Tidningen Skogsentreprenören nr 1-2011

En mEdlEmstidning från

SMF proFilen

perSonalbriSt! Vi Sitter alla

Nr 1•2011

björn andrénhyllar entreprenörer

SÅ StÅr SMF pÅ din Sida• ManiFeStation Mot reSerVat• SaMlar till trÄFF oM SerViCe

TIDNINGEN SKOGS-

EntrEprEnörEn

ann-KriStin johanSSonVill uppVÄrdera oSS

PEr mOrbErG jaGar Och laGar

i SaMMa bÅt

2 SKOGSEntrEprEnörEn 1 • 2011

JohnDeere.se

Förstklassig teknik för maximala virkesvärden!

Vi ses på Skogsnolia!

16-18 juni

Skogsentreprenoren.indd 1 2011-03-23 15.41

SKOGSEntrEprEnörEn 1 • 2011 3

Dubbel U-brodd, 12-15 mm

Dimension Ø Ant. rutor Pris/par600/50-22,5 12 12mm 2R Brodd 9.595:-600/55-26,5 14 14mm 3R Brodd 16.595:-600/60-30,5 14 14mm 3R Brodd 19.695:-600/65-34 15, 23.1-26 15mm 3R Brodd 21.995:-650/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 18.995:-650/65-26,5 14 14mm 3R Brodd 22.895:-700/45-22,5 12 12mm 3R Brodd 12.795:-700/50-26,5 15 15mm 3R Brodd 19.595:-700/55-34 15 15mm 3R Brodd 23.595:-700/70-34 15 15mm 3R Brodd 25.995:-710/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 19.995:-750/55-26,5 15 15mm 3R Brodd 21.595:-

Borlegerat stål i brodd och länk • Suveränt grepp

Perfekt passform • Överlägset pris

AllA PriSer är exkl. momS • BeStäll På www.Bonnet.Se • tel: 020-35 00 36 • e-PoSt: [email protected]

Behåller greppetOFA PROTEC - Rätt driv i skogen!

• Passar även där utrymmet är trångt.

• Skyddar däcksidan.

• Optimalt grepp med många broddar i backen.

• Levereras med spännkättning.

Prisexempel:600/55-26,5, 16 mm: ............. 19.350:-700/50-26,5, 13 mm: ............. 19.515:-750/55-26,5, 16 mm: ............. 28.670:-

OFA har många fler typer av slirskydd. Se www.nordfarm.se

Priser är rek. ca-priser exkl. moms. Samma priser, med eller utan brodd!

www.nordfarm.se • 011-19 70 40

4 SKOGSEntrEprEnörEn 1 2011

INSTIcK: björN aNDréN

Skogsarbete har alltid varit ett krävande yrke. Om vi håller oss till dagens maskinarbeten så krävs planeringsförmåga, körskicklighet, maskinkunnande för felsökning och repa-

ration samt många viktiga personliga drag som självständighet, beslutsförmåga, handlingskraft, drivkraft. De duktiga skogsarbe-tarna har i alla tider varit gedigna människor med många yrkesmäs-siga och personliga kvaliteter. ”Skogsarbetare” är för mig ett kvali-tetsbegrepp, idag mer än någonsin. När jag började min skogliga bana i Mo och Domsjö AB 1971 fanns inga entreprenörer i drivningsarbetet, de försvann med häst-körningen. Vägar byggdes på anbud och virkestransporter på last-bil var 100 procent entreprenad men skogstraktorernas ägare var anställda.

under det tidiga 90-talets kris avvecklades det motormanu-ella skogsarbetet och mekaniseringen gick mot 100 procent. Prissättningen av maskinarbeten skärptes vilket påskyndade en omställning där maskinförare/entreprenörer som inte riktigt kun-de hänga med lämnade skogen. Andelen entreprenad ökade och det blev allt vanligare med anbudsförfarande. Återigen kom en ny generation maskinägare med ny attityd och en tydlig inställning att vilja vara ”sin egen” fullt ut. De centrala förhandlingarna om affärs-villkor som SMF skött åt maskinägarna ersattes av individuella och lokala affärsuppgörelser.

Maskinägarna blev så småningom också medlemmar i arbets-givarföreningen, SLA, och därmed hade ett epokskifte skett. Nu var det tydligt att entreprenörerna var egna företagare ur alla aspek-ter. Rollerna hade blivit klara. Uppdragsgivare/beställare respektive uppdragstagare/leverantör.

Dagens och framtidens skogsentreprenörer måste ha förmågan att rekrytera personer som i stor utsträckning uppfyller alla dessa krav. Entreprenören måste ha förmågan att skapa en anda i före-

taget som gör att de anställda stimuleras till att verkligen utnytt-ja sina förmågor i det dagliga arbetet. Entreprenören måste också kunna följa med i utvecklingen när teknik och arbetslivets villkor förändras. Entreprenörerna kan dock inte själva driva den tekniska utvecklingen. Den utvecklingen måste drivas i kluster av uppfin-nare, maskintillverkare, forskare, skogsbolag och tekniskt kunniga maskinförare.

SMF har utVeCKlatS från en intresseförening där mycket kraft lades på att företräda maskinägarna, enskild medlem eller grupp, till att bli en stödjande organisation för självständiga företagare. SMF har haft förmågan att genomföra den utvecklingen och jag förmodar att det varit ”framtidens entreprenörer” som varit pådrivande i pro-cessen.

Jag ser ingen stor förändring av SMF:s roll i framtiden. SMF skall stötta medlemmarna när det gäller all form av byråkrati som samhället eller uppdragsgivarna ställer krav på. SMF skall fortsät-ta med att samordna utbildningar. Jag tänker på kurser i företags-utveckling, ledarskap, certifiering, arbetsmiljökrav mm. SMF kan avlasta medlemmarna genom att jobba som expert och ”konsult” med olika administrativa och byråkratiska frågor. SMF kan sam-ordna upphandling där mängdrabatter går att få.

Med ett sådant stöd från SMF kan maskinägaren lägga sin tid och kraft på det operativa i firman, det som ger intäkter och det som håller nere kostnader.

Till sist har SMF:s VD en viktig roll som talesman för den sam-lade entreprenörskåren när olika frågor av generell karaktär behö-ver ventileras med uppdragsgivarna. Jag har personligen myck-et god erfarenhet av sådana kontakter och har satt stort värde på de synpunkter som SMF framfört. Det har hjälpt oss att utvecklas som beställare.

SKogSbruKet oCh SKogenS entreprenörer är ömsesidigt beroende av varandra. Skogens maskinarbeten är inte en marknad där man utan problem kan byta uppdragsgivare eller uppdragstagare från år till år. Korta avstånd till arbetsplatsen, lokal kännedom, arbetsin-struktion, trygghet för bägge parter är bara några exempel på värdet av en långsiktig affärsrelation.

Ur bolagssynpunkt har jag uppskattat alla starka, kunniga och uppriktiga entreprenörer. De som har god kontroll på sitt före-tag, är positiva till ny teknik och nya arbetssätt, de som vill utveck-la affärsförhållandet i dialog med kunden, de som kommer med ett ”erbjudande” istället för krav, de som verkligen lever upp till epite-tet ”egen företagare”.

björN aNDréN Tidigare affärsområdeschef på holmen skog

med nära 40 års erfarenheT av skogsbranschen

Här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

KontaktAnsvarig Utgivare:Ulf sandströ[email protected]

Redaktör: katarina Wännman [email protected]

Annonser: Jonas sjöström090-349 37 06e-post: [email protected]:

Adress: Tyska brinken 28111 27 stockholm Tel. 08-655 41 90fax. 08-655 41 45

E-post huvudkontoret: [email protected]

Produktion: dynamo press ab Tryck: scanwebUpplaga: 6 000

Internet: www.skogsentreprenad.nu

”

Var Är SVerigeS entreprenörer 11 noV?

Skogsarbetare – ett kvalitetsbegrepp

foto

: hol

men


DEbaTTörEN

För mig som värmländska, född i Torsby, är känslan för sko-gen och dess gröna guld självklar. Jag är uppväxt med en farfar som var skogsarbetare, körde häst i skogen åt de sto-

ra skogsbolagen. Jag har hört hans historier om hur livet var. Han lärde mig dessutom att älska hästar och att köra häst i skogsarbete. Och under mina år i riksdagen har jag jobbat med skogspolitik och landsbygdsutveckling. Skogen är vårt gröna guld och vi måste skö-ta den på ett klokt sätt och även se till att vi kan öka tillväxten för att klara den ökande efterfrågan.

Idag bor jag i Kil och från måndag till torsdag är jag i riksdags-huset i Stockholm och jobbar med frågor som ligger mig mycket nära hjärtat just pga. min bakgrund. Många bland mina bekanta och vänner har anknytning till skogsbruket och jag träffar regel-bundet skogsentreprenörer och maskinförare.

Arbetsvillkoren för skogsentreprenörerna och maskinförar-na har förändrats enormt under de senaste 50 åren. Till det bättre? Arbetsmiljön har blivit bättre, från att gräva i snön utan ordentliga arbetskläder som min farfar när han var skogsarbetare med häst, till att man idag kan sitta i en rätt bekväm förarstol och ha det varmt. Förr var man dock kanske inte så ensam som idag.

Lönsamheten hade en topp för länge sedan. SMF:s nya nyck-eltal visar dock tydligt att lönsamheten är ett minne blott för väl-digt många företagare. Fackets, Arbetsmiljöverkets, PEFC:s, Skogsstyrelsens, uppdragsgivarnas, markägarnas och andras krav blir allt större på skogsföretagen. För en skogsentreprenör finns det mycket att hålla rätt på och det är helt obegripligt för mig att yrket inte har högsta status.

