1

FISKE STOR GUIDE TILL MASSOR AV FISKEVATTEN

PRIS: 95 sek Nr: 1/1 - 2016

Till mer n 600 fiskevrds-omrden. Fakta, info & massor av nyttiga kartor.

STOR GUIDE

Hrjedalen

Fria vandringsvgar

Fiskekort land

VrldsbermdaEmn

Fiske i Norge

2

3

stersjns fiskeparadisLAND

Fiskepaket med stuga

P webben finns alla vra resepaket, upplevelser och boendealternativ samt mer info om btresan.

pris frn 1180:/person

Det finns gott om fisk, och du r alltid nra vatten s det r ltt att anpassa sig efter vder och vind. Du kanske fiskar gdda och abborre p ett stlle p frmiddagen och gnar eftermiddagen t havsringsfiske ngon helt annanstans. Ecker Linjen erbjuder frmnliga och innehllsrika fiskepaket.

www.eckerolinjen.se Tel 0175-258 00

En skn semester p land vntar efter endast tv timmars btresa frn Grisslehamn i Roslagen. Ombord ter du gott, fyndar i taxfree butiken och kopplar av med njen och havsluft. M/S Ecker gr flera turer dagligen ret om.

STORT SKRGRDSBORD frn 220:

4

5

Vlkommen till tusentals sjar, otaliga strmmande vattenoch ett fantastiskt fiske, vinter, vr, sommar och hst!

South Lapland - Fiske ret runt

www.southlapland.com

Inspiration, bilder, guider och priser hittar du hr:

Turistbyr / Fiskekort

sele: 0941-140 78

Vilhelmina: 0940-398 86

Dorotea: 0942-140 63

Strmsund: 0670-164 00

Gddede: 0672-105 00

SagavgenVildmarksvgenKonstvgen 7 lvar

Vilhelmina

Holmsund

sele Dorotea

Borgafjll

rnskldsvik

Dikans

Mosj Sagavgen

Vildmarksvgen

Stekenjokk

Konstvgen sju lvar

Strmsund

Gddede

6

Innehll

12 Status: Nyheter frn fiskevrlden.14 Vykort frn fjllen17 Hrjedalen18 Kalka fr en levande milj20 Sdra Lappland ett fiskeparadis

22 Fria vandringsvgar en vg till ett bttre sportfiske.

26 Vrldsbermda Emn28 Fiske i Norge30 Fiskekort land223 Branschregister

28

12

32 GUIDEN: 33 Norra Norrland - Vsterbotten & Norrbotten

60 Mellersta Norrland - Jmtland & Vsternorrland

107 Sdra Norrland - Dalarna & Gvleborg

126 Mlarregionen - Sdermanland, Stockholm, Uppsala & Vstmanland

146 stra - Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Jnkping & stergtlands

182 Vstra - Vstra Gtalands, Vrmlands & rebro

208 Sdra - Skne & Hallands

224 Skindex A- - Samtliga fiskevrdsomrden i alfabetisk ordning.

Svenska Guider ges ut av Compass Media. Tel. 0150-320 41 info@compassmedia.se

www.compassmedia.se

Ansvarig utgivare.Compass Media

Redaktr.Fredrik Berndes

Form.GILLA Produktionsbyr AB

Medarbetare, skibenter, fotograferMargareta Royal, Joakim Hgglund, Patrik Mrk, Magnus Lindberg, Tobias Eriksson,

Roger Vallin, Erika Gillblad, Emilie Bjrkman, Magnus Svensson, Yngve Ask, Johan

Wildhagen, Bengt Epperlein, Stefan gren

Annonsfrsljning.Compass Media

Tel. 0150-320 41

sikter uttryckta i denna publikation speglar inte ndvndigtvis den ansvarige utgivarens eller

redaktionens sikter.

Svenska Guider ger rttigheterna till allt kartmaterial och det fr ej nyttjas utan

medgivande. Kopiering, digitalisering eller avritning av materialet r ej tilltet.

Vi reserverar oss fr eventuella felaktigheter i det tryckta materialet. Utgivaren iklder sig inte ngon ersttningsskyldighet p.g.a mjlig frekommande

uteslutning, riktighet eller ofullstndighet p kartorna.

Omslagsfoto: YNGVE ASK/VISITNORWAY.COM

Foto: CH

7

Bottennapp i Swedish Lapland

Drmfngsten r bara ett kliv bort.Ta nattget och kom fram utvilad till en vrld full av mjligheter. Ls mer p tgettillswedishlapland.se

Kengis bruk, Tornelven. Foto Ted Logardt.

8

SMA Mineral Logistik & Entreprenad AB Box 329, 682 27 FILIPSTAD

Tel 0590 164 00 Fax 0590 166 05 www.smamineral.se sma@smamineral.com

BAM

54.s

e

har visat sig inte bara gynna enstaka och rdlistade arter som len. Tidigare hrt ansatta ekosystem kan terf en impone-rande mngfald d kalkningen ofta fr stor genomslagskraft och gagnar mnga arter samtidigt. Faktum r att len i sig har stor betydelse fr vra inhemska vattensystem.

Sveriges lngsiktiga miljansvarI det internationella perspektivet fungerar Sverige som en vattenreservoar fr hela Europa. Vi br drmed ett gemensamt ansvar att n de miljml som vra be-slutsfattare satt upp. Hg vattenkvalitet r en verlevnadsfrga, inte bara fr frsur-ningsknsliga arter som l, flodprlmussla, ring och mrt, utan framfrallt fr oss sjlva. En bde fortsatt och utkad kalk-ning av vra vattendrag r drfr en fr-utsttning fr en framtid med friskt vatten och en artrik flora och fauna.

Kalkningens effekter:

Forskning visar p lens pH-knslighetAtt len r en hotad och rdlistad art, bde i Sverige och internationellt, r ingen nyhet. Dremot klargr forsk-ningsresultat att det inte bara r kraftverk och dammar som utgr ho-tet. lens yngel uppvisar en anmrk-ningsvrd hg knslighet fr lga pH-vrden. Siffrorna man ftt fram r alarmerande och visar p hur sura vatten har en frdande inverkan p lynglens frmga att verleva.

Fortsatt kalkningUpptckten gr hotet mot lens fortlev-nad n mer komplex. Inte minst belyser det vikten av att upprtthlla en god vat-tenkvalitet. Forskningsresultat visar att det kritiska grnsvrdet fr vuxna lar ligger vid pH 6,0 och att nyutsatta lyngel r s knsliga att de dr inom tre veckor vid ett pH p 4,7. En viktig tgrd fr att upprtt-hlla en gynnsam pH-balans r att fortstta kalka vra vatten. Underskningar gjorda i Sverige visar att frekomsten av l kan frdubblas efter tta till nio rs regelbun-den kalkning.

Gynnar hela ekosystemEn pH-niv under 6,0 betyder fr mnga arter en sker undergng. Ska Sverige kun-na flja EU:s ldirektiv krvs att vra vatten klarar det kritiska grnsvrdet. Sverige har ett internationellt ansvar att len och andra hotade arter ska finnas kvar. Genom en kontinuerlig uppfljning av pH-balansen och en vl underbyggd kalkningsplan kan vi frmja en hg artrikedom. Kalkningen

l (Anguilla anguilla). Foto: Anders Salesj

Nedan: Sjkalkningsbt. Foto: Mats Lindberg

Naturkalkningen sker med svenska rvaror frn bde helikopter och bt. Foto: Ingemar Alens

Kalktransport med specialbyggd bulkbil.Foto: Mats Lindberg

9

Fjll ske i sommar?

Kp fi skekort online: www.natureit.se

MNSTERSVlkommen till

vid Smlandskusten

www.visitmonsteras.se

Mnsters TuristbyrHamnen, MnstersTel. 0499-178 00E-post: turism@monsteras.se

Hitta rtt.Hitta mer. Kontakta oss p

Pro

du

kti

on:

Osk

arsh

amn

s A

nn

onsb

lad

/Mn

ster

sbl

adet

, 04

91-1

34

20

200 x 110 mm

Sport-, Fiske- och Fritidsprodukter. terfrsljare till ABU, Darts & Fibe.

Vi sljer sjkort frn vr vackra skrgrd frn Pataholm i sder till Vll i norr.

ppet: Mn-Fre 10 18, lr 10 14 Storgatan 47, Mnsters Tfn 0499-100 70

Fiska i Alstern? Boka fiskepaket hos oss!

Fr mer information se vr hemsida www.alstergarden.nu

Fiska hos oss i vrldsbermda Emn Vlkommen till Fliseryds Sportfiskeklubb fr en dust med havsring, gd-da, frna m.fl. arter. Du hittar din egen nacke p vr 25 km lnga strand.

Vill du testa stridbara regnbgar, besk vra vackra sjar med gratis tillgng till bt i Stora Hllesjn.

Behver du bostad, bo p vr nya fiskecamp p Jungnerholmarna, ett stenkast frn n och fisket.

Mer info p vr hemsida www.fliserydsfk.se

Emn, n

acken

p Back

en

10 www.svenskafiskeregler.se

Helt pltsligt bryts den s idylliska nrva-ron av en bt, utslungad bakom nrmsta udde i 30 knops fart. En flagga samt stora bostver p bten indikerar tydligt att det r Lnsstyrelsens fisketillsynsbt.

Tusen tankar hinner passera i huvudet. Har vi gjort ngot fel, fr vi fiska hr, en eller tv krokar p betet, satan de kommer beslagta bten, dryga bter, hur frklarar jag detta p hemmafronten? Allt som kn-des s bra!

Ni kanske knner igen ovanstende be-skrivning, alla ni som varit kontrollerade av frordnad fisketillsynsman eller kustbevak-ning. ven om skildringen kanske r ver-driven finns det bot p den ovisshet som ibland kan infinna sig vid fiske p ett nytt och frmmande vatten. Verktyget r webb-platsen Svenska Fiskeregler som varje aktiv sport- och fritidsfiskare br knna till.

Svenska Fiskeregler r lnsstyrelsernas officiella publika webbplats dr du kan lsa om vilka regler som gller fr fritidsfiske i de fem stora sjarna och utmed den svens-ka kusten. Du kan genom digitala kartor ska p ett vattenomrde och drigenom f presenterat vilka regler som gller i det aktuella omrdet.

Fr exempelvis mobila sportfiskare, som praktiserar olika fiskemetoder p olika lo-kaler utmed vrt avlnga land, r det inte

ntligen, gddfiske p agendan. Vi fiskar i Sveriges strsta insj och fisket gr efter vra mtt mtt riktigt bra, bde fr mig sjlv som fiskar spinn och fr kompisen som svingar fluga. Denna frmiddag under maj mnad krokar, landar och terutstter vi flera gddor mellan tre till tta kilo.

SVENSKA FISKEREGLER fr hllbara fiskbestnd

11 www.svenskafiskeregler.se

alltid helt ltt att ha koll p vilka regler som faktiskt gller. Att gra Svenska Fiskeregler till en favorit i mobilen innebr att man alltid har aktuella och uppdaterade fiskerge-

ler nra till hands. Svenska Fiskeregler har mnga praktiska funktioner som att kunna tnda flera fredningsomrden men ocks mt- och koordinatverktyg.

Hr hittar du fiskeregler fr fritidsfiske p kusten och i de fem stora sjarna genom skning i karta.

Du kan skriva ut reglerna fr ett visst omrde.

Webbplatsen r ven anpassad fr smartphones.

Syftet r att fler ska flja reglerna s att vi fr s bra fiske som mjligt i framtiden.

Kontakta din lnsstyrelse om du r osker p hur reglerna ska tolkas.

SVENSKA FISKEREGLER fr hllbara fiskbestnd

Sport- och husbehovsfisket kan ha en betydande pverkan. Anvnd Svenska Fiskeregler du ocks fr stabila och lngsiktigt hllbara fiskbestnd.

12

STATUS - FISKE

REVO SX. Revo SX tar spjutspetsdesign till nsta niv. Genom sin IM-C6 design av stativet i kombination med ett vxelhus av aluminium r nya Revo SX lttare n sin fregngare samtidigt som den behller sin ypperliga vridstyvhet. Rek. pris 2499:-

Vi odlar fisk med varsamhet och kontroll i kalla friska vatten. Vi sljer levande ring och Regnbge i olika storlekar som vi levererar ut till fiskevatten.

