Click here to load reader

Terroristrättegången - begrepp och termer

  • View
    801

  • Download
    6

Embed Size (px)

Text of Terroristrättegången - begrepp och termer

Stmpling eller anstiftan, rttsskipning eller rttskerhet?- vad skiljer begreppen i terroristtalet. En sammanstllning ur Wikipedia av Per Lapins

PDF skapad med hjlp av det ppna kllkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ fr mer information. PDF generated at: Wed, 10 Aug 2011 16:15:32 UTC

InnehllArtiklarRomersk rtt eller germansk rtt Terrorism eller massmord, statsterrorism eller krigsfrbrytelse Jurist, advokat, klagare, domare Kan misstnkas, skligen misstnkt eller bara sannolikt misstnkt? Frarbete eller frunderskning, klagare eller frunderskningsledare Rttsordning eller rttstradition, rttsskipning eller rttsskerhet Anstiftan eller uppvigling, stmpling eller frberedelse? Anhllen, arresterad, gripen eller hktad Romersk, mosaisk eller sharialag InledningAnstiftan Casus Culpa Dolus Frberedelse Grningsman Medverkan till brott Mordbrand Oaktsamhet Stmpling Underltenhet att avslja brott Uppst Uppvigling Mord Misstankegrad tal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10 11 11 12 12 13 13 14 15 16 17 18 19 20 23 24

Gripande Anhllande Hktning Arrestering Lag om rttspsykiatrisk vrd Tvngsmedel Stmning (juridik) Vldsmonopol Svenska polisen Skerhetspolisen klagare Domstol Jurisdiktion Rttsstat Rttsskerhet Rttsregler Frihetsbervande Omhndertagande Kroppsvisitation Kroppsbesiktning Husrannsakan Avlyssning Beslag Kriminalvrden Straff Sveriges rttsvsen Offentlig frsvarare Frunderskning Frunderskningsledare Lagstiftande makt Dmande makt Verkstllande makt Rttsvsen Pfljd fr brott i Sverige Bter Fngelse Villkorlig dom Skyddstillsyn

26 27 28 29 30 34 35 35 36 46 52 54 55 56 57 58 58 58 60 64 65 66 67 69 73 79 81 82 83 84 85 86 88 88 90 91 94 94

verlmnande till srskild vrd Rttsfilosofi Rttsvetenskap Gllande rtt Sharia Mosaiska lagen Inkvisitoriskt system Ackusatoriskt system Tilltalad Rttssystem Civil law Common law Frarbete Rttsklla Rttegngsbalken Brottsbalken Grovt brott enligt svensk lag Ringa brott enligt svensk lag Svensk rtt Nordisk rtt Germansk rtt Tingsrtt Dom Hovrtt Prvningstillstnd Hgsta domstolen Kammarrtt Regeringsrtten Frvaltningsdomstol Frvaltningsrtt (domstol) Brottml Kriminalvrd Hkte Terrorism Statsterrorism Brott mot krigets lagar Folkrttsbrott Brott mot mnskligheten

95 97 97 101 101 107 107 107 108 108 109 109 110 110 111 115 116 119 121 123 124 125 128 129 132 132 133 136 136 137 140 140 141 142 156 158 161 162

Folkrtt Internationell rtt Folkmord Folkmordskonventionen Romersk rtt Corpus juris civilis

164 165 166 172 174 177

ReferenserArtikelkllor och frfattare Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare 179 182

ArtikellicenserLicens 184

1

Romersk rtt eller germansk rtt

2

Terrorism eller massmord, statsterrorism eller krigsfrbrytelse

3

Jurist, advokat, klagare, domare

4

Kan misstnkas, skligen misstnkt eller bara sannolikt misstnkt?

5

Frarbete eller frunderskning, klagare eller frunderskningsledare

6

Rttsordning eller rttstradition, rttsskipning eller rttsskerhet

7

Anstiftan eller uppvigling, stmpling eller frberedelse?

8

Anhllen, arresterad, gripen eller hktad

9

Romersk, mosaisk eller sharialag

10

InledningAnstiftanAnstiftan (latin auctor intellectualis) r en juridisk term med innebrden att uppstligen frleda annan till brott.

SverigeI svenskt rtt straffas en anstiftare i allmnhet som om personen sjlv vore grningsman. Straffet kan dock sttas ned, om anstiftaren i syfte att avvrja brottet skt frm grningsmannen att avst frn verkstlligheten. Den som blott gjort frsk att frleda annan till brott r fri frn straff. I 23 kap 4 Brottsbalken[1] frskrivs: 4 Ansvar som i denna balk r freskrivet fr viss grning skall dmas inte bara den som utfrt grningen utan ven annan som frmjat denna med rd eller dd. Detsamma skall glla betrffande i annan lag eller frfattning straffbelagd grning, fr vilken fngelse r freskrivet. Den som inte r att anse som grningsman dms, om han har frmtt annan till utfrandet, fr anstiftan av brottet och annars fr medhjlp till det. Varje medverkande bedms efter det uppst eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som r freskrivet fr grning av syssloman, gldenr eller annan i srskild stllning skall dmas ven den som tillsammans med honom medverkat till grningen. Vad som sgs i denna paragraf skall inte glla, om ngot annat fljer av vad fr srskilda fall r freskrivet.

