, Konjunktur- institutet, Finansdepartementet och Boverket. Årets rapport har vi tagit fram i samarbete med Prognoscentret AB.

Årets Konjunkturrapport kan du beställa genom att e-posta till [email protected]. Den går också att läsa på vår hemsida www.cementa.se.

Vi går mot ljusare tider

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57000 anställda i 50 länder.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Foto

graf

: Dan

iel H

ertz

ell


Utvalt & designatMIXAT

redaktör alexandra cederquist mejla [email protected]

Betong 4/10 7

Mikael Göransson som bland annat ligger bakom den gra-fiska betongen på en byggnad i kvarteret Tvålflingan på tele-fonplan i Stockholm, avslutar i dagarna ett stort uppdrag av Nacka kommun. Uppdraget har gått ut på att ”konstnärligt ge-

stalta” Sickla Gymnastikhall och Skuru Handbollshall. Det var för ganska exakt ett år sedan som Mikael Göransson började jobba med skisser och förberedelser. I april var den grafiska betongen på plats på fasaden, invändigt återstår dock en del jobb.

Han har frångått sin princip om att illustrera innehållet i byggnaderna och istället låtit de kommande verksamheterna påverka utseendet med motiv som känts relevanta.Uppdragssumman är 850 000 kr för Skuru och Sickla tillsammans.

Betonggrafik

JM expanderar ledningen i juni beslutade JMs koncern-ledning att utöka koncern-ledningen med två personer. Förstärkningen består av Sofia Ljungdahl, tillträdande chef för den utvidgade affärsenhe-ten JM Fastighetsutveckling samt Fredric Kastevik, vd JM Entreprenad. Fredric Kastevik får behålla sin nuvarande posi-tion som vd för dotterbolaget JM Entreprenad. Han började på JM 1997 och har tidigare arbetat som regionchef på JM Entreprenads anläggningsverk-samhet. Samtidigt som Sofia Ljungdahl och Fredric Kastevik tillträdde överlämnade Zdravko Markovski sitt nuvarande ansvar för de bägge affärsen-heterna JM Fastighetsutveck-ling och JM Produktion. Han kvarstår dock som ansvarig för affärsenheten JM Bostad Stock-holm. Förändringen genomför-des 1 juli. Seniorlägenheter för Stångåstaden nCC ConstruCtion Sverige bygger 60 seniorlägenheter för målgruppen 55+ i centrala Linköping på uppdrag av AB Stångåstaden. Ordern är värd 105 miljoner. De 60 hyresrät-terna byggs mitt i Linköping i hörnet S:t Larsgatan och Torkel-bergsgatan. Hyresrätterna ryms i tre byggnader som uppförs på dagens Tinnerbäcksparkering.

En del av de p-platser som försvinner, ersätts av ett garage i husen med 52 p-platser för allmänheten, men också 46 p-platser för de boende i huset. Hissar går direkt ner i garaget. Arbetet startade i augusti 2010 och beräknas vara klart i april 2012. Totalt sysselsätts 40 perso-ner varav 20 är NCC-anställda.

USA-orderSkanska har fått uppdraget att ansvara för byggledningen vid utbyggnaden av ett sjukhus i Napa County, Kalifornien. Kon-traktssumman uppgår till 73 miljoner dollar, motsvarande cirka 570 miljoner kronor, vilket inkluderas i orderingången för det andra kvartalet. Kontraktet avser en cirka 6 500 kvm stor utbyggnad som ska inrymma sex operationssalar, 20 intensivvårdsplatser och en laboratoriedel.

Byggnaden utformas för att möjliggöra en miljöcertifiering enligt det internationel-la miljöklassningssystemet LEED (Leadership in Energy and Environmental Design).

Genomförande och planering kommer att utföras med stöd av system för Lean Con-struction och Building Information Model, BIM. Arbetet på plats inleds i sommar och ska vara klart i slutet av 2012.

Ekonomin mot bättre tider efter nedGånGen i byggandet vänder marknaden sakta uppåt igen 2010 och 2011. Det visar den se-naste konjunkturprognosen från Sveriges Byggindu-strier (BI).

De offentliga infrastrukturinvesteringarna är på en stabilt god nivå och lokalbyggandet ökar de kommande åren.

Bostadsbyggandet ökar, vilket är en viktig grund-förutsättning för en god tillväxt. En utmaning för branschen under kommande år är att effektivisera alla processer. Det gäller även den kommunala planprocessen samt alla instanser som hanterar överklagande, något som är mer regel än undan-tag när det gäller dagens byggande. Minskande ledtider kommer ha en positiv inverkan på igång-sättningen. Staten bör även se över beskattningen avseende hyresfastigheter. I dagsläget, när subven-tionerna är borttagna, beskattas de högre än andra upplåtelseformer.

Foto

: Mik

ael

Gö

ran

sso

n

BET0410_07_mixat.indd 7 2010-09-01 16:18:20

X-SEED®

Vårt bidrag till hållbart byggande.Med vår unika accelerator blirdu effektivare och ännu mermiljövänlig genom minskadeCO utsläpp.2

BASF ABMetallvägen 42195 72 Rosersberg08-756 01 65www.basf-cc.se

Adding value to concrete


X-SEED®

Vårt bidrag till hållbart byggande.Med vår unika accelerator blirdu effektivare och ännu mermiljövänlig genom minskadeCO utsläpp.2

BASF ABMetallvägen 42195 72 Rosersberg08-756 01 65www.basf-cc.se

Adding value to concrete

BET0310_annonser.indd 5 2010-05-24 12:39:22BET0410_annonser.indd 8 2010-09-02 11:25:33

DESIGNAT

BETONG 4/10 9

DesignhoarKLAS LUCANDE har gjort handfatet »källa« för Betong-Design. I företagets sortiment fi nns även annat av betong, såsom bord, diskhoar och diskbänkar. Hand-fatet kostar 14 000 kronor.betongdesign.se

BetongpostBETONGFABRIKEN ägs av Eva Nyberg och Staffan Read som båda är arkitekter, Eva jobbar mest med inredning och möbler och Staffan Read med vanliga hus. Brevlådan kos-tar 12 000 kronor. betongfabriken.se

Massiv tårta MARIE-LOUISE OCH KRISTINA på Betong och

trädgård har ett antal produkter till försälj-ning, bland annat tårtor. Dessa kostar mellan

200 - 350 kronor beroende på storlek och dekoration.

betongochtradgard.blogspot.com

Ljuset genom betongen

ANNIKA NORDENSKIÖLD har precis haft en utställning

med ljusskulpturer i betong på galleri Kocks i Stockholm.

Nu säljs de på Svensk Slöjd på Nybrogatan för mellan

4 000 och 7 000 kronor.rita.se

BET0410_09_designat.indd 9 2010-09-01 16:03:07

Investera i en framtida bristvara – tystnad

Läs mer och se fi lmen om våra

hållbara bostadshus på strangbetong.se

I takt med att våra städer växer och förtätas kommer vi att ha mer och mer ljud omkring oss.

De betong element vi bygger våra hus av har en fantastisk förmåga att stänga ute störande

oljud som kan göra dig trött, ge dig huvudvärk och på sikt till och med höja ditt blodtryck.

Betongens tyngd och tjocklek gör att ett minimum av irriterande buller tränger igenom från

utsidan eller mellan våningsplanen och du får en sund och ljud isolerad miljö att bo eller

arbeta i. Det tycker vi är smartare byggande.


BETONG 4/10 11

– AMIRALSGATAN är en av Malmös mest trafi kerade gator med i snitt 21 500 for-don per dygn, säger Tomas Ohlsson, in-genjör på Gatukontoret i Malmö och ansvarig för projektet.

Halterna för kvävedioxid överskred MKN, miljökvalitetsnormen med tio pro-cent.

– Starka hade en ny produkt med mark-sten som innehåller titandioxid som de inte hade testat i större skala och vi hade en gata som vi behövde göra något åt, så vi beslöt att göra ett försök med de nya markstenarna på Amiralsgatans trottoa-rer, säger Tomas Ohlsson.

Titandioxid som utsätts för UV-strål-

ning kan genom sin fotokatalytiska för-måga omvandla kvävedioxid till vatten och nitrat. Men om effekten skulle vara märkbar och mätbar i gaturummet har inte testats tidigare i Sverige.

– Vi bytte ut 500 kvadratmeter trottoar-beläggning, vilket utgör cirka tio procent av gatuutrymmet. Kostnaden för plattor-na är cirka 50 procent högre i inköp, men räknar man på lagd yta blir kostnaden ca tio procent högre än konventionella be-tongplattor, säger Tomas Ohlsson.

Under ungefär ett år har nu mätningar gjorts i stadsluften och man har då mätt halten av NOx, som är en sammanräk-ning av halterna kväveoxid och kvävedi-oxid. För en vecka sen släpptes resultatet.

– Det var mycket bra. NOx – halten hade minskat generellt med fem procent. Vid gynnsamma vindriktningar tvärs gatan blir luften mer stillastående och minskningen kan bli så mycket som 15 procent, säger Tomas Ohlsson.

Ett intressant resultat var att direkt solljus inte hade någon effekt, vanligt dagsljus var tillräckligt för att reaktionen skulle komma igång.

Nu återstår att göra utvärderingar av resultatet.

– Vi måste sätta in det i ett sammanhang, var gör betongen mest nytta? Busshåll-platser kan vara ett användningsområde för det nya materialet där människor står

stilla och väntar i utsatta miljöer. Men det fi nns även andra föroreningar i luften och det kan behöva kompletteras med andra åtgärder, säger Tomas Ohlsson.

Mätningarna på Amiralsgatan gjordes tre meter ovanför markstenarna.

– Det var enbart för att instrumenten skulle få vara ifred. Men det skulle vara intressant att veta vad resultatet blivit om vi mätt lägre ner, till exempel vid 180 centimeter där människor andas in luften, säger Tomas Ohlsson.

Svaret fi nns kanske från mätningar på Borgo Palazzo Street i Bergamo. Där har hela gatan belagts med betong med titan-dioxid och vid mätningar på 180 centime-ter ovanför marken visas en reduktion av NOx på 20 procent jämfört med en mot-svarande asfaltsyta. Mätningar 30 centi-meter ovanför marken visar på en sänk-ning av NOx med 30 procent. .

På Amiralsgatan i Malmö har delar av trottoarerna bytts ut mot markstenar av betong som innehåller titandioxid. Syftet är att undersöka om titandioxid-belagda plattor kan bidra till att reducera stadsluften från kvävedioxider. Efter ett års mätningar kommer nu resultatet. /TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: TOMAS OHLSSON

BETONG RENAR LUFTEN I Flera kommuner

från både Sverige och Norge har visat intresse för den nya markbeläggningen

som reducerar halten av kvävedioxid i

luften.

MER OMAmiralsgatan i MalmöBESTÄLLARE: Malmö stad, gatukontoret

ENTREPRENÖR: Malmö stad, kommun-teknik

BYGGTID: 1 vecka i sept 2009, 1 vecka i april 2010

KOSTNAD: 200 000 kr (exkl plattor)

BETONGLEVERANTÖR: Starka

BETONGMÄNGD: 500 m2

RENAR LUFTEN I

MER OMMALMÖ

AKTUELLT

BET0410_11_aktuellt.indd 11 2010-09-01 17:15:22

VI GRATULERAR PÅ TIDSKRIFTEN BETONGS

95-ÅRSDAG!fest2.indd 12 2010-09-02 12:15:35

Fira med oss på Berns! 23/9 2010

Vi gratulerar på tidskriften Betongs

95-årsdag!

Sany Sweden AB www.sany.se

fest2.indd 13 2010-09-02 12:16:30

14 BETONG 4/10

PROJEKTET

MAL MÖ MAL MÖMAL MÖSHOPPING FÖR

Malmöborna är underutveck-lade i köpcenterhandling. Därför satsar Steen & Ström på Skandinaviens största köpcenter ute vid Hyllie i Malmö. Projektchef Ingvar Nohlin tar oss med. /TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM

BET0410_14-22_projektet.indd 14 2010-09-02 11:27:45

BETONG 4/10 15

MAL MÖ MAL MÖMAL MÖSHOPPING FÖR


16 Betong 4/10

projektet

Ingvar Nohlins anställning i Steen & Ström flyttades över till Advansia och det är under deras flagg han nu är projektchef och ansvarig för att de 45 delentreprena-derna får rätt entreprenör.

– Vi handlar bara upp företag där vår entreprenad utgör max hälften av deras årsomsättning. Det blir för dyrt om något företag inte kan leverera eller går i kon-kurs. Förhandla med en konkursförval-tare är inte så roligt, säger Ingvar Nohlin.

Därför var Strängbetong, Sveriges störs-ta elementtillverkare, ett naturligt val för betongelementen till stommen.

– Vi tog in dem tidigt i upphandlingen vilket var väldigt bra. De kom med lös-ningar och synpunkter som det var viktigt att veta tidigt. Annars hade vi fått rätta till saker senare och det hade blivit dyrare, säger Ingvar Nohlin.

Emporia är Strängbetongs största order någonsin och fabriken i Veddige gör inget

– AllA hAr fått gå, det blev bara jag kvar, säger Ingvar Nohlin och skrattar.

Vi har kommit in på historien om Tur-ning Torso, vilket är rätt oundvikligt när det gäller Ingvar Nohlin. Han var projekt-chef och en känd mediafigur för fem år sen när han fick förklara varför Turning Torso blev för sen och för dyr.

”Arkitekten Santiago Calatrava ville ha 1 850 ton armering, men det krävdes mer än dubbelt så mycket eller 4 400 ton”, för-klarade han för Sydsvenskan i april 2005. Torson blev försenad ett år och kostade 1,6 miljarder kronor mot budgeterade 728 miljoner.

Men nu står Turning Torso där, belönad med fina priser, utsedd till ett av Sveriges sju underverk i betong och känd i hela världen. Och Ingvar Nohlin står där ock-så. Fast nu som projektchef för Emporia, Skandinaviens största shoppingcentrum.

Precis som Turning Torso blir även Emporia ett år sen. Men det är inte nuva-rande arkitekten Gert Wingårdhs fel. Eller Ingvar Nohlins. Det är snarare lågkon-junkturens. Våren 2009 var endast cirka 30 procent av butiksytorna kontrakterade och kravet som de nya franska ägarna till Steen & Ström, Klépierre, hade för att fär-digställa bygget var att uthyrningsgraden skulle nå 60 procent.

Ett tag var det faktiskt tal om att ställa in projektet. Men nu är det igång, pålarna sitter i marken och prefabstommen av be-tong monteras för fullt.

När Ingvar Nohlin efter fem år blev klar med Turning Torso skickade han sitt CV till Steen & Ström eftersom han visste att Emporia var på gång.

– Jag frågade helt enkelt om de hade an-vändning för någon som mig, säger Ingvar Nohlin.

Och det hade Steen & Ström. Men inte så länge. Den 5 juli 2007 skrev Steen & Ström ett avtal med det norska byggled-ningsföretaget Advansia om att de skulle sköta alla deras investeringsprojekt i Skandinavien fram till 2013.