Fisk frn Svenska Lappland uppskattas av mnga r du intresserad av att kpa levande fisk s kontakta oss p: Telefon: 0950-171 12 eller mail: emanuel.nygren@umlax.se

www.umlax.se

terigen kan ni

kpa fisk av oss!

Gilla oss p

Svensk Gs byter gare

Nytt frn ABU Garcia BLACK MAX. En ny version av mycket populra och prisvrda Black Max. En ntt rulle som passar utmrkt fr det ltta till medeltunga fisket med beten upp till 50 gram. 4+1 kul- och rullager, MagTrax kastbroms och Power Disc slirbroms. Finns som hger- och vnstervevad med utvxling 6,4:1.Linkapacitet: 145 m/0,30 mm. Vikt: 207 gRek. pris 899:-

Under 2015 fick Svensk Gs AB ny gare, d Asko Jrvinen tog ver odlingen av sttgs frn Dennis Lantz Hagstrm. Dennis kommer dock att kvarst som sakkunnig konsult i det nya bolaget.

Asko Jrvinen r hngiven fritidsfiskare och naturmnniska ser stora mjligheter i Svensk Gs AB. Med sin bakgrund som mngrig industriarbetare och fretagare i flera olika branscher ver tid r han van att driva och utveckla fretag.

Asko lter hlsa att produktionen nu r i full gng och det r lge att lgga bestllningar infr 2016.

Leveranserna sker mellan sep-tember och november och man levererar till kunder frn sydligaste till nordligaste Sverige, och ven i mnga av stersjns vackra skr-grdar. Odlingsdammarna ligger i Sdermanland och stergtland, och det odlas p totalt 30 hektar.

REFLEX SPINNERBAIT. Den anrika Reflex har ftt tillkning i familjen. Det hr r nytt och beprvat i en lockande kombination. Reflex Spinnerbait r som en Reflex, deluxe-utrustad fr att f rovfiskar p bettet. Den r lttkastad i bda storlekarna och ger garanterat huggreflexer hos fiskar p jakt. Vlj mellan 12 eller 18 gram och fem olika frger p skeden. Rek. pris fr. 59:-

HI-LO. Tillbaka frn oddligheten. Klassiska Hi-Lo, med sin stllbara haksked lockar gdda, gs och abborre p nskat djup. En frstrkt konstruktion och hela nio nya fngstgivande frger kommer f dig att glmma nostalgin och koncentrera dig p hrda hugg. Finns i fyra olika storlekar. Rek. pris fr. 119:-

13

Bokning och information: 0771- 340 900 www.finnlines.se

Finn turen. P havet str tiden still. S finn turen, borda frjan och gr dig redo att fnga stunden. Eller fisken.Finnlines erbjuder btresor mellan:> Kapellskr land Ndendal > Malm Travemnde

Mer information hittar du p vr webb:www.lansstyrelsen.se/dalarna/friluftsliv

Vlkommen till Storn och Hvlingestugorna i norra Dalarna!

En perfekt fiskevn

*Till

val

BF100 - hgeffektiv och tillfrlitlig fyrtaktsteknik. Trollingfunktion* och NMEA2000-kompatibel.

14

Nu r vi framme i fjllen, dessvrre samtidigt som stormen! S i natt smattrade regnet hrt hrt p tltduken. Jag minns att jag lg och rknade hur mnga pinnar som skulle behva lossna innan att hela tltet skulle lyfta. Lyck-ligtvis stod vrt tlt kvar nr vi vaknade upp. Nu blir det skert bttre.

I grevens tid avtog stormen och vi hittade i en mindre fjllsj hgt belget mellan ngra sjukt stora bergsvggar. Solen lyste och bde mygg och knott tervnde. D fick vi se det vi hade drmt om, fr helt pltsligt brjade det vaka stora ringar. Vi skrattade, brjade skmta som om dagarna innan aldrig hade hnt, t god lunch och riggade ntligen i ordning vra flugspn med enorm lttnad. Sen slutade fisken vaka.

Stefan fick en riktigt fin fisk igr. Jag tailade den t honom. Men efter att han hade slppt tillbaka fisken lade han handen p axeln och sa: Jag har ocks haft en sn dr ssong, d allt gr lite smtungt. Det vrsta var att han hade lite svrt att dlja flinet drbakom. Jag vet att han unnar mig, som jag unnar honom, det bsta. Men nd: Alla fr fisk utom jag ska det vara s?

15

Vykort frn fjllen

Text & Foto: Emilie Bjrkman& Stefan gren

Flugfiskaren och bloggaren Emilie Bjrkman kte till fjllen med sina kompisar. Hon drmde om de stora rdingarna i Swedish Lapland. Och som det heter i sagorna: Slutet gott, allting gott.

Dagen var tung. Vi genom-frde en lng vandring i storslagna vyer. Och visst det var fint och s, men jag kunde inte riktigt njuta. Jag vill s grna f en fin rding! Vi skulle ta en titt vid en fjll-sj som p kartorna sg stor och djup ut. Vl framme vid sjn sg vi mycket vide som hngde ut i vattnet och strax utanfr, p grundet, gick det fisk och vakade. Vilket flyt, tnkte jag. Men tyvrr tog de inte. Pt igen i morgon.

Vi skulle ta en sista titt p fjllsj bland bergssidorna. En till synes fin liten rding gick och vakade. Enligt muntliga avtal var det nu min tur att f kasta p den. Jag knt p en liten black gnat och la ut ett frsiktigt kast lngs land i riktning-en fisken gick. Den tog! Men det var ingen rding utan en miniring. Liksom pricken ver i:et fr hela min ssong.

16

Stefan och jag sprang ivg och kikade lngre bort, i annan sj och dr fick vi se den. En riktigt stor rding som vakade hej vilt bara ngra meter frn land. Jag fick snabbt ut flugan och fick se nr rdingen sakta gick mot den. Ett slurp senare och rdingen stack direkt ut p det djupa medan rullen skrek. Ngra minuter senare stod det dock klart. Jag tailade den och satt dr sedan med mitt livs strsta rding i handen.

Fr mer info se www.swedishlapland.se

17

HrjedalenLofsdalsfjllen, Vemdalsfjllen, Funsdalsfjllen och Lng med

Grundsjn. Rogen och Tnnsomrdet. Alla med 7 storslagna vyer ver ndlsa vildmarker och mktiga fjll. Alla lika rika p stora

fiskeupplevelser i tystnadens och stillhetens vrld.

Vandra ut i den vrlden med fiskeutrustning i packningen. P korta och ltta dagsturer eller p flerdagarsturer med tyngre packning p ryggen och med hgre krav p fjllvana och fjllkunskaper. P egen hand eller tillsammans med en kunnig fiskeguide, som alltid ger upplevelsen en extra dimension. Det riktigt exklusiva fjllfisket vntar den som lter sig lyftas lngt ut i fjllvrlden med helikopter. Dr vandrar man sedan frn sj till sj i dagar, kanske utan att mta en mnniska, innan helikoptern hmtar p verenskommen plats. De flesta vljer att bo i tlt, men det finns mjligheter att hyra in sig hos rensktande samer. I Funsdalen finns helikopter stationerad. Funsdalen r ocks en bra utgngspunkt fr den som vill vandra till de rika fjllsjarna. Ofta rcker det med bara ngra kilometers vandring frn hotellens och stugbyarnas p-platser. Frn knda vintersportorter som Tnndalen, Ramundberget och

Bruksvallarna slingrar sig mnga lttvandrade leder upp till kalfjllets sjar. Vid Flatruet och Messlingen vntar flera intressanta tjrnar.

Hela omrdet glittrar av fiskrika vatten med harren, rdingen och ringen som de frnmsta bytena. Sg Tnns och Rogen och ven den mest erfarne sportfiskaren fr ngot visst i blicken. Anledningarna r bl a de legendariska harr-arna Tnnn och vre Mysklan. Hr finns ocks gott om rika ring- och rdingvatten.

Vid mnga av fiskevattnen gr det att hyra btar och kanoter och nybrjare behver inte vara rdda att ta sig hit. Tnns Fiskecentrum arrangerar bde flugfiskekurser och guidade familjefisketurer. I omrdet kring Lng finns fjllfiske med guldkant. Grundsjn med klassiska rdingvatten fr bde sommar- och vinterfiske. Mittn och Ann r erknt bra flugfiskevatten.

Vemdalsfjllen r ett annat skert kort fr den som vill uppleva kta

fjllfiske. Lt guiden ta er till Oxsjn, som r bermd fr sin grova rding, eller till Veman, som hr rinner genom storslagen fjllmilj och r ltt att n frn bilvgen. I Vemdalen finns ocks en vlrenommerad flugfiskeskola. Varggranstjrnen, av mnga ansedd som Sveriges vackraste put and take-tjrn hgt uppe vid Vemdalsskalet, r vrd ett besk

Frn centrum i Lofsdalen r det nra till sm och fiskrika fjllsjar i kta fjllmilj. Dr det r svrt att avgra vilket som r den allra strsta upplevelsen fisket eller naturupplevelsen. Samma sak gller fr allt fjllfiske i Hrjedalen.

I Lofssjn finns mjligheter att fnga riktigt grov ring. Innan du nr upp till fjllvrlden, erbjuder Hrjedalen en mngd fiskemjligheter i Lillhrdal, Hogdalsbygden samt Svegsomrdet.

Vlkommen till ditt fiskeventyr i Hrliga Hrjedalen.

HRJEDALEN - FISKERESML

18

MILJ - FISKE

Kalka fr en levande milj

Foto: Bengt Epperlein

19

Frsurning frstr ekosystemFrsurningen innebr skador p skogar och sjar i kalkfattiga omrden och den ger smre frutsttningar fr biologisk mngfald. I en frsurad sj eller ett fr-surat vattendrag frndras ekosystemet och de arter som normalt sett lever dr fr svrt att verleva.

Den huvudsakliga oraken till frsur-ning r den omfattande frbrnningen av svavelhaltig kol och olja under 1900-talet. Frsurning innebr att vattnets pH-vrde minskar ver tiden. Frsurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av mnniskans aktiviteter.

ven utslpp frn trafiken bidrar till frsurningen. Fossila brnslen innehl-ler en mindre mngd svavel. I samband med frbrnning frigrs svavel i form av svaveldioxid. Om rkgaserna inte renas sprids svaveldioxid till atmosfren dr den omvandlas till svavelsyra som i sin tur snker pH-vrdet. I atmosfren kan de sura mnena transporteras hund-ratals kilometer innan de nr marken med nederbrd och vindar.

De strsta kalkmngderna sprids i sjar och vattendrag i Gtaland och vstra Svealand, dr naturens motstndskraft mot frsurning r starkt nedsatt till fljd av stort nedfall av frsurande mnen under lng tid. I Vrmlands ln och i Vstra Gtalandsregionen sprids allra mest kalk, drygt en tredjedel av de totala volymerna i Sverige.

Rtt mngd ger positiva effekterKalkning innebr att pH-vrdet i sjar och vattendrag hjs. Mngden kalk som behvs kan variera mellan olika platser, det r dock viktigt att kalka med rtt volym. verkalkning kostar ondigt mycket pengar och kan i sin tur ge onskad effekt. Med hjlp av modern teknik sprids rtt mngd och genom anvndning av GPS hamnar kalken p exakt rtt plats. Sveriges kommuner och lnsstyrelser kontrollerar effekterna av kalkning och varje r tascirka 20 000 vattenprover runt om i landet. I dag sker kalkningen med sdan preci-sion att mycket f avvikelser rapporte-ras till myndigheterna.

Nr PH-vrdet i en sj eller ett vatten-drag hjs kan ocks djurlivet terg till det normala. Det innebr att knsliga arter kan leva vidare och reproducera sig. Tack vare kalkningen kan de flesta arter snabbt terf normal popula-tion och breda ut sig i vattendrag som tidigare var frsurade. Kraftigt mins-kade utslpp har lett till att nedfallet av sulfat nu r nere p samma niver som fr hundra r sedan. nd mste kalkningen fortstta i mnga decennier, d bland annat det moderna skogsbru-ket bidrar till en kad frsurning.

Frn berggrund till kalkmjlSMA Mineral utfr sj- och vtmark-skalkning i hela Sverige. De sprider cirka 50 000 ton kalk ver tusentals sjar och vtmarker varje r. Kalken som sprids produceras vid ngon av SMA Minerals anlggningar, Gsgru-vans kalkverk utanfr Filipstad eller Kullsbergs kalkverk i Rttvik.

