PDF skapad med hjälp av det öppna källkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ för mer information.PDF generated at: Wed, 10 Aug 2011 16:15:32 UTC

Stämpling eller anstiftan,rättsskipning ellerrättsäkerhet?- vad skiljer begreppen i terroriståtalet. Ensammanställning ur Wikipedia av PerLapins

InnehållArtiklarRomersk rätt eller germansk rätt 1

Terrorism eller massmord, statsterrorism eller krigsförbrytelse 2

Jurist, advokat, åklagare, domare 3

Kan misstänkas, skäligen misstänkt eller bara sannolikt misstänkt? 4

Förarbete eller förundersökning, åklagare eller förundersökningsledare 5

Rättsordning eller rättstradition, rättsskipning eller rättssäkerhet 6

Anstiftan eller uppvigling, stämpling eller förberedelse? 7

Anhållen, arresterad, gripen eller häktad 8

Romersk, mosaisk eller sharialag 9

Inledning 10

Anstiftan 10Casus 11Culpa 11Dolus 12Förberedelse 12Gärningsman 13Medverkan till brott 13Mordbrand 14Oaktsamhet 15Stämpling 16Underlåtenhet att avslöja brott 17Uppsåt 18Uppvigling 19Mord 20Misstankegrad 23Åtal 24

Gripande 26Anhållande 27Häktning 28Arrestering 29Lag om rättspsykiatrisk vård 30Tvångsmedel 34Stämning (juridik) 35Våldsmonopol 35Svenska polisen 36Säkerhetspolisen 46Åklagare 52Domstol 54Jurisdiktion 55Rättsstat 56Rättssäkerhet 57Rättsregler 58Frihetsberövande 58Omhändertagande 58Kroppsvisitation 60Kroppsbesiktning 64Husrannsakan 65Avlyssning 66Beslag 67Kriminalvården 69Straff 73Sveriges rättsväsen 79Offentlig försvarare 81Förundersökning 82Förundersökningsledare 83Lagstiftande makt 84Dömande makt 85Verkställande makt 86Rättsväsen 88Påföljd för brott i Sverige 88Böter 90Fängelse 91Villkorlig dom 94Skyddstillsyn 94

Överlämnande till särskild vård 95Rättsfilosofi 97Rättsvetenskap 97Gällande rätt 101Sharia 101Mosaiska lagen 107Inkvisitoriskt system 107Ackusatoriskt system 107Tilltalad 108Rättssystem 108Civil law 109Common law 109Förarbete 110Rättskälla 110Rättegångsbalken 111Brottsbalken 115Grovt brott enligt svensk lag 116Ringa brott enligt svensk lag 119Svensk rätt 121Nordisk rätt 123Germansk rätt 124Tingsrätt 125Dom 128Hovrätt 129Prövningstillstånd 132Högsta domstolen 132Kammarrätt 133Regeringsrätten 136Förvaltningsdomstol 136Förvaltningsrätt (domstol) 137Brottmål 140Kriminalvård 140Häkte 141Terrorism 142Statsterrorism 156Brott mot krigets lagar 158Folkrättsbrott 161Brott mot mänskligheten 162

Folkrätt 164Internationell rätt 165Folkmord 166Folkmordskonventionen 172Romersk rätt 174Corpus juris civilis 177

ReferenserArtikelkällor och författare 179Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 182

ArtikellicenserLicens 184

1

Romersk rätt eller germansk rätt

2

Terrorism eller massmord, statsterrorismeller krigsförbrytelse

3

Jurist, advokat, åklagare, domare

4

Kan misstänkas, skäligen misstänkt ellerbara sannolikt misstänkt?

5

Förarbete eller förundersökning, åklagareeller förundersökningsledare

6

Rättsordning eller rättstradition,rättsskipning eller rättssäkerhet

7

Anstiftan eller uppvigling, stämpling ellerförberedelse?

8

Anhållen, arresterad, gripen eller häktad

9

Romersk, mosaisk eller sharialag

10

Inledning

AnstiftanAnstiftan (latin auctor intellectualis) är en juridisk term med innebörden att uppsåtligen förleda annan till brott.

SverigeI svenskt rätt straffas en anstiftare i allmänhet som om personen själv vore gärningsman. Straffet kan dock sättas ned,om anstiftaren i syfte att avvärja brottet sökt förmå gärningsmannen att avstå från verkställigheten. Den som blottgjort försök att förleda annan till brott är fri från straff.I 23 kap 4 § Brottsbalken[1] förskrivs:

4 § Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningenutan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag ellerförfattning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan till utförandet, för anstiftan avbrottet och annars för medhjälp till det.Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som ärföreskrivet för gärning av syssloman, gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den somtillsammans med honom medverkat till gärningen.Vad som sägs i denna paragraf skall inte gälla, om något annat följer av vad för särskilda fall är föreskrivet.

Se även• Medhjälp• Stämpling• Uppvigling

Källor• Anstiftare [2] i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1904)[1] 23 kap. 4 § Brottsbalken ( 1962:700 (https:/ / lagen. nu/ 1962:700& #35;K23P4))[2] http:/ / runeberg. org/ nfba/ 0620. html

Casus 11

CasusFör det språkvetenskapliga begreppet, se kasus.

Casus (av latinets ord för händelse) är ett begrepp som används framför allt inom skadeståndsrätten. Om någonvållat skada genom en ren olyckshändelse (våda) kan han normalt inte åläggas något skadeståndsansvar, enligthuvudregeln om att det krävs antingen uppsåt eller vårdslöshet för att bli skadeståndsansvarig. Jfr dock strikt ansvar.

Se även• Culpa• Dolus• Presumtionsansvar• Skadestånd

CulpaCulpa används ofta som en juridisk term för oaktsamhet eller vårdslöshet inom juridisk litteratur. Det markerarskillnaden mellan begreppet oaktsamhet eller vårdslöshet i vanligt tal och oaktsamhet eller vårdslöshet i lagensmening. Motsvarande adjektiv ("oaktsam, vårdslös") är culpös.I vissa tillfällen, t.ex. kontraktsförhållanden, råder en s.k. presumerad culpa. Svaranden antas då vara ansvarig tillsdet han bevisat motsatsen. Presumerad culpa är alltid utgångspunkten i kontraktsförhållanden emedan det förväntasatt parterna skall uppfylla det löfte de avgett i avtalet (pacta sunt servanda).Jfr casus och dolus.

Dolus 12

DolusDolus, latin för uppsåt, från grekiska "dolos" (δόλος). Ordet används ofta inom juridisk litteratur. Motsvarandeadjektiv ("uppsåtlig") är dolös.

Se även• Casus• Culpa

FörberedelseFörberedelse till brott är en svensk juridisk term.Förberedelse till brott definieras enligt 23 kap 2 § Brottsbalken på så sätt att " Den som, med uppsåt att utföra ellerfrämja brott1. lämnar eller mottager penningar eller annat såsom betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande

av ett brott, eller2. skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning med

något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott ska i de fall som särskilt anges dömas förförberedelse till brott."[1]

Med uttrycket särskilt anges avses att de brott för vilka man kan dömas för förberedelse måste anges särskilt i detkapital i brottsbalken där brottet definierats.Brotten stöld, rån, grovt rån har särskilt angivts i 8 kap 12 § brottsbalken. Försök till dessa brott är alltså straffbara.[2]

Försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel, olovlig kraftavledning eller olovlig avledning av värmeenergi är ocksåstraffbara som försöksbrott om de inte är att bedöma som ringa brott.Manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har ansetts utgöra sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 §brottsbalken.[3]

En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj, värd 598 kr, och därvid i ett provrum med sax försökt ta bortlarmanordningen. Tillgreppsförsöket har med hänsyn till tillvägagångssättet bedömts som försök till stöld. [4]

Normalt borde brottet med hänsyn till att värdet var relativt lågt, ha bedömts som snatteri där försök inte hade varitstraffbart.I ett mål om förberedelse, respektive stämpling till mord har frågan om fara för brottets fullbordan varit endast ringabesvarats nekande. Åtalen har följaktligen bifallits av Svea hovrätt i dom 1998-06-18 i mål nr B 795-98.[5]

Förberedelse 13

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P2[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8P12[3] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1999:11[4] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1993:117[5] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1998:69

Se även• Anstiftan• Medhjälp• Stämpling• Underlåtenhet att avslöja brott

GärningsmanGärningsman är en juridisk term för den som begått en brottslig gärning eller som på grund av sin starka medverkani brott är att anse såsom delaktig i brottet i egenskap av medgärningsman.På medeltiden betydde ordet gärningsman hantverkare.

Medverkan till brottFör medverkan till brott döms den, som utan att vara gärningsman, uppsåtligen främjat denna med råd eller dåd. Enjuridisk term för den individ som medverkar till brott är medhjälpare (latin so'cius)

SverigeEnligt svensk lag straffas den, som biträder vid själva utförandet av brottet och detta på sådant sätt, "att gärningendärigenom sker", såsom vore han själv gärningsman. Den medhjälpare åter, som lämnat sitt biträde före brottetsutförande eller vars medverkan vid själva brottet varit av mindre väsentlig beskaffenhet, träffas av ett ringare straff.I brottsbalken 23 kap 4 § föreskrivs:

Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utanäven annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag ellerförfattning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan till utförandet, för anstiftan avbrottet och annars för medhjälp till det.Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som ärföreskrivet för gärning av syssloman, gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den somtillsammans med honom medverkat till gärningen.Vad som sägs i denna paragraf skall icke gälla, om något annat följer av vad för särskilda fall är föreskrivet.

Medverkan till brott 14

Se även• Anstiftan

MordbrandMordbrand, brott enligt brottsbalken i svensk lag.Brottsbalken, kapitel 13, stadgar:1 § Om någon anlägger brand, som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse avannans egendom, döms för mordbrand till fängelse, lägst två och högst åtta år.

Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år. Lag (1993:207).

2 § Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov mordbrand till fängelse på viss tid, lägst sex och högstarton år, eller på livstid.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om branden anlagts i tättbebyggt samhälle, där den lättkunde sprida sig, eller annars inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydenhet. Lag(2009:396).

Mordbrand har således samma straffsats som allmänfarlig ödeläggelse. Mordbrand behöver inte inbegripa någotmord. På grund av förekomsten av orddelen "mord-" i mordbrand uppstår det dock ibland förvirring om vadbegreppet betyder.

Se även• Pyromani

Externa länkar• Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:Arsons

Oaktsamhet 15

OaktsamhetOaktsamhet är en term inom juridiken som används för att beskriva att man genom vårdslöshet eller oförsiktigthandlande orsakar något. Inom rättsvetenskapen används också det latinska ordet culpa med samma betydelse.Oaktsamhet kan i många fall leda till straffrättslig påföljd.Om en handling skall räknas som oaktsamhet eller om den skall anses vara uppsåtlig kan inte sällan leda tillinvecklade diskussioner.I den finska Strafflagen definieras oaktsamhet och grov oaktsamhet så här:

”En gärningsmans förfarande är oaktsamt, om gärningsmannen åsidosätter den aktsamhetsplikt som han eller hon under de rådandeomständigheterna har, trots att han eller hon hade kunnat rätta sig efter den (oaktsamhet).

Frågan om oaktsamheten skall anses vara grov (grov oaktsamhet) avgörs utifrån en helhetsbedömning. Vid bedömningen skall beaktas hurbetydande den åsidosatta aktsamhetsplikten är, hur viktiga de äventyrade intressena och hur sannolik kränkningen är, hur medvetengärningsmannen är om att han eller hon tar en risk samt övriga omständigheter som har samband med gärningen och gärningsmannen.

För en gärning som snarare grundar sig på olyckshändelse än på oaktsamhet bestraffas gärningsmannen inte. „— Strafflagen, 3:e kapitlet, 7 §, i lydelsen från 13.6.2003/515 [1]

Se även• uppsåt

Referenser[1] http:/ / www. finlex. fi/ sv/ laki/ alkup/ 2003/ 20030515

Stämpling 16

StämplingFör stämpling inom sociologin, se stämplingsteorin.

Stämpling är en juridisk term.Bestämmelser om stämpling finns i 23 kap 2 § brottsbalken.[1]

Stämpling föreligger, då någon i samråd med annan beslutar att utföra ett brott eller försöker förmå annan att utförabrott eller erbjuder sig eller åtager sig att utföra ett brott.Stämpling till brott är endast straffbart i de fall det är särskilt angivet. Till exempel kan nämnas stämpling till rånsom straffbelagts genom 8 kap 12 § brottsbalken.[2]

Straffet sätts i allmänhet lägre jämfört med om det handlat om ett fullbordat brott. Om brottet däremot fullbordats,döms gärningsmännen endast för detta och inte för stämpling, eftersom såväl stämpling som förberedelse anses ingåi det fullbordade brottet.Straff för stämpling ska bestämmas under den högsta, och får sättas under den lägsta, gräns som gäller för fullbordatbrott.[3]

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P2[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8p12[3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P2S4

Se även• Försök till brott• Förberedelse• Anstiftan• Underlåtenhet att avslöja brott

Underlåtenhet att avslöja brott 17

Underlåtenhet att avslöja brottUnderlåtenhet att avslöja brott är i vissa fall straffbart när det gäller vissa grova brott.[1]

• En förutsättning är att avslöjandet kan ske utan fara för angivaren själv.• En andra förutsättning är att för brottet måste särskilt anges att underlåtelse är straffbar.Med uttrycket särskilt anges avses att de brott för vilka man kan dömas för underlåtenhet att avslöja brott måsteanges särskilt i det kapital i brottsbalken där brottet definierats.Ett exempel på detta är bestämmelsen i 13 kap 12 § brottsbalken enligt vilken man kan dömas för underlåtenhet viddessa brott "försök, förberedelse eller stämpling till mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage,grovt sabotage, kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage eller spridande av gift eller smitta eller tillförgöring".[2]

Ingen kan dömas till svårare straff än fängelse i två år.Den som ej insett men borde ha insett att brottet var å färde kan dömas under samma förutsättningar i övrigt.[1]

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P6[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K13P12

Se även• Anstiftan• Medhjälp• Stämpling

Uppsåt 18

UppsåtUppsåt har man, när man företar en handling där följden av handlingen innefattas i handlarens sinne. Uppsåt blevbrett spritt genom den romerska rättens utbredning i Europa tillsammans med kristendomen. Det var den kristnatanken om att en skyldig handling (actus reus) för att vara värd straff måste följas av ett skyldigt sinne (mens rea)som låg bakom att uppsåtstanken spreds. Uppsåt används som ett begrepp inom juridiken: att uppsåtligen orsakanågot betraktas som mer straffvärt än att uppnå följden av oaktsamhet eller på grund av en olyckshändelse (våda).Inom juridiken används även det latinska ordet dolus för uppsåt.

Olika former av uppsåt

Former som användes i svensk rätt fram till 2004• Direkt uppsåt (dolus directus): när gärningsmannen aktivt eftersträvar resultatet av den handling han företar sig,

antingen som slutmål eller som medel eller delmål för att i slutänden uppnå ett annat mål.• Indirekt uppsåt (dolus indirectus): om gärningsmannen inte avstår från att företa en handling, även om han inser

vad resultatet av handlingen kommer att bli.• Eventuellt uppsåt (dolus eventualis): Delas upp i två led: I det första konstateras att gärningsmannen misstänker

men inte säkert inser att en viss omständighet (som utgör brottsrekvisit) föreligger (t.ex. att utövat våld ärdödligt). I det andra ledet görs ett hypotetiskt prov: Om man kan säga att gärningsmannen skulle ha företagithandlingen även om han hade insett följden, så är kravet på eventuellt uppsåt uppfyllt.

Efter 2004 års rättsfallEfter det s.k. HIV-fallet 2004 stipulerade HD en i rättsvetenskapen länge förfäktad ändring av uppsåtsbegreppen. [1]

• Likgiltighetsuppsåt: Om gärningsmannen har misstanke om följden med sitt handlande, men likväl genomförthandlingen, likgiltig inför följden föreligger likgiltighetsuppsåt. Likgiltighetsuppsåtet har ersatt indirekt ocheventuellt uppsåt. Likgiltighetsuppsåtet är uppsåtets undre gräns.

• Direkt uppsåt: kvarstod men beskrevs som misstanke om följden och önskan att uppnå följden.• Avsiktsuppsåt: Är en kontroversiell form av uppsåt som används i ett fåtal rättsfall och ibland anses vara en

nödvändig utfyllnad. Avsiktsuppsåtet innebär att man med direkt uppsåt begår en viss gärning men med en annanavsikt.

Exempel:

En person tänder en cigarett med en tändsticka och kastar sedan tändstickan i en höstack, höstacken börjar brinna.1. Om personen inte har misstanke om att höstacken ska börja brinna så saknas uppsåt.2. Om personen inte är likgiltig inför att höstacken ska börja brinna så saknas likgiltighetsuppsåt.3. Om personen inte avser att höstacken ska börja brinna så saknas direkt uppsåt.

Uppsåt och oaktsamhetDolus och culpa är två intimt kopplade begrepp inom juridiken. Inom straffrätten avses härmed de två skuldformer,från vilka strafflagarna utgår vid sina bestraffningsreglers uppställande. Vid många rättskränkningar förutsattesnämligen för att straff över huvud skall komma till användning, att dolus föreligger, och i de fall, då straff kaninträda, även om blott culpa föreligger, gäller som regel att i så fall lindrigare straffbestämmelser tillämpas.Därutöver förutsattes för bestraffning av ofullbordade stadier av brottslighet, att dolus förelegat hos den handlande.Hur dessa skuldformer bör avgränsas från varandra är omtvisat. I allmänhet sägs dolus föreligga, om rättskränkningen i fråga ingår i en handlande persons föreställningskomplex som ändamål eller som medel för

Uppsåt 19

ändamål ("ingår i hans syfte"). Dessutom måste emellertid dolus även anses föreligga, om rättskränkningen i frågaenligt den handlandes uppfattning är nödvändigt förbunden med handlingens företagande (enligt andra: med något,som ingår i hans syfte); vanligen antas dolus även föreligga, om rättskränkningens inträde för den handlandeframstår såsom endast ett möjligt resultat av handlingen (eller av något, som ingår i hans syfte), samt den handlandeskulle företagit handlingen i fråga, även om rättskränkningens inträde för honom framstått såsom fullt visst. Skullehan åter för sådant fall hellre avstått från densamma, det vill säga har han med sitt handlande endast velat riskerarättskränkningens inträde, får på sin höjd culpa antagas vara för handen. Härutöver måste emellertid för tillvaron avdolus alltid fordras, att enligt den handlandes föreställning alla de omständigheter är för handen, vilka erfordras föratt det föreställda förloppet skall innefatta en rättskränkning samt den rättskränkning om vilken det är fråga (tillexempel inget uppsåt att stjäla, om man föreställer sig, att den sak man avser att ta tillhör en själv). Brister de nuuppställda förutsättningarna, kan på sin höjd endast culpa föreligga i förhållande till rättskränkningen. Till dessavgränsning från det skuldlösa området kan culpa i positiv riktning karakteriseras som oaktsamhet, denna må nubestå i bristande psykisk aktivitet, i det att föreställningen om rättskränkningen i fråga antingen inte alls aktualiseratsi samband med handlingens företagande eller väl aktualiserats, men endast med otillräcklig sannolikhetsgrad ellerolust-betoning; eller den må bestå i att den handlande utan tillräcklig grund förbisett någon av de omständigheter,som erfordras, för att det föreställda förloppet skall innefatta en rättskränkning respektive den rättskränkning det ärfrågan om.

Källor[1] NJA 2004 s. 176

UppviglingUppvigling innebär i svensk rätt att i ord eller skrift uppmana andra till brott eller ohörsamhet. Uppvigling kan ocksåbetyda att man uppmanar soldater att åsidosätta sina skyldigheter. Om brottet är ringa döms ej till ansvar, men ombrottet bedöms som grovt kan den skyldige dömas till fängelse i upp till fyra år.Brottet uppvigling regleras i andra paragrafen i brottsbalkens sextonde kapitel, "Om brott mot allmän ordning":

Den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller iannat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande avmedborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet, dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högstsex månader.

Stockholms tingsrätt dömde i juni år 2000 en person till ett års fängelse för grov uppvigling för att i en tidskrift hauppmanat till handgriplig protest mot ett motorvägsbygge utanför Stockholm, "Södra länken". Hovrätten höll 2001fast vid brottsrubriceringen men sänkte straffet till 100 timmars samhällstjänst.

Se även• Tryckfrihetsbrott

Mord 20

Mord

Mordet, av Paul Cézanne.

Mord är ett uppsåtligt dödande av en annan människa,med definition i olika staters lagar. Mord särskiljsoftast från andra typer av dödande, såsom former däruppsåt inte existerar. Alla rättsväsen, antika sommoderna, ser mord som ett mycket allvarligt brott. Enmänniska som mördat kallas mördare.

Internationellt perspektiv

Att avsiktligt (eller uppsåtligt) döda en person ärkriminaliserat i alla rättsordningar. Däremot finns det ialla eller nästan alla länder undantag, tillfällen då det ärtillåtet eller inte straffbart att avsiktligt (eller uppsåtligt)döda en person. Som exempel kan nämnas dödsstraff,hedersmord eller i nödvärn.

Om landet är i krig är det inte förbjudet att avsiktligt döda stridande personer som kan antas tillhöra eller hjälpa enfientlig armé, denna regel gäller över hela världen. Att döda civilbefolkningen på motståndarsidan är dock förbjudetäven i krig, enligt internationella rättsregler. Vad som är ett avsiktligt dödande av civilbefolkningen eller dödande avgerillamedhjälpare eller oavsiktligt dödande av civila råder det med nödvändighet mycket olika åsikter om (seproportionalitetsprincipen och stadsmord). En hel del regimer utför politiska mord även i fredstid.[1]

SverigeAv 3 kap. 1 § brottsbalken [2] framgår att den som berövar annan livet kan dömas för mord.I den tidigare gällande strafflagen skilde man mellan att döda någon med berått mod och av hastigt mod. I detförstnämnda fallet dömdes vanligen för mord, medan dödande i hastigt mod vanligen betecknades som dråp. Attgärningen förövades med berått mod ansågs betyda att gärningen var överlagd eller att gärningsmannen haft tid tillsådan överläggning.[3]

Enligt brottsbalken graderas brottet i stället med hänsyn till samtliga omständigheter. Mord anses därvid vara”normalfallet” av att beröva en annan människa livet, medan den mindre grova graden betecknas som dråp. Vidspeciella omständigheter (främst förlossningspsykos) kan en kvinnas uppsåtliga dödande av sitt nyfödda barn ansesmindre grovt och rubriceras som barnadråp.[4]

Det har ingen betydelse för bedömningen av om det är ett mord eller inte som begåtts på vilket sätt offret dödats, attexempelvis skrämma ihjäl någon kan lika gärna vara mord som att hugga ihjäl någon med yxa. Gärningsmannenbehöver inte heller ha avsikt att döda, det räcker med ett indirekt uppsåt eller ett så kallat likgiltighetsuppsåt. Detinnebär att det räcker att gärningsmannen insåg att handlingen skulle kunna innebära att offret dog och var likgiltiginför detta. Om avsikten i ett sådant fall är att grovt misshandla någon men våldet (uppsåtligen) blir så grovt att offretavlider klassas brottet alltså som mord, eller i vissa fall dråp, inte grov misshandel. Om gärningsmannen inte kananses haft uppsåt att döda offret men varit oaktsam blir brottsrubriceringen istället vållande till annans död.

Mord 21

PåföljdStraffet för mord är i Sverige efter lagändring 2009-07-01 fängelse på viss tid, lägst 10 år och högst 18 år ellerlivstid.[5] [6]

Syftet är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord och en höjd straffnivå för det tidsbestämdastraffet för detta brott. Detta eftersom livstidsstraffen blivit avsevärt mycket längre sedan den tidigare straffskalan påtio år eller livstid infördes.Högsta domstolen har i flera avgöranden prövat frågan om påföljd för mord. Domstolens praxis har utvecklats i denriktningen att livstidsstraffet bör förbehållas de allvarligaste fallen av mord. Till de allvarligare fallen hör bland annatmord som utförts med stor brutalitet, framkallar svår dödsångest, mord som innefattar moment som gör att detframstår som särskilt grovt eller där det annars föreligger försvårande omständigheter.[7] [8]

Är gärningsmannen under 18 år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Är gärningsmannenmellan 18 och 21 år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annarsfinns särskilda skäl för det.[9] I ett fall där Svea hovrätt bedömt brottet så allvarligt att om gärningsmannen varit över21 år hade han fått livstid har domstolen dömt en 19-åring till fängelse nio år.[10]

Självmord, dödshjälpSjälvmord är enligt lagen inget brott i Sverige, eftersom mord innebär att det är en annan person som dödas, inte denegna personen. Att hjälpa någon att begå självmord, genom passiv dödshjälp eller läkarassisterat självmord är inteheller kriminaliserat.[11] Däremot är det mord, alternativt dråp, om en person genom aktiv dödshjälp hjälper någon talivet av sig, till exempel genom att injicera medicin, "barmhärtighetsskott", eller att hjälpa någon att dricka gift.[12]

Passiv dödshjälp praktiseras inom svensk sjukvård. Om den övergår i läkarassisterat självmord, genom att patiententar medicinen själv men läkaren skriver ut medicinen, riskerar läkaren alltså inte åtal för mord men kan bli av medlegitimationen. Om en person utan förskrivningsrätt, till exempel anhörig till patienten, överlåter receptbelagdmedicin till någon annan kan han, oavsett vad personen gör med medicinen, straffas för detta eftersom överlåtelse avreceptbelagd medicin bara får skötas av vissa yrkesgrupper.

StatistikI Sverige inträffar genomsnittligt ungefär 100 fall av dödligt våld per år (mord, dråp och misshandel med dödligutgång). Antalet fall har varit ungefär konstant åtminstone sedan 1975. Under perioden 2002–2006 rubricerades 64procent av dessa som mord. Andelen fall rubricerade som mord har ökat över tid; perioden 1990–1995 var den 44procent.[13] I 70 procent av fallen av dödligt våld är gärningsmannen en familjemedlem eller en bekant till offret.[14]

Det vanligaste vapnet är kniv.[15]

Mord där ingen misstänkt finns ännu efter en eller två dagar kallar svensk polis för spaningsmord.

USADå mord i USA inte är ett federalt brott utan normalt ligger under delstaternas jurisdiktion skiljer sig lagstiftningen åtberoende på var brottet inträffar. Normalt anges mord i olika grader från mord av första graden till mord av tredjegraden (vissa delstater). Vad som avgör vilken typ av mord det är kan bero antingen på planläggningen eller påvilket sätt mordet utförs. Det finns två olika scheman för att bedöma allvaret i mordet.• Schema 1 - Används av de flesta delstater i USA; till exempel Pennsylvania och Kalifornien1. Mord av första graden (first degree murder): Den första graden är den mest brutala och allvarliga formen av

mord. Det är ett överlagt mord och även mord som utförs i samband med andra brott, till exempel våldtäkt,mordbrand eller utförs av en person som sitter i fängelse på livstid.

2. Mord av andra graden (second degree murder): ej överlagt mord

Mord 22

3. Mord av tredje graden (third degree murder): alla andra mord, ungefär motsvarande vållande till annans dödHär översätts ofta mord av andra graden till dråp på svenska.• Schema 2 - Används av ett fåtal delstater som till exempel delstaten New York.1. Mord av första graden (first degree murder) är mord under vissa omständigheter, till exempel mord på en polis,

domare eller vittne. Även att offret torterats.2. Mord av andra graden (second degree murder), överlagt mord eller medhjälp till mord som inte har speciella

omständigheter.Det är svårt att göra en översättning av de engelska orden murder och manslaughter till mord respektive dråp påsvenska eftersom innebörden kan vara olika beroende på delstat.

Se även• Avrättning• Folkmord• Hedersmord• Lönnmord• Massaker• Massmördare• Mordbrand• Ritualmord• Seriemördare• Självmord• Stadsmord• Styckmord

Källor[1] Politiska mord får sällan avsedd effekt (http:/ / www. nordicacademicpress. com/ o. o. i. s?id=43& vid=882) Populär Historia 7/2003[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K3P1[3] Kommentaren till brottsbalken, elektroniska utgåvan, under 3 kap. 1 §, med där gjorda hänvisningar.[4] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2004:63[5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K3[6] Regeringens Proposition 2008/09:118 Straffet för mord m.m. (http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 08/ 09/ 1bcdfe03. pdf)[7] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2008:17[8] NJA 2007 s. 194 (http:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2007s194)[9] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P5[10] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2008:34[11] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:69[12] Patientens autonomi enligt svensk rätt (http:/ / gupea. ub. gu. se/ dspace/ bitstream/ 2077/ 2143/ 1/ 200058. pdf) Maria Boshnakova,

Juridiska Institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2000[13] Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 (http:/ / www. bra. se/ extra/ faq/ ?module_instance=2& action=question_show& id=478&

category_id=0) (BRÅ 2008) s. 57 och 78.[14] Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007 s. 63.[15] Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 s.68.

Misstankegrad 23

MisstankegradMisstankegrad är ett begrepp inom juridiken som styr vilka tvångsmedel som polis och åklagare får använda.I Sverige finns fyra grader av misstanke:1. Kan misstänkas. Detta är den lägsta graden av misstanke. På denna grad kan inga tvångsmedel, såsom

husrannsakan eller kroppsbesiktning, utövas. Ingen kan heller låsas in (tas i förvar) enligt rättegångsbalkensregler.

Exempel: En plånbok har försvunnit från ett klassrum där flera personer finns på plats. Samtliga kan ha haftnågot med det hela att göra, men det finns inget som pekar mot någon speciell, varför ingen tvångsåtgärd kanutföras.

2. Skäligen misstänkt. Konkreta, objektivt underbyggda omständigheter föreligger som med viss styrka talar för atten viss person har begått den gärning som misstanken avser. På denna misstankegrad kan till exempelhusrannsakan utföras.

Exempel: Ett vittne har sett hur en person stod vid den plats där plånboken låg.3. På sannolika skäl misstänkt. Misstanken framstår vid en objektiv bedömning som berättigad. Det krävs något

som ytterligare binder personen till brottet, exempelvis ett vittne eller teknisk bevisning.Exempel: Ett vittne har sett att en person har plockat på sig plånboken.

4. Tillräckliga skäl för åtal. Åklagaren kan på objektiva grunder förvänta sig en fällande dom, det vill säga atträtten kommer att finna att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till vad åklagaren harlagt honom till last.

Exempel: Förövaren ertappades på bar gärning med att stjäla plånboken.

Källor• Misstänkt, gripen, anhållen eller häktad [1] Polisen

Referenser[1] http:/ / www. polisen. se/ Kalmar_lan/ sv/ Pressrum/ Gripen-anhallen-eller-haktad/

Åtal 24

ÅtalÅtal är en talan vid domstol om ansvar för brott. Åtal väcks vanligen av åklagare, som har åtalsplikt. Detta betecknasallmänt åtal. De allra flesta brott faller under allmänt åtal. De enda undantagen är brott mot 5 kap brottsbalken detvill säga ärekränkningsbrotten som i allmänhet inte faller under allmänt åtal utan initiativet ligger istället hos densom anser sig förolämpad eller förtalad, allt enligt 5 § brottsbalken.[1] . Om brottet riktar sig mot någon som är underarton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skälanses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser• 1. förtal och grovt förtal,• 2. förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning,• 3. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung

eller trosbekännelse, eller• 4. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning.[2]

Åtal kan också väckas av Justitiekanslern för brott mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.Konstitutionsutskottet kan även väcka riksrättsåtal.

Allmänt åtalAllmänt åtal är den vanligaste formen av åtal och innebär att det är åklagaren som väcker åtalet.[3]

Åtal väcks genom att åklagaren hos rätten skriftligen ansöker om stämning mot den som skall tilltalas.I stämningsansökan skall åklagaren uppge:1. den tilltalades namn, adress och personnummer2. målsäganden, om någon sådan finns,3. den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter, som

behövs för dess kännetecknande, samt de bestämmelser, som är tillämpliga,4. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis, samt5. de omständigheter som gör domstolen behörig, om inte behörigheten framgår på annat sätt.Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott som omfattas av åtalet, skaåklagaren ange detta i stämningsansökan. Uppgift skall dessutom lämnas om tiden för frihetsberövandet.Ansökan skall vara undertecknad av åklagaren.[4]

Avvisas inte ansökan, skall rätten utfärda stämning på den tilltalade att svara på åtalet.[5]

Enskilt åtalEtt enskilt åtal är ett juridiskt uttryck för åtal för brott, där talan väcks och förs av målsäganden eller annan medtalerätt.[6] Åtal väcks genom skriftlig ansökan om stämning å den som skall tilltalas. Åtal skall anses väckt, dåstämningsansökan inkom till tingsrätten.[6]

En ansökan om stämning skall innehålla uppgifter om1. den tilltalades namn, adress och personnummer2. den brottsliga gärningen med angivande av tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter, som

erfordras för dess kännetecknande, samt det eller de lagrum, som är tillämpliga,3. det enskilda anspråk, som målsäganden vill framställa samt en utförlig redogörelse för de omständigheter som

åberopas till grund för anspråket,4. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt5. sådana omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt.

Åtal 25

Ansökningen skall vara egenhändigt undertecknad av målsäganden eller hans ombud.[7]

Avvisas ej ansökningen, ska rätten utfärda stämning på den tilltalade att svara på åtalet.Om målsägandens framställning inte innefattar laga skäl för åtalet eller om det annars är uppenbart att detta ärogrundat, får rätten dock genast meddela dom i målet utan att stämning utfärdas.[8]

Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum.Förberedelsen har till syfte att klarlägga1. den tilltalades inställning till åtalet och grunden för den,2. vilka bevis som skall läggas fram och vad som skall styrkas med varje bevis, samt3. om ytterligare utredning eller andra åtgärder behövs före målets avgörande.[9]

Vid förberedelsen bör den tilltalade avge svaromål och ange, om han erkänner eller förnekar gärningen.[10]

Huvudförhandling ska hållas med tillämpning av 45 och 46 kap rättegångsbalken.[11]

Enskilt åtal kan väckas när åklagaren inte vill väcka åtal.Ett fall som utan framgång drivits som enskilt åtal är Johan-fallet.

Noter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K5P5[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K5P5[3] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P1[4] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P4[5] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P9[6] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P1[7] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P2[8] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P5[9] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P6[10] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P7[11] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P1S3

Se även• Tingsrätt• Hovrätt• Högsta domstolen

Gripande 26

Gripande

Frihetsberövande

Omhändertagande

LVU

Gripande

Anhållande

Häktning

Fängelse

Rättspsykiatrisk vård

Gripande är i Sverige ett tillfälligt frihetsberövande av person som är misstänkt för brott. Om det finns skäl attanhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa denne även utan anhållningsbeslut. Har någon gripits ska haneller hon så snart som möjligt förhöras av polisman eller åklagare. Polisbefäl som underlät att hålla förhör med engripen person har dömts för tjänstefel av Högsta domstolen[1] Åklagaren ska efter förhöret omedelbart besluta omden misstänkte ska anhållas. Anhålls han eller hon inte ska beslutet om gripande omedelbart hävas.[2]

EnvarsgripandeOm den som misstänks ha begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får hangripas av envar, så kallat "envarsgripande". Under förutsättning att den misstänkte gärningsmannen oavbrutet varitinom synhåll, vilket uteslöt risken för att fel person skulle gripas, har -- trots att tio minuter förflutit --"envarsgripande" kunnat ske eftersom gärningsmannen påträffats "på bar gärning eller flyende fot".[3]

Vid envarsgripande ska den gripne skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.[4]

Källor[1] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1992s838 NJA 1992 s 838.[2] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P8[3] Svea hovrätts dom 2009-05-08 i Målnummer B2843-09[4] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P7

Anhållande 27

Anhållande

Frihetsberövande

Omhändertagande

LVU

Gripande

Anhållande

Häktning

Fängelse

Rättspsykiatrisk vård

Anhållande är i svensk rätt en form av preliminärt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande.För att anhålla någon krävs att det finns skäl för häktning eller att den misstänkte är skäligen misstänkt för brottetoch om det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning.[1]

Beslut om anhållande fattas av åklagare. Åklagaren ska göra häktningsframställan till tingsrätten senast kl 12 tredjedagen efter anhållningsbeslutet.[2] I annat fall ska den anhållne släppas på fri fot.

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P6[2] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P12

Se även• Gripande• Häktning• Europeiska fängelsereglerna• Frihetsberövande

Häktning 28

Häktning

Frihetsberövande

Omhändertagande

LVU

Gripande

Anhållande

Häktning

Fängelse

Rättspsykiatrisk vård

Häktning är ett straffprocessuellt tvångsmedel enligt svensk rätt, som kan användas för att frihetsberöva en personsom är skäligen misstänkt (den lägre graden av misstanke) eller på sannolika skäl misstänkt (den högre graden avmisstanke) för brott som kan leda till fängelse i ett år eller mer.[1]

Skäl för häktning är om det1. finns risk för återfall i brott (recidivfara), eller2. finns risk att den misstänkte förstör bevis eller på annat sätt påverkar utredningen om brottet (kollusionsfara),3. finns risk att den misstänkte undanhåller sig lagföring eller straff (flyktfara), eller4. på brottet finns ett lagstadgat straffminimum på minst 1 år och det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas,

eller om5. den misstänkte är vagabond eller annars saknar fast hemvist i Sverige.[2]

6. om han är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann.[3]

En person kan av domstol häktas och därmed hållas frihetsberövad under en tid av normalt högst 14 dagar (sju dagarom endast misstankegraden "skäligen misstänkt" föreligger), varefter normalt ny häktningsförhandling ska hållas.För misstänkt som ännu inte fyllt 18 år krävs "synnerliga skäl" för att häktesbeslut ska kunna meddelas av domstol.För häktning på graden "skäligen misstänkt" krävs även att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar iavvaktan på ytterligare utredning om brottet.Om det på grund av den misstänktes ålder eller hälsotillstånd kan befaras att häktning skulle medföra allvarligt menför den misstänkte, får häktning ske endast om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas.[4]

Högsta domstolen har 2008-01-30 i mål B 466-06 hävt häktning för 16-årig pojke sedan han istället kunnat placeraspå särskilt ungdomshem.[5]

Den som är häktad kan underkastas "restriktioner", vilket betyder att åklagaren (förundersökningsledaren) i måletkan fatta beslut om att avskära den häktades kontakter med omvärlden, i form av tillgång till TV, radio,nyhetstidningar, telefonsamtal, brev eller besök av närstående med flera på häktet.[6]

Den som är häktad förvaras av kriminalvården, endera på häkte eller på en häktesavdelning på en anstalt. I de flestafall väcks åtal inom 14 dagar från häktningsbeslut, varefter rättegång ska hållas i tingsrätt inom en vecka.Väcks inte åtal inom två veckor ska rätten ompröva beslutet om häktning var fjortonde dag.[7]

Häktning i samband med fällande dom av person som inte är häktad får inte ske utan att denne fått yttra sig i fråganvid förhandling enligt Högsta domstolens beslut 1992-08-10 i mål Ö 2569-92.[8]

Sedan häktningsbeslut som meddelats av tingsrätt och hovrätt befunnits icke vara lagligt grundade, har Högstadomstolen 1999-08-11 i mål Ö 3425-99, utan hinder av att Riksåklagaren yrkat att förhör i häktningsfrågan skullehållas i Högsta domstolen och ny häktningsförhandling begärts i hovrätten, förordnat att den häktade skulle försättaspå fri fot.[9]

Häktning 29

Bestämmelserna om häktning har ansetts inte vara tillämpliga vid talan jämlikt 28 kap. 8 § brottsbalken [10] omundanröjande av skyddstillsyn enligt Hovrättens för Nedre Norrland beslut 1996-05-14.[11]

I vissa andra länder, även i Europa, kan en misstänkt hållas häktad under betydligt längre tid än i Sverige. Dettagäller bland annat Belgien och Italien. I många länder intas häktad person på vanlig fängelseavdelning, där han sitterintagen tillsammans med personer som redan dömts för brott.

Noter[1] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P1[2] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P2[3] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P2[4] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P4[5] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2008s81[6] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P5a[7] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P18[8] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1992s499[9] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1999s529[10] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K28P8[11] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:44

Se även• Anhållande• Arrestering• Frihetsberövande

Arrestering

Frihetsberövande

Omhändertagande

LVU

Gripande

Anhållande

Häktning

Fängelse

Rättspsykiatrisk vård

Arrestering är ett begrepp för frihetsberövande som inte används inom svensk civil rättsskipning. När man ianglosaxiska länder talar om att någon är arrested, motsvaras det i Sverige oftast av begreppet "gripen", dvs etttillfälligt frihetsberövande utfört av polisman. Arrested används i anglosaxiska länder även som en formell juridiskterm när någon frivilligt infinner sig på en polisstation för att höras om ett misstänkt brott, även om ingetfrihetsberövande är aktuellt.Uttrycket "arrestering" används i svensk lag enbart i den svenska översättningen av artikel 5 i Europakonventionen i"lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och degrundläggande friheterna", som gäller som lag i Sverige).[1]

I den svenska försvarsmakten förekom dock begrepet arrest fram till 1973 och avsåg där ett kortvarigt frihetsberövande som kunde utdömas av vederbörande befälhavare vid disciplinärenden, men kunde även utdömas

Arrestering 30

av krigsdomstol vid ringare förbrytelser mot 1881 års strafflag för krigsmakten. Ordet "arrest" användes även omregementes häkte där den arresterade hölls.

Se även• Gripande• Arresteringsorder• Europeisk arresteringsorder

Noter[1] https:/ / lagen. nu/ 1994:1219

Lag om rättspsykiatrisk vård

Frihetsberövande

Omhändertagande

LVU

Gripande

Anhållande

Häktning

Fängelse

Rättspsykiatrisk vård

Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV; SFS 1991:1129) är en svensk lag som berör den som av brottsdomstolöverlämnats till sådan vård. I dessa fall är förutsättningen att personen begått ett brott men på grund av allvarligpsykisk störning under tiden brottet gjordes inte kan dömas till fängelse. Lagen omfattar följande kategorier:1. Patienter som efter beslut av domstol ska ges rättspsykiatrisk vård2. Personer som är anhållna eller häktade och behöver rättspsykiatrisk vård.3. Häktade personer som är intagna på enhet för rättspsykiatrisk undersökning.4. Personer som dömts till fängelse och är intagna i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt och behöver

rättspsykiatrisk vård.

Om rättspsykiatrisk vårdEn person som döms till rättspsykiatrisk vård ges inte ett tidsbestämt straff att avtjäna. Vården får pågå högst fyramånader. Om chefsöverläkaren bedömer att vården måste fortsätta ska ansökan göras hos länsrätten. Vårdtiden kandå förlängas med högst sex månader, efter sex månader kan man ansöka om ny förlängning. Målet medrättspsykiatrisk vård är att patienten ska rehabiliteras och att patientens psykiska hälsa ska förbättras. Lageninnehåller föreskrifter som innefattar tvång och frihetsberövande i andra fall än de som avses i lagen om psykiatrisktvångsvård. Lagen gäller, som nämnts ovan, för individer som i domstol dömts till vård, är anhållen, intagen eller skautredas. Vidare så gäller föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen om att landstingskommuner har skyldighet atterbjuda även rättspsykiatrisk vård. Denna lag gäller också kommuner som inte ingår i landstingskommun.Tvångsåtgärder får användas vid denna typ av vård men endast om de står i proportion till syftet med åtgärden. Ommindre tillgripliga åtgärder är tillräckliga så ska de användas.

Lag om rättspsykiatrisk vård 31

Beslut om rättspsykiatrisk vårdFöreskrifter om beslut av domstol om överlämnande till rättspsykiatrisk vård finns i brottsbalken. Personer som fårges rättspsykiatrisk vård och som lagen gäller för ska:1. lida av en allvarlig psykisk störning2. med hänsyn till sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt, ha behov av psykiatrisk vård som

också kan tillgodoses genom intagning på en sjukvårdsinrättning.3. motsätta sig sådan vård eller till följd av sitt psykiska tillstånd inte anses kunna fatta beslut kring detta.Om en person som vårdas enligt LPT anhålls eller häktas och tas in på enhet för rättspsykiatrisk vård ellerkriminalvårdsanstalt så ska beslut om sådan vård anses som ett beslut om rättspsykiatrisk vård.Beslut om rättspsykiatrisk vård fattas av chefsöverläkare på en sjukvårdsinrättning. För ett sådant beslut krävs att ettvårdintyg har utfärdats av någon annan läkare först. Om rätten har fattat beslut om rättspsykiatrisk undersökning ochden misstänkte redan tagits in på undersökningsenheten så krävs inget vårdintyg. Samma sak gäller för personer somär häktade, anhållen eller de som ska till kriminalvårdanstalt. Ytterligare en grupp innefattas av detta och det ärungdomar som är dömda till sluten ungdomsvård och ska till ett särskilt ungdomshem.Rättpsykiatrisk vård kan endast ske inom landstinget och den ska efter domstolsbeslut påbörjas genast. Om personenär häktad kan vård påbörjas om den häktade och åklagare godkänner detta. Inskränkningar för patienten, utifrånordnings- eller säkerhetsfrågor, får ske om kriminalvården godkänner detta. Inskränkningar kan vara att skicka ellerta emot brev, få besök, eller prata i telefon. Efter domstolsbeslut är det regeringen som fattar beslut ominskränkningar, det gäller fram för allt om det finns risk för rikets säkerhet eller terroristbrott.Kortare permissioner får ges om det är förenligt med den vårdplan som finns för patienten. Det är endastchefsöverläkaren som kan ge detta. Om det inte förekommer missbruk kan den som genomgår rättpsykiatrisk vård avvissa specifika skäl få permissioner som tex. att besöka svårt sjuk närstående. Det är vissa villkor i samband medvistelser utanför avdelningen; att ta sina mediciner, hålla kontakt med en utsedd person, boende, att inte användaalkohol och droger. Patienten eller chefsöverläkaren kan ansöka till rätten om att patienten får vistas utanför denrättspsykiatriska vårdavdelningen, dvs. utskrivningsprövning.

VårdplanVårdplanering ska påbörjas direkt när beslut om psykiatrisk tvångsvård är fattat och det är cheföverläkaren som äransvarig för vårdplanen. Vårdplanen är en grund för behandlingen och den ska även ge huvuddragen i den fortsattavården. Vårdplanen ska utifrån ett helhetsperspektiv för patienten innehålla behandling och omvårdnad så att mannår målen för tvångsvården. Om det finns behov av andra insatser som tex. socialtjänst eller primärvård ska även dedelta i vårdplaneringen för att på bästa sätt få till en bra samverkan mellan olika instanser. Det är viktigt att patientenär delaktig i sin vårdplanering, är inte detta möjligt ska det stå i vårdplanen.I den individuella vårdplanen som finns för varje patient ska målen med behandlingen finnas med. Vårdtiden är oftalång, den brukar pågå under flera år, innehåller ofta flera olika behandlingsstrategier. Behandlingen ska ta hänsyn tillbåde kropp och själ hos patienten för att han/hon ska kunna fungera i samhället. Det finns individuella scheman sominnehåller olika typer av aktiviteter, det är även viktigt att det blir ett normalt beteende och balans i det dagliga livetnär det gäller mat, motion, aktiviteter, social samvaro, sömn och vila. Chefsöverläkaren på den vårdadessjukvårdsinrättning beslutar att vården genast ska upphöra om personen som vårdas där inte längre uppfyller dekriterier som föreligger beslutet om LRV. Om den vårdade personen inte längre lider av en allvarlig psykiskstörningeller om behovet av frihetsberövande ej är nödvändigt beslutar ska den rättspsykiatriska upphävas avchefsöverläkarenChefläkaren ska regelbundet göra bedömningar, och frågan om den rättspsykiatriska vårdens upphörande skaövervägas fortlöpande. Rättpsykiatrisk vård som avses i ovanstående text får inte pågå i mer än fyra månader, omvårdbehov kvarstår efter detta så måste chefsöverläkaren ansöka om förlängd vårdtid länsrätten är det beslutande

Lag om rättspsykiatrisk vård 32

organet i dessa frågor och de kan bevilja vård i ytterligare 6månader, om vårdbehovet efter 6månader fortfarandekvarstår måste en ny ansökan till länsrätten skrivas av chefsöverläkaren annars upphör den rättspsykiatriska vården.Om ansökan om förlängd vårdtid avslås av länsrätten ska vården omedelbart upphöra. Ovanstående gäller ejpersoner som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, chefsöverläkaren kan inte beslutaom att vården genast ska upphöra i dessa fall. Länsrätten beslutar när den rättspsykiatriska vården inte längre ärnödvändig, både patienten själv och chefsöverläkaren kan ansöka om upphörande av LRV.

Vårdens upphörandeOm den som genomgår rättspsykiatrisk vård utan beslut om särskild utskrivningsprövning inte längre lider av enallvarlig psykisk störning eller om det inte längre med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållandeni övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad medfrihetsberövande och annat tvång, ska chefsöverläkaren vid den enhet där patienten vårdas genast besluta att vårdenska upphöra. Frågan om den rättspsykiatriska vårdens upphörande ska övervägas fortlöpande.Rättspsykiatrisk vård får pågå under högst fyra månader, räknat från den dag då domstolens beslut blivitverkställbart. Efter ansökan av chefsöverläkaren får länsrätten medge att den rättspsykiatriska vården fortsätterutöver den nämnda längsta tiden. Medgivande till förlängning av vårdtiden får lämnas för högst sex månader åtgången, räknat från prövningstillfället. Ansökan om förlängning ska ha kommit in till länsrätten innan tiden förgällande beslut om rättspsykiatrisk vård har löpt ut.Har en ansökan om förlängning kommit in till länsrätten, får den rättspsykiatriska vården fortsätta i avvaktan pårättens beslut. Avslår rätten ansökan, ska vården upphöra omedelbart. Ansökan och medgivande i anledning av ensådan ansökan fortsätter att gälla, om patienten överförs till en annan sjukvårdsinrättning utan att beslut har fattatsom att den rättspsykiatriska vården ska upphöra.Beträffande den som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska vården upphöra när: 1.det inte längre till följd av den psykiska störning som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning finns riskför att patienten återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag och 2. det inte heller annars med hänsyn tillpatientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på ensjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.En fråga enligt första stycket prövas av länsrätten efter anmälan av chefsöverläkaren eller efter ansökan av patienten.Anmälan ska ske genast när chefsöverläkaren finner att den rättspsykiatriska vården kan upphöra. I annat fall skaanmälan göras senast inom fyra månader, räknat från den dag då domstolens beslut blivit verkställbart eller, ompatienten kommit till sjukvårdsinrättningen en senare dag, från den dagen. Därefter ska anmälan göras inom varsjätte månad från den dag då rätten senast meddelade beslut i frågan.Patienten kan överklaga beslutet av chefsöverläkaren till länsrätten:1. vid intagning för rättspsykiatrisk vård, varvid överklagandet ska anses innefatta även en begäran att vården ska

upphöra2. vid avslag på en begäran att den rättspsykiatriska vården ska upphöra3. vid avslag på en begäran om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område4. vid återkallelse av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område5. vid psykiatrisk tvångsvård om förstöring eller försäljning av egendom6. vid inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster7. vid övervakning av försändelserI övrigt får beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag inte överklagas. Chefsöverläkaren får inte överklaga rättensbeslut enligt denna lag.När ett beslut av chefsöverläkaren överklagas, ska överklagandet ges in till länsrätten. Länsrätten prövar omöverklagandet har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, ska länsrätten avvisa det, om

Lag om rättspsykiatrisk vård 33

förseningen inte beror på att chefsöverläkaren har lämnat patienten en felaktig underrättelse om hur man överklagar.Överklagandet ska inte avvisas, om det har kommit in till chefsöverläkaren innan tiden för överklagande har gått ut. Iett sådant fall ska chefsöverläkaren omedelbart vidarebefordra överklagandet till länsrätten.Mål enligt denna lag ska handläggas skyndsamt. Så snart en ansökan eller anmälan har kommit in till länsrätten, skarätten pröva om den har kommit in i tid. Har den kommit in för sent, ska rätten skyndsamt underrättachefsöverläkaren om detta. Ett mål hos en länsrätt ska tas upp till avgörande inom åtta dagar från den dag dåansökan, anmälan eller överklagandet kom in till länsrätten. Länsrätten får förlänga tidsfristerna om det behövsytterligare utredning eller om någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt.

Övriga bestämmelserChefsöverläkaren får ge uppdrag åt en annan läkare med specialistkompetens inom psykiatri vidsjukvårdsinrättningen eller enheten för rättspsykiatrisk undersökning där patienten vårdas att göra uppgifter somchefsöverläkaren har enligt lag. Finns det särskilda skäl får uppdragen lämnas åt en annan läkare vidvårdinrättningen eller enheten, det gäller inte när det är fråga om beslut om intagning för rättspsykiatrisk vård,ansökan om medgivande till fortsatt vård, anmälan om upphörande av vård, beslut om behandling, beslut omfastspänning, beslut om avskiljning, beslut om inskränkning gällande användandet av elektroniskakommunikationstjänster, beslut om övervakning av försändelser, beslut om upphörande av inskränkningar gällandede två senast nämnda inskränkningarna.Regeringen eller socialstyrelsen (efter regeringens bemyndigande) får medge undantag från krav att läkare som görbedömning för vårdintyg ska ha legitimation, och från kravet om specialistkompetens. Regeringen el socialstyrelsenska för viss tid förordna särskilda sakkunniga att bistå rätten. Från verksamhet där det gäller sekretess ska det lämnasut uppgifter om en patient som chefsöverläkaren behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Enligt lagen ska detlämnas ut också från en verksamhet där det gäller sekretess. Samma gäller för en sakkunnigs uppdrag eller ettyttrande från socialstyrelsen. Har en patient fyllt 15 år har denne rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligtlagen. En chefsöverläkare ska i den omfattning som regeringen eller socialstyrelsen föreskriver fortlöpande lämnauppgifter om åtgärder som vidtagits enligt lagen. Har åklagaren innan en länsrätts beslut meddelat att beslutet kanöverklagas får länsrättens eller kammarrättens beslut inte verkställas innan det vunnit laga kraft eller rätteninformerats om att beslutet inte kommer överklagas, har så skett ska rätten genast meddela vårdinrättningen attbeslutet kan verkställas. Beslut som meddelas gäller omedelbart.Chefsöverläkaren ska så snart patientens tillstånd tillåter genom individuell och anpassad information upplysapatienten om dennes rätt till stödperson. När rättspsykiatrisk vård har påbörjats respektive avslutats ska genastchefsöverläkaren underrätta patientnämdsverksamheten. Nämnden ska informeras då en patient har överklagat ettbeslut att vården inte ska upphöra och då vården efter överklagandet har upphört. De föreskrifter som anges i lagenom psykiatrisk tvångsvård ang. stödperson gäller också i tillämpliga delar rättspsykiatrisk vård. Dock gäller rätten attför stödpersonen besöka patienten bara i den mån det inte stöter på hinder på grund av bestämmelser, behandling avhäktade och anhållna p.g.a. inskränkningar i patientens rätt att ta emot besök. Finns det särskilda skäl till att enpatient med tanke på stödpersonens säkerhet inte kan ta emot besök ska chefsöverläkaren lämna ut nödvändigaupplysningar till stödpersonen eller till nämnden.Polismyndigheten har likt i lagen om psykiatrisk tvångsvård i tillämpliga delar skyldighet att lämna biträde, dettagäller också när en patient inte inställer sig vid tidpunkt för då vården ska börja.Genomgår en patient rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning (SUP) ska chefsöverläkaren gemålsäganden möjlighet att begära att bli underrättad om patienten avviker, när patienten blir beviljad att vistasutanför sjukvårdsinrättningens område eller då vården upphör. Önskar målsäganden att bli underrättad ska dettagöras så snart som möjligt och innan patienten lämnar vårdinrättningen. Finns särskilda skäl får underrättelse lämnasutan att målsäganden begärt att bli underrättad. En underrättelse ges på ett sätt som är lämpligt i varje enskilt fall ochska innehålla information och regler om besöksförbud enligt den lagen.

Lag om rättspsykiatrisk vård 34

Chefsöverläkaren är skyldig att lämna ut uppgifter till kriminalvården om en patient som efter den rättspsykiatriskavården ska till häkte eller anstalt om uppgiften behövs inom kriminalvården. Samma skyldighet gäller till statensinstitutionsstyrelse ang. patient som ska till ett särskilt ungdomshem.En patient ska så snart dennes tillstånd tillåter upplysas av chefsöverläkaren om sin rätt att överklaga vissa beslut,ansöka om att vården ska upphöra, ansöka om tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område, anlitaombud eller biträde, få ett offentligt biträde. Denna lag ska finnas väl synlig för patienterna på respektivesjukvårdsinrättning eller undersökningsenhet.

Referenser• Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård [1]

• Psykiatri Karolinska [2]

• J. Arlebrink, Grundläggande vårdetik - teori och praktik, Studentlitteratur, 1996.

Referenser[1] http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 19911129. htm[2] http:/ / www. psykiatrikarolinska. org/ programs/ forensic_psychiatry/ treatment. html

TvångsmedelTvångsmedel är i svensk rätt beteckningen på sådana åtgärder en myndighet eller myndighetsperson har rätt attutföra och som inskränker en persons fri- och rättigheter.Tvångsmedel kan vara olika typer av frihetsberövanden som häktning, gripande eller omhändertagande. Det kanockså vara till exempel kroppsvisitation, kroppsbesiktning, husrannsakan, telefonavlyssning eller beslag avegendom.De flesta tvångsmedlen i svensk lag finns uppräknade och beskrivna i rättegångsbalken (SFS 1942:740).