– Advansia hade haft hand om Univer-sitetssjukhuset i Oslo, ett projekt med en budget på nio miljarder norska kronor, utbyggnaden av Gardemoen och Edvard Munch-museet och har alltid levererat i tid och enligt budget, säger Ingvar Nohlin.


Betong 4/10 17

annat än tillverkar plattbärlag och stom-pelare till Emporia det närmaste året.

Två betongentreprenader till är upp-handlade, en med Svevia och en med Tage Andersson Bygg. Svevia gör alla pålfun-dament, platta på mark och källarväggar medan Tage Andersson Bygg har hand om pågjutningarna på stommen.

Emporia bEtydEr handElsplatsEr på latin och ambitionen är att det ska bli

Skandinaviens mest internationella köp-centrum. Undrar om det var det som norrmannen Samuel Ström drömde om 1797 när han öppnade sin lilla vinbutik på Kongens gate 23 i Oslo? Eller kanske var det Emil Steen, som anslöt till buti-ken i mitten av 1800-talet, som kom med visionerna, för 1874 öppnade Steen & Ström Norges första varuhus med skön-hetssalonger, frisörer och teserveringar.

Ingvar Nohlin utbildade sig till väg- och

vatteningenjör på Lunds tekniska högsko-la mellan 1968 och 1972. Åren fram till 40 tillbringade han som konsult hos VBB i Malmö och Stockholm.

– Man ska sluta som konsult när man fyller 40, tycker jag. Det blir för stres-sigt att vara tvungen att fakturera varje timme, så jag blev byggchef på Inter-Ikea 1988. Det var en hektisk tid, med mycket resor och utlandsvistelser. Men lärorikt. Jag var byggchef i Östeuropa och byggde

mEr omSteen & Ström54 köpcentrum i norge, Sverige och Danmark

Cirka 300 anställda

Cirka 3 300 hyresgäster


18 Betong 4/10

det första varuhuset i Budapest när muren föll, säger Ingvar Nohlin.

Men en dag fick han nog av Ikea och allt kringflängande.

– Jag var chef för Ikeas arkitektavdel-ning world wide och reste runt mycket.

Bland annat hade jag uppdrag i London där vi byggde lyxlägenheter åt hemvän-dande hongkongbor. En fredag blev jag så trött och förbannad, det var ”too much”. Så på måndagen sa jag upp mig utan att ha något annat jobb, säger Ingvar Noh-lin.

Öresundsbron var på gång och mycket var på väg att hända i Öresundsregionen, så Ingvar tog familjen och flyttade till Mal-mö. Där blev han anställd av Öresunds-konsortiet och ansvarig för bygget av be-talstationen på den svenska sidan.

– Den skulle ta två år att bygga, men tog fyra, säger Ingvar Nohlin och skrattar åt sina försenade projekt.

År 1929 brann Steen & StrömS varuhus i Oslo ner till grunden. Men redan året därpå byggde man ett nytt, parisinspire-rat varuhus, byggt på den nya tidens trend att besökarna inte bara shoppar utan har varuhuset som utflyktsmål. En trend som håller i sig. I Emporia finns fem öppna innetorg och hela taket kommer att bli ett utflyktsmål i sig med park och spaanlägg-ning.

– Om jag sover gott?Ingvar Nohlin ler åt frågan.– Ja, det gör jag. Jag har lärt mig från

tiden på Ikea att bemanna upp ordent-ligt. Då var det snålt och jag blev väl-

digt operativ och hade ingen överblick. Men att vara underbemannad kostar pengar, det blir lätt felbeslut för att man inte hinner utreda ordentligt. Sen ligger man inte sömnlös om man vet att man förhandlat upp rätt saker och det ser jag

till att göra, säger Ingvar Nohlin.Nu har han 14 anställda, men de kom-

mer snart att öka till 30. Många har han handplockat från tidigare projekt.

– Jag fyller gärna på med yngre kvin-nor, vi behöver dem här i branschen. Jag tror faktiskt att de är duktigare, de är mer organiserade och har bättre framförhåll-ning. De har krav på sig att vara duktigare för att lyckas i en mansdominerad bygg-värld, säger Ingvar Nohlin.

Men det är inte bara kvinnorna i bran-schen Ingvar värnar om. Han är också ordförande i V-orden Concretum där idel

projektet

»Det känns rätt att hjälpa unga studenter ut i yrkeslivet, det är ofta de får plats

i mina projekt.«

Stommen i Emporia tillåter spännvidder på cirka 16

meter i båda riktningarna. Under ett år ska 120 000 ton

betong och 5 200 ton stål monteras med fem kranar

och ett 50-tal montörer. Logistiken får förstås stort fokus då 20 000 enskilda element ska transporteras och monteras. Det är inte

så populärt om det element som behövs ligger underst

i högen.


Betong 4/10 19

Fakta omEmporiaProjektstart: Våren 2006

Planerad öPPning: 2012

Byggherre: steen & ström sverige aB

arkitekt: gert Wingårdh, Wingårdh arkitektkontor aB

antal Butiker: 220

antal P-Platser: 3 500

Bruttoyta: 93 000 kvm

uthyrningsBar yta: 65 000 kvm

Bostäder: ca 17 000 kvm

kontor (kvm): ca 13 000

kända byggnamn figurerar som Skanskas Mats Williamsson och Veiddekkes Per-Ingemar Persson. En viktig uppgift för orden är det mentorprogram som erbjuds Lunds teknologer i sista årskursen.

– Det känns rätt att hjälpa unga studen-ter ut i yrkeslivet, det är ofta de får plats i mina projekt, säger Ingvar Nohlin.

Historien om Steen & Ström stannar av lite när det nya varuhuset byggdes 1930. Det är först på 90-talet, med nya ägare, som expansionen börjar med nya köpcen-trum runt om i Norge och så småningom även i Sverige och Danmark. Idag äger

man 54 köpcentrum och planerar för flera nya.

Att bygga Emporia ute på Hyllieslätten var inget oövervägt beslut. Enligt Steen & Ström har Sydsverige ett underskott på köpcentrum. Uppfattningen grundas på att i Stockholm och andra storstäder i Europa görs 30–35 procent av alla inköp i köpcentrum, medan det i Malmö bara är 22–23 procent.

Dessutom ligger Emporia strategiskt till i Öresundsregionen. Fem minuter med bil till Malmö centrum, 20 minuter till Kast-rup och 25 minuter till Köpenhamns cen-


20 Betong 4/10

trum. Så många som 3,6 miljoner männis-kor bor i regionen och om sju år beräknas de ha ökat till fyra miljoner.

Ingvar Nohlin är ledigt klädd i Melka-jeans och kortärmad, rutig skjorta. Från hyllan på sitt byggplatskontor tar han ner hjälmen som det står Advansia på, men det finns fler att välja på. De ligger där som troféer från tidigare projekt: HSB-hjälmen från Turning Torsotiden ligger i mitten.

Ute på Emporias väldiga byggplats är det inte så mycket att se just nu. Ett tomt skal av betongstommar där man kan ana var rulltrappor och atrium kommer vara. Turning Torso skymtar mellan husen in mot Malmös centrala delar. Men i höst blir det full aktivitet.

– Som mest kommer det vara 2 000 per-soner här i huset. Det blir mycket hyres-gästanpassning när själva byggnaden är klar. Det finns alla typer av butiker som hyr, allt från kedjor där det bara är att lämna över nyckeln till de som inte vet vilken målarfärg de vill ha, säger Ingvar Nohlin.

Emporia kommer bestå av fyra vå-ningar, fem olika torg och så parkeringar förstås. Både i parkeringshus och på ut-

omhusplatser. Totalt byggs 3 500 parke-ringsplatser.

Bakom Emporias utformning ligger en arkitekttävling som vanns av Gert Win-gårdh. Ur juryns motivering kan man läsa att Wingårdhs förslag ”skickligt förenar samspelet mellan ett stort handelshus, bo-städer och parkering till en stark helhet i stor och liten skala med spännande varia-tion i material och uttryck.” Juryn tycker också att förslaget bidrar till Hyllies nya identitet: ” en modern och vacker stadsdel för sin tid.”

Den bild de flesta får i huvudet när de hör om Emporia är Wingårdhs bärnstens-färgade entré som öppnar sig med orga-niska former mot Citytunnelns järnvägs-

station bakom Malmö Arena.– Det är en idé vi vidareutvecklat från en

tävling om Münchens centralstation som vi inte vann, berättar Gert Wingårdh.

Entrén formas av dubbelkrökta glaspar-tier med en gul plastfilm i mitten.

– Bärnstensfärgen och den andra entrén som får en blå färg anknyter till Öster-sjön. Uppe på taket blir det en park med spamöjligheter. Exakt hur det blir vet vi inte, eftersom det omprövas just nu. Det blir alltid så, det ekonomiska styr, säger Gert Wingårdh.

Varje våningsplan kommer att ha sin egen stil med en ny färg på varje våning. ”Som en regnbåge”, beskriver Gert Win-gårdh det.

Percys restaurang i Malmö Arena är nästan tom. Ingvar Nohlin bjuder på lunch efter guidningen, falukorv och po-tatismos enligt Percy Nilssons recept. Ing-var Nohlin förklarar. ”Han äger ju hela arenan och är med och petar i allt.”

– Percy har sitt kontor här ovanför och ser hela vår byggplats. För ett tag sen sa han till mig att det är inget riktigt bygge om man inte har sju lyftkranar på plats.

Ingvar Nohlin pekar ut genom de stora glasfönstren där delar av Strängbetongs stororder hänger och dinglar mot den blå himlen.

– Men det har vi nu.

»Det finns alla typer av butiker som hyr, allt från kedjor där det bara är att lämna över nyckeln till de som inte vet vilken målarfärg de vill ha.«

mEr omSteen & Ströms köpcentrumAllum, Partille

etage, trollhättan

Familia, Helsingborg

Hageby, norrköping

Kupolen, Borlänge

Marieberg C, Örebro

Mitt i City, Karlstad

Sollentuna C

torp, Uddevalla

.


Betong 4/10 21

projektet teknik

.


projektet teknik

22 Betong 4/10

Årsskiftet 2006/2007 vann Gert Win-gårdhs arkitektkontor tävlingen som Steen & Ström Sverige hade utlyst för sitt nya shoppingcenter i Malmö. Detta i kamp med tre andra arkitektfirmor. Mal-mö Stad var också representerat i juryn. Förståligt med tanke på shoppingcentrets storlek och inflytande på stadsbilden i den nya stadsdelen Hyllie i södra Malmö, med citytunnelstationen med samma namn som infrastrukturcentrum.

Gert Wingårdhs förslag var att koncen-trera det mesta av arkitekturen i projektet till två entréer, en i öst och en i väst. När Steen & Ström senare döpte shoppingcen-trat till Emporia så accentuerades betydel-sen av entréerna i den symbol som blev projektets logo.

Tidigare utförda stora glasentréer el-ler tak har utförts av facetterat planglas som fallet är med till exempel Zlote Te-rasy Building i Warszawa och The New Exhibition Centre i Milano. Emporias dubbelkrökta entréer kommer att bli ett landmärke av stora mått i arkitektur– och fasadkretsar i världen.

Totalt består entréerna, Bärnstensentré-en i öster och Havsentréen i väster av över 2 500 kvadratmeter dubbelkrökt laminerat glas som sitter monterat på en bakomlig-gande stålkonstruktion i ett diagonalt rut-nät. Glaset utgör inte klimatskärm utan är

att betrakta som ren arkitektur. Konstruk-tionen är inhängd i översta bjälklaget på respektive fasad. På så sätt låter man de dominerande temperaturbetingade kraf-terna i konstruktionen flöda fritt och inte föras in i betongkonstruktionen på andra ställen. Nedanförliggande bjälklagskanter belastas därför endast med horisontalkraf-ter som lättare kan omhändertas.

Glaset, som inte kan härdas när det skall dubbelkrökas består av två stycken 8 mm glas med mellanliggande infärgad Vanceva Colour plastfilm. För varje en-skilt rombiskt glas, med maximalstorlek ca 2x4, 5 meter på diagonalerna måste det tillverkas en unik form. Eftersom de båda entréerna i sina centrala delar är lika kan samma form användas på bägge entré-erna. Det totala entalet formar kommer dock ändå att uppgå till cirka 500 st.

De bägge 8 mm glasen läggs horisontellt ovanpå varandra med ett fint pulver mel-lan för att förhindra att de klibbar sam-man och förs sedan in i en ugn för att av sin egenvikt lägga sig över formens kon-turer. Därefter tas de ur ugnen, separeras och filmen påförs, överglaset läggs på igen och sedan går de in i en annan ugn för att lamineras.

Innan produktionen drar i gång i ett eu-ropeiskt land under hösten 2010 skall en fullskalemodell så kallad mock-up tillver-

kas och godkännas. Redan nu under våren har det utförts vindtunneltester hos BMT Fluid Mechanics i London för att dels ut-röna om konstruktionens spektakulära design innebär speciella vindproblem, dels i form av belastningar men även medför exceptionella vindrörelser, skorstensfeno-men etc.

För att underlätta glasmontaget kom-mer det att utföras under sommarhalvåret 2011 och kommer att stå klart minst ett år innan Emporia öppnar. Dubbelkrökta glasentréer är inget man håller på med sista veckan före öppning av ett shopping-center. .

Skalmodell i 1:100 som används vid vind-tunneltest. Plastslangar mäter trycket mot fasaden när modellen roteras 360 grader i vindtunneln”

av Ingvar nohlIn, Projektchef emPoria

Emporias dubbelkrökta glasentréer


Tidskriften Betongs

Priser 2010Nominerade till

Den 23 september firar Tidskriften Betong 95 år på Berns i Stockholm. Då delar vi ut priser i sju olika kategorier. Sju olika juryn har nominerat tre kandidater i varje kategori och det är ni läsare som avgör vem som vinner. Det gör ni genom att rösta på vår hemsida www.betong.se.

ÅreTS BeTongforSkareJury: Betongföreningens forskningsråd

robert Larsson, tekn.Lic. cementa motivering: För hans lic-arbete publicerat 2010, SBUF-rapport 2009 samt praktiskt samarbete med ett flertal betongtillverkande företag och SBUF.

Jan-erik Jonasson, professor, Ltumotivering: Har under mer än 40 år försett betongbran-schen med stort kunnande, grundläggande forskningsrön och praktiska hjälpmedel. Det intressantaste senaste avtrycket på betongbranschen är hans utveckling av två koncept; för uttorkning och för glättning. Han har därvid gjort ett nytt program för uttorkning i betong.

carsten Vogt, tekn.dr. cbi betonginstitutet motivering: För avhandlingen »Ultrafine Particles in Concrete - Influence of Ultrafine Particles on Concrete Properties and Applications to Concrete Mix Design« som blev klar i april 2010.