Den kalk som sprids i sjar och vat-tendrag kommer ursprungligen frn berggrunden. Berget rensas rent frn allt lst material som jord, sten och lst berg med hjlp av grvmaskin. Drefter borras upp till 25 meter djupa hl som fylls med sprngmedel. Efter sprng-ningen lastas materialet p en dumper som kr det till krossning. Krossning genomfrs i tv eller tre steg beroende p slutprodukt, syftet r att berget skabli tillrckligt finfrdelat fr att till sist kunna malas.

Berget mals i en stngkvarn, en stor roterande trumma som r fylld med jrnstnger som finfrdelar bergdelarna till ett stenmjl. Mjlet frn kvarnen siktas sedan fr att f fram en slutpro-dukt med rtt kornstorlek och lggs drefter i en silo.

Vid helikopterkalkning transporteras kalken ut till en depplats och drefter lastas den i en speciell spridnings-behllare som sedan tms exakt p den plats dr kalken ska gra nytta. Btkalkning utfrs i sjar som kan ns via vg. Btarna r specialbyggda fr kalkspridning, kalken blandas med vat-ten innan spridning. Slurryblandningen sprids drfr dammfritt ut i hela eller delar av en sj.

FISKE - MILJ

20

Sdra Lappland r en prla fr alla sorters fiskare. Frn skogslandskapet i ster till de mktiga fjllen finns det ngon form av fiske som tillta-lar alla. Man kan lite grovt dela upp omrdet i skogsfiske efter grov gdda, abborre och storvuxen ring, eller fjllfiske, ofta med fluga efter rding, harr och ring i fjllbckar, sel och tjrnar.

I de strre lvarna som rinner genom regionen r ex-emplar p gdda runt 120 cm inte ovanligt. Detta gr att regionen lnge varit populr fr utlndska fiskare. Besker man de lglnta, skogsbekldda delarna av Sdra Lappland s finner man att de flesta sportfiskear-rangrerna kommer frn utlandet. ven fast den grova gddan r sjlva grunden fr deras verksamhet fngas det ven grov ring och abborre i de strre vattendragen. Eftersom riktigt storvuxen gdda blivit mer sllsynt i sdra Sverige s brjar nu ven svenska sportfiskare som lngtar efter medlemskap i 100 klubben nu stta sikte p Sdra Lappland.

Fr regionens sportfiskefretag r det blomstrande tider. Alban Regnoult som driver Lappland Pro Natur i Gafsele har fullt upp med gster under sommarhalvret. Det r storleken p gdda, aborre och ring, samt den slende naturen som lockar folk att resa frn Sdra Europa till

Sdra Lappland fr att fiska och vistas utomhus. Fr alla flugfiskeentusiaster r knda namn som vre och Nedre Ransarn, Fiskonbcken, Saxn, och Daiman vlknda namn. Uppe p fjllet brjar fisket under ett vanligt r i juni och fortstter till september/oktober. ven fjllen kan erbjuda ett varierat fiske. Hr finns djupa tjrnar p kalfjllet med rding, till kristallklara fjllbckar med grov ring. Lite lngre ned p fjllet hit-tar man ocks stora bestnd av harr. Fiskecentrum Saxns r den naturliga knutpunkten fr fjllfisket i regionen. Frutom att frvalta egna vatten och guide fiskeresor s r det mnga som stannar hr fr att ta del av deras erfarenhet eller handla i butiken.

Fisket har utvecklats mycket de senaste ren i Sdra Lapland. Hrdare reglering och bttre organisation runt fisket har lett till att storlekarna sakta gott upp. Mnga vatten uppe p kalfjllet r hrt kvoterade av Lnsstyrel-sen i samrd med Sambyarna och p mnga hll gller enbart flugfiske och catch and release.

Sen har ju turismen kat markant p flera andra hll i Sverige vilket har lett till att de ursprungliga naturvr-dena frsvunnit. P flera hll i Sdra Jmtland, Hrje-dalen och Norrbottensfjllen fr man inte lngre vara ifred i naturen p fjllet, ngonting som var sjlvklart

Sdra Lappland en fiskeparadis

FISKERESML - SDRA LAPPLAND

FOTO: Gran Redmo FOTO: Magnus Strm

21

fr ngra r sedan. I Sdra Lapplandsfjllen finner man inga strre turistorter och hr finner man fortfarande den kta orrda vildmarken. Logi finns fr alla behov. I Saxns, Kitellfjll och Borgafjll finns det fullt utrustade hotell med Spaanlggning. Ett populrt alternativ r att flyga med Norrhelikopter ut p fjllet. Man kan vlja att bo i eget tlt eller ute p ngon av de vildmarkscamper som finns ute, hr finns i de flesta fall en riktig sng, vedeldad bastu och bt. Mnga vljer ocks att kombinera fisket med fjllvandring, antingen genom med bo-ende i eget tlt eller i ngon av Lnsstyrelsens fjllstugor. Att ta sig till Sdra Lapland:Flyg: Next Jet har flera dagliga avgngar frn Arlanda till Vilhelmina ret runt. Tid ca 1 timme. Buss: Laplandspilen gr frn Stock-holm dagligen ret runt. Bil: mnga vet inte att det bara r ca 6 mil lngre till Sdra Laplands helt orrda natur och genuina fjllbyar n det r till re.

Fiskeentreprenrer:Klimpfjll HK klimpfjllStrmsund, Jormvattnets FiskecampBorgafjll, Sutme Stugby och Hotell BorgafjllSaxns, Fiskecentrum Saxns och Saxns-grdenKitellfjll, Hotell KitellfjllGafsele, Lappland Pro NaturMer information: www.southlapland.comwww.sodralappland.nu

www.stromsund.se www.frostviken.se

Foto

: Sva

nthe

Har

str

m

Visst nappar det i Strmsunds kommun

F en fiskeupplevelse utver det vanliga vare sig du r en flug-, pimpel-,

trolling-, sommar- eller vinterfiskare!

Hr finns stora sjar, sm fjlltjrnar, strmmande ar, enorma gddvatten

och prima rdingstjrnar..

Bestll broschyr eller besk vra hemsidor

Strmsunds Turistbyr 0670-164 00 Gddede Turistbyr 0672-105 00

FNGA MATEN SJLV?

STTFISK FR FISKEVRD!Frn vra anlggningar Ovansj-Galtstrms fiskeod-ling och Omegalax erbjuder vi sttfisk av ring, rding, regnbge och harr.

Rding av olika stammar som odlas enbart i grundvatten, bl a fngst-frdig Hornavanrding i olika storlekar frn 300 g upp till 5 kg.

ring av ett flertal stammar i olika storl. upp till 3-rig fisk (0,5kg).

Dammodlad regnbge av hgsta kvalit.

Vi kan ta fram lokala stammar p bestllning.

Odlingarna r anslutna till Fiskhlsan i katergori 1.

Vi kan ocks lev. gonpunktad rom och sttfisk i olika storlekar frn egen avelsrding (frdlad Hornavanstam) till fiskodlingar.

Transport erbjuds med egna transportbilar, upp till 4500 kg.

Fr mer info om regnbge, ring och harr - kontakta Per Selin Tel: 060-380 73, 070-212 93 50, e-post: per-g.selin@telia.comFr mer information om rding - kontakta Lennart Nordlund Tel: 060-571 490, 070-665 69 51, e-post: omegalax@swipnet.se

22

Norr- och Vsterbottens ln har en lng skogshistoria som pverkat vra vattenmiljer. I slutet av 1800-talet tog timmerflottningen p allvar fart i lnen. Fr att underltta flottningen rensades vattendragen p block och sten och dammar anlades. Flottningen upphrde kring 196070-talet men mnga hindrande dammar fr fisk och andra vattenlevande djur finns fortfarande kvar idag. Flottningen ersattes ssmningom av timmerbilar och skogsbilsvgar vilket medfrde hindrande vgtrummor som ytterligare pverkade bl.a. vandrande fisk. Sedan 2011 bedriver Lnsstyrelserna i Norr- och Vsterbotten tillsammans med Trafikverket och tre skogsbolag, Svea Skog, Holmen och SCA ett EU-Life finansierat projekt ReMiBar. Projektet syftar till att skapa fria vandringsvgar i vra tv norrlandsln. Totalt ska drygt 300 objekt tgrdas i fem avrinningsomrden. Projektet bidrar till att uppfylla miljmlet Levande sjar och vattendrag.

Fria vandringsvgar mer fisk Alla fiskar vandrar, fr att hitta sin lekplats eller till bttre mat- eller viloplatser. Havsringen vandrar frn havet

upp i bckar och ar, dr leken ger rum. Nr ynglen har vuxit p sig tillrckligt, vandrar de ut i havet fr att vxa sig stora. Nr tiden r mogen vandrar den knsmogna ringen tillbaka till bcken fr att leka. Livcykeln r sluten. Gdda och abborre r tv andra exempel dr en del av livet spenderas i det kustnra havet men dr leken sker i snabbt uppvrmda sj- eller havsvikar, som ofta hnger samman genom smbckar. Viktigt att komma ihg r att dessa bckar kan vara riktigt sm och oansenliga och uppfattas fisktomma. Finns det hinder p vgen kan fisken helt komma att frsvinna. Ett bra sportfiske efter exempelvis ring, lax, abborre eller gdda krver ju faktiskt att fisken kan reproducera sig och vxa sig stora. Gamla lmningar frn flottningsepoken i form av dammar, timmerrnnor, sgar m.m. utgr fortfarande hinder fr att fisken ska kunna vandra.

Fellagda vgtrummor och historiska dammar Dammar anlades fr att effektivare transportera timret frn det skogsrika inlandet mot sgverken utmed kusten, utan ngon tanke p konsekvenser fr bland annat flodprlmussla, utter, lax och havsring. I Vsterbotten

en vg till ett bttre sportfiskeFria vandringsvgar

FISKEVRD

TEXT: MAGNUS LINDBERG, ROBERT STRM, TOBIAS ERIKSSON, ROGER VALLIN LST VSTERBOTTEN

23

har vi cirka 1400 dammar varav merparten hrstammar frn flottningsepoken. Hlften av dessa r hindrande fr bland annat fisk. Dessutom har vi idag ungefr 27 000 vgvergngar (vgtrummor, broar) dr 30 % berknas vara hindrande. Problemet r ofta att trumman lagts dr bcken forsar fram. Om trumman har lagts horisontellt bildas ett vandringshindrande fall nedstrms. Om dremot trumman lagts lutande skapas hga vattenhastigheter som kan vara hindrande men ocks grva ur botten nedstrms trumman vilket kan skapa ett hindrande fall.

I projektet ReMibar har vi hittills ersatt 270 felplacerade vgtrummor med andra lsningar som broar eller valvbgar (bild 1). En valvbge med naturlig botten ger fiskar, uttrar och insekter mjligheten att ltt kunna vandra frbi en vgverfart. Inom projektet har ocks 40 dammar tgrdats. Mnga av dessa har varit helt frfallna men nd utgjort ett hinder i vattendraget.- Ibland river vi ut hela dammkonstruktionen men hller vattennivn i sjn med hjlp av en naturlik stentrskel. Dammarna r ofta s gamla att sjns riktiga niv inte gr att faststlla. Stentrskeln byggs med sten, block och mornmassor dr lutningen inte verstiger 5 %, sger Henrik Karlborg, arbetsledare p Lnsstyrelsen.Ibland har en damm hga kultur-vrden. Vid sdana tillfllen frsker vi hitta lsningar som gynnar bde

kulturmiljn och naturvrden. T.ex. att vi sparar dammutskov och verfart men att fallhjden bakom dammen erstts med en ny bckbotten. Fr biologins skull efterstrvas dock alltid en full utrivning fr att ven terf naturliga strandbrinkar och full bckbredd vid sjutloppen.

Samarbete recept till framgngEn stor framgngsfaktor vid arbete ver stora ytor r att involvera alla intressenter. Privatpersoner, fretag, organisationer med mera ger ju ibland fastigheter vid samma vattendrag.- I vra skogsln ger skogsbolagen det mesta av marken lngs vattendragen, drfr r det viktigt att ven de r med p tget, sger Tommy Vennman, projektkoordinator p Lnsstyrelsen Vsterbotten.

