Duvemåla erövrar nya Svenskis

Cykelresa runt Island tack vare proteserEtt genomgående tema i serietecknare Kaisa Lekas böcker är handikapp och fördomar. Hon är stolt över sina proteser och poängterar att hon inte skulle kunna röra på sig överhuvud-taget utan dem.

sista sidan

fredrika sundén

Gymnasieeleverna Theo Tyrväinen och Charlotta Karlsson säger sitt om den planerade skolsammanslagningen.

Är homo sexuella välkomna till Baku?I maj ordnas Eurovisionen i Baku i Azerbajdzjan. Homosexuella runt om i Europa diskuterar huruvida de kan åka till det konservativa Azerbajdzjan eller inte.

kultur sid 6-7

Finns det någon skillnad mellan östra och västra Helsingfors?Tretton fotografer har tagit reda på ifall stereotypierna om västra och östra Helsingfors är sanna eller inte. Genom teman som hundar och död visar fotografierna på utställningen Öst-väst-battle skill nader mellan de olika stadsdelarna.

samhälle sid 3

SMOCKA - 24 februari nr. 6/2012 Svenska social- och kommunalhögskolan

0 °C 1 °C -3 °C

fredag lördag söndag

kultur sid 6-7

alexandra granberg

Den kända musikalen Kristina från Duve måla inviger den nyrenoverade Svenska Teatern. Maria Ylipää och Robert Noack spelar Kristina och Karl Oskar i pjäsen som Abba­duon Björn Ulvaeus och Benny Andersson skrivit.

samhälle sid 4-5

opinion: man kan inte förneka sig själv och leva i rädsla för att någon annan inte gillar ens läggning. s. 2

ansvarig utgivare lars lundsten

journalistisk chef fredrika sundén

producenter celia hillo

maj karlsson

lena mäntymaa

Backa inte in i skåpet Ledare

OPINION 24/2/2012 S2

Eurovisionen har sedan länge varit ett gay­vänligt evenemang.

Årets schlagertävling ordnas i Azerbajdzjan som inte räknas till de mest toleranta länderna i världen då det gäller sexuella minoriteter. Men det är inte HBTI­ personerna som är problemet, utan Azerbajdzjan.

Det är självklart att sexuella minoriteter ska kunna vara öppna om sig själva var som helst. Speciellt gäller detta under ett evenemang som alltid tidigare välkomnat alla oberoende på sexuell lägg­ning.

Därför känns det mot­bjudande att Morten Tho­massen, ordförande för den norska eurovisionsklubben

Grand Prix, antyder i Dags­avisen att de homosexuella Eurovisions gästerna borde gömma sin sexuella identitet medan de är i Baku.

Thomassen är själv öppet homosexuell men konsta­terar sorligt nog att ett sam­könat par inte öppet ska visa sina känslor för varandra ute på gatan. Han anser att man måste beakta de lokala skill­naderna och att Eurovisionen inte ska innehålla politik.

HBTI och Eurovi­sion kan dock inte jämföras med att

Georgiens låtbidrag dis­kvalificerades år 2009. Då gällde det att bidraget kri­tiserade Rysslands politiska ledning. HBTI handlar inte

om personliga påhopp utan om mänskliga rättigheter.

År 2012 borde det redan vara en självklarhet att man som vuxen ska få älska vem man vill. Att gå och påstå att den sexuella läggningen ska backa tillbaka in i skåpet för att vara hövlig gentemot värd­landet är bara absurt.

Arrangörerna kan inte heller låtsas att HBTI­personer inte finns i publiken. Man måste inse att eurovisionen fungerar som en plattform där olika människor träffas, både på plats och via rutan.

I uppmaningen om att man ska vara försiktig med att visa sin sexuella läggning finns kanske tanken att de homo­sexuella lätt skulle råka ut för våldsbrott. Det är förståeligt

Nu kan Svenska kulturfonden i stället rikta sitt stöd till den externa produktionsbranschen och befrämja både kvalitet och risktagning. Svenska kulturfondens tillträdande direktör Leif Jakobsson bloggar om Yles finansiering och fondens stöd till fria filmproduktioner.

Att så mycket obehagligt dykt upp ur just Sannfin-ländarnas garderob är nog inte enbart ett resultat av envetet journalistiskt arbete.

På

Smocka samlar veckans hetaste citat. Har du ett eget förslag? Skicka in det till smocka.fi@gmail.com.

illustratörer

benjamin knopman

teemu kiviniemi

redaktörer och fotografer

niklas evers jemima backman

anna nygård alexandra granberg

edit lindblad simon karlsson

jonny öhman

layout teemu kiviniemi

martin määttänen maria uusikylä

”Ilskan över att Grankulla slås samman med övriga städer i huvudstadsregio­nen är stor. Argumenten handlar bland annat om att de övriga bara vill åt Granibornas pengar och att ’alla ska sköta sig själva’.

Jag undrar nu om det redan i kommunalvalet kommer att grundas en politisk gruppering för så kallade Sanna Granibor.”