Årets BeTongarkiTekTJury: Tage Hertzell, arkitekt SAR, Katarina Lundeberg, arkitekt In Praise of Shadows och Bo Göran Hellers, professor emeritus KTH Arkitektur.

rachid Lestaric motivering: Restaurang Buco Nero på Roslagsgatan i Stockholm var tidigare ett parkeringsgarage. Rachid Les-taric nomineras för sin renoverade och blottlagda vägg som förhöjs till en taktil yta. Nya inslag av betong i olika funktioner och ytbehandling i trappa , mur, bar och handfatsenhet är väl utförda i en hög hantverksmässig nivå och skapar arkitektoniska element med exponerad platsgjuten betong.

inga Varg, rosenbergs motivering: Flat Iron är ett föredömligt exempel på nära och respektfullt samarbete mellan arkitekt, stomkon-struktör och elementtillverkare. Trots sin tyngd gör fasaderna, som består av sandwichelement monterade förskjutna i förband, ett lätt intryck. Leken med fogar och blindfogar lyfter byggnaden. Tyngden skyddar mot buller och risker i bangårdens närhet. På grund av trafi-ken har byggnadsarbetet minimerats genom kranstyrd montering av byggnadsdelar.

anders törnqVist, ANDeRS TöRNqvIST ARKITKeKT-KoNToR motivering: Mörrum Konferenscenter är ett byggnads-verk i den mindre skalan, definitionsmässigt på gränsen mellan hus och anläggning. Där visas möjligheterna med materialet betong, från den skulpturala utformningen, där de lokala förutsättningarna har tagits tillvara på ett skickligt sätt, till bra val av ytor.

ÅreTS BeTongkonSTrukTörJury: Ali Farhang, Ramböll, Sten Forsström, Sweco och Mats emborg, professor Luleå tekniska universitet.

bo Westerberg, eget företagmotivering: Bo Westerberg har gjort framstående insatser för att överföra forskningskunnande till normer för praktiskt konstruktionsarbete, bland annat beträf-fande högpresterande betong. Under de senaste åren har han varit en av dem som arbetat mest med Svenska Betongföreningens handbok till eurokod 2, vilken utkom under våren 2010

kent arVidsson, Wspmotivering: Kent Arvidsson har som teknisk doktor specialiserat sig på höga hus. Han är en flitigt anlitad handledare för olika examensarbeten och då framför allt hur betongstommar beter sig i just höghus. Just nu är han inblandad i ett jordbävningsdimensionerat 26-våningshus i Azerbadjan och har tidigare varit konstruktör i projekt som oslo Plaza och Kista Science Tower. Kent har bland annat medverkat vid utvecklingen av ett nytt pelar-däcksystem samt arbetat fram riktlinjer hur betonggolv och väggar skall armeras för att komma tillrätta med sprickproblematiken.

mats burtu, sWeco Motivering: Mats Burtu har som konstruktör specialiserat sig på tunnelkonstruktioner för väg och järnväg , dels friliggande betongtunnlar (»Cut and Cover«) dels betong-konstruktioner i berg samverkande med berget (»Liner«). Med djup kunskap om uppträdande hos betong och berg samt om arbetsmetoder har han i samarbete med övriga specialister utformat ändamålsenliga betongkonstruktio-ner som utnyttjar de möjligheter som materialet betong erbjuder.

ÅreTS BeTongenTrePrenörJury: Mats Wahlsten, Betongindustri, Curt-Arne Carlsson, Färdig Betong och Göran Lundström, Betongbanken

niLs ohLin, Jsb bygg motivering: För sina insatser när Mörrum Konferenscenter byggdes med sina många exponerade, platsgjutna ytor. De böljande, organiska formerna komplicerade gjut-ningen men trots det präglas byggnaden av noggrannhet i utförandet och detaljerna.

thomas gren, tg betongarbetenmotivering: Har genom mångårig och utvecklingsbenä-gen entreprenadinsats starkt bidragit till att gjutningsar-betena utvecklats positivt både produktionstekniskt och ergonomiskt. Senast var Thomas pionjär vid utvecklingen av stabiliserad självkompakterad betong vid bjälklagsgjut-ningar för JM. bengt andersson, ha-bygg motivering: Utförde betongarbetena på Gert Wingårdhs kända privatvilla villAnn. Har det senaste året varit inblandad i de stora betongarbetena på det nya renings-verket i Göteborg.

ÅreTS monTageleDareJury: Svensk Betongs montagesektion

mattias Wikman, högsboLs montage motivering: Nomineras för sina insatser som montagele-dare när ett niovånings P-hus i Hyllie Malmö uppfördes. Är ordningsam, har en mycket god organisationsförmåga och är lätt att samarbeta med. Han är mycket omtyckt av personal, företagsledning, kunder och leverantörer.

krister coLLin, starka betongeLementmotivering: Nomineras för sina insatser vid Kristianstad Arena och P-huset i Malmö hamn. Han är mycket omdö-mesgill, lätt att samarbeta med, lugn och sansad och har ett gott förtroende hos kunderna.

patric sVedberg, strängbetong motivering: Har det senaste året varit arbetsledare för uppförandet av stommen till en 19 våningar hög kontorsbyggnad i Göteborg. Kontakten med beställare, kunskapen, planeringsförmågan, hanteringen av personal, säkerheten, uppfin-ningsrikedomen och ordningen gör honom till en komplett montagear-betsledare.

ÅreTS betongdesignerJury: Roger Andersson, chefredaktör och Alexandra Cederquist designreporter Tidskriften Betong.

toVe adman motivering: Tove Adman överraskar alltid och tänjer gränserna, ofta med humoristiska inslag. Betongen är rå, den ska synas och inte misstolkas. Med hårt arbete och vilda idéer har hon placerat, inte bara sitt eget namn i designvärlden, utan även betongens.

stina LindhoLm motivering: Med sitt företag Skulpturfabriken har Stina Lindholm genom åren gett oss produkter med enastå-ende design och finish. Betongen får gärna färgas in och kombineras med andra material, alltid på ett mycket smakligt och stilrent sätt.

Johan forsbergmotivering: Med sitt golvur i bakgrunden på Tv 4:s mor-gonsändningar har Johan Forsberg tagit betongen in i Sveriges vardagsrum. Han varierar skickligt betongen från ytor med mycket porer till helt släta ytor. Hans betong-reliefer med serierutor från Rip Kirby är ett fascinerande bidrag till konsten.

ÅreTS miljöPriSJury: Karin Pettersson, chef teknik och utveckling Swerock, Mats öberg, ansvarig plattform bostäder NCC och Mats Björs, vd Byggherrarna

max hamburgerrestaurang motivering: För en grundligt genomtänkt miljöprofil som är unik för restauranger i europa och där betongens håll-bara egenskaper utnyttjats på ett exemplariskt sätt.

sVenska bostäders passiVhus bLå Jungfrun motivering: För ett föredömligt utnyttjande av betongens goda egenskaper beträffande täthet och fuktsäkerhet som på ett enkelt sätt bidragit till ett energieffektivt hus.

maLmö kommuns sJäLVrenande gatubeLäggning Motivering: Med sitt fullskaleprojekt med titandioxid i gatubeläggningen och de efterföljande provningarna har Malmö kommun fört betongbyggandet framåt inom miljöområdet.

Betong 4/10 23

BET0410_23_betongnominerade.indd 23 2010-09-02 12:18:11

24 BETONG 4/10

ARKITEKTUR

MALTA Chris Briffas prisbelönta restaurang 222 på Malta är rätt okänd för allmänheten, men bland många svenska arkitekter är den redan etablerad./TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST BILD: JAKOB CEDERQUIST

I VALLETTA, den lilla huvudstaden på Malta med bara 7 000 invånare, har för-sommarvärmen kommit. Solen skiner och luften känns fuktig. Här träffar vi trettio-femåriga Chris Briffa, en arkitekt som bor och jobbar på ön. I sin portfolio har han redan fl era kontor, publika byggnader, vil-lor, affärer och restauranger. När jag träf-far honom jobbar han med ett projekt i Rom och han är bara hemma tillfälligt. Två timmar kan han avvara.

Chris Briffa vill att vi ska börja prome-nera längs fästningsvallen, följa den långa, smala, orangefärgade muren runt staden. Den borgliknande muren är byggd av po-rös kalksten. Vi är på väg till restaurangen 222 som är den av hans byggnader som innehåller mest betong och som han har byggt ihop med den gamla muren från 1600-talet. Muren och husen innanför i Valletta skyddas eftersom de är upptagna på Unescos världsarvlista.

När vi kommer fram till 222 så är det främst betongen runtomkring byggnaden jag märker, samt det faktum att restau-rangen sitter ihop med den gamla muren som just här heter St Andrew's Bastion. Ett lyckat exempel på hur gammal arki-tektur möter ny.

Vi börjar med att titta på betongen, den stora yta av betonggradänger som breder ut sig runtomkring den mörka restaurang-byggnaden av trä och stål och fl era säll-skap har redan hunnit sätta sig. Betongter-rassen påminner lite om en amfi teater med trappor som leder ner mot restaurangen och fästningen.

– Jag ville att det skulle påminna om en scen, fast i stället för att se en teaterföre-ställning så blir gästerna bjudna på mat, säger Chris Briffa.

Trappstegen lutar inåt med samma vin-

kel som den del som sticker ut på fäst-ningsvallen.

– Jag funderade aldrig på annat material än betong, det åldras så fi nt. Dessutom blir betong bara vackrare med tiden när det är nedsmutsat och fl äckigt, säger Chris Briffa.

Kan du berätta om gradängerna? Chris Briffa böjer sig ner och visar att

betongtrappstegen lagts löst mot marken utanpå dränerande grus, att de ligger om-lott och har fogats ihop för att undvika sprickbildning. Chris Briffa kommer väl

GAMMALT MÖTER NYTT PÅ

BET0410_24-27_malta.indd 24 2010-09-01 10:50:38

BETONG 4/10 25

MALTA

ihåg hur det var när projektteamet göt, att det var i december 2006 och att det regnade hela tiden. Han minns också hur knapp tiden var, att restaurangen skulle öppna bara några veckor senare.

– Ibland tvingades vi gjuta till långt efter midnatt och det var en mardröm eftersom blandarna och kranarna tvingades parke-ra på den trafi kerade kringleden runt Val-letta. Samtidigt som det göts, höll snick-arna på inne i restaurangen för att avsluta sina projekt i tid.

Han pekar på en ränna i betongen där

det rinner vatten när restaurangen är öp-pen och han förklarar hur den refl ekterar den invändiga planlösningen, att den delar in betongterrassen i två - hur middagsde-len separeras från pubdelen.

Hur såg området ut från början? – Tomten var ett öde utrymme ihop-

tryckt mellan vägen och de massiva fäst-ningsruinerna. De fl esta tyckte att det såg ut som ett gammalt källarvalv, en början av en tunnel utskuren ur den framskjutna delen av fästningsmuren.

Utsidans terrass har byggts på fyllning,

eftersom den delen av muren som skjuter ut lutade hela vägen ner till havet.

Berätta om dina första skisser. – Det var fästningarnas sluttande väggar

som dominerade ritningarna, lutningen har varit mitt tema, den har påverkat mig mycket.

Hur kunde du få tillstånd att göra en restaurang intill den gamla muren?

– Ett krav var att den skulle bli mobil, att byggnaden skulle kunna fl yttas och att inget fi ck förstöras. Det var då jag kom på att bygga hela restaurangen i en

MER OM 222DESIGN: Perit Chris Briffa, Darren Cortis, Jennifer Barth, Lawrence Briffa

KONSTRUKTION: Perit Aldo Caruana

PROJEKTLEDNING: Chris Briffa Architects

BESTÄLLARE: Fresh Concept LD

PROJEKTETS KOSTNAD: 200 000 euro

BETONG: C25 betong, standardblandning

BETONGMÄNGD: 70 kubikmeter

222 har vunnit det italienska "Barbara Cappochin Founda-tion Architectural Prize 2007"

med motiveringen "bästa internationella projektet" och

det maltesiska: "Din L-art helwa awards 2007" med

motiveringen "Awarded Prize for Architectural Heritage".

BET0410_24-27_malta.indd 25 2010-09-01 10:50:42

26 Betong 4/10

arkitektur

Mer oM Chris BriffaBor: Valletta, Malta

Ålder: 35

Familj: Singel

FavoritBetongByggnad: Hans Skin Peep Ínstallation förra november, som var hans arkitektkontors fönstertittarkontor i en månad i ett konstmuseum

intressen: Konst, musik och resa. Allt som har att göra med havet...

UtBildning: University of Malta, Virginia Tech (USA) och Politechnico di Milano (Italien)

yrke: Arkitekt och designer

urban låda, i en jättelik box som, liksom en mobil kiosk, skulle fogas ihop med den gamla fästningen.

Inne i restaurangen arbetar personalen febrilt med att servera eftermiddagens middags- och pubgäster. Alla vet vem

Chris Briffa är och de vill gärna låta oss gå runt och titta. Även bjuda på något. När det gäller interiören så ville Chris Briffa

att byggnaden skulle få samma vinkel som den del som sticker ut av borgmuren, att lutningen skulle vara det genomgående te-mat.

– Vinkeln har inte bara varit estetisk, utan även funktionell. Du ser säkert själv att den gjort att vi fått ut så många kva-dratmeter som möjligt på bottenvåningen och även en våning upp. Vi är så glada att vi kunde behålla det rundade betongtaket ovanför oss.

Lådan separerar middagsdelen nere från bardelen uppe och mynnar ut i en terrass med utsikt mot havet.

Efter elva månader av otålig väntan på tillstånd och elva veckor av intensivt arbete på platsen, öppnades lådans dörr på den lutande väggen och släppte in sina första restauranggäster. Det var i januari 2007.

Allt är platsgjutet: baren, det invändiga taket som ser ut som ett valv och golvet.

I det grå betonggolvet kan jag inte låta bli att lägga märke till en lång skåra.

– Den ska hjälpa restaurangpersonalen att hålla borden i en linje, parallella till den mobila lådans. Vi arkitekter är nog besatta av raka linjer, skrattar Chris Briffa. .

» Vinkeln har inte bara varit estetisk, utan även funktionell. «

BET0410_24-27_malta.indd 26 2010-09-02 11:32:51

Nem rengøring betyder større effektivitet. Det er baggrunden for,

at Haarup har udviklet sit eget spu-lesystem, der sikrer bedre rengøring

og hurtigere blandeproces.

Effektiv, præcis og robustSkal der tjenes penge i dag, kræves der effektivt udstyr, og Haarups blander er sandsynligvis den mest effek tive blander på markedet. Dette skyldes den robuste, præcise konstruktion, som kendetegner alle de 11 forskellige størrelser fra 300 l til 4500 l.

Blanderen produceres på egen fabrik, og dette er blot en af grundene til, at Haarups kraftigt dimensionerede gearkasse leveres med 8 års garanti.