Stämning (juridik) 35

Stämning (juridik)En stämning utfärdas enligt svensk rätt av allmän domstol efter att stämningsansökan inkommit från käranden itvistemål eller åklagare i brottmål. Stämning ska delges svaranden, och därmed har rättsprocessen börjat.Stämningen innebär att svaranden/den misstänkte stäms att i svaromål eller huvudförhandling svara på hur han/honställer sig till kärandens/åklagarens yrkande (det vill säga käromålet eller åtalet). Om så ej sker kan tredskodomutdömas i tvistemål och i enklare brottmål kan utevarohandläggning ske.

VåldsmonopolVåldsmonopol är en statsvetenskaplig och filosofisk term som beskriver den moderna statens exklusiva rätt attanvända våld inom sitt territorium. Begreppet myntades 1919 av den tyske sociologen Max Weber som menade attvåldsmonopol och ett avgränsat territorium är två egenskaper som särskiljer staten från andra organisationer i ettsamhälle.Denna ensamrätt utövas av vissa begränsade myndigheter (militär, polis etc). I en rättsstat utövas våldsmonopoletunder lagarna och med garantier för att inte monopolet skall missbrukas. Våldsmonopolet i moderna demokratieryttrar sig i praktiken oftast genom andra former av tvångsmedel än direkt fysiskt våld, till exempel utdömande avfängelsestraff och fastställande av äganderätt vid tvister. Instanser som kriminalvård och kronofogdemyndigheter,som med tvång verkställer domstolsbeslut, är att se som delar av våldsmonopolet. Våldsmonopol är i allmänhet en avde grundläggande förutsättningarna för att en stat ska erkännas som suverän stat av andra länder.Definitionen av begreppet kommer från föreläsningen Politik als Beruf [1] (Politik som yrke) som Weber höll den 28januari 1919 i bokhandeln Steinecke i München inför en studentorganisationen. Texten kom senare i tryck och blevsnabbt en statsvetenskaplig klassiker, med översättningar till flera språk.

Se även• Statsförfall• Monopol• Nattväktarstat• Självförsvar

Källor• Delar av innehållet i denna artikel är hämtat från motsvarande artikel [2] på tyskspråkiga Wikipedia

Våldsmonopol 36

Externa länkar• Politics as vocation, en engelsk översättning av Webers föreläsningstext. [3]

Referenser[1] http:/ / www. google. de/ url?sa=t& source=web& cd=6& ved=0CEoQFjAF& url=http%3A%2F%2Fwww. sw. fh-koeln.

de%2Fakjm%2Fiks%2Fdl%2Fmw. pdf& rct=j& q=politik%20als%20beruf& ei=1VhhTfimD4bUsgbZvKi1CA&usg=AFQjCNFg7u2_jRFk4sZM7iN53JHmNqQ_IA& cad=rja

[2] http:/ / de. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Politik_als_Beruf& oldid=79305869[3] http:/ / www. ne. jp/ asahi/ moriyuki/ abukuma/ weber/ lecture/ politics_vocation. html

Svenska polisen

Polisens vapen; det lilla riksvapnetframför eklöv och två spöknippen.

Uppslagsordet "polisen" leder hit. För andra betydelser, se Polis.

Den svenska polisen är uppdelad på 21 regionala polismyndigheter (en för varjelän) med Rikspolisstyrelsen som central förvaltningsmyndighet. Till dettakommer även Säkerhetspolisen.

Svenska polisens historik

Ridande polispatrull tillsammans med kavalleri 1931

Grunden för den polisverksamhet vi har idagkan spåras till 1850 års polisreform somantogs i Stockholm. Under senare delen av1800-talet antogs liknande reformer även iövriga Sverige. För perioden före 1850, seStadsvakten i Stockholm.

• Mellan 1840 och 1964 bär svensk polissabel. Detta upphör då polisenförstatligas 1965.

• 1887 - Den första piketstyrkan inrättas.• 1903 - Poliser organiserar sig fackligt

genom att bilda Svenska Polisförbundet.• 1908 - Agda Halldin och Erika Ström

anställs som de första polissystrarna i

Svenska polisen 37

Plymouth Valiant polisbil från 1974

Stockholm. Dessa harsjukvårdsutbildning och är de förstakvinnliga polisbiträdena i landet. Derasuppgift är primärt att ta hand om kvinnoroch barn som tagits in på polisstationen.Stadsfullmäktige beviljar 5 100 kronor ibidrag.

• 1910 - Sverige får sin första polishundoch samma år inrättades den förstaegentliga polisutbildningen. Tidigarehade äldre poliser fått lära uppnyanställda.

• 1914 - Säkerhetspolisen bildas.• 1921 - Hamnpolisen bildas, föregångare

till Sjöpolisen.• 1926 - Alla uniformerade poliser i landet får enhetlig uniform.• 1933 - De första radiobilarna införs på prov i Göteborg och samma år bildas den så kallade Statspolisen, som

inrättats för att undvika liknande händelser som den i Ådalen 1931 (se Ådalshändelserna). Denna avdelningupphörde vid förstatligandet 1965.

• 1939 - Stockholm får sina första radiobilar.• 1948 - 1 juli blir det tillåtet för en polis att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för

dem att svara på tilltal.• Årsskiftet 1957/58 kom de första kvinnliga poliserna i ordningstjänst.• 1964 - Den första helikoptern köps in i samband med att den sovjetiske politikern Nikita Chrusjtjov ska besöka

Sverige. Tidigare hade man hyrt flygplan för sådana ärenden.• 1965 - Sjöpolisen bildas och alla polisbilar målas svart-vita, med undantag för civilbilar. Detta år sker även

förstatligandet av polisväsendet den 1 januari. Samtidigt fick Sverige 119 polisdistrikt istället för 554. Idag finnsendast 21 stycken kvar.

• 1979 - Delvis till följd av Norrmalmstorgsdramat och ambassadockupationen i Stockholm 1975 grundas Piketen,en ständig piketstyrka.

• 1981 - Sverige får sin första kvinnliga polismästare, det var Karin Värmefjord som utnämndes till polismästare iLudvika.

• 1994 - Ann Charlotte Norrås blir den första kvinnliga länspolismästaren, vid polismyndigheten i Göteborg.• 2010 - 20 000 poliser ska tjänstgöra i Sverige, utökat från det tidigare ca. 17 000.

Polisens organisationDen svenska polisen lyder under justitiedepartementet och består av:• Rikspolisstyrelsen - central förvaltnings- och tillsynsmyndighet• Statens kriminaltekniska laboratorium• 21 polismyndigheter - ansvarar för polisverksamheten i respektive län)

• Polismyndigheten i Stockholms län• Polismyndigheten Västra Götaland

Det finns cirka 18 000 polismän[1] i Sverige. Totalt har polismyndigheterna ca 26 000 anställda.

Svenska polisen 38

PolisdistriktI Sverige finns 21 polisdistrikt, motsvarande de 21 länen, i varje polisdistrikt finns en Polismyndighet som leds av enlänspolismästare.Den 1 juni 1998 inrättades de nuvarande 21 polisdistrikten som följde länsgränserna, som en del av ett pågåenderationaliseringsarbete.

RikspolisstyrelsenRikspolisstyrelsens huvuduppgift är att samordna och rationalisera polisen. De kan också på uppdrag av regeringenleda polisen verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolisstyrelsen fördelarockså de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna. Rikspolisstyrelsen leds av enrikspolischef som utses av regeringen.

Statens kriminaltekniska laboratoriumStatens kriminaltekniska laboratorium är Sveriges kriminaltekniska centrum med experter på diverse vetenskapligaområden. Det ligger i Linköping.

PolismyndighetPolismyndigheten i ett län utgör enligt polislagen ett polisdistrikt. Myndigheten ansvarar för polisverksamheten i sittdistrikt.[2] Chef för en polismyndighet är en länspolismästare. Den ställföreträdande polischefen ska vara enbiträdande länspolismästare eller, om det inte finns en sådan vid polismyndigheten, den befattningshavare som angesi myndighetens arbetsordning.[3]

För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Styrelsen ska bestå av länspolismästaren och högst trettonandra ledamöter, som utses av regeringen för en bestämd tid. För dessa ledamöter ska lika många suppleanter utses.De ledamöter och suppleanter som utses ska vara svenska medborgare, vara bosatta inom distriktet och ha rösträttvid val av kommunfullmäktige. De bör utses så att erfarenhet av kommunal verksamhet blir företrädd bland dem.Vidare bör beaktas att de olika delarna av polisdistriktet blir representerade.[4] Genom justitieombudsmannen ochriksrevisionen, som båda lyder under riksdagen (inte under regeringen), så finns det även en viss direktparlamentarisk kontroll av polismyndigheterna.[5]

Svenska polisens arbetsuppgifterFörutom ren brottsbekämpning handhar polisen även utfärdande av pass, trafikfrågor, tillståndsgivning,vapenärenden, hittegods och narkotikafrågor. Man jobbar också med anmälningar vid brottsmisstanke ochförebyggande av brott. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av poliser utförs numera allt oftare av väktare.Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. Eftersök av försvunna personer är också det ettpolisiärt ansvarsområde samt räddningsaktioner i fjällvärlden där man samarbetar med fjällräddningen.Det brottsförebyggande arbetet underlättas bland annat genom en polisorganisation där närpoliser har ansvaret för enstor del av det dagliga arbetet. En närpolis ska kunna arbeta inom flera områden, till exempel trafik och övervakning,men också med vissa av de brottsutredningar som tidigare gjorts vid kriminalavdelningarna.

Svenska polisen 39

Ridande polis

Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiskaområden i bil, på cykel, till häst eller till fots och ingripa när någonbehöver hjälp eller om de ser något misstänkt. Polisen får akutautryckningsuppdrag, till exempel om en butik blivit rånad eller om dethar hänt en trafikolycka. Övervakning av idrottsevenemang, konsertereller demonstrationer är andra uppdrag. Vid trafikövervakningkontrolleras hastighet, nykterhet, behörighet, bilbälte samt fordonetsutrustning och eventuella last.

Polisen informerar olika grupper i samhället om hur man förebyggerbrott. Man är till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lag-och rättsundervisningen i grundskolan. Polisen bedriver även i vissafall opinionsbildning för rådande lagar. Detta främst genom att polisendeltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola,socialtjänst, kriminalvård och tull.

Att spana efter misstänkta personer och försvunna föremål är andraexempel på polisuppgifter. Polisen skriver också rapporter ochprotokoll efter olika ingripanden och händelser.Polisen får fortsätta en biljakt efter en misstänkt person, även över landgränsen vid till exempel Öresundsbron, docksom längst fem kilometer.

Vid brottNär brott har begåtts så tar polisen emot brottsanmälningar från allmänheten. Polisens nödtelefonnummer (SOSAlarm) är 112. Numera kan man även ringa till 114 14 för mindre akuta fall. Nödsamtal ska alltid ringas in till 112.Det är ännu så länge inte möjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement från en mobiltelefon med kamera,eftersom polisen ännu inte har utrustning för att mottaga sådant.I samband med ett ingripande, där det finns misstanke om brott, gör polisen en utredning. De kan då titta påeventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. Om det gäller enklare ärenden utreder närpolisernaomständigheterna kring brottet. Det kan till exempel gälla att förhöra vittnen och misstänkta samt de människor somanser att de blivit utsatta för brott. Andra arbetsuppgifter är att göra tekniska undersökningar som att säkrafingeravtryck eller samla in viktiga föremål vid brottsplatsen. I utredningen kan också ingå att fotografera och göraskisser.

Svenska polisen 40

PassDet är hos polisen man ansöker om pass.

Svensk polisbåt.

Tillstånd

För vissa aktiviteter krävs tillstånd från polisen, tex• större sammankomster,• konserter,• tävling eller uppvisning i sport eller idrott,• tivoli,• karnevalståg,• marknad eller mässa,• sprängning,• försäljning av fyrverkerier,

• uppskjutande av raketer,• handel och förvaring av explosiva varor,• störande buller,• penninginsamling,• lotterier,• att vara ordningsvakt,• eldningstillstånd,

Svenska polisens hierarki

Polishelikopter av typen Eurocopter EC135 P2.

Efter avslutad polisutbildning blir man provanställdsom polisaspirant, provanställningen löper över 6månader och om man anses vara godkänd efter dennatid så anställs man som polisassistent och kan senaresöka anställning som inspektör, efter 8,5 år räknat medpolishögskolan så blir man automatiskt erbjudeninspektörstjänst. Därefter kan det bli aktuellt att sökatjänst som kommissarie.

När ett brott är begånget, som lyder under allmänt åtal,inleds en så kallad förundersökning. Syftet medförundersökningen är att utreda vilket brott som är begånget, vem som är skäligen misstänkt för brottet och däreftersammanställa detta.Den som leder förundersökningen heter förundersökningsledare. På spaningsstadiet, det vill säga då ingen skäligenmisstänkt finns för brottet, är polismyndigheten förundersökningsledare. När en skäligen misstänkt person finns förbrottet blir åklagaren förundersökningsledaren, om brottet inte är av enkel juridisk beskaffenhet, såsom vissatrafikbrott, snatteri, bedrägligt beteende, ringa narkotikabrott med mera.Vem som inom polismyndigheten är förundersökningsledare, finns i den så kallade delegationsförordningen hospolismyndigheten.Det är förundersökningsledaren som beslutar om att hämta till förhör eller släppa misstänkta fria, ett gripande ute på "fältet" kan dock inte beslutas av ett inre befäl - dessa beslut tas alltid av polismannen som står inför själva

Svenska polisen 41

gripandet. Däremot så kan en person anhållas i sin frånvaro och då "verkställs" anhållningen av den polisman somgriper vederbörande. Vidare utreder de brott, exempelvis stölder, trafik-, vålds-, narkotika- och skattebrott. Ibland ärkommissarien förundersökningsledare, vilket bland annat innebär att denne beslutar vad som ska göras ibrottsutredningar, till exempel förhör av misstänkta, brottsoffer och vittnen.En del poliser har speciella uppgifter som hundförare, ridande polis eller sjöpolis. De kan också arbeta inomFjällräddningstjänsten eller inom Svenska Polisflyget. Polisen deltar även i internationellt polissamarbete.Vid sidan av den ordinarie polisen finns det grupper som under vissa förutsättningar har polismans befogenheter, tillexempel Beredskapspolisen, Militärpolisen och Kustbevakningen.Polischefstjänsterna utgör en egen - överordnad - hierarki som normalt tidigare endast var öppen för den som avlagtjuristexamen. Till polischefstjänster räknas polissekreterare, polisintendent, polisöverintendent, polismästare,biträdande länspolismästare och länspolismästare.Tillsättningen av de allra högsta tjänsterna, som rikspolischef, har sedan polisens förstatligande skett med personerutan polisutbildning, men med stark förankring i den politiska makteliten.Se även: Polisens grader i Sverige

Polisfordon

Svensk polisbil av typen Volvo V70.

Stockholmspiketens utryckningsfordon utrustadmed stege på taket.

Svenska polisen använder många olika typer av fordon, bland annat:• Volvo V70• Volvo XC70• Saab 9-5 kombi• Volkswagen TransporterFör mer information om utrustning och utseende se Polisbil

Polisens utrustning

Nästan alla ordningspoliser har ett bälte runt midjan där man har sintjänstepistol, extra magasin, expanderbar batong, handfängsel,kommunikationsradio av märket Sepura eller Ericsson, mobiltelefon,pepparspray, nycklar och handskar. Utöver det har man enpersedelpåse där man har tilläggsutrustning som är bland annatskyddsmask 90 och skyddsväst. Numera har många poliser också enRAKEL-enhet med sig, vilken ser ut ungefär som en mobiltelefon.Alla poliser i tjänst måste ha polislegitimation på sig.

Radiokommunikation

Polisen använder idag ett nyare radiosystem vid namn RAKEL, deanalogasystemen S70 och S80 används fortfarande som komplementöver hela landet. S80 som använts i Stockholm, Göteborg och Malmöhar nästan helt fasats ut. Polisen gjorde de första testerna med RAKEL i april 2006.

S70 & S80 system går att avlyssna med polisradio. Vid känslig information kan dock polisen välja att iställetanvända mobiltelefon som i praktiken är omöjligt att avlyssna. Mobiltelefon medger dock bara samtal mellankommunikationscentralen och en enskild polis, medan radion tillåter ett stort antal polisenheter att kommuniceramed varandra samtidigt.

Svenska polisen 42

RAKEL är digitalt och krypterat och helt omöjligt att avlyssna med en så kallad polisscanner/polisradio som går attköpa i teknikaffärer. En RAKEL-radio har en helt annan räckvidd än radio i S70&S80 det gör att man kankommunicera utan begränsningar i räckvidden.

KrishanteringPolisen har speciella enheter som används vid svårare ordningsstörningar eller allvarliga hot mot säkerheten, t.ex.Piketen och Nationella insatsstyrkan. Vid mer omfattande påfrestningar finns det även möjlighet att få förstärkningfrån Särskilda beredskapspolisen.

Poliser som har dött i tjänstSedan år 1900 har 31 poliser dödats i tjänst. Mellan 1900 och 1909 dödades nio poliser. Inga dödades under1910-talet, men under 1920-talet dödades sex poliser. Två poliser sköts till döds under 1930-talet och under1940-talet en. Under 1950-talet dödades två poliser och fem stycken dödades under 1960-talet. Under 1970-taletsköts tre till döds och 1980-talet en. Tre poliser dödades under 1990-talet, Leif Widengren och två stycken i detuppmärksammade Malexandermorden. Under 2000-talet har två poliser dödats i tjänst, varav ett var Polismordet iNyköping 2007.

Polisens vapenDen svenska polisens vapen bygger på det lilla riksvapnet. Vapnet omges av en guldfärgad krans av eklöv och enspöknippessymbol som kallas fasces, även den i guld. Symbolen fasces står för makt och rättsutövning och styrkagenom enighet. Symbolen användes av fascisterna men är från en början en romersk symbol som bars av deromerska liktorerna.

PolisutbildningenPolisutbildningen innefattar fyra terminers heltidsstudier. Antalet poliser regleras bland annat genom attpolisutbildningen vissa terminer inte tar in aspiranter. En reformering är på gång vilket ska göra polisutbildningen tillen högskoleutbildning lik alla andra högskoleutbildningar.[6] Polisen arbetar även för att uppnå samma köns- ochetniska blandning som samhället i stort.[6] Detta regleras i olika krav på fysik för kvinnor och olika rätt till hjälp införbl.a. svenskprovet för invandrare.

Kritik

Svenska kravallpoliser, Göteborg 2001

I en skrift från år 1996 hävdadekriminologerna Leif Lenke och BörjeOlsson att den svenska polisenkaraktäriserades av makt utan like ivästvärlden när det kommer tillcentralisering och inflytande isamhället. De hävdade att till skillnadfrån de flesta andra västligapolisorganisationer så var den svenskabåde höggradigt centraliserad ochoberoende från direkt parlamentarisk

Svenska polisen 43

kontroll. På tal om narkotikapolitik påpekade de hur polisen lyft fram Nils Bejerot och på andra sätt direkt ochindirekt lobbat för en hård narkotikapolitik. Med en central byråkrati bestående av över tusen personer utgjordepolisen en betydande kraft för lobbying genom sina nära relationer till media och framförallt kvällspress.[7]

Ett problem som ofta tas upp i media rör den så kallade kårandan där poliser i vissa fall inte anmäler kollegor sombegår tjänstefel. Polisens rätt till att använda våld har diskuterats då det är svårt att dra gränser till vad som ärberättigat och ickeberättigat våld. Ofta uppstår dessa diskussioner vid speciella händelser. Bland annat när personerdödats eller skadats allvarligt. I svenska medier uppstod stora diskussioner om polisbrutalitet efter de så kalladeGöteborgskravallerna. Även fallet om Osmo Vallo rönte stor uppmärksamhet. 2008 dog 24-årige Johan Liljeqvistvid ett polisingripande i Göteborg. Polisen mörklade detaljer från den rättsmedicinska undersökningen och ingenpolisman har fällts för tjänstefel. Fallet har jämförts med Osmo Vallo.[8]

Dåvarande vice statsministern Bosse Ringholm kallade 2005 den svenska polisen för "jävla slöa" och en namngivenenskild polisman för "idiot".[9] Riksdagsledamoten och advokaten Peter Althin ansåg samma år, att polisen inte kan"genomföra sitt uppdrag, vilket skapar otrygghet hos allmänheten" samt att det inte "finns tillräckligt med poliser föratt klara av verksamhetsmålen" och att polisen "i många fall inte ens uppfyller lagens krav på 'skyndsamhet'".[10]

Leif G.W. Persson, professor i kriminologi och verksam vid Polishögskolan, menar att den svenska polisen ärmycket ineffektiv, att den endast klarar av att lösa 10 % av alla brott och att en fjärdedel av polispersonalen skullekunna få sparken utan att det påverkade polisverksamhetens effektivitet. Enligt Persson gör detta, att "Sverige harden mest ineffektiva poliskåren i världen".[11] År 2008 tog enligt Östersundsposten trafikpolisen i Östersund tolvfartsyndare på helt felaktiga grunder. Polisen visste inte vad det var för hastighetsgräns på sträckan.[12] Enligt SVTNyheter stoppades och bötfälldes flera bilister i Sala hösten 2008 för att de körde med dubbdäck, trots att det ärtillåtet mellan första oktober och sista april.[13] Justitieminister Beatrice Ask kritiserade 2008 polismyndigheten iGävleborgs län, för att den inte besvarat en förfrågan om DNA-prov på Anders Eklund från polismyndigheten iDalarna: "Att en polismyndighet inte ens besvarar en förfrågan från en annan, sådant får naturligtvis inte förekomma... " [14]

Polisförbundets ordförande Jan Karlsen menade 2008 i en debattartikel i Dagens Nyheter, att "polisen jagarsmåbovar i stället för yrkesförbrytare".[15] Polisen och polisforskaren Stefan Holgersson vid polisutbildningen vidVäxjö universitet och professor Johannes Knutsson vid politihøgskolen i Oslo visade i en forskningsrapport"Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete" 2008, att 40 % av poliserna i yttre tjänst inte hadegodtagbar kompetens och endast 5 % hade mycket god kompetens. Kompetensen avtog med tjänsteåldern ochforskarna menar att det beror brister i polisens organisation som toppstyrd ledning och bristandeutvecklingsmöjligheter för poliser i yttre tjänst.[16] [17] [18] 2006 års förvaltningskommitté pekade i sittslutbetänkande 2008 (SOU 2008:118) ut den svenska polisen som ineffektiv.[19] [20]

Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och riksdagsledamoten Peter Althin anklagade 2008 polisen för att sedan mitten av1990-talet i hundratals fall ha förfalskat och undanhållit bevisning för domstolar och försvarsadvokater. Anklagelsenbygger i stor utsträckning som den kritik som chefs-JO Mats Melin och justitiekanslern Göran Lambertz framförtoch som går ut på att polisen har gjort sig till "en stat i staten".[21]

Svenska polisen 44

Se även• 24-8-förhör• Ambassadgruppen• Beredskapspolisen• Brottsoffermyndigheten• Civilanställd• Ekobrottsmyndigheten• Fjällräddningen• Gränspolisen• Ordningsvakt• Polis• Polisflyget• Polisens grader i Sverige• Polishelikopter• Polishögskolan• Polisman• Polisradio• Riksenheten mot korruption• Rikspolisstyrelsen• Rikskriminalpolisen• Särskilda gänginsatsen• Väktare• Lista över svenska poliser som dött i tjänsten• Tullverket• Kustbevakningen

Referenser

Noter[1] könsneutral beteckning i plural för polisman[2] 4 § polislagen ( 1984:387 (https:/ / lagen. nu/ 1984:387& #35;P4)).[3] 2 kap. 12 § polisförordningen ( 1998:1558 (https:/ / lagen. nu/ 1998:1558& #35;K2P12)).[4] 5 § polislagen ( 1984:387 (https:/ / lagen. nu/ 1984:387& #35;P5)).[5] Så granskas Polisen (http:/ / www. polisen. se/ Om-polisen/ Polisen-i-Sverige/ Uppdrag-och-mal/ Sa-granskas-polisen/ )[6] [ http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 5422/ a/ 82218][7] Lenke, Leif; Olsson, Börje (1996). Dorn; Jepsen; Savona. ed. ”Sweden: Zero Tolerance Wins the Argument?” (på Engelska). European Drug

Policies and Enforcement (Wiltshire: Macmillan Press LTD): s. 106-118.[8] GT: Polisen friad för Johans död (http:/ / gt. expressen. se/ nyheter/ 1. 1627780/ polisen-friad-for-johans-dod)[9] http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/ article315022. ab 2008-12-08[10] http:/ / www. kristdemokraterna. se/ PressOchMedia/ Pressmeddelanden/ LagOchRatt/ Lagtfortroendeforpolisenarsocialdemokraternasfel.

aspx 2008-12-15[11] http:/ / wwwc. aftonbladet. se/ nyheter/ 9910/ 28/ gw. html 2008-12-08[12] http:/ / www. op. se/ parser. php?level1=2& level2=6& id=967904 2008-12-15[13] http:/ / mobil. svt. se/ svt/ jsp/ Crosslink. jsp?d=27055& a=1279484 2008-12-15[14] Ask kritiserar polisen TV 4, http:/ / nyhetskanalen. se/ 1. 384887/ 2008/ 04/ 17/ ask_kritiserar_polisen 2009-09-15[15] http:/ / www. dn. se/ DNet/ jsp/ polopoly. jsp?a=777072 2008-12-15[16] http:/ / www. svd. se/ nyheter/ inrikes/ artikel_940129. svd 2008-12-15[17] http:/ / www. polis. se/ inter/ util/ nodeid=21434& pageversion=1. jsp?articleid=12175794 2008-12-15[18] Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete http:/ / www. polisforbundet. se/ Texteditor/ DisplayAttachment. aspx?id=2805

2008-12-15[19] http:/ / www. svd. se/ nyheter/ inrikes/ artikel_2201733. svd 2008-12-15

Svenska polisen 45

[20] http:/ / www. sou. gov. se/ forvaltkom/ pdf/ SOU%202008_118. pdf 2008-12-15[21] http:/ / www. dn. se/ DNet/ jsp/ polopoly. jsp?d=3462& a=844249 2008-12-08

Tryckta källor• Lindorm, Erik (1939). Gustaf V och hans tid 1907-1918.• Tidens kalender - 1954. Tidens Förlag. 1954.

Externa länkar• Wikimedia Commons har media som rör Commons:Police in Sweden• Polisen (http:/ / www. polisen. se) – officiell webbplats• AMS: Yrken Polis (http:/ / afi3. ams. se/ Yrken/ YrkesBeskrivning. aspx?iYrkeId=299)• Svenska polisers minnesportal (http:/ / www. spmp. se)

Säkerhetspolisen 46

Säkerhetspolisen

Säkerhetspolisen

Säkerhetspolisen använder Rikspolisstyrelsens vapensköld.

Underordnad Rikspolisstyrelsen

Ansvarigt statsråd Justitieminister Beatrice Ask

Myndighetschef Generaldirektör Anders Danielsson

Budget SEK 789 663 000 (2008)

Antal anställda ca 1 000

Instruktion SFS 2002:1050 [1]

Webbplats sakerhetspolisen.se [2]

Säkerhetspolisen, Säpo, (fram till 1989 kallad Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, förkortad till RPS/Säk) [3] ären svensk underrättelsemyndighet med polisiära uppgifter. Myndigheten har till uppgift att bekämpa brott mot riketssäkerhet (Brottsbalken 18 och 19 kap) och att inom Rikspolisstyrelsen leda och bedriva polisverksamhet när detgäller terrorismbekämpning, bevaknings- och säkerhetsarbete som avser den centrala statsledningen eller som harsamband med statsbesök och liknande händelser, samt annat personskydd i den utsträckning som rikspolisstyrelsenbestämmer. Organisatoriskt sett är Säpo en självständig enhet inom Rikspolisstyrelsen och leds av engeneraldirektör.Säpos nuvarande uppgifter och ansvarsområden anges i förordningen (1989:773) med instruktion förRikspolisstyrelsen samt i förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen.

HistorikI juli 1939 tillsattes vid Statspolisen en kriminalöverkonstapel och en kriminalkonstapel som fick ren säkerhetstjänst som sin huvudsakliga arbetsuppgift [4] . Vid krigsutbrottet samma år utökades den nu så kallade spionavdelningen till att sysselsätta fyra kriminalöverkonstaplar och 16 kriminalkonstaplar. Avdelningens förste chef blev kriminalkommissarie Erik Lönn. Spionavdelningen kallades formellt för statspolisens tredje rotel. Samtidigt byggdes en ny rotel upp vid Stockholms kriminalavdelning och som kallades sjätte roteln. Även denna skulle syssla med säkerhetsfrågor, men endast inom ramen för sina uppgifter i Stockholmsområdet. Spionaget ökade dock kraftigt och sjätte roteln fick även biträda sina kollegor ute i landet. Den 1 september 1939 slogs så de båda avdelningarna ihop under en självständig chef, kriminalintendent Martin Lundqvist. Namnet "Säkerhetspolisen" var dock ett namn som styrkan fick av media. Inom polisen behöll man namnen statspolisens tredje rotel och kriminalavdelningens sjätte rotel. Genom att dela in Sverige i så kallade övervakningsdistrikt under respektive landsfogdes ledning gav man verksamheten en nationell prägel. Den 1 juli 1946 upphörde samarbetet och istället fick statspolisintendenten i uppgift att skapa särskilda avdelningar i Stockholm och i landets större städer. Dessa avdelningar skulle bekämpa

Säkerhetspolisen 47

olovlig underrättelseverksamhet och därmed förknippad brottslighet. Den nuvarande organisationen bildades 1oktober 1989, då man även fick en generaldirektör.

Organisation

Säpos lokaler på Polhemsgatan 30 i Stockholmspolishus

Säkerhetspolisen leds av en verksledning bestående av engeneraldirektör och en säkerhetspolischef. Dessutom finns iverksledningen en ställföreträdande säkerhetspolischef,chefssekreterare och chefstjänstemän. Hur organisationen skall fungeraanges i regleringsbrevet "Förordning (2002:1050) med instruktion förSäkerhetspolisen" [5] Delvis är säkerhetspolischefen underställdrikspolischefen - i frågor om Säkerhetspolisens område som på ettväsentligt sätt påverkar andra delar av polisväsendet, avgörs avrikspolischefen. Rikspolischefen får också i övrigt besluta i ett ärende,om det finns särskilda skäl. Men man har betydande friheter att självaorganisera verksamheten.

Organisationen består av 17 olika verksamhetsenheter. Dessa är:

Verksamhetsfunktioner• Kontraspionage• Kontraterrorism• Författningsskydd• Säkerhetsskydd• Personskydd

Stödfunktioner• Hotbild• Spaning• Dokumentation• Internationellt samband• Teknik• Human Resources• Ekonomi

Regionala enheter• Syd (Blekinge , Kalmar , Kronoberg och Skåne län) - Malmö• Väst (Halland och Västra Götaland län) - Göteborg• Nedre mellersta (Södermanland, Jönköping, Värmland, Östergötland och Örebro län) - Örebro• Övre mellersta (Stockholm, Uppsala, Västmanland, Dalarna, Gävleborg och Gotland län) - Stockholm/Uppsala.• Norr (Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland län) -Umeå

Säkerhetspolisen 48

Uppgifter

KontraspionageSäkerhetspolisen har som uppgift att bedriva kontraspionage. Bland annat arbetar man för att hindra flyktingspionage- främmande makters övervakning och attentat mot politiska motståndare i Sverige.

KontraterrorismInnebär att förebygga och avslöja terrorism som riktas mot Sverige eller utländska intressen i landet,terroristhandlingar i andra länder samt förekomsten av internationella terroristnätverks förgreningar i Sverige.För detta ändamål finns sedan 2005 Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) som "gör strategiskabedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen samt analyser av händelser och omvärldsutvecklinginom terrorism". De är en permanent arbetsgrupp till Samverkansrådet mot terrorism. I NCT sitter representanter förbåde Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen. [6]

[7] Det mesta sköts från Polhemsgatan 30 i Stockholm.

Författningsskydd

Sektionen mot samhällshotande brottslighet

Sektionens arbete inriktas på de funktioner och system som anses särskilt skyddsvärda i en demokrati. Dit räknas denpolitiska beslutsprocessen, verkställandet av politiska beslut och en fri media.Sektionen startades under 2007 och har t.o.m. mars 2008 bara hunnit publicera en offentligt tillgänglig rapport "Hotmot förtroendevalda"[8] som behandlar hot mot förtroendevalda i kommuner och landsting. I den slås fast att utöverden vanliga hotbilden med personer med psykiska problem och rättshaverister så finns det en aktör av det merorganiserade slaget i form av organisationen Antifascistisk aktion och personer som använder sig av dess symboliksom hotar. Hoten inriktas främst mot aktiva inom partiet Sverigedemokraterna och syftar till att få partiföreträdare attlämna sina politiska poster. På senare tid har organisationen, även kallad AFA, också gjort sig känt för vissskadegörelse och hot mot anställda inom migrationsverket och migrationsdomstolen. Dessa har genom sinyrkesutövning den gemensamma beröringspunkten med Sverigedemokraterna att de i någon mån verkar för attbegränsa invandringen till Sverige.

SäkerhetsskyddSäkerhetsskydd avser skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet.Se även säkerhetsskydd, Sverige.

PersonskyddSäkerhetspolisen ansvarar för personskyddet av samhällsviktiga personer såsom statsministern, statsråd,kungafamiljen samt utländska stats- och regeringschefer på besök i Sverige.

SÄPO och kontroversen kring åsiktsregistreringÅsiktsregistrering på grundval av partitillhörighet eller medlemskap i politisk organisation förbjöds 1969 då detalltså inte längre var tillåtet för svensk säkerhetstjänst att registrera någon för att han eller hon var medlem iexempelvis VPK. I praxis kom dock detta att fortsätta. Säpo har på uppdrag av regeringen särskilt kontrollerat ettantal politiska organisationer på vänsterkanten som på sitt program haft att omstörta samhället samt ett antalorganisationer ute på högerkanten som bland annat kunde misstänkas för olovlig kårverksamhet (BrB 18 kap 4 §).

Säkerhetspolisen 49

Aktiva medlemmar i vänstergrupperna skulle enligt bestämmelser för tillämpningen av Personalkontrollkungörelsenregistreras av Säpo på grund av risken för att de i framtiden skulle kunna försöka sätta sina revolutionsplaner iverket. Vid händelse av nationell krissituation, exempelvis krig, skulle det vara lättare att uppsöka och oskadliggörapersonerna. Konsekvenserna för den enskilde, den registrerade, var exempelvis nekad anställning inom"skyddsklassade arbeten" (400 000 inom olika företag och myndigheter). Att namn kontrolleras gentemot dessaregister händer cirka 160 000 gånger per år.[9]

Metoderna Säpo använt för att registrera svenska medborgare med olika typer av kopplingar till socialistiska ochkommunistiska organisationer innefattar allt från telefonavlyssning till infiltrering av organisationer och rentbrottsliga aktioner.[10]

Övervakade partier och organisationerVilka organisationer det rört sig om var hemligt i över tre decennier. År 2003 avlöjades att den socialdemokratiskaregeringen redan 1970, och igen 1973, till Säpo givit föreskifter som gällde SKP, Clarté, KFML(r), SKU(ml),SKS(ml), MLK, RMF, Förbundet Kommunist, men också högerextrema och nynazistiska organisationer somNordiska rikspartiet, Nysvenska Rörelsen och Demokratisk allians samt fredsorganisationen PAX-VCO i Lund ochden mer allmänna vänsterorganisationen Studenter för ett demokratiskt samhälle (SDS) - sammanlagt ett tjugotalorganisationer.Medlemmar i dessa fick registreras under vissa förutsättningar, till exempel om de intog en "ledande ställning".Endast "sedvanlig föreningsverksamhet" som att delta i möten skulle inte medföra registrering[11] , vilket man alltsåinte följt då det räckt att förknippas på väldigt lösa grunder med organisationerna i fråga för att bli registrerad i vadSäpo kallade "arbetsanteckningar", ett register åtskiljt från det centrala registret, i vilket man skrev om vilka somprenumererat på olika vänstertidningar och dylik information.[12] [13] Så sent som 1993 klassade regeringen underCarl Bildt förbundet Revolutionär kommunistisk ungdom som HT19-organisation, det vill säga som hörande till dentyp av organisationer man skulle rikta "särskild uppmärksamhet åt". Detta har resulterat bland annat iflygövervakning av förbundets sommarläger i Tiveden. Relevant i sammanhanget är att det räckt med att varamedlem i ungdomsförbundet för att registreras.Under dryga tre decennier har ingen som helst grov brottslig verksamhet kunnat härledas av Säpo till någon av debevakade vänsterorganisationerna. I fallet KFML(r) fann man tre fall av brott genom övervakningen av dessmedlemmar och sympatisörer: undanhållande, dvs bondpermis, från det militära; olaga affischering; samt ett fall avvåld mot tjänsteman.[12] Kritiken mot denna åsiktsregistrering har varit mycket omfattande, särskilt dåorganisationerna varit öppna och uppbyggda enligt föreningsdemokratiska principer och inte har använt sig avmilitanta metoder i aktioner. Säpo skulle också registrera ledande medlemmar i enhetsfrontorganisationen DeFörenade FNL-Grupperna (DFFG), "i den mån dessa fungerar som rekryteringsbas för KFML".[14]

I registren finns också barn så unga som 15 år, vars enda brott varit att engagera sig för ett slut på USA:s krig iIndokina. I många fall har det räckt med att prenumerera på en tidning som Proletären eller ha varit vänsterpartist,för att bli registrerad.[15] [12] Människorättsaktivister som åsiktsregistrerade Ingrid Segerstedt-Wiberg, journalist ochfolkpartistisk riksdagsledamot, är tillsammans med andra åsiktsregistrerade politiskt radikalare profiler som BengtFrejd engagerade i frågan om Säpo-arkivens öppnande.

EfterverkningarSverige fälldes i Europadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna i och med formen för denna registrering, vilken har varit som varit gravt integritetskränkande för de drabbade.[16] JK Hans Stark fick år 1988 i uppdrag att undersöka om Säpo ägnade sig åt olaglig åsiktsregistrering eftersom uppgifter om detta läckt ut till pressen. I sin rapport hade han inga anmärkningar på verksamheten men i en hemlig del av rapporten konstaterar han att en svensk medborgare registrerats för att ha prenumererat på Proletären. Före detta Säpo-chefen Mats Börjesson ansåg i efterhand verksamheten vara olaglig. Även Säpos egna jurister anser att "anteckningarna måste anses strida mot

Säkerhetspolisen 50

grundlagens regel om politisk registrering och även mot den specialreglering som gäller för Säpos register".[12]

Säkerhetstjänstkommissionen har konstaterat i en rapport att "det även i dag finns en påtaglig risk för att förbudetmot åsiktsregistrering överträds i samband med övervakning av personer verksamma i politiskaytterlighetsgrupperingar."[12]

KontraspionageDen viktigaste uppgiften för Säkerhetspolien har i alla år varit att försöka "förhindra och uppdaga" spionage ocholovlig underrättelseverksamhet. Vid tiden för andra världskriget ägnades många års spaningsverksamhet mot olikamisstänkta individer. Problemet är när en individ väl har värvats av främmande makt förvandlas kontakten mellanspionen och dennes handledare till att bli i det närmaste helt osynlig. Instruktionerna tas emot via radio och resultatetskickas med post till en utländsk adress eller läggs i ett dold utrymme som de bägge konspiratörerna kommit överensom på förhand. Med denna metod är det oerhört svårt att komma åt utländskt spionage, men det var en teknik somanvändes långt in på 1970-talet.Efter gripandet av Stig Bergling ändrade Säpo sina arbetsmetoder. Istället för att "uppdaga" redan begångna brottförsökte man "förhindra" att brotten över huvud ägde rum - man försökte förhindra och avbryta utländskaunderrättelseofficerares försöka att värva svenskar som agenter och spioner. Det medförde att dussintals sovjetiskaoch östeuropeiska underrättelseofficerare utvisades från Sverige, att ytterligare ett antal förklarades persona nongrata och uppemot ett hundratal hindrades av UD och Invandrarverket att resa in i Sverige under årtiondet innanWarszawapaktens och Sovjetunionens upplösning. Statistik över publika utvisningar av sovjetiska spioner från1980-talet visar att Sverige stod för 12,5 procent av alla dessa utvisningar, vilket var den högsta siffran i världen[17] .

Kritik mot SäpoUnder historien har Säpo fått kritik för att vara en högervriden organisation utan demokratisk insyn. En av Säposmest välkända kritiker är journalisten och författaren Jan Guillou som attackerat organisationen både i kolumner ochromaner.1969 anklagades Säpos dåvarande chef Per-Gunnar Vinge för att ha sagt att han trodde att viss informationkunde läcka ut eftersom Olof Palme var aktiv i rörelsen mot Vietnamkriget, och att Vinge menade att han inte kundesamarbeta med den socialdemokratiska regeringen. Vinge har tillbakavisat att han skulle ha sagt detta, och behandlarfrågan utförligt i sina memoarer Säpochef 1962-70 (1988). Palme själv var i sin tur även kritisk mot Säpo.

Chefer och generaldirektörer för SäkerhetspolisenChef för säkerhetspolisen

• P.G. Vinge, 1964–1970• Hans Holmér, 1970–1976• Sven-Åke Hjälmroth, 1976–1987• Sune Sandström, 1987-1989Generaldirektör för säkerhetspolisen

• Mats Börjesson, 1989–1994• Anders Eriksson, 1994–1999• Jan Danielsson, 2000–2003• Klas Bergenstrand, 2004–2007• Anders Danielsson, 2007–

Säkerhetspolisen 51

Se även• Polisen• Säkerhetsskydd• Personskydd• Underrättelsetjänst• Säkerhetsunderrättelsetjänst• Kontraspionage• Åsiktsregistrering• Hemlig polis

Referenser[1] http:/ / 62. 95. 69. 15/ cgi-bin/ thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst& %24%7BOOHTML%7D=sfst_dok& %24%7BSNHTML%7D=sfst_err&

%24%7BBASE%7D=SFST& %24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW& BET=2002:1050[2] http:/ / www. sakerhetspolisen. se/[3] Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet sedan år 1945. (SOU

2002:87), s 15 (http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c4/ 04/ 58/ f86b3f9b. pdf)[4] Walle Badh: I Statspolisens nät, AB Interdeal, 1960, läst 18 september 2010[5] http:/ / 62. 95. 69. 15/ cgi-bin/ thw?%24HTML=sfst_lst& %24OOHTML=sfst_dok& %24SNHTML=sfst_err& %24BASE=SFST&

%24TRIPSHOW=format%3DTHW& BET=2002%3A1050%24[6] http:/ / www. krisinformation. se/ web/ Pages/ Faq/ ShowFaqWithLeftMenu____55251. aspx?FaqId=0110009& LangID=SV[7] http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ download/ 18. 5bf42a901201f330faf80001761/ strategihotfranterrorsism. pdf[8] ”Hot mot förtorendevalda” (http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ download/ 18. 59a6ce1f116807f34088000494/ Hotmotfortroendevaldawebb2.

pdf) (PDF). Säkerhetspolisen. mars 2008. . Läst 20 augusti 2009.[9] Pär Johansson (2003). ” Ungdomar registrerades av SÄPO (http:/ / www. rebell. se/ article. php?id=284)”. Rebell (1). . Läst 20 augusti 2009.[10] Proletärkultur, aa[11] SOU 2002:89 Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002 (listar 1970 års organisationer); Tore Forsberg: "Spioner och spioner

som spionerar på spioner", s311-312, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2003 (listar 1973 års organisationer)[12] Peter Bratt (29 januari 2003). ” Åsiktsregistrering pågick till 1998 (http:/ / www. dn. se/ DNet/ jsp/ polopoly. jsp?d=147& a=101941)”.

Dagens Nyheter. . Läst 20 augusti 2009.[13] Vitbok; Proletärkultur 2001, aa[14] SOU 2002:89 Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002[15] VITBOK om KPML(r), SÄPO och åsiktsregistreringen i Sverige 1969-1998, Proletärkultur 2001[16] ” Utdrag ur Europadomstolens dom (http:/ / www. proletaren. se/ inrikes/ utdrag-ur-europadomstolens-dom)”. Proletären. 13 juni 2006. .

Läst 20 augusti 2009.[17] U.S. State Department: "Foreign Affaires Notes" listade under 1970- och 1980-talen samtliga världens utvisningar som redovisades öppet i

media

Externa länkar• Officiell webbplats (http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ )• Sida hos polisen.se om Säpo (http:/ / www. polisen. se/ inter/ nodeid=41255& pageversion=1. jsp)• Säkerhetspolisens årsbok för 2009 (http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ download/ 18.

34ffc68f1235b740c0680003777/ sakerhetspolisen2009webb. pdf)

Åklagare 52

ÅklagareEn åklagare är en jurist som för det allmännas talan i brottmål.I initialskedet i en brottsutredning ingår åklagaren i allmänhet inte. Först sedan en eller flera misstänkta haridentifierats och det är tid att formulera åtal deltar åklagaren. Ibland tar åklagaren ledning över brottsutredningen.Ibland håller sig åklagaren enbart informerad. I inkvisitoriska rättsordningar ingår åklagaren även som ledamot idomstolen och deltar alltså i prövningen av sin egen utredning.

KanadaI Kanada är det federala åklagare (Federal Crown Attorney) som åtalar i narkotikamål och skattemål eftersom desshandläggs enligt federal lagstiftning. Dessa åklagare är inte valda och ansvariga inför folket utan utsedda av staten. Ivar och en av provinserna finns sedan åklagare kallade Crown Attorney eller Crown Counsel.[1]

SverigeÅklagaren leder som förundersökningsledare de poliser som utreder brottslighet under en förundersökning ianledning av brott för att sen fatta beslut om en vidare rättslig process ska följa, som till exempel anhållande ochåtal. Det är en vanlig missuppfattning att åklagaren är i motsatsställning till den tilltalade (den person som misstänksha begått ett brott), vilket inte är fallet. Enligt svenska rättegångsbalken är det klart och tydligt att åklagaren harskyldighet att presentera och söka även uppgifter som talar för den tilltalade, den så kallade objektivitetsprincipen. ISverige bär sedan rättegångsbalkens införande 1948 åklagarna denna tjänstebenämning och de är anställda vidÅklagarmyndigheten. Före 1948 var det andra befattningshavare som förde allmänhetens talan i brottmål infördomstolen, till exempel landsfiskaler.Det är åklagarens uppgift att inför domstol bevisa att en misstänkt person är skyldig till det brott han eller hon åtalatsför. Domstolen avgör sedan åtalsfrågan utifrån vad åklagare och den tilltalade anfört och åberopat och vad sombevisats domstolen. Åklagaren yrkar en påföljd och försvaret likaså (eller bestrider helt påföljd). Åklagaren ochförsvarsadvokaten deltar inte i domstolens enskilda överläggningar, som var fallet under inkvisitionen.Allmän åklagare är benämningen på en åklagare som är anställd av staten och som företräder samhället i brottmål.

UtbildningFör att bli åklagare krävs juris kandidatexamen samt notariemeritering (utbildningstjänstgöring under 2 år vid tings-eller länsrätt). Endast cirka 25 procent av juris kandidaterna genomgår sådan tjänstgöring till vilken antagningen skerbaserat på betygen från juristutbildningen, annan utbildning samt relevant arbetslivserfarenhet. Som ett led irekryteringsprocessen av åklagare sker arbetspsykologiska tester under ledning av psykolog samt IQ-tester av desom söker anställning som åklagaraspirant/extra åklagare.Åklagarkarriären inleds med 9-12 månaders provanställning som åklagaraspirant. Efter antagning somassistentåklagare sker en två år lång åklagarutbildning. Efter godkänd utbildning blir man kammaråklagare.Advokater, personer med domarutbildning eller andra jurister som exempelvis kronofogdar kan anställas som extraåklagare. Efter 6-12 månaders tjänstgöring har de möjlighet att efter prövning bli kammaråklagare.

Åklagare 53

SpecialiseringDet har i högre grad utvecklats en specialisering utifrån de vitt skilda krav de enskilda åklagarna måste uppfylla iolika ärendeslag. Åklagarmyndigheten har därför inrättat särskilda kontor för ärenden som rör ekonomiskbrottslighet och miljöbrott. Vid dessa kontor har åklagarna bistånd av sakkunniga i till exempel skattefrågor ellernaturvård. Det finns specialiståklagare för handläggning av brottmålsutredningar avseende grova narkotikabrott,kvinnovåld, sexualbrott mot barn, IT-relaterad brottslighet med mera.Internationell brottslighet och grov organiserad brottslighet utreds av åklagare vid någon av landets treinternationella åklagarkammare, som har placering i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Tjänster inom åklagarväsendetLänsåklagare är en nu avskaffad chefstjänst inom det svenska åklagarväsendet och kan idag översättas till dagenschefsåklagare.Överåklagare var 1996-2005 chef för en åklagarmyndighet i en åklagarregion. Sedan 2005 är en överåklagare chefför ett av åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum. Dessutom finns det överåklagare som tjänstgör iRiksåklagarens kansli.Inom åklagarväsendet nyttjas idag följande tjänstetitlar: åklagaraspirant, extra åklagare, assistentåklagare,kammaråklagare, statsåklagare - egentligen en utmönstrad titel - chefsåklagare, överåklagare och riksåklagare.

TysklandI Tyskland har åklagarväsendet (Staatsanwaltschaft) bestämmanderätten när det gäller förundersökningen(Vorverfahren). Det åligger åklagaren (Staatsanwalt) att göra den rättsliga bedömningen av de sakförhållanden somframkommit, normalt genom polisundersökningen. Det betyder att åklagaren avgör hur förundersökningen skaavslutas. Åklagaren kan sålunda avskriva ärendet, väcka åtal eller hos domstolen ansöka om ett "Strafbefehl" (ettinstitut som inte har någon riktig motsvarighet i Sverige men kan jämföras med ett strafföreläggande). Omutredningsläget inte tillåter att åklagaren gör en tillfredsställande rättslig bedömning, kan han eller hon besluta attpolisundersökningen ska fortsätta. Om målet går till huvudförhandling vid domstol, deltar åklagaren som företrädareför åklagarmyndigheten. Han eller hon framställer åtalet, medverkar vid bevisupptagningen och håller enslutplädering.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Staatsanwalt [2], 14 juni2011.

USAUnited States Attorney företräder USA i federala mål. För närvarande finns det 93 US Attorney. Alla är utsedda avpresidenten på fyra år.[3] Utnämningarna är bekräftade av senaten. Åklagare i olika delstater har titlar som CountyAttorney, Prosecuting Attorney (i Michigan, Indiana, Hawaii och West Virginia), County Prosecutor, State Attorney,State's Attorney, State Prosecutor, Commonwealth's Attorney (i Virginia och Kentucky), District Attorney General (iTennessee) eller Prosecuting Attorney. Dessa åklagare väljs vid allmänna val.[4]

Åklagare 54

Åklagaren i BibelnI Jobs bok uppträder en gestalt som i den senaste svenska bibelöversättningen benämns Anklagaren, en översättningav det hebreiska ordet ha-satan. I tidigare översättningar används benämningen Åklagaren.

Noter[1] http:/ / resources. lawinfo. com/ en/ Canadian-Legal-FAQs/ Criminal-Law/ Federal/ crown-attorney-prosecutor. html[2] http:/ / de. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Staatsanwalt& oldid=89968697[3] http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ United_States_Attorney[4] http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ Prosecutor

Se även• Devolutionsprincipen• Jouråklagare

Domstol

Målning av en domstol i London

En domstol är en inrättning eller institution för rättskipning.Domstolen avgör tvister mellan två parter, beslutar om statusändringarför en eller flera personer, dömer personer för brott m.m. En domstolskiljer sig från andra myndigheter genom att den garanteras störresjälvständighet från statsmakten.

Domstolarna kan delas in i nationella domstolar och internationelladomstolar. De nationella har i allmänhet jurisdiktion i en viss statmedan de internationella har en vidare jurisdiktion. De internationellabrottmålsdomstolarna benämns ofta tribunaler. Vissa federala stater,till exempel USA, har delstatsdomstolar vars jurisdiktion är inom endelstat och federala domstolar som har jurisdiktion i hela landet.

Olika typer av arbetsuppgifter för en svensk domstol är• Mål, där en part begär att domstolen ska döma i ett tvistigt förhållande till annan part eller besluta något för en

part, utan att den första partens förhållanden berörs (offentlig rätt),• Ärende, där domstolens avgör genom beslut till exempel att skuldebrev dödas eller utser boutredningsman eller

god man enligt föräldrabalken eller lag om samäganderätt.Målen uppdelas i olika kategorier:• Tvistemål, som i sin tur uppdelas i underkategorier

• Statusmål, exempelvis adoption, faderskap eller äktenskapsskillnad• Fullgörelsemål, där en part yrkar att en annan part ska fullgöra något• Fastställelsemål, där en part yrkar att domstolen ska fastställa ett visst rättsförhållande, exempelvis att en annan

part är skyldig parten pengar eller att part är skadeståndsskyldig (utan att för den skull yrka skadestånd).• Brottmål, där staten genom offentlig åklagare eller i undantagsfall genom en enskild person (målsägande) väcker

talan mot en person och yrkar att han ska dömas till straff - och ibland skadestånd - på grund av brott.

Domstol 55

Se även• Internationell domstol• Sveriges domstolsväsen• Stol (olika betydelser)kbd:Хей

JurisdiktionJurisdiktion (av latin: iurisdi'ctio, rättskipning) är den rättsliga befogenheten att utöva rättskipning och att döma.Jurisdiktionen är begränsad till ett geografiskt område eller till vissa personer eller visst sakområde.Den geografiska distinktionen bygger på tanken att en viss viss domstol eller ibland annan myndighet ska eller kanutöva sin domsrätt över brott, som skett inom ett särskilt geografiskt område. Som exempel kan nämnas 2 kap 1 § iden svenska brottsbalken (BrB) som lyder: För brott som begåtts här i riket dömes efter svensk lag och vid svenskdomstol. Detsamma gäller, om det är ovisst var brott förövats men skäl finnes antaga att det är begånget inom riket.

Här är uppenbarligen domsrätten inskränkt till brott begångna inom landets territorium.[1]

Jurisdiktionen kan också anknyta till att domstol kan ha domsrätt över viss eller vissa personer, typiskt settdomstolslandets egna medborgare och andra som är jämställda med dessa. Som exempel kan nämnas 2 kap 2 § BrBsom lyder: För brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol, om brottet begåtts avsvensk medborgare eller av utlänning med hemvist i Sverige,....

Juridiktionen kan även anknyta till vissa typer av brott. Typiskt här är Internationella brottmålsdomstolens (ICC:s)jurisdiktion över grova brott som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord enligt artikel 5 iRomstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.[2] [3] De stater som undertecknat fördraget, för närvarande 108stater, har samtidigt givit upp sin (exklusiva) rätt att åtala sitt lands medborgare vid landets domstolar.[4] En personkan på detta sätt åtalas både vid lokal domstol och vid ICC. Den konflikten har lösts så att ICC beslutar vilkendomstol som har jurisdiktion. Endast om en stat inte har förmåga att själv utreda och lagföra brott kan ICC ingripa.Den huvudsakliga avsikten med domstolen är att få slut på straffriheten som hittills i stor utsträckning förekommitgenom att sporra länderna att själva utreda och lagföra brott.I Sierra Leone har konflikten löst så att Specialdomstolen för Sierra Leone ska ha företräde framför Sierra Leonesnationella domstolar. I varje skede av förfarandet får specialdomstolen formellt anmoda en nationell domstol attöverta lagföringen i enlighet med dess stadga och bevis- och förfarandereglerna. Ingen får lagföras vid en nationelldomstol i Sierra Leone för gärningar för vilka han eller hon redan har lagförts av specialdomstolen.Termen används även inom kyrkorätt, där det innebär biskopens respektive abbotens myndighet att förvalta det stiftrespektive det kloster han blivit anförtrodd. I denna bemärkelse hävdar romersk-katolsk teologi för påvens deluniversell jurisdiktion över den kristna kyrkan.

Jurisdiktion 56

Noter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K2[2] http:/ / www. icc-cpi. int/ library/ about/ officialjournal/ Rome_Statute_English. pdf[3] http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c4/ 07/ 16/ 2adfd04a. pdf[4] http:/ / www. icc-cpi. int/ library/ about/ officialjournal/ Rome_Statute_English. pdf (Artikel 12)

Externa länkar• Internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98), se särskilt kapitel 2 (http:/ / www. regeringen. se/

content/ 1/ c4/ 04/ 38/ 2918950f. pdf)

Se även• Federal jurisdiktion i USA• Uppsala universitets privilegier• Stadsprivilegier• Bergsprivilegier

RättsstatEn rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder. Definierande drag är självständiga domstolar och en exekutiv maktsom verkar inom ramen för skrivna lagar som antagits genom en etablerad procedur. Ordet myntades av Robert vonMohl som motsats till polisstat.[1] Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv ellerövergrepp från staten.En rättsstat innebär frihet från godtycke för den enskilde: varje enskilt fall behandlas i enlighet med ett etableratregelverk. Däremot behöver detta regelverk inte uppfylla några särskilda krav på att vara demokratiskt eller rättvist.En demokrati förutsätter således en rättsstat, men en rättsstat behöver inte vara en demokrati.För att säkerställa frånvaro av godtycke i behandlingen av den enskilde ställs vanligen vissa mer preciserade krav påen rättsstat. Exempel inkluderar att den anklagade i en rättegång betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats ochatt rättegångar skall vara öppna.Rättsstat kan även vara ett begrepp för en form av konstituerande av en stat, där nationalstaten är en annan form.Rättsstaten konstitueras med en gemensam rätt, till skillnad från nationalstaten som konstitueras på en gemensamnation.Rättsstaten brukar också skiljas från polisstaten, där ordningsmakten är total, och anarkin, där ingen ordningsmaktfinns.[2]

Se även• Lagstyre• Mänskliga rättigheter

Noter[1] http:/ / www. ghkuhlmann. de/ 1848/ Glossar/ PE32. html[2] Pär Ström för Svensk Tidskrift 2004 (http:/ / www. atomerochbitar. se/ press/ press-05-04. html)

Rättssäkerhet 57

RättssäkerhetRättssäkerhet innebär att det finns en rättsordning som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andraindivider; i denna rättsordning ingår juridisk trygghet och att rättsreglerna tillämpas förutsägbart och effektivt.[1] Idess mest minimala betydelse innebär rättssäkerheten juridisk rättvisa.Rättssäkerhet är en offentligrättslig legitimitetsaspekt av rättsskipning, ett rättssystem eller en rättsordning, denordning av förutsägbarhet och tillämpning av generellt gällande normer, vilket anses vara förenat med rättsstaten.Rättsäkerheten är en viktig del av den demokratiska rättsordningen, och handlar om det juridiska förhållandet mellanden enskilde och staten. Dess syfte är att alla ska vara skyddade från övergrepp från andra medborgare,myndighetspersoner och av samhället, och säkrade sina friheter. Till rättssäkerhet brukar även tillföras människorsrätt till privatliv.Rättssäkerhet anförs ibland kunna delas in i formell och materiell säkerhet. Formell rättsäkerhet skulle då vara dentraditionella rättssäkerheten, en rättviseaspekt som följer av förutsägbarhetsprincipen. Straff, tvångsåtgärder ochlagföringar för brott ska vara föutsägbara och följa en enhetlig och systematisk ordning; till exempel skallstraffrättsliga regler inte få gälla retroaktivt. Materiell rättsäkerhet skulle då istället innebära att rättstillämpningen äretiskt och moraliskt god.