Svenska Yles reporter Christoffer Gröhn bloggar om likheterna mellan Grankullabor och Sann finländare.

”Ei tipu eikä lirise.”Timo Soinis stilrena svar till Olli Rehn som ville få en ursäkt för öknamnet Bobrikov.

Edit Lindblad

att det finns en oro för våld. Men man kan inte förneka sig själv och leva i rädsla för att någon annan inte gillar ens läggning.

Självklart borde också vara att Baku som värd­stad ser till att staden är

trygg.Det tycks ofta vara så att de

värdeliberala tankarna väntas huka sig för de konservativa

tankarna. Men Azerbajdzjan borde så småningom börja spräcka sin bubbla.

Det är inte ett problem att någon är homosexuell. Prob­lemet är hos dem som inte förstår. Sexuella minoriteter ska inte hyschas ned inför schlagertävlingen bara för att någon i Baku rynkar på näsan.

”Nu är jag tillbaka igen. Fast äldre och mer luttrad, förpassad till en vis gestalt som i bakgrunden stryker mitt vita skägg och övervakar min lilla hord unga radiojournalister. Nu behöver jag knappt gå ut, utan kan betrakta Kronohagens hustak från Smockas elfenbenstorn.”

Journalistikstuderande Mikael Stenlund reflekterar över sin nya roll på Smockas redaktionsblogg.

”Om någon föreslår att vi ska införa ’hen’ istället för han och hon här på Åland så lovar jag att hunger­strejka i protest.”

Lagtingsledamot Danne Sundman tweetar vad han tycker om köns­neutrala pronomen.

”Jag vet inte, men var det så här stora kaos tidigare om vintrarna? Är det media som klappar upp en hysteri kring något så ordinärt som ’lite snö’?”

Borgåbladets och Östra Nylands chef­redaktör Michaela Röman bloggar om den pågående kaosvintern.

”Det var surrealistiskt och inte så lite skrämmande. Halv åtta på morgonen och radioteamet var helt taggat! Ögonen var som tefat i deras huvuden och alla artikulerade som en pensionerad moders­målslärare.”

Serietecknaren Sebastian Nyberg har blivit intervjuad av Radio Vega.

Vasabladets ledarskribent Viveca Dahl tycker inte att Sannfin-ländarna endast kan skylla på medierna.

60 byggnader rasade i fjolvintras

FN listar krigsvåldtäktsmän

Under vårvintern i fjol rasade 60 byggnader så att människor kunde ha skadats. En person dog och en skadades i dessa ras, rapporterar Olycks utredningscentralen.

Det uppkom även ungefär lika många strukturella skador på bygg­nader och tillbud som egentliga ras. Antalet är nästan det samma som vårvintern 2010.

Flest skador uppkom i Södra Fin­land söder om Stängselåsen, nära kusten i Egentliga Finland och Mel­lersta Österbotten samt i Östra Fin­land. På kusten var snöbördan dub­belt så stor som en vanlig vinter.

Nästan 30 verandor lossnade från byggnader och i sju fall ledde det till att byggnaden rasade.

Vintern var svår i synnerhet för balkar av limträ från 1970­talet. Olycksutredningscentralen rekom­menderar därför att träbranschen utreder hur limträ försvagas med tiden.

fnb

SAMHÄLLE24/2/2012 S 3

Våldtäkt är ett brutalt vapen som under förra året riktades mot tusentals kvinnor, män och barn i konflikt områden världen över, visar en ny FN­rapport. Sexuellt våld har använts bland annat för att förnedra politiska motståndare i länder som Elfenbenskusten, Kongo­Kinshasa och Libyen.

Årsrapporten är den första att inkludera en lista över de mest efter­sökta förövarna som misstänks för konfliktrelaterat sexuellt våld.

fnb

Vehviläinen ledsen över bostadshärva

Finnairs vd mika vehviläinen lämnar pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinens förvaltningsråd. Veh­viläinen säger att han är ledsen för att hans bostadsaffärer påverkat Fin­nairs rykte.

– Om jag nu stod inför samma beslut skulle jag handla annorlunda.

Vehviläinen säger att diskussionen om kopplingarna mellan Ilmarinen och Finnair visat att det behövs mera öppenhet. Lösningar som enligt lagens bokstav kan vara rätta är inte nödvändigtvis kloka, säger han.

– Diskussionen har visat att bolag som samarbetar bör vara speciellt försiktiga då de väljer förvaltnings­organ. Därför anser jag att det är bäst att jag inte längre ställer mig till förfogande då Ilmarinen väljer förvaltnings råd, säger Vehviläinen i ett pressmeddelande.

Finnair ska idag ge en utred ning om kopplingarna mellan flyg bolaget och Ilmarinen till heidi hautala (Gröna). Finnair ska också revidera sina etiska instruktioner.

fnb

Sakari Oramo blir chefsdirigent för BBC:s symfoniorkestersakari oramo, chefsdirigent för Radions symfoniorkester, har valts till chefsdirigent för brittiska BBC:s symfoniorkester. Oramo tillträder posten 2013.