Du skogsentreprenör och maskinförare är den viktigaste länken i skogsråvarans kedja. Ändå ser vi att ni blir allt färre! Men fram-tiden ser ljus ut. Inte bara skogsråvaran för traditionell förädling

kommer fortsätta att efterfrågas, nu kommer också bland annat ny forskning om läkemedel från skogen. Här är vi bara i början av ett nytt användningsområde.

Men vilket mål vi än har med skogsbruket måste skogen bru-kas. Du maskinförare och skogsentreprenör har uppdraget att avverka så miljövänligt som möjligt och enligt efterfrågat ändamål. Du kan hjälpa skogsägaren att bruka skogsmarken på hållbart sätt i avseende på både naturvårdshänsyn och produktion.

Många av tjänstemännen/tjänstekvinnorna ska kunna lita på dig och på ditt omdöme, både i ditt utförande och ditt sätt att ta betalt. Bara om du skogsentreprenör har ett seriöst och hållbart företag kan du utföra hållbara tjänster. Och i och med detta kan vi ha en hållbar landsbygdsutveckling då de allra flesta skogsentrepre-nörer och deras maskinförare, röjare, plantörer och planerare bor på landsbygden.

Utan jobb och försörjning stannar de flesta inte i sin hembygd! God lönsamhet ger förutsättningar för en positiv utveckling i alla avseenden. Det går bara att effektivisera på ett hållbart sätt om det finns en god lönsamhet i botten. I annat fall blir något lidande i längden, personalen, skogen eller relationen till uppdragsgivaren. Hur länge kan man då driva ett företag under dessa förutsättning-ar?

Jag är mycket bekymrad över kortsiktigheten jag ibland möter fast den genomsnittliga omloppstiden ligger på ca 80 år! Vi ska också i framtiden kunna locka unga, driftiga, skogsintresserade människor till skogsyrket för att säkerställa landets ekonomi och landsbygdens utveckling och jag vill göra allt för att komma dit!

aNN-KrISTINE jOhaNSSON (S) ledamoT i näringsUTskoTTeT

SoCialdeMoKraternaS ann-KriStin johanSSon:

”ni Är ViKtigaSte lÄnKen”


läGET I SKOGEN

tuMMen upp!• för tjänstemännen som bryr sig om sina entrepre-nörer.• för alla skogslärare på landets naturbruksgymnasi-um som gör ett kanonjobb.• för resursbristen som skapar oanade möjligheter för entreprenörer med självförtroende.• för ökad lönsamhet i norra sverige.• för de som avslöjar oärliga företagare i skogsbran-schen.• för vårens ankomst.• för att det är fullt upp med bra sysselsättning,• för kundföretag som ser fördelar med entreprenörer-nas egna certifieringsparaply.• för att branschen börjar inse att resurserna inte är oändliga. kunderna måste vårda sina entreprenörer.• för södra skog som bidrar till att sanera markna-den från oärliga leverantörer inom skogsvården genom att självmant kontrollera att företagen betalat in sina fora-avgifter.• för de entreprenörer (och deras anställda) som visar stort mod och kraft när de lämnar olönsamma upp-drag för att söka nya kunder som värdesätter det man levererar. •fler och fler medlemsföretag intresserar sig för regelrätt entreprenad. • för marknadens positiva respons på starten av smf certifiering ab.

tuMMen ned¡• för de som fortfarande utnyttjar svaga entreprenörer.• för entreprenörskollegor som skriver under vad som helst för att få körningar•för oskäliga prisökningar på maskiner och reserv-delar.• för värdelösa virkesköpare som inte vet hur en avverkning går till.• för de skogsföretag som ”panikringer” till sina leve-rantörer och meddelar stillestånd. • för dåliga och sena traktdirektiv.• för dåliga planeringar.• för den kalla vintern som inneburit kostsamma stil-lestånd.• för dieselstölder i skogen.• för vissa kundföretags fördröjning av införandet av abse, allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, trots överenskommelse för flera år sedan.

nettoVinStMarginalvarje år granskar smf hur medlemsföretagens nettovinstmarginal (nvm) ser ut, fördelat per kund. av de större kundföretagen är det bara fyra som klarar av att nå eller vara nära målet på 5 procent nvm på de entreprenörer de anli-tar. dessa är (med nvm angiven efter namnet):

1. Sveaskog 5,22. Norrskog 5,13. Holmen 5,04. SCA 4,9

Observera den norrländska dominansen. Skärpning i syd!

Vad hÄnder pÅ inFra-City i upplandSVÄSby andra helgen i noVeMber?

Sedan en tid tillbaka tycker benny andersson på ba Skog i lillhärdal i jämtland att han inte får service på den kompetensnivå han tycker sig kunna kräva från Komatsus servi-ceverkstad i ljusdal. Nu är proble-men på väg mot en lösning sedan han, tillsammans med SmF, sam-lat andra entreprenörer till en träff med ansvariga på Komatsu.

Det är inte alltid lätt att få rätt, men det är enklare om man reagerar. Istället för att knyta näven i byxfickan, reagerade Benny Andersson på det han uppfattar som för-sämrad service.

– Problemet är att de inte längre har tillräckligt många som har erfarenhet av skogsmaskiner på serviceverkstaden i Ljusdal, säger han.

Det gör, enligt honom, att kvaliteten på service blivit sämre . Vid kontakt med

Björn Åslin på SMF visade det sig att han inte var ensam om kritiken och tillsam-mans andra entreprenörer har de nu fått till en träff med Komtsus ansvariga.

– Nu hoppas jag på en lösning. Att få träffa de ytterst ansvariga är ett steg i rätt riktning, säger en hoppfull Benny Andersson.

Lennart Grankvist, som suttit med i en mängd möten mellan entreprenörer och ser-vicelämnare eller maskinleverantörer för SMF:s räkning, tycker att det är viktigt med två saker:

– Nummer ett är dokumentationen och nummer två är att hålla sig kall och professionell. Det är viktigt att inse att man måste lösa situationen tillsammans och att ta fram en handlingsplan, menar han och konstaterar man allt oftare är ense idag.

– Det beror på bättre eftermarknad, men också på mer professionella entrepre-nörer, säger Grankvist.

SaMlad KritiK Kan leda till löSning i jÄMtland

D

C

CertiFieringS-ewaanStÄlld aV SMFEva lidén, som tidigare jobbat på konsultbasis för SmF certifiering ab har nu blivit anställd av SmF för att fortsätta jobba med certi-fiering.– Det är jätteroligt att vi lyckats knyta Eva till vårt gäng av duktiga medarbetare. Vi välkomnar henne och ser nu fram emot fortsatt efterfrågan på vårt framgångsri-ka certifieringsparaply, säger SMF:s vd Ulf Sandström.

Ewa Lidén har nu också flyttat från Tyskland, där hon bott och arbetat som konsult under 15 år. Nu har hon flyttat hem till Sverige.

Hon bor nu i Västerås.


SmF rycKEr uT – PÅ DIN SIDa

Vad hÄnder pÅ inFra-City i upplandSVÄSby andra helgen i noVeMber?

ManiFeStation SaMlade MedleMMar i piteÅ

foTo

: lar

s pe

kka

På bara någon dag lyckades SMF samla ett 60-tal medlemmar och anställda till en manifestation på Piteå Havsbad. Bakgrunden var det senaste uttalandet i media från miljöaktivisten Björn Mildh angående SCA Skogs skötsel av sin egen skogsmark. Olika uttalanden har även g jorts om ytterligare avsättning av produktiv skogsmark av Naturskyddsföreningen de senaste veckorna, bland annat av en tänkt avverkning i Kvikkjokk. Skogsbruket tar naturligtvis sitt ansvar för miljö, biologisk mångfald och annat enligt de regelverk som finns. Skogsentreprenörerna och de anställda har fått nog av den typen av svartmålning av ett skogsbruk som idag tar ett mycket stort ansvar för att utveckla och förstärka miljö- och naturvärden. Det räcker med de lagar och bestämmelser som styr det svenska skogsbruket idag. Vi behöver ingen ny skogsmaffia.

enKÄt oCh inFo pÅ webbenInte nog med att ni både hittar mer info och kan läsa den här tidning-en digitalt på SmF:s hemsida. är du dessutom medlem kan du delta i våra enkäter.

På www.skogsentreprenad.nu kan du som medlem delta i de enkäter som du hittar under rubriken i fjärde blocket uppifrån: ”Aktuellt just nu”.

– Där kommer vi att göra enkäter till våra medlemmar som kan få stor betydelse i vårt opinionsbildande arbete. För ju mer vi vet om våra medlemmars åsikter, desto hår-dare kan vi gå på i olika frågor, säger SMF:s vd Ulf Sandström.


SaNDSTröm Talar uT

”Skogsentreprenörerna behöver inga nya utbildning-ar som massproducerar maskinförare, entreprenö-rerna behöver en bättre lönsamhet så löser man pro-blemet med nyrekryteringen själva. Vill branschen satsa på massutbildningar får skogsbolagen och skogsägarföreningarna ta ansvaret för att anställa de som kommer ut därifrån.”

Egentligen borde jag sluta skriva där för ovanstående meningar täcker in allas åsikter från entreprenörshållet, men kanske lite mer funderingar är på sin plats.

Vill branschen lösa problemet eller vill man lösa orsaken till problemet, det är ödesfrågan som undertecknad med närmast en dåres envishet väckt på många branschträffar de senaste åren. Om branschen verkligen vill ha en långsiktig bra lösning, måste man fixa till de orsaker som skapat problemet, och där är en av de abso-lut viktigaste pusselbitarna den urusla lönsamheten för småföre-tagarna. Vi måste absolut skapa en förbättrad lönsamhet som ska-par utrymme för utveckling och en höjning av statusen för de anställda, om vi ska klara av att rekrytera de bästa i framtiden. För visst borde väl skogsbruket vara intresserade av de bästa? Den press som branschen skapat efter Gudrun med upphandlingshysteri och utslagning via stenhård prispress är den övervägande största orsa-ken till den förarbrist som nu exploderar rakt i ansiktet på de som beställt detta.