Haarup Maskinfabrik a/s

Haarupvej 20 DK-8600 SilkeborgFax: +45 86 84 53 77 Tlf.: +45 86 84 62 55 E-mail: [email protected] Web: www.haarup.dk















Chris Briffa var i Sverige för några år sedan. Då åkte han ett 400 meter långt tåg med 300 arkitektstudenter - hans största reseupp-levelse i livet. De åkte från Köpenhamn till Narvik och tillbaka och eftersom tåget inte hade duschar och det var augusti och väldigt varmt, stannade man tåget för att alla skulle få hoppa i sjön i tio minuter. Stoppet blev i Porjus och han kommer fortfarande ihåg alla chockade sommarstugefi rare då de fi ck se hysteriska badare och ett tåg som stod stilla mitt ute i ingenstans. Snabbt fi ck de dock hoppa tillbaka, det var ju ett annat tåg precis bakom.

BET0410_24-27_malta.indd 27 2010-09-02 11:33:00

28 BETONG 4/10

GRANSKAT

ENLIGT STATISTIK från Försäkrings-förbundet är byggnader med trästomme kraftigt överrepresenterade när det gäller storbränder i fl erbostadshus. Hela 77 pro-cent av de 150 storbränder som Tidskrif-ten Betong undersökt mellan åren 2006 och 2008 hade trästomme.

En storbrand innebär en brand som orsakar kostnader som överstiger 1,5 miljoner kronor, exklusive lösöret. I För-säkringsförbundets statistik ingår inrap-

porterade bränder från de fyra största försäkringsbolagen: Trygghansa, If, Läns-försäkringar och Folksam, vilket täcker in cirka 90 procent av skadeförsäkringarna i Sverige.

Antalet inrapporterade storbränder under åren 2006-2008 ligger på 1 149 stycken. Men i de fl esta fall är bränderna så anonymiserade att det är omöjligt att få fram några fakta kring husets stomma-terial. Tidskriften Betong lyckades dock

Storbränder är betydligt vanligare i hus med trästomme än i betonghus. Det visar en undersökning som Tidskriften Betong gjort. Dessutom blir skadorna i trähusen mer omfattande. TEXT: ROGER ANDERSSON ILLUSTRATION : JENNY ALMERSDOTTER

TRÄMEST

brinner

BET0410_28_brander.indd 28 2010-09-01 13:42:26

BETONG 4/10 29BETONG 4/10 29

MER OMStorbränder i fl erbostadshusTidskriften Betong har undersökt 150 storbränder i flerbostadshus mellan åren 2006 och 2008 och kopplat dessa till stommaterial. Så här blev resultatet:

TRÄ: 77 procent

BETONG ELLER TEGEL: 10 procent

BLANDAT MATERIAL: 7,5 procent

STÅL: 5,5 procent

BET0410_28_brander.indd 29 2010-09-01 13:43:07

30 BETONG 4/10

GRANSKAT

leta upp nästan exakt tio procent av dessa bränder och spåra upp vilket material som huset var byggt av.

Av de 150 bränderna var alltså hela 77 procent trähus, medan tio procent var betong eller tegelhus. Drygt fem procent hade stålstomme och lite över sju bestod av samverkande material vilket förlägger dem till en egen kategori.

Hans Andersson, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, är inte förvånad.

– Nej, en brand i trähus går in i bjälk-laget och sprider sig vidare. Det räcker med en enkel håltagning, till exempel för en lampkrok. I ett betonghus stannar branden i brandcellen.

Hans Andersson var tidigare brandbefäl i Stockholm innerstad under många år.

– Det var alltid mycket mer arbete om det brann i ett trähus, då måste man öpp-na och hitta glödhärdar, säger han.

I nyare trähus fi nns sprinkler, något som ofta släcker bränderna, men som får andra effekter.

– Brandskadorna blir mindre, men vat-tenskadorna desto större, säger Hans An-dersson.

Det vanligaste förloppet när en brand i ett betonghus utvecklas till en storbrand är att branden sprider sig till vinden och elden tar fart i trästommarna. Hela 90 procent av storbränderna i betonghusen hade det förloppet.

– I ett betonghus låter man helt enkelt taket brinna av eftersom branden inte sprider sig neråt i huset. Rör det sig om ett trähus måste vi in och släcka direkt, säger Hans Andersson.

Försäkringsbolagen har naturligtvis sett sambandet mellan storbränder och trästommar. Trygghansa har till exempel tre gånger högre brandpremie för trähus i jämförelse med betonghus och hos Läns-försäkringar är det 40 procent billigare att försäkra betonghus än hus i trä. Det är bara Folksam som väljer att strunta i stommaterialet vid premiesättningen.

ENKÄT:Tar Försäkringsbolagen hänsyn till stommaterial vid premiesättning?

TRYGGHANSA: Ja. För privatpersoners hus- och hemförsäkringar är det inte dyrare att

försäkra ett hus i trä, då vi inte tar i hänsyn till byggnadsmaterialet. Däremot för företagsförsäkringar ökar brandpremien i snitt tre gånger för en träbyggnad jämfört med ett stenhus, vilket även gäller när vi försäkrar innehållet och avbrottspremien för en affärsrörelse. Men det innebär inte att premien för den totala hela försäkringen blir tre gånger dyrare eftersom brandpremien är en del av hela års-premien, säger Johan Eriksson, presschef på Trygghansa.

IF: Ja. På företagssidan skräddarsyr vi försäkringar och en parameter vi väger in är materialet. En betongbyggnad är billigare att försäkra än en träbyggnad på grund av

brandrisken. På privatsidan är det ofta småhus som försäkras och där är det nästan bara hus med trästommar. Där väger vi inte in mate-rialet i premiesättningen. Men det börjar komma fler småhus som är byggda helt i betong och när det blir vanligare kommer vi väga in det, säger Ulf Bäckman, informationschef på If Skadeförsäkringar.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR: Ja. För flerbostadshus, kontor och industribyggnader finns flera byggnadsklasser och betong och trä tillhör olika. Skillnaden är väsentlig, betonghus är

40 procent billigare att försäkra. På villor har vi dock samma premie-sättning, säger Hans Frank, skadecontroller, Länsförsäkringar.

FOLKSAM: Nej. Vi tar inte hänsyn till material i stommen vid premieberäkning, säger Göran

Lillberg, chef Byggteknik Folksam.

» En brand i trähus går in i bjälklaget och sprider sig vidare. Det räcker med en enkel håltagning, till exempel för en lamp-krok. I ett betonghus stannar branden i brandcellen. »

.

FOTO

: KJE

LL W

ALL

IN

Typiskt skadeförlopp vid ”vinds-brand”: Yttertak och sekundärt bärverk helt förstört. Huvud-bärverk av stål deformerat men relativt intakt. Bjälklaget utfört i betong är i princip felfritt.

BET0410_28_brander.indd 30 2010-09-01 11:07:00

Konstruktioner som ska leva länge måste få vård i

rätt tid. Det räcker inte alltid att rutinmässigt reparera

småskador och sedan måla om. Varje konstruktion

är unik och måste behandlas efter sin specifika för-

utsättning. För funktionell och varaktig renovering

av betongkonstruktioner krävs systemlösningar. Välj

samtidigt en vacker kulör. Sto kombinerar teknik

och estetik.

Kompletta systemlösningar• Betongrenovering

• Betongskydd

• Balkonger

• Golv

• Kolfiberförstärkning

• Sprutbetong

Sto Scandinavia AB | telefon 020-37 71 00 | www.sto.se | www.sto-hydrogel.com


Ett skepp kommer lastat med något naturligt på B.Du har rätt, betong. Det är en ren naturprodukt som Betong-industri känner ansvar för att också leverera miljöanpassat. I Stockholm transporterar vi ballasten med båtar till våra sjönära fabriker.

Framsynta lösningar inom till-verkning och transporter är en naturlig följd av vårt övergri-pande miljömål: vi ska bidra till att bevara naturens funktioner och mångfald.

Let’s connect

Solbräckegatan 15442 45 KungälvSwedenTel +46 303 24 30 80E-mail [email protected]

Du hittar oss även i Norge:Pretec ASTlf +47 69 10 24 60

Med vårt storaLAGERSORTIMENTkan vi garantera SNABBA LEVERANSERtill KONKURRENS-KRAFTIGA PRISER!

EGEN PRODUKTION gör oss dessutom � exibla och startsnabba!

LET’S CONNECT!

Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring

Fo

to: V

åre

Veg

er


Betong 4/10 33

Appliceringsmetoden av impregnerings-medel viktig för livslängden

Kommer Du ihåg dagen då du tog kör-kort? Minns du den stora glädjen, lättna-den efter anspänningen och den välför-tjänta känslan av stolthet?

I april försvarade Carsten Vogt och An-ders Selander, båda CBI Betonginstitutet, med glans varsin doktorsavhandling vid KTH. Deras glädje är ungefär densamma som den nye körkortsinnehavarens. Varje doktorsexamen har både en hård och en

mjuk del. Den hårda delen är själva av-handlingen som i de flesta tekniska äm-nen innehåller något värdefullt resultat som kan omsättas i praktisk nytta. Den mjuka delen är tillgången till en ny flyg-färdig doktor till gagn för vårt samhälle. Här har vi ytterligare en likhet med kör-kortet, doktorsexamen ger ju en form av kvitto på att forskaren kan gå vidare med ett självständigt forskningsarbete.

I detta nummer av Betong beskriver Carsten och Anders sina projekt. Båda handlar om hållbarhet, i Carstens fall om att utnyttja ultrafina partiklar för att yt-terst skapa betongkonstruktioner med ännu bättre beständighet och i Anders fall om att genom impregnering förlänga betongkonstruktionens livslängd.

Välförtjänt glädje och stolthet

impregneringsmedel måste tränga in i betongen för att ge den ett långsiktigt skydd mot kloridinträngningar. en lyckad applicering reducerar kloridinträningen med 70 procent eller mer, enligt Anders Selanders doktorsavhandling.

teknikProduktion & konstruktion

teknikredaktör Johan Silfwerbrand mejla [email protected]

impregneringSmeDel, eller mera kor-rekt vattenavvisande impregneringsmedel, som appliceras på betongkonstruktioner används i Sverige i första hand för att skydda armeringen från vägsalter. Genom att göra betongens ytskikt vattenavstö-tande begränsas bland annat kloridjoner-nas möjlighet att transporteras in till ar-meringen vilket i många fall kan förlänga konstruktionens livslängd.

De flesta skademekanismer i betong är relaterade till fuktnivån i konstruktionen. En impregnering ändrar förutsättningar-na för transport av fukt och kan därmed påverka hur fort skadeförloppet går. Det är viktigt att veta vilken skademekanism som är verksam, hur den påverkas av en förändrad fuktnivå och/eller fukttran-

sport samt att veta varifrån fukten kom-mer innan impregneringen utförs.

Karbonatisering går till exempel som hastigast i intervallet på 50-70 % RF (rela-tiv fuktighet) beroende på betongkvalitet, kloridjoner kräver en kontinuerlig vätske-fas för att kunna tränga in och armerings-korrosionen som kräver tillgång av syre är som snabbast vid 85-97 % RF. Det finns således goda skäl att bedöma den aktuella situationen innan en impregnering appli-ceras, behandlingen kan annars få motsatt effekt och påskynda förloppet.

Impregneringsmedlen som appliceras på betongkonstruktioner är i dagsläget till största del silanbaserade och används i Sverige i första hand för att skydda arme-ringen från vägsalter. Silaner är små mole-

kyler som transporteras in i betongen ge-nom kapillärkrafter och reagerar på plats. Kiselatomen i silanen har fyra bindnings-möjligheter där tre stycken utgörs av al-koxygrupper vilka reagerar i kontakt med vatten och binder till andra silaner i dess närhet och betongens porväggar.

Reaktionen resulterar i ett fint nätverk (polymer siloxan (A)/ silikonharts (B)). I vilken grad denna slutprodukt binder ke-miskt till porväggen är dock oklart. Den fjärde gruppen i molekylen utgörs av en alkylgrupp. Denna reagerar inte utan det är denna som ger impregneringen dess av-sedda vattenavvisande effekt. Figur 1 vi-sar en förenklad skiss av reaktionen.

Silaner/siloxaner i impregneringsmedel på betong har använts i Sverige sedan sent

Anders selAnder

tekn. dr cbi betonginstitutet

BET0410_33-35_teknik1.indd 33 2010-09-02 12:25:06

teknik

34 Betong 4/10

1980-tal även om det även tidigare förekom enstaka försök. Si-lanen som molekyl betraktad började dock användas redan på 1940-talet men då i forskningssyfte av militären i USA. I takt med att kompositmaterial började bli allt mer intressant i mili-tära tillämpningar växte behovet av god vidhäftning mellan fiber och matris.

Under benämningen “Silane Coupling Agents” undersöktes då silanen för dess förmåga att skapa starka bindningar (kovalenta) mellan oorganiska och organiska ämnen. Till betongens oorga-niska yta binds en kolkedja (alkylgrupp) som gör betongens yta vattenavstötande. På den svenska marknaden används i huvud-sak tre stycken olika silaner till impregneringsmedel på betong där endast storleken på alkylgruppen varierar.

Det som händer med betong vid en impregnering är att de fuktmekaniska egenskaperna förändras. Betong är ett hydrofilt material, det vill säga ett sugande material. Detta beror på att de fina kapillärerna i kombination med vattnets ytegenskaper ger en drivande kraft för fukttransporten i form av vätska. När en be-tong impregneras förändras betongens ytegenskaper från hydro-fila (vattenattraherande) till hydrofoba (vattenavstötande) vilket medför vissa förändringar ur fuktmekanisk synvinkel. Detta bru-kar illustreras genom att definiera en kontaktvinkel θ mellan vat-ten och betong, se figur 2.

Förenklat kan impregneringen ses som ett membran där vatten-droppar stoppas medan vattenånga tillåts passera. I vissa situatio-ner kan detta ha en permanent fukthaltssänkande funktion när till exempel regn hindras från att tränga in, medan vattenånga kan diffundera ut under varma dagar. Ett utmärkt exempel på detta är den fristående 80 meter höga Skatteskrapan (numera Skrapan) i Stockholm där mätningar visar att fuktnivån kunde sänkas med upp till 20 procent när omständigheterna var de rätta.

En förutsättning för att kunna utnyttja impregneringen är att medlet tränger in i konstruktionen. Stannar impregneringen på ytan kan effekten avta relativt snabbt. De tre viktigaste faktorerna för alla impregneringsmedels inträngning i betong är betongens porositet, betongens fuktnivå vid impregneringstillfället och kon-takttiden mellan betong och impregneringsmedel.

Hög porositet, låg fuktnivå och lång kontakttid ger bättre för-utsättningar för att få ett stort inträngningsdjup. Med kontakt-tid avses här den tid betongkonstruktionens yta kan kapillärsuga impregneringsmedlet. Figur 3 visar vikten av kontakttiden, här illustrerad genom koncentrationsprofiler vid olika behandlingsti-der. De tre ovan nämnda faktorerna kan sammanfattas som till-gängligt utrymme och tiden att fylla detta.