Se även• Rättstrygghet

Externa länkar• Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter [2]

• Rättsäkerhetsorganisationen [3]

• Nutidsorientering i rättsäkerhet [4]

Källor[1] Nationalencyklopedin, på internet (http:/ / www. ne. se), besökt 7 april 2010, uppslagsord: rättsäkerhet[2] http:/ / www. shc. se/[3] http:/ / www. rsorg. se/[4] http:/ / www. socialtjansten. eu

Rättsregler 58

RättsreglerRättsregler är de regler eller rättsliga normer som gäller i ett visst rättssystem. De kan vara specifikt formuleradesom en del av den skrivna rätten och kallas då lagregler eller statuter men de kan också vara uttolkade av endomstol utifrån praxis, lagars förarbeten eller doktrin. Uttalanden i juridisk doktrin inom rättsvetenskapen kan ocksådefinieras som rättsregler.

Källor• Hydén, Håkan (2001). Rättsregler - En introduktion till juridiken. Studentlitteratur. ISBN 9789144016689.• Semikonstitutionellt mastodontverk eller kortfattat principstadgande?, Examensarbete, Otto Graudums, 2008 [1]

Referenser[1] http:/ / www. jur. lu. se/ Internet/ Biblioteket/ Examensarbeten. nsf/ 0/ 4AC6BA6E864DBBB3C1257436003C3185/ $File/ exam.

pdf?OpenElement

Frihetsberövande1. OMDIRIGERING Frihetsberövande i Sverige

Omhändertagande

Frihetsberövande

Omhändertagande

LVU

Gripande

Anhållande

Häktning

Fängelse

Rättspsykiatrisk vård

Omhändertagande kan vara dels tillfälligt frihetsberövande av person eller beslag av egendom, sanktionerat isvensk lag.Omhändertagande kan utförs av poliser, skyddsvakter och ordningsvakter för att förhindra brottslighet eller då enperson på något sätt är oförmögen att ta hand om sig själv.

Omhändertagande 59

Omhändertagande av personJämför gripande.

Omhändertagande av egendomKörkort kan omhändertas, även skadat eller sjukt djur. En personakt kan omhändertas enligt 7 kap 5 §Socialtjänstlagen.[1] Där personakt innebär en samlad dokumentation om person eller ärende.[2] Ett exempel ärpatientjournal.

Lagar• Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.[3]

• Polislag (1984:387)[4]

• Föräldrabalk (1949:381)[5]

• Brottsbalk (1962:700)[6]

• Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga[7]

• Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter[8]

• Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall[9]

• Socialtjänstlag (2001:453)[1]

• Smittskyddslag (2004:168)[10]

• Skyddslag (2010:305)[11]

• Järnvägslag (2004:519)[12]

Referenser[1] https:/ / lagen. nu/ 2001:453#K7P5[2] ne.se/personakt (http:/ / www. ne. se/ personakt)[3] https:/ / lagen. nu/ 1976:511[4] https:/ / lagen. nu/ 1984:387#P10a[5] https:/ / lagen. nu/ 1949:381#K21P4[6] https:/ / lagen. nu/ 1962:700[7] https:/ / lagen. nu/ 1990:52#P6[8] https:/ / lagen. nu/ 2007:1150#P11[9] https:/ / lagen. nu/ 1988:870#P13[10] https:/ / lagen. nu/ 2004:168[11] http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 20100305. htm[12] http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 20040519. htm

Kroppsvisitation 60

KroppsvisitationKroppvisitation är ett tvångsmedel enligt svensk rätt.Enligt 2 kap 6 § regeringsformen är det en grundläggande fri- och rättighet för svenska medborgare att vara skyddadmot kroppsliga ingrepp som kroppsvisitation.[1]

Detsamma gäller utlänningar som vistas i Sverige.Undantag från skyddet mot kroppsvisitation finns i olika lagar.

RättegångsbalkenBegreppet kroppsvisitation definieras i 28 kap 11 § rättegångsbalken.[2]

Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket ochandra föremål som någon har med sig.

Kroppsvisitation får endast ske av person som kan misstänkas för brott som kan medföra fängelsestraff• för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar eller• för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om• förverkande.[3]

Annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får kroppsvisiteras, om det finns synnerlig anledning att antaatt det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller att det annars är av betydelse förutredningen om brottet.

PolisEn polisman som med laga stöd griper eller frihetsberövar någon får enligt 19 § polislagen kroppsvisitera någon iden utsträckning som är nödvändig1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas om hand, eller2. för att hans identitet skall kunna fastställasEn polisman får också kroppsvisitera någon för att söka efter vapen eller brottsverktyg eller föremål som kan antasbli förverkade.[4]

Tull och KustbevakningTjänstemän vid Tullen och Kustbevakningen har samma befogenheter som polismän att utföra kroppsvisitation påden som är misstänkt för brott.[5]

Dessutom får får tulltjänsteman visitera personer vid in- och utresa från Sverige för att söka efter egendom som kantas i beslag på grund av brott. En chefstjänsteman vid tullverket kan också besluta om "särskild kontroll". Detinnebär kroppsvisitation av alla resande som anländer med ett visst transportmedel eller under en viss tidsperiodanländer eller avreser från en viss ort. Särskild kontroll får genomföras endast om1. det finns misstanke om grov smuggling eller grov narkotikasmuggling men det2. saknas tillräckligt med information för att kunna peka ut en enskild person.[6]

Kroppsvisitation av kvinnor får inte genomföras eller bevittnas av andra än kvinnor, läkare eller legitimeradesjuksköterskor.[7]

Kroppsvisitation 61

DomstolEnligt lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol kan domstolens chef eller annan lagfaren domare beslutasom säkerhetskontroll i en domstol eller vid en särskild rättegång.Detta är vanligt i mål där det finns en särskild hotbild.Polis och ordningsvakter får då visitera besökare för att leta efter "vapen och andra föremål som är ägnade attkomma till användning vid brott".Kroppsvisitation som är av mera väsentlig omfattning ska verkställas i enskilt rum och om möjligt i vittnes närvaro.Kroppsvisitation får verkställas eller bevittnas endast av person, som är av samma kön som den som visiteras, omundersökningen inte sker genom metalldetektor eller liknande anordning.[8]

Den som vägrar underkasta sig visitationen får inte komma in i de lokaler som omfattas av säkerhetskontrollen.Rättens ledamöter, advokater och åklagare omfattas inte av kravet på kroppsvisitation.

Sjöfarts- och luftfartsskyddEnligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. kan vissa anläggningar, områden, fartygeller luftfartyg förklaras som skyddsobjekt.Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäranav den som bevakar skyddsobjektet• uppge namn, födelsetid och hemvist,• underkasta sig kroppsvisitation som inte avser brev eller annan enskild handling och finna sig i undersökning av

fordon, fartyg och luftfartyg.[9]

Kroppsvisitation, som är av mera väsentlig omfattning, skall såvitt möjligt genomföras inomhus i ett avskilt rum ochi vittnes närvaro.Kroppsvisitation av kvinnor får inte utan synnerliga skäl genomföras eller bevittnas av andra än kvinnor, läkare ellerlegitimerade sjuksköterskor. Ytlig kroppsvisitation som bedöms nödvändig av säkerhetsskäl och som endast avsersökande efter vapen eller andra farliga föremål får dock genomföras i annan ordning.[10]

Över kroppsvisitationer, tillfälliga omhändertaganden och beslag skall föras protokoll som anger skälen för åtgärdenoch vad som förekommit vid dess genomförande.[11]

Häkten och kriminalvårdsanstalterEnligt lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. får kroppsvisitation ske av den som häktatseller anhållits - om det inte är uppenbart onödigt - för att söka efter föremål som han eller hon inte får inneha.[12]

Dessutom får det utföras kroppsvisitationer under den tid personen vistas där för att leta efter otillåtna föremål.Dessa kroppsvisitationer kan ske stickprovsvis eller efter till exempel permission, besök eller om det finns anledningatt tro att personen har otillåtna föremål. Personer, till exempel anhöriga, som besöker häkten ellerkriminalvårdsanstalter kan tvingas att genomgå kroppsvisitation innan de får tillträde.

Kroppsvisitation 62

Isolerade enligt smittskyddslagenEnligt smittskyddslagen (2004:168) kan person, som ska isolera enligt 1 eller 3 §§,[13] kroppsvisiteras för kontroll avatt den isolerade inte bär på sig1. narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om

förbud mot vissa hälsofarliga varor,[14]

2. sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,[15]

3. injektionssprutor eller kanyler som kan användas för insprutning i människokroppen,4. andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, eller5. annan egendom som kan skada honom eller henne själv eller någon annan eller vara till men för ordningen på

vårdinrättningen.[16]

Särskild utlänningskontrollEnligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll kan förvar av utlänning beslutas. Säpo svarar för att sådantbeslut verkställs. För dem som tagits i förvar gäller samma regler som för häktade.[17]

Offentliga tillställningarEnligt 2 kap 32 § ordningslagen (1993:1617) får en polisman genomföra kroppsvisitation vid en offentlig tillställningeller en allmän sammankomst för att söka efter spritdrycker, vin eller starköl. Kroppsvisitation får vidtas endast omdet finns anledning att anta att den som skall visiteras medför sådana drycker till tillställningen.[18]

"Skyddsvisitation"Skyddsvisitation är en benämning på en typ av enklare kroppsvisitation som utförs av säkerhetsskäl. Rätten att utföraskyddsvisitation regleras i polislagen. I 19 § står:

"En polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning tillingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand [...]"

Skyddsvisitationen är alltså bara till för att hitta farliga föremål och den får inte göras mer omfattande än vad syftetkräver. Vanligtvis innefattar den att man känner utanpå kläder och tittar och känner i fickor. Sådana föremål sompåträffas och som kan vara farliga får tas ifrån personen.Även andra än polismän får utföra en kroppsvisitation/skyddsvisitation enligt polislagen 19 §. Enligt 29 § gällersamma regler för alla som med laga stöd utför ett frihetsberövande eller avlägsnande. Det kan alltså vara tull- ochkustbevakningstjänstemän, skyddsvakter eller ordningsvakter. Även privatpersoner kan utföra denna typ av visitationom det gjort ett så kallat "envarsgripande" enligt rättegångsbalkens 27 kapitel 4 §.[19]

Kroppsvisitation 63

KroppsbesiktningEn kroppsvisitation omfattar sådant som en person bär med sig och på sig, alltså kläder och lösa föremål. Om manundersöker kroppen utvändigt eller invändigt kallas det kroppsbesiktning. Det kan vara att undersöka munhåla ellerändtarm. Även att ta prover som urinprov, blodprov eller DNA är kroppsbesiktning.

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1974:152#K2P6[2] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K28P11S3[3] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K28P11[4] https:/ / lagen. nu/ 1984:387#P19[5] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P27[6] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P28[7] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P29[8] https:/ / lagen. nu/ 1981:1064#P9[9] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P10[10] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P15[11] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P16[12] https:/ / lagen. nu/ 1976:371#P2[13] https:/ / lagen. nu/ 2004:168#P1[14] https:/ / lagen. nu/ 1999:42[15] https:/ / lagen. nu/ 1991:1969[16] https:/ / lagen. nu/ 2004:168#P14[17] https:/ / lagen. nu/ 1991:572#P8a[18] https:/ / lagen. nu/ 1993:1617#K2P32[19] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#k27P4

Se även• Visitationsrum• Kroppsbesiktning• Husrannsakan

Kroppsbesiktning 64

KroppsbesiktningKroppbesiktning, tvångsmedel som svensk polis har rätt att använda i vissa situationer.Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov frånmänniskokroppen och undersökning av sådana prov. En kroppsbesiktning får inte utföras så att den undersökteriskerar framtida ohälsa eller skada.Regler om kroppsbesiktning finns bland annat i rättegångsbalken. I 28 kap rättegångsbalken föreskrivs:"2 § För eftersökande av den som skall gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätteneller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får husrannsakan företas hos honom, eller hos någon annanom det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där. Detsamma gäller i fråga om en tilltaladsom söks för delgivning av stämning eller kallelse till förhandling, om försök till delgivning har misslyckats ellerbedöms som utsiktslösa.12 § Den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, får kroppsbesiktigas för ändamål somanges i 11 § eller enligt bestämmelserna i 12 a §. I den omfattning och för det ändamål som anges i 12 b § får ocksåen annan person kroppsbesiktigas.Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov frånmänniskokroppen och undersökning av sådana prov. En kroppsbesiktning får inte utföras så att den undersökteriskerar framtida ohälsa eller skada.Den som skall kroppsbesiktigas får hållas kvar för ändamålet upp till sex timmar eller, om det finns synnerliga skäl,ytterligare sex timmar."Kroppsbesiktning kan även ske genom tagande av salivprov."12a § Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov får ske på den som skäligen kan misstänkas för ett brott påvilket fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet avanalysen i det DNA-register eller det utredningsregister som förs enligt polisdatalagen (1998:622).12b § Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov får ske på annan än den som skäligen kan misstänkas för ettbrott, om1. syftet är att genom en DNA-analys av provet underlätta identifiering vid utredning av ett brott på vilket fängelsekan följa, och 2. det finns synnerlig anledning att anta att det är av betydelse för utredningen av brottet.Analysresultatet får inte jämföras med de uppgifter som finns registrerade i register som förs enligt polisdatalagen(1998:622) eller i övrigt användas för annat ändamål än det för vilket provet har tagits.Första stycket gäller inte den som är under 15 år."Kroppsbesiktning får endast göras• om skälig misstanke för ett brott som kan ge fängelsestraff föreligger• om visitationen kan ha betydelse för utredningen av brottet• om skälen för den överväger det intrång som åtgärden innebär för den som är misstänkt• om den kan ske utan att skada eller påföra framtida ohälsa• i ett avskilt rum och ska genomföras av läkare eller av polis med ett vittne• mot en kvinna av en annan kvinna, läkare eller sjuksköterskaKälla: Aftonbladet-faktaruta [1]

Kroppsbesiktning 65

Se även• Utandningsprov

Referenser[1] http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/ article7141009. ab

HusrannsakanHusrannsakan är en form av undersökning som används av polis och liknande utan medgivande från den eller desom berörs. Husrannsakan är en undersökning av en sak eller plats, till skillnad mot en kroppsvisitation som är enundersökning av en person. Syftet är att polisen skall kunna bereda sig tillträde till ett utrymme för att ex. säkrabevisning.

SverigeI Sverige kan polis och tull göra husrannsakan. I svensk grundlag finns ett skydd mot husrannsakan, 2 kap. 6 §regeringsformen (RF). Skyddet mot husrannsakan kan enligt kapitel 2. 12 § RF begränsas endast för att tillgodoseändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och som får anses nödvändiga med hänsyn till det ändamålsom har föranlett den (proportionalitetskrav). Europakonventionen innehåller också bestämmelser till skydd förprivatlivet och det egna hemmet, och myndigheterna har endast rätt att göra avsteg från dessa individens rättigheterför att uppnå särskilda mål, vilka anges i artikel 8 i konventionen. Grundlag och Europakonventionen får brytasendast genom av riksdag och regering stiftade lagar.Regler om hur en husrannsakan får gå till finns i bl.a. i polislagen och rättegångsbalken.Beslut om husrannsakan fattas av åklagaren/tullåklagaren, förundersökningsledare inom polisen/tullen eller avenskild polisman om det är akut (fara i dröjsmål). En vanlig missuppfattning är att polisen måste ha ett skrivetdokument att visa upp; så är inte fallet.

USAI amerikansk rätt begränsas polisens möjlighet att göra husrannsakan genom konstitutionens fjärde tillägg. Där måstepolisen kunna förete en husrannsakansorden (eng. search warrant).

Externa länkar• Polislag (SFS 1984:387) (lagen.nu [1] • Riksdagen [2])

Referenser[1] https:/ / lagen. nu/ 1984:387[2] http:/ / riksdagen. se/ webbnav/ index. aspx?nid=3911& bet=1984:387

Avlyssning 66

AvlyssningAvlyssning är att i hemlighet ta del av andras samtal, ofta med dolda mikrofoner eller andra tekniska hjälpmedel. Envanlig form som ofta nämns är telefonavlyssningen som kan ske antingen vid en av telefonerna eller någonstans påvägen, till exempel i en telefonväxel, i en telestation eller hos teleoperatören. Även internettrafik kan avlyssnas,inklusive e-post och chat.Hemlig teleavlyssning innebär att telefonsamtal eller meddelanden till eller från ett telefonnummer, en kod ellerannan teleadress, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet imeddelandet.

SverigeHemlig teleavlyssning får användas vid förundersökning angående• brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,• försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om sådan gärning är belagd med straff eller• annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två

år.[1]

Den 2008 beslutade så kallade "FRA-lagen" medger laglig avlyssning.Olovlig avlyssning är straffbelagd i 4 kap 9a § Brottsbalken.[2]

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P18[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K4P9a

Se även• Hemlig rumsavlyssning• Signalkontroll• Radiopejling• Posthemlighet

Beslag 67

BeslagFör andra betydelser, se Beslag (olika betydelser).

Beslag är ett ett tvångsmedel som i Sverige kan användas när misstanke om brott föreligger.[1]

Beslag kan bland annat läggas på föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott eller avhäntsnågon genom brott får tas i beslag.Vid mycket allvarliga brott där fängelse på sex år ingår i straffskalan kan beslag också läggas på sådant som blivitutbyte av brottet. Bland de brottsbalksbrott där detta kan ske märks• människohandel [2] , koppleri, grovt ocker, grov olovlig befattning med falska pengar eller grovt dobbleri,• narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller olovlig befattning med narkotikaprekursorer enligt 3

b § första stycket samma lag,• dopningsbrott enligt 3 § första stycket lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller grovt

dopningsbrott enligt 3 a § samma lag,• narkotikasmuggling enligt 6 § första stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling, eller• människosmuggling enligt 20 kap. 8 § första stycket utlänningslagen (2005:716) eller organiserande av

människosmuggling enligt 20 kap. 9 § första stycket samma lag.[3]

Med utbyte av brott avses det personen förtjänat på sin brottsliga verksamhet. Påträffas till exempel en stor summapengar hemma hos en sjukpensionär, som varit bordellmamma och som därför misstänks för för grovt koppleri, såkan pengarna tas i beslag i avvaktan på rättegången då sannolikt pengarna kommer att förklaras förverkade.Beslag får endast beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som beslaget innebär.Denna så kallade proportionalitetsprincip har prövats av Hovrätten över Skåne och Blekinge i Mål Ö 107-05.[4]

Beslag kan läggas på skriftlig handling. Detta får inte ske om den innehåller något som personen inte får höras omsom vittne enligt 36 kap 5 § rättegångsbalken.NJA 1990 s 537 visar på hur avvägningen kan ske mellan sådant som kan tas i beslag och sådant som inte får tas ibeslag.[5]

Den som med laga rätt griper misstänkt må lägga beslag på föremål som därvid påträffas.Beslag av föremål kan göras oberoende av vilket brott det är• Oo det på goda grunder kan antas att föremålet har betydelse för utredning om brott till exempel som bevis eller

ledtråd i spanings- eller utredningsverksamheten eller• om det troligen avhänts någon genom brott eller• om det kan antas vara förverkat på grund av brott.Ett föremål kan antas vara förverkat på grund av brott om det har använts som hjälpmedel vid brott. Det kan varafråga om ett typiskt brottsverktyg, som dyrk, knogjärn, sedelpress eller har skapats genom brott till exempel falskasedlar.Verkställs beslaget av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren skall anmälan skyndsamt göras tillhonom, som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.[6]

Beslut om beslag kan överklagas. NJA 1993 s 178 är ett exempel på beslag beslutat av åklagare.[7]

Beslag 68

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P1[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K46P1aS4[3] https:/ / lagen. nu/ 2005:716#K20P8[4] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2005:5[5] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1990s537[6] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P4S3[7] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1993s178

Kriminalvården 69

Kriminalvården

Kriminalvården

Departement Justitiedepartementet

Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet

Kommun Norrköping

Län Östergötland

Organisationsnummer 202100-0225

Myndighetschef Inga Mellgren, tf generaldirektör

Instruktion SFS 2007:1172 [1]

Webbplats www.kriminalvarden.se [2]

Kriminalvården, tidigare Kriminalvårdsverket, det statliga verk som sedan kriminalvårdsreformen 1974 handharsvensk kriminalvård och därmed verkställande av straff. Kriminalvården består av huvudkontoret och 6 regionersamt transporttjänsten med stab i Norrköping.

HistorikKriminalvårdsverket var tidigare flera myndigheter.Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket, från 1859 Fångvårdsstyrelsen, sedermeraKriminalvårdsstyrelsen, började sin verksamhet den 3 februari 1825. Fram till 1998 utgjorde varje anstalt, häkte ochfrivårdskontor en egen myndighet på lokal nivå. År 1998 ersattes dessa drygt 140 myndigheter av lokalakriminalvårdsmyndigheter. Kriminalvårdsstyrelsen var central förvaltningsmyndighet för kriminalvården ochchefsmyndighet för de 35 lokala kriminalvårdsmyndigheterna (2005) och Transporttjänsten.Genom en reform som genomfördes den 1 januari 2006 avvecklades de lokala kriminalvårdsmyndigheterna,Transporttjänsten och Kriminalvårdsstyrelsen och en ny myndighet, Kriminalvården, inrättades.[3]

Kriminalvården 70

HuvudkontoretHK är den centrala ledningen inom kriminalvården. HK finns i Norrköping. Föregångaren till HK och KVSinrättades 3 februari 1825 och gick under beteckningen Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket[4] ,med säte på Långholmen, Stockholm. Den bytte 1859 namn till Fångvårdsstyrelsen.

Kriminalvårdens generaldirektörer

Fångvårdsstyrelsen

• (?) Gustaf Fridolf Almquist• 1855, feb-maj Louis de Geer (tf)• 1910 - 1927 Viktor Almquist• 1960 - 1970 Torsten Eriksson

Kriminalvårdsstyrelsen

• 1970 - 1987 Bo Martinsson• 1987 Ulf Larsson (avgick sedan Stig Bergling avvikit under permission)• 1987 - 1994 Björn Weibo• 1994 - 2003 Bertel Österdahl• 2003 - 2004 Lena Häll-Eriksson (avgick sedan ett stort antal rymningar gjorts från anstalter med hög

säkerhetsklassning)• 2004 - 2011 Lars Nylén• 2011 juli - tf Inga Mellgren

Kriminalvårdens författningssamlingKriminalvårdens författningssamling består av föreskrifter ock allmänna råd [5].

FrivårdenFrivården ansvarar för övervakning av villkorligt frigivna, personer dömda till skyddstillsyn, samhällstjänst ochintensivövervakning. Frivården utför också ett stort antal personutredningar varje år. Det är tingsrätterna i Sverigesom begär att frivården utför denna uppgift. Frivården genomför även en lång rad av påverkansprogram, exempelvisPrism, One to One, Prime for life, ROS, BSF, ART, IDAP, med flera. Det krävs stor kompetens för att arbeta somfrivårdsinspektör. Man måste både ha förmåga att motivera, skapa tillit, påverka och hjälpa. Samtidigt är man äventvungen att klara av att sätta gränser och stå upp för ett rättsäkert agerande. Som frivårdsinspektör bör du ha en godförmåga att kunna samverka med socialtjänst, landsting samt andra vårdgivare. Många frivårdsinspektörer ärsocionomer, beteendevetare, jurister eller samhällsvetare.

TjänstedräktKriminalvårdens personal i klientnära arbete bär tjänstedräkt, i dagligt tal kallad uniform. Uniformerna består i grund av en ljusare blå skjorta med mörkblå slips, slipsen har kriminalvårdens vapen med en röd linjer över och under, mörkblå byxa samt mörka skor. Kriminalvården tjänstedräkt består även i en mörkblå pikétröja, en stickad tröja (kallad Nato-tröja), slipover och pullover samt polotröja. Som ytterkläder finns jacka, vindjacka och parkas. Kriminalvårdspersonalen kan även till tjänstedräkt bära kavaj och långrock (vanligtvis vid speciella tillfällen). Tjänstedräkten är uppmärkt med kriminalvårdens vapen mot svart bakgrund på vänster arm. Till tjänstedräkten bär kriminalvårdens personal namnbricka där namn samt befattning anges. Till tjänstedräkten kan även viss utrustning bäras, till exempel batong, handfängsel, pepparspray och kommunikationsradio. Personal som tjänstgör vid frivården

Kriminalvården 71

bär inte tjänstedräkt.

Kriminalvårdens befattningar

KriminalvårdareDen vanligaste befattningen inom kriminalvården är kriminalvårdare, det vill säga den del av personalen som jobbarnärmast klienterna (de intagna) i anstalt. Kriminalvårdaren kan ha varierande arbetsuppgifter och kan både jobbamed säkerhets- och tillsynsuppgifter, vilket är vanligast, men även med behandlande arbetsuppgifter(programverksamhet).Kriminalvården har de senaste åren gått från att vara en ganska "platt" organisation till en organisation med klarbefälsordning. En kriminalvårdare kan därför bli utsedd till att ha ett funktionsansvar som någon typ av befäl,exempelvis vakthavande befäl eller larmchef. Detta är en återgång till en tidigare organisationsform, då medbefälsgraderna övertillsynsman och tillsynsman.

Vakthavande befälVakthavande befäl är lik polisens vakthavande befäl och fungerar som operativ chef eller arbetsledare. Det är ävendenna person som har högsta befälet på landets slutna enheter under icke kontorstid. Vakthavande befäl har tilluppgift att fatta beslut gällande placeringar, säkerhetsfrågor och säkerhetsarbete.

LarmchefLarmchef är, som namnet antyder, chef vid larm. Larmchefen är det vakthavande befälets förlängda arm och har tilluppgift att verkställa de beslut som vakthavande befäl tar vid en incident. Larmchefen motsvarar polisens insatschef,det vill säga den som leder och fördelar arbetet på incidentplatsen. På incidentplatsen är det endast larmchefen somhar befälet och denne tar endast order av vakthavande befäl.

ProgramledareProgramledare är den person som leder den programverksamhet där de intagna rehabiliteras eller får hjälp med sinaproblem. Kriminalvården har flera olika behandlingsprogram, innehållande allt från behandling för missbruk tillhjälp med våldsbenägenhet.

ProduktionsledareProduktionsledare är de personer som ansvarar och leder arbete i den produktion som kriminalvården har, seKrimprod.

FrivårdsinspektörHandläggare i Frivården av klientärenden.

KriminalvårdsinspektörKriminalvårdsinspektör är den person som är chef för en enhet (anstalt, häkte eller frivård) eller chef för en del av enenhet, det vill säga en eller flera avdelningar. Kriminalvårdsinspektören har ansvar både för de intagna och förpersonalen men jobbar även med verksamhetsplanering och organisationsfrågor för den enhet han eller hon är chefför. Kriminalvårdsinspektören kan även ha speciella arbetsuppgifter, såsom ansvarig för säkerheten vid en enhet ochkallas då kriminalvårdsinspektör, säkerhet. Detta kan innebära personalansvar för säkerhetspersonal och oftast är dåkriminalvårdsinspektören chef över de vakthavande befälen. Kriminalvårdsinspektör förkortas kvinsp inomkriminalvården.

Kriminalvården 72

KriminalvårdschefKriminalvårdschef är den person som är chef för ett lokalt verksamhetsområde. Ett verksamhetsområde är vanligtvisgeografiskt bundet till en stad, där kriminalvårdschefen kan ha en eller flera enheter under sig. Är det en större enhet,som till exempel Anstalten Kumla, har kriminalvårdschefen oftast bara den enheten under sig. Kriminalvårdschefförkortas KVC inom kriminalvården.

RegionchefRegionchef är en person som är chef för en av kriminalvårdens sex regioner. Dessa är region syd, mitt, öst, väst, nordoch Stockholm. Regionschefen har en stab med olika experter som har till uppgift att dels vara enheterna ochverksamhetområdena behjälpliga inom sitt specialområde men även att följa upp och se till att uppgifter som ges avhuvudkontoret eller regionskontoret verkställs. I regionskontorets stab finns det experter såsom personal-,rättsvårds-, programexpert med mera, men även personer med titeln inspektör, exempelvis säkerhetsinspektör. Desenare ska inte förväxlas med kriminalvårdsinspektör, då säkerhetsinspektören inte har någon enhet under sig ellernågot personalansvar.

GeneraldirektörGeneraldirektörens stab, huvudkontoret, har samma struktur som regionernas staber men mer omfattande, samt andraarbetsuppgifter. Huvudkontoret är uppdelat i enheter som har chefer, experter och handläggare. Se även lista medinnehavare av befattningen.

ÖvrigaUtöver de befattningar om nämnts ovan har kriminalvården även administrativ personal som kanslister,personalassisteneter, ekonomiassistenter med flera. Det finns även befattningar som kock, lärare, studieledare,lokalvårdare, fastighetstekniker samt utbildare på kriminalvårdens personalutbildningsenheter, KRUT.

Se även• Kriminalvårdens insatsstyrka

Källor[1] http:/ / lagen. nu/ 2007:1172[2] http:/ / www. kriminalvarden. se/[3] ”Prop. 2004/05:176.” (http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 04/ 96/ 02/ 3264e41d. pdf). .[4] ”Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket 1825-1859” (http:/ / nad. ra. se/ archive_index.

aspx?id=a097449b-9ab7-11d5-a700-0002440207bb& s=Balder). .[5] http:/ / www. kriminalvarden. se/ sv/ Om-Kriminalvarden/ Lagar-foreskrifter/ Foreskrifter-och-allmanna-rad/

Externa länkar• Kriminalvårdens officiella webbplats (http:/ / www. kriminalvarden. se/ )

Straff 73

StraffFör straff i sport, se sportstraff.

Ett straff är i juridik en laga påföljd för brott och i religionen följden av en begången synd (Guds straff).Även i sport och idrott förekommer straff, se sportstraff, till exempel då ishockeyspelare begår regelbrott. Enorganisation kan använda disciplinåtgärder enligt överenskomna regler.I vanligt talspråk är straff sådant klander, tuktan, lidande med mera, som någon tillfogar någon annan för en oförrätt,som hämnd eller som uppfostran (se även bestraffning, pennalism).Det finns internationella konventioner som uttrycker regler för rättsväsen och människors rättigheter med avseendepå straff. Dessa bildar ramverket för den rättsetik som gäller tämligen globalt. Mot stater som bryter motinternationella resolutioner, konventioner och överenskommelser tillgrips i idealfallen sanktioner.I Sverige indelas brottspåföljder i straff (enbart fängelsestraff och böter) och övriga påföljder.[1]

Allmännare avses alla samhällets (överhetens) åtgärder mot en som dömts skyldig till en brottslig gärning medanledning av brottet. Som begreppet definieras i Sverige är straffet en angelägenhet mellan individ och samhälle(eller överhet) och inte mellan individer. Sådant som berör gärningsmannens moraliska och andra skulder tillbrottsoffer eller deras anhöriga kan vara skäl för åtal men inbegrips inte i brottspåföljderna, fastän skadeståndutdöms och fastställs av domstol och besöksförbud kan meddelas.I juridiska sammanhang råder i Sverige större restriktivitet inför att använda ordet "straff" än i många andra länder.Globalt sett är straffbegreppet i regel en synonym till brottets alla sanktionerade påföljder, även ersättning för skadatvå individer emellan. Legala straff är då följaktligen alla de brottspåföljder, ersättningar och individuellabrottspreventioner som sanktionerats av de styrande.Med "brott" avses nedan såväl fullbordade brott som andra brottsstadier och former av delaktighet.

Brottspåföljder

Modellfängelse, Port Arthur i Tasmanien, Australien

Med straff i juridisk mening menas i regelbrottspåföljderna frihetsberövande ellerböter. Villkorlig dom var förr ett svensktstraff men räknas numera till övrigapåföljder. I Sverige anges de flestabrottspåföljderna förutom civilrättsliga mål iBrottsbalken. Liknande explicitapåföljdsangivelser förekommer i de flestaländer: för att ett samhälle ska ansesuppfylla kraven på rättssäkerhet ska straffvara förutsägbara och rättvisa.

Den vanligaste formen av frihetsberövandestraff är fängelsestraff. Detta gäller vare sigbrottstypen finns rubricerad inom civil-,straff- eller internationell rätt. Fängelsestraffkan utfästas på viss tid eller på livstid. Straffpå viss tid ska vara tidsbestämt vid utdömandet. Straffets grad ska stå i

Straff 74

En engelsk stupstock, London Dungeon

proportion till brottets svårighetsgrad,uppsåt och eventuella andra orsaker som kananses vara förmildrande. Brottspåföljderanges därför med en strafflatitud, en skalafrån lägsta verkställighetsgrad till högsta förspecificerade brott. Andra, ringareberövanden eller inskränkningar av friheten(tvångsåtgärder) som utdöms för civila brottkan vara skyddstillsyn, samhällstjänst, ochintensivövervakning med fotboja.

Besöksförbud är en preventiv åtgärd somnär det är aktuellt ofta meddelas i anslutningtill ett brott, och är i strikt mening ingetstraff.

Kroppsstraff

Stater kan även besluta att frysa en människas tillgångar ibrottspreventivt syfte, vilket kan anses vara ett slags straff.

I Brottsbalken 36 kap finns regelverket för förverkande av egendomför svenska förhållanden.[2]

Den vanligaste formen av ekonomiskt straff är böter, som tillfallerstaten och skiljer sig från skadestånd som betalas till offret. Böter kan iSverige utdömas i form av dagsböter och penningböter och företag kanbli skyldiga att betala företagsbot.

Vissa straff berör individens förhållande till en stat och samhället, somtill exempel utvisning för utlänningar, landsförvisning för medborgareoch förlust av vissa eller alla medborgerliga rättigheter, (rösträtt medmera).

FN:s konventioner innehåller restriktioner mot dessa slags straff.[3]

I historien och ännu i vissa länder har andra former av straff använts.Fram till 1964 förekom straffarbete i Sverige och till omkring 1800kunde brottslingar bli fredlösa eller biltoga. Skamstraff har likasåpraktiserats, till exempel med skampåle. Fysiska straff är fortfarandevanligt globalt sett. Sådana straff kan vara spöstraff (avskaffades i

Sverige 1855), stympning och stening.

Fysiska och psykiska straff räknas som tortyr, vilket förbjöds internationellt 1984 genom Konvention mot tortyr ochannan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.[4]

Dödsstraff är förbjudet i fredstid i de länder som ratificerat FN:s Den internationella konventionen om civila ochpolitiska rättigheter från 1966 och dess tilläggsprotokoll utan reservationer. Historiskt och globalt sett har det varitden vanligaste strafformen.

Straff 75

Undantag från straff

Hammurabis lagar är världens äldsta kändalagkodex.

Inte alla människor straffas för brott. Immunitet, en praxis som funnitsi mer än 3 000 år, gäller ambassadörer och diplomater imottagarländerna, numera fastslaget i Wienkonventionen från 1961och som regel har alla statschefer full immunitet åtminstone i sitt egetland. Statschefen, statsministern, statsråd, riksdagsledamöter,diplomater och deras tjänstemän har immunitet i varierande grad iSverige. Immuniteten legitimeras bland annat genom att människormed centrala funktioner för samhället inte ska kunna utsättas förutpressning, och att den som inte kan leva upp till detta ansvar inte skaha en sådan position. Kritik har framkommit emot denna sedvänja ianslutning till att missbruk uppdagats.

Straff utdöms heller inte om rättssystemet inkluderar preskriptionstidför brott och den tiden löpt ut innan någon kunnat bindas vid brottet. ISverige har alla brott en preskriptionstid enligt 35 kap brottsbalken.[5]

I Sverige blir såväl pojkar som flickor straffbara vid 15 års ålder("straffmyndig").[6] Människor som är yngre kan inte straffas, oavsettom de kan bindas vid ett brott eller ej.

I Iran, som jämförelse, är straffåldern för flickor nio år och för pojkarfemton. Däremot kan de bli ekonomiskt ansvariga för skadestånd för något de gjort. I stället blir ofta föräldrar ellervårdnadshavare ansvariga för det.I de flesta länder, däribland Sverige, kan heller inte den straffas som vid tiden för brottet var otillräknelig, det villsäga gärningsmannen led av en allvarlig psykisk störning. Dessa gärningsmän får i stället rättspsykiatrisk vård enligt31 kap 3 § brottsbalken.[7]

Trots att någon kan bindas vid ett brott kan ibland påföljdseftergift ges och nåd. En gärning som i regel anses varabrottslig kan även befinnas försvarbar om gärningsmannen handlat i nödvärn eller i nöd. I krigstid kan vidare vissatillfälliga omtolkningar ske.

Straff 76

En zindan, ett traditionellt centralasiatiskt fängelse i början av 1900-talet. Fotot ärett av världens äldsta färgfotografier, taget av ryssen Sergej Prokudin-Gorskij

någon gång mellan 1909 och 1915.

Straffets objekt

I nästan alla samhällen är det självklart att seindividuella straff som den enda legitimaformen av straff i fredstid. Med det avses attgärningsmannen själv straffas för det brotthan eller hon begått. Globalt settförekommer kollektiva straff. Detta innebäratt en grupp straffas för en gärningsmanslagöverträdelser, till exempel genom att enby jämnas med marken för att en bybobegått ett mord på en person i en annan by. Ivissa kulturer och i historien förekommeräven ärftliga straff, fastän inget sådant straffär tillåtet idag. Sådana är ofta ett led i ensläktfejd.

När företag, organisationer och föreningarbegår en brottsling gärning, bär i många fallåtminstone en fysisk person ansvaret,

antingen genom sin position eller genom uppsåt. Oaktsamhetsbrott kan emellertid en juridisk person ställas tillansvar för. Straffet är då företagsbot eller förverkande.

Administrativa straffMed ett administrativt straff menas ett straff en myndighet kan ensidigt besluta utan en domstol. I Sverige och deflesta länder kan sådana straff överklagas till domstol i efterhand men det går inte i alla länder. Exempel på sådanastraff i Sverige: Indragning av körkort, skattetillägg, indragning av läkarlegitimation, avskedande. De brukar interäknas formellt som straff vilket möjliggör den summariska processen. För en drabbad som tagit en rättighet förgiven kan de vara ganska kännbara.I vissa länder kan man låsa in människor utan rättegång mycket länge. Det rör sig inte om rättsstater i så fall. I tillexempel Nazityskland fick Gestapo hålla folk fängslade obegränsad tid på en egen bedömning om personenspolitiska farlighet utan överklagandemöjlighet. I modern tid är Guantanamobasen ett bra exempel.

Ansvariga myndigheter

SverigeFör att någon rätteligen ska straffas, måste en brottsrubricering finnas i strafflagstiftningen; brottet måste varadefinierat som en missgärning mot den givna rätten vid tidpunkten för gärningen. Detta följer av den allmännalegalitetsprincipen[8] som i romersk rätt uttrycktes genom lagbudet "Nullum crimen sine lege" (inget brott utan lag).Till brottsrubriceringarna hör även den aktuella påföljden.Om talan väckts och ett brott kan bevisas, är det en domstol som fastställer straffet. Ofta överklagas domsbeslut tillen högre rättsinstans, se vidare Sveriges domstolsväsen. Kriminalvården är sedan den myndighet som bär ansvaretför straffverkställandet.

Straff 77

Översikt av straff och rättsväsen

Den första elektriska stolen. Den användes för att avrätta William Kemmler 1890

Folkrätten och de mänskliga rättigheternaavgör globalt och uttryckligt vilka former avstraff som inte är legitima och vad andrastater kan göra åt detta. Eftersom detförekommer att stater begår brott motmänniskor genom missbruk avrättssystemet, har det uppstått ett behov avatt internationella organisationer ser överrättskipningen i världen. Sådanaorganisationer är FN och dess organ,Europarådet med Europadomstolen ochfrivilliga organisationer som till exempelAmnesty International och Human RightsWatch.

Stater har som regel ett eget system medöversyn över sitt rättsväsen till vilketmänniskor kan klaga och göra anmälningar för rättsliga förfaranden. Först och främst förekommer högre rättsligainstanser vid vilket tidigare domar och beslut kan överklagas. I Sverige finns härutöver Justitieombudsmannen, somövervakar inhemska myndigheters utövanden, däribland domstolarna och Kriminalvården. Justitiekanslern har blandannat till uppgift att se över efterlevnaden av lagar och författningar samt att ta ställning till ersättning till den somsuttit orätt frihetsberövad.

Straffets legitimitet och ändamålStraff som företeelse anses generellt vara naturligt och förekommer i alla civilisationer. Men företeelsen legitimerasolika i olika samhällen; alla moderna rättssystem bygger på tanken att straffet ska ha ett syfte bortom sig själv.Absolut straffteori, att straffet legitimeras i och med att det är legalt eller i Immanuel Kants tradition att fången skavisat bättring och ånger, är numera ovanligt. Studiet av straffens legitimitet och ändamål kallas straffteori.I västvärlden är det vanligt att sätta juridiskt straff i relation till den dömdes rehabilitering eller resocialisering. Straffkan även legitimeras med att de förhindrar fortsatt brottsverksamhet av den dömde, förebygger och verkaravskrämmande på människor i riskzonen, är en vedergällning, och som återställelse eller reparation av skadan avbrottet (skadestånd med mera). Straff i de samhällen som brukar kallas "hederskulturer" har i relevanta fall drag avintentionen att återupprätta brottsoffrets förlorade anseende, människovärde eller självkänsla. Att motivera ettjuridiskt straff med vedergällning är inte vanligt i demokratier men förekommer som argument för till exempeldödsstraff. Hämndbegärets naturlighet och dess relevans för straffpåbud torde vara en av de mest kontroversiellafrågorna i straffteorin. Religiöst påbjudna straff, som förekommer i teokratier, legitimeras med att de är Guds vilja,sådan den uttolkas av de påstår att de företräder Gud.Det svenska påföljdssystemet bygger på en blandning av prevention (negativ prevention) och rehabilitering (positivprevention). Med juridisk terminologi har straff som ändamål att verka som allmänprevention (avskräckande syfte)och individualprevention (förhindra återfall). Den svenska Brottsbalken bygger på en filosofi som kallas "humanitärkriminalvård". När lagen tillkom var den allmänna trenden att anse att samhället delade skulden till individens brott,vilket påverkade straffbegreppet.Att straff har fått till funktion att rehabilitera brottsdömda kodifieras i ett par verk av poststrukturalisten och marxisten Michel Foucault, Folie et déraison och Surveiller et punir: Naissance de la prison. Foucault sysslar i den förra boken med att definiera galenskap: det är en form av oförnuft. Medlemmar av populationen, med Foucaults

Straff 78

ord, som anses oförnuftiga blir institutionaliserade, vilket skett sedan åtminstone 1500-talet. Som exempel tarFoucault upp brottslingar. I den senare boken gör Foucault en distinktion mellan "monarkistiska straff" (repressioner,tortyr, avrättningar) och "disciplinära straff". I moderna civilisationer, menar Foucault, används "disciplinära straff",där yrkesmän (psykologer, fångvaktare, etc) får makt över fångar och fängelset har till funktion att inskränka fångarsfysiska rörlighet: det är enligt Foucault ett fokus på det kroppsliga. Foucault talar även för att synen på fängelser skaersattas med en vårdande funktion, att vårda bort galenskapen att begå brott. Detta synsätt har implementerats i störreeller mindre utsträckning i de flesta västerländska samhällen.Ett annat motiv till rehabilitetstanken, är den kristna förbättringstanken. När cellsystemet infördes 1841 i Sverige,vilket innebar att fångar sattes ensamma i en cell, berodde det på att man ansåg att fångarna därmed skulle förhindrasfrån det okristliga inflytandet från andra kriminella. I fångvården spelade fängelsepredikanten en framträdande rollunder straffverkställandet, med söndagsgudstjänster, kristendomsundervisning, och biblioteksverksamhet. Oscar Ihade året före reformen författat Om straff och straffanstalter och där uttalat att fängelserna hade som uppgift att setill att fångar skulle återföras till samhället. Vid riksmötena 1841 och 1842 fick han stöd för sin tanke. 1916reducerades cellstraffet och 1946 avskaffades det helt, men tanken att fängelserna hade till uppgift att vårda levdekvar i andra verkställighetsformer.Med justitieminister Karl Schlyter väcktes debatten igen om begreppet vård i svenska straffrättsliga sammanhang. Ihans program från 1934, Avfolka fängelserna!, framlades åsikten att sinnesjuka och ungdomar inte borde sitta ifängelse, utan få vård och uppfostran av särskilda pedagoger. En central tanke var att ta hänsyn till brottslingarsmänniskovärde. Detta program formade idéerna bakom 1945 års lag om verkställighet av frihetsstraff och flera andralagar, som senare ledde till Sociallagarna och Brottsbalken. Sverige blev även därigenom ett föregångsland förhumanitär fångvård. Att dra en skarp linje mellan psykiskt sjuka och friska har dock i praktiken visat sig svårt.

Inom samtida samhällsvetenskapI flera scenarier i spelteori, bland annat fångarnas dilemma - liksom allt mer allmänt i samtida samhällsvetenskap -betonas vikten av bestraffningar för att kunna upprätthålla samarbete och förvalta gemensamma nyttigheter. Enomfattande samtida forskning betonar bestraffningens funktion i att uppmuntra till samarbete genom att avskräckafripassagerare från svek. Det gör det möjligt att undvika marknadsmisslyckanden, allmänningens tragedi och andraskadliga processer. På så sätt förbättrar bestraffningar det allmänna bästa.

Se även• Påföljd för brott i Sverige

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P3[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K36[3] Se artikel 13 och följande http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 06/ 57/ 07/ 15d0d9c8. pdf[4] http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 108/ a/ 69024[5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K35P1[6] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P6[7] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P3[8] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P1

Sveriges rättsväsen 79

Sveriges rättsväsenSveriges rättsväsen är en samlande benämning på dem, som ansvarar för rättsäkerhet och rättstrygghet.Det svenska rättsväsendet upprätthåller svensk lag bland annat genom att förebygga brott, utreda brott, verkställapåföljder samt ge stöd till brottsoffer.Domstolar och myndigheter är organiserade under justitiedepartementet. Totalt kostade det svenska rättsväsendet30,7 miljarder år 2007.[1]

Domstolarna utgör stommen i rättsväsendet. För Sveriges domstolar finns det en särskild administrativ myndighet,Domstolsverket, som lyder under regeringen.Rättsväsendet omfattar Polisen , Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket,Kustbevakningen samt Kriminalvården. Även andra myndigheter som Rättsmedicinalverket ochKronofogdemyndigheten har uppgifter inom rättsväsendet, liksom Brottsoffermyndigheten, som samlar och spriderinformation och forskningsresultat.Till rättsväsendet bör räknas Advokatsamfundet, som inte är en myndighet men har offentligrättslig ställning genomatt dess stadgar fastställts av regeringen enligt 8 kap rättegångsbalken.[2] Den som är misstänkt för ett allvarligt brottoch den som är frihetsberövad har alltid rätt att få en offentlig försvarare, i allmänhet en advokat, förordnad. För densom saknar ekonomiska möjligheter att ta till vara sin rätt finns möjlighet att få rättshjälp.[3]

När det gäller tvister mellan konsumenter och näringsidkare finns det en möjlighet för konsumenterna att vända sigtill Allmänna reklamationsnämnden.I Sverige förekommer det också att tvister inom näringslivet avgörs av skiljemän. Skiljeförfarandet är en form avprivat rättskipning. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut är ett av världens främsta institut för tvistermellan företag i västvärlden och företag i Kina, Ryssland, Ukraina, Kazakstan med flera länder. [4]

Kriminalvården är det statliga verk som handhar svensk kriminalvård och därmed verkställande av straff.Kontroll av myndigheterna utövas av Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och de centralaförvaltningsmyndigheterna.Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården granskar att arbetet inom de områden, som de hartillsyn över, bedrivs i överensstämmelse med uppdragen från riksdagen och regeringen.

Myndigheter inom det svenska rättsväsendet• Brottsförebyggande rådet (BRÅ)• Brottsoffermyndigheten• Domstolsverket• Ekobrottsmyndigheten• Gentekniknämnden• Justitiekanslern (JK)• Kriminalvården• Kronofogdemyndigheten• Rikspolisstyrelsen• Rättshjälpsmyndigheten• Rättsmedicinalverket (RMV)• Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)• Säkerhetspolisen (SÄPO)• Åklagarväsendet• Tullverket

Sveriges rättsväsen 80

• Kustbevakningen

Referenser

Noter[1] regeringens webbplats (http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 1912/ a/ 70938)[2] 8 kap. Rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K8))[3] http:/ / www. dom. se/ templates/ DV_InfoPage____741. aspx[4] http:/ / www. cci. se/ se/ Tjanster/ Skiljedomsinstitut/

Se även• Rikspolisstyrelsen• Domstolsverket• Svensk rätt• Svensk författningssamling• Sveriges rikes lag• Brottslighet i Sverige

Externa länkar• Det svenska rättsväsendet - en kort introduktion (Justitiedepartementet) (http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/

c4/ 05/ 71/ 541ecec6. pdf)• Åklagarväsendet (http:/ / www. aklagare. se/ )• Kriminalvården (http:/ / www. kvv. se/ )• Rättsmedicinalverket (http:/ / www. rmv. se/ )• Gentekniknämnden (http:/ / www. genteknik. se/ )• Brottsoffermyndigheten (http:/ / www. brottsoffermyndigheten. se/ )• Ekobrottsmyndigheten (http:/ / www. ekobrottsmyndigheten. se/ )• Sveriges Advokatsamfund (http:/ / www. advokatsamfundet. se/ templates/ StartPage. aspx?id=10)

Offentlig försvarare 81

Offentlig försvarareOffentlig försvarare är en jurist som får ersättning av allmänna medel för att ge rättsligt biträde till någon som ärmisstänkt för brott.

Sverige

Rätt till offentlig försvarareDen som är misstänkt för ett brott har rätt att anlita en försvarare som biträder honom eller henne underförundersökningen och inför domstolen.[1] Det finns emellertid inte någon absolut rätt att få ersättning av allmännamedel för kostnaden.Om den misstänkte är anhållen eller häktad, ska en offentlig försvarare alltid förordnas om den misstänkte begär det.Detsamma gäller för den som är misstänkt för ett brott med en minimipåföljd på sex månaders fängelse.Offentlig försvarare ska också utses• om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,• om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att

döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller• om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad

målet rör.[2]

En offentlig försvarare kan i dessa fall förordnas till och med mot den misstänktes vilja.[3] Den misstänkte kan åandra sidan bli tvungen att klara sig utan försvarare eller att själv betala för en privat försvarare även i fall då haneller hon kan komma att dömas till fängelse. När misstanken rör ett allvarligt brott utses emellertid så gott som alltiden offentlig försvarare.

Vem som utses till offentlig försvarareSom regel kan endast en advokat utses till offentlig försvarare. I undantagsfall kan även en annan jurist kommaifråga. Om den misstänkte har föreslagit någon, som är behörig att vara offentlig försvarare, ska den personenförordnas om det inte finns särskilda skäl mot det.[4]

De advokater som anmäler till domstolen att de ställer upp som offentliga försvarare tilldelas i allmänhet uppdragen iturordning i de fall där den misstänkte inte har något särskilt förslag eller domstolen bedömer att hans eller hennesbegäran inte kan beviljas. En åtalad som mister förtroendet för sin offentlige försvarare kan ansöka om att få en nyoffentlig försvarare utsedd. Någon absolut rätt att få försvararen utbytt finns dock inte. Den offentlige försvararensförordnande kan återkallas även av andra skäl, till exempel därför att det inte längre finns något behov av offentligförsvarare eller att han eller hon allvarligt misskött sitt uppdrag.[5]

Kostnaden för offentlig försvarareDen offentlige försvararen har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen får dock endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att försvararen har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av en timkostnadsnorm som regeringen fastställer. Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det. En offentlig försvarare får inte ta emot ersättning av den misstänkte annat än avseende tidsspillan och utlägg som inte omfattas av rätten till ersättning av allmänna

Offentlig försvarare 82

medel.[6]

Domstolsverket fastställer den taxa som ska tillämpas vid bestämmande av ersättningen i vissa fall (brottmålstaxan)samt meddelar föreskrifter om beräkning av ersättningen för tidsspillan.[7]

Den tilltalade är i princip skyldig att ersätta staten för kostnaden för offentlig försvarare, om han eller hon döms förbrottet. I regel är den tilltalade emellertid inte skyldig att betala mer än vad han eller hon skulle ha fått betala irättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619).[8] Betalningsskyldigheten ska alltså anpassas tillden tilltalades ekonomiska förhållanden. Det är inte ovanligt att hela kostnaden stannar på staten.

Källor[1] 21 kap. 3 § rättegångsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P3a)[2] 21 kap. 3 a § rättegångsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P3a)[3] Fitger, Rättegångsbalken, elektroniska utgåvan, under 21 kap. 3 a §.[4] 21 kap. 5 § rättegångsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P5)[5] 21 kap. 6 § rättegångsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P6)[6] 21 kap. 10 § rättegångsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P10)[7] Rättshjälp och taxor 2009 (http:/ / www. domstol. se/ Publikationer/ Rattshjalp_och_taxor/ rattshjalp_o_taxor_web_2009. pdf) s. 21–30[8] 31 kap. 1 § rättegångsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P1)

FörundersökningEn förundersökning är den undersökning som initieras när ett brott misstänks ha begåtts och som kräver vidareutredning. En förundersökning leds av en person, allt som oftast den åklagare som har fått fallet lottat på sitt bord.Han eller hon kallas då förundersökningsledare, FU. I 23 kapitlet, 3 § i rättegångsbalken[1] står:

"Har förundersökningen inletts av polismyndighet och är saken inte av enkel beskaffenhet, skall ledningen avförundersökningen avseende brottet övertas av åklagaren, så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet.Åklagaren skall också i annat fall överta ledningen när det är påkallat av särskilda skäl."

En förundersökningsledares arbete är att så noggrant som möjligt utreda ett brott och vara samordningsansvarig. Tillsin hjälp har förundersökningsledaren utredare på den eller de polismyndigheter som berörs.Förundersökningsledaren begär att vittnesmål ska inhämtas, att olika undersökningar ska göras (exempelvis påStatens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping), och så vidare. I sin roll som åklagare kanförundersökningsledaren också anhålla misstänkta. Därefter begär åklagaren hos tingsrätten att en misstänkt häktas.Av tingsrätten har förundersökningsledaren fått ett senaste datum då ett åtal måste vara inlämnat, vanligen 14 dagarefter en häktning. Om förundersökningsledaren inte anser att denna tid räcker till har förundersökningsledarenmöjlighet att begära förlängd åtalstid, en form av uppskov. I samband med detta kan förundersökningsledaren ocksåbegära att en eller flera misstänkta ska omhäktas, oftast för att man är rädd att de misstänkta ska försvårautredningsarbetet, men också av rädsla för att de misstänkta ska avvika. När förundersökningen är klar har åklagarenatt ta ställning till om han eller hon tycker att det insamlade materialet räcker för att lämna in ett åtal till berördtingsrätt.I sådant fall inlämnas en stämningsansökan och förundersökningsmaterialet - hela förundersökningen - blir offentlighandling och kan begäras ut (till självkostnadspris) av vem som helst. Det gäller även obduktionsbilder,ljudinspelningar och förhör. I vissa uppmärksammade fall, som med mordet på Anna Lindh, hemligstämplas enmindre eller större del av materialet.I de fall där den misstänkte gärningsmannen inte är straffmyndig det vill säga under 15 år när brottet begicksöverlämnas ärendet till de sociala myndigheterna.