SMF och entreprenörerna ser landets Naturbruksgymnasier som en mycket viktig basplattform för utbildning av framtidens skogsmaskinförare, vi anser att det är genom de utbildningarna branschen i första hand ska slussa in nya förare. En gedigen teore-tisk basutbildning spetsad med mer skarp praktik ger en bra grund för hög kvalitet på det arbete som ska göras i de svenska skogarna i framtiden.

Till de nya vuxenutbildningarna som nu planeras över hela lan-det pratas det idag mer om att locka nya målgrupper som kvin-nor och invandrare till branschen, än om vilka krav på produktion och vilken kvalitet man vill ha på de som kommer ut från dessa snabbutbildningar. Ska branschen lyckas med rekryteringen mås-te vi få in de som har ett gediget intresse för skogsbruket, och inte

en massrekrytering utan urval via arbetsförmedlingen för att fylla upp utbildningsplatser. Redan idag utbildas många som tyvärr inte kommer att klara kraven på en yrkesverksam maskinförare och sker det i större utsträckning underminerar vi inte bara utbildningarnas framtid, utan även hela branschens trovärdighet. Definitivt sänker vi även statusen för en yrkeskår som idag är en livsnerv för sköt-seln av de svenska skogarna. Men branschen kanske inte har råd att locka de bästa?.

Det är dags nu att alla skogsbolag och skogsägarföreningar tar chansen och visar att man menar allvar, detta genom att de kan gå ut och tala om att de tar på sig att ge alla dessa utbildade maskin-förare ett jobb i ett år eller längre efter genomförd utbildning. Det borde egentligen gälla elever både från Naturbrukskolor och vux-enutbildningar, men eftersom man nu vill ha igång utbildningar med nya målgrupper så borde man åtminstone ta fullt ansvar för dessa elever. Då blir de anställningsbara även för branschens små-företagare med pressad ekonomi. Entreprenörerna har under lång tid tagit sitt ansvar, men det är dags att de som nu från kundsidan ropar högst efter fler maskinförare till branschen också övergår från ord till handling, och att de ställer upp för de nya som nu vill in genom att erbjuda anställning redan då kurserna startas. Det blir mycket intressant att se om någon antar den utmaningen som kan-ske är den viktigaste nyckeln till en framgångsrik rekrytering till en konkurrensutsatt bransch.

ulF SaNDSTröm vd smf skogsenTreprenörerna

”Det är dags nu att alla skogsbolag och skogs-

ägarföreningar tar chansen och visar att man

menar allvar, detta genom att de ställer sig och

talar om att de tar på sig att ge alla dessa utbil-

dade maskinförare ett jobb i ett år eller längre

efter genomförd utbildning”

”paniKutbildning Är ingen löSning”

VarFör Är MÄSShallen pÅ inFraCity FullboKad 11-12 noVeMber?


VarFör Är MÄSShallen pÅ inFraCity FullboKad 11-12 noVeMber?

Boggiband

Bärande band Bandet är skonsamt mot underlaget tack vare sin stora bäryta. Passar de flesta under-lag. Rekommenderas ej i mycket djup snö.

Dragande bandBandet är lämpligt vid krävande vinterförhål-landen, utmärkt i kuperad, stenig och även lerig terräng.

Kombi band Ett mellanting av bärande och dragande band. Rensar sig bättre från snö än ett bärande band.

Dragande band med förstärkt bandkamBandet är lämpligt för de större maskinerna

SvenSkTillverkAde BoggieBAnd

Boggiband med en unik konstruktion där tvärjärnets speciella profil och högt placerade länksystem ger lågt rullmotstånd, minskad bränsleförbrukning och är skonsamt mot marken. Finns till marknadens vanligaste däckdimensioner i typerna; bärande, dragande och kombi.

Bärande

Kombi

Dragande

Dragandeförstärkt

SwingCut in Sweden AB, 685 94 TorsbyTelefon 070-278 13 54, fax 0560-42200, [email protected], www.swingcut.se

NYHET!”DROPPEN Dos” – fixar blandningen av koncentrat vid stubbehandling!

MASKIN AB Tel 0371-804 00 • [email protected] • www.droppen.net

• Sågkedjesmörjning minskar oljeförbrukning med upp till 70%.• Stubbehandling hindrar spridningen av rotröta.

Har du problem med frost? Kontakta oss så löser vi det!

skyddar skogen!

- MINUSGRADER - Inte längre ett minus vid stubbehandling


SKOGSVÅrDSENTrEPrENörEN

under en utvecklingsdag för skogsvårdsentreprenörer anord-nad av SmF visades bland annat på vikten av att upprätthålla och sälja in sin kompetens.– Kompetens är en bristvara, där-för måste man ta betalt för sin kun-skap, säger Karl-magnus hembjer, företagsutvecklare på SmF.

Den 11 mars hölls en utvecklingsdag för skogsvårdsentreprenörer i Nässjö där bland annat Per-Arne Nordholts från SLA infor-merade om kollektivavtalet och utländsk arbetskraft och där Telia och Forest IT Design presenterade sina företag och pro-dukter.

Hans Olsson från EXPE AB gick ige-nom hur en kundstruktur ser ut. Han anser att alla kunder, oavsett kundstorlek, har en gemensam nämnare – att det blir färre och färre som kan hantverket. Därför menar han att det behövs certifieringar, utbild-ningar, rapporter och mycket annat.

– Hur än framtiden ser ut kommer kompetent personal att behövas, säger han.

Följande punKter är också viktiga att diks-utera: hur många kunder har entreprenö-rerna? En stor kund har ofta många små kunder som kan bli nya kunder.

En annan viktig fråga är vad en kund egentligen menar när den säger att den

efterfrågade tjänsten är för dyr. Det är vik-tigt att reflektera över vad kunden betalar för. Är det för kvalité?

Under mötet gicks olika företagsformer igenom, dess för- och nackdelar och sätt att debitera, är timtaxa eller ackord bäst? Hur mycket kostar du i timmen? Hur många debiterbara timmar får du ut per dag? Hur prissätts ackord? Vilka prissättningsmodel-ler använder du dig av?

Oavsett prissättningsform måste före-taget ha god kontroll av sin verksamhet för att vara vinstgivande och konkurrenskraf-tig: teknik och metodik, precision, tidsstu-dier, millimeternoggrannhet, sekundjakt, rutiner, strikt disciplin och systematisering. Det går att vardagsrationalisera, men det går bara om man systematiserar, mäter, räk-nar, förenklar, kontrollerar och ifrågasätter.

Goda råd: Ta hjälp för att utvecklas, det är lätt att bli hemmablind. Byt stol ibland. Varför tänker din kund så som den gör? £

utVeCKlingSdag För KoMpetenS oCh liVSKraFtigt Företagande

Inte mindre än elva skogsvårdsentreprenörsföretag hade sökt sig till mötet i Nässjö där allt från företagsutveck-ling, prissättning, affärsplaner till teknik och metodik diskuterades.

Under mötet visades också användbar teknik upp för de deltagande företagen.

Viktiga punkter som togs upp på mötet• Du tar betalt, du får inte betalt! • Höj statusen på det du gör! • Ta betalt för din kunskap! • Leta efter nya kunder, byt varumärke! • Ha alternativa sysselsättningar såsom snö-

skottning, rivningsarbeten, hantlangare vid byggen, fastighetsskötsel med mera.

• Vilken är din affärsidé och vilket syfte har ditt företag på marknaden?

• Vilka produkter eller tjänster erbjuder du? • Vilka kundgrupper vänder du dig till? • Var? • Varför ska kunden välja just dig? • Du måste själv kunna tro på dig, din

tjänst du säljer och din affärsidé. • Hur vårdas kunderna? • Vet marknaden, förutom nuvarande kun-

der, att du finns?

SKOGSEntrEprEnörEn 1 2011 11

Ett stigande missnöje med telefon-försäljare bland skogsentreprenö-rerna gjorde att ett avtalsförslag togs fram till de som vill slippa pra-ta med telefonförsäljarna.– Skicka alla samtal som rör tele-fonabonnemang, kataloger, sök-vägar på internet och så vidare till oss, säger Karin berg-Palm på mediabyrån i Norr.

Många av våra medlemmar tycker att de får ägna allt för mycket tid åt telefonförsälja-re som erbjuder allt från abonnemangsför-slag till tryckta kataloger och sökregister på internet. Inte nog med att samtalen tar tid, det är också svårt för den oinvigde att veta vilka som är seriösa och vilka som är rena lurendrejare.

– Tyvärr har branschen ett stort antal

oseriösa aktörer. Sammanlagt 1,8 miljarder kronor i marknadsföringspengar slängs i sjön varje år på grund av dessa, säger Karin Berg-Palm på MediaByrån i Norr AB som SMF Skogsentreprenörerna tagit fram oli-ka avtalsmöjligheter med.

MediaByrån i Norr AB, som du når på 0910-70 11 70, tar hand om alla telefon-säljare som ringer (dvs ni hänvisar alla som ringer till dem). De kan också göra en kart-läggning och plan till varje medlemsföretag där ni tillsammans med byrån bestämmer var ni ska synas med ert företagsnamn och vad det får kosta.

Dessutom hjälper de till med bluff-fakturor, bland annat har de en länk till ”Svarta listan” på sin hemsida: www.medi-abyraninorr.se. De mejlar även ut en var-ning om det är något nytt som händer bland svartlistade företag.£

Så hanterar du bluffakturor•. ha aldrig bråttom med att betala en faktura.

kontrollera att tjänsten verkligen är beställd.