Porositeten avgör hur stort detta utrymme är, fuktnivån hur mycket av utrymmet som är tillgängligt och kontakttiden hur mycket av det tillgängliga utrymmet som hinner behandlas. Ge-nom att studera fuktjämviktskurvor för impregnerade provkrop-par som haft olika fuktinnehåll vid impregneringstillfället går detta även att bekräfta. Figur 4 visar en förenklad bild av por-systemet där en cirkulär pormodell använts för att illustrera hur olika delar av porsystemet är tillgängliga vid olika fuktnivåer.

Exakt hur stort inträngningsdjup och koncentration som krävs eller vilken del av porsystemet som behöver behandlas för att få en god effekt varierar självklart med vilken betongkvalitet som används och vad den är utsatt för. Som exempel kan nämnas att en impregnering med 2 mm inträngningsdjup på en betong med vct=0, 45 i Eugeniatunneln i Stockholm givit en 70-80 procentig reduktion på kloridinträngningen.

En viktig aspekt när det gäller beständigheten är förstås livs-längden hos impregneringen. Är det nödvändigt att upprepa be-handlingen och hur ofta i så fall? Flera försök till accelererade metoder har gjorts men hur väl de speglar verkligheten är svårt

Figur 2: Skillnaden mellan ett hydrofilt och ett hydrofobt material illustrerad med en kontaktvinkel. Överst i form av en kapillär och underst som en vat-

tendroppe.

Figur 3: Koncentrationsprofiler framtagna med hjälp av FTIR (Fourier Transform InfraRed)-spektroskop. Kontakttiden varierade mellan 5 minuter och 48 timmar.

Figur 1: Reaktionen för ett trefunktionellt silan/siloxan-baserat impregnerings-medel. Scenario A) visar hur ett fint nätverk av polymer siloxan bildas på porväg-

garna och B) en silikonharts.

BET0410_33-35_teknik1.indd 34 2010-09-02 12:25:12

Form

gjut

na P

rodu

kter

i Po

lyur

etan

Po

lyur

etha

ne P

rodu

cts

UW-ELAST ABFörrådsgatan 38SE-542 35 MARIESTADSWEDENOrg.no/VAT No:SE556121110201

Telephone +46501-27 94 50Fax+46501-706 [email protected]

Bankgiro793-6438Plusgiro969050-4SWIFT: PGSISESSIBAN: SE9595000099603409690504

Bank

FöreningssparbankenSWIFT: SWEDSESSIBAN: SE9580000829909931142252

faktura.indd 1 2006-06-20 13:23:37

Form

gjut

na P

rodu

kter

i Po

lyur

etan

Po

lyur

etha

ne P

rodu

cts

UW-ELAST ABFörrådsgatan 38SE-542 35 MARIESTADSWEDENOrg.no/VAT No:SE556121110201

Telephone +46501-27 94 50Fax+46501-706 [email protected]

Bankgiro793-6438Plusgiro969050-4SWIFT: PGSISESSIBAN: SE9595000099603409690504

Bank

FöreningssparbankenSWIFT: SWEDSESSIBAN: SE9580000829909931142252

faktura.indd 1 2006-06-20 13:23:37

infodringPlanblandare

infodringPlanblandare

Frifallsblandare

Betydligt längre livslängd än slitgummi och stålplåt

Mindre fastbränning av betong

Lättare att inspektera och rengöra

Dämpar buller

Samma infästningshål som befintlig infodring

Lägre kostnad per kubik

Skovlar - Regummering av drivhjul – Slitelement vågficka – Slitstöd – Släpring.

För produktinformation, Offert. Tfn 0433-627 20 – Fax 620 25 Tekniker 0433-627 26

[email protected] – www.trekollan.se

• Betydligt längre livslängd än slitgummi och stålplåt

• Mindre fastbränning av betong

• Lättare att inspektera och rengöra

• Dämpar buller

• Lägre kostnad per kubik

• Skovlar – Regummering av drivhjul – Slitelement vågficka – Slitstöd – Släpring

Frifallsblandare

• Viskräddarsyrinfodringensåattdenpassar dinblandare• Tillverkningavdeflestaskovlarpåmarknaden• Släpringar/tätningsringarmedhögstaslitstyrka• Slitplattortillvågfickorochtrattar• VårtTrekollan-materialgerbetydligtlängre livslängdänslitgummiochstålplåt• Dämparljudochvibrationer•Mindrefastbränningavbetong• Lättareattinspekteraochrengöra• Kortaleveranstider

För produktinformation, OffertTfn 0433-627 20, 0501-27 94 50

www.trekollan.se • www.uw-elast.se

att säga. Några faktorer som påverkar impregneringen över tid är däremot kända.

Damm och smuts som hamnar på ytan tar relativt snabbt bort den pärlande effekten på ytan. UV-ljus har en nedbrytande effekt och nötning påverkar impregneringen lika mycket som betongen. Dessa faktorer påverkar dock endast det allra yttersta lagret vil-ket innebär att funktionen kan fi nnas kvar även om den pärlande effekten avtagit. Detta visar hur viktigt det är att impregneringen når ett visst djup innanför ytan.

Det fi nns exempel på behandlingar som efter 15 år fortfaran-de fungerar mycket bra och det fi nns exempel där behandlingar misslyckats och effekten upphört efter bara ett år. Förklaringen till denna spridning har i de allra fl esta fall sitt ursprung redan från tiden för själva impregneringen. En hög fuktnivå eller en för kort behandlingstid är de vanligaste orsakerna till att behand-lingen gett ett mindre bra resultat.

Alltför ofta blir utgångspunkten för diskussionen då om im-pregneringar fungerar och om det verkligen är lönsamt att im-pregnera. Svaret är: Ja, impregneringar fungerar om de tränger in och, ja, det är (oftast) lönsamt om de appliceras vid rätt tillfälle. Om impregneringsmedlet inte trängt in så utvärderas avsaknaden av impregneringsmedlet och inte impregneringen. Vad som är rätt tillfälle måste bedömas från fall till fall men det är tveklöst bättre att behandla tidigt under en konstruktions livstid för att få ut mesta möjliga effekt av behandlingen.

Åtgärder som förlänger en betongkonstruktions livslängd leder till ett bättre hushållande med naturresurser och därmed både ekonomiska och miljömässiga besparingar för samhället. Att impregnera betongkonstruktioner löser inte alla fuktrelaterade problem i betong men i många fall är det ett intressant alternativ som bör övervägas. När vi talar om ytor utan stående vatten vilka är exponerade för kloridjoner eller konstruktioner där fukthal-ten behöver sänkas är en vattenavvisande impregnering ofta det bästa alternativet.

REFERENS

Anders Selander: »Hydrophobic Impregnation of Concrete Structures – Ef-fects on Concrete Properties«. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbygg-nad, Institutionen för byggvetenskap, Avdelningen för brobyggnad, 2010.

MER OM

En impregnering med ett silan/siloxan-baserat preparat förändrar förutsättningarna för fukttransport och fuktfixering i ytskiktet. Ånga släpps igenom samtidigt som vatten stoppas. Beroende på den aktuella situationen kan denna egenskap påverka kloridin-trängning, karbonatisering, alkalikiselreaktioner med mera. Men en förutsättning för att kunna utnyttja impregneringens positiva egenskaper är att medlet tränger in i konstruktionen.

Figur 4: Fuktjämviktskurvor där impregneringen utförts vid olika relativ fuktighet (RF). Ett lägre RF innebär att en större del av porsystemet (fi nare porer) är tillgängligt för impregneringsmedlet vilket sedan avspeglas i de uppmätta kurvorna. En större avvikelse från den obehandlade referensen innebär att en fi nare fraktion av porsyste-met blivit impregnerad.

BET0410_33-35_teknik1.indd 35 2010-09-02 12:25:18

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX


MED TYNGD OCH KREATIVITET

GÖR VI BRANSCHEN STOLT

TEKNIKBetong på vägen och parkerings-

garage som står emot salt

DESIGNLåt makakerna ta

över trädgården i vår


1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, [email protected], www.sika.se

Baserad på en verklig historia. Läs hela på www.sika.se

I Bolidens gruva i Garpenberg har det brutits

malm i åttahundra år. Idag hämtas zink, bly,

silver, koPPar och guld 1100 meter under jorden.

Varje dag, när man spränger nya

orter, måste tak och väggar sprutbe-

tongsäkras. Det är svårt, men viktigt.

ANNars kan lösa stenar ramla ner.

HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.

Det funkade! Med Sikas lösning kunde

Boliden öka säkerheten och spara

maSSor av tid.

Det är bergsäkert.

Hur ska

det gå till?Vi måste ha en betong-

blandning som har en

hållfasthet på minst

4 MPa på fyra tiMMar.

Men för att göra det säkra äNNu

säkrare bestämde Boliden en dag:

SikaMan samarbetar med Boliden och leverantören Färdig Betong dag som

natt i gruvan. Till sist får han en idé.

och bergsäkert i gruvan

Illustratör: Johan Toorell

GRANSKATCertifi ering av passivhus

delar entreprenörerna

www.betong.se / LÄS ALLT OM BETONGBRANSCHENS VIKTIGASTE NYHETER

SNART BÖRJAR BETONGTV IGEN

KÖPENHAMNUNDER JORDEN

Tufft 2010MEN BRANSCHEN

TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR PÅ VILLOR

MänskligtFÖRST UT ÄR GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONGBESVARAS5

Nytt i Betong!

BET0110_1_52_omslag.indd 1

2010-02-02 14:13:35

Betongindustri AB söker betongspecialist

Betongindustri söker en specialist som är med och utfor-mar framtidens hållbara betongbyggande genom kund-nära utvecklingsarbete och långsiktigt forskningsarbete. Du leder och genomför projekt rörande utveckling av nya produkter och nya konceptlösningar i nära kontakt med byggbranschens aktörer. I arbetet ingår även att sprida information om våra produkter externt och internt, att utföra kvalitetsrelaterad provning samt att följa med och bevaka nationell och internationell teknisk utveckling inom betongområdet.

Du kommer att ingå i avdelningen Teknik & Provning och utgår ifrån Stockholm.

För att vara kvalificerad till befattningen krävs att du har en civilingenjörsutbildning eller annan utbildning i kom-bination med ett par års branscherfarenhet från liknande arbete. Vi vill även att du har erfarenhet från projektar-bete, gärna inom projektledning, samt goda kunskaper i engelska.

Som person har du förmågan att hålla ihop en hel pro-cess från början till slut. Du är systematisk, analytisk och målinriktad. Eftersom vi jobbar i ett team så är det viktigt att du har en god samarbetsförmåga. Det är även viktigt att du är pedagogisk och har lätt att kommunicera med alla inom företaget.

Frågor besvaras av Christer Hedin, chef Teknik och Prov-ning, telefon 08-625 62 20 eller e-post: [email protected] samt av Mats Emborg, forskning & utveckling, telefon 08-625 62 24 eller e-post: [email protected]

Din ansökan skickar du senast den 28 september via e-post till [email protected] eller med post till:

Betongindustri AB PersonalavdelningenBox 47312100 74 Stockholm

Betongindustri är ledande tillverkare och leverantör av fabrikstillverkad betong och har idag 29 rikstäckande fa-briker. Omsättningen är cirka 900 miljoner SEK och bola-get har 175 anställda. Huvudkontoret finns i Stockholm. Betongindustri ingår i HeidelbergCement-koncernen, marknadsledande globalt inom produktområdet ballast och en betydande aktör inom cement, betong och andra relaterade verksamheter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmaterialproducenter. Koncer-nen har cirka 57 000 medarbetare på 2 600 platser i 50 länder.

Prenumerera

på Tidskriften Betong

NAMN:_____________________________________________

FÖRETAG:___________________________________________

ADRESS:____________________________________________

TELEFON:___________________________________________

MEJL:______________________________________________6 nr av Tidskriften BetongSkicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX




TEKNIKBetong på vägen och parkerings-garage som står emot salt




1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010



I Bolidens gruva i Garpenberg har det brutits malm i åttahundra år. Idag hämtas zink, bly, silver, koPPar och guld 1100 meter under jorden.

Varje dag, när man spränger nya orter, måste tak och väggar sprutbe-tongsäkras. Det är svårt, men viktigt.ANNars kan lösa stenar ramla ner.

HM.

Det fiNNs bara en lösning på

problemet. Kalla hit SikaMan!

Sikas alkalifria

accelerator Sigunit L54PAF

skulle nog göra susen.

Det funkade! Med Sikas lösning kunde Boliden öka säkerheten och spara

maSSor av tid.


Hur ska det gå till?

Vi måste ha en betong-blandning som har en hållfasthet på minst 4 MPa på fyra tiMMar.

Men för att göra det säkra äNNu säkrare bestämde Boliden en dag:

SikaMan samarbetar med Boliden och leverantören Färdig Betong dag som natt i gruvan. Till sist får han en idé.



GRANSKATCertifi ering av passivhus delar entreprenörerna

www.betong.se / LÄS ALLT OM BETONGBRANSCHENS VIKTIGASTE NYHETERSNART BÖRJAR BETONGTV IGEN



TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub



arkitekt-frågor

OM BETONGBESVARAS5

Nytt i Betong!

BET0110_1_52_omslag.indd 1 2010-02-02 14:13:35

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX








1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010





HM.



Sikas alkalifria




maSSor av tid.












TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub



arkitekt-frågor

OM BETONGBESVARAS5

Nytt i Betong!

BET0110_1_52_omslag.indd 1 2010-02-02 14:13:35

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX








1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010





HM.



Sikas alkalifria




maSSor av tid.












TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub



arkitekt-frågor

OM BETONGBESVARAS5

Nytt i Betong!

BET0110_1_52_omslag.indd 1 2010-02-02 14:13:35

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX








1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010





HM.



Sikas alkalifria




maSSor av tid.












TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub



arkitekt-frågor

OM BETONGBESVARAS5

Nytt i Betong!

BET0110_1_52_omslag.indd 1 2010-02-02 14:13:35SNART BÖRJAR BETONGTV IGEN




TEKNIKFlygaska i svensk betong och renässans för lättbetongen


2

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

2/2010

MÄNSKLIGTJM:s vd Johan Skoglund drömmer om en vacker sångröst

www.betong.se / NYA HEMSIDAN UPPE 1 APRIL / REDAKTÖREN REFLEKTERAROCH BETONGTV FRÅN NORDBYGG / ALLT OM BETONGBRANSCHEN VARJE DAG!

