SVENSKA MODELLEN PÅ EUROPAVÄGEN

1.1 SYFTE OCH ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNING

1.2 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING

1.3 METOD OCH MATERIAL

1.4 AVGRÄNSNING

2 SVENSKA MODELLEN

2.1 DEFINITION OCH BAKGRUND

2.2 FRÅN EFTERKRIGSTIDEN

2.3 SAMMANBROTTET

2.4 FÖRÄNDRADE PARTSRELATIONER

3.1 MAKROEKONOMISK POLITIK

3.2 INTEGRATION OCH KONVERGENS

3.3 GLOBALISERING

3.4 SVENSKA STORFÖRETAGS AGERANDE

4 RESULTAT OCH SAMMANFATTNING

5 STATISTIK

6 LITTERATURFÖRTECKNING

1

1 SVENSKA MODELLEN PÅ EUROPAVÄGEN

1.1 Syfte och övergripande frågeställning

Syfte och övergripande frågeställning är att undersöka hur hemlandet; statsmakten –

politikerna och arbetsmarknadens parter påverkas av internationaliseringen och sina

transnationella företag i övergången från Svenska modellen till internationalismens

tidevarv.

Se hur Svenska modellens stabiliseringspolitiska pakt vittrar sönder, hur politiker

och arbetsmarknadens parter ifrån att ha varit en deltagande part runt

förhandlingsbordet istället får finna sig i att se sitt öde beseglat av marknadens aktörer

såsom företagsledare och börshajar. Få se om/hur samhällets institutioner

konvergerar, påverkas i internationalismens integrerade ekonomi.

Som underfråga studera samspelet storföretagsledares agerande och politikers

påverkan.

1.2 Teori och tidigare forskning

I ämnet internationalisering, transnationella företag och dess påverkan på hemlandet

har studerats en del.

Chandler, institutionell ekonomhistoriker, har teorier för kapitalismens

institutionella dynamik och sk första entreprenörs beteende i en oligopolistisk

ekonomi där det gällde uppnå kostnadsfördelar via marknadspositionering och

produktdiversifiering.1

Magnus Blomström har i sin uppsats Sweden tagit upp skälen till att svensk

ekonomi tidigt blev exportorienterat i syfte uppnå stordriftsfördelar och få en större

marknad.2

Bartlett och Ghoshal har forskat om transnationella företag och den transnationella

lösningens tillämplighet i den internationella världsekonomin.3

Gary Becker har studerat hur individen i sitt beteende strävar efter maximal

vinst/nytta och därav dess tillämpbarhet i sociologiska sammanhang.4

1 Chandler (1990) , s 1-132 Blomström, Magnus (1997), s 360-3753 Bartlett & Ghoshall (1998)4 Lindbeck (1992), s 649-657

2

Fogel och North för vad institutionella ramverk och förändringar betyder för

ekonomisk utveckling.5

Sammantaget ger detta en institutionell och ekonomisk ram för studera institutioner

och ekonomisk förändring på ett kanske bättre sätt än företags- och nationalekonomi.

1.3 Metod och material

Sker via granskning i pressarkiv, sida för sida, från främst Veckans affärer för studera

transnationella företags agerande och samspelet mellan företagsledare, politiker och

facket. Jämföra fördelning i pressarkiv gentemot statistiskt aggregat över bl.a.

direktinvesteringar i syfte studera om media valt granska direktinvesteringar över

gränserna på objektivt sätt, inte varför.

Taga del av litteratur inom ovan nämda författares viktigste forskningsresultat för ge

uppsatsen en teoretisk bas och ram samt för presentation av viktiga slutsatser.

1.3 Avgränsning

Granska främst direktinvesteringar och företagsaffärer över gränserna då de antas

påverka övergången från Svenska modellen till internationalismen. Koncentration på

perioden 1980 – 99 i femårsintervall.

2 SVENSKA MODELLEN

2.1 DEFINITION OCH BAKGRUND

Med svenska modellen avses den kompromiss; saltsjöbadsaavtalet som slöts 1938.

Där LO inte ville att regeringen skulle blanda sig i arbetsmarknadsrelationerna mot

bakgrund av de många konflikterna. Saltsjöbadsavtalet innebar konflikträttsreglering.

Arbetsgivaren fick rätt att leda och fördela arbetet samt fritt anställa och avskeda

medans arbetstagarna fick rätt ta del av produktionsresultatet.

Svenska modellen innebar samarbete mellan arbete och kapital där katolsk

koorporation valt konfrontation enligt Walter Korpi. Med katolsk koorporation avses

en företeelse i centraleuropa där katolska kyrkan bildade partier och fack samt i

Tyskland och Österrike socialförsäkringssystem grundade på yrkes- och bransch

tillhörighet med syfte undvika intressegrupper på bred front samt åstakomma större

social skiktning allt efter levnadsstandarden steg enligt Walter Korpi.6

5 Jörberg (1993), s 719-7276 Korpi (1994) s 13-16

3

Sen industrialisering var sannolikt skälet till Svenska modellens tillkomst.

2.2 FRÅN EFTERKRIGSTIDEN.

Under kriget hade Sverige liksom övriga Europa höjt skatterna men efter kriget

bibehölls trycket. Sverige kunde öka produktionen och möta världsefterfrågan. Per-

Albin Hansson kunde bygga sitt folkhem, generella välfärdspolitiken, stegvis och

arbetsmarknadens parter utvecklade en lönemodell som inte äventyrade ekonomin.

Den sk Rhen-Meidner modellen.