Förundersökning 83

PersonuppklaringDen svenska polisen har etablerat termen personuppklarning för att i statistik kunna tydliggöra begreppet"uppklaring av brott". Personuppklaring innebär att person har bundits till brottet efter en förundersökning, men därminderåriga gärnignsmän inte ingår. Personuppklaringsprocenten definieras som antalet personuppklarade brottunder det aktuella året dividerat med antalet brott som anmälts samma år angivet i procent. Polisenspersonuppklaring första halvåret 2008 anses vara 15,6 procent.[2]

Fotnoter[1] "Lagtexten om förundersökningar" (http:/ / www. notisum. se/ RNP/ SLS/ LAG/ 19420740. htm#K23P3S1)[2] http:/ / www. polisen. se/ inter/ util/ nodeid=21434& pageversion=1. jsp?articleid=14041974

Externa länkar• Åklagarmyndighetens sida om förundersökningen (http:/ / www. aklagare. se/ Aklagarens-roll/

Forundersokningen/ ) (svenska)

• Brottsofferportalens sida om förundersökningen (http:/ / www. brottsofferportalen. se/ default. asp?id=1277&PTID=& refid=1280) (svenska)

• Brottsofferportalens sida om förundersökningen (http:/ / www. aklagare. se/ 131/ 139/ In-English/ ) (engelska)

FörundersökningsledareFörundersökningsledare är den person som leder en förundersökning angående misstanke om brott.En polis kan vara förundersökningsledare, men om det för det aktuella brottet föreskrivs mer än sex månadersfängelse skall åklagaren alltid vara förundersökningsledare.

Lagstiftande makt 84

Lagstiftande maktLagstiftande makt, legislativ makt, är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar. Somregel har ett parlament eller en kongress den lagstiftande makten, men i länder med common law har domstolar rättatt stifta lagar.I parlametariska statsskick är det denna instans som utser den verkställande makten, och är överställd regeringen. Iländer med presidentialism är den verkställande och den lagstiftande makten jämställda och oavhängiga varandra.

Montesquieus teoriDen lagstiftande makten är en av de tre maktinstanserna i den av Montesquieu grundade maktdelningsprincipen.Enligt Montesquieu finns ingen frihet i ett land om inte den lagstiftande makten skiljs från den verkställande makten,eftersom det väcker farhågor om att regenten eller senaten skulle författa tyranniska lagar.Eftersom lagarna ankommer folket borde det vara de som stiftade dessa, men då detta är omöjligt i stora stater, anserMontesquieu att folket kan välja representanter att avgöra vad de inte själva har möjlighet till. Att folket somkollektiv borde välja sina representanter är unikt för den lagstiftande makten i Montesquieus doktrin. Men även enaristokrati kan representera folket, anser Montesquieu. Om aristokratin skulle väljas på samma grunder som folket,skulle friheten bli deras slaveri. Därför, menar Montesquieu, är det bäst att aristokratin får en del av den lagstiftandemakten.Även om den lagstiftande makten inte har rätt att ta sig samma befogenheter som den verkställande, bör denkontrollera hur lagarna omsätts i praktiken av den dömande makten. De bör inte pröva specifika fall, menarMontesquieu, men dock klaga och ifrågasätta hur den dömande makten klarat av sina uppgifter — som ju bestäms avlagarna. Om den dömande makten misskött sig ska den ställas till svars inför aristokratin. Likaledes om denverkställande maktens armé misskött sig, ska den lagstiftande makten ha rätt att upplösa armén.Enligt Montesquieu var det bristen av en fungerande lagstiftande makt som fick Rom på fall.

Former av lagstiftande maktI de flesta fall består den lagstiftande makten av en eller flera kammare eller hus; församlingar där frågor diskuterasoch röstas om. Den lagstiftande makten är vanligen bikameral eller unikameral. När två kammare är helt separata,benämns de överhus eller senat och underhus eller nationalförsamling. I Sydafrika under apartheidregimen förekomtrikameralt system.I parlamentaristiska system är ofta underhuset det mäktigaste, men i presidentalism är husen jämställda ochoavhängiga. I federationer brukar typiskt överhuset representera delstaterna.

Lagstiftarnas maktHur mycket makt lagstiftarna har varierar kraftigt. I diktaturer där de behållt ett separat lagstiftande organ, har dennagått regimens vägar. Som regel ska den lagstiftande maktens beslut godkännas av den verkställande makten. I vilkafall som helst, är det den instansen som utför de nya bestämmelserna.Det tillkommer ofta den lagstiftande makten att godkänna krigsförklaringar och internationella överenskommelsersom den verkställande makten utfärdar och ingår. Även beslut om skatter kan falla på deras bord.

Lagstiftande makt 85

Källor• Charles de Secondat, Baron de Montesquieu, Om lagars anda

Se även• Dömande makt• Verkställande makt

Dömande maktDömande makt, judiciell makt, är den maktinstans som avgör lagars tillämpning, i form av utdömande av straff ochtvistlösning. I demokratier som bygger på Montesquieus maktdelningsprincip tillkommer den uteslutande ett landsdomstolsväsen.

Montesquieus doktrinIdén om att urskilja en dömande instans i maktbegreppet kommer från Montesquieus bok Om lagars anda. Han visardär att vad som kännetecknar absolutism är att i det statsskicket har regenten all makt, såväl den verkställande, somden lagstiftande och den dömande. Enligt Montesquie finns ingen frihet om inte den dömande makten separeras frånden verkställande och den lagstiftande, eftersom om den kombineras med den lagstiftande makten blir subjektets livutsatt för godtycke, och när den kombineras med den verkställande makten kan regenten använda domstolsväsendetför att utöva förtryck.Den dömande makten var den som först utkristalliserades ur de andra; redan under Montesquieus samtid hademonarkerna lämnat bort dessa befogenheter till domstolar, men han påpekar att sultanen i Turkiet innehade alla dessabefogenheter, samt att så även var fallet i republikerna i Italien, där det också enligt Montesquieus mening var merofritt än i de nordligare monarkierna. De olika republikerna uppvisade emellertid olikheter, som Venedig där denlagstiftande (consiglia), den verkställande (pregadi) och den dömande makten (quarantia) var åtskilda, men detillhörde samma organ, en senat, vilket var mycket ogynsamt för individens frihet.Montesquieu avvisade idén att den dömande makten skulle utgöras av samma personer som ingick i senaten. Tillskillnad från de andra maktinstanserna, borde den dömande makten bestå av folket, och i möjligaste mån ha sammarang som den åtalade. Maktinstansen borde bytas ut löpande under året, och deras uppgifter regleras i lag, så att entribunal inte hölls längre än nödvändigt. Den dömande makten skulle med andra ord inte tillkomma ett visst ämbeteeller statsmakten, menade Montesquieu, för det skulle skrämma medborgarna.Vidare förespråkade Montesquieu att den åtalade skulle ha rätt att välja sina domare.Orsaken att den dömande makten inte borde tillkomma statsmakten är enligt Montesquieu att den har att göra medindividens frihet, och staten endast borde verka på ett generellt plan, för den allmänna viljan.Idén till den tredelade makten har Montesquieu fått från Romerska republiken. Han menar att där tillkom dendömande makten folket, senaten, magistraterna, samt specifika domare. Prætorernas sätt att utöva sin dömande maktvar enligt Montesquieu exemplarisk, och det var där rättegångsordningen uppstod att en rättegång skulle behandla ettspecifikt brott åt gången.Den dömande makten är enligt Montesquieu egentligen en form av verkställande makt.

Dömande makt 86

Olika principer för dömande makt• I länder med common law som rättssystem, bildar rättsfall lag såsom rättspraxis, enligt stare decisis-principen.• I länder vilkas rättssystem utgörs av civil law, uttolkar den dömande makten lagar, men är åtminstone i teorin

förbjudna att stifta lagar.• Enligt det socialistiska rättssystemet är det den lagstiftande makten som uttolkar lagar, ofta genom att kongressen

är den högsta domstolsinstansen. Detta motiveras med att rätten är politisk och borde tjäna kommunismens idé.Till skillnad från common law bygger inte det socialistiska rättssystemet och civil law på den praxis som skapadesmed den romerska rätten.

Källor• Charles de Secondat, Baron de Montesquieu, Om lagars anda• motsvarande engelska artikel

Se även• Lagstiftande makt• Verkställande makt

Verkställande maktVerkställande makt, exekutiv makt eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslutoch upprätthåller lagar och ordning. Den verkställande makten åligger normalt en del av ett lands statschef eller dessregering. I ett företag ligger den hos den verkställande direktören.

Montesquieus teoriVerkställande makt som en av tre maktinstanser är en teori som grundades av Montesquieu i det att han pläderade förmaktdelningsprincipen. I den skiljer han mellan verkställande makt och högsta makt (supreme).I aristokratier, skriver Montesquieu, har en grupp aristokrater såväl den lagstiftande makten som den verkställande,vilket brukar organiseras i en senat.Eftersom folket inte på något sätt representeras i beslutsfattandet, är detta ett ofritt system. Monarkier, fortsätterMontesquieu, har en stor fördel framför republiker, eftersom monarken kan genomdriva sina beslut mer effektivt.Men i dess effektivitet kan den vara alltför hastig i sitt beslutsfattande och därtill kan monarken missbruka sin makt,varför lagar borde hålla monarken tillbaka. Montesquieu, som trodde att klimatet påverkade människors natur, menaräven att monarken kan ha svårigheter att förstå sitt folks naturliga behov.Och även om monarken inte hade fallenhet för despotism, kunde lagstiftandet bli godtyckligt. Montesquieu har iövrigt en positiv inställning till monarkin som statsskick, så länge som folket får reglera regenten. En monarki ärsällan helt korrumperad, anser han, och exemplifierar med ett uttalande av Cicero, där denne beskriver brutaliteten,okunskapen och impulsiviteten hos folket. Enligt Montesquieus mening måste alltså folket hållas tillbaka, och enmonark är bäst lämpad för detta ändamål. Detta är det bästa för folket, för de är lyckligare under en effektiv regering.Om landet är despotiskt, med vilket Montesquieu menar att landet saknar tribunaler, kommer regenten att fyllas med hämndbegär för alla överträdelser. Detta kan ske, menar Montesquieu, om regenten är ointelligent och hans allierade därför undanhåller honom från att regera. Och det är bättre om en regent dör än att han hålls fången, eftersom han inte har någon verkställande makt. Som exempel tar Montesquieu Karl XII som enligt hans mening inte hade rätt att ge order till riksdagen i sin frånvaro i Bender; så fjärran från landet hade han ingen myndighet, menar Montesquieu.

Verkställande makt 87

Ytterst är staten regenten för Montesquieu, och att bevara regenten innebär att bevara landet, för om regenten dör kanlandet intagas av en främmande makt.Rädsla skapar despotism, och lugn skapar en god regering, men fred är ett tillstånd som aldrig inträder egentligen.Det bästa är alltså att regenten har armén under sig, och armén är egentligen vad som skapat staten. Med bland annatarmén skapar han vad han har ansvar för: krig och fred, diplomati, samt inre och yttre säkerhet. Detta ärfundamentalt för att frihet ska kunna erhållas i ett land, för Montesquieu.För att frihet ska kunna erhållas krävs i första hand att den verkställande makten skiljs från den lagstiftande och dendömande makten. Det finns en risk att monarken stiftar tyranniska lagar, och att han dömer människor för attförtrycka dem. Om en representant för folket i den lagstiftande maktens organ anklagas för konspiration mot stateneller annat svek mot sin uppgift, bör den verkställande maktens instans kunna ta sig den dömande makten.Folkrepresentationen bör inte vara valbar till den verkställande makten, anser Montesquieu, eftersom folket inte ärlämpat för denna uppgift — en monark är bäst lämpad för administration, och det vore slutet på friheten ommonarken avsattes eftersom då skulle samma organ få två maktinstanser, varigenom det inte blev någonmaktdelning.Till den verkställande maktens uppgifter hör att sammankalla den lagstiftande maktens organ, och andra momentanaoperationer. Därtill bör den ha rätt att avslå lagförslag, för annars förlorar den sin myndighet.Enligt Montesquieus mening var det detta som fick Rom att falla, att den verkställande makten inte kunde regleraden lagstiftande makten på ett förtjänstfullt sätt. Den verkställande makten bör dock inte givas rätt att deltaga i denoffentliga debatten, eftersom då skulle regenten bara godkänna de lagförslag som han själv föredrog, men ibland kanhan leda konfliktlösning mellan folkets representanter. Ej heller bör den verkställande makten ha rätt att besluta omskatter, menar Montesquieu.I Rom hade regenten ringa intresse av den verkställande makten, menar Montesquieu. Romerska senaten hade såmycket makt att andra länder uppfattade Rom som en aristokrati. Senaten tillsatte och avsatte regenter hastigt ochblodigt, vilket ledde till ofrihet.

Olika former av verkställande maktEn verkställande makt i en stat är det organ som implementerar lagar, sköter landets administration (dessstatsförvaltning och myndigheter), och andra löpande uppgifter. Statens de jure överhuvud, brukar benämnasstatschef.I presidentstyren är det statschefen som utgör den högsta verkställande makten både de jure och de facto.I de flesta konstitutionella monarkier med parlamentstyren (undantaget Japan och Sverige) utgör statschefen de jureden högsta verkställande makten, och utser en premiärminister, som biträdande chef över statschefens regering.Monarken har som regel endast formellt den verkställande makten, och delegerar denna efter sedvana och praxis.Den verkställande makten utgörs förutom av presidenten eller premiärministern, av ministrar, kabinettet ellerkonseljen, samt departementen.Den verkställande maktens uppgifter är• att genomdriva lagar och se till att lag och ordning råder• upprätthålla internationella relationer• utse ämbetsmän, även domare och diplomater• administrera statsförvaltningen• utfärda förordningar eller orderSomliga stater kräver att dessa uppgifter sker i samråd med den lagstiftande maktens organ.

Verkställande makt 88

Källor• Charles de Secondat, Baron de Montesquieu, Om lagars anda• motsvarande engelska artikel

Se även• Dömande makt• Lagstiftande makt

RättsväsenRättsväsen är de myndigheter som upprätthåller lagen.Rättsväsen brukar utgöras av bland annat polis, domstolar och kriminalvård.

Rättsväsen i olika länder• Sveriges rättsväsen

Se även• juridik• Lagstiftande makt

Påföljd för brott i SverigeDe påföljder för brott som används i svensk rätt är enligt 1 kap 3 § brottsbalken straffen böter, fängelse, villkorligdom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.[1] Fängelse är att anse som ett svårare straff än böter,villkorlig dom och skyddstillsyn.[2] [3] Övriga påföljder får tillämpas trots att de inte är nämnda i bestämmelserna omde särskilda brotten.[4]

När någon döms för flera brott, skall rätten döma till gemensam påföljd för brotten, om inte något annat ärföreskrivet.[5] Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigarepåföljd än fängelse.[6]

Ålder och påföljderFör brott som någon begått innan han eller hon fyllt arton år får rätten döma till fängelse endast om det finnssynnerliga skäl. Att rätten därvid i första hand skall bestämma påföljden till sluten ungdomsvård i stället förfängelse.[7] För brott som någon begått efter det att han eller hon fyllt arton men innan han eller hon fyllt tjugoett årfår rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skälenligt 30 kap 5 § andra st brottsbalken.[8]

Några exempel på domar där gärningsmännens ålder tagits i beaktande är:• En 15-årig pojke, som gjort sig skyldig till mord, har överlämnats till vård inom socialtjänsten.[9]

• Påföljden för en 19-åring, som dömts för mord, har bestämts till fängelse 9 år.[10]

• 16-årig yngling, som bland annat deltagit i tre rån, har dömts till skyddstillsyn eftersom Högsta domstolen inteansåg att synnerliga skäl förelåg för fängelse.[11]

Påföljd för brott i Sverige 89

• 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened har dömts till fängelse en månad eftersom menedsbrottet är riktatmot rättssamhället och utgör ett allvarligt hot mot den dömande verksamheten.[12]

• 19-årig yngling som begått mened har dömts till tre månaders fängelse. Vid bestämmandet av fängelsestraffetslängd har hänsyn tagits till hans ungdom, varför han ådömdes ett kortare fängelsestraff än vad den aktuellabrottsligheten motiverat.[13]

• 19-årig yngling som misshandlat annan och förorsakat en omedelbart livshotande skada som bort förskylla tre årsfängelse har beroende på att han ännu inte fyllt 21 år dömts till fängelse i ett år två månader.[14]

• Två ynglingar, 18 och 19 år har gjort sig skyldiga till bland annat gaturån och dömts till skyddstillsyn ochsamhällstjänst.[15]

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P3[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P5[3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P1[4] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P4[5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P3[6] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P4[7] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P5[8] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P5S2[9] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1993:10[10] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2008:34[11] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1993s456[12] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:19[13] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1994:58[14] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2000s278[15] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1994s153

Se även• Straff

Böter 90

Böter

Bot utfärdad av den tjeckiska polisen

Böter (pluralis av bot) är ett straff som innebär att den dömde skall betalaen summa pengar. De vanligaste typerna är penningbot, som är ett fastbelopp, och dagsböter, som är proportionellt mot den taxerade inkomsten.Böter utdöms oftast av domstol, men polismän kan i vissa länder kräva utböter för bland annat trafikförseelser.

Böter kan i Sverige utfärdas av Polisen, Tullverket eller Kustbevakningen.Böter ska dömas ut, enligt vad som är föreskrivet för brottet i fråga, idagsböter, penningböter eller normerade böter. Är viss bötesform inteföreskriven för brottet, döms böter ut i dagsböter eller, om brottet börföranleda lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter.[1] Dagsböter skallbestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio.

Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och medettusen kronor, efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till dentilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiskaförhållanden i övrigt. Om det finns särskilda skäl, får dagsbotens beloppjämkas. Minsta bötesbelopp är sjuhundrafemtio kronor.[2] Penningböterskall bestämmas till lägst tvåhundra kronor och högst fyratusen kronor. Omett lägre högsta belopp är särskilt föreskrivet, gäller dock detta.[3]

Indrivning av böter sker enligt bötesverkställighetslagen (1979:189).[4]

Böterna skrivs oftast ut direkt på plats i form av ordningsbotsföreläggandeoch godkänns sedan genom att den som fått föreläggandet undertecknar det.Ett godkänt föreläggande gäller som en lagakraftvunnen dom.

Den som dömts till böter i Sverige får ett inbetalningskort.[5] Böter som intehar kunnat drivas in, ska på talan av åklagare förvandlas till fängelse, om det är uppenbart att den bötfällde avtredska har underlåtit att betala böterna eller om förvandling annars av särskilda skäl är påkallad från allmänsynpunkt.[6]

Böter som inte betalas får, om inte annat är föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tremånader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen.[7] Lagändring är på gång både i Finland och Sverige.[8]

Att böta på någonting kan också användas generellt i betydelsen, att återställa någonting till det bättre.

SaköreSaköre (av finlandssvenskans saköri, för sak, i betydelsen straff, och öre) var en tidigare benämning på böter, särskiltfrån dens synpunkt vilken böterna tillföll. Kontrollavgifter och straffavgifter på till exempel bibliotek,parkeringsplatser och i kollektivtrafik benämns ibland ”böter” i dagligt tal men de är inte böter enligt lag.Så här erläggs böter i Finland.[9]

BötesfondBötesfond kallas det då ett antal personer tillsammans lägger pengar i en pott för att kunna betala eventuella böter.

Böter 91

EtymologiBöter är pluralis av bot, vilket är besläktat med ordet bättre med betydelsen förbättring, gottgörelse.[10] [11]

Se även• Botgöring• Ordningsbot• Vite• Strafföreläggande

Källor[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P1[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P2[3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P3[4] https:/ / lagen. nu/ 1979:189[5] http:/ / www. domstol. se/ templates/ DV_InfoPage____807. aspx[6] https:/ / lagen. nu/ 1979:189#P15[7] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P8S2[8] http:/ / www. sweden. gov. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 61/ 42/ 754fad07. pdf[9] http:/ / www. oikeus. fi/ oikeusrekisterikeskus/ 18405. htm[10] (http:/ / g3. spraakdata. gu. se/ saob/ show. phtml?filenr=1/ 43/ 10941. html) (http:/ / g3. spraakdata. gu. se/ saob/ show. phtml?filenr=1/ 38/

9593. html)[11] Bot (http:/ / runeberg. org/ svetym/ 0146. html) i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1:a upplagan, 1922)

FängelseFör andra betydelser, se Fängelse (olika betydelser).

Frihetsberövande

Omhändertagande

LVU

Gripande

Anhållande

Häktning

Fängelse

Rättspsykiatrisk vård

Fängelse 92

Mount Eden Prison i Auckland, Nya Zeeland.

Kriminalvårdsanstalten i Stuttgart.

Stängsel runt en kriminalvårdsanstalt i USA.

Fängelse är en typ av straff i form av frihetsberövande,där den dömde låses in under en viss tid. Fängelsestraffanses svårare än böter. Det kan vara tidsbegränsat ellerutdömt på livstid. I vissa fall kan bötesstraff omvandlastill fängelse. Straffet regleras i Sverige i Brottsbalken.En dom på högst sex månaders fängelse kan i Sverige iallmänhet verkställas genom intensivövervakning(elektronisk fotboja) istället för att den dömde tas in påanstalt.

Fängelsestraffets syfte

Det finns flera anledningar till att straffa brottslingar tillfängelse, bland annat inkapacitering och rehabilitering.Fängelsestraff anses också ha ett preventivt ochavskräckande syfte.

Vissa samhällsdebattörer har argumenterat förfängelsernas avskaffande, av både praktiska ochmoraliska skäl.[1]

Anstalter

En anstalt, tidigare kriminalvårdsanstalt, är det svenskanamnet för en fängelseanläggning. Anstalten består avlåsbara celler, arbetslokaler, fritidsutrymmen ochrastgårdar.

Svenska anstalter säkerhetsklassas från A till E, där Aär den högsta säkerhetsklassen som finns på Kumla ochHall. Öppna avdelningar respektive öppna anstalter harklass E. Slutna anstalter har klass A-D.

Livet i fängelse

De intagnas villkor varierar mellan olika länder.Svenska anstalter har egna celler till varje intagen, ochger möjlighet till arbete, utbildning,behandlingsprogram och annan verksamhet.[2] Enskilda celler anses bland annat minska risken förfängelsevåldtäkter. Man har också möjlighet att ta emot besök och åka på permission. Den intagne har i allmänhetarbetsplikt, vilket i någon mån motsvarar det som tidigare kallades straffarbete (tukthus).

Många intagna är beroende av narkotika. Flera anstalter har avdelningar specialiserade för att behandlanarkotikamissbrukare, andra anstalter är inrättade enbart för narkotikaberoende fångar.[3]

Fängelse 93

Historik

SverigeI äldre tid, då de egentliga straffen var dödsstraff eller kroppsstraff, var fängelserna huvudsakligen förvaringsplatserunder rannsakningstiden och i avbidan på straffets verkställande, inte straffmedel i sig själva. De var på landsbygdenenkla stockhus ("skemmor"), stundom med en grop under golvet för grövre förbrytare; i städerna och vid slottenanvändes även torn och källare, där fångarna lämnades i den mest eländiga belägenhet.Närmast med hänsyn till de stora skaror lösdrivare och tiggare, som i följd av de ständiga krigen alltmer växte,började först i England, i mitten av 1500-talet, och sedermera på andra platser särskilda tukthus inrättas. I Sverigeförordnades härom genom 1624 års konstitution mot tiggare och tidstjuvar. Vid denna tid upprättades i Stockholmlandets första tukthus, vilket på samma gång var uppfostringsanstalt för vanvårdade barn. Det följdes efter omkring100 år av ett rasp- och spinnhus (vid Stockholm på Långholmen) och sedermera av andra sådana i Göteborg ochNorrköping. Dessa anstalter blev småningom använda huvudsakligen för kvinnliga förbrytare, under det att grövremanliga brottslingar, som lyckats undgå dödsstraffet, i stället sändes till fästningarna för att sysselsättas medfortifikationsarbeten. Sålunda uppkom fästningsfängelser, såsom Marstrands eller Karlstens, Nya Älvsborgs m. fl.Då lagstiftningen började använda även kortare frihetsstraff, avtjänades dessa vid slotten i länsstäderna; och på dettasätt uppstod länsfängelser och kronohäkten. Därtill förekom stads- och häradshäkten för rannsakningsfångar samtgäldstugor för bysatta personer. Fångbehandlingen var allestädes föga berömvärd.

Cellfängelserna

I slutet av 1700-talet var samhället statt i förvandling och även fångvården berördes av Upplysningens idéer. Dennamedförde en långsam åsiktsförändring kring fångvården och hur fångar skulle behandlas. Detta medförde enfullständig omorganisation av fängelseväsendet. Under 1800-talet uppfördes i enlighet härmed i västvärlden nyafängelsebyggnader, där fångarna fick en drägligare tillvaro. Principen att i möjligaste mån undvika fångarnassamvaro med varandra ledde till det så kallade cellsystemet, enligt vilket fångarna skulle hållas i enrum såväl nattsom dag. Man införde också ett blandat system där fångar med längre strafftid hölls i cell om natten men om dagenfick arbeta och umgås med andra fångar. I Sverige fattade 1844 års riksdag (Rikets ständer) beslut om att varje länskulle ha ett cellfängelse. 28 maj 1867 fastställde Kungl. Maj:t Kongl. Majt:s nådiga Reglemente för Läns- ochKrono-cellfängelserna i Riket. Av reglementet framgick bland annat hur anstalterna och dess verksamhet skulleorganiseras[4] .

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok [5], 1904–1926.

Se även• Häkte• Fångläger• Fängelsefilm

Referenser[1] Against Prisons (http:/ / f. acetio. us/ wildcat/ AGAINSTP. html), Catherine Baker. Hämtad 10 januari 2011 (tidigare version hämtad 15

oktober 2007).[2] Kriminalvården (http:/ / www. kriminalvarden. se/ sv/ Fangelse/ Arbete-klientutbildning-och-behandling/ )[3] Kriminalvården (http:/ / www. kriminalvarden. se/ sv/ Fangelse/ Arbetet-mot-narkotika/ )[4] Adolf von Mentzer: Handbok för cellfängelse-föreståndare (1878)[5] http:/ / runeberg. org/ nf/ index. htm

Villkorlig dom 94

Villkorlig dom1. OMDIRIGERING Villkorlig dom i Sverige

SkyddstillsynDen som döms till skyddstillsyn ställs under övervakning i ett års tid. Övervakningen kan återupptas underprövotiden som löper i tre år från domsdatum. Övervakningen administreras av frivården. Förutom självaövervakningen påminner påföljden om villkorlig dom. För den som dömts till skyddstillsyn löper en prövotid på treår. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Samtidigt med domen utsertingsrätten en övervakare, som ska hjälpa och stödja den dömde.Tingsrätten kan i domen ge föreskrifter om till exempel läkarvård, arbete och bostad under prövotiden.Skyddstillsynen kan också förenas med fängelse eller med skyldighet att underkasta sig vård enligt en i förvägupprättad behandlingsplan (kontraktsvård). Skyddstillsynen kan även förenas med dagsböter och/eller med enskyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst).Kort tid efter det att domen har meddelats kontaktar frivården den som har dömts till skyddstillsyn för ett samtal.Frivården leder övervakningen, som i regel pågår i ett år från dagen för tingsrättens dom.Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya föreskrifter eller en varning. Den dömde kan också i vissafall omhändertas. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas av en annanpåföljd, till exempel fängelse.Om den som fått skyddstillsyn begår nya brott under prövotiden kan tingsrätten i det nya målet bland annat förordnaatt både prövotiden och övervakningstiden förlängs. Skyddstillsynen kan också ersättas av en annanpåföljd.(domstol.se)

Överlämnande till särskild vård 95

Överlämnande till särskild vårdÖverlämnande till särskild vård är en påföljd som domstol kan ådöma en person med missbruk eller psykiskstörning, som begått brott.

MissbrukareOm missbrukaren kan få vård enligt lagen om vård av missbrukare kan rätten överlämna åt socialnämnden att se tillatt sådan tvångsvård ordnas.[1] [2] Vid allvarligare brottslighet när påföljden kan bli strängare än fängelse i ett år,fordras särskilda skäl.[3]

Personer med psykisk störningLider den som har begått ett brott, där påföljden måste bli strängare än böter, av en allvarlig psykisk störning, fårrätten enligt lagen om rättspsykiatrisk vård överlämna honom/henne till rättspsykiatrisk vård, vilket innebär atthan/hon ska tas in på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård.[4]

Högsta domstolen har i dom 24 mars 1998 i mål nr B 3235/97 överlämnat en för mord åtalad person tillrättsspsykiatrisk vård.[5]

Högsta domstolen kom till en annan utgång i ett mål där gärningsmannen i ett psykosartat tillstånd ochalkoholberusning mördat sju människor och försökt mörda ytterligare tre. Högsta domsolen förutsatte attgärningsmannen haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande vilket i enlighet med 29 kap 3 § 1 stbrottsbalken skall beaktas som mildrande vid bedömningen av straffvärdet.[6] Högsta domstolen beslöt dock i dommeddelad d 13 febr 1995 att även med hänsyn tagen till detta var det inte möjligt att tillämpa annan påföljd änfängelse på livstid.[7]

Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskildutskrivningsprövning skall äga rum, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller ibrottslighet, som är av allvarligt slag.[8] [9] Sådan utskrivningsprövning prövas av förvaltningsrätten. Sådant beslutfår inte fattas utan att en rättspsykiatrisk undersökning skett enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatriskundersökning.[10]

Unga personerDen som är under tjugoett år och som begått brott får dömas till ungdomsvård om han eller hon har ett särskilt behovav vård.[11]

Vård enligt socialtjänstlagenDenna vård kan ske enligt socialtjänstlagen (2001:453). Ungdomsvård får dömas ut endast om socialtjänstensplanerade åtgärder, kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt denunges tidigare brottslighet. Skall åtgärderna vidtas med stöd av socialtjänstlagen, skall rätten meddela föreskrift omatt den unge skall följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden. Innehållet i kontraktet skall framgåav domen.[12] [13]

Överlämnande till särskild vård 96

Vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av ungaVården kan ske enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.[14] I så fall skall den vårdplansom upprättats av socialnämnden fogas till domen.[15]

UngdomstjänstDen som är under tjugoett år och som begått brott får dömas till ungdomstjänst om den unge samtycker till det. Densom döms till ungdomstjänst skall åläggas att utföra oavlönat arbete i lägst tjugo och högst etthundrafemtiotimmar.[16] Ungdomsvård kan förenas med ungdomstjänst eller med dagsböter, dock högst 200.[17]

Sluten ungdomsvårdHar någon begått brott innan han fyllt arton år och påföljden bort bli fängelse, kan domstolen utdöma slutenungdomsvård i lägst fjorton dagar och högst fyra år.[18] Verkställigheten ska ske vid särskilt ungdomshem somStatens institutionsstyrelse svarar för enligt lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. [19]

Fotnoter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31[2] https:/ / lagen. nu/ 1988:870[3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P2S2[4] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P3[5] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1998s162[6] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K29P3[7] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1995s48[8] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P3S2[9] https:/ / lagen. nu/ 1991:1129#P16[10] https:/ / lagen. nu/ 1991:1137#P3[11] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32[12] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P1S3[13] https:/ / lagen. nu/ 2001:453#K5P1b[14] https:/ / lagen. nu/ 1990:52[15] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P1S4[16] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P2[17] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P3[18] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P5[19] https:/ / lagen. nu/ 1998:603

Rättsfilosofi 97

RättsfilosofiRättsfilosofi är en inriktning inom filosofin och rättsvetenskapen, där grundläggande frågeställningar som "vad ärgällande rätt?", "är makt detsamma som rätt?" och "vilken är skillnaden mellan rätt och moral?" studeras. Ämnetförgrenar sig i tre huvudsakliga delar:• Naturrätt är idén om att det existerar oföränderliga naturlagar som styr oss, och att våra institutioner bör vara

kompatibla med dessa lagar.• Analytisk jurisprudens ställer frågor som, "Vad är en lag?" "Vilka är kriterierna för juridisk legitimitet?" och

"Vilket är förhållandet mellan lag och moral?".• Normativ jurisprudens ställer frågor om hur lagen bör se ut. Den överlappar både moral- och politisk filosofi

och innefattar frågor om huruvida man bör följa lagen, på vilka grunder lagbrytar bör straffas med fler.

Se även• Etik• Jurisprudens• Rättspositivism• Naturrätt• Den historiska skolan• Interpretivism• Uppsalaskolan• Straffteori

RättsvetenskapRättsvetenskap eller jurisprudens är huvudsakligen teorin ochfilosofin om rätt, det vill säga det vetenskapliga studiet av juridik.Rättsvetenskapliga studenter (juris studenter, jur.stud.) försöker förståden grundläggande rättens natur och försöker analysera dess ändamål,struktur och praktiska användning. Rättsvetenskapliga akademikerhoppas att erhålla en djupare förståelse för av rätten, den makt som denutövar och dess roll i det mänskliga samhället. På praktiska nivåerhoppas vissa jurister på att förbättra samhället genom att studera vadrätten är, vad den borde vara och hur den egentligen fungerar. De sökeren djupare förståelse för, vad som verkar vara, ett rättssystemsoförutsebara och osäkra natur.

UtgångspunktEn vanlig utgångspunkt i förståelsen av rättsvetenskapen är målet för en lag att uppnå rättvisa. Den positiva rätten som infattas i de skrivna lagarna och författningarna och rättspraxisen i en rättsvetenskap används som basen för att 'testa' filosofiska teorier mot denna. Därför kan den vetenskapliga rättsvetenskapliga naturen argumenteras. De tre mest tydliga synpunkterna om rätt och rättvisa (det finns dock hundratals synpunkter) är rättslig positivism, naturlig rätt, rättsrealism (Uppsalaskolan) och interpretivism. Positivism betyder att lagen är 'positionär': rätten skapas i

Rättsvetenskap 98

enlighet med, till exempel socialt accepterade regler. Man kan försöka stärka rättvisan, moralitet, eller vilket annatnormativt slut som helst med lagar, men deras framgång eller brist på sådan avgör inte deras validitet. Såvida lagenär korrekt utformad, i enlighet med de regler som erkänts i samhället i fråga, är den en rättfärdig lag, oavsett den ärrättvis enligt någon annan standard. En annan princip är att rätt inte är någonting mera än ett regelverk för attupprätthålla ordning och styrbarhet över ett samhälle. Därför måste de mest inhumana och orättfärdiga antagelsernaefterlydas (från rättssystemet utgångspunkt och moraliska utgångspunkter). Kritiker av lagen borde lobba förlagändring men måste ändå respektera lagens bokstav, eller åtminstone inte förneka att den är en korrekt skapad lag.I motsats associeras naturlig rätt med moralitet och i teistiska synvinklar, Guds avsikter. För att göra dessa begreppenklare försöker den naturliga rätten att identifiera en moralisk kompass för den rättskipande makten i en stat.Uppfattningar om vad som är rätt och fel bildar grunden till den naturliga rätten. Vad som är rätt eller fel kan varieramycket beroende på vilka intresseområden man fokuserar på. Naturlig rätt säger ofta att 'en orättfärdig lag är ingenlag' och teistiskt inriktade naturrättsteoretiker menar att vilken som helst orättvisa kommer att rättas till av 'högremakter'.Andra naturliga rättsteoretiker, däribland Lon L. Fuller, understryker att rätten måste möta vissa formellabehörighetskrav (såsom att vara ojävig och i allmänt vetande). Till den utsträckning som ett institutionellt system försocial kontroll inte räcker till, i avseende på dessa krav argumenterar Fuller att vi är mindre böjda att erkänna dennasom ett rättssystem eller att respektera denna. Därmed har rätten en intern moralitet som går förbi de sociala reglernaav vilka rättfärdiga lagar skapas från.Sofistikerade positivist- och naturliga rättsteorier påminner ibland om varandra mera än vad beskrivningen ovanföreslår och de kan dela på vissa punkter med den andra teorin. Att identifiera en enskild teoretiker som en positivisteller en naturlig rättsteoretiker kräver ibland inblandning av ärenden såsom betoning, grad och enskilda källor förinflytelse på teoretikerns arbete.Rättsvetenskap söker att utnyttja orestrikterades element från livet och från världen för att hjälpa den kritiska studienav rätt. De mera fastställda ämnena är listade här nedan:• Rättsfilosofi och mera generell filosofiska tankegångar;• Rättshistoria, vilket inkluderar rättslig historiografi och hermeneutik;• Rättslig vetenskap, till exempel den rättsliga filosofin, rättslig antropologi, etc.;• Rättslig teori, den samlade delen av rättslig teori som exemplifieras i arkiven över rättsliga fall, kontroverser och

frågor;• Tillämpningen av rättsliga principer och teorier på rättsliga problem, speciellt klassiska och återkommande

rättsliga frågor;• Tillämpningen inom rätten av utomrättsliga teorier och praktiker, såsom användningen av distributiva

undersökningstekniker i rättslig analys;• Jämförande undersökningar av rätten som ett område inom andra områden av studier eller bemödanden, till

exempel, analys av västvärlden domstolsprocedurer i fråga om klassisk grekisk teater; and• Underkategorier av rättsvetenskap, eller undersökning av rätt i speciella sociala, politiska och andra sammanhang,

såsom -• 1. Etnorättsvetenskap, jurisprudens i och av en speciell etno-kulturell grupp, såsom hävderätt i stamsamhällen i

Afrika (troligen en derivation av termen genom analogin med etnomusikologi)• 2. Sociopolitisk rättsvetenskap, jurisprudens som en dokumenterad källa av sociala och politiska förändringar (till

exempel, studien av rätt och hur den relaterar till kvinnors status är en form av sociopolitisk rättsvetenskap).Rättsvetenskap inkluderar även juridisk pedagogik vilket innebär utlärandet av rätt och juridiska ämnen till denutsträckning som juridisk pedagogik berör utbildningen av advokater och deras roll; därför kan den även inkluderareflektioner över använda juridiska färdigheter och metodologi (d.v.s. "juridisk tillämpning"), såsom väl fungerandeadvokatfärdigheter, förhandlingstekniker, förlikning, skapandet av dokument, undersökningstekniker, och så vidare.

Rättsvetenskap 99

EtymologiOrdet jurisprudens (rättsvetenskap) kommer från latinets jurisprudentia. Detta är den senlatina formen av ettsammansatt ord, ursprungligen juris + prudens (sammandragning av providens, från verbet providere, "atttillhandahålla"). Den bästa svenska definitionen för jurisprudentia är troligen "[abstrakt] juridisk kunskap."'Juris' är genitivformen för Jus som betyder "rätt." Så, 'juris' betyder "av lag" eller "rätt." 'Juris' refererar speciellt tillden muntliga rättsliga traditionen och till funktionella tillämpningar av lagen, till och vid speciella förutsättningaroch ansamlingar av fakta. Ordet "jury" kommer även från 'jus/juris,' och juryer gör precis som ordet förutser:tillämpar lagen till fakta och omständigheter och drar sedan en slutsats därifrån om den svarandes straffrättsligaansvar.'Prudentia,' betyder "kunskap" i latinet och kan översättas direkt till svenska som "prudens." Ordet innebär att manverkar korrekt och vist eftersom man har kunskapen om de möjliga konsekvenserna av en enskild handling.

Modern rättsvetenskapDen rättsvetenskapliga teorin delas vanligtvis in i två större analysfält: analytisk rättsvetenskap, som studerar vad lag"är," och normativ rättsvetenskap, som studerar vad lag "borde vara." Ordet "jurisprudence" på franska refererar tillrättspraxis inom sedvanerätten, den lagsamling som fastställs genom beslut av en enskild domstol eller ettdomstolssystem.Analytisk rättsvetenskap använder en neutral utgångspunkt för att beskåda och ett beskrivande språk när denrefererar till olika aspekter av rättssystem. Fokus ligger på vad systemet är, inte på vad den skulle eller borde vara.När man därmed går in i analytiska rättsvetenskapliga moralfrågor, behandlas enbart värdefrågor till denutsträckning att man beskriver de som tankeställande frågor och lämnar frågan därhän.De mest viktiga frågorna inom analytisk rättsvetenskap är: Vad är en lag? Vad är ett rättssystem? Vad ärförhållandet mellan lag och makt/sociologi? Vad är förhållandet mellan lag och rättvisa/moralitet? Har varjesamhälle ett rättssystem? Hur ska vi förstå begrepp såsom laglig rätt och laglig skyldighet?

Normativ rättsvetenskap berör vad lag borde vara, vilka värden som är viktiga och som ser på frågor om moralitet.Viktiga frågor inom den normativa rättsskipningen är dessa: Vad är den rätta lagfunktionen? Vilka typer avhandlingar ska bli föremål för bestraffning, och vilka sorters bestraffningar ska tillåtas? Vad är rättvisa? Vilkarättigheter har vi? Är det en skyldighet att följa lagen? Vilka värden har rättsreglerna?

HistoriaOrdet rättsvetenskap hade redan samma mening i det antika Rom, trots att även fall dess ursprung theyrkesutövningen var monopoliserad av påvekollegiet (Pontifex), som behöll en den exklusiva bestämmanderättenöver fakta, genom att de var de enda experterna (periti) i jus av den traditionella rätten (mos maiorum, en del avmuntlig rätt och seder som verbalt fördes från "far till son"). Påvarna skapade indirekt ett lagsystem genom derasuttalanden (sententiae) i enskilda konkreta (juridiska) fall.Deras domar var från början menade att vara enkla tolkningar av de traditionella sedvanorna men förändrades snartfrån en aktivitet som formellt beaktade vad som var traditionsenligt i varje enskilt fall i den rättsliga vanan till enmera jämbördig tolkning som antog lagen till de nyare sociala instanserna. Lagen implementerades med de nyautvecklande Institutiones (rättskoncept), som förblev i det traditionella schemat. Påvarna ersattes i det 3:eårhundradet före Kristus av en laglig kropp av prudentes. Antagning till detta rättsväsende var villkorligt viduppvisande av kompetensbevis eller bevis för erfarenhet.Under den Romerska republiken skapades lagskolor och dessa blev hela tiden mera akademiska. I den tidsålder som sträckte sig från det tidiga Romerska imperiet till det tredje århundradet skrevs viktig litteratur inom ämnet av några noterbara grupper, däribland Proculians och Sabinians. Det vetenskapliga djupet i dessa skrifter var oöverträffat i den

Rättsvetenskap 100

antika tidsåldern och den nådde ändå oemotsägbar hög skicklighet. På grundval av detta brukar man säga att romarnaskapade en konstform av juridiken.Efter det tredje århundradet blev Juris prudentia mer en byråkratisk syssla, med få noterbara författare. Det varunder det Bysantinska imperiet (5:e århundradet) som juridikstudier ånyo återupptogs på djupet och det är från dennakulturrörelse som Justinianus Corpus Juris Civilis föddes.

Se ävenHerman Dooyeweerd (1894-1977), Encyclopedia of the Science of Law: Volume I - Introduction (den 1:a delenav ett 5-volymers verk; Holländskt original, engelsk översättning, Mellen, 2002. Dooyeweerd var professor inomjuridik och antik nationell rätt vid Fria universitet i Amsterdam från och me hans utnämnande år 1926 tills hansemeritation år 1965. Se: Herman Dooyeweerd, Juridical scholar• Brocard• Rättvisa• Fiqh

Externa länkar• (engelska)[1] Navigera till sidan som kallas Encyclopedia of the Science of Law (Mellen, 2002).• (engelska)John Witte, Jr: A Brief Biography of Dooyeweerd, based on Hendrik van Eikema Hommes, Inleiding

tot de Wijsbegeerte van Herman Dooyeweerd (Haag, 1982; ss 1-4,132)[2]• (engelska)LII Law about... Jurisprudence [3]

• (engelska) The Case of the Speluncean Explorers: Nine New Opinions [4], by Peter Suber (Routledge, 1998.) LonFuller's classic of jurisprudence brought up to date 50 years later.

Referenser[1] http:/ / www. redeemer. on. ca/ Dooyeweerd-Centre/[2] http:/ / www. redeemer. on. ca/ Dooyeweerd-Centre/ biography. html[3] http:/ / www. law. cornell. edu/ topics/ jurisprudence. html[4] http:/ / www. earlham. edu/ ~peters/ writing/ cse. htm

Gällande rätt 101

Gällande rättGällande rätt (eller "giltig rätt") är en juridisk term som åsyftar de rättsregler som är gällande inom ett rättssystem.Enligt en rättspositivistisk inställning (vilket är det som omfattas i Sverige) är gällande rätt de rättskällor och den lagsom de facto används och tillämpas av ämbetspersoner, oavsett dess innehåll. Detta synsätt har anammatnaturrättsteoretikern John Lockes idé om att en viss igenkänningsregel bestämmer vad som är gällande rätt, vilken ärgrundad på förnuftet. En rättspositivist skulle anse att exempelvis lagen om nedärvt lyte i Tredje riket hörde till dengällande rätten.Naturrättens förespråkare anser att det finns vissa oskrivna regler (ifrån naturen/Gud/förnuftet etc.) som till exempelde mänskliga rättigheterna, med vilka en rättsregel måste överensstämma för att kunna anses som giltig; etträttssystem anses dock i praktiken gällande trots att den inte är naturrättsligt giltig eller rättfärdig. En sorts"mellanväg" är erkännandet av s.k. rättsprinciper som varande en del av den gällande rätten.Gällande rätt kan också ses som en avgränsad del av den positiva rätten, en hanterbar massa, för att garantera enrättssäker tillämpning av rätten.

ShariaSharia (arabiska: شريعة Šarīʿah) betyder "vägen till vattenkällan" eller "lagen av Gud" och är ett begrepp inomislam som avser att beskriva den gudomliga viljan.Sharia är ett lagsystem som stöder sig på texter ur Koranen och Muhammeds Sunna. Muhammeds Sunna återfinns ihaditherna. Den tillämpas mycket olika från land till land.Reglerna omfattar:• plikter inför Gud ibadat• transaktioner mellan människor muamalat.Ibadat behandlar till exempel bönen och gudstjänstlivet och muamalat rör samhälleliga frågor. Sharia omfattaräven regler för hur icke-muslimer ska behandlas i muslimska områden, vid krig och konflikter och så vidare.Den islamiska rättsvetenskapen kallas fiqh och utgör den rättsvetenskapliga uttolkningen av Sharia. Koranen har 350verser med ett direkt lagmässigt innehåll. Rättsvetenskapen, fiqh, brukar delas in i två delar, usul al-fiqh och furu.Usul al-fiqh (arabiska: أصول الفقه) betyder ungefär lagens rötter och furu syftar på lagens grenar. Usul al-fiqh ärläran om rättsskolorna samt metoden att tolka dem medan furu är studiet av reglernas innehåll. En expert på sharia,dvs. en muslimsk rättslärd, kallas faqih på arabiska.Sharia vänder sig till den enskilde troendes personliga samvete, etik och rättspatos och liknar på så sätt i mångt ochmycket talmud, den judiska lagen (se halacha). Befogenheten att tillämpa sharia har traditionellt sett inte vilat påstatens ansvar, utan på den muslimska trosgemenskapen. Religiösa bestämmelser har med andra ord hållits inom deolika religiösa samfunden. Denna tvådelade juridiska modell har uppfattats som en förutsättning för att det ska varamöjligt att följa olika religioner under ett och samma politiska styre. Den juridiska tudelningen hänger i sin tursamman med en historisk situation när staten var svagare och inte hade lika övergripande kontroll av medborgarnasprivata sfär som i modern tid. Parallellt med den religiösa lagen – sharia – har det i islams historia också funnits ensekulär lag (urf eller qanun) som inte stått i motsättning till sharias fem grundläggande målsättningar: värnande om1) livet, 2) förnuftet, 3) religionen, 4) egendomen och 5) fortplantningen.I västvärlden har främst kritik mot vissa tillämpningar kommit i förgrunden. Det gäller bestraffningen av brott, homosexualitet, otrohet, konvertering från islam. Sällan kommenteras behovet av trovärdiga vittnen för att någon ska kunna bli dömd, vilket vid rättegångar i vissa fall är svåra att hitta. Hududstraffen är kanske de som oftast uppmärksammas i västvärlden. Hudud betyder ungefär begränsning och syftar på fem olika typer av brott som man

Sharia 102

menar att det redan finns bestämda straff för och som går att finna i uppenbarelsen. Straffen för dessa brott är alltsåredan nämnda av Gud. De fem föreskrivna straffsatserna gäller för följande brott:• Äktenskapsbrott/sexuella relationer utanför äktenskapet• Stöld• Rån• Falsk anklagelse för äktenskapsbrott• BerusningBegreppet sharia syftar i grunden på Guds vilja sådan som den nedtecknas uttryckt i Koranen och sunna. Det finnsflera tolkningar av sharia. Därför är rättstraditionen inte entydig i olika frågor, utan har fått sin utformning inomolika skolor. Sharia är på ett annat sätt än religionens inre, andliga dimension föränderlig utifrån omständigheterna.Länder som säger sig tillämpa sharia har därför ibland skilda åsikter om vad det innebär. I länder som Iran ochSaudiarabien är sharia officiell lag, medan den i något mer sekulariserade länder som Egypten utgör en källa förlagstiftningen. Idag så baseras de flesta ländernas lagstiftning i den muslimska världen på tre källor:1. Sharia2. Lokala lagar/sedvänjor3. Nutida västerländska lagarKombinationen av dessa kan se tämligen olika ut i olika länder och regioner. I de flesta muslimska länder användssharia endast inom familjerätten, och reglerar därmed endast frågor som äktenskap, skilsmässa och arv. Inom andrajuridiska områden används istället sekulära lagar inspirerade av västerländsk modern lag.

Koranens roll i ShariaMuslimerna använder sig av två perspektiv för att fastställa de grundläggande lagarna som Gud, när han med sinorder via Gabriel ängeln som uppenbarade sig för Mohammed, gav till honom Koranens verser. Det första ärKoranen eftersom den sägs vara guds egna ord. Det andra är profetens sunna, som handlar om profetens levnadssättoch som går att läsa om i haditherna.Koranens skrifter och verser anses vara sanna och dess ”äkthet” ifrågasätts inte av muslimer. Det stora problemetmed koranens innehåll är att det kan tolkas på olika sätt och dessa kan variera från person till person. Texten är alltsåklar men tolkningen kan skifta vilket kan göra det svårt att tolka vilka rättigheter och straff som föreligger eller hurlagen i fråga fungerar. När det kommer till haditerna är problemet inte detsamma. Där ligger problemet snarare i attman behöver ta reda på om varje hadith kan antas komma från profeten från första början.Totalt innehåller Koranen 6200 verser, dock är inte alla lagrelaterade. De verser som handlar direkt om lagregler är350 totalt och de är uppdelade på följande sätt. - 140 i rituella frågor - 70 rörande giftermål, skilsmässa, arv osv. - 30rörande brott och straff - 30 rörande medborgliga rättigheter och - 10 som rör ekonomin (förbud mot ränta ochrättigheter för arbetare till exempel)De 350 verserna kan i sin tur tolkas olika bokstavligt. 180 av verserna är sådana där avsikten anses framgå entydigt,utan risk för feltolkningar. De resterande verserna anser man sig kunna tolka på ett ungefär. Dessa verser ställer tilldet vid tolkningen eftersom olika personer kan ha olika uppfattningar om hur de ska översättas.

Sharia 103

Sharia i olika delar av världen

SaudiarabienIdag är det endast Saudiarabien som säger sig helt basera rättssystemet på sharia. Monarken, för närvarande kungAbdullah bin Abdul Aziz, utfärdar vissa förordningar som är helt fristående från rättssystemet. Härmed finns det eninbyggd motsättning mellan kungen och de rättslärda.I det saudiska rättssystemet är qadierna (domarna) mer självständiga och dömer mer efter eget ijtihad (processen attgenom tolkning av de religiösa rättskällorna utarbeta lagar) än i de mer klassiska shariasystemen. I Saudiarabien hartraditionellt sett funnits två av de fyra största sunnitiska rättskolorna, nämligen shafi'i och den texttrogna hanbali.Dessa två traditioner bevarats genom att domaren dömer utifrån den rättskola som är aktuell i området. På senare tidhar dock hanbali fått en mer dominerande roll och trängt undan shafi'i. Men domarna är alltså inte bundna avhanbali-rättsskolan. Systemet är till skillnad från tidigare rättssystem hierarkiskt i fyra nivåer av rättsinstanser.I Saudiarabien praktiseras en strängare hudud än i traditionell sharia. Detta beror dock inte så mycket på derättslärdas inställning, de menar att hudud kan undvikas om möjlighet finns, utan snarare på domarnas frihet, där degenom tazir (möjligheten för domaren att fastställa straff genom egen bedömning) har möjlighet att utfärda domarsom inbegriper hudud. Saudiarabiens rättssystem bygger delvis på det ottomanska rikets system sådant det var före1926 men ger alltså större utrymme för domarnas egna ijtihad. Muftierna spelar därmed inte särskilt stor roll idomstolarna. Förutom domarna är viktiga aktörer i rättssystemet det råd av ulama (rättslärde) som utfärdar fatwor,och den ”religiösa polis” (mutawia) som ser till att religiösa påbud följs av medborgarna.Här kan man läsa om att de tillåter åttaåriga flickor i Saudiarabien att gifta sig. De får inte heller skilja sig förrän deblivit myndiga för först då anses de mogna nog att fatta ett sådant beslut.[1]

Iran efter 1979I Iran genomfördes år 1979 en islamistisk revolution. Man tror att det har gjorts försök att applicera samma modellsom i Saudiarabien där Sharia är den styrande lagen i hela landet och att Ulama har full makt i rättsalarna. Hur somhelst gick det inte igenom utan situationen i post-revolutionära Iran kan beskrivas som en tvådelad rättsmakt. På enasidan har de behållit de etablerade institutionerna från Shahens regim, det vill säga ett parlament, en president somersätter Saha och ett rättssystem som är baserat på lagar utfärdade av parlamentet. På andra sidan av den tvådeladerättsmakten skapades andra institutioner som skulle skydda idealet och kämpa mot fienderna till revolutionen.Sen 1979 har situationen i Iran varit likadan. Det har rådit rivalitet och konflikter mellan de vanliga och ovanligainstitutionerna. För att upprätthålla idealen från revolutionen tillkom två andra parter i det politiska systemet. Det enavar Shura-ye negahban - ”Väktarrådet” - som var sammansatt av religiösa lärda. Dessa lärda personer hade maktenatt ta beslut antingen från ett parlament eller från presidenten och det fick avgöra om deras beslut höll sig tillislamiska principer. Deras konsul hade fullständiga rättigheter, vilket betydde att alla beslut från parlamentet skullegå genom konsulatet och godkännas innan de togs bruk.Det andra elementet som kom till var juristen (faqih), en ensam ledare. Den här institutionen grundades på kärnan avKhomeinis samhällsteori av velayat-e faqih så den var anpassad efter hans begär och hans tid. Juristernas uppgift varatt bara ingripa när det var nödvändigt och det var helt oberoende av Väktarrådets beslut. Han har makten att ingripahur han vill på eget beslut, han står alltså inte till svars för någon när det gäller hans beslut.Tack vore juristens makt minskades konsulatets roll mer och mer, men den stora förändringen kom 1988. Då hade enkonflikt trappats upp mellan parlamentet och konsulatet. Konsulatet ansåg att parlamentet slängde över för mångaärenden, så det hann inte med alla. Juristen ökade statens makt (parlamentet) genom att ge dem, när det är nödvändigfull makt att ta vilket beslut de vill även om det skulle krocka med lagarna i Sharia.Detta gav konsulatet mycket mindre makt men för att jämna ut det för båda parter infördes ännu en institution. Dessaskulle ha absolut sista ordet i varje beslut och största delen av dess medlemmar var valda av presidenten.

Sharia 104

SudanTill skillnad från både Iran och Saudiarabien har Sudan haft spår av islamsk rätt redan så tidigt som på 1500-talet.Men det var inte förrän mycket senare som lärda qadis kom in i landet, de fanns i början bara runt de stora städerna.Sudans förändring till Sharia skedde genom en militärkupp 1989.På landsbygden där Sharia inte riktigt nått ut användes egna lagar men det fanns undantag. Om en egen lag inte hadesvar i ett visst ärende eller en konflikt vände man sig till Sharia för komplettering. Det betydde att sharia fanns där iskuggan av de lokala lagarna, dock var den ingen styrande lag.Före militärkuppen 1989 hade osmanska egyptier tagit över norra delar av Sudan redan så tidigt som 1821. Dessaförde hanifitiska lagar med sig och under hela den ”turkiska” eran var hanafi den gällande stadslagen. Det var den härtypen av lagar som folket på landbygden stötte på. Dock så spelade Sharia mest roll när det gällde familj ochpersonliga lagar. Det skedde ännu en förändring i Sudan mellan 1885-98 då landets styrdes av Mahadi-rörelsen somsåg sig som revolutionärer. Mahadi lyckades tillämpa sharia i så gott som alla regioner i landet, tolkat genom honom.1898 lyckades brittiska trupper störta Mahadi-rörelsen. Då ändrades lagarna än en gång i Sudan. Britterna användesig av en ”anglo-muslimsk” lagstiftning när det kom till brott och straff. Systemet hade utvecklats i Indien och vargrundat på brittiska lagar men anpassat till muslimska principer. Detta ledde till att den fullständiga Sharia-baseraderätten inte fick mycket utrymme utan begränsades till att styra över frågor gällande äktenskap, skilsmässa, ansvar föromyndiga, donationer och arv. Sharia kunde få gälla i frågor utanför de ovannämnda om båda parter var överens omdet. Andra fall och frågor var bestämda av brittiska domstolar som inte följde någon specifik lagkod utan baseradessina beslut på "vett och etik" samt "rättsvisa".

SverigeSharia har vid några tillfällen tillämpats i Sverige i fall där parterna har anknytning till islamisk rätt. I ett mål avgjortav Hovrätten över Skåne och Blekinge om underhållsbidrag och mohar (brudpenning) till en make bosatt i Israel hardetta prövats enligt lagen i Israel, eftersom den underhållsberättigade hade hemvist där. I detta fall skeddeprövningen enligt 1917 års ottomanska familjelagstiftning (Ottoman Family Law), som ansågs gälla för muslimskatrosbekännare i Israel.

"Hovrätten har ansett att det finns övervägande skäl att i fråga om underhållsbidrag till make tillämpa lagen idet land där den underhållsberättigade maken har hemvist.