Oramos kontrakt med RSO tar slut 2012.

– Jag och BBC:s symfoniorkester har många gemensamma värde­ringar såsom nyfikenhet och viljan att jobba mycket, säger Oramo i ett pressmeddelande från BBC.

fnb

Kamp mellan öst och väst på Fotografiska museet

Lever de traditionella skill­naderna mellan olika stadsdelar i Helsingfors fortfarande kvar? Det vill tretton fotografer som under fem dagar fotograferat vardagen i de västra och östra delarna av Helsingfors svara på.Fotografer som ursprungligen är hemma från västra Helsingfors fick fotografera i öst, och fotografer hemma från de östra delarna fick fotografera i väst. Den geografiska linjen mellan öst och väst drogs ungefär vid Långa bron.

sami kero, ledare för det västra laget, kommer från Kesälahti, en liten by i östra Finland.

– Men finns det något mera urbant än en före detta pojke från landet? Liksom många som tagit tåget till staden ser jag huvudstadsregionen utgående från Helsingfors centrum.

juuso westerlund, som ledde laget i östra Helsingfors, är själv en äkta östhelsingforsare.

– Min enda synd är att jag bott i Mejlans de första åren. För mig betyder östra Helsingfors genuina människor och friskt mod, säger Westerlund.

Alla fotografer har sina egna teman, och genom dem tolkar de skillnaderna mellan olika stadsdelar. Död, minoriteter, hundar, bostäder, ungdomar, och stämningar är exempel på fotografernas teman.

– Nuförtiden känner inte många helsingforsbor till andra stads delar utöver den de själva bor i, säger hannamari shakya, ordförande för föreningen Photo Do som håller i trådarna för projektet. Där föddes

idén att jämföra stadsdelarna genom fotografier.

Fotograferna ville inte fokusera på traditionella stereotyper och för­domar, utan ville hellre påvisa skill­naderna i mentalitet, bakgrund, och attityder mellan öst och väst.

touko hujanen, en av fotografer­na i det västra laget, valde hundar som sitt tema.

– Hundar är ett utpräglat objekt i tidningar och media, trots att de är så tråkiga. Jag ville lyfta fram det kli­chéaktiga i det.

Bland Hujanens hundbilder hittar man exempelvis en dam i fjäderhatt med en vit pälslös hund över ax­eln. För att visa att det också finns skillnader inom stadsdelarna har han i samma trakter fotograferat en tatuerad och piercad man med en bulldog i famnen.

– Jag har inte tolkat uppgiften om att lyfta fram skillnaderna mellan de olika stadsdelarna så bokstavligt, säger Hujanen. Jag satsade hellre på det visuella i bilderna.

De sista fotografierna i utställ­ningen Öst­väst­battle sattes upp i går och utställningen visas på Fin­lands fotografiska museum under en månad från och med i dag, fredag.

text alexandra granberg

bilder fotografiska museet

Touko Hujanens bild från västra Helsingfors. “Länsi, Bablo Maas ja Lumi, Kamppi (2012).”

touko hujanen

markus sommersalli ikonen

Alli Ikonens foto på en lägenhet i väst. “Länsiasunto, Kaskisaari (2012).” Markus Sommers foto på en lägenhet i öst. “Itäasunto, Kallio (2012).”

Vilka stadsdelar är sämst?Tycker du att det finns ”bra” och ”dåliga” stadsdelar i Hel­singfors? Vilka vill du säga är sämre än andra?

text simon karlsson

I Sörnäs är konkurrensen hård. Man måste åka in till centrum eller längre om man vill ha en bra fångst.

Måste man säga någon stadsdel så säger jag Sörnäs. Men jag har inga egna erfar-enheter av att det skulle vara så hemskt där.

Jag har bara varit i Finland i tre månader men mina arbetskamrater har sagt att Berghäll och Sörnäs är dåliga ställen.

Jag har faktiskt inte tänkt på saken. Har ingen erfarenhet av några större skillnader

Mauno, flasksamlare

Lena Fredriksson, mamma

Mark Brighton, nyinflyttad britt

Erkki Johansson, pensionär

Laura Mäkinen, Esbobo på besök

Jouni Paasonen, studerande

smocka frågar

Det är väl Tölö som ska vara den fina delen, men där finns ju dåliga områden också. Ja-kobacka lär ska vara ett lite sämre ställe.

Allt prat om att delarna norr om Kronohagen är dåliga, det är struntprat. Jag har bott i Berghäll sedan 80-talet och har bara bra erfarenheter.

SAMHÄLLE 24/2/2012 S4

Gymnasister: Onödigt reparera

Skolelever i Helsingfors är missnöjda med den stundande skolreformen. De vill inte att Helsingfors mindre gymnasier slås

samman till större enheter eftersom de mindre

skolorna utgör en del av elevernas identitet.