Stegvis byggdes välfördsstaten ut med reformer som gav generell grundtrygghet

såsom; sjuk- folk- och arbetslöshetsförsäkring före andra världskriget. Efter reformer

typ ATP som byggde på inkomstbortfallsprincipen.7

Arbetsmarknadens parter såg till så löneökningar höll sig inom samhllsekonomiska

utrymmet. Den sk Rhen-Meidner modellen 1956 byggde på solidariska centrala

samordnade förhandlingar samt lika lön för lika arbete inom branschen för mot 1970-

talet bli lika lön inom alla branscher.8 Staten skulle föra stram finanspolitik för att

hålla nere vinster och inflation. Selektiva åtgärder i form av arbetsmarknads- och

regionalpolitik för undvika arbetslöshet. Lönsamma företag gynnades och olönsamma

slogs ut. Exportsektorns företag som utnyttjade stordriftsfördelar uppnådde lägre

kostnadsläge.9

Den sk EOF-modellen, uppkallad efter Edgren, Faxen och Odhner, var ett

analysverktyg för hur mycket lönerna kunde öka inom skyddade resp

konkurrensutsatta sektorn utan ge inflation mht tillväxt och importerad inflation.

Svenska löner på 1970-talet översteg vida det utrymmet.10

Svensk industristruktur baserades i stort sett på de stora företag som bildades under

slutet av 1800-talet; de sk stora uppfinningarnas verkstads- och mekaniska företag.

Sen industrialisering och få företag var basen i svensk industri inom bla verkstäder,

varv och massa.

Efter andra världskriget fanns en uppdämt inhemsk och internationell efterfrågan ta

igen samt överflyttningsvinster som kunde utnyttjas. Sverige blev extremt beroende

av omvärlden.

7 Esping-Andersen (1994), s 858 Hibbs & Locking (1995) s 537-5489 Blomström (1997), s 360

10 Eklund (1998) s 254

4

Teoretiskt sett enligt neoklassisk teori innebär ett lands utrikeshandel att landet bör

producera det som det är bäst på i stora mängder. Förekomst av ISI och protektionism

leder till högre hemmaproduktion, högre priser och välfärdsförluster.

Svensk handelspolitik byggde mycket kring komparativa- och stordriftsfördelar,

inhemsk protektionism och utrikes frihandel. Sk direktinvesteringar från utlandet till

Sverige var strikt reglerat för såväl fast egendom och företagsförvärv.

Det gick däremot bra för Svenska företag få tillstånd av riksbanken för motsvarande

transaktioner om det hade positiv bytesbalans. Spekulation över gränserna i

värdepapper var strikt reglerat såväl för svenskar i utlandet och de hit. Antal aktier

och röster som kunde förvärvas begränsades mht utlänningsförbud och allmänhetens

intresse.11

Svenska modellen byggde på inhemsk marknadsekonomi och en illojal assymetri i

bytesbalansen vilket bidrog till välfärden. Med illojal assymetri avses hård reglering

beträffande utländska direktinvesteringar i Sverige samt Svenska marknadens

marginella betydelse för utlandet. Förhållandet var tvärtom beträffande Svenska

direktinvesteringar i utlandet.12

Fackföreningsrörelsen hade inget emot Svenska direktinvesteringar i utlandet då

facket stödde förd ekonomisk politik samt industristrukturen med dominerande

storföretag. De var mer skeptiska till utländska direktinvesteringar i Sverige eftersom

arbetslösheten var låg samt med tanke på de risker utländskt ägande medförde.13 Efter

1991 har de nästan ändrat åsikt.

Företagen såg direktinvesteringar som en möjlighet expandera verksamheten, efter

1989, och minska distributions- och produktionskostnaderna.14 Efter 1991 har de

använt hotet om företagsflytt i kampen om bättre företagspolitik.

Staten hade ett intresse av reglera direktinvesteringar i syfte upprätthålla positiv

bytesbalans samt låg arbetslöshet och därmed Svenska modellens maktbalans.

2.3 SAMMANBROTTET

Ungefär slutet 1960-talet var uppdämta världsefterfrågan slut. Nya sent

industrialiserade billigare konkurrentländer dök upp i Asien och krisen slog till inom

varv, skogs och teko. Oljepriserna fyrdubblades och expansiv keynesiansk

11 Blomström (1997) s36712 Blomström (1997) s 36113 Blomström (1997) s 360, 371-37214 Blomström (1997), s 362

5

överbryggningspolitik fördes samt lönerna höjdes 40% mellan 1975-76. Sverige klev

in i en struktur- och kostnadskris.

Socialdemokratins arbetsrättsliga reformer var ett brott mot saltsjöbadsavtalet.15

Lönepolitiken skulle vara lika för allt arbete inom alla branscher med

låglönesatsningar och efter 1983 så decentraliserades löneförhandlingarna.16

Åsling fick slänga in 31 miljarder17 till varven, gruvorna, stålet och massaindustrin

för rädda 60 000 jobb. En exportorienterad politik tvingades fram.

FÖRÄNDRADE PARTSRELATIONER

Svenska myndigheter är sedan G Vasas dagar självständiga i sin myndighetsutövning

under lagen men intresseorganisationer såsom LO och SAF har medverkat i statliga

styrelser och utredningar. LO även i Socialdemokraternas verkställande utskott och

sålunda påverkat regeringspolitiken.18

Arbetstagarna har varit repressenterade i bolagsstyrelser samt haft förhandlingsrätt i

företagsfrågor som rör relationen till arbetstagarna.

Statsmakten har haft omfattande blandekonomisk reglering såsom tex bostads- och

jordbruksmarknaden samt statligt ägande.

Alla arbetsmarknadens parter har sålunda funnits vid beslut i tex

myndighetsärenden, företagsaffärer och avtalsförhandlingar. Detta fungerade trots att

det före 1974 inte fanns bättre arbetsrätt än i USA. Man förhandlade och försökte lösa

konflikter innan beslut.