En sådan regel har den fördelen att underhållsfrågan i princip alltid bedöms med hänsyn tagen till värderingar,levnadsförhållanden och sociala förmåner i det landet. Regeln är också lättillämpad och den kan utan olägenhetanvändas även i det fallet då inte någon av makarna längre bor kvar i det land där de senast haft gemensamt hemvist.Av hovrättens ställningstagande följer att israelisk lag skall tillämpas på underhållsfrågan. Med hänsyn till vad somframkommit om institutet mohar har samma lagval gjorts i denna fråga.Den omständigheten att mohar är ett så kallat typfrämmande rättsinstitut har inte hindrat svensk domstol att tillämpainstitutet utan hinder av reglerna om ordre public.[2]

I ett annat mål har Hovrätten för Västra Sverige, beroende på parternas anknytning till Iran, där båda parterna hademedborgarskap och på hur äktenskapet ingåtts, funnit att iransk rätt skulle tillämpas i fråga om mahr(brudpenning).[3]

Sharia 105

Sharia och banktransaktionerKoranen förbjuder uttryckligen riba, surah 2:225-9, ett omdiskuterat uttryck som med tiden har kommit att innebäraen ekonomisk ränta eller ocker. I realiteten hamnar det i samma kontext som spel och dobbel men även ett förbudmot andra ekonomiska risktaganden, däribland diskuteras försäkringar som ytterligare ett ekonomiskt risktagande.Detta har lett till en unik struktur hos islamiskt bankväsende. Med tiden har tre grundläggande tillvägagångssättutvecklats:• Mudaraba – Banken och kunden skapar tillsammans en investering där banken bidrar med kapital medan kunden

bidrar med arbetskraft och kompetens. Efter en på förhand förutbestämd period så kommer kund och bank att delapå investeringens vinst från perioden. Därefter kommer kunden att ta över hela investeringen och hela vinsten.

• Musharaka – Liknar ovanstående med skillnaden att banken tillsammans med kunden satsar en bestämd summapengar och tar ut vinst från investeringen efter en förutbestämd procentandel parterna emellan.

• Marabaha – Kanske den mest teologiskt innovativa lösningen. Bank och kund ingår då i ett handelskontraktmellan två parter, aqd, där banken köper en vara av kunden för en summa pengar som banken bestämt. En tidsenare köper kunden tillbaka samma vara men för ett högre pris. På så vis får kunden tillgång till en summapengar under en bestämd tid men som sedan skall betalas tillbaka med en viss ökning senare.

Liknande tankesätt finns även i hur bankerna drivs inom vissa länder. Det finns till exempel fall där kunden intestartar ett konto hos banken för att enbart förvara pengarna och få ut ränta på dessa pengar (såsom det sker i bl.a.Sverige), istället investerar kunden sin summa pengar i banken och får ut en andel av bankens årliga vinst.

Sharia under den moderna periodenDe stora förändringar som ägde rum inom den muslimska världen efter 1800-talet påverkade islamisk lag på tvåmärkbara sätt. Det ena sättet var att rollen Sharia hade minskades för att ge europeiska modeller större utrymme.Sedan var det andra sättet helt tvärtom, man ville öka Sharias roll genom att modernisera lagarna och ge betydligtmer utrymme till ijtihad.I perioden efter 1800-talet och under 1900-talet skedde massiva förändringar i de flesta muslimska länder. Fleraregeringar kom att domineras från västländerna och förändringen i själva rättens sammanhang utvecklades fram ochdet blev inte en hastig förändring. När västländerna kom och koloniserade muslimska länder ansåg de attvästerländska moderna lagar, seder och bruk skulle gälla även i kolonierna. Men istället för att påtvinga en hastigförändring lät de införandet ske långsamt, dock fick arabstaterna redan från början anpassa sig till mindrelagändringar direkt. De nya erövrarna såg ingen inspiration i att ha kvar Sharia, den fyllde ingen funktion för dem;därav ville de ge det religiösa systemet så lite inflytande som möjligt. Deras strategi var att införa lite av det nya helatiden och göra så att de gamla regelsystemen fasades ut allt eftersom folket i landet utvecklades och moderniserades.Det fanns stora svårigheter när man försökte anpassa de västländska lagarna till Sharia eller vid försöken att smältaihop dem. Problem låg i att använda Sharia som lag i ett modernt samhälle med västerländska rättsmodeller. Devästerländska hade tre nivåer för lagarna.• Nationell lag: Lagar med denna beteckning är giltiga inom landets gränser, och den är den vanligaste lagtypen.

Den gäller alla som rör sig inom gränsen. Även de som kommer in i landet måste följa nationell lag.• Internationell lag: Det kan gälla lagar som är giltiga mellan länder eller stater som befiner sig i ett visst samarbete.• Universell lag: Den här sortens lag är vanliga normer som gäller varje enskild stat eller samhälle. Det är den

nationella kommittén som har till uppgift att lagarna av denna typ är i överensstämmelse med lagarna i självalandet. De kan skapas genom överenskommelser mellan stora stater eller organisationer såsom EU. Därför kan detförekomma att länder som kanske inte godkänner lagarna blir illa tvungna eftersom det större har talat. Förutomöverenskommelser kan universella lagar gälla i länder som blivit erövrade, dvs. ockuperade eller koloniserade.

Om man ser till olika definitioner om vad en lag kan vara så passar inte Sharia in i något av dessa tre alternativ.Sharia är ingen nationell lag då den inte begränsar sig till någon form av gränser eller länder. Den gäller inte alla

Sharia 106

människor förutom muslimer och det råder skillnad från rättskola till rättskola. Det visar på att Sharia inte ärberoende av gränser samt att det finns skillnader även mellan muslimska samhällen. Det är svårt att sätta Sharia i ettinternationellt system då systemet inte bygger på mellanstatliga överenskommelser av något slag och en universelllag är helt uteslutet då Sharia bara är till för muslimer.Detta har gjort det svårt att anpassa Sharia i en värld dominerad av det moderniserade lagsystemet från västvärlden.För att kunna lösa problemet behövdes en förändring i praktiserandet av Sharia. Först visste man inte om man skullegöra Sharia till en nationell lag som bara gällde den muslimska befolkningen i landet, eller om man skulle göra dentill en universell lag som gällde alla muslimer. Om den skulle göras till en universell lag behövdes det fortfarandevariationer beroende på vilket land det gällde och hur förhållanden var där. Det var svårt att hitta en anpassning förSharia; hur, var, när och för vem den skulle gälla för, samtidigt som den skulle passa in i någon av de västerländskadefinitionerna på en lag.En lösning av problemen blev att dela upp rättsmakten i två klart olika delar. En del där Sharia hade full kontrollmed traditionella regler; där skulle det finnas separata Sharia-rättsalar och domare. På andra sidan skulle statenfortfarande ha full kontroll på det mesta och Sharia fick det ”övriga”. Det som lämnades till Sharia var familj ochpersonliga ärenden som i sin tur tolkades som ”utanför lagen” av västerländsk domstol.

Förändringar inom rättssystemetDe västerländska domarna fann två perspektiv i den klassiska Sharia-domstolen som skapade konflikt. För det förstasaknades regleringar av befogenheterna i Sharia-rättsalen. Dessutom fanns inget sätt att överklaga när en dom väl varfastställd. En sån makt till en enskild domare var lite väl mycket makt enligt det västerländska, demokratiskasynsättet. Det andra problemet med Sharia var att den som skulle dömas var ensam i sin rättegång, alltså utanadvokat och därmed kanske inte medveten om sina rättigheter.

Noter[1] Den mäktige domarens (stormuftin Abdul Aziz al-Sheikhs) beslut http:/ / www. barometern. se/ nyheter/ TT_utrikes/

stormufti-godkanner-barnaktenskap(1087860). gm[2] Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 1993-03-04 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1993:116[3] Hovrättens för Västra Sverige dom 2004-11-22 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2005:66

Se även• Fiqh (islamisk rättslära)• Hudud• Mänskliga rättigheter inom islam• Islamiskt bankväsende• Mishna

Vidare läsning• Jan Hjärpe (2005). Sharia – Gudomlig lag i en värld av förändring. Stockholm: Norstedts.• Ashk Dahlén (2003). Islamic Law, Epistemology and Modernity. London: Routledge.• Michael Bogdan Svensk Juristtidning 1993 häfte 7 s. 597 Islamisk brudpenning (mahr) inför svensk domstol

Mosaiska lagen 107

Mosaiska lagenMosaiska lagen, mosaisk rätt, den av Moses till judarna överlämnade lagen, vars normer framgår av pentateuken.Den mosaiska rätten infördes av Karl IX i Sverige parallellt med landslagen, dock mildrades den i praktiken genomleuteration. I Sverige dömdes i domstolarna intill 1900-talet enligt "Guds och Sveriges lag", vilket innebar att denmosaiska lagen var att betrakta som lag även i världslig mening.

Se även• Halakha, judisk religiös lag• Tanach

Inkvisitoriskt systemInkvisitoriskt system är ett rättssystem där domstolen har en aktiv del i utredningen och den tilltalade betraktas somett förhörsobjekt snarare än en motpart likaställd åklagaren. Domaren fungerar både som ordförande ochundersökningsledare.I vissa civilrättsliga system förekommer det inkvisitoriska systemet. I Frankrike är en minoritet av alla domstolarorganiserade på detta sätt.Det inkvistoriska systemet står i motsats till ett ackusatoriskt system.

Ackusatoriskt systemAckusatoriskt system eller partsstyrt system är ett rättssystem där förhandlingarna sker mellan den tilltalade ochåklagaren som likaställda parter. Domstolen fungerar endast som medlare och senare beslutsfattare.Det ackusatoriska systemet står i motsats till det inkvisitoriskt systemet.

Tilltalad 108

TilltaladTilltalad kallas den som vid domstol är åtalad för ett brott.En tilltalad får biträdas av en försvarare.[1] I många fall har han eller hon rätt till biträde av en offentlig försvarare,som får ersättning av staten.[2]

Källor[1] 21 kap. 3 § rättegångsbalken. (http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 19420740. htm#K21P3)[2] 21 kap. 3 a § rättegångsbalken. (http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 19420740. htm#K21P3)

Rättssystem

De stora rättssystemens spridning i världen

Rättssystem, det system av rättsliga normersom är gällande vid viss tid på viss plats.Man talar bland annat om det svenskarättssystemet. Det finns tre störrerättssystem i världen idag: civil law,common law och religiösa rättssystem.

Civil law

Sveriges rättssystemDe böcker och andra dokument som innehåller dessa normer kallas rättskällor. De viktigaste rättskällorna i Sverigeär:1. lagar,2. praxis, dvs. hur domstolar och myndigheter faktiskt har uttolkat de rättsliga normerna,3. doktrin, dvs. rättsvetenskapliga författares tolkningar av normerna,4. förarbeten, i synnerhet vad departementschefen uttalat i den proposition som lämnats till riksdagen inför

antagandet av en lag.Normerna ska tillämpas i harmoni av tjänstemän och allmänhet.

Se även• Rättsväsen

Civil law 109

Civil lawCivil law är en allmän engelskspråkig juridisk term som kan syfta på tre olika saker: Rättssystem med kodifieradelagar (lagar i lagböcker), som t.ex. svensk rätt, till skillnad från prejudikatslag, som anglosaxisk common law byggerpå, civilrätt inom common law (även kallad private law), samt civilrätt inom icke-engelska rättssystem.Civil law i betydelsen kodifierad lag har sin historiska grund i den romerska rätten. Till sådan civil law räknas deflesta icke-engelska rättsystemen, såsom det italienska, det franska, det tyska och även det ryska. Svensk rätt ochövrig nordisk rätt klassificeras också oftast som civil law, men jurister som anser att begreppet civil law enbart skaanvändas om rättssystem som baseras på romersk rätt betraktar nordisk rätt som en självständig familj avrättsordningar, eftersom den romerska rättens direkta inflytande varit begränsat i Norden.

Se även• Kodifikation

Common lawCommon law är den engelska rättsordningen som bygger på prejudikat, det vill säga ett utslag som innebär attdomstolar av samma och lägre rang är bundna av den principiella regel som ligger till grund för utslaget i domen.Den enda domstol som inte är bunden av sina egna prejudikat är sedan 1966 House of Lords (dessförinnan ansågsalltså även House of Lords - Englands, Nordirlands och Wales högsta appellationsdomstol - bundet av sina egnaprejudikat). Den principiella regeln kan ha skapats tidigare av en domstol av högre eller samma rang, eller skapas avdomstolen i det enskilda fallet; denna del av rättsordningen är alltså skapad av domarna, inte av lagstiftaren (caselaw). De av domstolarna skapade reglerna gäller så länge inte parlamentet stiftat en från domstolsavgörandenaavvikande lag: när så skett går lagen före domstolsavgörandena. Även om domstolsavgöranden alltså är den primärakällan till engelska juridiska regler går parlamentets lagstiftning före dessa på de områden där lagstiftning finns.Common law i denna betydelse skall således skiljas dels från begreppet statutory law (som betecknar parlamentetslagstiftning), dels från billighetsrätt (equity). Skillnaden mellan common law och billighetsrätten ligger i att den förraföre 1874 administrerades av andra domstolar än den senare. Common law grundade sig i kungens makt över rätten,medan billighetsrätten grundade sig på Lord Chancellors domsmakt och således ytterst kyrkans medeltida rätt.

Common law-system Common law används i viss utsträckning

Länder som tillämpar Common law

Common law används i de flesta länder som tillhört detbrittiska imperiet, som USA, Kanada, Australien,Indien och Jamaica.

Common law kan i denna bemärkelse ses som enrättsfamilj. I denna betydelse skall begreppet commonlaw skiljas från begreppet civil law, som betecknar dekontinentaleuropeiska rättsordningarna och derättsordningar som bygger på dessa (till exempel denjapanska rättsordningen).

Common law 110

Se även• Rättssystem• Sedvanerätt

FörarbeteFörarbete, även kallat lagmotiv, är ett samlingsbegrepp på de tryck som ges ut av departement, lagråd och regeringmed flera inför en lagändring. I Sverige anses förarbetena vara en rättskälla i sig och bedöms vara av betydligt störrevikt som sådan än i många andra länder. Propositioner, yttranden från Riksdagens utskott och yttranden frånLagrådet är exempel på viktiga förarbeten.

Se ävenSökbara förarbeten från regeringens hemsida [1]

Referenser[1] http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 108

RättskällaMed rättskälla avses de skrivna och oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad. Den främsta rättskällanär den skrivna lagen, kompletterad av förordningar och andra författningar. Bland övriga rättskällor finns domstolarsavgöranden (rättspraxis), sedvänja (sedvanerätt), lagars förarbeten och rättsvetenskaplig facklitteratur (doktrin) samtallmänna rättsgrundsatser. Hur dessa skall bedömas i förhållande till varandra har ibland varit uppe tillrättsvetenskaplig debatt och den betydelse de ges kan vara olika på olika rättsområden.

Rättegångsbalken 111

RättegångsbalkenRättegångsbalken var en av nio balkar i 1734 års lag. I Sverige antogs en ny rättegångsbalk år 1942. Den träddesedan i kraft den 1 januari 1948.I Finland är den fortfarande gällande rätt, även om den reviderats kraftigt för att anpassas till moderna förhållande;författningsnumret är 1.1.1734/4.Rättegångsbalken innehåller alla grundläggande bestämmelser för rättegångar i såväl tvistemål som brottmål itingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.Rättegångsbalken i Sverige är indelad i sju avdelningar, vilka i sin tur är uppdelade på 59 kapitel.

Första avdelningen

Om domstolsväsendet• 1 Kap. Om allmän underrätt.[1]

Tingsrätt är allmän underrätt och första domstol, det vill säga första instans, i alla allmänna mål ochdomstolsärenden. Dess territoriella område betecknas domkrets. Det är Sveriges riksdag som bestämmer indelningeni domsagor. Här finns lista över alla domsagor.[2] Individuell sökning kan ske här.[3] Allmänna domstolar handläggerbrottmål och tvister, som inte handläggs av specialdomstolarna.För en enskild arbetstagare som inte är medlem i eller inte har stöd av någon facklig organisation gäller att talan skaväckas vid tingsrätt. Detsamma gäller en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation.Om en part är missnöjd med tingsrättens dom i ett arbetsrättsligt mål kan överklagande ske till arbetsdomstolen.I tingsrätt ska det finnas lagman. Denne kan i vissa fall vara gemensam lagman med länsrätten om de finns påsamma ort.I tingsrätt ska även finnas en eller flera rådmän och ibland en eller flera chefsrådmän.Lagman, chefsrådman och rådman skall vara lagfarna.Tingsrätt får vara delad i avdelningar. Ordförande på avdelning är lagmannen eller en chefsrådman.Vid tingsrätt ska det finnas ett kansli, som hålls öppet för allmänheten på bestämda tider.[4]

Tingsrätten ska vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.[5]

• 2 Kap. Om hovrätt [6]

• 3 Kap. Om Högsta domstolen[7]

• 4 Kap. Om domare[8]

• 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol[9]

• 6 kap. Om registrering av uppgifter och handlingar[10]

• 7 Kap. Om åklagare och om jäv mot anställda inom polisväsendet m.fl.[11]

• 8 Kap. Om advokater[12]

• 9 Kap. Om straff, vite och hämtning[13]

Rättegångsbalken 112

Andra avdelningen

Om rättegången i allmänhetI. Om rättegången i tvistemål• 10 Kap. Om laga domstol[14]

• 11 Kap. Om part och ställföreträdare[15]

• 12 Kap. Om rättegångsombud[16]

• 13 Kap. Om föremål för talan och talans väckande[17]

• 14 Kap. Om förening av mål och tredje mans deltagande i rättegång[18]

• 15 kap. Om kvarstad m.m.[19]

• 16 Kap. Om omröstning[20]

• 17 Kap. Om dom och beslut[21]

• 18 Kap. Om rättegångskostnad[22]

II. Om rättegången i brottmål• 19 Kap. Om laga domstol[23]

• 20 Kap. Om rätt till åtal och om målsägande [24]

• 21 Kap. Om den misstänkte och hans försvar[25]

• 22 Kap. Om enskilt anspråk i anledning av brott[26]

• 23 Kap. Om förundersökning[27]

• 24 Kap. Om häktning och anhållande[28]

• 25 Kap. Om reseförbud och anmälningsskyldighet[29]

• 26 kap. Om kvarstad[30]

• 27 kap. Om beslag, hemlig teleavlyssning[31]

• 28 Kap. Om husrannsakan samt kroppsvisitation och kroppsbesiktning[32]

• 29 Kap. Om omröstning[33]

• 30 Kap. Om dom och beslut[34]

• 31 Kap. Om rättegångskostnad[35]

III. Gemensamma bestämmelser• 32 Kap. Om frister och laga förfall[36]

• 33 Kap. Om inlaga i rättegång och om delgivning[37]

• 34 Kap. Om rättegångshinder[38]

Tredje avdelningen

Om bevisning• 35 Kap. Om bevisning i allmänhet[39]

• 36 Kap. Om vittne[40]

• 37 kap. Om förhör med part och med målsägande som inte för talan[41]

• 38 Kap. Om skriftligt bevis[42]

• 39 Kap. Om syn[43]

• 40 Kap. Om sakkunnig[44]

• 41 Kap. Om bevisning till framtida säkerhet[45]

Rättegångsbalken 113

Fjärde avdelningen

Om rättegången i underrättI. Om rättegången i tvistemål• 42 kap. Om stämning och förberedelse och om avgörande av mål utan huvudförhandling[46]

• 43 Kap. Om huvudförhandling[47]

• 44 kap. Om parts utevaro m. m.[48]

II. Om rättegången i brottmål• 45 kap. Om väckande av allmänt åtal, om förberedelse och om avgörande av mål utan huvudförhandling[49]

• 46 Kap. Om huvudförhandling i mål, vari allmänt åtal föres[50]

• 47 Kap. Om väckande av enskilt åtal och huvudförhandling i mål, vari sådant åtal föres[51]

• 48 Kap. Om strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot[52]

Femte avdelningen

Om rättegången i hovrätt• 49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd[53]

• 50 kap. Om överklagande av domar i tvistemål[54]

• 51 kap. Om överklagande av domar i brottmål[55]

• 52 Kap. Om överklagande av beslut[56]

• 53 Kap. Om mål som tas upp omedelbart[57]

Sjätte avdelningen

Om rättegången i högsta domstolen• 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd[58]

• 55 kap. Om överklagande av domar[59]

• 56 kap. Om överklagande av beslut och om hänskjutande av prejudikatfrågor[60]

• 57 Kap. Om mål som tas upp omedelbart[61]

Sjunde avdelningen

Om särskilda rättsmedel• 58 Kap. Om resning och återställande av försutten tid[62]

• 59 Kap. Om klagan över domvilla m.m.[63]

Rättegångsbalken 114

Noter[1] 1 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K1))[2] Lista över Sveriges domsagor[3] Domstolsverkets söktjänst http:/ / www. dom. se/ templates/ DV_ContactSearch____518. aspx[4] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K1P2[5] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K1P3b[6] 2 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K2))[7] 3 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K3))[8] 4 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K4))[9] 5 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K5))[10] 6 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K6))[11] 7 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K7))[12] 8 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K8))[13] 9 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K9))[14] 10 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K10))[15] 11 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K11))[16] 12 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K12))[17] 13 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K13))[18] 14 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K14))[19] 15 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K15))[20] 16 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K16))[21] 17 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K17))[22] 18 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K18))[23] 19 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K19))[24] 20 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K20))[25] 21 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K21))[26] 22 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K22))[27] 23 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K23))[28] 24 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K24))[29] 25 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K25))[30] 26 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K26))[31] 27 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K27))[32] 28 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K28))[33] 29 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K29))[34] 30 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K30))[35] 31 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K31))[36] 32 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K32))[37] 33 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K33))[38] 34 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K34))[39] 35 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K35))[40] 36 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K36))[41] 37 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K37))[42] 38 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K38))[43] 39 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K39))[44] 40 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K40))[45] 41 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K41))[46] 42 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K42))[47] 43 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K43))[48] 44 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K44))[49] 45 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K45))[50] 46 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K46))[51] 47 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K47))[52] 48 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K48))[53] 49 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K49))[54] 50 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K50))[55] 51 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K51))[56] 52 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K52))[57] 53 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K53))

Rättegångsbalken 115

[58] 54 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K54))[59] 55 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K55))[60] 56 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K56))[61] 57 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K57))[62] 58 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K58))[63] 59 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K59))

Externa länkar• Rättegångsbalken (http:/ / www. finlex. fi/ sv/ laki/ ajantasa/ 1734/ 17340004000), gällande lydelse i Finland

BrottsbalkenBrottsbalken (1962:700 [1]) är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige. Den ersatte 1864 års strafflag.Brottsbalken består av tre avdelningar.• Den första innehåller allmänna bestämmelser.[2]

• Den andra, som har rubriken Om brotten, innehåller en uppräkning av de olika brotten, en så kalladbrottskatalog.[3] De olika brotten brukar i sin tur uppdelas på brott mot person, förmögenhetsbrott samt brott motstaten och allmänheten.

• Den tredje, som fått rubriken Om påföljderna, innehåller en uppräkning av de påföljder, i dagligt tal straff, somkan följa när brott är bevisat och lagföring skett i domstol.[4] Dessa är böter och fängelse samt villkorlig dom,skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Den innehåller även riktlinjer för vad som är försvåranderespektive förmildrande samt regler om när påföljd bortfaller. Här finner man även regler om förverkande avegendom, företagsbot och övervakningsnämnder. De olika brotten i brottskatalogen är i sin tur uppdelade på ett"normalbrott" och i anslutning till detta ett grovt brott och ett ringa brott.

Som exempel kan nämnas stöld. Om stölden skett• efter intrång i bostad• om den avsett sak som någon bar på sig• om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel• om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art• om gärningen avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada är detta kriterier på att stölden ska

bedömas som grov.[5] Är stölden med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet attanse som ringa, döms för snatteri.

Se i övrigt om Grovt brott enligt svensk lag och Ringa brott enligt svensk lag.

Noter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700[2] Första avdelningen https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P1[3] Andra avdelningen https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K3[4] Tredje avdelningen https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25[5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8P4

Se även• Straffrätt• 1734 års lag• Missgärningsbalken• Straffbalken

Brottsbalken 116

• Strafflagen• Brott

Externa länkar• Brottsbalken ( 1962:700 (https:/ / lagen. nu/ 1962:700))

Grovt brott enligt svensk lagGrovt brott är beteckningen på ett brott som i jämförelse med ett "normalbrott" framstår som grövre och därför börbedömas efter en annan straffskala och få strängare påföljd.

Exempel på grova brott

Grov stöldEtt typiskt normalbrott är stöld för vilket påföljden är fängelse i högst två år.Om stölden skett• efter intrång i bostad• om den avsett sak som någon bar på sig• om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel• om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art• om gärningen avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skadaär detta kriterier på att stölden ska bedömas som grov och påföljden blir fängelse, lägst sex månader och högst sexår.[1]

Rättsfall

• Inbrott i läkemedelsförråd, där bland annat en mindre mängd narkotikaklassad medicin samt ett större antalsprutor stals, har bedömts som grov stöld av Svea hovrätt.[2]

• Stöld som begåtts efter intrång i bostad har med hänsyn till omständigheterna inte bedömts som grov stöld.[3]

• Tillgrepp i olåst villa av egendom, värd omkring 1 500 kr, har bedömts som grov stöld.[4]

Grov förskingringFörskingring renderar fängelse i högst två år.Om gärningsmannen missbrukat ansvarsfull ställning eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring ellerom gärningen varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada ska detbedömas som grovt brott och påföljden blir fängelse, lägst sex månader och högst sex år.[5]

Grovt brott enligt svensk lag 117

Rättsfall

• Postkassörska som som förskingrat nästan en halv miljon kr dömdes för grov förskingring till fängelse ett år.[6]

Grov skadegörelseDen som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till bötereller fängelse i högst ett år.Om skadegörelsen medfört synnerlig fara för någons liv eller hälsa eller skadan drabbat sak av stor kulturell ellerekonomisk betydelse eller om skadan eljest är synnerligen kännbar ska för grov skadegörelse dömas till fängelse ihögst fyra år.[7]

Rättsfall

• En man hade totalt slagit sönder sin exhustrus lägenhets övre plan med kök, badrum, hall och vardagsrum. Hanhade vidare förstört kvinnans bohag, som han delvis slängt ut på gården. Han hade även krossat de flesta avlägenhetens fönster. Skador för ca 138 000 kr hade uppkommit. Brottet var med hänsyn till omständigheterna attbedöma som grovt. Han dömdes av Göta hovrätt till fängelse.[8]

Grov urkundsförfalskningDen som framställer falsk urkund eller ock falskeligen ändrar eller utfyller äkta urkund, dömes, om åtgärden innebärfara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år.Om förfalskningen avsett myndighets arkivhandling av vikt eller urkund som är särskilt betydelsefull i den allmännaomsättningen, såsom obligation, aktiebrev eller inteckningshandling, eller om gärningen eljest var av särskilt farligart ska dömas för grov urkundsförfalskning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.[9]

Grovt sexuellt övergrepp mot barnDen som genomför en annan sexuell handling än samlag med ett barn under femton år döms för sexuellt övergreppmot barn till fängelse i högst två år.Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sättdeltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder ellerannars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. I så fall döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år förgrovt sexuellt övergrepp mot barn.[10]

Grovt koppleriDen som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelsermot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.Om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit etthänsynslöst utnyttjande av annan döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst åtta år.[11]

Grovt narkotikabrottDen som olovligen• överlåter narkotika,• framställer narkotika som är avsedd förmissbruk,• förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte,• anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan sådan befattning med narkotika som inte är

avsedd för eget bruk,• bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika

Grovt brott enligt svensk lag 118

• förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar någon annan sådan åtgärd, om förfarandet är ägnat attfrämja narkotikahandel eller

• innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotikadöms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott till fängelse i högst tre år.Om gärningen har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsettsärskilt stor mängd narkotika eller eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art ska dömas för grovt narkotikabrotttill fängelse, lägst två år och högst tio år.[12]

Rättsfall

• 19-årig flicka hade överlåtit sammanlagt 200 g amfetamin som antogs räcka till avsevärt mer än 1 000 "normala"doser. Kvantiteten har inte ansetts så stor att hennes handlande redan på grund härav borde betecknas som grovtnarkotikabrott. Hon dömdes av Högsta domstolen till fängelse ett år.[13]

• Slovakisk man som smugglat 21 620 Rohypnoltabletter, innehållande det narkotiska preparatet flunitrazepam, hardömts för grovt narkotikabrott till fängelse i två år och utvisning efter avtjänat straff.[14]

Grov olovlig körningFör någon uppsåtligen körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra sådant fordon, dömes för olovligkörning till böter.Har han tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är det eljest att ansesom grovt, må dömas till fängelse i högst sex månader.[15]

Grovt miljöbrottFör miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år om det skett med uppsåt eller av oaktsamhet.Vid bedömningen av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det har medfört eller kunnat medföra varaktigaskador av stor omfattning, om gärningen annars varit av särskilt farlig art eller innefattat ett medvetet risktagande avallvarligt slag eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har gjort sigskyldig till en försummelse av allvarligt slag. Vid grovt brott döms för grovt miljöbrott till fängelse i lägst sexmånader och högst sex år.[16]

Rättsfall

• En man hade tagit farligt avfall i form av bekämpningsmedel/fenoxisyror, burkar med färgrester och spilloljatillsammans med trädgårdsavfall och dylikt till en avsides liggande plats bredvid Hasslarpsån (Skåne) och där satteld på detta avfall. Före eldningen hade han på platsen hällt ut farligt avfall i form av bekämpningsmedel ochspillolja. Det var inte fastställt vilka kvantiteter farligt avfall det varit fråga om i vidare mån än att det rört sig omen beaktansvärd mängd sådant avfall. En här aktuell fenoxisyra, 2,4,5-triklorfenoxisyra (mest känd underbeteckningen hormoslyr) är förbjuden i Sverige sedan år 1977. Riksåklagaren yrkade i Högsta domstolen attmannen skulle dömas till fängelse för grovt miljöbrott. Högsta domstolen fann att brottet inte var grovt ochmannen dömdes till 60 dagsböter.[17]

Grovt brott enligt svensk lag 119

Noter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8P4[2] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1997:126[3] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2003s121[4] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1995:67[5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K10P3[6] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:2[7] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K12P3[8] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:10[9] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K14P3[10] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K6P6S2[11] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K6P12S3[12] https:/ / lagen. nu/ 1968:64#P3[13] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1985s164[14] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1998s24[15] https:/ / lagen. nu/ 1951:649#P3[16] https:/ / lagen. nu/ 1998:808#K29P1[17] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2005s263

Ringa brott enligt svensk lagRinga brott är beteckningen på ett brott som i jämförelse med ett "brott av normalgraden" framstår som mindreallvarligt och därför bör bedömas efter en annan straffskala och få lindrigare påföljd eller ibland ingen påföljd alls pågrund av att gärningen inte är straffbelagd.

Exempel på ringa brott

DråpStraffskalan för mord är fängelse i mellan tio och arton år. Om brottet med hänsyn till de omständigheter somföranlett gärningen eller eljest är att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse i mellan sex och tio år.[1]

SnatteriEtt typiskt normalbrott är stöld för vilket påföljden är fängelse i högst två år.Om det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för snatteri dömas till bötereller fängelse i högst sex månader.[2] Vid brott i butik är värdegränsen mellan stöld och snatteri 1 000 kr enligtHögsta domstolens dom i mål B5097-08.[3]

UndandräktFörskingring renderar fängelse i högst två år.Om det förskingrades värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för undandräkt dömas tillböter eller fängelse i högst sex månader. Värdegränsen är densamma som mellan stöld och snatteri det vill säga 1000 kr.[4]

Ringa brott enligt svensk lag 120

ÅverkanDen som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till bötereller fängelse i högst ett år.Om skadan är obetydlig och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för åverkan dömas tillböter.[5]

Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv,bast, ollon, nötter eller kåda eller vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes föråverkan, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa. Gränsenmellan skadegörelse och åverkan är densamma som mellan stöld och snatteri det vill säga 1 000 kr.

Förvanskning av urkundDen som framställer falsk urkund eller ock falskeligen ändrar eller utfyller äkta urkund, dömes, om åtgärden innebärfara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år.Om urkunden är av mindre vikt, såsom kassakvitto, kontramärke eller dylikt mottagningsbevis, eller om gärningenskett för att förhjälpa någon till hans rätt skall för förvanskning av urkund dömas till böter eller fängelse i högst sexmånader. [6]

Ringa narkotikabrottDen som olovligen• överlåter narkotika eller• framställer narkotika som är avsedd förmissbruk, eller• innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotikadöms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott till fängelse i högst tre år.Om arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter att är att anse som ringa, döms för ringa narkotikabrotttill böter eller fängelse i högst sex månader. [7]

MiljöbrottFör miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år om det skett med uppsåt eller av oaktsamhet.Om en behörig myndighet har tillåtit förfarandet, eller om förfarandet är allmänt vedertaget eller med hänsyn tillomständigheterna kan anses försvarligt, döms inte till ansvar.[8]

Noter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K3P2[2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8P2[3] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2009s586[4] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K10P2[5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K12P2[6] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K14P2[7] https:/ / lagen. nu/ 1968:64#P2[8] https:/ / lagen. nu/ 1998:808#K29P1S3

Svensk rätt 121

Svensk rättSvensk rätt är en gren av nordisk rätt, vilken i sin tur utgör en huvudgren av den germanska rätten.

Tiden före de nedtecknade landskapslagarnaLagen förmedlades muntligen av lagmannen som täljde lag det vill säga läste upp den ur minnet på det ting dit folkethade samlats. Landskapslagarna var ingalundade nystiftade utan utgjorde vad som nedtecknats skriftligen från sinamuntliga föregångare. Varje landskap hade sina lagar även om de liknade varandra. Varje landslag skyddade ellersökte skydda släkten och sina egna. Slavar var egendom och de som skyddades genom lagarna var endast fria mänoch deras familjer.

LandskapslagarnaSveriges äldsta mera omfattande rättskällor är landskapslagarna, utgörande uppteckningar av de rättsgrundsatser,vilka inom de särskilda landskapen gällde för bönderna, som vid denna tid utgjorde det egentliga folket. Men det ärinte bara från den synpunkten, som den rätt, vilken dessa landskapslagar innehåller, kan sägas vara bondelag, utanäven från den synpunkten, att rätten väsentligen utgår från folket.Den period, som kan sägas börja med landskapslagarnas uppteckning och sträcker sig till den första landslagen,företer emellertid begynnelserna till en förändring i båda de nämnda avseendena. Dels började nämligen småningomfrån bönderna avsöndra sig särskilda samhällsklasser med särskilda intressen och levnadsförhållanden, sommedförde behovet av särskilda rättsgrundsatser, dels började kungen allt mer utöva inflytande på rättsbildningen.Verkningarna av denna förändring framträder också i den yttre rättshistorien redan under denna period. Den rätt, somlandskapslagarna innehåller, är landsrätt. Men även i Sverige började i städerna framträda särskilda rättsgrundsatser,som väl delvis var grundade på privilegier, men till en stor del utgjordes av sedvanerättsgrundsatser, som småningomutbildat sig.

Förelöpare till den allmänna landslagenSveriges äldsta stadslag är Bjärköarätten, som sannolikt ursprungligen gällde för Stockholm, men senare tillämpadesäven på andra ställen. Emellertid hade staden Visby sin särskilda lag, Visby stadslag, som synes vara utarbetadnärmare mitten av 1300-talet. Dessutom finns fragment av en stadslag för Söderköping.Vidare är att märka, att kyrkorätten, som ursprungligen utgjorde en beståndsdel av landsrätten, varför också ilandskapslagarna i allmänhet förekommer en särskild avdelning under namn av kyrkobalk, erhöll en särskildutbildning genom stadganden, som, trots att de ensidigt utfärdades av påvar och biskopar, likväl, sedan kyrkans maktallt mer börjat tillväxa, i större eller mindre mån utövade inflytande på landsrätten.En annan art av rättskällor, vilka, trots att de ägde karaktären av speciallag, dock inte var utan inverkan på denallmänna rätten, utgjordes av gårdsrätterna, av vilka den tidigaste, som numera inte finns i behåll, sannoliktförskriver sig från slutet av 1200-talet.Slutligen framträder kungens ökade inflytande på rättsbildningen i en rad av kungliga stadgar, av vilka några irimkrönikan och somliga av landskapslagarna omtalas som utgångna från Birger jarl, men av vilka de viktigasteförskriver sig från Magnus Ladulås och i synnerhet från Magnus Erikssons tid. Då flera av dessa stadgar är bestämdaför hela riket, kan de betraktas som förelöpare till den allmänna landslagen.

Svensk rätt 122

De första landslagarnaFrån tiden omkring 1350 förskriver sig Sveriges första allmänna lag, kung Magnus Erikssons landslag, av vilkenemellertid inom inte synnerligen lång tid en ny redaktion utarbetades (1442), kallad kung Kristofers landslag. Få årefter den första landslagen (sannolikt under åren 1349-57) utarbetades kung Magnus Erikssons stadslag ("Den yngrestadslagen"), vilken erhöll allmän giltighet för städerna. Under landslagens tidevarv (omkring 1350-1736) ansågslands- och stadslagarna innehålla rättsordningens huvudgrunder, men i de fall, där man ej ur dem erhöll tillräckligledning, hämtade man rättelser ur landskapslagarna, som alltjämt bibehöll stor betydelse för teori och praxis.I den rättsutveckling, som ägde rum under tidevarvet, skönjs djupgående inflytande från kanonisk rätt och tyskstadsrätt samt, efter 1600-talets ingång, framför allt från den tysk-romerska rätten. Mycket betydelsefulla insatsergjordes även av den svenska rättsvetenskapen, som under detta tidevarv tog sin början. Avpassade efter ett medeltidasamhälles rättsbehov, motsvarade lands- och stadslagarna snart endast ofullständigt de krav, som den nya tidenställde. Visserligen tillgodosågs dessa i ganska stor utsträckning genom domstolarnas praxis, som utvecklade sigtämligen obunden av den ålderdomliga skrivna lagen, men behovet av ny lagstiftning framtvingade en rad avspeciella förordningar och stadgar berörande olika rättsområden.Det första stora genombrottet kom inom kyrkorätten, där reformationen gjorde slut på den kanoniska rättens giltighetoch gav upphovet till en svensk kyrkolagstiftning. De i övrigt viktigaste förändringarna ägde rum inomprocessrätten, i det att domstolsväsendet erhöll ökad stadga genom upprättandet av fast organiserade mellaninstanser,hovrätterna, och rättskipningen alltmer frigjordes från den formalism, som behärskade den äldre svenskarättegången.

Landslagar under 1600- och 1700-talenÖnskvärdheten att erhålla en mera tidsenlig lagtext och att undanröja den motsats i rättsgrundsatser, som framträddevid en jämförelse mellan äldre och nyare rättskällor, gav anledning till strävanden att åstadkomma en nylagavfattning. Arbetet härpå upptogs av Karl IX, som med stöd av uttalanden från ständerna vid riksdagarna 1602och 1604 för åvägabringandet av en lagrevision sammankallade en kommission, som likväl snart söndrade sig i tvåpartier. Det ena av dessa, rådets, utarbetade under ledning av Ture Jakobsson Rosengren ett fullständigt förslag, somdock aldrig framlades för ständerna. Det andra, under Karl IX:s egen ledning, utarbetade endast några balkar, avvilka konungabalken och kyrkobalken framlades för ständerna, som dock avböjde deras behandling. Då kungen fann,att lagens revision mötte svårigheter, måste han nöja sig med att av trycket utge Kristofers landslag (1608), vilkentryckta upplaga stadfästes till allmän efterrättelse.Sedan därpå under åren efter 1640 åtskilliga kommissioner utarbetat förslag till lagförbättringar delvis, tillsatte KarlXI 1686 med uppdrag att utarbeta en ny lagbok den lagkommission, vars förslag efter många omarbetningar slutligenantogs av riksdagen 1734 samt av kungen stadfästes att gälla från 1 september 1736. Den nya lagboken, Sverigesrikes lag av år 1734, ett för sin tid utmärkt lagverk, var utarbetad på grundval av landslag och stadslag jämte senarelagstiftning och rättspraxis under medvetet tillvaratagande av inhemska rättstraditioner, men med beaktande av deinsatser, som främmande rätt, särskilt den tysk-romerska, gjort i svenskt rättsliv. Den sammanförde i en kodifikationlands- och stadsrätt, vilkas olikheter minskades, men inte upphävdes. Men i stället avskildes statsrätten från denallmänna lagen; den nya lagboken saknade nämligen i motsats till landslagen konungabalk.

Svensk rätt 123

Arbete med nya lagarEfter den nya rikslagens antagande rådde under ett par mansåldrar i lagstiftningsarbetet en vilotid. Därunder vannupplysningstidens idéer allt större välde över det allmänna tänkesättet. Bedömd efter deras krav på frihet förindividen och hänsyn till hans personliga välfärd, var den bestående rättsordningen, som i mycket underordnade denenskildes tillfälliga intressen under varaktigare allmänna, i flera huvuddrag otillfredsställande.För att utarbeta en ny lagavfattning överensstämmande med den nya tidens åskådning tillsattes 1811 en lagkommitté,som, då den upplöstes efter en trettioårig verksamhetstid, efterlämnade lagförslag, vilka, ehuru förtjänstfulla, likvälansågs behöva ytterligare omarbetning. Till att verkställa denna och, som man hoppades, slutföra arbetet på den nyalagboken tillsattes 1841 en lagberedning, vars tioåriga arbete på grund av de politiska förhållandena likväl ej leddetill målet. Misströstande om att kunna eftergöra gångna tiders rättsliga storverk, övergav man tanken att foga en nylagbok till raden av den svenska rättens föregående kodifikationer och beslöt att uteslutande följa de partiellalagförbättringarnas väg.

Se även• Rättssystem• Sveriges rättsväsen

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nordisk rätt [1],1904–1926.

Referenser[1] http:/ / runeberg. org/ nfbs/ 0723. html

Nordisk rättNordisk rätt, de skandinaviska folkens rätt, en huvudgren av den germanska rätten.Den nordiska rätten företer väl den germanska rättens allmänna karaktär och har, då den i det stora hela endast iringa mån rönt inverkan från främmande håll, stor betydelse för belysandet av det forngermanska rättslivet överhuvud. Å andra sidan visar den, då den nordgermanska folkgrenen redan tidigt skilt sig från den sydgermanska ochfortsatt sin utveckling under olika yttre livsvillkor, i flera avseenden en egen karaktär. När den nordgermanskafolkgrenen åter gav upphov till tre särskilda folk, det svenska, det danska och det norska, så framträdde med särdrag,vilka under tidens lopp blev skarpare utpräglade, också inom den nordiska rättsbildningen en svensk, en dansk ochen norsk grupp. Härtill måste emellertid läggas ännu en grupp, nämligen den isländska. Fastän Island fått sinbefolkning och därmed även grunddragen av sitt rättsväsen från Norge, ger dock de egendomliga förhållanden, undervilka den isländska rätten utvecklade sig, samt den politiska självständighet, som ön under århundraden bevarade, enegen prägel åt den isländska rättshistorien.

Nordisk rätt 124

Se även• Dansk rätt• Isländsk rätt• Norsk rätt• Svensk rätt

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nordisk rätt [1],1904–1926.

Germansk rättGermansk rätt är en rättstradition som utvecklades hos de gamla germanska stammarna under antiken ochmedeltiden. Nordisk rätt är en gren av den germanska rätten, som bland annat uttryckt sig i de svenskalandskapslagarna. Den germanska rätten var huvudsakligen en landsrätt, till skillnad från den romerska som var enstadsrätt utbildad krig stadsstater.

Tingsrätt 125

Tingsrätt

Rättsinstanser iSverige

Denna artikel tillhör en artikelserie

Allmänna domstolar

Tingsrätt

Hovrätt

Högsta domstolen

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsrätt

Kammarrätt

Högsta förvaltningsdomstolen

Specialdomstolar

Arbetsdomstolen

Marknadsdomstolen

Mark- och miljödomstol

Migrationsdomstol

Hyresnämnd

Arrendenämnd

Patentbesvärsrätten

Tryckfrihetsdomstol

Försvarsunderrättelsedomstolen

Skiljenämnd

Se även

Rättsväsen

Domstol

Sverige-portalen

Tingsrätt, allmän underrätt och första instans inom det allmänna domstolsväsendet i både Sverige (från 1971) ochFinland (från 1 december 1993). Även i Norge har begreppet (no. tingrett) från år 2002 ersatt de tidigare byrett ochherredsrett. I Danmark har man en motsvarande underrätt, som heter byret.

Tingsrätt 126

Tingsrätterna i Sverige

Historisk utvecklingTingsrätterna i Sverige instiftades 1971, och ersatte rådhusrätterna (fanns då i 27 av landets större städer, de övrigastäderna låg under häradsrätt) och häradsrätterna (häradstingen), vilka fanns på landsbygden. Därmed var de förstarättsinstanserna lika över hela landet. År 1995 fanns det 96 tingsrätter i Sverige, men sedan dess har antalet skuritsned betydligt till dagens 48 (hösten 2010), och antalet tingsrätter förväntas på sikt vara cirka 40 stycken i helaSverige. Främst försöker man koncentrera tingsrätterna till residensstäderna i mindre län samt till de större städerna.Begreppet tingsrätt skapades inte nytt inför reformen 1971, utan finns belagt redan på 1600-talet, då vanligen ibetydelsen häradsrätt.Fram till 1993 skulle varje verksamhetsår i tingsrätten, i enlighet med 1686 års kyrkolag, inledas med entingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler, eller på tingsstället. Många domstolar har bevarat dettaåldriga åliggande såsom en tradition.

Administrativ indelningHuvudartikel: Domsaga

Till en tingsrätt hör en domsaga, som är det administrativa området, där en tingsrätt dömer. Ett exempel: Blekingetingsrätt dömer i tvistemål, som sker inom Blekinge domsaga, vilket vill säga i kommunerna Karlskrona, Ronneby,Karlshamn, Olofström och Sölvesborg, med säte för huvudförhandlingar (rättegångar), med kansli i Karlskrona, ochmed ett ytterligare tingsställe i Karlshamn, där huvudförhandlingar kan ske, men där det inte finns någon fastanställd expedition.Vid större geografiska avstånd är det vanligt att tingsrätten förfogar över ett eller flera tingsställen, lokaler dit rättenreser vid behov av förhandling. Parter i målet slipper på detta sätt resa långa avstånd, vilket sparar pengar fördomstolen, vilken måste ersätta utlägg för resor och förlorad arbetsinkomst. Normalt är ingen personal på tingsrättenfast stationerad på tingsstället, utan enbart på huvudorten (kansliorten).

InskrivningsmyndigheterHuvudartikel: Inskrivningsmyndighet

Inskrivningsmyndighetern sorterar sedan den 1 juni 2008 under Lantmäteriverket. Tingsrätten är överinstans tillInskrivningsmyndigheten och prövar överklaganden av vissa av myndighetens beslut.

Rättens sammansättning vid avgörandenDe dömande juristerna i tingsrätten utgörs av lagmän, chefsrådmän, rådmän, assessorer, fiskaler, beredningsjuristeroch notarier. Med lagfaren domare avses en domare som är jurist.Lagmän, chefsrådmän och rådmän är ordinarie domare, vilket innebär att deras anställningar är skyddade enligt 11kap. 5 § regeringsformen. Ordinarie domare utses av regeringen. Lagmannen är chef för tingsrätten. En chefsrådmanär chef för en avdelning inom tingsrätten.Vid avgörandet av vissa typer av mål och ärenden deltar även nämndemän. Nämndemän är inte jurister utan lekmän.Vid förhandlingar i brottmål består tingsrätten i regel av en lagfaren domare samt av tre nämndemän. Om det krävskan rätten utökas med en lagfaren domare och/eller en-två nämndemän.Vid förhandlingar i tvistemål består rätten av en eller tre lagfarna domare. En huvudförhandling i ett tvistemål medtre domare brukar kallas för tresits. I familjemål kan även nämndemän ingå i rätten.

Tingsrätt 127

ÖverinstansTingsrätten är överinstans vid överklagande av vissa beslut från bl.a.• Kronofogdemyndigheten (bl.a. i fråga om utsökningsärenden och skuldsanering)• Bolagsverket(bl.a. angående tvångslikvidation)• Lantmäteriet (bl.a. angående inskrivning)• Överförmyndaren (bl.a. beslut angående arvode till god man och förvaltare)• Polismyndighet (bl.a. beslut om parkeringsanmärkningar)

ÖverklagandeEn tingsrätts domar och beslut överklagas i regel till en hovrätt. Domar och beslut i arbetstvister som handlagts itingsrätten överklagas dock till Arbetsdomstolen. Beslut i frågor om utfående av allmänna handlingar fråntingsrättens administrativa avdelning överklagas till en kammarrätt.

"Hissprövning"I dispositiva tvistemål får tingrätten med parternas samtycke hänskjuta en viss fråga i målet direkt till prövning avHögsta domstolen. Detta brukar kallas för "hissprövning" eller "hissen" eftersom man går förbi hovrätten.

Externa länkar• Tingsrätt - Sveriges Domstolar [1]

Referenser[1] http:/ / www. domstol. se/ templates/ DV_InfoPage____721. aspx

Dom 128

DomDom har flera betydelser:• En domstols slutliga avgörande av själva saken i ett mål. Se även fastställelsedom, fullgörelsedom, konstitutiv

dom, tredskodom samt beslut.• En benämning på domkyrka, i synnerhet stor och praktfull sådan.• Förkortning för Domarboken• En slags rundad, välvd struktur, som kan vara av olika slag:

• en upphöjning eller antiklinal struktur i jordskorpan vilken har cirkulär eller elliptisk bas och vars bergarterstupar ut från centrum i alla riktningar.

• en vid basen närmast cirkulär utgjutning av mycket trögflytande lava vilken bildar en välvd massa av stelnadlava ovanför en vulkanisk utbrottskanal.

• en formation på månen som utgör en flack, mjukt sluttande kulle med en utsträckning upp till ca 10 km och enhöjd på några hundra meter.

• den huv av förorenad luft som kan välva sig över en storstad eller ett industriområde, se smog.• En öppen kristallform bestående av två plana ytor vilka med varandra bildar en vinkel som halveras av ett

symmetriplan (spegelplan).• En värdighetstitel i vissa sydeuropeiska länder:

• i Portugal förr en värdighetstitel för kungen, dennes söner och närmaste manliga anförvanter samt för vissahögre adelsmän, vilka förlänades titeln, se Dom (titel)

• en titel för vissa benediktin- och kartusianmunkar.• En bergstopp i Mischabelbergen, s. Schweiz, n.ö. om Matterhorn och n. om Monte Rosa; 4 545 meter över havet,

se Dom (berg).• Förkortning för Document Object Model• Talspråksvariant för de eller dem, se Dom-debatten.Källa: Nationalencyklopedin

Hovrätt 129

Hovrätt

Rättsinstanser iSverige

Denna artikel tillhör en artikelserie

Allmänna domstolar

Tingsrätt

Hovrätt

Högsta domstolen

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsrätt

Kammarrätt

Högsta förvaltningsdomstolen

Specialdomstolar

Arbetsdomstolen

Marknadsdomstolen

Mark- och miljödomstol

Migrationsdomstol

Hyresnämnd

Arrendenämnd

Patentbesvärsrätten

Tryckfrihetsdomstol

Försvarsunderrättelsedomstolen

Skiljenämnd

Se även

Rättsväsen

Domstol

Sverige-portalen

En hovrätt är en allmän (andra) domstolsinstans i Finlands och Sveriges domstolsväsen.

Hovrätt 130

HistorikSedan de förslag, som under Karl IX:s styrelsetid blivit framställda till ordnande av konungens domsrätt genom enefter de förändrade tidsförhållandena avpassad utveckling av de äldre formerna därför, de så kallade lands- ellerrättartingen och räfstetingen, inte lett till något resultat, framlade Gustav II Adolf till 1614 års riksdag förslag ominrättande i Stockholm av en "konungslig Hofrätt och öfversta dom", vilken skulle i konungens såväl närvaro somfrånvaro äga makt att döma konungens dom och ifrån vilken något överklagande inte skulle få äga rum.Genom den samma år utfärdade rättegångsordnantien bestämdes, i överensstämmelse med vad av konungen blivitföreslaget, att den i Stockholm inrättade hovrätten, vilken fick namnet Svea hovrätt, skulle döma konungens dom.Grundsatsen, att någon prövning av vad hovrätten dömt, inte kunde komma i fråga, blev dock, såsom man finner aven antydan i rättegångsordinantien, inte oåterkalleligt fastslagen. I den 1615 utfärdade rättegångsprocessen blevnämnda antydan närmare utförd på följande sätt: "ändock Sveriges lag medgifver, att ingen må vädja från denna wårkonungsliga dom och Hofrätt. . . . , likväl medan wi ega högsta dom öfver alla domare i Sverige och oss bör om allamål sanning utleta såsom ock återbryta alla skrocksoknir, därföre må den, som finner sig besvärad öfver wårkonungsliga dom icke genom något vädjande utan genom ödmjuk böneskrift gifva om sitt besvär tillkänna och njutahos oss beneficium revisionis". Därmed var planen att låta hovrätten utgöra den högsta instansen övergiven.1623 inrättades en ny hovrätt i Åbo för Finland och 1630 en annan i Dorpat för Livland. Ytterligare hovrätterupprättades, 1634 i Jönköping, Göta hovrätt, 1775 i Vasa och senare i Greifswald. Sedan Livland (1721), Finland(1809) och Pommern (1815) skilts från Sverige, kvarstod inom det egentliga Sverige endast två hovrätter, till dessgenom inrättandet av Hovrätten över Skåne och Blekinge 1820 antalet ökades till tre. Genom den 1849 beslutadeindragningen av lagmans- och kämnärsrätterna blev hovrätterna andra i stället för tredje instans i den svenskadomstolsorganisationen.

Finlands hovrätterI Finland finns sex hovrätter:• Helsingfors hovrätt• Kouvola hovrätt• Rovaniemi hovrätt• Vasa hovrätt• Åbo hovrätt• Östra Finlands hovrätt i Kuopio

Hovrätt 131

Sveriges hovrätter

Hovrätten i Göteborg

Hovrätten är andra instans i de brottmål, tvistemål ochdomstolsärenden som överklagas från en tingsrätt inom hovrättensdomkrets.

Det finns sex hovrätter i Sverige:• Svea hovrätt i Stockholm,• Göta hovrätt i Jönköping,• Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö,• Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg,• Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och• Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.Var och en av de sex hovrätterna har sin geografiskt bestämdadomkrets. Till hovrätterna inkommer drygt 22 000 mål per år. I vissafall krävs att prövningstillstånd beviljas för att hovrätten skall ta upp ettöverklagat mål.

Svea hovrätt har till uppgift att ha hand om vissa särskilda måltyper.Hovrätten är till exempel överinstans i mål som överklagas frånhyresnämnderna. Inom hovrätten finns också Miljööverdomstolen, som är andra instans i mål som överklagas frånnågon av miljödomstolarna. Det kan röra sig om till exempel tillstånd till miljöfarlig verksamhet och naturvårds- ochmiljöskyddsärenden.

I hovrätterna tjänstgör cirka 420 domare och 250 administratörer. Till hovrätterna är även knutna drygt 520nämndemän. De nomineras av de politiska partierna och utses länsvis av landstingen för en mandattid om fyra år.Chefen för en hovrätt kallas hovrättspresident. En hovrätt är indelad i ett antal avdelningar, två eller flera, som varoch en förestås av en hovrättslagman eller av hovrättspresidenten. I hovrätten tjänstgör också hovrättsråd,assessorer, fiskaler och kanslipersonal. Hovrättsråden och assessorerna arbetar som domare medan fiskalernaföredrar mål, gör rättsutredningar och tjänstgör som protokollförare. Kanslipersonalen sköter bland annat utskick avkallelser till förhandling samt expediering av domar och beslut. Det förekommer även att såväl fiskaler somkanslipersonal bereder vissa mål fram till avgörandet.Hovrätten är som regel domför med tre ledamöter, varav minst två skall vara ordinarie ledamöter. I brottmål därpåföljden är svårare än böter samt i vissa familjemål deltar även två nämndemän i dömandet. Detsamma gäller förbrottmål vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hofrätt [1], 1904–1926.

Se ävenHovrättsråd

Referenser[1] http:/ / runeberg. org/ nfbk/ 0490. html

Prövningstillstånd 132

PrövningstillståndPrövningstillstånd är ett tillstånd som en domstol på högre nivå än den tidigare, till exempel kammarrätt, Högstaförvaltningsdomstolen, hovrätt och Högsta domstolen i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärendeska kunna tas upp och prövas av domstolen. Prövningstillstånd beviljas exempelvis om det är viktigt för kommanderättstillämpning att målet prövas i högre rätt (prejudikatdispens).Prövningstillstånd i kammarrätten meddelas om1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt,2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.Meddelar inte kammarrätten prövningstillstånd står förvaltningsrättens beslut fast.Huvudregeln är att prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen lämnas bara omavgörandet kan få betydelse som prejudikat, det vill säga vara till ledning för hur andra liknande fall ska bedömas.Den omständigheten att kammarrätten eller hovrätten kan befinnas ha dömt fel räcker därför inte för att deöverordnade domstolarna ska ta upp målet och pröva det. Är det ett grovt rättegångsfel så kan målet prövas på grundav domvilla.Genom krav på prövningstillstånd minskar antalet mål som ges en fullständig prövning i högre instans.De mål som kräver prövningstillstånd betecknas PT-mål.