– Profileringen av gym­nasierna är en viktig del i

Helsingfors skolnät. När ung­domar med lika intresse går i

samma skola uppstår en sam­hörighet som inte finns i större skolor, säger charlotta karlsson, abiturient vid Tölö gymnasium.

Karlsson är medlem i sko­lans elevkårsstyrelse och hon har varit med om att skriva en insändare till Hufvudstadsb­ladet där skolreformen kritis­eras för att inte ta hänsyn till eleverna.

– Vi behöver olika skolor i samma område så att elever med samma intresse kan stud­era tillsammans. När man kän­ner sig bekväm i sin omgivning har man möjlighet att utveck­las på ett bra sätt. Min tid i Tölö gymnasium har format mig mycket. Enligt den modell som nu diskuteras skulle Tölö gymnasium och Norsen slås

samman, men då skulle nog sam­hörigheten och trivseln i skolan bli lidande, förklarar Karlsson.

theo tyrväinen håller med. Han är abiturient från Gymnasiet svenska normallyceum, i folkmun kallat Norsen, och medlem i elevkårs­styrelsen.

– Skolan skapar en del av vår iden­titet. Inom skolorna i Helsingfors har vi en stark samhörighet som är viktig för vår trivsel.

Tyrväinen tror att en sammanslag­ning säkert skulle fungera, men han tvivlar på att ett storgymnasium kan erbjuda mer än vad det nuvarande systemet gör.

– Hela idén med ett storgymnasium känns som en chansning från be­

slutsfattarnas sida. Det är inte orga­nisationen, utan den enskilda eleven som lider om skolorna går samman. Det kan gå bra, men risken att refor­men misslyckas är stor.

– Skolornas specialisering ger mervärde till utbildningen och en bättre stämning. Jag är rädd att allt sådant försvinner i fall Norsen och Tölö Gymnasium slås ihop till ett nytt storgymnasium. Musikspecia­liseringen i Tölö gymnasium skulle då snabbt försvinna, tror Tyrväinen.

Tanken på ett Sandelsgymnasium bestående av Norsen och Tölö gym­nasium är enligt Karlsson helt obe­griplig.

– Varför skall man reparera något som inte är sönder? Man får en känsla av att beslutsfattarna bara vill utveckla för utvecklandets skull. Vi har två fint fungerande skolor med olika inriktning som kan erbjuda något för alla.

Enligt Tyrväinen finns det en riva­litet mellan gymnasierna som stär­ker samhörigheten inom skolan. Karlsson uppfattar också att rivalite­ten är en typisk sak för gymnasierna i Helsingfors.

– Den finns absolut, men det är ett kärleksfullt gräl. En annan skola som gemensam fiende stärker gemenskapen.

Hon beskriver hur eleverna i Tölö uppfattar Norsens elever.

Tidigare i veckan sade jukka gustafsson i Yles aktualitetspro­gram Ajantasa att många jobb som studerande har kunde lämpa sig bättre för personer med lägre utbild­ning. Därför borde studerandena inte arbeta utanför sin egen bransch under studietiden. Gustafsson vill ändra på studiestödet för att upp­muntra studerandena att utexami­neras fortare.

Funktionär ulla sipilä vid service facket Pam säger att stude­rande inte konkurrerar med andra arbets sökande, eftersom de unga oftast vill ha säsongsjobb med kor­ta och intensiva arbetspass. För dem går det bra att arbeta under helger och lov, medan de inte kan arbeta så mycket till vardags.

– Den enda gången studerande kan vara konkurrenter är när det gäller extratimmar. För arbetsgivaren kan det vara fördelaktigt att ge extra­timmarna till studerande med lägre

lön än till dem som arbetat länge på samma ställe, säger Sipilä.

I motsats till Gustafsson tycker Sipilä att det är helt okej att arbeta inom någon annan bransch än sin egen.

– Det spelar ingen roll vad man arbetar med. Många studerande be­höver mer pengar, och de kan bli arbetsgivarnas räddning vid hög­tider och andra tillfällen när det är svårt att få mer folk att jobba, säger Sipilä.

Enligt chefsekonom jaana kureno­ja vid Förbundet för finsk handel är det till stor del upp till arbetsgivarna vilka som får jobben. Hon tycker det är konstigt att påstå att studerande tar jobb från andra.

– Det är varje arbetsgivares ensak att avgöra vem som är mest lämpad för det jobb som erbjuds, säger Kurenoja.

Hon understryker liksom Sipilä

att studerande är flexibla och lämpar sig bra för korta anställningar. Des­sutom kan arbetsgivaren själv utbil­da den anställda, så att det är möjligt att göra karriär i branschen utan nå­gon tidigare utbildning.

Både Kurenoja och Sipilä är över­ens om att studerande och andra arbets sökande inte ska ställas emot varandra.

– Studerande behövs på arbets­marknaden, och ofta behöver man jobba för att kunna studera, säger Sipilä.