När den historiska kompromissen vittrade sönder runt 1970 – 1980-talet uppstod

konflikter. Efter 1983 decentraliserade VF och Metall löneförhandlingarna19 och SAF

började gå ur styrelser efter sin lobbyrörelse slutet 1970-talet.

Los ställning i VU har dock stärkts. Samarbetet byggde på väljarmaximering och

parlamentarisk makt för socialdemokratin samt bättre arbetsförhållanden och

ekonomisk makt för LO. LO har även via TCO kontroll över PTK.20

Under Svenska modellens tid föregicks regeringsbelslut, företagsledning och

avtalsrörelser av samspel mellan arbetsmarkandens parter på central nivå.

I regeringsfrågor vägde LOs åsikt tungt.

15 Esping-Andersen (1994) s 98-10316 Hibbs & Locking (1995) s 541-54217 Frenkel (1980), s 518 Magnusson (1997) s 469-47019 Hibbs & Locking (1995) s 541-54220 Åmark (1994) s 27-29

6

I företagsangelägenheter typ företagsflytt och nedläggning förhandlade fack och

arbetsgivare. Industridepertementet medverkade också ibland. Facket medverkade

såväl enligt linjen som i bolagsstyrelserna.

I avtalsrörelser satte centrala parter normen för arbetsmarknaden. Arbetsgivaren fick

fördela potten. Finansdepartementet satte ekonomiska mål samt försökte muta och

hota parterna.

Samspelet byggde på en jämnviktsskapande och konfliktlösande modell. Där SAF

hade företräde gentemot LO enligt lag, LO gentemot Socialdemokratin och

regeringen gentemot SAF.

Runt 1983-91 bröts denna modell och samarbete har ersatts av konfrontation

beträffande tex företagspolitik, löneförhandlingar och företagsflytt. Kompetent

arbetskraft och företag lämnar Sverige. Sverige håller på att bli ett uland.

3.1 MAKROEKONOMISK POLITIK

Ekonomisk politik via finans-, penning och valutapolitik som syftar påverka tillväxt,

sysselsättning, inflation samt balans i statens affärer och utrikeshandeln.

Jf mikropolitik då man intervenerar på marknaden i syfte uppnå regional balans,

sysselsättning och företagsamhet via arbetsmarknads-, regional- och företagspolitik.

Under Svenska modellen tills sammanbrottet fördes politiken i enligt med den sk

Rhen-meidner modellen. Perioden kännetecknades av hög tillväxt, sysselsättning,

prisstabilitet och bytesbalans. På 1970-talet uppstod ekonomisk obalans via inflation,

arbetslöshet och bytesbalansunderskott. Den sk avregleringspolitiken tog över

regleringspolitiken runt 1980. I takt med ökande budgetunderskott valde den

borgeliga regeringen kontraktiv politik. Felth fullföljde med tredje vägen. Löntagarna

fick stå tilllbaka för kapitalets och statens intressen. Resultatet blev en häxjakt med

stigande vinster, löner och priser hela 1980-talet.

3.2 INTEGRATION OCH KONVERGENS

Med institutioner avses formella och informella organisationer samt infrastruktur och

dess betydelse för samhällsutvecklingen. Tex North och Fogel hävdar att slavarna var

lönsamma och järnvägen inte så lönsam som man trott eftersom de fanns inbäddade i

samhällsstrukturen. North såg dagens institutioner som resultat av historien och att

7

institutionell förändring uppstår när folk ser möjliga vinster men omöjliga uppnå med

dagens institutioner. 21

Man kan också hävda som Gary Becker att individen i sitt beteende strävar efter

maximal vinst/nytta. Med ett sådant antagande skulle samhällsinstitutionerna vara

summan av aggregerade individers preferenser och institutionell förändring uppstå när

folks marginalnytta/preferenser ändras.22

Dagens institutioner har uppkommit dels som resultatet av historiska förändringar

men också av makroekonomiska incitament vägt mot institutionella byråkraters public

choice beteende. Sålunda är förändring en långsam process.

Med ekonomsik-politisk integration och konvergens avses tex Eu-ländernas

deltagande i Eu och valutaunionen vilket förutsätter institutionell anpassning. Det

finns även ekonomisk integration där länders marknad och produktion isammanslås

genom tex transnationella företag men det underlättas om det föregås av ekonomisk-

politsk integration.

För att länder skall samarbeta ekonomiskt och bli en ekonomisk enhet fordras att

gemensamma mål såsom fred och tillväxt kan uppnås eller misslyckanden som krig

och depression kan undvikas. Det krävs en avreglerad penning- och valutamarknad

såsom tex valutaunionen inom Eu i syfte tillgodogöra sig högre tillväxt pga lägre

transaktionskostnader. Svensk ekonomisk kris var ett resultat av regleringarna. Höga

skatter, goda avdragsmöjligheter, överbelånade fastigheter, lånekonsumtion,

finanskris, inflation och depression 1993.

För svenskt vidkommande skedde partiell avreglering 1981 då positiv bytesbalans

för svenska direktinvesteringar utomlands ej längre krävdes. 1988 generell dispens för

försäljning OTC-aktier till utlandet och 1989 så stoppas förbudet mot köp av aktier

och fastigheter i utlandet. Icke börsnoterade aktier får säljas och utlänningsförbehållet

i bolagsordningar upphör därmed att gälla.23 1985 – 89 sker avregleringar beträffande

handel med krediter och valutor. 1990 – 92 var finansiella marknaden avreglerad och

då duggade räntekriserna tätt ändå var beslutet gå med i EU baserat på Svenska

modellens och tredje vägens misslyckande lösa inhemska problem. Internationellt

samarbete ger ekonomiska fördelar men fordrar institutionell konvergens.