Partihallsbron– där motet möter motet

Felbyggda takÖVER 110 TAK I TRÄ OCH

STÅL RASADE I VINTER

Musik i betongARKITEKTEN ERIK AHNBORG ÅTER I BERWALDHALLEN

84DESIGNSmäcker bokhylla och övergiven sommarkatt

procent HAR STÖTT PÅ PORR PÅ JOBBET

procent procent Egen undersökning!

www.sika.se

WIN A TRIPres med oss till ett av våra intressanta projekt

Dela vår erfarenhet

Innovation & Consistency since 1910

Tävla nu - och res med oss till ett intressant projekt.www.sika.se

BET0210_2_52_omslag.indd 1 2010-03-12 16:26:20



KÖPENHAMN



KÖPENHAMN


KÖPENHAMN


KÖPENHAMN


KÖPENHAMN



KÖPENHAMN


KÖPENHAMN



KÖPENHAMN


KÖPENHAMN



KÖPENHAMN

6 NUMMER

595kr


Betong 4/10 37

teknik

Carsten Vogt, CBI BetongInstItutet

Delar av cementet kan bytas ut mot ultrafina partiklar utan att egenskaperna försämras. Det visar Carsten Vogts nya avhandling där han undersökt betong som cementhalten minskats med 30-40 procent. I vissa fall har betongens egenskaper till och med förbättrats.

Ultrafina partiklar kan ersätta cement

Betong Består av ett system av partiklar av olika storlek, se figur 1. Färsk betong är en partikelsuspension och hårdnad betong består av packade partiklar. Partiklarna (i allmänhet kollektivt benämnda som bal-last) binds ihop med ett bindemedel som i vanliga fall är cementbaserat. Bindemed-len reagerar med vatten och bildar fasta hydratationsprodukter som binder sam-man ballastkornen.

Eftersom bindemedlens andel av be-tongkostnaderna och miljöpåverkan är störst, är en reduktion av bindemedels-halten i betong eftersträvansvärt. Halten av bindemedel i betong kan reduceras på olika sätt. En vanlig metod är att optimera partikelsystemets gradering med målet att öka packningsgraden. Det finns ett flertal modeller som kan användas för att åstad-komma detta.

De flesta modeller fokuserar på betong-ens ballast och tar inte hänsyn till finpar-tiklarna. Men det är just finpartiklarna som har en avgörande påverkan på den

färska betongmassans arbetbarhet och den hårdnade betongens täthet. När själv-kompakterande betong utvecklades upp-täcktes att betongegenskaperna i färskt och hårdnat tillstånd förbättrades genom tillsats av stora mängder finmaterial, se fi-gur 2 för principen.

Genom att integrera även finpartiklarna i en packningsmodell kan hela betong-sammansättningen från de finaste till de grövsta partiklarna optimeras. Detta leder till en förbättrad betongsammansättning med förbättrade egenskaper. Dessutom har finpartiklar andra ytegenskaper än grövre partiklar och fungerar därför olika i en suspension. Finpartiklar kan påverka cementets hydratation och integreras bätt-re i cementpastan.

I avhandlingen undersöks ultrafina par-tiklars egenskaper och deras inflytande på betong. Inerta och reaktiva partiklar som är finare än cement betecknas som ultra-fina i denna avhandling. Användningen av ultrafina partiklar i betong är idag möjlig

på grund av utvecklingen av effektiva flyt-tillsatsmedel. Inverkan av olika mineraler som i allmänhet anses inerta har under-sökts, även i kombination med reaktivt silikastoft.

Figur 1: Storlek och specific yta på delmaterialen som utgör betong.

Figur 2: Inverkan av finpartiklar på betongens mikrostruktur, förtätning av övergångszonen

mellan ballast och cementpasta.

mer om

Färsk betong kan anses som en par-tikelsuspension och hårdnad betong består av packade partiklar, därför är det logiskt att nyttja packningsteorier för betongproportionering. För betong-ens ballast har det gjorts i över 100 år, men då har partiklar finare än 0,125 millimeter ignorerats. Genom att til-lämpa likande principer även för finare fraktioner som filler, cement och andra tillsatsmaterial kan betongens samman-sättning modifieras mot lägre cement-halter. Förutsättning är bland annat utökade analyser av delmaterialen som utgör betong, en lämplig proportione-ringsmetod och användning av effektiva flyttillsatsmedel.

BET0410_37-39_teknik2.indd 37 2010-09-01 14:21:47

38 Betong 4/10

Undersökningen av hydratationsvärmeut-vecklingen visade att de flesta av de un-dersökta mineralen påskyndade cementets hydratation. Ultrafina partiklarna verkar som nukleationskärnor för cementets hy-dratationsprodukter. Mineraler som inne-håller kalcium har dessutom inflytande på bindetiden, de förkortar induktionspe-rioden för cementhydratationen. Effekten är känd från bland annat kalkstensfiller i självkompakterande betong.

I en försöksserie har olika inerta ultra-fina partiklar ersatt delar av cementet i be-tong. Effekten av detta har undersökts på betong med dels konstant vattenhalt, dels konstant vct. Resultaten visar att cemen-tersättning med ultrafina partiklar ger bäst effekt om vct hålls konstant, se figur 3. Ce-mentmängden i referensbetongen reduce-rades med 40 procent medan tryckhållfast-heten ökade med 30 procent. Betongens uttorkningskrympning minskade med mer än 30 procent. De ultrafina partiklarna bi-drar till en homogen mikrostruktur med förbättrad fördelning av cementhydraterna i pastastrukturen.

Analys av partikelgraderingen i dessa

betongsammansättningar med reducerad cementhalt och hög andel ultrafina par-tiklar visar att graderingen närmar sig en kurva som motsvarar den så kallade mo-difierade Andreassen-modellen. Modellen, som beskrivs i ekvationen nedan, baseras på undersökningar av Andreassen & An-dersen (1930) och modifierades senare av Dinger & Funk (1992).

med CPFT = kumulativ procent partiklar mindre än D, D = partikelstorlek, DS = minsta partikelstorlek, DL = största parti-kelstorlek, q = fördelningsmodul.

Med hjälp av datorsimuleringar har Dinger & Funk kommit fram till att en graderingskurva med en fördelningsmodul på 0,37 leder till högsta packningsgraden av partikelsystemet. Modellen är rent ma-tematisk och baseras på perfekta sfärer utan interaktion mellan de olika partik-larna. Modellen används framför allt i ke-ramikindustrin men kan även tillämpas för betong. Betong med en tryckhållfasthet på mer än 65 MPa och en cementhalt på 100 kg/m3 har tagits fram i projektet. Partikel-storleksfördelningen av hela betongsam-mansättningen, med fokus på partiklar finare än 0,125 mm, har optimerats enligt den modifierade Andreassen-modellen.

För att dra största möjliga fördel av en optimerad partikelgradering enligt modi-fierade Andreassen-modellen kombinera-des inerta ultrafina partiklar och reaktivt silikastoft. Betong med över 100 MPa i tryckhållfasthet och låg bindemedelshalt kan tillverkas med hjälp av denna modell. På mikronivå är cementpastan i dessa be-tongsorter mycket homogen, övergångs-

zonen mellan ballast och cementpasta för-svinner nästan fullständigt, se figur 4.

Övergångszonen mellan cementpasta och ballast är fri från förhöjd porositet. I normal betong finns det ansamlingar av större kalciumhydroxidkristaller, som bil-das under cementets hydratation, i närhe-ten av ballastkornen och i cementpastan. Dessa kristaller utgör svagheter i betong-ens mikrostruktur. Eftersom silikastoftet reagerar med kalciumhydroxiden finns det inga ansamlingar av kalciumhydroxid, mikrostrukturen blir tätare och starkare.

Undersökningar med kvicksilverhög-trycksporosimetri, kapillärsugning och mikroskopi verifierade den ökade tätheten av mikrostrukturen. I betong med opti-merad partikelgradering, ultrafina partik-lar och reaktivt silikastoft är den tidiga krympningen på grund av silikastoftets bidrag högre än i normalbetong. Efter mer än fyra års undersökningstid minskar skill-naderna och slutkrympningen är av unge-fär samma storlek.

Resultaten av tryckhållfasthetsprovning används för beräkning av det så kallade k-värdet för ultrafina partiklar (effektivitets-faktor för material som ersätter cement). Erhållna k-värden är kraftigt beroende av betongens ålder, finhet och typ av material som ersatt cementet, samt metoden för ce-mentersättning. I dagens betongstandarder regleras beständighetskraven på betong ge-nom högsta tillåtna vct

ekv och k-värden för tillsatsmaterial, detta med målet att åstad-komma en viss täthet av betongen för att motstå inträngning av skadliga ämnen.

Inom avhandlingens ram har det inte ta-gits hänsyn till föreskrivna minsta cement-mängder eller högsta tillåtna vctekv. Resul-taten i avhandlingen visar att det är möjligt att ta fram betong med hög hållfasthet och

Figur 3: Utveckling av tryckhållfasthet för betong där cement har ersatts med kvartsfil-ler respektive kvartsfiller har tillsatts. Vct hölls konstant i försöksserien. Värden på vänstra sidan (-20 och -40) visar tryckhållfasthet av betong där 20 % resp. 40 % av cementet har ersatts med kvartsfiller. Referensbetongen (0) i mitten och på högra sidan har 20 % resp. 40 % kvartsfiller tillsats till referensbetongen. De olika linjerna står för betongens ålder.

Figur 4: Normalbetong och betong med tillsats av ultrafina partiklar och silikastoft i svepelektonmi-

kroskopet. Kalciumhydroxid (ljusgrå) i närheten av ballastkornen i normalbetong och ohydratiserade cementkorn saknas i den modifierade betongen.

Mer oM

Minskning av cementhalten i betong ger inte bara ekonomiska och miljömässiga fördelar. Det kan även göras av betong-tekniska skäl. Andelen cementpasta i betong är kopplad till krympning och krypning av hårdnad betong och är även avgörande för temperaturhöjningen under betongens härdning. Därmed har den ett stort inflytande på risken för

uppkomst av temperatursprickor.

BET0410_37-39_teknik2.indd 38 2010-09-01 14:21:53

Undvik kostsamma energiförluster och isolera även vid balkongens intermittenta anslutning. Med Schöck Isokorb® i teknikens framkant.

Schöck isolerar balkonger där köldbryggor uppstår. Vid infästningen.

Schöck Bauteile GmbH � Vimbucher Straße 2 � 76534 Baden-Baden � Tyskland � [email protected] � www.schoeck.se

Generalagent i Sverige

produkter till byggindustrin

100122_Anz_IK_K_180x122_SE_rz.indd 1 06.08.10 16:44

täthet om man inte behöver ta hänsyn till nämnda begränsningar i normerna. Dessa specifi kationer borde ersättas med funktions-krav (täthet, motstånd mot inträngning av klorider, mm).

Även i höghållfasta och ultrahöghållfasta betongsorter (Reac-tive Powder Concrete) provades cementersättning med ultrafi na partiklar. Cementhalten kunde minskas med mer än 30 procent utan negativ inverkan på tryckhållfasthet och beständighet. Den modifi erade Andreassen-modellen användes för optimeringen av korngraderingen.

Slutsatsen är att användning av ultrafi na partiklar i betong har en stor potential. En del av cementet i betong kan bytas ut mot ultrafi na partiklar utan att betongens egenskaper behöver försämras, i några fall har de till exempel förbättrats. Den mo-difi erade Andreassen-modellen har framgångsrikt använts för optimering av olika betongsammansättningar.

Baserat på resultat i avhandlingen har rekommendationer utarbetats för användandet av ultrafi na partiklar i betongpro-portionering. Inom CBI Betonginstitutets program för grund-forskning fortgår arbete inom området, målet är att utveckla ett proportioneringsverktyg för betong som tar hänsyn till fi npar-tiklar i graderingen.

Begränsningen av den praktiska användningen i dagsläget är bland annat kostnaderna och tillgång till lämpliga ultrafi na mate-rial samt hanteringsproblem av dessa material på betongstationer. Vidare tillkommer begränsningar i normerna som gäller i dag, till exempel föreskrivna lägsta cementhalter och högsta tillåtna vctekv.

REFERENSERCarsten Vogt: »Ultrafine Particles in Concrete - Influence of Ultrafine Par-

ticles on Concrete Properties and Applications to Concrete Mix Design«

KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, Institutionen för bygg-

vetenskap, Avdelningen för betongbyggnad, 2010.

BET0410_37-39_teknik2.indd 39 2010-09-01 14:21:55


Hallå där!PER RYDBERG, PROJEKTCHEF TRAFIKVERKET

Åsens genombrott

» Vi har visat att det går att bygga en tät tunnel genom åsen som klarar de miljökrav som fi nns «

HALLÅ DÄR

Den 25 augusti bröt sig den 250 meter långa borren Åsa igenom Halandsåsen, var du på plats då?Det tro jag det! Det var ett historiskt ögonblick för oss alla 300 medarbetare som jobbar med projektet, så det missar man inte.

Hur kändes det?Glädje och stolthet. Vi har visat att det går, det som många bedömt som omöjligt, att bygga en tät tunnel genom åsen som klarar de miljökrav som fi nns.

Varför byggs tunneln?För att få bort fl askhalsarna på Västkustbanan och utveckla snabb-tågen ner mot Köpenhamn. När tunneln är färdig ökar kapaciteten från dagens fyra till 24 tåg per timme och godsvikten kan fördubb-las. Målet är att fl ytta över gods från väg till järnväg.

Hur lång kommer den att bli?Det blir två parallella tunnlar på vardera 8,7 kilometer, vilket gör den till Sveriges längsta tunnlar.

Hur byggs tunneln?Tunneln kläs med en betongring på tio meter i diameter som består av åtta segment som är drygt 50 centimeter tjocka. En gi-gantisk borrkrona som väger 220 ton tar spjärn mot betongringen med 16 domkrafter och spräcker upp berget. Sen kläs nästa sektion med en ny betongring.

Vad kostar den?Den kostar 10,5 miljarder kronor i 2008 års penningvärde.

Är den samhällsekonomiskt lönsam?Samhällsekonomisk nytta beräknas med kalkylmodeller som inte får med alla effekter. Det går inte att utveckla Västkustbanan utan denna sista länk, så jag är övertygad om att tunneln kom-mer att generera samhällsnytta under sin livslängd. Men enligt de kalkylmodeller som Trafi kverket använder är den inte samhällseko-nomiskt lönsam.

Vad kan andra projekt lära av Hallandsåsen?Två saker, att man ska vara noga med kommunikation och infor-mation till omvärlden och att man ska jobba systematiskt med miljöfrågorna och skapa ett förtroende för att man klarar av dem.

Hur mycket betong är det i Hallandsåstunneln? Det är 40 000 prefabricerade segment som ska monteras och de väger 12 ton styck, så det blir 480 000 ton.

Vad kommer du minnas speciellt från det här projektet?Det är visserligen fem år kvar, men jag tror att genombrottet kom-mer vara det minne som blir kvar längst.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tätskikt på betong som skydd mot vatten och klorider

Tisdag 19 oktober, Stockholm

Program och anmälan:www.rebet.orgInformation:Tuula Ojala, 010-516 68 27Mårten Janz, 010-470 63 38

Rebetdagen 2010

BET0410_41_hello_dar.indd 41 2010-09-01 15:49:21

42 Betong 4/10

miljö

Max har ägt sina hamburgerrestauranger sedan starten 1968 och har skaffat sig en del erfarenheter genom åren. När man därför stod inför en expansion och skulle bygga ett antal restauranger i Sverige och förhoppningsvis även utomlands satte man sig ner och gjorde en grundlig utvärdering.