•. se till att din personal vet vem som har rätt att göra

beställningar. det är särskilt viktigt under sommaren

när vikarier tar över under några veckor.

•. glöm inte att läsa det finstilta. erbjudanden som du

får i brev kan se ut som blanketter för att bekräf-

ta eller ändra fakta om företaget för någon inter-

nettjänst eller katalog. men någonstans står ordet

erbjudande med liten stil.

•. om du får en bluffaktura, stryk ett streck över pap-

peret och skriv ”ej beställd” eller ”motsätter mig

betalningsansvar”, på engelska ”not ordered”.

•.faxa tillbaka bluffakturan till företaget.

• faxa en kopia till svensk handel 010-47 18 677

eller e-posta en kopia till dick malmlund på dick.

[email protected].

•. för inga diskussioner med företaget per telefon.

•. spara all skriftväxling. om du får påminnelser på

fakturan måste du bestrida varje krav skriftligen

SÅ Slipper du teleFonFörSÄljarna

TIPS Och rÅD


advokaten marku Tuhkanen var-nar för att skriva under avtal med en så kallad skiljedomsklausul.– många vet inte vad den innebär. Dessutom är det nästan omöjligt att rätt mot en motpart med stora ekonomiska resurser, säger han.

Problem med ojämlika förutsättningar på marknaden har uppmärksammats både i tv (Uppdrag granskning) och politiskt. Problemet är att skiljedomsklausuler ofta är till nackdel för små näringsidkare. De mindre företagen kan bli i det närmaste rättslösa i en tvist med en stor koncern, ett förhållande som bidragit till många mindre företags död.

– SMF:s entreprenörer ska inte under några som helst omständigheter god-ta avtalsklausuler som stipulerar skiljeför-farande (kan också kallas skiljedom eller skiljenämnd). I stället ska de avtala om att eventuell tvist ska avgöras av allmän dom-stol. Om inget avtalas är det branschpraxis som blir avgörande huruvida det är allmän domstol eller skiljeförfarande som ska till-lämpas, säger Marko Tuhkanen, advokat med stor erfarenhet av skogsbranschen.

Han säger sig vara väl medveten om att det nya standardavtal som upprättats har en skiljeklausul som är beloppbestämd och att denna bestämmelse är väl avvägd för att det är osannolikt att en entreprenör skul-le omfattas av den i de lägen entreprenören har något att fordra av kunden. Däremot kan en entreprenör hamna i en tvist som omfattas av skiljeklausul då kunden kräver ersättning av entreprenören.

I nya allmänna bestämmelser ABSE, finns under kapitel 8 följande skrivning som är viktig att entreprenörerna känner till:

Utdrag ur paragraf 1: ”Kan parter-na i en förhandling ej lösa tvisten ska den-na slutligt avgöras genom skiljedom, enligt

reglerna för Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut. Om det omtvistade beloppet inte överstiger 25 prisbasbelopp, skall tvisten avgöras enligt Stockholms Handelskammares skiljedomsinstituts reg-ler om förenklat förfarande.”

Paragraf 2: ”Oberoende av paragraf 1 i detta kapitel, får part väcka talan i allmän domstol. om det omtvistade beloppet inte överstiger 12 prisbasbelopp.”

I klartext betyder detta att en entrepre-nör som vill väcka talan om skadestånd, kan vända sig till allmän domstol om vär-det är mindre än 12 prisbasbelopp, dvs ca 500 000 kronor. Vid tvister om större belopp sker det fortfarande genom skilje-domsinstitut.

Observera att i en förhandling angåen-de avtal innehållande ABSE kan man stry-ka vissa punkter om parterna är överens, till exempel punkten om skiljedom.

heMlig proCeSSHan förklarar att anledningen till att man avtalar om skiljeförfarande är att det är snabbare än ordinärt domstolsförfarande och att processen är hemlig.

– Min uppfattning är att den hemliga processen är det huvudsakliga syftet och att man på detta sätt också håller bevisningen som åberopas hemlig.

Genom att process och bevis förblir hemliga för utomstående går det att skyd-da affärshemligheter. Det är därför skilje-

adVoKat Varnar StarKt För SKiljedoMSKlauSuler

TIPS Och rÅD


adVoKat Varnar StarKt För SKiljedoMSKlauSuler

TIPS Och rÅD

www.expandersystem.com I [email protected]

Expander®System är en modern, kostnadseffektiv lösning som gör slut på glappande maskinleder en gång för alla!

10 års funktionsgaranti på Expander®System







Expander®SystemDet moderna sättet attkonstruera ledaxlar

Expander System firar 25 år i industrins tjänst med mer än 1 000 000 ledinstallationer över hela världen

Det patenterade systemet för både nya och slitna leder

förfarande är helt dominerande bland stora företag som omsätter hundratals miljoner eller mer.

Förbjudet Mot KonSuMent– För dessa företag spelar rättegångskost-nader mindre roll. Ett enkelt mål som avgörs genom skiljeförfarande kostar cir-ka en miljon kronor. Komplicerade tvister kan däremot kosta mångdubbelt mer. Det är ganska enkelt att förstå att man inte gär-na riskerar en miljon i rättegångskostna-der om själva tvisten handlar om 150000 kronor, vilket är snittet för de tvister som SMF:s entreprenörer ställs inför. Därför är det uppenbart att dessa skiljeförfaranden endast gagnar den större avtalsparten.

Vidare berättar Tuhkanen att i konsu-ment- och näringsidkarförhållanden är det till och med förbjudet i lag att avtala om skil-jeförfarande. Det betyder att om en närings-idkare avtalat om skiljeförfarande gentemot en konsument får en sådan klausul inte bin-dande verkan. Lagstiftningen är däremot tvingande vilket innebär att den inte går att avtala bort fast parterna skulle vara överens.

– Detta visar att till och med lagstif-taren anser att skiljeförfarande är så orätt-vist mot svagare motpart att man valt att överhuvudtaget inte tillåta detta. Konsekvensen av skiljeförfarande kan ock-så bli att olika former av fastställande talan kan i praktiken gå förlorad.

– Man riskerar knappast en miljon

för att få fastställt att avtalet gäller en viss period, eller liknande frågor som det råder ovisshet om.

Tuhkanen ger exempel på där tvis-ten bara gäller mindre belopp, exempelvis 30 000 kronor. Där menar han att den som inte kan betala en miljon för att få saken prövad är helt i händerna på motpartens goda vilja att betala.

– Av erfarenhet vet jag att den goda vil-jan inte alltid är så god hos entreprenörer-nas motparter. Dessutom är det viktigt att minnas att kostnaderna för processen ska betalas i förskott, så det gäller att inte ha problem med likviditeten om man avtalat om skiljeförfarande, säger advokat Marko Tuhkanen. £


SmF-PrOFIlEN: haNS-ÅKE KarlSSON

hans-Åke Karlsson har varit egen entreprenör sedan 1974 och engagerad i SmF sedan mitten av 80-talet. arbetsgivarfrågor och företagsutveckling är något som han alltid har arbetat för att utveck-la.

När Hans-Åke Karlsson startade sin verk-samhet Verest AB i Torsås på 70-talet var det som för många andra som blir entre-prenörer med en enda maskin. Med tiden växte dock verksamheten till att som mest omfatta över tio maskiner och närmare 20 anställda.

– När verksamheten växte kände jag ett behov av att vara med i SMF, eller Maskinek som det hette på den tiden, berättar Hans-Åke Karlsson.

Velat öKa KoMpetenSenMedlemskapet ledde till att han tog plats i styrelsen och förhandlingskommittén.

– Jag har alltid jobbat mycket för att öka kompetensen kring arbetsgivarfrågor. Det har nog sitt ursprung i att jag själv upplev-de ett behov av kunskap när min egen verk-samhet växte med allt fler anställda.

Idag har Verest sex maskiner, en flis-bil med aggregat och ungefär tio anställ-da. Flis levererar de till Stora Enso, medan avverkningskunderna är bland annat Södra, Svenska Kyrkan och privata sågverk.

engagerad i arbetSgiVarFrÅgorUnder sin tid som engagerad i SMF har fokuset för Hans-Åke Karlsson fortsatt att vara arbetsgivarfrågor.

Här träffar vi en person som gjort mycket för SMF genom åren och är värd att lyftas fram i vår tidning.

”MinSKade Marginaler KoMMer att SlÅ tillbaKa”

foto: marTin

karlgren

/ösTra smålan

d


Här träffar vi en person som gjort mycket för SMF genom åren och är värd att lyftas fram i vår tidning.

Prata smörja med oss! Agrol smörjmedel är det självklara valet för dig som har en maskinpark som aldrig får stå stilla. Samarbete med ledande maskintillverkare samt egen avan-cerad forskning har gett oss unika kunskaper som vi gärna delar med oss av. Du som användare av våra produkter har säkert många frågor. Till exempel: Varför är det så viktigt att hydrauloljan har rätt viskositet? Kan man blanda oljor? Hur bra är de miljöanpassade produkterna i jämförelse med de icke miljöanpassade? Vi gör allt för att ge dig smörjmedelsmarknadens bästa produktsupport. Hitta rätt smörjmedel till ditt fordon och dina körförhållanden på www.agrol.se/smorjmedel, klicka på ”till tabellerna” – eller prata direkt med någon av oss! Vi gör rätt val enkelt.

Vi svarar på alla frågor om smörjmedel!

Bo Axelsson Region Syd 08-657 44 46

Lars Ekmark Region Mitt 019-605 17 20

Yngve Lindh Region Norr 08-657 44 31

Lars

YngveBo

– Det har länge varit ett problem att storskogsbruket förde vår talan när det gäll-de arbetsgivarfrågor, utan att förstå vilken situation vi som små entreprenörer har. Det tycker jag vi ändrat på. Nu är vi själva med och driver frågan samtidigt som che-ferna på skogsbolagen har fått större för-ståelse för vår situation, säger Hans-Åke Karlsson.