Högsta domstolenHögsta domstolen är namnet på den högsta allmänna domstolen.Högsta domstolen används på svenska också som en allmän benämning på den högsta juridiska beslutsinstansen iflera länder. I vissa länder har högsta domstolen i uppgift att bevaka konstitutionen. Alltså har den då också en såkallad författningsdomstols uppgifter, vilken ibland dock kan vara en särskild domstol.

Högsta domstolen i olika länder• Högsta domstolen i Australien• Högsta domstolen i Danmark• Högsta domstolen i Finland• Högsta domstolen i Indien• Högsta domstolen i Island• Högsta domstolen i Kina• Högsta domstolen i Norge• Högsta domstolen i Storbritannien• Högsta domstolen i Sverige• Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen 133

Andra företeelser med namnet "Högsta domstolen"• Högsta domstolen (TV-program)

Kammarrätt

Rättsinstanser iSverige

Denna artikel tillhör en artikelserie

Allmänna domstolar

Tingsrätt

Hovrätt

Högsta domstolen

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsrätt

Kammarrätt

Högsta förvaltningsdomstolen

Specialdomstolar

Arbetsdomstolen

Marknadsdomstolen

Mark- och miljödomstol

Migrationsdomstol

Hyresnämnd

Arrendenämnd

Patentbesvärsrätten

Tryckfrihetsdomstol

Försvarsunderrättelsedomstolen

Skiljenämnd

Se även

Rättsväsen

Domstol

Sverige-portalen

Kammarrätt 134

Sveriges kammarrätters domkretsar.Färgerna visar vilken kammarrätts domkrets

en förvaltningsrätt tillhör.

Kammarrätt är en allmän förvaltningsdomstol i Sverige. En kammarrätt ärandra instans efter förvaltningsrätt och före Högsta förvaltningsdomstolen.

Historia

Kammarrätten var från början en del av Kammarkollegiet som hanteraderikets räkenskaper. År 1695 beslöt kung Karl XI att bryta utKammarrevisionen från Kammarkollegiet. Kammarrevisionen var ettcentralt ämbetsverk som hade hand om dömande och revision. 1799 bytteKammarrevisionen namn till Kammarrätten.

Vid förvaltningsrättsreformen 1972 byggdes kammarrättsorganisationen utgenom att Kammarrätten i Göteborg skapades samt att två avdelningar frånKammarrätten i Stockholm flyttades till Sundsvall. Dessa två avdelningarbildade två år senare Kammarrätten i Sundsvall. Kammarrätten i Jönköpingbildades 1977.

Organisatorisk indelning

Kammarrätterna är fyra till antalet:1. Kammarrätten i Stockholm för Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Gotlands och Västmanlands län.2. Kammarrätten i Göteborg för Skåne, Hallands och Värmlands län

samt de delar av Västra Götalands län som tidigare utgjordes avGöteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län.

3. Kammarrätten i Sundsvall för Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands,Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Kammarrätten iSundsvall har därigenom Sveriges till ytan största domkrets.

4. Kammarrätten i Jönköping för Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Örebro län samtde delar av Västra Götalands län som tidigare utgjordes av Skaraborgs län.

Kammarrätterna som första besvärsinstansDen enskilde som nekas att få ut handlingar från en myndighet, för att myndigheten anser att offentlighetsprincipeninte gäller, överklagar sådana beslut direkt till kammarrätt. Det handlar oftast om att myndigheten hänvisar tilloffentlighets- sekretesslagens bestämmelser.[1] Mål om sekretess prövas alltså inte av förvaltningsrätt. Ommyndigheten får rätt i kammarrätten kan den enskilde överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Om den enskildefår rätt till handlingarna i kammarrätten, kan inte myndigheten överklaga denna dom.Enligt lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål ska besvär mot beslut,som tidigare anförts hos Konungen, i stället anföras hos kammarrätt i följande mål:[2]

• 1.mål om val till befattning eller uppdrag, mål om val för upprättande av förslag till befattning eller uppdrag,• 4. mål om annan ersättning som enligt författning utgår av statsmedel, såvida ej författningen hänvisar den som

gör anspråk på ersättning att vid tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller expropriationsdomstol ellerersättning enligt författningen utgår till kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet eller fråga är omersättning eller hittelön enligt lagen (1942:350) om fornminnen.

• 5. mål om beslut av tullmyndighet i samband med in- eller utförsel av vara med undantag dock för sådant beslutom befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull, skatt eller annan avgift som meddelats med stöd avregeringens bemyndigande, mål om tillstånd att hålla provianteringsfrilager,

Kammarrätt 135

• 6. mål om beslut rörande statens, kommunens eller annan kommunal förvaltningsenhets uttagande enligt gällandeföreskrift av skatt eller annan avgift, såvida ej beslutet avser nedsättning eller befrielse och meddelats med stöd avregeringens bemyndigande eller fråga är om oljeavgift eller avgift, vars uttagande genom utmätning förutsätterbeslut av allmän domstol,

• 7. mål om beslut rörande återbetalning av utskylder, böter eller andra allmänna medel, såvida ej beslutetmeddelats med stöd av regeringens bemyndigande eller avser avgift vars uttagande genom utmätning förutsätterbeslut av allmän domstol,

• 8. anmärknings- och avkortningsmål, mål om tillsyn över stiftelser,• 9. mål om beslut som enligt författning eller föreskrift rörande den allmänna hälsovården, rörande förebyggande

eller bekämpande av djur- eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt fall meddelatsangående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande eller angående omhändertagande,smittrening, oskadliggörande eller liknande åtgärd, såvida ej fråga är om skyldighet, som enligt författning åvilarkommun eller annan kommunal förvaltningsenhet, eller om beslut enligt arbetarskyddslagen (1949:1) eller medstöd därav meddelade föreskrifter, allmänna ordningsstadgan (1956:617), lagen (1956:618) om allmännasammankomster eller strålskyddslagen (1958:110) eller i ärende som avses i skogsförläggningslagen (1963:246),

• 11. mål om föreläggande vid vite, såvida det inte är fråga om skyldighet, som enligt författning åvilar kommuneller annan kommunal förvaltningsenhet, eller om föreläggande enligt lagen (1950:596) om rätt till fiske,jordförvärvslagen (1965:290) eller jordhävdslagen (1969:698),

• 12. mål om utdömande av vite,• 13. mål om beslut som i särskilt fall meddelats angående behandlingen av häktad eller den som anhållits eller

gripits för brott eller som eljest hålles i förvar tillfälligt eller angående verkställighet av straff eller annanbrottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt,

• 14. mål om handräckningAnsökningar om resning och om återställande av försutten tid i förvaltningsmål prövas av den kammarrätt inom varsdomkrets ärendet först prövats.

MigrationsöverdomstolKammarrätten i Stockholm fungerar sedan 2006 även som migrationsöverdomstol och är högsta insats i dessa mål.

ÖverklagandeEnligt huvudregeln överklagas domar i förvaltningsrätten till kammarrätten utan att det krävs prövningstillstånd föratt målet skall tas upp i kammarrätten. I många lagar finns det emellertid särskilda bestämmelser som säger att detkrävs prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten.Överklagandeskriften ställs till kammarrätten men lämnas in eller sänds till länsrätten, som prövar om överklagandethar kommit in i rätt tid. Kammarrätten avgör frågan om prövningstillstånd.Domar och beslut av kammarrätten kan normalt överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Prövningstillståndkrävs för att Högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp överklagandet till prövning. Målen handläggs enligtFörvaltningsprocesslagen.

Kammarrätt 136

Noter[1] https:/ / lagen. nu/ 2009:400[2] https:/ / lagen. nu/ 1971:309

Regeringsrätten1. OMDIRIGERING Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige)

FörvaltningsdomstolFörvaltningsdomstol är en domstol som främst avgör mål som rör tvister mellan enskilda och det allmänna.Merparten av målen anhängiggörs genom att enskilda överklagar myndigheters beslut.

FinlandFörvaltningsdomstol är även benämningen på den första instansen av de allmänna förvaltningsdomstolarna.

SverigeFörvaltningsdomstol används i dagligt tal som beteckning för allmän förvaltningsdomstol.Länsrätterna har slagits samman till tolv förvaltningsdomstolar betecknade förvaltningsrätter.[1] Det nya namnet påen allmän förvaltningsdomstol i första instans är ”Förvaltningsrätten i” följt av namnet på kansliorten.[2]

Domar eller beslut meddelade av förvaltningsrätt kan i allmänhet överklagas till kammarrätt. Prövningstillstånderfordras i allmänhet.Domar eller beslut meddelade av kammarrätt kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Prövningstillstånderfordras.Rättegången i förvaltningsdomstolarna regleras i förvaltningsprocesslagen.

Källor[1] https:/ / lagen. nu/ 1977:937#P5[2] Regeringens proposition En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (prop.2008/09:165)

(http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 27/ 86/ 4f86a1d5. pdf)

Förvaltningsrätt (domstol) 137

Förvaltningsrätt (domstol)För det rättsvetenskapliga ämnet förvaltningsrätt, se Förvaltningsrätt.

Den nya indelningen (förvaltningsrätterna).

Förvaltningsrätten är i Sverige den lägsta instansen avförvaltningsdomstolar. Förvaltningsrätterna ersatte den 15 februari2010 länsrätterna.

Förvaltningsrätterna

Det finns tolv förvaltningsrätter:• Förvaltningsrätten i Falun• Förvaltningsrätten i Göteborg• Förvaltningsrätten i Härnösand• Förvaltningsrätten i Jönköping• Förvaltningsrätten i Karlstad• Förvaltningsrätten i Linköping• Förvaltningsrätten i Luleå• Förvaltningsrätten i Malmö• Förvaltningsrätten i Stockholm• Förvaltningsrätten i Umeå• Förvaltningsrätten i Uppsala• Förvaltningsrätten i Växjö

Förvaltningsrättens uppgifter

Förvaltningsrätten är en förvaltningsdomstol, vilket innebär att denprövar frågor där myndigheter utövat sin makt som påverkat eller rörtenskilda vare sig det rör fysiska eller juridiska personer.

Förvaltningsrätten handlägger därför en stor mängd vitt skilda typer av mål.Det kan vara• mål enligt socialtjänstlagen. Motpart i dessa mål blir den myndighet vars dom eller beslut överklagats enligt

Förvaltningsprocesslagen.• skattemål, det vill säga alla typer av skattemål vare sig de avser inkomstskatt, moms, arbetsgivaravgift eller

fastighetstaxering. Motpart i dessa mål är Skatteverket.• Socialförsäkringsmål, som rör tvister i ärenden som rör arbetsskadeersättning, föräldrapenning eller till exempel

bilstöd till handikappade. Motpart i dessa mål är Försäkringskassan.• LVU-mål. Motpart i dessa mål är enligt Socialtjänstlagen kommunens socialnämnd.• LVM-mål. Motpart i dessa mål är enligt Socialtjänstlagen kommunens socialnämnd.• LPT-mål. Motpart i dessa mål är enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård chefsöverläkaren på den vårdanstalt där

den intagne vistas.• Laglighetsprövning enligt kommunallagen, som handlar om att få kommun- eller landstingsbeslut prövade.Övriga mål kan handla om bygglov och tilldelningsbeslut vid tillstånd rörande utskänkningstillstånd av alkohol,vapenlicens eller frågor som berörs i djurskyddslagen eller mål med EU-rättslig anknytning, som till exempel målom offentlig upphandling eller stöd inom jordbruket.

Förvaltningsrätt (domstol) 138

MigrationsdomstolarTre förvaltningsrätter är även migrationsdomstol. Dessa är Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten iMalmö och Förvaltningsrätten i Stockholm.

Förvaltningsrättens sammansättningFörvaltningsrättens chef betecknas lagman. Denne skall leda arbetet på domstolen och är chefsdomare. Lagmannenutses av regeringen efter en ansökningsprocedur. Övriga ordinarie domare vid förvaltningsrätten har titeln rådman.En icke ordinarie domare kan vara assessor eller fiskal.Flera måltyper kan avgöras av en domare ensam, i synnerhet när det rör sig om mål av enklare slag. Dömandeuppgifter i enklare mål kan också tilldelas en notarie men i de fall tvist föreligger kan en notarie enbart avgöra måltillsammans med nämndemän.Normalt består förvaltningsrätten av en lagfaren domare och tre nämndemän. Nämndemännen utses genom val ilandstingsfullmäktige eller, i Gotlands län, av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Valet kan varaproportionellt; antal nämndemän per parti avgörs då av partiernas storlek i landstings- eller kommunvalet.I vissa typer av mål har förvaltningsrätten inte nämndemän, utan särskilda sakkunniga lekmannadomare. Så är tillexempel fallet när rätten avgör mål om kommunalbesvär.

ÖverklagandeEn dom i förvaltningsrätten kan överklagas till kammarrätt. Den nuvarande huvudregeln att det bara är att överklagakommer att finnas kvar, men i många lagar finns det särskilda bestämmelser som säger att det krävsprövningstillstånd för överklagande till kammarrätten. Överklagande ställs till kammarrätten, men lämnas in tillförvaltningsrätten, som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Kammarrätten prövar frågan omprövningstillstånd.Överklagande till kammarrätt kommer att tas upp1. av Kammarrätten i Stockholm när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i

Stockholm, Förvaltningsrätten i Uppsala eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessaförvaltningsrätters domkretsar,

2. av Kammarrätten i Göteborg när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten iMalmö, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Karlstad eller av en förvaltningsmyndighet som ärbelägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar eller av en utlandsmyndighet,

3. av Kammarrätten i Sundsvall när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Falun,Förvaltningsrätten i Härnösand, Förvaltningsrätten i Umeå, Förvaltningsrätten i Luleå eller av enförvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar, och

4. av Kammarrätten i Jönköping när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten iLinköping, Förvaltningsrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Växjö eller av en förvaltningsmyndighet som ärbelägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar.[1]

Förvaltningsrätt (domstol) 139

HistorikLänsrätterna har funnits sedan 1970-talet och har i stort sett haft samma domkretsar som Sveriges län.Domkretsindelningen har varit i stort sett oförändrad under denna tid och påverkades exempelvis inte av attGöteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län slogs ihop till Västra Götalands län. De gamlalänsrätterna levde kvar som Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Mariestad respektive Länsrätten i Vänersborg.Eftersom länen har haft stora skillnader i befolkningsunderlag har antalet anställda vid de olika länsrätterna varieratkraftigt. De små länsrätterna har haft så liten personalstyrka att de har varit mycket sårbara för frånvaro. Sedan1970-talet har allt fler typer av mål tilldelats länsrätterna, vilket har ställt högre krav på varierande kompetens hoslänsrätternas personal. Medan de stora länsrätterna har haft tillräckligt mycket personal för att dessa skall kunnaspecialisera sig på olika områden, har det inte varit möjligt hos de små länsrätterna. Det har påverkat dömandet ochmöjligheten att rekrytera kompetent personal till de domstolarna.Detta var bakgrunden när lagmännen på länsrätterna, kammarrätternas presidenter och Regeringsrättens kanslichefträffades och diskuterade det framtida förvaltningsdömandet på hösten 2006. Detta ledde fram till en skrivelse somlämnades till regeringen. Den 22 november 2007 gav regeringen i uppdrag till Domstolsverket att fortsätta utredalänsrättsorganisationen. Utredningen skulle ge förslag till en ny organisation med färre och större domstolar ochlämnade förslag på antalet domstolar och deras geografiska placering.[2] Arbetet leddes av Sten Heckscher ochresulterade i rapporten Länsrättsutredningen.[3]

Länsrättsutredningen behandlades på Justitiedepartementet, det departement i det svenska regeringskansliet somansvarar för frågor om rättsväsendet. Arbetet ledde fram till propositionen En långsiktigt hållbar organisation för deallmänna förvaltningsdomstolarna i första instans,[4] som regeringen beslutade den 12 mars 2009.Oppositionen röstade emot förändringen i riksdagen. De (Thomas Bodström m.fl.) lade en gemensam motion isamband med detta om att propostionen borde avslås av riksdagen.[5] I motionen fanns kritik på många punkter.Några av invändningarna var att många remissinstanser hade sagt nej till förändringen eller ställt sig starkt kritiskatill denna, frågan om ny läns- eller regionindelning var inte löst och ett antal utredningar som rörde rättsväsendetsinre arbete var inte klara och utvärderingar som borde vara relevanta var ej gjorda. - Det förekom även kritik i denallmänna debatten utanför riksdagen.[6] [7] [8]

Riksdagen beslutade torsdagen den 11 juni 2009 att bifalla regeringens proposition om förvaltningsrätterna och attavslå de motioner som hade följt på propositionen.[9]

Referenser[1] 1 § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. i dess lydelse från den 15 februari 2010, förordning

2009:872 (http:/ / 62. 95. 69. 3/ SFSdoc/ 09/ 090872. PDF)[2] Domstolsverket (http:/ / www. domstol. se/ templates/ DV_InfoPage____7785. aspx)[3] Länsrättsutredningen, Domstolsverkets rapportserie 2008:2 (http:/ / www. domstol. se/ templates/ DV_Publication____7789. aspx)[4] proposition 2008/09:165 (http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 108/ a/ 122786)[5] Motion 2008/09:Ju24 med anledning av prop. 2008/09:165 En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i

första instans (http:/ / www. riksdagen. se/ webbnav/ index. aspx?nid=410& typ=mot& rm=2008/ 09& bet=Ju24)[6] Regeringen vill ta för snabbt beslut, Svenska Dagbladet, Brännpunkt, den 27 april 2009 (http:/ / www. svd. se/ opinion/ brannpunkt/

artikel_2802619. svd)[7] Östran den 29 maj 2009 (http:/ / www. ostran. se/ nyheter/ kalmar/ kalmar_baesta_platsen_foer_ny_laensraett)[8] Örebro vill behålla länsrätt, NWT den 28 april 2009 (http:/ / www. nwt. se/ article521407. ece)[9] Riksdagens protokoll 2008/09:130, torsdagen den 11 juni, 11 § En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i

första instans, forts. i 13 §, beslut under 15 § (http:/ / www. riksdagen. se/ Webbnav/ index. aspx?nid=101& bet=2008/ 09:130)

Brottmål 140

BrottmålMed brottmål avses samtliga mål i vilka talan förs om ansvar för brott. I de flesta länder förs brottmål å detallmännas vägnar av en åklagare. Regler för rättegången finns främst i rättegångsbalken. Brottmål handläggs vidallmän domstol. Förfarandet kan hänföra sig till brott såväl enligt brottsbalken som till annan strafflagstiftning.

Kriminalvård

Joliet State Prison, Joliet, Illinois

Kriminalvård, tidigare fångvård, ären form av anstaltsvård i verkställighetav fängelsestraff och frivård.

Kriminalvården i världen

Europa

Danmark

• I Danmark är termen kriminalforsorg. Den administreras av Direktorat for kriminalforsorgen.

Finland

• I Finland är termerna fångvård och kriminalvård. De administreras av Brottspåföljdsverkets tvåhuvudavdelningar: Fångvårdsväsendet/Vankeinhoitolaitos (fängelsestraff och häkten) ochKriminalvårdsväsendet/Kriminaalihuoltolaitos (frivård och ungdomsstraff).

Norge

• I Norge är termen kriminalomsorg. Den administreras av Kriminalomsorgen, tidigare Fængselsvesenet.Kriminalomsorgens centralförvaltning är en avdelning i justitiedepartementet.

Sverige

• I Sverige administreras kriminalvården av myndigheten Kriminalvården.

Se även• Statens institutionsstyrelse• Fängelse

Häkte 141

Häkte

Frihetsberövande

Omhändertagande

LVU

Gripande

Anhållande

Häktning

Fängelse

Rättspsykiatrisk vård

Kronobergshäktet i Stockholm.

Ett häkte är en lokal för tillfälligt frihetsberövande, bland annat förden som anhållits av åklagare eller häktats av domstol. I Sverigeadministreras häktena av Kriminalvården.

I Finland kan en häktad sitta upp till fyra veckor i polisarrest.I Danmark kallas ett häkte för arresthus.

Se även

• Fyllecell• Polisarrest

Terrorism 142

Terrorism

Förstörelse efter terrorattacken mot World TradeCenter i New York den 11 september 2001.Attacken krävde nära 3 000 döda och 6 200

skadade.

Terrorism (från latin terror 'rädsla, fruktan')[1] avser det systematiskaanvändandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för attmed hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer avförändringar. Begreppet härstammar från Jakobinernas s k regime de laterreur, under franska revolutionen i slutet på 1700-talet.

Internationellt etablerade definitioner av terrorism inkluderar endast dehandlingar som har som syfte att skapa skräck, vilka utförs för attuppnå ett ideologiskt mål och som har en uppsåtlig inriktning mot attbortse från civila personers säkerhet. Därmed kontrasteras terrorismmot enskilda våldsdåd. Vissa definitioner inkluderar dock attvåldshandlingarna ska vara olagliga. För att en en serie våldshandlingska kallas terrorism ska aktören vara en icke-stat.[2] Om aktören istället är en stat, kallas samma handling i de flesta västländer[opålitlig

källa?] istället för terror, statsterrorism eller en krigshandling; brott motkrigets lagar faller därmed utanför terrorismbegreppet.[3]

Terrorism har använts av en bred skara politiska organisationer för attgenomdriva sina mål; både högerinriktade och vänsterinriktadepolitiska organisationer liksom religiösa, nationalistiska, etniska ochrevolutionära grupper samt regeringar.[4] Terrorhandlingar är kriminaliserade på flera samtidiga nivåer i nästan allaländer i världen och betraktas som ett av de grövsta brotten som kan begås. Terrorism refererar till ett fenomen sominkluderar den faktiska aktionen, liksom de ansvariga och deras motiv. En person som praktiserar terrorism kallas förterrorist.

Definitioner

Jakobinernas välde under franska revolutionen gav upphov tilltermen terrorism.

Det finns en rad olika definitioner för begreppetterrorism. Ingen definition har lyckats bli universell ochaccepterad av alla.[5] Begreppet är starkt politiskt ochkänslomässigt laddat,[6] vilket ökar svårigheten att gebegreppet en precis definition. Studier har visat att detfinns över 100 definitioner med ett flertal olikaelement,[5] liksom att begreppet är omstritt och politisktkontroversiellt.[7] Konceptet är kontroversiellt eftersombegreppet ofta används av stater för att avlegitimerapolitiska motståndare, ofta i syfte att legitimera denegna statens användande av våld mot dessamotståndare. Under 70- och 80-talet försökte FN attdefiniera begreppet men misslyckades då det råddedelade meningar hos de olika medlemsländerna främst vad gäller användandet av våld för självständighet.[8] Enligtterroristexperten Walter Laqueur är det enda som förenar de olika definitionerna att de inkluderar våld och hot omvåld.[5] Då det råder delade meningar om begreppet försöker vissa nyhetskanaler, till exempel BBC, att undvikaordet 'terrorist' i sina nyhetsrapporteringar.[9] Det finns dock en rad definitioner som används mycket brett och somhar stora likheter. En definition som har skapats i en antiterror-resolution från FN:s Generalförsamling lyder:[10]

Terrorism 143

”Terrorism är en handling som syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande, med avsikt att skrämma en befolkning ellerutöva tvång på en regering eller en internationell organisation. „

En minimal definition som föreslagits av terrorexperten Alex P. Schmid inom FN:s arbete mot terrorism lyder: "Actof Terrorism = Peacetime Equivalent of War Crime."[11] FN:s organ för brottsbekämpning anger även en långakademisk konsensus-definition som tagits fram av Alex P. Schmid och A. J. Jongman:[11] [12]

”Terrorism är en metod för framkallande av fruktan med upprepade våldsaktioner, utförd av (semi) olagliga individer, grupper eller statligaaktörer, av idiosynkratiska, kriminella eller politiska skäl, vid vilken - i motsats till mord - direkt våld inte är det viktigaste målet. Detomedelbara mänskliga offret för våldet väljs i allmänhet slumpmässigt (målmöjligheter) eller selektivt (representativt eller symboliskt mål)från en målgrupp, och tjänar som meddelandeskapare. Hot- och våldsbaserade kommunikationsprocesser mellan terrorism (organisation),(fara) offer, och viktiga mål används för att manipulera det direkta målet (målgrupp (er)) och omvandlar den till ett mål för terror, ett mål förkrav, eller ett mål för uppmärksamhet, beroende på om hot, tvång eller propaganda eftersträvas i första hand. „

Filosofen och terrorexperten Igor Primoratz gör följande definition:[13]

”Terrorism är avsiktlig användning av våld, eller hot om användning av våld, mot oskyldiga människor, i syfte att skrämma andra människoratt utföra handlingar de annars inte skulle utfört. „

William Pierce, ideolog och ledare för amerikanska National Alliance, ger i sin skönlitterära bok the Turner Diariesdenna definition av politisk terrorism.

”Ett av de viktiga syftena för politisk terror, alltid och överallt, är att framtvinga repressalier från myndigheterna och att tvinga dem att bli merrepressiva, vilket alienerar en del av befolkningen och skapar sympati för terroristerna. Det andra viktiga syftet är att skapa oro genom attförstöra befolkningens känsla av trygghet och deras tro på att regeringen inte kan besegras (genom direkt aktion). „

Inom EU används en definition som tillkommit med de nya direktiven om lagar mot terroristbrott. Den svenskalagen om straff för terroristbrott använder samma definition; man kan dömas för terroristbrott om man begår någonav vissa gärningar, gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten medgärningen är att:• injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp,• otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en

åtgärd, eller• allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer

i en stat eller i en mellanstatlig organisation.[14]

Terrorism 144

Historik

Den assasinska fästningen Alamut.

De judiska Seloterna brukar utnämnas till historiens första terrorister.Vid tiden för Kristi födelse kämpade de mot det romerska imperietsockupation. En annan tidig form av terrorism var grupper avassassiner, en muslimsk shiitisk sekt under 1100- och 1200-talet medfästen runt om i Mellanöstern. Assassinerna använde lönnmordet somvapen, deras medlemmar skickades ut i små grupper som tog livet påbefälhavarna i de arméer som hotade deras fästen.

Begreppet terrorism myntades först i slutet på 1700-talet i sambandmed franska revolutionen och jakobinernas skräckregim regime de laterreur. Maximilien de Robespierre var en av jakobinernas ledare ochhan menade att försvaret av revolutionens höga ideal mot dess yttreoch inre fiender krävde terrorn. Då ordet terrorism infördes i AcademieFrançaise 1798 var det som något förknippat med det statligaskräckvälde som följde på den franska revolutionen.

Under 1800-talet förknippades terrorismen först med småoppositionella grupper som använde våld för att uppnå sina politiskamål. De flitigaste terroristerna under perioden var anarkister. Våldetvar framför allt riktat mot politiker och andra ledare; såväl ryska tsarersom amerikanska presidenter mördades. Medlemmarna i den ryskarevolutionära gruppen Narodnaja Volja (Folkets vilja) använde stolt ordet terrorism. De ansåg att tsaren och detdåvarande politiska systemet var omoraliskt och att det var berättigat att använda våld mot regimen.[15] År 1881mördade de tsar Alexander II, men gruppen misslyckades med att starta den revolution de drömde om. Gruppensmetoder kom dock att inspirera andra som hoppades att det skulle vara möjligt att förändra de politiska villkorenmed radikala metoder. En av dessa var den serbiske studenten Gavrilo Princip som ingick i den serbiskanationalistiska gruppen Svarta handen. I juni 1914 mördade han Österrike-Ungerns tronföljaren Franz Ferdinandvilket utlöste första världskriget.[15]

Under andra världskriget verkade framgångsrika statsstödda terrorgrupper av vilka många var gerillor,partisangrupper och motståndsrörelser som organiserades och utrustades av de allierade. Den brittiska SpecialOperations Executive utvecklade många av de taktiker och tekniker som används av terroristgrupper idag.[16]

I kampen för en judisk stat i Palestina utförde de judiska organisationerna Irgun och Lehi terrordåd.De utomeuropeiska motståndsrörelserna utvecklades efter kriget ofta till nationalistiska terroristgrupper eller gerillorsom verkade för avkolonisering. Under det kalla kriget använde sig båda sidor av terroristgrupper för att kriga viamellanhänder. Ett exempel är hur CIA medverkade till att bygga upp flera av dagens islamiska terrorgrupper genomträning i Afghanistan.[17]

En variant av terrorism som tillkom under 1960-talet var flygplanskapningar. År 1969 utgjorde kapningarna nära 50% av alla internationella terrorattacker det året, enligt en terrordatabas. Under 1973 installerades metalldetektorer påflygplatserna, och några år senare hade antalet kapningar minskat med över 90 %.[18] Under 1970-talet blevterrorismen en vardagsvara i Västeuropa genom tyska Röda armé-fraktionen (Baader-Meinhof-ligan), IRA, ETA ochRöda brigaderna. Grupper som PLO och PKK var aktiva i Mellanöstern. Blodig statsterrorism användes avKambodja och Iran och många länder i Afrika, Mellanöstern och Sydamerika har varit drabbade av terror både frånstaten och enskilda terrorgrupper. Israel och Palestina är sedan den tiden drabbat av återkommande terrorism ochstatsterrorism. Den första större självmordsattacken i modern tid var bombningen av den Irakiska ambassaden iBeirut 1981.[17]

Terrorism 145

Nutida terrorismI det nutida Europa har bland annat Irländska republikanska armén (IRA) i Storbritannien och Nordirland samtEuskadi ta Askatasuna (ETA) i Spanien fortsatt sin politiska kamp med hjälp av terrorism. Även attentat utförda avreligiösa sekter, till exempel japanska Aum shinrikyo som spred saringas i Tokyos tunnelbanesystem 20 mars 1995,räknas i normalfallet som terrordåd. Detta även om det politiska syftet varit något oklart. En minskning av deninternationella terrorismen inträffade under åren för de östeuropeiska kommunistregimernas fall, men samtidigtväxte den internationella islamistiska terrorismen. Mot mitten av nittiotalet hade antalet dödade per år ökat till fler ännågonsin tidigare. Efter en ny minskning i terrorns omfattning mot slutet av 1990-talet,[18] inträffade angreppen den11 september 2001 i nordöstra USA. Attacken är historiens allvarligaste terroristdåd liksom det mest mediala ochuppmärksammade. Fyra passagerarflygplan kapades, varav två flögs rakt in i World Trade Center i New York och ettflögs in i Pentagon. Nära 3 000 människor dog, 6 200 skadades och flygplan, byggnader, stadsdelar och infrastrukturförstördes till värden av många miljarder dollar. Terroristerna var islamister och en majoritet av kaparna varsaudiarabiska medborgare. Gruppen leddes av Mohammed Atta. Usama bin Ladin och hans terroristnätverk al-Qaidahar tagit på sig det ultimata ansvaret för dådet.Efter terrorattackerna den 11 september 2001 inledde USA kriget mot terrorismen. Kriget riktar sig motterrororganisationer och stater som USA anser stödjer terrorism. Inom EU hade man sedan tidigare enats om denEuropeiska konventionen om undertryckande av terrorism (1977) och TREVI-systemet (1976)[19] för samarbetemellan europeiska länder. Numera definieras samverkan mot terrorismen genom den tredje pelaren iMaastrichtfördraget (1992). Ett annat steg för samverkan mot terrorismen var Tokyo-konferensen (1986) som hadesom mål att få med Sovjetunionen i det internationella samarbetet mot terrorismen. Åren efter 2001 har samarbetetmot terrorismen intensifierats avsevärt och en rad åtgärder, många som tidigare ansågs otänkbara, har införts. Desenaste åren har en rad terrorangrepp drabbat världen, trots åtgärderna. Städer som London, Moskva, Madrid,Bombay och Oslo har drabbats av särskilt allvarliga attacker. Områden och länder som Indien, Pakistan, Tjetjenien,Colombia, Algeriet, Indonesien och Irak är särskilt utsatta.

Indelningar

Terrorism 146

Blommor där tre polismän sköts ihjäl underterrorangreppen i Bombay i november 2008. Indien är

det land som drabbas av flest terrordåd varje år.

Terrorism kan indelas på olika sätt. En vanlig indelningsgrundutgår från metoden. Då talar man om terroristkategorier somsjälvmordsbombare och flygplanskapare. På senare tid har detäven diskuterats om informationskrigföring (från engelskansinformation warfare) skulle vara en terrorinriktning. Även detantyder en indelning som utgår från metoden. Vanligast är dock enindelning utgår från räckvidd och terroristorganisationensförhållande till staten. En indelning då är kategorierna inhemskterrorism, internationell terrorism och statsterrorism.

Efter räckvidd och statsmotsättning

• Inhemsk terrorism

Terroraktioner som verkar inom de nationella gränserna. Uppstårvanligen på grund av politiska, sociala och etniska konflikter.Identiteter och territorium spelar stor roll, liksom statligrepression. Exempel på organisationer kan vara ETA, 17november och andra.

• Internationell terrorism

Terroraktioner eller terrororganisering som verkar över denationella gränserna. Den här typen av terrorism har ökat kraftigt under de senare decennierna. Viktiga faktorer ärnationalistiska territoralkonflikter och ideologisk och religiös övertygelse. Identiteter och internationella konflikterspelar stor roll. Exempel på organisationer är Al-Qaida, Hamas, PFLP, Islamiska Jihad och JRA.

• Statsterrorism

Huvudartikel: Statsterrorism

Statsterrorism är en term som avser terrorism som styrs eller har sitt ursprung från en statsledning, det vill säga nären stats regering arrangerar terroristdåd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra ländersbefolkningar. Också om termen normalt används om terrorhandlingar skilda från egentligt krig, passar mångaaktioner inom krigföring allmänt in på terrorismdefinitionen. Exempelvis de tyska reaktionerna på angrepp frånmotståndsrörelser under andra världskriget, som exempelvis kunde innebära avrättningar av slumpvis valda civila, ärterrorism om man inte enkom undantar sådant från definitionen. Stater som ofta anklagas för statsterrorisminkluderar Colombia, Iran, Israel, Pakistan, Syrien och USA.

Dimensioner av terrorism

Variabel Dimension

Antal förövare Individ eller grupp Relation till auktoriteter Anti-stat / separatist eller pro-stat / pro-etablissemang Räckvidd Inomstatlig eller internationell Militär status Civil eller paramilitär / militär Spirituell motivation Religiös eller sekulär Ekonomisk motivation Idealistisk eller entreprenörsmässig Politisk ideologi Anarkistisk eller vänster / socialistisk eller höger / fascistisk Hierarkisk roll Sponsor eller ledare eller mellanled eller följare Beredd att dö Självmordsbenägen eller ej självmordsbenägen

Terrorism 147

Måltavla Egendom eller individer eller massor av människor Metod Bombningar, mord, kidnappning / gisslantagande,

massförgiftning, våldtäkt, övrig

Källa: Victoroff, Jeff (2005).[20]

Efter ideologiEn annan vanlig typologi utgår från den grundläggande ideologin eller motivationen: nationalistisk terrorism,religiös terrorism, etnisk terrorism, högerterrorism (högerextremism), vänsterterrorism (vänsterextremism),anarkistisk terrorism eller liberal terrorism (Robespierres "skräckvälde" 1793).

Efter typStatsvetaren Robert Pape delar in terrorism efter dess typ i en artikeln om självmordsterrorister:[21]

• Demonstrativ terrorism är sådan terrorism som främst är ägnad åt att få uppmärksamhet. Aktionerna kan varakidnappningar, flygplanskapningar och explosioner som gruppen har varnat för på förhand. I dessa fall undvikerterroristerna ofta allvarliga skador och grövre våld i syfte att inte få opinionen emot sin sak.

• Destruktiv terrorism är mer aggressiv och har ett starkare tvingande element. Destruktiva terrorister försökerorsaka verkliga skador på målgruppen, med risk för förlorade sympatier. Balansen mellan skada och sympatierberor på den politiska frågan; handlingarna riktas mot mål som inte väcker alltför stort motstånd bland potentiellasympatisörer.

• Självmordsterrorism är enligt Pape den mest aggressiva formen av terrorism. Där tas den tvingande våldsnivån tillså höga nivåer att terroristen riskerar att förlora i stöd även inom den egna närgruppen. Självmordsterroristerdödar sig själva och målet är ofta valt med syfte att döda så många fiender som möjligt.

OrsakerSom ett komplext samhällsfenomen finns det en rad orsaker till terrorism. För tillfället pågår en omfattandeforskning inom flera olika samhällsvetenskapliga fält om terrorismens orsaker. När man ser på orsakerna tillterrorism bör man även beakta att det som en person definierar som terrorism av en annan kan betraktas som heltlegitima och nödvändiga handlingar för att uppnå någon form av högre mål, även om det leder till att civila skadasoch dödas. En person som av några betraktas som terrorist kan alltså av andra betraktas som en frihetskämpe. Ettexempel på detta är organisationen ANC:s väpnade gren Umkhonto we Sizwe som hade Nelson Mandela som ledareoch som räknades som en terroristorganisation av Apartheid-regimen.[22] I efterhand har istället Mandela hyllats försin kamp mot rasism och för demokrati i Sydafrika.

Ideologi och religionEn viktig orsak till terrorism är ideologisk övertygelse. Själva idégrunden kan skilja sig starkt, ofta är den politiskeller religiös. Grupper som motiverats av vänsterideologi inkluderar Röda brigaderna, Farc och 17 november.Grupper som motiverats av högerideologi är något färre och inkluderar Bozkurtlar och Combat 18. En mycket storandel av dagens terrorism utförs av islamiska grupper, enligt en studie över 45 %. Världens största och mestuppmärksammade terrornätverk anses vara det islamistiska al-Qaida. Dess ledare Usama bin Ladin motiverar sinaaktioner med texter från Koranen. Andra islamiskt motiverade grupper är Hizbollah och Ansar al-Islam, JemaahIslamiya och al-Aqsa Martyrernas Brigader. Även kristna grupper har använt terrorliknande metoder, till exempelHerrens motståndsarmé.Forskning om religiös tro visar att den kan hjälpa till att få individer att samarbeta i grupp och med att motivera handling, problem som delas av alla terroristgrupper. Vissa samtida forskare menar att en evolutionär syn på religion

Terrorism 148

kan förklara hur dagens terrorism utvecklas. Terrorister använder komplicerade religiösa ritualer för att associerakänslor med heliga symboler och signalera gruppens gemensamma vilja till uppoffring. Dessa heliga symboler äremotionellt framkallande och starkt motiverande. De skapar solidaritet och tillit inom gruppen. Religiösaföreställningar, inklusive utlovade belöningar efter döden, tjänar till att underlätta samarbete genom att förändrabedömningen av nyttan med negativa, kostsamma handlingar, inklusive självmordsterrorism. Utvecklingsmönster ihjärnan som är unika för tonårstiden gör den till en ideal period för att rekrytera nya självmordsterrorister, exponeradem för religiös ideologi och få dem att delta i högriskbeteenden.[23]

Fattigdom och ojämlikhetEnligt ekonomisk teori borde risken för politiskt våld tillta när utbildningsnivåer, per capita inkomster och tillväxtminskar. Det beror på att alternativkostnaden för att begå terrorhandlingar minskar; det en fattig terrorist ger upp ärmindre värt än vad en rik riskerar förlora. Det är också tänkbart att de demokratiska kanalerna fungerar bättre isamhällen med välutbildade, resursstarka invånare. Flera studier har dock undersökt om internationell terrorism kanha sin grund i fattigdom eller ekonomisk ojämlikhet. Den omfattande forskningen har visat att faktorer som socialoch ekonomisk ojämlikhet och låg utbildning saknar samband med internationell terrorism. Internationella terroristerär ofta högutbildade och mycket kosmopolitiska. Etnonationalistiska ledare har ofta formats i sina nationalistiskaståndpunkter genom sin utbildning. Internationella terroraktioner är ofta kostsamma i förhållande till enskildainkomster. För inhemsk terrorism skiljer sig resultaten delvis.

Självbestämmande och nationalismEn statsvetare som argumenterar för denna förklaring, istället för religion, är Robert Pape, som har studeratsjälvmordsbombare. Pape har dock kritiserats av senare forskare. IRA och ETA är två exempel.[förtydliga]

Förtryck och bristande rättigheterI ett stort antal av de empiriska studier som gjorts över orsakerna till terrorism framträder förtryck, autokratiskt styreoch bristande rättigheter som en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna. Däremot tycks demokratier vara mer utsattasom måltavlor för internationell terrorism.

Statlig eller organisatorisk hjälpEn viktig anledning till att terrorism kan fortsätta är olika former av hjälp från stater, organisationer, etniska gruppereller individer i samma land eller i andra länder. Islamiska grupper får finansiering från Saudiarabien och Iran, tvåexempel är den kosovoalbanska gruppen UCK och separatistgrupper i Tjetjenien. IRA fick mycket av sinfinansiering från staden Boston i USA, där många irländare bosatt sig. USA har stött terrororganisationer över storadelar av jorden, till exempel grupper som Contras i Latinamerika. Syrien har stött en rad terroristgrupper.Studier har även visat att internationellt bistånd till en stat har ett samband med ett ökat antal terroristattacker frånden staten.[24]

Terrorism 149

Individuella faktorerTerrorhandlingar är nästan alltid en form av våldsbrott. Den forskning som finns sedan tidigare om våldsbrott visaratt individuella psykologiska faktorer har stor betydelse. Ålder, kön, personlighet, uppväxtfaktorer, socioekonomiskstatus och andra faktorer spelar in. Studier visar att terrorister nästan alltid är män, nästan alltid mellan 18-30 år ochmånga gånger (men inte alltid) ogifta.

Strategi och metoderStrategin för terrorism av främst beroende av psykologiska effekter. Den berörda målet blir chockat ochöverväldigat. Genom spridningen av osäkerhet och kaos, kan terroristernas ideologi verkställas. Sett till förhållandetmellan insats och resultat kan terrorism vara en mycket effektiv form av krigföring. Med relativt lite arbete ochutrustning kan mycket stor skada och stort intryckt åstadkommas.Faktum är att alla terroristorganisationer delar vissa grundläggande egenskaper, såsom en relativt svag ställning iförhållande till den omtvistade maktapparaten. Våldet riktas ofta mot mål med högt symbolvärde (t.ex. religiösaplatser, offentliga byggnader), i syfte att förödmjuka fienden och att provocera, men också allt mer mot så kallademjuka mål, såsom platser i det offentliga livet som är svåra att skydda (t.ex. kollektivtrafik, restauranger). Detförekommer även gisslantaganden och kidnappningar, till exempel hos officiella företrädare för "fienden". Oftast äroffren för terroristhandlingar helt oskyldiga åskådare exempelvis kvinnor och barn eller medborgare i för konflikteninte deltagande länder.Effekten av terrorism framkommer genom rapportering i massmedia, och vissa terrorister nyttjar medvetet dennakanal, till exempel genom spridning av avrättningsvideor från offer av människorov. Ett annat syfte medterroristverksamhet är mobilisering av sympatisörer och radikalisering av politiska rörelser som är närasammankopplade till terroristgruppen. Terroristerna tenderar att se sig själva som befriare av "förtryckta". Skapandeav nya supporters sker ofta genom att responsen från "fienden" på terrorattackerna blir en sådan som gynnarterroristerna. Gynnande responser kan vara undfallenhet och eftergifter men även oproportionerliga, brutala aktionereller provokativa svarsåtgärder. Om det senare inträffar kan terroristerna positionera sig som försvarare snarare änangripare. Under senaste tid har en strategi varit att åstadkomma ekonomisk skada. Genom att utsätta kraftigtskyddade mål av ekonomisk betydelse för angrepp (t.ex. angrepp på oljeanläggningar eller på turistorter), kanfiendens ekonomi och regering destabiliseras och de egna politiska målen främjas.En viktig egenskap hos terroristgrupper är att de tenderar att organisera sig i oberoende terroristceller som kanhandla helt självständigt. En terroristcell kan självständigt besluta när och var de ska ta initiativet. Terroristgrupperblomstrar ofta samtidigt med brottslig verksamhet, som inte primärt är politiskt motiverad. Den reguljärabrottsligheten används för att skapa finansiella resurser för att kunna agera. Därför har organisationer som ETA ellerPKK ofta en koppling till den organiserade brottsligheten.

Förövare

Terrorism 150

Terroristernas ursprungsområde och

antal dödade inom internationell terror, 1969-2005.

Ursprung Antal dödade Andel %

Afrikansk 1304 14,0

Hinduisk 415 4,5

Islamisk 4307 46,3

Japansk 415 4,5

Latinamerikansk 1034 11,1

Ortodox 369 4,0

Övrig 560 6,0

Kinesisk 268 2,9

Västerländsk 735 7,9

Källa: Nuemayer & Plûmper 2008.[25] Tabellen underskattar andelen islamisk terrorism och överskattar den västerländska andelen, eftersom denbaseras på nationalitet, inte på etno-religiös tillhörighet. Det vill säga islamska terrorister med till exempel brittiskt medborgarskap räknas somvästerländska, inte som islamiska.

OrganisationerTerroristorganisationer är organisationer som använder sig av våld mot civila för att uppnå politiska mål. Uttrycket"en mans terrorist är en annan mans frihetskämpe" brukar användas för att rättfärdiga terrorism. Även om entitulerad frihetskämpe med rätta kan kalla sig just "frihetskämpe", utesluter det inte att han använder sig av terrordådför att sätta skräck i etablissemanget och befolkningen för att nå sina mål. Man kan därför göra skillnad på medel(terrordåd) och den moraliska bedömningen av utföraren utifrån hans politiska mål (terrorist eller frihetskämpe). Ettterrordåd är ett terrordåd oavsett vem som utför det (utom att handlingar utförda av stater i allmänhet undantas fråndefinitionen).Eftersom våld som påtryckningsmetod i politiska sammanhang är vanligt stämmer definitionen ovan in på väldigtmånga organisationer. Huruvida man klassar en organisation som terroristorganisation eller inte – och i synnerhethuruvida man talar om den i termer av terrorism – är i hög grad en subjektiv bedömning. Den som har makten harockså tolkningsföreträdet. De judiska organisationerna Irgun och Lehi urförde terroristattacker men dess medlemmarbetraktas inte av alla dagens israeler som terrorister. Nelson Mandela och ANC betraktades under många år somterrorister av den sydafrikanska vita regimen (se apartheid), likaså kallade de tyska nazisterna under andravärldskriget medlemmarna i de olika motståndsrörelserna för terrorister.Terrorgruppers motiv och syfte med aktionerna varierar. Den numera upplösta västtyska Röda armé-fraktionen hadesom mål att genom terror medverka till en ökad statlig repression och på så sätt få arbetarklassen att mobilisera.Spanska ETA har som mål att skapa en självständig baskisk stat. Al-Qaida, har som mål att först befria denmuslimska världen från icke-muslimskt inflytande för att slutligen erövra världen och införa ett islamisktvärldsomspännande kalifat.

Terrorism 151

Terrorism i Sverige

Svensk inhemsk terrorismEtt historiskt bombdåd i syfte att med våld tvinga fram en politisk förändring var Amaltheadådet, ett bombattentatsom begicks i Malmö hamn mot fartyget Amalthea natten mellan den 11 och 12 juli 1908. En person dödades och 23skadades. Attentatet utfördes av tre ungsocialister, Algot Rosberg, Anton Nilson (1887-1989, i media känd somAmaltheamannen) och Alfred Stern. Attentatet kan sägas vara ett av de mest spektakulära politiska attentaten iSveriges historia. Attentatsmännen Anton Nilson och Algot Rosberg dömdes först till döden, vilket ändrades tilllivstids straffarbete; Alfred Stern dömdes till livstids straffarbete. Under tiden pågick den stora hamnarbetarstrejken,och fartyget var ett logementsfartyg med brittiska strejkbrytare. Bombdådet var även en hämnd för att dessa hadebeskjutit demonstrerande hamnarbetare. Natten till den 12 juli rodde Anton Nilson ut till den båt som britterna varförlagda på, Amalthea, och apterade en bomb på dess skrov. I den kraftiga explosionen dödades en person, WalterClose, och 23 andra personer skadades, varav sju fick föras till sjukhus för vård av svåra bränn- ochsplitterskador.[26]

Hålet i fartyget Amaltheas skrov efter sprängningen. Enperson avled och 23 skadades.

Ett attentat av terroristkaraktär var det som utfördes 1940 underen tid av stark anti-kommunism i Sverige, Mordbrandsattentatmot Norrskensflamman. Det är ett av de grövsta inhemskaterroristattentaten i Sverige,som dödade fem människor.

Inom Sverige finns idag ingen inhemsk och aktiv grupperingsom använder så mycket våld att de kan klassas som terrorister.Säkerhetspolisen anser främst två politiska grupper utgöra etthot: vit makt-miljön och autonoma miljön.[27] I dessa finnsgrupper, individer och nätverk som är beredda att användavåld, hot eller tvång för att nå politisk vinning eller hindraenskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri- ochrättigheter. Även om vit makt-miljön och autonoma miljön inte

utgör allvarliga hot mot demokratin så hindrar de enskilda personer från att utöva sina lagstadgade fri- och rättigheteroch kan också utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Enligt Säkerhetspolisen har användningen av våld ocholagliga metoder ökat de senaste åren.[28] Exempel på en grupp i vit makt-miljön är Svenska motståndsrörelsen.Exempel på en grupp i den autonoma miljön är Antifascistisk aktion.

Enstaka terrordåd har utförts av helt andra grupper. Den nyliberale OS-bombaren, Mats Hinze greps år 1997 efter ettflertal bomber, brandattentat och bombförsök i Mellansverige. Hinzes motiv var att stoppa Stockholms planer på attordna sommar-OS år 2004. Hinze dömdes av Svea hovrätt till sju års fängelse för allmänfarlig ödeläggelse ochmordbrand. Han frisläpptes 2002 och lever idag under ett annat namn.[29]

År 1998 bombades två kraftledningar i Jämtland av den samiska gruppen "Aktionsgruppen mot fria fjälljakten".Bombattentaten var nära med att lyckas förstöra två centrala kraftledningar. Kraftledningarna var 400 kilovoltsstamledningar, och därmed två av Sveriges viktigaste ledningar. Totalt fanns vid tillfället åtta stycken stamledningargenom Sverige, varför de två ledningarna stod för en omfattande del av strömförsörjningen till södra Sverige. I brevtill tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under augusti och september 1998 tog gruppen på sig flera attentat.I hotbreven krävde gruppen att "1992 års riksdagsbeslut om att införa fri fjälljakt på småvilt måste rivas upp". Omdet inte skedde, hotade aktionsgruppen med att "lamslå Sverige". De skrev vidare att "Sverige har jävlats nog medsamerna – ursprungsbefolkningen i landet" och att "Svenska Kraft (...) får symbolisera utsugningen av samernasland."[30]

Terrorism 152

Internationella attacker i SverigeUnder ambassadockupationen i Stockholm 1975 intogs Västtysklands ambassad på Gärdet i Stockholm avKommando Holger Meins en gren ur den väpnade vänsterextrema terrorgruppen Röda armé-fraktionen.Ockupanterna, bland andra Karl-Heinz Dellwo och Siegfried Hausner, tog ambassadpersonalen, däriblandambassadören Dietrich Stoecker, som gisslan, sammanlagt tolv personer. Ambassaden omringades av polisen ochförhandlingar inleddes. Kommando Holger Meins krävde att 26 fångar ur RAF skulle släppas i Västtyskland. Denvästtyske förbundskanslern Helmut Schmidt meddelade Olof Palme att man vägrade att ge efter för kraven.Terroristen Dellwo sköt då ihjäl två personer ur gisslan. På natten detonerade en laddning på ambassaden; det visadesig vara en handgranat som exploderat av misstag. Ockupationen tog slut, skadade terrorister försökte fly menomhändertogs av svensk polis. Totalt dödades fyra personer - två ambassadpersonal och två terrorister - 14 personerskadades.År 1989 och 1991 dömdes fyra palestinier i Sverige för medverkan i en serie bombdåd i Stockholm, Köpenhamn ochAmsterdam under 1985-86.[31] Bombdåden omfattade bland annat spikbomber mot den judiska synagogan samt Northwest Airlines kontor iKöpenhamn under 1985. Två av de dömda var Abu Talb och Marten Imandi. Både Talb och Imandi dömdes tilllivstids fängelse. Talb misstänks även för planering av bombattentatet över Lockerbie i Skottland 1988.[32]

Den 28-årige Taimour Abdulwahab utförde ett självmordsattentat på Drottningsgatan i Stockholm den 11 december2010. Endast gärningsmannen omkom men två personer skadades. Det var det första självmordsattentatet i Sverige.

Religiös terrorism i SverigeReligiös terrorism i Sverige inskränker sig till de av islamistiska förtecken präglade Bombdåden i Stockholm 2010,med attentatsmannens egen död som följd.

Attacker mot svenskar utomlandsDen 17 september 1948 mördades FN-medlaren Folke Bernadotte av den sionistiska organisationen Lehi, mera kändsom Sternligan. Ligan ansåg att Bernadotte stod i vägen för ett omfångsrikt Israel eftersom han tänkte sig att det vidsidan om den judiska staten också skulle finnas en palestinsk stat, och att de palestinska flyktingarna skulle fååtervända. Mordet planerades av Yehoshua Zetler, Sternligans operative chef i Jerusalem, och godkändes av enstyrgrupp, bestående av den framtida israeliske premiärministern Yitzhak Shamir, som under tiden för mordet var enav Sternligans högsta ledare, Nathan Yellin-Mor, Sternligans ledare i Jerusalem, och filosofen Yisrael Eldad.Fem svenska medborgare dödades 2002 i en terrorattack på ön Bali i Indonesien. Attacken utfördes av denislamistiska terrorgruppen Jemaah Islamiyah.En svensk medborgare dödades vid självmordsattackerna mot WTC, 11 september 2001.

Juridiskt ramverkTerrorism är enligt lag förbjudet på ett flertal sätt. I respektive land finns förbud mot våldsdåd. Eftersom en stor delav terrorismen är av internationell karaktär, nationellt överskridande, har många mellanstatliga organisationer antagitkonventioner som relaterar till terrorism.FN:s generalförsamling har antagit fem fördrag om terrorism, vilka utgör en del av folkrätten:[33] [34]

• Konventionen om skydd av internationellt skyddsvärda personer, däribland diplomater, antagen 1973• Konventionen mot gisslantagning, antagen 1979• Konventionen för att förhindra terrorbombningar, antagen 1997• Konventionen för att förhindra sponsring av terrorism, antagen 1999• Konventionen för att förhindra kärnvapenterrorism, antagen 2005

Terrorism 153

FN-organ har dessutom enskilt antagit många konventioner. Den första av dessa är en konvention om kränkningarombord på flygplan, den så kallade Tokyokonventionen. Den antogs 1963.Utanför FN har regionala konventioner antagits av bland annat Arabförbundet, Europarådet, och Brittiskasamväldet.[34]

Se även• Kontraterrorism• Våld• Väpnad konflikt• Asymmetrisk krigföring• Motståndsrörelse• Gerilla• Lista över organisationer som har terrorismstämplats av EU• Lista över organisationer som har terrorismstämplats av Storbritannien• Lista över organisationer som har terrorismstämplats av USA

Referenser

Noter[1] Terrorism (http:/ / www. etymonline. com/ index. php?term=terrorism). Online Etymology Dictionary: "1795, in specific sense of

"government intimidation during the Reign of Terror in France" (1793-July 1794), from Fr. terrorisme (1798), from L. terror".[2] ”Fiona Adamson, "International Terrorism, Non-State Actors and the Logic of Transnational Mobilization: A Perspective from International

Relations", föredrag vid konferensen "International Law, International Relations and Terrorism"” (http:/ / programs. ssrc. org/ gsc/gsc_activities/ adamson/ ). ., publicerad vid SSRC, sidan läst 7 januari 2009

[3] Bruce Hoffman, Inside terrorism, Columbia University Press, första kapitlet. Hoffman - Terrorism (http:/ / www. nytimes. com/ books/ first/h/ hoffman-terrorism. html)

[4] ”Terrorism” (http:/ / www. britannica. com/ eb/ article-9071797). Encyclopædia Britannica. 3. . Läst 2006-08-11.[5] Record, Jeffrey (2003). Bounding the Global War on Terrorism. ISBN 1-58487-146-6. sid 6 (sid 12 i PDF dokumentet); citerar fotnot 11:

Walter Laqueur (1999). The New Terrorism: Fanaticism and the Arms of Mass Destruction. New York: Oxford University Press. sid 6.Strategic Studies Institute (http:/ / www. strategicstudiesinstitute. army. mil/ Pubs/ Display. Cfm?pubID=207)

[6] Hoffman, Bruce (1998). Inside Terrorism. Columbia University Press. ISBN 0-231-11468-0. sid 32.[7] Se ipsnews.net (http:/ / ipsnews. net/ news. asp?idnews=29633) för en diskussion om att definiera "terrorism" inom FN, med hänsyn till

statsterrorism och befrielseorganisationer[8] Martyn, Angus (2002). The Right of Self-Defence under International Law-the Response to the Terrorist Attacks of 11 September. (http:/ /

www. aph. gov. au/ library/ Pubs/ CIB/ 2001-02/ 02cib08. htm) Australian Law and Bills Digest Group, Parliament of Australia Web Site, 12February 2002

[9] BBC (2009). ”Guidance: Terrorism, Use of Language When Reporting” (http:/ / www. bbc. co. uk/ guidelines/ editorialguidelines/ advice/terrorismlanguage/ ourapproach. shtml) (på Engelska). British Broadcasting Corporation. .

[10] General Assembly of the United Nations (1999). ”International Convention for the Suppression of the Financing of Terrorism” (http:/ /www. un. org/ law/ cod/ finterr. htm) (på Engelska). United Nations. .