– Jag blev lite förvånad att betong visade sig vara bäst för miljön, säger Ro-land Eriksson, bygg- och fastighetschef på Max.

Tillsammans med miljösamordnare Sofie Åberg och arkitekt Pontus Lomar identifierades ett antal målområden som design, miljö, effektivitet och långsiktig-het.

– Vi kom fram till att prefabstomme i betong var det bästa valet. Tidigare har

vi haft trästommar, men det blir många vattenskador och golven spricker efter-som träbjälklagen rör sig, säger Roland Eriksson.

– Grundidén var att rita en designmäs-sigt hållbar restaurang som ska hålla i många år framåt, men så växte det fram att den också måste vara hållbar miljö-mässigt, säger Pontus Lomar.

Resultatet blev en teknisk kub i två våningar där kök och personalutrymmen finns. Kuben är tillverkad av vita sand-wichelement med håldäck som bjälklag. Den övre våningen sticker upp ur restau-rangdelen och ger möjlighet att skylta i alla fyra väderstrecken. En möjlighet som inte är att förakta.

Sen är restaurangdelen öppen med mycket glas och kan varieras. I den nya

restaurangen i Bromma är den rund, men kan anpassas till platsen och till exempel bli avlång.

– Taket består av håldäck och golvet är platsgjutet med en pågjutning av hårdbetong. Vi låter betongen exponeras för att utnyttja värmetrögheten och få ett jämnare klimat, säger Pontus Lomar.

– Med betonggolvet får vi bort ett antal moment och får en funktion direkt. Vi slipper spackling, klinkerläggning och fogning. I andra restauranger har vi haft träbjälklag med klinker, men fogarna blir aldrig täta och vi har fått många fuktska-dor. Med betonggolv hoppas vi även få ner kemanvändningen vid städningen, säger Roland Nilsson.

En finess med runda undertaksplattor under håldäcket är att de ger ett gemyt-

restaurangkedjan Max äger sina restauranger själva och är måna om sin miljö-profil. Nu planeras 50 nya restauranger och det var dags att ta ett helhetsgrepp kring hållbarheten. resul-tatet blev betong, både ute och inne. /TexT: roger Andersson

FoTo: Åke e:son lindmAn MaxBetong till

BET0410_42-43_miljo.indd 42 2010-09-02 11:37:46

BETONG 4/10 43

Dräper

ligt intryck även om mellanrummen är stora för att betongen ska exponeras.

Den nya restaurangen har ansökt att bli silverklassad enligt Boverkets ”Miljöklas-sad byggnad”, vilket är den högsta klass-ningen som är möjlig för en restaurang.

– Det ger den en miljöprofi l som är unik i Europa. Vi beräknar att den ska ligga på en energiförbrukning på 65 ki-lowattimar per kvadratmeter och år. Det innebär åtminstone en halvering av ener-giförbrukning jämfört med Max tidigare restauranger, säger Pontus Lomar.

Med bergvärme beräknas energiför-brukningen kunna bli så låg som 27 kWh/m2/år.

Yttertaket består av ett sedumtak med solceller. Sedumtaket är en del i miljö-profi len eftersom det tar upp koldioxid.

Andra miljöargument som Max använder sig av är att betongstommen kan återan-vändas som vägfyllnadsmaterial eller som krossad ballast i ny betong.

– All inredning är också gjord av material som kan återvinnas, säger Pontus Lomar.

Två luftbehandlingsaggregat, ett för köksdelen och ett för restaurangen, bi-drar också till lägre energiförbrukning.

– Kunddelen kan behovs- och tempe-raturstyras. När det är få kunder behövs mindre tilluft och vice versa, säger Pontus Lomar.

Utvändigt provas ett nytt grepp. Vält-betong i stället för asfalt och även möbler i betong.

– Tidigare använde vi oss av en gra-nitmur vid våra restauranger, men den kändes kall och ogästvänlig. Nu har vi

i stället en kombinerad sittbänk och barriär i betong som är mer sittvänlig, säger Roland Eriksson.

– Möblerna görs på Gotland och är framtagna exklusivt för Max. De fi ck inte vara dyrare än de utemöbler Max använder tidigare och vi lyckades hitta en leverantör som vi är nöjda med, säger Pontus Lomar.

Däremot blev byggnaden i övrigt dyrare än om trästomme valts. Men det kan Roland Eriksson försvara.

– Stommen blev cirka 400 000 kronor dyrare än en trästomme, men betong är hållbart och jag tror på materialet. Vältbetongen är också dyrare, men vi får bort oljorna som används i asfalt och slipper spårbildningen som blir vid vår drive-in. .

MER OMMax i BrommaBESTÄLLARE: Max

ARKITEKT: Lomar Arkitekter

ENTREPRENÖR: Österling Bygg

KONSTRUKTÖR: Konkret

BYGGKOSTNAD: 18 miljoner kr

BYGGTID: jan 2010- maj 2010

BETONGLEVERANTÖR: KC Betong (element), Modern Betong, (hårbetong),

Peab Asfalt (vältbetong)

BETONGMÄNGD: 525 ton

BET0410_42-43_miljo.indd 43 2010-09-02 11:37:50

95 år!

Missa inte Betonggalan på Berns i Stockholmden 23 september!

LiveTidning och underhållning med storbandet UpSTairSSe mer på www.BeTong.Se

95 år!

Tidskriften

Betong

Tack till våra sponsorer: Abetong, Anboni, BASF, Cementa, Combimix, Fejmert, Färdig Betong, Grace, Modern Betong, Pigmentec, Sany, Sika, Strusoft, Strängbetong och Tekla.

BET0310_40_annons_festJJ.indd 40 2010-05-24 11:29:53BET0410_annonser.indd 44 2010-09-01 16:56:44

Betong 4/10 45

inspiration

Berätta om huset du valt. – Fasaden är en kopia av en äldre del av hotellet och gjord som en svag relief i betong där öppningar i muren har placerats i relation till den nyare byggna-dens insida. Jag tycker att det är väldigt poetiskt att man har gjort den nya fasaden som en avgjutning av den gamla. Det är den franske arkitekten Edouard

François som ritat byggnaden.Vad tycker du mest om? – Att man lyckats kopiera något gammalt utan att det ser ut som en kopia, byggnaden är något alldeles eget. Jag är även väldigt förtjust i att betongen som man ofta förknippar med råhet, har gjorts så sirlig och detaljrik. Be-tongens potential har verkligen utnyttjats.

Hur inspireras du av den?– Av hur man kan tänka kring gammalt och nytt, kopian och det unika.Berätta om betongarbetet. – Jag tror att man har valt betong just för att kunna skapa det där uttrycket av en avgjut-ning. Betongen är ju också ett modernt material, som man an-vänt för att poängtera att man

har gjort en modern byggnad, inte en gammal.Hur har man utfört arbetet?– Genom att ha detaljstuderat och ritat av den gamla fasaden, delat in den i mindre sektioner som man sedan gjort modeller av och gjutit av. De avgjutna betongsegmenten har man sedan fäst utanpå den murade ytterväggen. .

Rue Quentin Bauchart Betong/TexT: AlexAndrA CederquisT Bild: CAroline Henrysson

Caroline Henrysson på ÅWL Arkitekter jobbar för tillfället med ett flerbostadshus, kvarteret Plomben1 i Örnsberg i Stockholm. Sin inspiration har hon dock hittat i Paris. Huset står på Rue Quentin Bauchart, en tvärgata till Champs Elysées och ho-tellet heter Fouquet Barrière i Paris.

BET0410_45_Inspiration.indd 45 2010-09-01 11:28:17

VINJETT

46 BETONG 4/10

BYGGSEKTORN STÅR INFÖR EN RAD spännande utmaningar de närmaste 20 åren. Befolk-ningsmängden i storstäderna spås öka med 50 procent, vilket ställer krav på samhälls-byggandet. Behovet av bostäder, arbets-platser, trafi k och kommunikationer ökar, samtidigt som kraven på uthålligt samhälls-byggande är en självklarhet för alla aktörer. Efter att Mark Isitt, journalist med fokus på arkitektur och design, tittat tillbaka på hur samhället och samhällsbyggandet såg ut för 20 år sedan presenterar Håkan Cullberg, vd på Cullberg Arkitektkontor, den vision som tagits fram av en arbetsgrupp inom byggsektorn i samarbete med Svenska Be-tongföreningen. Dagens moderator är Åsa Söderström Jerring. Förutom att Åsa är styrelseproffs och konsult i byggsektorn är hon också ordförande i FIA (Förnyelse i an-läggningsbranschen). I anslutning till Sam-hällsbyggardagen den 26 oktober kommer FIA att diskutera samhällets krav, hur man skapar förutsättningar samt mäter och ut-värderar anläggningsprojekt.

Hur ser samhällsbyggandet ut om 20 år? Tomas Hallén, teknisk direktör på Akade-miska Hus, talar om upphandlingen och Göran Werner, avdelningschef på WSP En-vironmental, tar upp projekteringen. Peabs miljöchef Kristina Gabrielli talar om bygg-arbetsplatsen och CBI Betonginstitutets vd Johan Silfwerbrand avslutar med forskning-en. Som vanligt delar vi ut Svenska Betong-föreningens Guldmedalj och pris till Årets bästa examensarbete.

Dagen efter anordnas ett studiebesök vid GRYAAB:s anläggning Ryaverket, Göte-borgsregionens reningsverk. Ryaverket har nyligen byggts ut med en kväve- och fosfor-rening för att uppfylla kommande krav på rening av avloppsvatten.

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Svenska Betongföreningen i samarbete med Cementa, CBI Betonginstitutet och Svensk Betong.

I år är det Göteborgs tur. Vi ses på Elite Park Avenue Hotel den 24–25 november!

100 44 Stockholm

VI VÄLKOMNAR VÅRA NYA MEDLEMMAR!Mikael Andersson, Arkitekturkompaniet, Henrik Böiers NCC Teknik, Bengt Hjort, Högskolan i Halmstad, Andreas Hägg NCC Construction, Johan Karlsson, NCC Construction, Per Nordlund, Christina Pekkari Östholm, WSP, Niklas Stéen, Conbytec och Daniel Svensson Norconsult.

BETONGFÖRENINGEN

VD:N HAR ORDETRICHARD MCCARTHYTILLTRÄDANDE VD BETONGFÖRENINGEN OCH ORDFÖRANDE I ORGANISATIONS-KOMMITTÉN FÖR BETONGBYGGNADS-DAGEN 2010

Betongbyggnadsdagen har ett litet annorlunda tema i år: Vision 2030 - En framtidsdag för betongbran-schen. Istället för att ta upp dagens tillverkning, produktion och förvaltning diskuterar vi morgondagens samhälle och samhällsbyggande och hur betongsektorn måste förändras de närmaste 20 åren för att möta samhällsbyggandets kommande krav. Föreläsningarna är lite kortare än vanligt och varvas med rundabords-diskussioner, vilket gör att deltagarna har en möjlighet att vara med och påverka.

» Hur ser samhällsbyggandet ut om 20 år? «

En Betongbyggnadsdag med fokus på framtiden!

Guldmedaljör Bengt Lindroos avlidenARKITEKT BENGT LINDROOS har avlidit, 91 år gammal. Bengt Lindroos var en av Sveriges stora profi ler inom arkitek-turen och ett av hans mest kända verk, Kaknästornet, blev framröstat till ett av Sveriges sju underverk i betong 2008. Han fi ck även Svenska Betongfören-ingens Guldmedalj 1984 och belönades med Kasper Salinpriset 1986 för kvarte-ret Drottningen, ett pris vars bronsstaty-ett han själv formgett.

Bengt Lindroos hade alltid nära till skrattet och kom alltid till Tidskriften Betongs olika bjudningar, där han var en självklar gäst. Vi är många som kom-mer sakna Bengt Lindroos hjärtliga per-son och hans bullrande skratt. Lyckligtvis hann han utkomma med boken Att vara arkitekt kan vara att… där han beskriver sitt liv som arkitekt.

BET0410_46-49_foreningen.indd 46 2010-09-02 12:19:25

MARKNADSTORGET

Platsblandad betong – den bästa grunden för tillväxt.

Betong På Väg AB. Tel: +46 (0)227 155 40. Fax: +46(0)227 155 40www.betongpavag.se Kungsgatan 10. 736 36 Kungsör

Kalkstensfiller – det naturliga valet för självkompakterande betong!

www.nordkalk.com

Vattenfall Research & Development ABwww.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong

Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering

TekNIk

alternativ kunna vara att beräkna ett högt värde med utgångspunkt i betongens tryckhållfasthet och en uppskattning av dess övre kvartilvärden, t.ex. som

3/2cck

3/2cchcth )MPa6(30,0)(30,0 fff

där fcck är karakteristiskt och fcch ett högt värde på betongens tryckhållfasthet.

020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH

Figur 3 – Sambandet mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och tryckhållfasthet enligt Betonghandboken Material [3] och några moderna recept från CBI och KTH. Vct = 0,4 svarar ungefär mot tryckhållfastheten 60 MPa.

En annan nyhet i BBK 04 angående minimiarmering är att man formulerat ett krav på när minimiarmeringen får reduceras med faktorn 0,7. I avsnitt 4.5.6 anges detta som ”friktionskoefficienten mellan betongplatta och underlag kan visas uppgå till minst 1,0”. Det finns ingen uppgift om hur denna koefficient skall bestämmas. Gör man laboratorieförsök så är det viktigt att påpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar uppgiften som att de försök som finns i litteraturen [4-5] och avser just laboratorieförsök kan användas (figur 4).

0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt

Figur 4 – Uppskattning av friktionskoefficienten mellan betonggolv och underlag för några olika underlag baserat på uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel är här de enda alternativen som uppfyller kravet att > 1.


3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt


ReFeReNseR:

Kreüger H. (1931) de tekniska vetenskaperna. Husbygg-nadsteknik, stockholm

Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced high strength concrete slabs, KTH, inst för byggkonstruktion, stockholm, issN 1103-4270

Krossat berg och återvunnet material ersätter grus. Fakta-blad 2003:06. Länsstyrelsen i stockholms län

Bagheri H. (2006) Prestressed hybrids of AAC and HPC – The BCe (Block Composed ele-ment) building system, KTH, inst för arkitektur, stockholm, issN 1402-7453

stockholm, 2006-11-03

NR4 /200666

TekNIk


3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt



3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt


ReFeReNseR:






Försäljning: Tel 031 746 84 90 Fax 031 706 06 10Reservdelar & Service: Tel 0705 61 67 89 Fax 08 55 65 82 01www.schwingstetter.se [email protected]

NR4 /200666

Försäljning: Tel 031 746 84 90 Fax 031 706 06 10Reservdelar & Service: Tel 0705 61 67 89 Fax 08 55 65 82 01www.schwingstetter.se [email protected]

NR4 /200666

Spännsystem CONA CMISpännsystem CONA CMMBrolager TOBE & LASTO

Fogar TENSA-LASTIC

Vi har störst sortiment av prefab:Markbetong, stödmurar, VA, järnvägsprodukter, parkmöbler, VA-stationer och objektanpassade betongprodukter.