Som ett konkret exempel lyfter han fram de små entreprenörernas behov av hjälpmedel för anställningsavtal.

– Nu har vi färdiga avtal som alla små entreprenörer kan använda sig av.

SMF har bliVit Klart bÄttreHans-Åke Karlsson har idag inte kvar någ-ra förtroendeuppdrag inom SMF, men han menar att SMF under åren blivit klart bätt-re på att hjälpa entreprenörerna att bli bätt-re företagare.

– Nästan alla som blir egna entreprenö-rer är duktiga på skogsavverkning, men det

är inte det samma som att vara bra på att driva ett eget företag, konstaterar han.

Han menar att många inte reflekterar över varför deras verksamhet växer.

– När man går från att vara ensam till att börja anställa folk måste man vara på det klara med varför. För mig är det själv-klart. Det måste ju vara för att tjäna pengar och då måste man driva verksamheten med det målet.

MinSKade Marginaler = FörarbriStSMF har aktivt arbetet för att öka entrepre-nörernas kompetens som företagare genom utbildningar och hjälpmedel. Hans-Åke Karlssons företag Verest gjorde ett verk-samhetsutvecklingsarbete utifrån ett hjälp-medel som SMF tog fram i samarbete med Skogforsk.

– Vi gjorde en rejäl genomlysning och analys av hela verksamheten. Det var otro-ligt nyttigt och ledde fram till att vi tog fram konkreta mätbara mål för verksamhe-

ten, förklarar Hans-Åke Karlsson.Ett annat område som Hans-Åke tyck-

er är viktigt för SMF att arbeta aktivt för är bristen på förare. Här menar han att dagens entreprenörer har så pressade marginaler att de inte har råd att rekrytera nya förare.

– Det här kommer att slå tillbaka på både skogsbolag och skogsägare, säger han.

Hans-Åke Karlsson menar att de små marginalerna gör att rekryteringen av en ny oerfaren förare gör att entreprenören förlo-rar pengar under sex-sju månader. Många tvekar därför att anställa. Speciellt med tanke på att det inte finns garantier för att en ny förare någonsin kommer upp i till-räckligt hög produktion och då är det bara att börja om med nästa.

– Det här är en svår ekvation för många entreprenörer. Som jag ser det är den enda lösningen att vi måste få möjlighet att tjä-na pengar annars riskerar det här att hindra hela skogsbrukets utveckling på lite sikt, säger han. £

MES - SmideTelefon: 0661-220 00Mobil: 0702-03 34 84

@inf0 messmide.se • www.messmide.se

Boggi? Vi fixar bandetRenovera dina band själv med Halvmånar.Nya boggiband 400-500 till Novotny Tigercat LogLander mm. Även nya band 600-750 dragande, bärande, miljöband. Brodd. Lås i 3 längder. Svetslänk.


höGrE KValITET: cErTIFIErING

Följande Företag CertiFierade per den 10 MarS 2011bengtsbo skogsentreprenad abkalvsbäcken skog abnorman & son skogsavverkn abhusby skog abvästanås gård abpeter lundquist skogsentr abljungskile skogs abdalfors skogsentreprenad abTjust-eds maskin abeng peter skogsentreprenad abrejmyre skogsmaskiner abela skogsservice aboredssons skogsentreprenad abrickarums skogstjänst abkrångelbygget abJikå gallring abUgb skogsservice hbskogstjänst i lövestad hbväckelsångs skogsmaskiner abverest abskogsby skog lars JohanssonJannes & pelles skogsavverkn absydostavverkning abY. berggrens Jord o skogsentreprenadg. henryssons skogsavverkn abUgglereds skogsavverkning abskålarps skogsentreprenad abdunbergs skogsservice abborås skogsavverkningar abJ. sandberg skogstjänst abkärdeviks skogsentreprenad abTanums skogsmaskiner abrooth skogsvård abpelles skogstransporter abhöggärdets skog & maskin abhagerud & mogren skogsavv abJ W skogstjänst abhultsjö´s skogsmaskiner ab, l-gdannäs skogsentreprenad abperssons skogsmaskiner ab, brnh skogsentreprenad abdahlins skog ablandby forest ab

danielsson skogstrp ab,isakssons Terrängtransport abskog & maskin logging abburträsk skogstjänst abJp forest abfirma Johansson Ulfalhbin skogsentreprenad abkarlsson och gunlers skogstjänst abskogsavverkarn i Jörn abdegerslättens skogsentr abanderssons skog o grävvästavverkning abhTg skog abbodafors skogstjänst aboscarssons skogsentr i Tolarp abp. halvarssons Jord & skog abmark & skog i skifors abhedemora skogstjänst abhn-skog abhylletofta skogs abararps skogsentreprenad abWintax maskin abbernbro skog & Jordkrokström per maskingallring abUlf hektors skogsentreprenada lövgrens maskinavv abramnebergs skogsentreprenaddaniels skogsentr Järvsö abbertil perssons skogsentreprenadWosa abrya skogentreprenad abösterby gallring abfirma Wåhlin agnegrinduga skogsentreprenad abTallroths skogskörningar abgettjärns skogsprodukter abbo svensson skogsentreprenad abhansson i röke abmT gallrarna i skorped abgöranssons skogsentr abJohan adolfsson´s skogstj abhedlunds skogsm i björna abbajlon skog abbjörn & fafas abkgm´s skog ablohen ab

åkershultsskogstjänst abUrJo skogstjänst hba-gallring firmaemil Thorsson skogsentreprenad abandersson bengt firmaTp skog firmaboqvist skogsavverkning abJ-e ellström abragnarssons skogsentrepr abmarkus nilsson firmadahn skog & vedcJ forest abmikado forestry apsfällmyra abmaryd skogsentreprenadsamuel filipsson firmasaxebo skogsavverkningarThörnwalls entreprenad abentreprenad i od hbhästens storskogsentrepr abmjölsereds skog & maskin f:aanders öhman skog abTjurkhult skogstjänst abmicke fransson skogsentrepr abhg skog och entreprenad firmahögås skog abåseda skogsentreprenad abfirma per-axel rolfssonrotviks skogsservice firmaåtorps skog firmabrasab skog abfurulunds entreprenad abkolsebro-snötomta skogsavverkning abnockeröd Jord och skogmarbexhults skogsentreprenad firmagösbo skogstjänst firmasmååkrans maskin firmaJohan larsson skogsservice abbörje larsson firmaboråsens skog r Johansson firmaskogsentreprenad br. nilsson abfirma peter larssonlm nyströms skog ablissjanis skog abösterrike skog ablillfole skog & ved rickard hansson firmavesterlaus skogsentreprenad hbng forest abToklog abJoda skogsentreprenad abTs skogsavverkningar able skogsavverkning abbernhards skogstjänst abp-o gunnarssons entreprenad firma

dn skogsentreprenad firmadan Tillgrens skogsarbeten firmaanton kasselstrand firmavibla abvästraby allservice abp-å åslund skogsentreprenad firmaTabergs skogsentreprenad abhuaberg skogstjänst abJeans skogsavverkning firmaskog o marktjänst abJipe skog och Trä abkarl-göran Johansson firmaJhi skogstjänst hbåsebo skog abforsbergs bygg & anläggning absvea stadsmiljö abolle holmberg skogThilén skogsteknik ablarsson gräv och skog firmahåkanssons Jord o skogstjänstkarl-Willy karlsson skog abmattias skogsservice i hörby absvedja skog abUb skotning abkenneths skotartjänst firmakågedalens skog abingemar stenetegnitro skog abskogsvård lars edsvik abbjörnidet skogsentreprenad abfirma claes anderssonbjörk & skog abn. bengtsson skogstjänst abvistab i vindeln abbJ skogsservicebr nordmark hbsven aronssonTjustbygdens bygg abTorps gallring abfröbergs skogJbs gallring abYxefalls skogstransporter abolas virkestransport firmahusby-oppunda Jordbruks abfa anders frödingTorstenssons skog o markservicefa anders erikssoneksåg entreprenad hbd & s kog & entreprenad abalve skogstjänst

Saknas ditt företag? besök www.smfcert.se för information och ansökningshandlingar.

StÄndigt VÄxande SKara SMF-CertiFierade Företag

över 200 skogsentreprenörer har redan visat SmF certifiering ab sitt förtroende och ansökt om PEFc gruppcertifiering. – Tack för det! säger Ewa lidén och fortsätter: – Det goda gensvaret visar att SmFs idé om att erbju-da seriösa entreprenörer ett fristående, regelrätt och kostnadseffektivt alternativ till gruppcertifiering genom kunderna var helt igenom riktigt.


ENTrEPrENörSPrOFIlEN: ”mÅNaDENS KaNTarEll”

SMF Certifiering ABVi erbjuder gruppcertifiering för skogsentre-prenörer enligt PEFC.

Vi är entreprenörernas servicepartner ochförbättrar och utökar ständigt vårt utbud av hjälpmedel och information.

PEFC-certifiering av företagSvenska PEFCs entreprenörsstandardomfattar bland annat följande krav:

• följa svensk lagstiftning och kollektivavtal• ha välutbildad personal• arbeta uthålligt och miljövänligt

www.smfcert.se

Sökes: Internrevisorer - PEFCTack vare en enorm tillströmning av skogsentreprenörer till SMFs gruppcertifie-ring behöver vi utöka vår kapacitet.

SMF Certifiering AB genomför årligen internrevisioner hos minst 10% av de anslutna företagen. För att klara detta söker vi 4-5 internrevisorer. Uppgiften krä-ver en gedigen branschkännedom och dokumenterad kunskap om revisions-arbete.