Servicefacket Pam: Studerande stjäl inte jobb av arbetslösaStuderande går ofta med på korta anställningar med få arbetstimmar i veckan, medan arbetslösa vill ha längre anställningar. Det är servicefacket Pams svar på utbildningsminister Jukka Gustafssons påståenden om att studerande gör det svårare för arbetslösa att få jobb.

text tino oksanen

Den vanliga upp-fattningen är att alla som går i Tölö gymnasium är hippien som dyker upp över-allt.

Theo Tyrväinen

SAMHÄLLE24/2/2012S 5

– Tölöiterna tycker i allmänhet att alla Norsar är snobbiga, klassmed­vetna och kanske lite självfokuserade.

I Norsen finns också en del förut­fattade meningar om eleverna i Tölö gymnasium, berättar Tyrväinen.

– Den vanliga uppfattningen är att alla som går i Tölö gymnasium är hippies som dyker upp överallt. Dessutom tycker många i Norsen att eleverna i Tölö gymnasium är lite översociala.

Trots rivaliteten mellan skolor­na är både Karlsson och Tyrväinen överens om att skolreformen inte för någonting gott med sig. De anser båda att diskussionen om samman­slagningar måste tas på allvar och att skolorna måste få vara med och på­verka besluten.

– Tiden att påverka är nu när be­slutsfattarna ännu funderar på alter­nativ. När beslutet skall fattas är det för sent att påverka, anser Karlsson.

Hon tycker att den stora debatten om skolornas framtid är nödvän­dig för att innehållet i reformen skall kunna ändras.

– Man kan tycka att elever och föräldrar reagerat överdrivet starkt, men det är just en sådan reaktion som får beslutsfattarna att ta med oss i diskussionen. Skolornas och elevernas intressen kommer att be­aktas när beslutet om deras framtid tas, men vem vet om vi hade haft den möjligheten om ingen hade reagerat

i höstas då frågan kom upp.

Tyrväinen anser att det finns orsak för elever att vara oroade över den kommande reformen.

– Vare sig vi vill det eller inte kom­mer det en förändring. Norsens elev­kår har inte tagit ställning i frågan eftersom inget förslag ännu presen­terats. Det viktiga är att vi har möj­lighet att påverka då skolans framtid bestäms.

Eleverna hoppas att deras åsikt tas i beaktande eftersom diskussio­nen med beslutsfattarna hittills inte fungerat så bra som eleverna önskat.

– Elevkårsstyrelserna bjöds i höstas in till en diskussion med ut­bildningsverket om förändringarna

i skolnätet, men diskus­sionen gick helt på deras villkor och inga negativa följder av reformen togs upp, förklarar Tyrväi­nen.

Karlsson var ock­så med i tillfället och är missnöjd över hur utbildningsverket handlat.

– Vi trodde alla att det bara handlade om ett in­formationsmöte där vi skul­le få ställa frågor om skolre­formen. Vi visste inte vad re­formen innehöll och hela mötet gick åt till att bolla idéer om olika skollösning­ar. Senare har diskussionen kallats för hörande av eleverna. Dessutom hördes lärare och elever i olika sessioner.

Karlsson och Tyrväinen hoppas att beslutsfattarna i framtiden lyss­nar mer till skolorna och eleverna då deras framtid avgörs. Ingen av dem tror att det finns många elever som understöder en sammanslagning av rivalerna Norsen och Tölö gymna­sium.

träna som boumedienne

Smocka bad Jokerits back Josef Boumedienne ge fem träningstips för oss vanliga dödliga. Han konstaterar att fysisk träning i alla dess former är nyckeln till god hälsa.

I en liten träningssal inne i Backas­brinkens simhall ligger hela Jokerits hockeylag på var sitt liggunder­lag medan marja putkistos lugna röst ledsagar gruppen genom deras första , lite annorlunda träningspass.

Männen uppmanas att långsamt sträcka sina ben upp i luften medan popdrottningen Adeles lugna musik ljuder i bakgrunden. Efter en minut av tystnad forsätter Putkisto ge instruktioner.

– Slappna av i hela kroppen och töm era hjärnor, slut ögonen och känn tomrummet mellan hjärn­halvorna, säger Putkisto och så gott som alla lagmedlemmar sluter snällt sina ögon.

Träningsprogrammet, som utveck­lats av Putkisto själv, består av oli­ka former av tanke­ och andnings­övningar i kombination med lång­samma rörelser. Med hjälp av dessa ska spelarna få djupare kontakt med den egna kroppen, förbättrad balans och utveckla smidigare och kontrol­lerade rörelser.

Efter en halvtimmes tränings­pass stiger idrottsmännen långsamt upp från sina underlag och ger var­andra en varm applåd. Ett flertal

gäspningar antyder att de alla känner sig både sömniga och avslappnade.

En av lagets försvarare, josef boumedienne, har prövat på liknande övningar förut och tycker att det hela var en riktigt trevlig upplevelse.

– Jag gillar den här typen av träningar, man känner sig så bra och lugn efteråt.