21 Jörberg (1993) s 719-72722 Lindbeck (1992) s 649-65723 SOU 95:4 (1995) s 150

8

3.3 GLOBALISERING

Sammantaget så har Sveriges integrationsprocess i EU krävt viss konvergens

beträffande lagstiftning och arbetssätt. En världsekonomi där ränte- och

valutaförändringar slår igenom i inhemska och internationella ekonomierna styr såväl

politiker och företagsledares beteende. Finansiella spekulanter styr idag

världsekonomin. Sett ur placerarnas synvinkel innebär sänkta räntor och svagare

krona att avkastningen på deras placeringar i svenska tillgångar minskar och tvärtom.

Av detta skäl är räntan i sverige lika med omvärldens + förväntad kronförändring, den

sk riskpremien.24 Spekulanter för in och ut sitt kapital efter detta antagande och kräver

kurssäkrad ränteparitet. Skulle regeringen tex för höja tillväxten öka penningmängden

via expansiv penningpolitik vid rörlig krona för få räntan sjunka skulle detta medföra

att placerarna för ut sitt kapital och kronan sänks. Detta skulle ha expansiv effekt på

kort sikt men inflationen riskerar stiga. Kronan sjunka med krav hos placerarna på

stigande obligationsräntor och stabiliseringspolitiken har ingen effekt.

Såväl pengar, varor, tjänster, företag och arbetskraft är idag rörligare.

Enligt läroboken skall EU vara ett optimalt valutaområde dvs att Svensk anpassning

till EU sker penningmängdsvägen såsom tex ökad penningmängd och inflation och

ökad import till valutautflöde och nedpressad prisnivå med åtföljande exportökning.

Inom optimala regioner bör anpassningen till rådande utbuds- och efterfrågeläge ske

via pris- och löneflexibilitet, sålunda löst anpassningsproblematik.

I övergången till postindustriella samhället via internet ökas informationsutbudet

samt kunskapskraven. Såväl affärer som kommunikationer. Svensk ekonomis

utveckling styrs av såväl inhemska som internationella faktorer. Spekulanter styr

ränte- och valutamarknaden. Arbetsmarknadens parter höjer lönen utifrån vinst och

reallönen. Företagsledare väljer expandera sin verksamhet eller flytta beroende

företagsklimatet. Direktinvesteringar ökar när ekonomin integreras. Detta medför att

statsmakterna måste ta hänsyn till såväl ekonomisk utveckling som upprätthålla fasta

normer, utbudspolitik och strukturella reformer i sin ekonomiska politik.25

3,4 SVENSKA STORFÖRETAGS AGERANDE

Man kan se att kapitalismen förändrats de senaste 150 åren. Då snabbare transporter

och kommunikationer möjliggjorde investeringer i produktionskapacitet och marknad

24 SOU 95:4 (1995) s 14625 Forssman (1999)

9

för massproduktion. I en sådan oligopolistisk ekonomi gällde det uppnå stordrifts- och

kostnadsfördelar. Ledande företagets ledare styrde ofta hela nationens öde.26

I takt med ökad koncentration inom hemlandet via karteller, truster och fusioner

krävdes också tillgång till utlandet. Då måste det etableras dotterbolag för produktion

och försäljning styrda av hemlandets moderbolag. Global effektivitet kunde uppnås.

Allt eftersom internationalisering och integration pågår slås företag samman över

gränserna och hemlandets styrkontroll försvåras pga spritt ägande och ökad storlek.

Bolag blir sk multinationella. Då gäller det att uppnå sk Europeisk socialisering.

Japansk koncensuscentralism eller Amerikansk individualism-formalism duger ej.

Man måste socialiseras internationellt och lära sig tänka och bete sig multinationellt i

en ny internationell arbetsdelning och integrerad världsekonomi.

Såväl Chandlers plastiska teorier som transnationella lösningen passar väl in på

Svensk empiri. För svenskt vidkommande präglades näringslivet av nationell

koncentration tills 1980. Produktdiversifiering och marknadspositionering i utlandet

tills 1990 och en återgång till kärnverksamheterna med stora företagsfusioner i syfte

uppnå global effektivitet under 1990-talet. 2000-talet torde bli storföretagens förfall

och småföretagens uppgång.

1980: Åslings aktiva industristödspolitik och interventioner, som när han skickar folk

till Usa för hindra Goodyear lägga ned fabrik i Norrköping med 730 anställda, ersätts

av en mer passiv politik där mindre stöd utbetalas och fler olönsamma företag får slå

igen.27 Nödvändig strukturrationalisering i olönsamma branscher tar vid. Hotet om

brist på olja vänds till fördel när Volvo köper in sig i andelar i prospekt i Norsk

oljeletning.28

Hans Werthen29 är till och med beredd dumpa halva Electrolux till Norska staten för

få vara med på ett hörn. En ny näringslivsmentalitet är på väg: Skojarna och

spelarnas!.

1985: Stigande dollar och fallande oljepriser tillsammans med bankernas

kasinoekonomi håller igång internationell och inhemsk högkonjunktur. Pga brist på

arbetskraft tvingas företagen expandera utomlands.

26 Chandler (1990) s 1-1327 "Åhslingmän hos Goodyear i Usa" (1980) s 328 Landqvist (1980) s 2729 "Werthen i Gyllenhammars spår" (1980)

10

1990: Ekonomin pekar ned. Scania upplever ökad europaintegration som ett hot och

noterar att inträde till Usa-marknaden oftast kräver företagsförvärv.30 Investerings-

och finansieringsbolagen börjar etablera sig utomlands och de flesta storföretagen

som expanderat har gjort så via förvärv.31

1995: Industriförbundets ordförande Bo Ryden uttrycker visoner om att

nationalklenoderna skall vara svenska32 och debatten handlar mycket om tyskar som

kommer till sverige och köper svenska sommarstugor.