[11] United Nations Office on Drugs and Crime: Definitions of Terrorism (http:/ / web. archive. org/ web/ 20070627231104/ http:/ / www.unodc. org/ unodc/ terrorism_definitions. html)

[12] A.P. Schmid & A.J. Jongman (red.) (1988). Political Terrorism: A New Guide to Actors, Authors, Concepts, Data Bases, Theories andLiterature, Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. sid 28. amazon (http:/ / www. amazon. com/ gp/ product/ 1412804698/qid=1136245575/ sr=8-1/ ref=sr_8_xs_ap_i1_xgl14/ 002-2967789-9200824?n=507846& s=books& v=glance)

[13] Primoratz, Igor (2004). “What Is Terrorism?”, in Primoratz, red. (2004). Terrorism: The Philosophical Issues. Basingstoke and New York:Palgrave Macmillan, sid 15-27.

[14] Enligt presentation av Lagen om straff för terroristbrott (Lag 2003:148). Justitiedepartementet (http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 10939)[15] Vad är terrorism? (http:/ / www. sakerhetspolitik. se/ templates/ Level2Page____397. aspx) säkerhetspolitik.se[16] Churchill's Secret Army, Channel 4 television UK[17] Atran, Scott (2003). Genesis of Suicide Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / sitemaker. umich. edu/ satran/ files/

science-gst. pdf)] PDF]. Science, 299:1534-1539.

Terrorism 154

[18] Anderton & Carter (2004). Applying Intermediate Microeconomics to Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / www.holycross. edu/ departments/ economics/ RePEc/ Anderton_Terrorism. pdf)] PDF]. The Journal of Economic Education, 37(4):442-58.

[19] I franska skrifter förekommer uttydning av TREVI som Terrorisme, Radicalisme, Extrémisme et Violence Internationale; det finns ingenofficiell tolkning

[20] Victoroff, Jeff (2005). The Mind of the Terrorist [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / www. anth. uconn. edu/ faculty/handwerker/ 309readings/ Victoroff 2005 J Con Res Terrorist Mind. pdf)] PDF]. Journal of Conflict Resolution, 49(1):3-42. DOI:10.1177/0022002704272040

[21] Pape, Robert (2003). The Strategic Logic of Suicide Terrorism (http:/ / www. danieldrezner. com/ research/ guest/ Pape1. pdf) PDF.American Political Science Review, 97(3):1-19.; Defining Suicide Terrorism, sid 3

[22] ”"Terrorist eller frihetskämpe?" - Säkerhetspolitik.se” (http:/ / www. sakerhetspolitik. se/ Sakerhetspolitik/ Media/Terrorist-eller-frihetskampe/ ). .

[23] Sosis, Richard & Candace Alcorta (2005). Militants and Martyrs: Evolutionary Perspectives on Religion and Terrorism [[Fil:Noia 64mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / www. webster. edu/ religion-violence/ Readings/ Militants_and_Martyrs. pdf)] PDF]. i Sagarin & Taylor(2007). Natural security: A Darwinian approach to a dangerous world. University of California Press.

[24] Azam, Jean-Paul & Alexandra Delacroix (2005). Aid and the Delegated Fight against Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px|(http:/ / idei. fr/ doc/ wp/ 2005/ aid_delegated. pdf)] PDF]. Review of Development Economics, 10(2):330-344. DOI:10.1111/j.1467-9361.2006.00321.x.

[25] Nuemayer, Eric & Thomas Plûmper (2008). International Terrorism and the Clash of Civilizations (http:/ / papers. ssrn. com/ sol3/ papers.cfm?abstract_id=952208). British journal of political science, submitted, 2008.

[26] Kristin Nord (5 juli 2008). ” Det var inte meningen att någon skulle dö (http:/ / sydsvenskan. se/ malmo/ article343315. ece)”. Sydsvenskan. .[27] ”Politisk extremism” (http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ forfattningsskydd/ politiskextremism. 4. 3b063add1101207dd46800055430. html).

Säkerhetspolisen. . Läst 10 november 2008.[28] ”Konfrontationer mellan miljöerna” (http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ forfattningsskydd/ politiskextremism/ konfrontationer. 4.

7671d7bb110e3dcb1fd80004657. html). Säkerhetspolisen. . Läst 10 november 2008.[29] Katarina Sternudd (28 november 2002). ” OS-bombaren: Jag längtar efter ett "ordnat" liv (http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/

article108015. ab)”. Aftonbladet. .[30] Oisin Cantwell (19 september 1998). ” Flera bombattentat mot kraftledning (http:/ / wwwc. aftonbladet. se/ nyheter/ 9809/ 15/ bomb. html)”.

Aftonbladet. .[31] Berkshire (2005) (på Engelska). Patterns of Global Terrorism 1985-2005: Part 4 - Chronolgy [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/

/ www. berkshirepublishing. com/ assets/ pdf/ pogt/ Part4_Chronology. pdf)] PDF]. Great Barrington, MA: Berkshire Publishing Group. .[32] Anders Karlgren (19 oktober 2007). ” Kartlägg Abu Talb och Lockerbie (http:/ / www. svd. se/ opinion/ brannpunkt/ artikel_509757. svd)”.

Svenska Dagbladet. .[33] ”The United Nations Today, International law” (http:/ / www. un. org/ aboutun/ untoday/ inetlaw. htm). ., sidan läst 13 januari 2009[34] United Nations Treaty Collection, Conventions on Terrorism (http:/ / untreaty. un. org/ English/ Terrorism. asp), sidan läst 13 januari 2009

Litteratur• Björn Kumm: Terrorismens Historia. Lund, 2003. ISBN 91-89442-51-2• Bommi Baumann: Hur det hela började. Författarförlaget, 1976.• Hansén/Nordqvist: Kommando Holger Mains. Ordfront, 2005.• Igor Primoratz, red: Terrorism: The Philosophical Issues. 2004.• Marc Sageman: Understanding Terror Networks. University of Pennsylvania Press, 2008. | förord [[Fil:Noia 64

mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / www. dialup4less. com/ ~gerald. atkinson/ Terrorist Networks. pdf)] PDF]• Noam Chomsky: 9-11. Seven Stories Press, 2001.• Stacey Fleet et al.: Political Terrorism. Transaction Books, 1988.• Steve Sem-Sandberg: Theres. Modernista, 2004.• Walter Laqueur: No End to War - Terrorism in the 21st century. New York, 2003. ISBN 0-8264-1435-4• Mattias Gardell: Bin Ladin I våra hjärtan. Leopard 2005.

Terrorism 155

Externa länkar

Myndigheter• FN: UN Action to Counter Terrorism (http:/ / www. un. org/ terrorism/ )• FN:s Säkerhetsråd: Counter-Terrorism Committee (http:/ / www. un. org/ sc/ ctc/ )• Justitiedepartementet: Bekämpning av terrorism (http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 10939)• Säkerhetspolitik.se: Terrorism (http:/ / www. sakerhetspolitik. se/ ) produceras av Styrelsen för psykologiskt

försvar• Europol: Terrorism Situation Report 2008 (http:/ / www. europol. europa. eu/ publications/

EU_Terrorism_Situation_and_Trend_Report_TE-SAT/ TESAT2008. pdf) PDF | EUs polismyndighet Europol:EU Terrorism Situation and Trend Report 2008

Forskningsinstitut och databaser• Islamist Websites and Their Hosts Part I: Islamist Terror Organizations (http:/ / www. memri. org/ bin/ articles.

cgi?Area=sr& ID=SR3104), organisationen Middle East Media Research Institutes lista över 25 islamistiskawebbplatser och forum med anknytning till bland annat al-Qaida och Hamas.

• The International Institute For Strategic Studies (http:/ / www. iiss. org/ )• Memorial Institute for the Prevention of Terrorism (http:/ / www. mipt. org/ ) inkluderar databas över

terrorincidenter• Global Terrorism Database (http:/ / www. start. umd. edu/ data/ gtd/ ) utvecklas av National Consortium for the

Study of Terrorism vid University of Maryland

Forskningsartiklar• Terrorism (http:/ / plato. stanford. edu/ entries/ terrorism/ ) terrorism och filosofi; Igor Primoratz i Stanford

Encyclopedia of Philosophy• The Sociology and Psychology of Terrorism (http:/ / www. loc. gov/ rr/ frd/ pdf-files/ Soc_Psych_of_Terrorism.

pdf) PDF av Federal Research Division vid Library of Congress i USA• The Evolution of Terrorism in 2005. A statistical assessment (http:/ / statbel. fgov. be/ studies/ ac424_en. pdf)

PDF av statsvetarna Rik Coolsaet och Teun Van de Voorde vid Universiteit Gent• Terror, Terrorism, Terrorists (http:/ / professor-murmann. info/ tilly/ 2004_Terror. pdf) PDF av sociologen

Charles Tilly vid University of Columbia• The Moral Logic and Growth of Suicide Terrorism (http:/ / www. sitemaker. umich. edu/ satran/ files/

twq06spring_atran. pdf) PDF av antropologen Scott Atran vid University of Michigan• The Strategic Logic of Suicide Terrorism (http:/ / www. danieldrezner. com/ research/ guest/ Pape1. pdf) PDF

av statsvetaren Robert Pape vid University of Chicago• Calculating Tragedy: Assessing The Costs of Terrorism (http:/ / opus. zbw-kiel. de/ volltexte/ 2005/ 2604/ pdf/

cesifo1_wp1341. pdf) PDF av ekonomen Bruno Frey mfl• The Mind of the Terrorist (http:/ / www. anth. uconn. edu/ faculty/ handwerker/ 309readings/ Victoroff 2005 J

Con Res Terrorist Mind. pdf) PDF av psykiatrikern Jeff Victoroff vid University of Southern California Schoolof Medicine

• Analysis and Evolution of the Global Jihadist Movement Propaganda (http:/ / hera. ugr. es/ doi/ 16517003. pdf) PDF av Manuel Torres med flera statsvetare

• crimestart (http:/ / www. crimestart. com/ Terrorism/ ) terrorism resources

Terrorism 156

Media• Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:

Statsterrorism

Mänskliga skallar från offer under Pol Pots styre iKambodja.

Statsterrorism är terrorism som anbefalls av eller har sitt ursprungfrån en statsledning, det vill säga att en stats regering beordrarterrordåd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna ellerandra länders befolkningar.

Vilka handlingar som faller under kategorin "statsterrorism" är i likhetmed "terrorism" kontroversiellt, saknar juridisk definition och användsofta av representanter av en stat i anklagelser mot andra statersagerande.

Staters våld inom och utom landets gränser

Begreppet innefattas som regel i paraplybenämningen "internationell terrorism".[1] Ibland avses i stället aktioner somstater företar mot den egna befolkningen, i form av nationell terrorism. Detta kan exempelvis ske genom våld,genom att döda eller skada oskyldiga, hålla folk i förvar under lång tid utan rättegång, med fejkade rättegångar ellergenom att konfiskera eller frysa deras egendom utan giltig anledning och utan rättegång inom rimlig tid. Sådanahandlingar kallas även proskription.

Nazityskland, Mussolinis Italien och Stalins Sovjetunionen är några stater om vilka regimernas aktioner mot dessmedborgare ofta benämns som statsterrorism, liksom militärdiktaturerna i Argentina, Grekland och Chile, och fleraandra stater under efterkrigstiden. Massakern i Indonesien 1965–1966 är ett annat exempel. När israelisk militärdödar ledare för grupper som av bl a Israel definieras som terrorgrupper har begreppet använts av vissa kritiker inomsvensk vänster. Andra menar att det är att betrakta som en krigshandling i en väpnad konflikt. På grund av hurbegreppet "terrorism" definieras, har denna betydelse av ordet kritiserats; professorn i kontraterrorism ochsäkerhetspolitik, Bruce Hoffman,[2] menar att terrorism är våld som företas av icke-stater, varmed internt våld somutförs av en statsmakt snarare bör uppfattas som "terror" än "statsterrorism".[3]

Exempel från 2010 på handlingar som skulle kunna betecknas som statsterrorism är Bordningen av Gazakonvojen [4]

[5] och virusangreppet mot Irans kärnkraftsanläggningar. [6]

Statsunderstödd terrorismTill statsterrorism förs ibland även statssponsrad terrorism, som innebär ett direkt stöd till en terroristorganisation, iform av till exempel utbildning, ekonomi och vapen,[1] eller genom annat, ofta hemligt, stöd en stat kan ge enterroristgrupp.[3] Syftet med statssponsrad terrorism är att anfalla en annan makt utan att själv kunna bli utsatt förhämndaktioner,[7] och företas framför allt av militärt svaga stater mot starkare.[3] Fenomenet med statligt understöddterrorism är yngre än terrorism och statlig terror, och började uppmärksammas av USA i Mellanöstern under1980-talet. Framför allt Iran, Irak, Libyen och Syrien visade sig stödja terroristorganisationer under denna tid. Isamband med detta ändrade också terrorismen karaktär.[3]

Ett annat historiskt exempel som uppmärksammades under 2008 var DDR:s stöd till Baader-Meinhof.[8] [9]

Enligt ett synsätt som företräds av bland andra Palestinas talesperson Nasser al-Kidwa finns emellertid ingenegentlig skillnad mellan terrorism, statsterrorism och statsspronsrad terrorism, eftersom en handling är terrorismoavsett om den utförs av en enskild person, en organisation eller en stat.[10]

Statsterrorism 157

Författaren Noam Chomsky, professor emeritus i lingvistik, har fått uppmärksamhet på senare tid för att ha använttermen i sin kritik av bland annat USA:s krig mot terrorismen.[11] William Blum har utförligt dokumenterat USA:sstöd till terrorverksamhet runtom i världen.[12]

Juridiskt ramverkMedan terrorism som regel straffas på grundval av nationell lagstiftning, förordas som regel att statsterrorism, närstater missbrukar makt, behandlas inom ramarna för krigsrätt, mänskliga rättigheter eller som brott motmänskligheten.[13] Genom Säkerhetsrådets Resolution 1373 (2001) är alla FN:s medlemsstater förpliktigade attmotverka terrorism och undlåta sig till att medverka i statsfinansierad terrorism eller i att skydda terrorister.[14] [15]

Debatter om statsterrorismEftersom definitionen av statsterrorism är kontroversiell och ingen enighet mellan stater har kunnat uppnås, fastäntermen ofta brukas, uppnås sällan någon enighet om vilka staters handlingar som kan benämnas statsterrorism. Igrund och botten handlar oenigheten om bedömningen vilket våld och vilket försvar som är legitimt. Libyendefinierade 1998 inför FN "statsterrorism" som en illegal kontraterrorism, en terroristhandling en stat företar i kampmot terrorism, i form av embargo, hot om kärnvapen och blockader, och att stater som använder våld mot andra ikampen mot terrorismen begår brott mot FN-stadgan. I samband med detta uttalande 1998 menade Libyen att de avUSA utsatts för statsterrorism.[16] Å andra sidan har USA satt upp Libyen på en lista över länder som sysslar medsponsring av terrorism; länderna har dock börjat samarbeta i kampen mot terrorismen.[17] Pakistans president PervezMusharraf har i likhet med bland andra Libyen ifrågasatt att de som kämpar efter en FN-stödd självständighet medvåld, bör betraktas som terrorister, utan att i stället de stater som förhindrar genomdrivandet av dessa FN-beslut börsägas begå statsterrorism. Som exempel tar han Indiens agerande i Jammu och Kashmir och Israels i Palestina.[18]

Israel har å sin sida anklagat bland annat Libanon och Hizbollah för statssponsrad terrorism.[19] Pakistan harvisserligen medverkat aktivit i kampen mot terrorismen, men hade 2006 enligt FN:s ledare för kontraterrorism,Javier Rupérez, fortfarande en bit kvar innan landet gjort sig av med terrorismen i samhället. Enligt afghaner tränasemellertid terrorister i Pakistan.[20]

Se även• Terrorbombning

Litteratur• Björn Kumm, Terrorismens Historia , ISBN 91-89442-51-2, Lund 2003• Noam Chomsky, Terrorismens Kultur, Boston 1988

Noter[1] FOI Faktasamling, Kriminalitet & terrorism (http:/ / faktasamlingcbrn. foi. se/ filer/ a_sidor/ 4/ 1. html)[2] Bruce Hoffmans hemsida vid Georgetown University (http:/ / explore. georgetown. edu/ people/ brh6/ ?PageTemplateID=81)[3] Bruce Hoffman, Inside Terrorism, kapitel 1 (http:/ / www. nytimes. com/ books/ first/ h/ hoffman-terrorism. html)[4] http:/ / www. svd. se/ nyheter/ utrikes/ ofattbart-vald-pa-ship-to-gaza_5381085. svd[5] Mikael Löfgren (red) Ship to Gaza. Bakgrunden, resan, framtiden. Leopard förlag, 2010. ISBN: 9789173433037[6] http:/ / www. dn. se/ nyheter/ varlden/ riktad-virusattack-mot-irans-karnkraftsanlaggning-1. 1177384[7] Jan-Ivar Askelin, Terrorismen har bytt ansikte (http:/ / www. foi. se/ FOI/ templates/ Page____759. aspx), FOI[8] Myternas Meinhof (http:/ / www. dn. se/ dnbok/ dnbok-hem/ myternas-meinhof), Dagens Nyheter[9] Nationalencyklopedin: Baader-Meinhof (http:/ / www. ne. se/ baader-meinhof), läst 2011-02-15[10] Nasser al-Kidwa, tal i Säkerhetsrådet 18 januari 2002 (http:/ / www. un. org/ News/ Press/ docs/ 2002/ SC7276. doc. htm)[11] Se exempelvis Terrorizing the Neighborhood: American Foreign Policy in the Post-Cold War Era (1991), Stirling, Scotland: AK Press[12] Blum, William: CIA och USA:s verkliga utrikespolitik, Göteborg, Epsilon press, 1991 ISBN 91-7007-011-3

Statsterrorism 158

[13] Jeremy Greenstock, tal i Säkerhetsrådet 18 januari 2002 (http:/ / www. un. org/ News/ Press/ docs/ 2002/ SC7276. doc. htm)[14] Resolution 1373 (2001) (http:/ / www. state. gov/ s/ ct/ index. cfm?docid=5108)[15] Finlands riksdag, Utrikesutskottets betänkande 15/2002 rd (http:/ / www. eduskunta. fi/ faktatmp/ utatmp/ akxtmp/ utub_15_2002_p. shtml)[16] Abdussalam A. Sergiwa, Sjätte kommittén för att bekämpa internationell terrorism, tal inför FN (http:/ / www. un. org/ News/ Press/ docs/

1998/ 19981111. gal3094. html)[17] Office of the Coordinator for Counterterrorism, Country Reports on Terrorism, Chapter 6 - State Sponsors of Terror Overview, april 2006

(http:/ / www. state. gov/ s/ ct/ rls/ crt/ 2005/ 64337. htm)[18] Pervez Musharraf, tal inför Generalförsamlingen 10 november 2001 (http:/ / www. un. org/ webcast/ ga/ 56/ statements/ 011110pakistanE.

htm)[19] Israels ambassadör Gold till Säkerhetsrådet, S/1999/740, 30 juni 1999 (http:/ / domino. un. org/ UNISPAL. NSF/

eed216406b50bf6485256ce10072f637/ 58133fb0dffd8a2585256a7d0060ca8c!OpenDocument)[20] Senior UN counter-terrorism official holds talks with officials in Pakistan, 22 november 2006 (http:/ / www. un. org/ apps/ news/ story.

asp?NewsID=20707& Cr=terror& Cr1=)

Brott mot krigets lagarBrott mot krigets lagar, även kallat krigsförbrytelse, är straffbart enligt internationell rätt. Straff kan utdömas avinternationella rättsorgan som Internationella brottmålsdomstolen. Det kan även förekomma nationella lagar omfolkrättsbrott som kan medföra rättegång vid nationella domstolar.

Krigets lagar

Wolamassakern, Warszawaupproret.

Krigets lagar är den del av folkrätten som reglerarkrigförande och neutrala staters uppträdande i krig ochunder ockupation. Regelkomplexet bestå till största delenav skyddsregler, som går under samlingsbenämningen deninternationella humanitära rätten i väpnade konflikter.Anfallskrig är förbjudna enligt FN:s stadga, och krigetshumanitära lagar innebär inte att man godkänner krig meninnebär ett försök att lindra mänskligt lidande i de krig somtrots våldsförbudet förekommer. Folkrätten består av tvåslags regelsystem, dels de formaliserade internationellaavtalen, traktaterna, dels den internationella sedvanerätten,som utvecklats genom staternas löpande praxis. Ävenkrigets lagar består av såväl traktaträttsliga somsedvanerättsliga regler.

Krigets lagar kan också uppdelas i humanitär rätt, neutralitetsrätt och samt ockupationsrätt. Flera juridiska texterinnehåller definitioner av krigsförbrytelser, bland annat Genèvekonventionerna och deras Tilläggsprotokoll,Haagkonventionerna, Kemvapenkonventionen, Konventionen om förbud mot antipersonella minor(Ottawakonventionen) och Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Vidarefinns stadgan för den internationella militärdomstol som upprättades i Nürnberg efter andra världskriget,Nürnbergprocessen, liksom stadgar och rättspraxis vid Internationella krigsförbrytartribunalen för det fornaJugoslavien och motsvarande tribunal för Rwanda samt den internationella brottmålsdomstolens stadgar.

Dessutom definieras krigsförbrytelser också i flera olika länders nationella lagstiftning.

Brott mot krigets lagar 159

KrigsförbrytelseKrigsförbrytelser utgörs av grova brott mot internationella humanitära rättsnormer som begås under internationellaeller interna väpnade konflikter.Exempel på handlingar som betraktas som krigsförbrytelser är• deltagande i planering, inledning och förandet av anfallskrig• brott mot krigets lagar, vad gäller behandlandet av krigsfångar, slavarbete och användandet av förbjudna vapen.• brott mot mänskligheten, såsom upprättande av koncentrationsläger, eller etnisk rensning.• avsiktligt dödande av skyddad person (t.ex. sårade eller sjuka soldater, krigsfångar, civila)• tortyr och omänsklig behandling av skyddad person• avsiktligt orsakande av stort lidande eller handling som allvarligt hotar en skyddad persons fysiska integritet eller

hälsa;• anfall mot civilbefolkningen• deportering eller illegal förflyttning av befolkningsgrupper• bruk av förbjudna vapen eller krigsmetoder• missbruk av det röda korset eller den röda halvmånen eller andra skyddssymboler• plundring av offentlig eller privat egendom

Domstolar

Internationella brottsmålsdomstolenInternationella brottmålsdomstolen, även kallad FN:s krigsförbrytartribunal i Haag (ICC – International CriminalCourt), bildades genom ett fördrag i Rom 1998. Domstolen skall komplettera nationella domstolar när dessa inte kaneller vill åtala exempelvis krigsförbrytare. En del länder motsätter sig domstolens existens.

Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna JugoslavienInternationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, The International Criminal Tribunal for the formerYugoslavia (ICTY) är en domstol som inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993. Tribunalens ändamål är fyrfaldigt:• att lagföra ansvariga för brott mot internationell humanitär rätt• att bringa rättvisa åt offren• att motverka fortsatta brott• att bidra till en fredlig utveckling i f.d. Jugoslavien genom att med sin verksamhet främja försoningsprocessen där

NürnbergrättegångarnaNürnbergprocessen är benämningen på den rättegång i Nürnberg 1945-1946. där segrarmakterna i andra världskrigetställde militära och politiska ledare från det besegrade Nazityskland inför rätta.

Diverse domstolarSpeciella domstolar har upprättats för krigsförbrytelser bland annat i Sierra Leone och i Rwanda

KrigsförbrytareKrigsförbrytare är personer som gjort sig skyldiga till brott mot krigets lagar Några personer som dömts somkrigsförbrytare är• Martin Bormann, dömd till döden i Nürnberg i sin frånvaro• Karl Dönitz, dömd i Nürnberg, till 10 års fängelse

Brott mot krigets lagar 160

• Hermann Göring, dömd i Nürnberg år 1946 till döden genom hängning.• Rudolf Hess, dömd i Nürnberg till livstids fängelse• Biljana Plavsic, dömd i Haag till elva års fängelse 2003

ProblemTidigare brottmålstribunaler, som Nürnbergprocessen, har kritiserats för att representera segrarnas eller de starkastesrättvisa. I Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget definierades brotten först efter att de hade begåtts. Englandsoch USA:s terrorbombning av tyska och Japanska städer betraktades inte som krigsbrott, inte heller t.ex.Katynmassakern begången av Sovjetunionen. En svaghet är också att En del länder motsätter sig Internationellabrottmålsdomstolens existens eller struntar i internationella domstolars utslag. Ett exempel är att USA 1986 fälldesav Internationella domstolen i Haag för sitt agerande i Nicaragua och dömdes till skadestånd. USA struntade idomen.I en del fall har symboliska tribunaler upprättas på privata initiativ. Det gäller till exempel Russelltribunalen somgranskade USA:s krig i Vietnam. Det har även förekommit att någon i en bok genomfört en rättegång, som iChristopher Hitchens bok Rättegången mot Henry Kissinger, där Kissinger anklagas för krigsförbrytelser, blandannat gentemot Vietnam, Cypern, Kambodja och Chile.

Se även• Brott mot mänskligheten• Krigets lagar• Haagkonventionerna

Litteratur• Slavenka Drakulić: Inte en fluga förnär : krigsförbrytare inför rätta. Norstedts Pocket ISBN10: 9172637706,

ISBN13: 9789172637702• Sven Lindqvist: Avsikt att förinta. Albert Bonniers Förlag 2008. ISBN10: 9100116246, ISBN13: 9789100116248• Christina Wahldén: "Du kan glömma bort ditt eget barn" : kvinna i krig. Carlsson 2003. ISBN10: 917331241X

ISBN13: 9789173312417• Niclas Sennerteg: Warszawas bödel : ett tyskt öde. Historiska Media 2005. ISBN10: 9185057991, ISBN13:

9789185057993• Fritz Bauer: Krigsförbrytarna inför domstol. Stockholm, 1944• Sven Lindqvist: Nu dog du: Bombernas århundrade. Stockholm, Albert Bonniers förlag, (1999). ISBN

91-0-057051-6• William Blum: CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. Göteborg, Epsilon press, 1991. ISBN 91-7007-011-3• Christopher Hitchens:The Trial of Henry Kissinger.Verso, 2001. ISBN 1-85984-631-9

Externa länkar• Internationella brottmålsdomstolen: http:/ / www. icc-cpi. int/ Menus/ ICC?lan=en-GB• Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien: http:/ / www. icty. org/• FN:s krigsförbrytartribunal för Rwanda http:/ / www. ictr. org• Internationella Röda Kors-kommittén: http:/ / www. icrc. org/ Web/ Eng/ siteeng0. nsf/ htmlall/

section_ihl_international_criminal_jurisdiction/• Lista över krigsförbrytelser: http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ List_of_war_crimes• Human Rights Watch: http:/ / www. hrw. org/• Amnesty International: http:/ / www. amnesty. org/

Folkrättsbrott 161

FolkrättsbrottFolkrättsbrott, är ett brott enligt svensk lag som består i svår överträdelse av den internationella humanitära rätten iväpnade konflikter. Straffsatsen för brottet är fängelse i högst fyra år. I brottsbalken 22 kap 6 § står: "Den som görsig skyldig till en svår överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon sådan allmänt erkändgrundsats, som rör den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter, skall dömas för folkrättsbrott tillfängelse i högst fyra år.[1]

Sådana svåra överträdelser är bland andra• 1. att använda stridsmedel som är förbjudna enligt folkrätten,• 2. att missbruka Förenta Nationernas kännetecken, kännetecken som avses i lagen (1953:771) om skydd för vissa

internationella sjukvårdsbeteckningar m. m. [2], parlamentära flaggor eller andra internationellt erkändakännetecken eller att med hjälp av förrädiskt förfarande av något annat slag döda eller skada en motståndare,

• 3. att anfalla civilpersoner eller den som är försatt ur stridbart skick,• 4. att inleda ett urskillningslöst anfall med vetskap om att anfallet kommer att förorsaka synnerligen svåra

förluster eller skador på civilpersoner eller civil egendom,• 5. att inleda anfall mot anläggningar eller installationer som åtnjuter särskilt folkrättsligt skydd,• 6. att tillfoga av folkrätten särskilt skyddade personer allvarligt lidande, att tvinga krigsfångar eller civilpersoner

att tjänstgöra hos deras motparts väpnade styrkor eller att i strid mot folkrätten beröva civilpersoner friheten,• 7. att, i andra fall än som anges i 1--6, godtyckligt och i stor omfattning förstöra eller tillägna sig egendom som

åtnjuter ett särskilt folkrättsligt skydd.Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skallsärskilt beaktas, om det har förövats genom ett stort antal skilda handlingar eller om många människor dödats ellerskadats eller omfattande egendomsförlust uppkommit på grund av brottet.Om ett folkrättsbrott har begåtts av den som är krigsman, skall också hans förman dömas i den mån denne haftmöjlighet att förutse brottet men inte gjort vad som ankommit på honom för att förhindra detta.[3]

Noter[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K22P6[2] https:/ / lagen. nu/ 1953:771[3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K22P6S3

Se även• Brott mot krigets lagar• Brott mot mänskligheten• Nürnbergprocessen

Brott mot mänskligheten 162

Brott mot mänsklighetenBrott mot mänskligheten är ett brott som definierats i artikel 7 i Romstadgan för Internationellabrottmålsdomstolen.

HistorikMöjligen började begreppet användas redan i mitten av 1800-talet. Det kan beläggas att brittiska regeringen användeuttrycket efter de turkiska massmorden på armenier under tidigt 1900-tal.

NürnbergstadganYtterligare kodifiering av brott mot mänskligheten skedde inte förrän segrarmakterna i andra världskriget antogstadgan för Nürnbergrättegångarna 1945. Året därpå fastslog FN:s generalförsamling de principer som fanns iNürnbergstadgan.

Nürnbergstadgans definitionNürnbergstadgan definierar brott mot mänskligheten som mord, utrotning, slaveri, deportation och dylika handlingarmot civilbefolkning. Vidare inräknas det som begicks i koncentrationsläger och förintelseläger samt förföljelser ipolitiskt, rasligt och religiöst syfte. Enskilda mordaktioner, massavrättningar verkställda av SS-trupper ochEinsatzgruppen, räknas även hit; förintandet av de två tjeckiska byarna Lidice och Ležáky i juni 1942 samt denfranska staden Oradour-sur-Glane i juni 1944.

Romstadgans bestämmelserBrott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser är numera brott mot den primära folkrätten, vilket innebäratt de ger upphov till universell jurisdiktion, det vill säga man kan dömas för brottet i alla stater oavsett om någonkonvention är ratificerad eller inte. Alla stater har alltså rätt att ställa dem till svars som är misstänkta för dessa brottoavsett var de har begåtts och oavsett förövarens eller offrens nationalitet.Enligt artikel 7 är envar av följande gärningar när de begås som en del i ett vidsträckt eller systematiskt angreppriktat mot civilbefolkning brott mot mänskligheten.

• a Mord• b Utrotning• c Förslavning• d Deportation• e Fängslande i strid med grundläggande folkrättsliga regler• f Tortyr• g Våldtäkt, påtvingat sexuellt slaveri, påtvingad prostitution, påtvingat havandeskap med flera liknande brott• h Förföljelse av identifierbar folkgrupp med flera liknande brott• i Påtvingat försvinnande av personer• j Brottet apartheid• k Andra liknande handlingar som uppsåtligen förorsakar svårt lidande, svår kroppslig skada eller svårt själsligt

eller fysiskt men.[1]

Brott mot mänskligheten 163

TribunalerFöljande domstolar (tribunaler) tillämpar Romstadgans artikel 7.• Internationella brottmålsdomstolen• Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien• Internationella Rwandatribunalen• Specialdomstolen för Sierra Leone• Internationella domstolen i Kambodja• Tribunalen för Libanon

Ytterligare försök har gjorts att tillämpa Romstadgan dock utan större framgång.Ett exempel på detta är försöket som en spansk undersökningsdomare gjorde för att ställa förre diktatorn AugustoPinochet inför rätta i Spanien, sedan Pinochet gripits i Storbritannien.Belgien har länge haft en kontroversiell lagstiftning där alla som begått brott mot mänskligheten (oavsettmedborgarskap) kan ställas inför rätta om de sätter sin fot på belgisk mark. Detta gjorde att den israeliskepremiärministern Ariel Sharon blev anmäld för brott mot mänskligheten i landet med anledning av massakern i depalestinska flyktinglägren Sabra och Shatila. Förundersökningen är dock numera nedlagd.Ibland används begreppet brott mot mänskligheten på ett alltför allmänt sätt. Man bör emellertid skilja mellanfolkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Noter[1] Romstadgan på engelska och svenska http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c4/ 19/ 89/ e3aae876. pdf

Litteratur• Raoul Muhm: Germania: La rinascita del diritto naturale e i crimini contro l'umanità. Deutschland: Die

Renaissance des Naturrechts und die Verbrechen gegen die Menschlichkeit. Germany: The renaissance of naturallaw and crimes against humanity. Vecchiarelli Editore Manziana (Roma) 2004 ISBN 88-8247-153-5

• Raoul Muhm: La natura giuridica dei crimini contro l'umanità e le attuali critiche in Germania , in: Rivista diDiritto e Procedura Penale, Band 1/1997.Milano ,Roma http:/ / www. larchivio. org/ xoom/ muhm-crimini. htm

Se även• Internationella brottmålsdomstolen• Romfördragen• Brott mot krigets lagar

Folkrätt 164

FolkrättFolkrätten (latin: Ius gentium) är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt. Folkrätten ärdet rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater. Internationella organisationer, till exempel FN,Internationella Röda Korset och Internationella domstolen i Haag, företag och enskilda individer berörs emellertidockså av folkrätten.Folkrättens rättskällor utgörs av internationell sedvänja och av internationella avtal. Den primära folkrätteninnehåller regler som är bindande även för de stater som inte ratificerat tillämpligt internationellt avtal eller erkännerviss internationell sedvänja. Dessa rättsregler kallas ius cogens och omfattar bland annat förbudet mot folkmord. Detinnebär att även stater som inte undertecknat 1948 års folkmordskonvention, eller ens är med i FN där de gemensamttvingande stadgarna omfattar förbud mot folkmord, av majoriteten av världens stater anses bundna av förbudet motfolkmord i alla fall. Detta gäller trots att stater normalt sett anses vara suveräna. Regeln om staters suveränitetupphävs alltså vid de grova brott mot mänskligheten som anses omfattas av jus cogens-reglerna.Termen "folkrätt" härstammar från romerska rättens begrepp ius gentium. Begreppet tillkom för den del av rättensom behandlade andra folk än romarna, varav namnet, och stod i motsats till ius civile, medborgarnas rätt, det villsäga människors rättigheter och skyldigheter inom staten Rom. En mer beskrivande benämning är engelskans"Public international law", alltså "Allmän internationell rätt".

Folkrättens omfattningBland de områden som folkrätten omfattar kan nämnas:

• Mänskliga rättigheter• Vad som kännetecknar en stat• Regler om krig och fred, kollektiv säkerhet• Regler om internationella sanktioner• Regler om statsimmunitet och diplomatisk immunitet• Regler om utnyttjande av världshaven, havsrätt• Regler om utnyttjande av internationellt luftrum och rymden, lufträtt och rymdrätt.• Internationell traktaträtt• Regler för lösning av internationella tvister• Regler för internationell samverkan kring terrorism.• Internationell miljörätt

Traktater inom folkrättenFolkrätten omfattar en mängd internationella avtal, traktater. Här listas de mer kända.• Genèvekonventionen, Geneva Convention regarding the Status of Refugees (1951). Regler rörande flyktingskap.• Wienkonventionen om konsulära förbindelser (1961). Reglerar rörande diplomater.• Wienkonventionen 1969 om internationella traktat. Regler om mellanstatliga avtal.• ICJs stadgar. Regler för hur internationella domstolen i Haag arbetar.• FN:s stadgar. Regler för hur FN arbetar och vilka regler stater anslutna till FN åtar sig att följa i sina kontakter

med varandra.• Folkmordskonventionen. Förbud mot folkmord, jus cogens.• FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Uppmaning om de mänskliga rättigheterna, är bindande för FNs

medlemsländer.• FN:s konvention om civila och politiska rättigheter, ICCPR. Kompletterar FN-deklarationen, mer bindande.• Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ICESR. Kompletterar ICCPR.

Folkrätt 165

• Tortyrkonventionen. Förbud mot tortyr.• ICCs stadgar. Regler för hur internationella brottsdomstolen i Haag arbetar.• Barnkonventionen. Regler för barns rättigheter.• FN:s kvinnokonvention.Regler för kvinnors rättigheter.• Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regler för funktionsnedsättning.• Kyotoprotokollet. Överenskommelse om hur arbetet mot hotande klimatförändringar ska bedrivas.• Europakonventionen. Regler om mänskliga rättigheter inom Europa. Tvingande lag för EUs medlemsländer.• Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen

Se även• Internationella samfundet• Internationell domstol• Genèvekonventionerna• Naturrätt• Krigets lagar• Diplomatiskt erkännande

Internationell rättInternationell rätt är en term som betecknar ett system av lagar och internationella - skrivna eller underförstådda-överenskommelser som binder eller anses binda olika stater i deras handlande med andra stater eller dessmedborgare eller dess juridiska personer.Det skiljer sig från andra legala system i det att rätten i första hand är en angelägenhet för stater; inte enskildamedborgare.Internationell rätt består i sin tur av folkrätten som är den offentliga delen och internationella privaträtten som är denprivata delen.Folkrätten var tidigare till stor del okodifierad.Med start 1945 då FN-stadgan trädde i kraft, som sedan följts av antagande av FN:s deklaration om de mänskligarättigheterna, inrättandet av Internationella domstolen och Internationella brottmålsdomstolen har grunden lagts tillen kodifierad folkrätt. Fortsättning har sedan till exempel lagts med instiftandet av olika tribunaler.Den internationella privaträtten bygger på lagstiftning och rättspraxis i varje enskilt land. Den internationellaprivaträtten består nämligen i grunden av rent inhemska rättsregler som kompletterats av EU-lagstiftning ochbildandet av internationella organisationer som till exempel World Intellectual Property Organization (WIPO) ochkonventioner och överenskommelser.

Folkmord 166

Folkmord

Lik i Nordhausen koncentrationsläger, andra världskriget.

Folkmord, även kallat genocid, är den medvetna ochsystematiska förstörelsen av en etnisk, religiös ellernationell grupp.

Brottsrubriceringen folkmord togs i bruk införNürnbergprocessen i följderna av det andravärldskriget. Begreppet genocid introducerades ochdefinierades av den polske juristen Raphaël Lemkin.Den definierades som "mord, utrotande, förslavande,deportation och andra omänskliga handlingar,begångna mot någon civilbefolkning före eller underkriget, eller förföljelser av politiska, rasistiska ellerreligiösa skäl". 1948 upprättades genom FNs försorg enkonvention om förebyggande och bestraffning avbrottet folkmord (genocide). I artikel II definieras somfolkmord vissa uppräknade gärningar under förutsättning att de förövats i avsikt att helt eller delvis förinta ennationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan. Gärningarna som räknas upp i konventionen är

1. Att döda medlemmar av gruppen2. Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslag eller själslig skada3. Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som är avsedda att medföra dess fysiska undergång4. Att genomföra åtgärder, som är avsedda att förhindra födelser inom gruppen5. Att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp.[1]

Folkmordskonventionen är en del av folkrätten. Förbudet mot folkmord anses förpliktiga även stater som interatificerat konventionen. Förbudet är vad man kallar jus cogens.Sverige har ratificerat konventionen och har härutöver antagit lag (1964:169) om straff för folkmord.[2]

1 § Förövar någon gärning, för vilken enligt lag är stadgat fängelse i fyra år eller däröver, mot en nationell,etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis, dömes förfolkmord till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid.2 § För försök, förberedelse eller stämpling till folkmord, så ock för underlåtenhet att avslöja sådant brottdömes till ansvar enligt vad i 23 kap. brottsbalken [3] stadgas.

I och med den svenska lagen har alltså folkrättens anspråk förverkligats i svensk lag.

Folkmordens historiaOlika historiker och folkrättsexperter är oense huruvida folkmord är en relativt "ny" företeelse i historien (drygt 100år gammal) eller om det är något som förekommit så länge människor krigat mot varann och organiserat sinasamhällen i stater.Ett exempel som talar för den senare uppfattningen är folkmordet på Midjaniterna som beskrivs i Bibelns FjärdeMosebok kapitel 31 och som utfördes som hämnd av israeliterna på uppdrag av Gud. Mose sände en armé om 12.000man som brände alla städer och tältläger i Midjan och dödade alla män och barn av mankön samt alla kvinnor somhade haft samlag med en man. Alla flickor som inte varit tillsammans med en man fick dock leva och behölls förerövrarnas egen räkning.Att frågan splittrar forskarvärlden beror på flera olika faktorer - dels råder ingen enighet om vad folkmord egentligen är. Kritiker menar till exempel att FN:s definition är allt för snäv. För det första inkluderas bara grupper

Folkmord 167

kategoriserade efter nationalitet, etnisk tillhörighet eller religion och för det andra måste det finnas ett uppsåt, detvill säga målsättning från förövarna att verkligen helt eller delvis fysiskt utplåna en sådan grupp.Med FN:s definition är naturligtvis förintelsen - det vill säga Nazitysklands försök att utrota Europas judar ochromer, turkarnas systematiska utrotning på armenier och assyrier (Assyrier/Syrianer), samt även greker under förstavärldskriget (folkmordet på armenierna) eller massakrerna på Tutsis i Rwanda (folkmordet i Rwanda) år 1994glasklara exempel på folkmord. Däremot skulle stora delar av Josef Stalins kampanj jezjovsjtjina 1936-38 och andraliknande aktioner före och efter andra världskriget i Sovjetunionen inte vara folkmord. Miljontals människoravrättades 1936-38 eller förvisades till Gulag (där många avled) där offren inte tillhörde en kategori baserad pånation, etnicitet eller religion. Det drabbade alla (oavsett folkgrupp etcetera) som regimen klassade som "folkfiender"och det inkluderade även många medlemmar i kommunistpartiet. Däremot är enligt nämnda definitionStalinregimens deportationer av vissa folkgrupper före, under och efter andra världskriget att likställa med folkmord.Skulle man utvidga folkmordsbegreppet till att även omfatta social tillhörighet, klasser och politisk åskådning, så vardet folkmord liksom kulakutrotningen i slutet av 20- och början av 30-talet och den "röda terrorn" under Leninsledning.Dock en etnisk rensningsförsök ägde rum Februari 23 1944 då tjetjener och ingusjer från norra kaukasus skickadestill Kazakstan och Kirkizstan till att dö av hunger då Stalins främste bödel ansåg de som Anti-Sovjetisk ställda, ochäven som sympatiserande till nazisterna. Tjetjenerna och deras närbesläktade Ingusjer hade i likhet med Tysklandsmetoder under den tid, fösts in i tågvagnar utan några personligaegendomar förutom de kläder de bar skickats iväg.Soldater från Röda Armén med etnecitet från Tjetjenien hade dock ingen aning om detta och bland de fanns ävensoldater som deltagit i Berlinens fall, även de skickades efter krigets slut till deras familjer. "From the Chechenpeople" [4]Putins Ryssland; 2004 av: Anna Politkovskaya [5]

Om man förhåller sig till de brott mot mänskligheten som begicks under andra världskriget menar kritikerna att dettaär klara exempel på att FN:s definition inte på långa vägar räcker för att klassificera många av brotten som folkmord,vilket de enligt kritikerna egentligen var. Som exempel kan nämnas att endlösung (förintelsen) inte bara berördejudar, romer, sinti och slaver. Utrotningsprogrammet omfattade även funktionshindrade, homosexuella,fackföreningsmän, frimurare, kommunistsympatisörer och andra politiska motståndare med flera. Ingen av dessakategorier utgör någon nationalitet, etnisk eller religiös grupp och skulle då om man tolkar FN:s formuleringordagrant inte utsatts för folkmord trots att målet faktiskt var att fysiskt eliminera dessa grupper.

Offer för en massaker begåtts av Organisationen för ukrainska nationalisters(OUN) militära gren UPA i Volynien i dåvarande Polen (nu Ukraina), 1943

Nazityskland utövade dessutom (framförallti Östeuropa) mord och tortyr motcivilbefolkningen även om de inte tillhördeovan nämnda grupper. Uppemot 17 miljonercivila sovjetmedborgare dog under andravärldskriget och de allra flesta föll offer förtysk krigsapparat och följderna av dem (tillexempel svält). Polen led under kriget störreförluster än något annat land i förhållandetill folkmängden, ca 6 miljoner döda av 35milj inv. Den överväldigande delen av dessavar civila varav ca hälften var etniskapolacker och således inte omfattades av degrupper som fysiskt skulle förintas.Tilläggas kan att även Sovjetunionen begicksvåra människorättsbrott mot polacker

Folkmord 168

1939-40, vilket också var tillfället med Organisationen för ukrainska nationalister, OUN. De har anklagats förfolkmord och massiva etniska rensningar under andra världskriget, för att de inför upprättandet av en ukrainsk statville att alla icke-ukrainare (främst polacker och judar) i Volynien och Galizien skulle försvinna[6] . I den Oberoendestaten Kroatien, närmare sagt koncentrationslägret i Jasenovac dödade den kroatiska fascistiska Ustaša-rörelsen medtyskarnas goda minne hundratusentals serber och judar. Även de axel-allierade länderna Ungern, Bulgarien ochRumänien dödade civila under kriget. Dessa massmord ryms emellertid under gällande definitioner.Ett annat omdiskuterat fall på folkmord under andra världskriget enligt många är Japans krigföring i Östasien ochStilla havet som präglades av extrem brutalitet mot civilbefolkningen och miserabel behandling av krigsfångar.Kanske så många som 20 milj civila kineser dukade under för japansk krigskrigföring och dess följder men däremotfanns ingen uttalad målsättning att utrota kineserna som grupp och då blir det svårt att kalla det folkmord, åtminstoneenligt FN:s gällande definition.En del menar att även de allierade under andra världskriget begick folkmord. Man syftar då till exempel påbombingarna mot tyska och japanska städer och röda arméns massakrer och massvåldtäkter på civila tyskar i krigetsslutskede. Bombningarna dödade hundratusentals civila i både Japan och Tyskland med atombomberna motHiroshima och Nagasaki som "klimax". Vidare lemlästades ännu fler och miljontals blev hemlösa. Men enavgörande skillnad vad gäller bombningarna och Endlösung är att amerikaner och britter aldrig hade ett uppsåt attutrota tyskar eller japaner som grupp. När Tyskland och Japan väl kapitulerade upphörde bombningarna och denmassdöd som de orsakade. Hade däremot Nazityskland vunnit kriget hade säkerligen massmorden på icke önskvärdagrupper fortsatt tills målet var uppnått. Att historierevisionister dessutom framfört liknande resonemang för attrelativisera nazisternas förintelsepolitik gör detta till ett känsligt ämne.Historikerna Kristian Gerner och Hans-Göran Karlsson menar att det utan tvekan finns seriösa skäl att utvidgagällande definition men att det inte är oproblematiskt att dra en "ny" gränslinje för folkmordsbegreppet. Hur mångagrupper utöver de som nu omfattas ska inkluderas, ska begreppet "uppsåt" slopas och så vidare? Inkluderar mansamtliga etniska, nationella, religiösa, politiska och socioekonomiska minoriteteter, handikappade, homosexuella etcriskerar begreppet folkmord att bli urvattnat enligt dem. Samtidigt finns det de som hävdar att alla former avmassmord på civila borde jämställas med folkmord. En följdfråga kan då naturligtvis bli vad innebär massmord? 100dödade, 1000 dödade, 100 000 dödade? Var går gränsen mellan "massaker" och folkmord?Eftersom det inte finns någon enighet om definition av vad folkmord egentligen är råder ingen enighet om hur längesådana brott begåtts. En del menar som nämnts att folkmorden är en företeelse som i princip hör hemma i 1900-talet.Andra menar att folkmord begåtts i tusentals år. Exempel på "förmoderna" folkmord skulle till exempel varakorstågen, andra religiöst motiverade krig, häxförföljelserna och den katolska kyrkans hänsynslösa förföljelser avgrupper med "fel" kristen tro under medeltiden. Andra (det finns fler) exempel skulle kunna vara mongolernaserövringskrig under 1200-talet, Timur Lenks härjningar i slutet av 1300-talet, utrotningen av indianerna i Nord- ochSydamerika, romarnas erövring av Gallien och krossandet av det judiska upproret 66-70 e kr.I samtliga fall utövades massvåld mot civila och krigsfångar som ackumulerat av allt att döma krävde många flerdödsoffer än hela andra världskriget. Om man tar Djingis Khan som exempel dödades sannolikt många miljoner(vissa hävdar tiotals miljoner) civila under erövringarna 1206 fram tills hans död 1227. Erövringskrigen fortsatte,med vissa avbrott, med samma brutalitet efter hans död fram till 1294, när barnbarnet Khublai Khan avled. Menvåldet riktade sig inte mot specifika grupper. Alla som stod i vägen för Djingis Khans och hans ättlingarserövringskrig och som inte underkastade sig utan strid massakrerades. Det spelade ingen roll om man var kines, turk,pers, ryss eller arab och det finns ingenting som tyder på att Djingis Khan och hans söner och sonsöner hade någrasom helst planer på att utplåna hela folkgrupper just därför att de var till exempel perser.Vad gäller utrotningen av indianerna finns det ingen forskare som fönekar att de behandlades fruktansvärt illa av de europeiska stater som erövrade deras land/länder. Resultatet av den förda politiken var många miljoner indianers död och en drastisk minskning av ursprungsbefolkningen. I den karibiska övärlden utplånades urbefolkningen helt. Däremot är det svårare att belägga att kolonialmakterna hade som målsättning att utrota indianerna. Majoriteten

Folkmord 169

anses ha dödats av de sjukdomar som européerna förde med sig, särskilt i Syd- och Mellanamerika. Det finnsemellertid en del som tyder på att sjukdomarna åtminstone i vissa fall spreds medvetet, med andra ord primitivbiologisk krigföring. I sådana fall blir det uppenbara fall av folkmord, även enligt gällande definitioner. Andraforskare hävdar att det brittiska styret av Indien under perioden 1765-1947 innebar ´det största folkmordet av alla,åtminstone vad gäller antalet döda offer. Här kan uppemot 1,5 miljarder människor ha offrats för en europeiskt styrdpolitik som passade indierna illa - och som förstörde deras ursprungliga samhällen.En del av de forskare som vill hålla fast vid en mer konservativ definition av folkmordsbegreppet och att det är enung företeelse har introducerat begreppet folkmordsliknande massakrer för att beskriva det massvåld som utövats itusentals år före 1900-talet mot civila och krigsfångar i samband med kolonialkrig, "övriga" krig, statligt ochkolonialt förtryck mm. I den kategorin skulle till exempel mongolernas krig, romarnas krig mot gallerna, förstörelsenav Karthago, massmorden på indianerna etc enligt dem höra hemma. Vad är då skillnaden mellan "riktiga" folkmordoch "folkmordsliknande massakrer"? Oerhört många människor dödades ju i båda fallen. Enligt de forskare somanvänder sig av begreppet finns det några på ytan kanske luddiga men ändå uppenbara skillnader:• Till att börja med har vi uppsåtet. Mongolerna med flera försökte som sagt aldrig att utrota hela

befolkningsgrupper just för att hela gruppen som sådan ansågs sakna existensberättigande. Korsfararna utrotadealdrig hela muslimska folkgrupper och något påbud från påven att alla muslimer skulle mördas kom aldrig.Däremot dödade korsfararna oerhört många muslimer och även andra människor med icke-kristen tro (eller felkristen tro) i otaliga massakrer.

• Teknologin, före 1900-talet begränsade teknologin möjligheterna att utrota hela befolkningsgrupper och dåhandlar det inte bara om vapenteknologi utan i minst lika hög grad om transportsvårigheter, samordning mm.Därmed inte sagt att vissa härskare kanske hade velat utrota vissa grupper.

• Ideologin. Den enligt dessa forskare viktigaste skillnaden. Nazister, ungturkar, Sovjetsocialister och de flestaandra andra massmördarna på 1900-talet byggde upp sina brott runt olika ideologier som enligt dem rättfärdigadebrotten. De var "nödvändiga" för att nå slutmålet - någon sorts av utopiskt samhälle. Utan dessa visioner om"idealsamhället" hade massmorden troligen inte skett anser man. Denna typ av välutvecklade ideologier saknaderomare, korsfarare, mongoler etc.

Sammantaget gjorde detta menar även många andra historiker som inte motsätter sig en breddning avfolkmordsbegreppet att massmördandet under 1900-talet blev av ett annat slag än tidigare. Det var inte längre barafrågan om att till varje pris krossa fienden, skrämma folk till underkastelse eller massakrera och hänsynslöst utnyttjamänniskor i kolonialkrig för att plundra länderna på deras rikedomar. Nu massmördade man folk just för att de hadeoturen att tillhöra grupper som ansågs utgöra ett hinder på väg mot idealsamhället eller på något sätt ansågsmotarbeta härskarens ambition att nå dit.Ett annat begrepp som etablerades under krigen på Balkanhalvön på 1990-talet är etnisk rensning vilket i principbetyder att en folkgrupp fördrivs från sina hem bara för att de tillhör just den folkgruppen som förövarna inte ansessom önskvärda. Begreppet är närbesläktat med folkmord och åtminstone en del anser att det bara vara ett annat ordför folkmord. Den behandling som USA utsatte indianerna för på 1800-talet kan mycket väl kallas etnisk rensning dåhundratusentals indianer fördrevs från sina ursprungliga boplatser och/eller förvisades till reservat med uslalevnadsvillkor. Många andra mördades i massakrer och ursprungsbefolkningen decimerades under ett drygt sekelmed åtminstone 80 %.Gerner och Karlsson menar att de första "äkta" folkmorden enligt gällande FN-definition begicks i slutet av 1800- och början av 1900-talet i Afrika under européernas i många fall hänsynslösa erövringar av kontinenten. Det fall som fått mest uppmärksamhet i nutid är belgarnas behandling av ursprungsbefolkningen i Belgiska Kongo. Kolonin var ursprungligen kungen Leopold II:s privata egendom under namnet Fristaten Kongo och våldet mot ursprungsbefolkningen hade sådana proportioner att man inte kan kalla det något annat än folkmord enligt Karlsson/Gerner. Under några decennier runt år 1900 beräknas 10 miljoner människor ha dödats. Även på andra håll i Afrika begick kolonialmalmakter folkmord, till exempel i Tyska Sydvästafrika (nuvarande Namibia). Folkmorden

Folkmord 170

under 1900-talet fortsatte med folkmordet på armenierna (även kallad folkmordet på alla kristna i Turkiet, som tillexempel armenier, assyrier/syrianer, greker med mera), sovjetsocialisternas massmord på egna medborgargrupper,förintelsen och en rad folkmord i efterkrigstiden t ex folkmordet i Rwandaoch Röda Khmerernas förföljelser iKambodja (folkmordet i Kambodja). Det finns en rad exempel på påstådda folkmord både före och efter andravärldskriget.

Folkmord efter andra världskriget

Skallar från offer i folkmordet i Rwanda 1994.

När vidden av nazimens utrotningspolitik stod klar efterandra världskriget förfärades hela världen och aldrig merskulle något liknande få ske igen. Likväl har mängdermed folkmord utförts sedan dess. Nedanståendesammanfattning omfattar inte alla folkmord ellerfolkmordsliknande brott som begåtts efter 1945. Se ävenlänkar till separata artiklar.

• De Röda khmererna anses under sin knappt 4 år långaregim (1975-79) i Kambodja ha mördat ca 2 miljonermänniskor vilket utgjorde cirka 25 % av Kambodjasbefolkning. Förföljelsen riktades mot alla som ansågsstå i vägen för deras utopiska version om ett samhälle där begrepp som städer, pengar och allt annat somuppfattades som "borgerligt" utrotats. Det riktades även direkt mot minoritetsgrupper som chamfolket,vietnameser och thailändare.

• Folkmordet i Rwanda 1994 anses ha krävt ca 800 000 liv när hutuextremister försökte utrota minoritetsgruppentutsi. Även en del hutus mördades som ansågs sympatisera med tutsiminoriteten. Folkmordet ägde rum under 3månader (april-juli) och anses vara historiens snabbast genomförda folkmord. Ca 85 % av tutsibefolkningenmördades.

• Kina anses av en del historiker ha gjort sig skyldigt till folkmord på den tibetanska befolkningen efter Tibetanskaupproret 1959[7] [8] [9] . Andra forskare kallar det "massakrer av folkmordskaraktär".[10]

• I Sovjetunionen sjönk nivån på den inhemska terrorn radikalt efter Josef Stalins död 1953. I detAfghansk-sovjetiska kriget 1979 -89 och i Tjetjenien, (1994-96, sedan 1999) anses emellertid Sovjetunionen ochRyssland ha begått brott som rubriceras som folkmord.

• I Indonesien bedrev president Suharto (då generalmajor och landets "starke man") en jakt påkommunistsympatisörer 1965-66. Antalet dödsoffer är inte känt exakt men beräknas av många till ca 2 000 000.Efter att Indonesien 1975 invaderade Östtimor anses Suharto (nu som president) även vara huvudansvarig förfolkmord på Östtimors civilbefolkning med hundratusentals dödsoffer.

• I krigen på Balkanhalvön på 1990-talet i samband med upplösningen av Jugoslavien begicks många brott somrubricerats som folkmord (folkmorden i Jugoslavien). Massakrer och massvåldtäkter på civilbefolkningen varvardagsmat och omfattande etnisk rensning bedrevs. Allra hårdast drabbades den muslimska befolkningen iBosnien-Hercegovina (bosniakerna) under kriget 1992-95. Uppskattningsvis 150 000 människor förlorade sinaliv. Även i krigen i Kroatien och Kosovo förekom övergrepp mot civilbefolkningen.

• Idi Amins regim i Uganda (1971-79) beräknas bära ansvaret för 300 000 - 500 000 människors allt för tidiga död.Offren utgjordes till stor del av politiska motståndare men folkmordspolitik mot minoritetsgrupper förekomockså.