Efter att spelarna begett sin in omklädningsrummet stannar lagets ledning kvar i salen för att säga sitt om träningen. Lagets verkställande direktör jarmo kekäläinen är över­tygad om att den nya träningsformen kommer att ge resultat.

– Vi kommer att ha stor nytta av det här, både enskilda spelare och hela laget kommer att utvecklas.

Trots den allmänt positiva instäl lningen till den alternativa träningsmetoden, som verkar råda i laget, är det inte klart om dagens övning bara kommer att vara en av många, eller om den förblir den första men även den sista.

text niklas eversfoto fredrika sundén

bild&text jonny öhman

Tölöiterna tycker i allmänhet att alla Norsar är snobbiga, klass-medvetna och kanske lite själv-fokuserade.

Charlotta Karlsson

Jokerit tränar – ”Töm era hjärnor och slut ögonen”I hopp om bättre resultat testar Jokerits spelare nya tränings metoder. Utöver de otaliga timmarna på gymmet och skrinnandet på isen, kommer laget att införa ett nytt träningspass som fokuserar på psyket och kroppens balans.

något som inte är sönder

1. Välj en sport du gillar, att träna ska inte kännas jobbigt.

2. När du tränar fokusera totalt på själva träningen, fundera inte på annat.

3. Det är viktigt att träna sina rygg- och magmuskler efter som de är kärnan till all form av rörelse.

4. Tänj alltid efter ett träningspass, för att undvika att bli stel och styv.

5. Drick mycket sportdricka så orkar du träna mera.

fem tips:

KULTUR 24/2/2012 S6

Fjolårets vinnarbidrag i Eurovisionen hette Running Scared. I år funderar homosexuella på om de borde vara rädda att besöka vinnarlandet Azerbajdzjan.

Homosexuella under luppi Azerbajdzjan

Homosexuella som i maj tänker besöka Eurovisionen i Baku i Azerbajdzjan borde stanna hemma eller i alla fall tona ner sig. Av den här åsikten är morten thomassen, ledare för Norges Melodi Grand Prix-klubb, som uttalar sig i den norska tidningen Dagsavisen.

Azerbajdzjan har ett rykte om sig att vara fientligt inställt till homo-sexuella. petri salo, som arbetar för utrikesministeriet som ambulerande ambassadör för Azerbajdzjan, anser att påståendet inte stämmer.

– Jag har aldrig stött på homo-sexuella som skulle ha råkat ut för problem i Azerbajdzjan. Och då känner jag personer som är homosexuella i landet. Homosex-uella behöver inte vara rädda för att åka till Azerbajdzjan. Så länge man inte börjar demonstrera eller sätta

sig emot landets lagar är man säker, och det gäller alla.

En finländsk Azerbajdzjanexpert, som väljer att vara anonym eftersom han inte vill riskera att bli utan vis-um till landet menar att det i landet råder bristande acceptans mot sexuella minoriteter.

– Homosexuella i Azerbajdzjan skyltar inte med sin sexuella läggning. De går inte hand i hand på gatan. Samtidigt finns det en hel del gaybarer, som är officiellt kända som samlingsplatser för homosexuella.

Petri Salo påpekar att det Azerba-jdzjanska samhället ingalunda ac-cepterar homosexuella på samma sätt som man gör i Norden. Först år 2000 blev det lagligt att vara homo-sexuell i Azerbajdzjan.

Homosexuella turister som be-

söker landet kan bli uppmanade av guider att tona ner sig och inte utåt sett skylta med sin sexuella läggning. Samtidigt anser Petri Salo att man som turist inte behöver dölja sin läggning, eftersom det i landet inte finns några lagar som motsätter sig homosexualitet.

– Det förekommer inte våld eller hets mot homosexuella. Acceptansen är ändå låg eftersom kulturen i Azerbajdzjan inte inbegriper homosexuella, säger den anonyma experten, som för bara nå-gra dagar sedan återvände till Fin-land efter att ha besökt landet.

Förbundet för sexuell jäm-ställdhet, Setas ordförande outi hannula anser att ansvaret långt ligger hos arrangörerna.

– De måste kunna trygga alla deltagare och besökare så att de inte

Stämningen är förväntansfull då journalister från Finland och Sverige ska få ett smakprov på musikalen Kristina från Duvemåla. Musikalen har premiär om en knapp vecka på den återinvigda Svenska Teatern.

Teaterchef johan storgård ver-kar väldigt rörd över att Svenska Teatern äntligen har fått den renove-ring den behövt.

– Det bästa sättet att öppna dörrarna på nytt är definitivt Kristina från Duvemåla.

Mellan bänkraderna står benny andersson och fingrar på sin vat-tenflaska.

Sedan får den lilla publiken ett

smakprov på musikalen. maria ylipää (Kristina) och robert noack (Karl Oskar) har fina röster och fungerar bra ihop på scenen. Stämningen i salen är lite mer va-rierande – några ler, medan andra antecknar i sina block.