1999: Lobbyistföretaget kreab expanderar utomlands och har som affärside frisera

upp företag i kris eller uppköpsplaner.33 Affärer och annonser på nätet blir allt

vanligare och OM planerar etablera elektronisk aktiehandel utomlands och vägrar

deltaga i kartellliknande planer mellan England och Tyskland via inte sälja engelska

aktier i tyskland och vice versa.34 Debatten handlar mycket om flytt av företag och

kompetent arbetskraft utomlands.

4 RESULTAT OCH SAMMANFATTNING

Syftet och övergripande frågeställning var att undersöka hur hemlandet dvs

statsmakten, politikerna och arbetsmarknadens parter påverkades i övergången från

Svenska modellen till internationalismen. Jag granskade veckans affärer i

femårsintervall mellan 1980 – 99 för se hur flödena av direktinvesteringar såg ut med

avseende på företagsköp och investeringar i anläggningstillgångar. I jämförelse

mellan statistiskt aggregat och pressartiklars fördelning så uppvisar artiklar en balans i

relation till Svenska aktiviteter i utlandet jämfört med utländska i Sverige. Medias

fokusering och objektivitet verkar vara realistisk. Straffet för svindleri torde

avskräcka medier för att försöka vilseleda allmänheten beträffande tex

företagsfrisering om börskurser riskerar påverkas.

Man såg att Svenska modellen som bestått av stabiliseringspolitisk pakt mellan

regering, fackföreningar och företagsledare vittrade sönder då löntagarna höjde

lönerna vilt och regeringen bedrev oansvarig expansiv keynesiansk politik.

Ekonomisk obalans såsom inflation och arbetslöshet samt budgetunderskott tvingade

fram avregleringar.

30 Bergmark (1990) s 3031 Alfredsson (1990) s 11232 Roos (1995) s 28

33 Ekelund (1999) s 3134 Håkansson (1999) s 20

11

Avreglerad kredit- och valutamarknad gör idag att inhemska och internationella

ekonomiers öden bestäms av finansiella spekulanter. Idag medför ofinansierade

reformer och skattesänkningar enbart räntehöjning och inflation. Penningpolitisk

expansion medför endast höjda räntor och inflationsförväntningar medans devalvering

tudelar ekonomin och sänker hemmamarknaden. Inflation och räntor stiger. Således är

såväl regering och arbetsmarknadens parter i företagsledares och penningmäklares

våld. Det som avgör löneutrymmet och regeringens ekonomiska politik är

företagsledares företagsflytt och finansiella spekulanters räntehöjningar.

Att länder blir mer ekonomiskt beroende av varandra medför att de blir mer lika

varandra, institutioner konvergeras och länder integreras i en världsekonomi.

Inom inhemska marknadsekonmier så koncentreras storföretagen för uppnå

dominans samt genomför expansion utomlands i syfte uppnå produktdiversifiering

och marknadspositionering. Företagen blir sedan multinationella via fusioner,

karteller och truster i syfte uppnå global effektivitet, åtminstonde i svensk empiri.

Angående statistiskt aggregat är det viktigt känna till att börsens förändringar föregår

konjunkturförändringar med ett år och konjunkturcykelns lags på sysselsättningen är

ungefär ett år. Trendmässigt har Sverige halkat efter omvärlden sedan 1965

beträffande tillväxttakt. Bytesbalanssaldot utgör inte samma mått på om vi lever över

våra tillgångar som på Strängerska tiden. Företagens avvägning för investera i Sverige

eller Utlandet avgörs av investeringens beräknade avkastning samt låne- och

sparränta. Det är först 1995 i modern tid som utländska invsteringar i Sverige översteg

Svenska i Utlandet vilket berodde på återinförd dubbelbeskattning. Regeringen säljer

ut Sverige till Amerikanarna.

12

VALDA MAKROINDIKATORER 1980 - 1999

INFLATION ARBETSLÖSHET BYTESBALANS BUDGETBALANS

% % % AV BNP % AV BNP

1980 13,7 2,0 -3.4 80/81 -10,31981 12,6 2,5 -2,4 81/82 -10,71982 8,9 3,1 -3,5 82/83 -12,21983 9,0 3,5 -0,9 83/84 -9,71984 8,0 3,1 0,6 84/85 -7,91985 7,5 2,9 -1,4 85/86 -4,91986 4,2 2,5 0,5 86/87 -1,51987 4,2 2,1 0,1 87/88 -0,41988 6,1 1,7 -0,4 88/89 1,51989 6,6 1,5 -1,8 89/90 0,31990 10,4 1,6 -2,9 90/91 -2,41991 9,7 3,0 -2,0 91/92 -5,61992 2,6 5,3 -3,0 92/93 -131993 4,7 8,2 -1,7 93/94 -11,61994 2,4 8,0 0,8 94/95 -9,51995 2,8 7,7 2,4 95/96 -8,31996 0,8 8,1 2,61997 0,9 8,0 2,7 97 -0,31998 0,4 6,5 2,3 98 0,51999Källa: Fakta om Sveriges ekonomi.1998 Saf. Budgetpropositionen 1998 & 1999