Mycket lax nu nnu mer i framtiden! Laxen har under de senaste ren kat dramatiskt. I flera av lnets lvar har fler uppvandrande laxar noterats ngonsin. Den fina utvecklingen beror framfr allt p frndrande fiskeregler i havet, vilket medfr att mer fisk tillts vandra upp i lvarna, men ocks p.g.a. fiskevrdstgrder och restaureringar i lvarna. I r har nya rekord slagits. Aldrig tidigare har det noterats s mycket laxyngel i lnsstyrelsens rliga elfiskeunderskningar. Vindellven och Byskelven har

FISKEVRD

Bild 1. Vnster bild visar en vgtrumma som definitivt hindrar fiskar och djur, hgra bilden visar samma vgtrumma men nu ersatt med balkbro. Fria vandringsvgar fr insekter, fisk och andra vattenlevande djur har nu skapats.

24

FISKEVRD

visat hga yngelttheter i ngra r, men nu verkar ven tidigare svaga lvar som relven, Ricklen och Svarn ha reagerat positiv p de antrngningar som gjorts fr att strka laxstammarna (figur 1).- Med lvar fyllda av yngel likt aldrig frr kan vi, med frsiktighet, anta att nya uppvandringsrekord av lax kommer att sls framver, vilket skapar frutsttningar fr vidare utveckling av fritidsfisket i vra vattendrag, sger Stefan Larsson vid Naturvrdsenheten, Lnsstyrelsen.

Ni kan gra skillnad!Som komplement till att bara rja sly efter fiskestigar och vindskydd, plantera in fisk m.m. prioritera om lite och brja riva vandringshinder! Mnga gnger rcker det att anvnda enkla manuella verktyg som spett, spade, motorsg och vinsch. Finns dessutom tillgng till en traktor med skopa, kan mycket viktigt arbete stakommas med enkla medel.All vattenverksamhet krver dock ngon form av tillstnd. Innan ett arbete pbrjas r det drfr viktigt att rdgra med din kommun eller Lnsstyrelse.Viktigt att tnka p vid byte av en dlig vgtrumma som ska ersttas av en halvtrumma eller utrivning av en liten damm r att: Strva efter en naturlig bckbotten. Anvnd sten och

grus som finns naturligt i bcken. Det ska finnas bra med vat-tendjup inne i trumman. Fr grunt vatten kan medfra vand-ringsproblem. Om heltrumma anvnds ska det inte vara ngon lutning inne i trumman, d detta kan skapa vandringsproblem vid lga och hga flden. Anvnda stora block som effek-tivt bromsar upp vattnet och gr passagen fr fisk och dggdjur enklare och smidigare. Viktigt att blocken lggas s att de skapar

en slingrande vandringsvg som ven fungerar vid lgsta flde dr fallhjden tas ut p en lngre strcka. Fr att frhindra att vattnet grver ur botten nedstrms vgtrumman s krvs det riktigt grova block (>1-1,5m i diameter) som noga lggs ned ttt s att de lser varandra, ttar mot botten och dmmer upp och bromsar vattnet. Grova block nedstrms trumman, en s kallad trskling, mste ven kunna bromsa en fr hg vattenhastighet i hela trummans lngd annars mste trumman bytas och gras om. Vid lite strre objekt skapa naturlig strandlinje av sten och block p bda sidor lngs med insidan p trumman. D kan vgtrumman fungera som en passage fr bl.a. utter. I samband med rivning av en damm, erstts fallhjden av en naturlig sten-/blocksatt bckbotten. Tnk p att dra ut fallhjden p en tillrckligt lng strcka av bcken nedstrms.

Att aktivt inventera och manuellt tgrda vandringhinder inom exempelvis ett fiskevrdsomrde r vl investerade resurser fr framtiden. Ngra timmars jobb under en kvll med att f bort sm damrester kan snabbt resultera i att de sm ringarna pilar vidare upp i bcken till fina outnyttjade lekomrden. Inom ngra r har ni ringar i bcken dr ni tidigare aldrig sett dem!

Tips p lnkarwww.lansstyrelsen.se/vasterbotten - hr finns mycket information om restaurering och rivning av vandringshinder. Hr finns en folder att ladda ner som riktar sig till en sportfiskklubb eller ett fiskevrdsomrde som vill brja testa p manuell restaurering i sina vatten.www.facebook.se/Restaurering av vattendrag - vr facebooksida dr det finns mycket fina bilder p bde restaurering och rivning av vandringshinder som frhoppningsvis inspirerar till egna initiativ.www.laxalvar.se hr kan ni lsa om laxens utveckling i de norrlndska lvarna. www.havochvatten.se hr kan man f tips p mjliga bidragsgivare att ska pengar fr t.ex. rivning av vandringshinder.

Kontakta ossHenrik KarlborgRestaurering av vattendrag & ReMiBar070 657 71 60 & 010 225 43 51henrik.karlborg@lansstyrelsen.se

Tommy VennmanProjektkoordinator EU Life ReMiBar &Miljvervakning070 - 337 7392 & 010 - 225 4366tommy.vennman@lansstyrelsen.se

Stefan Larsson, Naturvrdsenheten010-2254440Stefan.S.Larsson@lansstyrelsen.se

- Med lvar fyllda av yngel likt aldrig frr kan vi, med frsiktighet, anta att nya uppvandringsrekord av lax kommer att sls framver, vilket skapar frutsttningar fr vidare utveckling av fritidsfisket i vra vattendrag, sger Stefan Larsson vid Naturvrdsenheten, Lnsstyrelsen .

Figur 1. Antal laxungar per 100 m2 provfiskad yta under perioden 1980 - 2015. Cirkeln () utgr medelvrdet fr flera provfiskade lokaler. Ni kan gra skillnad!

Som komplement till att bara rja sly efter fiskestigar och vindskydd, plantera in fisk m.m. prioritera om lite och brja riva vandringshinder! Mnga gnger rcker det att anvnda enkla manuella verktyg som spett, spade, motorsg och vinsch. Finns dessutom tillgng till en traktor med skopa, kan mycket viktigt arbete stakommas med enkla medel.

All vattenverksamhet krver dock ngon form av tillstnd. Innan ett arbete pbrjas r det drfr viktigt att rdgra med din kommun eller Lnsstyrelse.

Viktigt att tnka p vid byte av en dlig vgtrumma som ska ersttas av en halvtrumma eller utrivning av en liten damm r att:

Strva efter en naturlig bckbotten. Anvnd sten och grus som finns naturligt i bcken. Det ska finnas bra med vattendjup inne i trumman. Fr grunt vatten kan medfra

vandringsproblem. Om heltrumma anvnds ska det inte vara ngon lutning inne i trumman, d detta kan skapa vandringsproblem vid lga och hga flden.

Anvnda stora block som effektivt bromsar upp vattnet och gr passagen fr fisk och dggdjur enklare och smidigare. Viktigt att blocken lggas s att de skapar en slingrande vandringsvg som ven fungerar vid lgsta flde dr fallhjden tas ut p en lngre strcka.

Figur 1. Antal laxungar per 100 m2 provfiskad yta under perioden 1980 - 2015. Cirkeln (O) utgr medelvrdet fr flera provfiskade lokaler.

25

www.svenskafiskeregler.se

Hr hittar du fiskeregler fr fritidsfiske p kusten och i de fem stora sjarna genom skning i karta.

Du kan skriva ut reglerna fr ett visst omrde. Webbplatsen r ven anpassad fr smartphones. Syftet r att fler ska flja reglerna s att vi fr s

bra fiske som mjligt i framtiden.

Kontakta din lnsstyrelse om du r osker p hur reglerna ska tolkas.

ALF - Adaptiv laxlvsfrvaltning

Levande laxlvar - restaurering av vattendrag

VIMLA - Vatten och Mnniskan i Landskapet

ReMiBar - fria vandringsvgar i vattendrag

Lnsstyrelsen i Vsterbottens ln

26

Fiske i vrlds-bermda Emn

FISKERESML - EMN

Vill du fiska i vrldsbermt vatten? D ska du bege dig till Emn fr att ska fiskelycka. Emn har flera vrldsrekord p sin meritlista, och r mest knd fr sin havsring och lax. Sydstra Sveriges strsta vattendrag r ett artrikt fiskeparadis, som skapar unika mjligheter till naturupplevelser. Upptck

din egen favoritplats i Emns vackra omgivning.

27

EMN - FISKERESML

Sk lyckan i fiskeparadisMnsters kommun r stolta ver sitt fiske som lockar beskare frn hela vrlden. Emn r fr sportfiskare i en klass fr sig. Med sina nrmare 35 olika fiskearter r det ocks det artrikaste vattnet i Sverige. Faktum r att Emn anses vara ett av Europas bsta fiskevatten.

Du som r nyfiken p artrikedomen i Emn kan botanisera lnge och vl. Frutom lax och havsring hr gdd- och gsfiske till det vanligaste fisket. Den mytomspunna malen, som r Sveriges strsta fisk, r fridlyst, men har hr ett av sina krnomrden. I trakterna kring Fliseryd finns flera insjar dr du kan fiska. I den strsta sjn Skiren ingr ven bt i fiskekortet.

Upplev naturen p nra hllEmn har, precis som den mindre Alstern, sin mynning i kommunen. Visst vore det spnnande att sl ngon av rekordvikterna som har uppntts p fisken frn Emn, men fiske

r ju s mycket mer n bara sjlva fngsten. Det rika naturlivet kring vattendragen r som gjort fr mysiga utflykter.

Sjlvklart finns det goda mjligheter till kanotpaddling och vandring p utmrkta leder. Eller varfr inte ta med matsck, strva omkring och sl dig ner i ngon fin glnta? Finns det ngot mer rogivande n att titta p ett forsande vattendrag eller att hra fgelkvitter frn trdtopparna? Hr kan du lgga vardagsbestyren bakom dig och bara njuta av naturen nr den r som bst.

Fiske i AlsternI Alstern finns ocks fantastiska mjligheter till fiske. Vid Nset finns fina strmmande partier som erbjuder flugfiskare chansen att fnga regnbgslax eller ring. ven i Alstern kan du paddla och uppleva naturen p nra hll.

Kust- och skrgrdsfiskeKanske fredrar du kust- och skrgrdsfiske? I Mnsters

kommun kan du hitta ditt eget smultronstlle lngs kusten, dr du kan fiska med blick ut ver havet. Den mornskrgrd som dominerar omrdet runt Mnsters r unik fr Kalmarsund. I Mnsters skrgrd finns fint fiske efter gdda och abborre.

Fakta Emn: Emn har sina kllor uppe p det Smlndska hglandet, cirka 330 meter ver havet i Nssj kommun. Efter 22 mils mycket varierande lopp rinner den ut i stersjn vid Em i norra delen av Kalmarsund.

Vid Grnskogs Grd, Ems Herrgrd och rliden finns mjlighet till vernattning. I Emomrdet finns mycket spnnande att upptcka. Flera museer och sevrdheter speglar Emns utveckling genom tiderna. Fr vidare information om fiskekort, guider, restriktioner m.m. Se Emfrbundets hemsida: www.eman.se och Fliseryds Sportfiskeklubb: www.fliserydsfk.se samt turistbyrerna.

Foto: Magnus Svensson

28

FISKERESML - NORGE

Norge r bde vackert och intensivt. Landet bjuder inte bara enastende fiske och ofrglmliga naturupplevelser hr finns ocks en kontrastrikedom som r unik. Den utmrker svl naturen som rstidernas vxlingar. I Nordkap gr solen inte under horisonten frn mitten av maj till brjan av augusti och p vintern r det tvrt om; d finns perioder nr solen nstan aldrig visar sig. Srlandet med sina vita strnder, mnga insjar och biologiska mngfald r en sommarfiskedrm. Vinterfiske r sommardrmmens kontrast, och bde p sjar och lngs kusten kan isfiskare f en och annan bjsse p kroken, och det r under denna mrkaste tid p ret som de gigantiska stimmen med vintertorsk leker i norr. Sommar med midnattssolsfiske, vinterfiske under norrsken, frgsprakande hstfiske eller vrfiske i nyvakna fjordar fulla av frestelser; all tid r fisketid!

NORDNORGEHavsfisket i NordNorge r ett av vrldens bst knda. Torsk r den viktigaste arten, men hr fngas ven stora mngder sej, hlleflundra, kungsfisk, stenbit och marulk. Fisken nappar vl s bra p vintern som p sommaren, speciellt nr den norska vintertorsken, skrei, drar sig till

lekomrdena lngs NordNorges kust i brjan av ret. Kust- och djuphavsfiske r bra utmed hela den norska kusten, men ett av de allra bsta stllena r Lofoten. Artrikedomen r inte lika stor som i MidtNorge eller Srlandet men fiskarna r desto strre och Norges utan tvekan strsta torsk, hlleflundra och stenbit fngas i NordNorge.