Smockas fotograf skyndar sig iv-rigt i väg till första raden och stäl-ler sig på knä på en av stolarna för att få bra bilder. Efter några sånger ur musikalen sätter sig upphovsma-karna – benny andersson, björn ulvaeus och lars rudolfsson – samt huvudrollsinnehavarna på sce-nen för att besvara frågor. De flesta journalister tycks spara sina frågor för att inte av misstag tvingas dela ett bra citat med en kollega.

– Finlandssvenska är ett under-bart klingande språk, och det är en njutning att lyssna på det, säger Björn Ulvaeus då han får frågan om hur det känns att höra de finlands-svenska skådespelarna i musikalen.

Kristina från Duvemåla Kristina från Duvemåla på Svenska Teaterns stora scen blir ett spektakel av sällan skådat slag. Björn Ulvaeus och Benny Andersson har sett musikalen otaliga gånger, men blir fort-farande rörda.

Trion bakom Duvemåla: Benny Andersson (till vänster), Lars Rudolfsson och Björn Ulvaeus.

KULTUR24/2/2012S 7

Homosexuella i Azerbajdzjan skyltar inte med sin sexuella läggning. De går inte hand i hand på gatan.

Finländsk Azerbajdzjanexpert

råkar illa ut på grund av sin sexuella läggning.

Azerbajdzjanexperten anser att homosexuella från andra länder ska våga besöka Eurovisionen.

– Varför ordna ett evenemang som lockar homosexuella ifall de inte är välkomna. Om homosexuella väljer att inte åka till Azerbajdzjan försvinner en del av Eurovisionens identitet. Det här är ett tillfälle för homosexuella att förändra landets inställning till dem.

tobias larsson är Eurovisions-kännare och har för Yles räkning många gånger rapporterat från täv-lingen. Han kommer också i år att rapportera från Azerbajdzjan för Svenska Yle.

Larsson tror att säkerheten i Baku kommer att vara väldigt hög och att homosexuella inte blir utsatta för diskriminering. Han tycker att Eurovisionen är ett ypperligt tillfälle för homosexuella att försöka öka acceptansen för sexuella minoriteter i Azerbajdzjan.

– Homosexuella ska våga åka till landet. Men man måste förstå att det finns olika kulturer och vara uppmärksam så man inte utsätter sig för situationer som kan vara farliga.

Enligt Larsson är homosexualitet något som är väldigt synligt under Eurovisionsevenemang.

– Bögkulturens symboler syns överallt i Eurovisionen. Också bland journalisterna som bevakar evenemanget märker man att många är homosexuella. Det flesta gaytidningar har en representant på plats, säger Tobias Larsson.

I samband med Eurovisionen bru-kar det ordnas en Gay Pride-parad. Enligt Larsson kommer paraden också i år att ordnas i Azerbajdzjan.

Experten tror däremot att staten ser till att förbjuda paraden.

text anna nygård

Hur skiljer sig musikalen på Svenska Teatern från originalupp-sättningen i Malmö år 1995?

Andersson, Ulvaeus och Rudolfsson berät tar att det blivit lite ändringar i texten och att orkestern samt att den nya ensemblen har bli-vit hälften så liten. En av Kristinas sånger har också bytt melodi.

Upphovstrion berömmer skådespelarna på scen. På prov-sjungningen var det över 1 300 del-tagare som sedan minskade till 38 personer som sjunger, dansar och skådespelar i musikalen.

Ur publiken slängs en fråga om hur svårt det har varit för skådespe-larna att leva sig in i 1800-talskarak-tärer. En äldre dam i närheten vis-kar till sin väninna att ”det står ju i Mobergs bok!”

Enligt skådespelarna har kläderna och perukerna hjälpt mycket. Och förstås också Mobergs bok.

– Känslorna är desamma nu som de var då.

Huvudrollerna spelas av två svens-ka män och två finländska kvinnor. Men det har inte varit ett ställnings-tagande vad gäller nationaliteter.

– Vi ville ha de bästa skådespe-larna och vi fick dem, säger Ulvaeus.

Huvudrollsinnehavaren Maria Ylipää står på scen i tre timmar och tio minuter av pjäsens cirka fyra timmar. Alla är överens om att hon är perfekt för rollen.

– Jag har sett pjäsen redan 88 gånger och blir fortfarande rörd av den, säger Andersson.

text edit lindblad

bild alexandra granberg

Jag har sett pjäsen redan 88 gånger och blir fortfarande rörd av den.

Benny Andersson

Huvudrollsinnehavaren Maria Ylipää är helt finskspråkig men Kristina är svensk.

illustration teemu kiviniemi

på klingande finlandssvenska

Dagens person Kaisa Leka: Missa inte!

FINALEN 24/2/2012 S8

Proteser är ingen ursäkt

Nyfamiljens anatomi. På lör-dag diskuteras nyfamiljer på Luckan i Helsingfors. heli vaaranen jobbar som chef för familjeärenden vid Befolk-ningsförbundet. Hennes före-läsning är en sociologisk in-blick i hur det är att vara ung i en nyfamilj. Föreläsningen är öppen för alla intresserade.