TILLVÄXTTREND OCH INVESTERINGSINDIKATORINDEX 1960=100

SVERIGE OECD LÖNSAMHET RÄNTA1960 100 100 % AV TOTALT % AVKASTNING1965 128,7 129,2 KAPITAL - FINAN- STATSOBLIGA-1970 157,4 164 SIELLT KAPITAL. TIONER1975 178,8 190,31980 191 224,5 5,4 11,71981 191 228,3 4,7 13,51982 192,9 228,3 6,6 13,01983 196,3 233,9 10,5 12,31984 204,2 244 10,5 12,31985 208,2 251,9 8,1 13,11986 212,9 258,7 6,7 10,31987 219,6 267 7,5 11,71988 224,6 278,5 8,0 11,41989 229,9 289,7 6,8 11,21990 233,1 295 4,5 13,11991 230,5 297,9 3,7 10,71992 227,2 302,7 3,1 10,01993 222,1 306,2 7,3 8,51994 229,5 315 15,5 9,71995 238,6 320,9 13,1 10,21996 241,6 329,8 7,5 8,01997 246 339 6,61998 252 347 5,01999Källa: Fakta om Sveriges ekonomi 1998 Saf.

Budgetpropositionen 1998 & 99

13

DIREKTINVESTERINGARSVERIGE UTLANDET EXPORT IMPORT GENERALINDEXI UTLANDET I SVERIGEMiljoner Miljoner Miljarder Miljarder Procentuell förändring

gentemot fg år.1980 -2 648 1 054 156,5 165,5 8,81981 -3 975 915 174,1 175,3 49,61982 -5 427 1 155 204,8 208,2 24,11983 -7 902 423 253,3 238,1 941984 -8 330 1 295 289,8 260,7 9,31985 -10 782 2 310 305,9 291,2 -6,91986 -21 228 4 728 311,1 281 63,381987 -28 671 3 796 332,4 313,3 19,41988 -44 275 9 184 359,7 341,4 11,61989 -65 683 11 664 394,5 387,8 231990 -85 778 12 010 406,8 401,8 -301991 -42 478 3 818 404,2 381,8 51992 -2 388 -302 401,6 377,6 01993 -10 570 29 934 473,3 421,5 521994 -51 706 48 994 557,8 493,7 51995 -80 003 103 063 675,4 569,2 181996 -31 284 34 046 675,1 561,4 381997 -96 491 83 285 761,4 639,5 241998 -168 395 148 898 816 705 101999Källa Statistisk årsbok Riksbanken 1980 - 98

Fakta om Sveriges ekonomi Saf.

NÄRINGSLIVS- OCH PRESSMENTALITETProcentuell fördelning av artikeltyp

A B C D ANTALARTIKLAR

1980 32,3 17,6 38,2 11,7 341985 47,4 10,5 31,5 10,5 191990 48,3 3,2 29 19,3 311995 20 6,7 33 40 151999 20 30 25 25 20Totalt 35,8 13,7 32,4 17,9 119Källa: Veckans affärer 1980 - 1999-11-19; Åren 1980,85,90,95,99

A Svenska direktinvesteringar i anläggningstillgångar i utlandet.B Utländska direktinvesteringar i anläggningstillgångar i Sverige.C Svemsla företagsköp i utlandet.D Utländska företagsköp i Sverige.

14

REFERENSER

OTRYCKT MATERIAL

Forssman, Peter (1999) "Actionmanager" Enskilt arkiv.

TRYCKT MATERIAL

Alfredsson, Magnus (1990), "Tillverkning utomlands för investeringsbolag" Veckans

affärer 28/3.

Bartlett, Christopher A - Ghoshall, Sumantra (1997), "Managing across borders" HBS

Press.

Bergmark, Ulf (1990), "Vinstmotorn Scania växlar ned lastbilstillverkningen"

Veckans affärer 18/1.

Blomström, Magnus (1997), "Sweden" i John H Dunning, red, "Goverment

Globalisation and international buisness: Country case studys" Oxford University

Press.

Chandler, Alfred D (1990), "The dynamics of industrial capitalism" The Belknap

press of Harward University Press.

Ekelund, Åsa (1999), "Kreab" Veckans affärer 3/5

Eklund, Klas (1998), "Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin" Tidens

förlag.

Esping-Andersen, Gösta (1988), "Jämlikhet effektivitet och makt" i Per Tullberg och

Kjell Östbergs (red) "Den svenska modellen" Studentlitteratur 1994.

Frenkel, Hendrik (1980), "Adolssondoktrinen" Veckans affärer 28/2

Hibbs, D A & Locking, H (1995), "Den solidariska lönepolitiken och produktiviteten

inom industrin" Ekonomisk debatt nr 7.

15

Håkansson, Jacob (1999), "Virtuell rebell utmanar europas börsetablissemang"

Veckans affärer 22/2.

Jörberg, Lennart (1993), "Robert W Fogel och Douglass C North - årets

nobellpristagare i ekonomi" Ekonomisk debatt nr 8.

Korpi, Walter (1985), "Den svenska arbetarrörelsens förutsättningar och strategier" i

Per Tullberg och Kjell Östbergs (Red) "Den svenska modellen" Studentlitteratur

1994.

Landqvist, Åke (1980), "Volvo Petroleum hinner bara borra två hål under 80-talet"

Veckans affärer 7/2.

Lindbeck, Assar (1992), "Ekonomiporträttet: Gary Becker" Ekonomisk debatt 8/92.

SOU 1995:4 (1995), "Långtidsutredningen 1995" Finansdepertementet 1995.

Magnusson, Lars (1997), "Sveriges ekonomiska historia: En modell i kris" Raben

Prisma.

Roos, Ragnar (1995), "Nationalklenoderna skall vara Svenska" Veckans affärer 30/1

Åmark, Klas (1989), "Sammanhållning och intressepolitik" i Per Tullberg och Kjell

Östbergs (Red) "Den Svenska modellen" Studentlitteratur 1994.

