Talat
utrymningsmeddelande
– optimerad utformning utifrån
fullskaleförsök
Joachim Holmström & Erik Sävmark
Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety
Lund University, Sweden
Brandteknik och Riskhantering
Lunds tekniska högskola
Lunds universitet
Report 5405, Lund 2013
II
Talat utrymningsmeddelande
– optimerad utformning utifrån fullskaleförsök
Joachim Holmström
Erik Sävmark
Lund 2013
III
IV
Talat utrymningsmeddelande
– optimerad utformning utifrån fullskaleförsök
Pre-recorded evacuation message
– optimized design via unannounced evacuation experiments
Joachim Holmström & Erik Sävmark
Report 5405
ISSN: 1402-3504
ISRN: LUTVDG/TVBB--5405--SE
Number of pages: 196
Illustrations: Rikard Edvardsson, Joachim Holmström, Marcus Knutsmark, Erik Sävmark
Keywords:
Voice alarm, Fire alarm, Informative warning, Evacuation, Human behavior, Risk
perception, SPSS
Sökord:
Utrymningsmeddelande, Utrymningslarm, Utrymning, Människans beteende, Risk
perception, SPSS
Abstract:
This report is a master thesis at Lund University. The aim of the study was to investigate
how the formation of a pre-recorded fire evacuation message impacts on the initial
evacuation process. Four different messages were tested in 15 unannounced evacuation
experiments in cinemas and lecture halls. The occupants in the evacuation experiments
filled out a questionnaire about the evacuation and the messages. Based on the study it is
recommended that a pre-recorded fire evacuation message is performed by a determined
voice. It must be formulated so that the occupants in a distinct way are given enough
information to make a fast decision to evacuate. It was also found that there were no big
differences in interpretation of the messages between different age groups or gender.
Women do though generally show a somewhat higher degree of negative feelings, for
example stress, in connection with the evacuation. It could also be seen that the
evacuation continued even though the alarm stopped sounding during the evacuation
process. This result is though only valid during the conditions that the occupants have
begun the movement towards the exits.
© Copyright: Brandteknik och Riskhantering, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet,
Lund 2013.
Department of Fire Safety Engineering
and Systems Safety
Lund University
P.O. Box 118
SE-221 00 Lund, Sweden
[email protected]
http://www.brand.lth.se/english
Telephone: +46 46 222 73 60
Fax: +46 46 222 46 12
Brandteknik och Riskhantering
Lunds Tekniska Högskola
Lunds Universitet
Box 118
221 00 Lund
[email protected]
http://www.brand.lth.se
Telefon: 046 - 222 73 60
Telefax: 046 - 222 46 12
V
VI
Förord
Denna studie är ett examensarbete på civilingenjörsprogrammet i riskhantering vid Lunds
Tekniska Högskola.
Det finns många personer som under projektets gång hjälp oss på många olika sätt. Utan
er hjälp hade denna studie inte varit möjlig att genomföra. Till att börja med vill vi rikta ett
stort tack till vår eminente handledare Håkan Frantzich som på alla sätt och vis varit
behjälplig och kommit med kloka synpunkter under studiens gång.
Vidare vill vi även tacka SF Bio i Helsingborg och Lund, med biografcheferna Ann Rönnberg
och Ingrid Persson i spetsen, som med en positiv inställning har låtit oss genomföra
utrymningsförsök i sina lokaler och även bjudit på ersättning till de drabbade
biobesökarna. Vi vill även rikta ett stort tack till Kristina Nilsson, husprefekt på Eden vid
Lunds Universitet, och övriga berörda personer som hjälpte till vid utrymningsförsöken på
Eden.
Ett stort tack vill vi även rikta till Radio AF och i synnerhet Christoffer Carlsson som har
bistått med hjälp vid inspelning och redigering av de talade meddelandena.
En annan person som jobbat tätt vid vår sida under projektets gång som vi också vill tacka
är Marcus Knutsmark, som med stort engagemang hjälpt till vid utrymningsförsöken och
kommit med värdefulla synpunkter på rapportens utformning.
Ett tack riktar vi också till lärarna Daniel Nilsson som har kommit med viktiga synpunkter
angående projektets försöksuppställning, Anders Sjöström som har varit behjälplig med
frågor angående akustik och Per-Erik Isberg som har varit till stor hjälp vid analysen av
den insamlade datan. Utan er hade projektet blivit mycket svårare att genomföra!