Missa inte vår nya hemsida www.steriks.seIndustrivägen 4, 245 34 Staffanstorp, tel 046-23 33 00fax 046-254 734, [email protected]

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

040-947070 www.rolf-dickman.se

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskarköldbryggan vid

balkonger och loftgångar

80, 100 & 120mm stenull

BET0410_47-48_marknadstorg.indd 47 2010-09-01 16:38:44

MARKNADSTORGET

TekNIk


3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt



3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt


ReFeReNseR:






Instrument för betongprovning

Sigurdsgatan 6 721 30 Västerås

Tel: 021-35 70 00 Fax: 021-35 90 10

E-post: [email protected] kdn.se

• TÄCKSKIKTSMÄTARE • BETONG-HAMMARE • FUKTMÄTARE • VIDHÄFTNINGSMÄTARE

• SKIKTTJOCKLEKSMÄTARE FÖR KONTROLL AV TAKPLÅT OCH

BRANDSKYDD MM

Cementa AB, Årstaängsvägen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00, Fax 08-753 36 20, [email protected],

www.cementa.se

Cementa ingår i HeidelbergCement-koncernen, en av de ledande byggma-terialproducenterna i världen, med kärnverksamheterna cement, betong & ballast och prefabricerade betongprodukter. Koncernen omsätter cirka 83

miljarder SEK och har 46 000 medarbetare i 50 länder.

Bindemedlet som gerb�ttre flytegenskaper,h˛gre best�ndighet och ...

SSAB Merox ABTel. 0155-25 44 00 � Fax 0155-25 52 21 � www.merox .se

... ljusa

re

betong

edag

TekNIk


3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt



3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt


ReFeReNseR:






För högkvalitetsbetongCERTIFIERAT TILLSATSMATERIALFör högkvalitetsbetong

Kontakt: Jarl Larsson Mobiltelefon: +46 705 46 14 68, Elcem Nordic A/S2950 Vedbæk, Danmark, Telefon: +45 45 66 12 12

HÄR SYNS DU. Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

Välkommen!

Prenumerera

på Tidskriften Betong! NAMN:

FÖRETAG:

ADRESS:

TELEFON:

MEJL:

SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

POSTTIDNING B

Returadress: Tidskriften Betong,

Box 55684, 102 15 Stockholm



TEKNIKFlygaska i svensk betong och

renässans för lättbetongen


2

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

2/2010

MÄNSKLIGTJM:s vd Johan Skoglund drömmer

om en vacker sångröst

www.betong.se / NYA HEMSIDAN UPPE 1 APRIL / REDAKTÖREN REFLEKTERAR

OCH BETONGTV FRÅN NORDBYGG / ALLT OM BETONGBRANSCHEN VARJE DAG!

Partihallsbron– där motet möter motet

Felbyggda takÖVER 110 TAK I TRÄ OCH

STÅL RASADE I VINTER

Musik i betongARKITEKTEN ERIK AHNBORG

ÅTER I BERWALDHALLEN

84

DESIGNSmäcker bokhylla och

övergiven sommarkatt

procent HAR STÖTT PÅ

PORR PÅ JOBBET

procent procent Egen undersökning!

www.sika.se

WIN A TRIPres med oss till ett av våra intressanta projekt

Dela vår erfarenhet

Innovation & Consistency since 1910

Tävla nu - och res med oss

till ett intressant projekt.

www.sika.se

BET0210_2_52_omslag.indd 1

2010-03-12 16:26:20

6 NUMMER

595 kr/år!

betong_marknadsoversikt_nr1_6_2010_sv_byggtjanst.indd 2 1/11/2010 9:36:23 AM

SynkoFlex - för täta gjutfogar

040-947070 www.rolf-dickman.se

SynkoFlex tätar gjutfogarutan svällning!

SynkoFlex tätar motvatten, saltvatten & radon

Fullständig svensk doku-mentation och provningar!

BET0410_47-48_marknadstorg.indd 48 2010-09-01 16:38:56

Betong 4/10 49

anslagstavlan

signerat

Portlandscementet är det helt domine-rande bindemedlet i dagens betong. Det ut-vecklades och började framställas i England och på kontinenten under första hälften av 1800-talet och exporterades i liten omfatt-ning till Sverige.

I Sverige bestämde man sig för att i ökad utsträckning börja använda det nya mate-rialet för tillverkning av betong till exempel då man skulle bygga den nya inre hamnen i Helsingborg 1863. Importen av cement öka-de därigenom under de närmaste åren på 1860-talet - från 900 ton till 2000 ton per år.

Intresse fanns att börja tillverka cement även i Sverige. Skånska Cementaktiebolaget, nuvarande Cementa, med uppgift att produ-cera cement bildades 1871 med tillverkning först i Lomma och senare i Limhamn och så småningom med andra ägare på en rad or-ter i Sverige. Idag finns cementfabriker i Slite på Gotland, i Skövde och i Degerhamn på Öland, samtliga med Cementa som ägare.

Med uppgift att förädla cementen till betong - det grå pulvret sålde sig inte själv - bildades 1887 dotterbolaget Skånska Ce-mentgjuteriet, nuvarande Skanska. Produk-tionen skedde i ett litet ”cementgjuteri”, för tillverkning av bland annat ”cementrör och golvplattor”.

Detta är upprinnelsen till den moderna be-tongens etablering och utveckling i Sverige

under den industriella era som sedan följde. Samtidigt utvecklades Sverige till en indu-strination från slutet av 1800-talet. Landet behövde inte bara nya bostäder och fabriks-lokaler, utan också ny infrastruktur, såsom vägar, avlopp med mera.

Vid sidan av Skånska Cementgjuteriet star-tade Betongindustri i Stockholm tillverkning av fabrikstillverkad betong. Betongindustri bildades 1932 och var en fortsättning på Mur-& Putsaktiebolaget. Eftersom det rådde en stark överetablering i murbruksbranschen och lönsamheten var dålig fördes diskussio-ner inom företaget att producera färdig-blandad betong i stället för murbruk.

Idén att tillverka färdigbetong på betong-stationer och leverera den till byggen kom från Köpenhamn. Sagt och gjort. När Be-tongindustri började tillverkningen hade tio betongbilar köpts in och det första lasset med färdigblandad betong lämnade fabriken i Hornsberg på morgonen den 1 april 1932 kl. 07.55. Stockholm Stad blev Betongindustris största kund med beställningar bland annat till Tranebergsbron, Slussen och en spårvägs-tunnel under Södermalm i Stockholm.

En dag i början av december 1938 får vd Axel Eriksson ett telefonsamtal från Olle Engkvist, storbyggmästare och styrelseleda-mot i Betongindustri. Olle Engkvist berättar entusiastiskt att man i Tyskland på försök

börjat tillverka betongvaror armerade med förspänd ståltråd. Axel Eriksson lyssnade men var tveksam. Skulle man våga satsa på nya produkter och ny teknik? Dessutom var det högkonjunktur och man stod i begrepp att bygga ett nytt industrihus och bolaget hade fullt upp med leveranser. Dessbättre ändrade sig Axel Eriksson och en månad se-nare reste han själv till Berlin för att träffa uppfinnaren Ewald Hoyer. Efter ett positivt styrelsebeslut skrevs ett optionsavtal i bör-jan av mars 1939 och senare samma vår kom man överens om innehållet i patentet.

Dagen före midsommarhelgen skedde den första provgjutningen och tre dagar senare, måndagen den 26 juni, var en spännande dag. Då hade betongen härdat och det var dags att se hur plattan betedde sig vid av-spänning. Plattan var 3 cm tjock, 50 cm bred och 3 meter lång. Den lades upp på två stöd varefter sju personer ställde sig på plattan. Plattan höll och visade dessutom en elastici-tet och seghet långt över den förväntade.

Vad skulle den nya produkten heta? Saken diskuterades livligt i i bolagets kafferum. En direkt översättning från tyskan blir ”stål-strängbetong”, som ansågs som ett något klumpigt namn och man enades till sist om ”strängbetong”, som senare blev namnet på bolaget ”Strängbetong”, som än i dag är bo-lagets namn och varumärke. .

[email protected] tidskriften Betong Box 55 684 102 15 stockholm 37

tidskriften Betong är nomi-nerad till Svenska Designpriset 2010? Den 7 oktober vet vi om vi har vunnit.

tidskriften Betongs 95-årskalas på Berns den 23 september. Be-tongföreningen har lagt undan 200 biljetter för sina medlemmar. Logga in på www.betong.se/foreningen.

Visste du att…

Missa inte…

När cemeNt blev sträNgbetoNgI samband med Strängbetongs 70-årsjubileum gavs boken ”Sträng- betong – De första 70 åren” ut. Där beskrivs en hel del intressant industrihistoria som här kortfattat delger Tidskriften Betongs läsare.

Utvald person tycker tillUlf ReDTzeR ordförande i SträngbetongS veteranklubb

Nyheter varje dagwww.betong.se

Läsarbrev: som vanligt, ni har skrivit suveränt! denna gång om Victoria tower. /staffan

ett åtta sidor långt reportage om Victoria tower, visserligen med stora och bra bilder, behöver mellanrubriker. som läsare är det svårt att hänga med i svängarna. /margareta

sVar: Vi har inte mellanrub-riker, men det finns andra sätt att hjälpa läsarna. Vi fun-derar./Roger Andersson, chefred.

Från Fråga experten på nya hemsidan Hej! Jag har sett ett betonggolv, finslipat och behandlat med vax eller någon typ av olja. det såg inte ut som terrazzo à la t-baneperronger eller prefab-trappor. Vilket det nu än är, kan jag få någon form av specifikation på produkt och behandling. /Lars G Wilson

sVar: Om ytan är stålgättad och sedan efterglättad innan be-tongen hårdnat helt brukar man få fram en reltivt mörk yta, så kan man när betongen härdat behandla den med vattenglas. Det finns också produkter med inblandning av akrylat. Ett annat al-ternativ är att slipa betongytan med diamant. /Arne Hellström

av Tidskriften Betongs läsare tycker att Moderaterna har det bästa programmet för be-tongbranschen. Detta enligt Veckans fråga på hemsidan. 46 personer röstade och 22 pro-cent av dem placerade Social-demokraterna på andra plats.

PROCENT

BET0410_46-49_foreningen.indd 49 2010-09-01 16:27:45

50 BETONG 4/10

MÄNSKLIGT

LINDA MAREND ÅLDER: 49+

CIVILSTÅND: Singel med två tonårsbarn och hunden Blixten.

BOR: Radhus i Vällingby utan-för Stockholm.

FAVORITBETONG: Det mesta av Tadao Ando

JOBB: vd för LINK arkitektur AB

1818Lindas

18svar

Linda Marend är vd på Link arkitektur. Hon har pre-cis avslutat arbetet med intranätet som lanserades i augusti. Mest hoppas hon på en ISO-certifi ering till 2011. I detta nummer av Betong svarar Linda Marend på våra 18 frågor. /TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST

BILD: KENT JOHANSSON

1) Vilket är ditt favoritord? Tillsammans. Allt blir bättre och roligare om det utförs i samver-kan eller team.2) Vad skulle du helst förändra med dig själv?Att jag lärde mig koppla av mer och bättre. Jag ska alltid hitta på något nytt, roligt eller nöd-vändigt när det är dags att ta det lugnt på söndagen. Borde klara av att bara sitta framför braskaminen och läsa en bok hela dagen.3) Om du dog och blev pånytt-

född, som vem eller vad skulle du återkomma? Eftersom jag nyligen köpt hund och det verkar vara en lycklig tillvaro han lever i, så får det bli hund i en snäll barnfamilj. Leka, äta, sova, alltid glad och vara en människas bästa vän.4) Vad är det roligaste en män-niska kan vara med om? Mötet med andra människor. När man får ta del av eller lära sig något man inte visste eller kunde. Att få vara förälder och följa sina barns uppväxt.5) Vilken egenskap hos dig själv tycker du sämst om?Min envishet som gör att jag bara kör på ibland och inte lyss-nar till andras behov och åsikter.6) Har du någon förebild, i så fall vem? Jag kan inte komma på nå-gon speciell, det är mer alla starka kvinnor som gjort det de verkligen ville eller trodde på. Många gånger mot alla odds.

7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? När jag vill undvika att såra någon på ett personligt plan.8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Ögonen.9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden?Arbeta i trädgården – jag är pervers nog att tycka att det är roligt att rensa ogräs (i rimliga mängder). Se fi lm, gärna av lite dyster sort. Slalom, segling och resor. Laga god mat.10) Vad tror du folk mest kom-mer ihåg dig för?Att jag är en glad, tydlig och drivande person. 11) Tycker du att du är lik nå-gon person, i så fall vilken?Det kan jag inte tänka mig…12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka samman-hang då?På mingelpartyn. Alla tomma samtal och fl ackandet med blick-

en över axeln. Då vill jag helst gå hem eller till damrummet.13) Finns det något du önskar ogjort?Jag brukar försöka att inte ång-ra något, det går ju ändå inte att göra något åt. Misstagen får man i stället lära sig något av och göra bättre nästa gång.14) I vilken miljö trivs du bäst?Hemma vid middagsbordet. Med fi ngrarna i jorden. På en trevlig bar som till exempel Gondolen. På en resa till en plats där jag inte varit förut och som ligger vid sidan av allfarvägen.15) Vilken genre inom kulturen tilltalar dig mest?Litteratur och fi lm.16) Vilken slogan lever du efter?Allt är möjligt.17) Vad gör dig lycklig?Mina älskade barn.18) Vad gör dig rädd?Att något ska hända mina älskade barn.

BET0410_50_manskligt.indd 50 2010-09-01 13:29:47

Superplasticerare för fabriksbetongFör betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefabFör betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betongFör självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetongFör betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Dynamon-systemet består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Polymerteknologi i betongens tjänst

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

www.mapei.com

Dynamon System

Rescon Mapei ABGelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna

Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 [email protected]


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX


HEPP! VI ÄR NOMINERADE TILL

SVENSKA DESIGNPRISET 2010!

TEKNIKMiljövänligare betong med ultrafi na partiklar

DESIGNLjusskulpturer gjorda

i favoritmaterialet


4

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 4/2010

MÄNSKLIGTIngvar Nohlin berättar varför Turning Torso blev så dyrt

www.betong.se / RÖSTA FRAM ÅRETS BÄSTA YRKESMÄN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER/ ANMÄL DIG TILL BETONGGALAN/ NYHETER FRÅN BETONGBRANSCHEN VARJE DAG!

EMPORIASKANDINAVIENS

STÖRSTA KÖPCENTER

Maxad betong

MAX SATSAR PÅ MILJÖN

77 procent av STORBRÄNDERNA DRABBAR TRÄHUS

BET0410_1_52_omslag.indd 1 2010-09-01 10:27:49

Documents

Tidskriften Betong nr 4, 2010