16

APPENDIX: Genomgångna artiklar i veckans affärer angående direktinvesteringar åren 1980, 1985, 1990, 1995 & 1999.

Alfredsson, Magnus (1990) Tillverkning utomlands för investeringsbolag i veckans affärer 28/3Bergmark, Ulf (1990) Vinstmotorn scania växlar ned lastbilstillverkningen i veckans affärer 18/1Bergmark, Ulf mf (1990) Saab scania börjar spricka i fogarna i veckans affärer 7/3Bergmark, Ulf mf (1990) Anders Scharp ny ordförande i S_S i veckans affärer 4/4Bengtsson, Anna-Lena (1990) Modo i veckans affärer 8/2Björkman, Jonas (1980) Årtiondets svenska företag i veckans affärer 3/1Björkman, Jonas (1980) Insikter som gav Beckers ny livskraft i veckans affärer 13/3Björkman, Jonas (1980) Stickorna gav nytändning i veckans affärer 27/3Bratt, Camilla (1985) Storstädning på svets i veckans affärer 24/1Edenhammar, Hans (1985) Stor dold reserv i ABV i veckans affärer 18/4Edenhammar, Hans (1985) Genomtänkt affärside i veckans affärer 31/5Edenhammar, Hans (1985) Skandias börskurs verkar ligga rätt i veckans affärer 13/6Edenhammar, Hans (1990) Jätteinvestering på stendöd marknad i veckans affärer 5/9Edling, Lotta (1999) Grönt ljus för Gustav Douglas i veckans affärer 23/9Edling, Lotta (1999) Coca-cola clufs clufs i veckans affärer 7/6Egefalk, Lena (1985) Betydande företagsköp i sikte för Perstorp i veckans affärer 8/8Ekefalk, Lena (1985) Nyrika Aga miljardinvesterar i veckans affärer 12/12Egefalk, Lena (1990) Storföretagen drar ned i Sverige i veckans affärer 25/4Ekelund, Anders (1999) Kreab i veckans affärer 3/5Englund, Hans-Olof (1980) Ahlgren kompenserar hårt klimat i sverige med comeback i Usa i veckans affärer 11/2Englund, Hans-Olof (1990) Nu satsar televerket på Europamarknaden i veckans affärer 18/1Englund, Hans-Olof (1990) Astra tar börsen till hjälp i veckans affärer 14/3Englund, Hans-Olof (1995) Äntligen en norgeaffär i veckans affärer 10/4Englund, Hans-Olof (1995) De räds inte ryssen i veckans affärer 30/10Ericsson, Bengt (1990) Sverige blir räddare i nöden i veckans affärer 8/8Ericsson, Bengt (1990) Saab Scania ger upp felsatsning i Usa i veckans affärer 19/12Ericsson (1990) Volvo satsar 500 ´´´ på världens största jetmotor i veckans affärer 26/9(Ericsson, Calle (1995) Whirpool utmanar Lux i veckans affärer 16/1)24

Ericsson. Calle (1995) Yrvaken nationalism i veckans affärer 13/2Ericsson, Calle (1995) Stenbergs fullt i veckans affärer 15/5Ernestam, Maria (1990) Aritmos förvärv gör förlust i veckans affärer 5/9 Ernestam, Maria (1995) Tyskarna väller in i veckans affärer 9/1Flore, J (1990) Rune Mohlins plan möjliggör för utlandsinvesteringar i veckans affärer 26/9Forsberg, Birgitta (1999) Två hål i kassan i veckans affärer 22/3Forsberg, Birgitta (1999) Svag lönsamhet i glupska skanska i veckans affärer 17/5Frenkel, Hendrik (1980) En multis flyr i veckans affärer 2/5Frysmark, Lena (1980) Fazer gör raid mot jättarna i veckans affärer 24/4Fröberg, Anders S (1990) Pleijad investerar 15 miljarder i veckans affärer 16/5Fröberg, Anders S (1990) Kanalkriget som kostar miljarder i veckans affärer 14/11Fröberg Anders S (1990) Miljardspel till sjöss i veckans affärer 28/11Grundström, Gunnar (1980) Täta rör i Usa i veckans affärer 17/1

24 Utanför undersökning

17

Gunnarsson, Bengt (1985) Minst 9 utländska banker söker oktroj till hösten i veckans affärer 18/4Gunnarsson, Birgitta (1990) Benelux navet i Svenska EG i veckans affärer 22/2Haag, Martin (1999) Det våras för svenskarna i London i veckans affärer 3/5Haag, Martin (1999) Han har siktet inställt på saab i veckans affärer 1/3Haag, Martin (1999) Ford får volvo till reapris i veckans affärer 1/3Halldin, Annica (1980) Indianaland i veckans affärer 14/2Halldin, Annica (1980) Svenska företag värvas med ny charmoffnsiv i veckans affärer 30/10Hammarström, B (1990) Hans Thulin lämnar sverige för Bryssel i veckans affärer 11/1Herlin, Lars (1980) Bodströms offrar godbitar för hålla sig flytande i veckans affärer 11/12Hillerbrand, Ulf (1990) Sverige satsar 5 miljoner i Ungern i veckans affärer 5/9Hillerbrand. Ulf (1990) Aga investerar 100 miljoner i ungern i veckans affärer 14/11Håkansson, Jacob (1999) Virtuell rebell utmanar europeiska etablissemanget i veckans affärer 22/2Hökerberg, Jan (1990) Saab skär bort 4 av 5 underleverantörer i veckans affärer 14/11(Jansson. Lars (1985) Nordamerika största chansen för Perstorp i veckans affärer 13/6)25