Intresserad? Vänd dig omgående till Ewa Lidén på SMF Certifiering AB förunderlag och information. Tel. 08-655 41 94 eller [email protected].

SMF Certifiering AB är ett certifieringsparaply, som erbjuder gruppcertifiering av skogsentrepre-nörer enligt Svenska PEFC. Företag som är anslutna till oss bedriver skogsavverkning, terräng-transport, tar ut bioenergi, utför skogsvård, markberedning, skogsdikning eller skoglig planläggning.

Välkommen med din intresseanmälan.

SMF Certifiering ABTyska Brinken 28111 27 StockholmTel: 08-655 41 94 E-post: [email protected]: www.smfcert.se

Gruppcertifieringför skogsentreprenörer

Fristående. Regelrätt. Kostnadseffektivt.

Öppet för alla. Marknadsanpassad årsavgift. Vi finns för dig.


höGrE KValITET: ENTrEPrENörEN

Det är viktigt att utveckla sig som ledare för att få gruppen/före-taget att fungera bättre. Starka företag behöver starka ledare. Tillsammans med andra skogsen-treprenörer går det att hitta sin personliga ledarstil och sina styr-kor och svagheter. Ett verktyg som erbjuds alla medlemmar är en jobmatch som ger en objektiv bild av hur man är som ledare och hur gruppen kan fungera ännu bättre.

SMF har använt verktyget JobMatch i utvecklingen av enskilda entreprenörer. Entreprenörerna har fått besvara verktygets frågor och fått sitt resultat som ett första steg och en ”ögonöppnare” i utvecklings-processen mot att bli en bättre ledare.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns några ”bra” eller ”dåliga” män-niskor, bara fel matchning mellan befatt-ningens krav och personens förmåga att leva upp till dessa, säger Klaus Olsen VD på Rekrytema Sweden AB som tagit fram JobMatch.

teStVerKtyg För ledareUtvecklingen av testverktyget JobMatch inleddes 1995 då de flesta testerna på

marknaden var alltför psykologiska och inte tillräckligt praktiskt användbara för vanliga människor. Samtidigt fanns det ett generellt problem, att de tester som fanns på marknaden ofta var utvecklade för klinisk psykologi och hade sina rötter i 1930-1940-talet.

– Vad vi behövde var ett arbetsrelate-rat test som var jordnära och förståeligt för vanliga människor, i synnerhet ett test med hög träffsäkerhet, då syftet var att kunna matcha en person gentemot befattningens

krav, säger Klaus Olsen.Tio år efter lanseringen har omkring

25 000 JobMatch genomförts och utifrån detta underlag har verktyget utvecklats och finjusterats till ett test som idag har en träffsä-kerhet på över 84 procent.

– JobMatch-verktyget mäter 44 arbets-relaterade egenskaper såsom: planerings-sinne, personlig drivkraft, stresshantering, behov av tempo, uthållighet, kommu-nikativitet, diplomati m.m. Det speciel-la med JobMatch är att man kan få fram en bild av hur en person matchar en speci-fik befattning och hur vederbörande kom-mer att fungera både i jobbet och i teamet – detta med en ytterst hög precision, för-klarar Olsen.

Idag finns det drygt 130 olika befatt-ningsprofiler (kravområden för olika befattningar) som de kan matcha en per-son mot. Hela filosofin bakom JobMatch är att de ord och uttryck som används skall vara förståeliga för gemene man. En annan viktig princip är att en viss parameter (till exempel arbetsstruktur eller kommunika-tivitet) inte är något ”dåligt” eller ”bra”. Beroende på befattningens krav kan en låg eller hög arbetsstruktur vara en fördel.

– När det gäller SMF är JobMatch-testet speciellt relevant, då vi kan se hur

StarKa Företag behöVer trygga ledareSMF oCh reKryteMa utVeCKlar SKogSentreprenörer

REKRYTEMA

Framtidens LedarskapStarka företag behöver trygga ledare

DAG 1: DIN LEDARSTILUtveckling av dig som ledare. Tillsammans med andra skogsentreprenör-er hittar du din personliga ledarstil, styrkor och svagheter.

DAG 2: TEAMUTVECKLING På andra dagen tar du med dina medarbetare. Nu handlar det om att utveckla teamet och hitta sätt att samarbete.

PÅBYGGNAD: JORDNÄRA STRATEGI På strategi delen hittar du den riktning och för ditt företag som skapar bäst lönsamhet.

PÅBYGGNAD: SÄLJ OCH FÖRHANDLINGHur marknadsför du dig och säljar in dina mest lönsamma produkter. Hur bliver du stärkare i dina förhandlingar.

Investera i dig och ditt företag via SMF Skogsentreprenörernas och Rekrytemas unika program för utveckling av skogsentre-prenörsföretag i fyra steg.

Allt börjar med en ”JOBMATCH”, en individuell analys som är grunden i vår utvecklingssatsning.


Entreprenören Mats Dahlgren (till vänster) från Rusksele utanför Lycksele har varit en av testpiloterna i ”Framtidens Ledarskap”. Han står tillsammans med de två ledarskapscoacherna från Rekrytema som besöker honom: Ewa Tönder och Thomas Bothe som de som kommer att möta Sveriges entreprenadsföretag i den nya satsningen med SMF.

profil kan ge effektivare rekryteringEn intressant konsekvens av samarbetet med Rekryterma kring Framtidens ledarskap är att de kan gå att i framtiden matcha sökan-det hos utbildare, arbetsförmedling eller före-tag till den jobbprofil som kan tas fram av det underlag som hämtas in via Framtidens ledarskap.

– Om vi kan ta fram en profil som går att matcha mot personer som kan tänka sig en framtid som maskinförare har vi möjlighet att direkt se hur lämpade personer är för yrket. Därigenom slipper personer som inte har fal-lenhet för yrket att ägna tid åt att utbilda sig, samtidigt som vi lättare kan hitta lämpliga per-soner och få effektivare rekryteringsinstru-ment. Det är dessutom särskilt viktigt för vår bransch som både har små marginaler och ett stort rekryteringsbehov, säger Ulf Sandström.


Så fungerar ”Framtidens ledarskap” en Jobmatch hålls under tre dagar. varje entrepre-

nör och hans/hennes medarbetare har fått göra

en Jobmatch innan man samlas. en utbildningsom-

gång samlar sex till åtta företag och 25-30 personer

totalt. dag ett är det entreprenörernas dag med fokus

på ledaren. man går in på och förklarar Jobmatch

och varje person relaterar här till sina egna styrkor

och svagheter samt utvecklingsområden i Jobmatch-

resultatet. Utifrån sitt eget resultat ser han/hon vad

som behöver göras för att utvecklas för att till exempel

bli tydligare, bättre på att handskas med stress eller att

bli mer affärsinriktad. dag två samlas hälften av entre-

prenörerna med deras anställda. dag tre samlas andra

halvan för att stärka teamet.

där tas entreprenörens medarbetare med i proces-

sen och det hålls en grupputvecklingsdag baserat på

Jobmatch-resultaten, där man tillsammans reder ut hur

man ska kunna sammansvetsa teamet och skapa en

bättre gruppdynamik.

en skogsentreprenör matchar de krav som ställs, säger Klaus Olsen.

Ulf Sandström på SMF berättar att de planerar jobba igenom 35 företag verksam-ma åt SCA skog som ett pilotprojekt innan semestern.

– Alla entreprenörer kommer att bjudas in efter semestern, då vi drar igång med en rejäl utbildningssatsning med Framtidens ledarskap, säger han. £

toppbetyg för pilotutbildningenVid pilotutbildningen med 7 entreprenö-rer och 19 anställda blev betyget vid utvär-deringen av deras totalupplevelser av dagen 8,9 poäng av 10 möjliga.– Det visar att vi hittat ett koncept som var helt rätt och som uppskattades otroligt mycket av deltagarna, säger Ulf Sandström.


SySteMatiSKt arbetSMiljöarbeteMÅSte göraS – Men det FinnS hjÄlpalla företag ska arbeta med Systematiskt arbetsmiljöarbe-te (Sam). Inom SmF:s kvalitets-stämpel, regelrätt Entreprenad, erbjuds medlemmarna ett anpas-sat koncept som stöd för att kom-ma igång med bland annat check-listor för att undersöka arbetsmil-jön samt mallar för årliga samman-ställningar av sjukdomar, olyckor och tillbud.

Som arbetsgivare ska man bedriva ett sys-tematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) enligt de föreskrifter som Arbetsmiljöverket (AFS 2001:1) ställt upp. Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs sys-tematiskt. Det är också viktigt att samtliga i företaget deltar i det systematiska arbets-miljöarbetet.

SAM handlar kortfattat om vad före-tag gör för att förbättra arbetsmiljön, men också om hur arbetsmiljöarbetet ska orga-niseras. Man kan enkelt säga att SAM är ett sammanfattande namn på allt arbetsmil-

jöarbete som sker inom företagets organi-sation.

Som ett led i det systematiska arbets-miljöarbetet ska företaget finna bra ruti-ner för att undersöka arbetsförhållanden, bedöma risker, vidta åtgärder och kontrol-lera genomförda åtgärder. För att kunna planera och följa upp arbetsmiljöarbetet på ett bra sätt behövs även en fungerande rutin för dokumentation. Bland annat ska handlingsplaner för SAM och olika former av instruktioner för allvarliga risker finnas som dokument hos alla företag.

Inom SMF:s kvalitetsstämpel, Regelrätt Entreprenad, erbjuds medlem-marna ett anpassat koncept för att arbe-ta med SAM. I detta koncept finns bland annat mallar för årliga sammanställningar av sjukdomar, olyckor och tillbud. Något som krävs hos alla företag.