Sist men inte minst vill vi tacka alla fantastiska funktionärer som i samband med
utrymningsförsöken har ställt upp för oss i vått och torrt under sena kvällar och kalla
eftermiddagar. Det finns många fler som har varit oss behjälpliga under arbetets gång som
vi vill rikta ett stort tack till, men om vi skulle nämna alla blir det ett nytt examensarbete.
Både ni och vi vet vilka ni är och vi kommer för alltid att vara tacksamma för er hjälp!
Lund, 30 januari 2013
Joachim Holmström & Erik Sävmark
VII
VIII
Sammanfattning
Under de senaste decennierna har samhället påbörjat ett alltmer intensivt arbete för att
hantera risker och arbeta mer proaktivt för att reducera konsekvenserna av en negativ
händelse. Installation av utrymningslarm har blivit en allt vanligare riskreducerande
åtgärd i byggnader vilket syftar till att initiera en snabbare utrymning av byggnader.
Tidigare forskning har visat att talade utrymningsmeddelanden är ett effektivt verktyg för
att en utrymning ska genomföras snabbt och effektivt, men forskning på optimerad
utformning är begränsad.
Denna studie syftar till att studera hur utformningen av ett talat utrymningsmeddelande
påverkar effektiviteten av utrymningsförloppets förberedelsetid, det vill säga den tid det
tar för personer i byggnaden att fatta beslut om utrymning. Via 15 oannonserade
utrymningsförsök i biografer och undervisningslokal har målsättningen varit att besvara
följande frågeställningar kring meddelandets utformning:
Påverkas förberedelsetiden samt tolkning av meddelandet om brandens placering
anges i utrymningsmeddelandet?
Påverkas förberedelsetiden samt tolkning av meddelandet om känslan är att
meddelandet läses upp i realtid?
Påverkas förberedelsetiden samt tolkning av meddelandet om det är en manlig
eller kvinnlig röst som läser upp meddelandet?
Påverkas utrymningsförloppet om utrymningslarmet plötsligt slutar ljuda?
Skiljer sig förberedelsetiden åt mellan två olika verksamheter?
Observationer från utrymningsförsöken samt en enkätstudie som försökspersonerna från
utrymningsförsöken deltagit i ligger till grund för studien av ovan nämnda
frågeställningar. Totalt har 855 personer deltagit i denna enkätstudie, i vilken
respondenterna fått ange sina uppfattningar av händelsen med avseende på om de
upplevde situation som riskfylld och deras tolkning av utrymningsmeddelandet.
Utifrån studiens resultat framgår det att ange en fiktiv placering av branden i
utrymningsmeddelandet har en negativ inverkan på utrymningsförloppet.
Förberedelsetiden har ökat och associationen till verklig brand har minskat i de fall då
brandens placering angetts. Grunden för detta resultat är sannolikt en ökad förvirring
bland de utrymmande personerna som uppstår då en platsangivelse de inte kan associera
till anges.
I studien framgår också att förberedelsetiden har förkortats om ett meddelande med
realtidskänsla framförs, trots att associationen till verklig brand inte har ökat. Det har inte
gått att finna något entydigt svar till varför den reducerade förberedelsetiden har uppstått,
men möjligen kan den något snabbare uppläsningshastigheten som förekommit i aktuellt
utrymningsmeddelande haft inverkan.
Resultaten visar även att förberedelsetiden ökat och associationen till verklig brand
reducerats då utrymningsmeddelandet framförts av en kvinnlig röst. Dessa resultat
bedöms dock snarare bero på olika uppläsningstekniker hos uppläsarna snarare än deras
könstillhörighet.
IX
Utifrån studiens resultat framgår det att utrymningen av lokalen har fortsatt trots att
larmet har slutat ljuda under utrymningsförloppet. Detta gäller dock under förutsättning
att de utrymmande personerna har påbörjat förflyttning mot utgångarna. En viss
tveksamhet har dock kunnat observeras hos vissa personer. Studien har inte verifierat vad
som händer då larmet slutar ljuda innan de utrymmande personerna påbörjat förflyttning
mot utgångarna.
Vidare framgår det att förberedelsetiden är kortare i undervisningslokal i jämförelse med
en biografsalong. Vid utrymningsdimensioneringar måste därmed verksamhetstypen
beaktas särskilt.
I studien framgår också att det inte fö