NordNorge bjuder ocks tusentals stfiskevatten med frmst ring och fjllrding, men ven harr, sik, abborre och gdda. Hr finns ven ngra av Norges fina laxlvar och hr kan man fiska frn maj fram till oktober, men strst chans att dra upp en lax r i mitten av sommaren.

FJORDNORGEFjordlandskapet i Norge r dramatiskt och fullt av kontraster och fr den fiskeintresserade ett rent paradis. I djupa fjordar, skyddad av skrgrd och ute p det mktiga havet finns fisk som bara vntar p att f hugga ret om. Om det r fr tufft ute p ppna havet s r farvattnen ofta lugnare mellan arna och inne i fjordarna.

P Fjordkysten kan man prva fiskelyckan vid bde havs- och fjordfiske, och lngre vsterut n s hr gr det inte att komma i Norge. Omgrdat av hav, sj och fjord i Norges vackraste rike finns fantastiska frhllanden fr att fiska makrill, sej, torsk, lubb, lnga och krabba ret runt. Lax

Fiske i Norge

TEXT: ERIKA GILLBLADFOTORTTIGHETER: VISITNORWAY.COM

I de norska fiskevattnen finns en enorm artrikedom och ondliga variationsmjligheter fr den fiskeintresserade. Hr finns vindlande laxlvar, rikt fjllsjfiske och, det kanske mest omtalade; djuphavsfiske lngs kusten.

Foto: CH

29

och insjring vntar i ngra av Norges mktigaste lvar, utver de mnga fjllsjarna med fin stvattensfisk.

MIDTNORGEFisket har alltid spelat en stor roll fr kustbefolkningen i MidtNorge, och vattnen har fortfarande en stor artrikedom. Hr r det ganska milt klimat ret om s man kan ka p fiskesemester frn tidigt p vren till sent p hsten. Havsfisket r internationellt knt och fisketurismen r vl utvecklad och hr finns en genuin gstfrihet och lge fr unika fiskeupplevelser i orrd natur med tusentals ar och en skiftande kustnatur som bildar ett vilt, lockande landskap.

Trndelag r ett drmml fr sportfiskare, vare sig man sker sig till kusten eller de frstklassiga laxlvarna. I inlandet ligger tusentals sjar som bjuder p vandrings- och fiskeupplevelser av hg kvalitet. Man kan exempelvis uppska ngon av Trndelags sju nationalparker och ha ett helt fjllvatten fr sig sjlv.

SRLANDETNrheten till Europa gr Srlandet till ett mycket attraktivt ml fr fiskeresan. Den stora fisk- och artrikedomen i fjordarna lngs kusten bjuder p spn-nande och givande fiske ret runt, och den vlskyddade skrgrden bjuder otaliga mjligheter oavsett vder. Vanlig fngst r sej, torsk, lnga, lubb, sill och makrill. Srlandet erbjuder det

mesta fr sportfiskaren allt ifrn lyx-iga semesterstllen till mysiga rorbuer (inredda sjbodar) och stugor. Denna del av Norge har varit populr bland norrmnnen sjlva i flera decennier

och det r ett omtyckt semesterml tack vare det milda klimatet och den vackra naturen. Frutom havsfiske finns hr en stor rikedom p laxlvar och insjar dr gdda och ring nappar.

STLANDETI stlandet kan man fiska i sjar, tjrnar, floder och bckar p och dra upp fjllrding p det krva hgfjllet eller harr, ring, gdda och sik i de skogkldda dalarna. Ett vlknt reseml

fr flugfiskare r Hemsedal som ligger omringat av majesttiska fjll mitt mellan Oslo och Bergen. Genom den vackra dalen rinner den kristallklara och fiskerika Hemsila, en av Norges bsta lvar fr bckring. Mnga vattendrag i omrdet med biflden och fjllbckar har skapat ringens rike och hr fr man spnnande och storslagna fiskeupplevelser.

FISKEKORTHavsfiske lngs Norges dramatiska fjordkustlandskap r en upplevelse som kan ge god fngst av torsk, hlleflundra, marulk och andra delikatesser. Stvattensfiske i Norges insjar, lvar och bckar r en naturupplevelse i kta och orrd natur dr fiskaren fr vara i fred och dra upp abborre, gdda, fjllring, lake, mr, sik, fjllrding, lax, ja listan kan gras s lng. I Norge krvs varken fiskeavgift eller fiskekort fr havsfiske. Dremot mste alla som har fyllt sexton r och vill fiska lax, insjring och rding vid laxfrande strckor i vattendrag betala en fiskeavgift. Bra att veta r att fr fiske i insjar krvs det fiskekort och tillstnd frn markgaren. Viktigare att veta r att en fiskeresa till Norge r en ofrglmlig upplevelse oavsett var i detta kontrastrika land man vljer att fiska. Fr mer information: www.visitnorway.com/fiske

Foto: Johan Wildhagen

Flugfiske i Hemsila, HemsedalFoto: Yngve Ask

30

De lndska fiskevattnen har mnga olika gare, vissa omrden gs av en privatperson medan andra gs av ett byalag eller en annan sammanslutning. Ocks landskapet land r gare av ngra omrden. Fr hela land gller nrmare 60 olika fiskekort och de sljs p internet . Ta allts frst reda p var du vill fiska och ls sedan de kort som behvs. Du kan lsa kort var du vill p land, de r inte knutna till den plats dr du valt att bo.

Priset varierar, ngot kort kan kosta 5 euro fr en dag medan ett annat kostar 30 euro fr en vecka. De pengar som fs in anvnds ofta fr utplantering av yngel av i frsta hand gdda, havsring, sik och lax. Fiskekorten ger rtt till fiske med kastsp, pilke och mete. Frn 15 april till 15 juni fr du inte fiska frn land Undantag finnes.

De lndska fiskevattnen har mnga olika gare, vissa omrden gs av en privatperson medan andra gs av ett byalag eller en annan sammanslutning. Ocks landskapet land r gare av ngra omrden.

ringfiskeland kan du fiska ring i stort sett ret runt, undantaget r juni, juli och augusti. S lnge havet r isfritt gr det ocks att fiska havsring under vintern. ringsfiske frn

land pgr drfr s lnge det r ppet vatten och fram till mitten av april. Den 15 april till 15 juni r nmligen fiske frn stranden med spinnsp eller drag frbjudet. Landfisket r bst lovart p s lnge vdret tillter. D r det enklast om du gr med haspel, s att du kommer utanfr brnningarna. Fr att du ska komma tillrckligt lngt ut kan du ocks anvnda vadarbyxor. Den bsta tiden fr fiske efter havsring frn bt r i sin tur p vren, frn mitten av april till mitten av maj.

Hr finns havsringenNr du fiskar havsring p vren skall du leta upp soliga vikar dr temperaturen r lite hgre. Havsringen trivs p bottnar med sten, sand och tng. Under hstarna hittar du den ocks kring fria grynnor i ytterskrgrden. Under vren r det spinnfiske, flugfiske eller mete med agn som till exempel rka eller strmming som gller. Vr och hst fungerar ven trolling.

LaxtrollingOm du rknar laxtrolling i havet som ett av dina stora intressen ska du reservera en helg i brjan av juni fr en fiskeresa till land. D r det nmligen dags fr den rliga lagtvlingen Trollingtrff land i vattnen kring Ecker och Hammarudda. Vren 2016 arrangeras trol-lingtrffen den 02-05 juni.

FISKERESML - LAND

Fiskekort land land r speciellt p mnga stt ven nr det gller fiskevatten och fiskekort. Du r hjrtligt vlkommen som fiskegst och du kan fiska p en stor del av vattnen kring land. Men fiskekort behvs alltid ibland ett, ibland flera beroende p var du vill fiska.

31

Catch & ReleaseNr du sportfiskar p land r tillmpande av Catch & Release en rekommendation. Grund-regeln r att du inte ska ta hem fler fiskar n du tnker ta. Om fisken inte uppnr minimtten r du dessutom skyldig att stta ut den. Fr att bedriva ett bra Catch and Release-fiske r det viktigt att anvnda rtt utrustad. Enklast och skonsammast r det om du anvnder hullinglsa krokar. Ta ocks med en tng, kroklossare eller peang, vg och grna en kamera s att du kan fota drmfisken nr du fr den.

SikmeteDet finns gott om sik p land och speciellt un-der vren r sikmetet dr du bottenmetar efter sik mycket populrt. Sikmete r ett avslappnat och lugnt fiske som passar fr hela familjen. Det r ett hrligt inaktivt fiske, det r bara att slnga ut dina spn och vnta tills siken suger in masken och det brjar rycka. D r det bara att dra till, berttar Ingmar Pingo Eriksson, ansvarig fr sportfisketurismen vid lands Turistfrbund.

Fint mete hela vrenSrskilt bra r sikmetet i april och maj men ven in i juni nr siken sker sig mot grundare vatten. Uppsk ngon av lands grunda vikar, flador eller strmsatta sund och njut av det fina metet. Ett bottenmete med levande mask r srskilt lockande fr siken, som simmar runt lngs botten i sin jakt p fda. Siken hittar du verallt dr det finns slt botten, vlj grna en sandbotten dr fisken ltt ser din mask. Du kan grna ha 2-3 spn ute samtidigt, det kar chanserna fr napp. Siken rr sig i mindre grupper och fngar du en r chansen stor att du fr flera. I de lndska vattnen finns enorma mngder sik med en fin medelstorlek. Siken r dessutom en kanonfisk att ta rkt eller stekt och brckt-vatten-sik smakar mycket godare n insj-sik. Sikmetet r dessutom ett bra komplement till ringsfisket eftersom siken ofta finns nra ringsplatserna.

Avkopplande fiskeSikmetet r nd ett lugnt fiske som innebr mycket vntade, drfr r en bekvm stol nstan ett mste. Passa p att luta dig tillbaka och njuta av solen och det vackra vrvdret. Du kan ocks utnyttja tiden fr trevligt fika och till att utbyta fiskehistorier i glad gemenskap. Det fina med sikmete r att du sitter i lugn och ro i sknt vder. Det r annorlunda du sitter bara stilla och har det sknt.

??

Svensk Gs AB Asko Jrvinen Tel. 0708-85 06 25 www.svenskgos.seinfo@svenskgos.se

Vi frstrker det vilda gsbestndet i vra svenska vattenVi odlar upp ensomriga gsyngel fr utplan-tering i sjar och vattendrag runt om i landet fr att frstrka det vilda bestndet och ven

skapa ett nytt gsbestnd.

32

1. Lainio Samff. s.342. Parkajoki FVO s.343. Aareavaara FVO s.344. Kieksiasvaara Samff. s.355. Kengisfors Samff. s.356. Juhonpieti-Erkhiekki FVO s.357. Killinge Samff s.368. Nilivaaras Sportfiskeklubb s.369. Jockfalls FVO s.3710. Ansvar Polcirkeln FVO s.3714. Sanningslandets FVO s.3815. Grnslvskommisionen Fin-Sve. s.3816. Rdupps Samff. s.3817. Kukkola Samff. s.3918. Lapptrsk Samff. s.3919. Hllfors skifteslags Samff. s.3920. Kalix kommun Turistfiskekort s.3921. Gammelgrden-Bjrkns Samff. s.3922. Mariebergs Samff. s.3923. Gunnarsdjuptrsk s.3924. Srbyns Sundsns FVF -25. Bodens jakt & Fiske KFO s.4027. Rbyns Samff. s.3226. Hertstrsket s.4029. Norrfjrdens FVF s.4030. Svensbyns FVF s.4031. Pite Sportfiskeklubb s.4132. Sikfors FVO s.4133. Visttrsk FVO s.4134. Jokkmokks Jakt & FVF s.4135. Porsi Byalags FVF s.4136. Jokkmokks Fiskegrupp s.4137. Porjus FVF s.4138. Kbdalis FVO s.41