I Regelrätt Entreprenad finns även fle-ra branschanpassade checklistor för att undersöka arbetsmiljön på en skoglig arbetsplats. Inom Regelrätt Entreprenad finns idag ett flertal checklistor bland annat för avverkning – dessutom terräng-

transport, manuellt skogsarbete och check-listor för att undersöka den egna arbets-platsens organisation samt eventuellt upplevda stressituationer.

Dessa checklistor används idag av ett stort antal medlemmar i SMF som en del av deras företagsrutin för att undersöka den egna arbetsmiljön. Vidare finns anpassa-de verktyg för bland annat skriftliga arbets-miljöpolicys samt mallar för en egen hand-lingsplan inom SAM.

Inom Regelrätt Entreprenad finns ytterligare en mängd anpassade verktyg som stöd för att kunna klara av övriga före-skrifter kring bland annat arbetsmiljön.

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att: • Undersöka alla arbetsförhållanden

• bedöma risker

• åtgärda

• göra en handlingsplan

• följa upp

Johan Lissjanis, Robert Norberg, Jan-Erik ”Nanne” Lissjanis och Per-Anders Lissjanis jobbar med SAM-pärmen i Regelrätt Entre-prenad.

lissjanis Skog i nås jobbar med SaMPer-Anders Lissjanis på Lissjanis Skog AB i Nås i södra Dalarna jobbar med SAM inom ramen för Regelrätt Entreprenad och tycker att materialet de jobbar med är superbra.– Det är ett kanonmaterial, men vi skulle inte klara av att gå igenom mate-rialet utan den hjälp vi får från SMF. Det är inte lätt att veta vad som menas alla gånger, säger han.




Snart gÅr StartSKottet För SoMMarenS SKogSMÄSSor

SMF anordnar bÅde SM oCh MÄStarnaS MÄStareSmF Skogsentreprenörerna satsar både på SkogsElmia och SkogsNolia 2011.– Våra medlemmar finns över hela landet och då kommer även vi som organisation att fin-nas på bägge mässorna, säger SmF:s vd ulf Sandström.

På Elmia finns SMF och dess samarbetspartners tillsam-mans i ett tält vid tävlingsområdet där våra SM-tävlingar med skogmaskiner genomförs. Alla besökare är välkom-na till oss för en diskussion om till exempel certifierings-frågor och allt annat som berör entreprenörernas verksam-het, och naturligtvis för att se på våra otroligt spännande SM-tävlingar där svenska mästaren 2011 ska koras.

MÄStarnaS MÄStareMer information om SM- tävlingarna och alla tävlande kommer i nästa nummer av Skogsentreprenören vecka 20.

På SkogsNolia utanför Umeå finns SMF med sitt sto-ra tält ”Loggers Camp” där vi tillsammans med våra sam-arbetspartners och flera medutställare satsar stort med en massa nya spännande aktiviteter för alla typer av mässbesö-kare.

– Självklart behåller vi vår tradition att även på SkogsNolia bjuda alla besökare på gastkramande skotar-tävlingar, detta i en helt ny tävling ”MÄSTARNAS MÄSTARE” där den nykorade svenska mästaren från Elmia tre veckor tidigare, får möta alla gamla mästare från då dessa tävlingar startade 1993. Det kommer att bli en fight att minnas, säger Ulf Sandström.

giVande Möten– Vi hälsar alla entreprenörer och alla andra besökare hjärt-ligt välkomna till SMF och våra samarbetspartners både på Elmia och SkogsNolia, detta för ett givande möte och bra diskussioner om vår gemensamma verksamhet, nämligen att skapa långsiktigt lönsamma småföretag med hög utveck-ling och stark investeringsvilja i det svenska skogsbruket, avslutar Ulf Sandström. £

Missa inte kvaletNär du läser det här har redan två tävlingarna avgjorts, men missa inte de fyra kvaltävlingar som återstår.De kvarvarande kvaltävlingarna hålls:Fredagen 8/4 kl. 9.30 – 15.30. Vid Komatsu Forest Swedens serviceverkstad i Kisa (Sörbäcksvägen 3).Fredagen 15/4 kl 9.30 – 15.30 vid Gremos anläggning i Ätran (Timmervägen 5).Onsdagen 27/4, Naturbruksgymnasiet i BurträskFredagen 29/4, Naturbruksgymnasiet i Kalix

För mer info, tider, plats med mera gå in på SMF:s hemsida: www.skogsentre-prenad.nuoch klicka på ”Tävlingar”.

Nu börjar SNarT mäSS-SäSONGEN


lars Gustavsson driver lasses Entreprenad i Frillesås och Gissléns Entreprenad i lindome. Två välskötta entreprenadföretag som vuxit sakta men säkert genom åren.– Klart att jag har ett intresse av att driva företag. Det måste man ha för att kunna driva en lönsam verk-samhet, säger lasse Gustavsson.

Lasses Entreprenad startades av Lars Gustavsson 1990 som enskild firma.

– På den tiden var det bara jag själv och en maskin, berättar han.

Det har gått lite upp och ner genom åren, men företaget har hela tiden vuxit.

– Det är egentligen efterfrågan som har fått styra utvecklingstakten. Genom kon-takter och referenser har jag fått fler och fler förfrågningar som sedan resulterat i att verksamheten har vuxit, förklarar Lasse Gustavsson.

aKtiebolag 2004I juli 2004 bytte företaget bolagsform och blev aktiebolaget Lasses Entreprenad i Frillesås AB. Företaget sysselsätter mellan 20-30 personer beroende på säsong.

Företaget arbetar med allt inom mark-arbete, som till exempel grävning, schakt-ning och sprängning. De tar också hand om totalentreprenader av bland annat vägbyggen och iordningställande av hus-tomter. Där arbetar de från orörd mark till färdig gräsmatta, med tillhörande va- och kabelarbeten. De utför också min-dre uppdrag, som dränering av husgrun-der. Förutom gräv- och schaktningsarbeten arbetar de även med, till exempel, maskin-

flyttningar med trailer och snöröjning.– Vi har en bra mix av stora och små

uppdrag. Det tycker jag är viktigt eftersom det gör verksamheten flexiblare, säger Lasse Gustavsson.

De mindre jobben utförs nästan all-tid på fast pris, medan uppdragen åt större kunder som exempelvis Skanska och NCC utförs på timmar.

Vet Sin tiMKoStnad– Jag vet vad vi har för timkostnad och vet ganska väl utifrån erfarenhet vad olika jobb ska kosta så jag tycker att fasta priser fung-erar bra. Sedan sker det ju ibland oförut-sedda händelser som gör att marginalen på ett enstaka jobb försvinner, men det mås-te man ju ha med i den totala beräkningen,

säger Lars Gustavsson.För ungefär ett och ett halvt år sedan

expanderade Lars Gustavsson för för-sta gången snabbt genom att förvärva Gissléns Entreprenad AB i Lindome. Ett gammalt och välskött företag som Lasses Entreprenad. Gissléns Entreprenad har närmare 20 anställda och bedriver, förut-om entreprenadverksamhet, även en butik som säljer produkter och tjänster för ute-miljö.

– Det finns fördelar i entreprenadarbe-tena genom köpet av Gissléns Entreprenad och vi fick möjligheten att få ta del av en del kunder och kontakter som vi inte hade tidigare, berättar Lars Gustavsson.

SVÅrt FÅ tag pÅ bra FörareAtt få tag på bra och kompetenta förare är enligt Lars Gustavsson inte helt lätt.

– Vi måste ha tillräckligt bra margi-naler för att kunna anställa oerfarna föra-re som till en början inte är lika produk-tiva. Det går inte att bara ha äldre förare. Vad händer då när alla närmar sig pension? säger han.

Men Lars Gustavsson menar samtidigt att rätt marginal bara är en del. Lika viktigt är att ha en tillräckligt stor verksamhet, vil-ket skapar flexibilitet.

– Då kan man enklare lära upp nya förare på rätt typ av jobb, förklarar han.

Lars Gustavssons egna arbetsdagar till-bringas nästan uteslutande ute på olika jobb.

– Jag åker runt och kollar så allt fung-erar, pratar med kunder och det händer till och med att jag fortfarande hoppar in och kör ibland. Jag spenderar inte så mycket tid inne på kontoret, konstaterar han.

laSSeS entreprenad hÅller ordning pÅ Företag oCh MaSKin

ENTrEPrENör I aNNaN braNch



ENTrEPrENör I aNNaN braNch

Både Lasses Entreprenad och Gissléns Entreprenad har egen personal som sköter allt administrativt arbete.

– När verksamheten växer känns det som en trygghet att ha egen personal som har koll på ekonomi och administration, säger Lars Gustavsson. Då kan jag koncen-trera mig på det jag är duktig på.

VKtigt Med FrÄSCha MaSKinerHan tycker också att det är viktigt att maskinerna ser snygga och fräscha ut. Därför har han valt att klarlacka alla maski-ner.

– Jag tror att allt hänger ihop. Välskötta maskiner som man tar hand om visar att man också sköter sina jobb väl. Dessutom gör välskötta maskiner att förarna mår bättre. Sitter du i en ren och fräsch maskin tror jag att du gör ett bättre jobb, säger han. £

Jag tror att allt hänger ihop. Välskötta maskiner som man tar hand om visar att man också sköter sina jobb väl. ”

Lars Gustavsson vet vad han har för timkostnad och vet ganska väl utifrån erfarenhet vad olika jobb ska kosta så han tycker att fasta priser fungerar bra.

RH-Pusher

Reipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84

- 6 st olika modeller- lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton- utväxling från 20 ggr till 50 ggr- marknadsledande- robust konstruktion- minimalt underhåll

För mer info kontakta Din motorsågsåterförsäljare eller

Trädfällriktare


jaKT • FISKE • maTlaGNING

Per morberg är inte bara skåde-spelare. mat och jakt är minst lika viktiga ingredienser i hans liv.