• Saddam Hussein anses vara skyldig till massmord på såväl politiska motståndare som inhemska minoriteter under sin tid som Iraks "starke man" 1968-79 och därefter diktator 1979-2003. Antalet dödsoffer anses vara hundratusentals, enligt vissa bedömare kanske flera miljoner.Gasattacken mot den kurdiska staden Halabja där ca

Folkmord 171

6000 civila kurder dödades 1988 var en del av Saddam Hussiens etniska rensning av den kurdiska befolkningen.Närmare 180 000 kurder dödades av Saddam Husseins terror mot den kurdiska befolkningen i Kurdistan.

• Mengistu Haile Mariam, marxist-leninistisk ledare i Etiopien mellan 1974 och 1991, dömdes i december 2006efter ett tolv år långt rättslig process för folkmord på tiotusental etiopier och eritreaner.[11]

• Israels justitieminister Yosef Lapid sade 2004 att rivningarna av bostäder i Rafah skulle kunna leda till att Israelåtalas för krigsförbrytelser i Internationella brottmålsdomstolen.[12] Israels blockad av Gazaremsan kallades iseptember 2008 av en grupp arabiska advokater och människorättsaktivister för folkmord.[13]

• Se även: Konflikten i Darfur

Olika typer av folkmordFolkmord utförs av olika skäl. Det går att urskilja åtminstone fyra huvuddtyper:• Folkmord på urbefolkningar – till exempel indianerna och aboriginerna i Australien• Folkmord till följd av etniska eller etnopolitiska konflikter – massmord på vissa grupper i samband eller som följd

av självständighet efter kolonialism – till exempel folkmordet i Rwanda.• Folkmord på minoritetsgrupper – till exempel förintelsen, folkmordet på armenierna, och enligt vissa Kinas

övergrepp mot tibetaner.• Politiska massmord – till exempel Stalinregimens våld mot inbillade fiender och politiska grupper. Massmorden i

Kambodja och Idi Amins förföljelse i Uganda.En del folkmord har inslag av flera olika typer även om en variant "dominerar", till exempel folkmorden i Kambodjaoch Sovjetunionen. I båda fallen dominerade politiskt massvåld men där fanns även inslag av folkmord på etniskaminoriteter, tex Stalinregimens deportationer av flera folkgrupper under andra världskriget.Notera då att den sistnämnda kategorin officiellt inte omfattas av folkmordskonventionen, åtminstone så länge våldet"bara" omfattar politiska och sociala grupper/klasser. Flertalet folkrättsexperter anser idag ändå att olika varianter avpolitiska massmord också är folkmord även enligt gällande definitioner då grundideologin bakom brotten är väldigtlik de andra kategorierna.Av alla de folkmord som begåtts i historien anser ändå många att förintelsen intar en viss särställning på grund av detsätt den utfördes. Nazisternas utrotning av "icke önskvärda" befolkningsgrupper utfördes på rent "industriellt" sett.Inget annat känt massmord i historien har haft ett så "väloljat" maskineri och knappast några andra som begåttfolkmord har så tydligt pekat ut vilka grupper som skulle utrotas. Folkmordet i Kambodja räknas inte som ettfolkmord enligt Fn:konventionen, eftersom Pol Pot inte hade i syfte att utplåna en ras eller etniskfolkgrupp.

DemocideR.J. Rummel har lanserat begreppet democide som omfattar olika sorters mord som en regering kan utföra. I sinforskning har Rummel redovisat antal offer enligt democide-begrepped för tiden före 1900-talet och för 1900-talet.Se democide för sammanställning av statistiken.

Källor• Gerner, Kristian och Karlsson, Klas-Göran, Folkmordens historia• Nationalencyklopedin• Engelska Wikipedia[1] http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 06/ 90/ 22/ 5abaef87. pdf[2] https:/ / lagen. nu/ 1964:169[3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23[4] http:/ / www. chechnyaadvocacy. org/ history/ From%20the%20Chechen%20people%20-%20MPohl. pdf

Folkmord 172

[5] http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ Putin%27s_Russia[6] Timothy Snyder, The Reconstruction of Nations, page 164 (http:/ / books. google. com/ books?id=xSpEynLxJ1MC& pg=PA164&

dq=Roman+ Shukhevych+ Poles& sig=ACfU3U3VN6mYgaONrLtTsJpxyJtZqLaDTw#PPA164,M1)[7] Vania Kewley Tibet behind the Ice Courtain 1990, s.251,269f[8] Pierre-Antoine Donnet Tibet mort ou vif[9] Jasper Becker Hungry Ghosts: China's Secret Famine s.154f[10] Jean-Louis Margolin, Kommunismen i Asien i Kommunismens svarta bok, s. 555.[11] (http:/ / www. dn. se/ DNet/ jsp/ polopoly. jsp?a=596888) DN 2006-12-12[12] Johansen, Torbjörn (2006). ”Israel Kallar Egna Handlingar för Nazistförbrytelser” (http:/ / www. eaec. org/ svenska/ Johansen/

israel_kallar_egna_handlingar_för_nazistförbrytelser. htm). European American Evangelistic Crusades, Inc. . Läst 16 maj 2009.[13] ”Israel anklagas för folkmord” (http:/ / www. dn. se/ nyheter/ varlden/ israel-anklagas-for-folkmord-1. 777857). DN. 7 september 2008. .

Läst 16 maj 2009.

Externa länkar• Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (http:/ / www. mrforum. se/ upload/ files/ 2/

MR-instrument/ Konvention om folkmord. pdf)

Se även• Internationella brottmålsdomstolen• Internationella domstolen i Haag• Mord• Massaker• Massmord• Rasism

FolkmordskonventionenKonvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) är en av de förstaspecialkonventioner som Förenta nationerna antog. Den tillkom redan 9 december 1948 (i New York). Konventioneninnebär att folkmord strider mot folkrätten, vilket fallet inte var dessförinnan. Den inspirerades av förintelsen somnazisterna utsatte judarna för och det armeniska folkmordet.

Definition av folkmordFolkmordskonventionens artikel 2 definierar folkmord, som:" ... vilken som helst av följande gärningar begångna med uppsåt att förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk,raslig eller religiös grupp, såsom

(a) Döda medlemmar av gruppen.(b) Förorsaka allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar av gruppen.(c) Avsiktligt skapa sådana levnadsförhållanden för gruppen som förmodas åstadkomma dess fysiska utrotningi sin helhet eller i delar.(d) Införa åtgärder som förhindrar födslar inom gruppen.(e) Tvångsvis överföra barn från gruppen till en annan grupp.[1]

Folkmordskonventionen 173

ReferenserDenna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia [2]

[1] Text of the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide (http:/ / www. hrweb. org/ legal/ genocide. html).[2] http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ En%3Amain_page

Externa länkar• Regeringen.se: Sveriges överenskommelser med främmande makter, N:o 64 1952 (pdf) (http:/ / www. regeringen.

se/ content/ 1/ c6/ 06/ 90/ 22/ 5abaef87. pdf) – Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord(genocide), SÖ 1952:64

• MRforum: Konvention om folkmord (pdf) (http:/ / www. mrforum. se/ upload/ files/ 2/ MR-instrument/Konvention om folkmord. pdf)

Romersk rätt 174

Romersk rätt

Romarriket

En del av RomportalenAdministrationen i Romarriket

Historiska perioder

Romerska kungadömet753 f.Kr. – 510 f.Kr.

Romerska republiken510 f.Kr. – 27 f.Kr.

Romerska kejsardömet27 f.Kr. – 476 e.Kr.

Västromerska riket330 – 476

Östromerska riket330 – 1453

Ordinära magistrater

Konsul (Rom)Praetor

ProkonsulPropraetor

EdilKvestorTribunCensorCurator

Extraordinära magistrater

DiktatorMagister Equitum

StåthållaretriumviriDecemvir

Ämbeten, titlar och hederstitlar

Roms kejsare

LegatusDux

OfficiumPrefekt

PraetorianprefektVicarius

VigintisexviriLiktor

Magister militumImperator

Princeps senatusPontifex maximus

TetrarkAugustusAugusta

AfricanusCaesar

DekurionDominusDomina

Institutioner och juridik

Romerska senatenCursus honorum

Romerska folkförsamlingen

Romersk rättRomerskt

medborgarskapImperiumAuktoritet

Kollegialitet

Romersk rätt 175

Romersk rätt (latin jus romanum) är beteckningen på det rättssystem, som utvecklades i det gamla romerska riket,där det nådde sin höjdpunkt under de tre första århundradena efter Kristi födelse ("den klassiska perioden") och på500-talet i östromerska rikets huvudstad, Konstantinopel, gjordes till föremål för ett kodifikationsarbete, vars resultat("den justinianska eller bysantinska rätten") sedermera fått namnet Corpus juris civilis och för eftervärlden förmedlatkännedomen om den romerska rätten. Slutligen talar man om romersk rätt särskilt med hänsyn till dess framställningi modern tid på den justinianska rättens grundval ("pandekträtten" ; namnet härrör från den viktigaste delen avCorpus juris civilis, de så kallade pandekterna).Den romerska rätten betraktas med rätta som en av de mest betydande insatserna i den mänskliga kulturensutveckling. Den har denna sin betydelse icke däri, att - som man en tid ansåg - den skulle vara att betrakta som ettslags "raison écrite", en gång för alla fixerad naturrätt, vars grundsatser borde äga tillämpning i varje tid och hosvarje folk, utan däri, att romarna i sitt rättssystem för första gången och på ett förebildligt sätt förstått att förena enfast logik och formell stringens med ett realistiskt sinne för det praktiska livets skiftande behov. Förklaringen härtillligger, förutom i romarnas juridiska läggning och förmåga att fixera det i rättsligt hänseende väsentliga i det konkretafallet, i det sätt, varpå de för rättsutvecklingen viktigaste delarna av den romerska rätten utvecklades, varvidnämligen rättsreglerna uppväxte direkt ur det konkreta fallet och till dettas lösning. (Jfr Responsa prudentium och Jushonorarium.)

Jus civile och jus honorarium

Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi

Man skiljer mellan jus civile i äldre mening (även jus Quiritium) ochjus honorarium. Jus civile i denna betydelse var den gamla, strängtnationella rätten, delvis utbildad redan, medan det romerska samhälletbefann sig på ett primitivt stadium, och avsedd endast för de romerskamedborgarnas inbördes affärer utan hänsyn till främlingar eller till enmera utvecklad handel. Denna gamla nationella rätt var stel och trångtbegränsad, men utgjorde historiskt sett grundvalen för den romerskarättens utveckling. Till jus civile hörde sedvanerätt, folklagstiftning(senare ersatt av senatsbeslut och kejserliga författningar) samt vissa irättstvister avgivna utlåtanden av rättslärda.

Sedvanerätt

Sedvanerätten var hos romarna liksom hos varje annat folk dentidigaste form, i vilken den positiva rätten framträdde. Lagstiftning, detvill säga av behörig folkförsamling (Comitia) fattat beslut (lex i strängmening), var under den republikanska tiden den väg, varpå nyarättsgrundsatser skulle fastslås, men den spelade dock förrättsutvecklingen i det hela en väsentligt mindre roll än andra faktorer

och även en mindre roll, än vad fallet är i det moderna samhället.

Den enda lag, som principiellt omfattade hela rättssystemet och som ägde giltighet under den romerska rättensklassiska period, var "Tolv tavlornas lag". Den var av så gammalt datum som 449 f. Kr. Folkförsamlingarnaslagstiftande makt överflyttades i början av kejsartiden på senaten (vars beslut redan förut haft betydelse förrättsbildningen), men övertogs så småningom helt och hållet av kejsaren. De kejserliga förordningarna utfärdadesefter beredning i det kabinett, vilket, framgånget ur det redan av Augustus inrättade consilium principis, senare bleven bestående inrättning under namnet consistorium principis, i vilket vissa av de högre ämbetsmännen var ledamöteroch i vilket sedan Hadrianus tid framstående rättslärda särskilt inkallades.

Romersk rätt 176

Responsa prudentium och kodifieringDen viktigaste av de rättskällor, som räknades till jus civile, utgörs av responsa prudentium, yttranden av jurisconsulti (rättslärda män), det som idag i Sverige motsvaras av rättskällan "doktrin". Mot slutet av 200-talet börjaderesponsa prudentium dock att förlora i betydelse. Tvistiga rättsfrågor avgjordes dåmera genom reskript av kejsaren,istället för av rättsvetenskapen. I motsats till jus civile, i den nu ifrågavarande meningen, sätts Jus honorarium, detvill säga sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som framträder i de edikt, som utfärdades av de republikensämbetsmän, vilka hade jurisdiktion och av vilka pretorerna var de ojämförligt viktigaste.När i den efterklassiska tiden dugande jurister blev alltmera sällsynta, var man för besvarande av uppkommandespörsmål i stor utsträckning hänvisad till de av de klassiska juristerna gjorda uttalandena. Härvid mötte dåsvårigheten att bland mängden av juridiska arbeten och kejserliga författningar återfinna det närmast tillämpligauttalandet. Därför samlades dels på privat initiativ, dels på offentligt föranstaltande till en början ett antal kejserligaförordningar. Viktigast av dessa var den 438 officiellt utgivna samlingen Codex Theodosianus. Även i de germanskariken, som uppstod på ruinerna av Västromerska riket, förekom särskilda samlingar av de då gällande romerskarättsgrundsatserna; så till exempel det så kallade Edictum Theodorici (av år 500) i östgoternas rike.

Justinianus kodifikationMen alla dessa samlingar överskuggas i betydelse vida av den kodifikation, som kejsar Justinianus lät den gamlaromerska rätten undergå. Resultatet av det på synnerligen kort tid utförda arbetet är, åtminstone kvantitativt sett,jättelikt. I en samling (Codex Justinianeus) gavs en sammanställning av ett synnerligen stort antal kejserligaförordningar av äldre och yngre datum, i en annan (Digesta eller Pandectae) lämnades utdrag ur omkring 2 000 av 40olika klassiska jurister författade libri, i en tredje (Institutiones) meddelades i lättfattlig form en närmast förundervisningsändamål avsedd översikt över rättssystemet. Samtliga dessa verk fick karaktär av lag, Institutiones ochDigesta år 533, Codex 529 och, i en reviderad upplaga, 534. Härtill kom senare en samling (Novellae) av de nyastekejserliga förordningarna.Det är hela denna justinianska lagstiftning, som fått det gemensamma namnet Corpus juris civilis. Då emellertidändamålet med kodifikationen inte var att bevara en svunnen tids rättssystem, utan att åstadkomma en för dåtidaförhållanden lämpad lagbok, upptog man inte de gamle juristernas och författningarnas uttalanden i oförändrat skick,utan man verkställde de ändringar, som erfordrades för att bringa de gamla uttalandena i överensstämmelse medgällande rätt. Att åtskilja den klassiska rätten från den justinianska är en uppgift, som först i senaste tid metodisktpåbörjats (den så kallade interpolationsforskningen).

Påverkan på germansk rättI formbehärskningens fulländning och i mångfalden av de praktiska frågor, som den romerska rätten behärskade, vardetta rättssystem vida överlägset de germanska rättssystemen, sådana dessa utbildat sig intill tidpunkten förkännedomen om romersk rätt. Ett mycket starkt inflytande har därför av den romerska rätten utövats på allagermanska, liksom överhuvud på alla kulturstaters rättssystem. I Tyskland blev till och med Corpus juris civilis,delvis måhända under inflytande av den uppfattningen, att det tyska kejsardömet bildade en fortsättning av det gamlaromerska kejsardömet, genom sedvanerätt upptagen såsom subsidiärt (det vill säga i brist på inhemska rättsregler)gällande rätt (den romerska rättens "reception", fullbordad väsentligen under medeltiden). Även den nya tyskacivillagboken ("Bürgerliches Gesetzbuch"), som 1900 definitivt upphävde den romerska rättens giltighet i Tyskland,vilar i väsentliga delar på romerskt rättslig grund.Det starka romerskt rättsliga inflytande, som alltsedan senare delen av medeltiden kan spåras även i svensk rätt,särskilt på civilrättens, speciellt obligationsrättens, område, har mestadels inte grundats direkt på de romerskakällorna, utan förmedlats genom kanonisk rätt och genom utländska, särskilt franska och tyska, framställningar ellerlagverk.

Romersk rätt 177

Den romerska rätten var av särskilt intresse för nazisterna. I den 24 februari 1920 i München antagnaNationalsocialistiska tyska arbetarepartiets program krävde nazisterna i 19 § att den romerska rätten skulle ersättatysk civilrätt, med motiveringen att den romerska var materialistisk; materialism var annars något nazisternaförknippade med judiska köpmän.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok [5], 1904–1926.

Corpus juris civilisCorpus juris civilis (ungefär: "samling av civilrättsliga lagar", latin) var ett viktigt juridiskt arbete som publicerades529-534 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus. Lagsamlingen, som togs fram under ledning avTribonianus, en tjänsteman vid Justinianus hov och professor vid universitet i Konstantinopel, består av tre delar:Digesta, Institutiones samt Codex. Senare tillkom en fjärde del med Justinianus senare författningar: NovellaeConstitutiones.Corpus juris civilis blev senare grunden för den romerska lagens återupprättande under medeltiden vilket, i sin tur,utgjort grunden för i princip all civilrättslig lagstiftning sedan dess. Lagsamlingen fick också stor betydelse förkyrkorätten genom fomuleringen ecclesia vivit lege romana, "kyrkan verkar genom romersk lag".

Codex JustinianusJustinianus gav order att befintliga romerska författningar skulle sammanställas och omstöpas till nya, aktuellaförordningar, vilket också gjordes och publicrades i den s.k. Codex Justinianus som stod färdig 7 april 529. Därisamlades skrivna lagar, constitutiones, författade av romerska kejsare från Hadrianus fram till Justinianus egna lagar.Kompilatorerna utgick från tidigare arbeten som den officiella Codex Theodosianus och privata samlingar somCodex Gregorianus och Codex Hermogenianus. P.g.a. de juridska reformer som Justinianus själv genomfört måstedock denna Codex Justinianus omarbetas, ett arbete man lyckades slutföra 534 och som publicerades som Codexrepetitae praelectionis eller kort och gott Codex.Denna kodex återspeglar senantikens samhällsordning. Kejsarens position som absolut monark med obegränsadelegislativa, exekutiva och judiciella befogenheter finns underförstått närvarande genom hela verket. Mångabestämmelser hade till uppgift att säkerställa kristendomens status som statsreligion i riket och motverkade oftauttryckligen andra religioner, till exempel judendomen, genom att bl.a, förbjuda deras utövare att tillträda offentligabefattningar.

DigestaDigesta (Pandectae) som stod färdig innan Codex, är en samling utdrag från olika rättsliga avhandlingar ochutlåtanden från framför allt 100- och 200-talen f.Kr.. Trots att originaldokumenten egentligen bara återgav deenskilda juristernas personliga ståndpunkter, fick Digesta, liksom de andra delarna i lagsamlingen, laglig status.

InstitutionesUngefär samtidigt som arbetet med Digesta närmade sig sitt slut sammanställde Tribonianus och två andraprofessorer, Theophilus och Dorotheus, vad som kan kallas en juridisk lärobok, Institutiones ("elementen", manansåg att materien bestod av fyra element och utformade således även läroboken i fyra delar). Verket består till tvåtredjedelar av direkta citat från Gajus verk med samma namn. Läroboken började användas i undervisningen frånden 21 november 533 och fick status som lag 30 december samma år samtidigt som Digesta.

Corpus juris civilis 178

Lagsamlingens återupptäcktI Västeuropa fanns knappast något behov av Justinianus lagsamling under de primitiva förhållanden som rådde sedanOdovakars kungarike gått under i slutet av 400-talet. Under vilka omständigheter Corpus juris civilis sedanåterupptäcktes i norra Italien omkring 1070 är omdiskuterat. Möjligen låg den obemärkt i något bibliotek ända desstill den av en slump återfanns då den juridiska forskningen återupptogs i samband med påven Gregorius VII:sreformer. Förutom Littera Florentina, den överlevande kodex som antas ligga närmast Justinianus original och somömt vårdades i Florens, kan andra manuskript ha använts till den undervisning som började hållas i Bologna av Pepooch sedan Irnerius. Deras undervisningsteknik gick till så att de reciterade passager ur lagsamlingen så attstudenterna kunde kopiera dem och kommenterade därefter den antika texten i form av glosor. Irnerius lärjungar, des.k. "fyra doktorerna", tillhörde de första "glossatorerna" som grundade studiet av romersk rätt. Dessa kommentarersammanställdes på 1200-talet av Franciskus Accursius med titeln Glossa ordinaria.Köpmannaklassen i de medeltida italienska kommunerna krävde en lagstiftning som byggde på sedvanerätt och sombättre hanterade de urbana samhällenas situationer än primitiva germanska, orala traditioner. Dessutom tilltaladeupptäckten av lagsamlingen de lärda som i det tysk-romerska riket såg ett återuppväckande av ärevördigaföregångare från det klassiska arvet. En ny klass av jurister växte fram med de förvaltningsorganisationer somEuropas furstar behövde. Universitetet i Bologna, där man började undervisa i Justinianus lagar, förblevhögmedeltidens viktigaste centrum för juridiska studier.

Se även• Romersk rätt• Lista över romerska lagar

Länk till sida med romersk rätt i engelsk översättning• The Civil Law [1] -(En online-översättning av S.P. Scott, 1932))• Ed. Mommsen, Krueger, Schoell & Kroll [2] The Roman Law Library• Corpus Iuris Civilis [3], Hugues de la Porte, Lion, 1558-1560.

Referenser[1] http:/ / www. constitution. org/ sps/ sps. htm[2] http:/ / web. upmf-grenoble. fr/ Haiti/ Cours/ Ak[3] http:/ / amshistorica. cib. unibo. it/ diglib. php?inv=176

Artikelkällor och författare 179

Artikelkällor och författareAnstiftan Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14162327 Bidragsgivare: Calandrella, Fernbom2, Grillo, LX, Lojak, Tomas e, Ulner, Yvwv, 1 anonyma redigeringar

Casus Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9202807 Bidragsgivare: Godfellow, Tigresse, 1 anonyma redigeringar

Culpa Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12030787 Bidragsgivare: E.G., Emj, Godfellow, Indigo, Moberg, Peope, Yvwv, 8 anonyma redigeringar

Dolus Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12963995 Bidragsgivare: E.G., Godfellow, Indigo, NERIUM, Tomas e, Ulner, Yvwv, 2 anonyma redigeringar

Förberedelse Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13670474 Bidragsgivare: Godfellow, Gottfried Multe, Inteloutside2, Lojak, Marcustisk, Quadrigarius, Ulner, 1 anonymaredigeringar

Gärningsman Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11252032 Bidragsgivare: Doctrina, GregoryLund, Janders, Lapplänning, Lokal Profil, Mason, Rosp, Rudolf 1922, Twincinema,Yvwv, 3 anonyma redigeringar

Medverkan till brott Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13309720 Bidragsgivare: Jt, Mgr, Sjö, Ulner, Yvwv, 1 anonyma redigeringar

Mordbrand Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14469827 Bidragsgivare: Ado, Apalsola, Crocuta, Gröschen, MagnusA, Rudolf 1922, TKU, Tulpan, Ulner, Yjg, Yvwv, かんぴ, 2anonyma redigeringar

Oaktsamhet Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14443545 Bidragsgivare: E.G., Indigo, LPfi, Spaceflower

Stämpling Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14016712 Bidragsgivare: Entheta, Gottfried Multe, Lojak, Lord Pelle, Matpe, Mnemo, Quadrigarius, Tournesol, Ulner, Yvwv, 1anonyma redigeringar

Underlåtenhet att avslöja brott Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11719126 Bidragsgivare: Quadrigarius, Sjö, 1 anonyma redigeringar

Uppsåt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13745272 Bidragsgivare: Ben-hur, Boivie, Caesar, Doctrina, E.G., Hejkompis, Indigo, LA2, Moberg, Nitramus, Ulner, 8 anonymaredigeringar

Uppvigling Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14428282 Bidragsgivare: ClaesWallin, Lojak, Lord Pelle, Markuslarsson, Thuresson, Yvwv, 3 anonyma redigeringar

Mord Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14665003 Bidragsgivare: 3dor, Adelsö-Sven, Ankara, Arnef, Bruno Rosta, Calandrella, Chaan, Crocuta, Dan Koehl, Den fjättradeankan, Dinglenisse, E.G., E23, EnDumEn, Evalowyn, Expat, Ezeu, Fkk, Gegik, Ghostrider, Godfellow, Greverod, Habj, Hejkompis, Hjärter, IP, Idunius, J 1982, Jlundqvi, Jvano, Kamfjord,Knuckles, Kung Midas, Lamré, Laxskinn, MagnusA, Majorek, Marcustisk, Mr Bullitt, NH, Narym, Nicke L, Notwist, OxiDia, Peterhamrin, Pontan86, Poxnar, Pralin, Quadrigarius, Rageru,Riggwelter, Rudolf 1922, Sintram, Sjö, Skratch, Spaceflower, Steinberger, Strangnet, TKU, Ternarius, Torvindus, Tournesol, Ulner, Utopia, Vatten, Xenus, Yvwv, 70 anonyma redigeringar

Misstankegrad Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13949906 Bidragsgivare: 5info, Arnef, E.G., Esquilo, Jkl, LPfi, MagnusA, Mgr, MickeLundin, Motståndsmannen, 3 anonymaredigeringar

Åtal Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14065837 Bidragsgivare: Flydet, Hejkompis, IP, Indigo, Jopparn, Kielmann, Mankash, Nicke L, Quadrigarius, Rogper, ShineB, Sjö,Vatten, Wolfgangus Mozart, Wrightbus, Yvwv, 3 anonyma redigeringar

Gripande Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14392288 Bidragsgivare: B****n, DVNO, E.G., Ghostrider, Herr X, Icarus, Jkl, Ntb, Quadrigarius, Rudolf 1922, Slipzen, TKU,Thoasp, Ulner, Yvwv, 4 anonyma redigeringar

Anhållande Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9960032 Bidragsgivare: E.G., Indigo, Lojak, Lord Pelle, Nordelch, Quadrigarius, Tamino, Thoasp, Torvindus, Tournesol, Yvwv,4 anonyma redigeringar

Häktning Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14675664 Bidragsgivare: BIL, Fru X, Humulus, Lars Törnqvist, Ntb, Olivero, Quadrigarius, Quintus, Rudolf 1922, Sacto, TKU,Tegel, Thomas Blomberg, Yvwv, 12 anonyma redigeringar

Arrestering Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14675530 Bidragsgivare: Crocuta, Ghostrider, Luke, Obelix, Quadrigarius, Rudolf 1922, TKU, Ternarius, Thomas Blomberg,Yger, Yvwv, 4 anonyma redigeringar

Lag om rättspsykiatrisk vård Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14668452 Bidragsgivare: Crocuta, Ghostrider, Graktd, Gruppc, StefanB, Ulner, 9 anonyma redigeringar

Tvångsmedel Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9276023 Bidragsgivare: Sakletare, Tulo

Stämning (juridik) Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13738569 Bidragsgivare: Caesar, E.G., Lord Pelle, Virina, 4 anonyma redigeringar

Våldsmonopol Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14607591 Bidragsgivare: 0nomato, Allant, Bronks, Calandrella, Civilspanaren, EnDumEn, Humulus, J 1982, Knuckles, Koios,Marfuas, TKU, Tomas e, Yvwv, 20 anonyma redigeringar

Svenska polisen Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14659544 Bidragsgivare: Adelsö-Sven, Anigus, Ankara, Bero, Blomman, Bruno Rosta, CHG, Castrup, Cpn, Crocuta, DG,Daymark, Dcastor, Den fjättrade ankan, Depsidee, Dnm, E.G., E23, E70, EAman, Erif, Essin, Evergreen, Fifo, Fitmotu, FredrikT, Gegik, Ghostrider, Gonzo, Goombah, Grillo, Grön, Gurksaft,Hagman, Hannibal, Hejkompis, Henrik Littorin, Heyyou, Historien, Hunden, IP, Icaros, Idunius, Inteloutside2, Jacke, Jlarsson1978, Joakim Löfkvist, Jolleman, Jordgubbe, Jorva, Joshua06,Jvano, Kaiketsu, Kevin9898, Koios, Lamré, Leif Stenberg, Lelle1987, Limeisafruit, Linsenhejhej, Lokal Profil, Lord Pelle, Ludde23, Luke, Majorek, Mason, Mickey81, Mikaande81, Moralist,Mr Bullitt, MrC, Muneyama, Nevermind, Nicke L, Northstorm, Notwist, OJH, Obelix, Oden, P.o.h, Paracel63, Pellaj, Plrk, Poxnar, Quintus, Rapvatten, ReDefiner, Ricjac, Riggwelter, Rosp,Rudolf 1922, SebastianGS, Servant Saber, Sjunnesson, Slartibartfast, Staffel, Ste, Steinberger, Stenen, Stromdal, TKU, Thuresson, Torvindus, Tournesol, Tulpan, Vatten, Wolfgangus Mozart,Workingclasshero, Yger, Ymer, Yogidoo, Yvwv, Zaphod, 110 anonyma redigeringar

Säkerhetspolisen Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13842366 Bidragsgivare: Agge2, Andersju, Baversjo, Bibl, Bomkia, Bronks, C.Löser, Daymark, Den fjättrade ankan,Dillinger, Dodde, Dubbelosix, Elis 91, Erif, Essin, Fenrir, Fitmotu, Ghostrider, Goombah, Grillo, Hallonsoda, Hannibal, I99pema, IP, Idunius, Jacob Lundberg, Jkl, Joakim von Braun, Kimhak,Koyos, Lars Törnqvist, Lokal Profil, Luke, MHedman, Martin.agren, Mr Bullitt, Narym, Nikai, Nordelch, Notwist, Ricjac, Riggwelter, Sison, Sjö, Slartibartfast, StefanB, Tegel, Tetraedycal,Tobsan, Tomas e, Vatten, Vivo, Yger, Yogidoo, Yvwv, Zax0r, 45 anonyma redigeringar

Åklagare Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14603100 Bidragsgivare: Agneta, Balterboy, Bensin, BjörnF, Calandrella, ChrisPsi, Dr Fredrik Haeffner, E.G., Elinnea, Ghostrider,IP, Johna, Jomp, Kattis, Lars Törnqvist, Lokpest, Luke, Merkurius, Mgr, NERIUM, Patrik77, Quadrigarius, Quintus, RaSten, Rapvatten, Rudolf 1922, Sjö, Stora Kogha, Tegel, Thoasp, ThureP,Vatten, Yger, Yvwv, 36 anonyma redigeringar

Domstol Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14509007 Bidragsgivare: AnjaA, Bairn, Betasoft, Daymark, Den fjättrade ankan, Donyc, Fagrell, Godfellow, Gonzo, Lavallen,Notwist, Palnatoke, Quadrigarius, Rudolf 1922, Scuzzer, Sekreterare, Sertion, SweJohan, TKU, Thuresson, Tulo, Ulner, Vatten, Yvwv, 13 anonyma redigeringar

Jurisdiktion Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14479769 Bidragsgivare: Andejons, Grillo, Hubba, Ioannes, LPfi, Lavallen, Micke2, Mkh, Quadrigarius, Sjö, Yakolev, Yvwv, 3anonyma redigeringar

Rättsstat Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14672356 Bidragsgivare: Axelv, Bruno Rosta, Cajo, DG, Dalsland, FamilyGuy, IP, LX, LilyKitty, Lullebulle, Petri Krohn, Sanya3,Sjö, Torvindus, Yvwv, 11 anonyma redigeringar

Rättssäkerhet Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14441639 Bidragsgivare: Aktalo, Anderssonskans, Bairn, Bjohan, Elinnea, Hejkompis, IP, Isthmus, Rudolf 1922, TKU,VIlhelm J, Ylva, Yvwv, 8 anonyma redigeringar

Rättsregler Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=8545543 Bidragsgivare: JerkerES, 1 anonyma redigeringar

Artikelkällor och författare 180

Frihetsberövande Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13962860 Bidragsgivare: -

Omhändertagande Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13831518 Bidragsgivare: Bensin, FkSelecta, Kaj@kth.se, Mr nemo, Quadrigarius, Schh, TKU, Yvwv, 1 anonymaredigeringar

Kroppsvisitation Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13796270 Bidragsgivare: DVNO, Esquilo, FöredettaMH, Heyyou, Imonai, Lavallen, Quadrigarius, Sjö, Tomas e, Tulo,Ulner, 3 anonyma redigeringar

Kroppsbesiktning Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11728095 Bidragsgivare: CHG, E.G., Sertion, Ulner, Yvwv, 1 anonyma redigeringar

Husrannsakan Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14637958 Bidragsgivare: 87110, Buggwiki, CalleC, Deken12, Dh8b, E.G., Hallabro, KJG2007, Korall, Kruosio, Lavallen,Vatten, 14 anonyma redigeringar

Avlyssning Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12140847 Bidragsgivare: Agge2, BjörnF, Fenix, Quadrigarius, Riggwelter, Stoffe, TJ, Tomas e, Torvindus, 5 anonymaredigeringar

Beslag Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13227946 Bidragsgivare: Ezekiel, Kr-val, Quadrigarius, Tomas e, Yvwv, 5 anonyma redigeringar

Kriminalvården Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14619151 Bidragsgivare: Argali, Bruno Rosta, Daymark, Dillinger, Ericus Rex, Ghostrider, Gotogo, Hejkompis, I99pema,Idefix, Jorchr, Jssfrk, Koios, Kr-val, Lokal Profil, Luen, Luke, Perra67, Pralin, Quadrigarius, Riggwelter, Rudolf 1922, Sjö, TKU, TrackM, Vatten, Ylva, 16 anonyma redigeringar

Straff Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14537797 Bidragsgivare: Ace90, Artifex, BIL, Bjohan, CayenneGaramonde, CommonsDelinker, Dnm, Entheta, Evalowyn, Idunius, J1982, Kielmann, Koios, LX, Libb, Lojak, Nicke L, Paracel63, Quadrigarius, Rosp, Rrohdin, Rudolf 1922, Sten André, TKU, Thomas Blomberg, Ulner, Vatten, Vires, Xenus, Ylva, Yvwv, 17anonyma redigeringar

Sveriges rättsväsen Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14688596 Bidragsgivare: Blanka, Calandrella, Damast, Dnm, Erif, Fyrfatet, Hejkompis, IP, Jurre, Lojak, MickeLundin,Nicke L, PMP, Paracel63, Quadrigarius, Redux, TKU, Tomas e, Vatten, Yvwv, 1 anonyma redigeringar

Offentlig försvarare Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14248927 Bidragsgivare: Agneta, Framhein, Lojak, Quadrigarius, StefanB, Vatten, Yvwv

Förundersökning Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14481671 Bidragsgivare: Ainali, Entheta, Fredde 99, Law Lord, Ordmärkaren Hampus, Peterhamrin, Riggwelter,Vinterfrid, Yger, Yvwv, 11 anonyma redigeringar

Förundersökningsledare Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9567383 Bidragsgivare: Bomkia, Quintus, Yvwv

Lagstiftande makt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14447834 Bidragsgivare: Daymark, Hobe, IP, Lamré, MoZilla, TKU, 3 anonyma redigeringar

Dömande makt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14431155 Bidragsgivare: Bairn, Ehn, IP, MoZilla, TKU, 3 anonyma redigeringar

Verkställande makt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14488389 Bidragsgivare: IP, Isthmus, MoZilla, Ricjac, SamirGunic, TKU, 3 anonyma redigeringar

Rättsväsen Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13961250 Bidragsgivare: BjörnF, Brox, Duribald, Frederico, NERIUM, Petri Krohn, Yvwv, 1 anonyma redigeringar

Påföljd för brott i Sverige Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14644137 Bidragsgivare: Dnm, E.G., Obelix, Popperipopp, Quadrigarius, Yger

Böter Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14413173 Bidragsgivare: E.G., Frisko, Gonzo, Grillo, HSE, Isthmus, Khuis, Kyllo, LA2, Lelle1987, Natox, Philippos, Profero,Quadrigarius, TKU, Ulner, Yvwv, 3 anonyma redigeringar

Fängelse Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14225274 Bidragsgivare: BjörnF, Calandrella, ChrisPsi, CommonsDelinker, Degeröbo, E.G., Einarspetz, Fru X, Gew, Habj,Hannibal, Isthmus, J 1982, Jurre, LPfi, Mumiemonstret, Nordelch, Popperipopp, Pralin, Riggwelter, Rudolf 1922, Sjunnesson, Torvindus, Wasell, Yger, Yvwv, 14 anonyma redigeringar

Villkorlig dom Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13997757 Bidragsgivare: -

Skyddstillsyn Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13737859 Bidragsgivare: Ericus Rex, Eskildalenius, Kung Midas, Lord Pelle, Popperipopp, TJ, Yvwv, 3 anonyma redigeringar

Överlämnande till särskild vård Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12276605 Bidragsgivare: Fredde 99, Hjärter, Quadrigarius, Yger, 1 anonyma redigeringar

Rättsfilosofi Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14442264 Bidragsgivare: Armfeldt, BjörnF, Flinga, IP, J b, Popperipopp, Rudolf 1922, Yvwv, 3 anonyma redigeringar

Rättsvetenskap Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13932058 Bidragsgivare: Alers, Bairn, BjörnF, Brox, Capum, Den fjättrade ankan, E.G., Elinnea, Ettrig, Fernbom2, Grillo,Grundin, IP, LA2, Mambo, Marcustisk, MoRsE, Rosp, Rudolf 1922, Sjunnesson, Skalman, Yvwv, 21 anonyma redigeringar

Gällande rätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9980678 Bidragsgivare: Grundin, IP, Indigo, Lord Pelle, 1 anonyma redigeringar

Sharia Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14332298 Bidragsgivare: -nothingman-, Adelgren, Aktalo, Auc, Bairn, Blériot, Buggwiki, Dnor, E23, EliasAlucard, Fenix, Fernbom2,Gab., Ghostrider, Greverod, Grey ghost, Gthyni, Göttingen, HSE, Herr X, Höstblomma, IP, ISL02, ISL11, ISL19, ISL98, Idunius, Isl83, Jorva, Josephus, KallePopper, Knuckles, Koios, Kr-val,Kruosio, Kung Midas, Lenitha, Mariannez, Markus a, Moemar, Notwist, Obelix, Pettern, Quadrigarius, Reljons, Rrohdin, Sjunnesson, Skåningiexil, Sofokles, Stora Kogha, TKU, Thuresson,Torvindus, Wvs, 45 anonyma redigeringar

Mosaiska lagen Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13755813 Bidragsgivare: Bairn, Janee, Natox, Nicke L, Pieter Kuiper, Rudolf 1922, Yvwv, 2 anonyma redigeringar

Inkvisitoriskt system Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14581365 Bidragsgivare: Bairn, ElComandanteChe, Lojak, Lokal Profil, Lord Pelle, Staretsen, 2 anonyma redigeringar

Ackusatoriskt system Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14613167 Bidragsgivare: Bairn, Lojak, Lokal Profil, Ooo86, Staretsen, 1 anonyma redigeringar

Tilltalad Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14616709 Bidragsgivare: Dubbelosix, Jmk, Jssfrk, Lord Pelle, Mippzon, Sjö, Softssa, TKU, Vatten, 2 anonyma redigeringar

Rättssystem Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11650539 Bidragsgivare: B****n, Bairn, Ettrig, JerkerES, MagnusA, Matador, Popperipopp, Rudolf 1922, Sarnalios, TKU, 2anonyma redigeringar

Civil law Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14586890 Bidragsgivare: Bairn, David ekstrand, Godfellow, IP, Karpeth, Koebilein, MagnusA, Nodar kherkheulidze, ThomasBlomberg, Torsten2, Yvwv, 3 anonyma redigeringar

Common law Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14586737 Bidragsgivare: Baffilo Emilius Leto Andrew Vitvinge, Bairn, BjörnF, Bruno Rosta, David ekstrand, Daymark, Ettrig,Gottfried Multe, Habj, Isthmus, Karpeth, Koebilein, Leopoldo1971, MagnusA, Thoasp, Thomas Blomberg, Torvindus, Ulner, Yger, 4 anonyma redigeringar

Förarbete Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14216794 Bidragsgivare: Barzam2, E.G., Lamré, Narym, Nicke Lilltroll, Ooo86, Sjö, Warrakkk, 1 anonyma redigeringar

Rättskälla Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12765545 Bidragsgivare: -nothingman-, B****n, Dcastor, E.G., Lars Törnqvist, Lm06pj1, MagnusA, Pieter Kuiper, Ternarius,Torvindus, Tournesol, 14 anonyma redigeringar

Rättegångsbalken Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13838426 Bidragsgivare: Agneta, Christer Romson, E.G., Essin, Evalowyn, Kvack, Kzam, Lord Pelle, Quadrigarius,Rudolf 1922, Sten André, Yvwv, 2 anonyma redigeringar

Brottsbalken Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14689130 Bidragsgivare: Adelsö-Sven, Alaska, Annihilation, Fred J, HSE, Idunius, J 1982, Joakim Löfkvist, Kurtan, Kzam,Lars Törnqvist, Lojak, Marsve, Mux, Quadrigarius, Ricjac, Rudolf 1922, Sjö, TKU, Tegel, Tommy Kronkvist, Wasell, Yger, Yvwv, 11 anonyma redigeringar

Grovt brott enligt svensk lag Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14589467 Bidragsgivare: Imperto, Quadrigarius, Tanzania, 1 anonyma redigeringar

Artikelkällor och författare 181

Ringa brott enligt svensk lag Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13935261 Bidragsgivare: Lokpest, Quadrigarius, Yger, 1 anonyma redigeringar

Svensk rätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12683352 Bidragsgivare: Annika64, Bairn, Christian47, Elinnea, Fernbom2, Kr-val, Misopogon, Quadrigarius, Tomas e, Yvwv, 3anonyma redigeringar

Nordisk rätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14208707 Bidragsgivare: Annika64, Bairn, Caesar, Den fjättrade ankan, Ettrig, Fernbom2, IP, Nicke L, Njaelkies Lea, Ulner,Yvwv

Germansk rätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13157104 Bidragsgivare: Yvwv, 1 anonyma redigeringar

Tingsrätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14434377 Bidragsgivare: Andhanq, Angriffer, Bero, Bjohan, D.O.G., Dato12, Daymark, E.G., Essin, Farrington, Fernbom2, Gonzo,Gutman, IP, J 1982, Kaj@kth.se, Lamré, Lars Törnqvist, Rogper, Sarnalios, Sjö, Staffel, Template namespace initialisation script, Tomas e, Ulner, Vatten, Yvwv, 26 anonyma redigeringar

Dom Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13641939 Bidragsgivare: Adelsö-Sven, B****n, Bounce1337, E.G., E70, Gallallsdsada, Grillo, Jojan, Kielmann, MagnusA, Magol, Meloman, Purodha, Rosp

Hovrätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11513988 Bidragsgivare: Ainali, Aloxinus, Dan Koehl, Daymark, E.G., Gonzo, Goombah, IP, Icarus, Isthmus, Jorchr, Ludde23,MFalk, Permanently recorded, Quadrigarius, Rogper, Torvindus, Ulner, 15 anonyma redigeringar

Prövningstillstånd Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13397951 Bidragsgivare: E.G., Lord Pelle, Markus a, Quadrigarius, Sjö, Ulner, Yger, 3 anonyma redigeringar

Högsta domstolen Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14389541 Bidragsgivare: Bairn, Birgerbar, Bruno Rosta, D.O.G., Daymark, Dcastor, E.G., Fernbom2, Gunnar Larsson,Lokpest, Nitramus, Notwist, Obelix, Pingy, Slartibartfast, Sloman, Stenas, Ternarius, Ulla, Urbourbo, Yvwv, Zerblatt, 6 anonyma redigeringar

Kammarrätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13280472 Bidragsgivare: Castrup, DG, Daymark, Dubbelosix, Duribald, E.G., Hejkompis, Isthmus, J 1982, Lokal Profil, Ntb,Quadrigarius, Strangnet, Template namespace initialisation script, Thuresson, Tomas e, Urbourbo, 3 anonyma redigeringar

Regeringsrätten Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13278582 Bidragsgivare: -

Förvaltningsdomstol Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14299268 Bidragsgivare: DG, E.G., Isthmus, Mason, Ntb, Quadrigarius, Thoasp, Tomas e, Ulner, Vatten, Yvwv, 6anonyma redigeringar

Förvaltningsrätt (domstol) Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13883705 Bidragsgivare: Amerias, DG, Glentamara, Isthmus, J 1982, Jopparn, Mr Bullitt, Quadrigarius,Testa2009, Tomas e, Vatten, Yvwv, 2 anonyma redigeringar

Brottmål Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11638011 Bidragsgivare: Entheta, Herr Gregers, Luke, Necator, TKU, Vatten, Yvwv, 9 anonyma redigeringar

Kriminalvård Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14602795 Bidragsgivare: Coffa92, Dnm, Kaj@kth.se, Luke, Riggwelter, TKU, Vatten, Yvwv, 4 anonyma redigeringar

Häkte Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14677882 Bidragsgivare: Ghostrider, Luke, Mimarob, Prinsen, Torvindus, Tournesol, Yvwv, 11 anonyma redigeringar

Terrorism Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14686532 Bidragsgivare: Aktalo, Ankara, Athn, Auc, Bopper93, Bruno Rosta, Caesar, Caspian Rehbinder, Castrup,CommonsDelinker, DavidS, Dinglenisse, Dnm, DrBizzar0, E23, E70, Entheta, Ergo, Esquilo, Fenix, Fluff, Fred J, Fyrfatet, GO, GameOn, Ghostrider, Godfellow, GolfarN, Grillo, Grundin,Gurksaft, Hangsna, Hejkompis, Hinder Nr73, Hokori, IP, Icaros, Idunius, Inteloutside2, JKn, Jacob.jose, Janee, Jkl, Jlundqvi, Jojan, JonasJH, Jordgubbe, Jsdo1980, Jvano, Kaj@kth.se, Koios,Kruosio, LA2, LPfi, Lamré, Lars Törnqvist, Lelle1987, Lenitha, Liftarn, Lord baver, Lrtz, MHedman, MagnusA, Maka93, Markus a, Marsve, Mats Kindahl, Mattias NJ, Micke2, Muneyama, NH,Narym, Nicke L, Nirmos, Njaelkies Lea, Nosy, Notwist, Pellaj, Phnix, Pieter Kuiper, Popperipopp, Poxnar, Profs, Rapvatten, Remere, Rex Sueciæ, Riddle12345, Riggwelter, Rogper, Rosp,Rovanion, Rudolf 1922, Sarnholm, Servant Saber, Sjö, Skorpan, Slartibartfast, Slipzen, Slowmotion, Sofokles, Softssa, Spaceflower, Staffan Jacobson, Sten André, Stigfinnare, Strangnet,SweJohan, TKU, Tanzania, The gunners, Thuresson, Torvindus, Tournesol, Vascalias, Vest, Wasell, Widar Nord, Xenus, Yakolev, Yinandjang, Yvwv, Zman, Ztaffanb, conversion script, 150anonyma redigeringar

Statsterrorism Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13574027 Bidragsgivare: Alexeller, Av1123581321, Bero, Bibliotekstjänst, Cutthecrap, Dinglenisse, Greverod, Grillo,Hejkompis, IP, Icaros, JKn, Kaj@kth.se, LX, MHedman, Motståndsmannen, Popperipopp, Rapvatten, Riddle12345, Rudolf 1922, SEMats, Servant Saber, Slartibartfast, Slowmotion, StaffanJacobson, TKU, Tomas e, Torvindus, Vest, Yakolev, Yvwv, 7 anonyma redigeringar

Brott mot krigets lagar Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14639632 Bidragsgivare: Dinglenisse, Gurksaft, Jaksel, Pastorn, Sjö, Wojgniew, Yvwv, 7 anonyma redigeringar

Folkrättsbrott Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12483955 Bidragsgivare: Mippzon, Quadrigarius, Sjö, Ulner

Brott mot mänskligheten Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14660648 Bidragsgivare: 320rwekfpl, Adelsö-Sven, Bruno Rosta, Caesar, Chez alexito, Crocuta, Drongou, Essin,Hannibal, IP, LX, Lamré, M.M.S., Mschlindwein, NH, Pjotr'k, Quadrigarius, Richardlejon, Rudolf 1922, Skryinv, Sten André, TKU, Tense, Torvindus, Yvwv, 7 anonyma redigeringar

Folkrätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14537789 Bidragsgivare: Aloxinus, Bairn, Daymark, Dpol, Ezeu, Godfellow, Grape, Hemorojder, Hsahl, IP, Johna, Knuckles,LilyKitty, Nicke L, Quadrigarius, Rudolf 1922, Salisbury, Sjö, Slartibartfast, Stern, Yvwv, 14 anonyma redigeringar

Internationell rätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14650428 Bidragsgivare: Bruno Rosta, Hannibal, MagnusA, Quadrigarius, Rudolf 1922, Sanya3, Steinberger, Yvwv, 1anonyma redigeringar

Folkmord Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14467660 Bidragsgivare: Ace90, BjörnF, BobbyGalt, Bongoman, Buggwiki, Caesar, Coetzeeze, Den fjättrade ankan, Diupwijk,E23, EliasAlucard, Entheta, Ezeu, FredrikT, Garib, Godfellow, Grillo, Gunnar Larsson, Hejkompis, Henkeboj, Herr X, Håkan Fransson, IP, Jerkersen, Jlundqvi, Jsdo1980, LX, Lars Törnqvist,Lellan 07, Lelle1987, Litany, Mattvätten, Mjateznik, Nicke L, Oblaserad, Petter Strandmark, Pjotr'k, Prezen, Quadrigarius, Radiantx, Sazarin, Sjunnesson, Sjö, Stigfinnare, Stiwed, SweJohan,TKU, Tegel, Ternarius, Tompa76, Torvindus, Tournesol, Vints, Wasell, Wvs, Xenus, Yvwv, Zaijaj, Zman, Ztaffanb, 50 anonyma redigeringar

Folkmordskonventionen Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14644916 Bidragsgivare: IP, Isthmus, Lars Törnqvist, Luke, Ptunen, Quadrigarius, Rudolf 1922, Yvwv, 5 anonymaredigeringar

Romersk rätt Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14440746 Bidragsgivare: Arve, Bairn, Bjohan, Caesar, Gottfried Multe, IP, Jakke Neiro, Jeltz, Johna, Ludde23, Mux, Rudolf1922, TKU, Yvwv, 9 anonyma redigeringar

Corpus juris civilis Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14535374 Bidragsgivare: Aaker, Aubrey, Caesar, Cnettel, Ettrig, FöredettaMH, Hjjh, IP, Obelix, Oskila, PJ, Rudolf 1922,Ulner, 5 anonyma redigeringar

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 182

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivareFil:Paul Cézanne 039.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Paul_Cézanne_039.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: EDUCA33E, Irate, LeadSongDog, ZoloFil:Polisen vapen bra.svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polisen_vapen_bra.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare: KoyosFil:Bundesarchiv Bild 102-12835, Schweden, Polizei-Patrouille.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundesarchiv_Bild_102-12835,_Schweden,_Polizei-Patrouille.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Germany Bidragsgivare: High Contrast, J 1982, Pieter KuiperFil:1974plymouthvaliantpolicecar.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:1974plymouthvaliantpolicecar.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: LiftarnFil:ridande polis.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ridande_polis.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User Pellaj on sv.wikipediaFil:Svensk polisbåt.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Svensk_polisbåt.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: TordStrømdal, SwedenFil:Polishelikopter.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polishelikopter.jpg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Oskari LöytynojaFil:Swedish patrol car new livery.JPG Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Swedish_patrol_car_new_livery.JPG Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0Unported Bidragsgivare: RiggwelterFil:Stockholmspiketen.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Stockholmspiketen.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Peter IsotaloFil:Polisattack.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polisattack.jpg Licens: Creative Commons Attribution 2.0 Bidragsgivare: Eva Ekeblad, Liftarn, Rd232, UlfAbrahamsson, Wolfgangus Mozart, 2 anonyma redigeringarFile:Kronobergshäktet, Polhemsgatan.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kronobergshäktet,_Polhemsgatan.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: I99pemaFil:Old Bailey Microcosm edited.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Old_Bailey_Microcosm_edited.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Thomas Rowlandson andAugustus PuginFil:Kriminalvarden vapen bra.svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kriminalvarden_vapen_bra.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: KoyosFil:Port Arthur inside Modell Prison.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Port_Arthur_inside_Modell_Prison.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: AndreasPraefcke,Foroa, Lc95, Mariluna, Schieber, 1 anonyma redigeringarFil:Gapestokk.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Gapestokk.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Helga, Jibi44Fil:Martin Van Maele - La Grande Danse macabre des vifs - 02.jpg Källa:http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Martin_Van_Maele_-_La_Grande_Danse_macabre_des_vifs_-_02.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Frank C. Müller, FrankyLeRoutier,Glotz, Kilom691, LeastCommonAncestor, Liberaler Humanist, Pieter Kuiper, Quibik, Simonxag, TwoWings, ŠJůFil:Code-de-Hammurabi-1.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Code-de-Hammurabi-1.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0 Bidragsgivare:User:RamaFil:Prokudin-Gorskii-21.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Prokudin-Gorskii-21.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: , digital rendering for the Library of Congressby Walter Frankhauser / WalterStudioFil:Electric chair.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Electric_chair.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Chris 73, Dodo, WeshaFil:BlokNaPokutu100KC.JPG Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:BlokNaPokutu100KC.JPG Licens: Public Domain Bidragsgivare: JuloImage:Mount Eden Prison Frontage.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mount_Eden_Prison_Frontage.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Original uploader wasIngolfson at en.wikipedia (Original text : Uploader.)File:Justizvollzugsanstalt Stuttgart (3).JPG Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Justizvollzugsanstalt_Stuttgart_(3).JPG Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0Unported Bidragsgivare: ManeckeBild:Fence of Prison-BPO.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Fence_of_Prison-BPO.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Federal Bureau of PrisonsFil:Small_Sketch_of_Owl.png Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Fred ChessFil:Scale of justice.png Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Scale_of_justice.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Work of the United States Government, modified anduploaded on enwiki by en:User:This user has left wikipediaFil:LegalSystemsOfTheWorldMap.png Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:LegalSystemsOfTheWorldMap.png Licens: Public domain Bidragsgivare: Aldaron, C.Löser,CRGreathouse, Cassowary, Conscious, David Kernow, Dsmurat, Eugrus, Herbythyme, J intela, Javitomad, Maphobbyist, MendozaMX, Munci, Pseudomoi, Ran, RedCoat, Saguamundi, Santosga,Satesclop, WhisperToMe, Wikiliki, 4 anonyma redigeringarImage:Common law world.png Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Common_law_world.png Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Maphobbyist, Roke,TaelFil:Coat of Arms of Sweden Lesser.svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_Arms_of_Sweden_Lesser.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: KoyosFil:Entrance-hovrättenvästrasverige.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Entrance-hovrättenvästrasverige.jpg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare:FluffFil:SWE-Map Förvaltningsrätter-Kammarrätter.svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:SWE-Map_Förvaltningsrätter-Kammarrätter.svg Licens: Creative CommonsAttribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare: Lokal_ProfilFil:SverigesDomstolar2010.png Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:SverigesDomstolar2010.png Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare:Testa2009 (även känd som Mrkommun)File:Joliet Prison.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Joliet_Prison.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Daniel SchwenFil:Kronobergshaktet.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kronobergshaktet.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: YvwvFil:September 17 2001 Ground Zero 01.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:September_17_2001_Ground_Zero_01.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: U.S. Navyphoto by Chief Photographer's Mate Eric J. TilfordFil:Reignofterror.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Reignofterror.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Anne97432, Athaenara, Joancreus, TrycatchFil:Assassins2-alamut.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Assassins2-alamut.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: FunkMonk, Sir Gawain, Zereshk, 1 anonymaredigeringarFil:2008 Mumbai terror attacks Karkare's death location.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:2008_Mumbai_terror_attacks_Karkare's_death_location.jpg Licens:Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Nicholas (Nichalp)Fil:Amaltheahole.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Amaltheahole.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Liftarn, Mr Bullitt, Siebrand, Stunteltje, ÖFil:Noia 64 mimetypes pdf.png Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png Licens: GNU Lesser General Public License Bidragsgivare: Caiser, GennaroProta, Omegatron, Rocket000Bild:Skulls from the killing fields.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skulls_from_the_killing_fields.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Gryffindor, Nono64,QuadellImage:Polish civilians murdered by German-SS-troops in Warsaw Uprising Warsaw August 1944.jpg Källa:http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polish_civilians_murdered_by_German-SS-troops_in_Warsaw_Uprising_Warsaw_August_1944.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare:Andros64, Cinik, Jarekt, Starscream, Timeshifter, Zac allan, 1 anonyma redigeringarFil:Rows of bodies of dead inmates fill the yard of Lager Nordhausen, a Gestapo concentration camp.jpg Källa:http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Rows_of_bodies_of_dead_inmates_fill_the_yard_of_Lager_Nordhausen,_a_Gestapo_concentration_camp.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: T4c. James E MyersFil:Lipikach.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lipikach.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Władysława Siemaszków, Ludobójstwo, page 1294, from HenrykSłowiński collection

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 183

Fil:Rwandan Genocide Murambi skulls.jpg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Rwandan_Genocide_Murambi_skulls.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: BanyanTree,Gryffindor, HenryLi, Kelly, Orgullomoore, TsuiImage:Roman SPQR banner.svg Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Roman_SPQR_banner.svg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: SsolbergjFil:Frankfurt Am Main-Gerechtigkeitsbrunnen-Detail-Justitia von Westen-20110408.jpg Källa:http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Frankfurt_Am_Main-Gerechtigkeitsbrunnen-Detail-Justitia_von_Westen-20110408.jpg Licens: okänd Bidragsgivare: Mylius

Licens 184

LicensCreative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unportedhttp:/ / creativecommons. org/ licenses/ by-sa/ 3. 0/