39. Moskosels FVF s.4140. Sandselet-Gallejaur FVO s.4241. Sdra Sandtrsk FVO s.4242. Arvidsjaur FVF s.4243. Slagns-Bastusels FVO s.4244. Gullns Samff. s.4345. Laislvens FVO s.4346. Mellanstrms FVO s.4347. Arjeplogsstrmmarna s.4348. Jkkvik s.4349. Norsj Sportfiskeklubb -50. by lvs vre FVO s.4351. Byskelvens FVO s.4452. Burelvens vre FVO s.4453. Lvnger Sportfiskeklubb s.4554. Tryssjns-Ultervattnets FVO s.4555. Estermarks FVO s.4556. kullsjn FVO s.4557. Hissj FVO s.4658. Rickle lvdal s.4659. Svarns FVO s.4660. Nydalasjn & Mjsjn s.4761. Umelvens FVO s.4762. verboda-Strand FVO s.4763. Bjensjns FVO s.4764. relvens FVO s.4865. Aborrtrsket s.4866. Agns Byamn FF s.4867. Lgdelvens-Vstanfjllets FVO s.4868. Bredtrsk FVO s.4969. Armsjarnas FVO s.4970. Lngfors-Selen FVO s.4971. Hrnns vre FVO s.4972. Hjoggsj FVO s.49

73. Mjsjn s.5074. Rdbygdens FVO s.5075. Gullsj FVO s.5176. Kryckans FVO s.5177. Hjukens FVO s.5178. Bjursele FVO s.5179. mans FVO s.5280. Ekorrsj-Ekorrtrsk FVO s.5281. msele FVO s.5282. Rusktrsk FVO s.5283. Umgransele s.5384. Sandsele Samff. s.5385. Gargns-Rstrands FVO s.5486. Ammarns FVO s.5487. Fiskecentrum i Trna s.5588. Gunnarsbckens-Juktns FVO s.5589. Stensele FVO s.5590. Bergsjns FVO s.5591. Kultsjns FVO s.5692. Vilhelmina Allmnning s.5693. Gaskalite-Vuollelite s.5794. Risbcks KFO s.5795. Storbcks-Storns FVO s.5796. Siksjns FVO s.5797. ngermanlven s.5798. Volgsjns FVO s.5799. Ormsjortens FVO s.57100. Avatrsk/Arksj FVO s.58101. Bellvik-Rrstrms FVO s.58102. Holmstrsk-Storsj FVO s.59103. Gafsele FVO s.59104. Lgdasjns FVO s.59105. Borgsj-Tallberg FVO s.59

FVOs NORRA NORRLAND

Norra Norrland s.32

Mellersta Norrland s.60

Sdra Norrland s.107

Mlarregionen s.126

Vstra s.182

stra s.146

Sdra s.208

3260

107126146182208224

Norra Norrland Mellersta Norrland Sdra NorrlandMlarregionen straVstra SdraSkindex, A-Samtliga fiskevrdsomrden i alfabetisk ordning.

GUIDEN

33

21

3

45

6

7

9

8

1014

1516

171819

202122

2324

25

26

27

29

30 31

32

33

34

3536

37

38

39

40

41

4243 44

45 46

47

48

49

50

51

52

55535456

57

5859

60

6162

63

6465

666768

6970

71 72

73

7475

76

77

78

79

80

81

82

83

8485

86

87

8889

90

9192

93

9495

96

97

98

99100

101

102103

104105

Norrbotten & Vsterbotten

NORRA NORRLAND

Vlkommen till ett fiskeeldo-rado i fantastisk fjllnatur som-mar som vinter. Vr vildmarks-camp r Sveriges nordligaste och ligger vackert belgen vid fjllsjn Rostujvri, ca 11 mil norr om Kiruna.

Lainiovuoma Jakt- och FiskeTel. 076-839 00 43www.rostujavri.se

RostujvriRostujvri VildmarkscampVackert belgen och Sveriges nordligaste. Se www.rostujavri.seLainiovuoma Jakt & FiskeTel. 076-839 00 43

FISKE & VILDMARKCAMP

34

NORRA NORRLAND

FAKTA

1Lainio Samff.Fiskevrd: Hugo Ylip Tel: 0981-41053 E-mail: www.

Kommun: Kiruna Storlek: 4 milOmfattar: Laino lv, uppstrms lven.Typ av vatten: Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Harr, LaxFiskestt: Spinnfiske, Pimpel, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

2Parkajoki FVOFiskevrd: John Erik Lindstedt Tel: 0705-800 240 E-mail: www.parkajoki.se

Kommun: Pajala Storlek: 8/18 kmOmfattar: Parkajokin, Muonio lv. Typ av vatten: Strm

Frekommande arter: ring, Harr, Lax.Fiskestt: Spinnfiske, Trolling, Mete, Flugfiske. Kringservice: Toalett, Vindskydd, Karta, Automat, Rast-plats, Grillplats, Parkering, Raststuga. Kortpriser: i.u.Muoniotorne fiske samarbetar vi med nr det gller lax och ringfisket i Muoinio lv.

FAKTA

3Aareavaara FVOFiskevrd: Aareavaara fvof Tel:0978-550 35 E-mail: aareavaara.fvof@telia.com www.aareavaara.se

Kommun: Pajala Storlek: 17 kmOmfattar: Munoio lv, Aareajoki, Jalooja, Areajrvi, LombolojrviTyp av vatten: Strm,Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Rding, Regn-bge, ring, Harr, Lax , Sik, IdFiskestt: Spinnfiske, Mete, Pimpel, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: rskort 400, Dygn 80

FAKTA

INFORMATION

Lnstyrelsen Norrbotten

Regler: Lnsstyrelsen har beslutat att fljande generella fiskeregler ska glla i de vatten som upplts till allmnheten p statens mark ovan odlingsgrnsen. Info om vilka regler som gller p statens vatten ovan odlingsgrnsen finns p hemsidan. www.fjallen.nu

Fiskemilj: Sj & strm i Fjllmilj. Norrbottens fjllvrld r ett storslaget naturomrde med hga naturkvaliter.

Fiskevrd: Lnsstyrelsen Norrbotten Tel: 0920-960 00 E-mail: andreas.broman@bd.lst.se www.fjallen.nu

Kommun: ver hela lnet Storlek: Omfattar: Lule lvdal, Kalix lvdal, Pite lvdal, Torne lvdal mfl.Typ av vatten: Sj, Strm, Fjll.Frekommande arter: ring, Lax, Gdda, Rding, Aborre, Harr, Sik.

Fiskestt: Spinnfiske, Pimpel, Flugfiske. Kringservice: mer info p www.fiskenorrbotten.comKortpriser: Se hemsida.

Detta r den enda delen av Sverige dr laxen vandrar nda upp till fjllomrdet p vg till sina lekplatser.

Frsljning av kort: kor kan kpas p hemsidan: www.fjallen.nu. Kort finns ven att kpa hos kortfrsljare runt om i lnet. Lista p kortfrsljare hittas p hemsidan.

vrigt: Statens vatten ovan odlings-grnsen i Norrbottens ln r uppdelade

p fyra olika fiskekkort, ett fr varje kommun; Kiruna, Gllivare, Jokkmokk och Arjeplog.Syftet med allt fiske ovan odlingsgrnsen r att det skall vara lngsiktigt hllbart. Fr att kunna uppn detta r det ngra viktiga saker du br vara medveten om nr du vistas i fjllomrdet, oavsett vilken fiskart du vill fiska eller vilken metod du anvnder.

35

NORRA NORRLAND

FAKTA

4Kieksiasvaara Samff.Fiskevrd: Stina Lehto Tel: 070-687 86 95 E-mail: www.

Kommun: Pajala Storlek: 191 haOmfattar: Kieksisvaara-Trmsniva byavattenTyp av vatten: Sj, Strm

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Harr, LaxFiskestt: Spinnfiske, Mete, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

5Kengisfors Samff.Fiskevrd: Kengisbruk Tel: 0978-620 10 E-mail: info@kengisbruk.se www.kengisbruk.se

Kommun: Pajala Storlek: 15 km strmOmfattar: Del av Torne och Muonio lvarTyp av vatten: Strm

Frekommande arter: Gdda, Sik, ring, Havsring, Harr, LaxFiskestt: Spinnfiske, FlugfiskeKringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

6Juhonpieti-Erkhiekki FVOFiskevrd: Olof Palo Tel: 0978-10591, 070-3716774 www.peja-fiskevatten.se

Kommun: Pajala Storlek: 30 kmOmfattar: Tornelv samt sjn Tervajrvi. Typ av vatten: Sj & Strm Frekommande arter: Lax, ring, Harr, Gdda, Aborre, Rding (Tervajrvi).

Fiskestt: Flugfiske, spinnfiske, btfiske efter lax.Kringservice: Vindskydd, Karta, Kastbryggor, Rastplats, Fiskeguide, Grillplats, Raststuga, Btisttn. Toalett, ny Handikappbrygga. Kortpriser: Tornelv 150 kr dygnskort. Tervajrvi (inplanerat rding) vuxna 80 kr, ungdomar upp till 16 r 40 kr.

36

FAKTA

INFORMATION

7Killinge SamffRegler: Minimtt; Harr 35 cm, vriga fiskearter enligt fiskeriverkets bestm-melser. Enbart handredskapsfiske. Pimpelfiskefrbud. Frbud fr fiske med naturliga beten (mask, maggot, rka, betesfisk etc). Btfiskefrbud nedanfr Killingifallet. Allt fiske frbjudet i Akkalijoki inom byaomrdet. Catch and release-zon; Frn Svartselets nedre forsnacke till Gruvselet ca 50 meter uppstrms raststugan.

Fiskevrd: Bysamflligheten Tel: 070-624 17 14 E-mail: kaitumriver@kaitumalven.nu www.kaitumalven.nu

Kommun: Gllivare Storlek: ha, kmOmfattar: Kaitumlven och sjar inom Killinge byavatten Typ av vatten: Sj, Strm.Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Lax, Harr.

Fiskestt: Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, Karta, Rastplats, Stuguthyrn-ing/boende, se hemsida.Kortpriser: 1-dygn: 70 kr. 3-dygn: 150 kr. 7-dygn: 200 kr. rskort: 300 kr Familjefiskekort: 1-dygn: 100 kr. 3-dygn: 200 kr. 7-dygn: 300 kr. rskort: 400 kr

Enbart flugsp och fluga med enkelkrok fr anvndas. All fisk skall ovillkorligen terutsttas! (Catch & Release, No Kill).

Fiskemilj: Kaitumlven, en av Europas sista orrda lvar, med sina kllflden frn bland annat Kebnekaijse flyter fram i ett lugnt sel genom byn. Fina fiske- och naturupplevelser hittas Killingifallet strax nedanfr byn dr fisket i lven frmst be-str av harr, ring och lax. P en strcka

av 2 mil efter Killingifallet skiftar det mel-lan strida strmmar och lugna sel.

Tips: Se hemsida fr boendetips mm.

Frsljning av kort: Se hemsida.

vrigt: Fngstrapportering med utlot-tning av priser bland inlmnade rapporter.Blanketter fr fngstrapporter erhlles vid kp av fiskekort.

FAKTA

8Nilivaaras SportfiskeklubbFiskevrd: Kjell E Nilsson Tel: 0975 - 211 18, 0730-268 270 E-mail: fiskekjell@spray.se www.nilisportfiske.se

Kommun: Gllivare Storlek: ha, kmOmfattar: Vettasjoki, mfl. Typ av vatten: Sj, Strm.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Harr, Lax, ring.Fiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske.Kringservice: Rastplats, Karta, Parkering.Kortpriser: Frsljning hos Bodans Kiosk, Kjell E Nilsson, Jan Nilsson, Roger Enback, Ivan Keinstrm.

37

NORRA NORRLAND

FAKTA

INFORMATION

10Ansvar Polcirkeln FVORegler: 1 lax/fiskare och dag. 1 ring/fiskare och dag. 5 Harrar/fiskare och dag. Minimimtt: Lax:50 cm/:50 cm/H:35 cm.

Fiskemilj: Miljn r bde vattendrag i skog samt fjlliknande. Omrdet tillhr Kalix lv.

Fiskevrd: Mikael Johansson, Jan Olofsson Tel: 0926-20021, 070-6042264 E-mail: www.ansvarpolcirkeln.se

Kommun: verkalix Storlek: 17 km Omfattar: Del av Kalix lv, Lillselet, Bredseludden, Ansvarforsen, Ansvarhol-men, Orrforsen.Typ av vatten: Strm, Sj, Fjll.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Harr, LaxFiskestt: Spinnfiske, Trolling, Pimpel, Mete, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, Fiskeguide.Kortpriser: Mer info p frsljningsstllena

Tips: Omrdet lmpar sig vl fr bde spinn och flugfiske frn land samt trolling.