Rådtorg - Att vara ung i en nyfamilj. Lördag 28.2 kl. 17.30-18.30 på Luckan, Simons gatan 8.

Anmälan: helsingfors@ung-info.fi.

En nostalgitripp bland lek­saker. I dag öppnar utställ-ningen ”Lekens förtrollning” i Tennis palatset i Helsing-fors. Utställningen presen-terar väster ländska leksakers historia från över hundra års tid. I utställningen ingår över 800 leksaker. Utställningen kommenteras av den franska konstnären pierrick sorin. Han har skapat optiska teatrar och video snuttar, i vilka konst-nären stiger in i lek sakernas värld.

Utställningen pågår till 20 maj.

fi

Kaisa Leka är en nyfiken serietecknare, ivrig grafiker och engagerad politiker. Hennes båda ben ampute-rades år 2002 och sedan dess har hon kämpat mot fördomar med hjälp av aktivt idrottande och serie-tecknande.

Jag hoppas att män niskor blir påminda om att man kan övervinna svårigheter då de ser mig träna.

Jo, man tar vad man får.

Nej, man ska jobba med något som gynnar den framtida karriären.

Webbfrågan:

“Är det okej att stu­derande använder sin tid på jobb som inte re­laterar till studierna?

Frågan ställdes på smocka.fi. Röstningen ägde rum torsdagen den 23 februari.

Röster totalt: 23.

17%

83%

Sök jobb i Norden. Nordjobb erbjuder unga möjlig heten att jobba och bo i ett nor diskt land. Projektansvariga för Nordjobb mira korhonen infor merar om Nordjobb, ansök nings processen och erfar enheter om att vara en nordjobbare.Tillfället är riktat till ungdomar i åldern 18-28.

Plats: Luckan i Helsingfors, Simons gatan 8. Anmälan: hel-singfors@unginfo.fi.

Hur är det att vara en finlands­svensk serietecknare i Finland?

Jag blir ganska sällan ombedd att teckna på svenska och ritar mest på engelska för att mina serier ska spridas till en så stor publik som möjligt. Jag har också en egen serie-blogg där jag kan an vända vilket språk som helst. Om jag ska vara helt ärlig skulle jag helst använda en blandning av alla språk, för att kun-na leka helt fritt med orden. Det ser ändå förfärligt ut på papper och i praktiken känns det bättre att hålla språken skilda från varandra.

Du uppdaterar din serieblogg rätt ofta, hur hinner du med allt?

Jag har fått en ganska bra rutin. Jag började blogga i början av år 2007 som en del av min riksdagsval-kampanj. Fast jag inte kom in i riks-dagen kändes det viktigt att fortsät-ta med bloggen. Via bloggen kan jag själv blicka bak-åt och komma ihåg sådant som jag an-nars kanske glömt. Det är också ett mycket bra sätt att få feedback på, efter som jag inte får respons för mina böcker på samma sätt av läsarna. Jag pub licerar mina bloggar också på Facebook och där uppstår det ofta mycket diskussion.

Varifrån får du inspiration?

Jag har definitivt fått inspiration från mina resor. Jag älskar att resa och har lärt mig att ta an utmaningar trots att jag är handikappad. För tillfäl-let jobbar jag på min nästa bok som ska handla om en cykelresa runt Is-land. Inspirationen till boken har jag fått från resorna jag gjort med min man. Då vi cyklade runt Island cyk-lade jag hela 1400 kilometer, vilket

jag inte hade klarat utan mina proteser.

Proteserna har fått en stor roll i dina serier, varför det?

Människor har mycket fördomar mot proteser och handikapp i all-mänhet. Via serierna har jag för-sökt visa att det inte behöver vara så farligt. Jag tycker om att idrotta och har på grund av den kalla och snöiga vintern börjat träna inomhus. Jag håller på med spinning, body pump och andra timmar där man tränar i grupp.

Hur reagerar män niskor på dina proteser då du tränar?

I Finland vågar människor knappt titta och ännu mindre säga något. Ibland har det nog hänt att någon närmat sig, men gjort det väl-digt varsamt och ställt frågor för-siktigt. Jag hoppas att människor blir påminda om att man kan övervin-na svårigheter då de ser mig träna med proteser.

Har du något spe­ciellt budskap

med dina serier?

Det jag vill förmedla och få fram med mina serier är att man inte ska ta något för givet. Jag vill visa att man kan göra saker annorlunda och att man borde ifrågasätta för-domar och normer i vårt samhälle. Att bara göra det man vill utan att be om lov är utgångspunkten för mitt tecknande.

text&bild jemima backman

Det lystna landet harr premi­är på Viirus. Pjäserna Answe-ring Machine och Play Alter Native har Finlandspremiär 25 februari. I samband med pre-miären ordnas en diskussion om samtidsdramatik. Diss-kussionen börjar kl. 17 och pjäs erna kl. 19. Mer informa-tion på www.viirus.fi.