Som skådespelare har Per Morberg haft stora roller på bland annat Dramaten, Stadsteatern och Riksteatern. Dessutom har han medverkat i flera tv- och filmpro-duktioner och gjort jaktprogram för både svensk och utländsk tv. Han är också utbil-dad kock och har bland annat arbetat på anrika stockholms-krogar som Riche, Club Alexandra och Café Opera. Att han även har ett eget matlagningsprogram i tv är det väl ingen som missat.

Han har ett gediget jaktintresse och att jaga är en personlig upplevelse för Per Morberg. Året om är han ute i skog och mark och han jagar allt från and och hare till vildsvin, älg och antilop, och jaktmar-kerna sträcker sig från fjällen i Norrland till Afrikas savanner.

Per Morberg har ett stort jaktintresse.– Jakt är att komma till insikt om

meningen med livet. Förstår man inte det är man inte en värdig jägare. Att nedläg-ga ett djur ska man förtjäna, det är en ära och det kräver mer än ett dödligt vapen. Respekt för livet är en stor del av jakten, säger Per Morberg och fortsätter.

– Jag har jagat kolossalt mycket under de senaste femton åren. Jakt är mitt stora intresse. Vildsvin, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, allt som är ludet!

Intressena jakt och mat har han förenat i boken Morberg ”Jagar och lagar”, där han har valt ut sina bästa viltrecept, från harsa-del med portvinsgräddsås och älgfärsbif-far med messmörsås till vildsvinsfräs från Djursnäs. £

per Morberg jagar oCh lagar

4 portioner

600 g rådjursfilé

2–3 kvistar körsbärs-

tomater

2 msk olivolja

salt och peppar

3 msk smör

Palsternackspuré

4 palsternackor

(ca 400 g)

2 potatisar (ca 200 g)

2 schalottenlökar

standardmjölk

1 msk smör

salt och peppar

Puylinser

2 dl puylinser

6 dl vatten

1 msk smör

salt och peppar

Tillbehör

ugnsbakad små-

potatis

värm ugnen till 225 grader.

pensla tomaterna med olivolja, strö över salt och peppar och ugnsbaka dem tills de är

mjuka och skinnet spricker, cirka 20 minuter. sänk ugnsvärmen till 150 grader. putsa,

salta och peppra filén. smält smöret i en het stekpanna. bryn filén runt om och efter-

stek i ugnen tills stektermometern visar 60 grader, 20–25 minuter. spara skyn. skär

filén i centimetertjocka skivor på snedden. servera med tomaterna, steksky, palster-

nackspuré, linser och småpotatisar som bakats med lite olja och salt i 225 graders

ugnsvärme i cirka 25 minuter.

recept: rådjursfilé med palsternackspuré

foto

: mar

Tin

lof


jaKT • FISKE • maTlaGNING

SMF-KoCKen:

20 Steg till en perFeKt ÄlgSteKEn älgstek från grunden på norrländskt vis utan svammel…

Steg 1 Gå ut i skogen och skjut en älg i framändan, en fjoling är bra. Steg 2 Ta ur tarmarna snyggt och prydligt utan att skära hål i dem. Steg 3 Häng upp och flå av skinnet utan korphål, Steg 4 Häng i fyra till åtta dagar (ca 45 dygnsgrader)Steg 5 Stycka älgen benfritt och mal köttfärsen inte benen. Steg 6 Stoppa i påsar och frys ner, Steg 7 Ta ur frysen och tina upp ett innanlår. (I norrland är näs-tan alla stekar innanlår). Steg 8 Bryn hastigt runt om. Steg 9 Salta och peppra rikligt som Melker. Steg 10 Lägg steken i en ungsfast form med lock. Steg 11 Skölj ur stekpannan med vatten och en skvätt billigt rödvin (det dyra ska du dricka). Skvätta över steken och skär ner några lökar i grytan, blanda röda gula och vita lökar.Steg 12 Locket på i ugnen 45-50 minuter per kilo. Steg 13 Titta in genom ungsluckan och ta två whisky för magens skull.Steg 14 Ta ut steken, sila skyn och vispa ner riktigt med grädde samt lite peppar och salt om det behövs (men mest troligt inte).Steg 15 Smaka av såsen med rödvinbärsgele för sötma samt red-ning. Steg 16 Skiva upp steken i en stekgryta med såsen, puttra.Steg 17 Skala potatis och gör hasselback. Steg 18 Fixa vitlökssmör. Steg 19 Ta fram en gurkskiva och en liten pärltomat (det får inte bli för mycket grönt).Steg 20 Servera och njut med goda vänner.

Har du egna recept du vill dela med dig av?Kontakta Ulf Sandström på

[email protected]

GunneboGrepp och bärighet från världens ledandetillverkare av slirskydd.

Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite

Gunnebo Industrier AB590 93 GunneboTel 0490-890 00

www.gunneboindustries.com








Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite



Se vårvideo

www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna påwww.markusson.se


Tisdag den 17 augusti for 44 för-väntansfulla SmF:are från arlanda till Toronto för årets studieresa.

10 övernattningar, 400 mil med buss, 500 mil i flyg tvärsöver Kanada från öst till väst, två sågverk, morgonpromenader kl 05.00, Niagarafallen, studiebesök på universitet och hos entreprenörer, en utomhuskon-sert mitt i natten i skogen, björnar, laxfis-ke, allsång och dåliga historier, fruktstund med bildbevis, lönnsirapsmiddag, klippi-ga bergen på riktigt, jätteträd, ståpäls för ett skördaraggregat, enorma skogsbränder, Mountain pine beetle (trädätande skorv), ”Garden of the Great Spririt”, Hoodos, lax-vandring samt mycket mer upplevde del-tagarna på en mycket tuff, krävande och superrolig resa som för alla blev ett härligt minne att ta fram under den vinter som nu varit svår över hela landet.

reSan började på allvar då vi kom till Toronto och en väska saknades som vi fick dagen därpå till hotellet. Mats Dahlgren från Lycksele fick börja sin Kanadavistelse med att springa ifrån hundarna på flygplatsen för att rädda sina älg- och tjäderkorvar, som man tydligen inte skulle få ta in i landet. Det lyckades också och sen flöt det bara på, ing-en olycka eller sjukdom drabbade någon och humöret var alltid på topp frånsett då vi kör-de runt en sen kväll i flera timmar och sökte ett hotell mitt ute i skogen som vi knappt hit-tade, då myntade undertecknad som fung-erade som reseledare uttrycket ”det är bara en kvart kvar” på frågan om när vi skulle vara framme, det svaret sades under ca tre timmar så när vi väl kom fram till en glad och hurtig hotellvärd var inte alla så glada längre, men sen fick alla någon sorts frispel av lättnad och alla skrattade så tårarna rann, vår hotellvärd

kommer nog att minnas gruppen från Sverige som dök upp mitt i natten och var helt galna av lycka för att komma just till hennes hotell. Många tokiga minnen blir det naturligtvis under en sådan resa. Mest långnäsa fick nog Tommy Andersson och Gunnar Wikberg när dom poserade med sina 10- kilos laxar och trodde de lätt vunnit vadslagningen om störs-ta fisken. Då kom Per Andersson med sin 15-kiloslax och knäppte alla på näsan. Eller då Air Canadas vätskeförråd tog slut på planet mellan Montreal och Calgary , det hade dom aldrig varit med om tidigare. Eller då alla låg i studentrum utanför Quebec med öppna dör-rar nedtill mot korridoren och bara en toalett vardera för damer och herrar.

Några bilder med kommentarer från resan följer här med hälsning-ar från reseledaren Ulf Sandström. £

SpÄnnande StudiereSa till KanadaS VildMarKer

STuDIErESa

Ståpäls för ett skördaraggregat, kan det vara nån svår form av abstinens?

– Nästan som tallarna hemma i Svartlå säger, Anders Broström

Alla foton: Ulf Sandström Anders Broström

SKOGSEntrEprEnörEn 1 2011 27

Laxvandring med röda laxar. Det är sånt här vi bru-kar se på tv, nu är vi på stranden och kikar.

Bildbevis på att SMF:arna gillar fruktstunder, Kanadas nyplockade persikor var en delikatess.

Här snackar vi utsikt ! Den finns över Klippiga bergen strax utanför Banff.

Träskiva från museum på Vancouver Island. Historiens vingslag säger att vi lever endast en kort tid här på jorden jämfört med träden.

Klart vatten i Chatedral Grove nationalpark på Vancouver Island.

Visst finns det stora träd i Chatedral Grove, tycker SMF- gänget.

returadress: smf skogsentreprenörerna,Tyska brinken 28, 111 27 stockholm

Kunderna tycker att det är snålt. Konkurrenterna tycker att det är idiotiskt.Vi på Log Max tycker däremot att det är en helt underbar idé att ge våra kunder livstids garanti på all hydraulslang.

Visst kan det finnas anledning att tycka att det är snålt då den knappt kommer till användning. Vi ser det som ytterligare ett bevis på att Log Max är det mest driftsäkra aggregatet på marknaden.

Log Max passar på alla basmaskiner, oavsett märke. Hör gärna av er så berättar vi mer om alla våra aggregatmodeller och fler fördelar med Log Max.

Ring våra säljare på:Lars Strömsund 070-347 65 74Gunnar Bäck 070-391 97 50www.logmax.se

* Gäller i 10 000 timmar eller fem år. Gäller endast första ägaren. Gäller ej kranspets-/rotatorslang. Gäller endast på svenska och finska marknaden.

Documents

Tidningen Skogsentreprenören nr 1-2011