Johard, Carl-Olof (1980) Desperata PR-jippon mot japanska marknaden i veckans affärer 13/10Johard Carl-Olof (1985) PLM håller tummarna i veckans affärer 12/9Jonzon, Gunnar (1980) SEB går in som deltagare i ny bank i Nigeria i veckans affärer 18/9(Landqvist, Åke (1980) Volvo Petroleum hinner bara borra två hål under 80-talet i veckans affärer 7/2)26

Landqvist, Åke (1980) Oljekris i veckans affärer 28/2Landqvist, Åke (1980) Äntligen: Svenska jakten på olja tar fart med 100´´ i grundplåt i veckans affärer 29/5Lindberg; Rafel (1995) Fortsätt köpa securitas i veckans affärer 13/3Lindsten, Per-Ola (1999) Fånga fet fisk i veckans affärer 21/6Lindsten, Per-Ola (1999) Bromsarna bet i veckans affärer 28/6Lindsten, Per-Ola (1999) Satsar på miljonärer istället för Ryssland i veckans affärer 15/3Lindsten. Per-Ola (1999) Förtroendet falnar i veckans affärer 26/4Lövgren, Clas LB (1990) Hög tid för charmoffensiv i vårt mäktiga grannland i veckans affärer 3/10Mehr, Stefan (1985) Usa-framgång för Luxors paraboler i veckans affärer 14/11Noree, Britt (1980) Så gjorde Hugin för slå sig in på nordiska marknaden 6/3Olsson, Mats (1980) Grapoprint reproducerar vinsten med utlandsaffär i veckans affärer 27/11Palmgen, Anders (1985) Efter chockåret 1984 i veckans affärer 18/4Palmgren, Anders mf (1990) Viktigt för Sverige volvo förblir svenskt i veckans affärer 11/1Pehrsson, Lennart (1995) Europa nästa för linjebuss i veckans affärer 24/4Pettersson, Bo (1999) Smolk i mogrens bägare i veckans affärer 1/2Romander, Viveka mf (1990) Många riskprojekt ger Kinnevik ebb i kassan i veckans affärer 22/2

25 Utanför undersökning26 Utanför undersökning

18

Roos, Ragnar (1995) Nationalklenoderna skall vara svenska i veckans affärer 30/1Rylander, Håkan (1990) Utländska ägandet ökar i Sverige i veckans affärer 10/10Rylander, Håkan (1990) OM vill etablera sig i europa i veckans affärer 19/4Rylander, Håkan (1990) SEB går mot strömmen i veckans affärer 13/6Rylander, Håkan (1990) Continental lyfter med SAS som arbetsgivare i veckans affärer 5/9 Sterner, Jan (1980) Volvo och saab styr mot strömmen i veckans affärer 24/1Sterner, Jan (1980) Fairchild Saabs jämlike som fått luft under vingarna i veckans affärer 14/2Sterner, Jan (1980) Drama för arbetsnarkoman i veckans affärer 18/9Sterner, Jan (1980) Ramlösa gör comeback på egen hand i veckans affärer 23/10Svanberg, Leif (1980) Asken tar smällen i veckans affärer 20/3Sörman, Pia (1990) Astra lovar satsa på italien och spanien i veckans affärer 1/3Sörman, Pia mf (1990) Lundberg belönas för sin envishet i veckans affärer 19/4Sörman, Pia (1990) Bra företagsköp lyfte Gunbro i veckans affärer 19/9Toren, Mats (1999) Nu hugger utlänningarna in i veckans affärer 31/5Treutiger, Paula (1995) Utländsk kamp om sydkraft i veckans affärer 9/1Westerberg, Sten (1995) Upjohns nya drömpartner i veckans affärer 21/8Wilke, Björn (1995) Två lysande år väntar stora i veckans affärer 3/4Wilke, Björn (1995) Börsens hetaste bolag i veckans affärer 19/6Wilke, Björn (1995) Munksjö lätt att stycka i veckans affärer 19/6Wikman, Gunilla (1990) Grattis Bo Berggren Feldmunde rena drömaffären i veckans affärer 16/5Wilkenberg, Mikael (1999) Nu vänder norrmännen upp och ned på Sverige veckans affärer 1/2Wilenius, Mikael (1999) Storstädning på kontoret i veckans affärer 19/4Österlund, Åke (1990) Multisen tog släktnamnet i veckans affärer 21/3Österlund, Åke (1995) Nu sprider vi oss i Europa i veckans affärer 16/1

I veckans affärer artiklar utan namngiven källa1980Lönsamhetsligan 3/1Usa-tull på lastbilar hot mot volvoexport 10/1Var fjärde anställd jobbar utomlands 17/1Utlandschef på Lux 31/1LM tar hem miljardorder 27/3Werthen i Gyllenhammars spår 3/4Åslingmän hos Goodyear i Usa 22/5SP går in i miljardaffär 4/9Saab-Scania säljer 25/9Miljardorder till årsskiftet efter Åslings Sovjetresa 2/10Broströms bildar konsortsium för svävare i europa 20/11Utländska banker går emot Bohman 27/11Sverige i allvarlig EG-konflikt 10/11985Cardo satsar i vencap i Kalifonien 17/1Regeringen överväger reglera oljemarknaden 14/2Fermenta i nya utlandsförvärv 14/2Hexagon försöker med köksvägen till Usa 14/3Statoil affären godkäns i Norge i Juni 4/4

19

Usa fond största ägare i Ericsson 24/10Espirit öppnas för Ericsson 14/11Bofors tar hem stororder på två miljarder 12/121999Ford kör så det ryker 3/5Norsk doldis på tillväxt 31/5

20