Se ven Medhjlp Stmpling Uppvigling

Kllor Anstiftare [2] i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1904)[1] 23kap.4Brottsbalken( 1962:700 (https:/ / lagen. nu/ 1962:700& #35;K23P4)) [2] http:/ / runeberg. org/ nfba/ 0620. html

Casus

11

CasusFr det sprkvetenskapliga begreppet, se kasus. Casus (av latinets ord fr hndelse) r ett begrepp som anvnds framfr allt inom skadestndsrtten. Om ngon vllat skada genom en ren olyckshndelse (vda) kan han normalt inte lggas ngot skadestndsansvar, enligt huvudregeln om att det krvs antingen uppst eller vrdslshet fr att bli skadestndsansvarig. Jfr dock strikt ansvar.

Se ven Culpa Dolus Presumtionsansvar Skadestnd

CulpaCulpa anvnds ofta som en juridisk term fr oaktsamhet eller vrdslshet inom juridisk litteratur. Det markerar skillnaden mellan begreppet oaktsamhet eller vrdslshet i vanligt tal och oaktsamhet eller vrdslshet i lagens mening. Motsvarande adjektiv ("oaktsam, vrdsls") r culps. I vissa tillfllen, t.ex. kontraktsfrhllanden, rder en s.k. presumerad culpa. Svaranden antas d vara ansvarig tills det han bevisat motsatsen. Presumerad culpa r alltid utgngspunkten i kontraktsfrhllanden emedan det frvntas att parterna skall uppfylla det lfte de avgett i avtalet (pacta sunt servanda). Jfr casus och dolus.

Dolus

12

DolusDolus, latin fr uppst, frn grekiska "dolos" (). Ordet anvnds ofta inom juridisk litteratur. Motsvarande adjektiv ("uppstlig") r dols.

Se ven Casus Culpa

FrberedelseFrberedelse till brott r en svensk juridisk term. Frberedelse till brott definieras enligt 23 kap 2 Brottsbalken p s stt att " Den som, med uppst att utfra eller frmja brott 1. lmnar eller mottager penningar eller annat ssom betalning fr ett brott eller fr att tcka kostnader fr utfrande av ett brott, eller 2. skaffar, tillverkar, lmnar, tar emot, frvarar, transporterar, sammanstller eller tar annan liknande befattning med ngot som r srskilt gnat att anvndas som hjlpmedel vid ett brott ska i de fall som srskilt anges dmas fr frberedelse till brott."[1] Med uttrycket srskilt anges avses att de brott fr vilka man kan dmas fr frberedelse mste anges srskilt i det kapital i brottsbalken dr brottet definierats. Brotten stld, rn, grovt rn har srskilt angivts i 8 kap 12 brottsbalken. Frsk till dessa brott r allts straffbara.[2] Frsk till tillgrepp av fortskaffningsmedel, olovlig kraftavledning eller olovlig avledning av vrmeenergi r ocks straffbara som frsksbrott om de inte r att bedma som ringa brott. Manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har ansetts utgra sdant hjlpmedel som avses i 23 kap. 2 brottsbalken.[3] En person har p ett varuhus frskt tillgripa en kavaj, vrd 598 kr, och drvid i ett provrum med sax frskt ta bort larmanordningen. Tillgreppsfrsket har med hnsyn till tillvgagngssttet bedmts som frsk till stld. [4] Normalt borde brottet med hnsyn till att vrdet var relativt lgt, ha bedmts som snatteri dr frsk inte hade varit straffbart. I ett ml om frberedelse, respektive stmpling till mord har frgan om fara fr brottets fullbordan varit endast ringa besvarats nekande. talen har fljaktligen bifallits av Svea hovrtt i dom 1998-06-18 i ml nr B 795-98.[5]

Frberedelse

13

Fotnoter[1] [2] [3] [4] [5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P2 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8P12 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1999:11 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1993:117 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1998:69

Se ven Anstiftan Medhjlp Stmpling Underltenhet att avslja brott

GrningsmanGrningsman r en juridisk term fr den som begtt en brottslig grning eller som p grund av sin starka medverkan i brott r att anse ssom delaktig i brottet i egenskap av medgrningsman. P medeltiden betydde ordet grningsman hantverkare.

Medverkan till brottFr medverkan till brott dms den, som utan att vara grningsman, uppstligen frmjat denna med rd eller dd. En juridisk term fr den individ som medverkar till brott r medhjlpare (latin so'cius)

SverigeEnligt svensk lag straffas den, som bitrder vid sjlva utfrandet av brottet och detta p sdant stt, "att grningen drigenom sker", ssom vore han sjlv grningsman. Den medhjlpare ter, som lmnat sitt bitrde fre brottets utfrande eller vars medverkan vid sjlva brottet varit av mindre vsentlig beskaffenhet, trffas av ett ringare straff. I brottsbalken 23 kap 4 freskrivs: Ansvar som i denna balk r freskrivet fr viss grning skall dmas inte bara den som utfrt grningen utan ven annan som frmjat denna med rd eller dd. Detsamma skall glla betrffande i annan lag eller frfattning straffbelagd grning, fr vilken fngelse r freskrivet. Den som inte r att anse som grningsman dms, om han har frmtt annan till utfrandet, fr anstiftan av brottet och annars fr medhjlp till det. Varje medverkande bedms efter det uppst eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som r freskrivet fr grning av syssloman, gldenr eller annan i srskild stllning skall dmas ven den som tillsammans med honom medverkat till grningen. Vad som sgs i denna paragraf skall icke glla, om ngot annat fljer av vad fr srskilda fall r freskrivet.

Medverkan till brott

14

Se ven Anstiftan

MordbrandMordbrand, brott enligt brottsbalken i svensk lag. Brottsbalken, kapitel 13, stadgar: 1 Om ngon anlgger brand, som innebr fara fr annans liv eller hlsa eller fr omfattande frstrelse av annans egendom, dms fr mordbrand till fngelse, lgst tv och hgst tta r. r brottet mindre allvarligt,

Search related