Frsljning av kort: Jockfalls fiske och fritidsanlggning, verkalix Turistinfo. Dr kan man ven hyra bt och guide

vrigt:

FAKTA

9Jockfalls FVOFiskevrd: Tel: 0926-600 33 E-mail: info@jockfall.com www.jockfall.com

Kommun: verkalix Storlek: ha, kmOmfattar: Kalix lv mfl. Typ av vatten: Sj, Strm.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Harr, Lax, ring.Fiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske, Mete. Kringservice: Rastplats, Karta, Parkering.Kortpriser: Frsljning hos Bodans Kiosk, Kjell E Nilsson, Jan Nilsson, Roger Enback, Ivan Keinstrm.

38

FAKTA

14Sanningslandets FVOFiskevrd: Sivert Landin Tel: 0926-260 46 E-mail: sivert.landin@gmail.se www.lansjarv.com/Fiske

Kommun: verkalix Storlek: 450 kmOmfattar: Sjarna Lansjrv, Naisjrv, Orasjrv och mer n 40 mindre sjar Skrvlven, Lansn, Bnlven. Typ av vatten: Sj, Strm.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Lax, Harr, Gs. Fiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske, Mete.Kringservice: Toalett, Vindskydd, Karta, Automat, Btisttningsplats, Btuthyrning, Rastplats, Grillplats, Fiskeguide, Kastbryggor, Parkering, Stuguthyrning, Guid-ning (sve, eng, tysk, polska) 0926-260 46.

FAKTA

16Rdupps Samff.Fiskevrd: Holger Henriksson Tel: 070-540 82 26 E-mail: innat@algonet.se www.

Kommun: verkalix Storlek: Omfattar: Kalix lv Rdupps byavatten Typ av vatten: Sj, Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Harr, Lax Fiskestt: Spinnfiske, Trolling, Mete, Pimpel, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

15Grnslvskommisionen Fin-Sve.Fiskevrd: Tel: E-mail: gransalvs.kom@telia.com www.

Kommun: Haparanda, vertorne Storlek: Omfattar: Torne lvdal. Typ av vatten: Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Havsring, LaxFiskestt: Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

Mer info: Vid Affistjrn finns grillplats med

raststuga (vernattning). Fiskekort fr Affistjrn sljs

endast av fiskevrden. Affistjrn r dessutom handikappanpassat.

39

NORRA NORRLAND

FAKTA

18Lapptrsk Samff.Fiskevrd: Lennart Blom Tel: 0922-52022 070-23 11 403 E-mail: www.

Kommun: Haparanda Storlek: ha, kmOmfattar: Sangislven med Lngforsen o KuhasjokkiTyp av vatten: Strm,Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Regnbge, ring, HarrFiskestt: Spinnfiske, Trolling, Pimpel, Mete, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

19Hllfors skifteslags Samff.Fiskevrd: Tel: E-mail: www.

Kommun: Kalix Storlek: Omfattar: Sangis lv frn Bjrkfors till Lapptrsk via Hllfors Typ av vatten: Strm,Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Harr Fiskestt: Mete, Spinnfiske, Flugfiske, PimpelKringservice: RastplatsKortpriser: i.u.

FAKTA

17Kukkola Samff.Fiskevrd: Freningen Tel: 0922-31067, 070-5209654 E-mail: www.

Kommun: Haparanda Storlek: ca 400 haOmfattar: Del av TornelvTyp av vatten: Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Harr, LaxFiskestt: Spinnfiske, Flugfiske, Mete, Pimpel.Kringservice: Toalett, Rastplats, Btuthyrning, Uthyrn-ing av flytvstar, Fiskeutrustning mmKortpriser: i.u.

FAKTA

20Kalix kommun TuristfiskekortFiskevrd: Glenn Douglas Tel: 0923-65024, 070-5702289 E-mail: www.

Kommun: Kalix Storlek:Omfattar: Del av Kalix lv (inom kommunen)Typ av vatten: Sj, Strm

Frekommande arter: : Abborre, Gdda, Regnbge, ring, Havsring, Harr, Lax Fiskestt: Trolling, Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.vrigt:

FAKTA

21Gammelgrden-Bjrkns Samff.Fiskevrd: Jan.E.Nilsson Tel: 0923-25200, 070-5758451 E-mail: www.

Kommun: Kalix Storlek: Omfattar: KalixlvenTyp av vatten: Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Harr, Fiskestt: Trolling, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske, MeteKringservice: i.u.Kortpriser: i.u.vrigt:

FAKTA

22Mariebergs Samff.Fiskevrd: K-G Hansson Tel: 0923-27024, 070-0611227 E-mail: www.

Kommun: Kalix Storlek: 2,5 kmOmfattar: Kalixlvens stra sida Typ av vatten: Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Harr, LaxFiskestt: Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, Karta, Btuthyrning, GrillplatsKortpriser: i.u.vrigt:

FAKTA

23GunnarsdjuptrskFiskevrd: Kjell Ek Tel: 070-697 40 47 E-mail: www.

Kommun: Boden Storlek: Omfattar: Rne lvdalen Typ av vatten: Sj.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Rding ring, HarrFiskestt: Mete, Trolling, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: 100:-/dygn.vrigt:

40

FAKTA

25Bodens jakt & Fiske KFOFiskevrd: ke Lidberg Tel: 0921 - 105 26 070 - 36 29 335 E-mail: www.

Kommun: Boden Storlek: ca 4 kmOmfattar: Lakatjrnen, delfiskevatten Fisklstrsk, del o vitfi skev.mflTyp av vatten: Strm Frekommande arter: Abborre, Brax, Bckrding,

Gdda, Harr, Id, Lake, Lja, Mrt, Nors, Regnbge, Rding, Sik, Vitfisk, ringKringservice: Vindskydd, Karta, Handikappanp. Rast-plats, Grillplats, KastbryggorKortpriser: i.u.vrigt: Implanterad fisk

FAKTA

26HertstrsketFiskevrd: Gran Wallin Tel: 0920-435611 E-mail: www.

Kommun: Lule Storlek: Omfattar: HertstrsketTyp av vatten: Frekommande arter: Abborre, Gdda, Rding,

Regnbge, Fiskestt: Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, RastplatsKortpriser: i.u.vrigt: Fiskekort kpes p Lule turistbyr, Kulturcentrum Ebeneser.

FAKTA

30Svensbyns FVFFiskevrd: Staffan Eriksson Tel: 0738188703, 0911-241032 E-mail: www.

Kommun: Pite Storlek: Omfattar: Vitsj, Djuptjrn, Nottjrn Typ av vatten: Sj, Put & Take

Frekommande arter: Rding, Regnbge, ring, HarrFiskestt: Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.vrigt: Inplantering av fisk sker kontinuerligt.

FAKTA

29Norrfjrdens FVFFiskevrd: Thomas Berg Tel: 0911-200864, 070-699 91 71 E-mail: www.norrfjarden.svenoli.se

Kommun: Pite Storlek: 170 HaOmfattar: Holstrsket. Typ av vatten: Sj, Vinterfiske Frekommande arter: Abborre,

Gdda, Rding, Regnbge, ring, HarrFiskestt: Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Handikappanp. Rastplats, Grillplats, Kast-bryggor, Parkering. Kortpriser: Dygn: 80:- rskort: 800:-, familjekort/r 1000:-. Barn under 14 fiskar gratis.

FAKTA

27Rbyns Samff.Fiskevrd: Lars Degerman Tel: 070-580 83 18 E-mail: www.

Kommun: Lule Storlek: 8 kmOmfattar: Rnelvens munning till Ble ca 8 km. Typ av vatten: Sj, Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Harr, Lax, ring.Fiskestt: Trolling, Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Parkering. Kortpriser: i.u.

41

NORRA NORRLAND

FAKTA

31Pite SportfiskeklubbFiskevrd: Andre Hedlund Tel: 070-2353835 E-mail: info@piteasportfiskeklubb.com www.piteasportfiskeklubb.com

Kommun: Pite Storlek: 2 haOmfattar: Badhustjrn, Kvarntjrn, LillpitelvTyp av vatten: Sj, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Harr, Regnbge, ring, MrtFiskestt: Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, GrillplatsKortpriser: Se hemsida.

FAKTA

32Sikfors FVOFiskevrd: Urban Hellstrm Sikfors Tel: 0911-70208, 070-5705911 E-mail: www.

Kommun: Pite Storlek: 13 kmOmfattar: lv, skogstjrnar (4 st)Typ av vatten: Sj, Vinterfiske

Frekommande arter: Rding, Regnbge, ring, Harr, Lax Fiskestt: Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Grillplats, VindskyddKortpriser: i.u.

FAKTA

34Jokkmokks Jakt & FVFFiskevrd: Jokkmokks Jakt och Fiske Tel: 0971-12200 E-mail: jaktochfiske@telia.com www.jaktfiske.jokkmokk.com

Kommun: Jokkmokk Storlek: 7500 haOmfattar: Prllven samt ett flertal vatten centralt i Jokkmokks kommun.Typ av vatten: Sj, Strm, Put & Take

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Rding, Regn-bge, ring, HarrFiskestt: Sportfiske, Trolling, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske, MeteKringservice: Vindskydd, Karta, Rastplats, Grillplats, Kortpriser: Se hemsida.

FAKTA

38Kbdalis FVOFiskevrd: Tord Eklund Tel: 0928-500 83 E-mail: kabdalis@telia.com www.

Kommun: Jokkmokk Storlek: ha, kmOmfattar: Kbdalissjn med flera sjar.Typ av vatten: Sj, Put & Take.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Mrt, Rding, Regnbge, ring, Harr, . Fiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, Karta, Btisttningsplats, Rastplats, Grillplats, Parkering.Kortpriser: i.u.

FAKTA

39Moskosels FVFFiskevrd: Hans Johansson Tel: 0960-10732, 070-2656940 E-mail: www.

Kommun: Arvidsjaur Storlek: Omfattar: Malmesjaure med tillopp i Moskoselsjn, Abmorelvens brjanTyp av vatten: Sj, Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Rding, ring, HarrFiskestt: Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

35Porsi Byalags FVFFiskevrd: Berndt Johansson Tel: 0976-30063 070-6979204 E-mail: www.

Kommun: Jokkmokk Storlek: 8 kmOmfattar: Stora Lule lv ett 10-tal sjar Typ av vatten: Sj, Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Rding, ringFiskestt: Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, Rastplats, Kastbryggor, Grillplats, KartaKortpriser: i.u.

FAKTA

37Porjus FVFFiskevrd: Kent Wiklund Tel: 0973-10024 E-mail: www.

Kommun: Jokkmokk Storlek: Omfattar: Lulelv, Jaurekaska, Pakkotjrn, Haukakobbotjrn Typ av vatten: Sj, Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Gdda, Rding, ring, HarrFiskestt: Trolling, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

42

FAKTA

40Sandselet-Gallejaur FVOFiskevrd: Robert Grimm Tel: 0960 - 57 270 070 - 211 11 72 E-mail: www.

Kommun: Arvidsjaur Storlek: Omfattar: Sandselet-Gallejaur i SkelleftelvenTyp av vatten: Sj, Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, HarrFiskestt: Mete, Trolling, Pimpel, Spinnfiske Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

41Sdra Sandtrsk FVOFiskevrd: Elsa Marklund Tel: 0960-23016 E-mail: www.

Kommun: Arvidsjaur Storlek: 450 haOmfattar: SandtrsketTyp av vatten: Sj, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, GddaFiskestt: Flugfiske, Pimpel, Mete, SpinnfiskeKringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

42Arvidsjaur FVFFiskevrd: Roger Wilson Tel: 0960 - 108 02 0703-59 70 64 E-mail: www.

Kommun: Arvidsjaur Storlek: Omfattar: Lngtrsklven med tillhrande sjsystem Typ av vatten: Sj, Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Rding, ring, HarrFiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske, Mete Kringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

INFORMATION

43Slagns-Bastusels FVORegler: Fr varje person gller ett spmed hgst tre krokar p linan. Huggkrokanvnds endast nr man r helt skerp att den krokade fisken r fenklippt.Fiskekortet r person ligt och kan inteverlmnas till annan person. Dock glleratt barn under 16 r fiskar gratis. Kortetskall p anmaning kunna visas upp.Egen bt fr nyttjas. Inom omrdet frn jrnvgsbron ned till Brnnuddstryckarn gller fljande: minimimtt fr harr r 25

Fiskevrd: Slve Stenberg Tel: 0960-65 01 45 E-mail: solve.stenberg@gmail.com www.slagnascamping.com

Kommun: Arvidsjaur Storlek: 1.600 ha, 6 kmOmfattar: Naustajaure, Slagnsforsen. Typ av vatten: Sj, Strm, Fjll.Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Harr, Sik.

Fiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, Karta, Btisttningsplats,Rastplats, Grillplats, Fiskeguide, Parkering. 350 m lng trspng gr lven tillgnglig fr de flesta.Kortpriser: i.u.

cm och fr ring 35 cm. Det r frbjudet att fiska med levande och dtt agn (mark-erat maskgrns p kartan). En fenklippt ring ver gllande minimimtt fr avlivas per fiskare och dygn. Det r allts frgan om framodlad och utsatt Bergnsring. All vild ring skall ovillkorligen tersttas.

Fiskemilj: Fjllmilj, sjstrnder ochforsande vatten.

Tips: Se branschregistret under Boende.

Frsljning av kort: Slagsns Camping tel. 0960-65 00 93, Lanthandeln tel. 0960-65 00 80.

vrigt: I Slagns stter vi varje r utodlad Bergnsring fr att skapa ettbttre fiske, och dessa knns igen p attfettfenan mellan stjrt- och ryggfena rbortklippt.

43

NORRA NORRLAND

FAKTA

44Gullns Samff - I.U.Fiskevrd: I.U. Tel: E-mail: www.

Kommun: Arjeplog Storlek: 1450 ha Omfattar: Del av Storavan Typ av vatten: Sj, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, HarrFiskestt: Sportfiske, Mete, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Karta, BtisttningsplatsKortpriser: i.u.

FAKTA

45Laislvens FVOFiskevrd: Leif lvebakk Tel: 0960 - 65 90 46 E-mail: www.

Kommun: Arjeplog Storlek: 1100 haOmfattar: Del av Laislven. stra Mullejaur med biflden Typ av vatten: Sj, Strm, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, HarrFiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske, MeteKringservice: i.u.Kortpriser: i.u.

FAKTA

46Mellanstrms FVOFiskevrd: Pontus Lundberg Tel: 073-0276315 E-mail: www.

Kommun: Arjeplog Storlek: Omfattar: Uddjaur, Storavan Typ av vatten: Sj, Strm,Vinterfiske, Fjll.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, HarrFiskestt: Mete, Trolling, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, KastbryggorKortpriser: i.u.

FAKTA

47ArjeplogsstrmmarnaFiskevrd: Turistbyrn Tel: 0961-222 30 E-mail: info@arjeploglappland.se www.polcirkeln.nu

Kommun: Arjeplog Storlek: 1600+14 kmOmfattar: Strmmar och sel mellan Hornavanoch UddjaurTyp av vatten: Sj, Strm

Frekommande arter: Gdda, Sik, ring, HarrFiskestt: Sportfiske, Flugfiske. Kringservice: VindskyddKortpriser: Se hemsida.

FAKTA

48JkkvikFiskevrd: Lars Hofman Tel: 0961 - 210 37 E-mail: www.

Kommun: Arjeplog Storlek: 300 haOmfattar: Jggaure (Myrtrsket) och inre delen av JckvikenTyp av vatten: Sj, Vinterfiske, Fjll.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Sik, Rding, ring, HarrFiskestt: Mete,Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: BtisttningsplatsKortpriser: i.u.

FAKTA

50by lvs vre FVOFiskevrd: Kjell Norn Tel: 0910-721686, 0912-23034, 070-6031955 E-mail: kjellochmona@telia.com www.

Kommun: Skellefte Storlek: 50 kmOmfattar: bylv - delen frn hngbron i Blfors upp till lnsgrnsen. Typ av vatten: Strmmande vatten

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Lake, Sik, Mrt, ring, Harr, Lax.Fiskestt: Flugfiske, spinnfiske.Kringservice: Vindskydd med eldstder och ved, Karta, Toaletter. Kortpriser: 60:-/dygn, 150:-/vecka, 250:-/r

44

FAKTA

INFORMATION

51Byskelvens FVORegler: Det rder totalfrbud fr allt fiske i Byskelven med bivattenflden inom fiskevrdsomrdet under tiden frn och med 15 september till och med den 14 oktober. Totalt fr av fiskarterna harr, ring, och rding (i utsttningssjarna) fngas och behllas hgst 5 fiskar per dygn och fiskare. Undantaget lax och ovan upprknade fiskarter gller inom fiskevrdsomrdet inga begrnsningar.

Fiskevrd: Ulf Andersson Tel: 073-0448061 E-mail: byske.ulf@telia.com www.byskealven.se

Kommun: Skellefte Storlek: ha, ca 100 kmOmfattar: lvsmynningen i Byskefjrden till Norrbottensgrnsen + ett antal biflden och sjar Typ av vatten: Sj, Strm, Put & Take.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Sik, ring, Havsring, Lax, Harr, Id.Fiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, Karta, Parkering.Kortpriser: Fr aktuell information se hemsida.

Det r bara tilltet att fiska med ett sp i taget per fiskare i utsttningssjarna.

Fiskemilj: Byske samhlle ligger bara ngon kilometer frn havet. Omrdet strcker sig frn en bra bit utanfr Byskelvens mynning i Byskefjrden i Bottenviken och upp till grnsen mot Norrbottens ln - en lvsstrcka p tio mil dubbel strand.

Tips: Se hemsida fr mnga och nyttiga fisketips och aktuell fngststatistik.

Frsljning av kort: Se hemsida.

vrigt: Vid bildandet kom fiskevrdsom-rdet att bli det i sitt slag strsta i landet.

FAKTA

52Burelvens vre FVOFiskevrd: Anders hlund Tel: 070-531 17 08 E-mail: www.burealvensovrefvo.se

Kommun: Skellefte Storlek: 3500 haOmfattar: Burelven, Burtrsket, Bursiljetrske, Bodtrsket, Nebotrsket, Ljusvattnet och vre Burtrsket.

Typ av vatten: Sj, Strm, VinterfiskeFrekommande arter: Abborre, Gdda, Gs,Mrt, Braxen, Harr, Lake, LjaFiskestt: Trolling, Pimpel, SpinnfiskeKringservice: Vindskydd, Karta, Btisttningsplats, Btuthyrning, Grillplats, Kastbryggor Kortpriser: i.u.

45

NORRA NORRLAND

FAKTA

55Estermarks FVOFiskevrd: Tel: 0934-24023 E-mail: www.

Kommun:Robertsfors Storlek: 8 haOmfattar: HakatjrnTyp av vatten: Sj

Frekommande arter: Rding, Regnbge, ringFiskestt: Pimpel, SpinnfiskeKringservice: Toalett, Vindskydd, Automat, Handikap-panp. Grillplats, KastbryggorKortpriser: i.u.

FAKTA

53Lvnger SportfiskeklubbFiskevrd: Une Brnnstrm Tel: 0913- 171 70 E-mail: www.lovanger.com

Kommun: Skellefte Storlek: 7 haOmfattar: Kyrksjn Typ av vatten: Sj,Vinterfiske

Frekommande arter: RegnbgeFiskestt: Mete, Spinnfiske, FlugfiskeKringservice: Toalett, Handikappanp, RastplatsKortpriser: i.u.

FAKTA

54Tryssjns-Ultervattnets FVOFiskevrd: John-Erik Jacobsson Tel: Turistbyr 0934-15354 E-mail: www.

Kommun: Robertsfors Storlek: 200 haOmfattar: Tryssjn, Nordtjrn, Ultervattnet, Lamatjrn, Bjrntjrn, Lilltjrn, Tryttjrnoch Ultermybcken

Typ av vatten: Sj, VinterfiskeFrekommande arter: Abborre, Gdda, Mrt, ringFiskestt: SpinnfiskeKringservice: Vindskydd, GrillplatsKortpriser: i.u.

FAKTA

INFORMATION

56kullsjn FVORegler: Endast ett sp per person

Fiskemilj:I fiskeomrdet ingr kullsjn, Bjnnsjn, Frtjrn och Haratjrn. Bjnnsjn r strst. Lngsjn r kommunens nst strsta put and take sj p 17 ha.

Tips: I omrdet finns ven en ka-llkllesj ned ett medeldjup av 4 meter. Fiskebestndet bestr av ring, rding

Kommun: Robertsfors Storlek: 110 haOmfattar: Lngsjn, kullsjn, Bjnnsjn, Frtjrn och HaratjrnTyp av vatten: Sj, Put & Take, VinterfiskeFrekommande arter: Abborre, Gdda, Mrt, Lake, l

Fiskestt: Sportfiske, Trolling, Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd, Karta, Grillplats, KastbryggorKortpriser: i.u.

och regnbge. rliga utsttningar p ca: 450 kg grs.Premir lrdagen innnan midsommar kl. 15.

Frsljning av kort:Jonas Holmstrm, Karl-Gunnar Lindberg kullsjn, Brittas Caf & Allehanda.

vrigt: Brnnsjn r en miljvervakn-ingssj som regelbundet prvfiskas och kontrolleras vad avser miljgifter. Badplats finns, sex stycken vindskydd samt 15 bryggor.

Hitta hit:Ligger ca 20 km vster om Robertsfors

Fiskevrd: Fredrik Lindgren Tel: 0934-41158, 070-3695579 E-mail: fredrik_lindgren73@hotmail.com www.akullsjon.se

46

FAKTA

59Svarns FVOKommun: Ume Storlek: 800 ha, 100 km strmOmfattar: Botsmarksjn, Svarn, Yttertrsket, Htrsket, Botsmarksjn, Degersjn.Typ av vatten: Sj, Strm

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Sik, Siklja, Mrt, Rding, ring, Havsring, Lake, Lax, Nejonga, Harr, Id. Fiskestt: Mete, Spinnfiske, FlugfiskeKringservice: Vindskydd, Handikappanp. Rastplats.Kortpriser: i.u.vrigt: Svarn vald till Indexlv, en av tre i Sverige.

Fiskevrd: Gunnar Andersson Tel: 090-920 11 073-0592373 E-mail: info@lyaluckan.se www.lyaluckan.se

FAKTA

57Hissj FVOFiskevrd: ke Bjurstedt Tel: 070-5538149 E-mail: www.

Kommun: Ume Storlek: 6 km strmOmfattar: Hissj, Tavlen mellan Kvarnfors och HkmarkTyp av vatten: Sj

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Mrt, Rding, RegnbgeFiskestt: Mete, Spinnfiske, Flugfiske Kringservice: Vindskydd, Fiskeguide, KastbryggorKortpriser: i.u.

FAKTA

58Rickle lvdalFiskevrd: Sven-Erik Westerlund Tel: 070-637 42 75 E-mail: brobacken_42@hotmail.com www.

Kommun: Robertsfors Storlek: ha, 22 kmOmfattar: Hemsjn, Ricklen frn Tvrn-selet ned till Johanneslund. Typ av vatten: Sj, Strm.

Frekommande arter: Abborre, Gdda, ring, Lax, Havsring, Harr, Mrt.Fiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske. Kringservice: Vindskydd.Kortpriser: Dygn: 50 kr. Dygn, familj: 100 kr. Vecka: 200 kr. r: 500 kr. r ungdom: 150 kr (

47

NORRA NORRLAND

FAKTA

INFORMATION

60Nydalasjn & MjsjnRegler: NYDALASJN Endast fiske med ett sp och en krok per person. Hgst tre fiskar ring, rding, splejk och regnbge fr tas upp per person och dygn. Endast giltigt fiskekort berttigar till fiske. Kortet r personligt och skall bras vl synligt. Barn under 12 r fiskar fritt i mlsmans sllskap med giltigt fiskekort. MJSJN (Yttertavle) Endast ett fiskekort per fiskare och dygn r tilltet (giltigt). Fiskekortet r personligt och skall bras vl synligt. Fisket fr endast bedrivas frn land och is. Endast

Fiskevrd: SFK BlKnuten Tel: 090-13 42 88 E-mail: info@blaknuten.se www.blaknuten.se

Kommun: Ume Storlek: 149 haOmfattar: Nydalasjn (140 ha) & Mjsjn (9 ha). Typ av vatten: Sj.Frekommande arter: Abborre, Gdda, Mrt, Bckrding, Regnbge.Fiskestt: Pimpel, Spinnfiske, Flugfiske.

Kringservice: Toalett, Vindskydd, Karta, Handikap-panp. Btuthyrning, Rastplats, Grillplats, Kastbryggor, Parkering.Kortpriser: NYDALA rskort: 240 :-, 50 :- ungd. (under 18 r). Dygn: 30:-, 10:- ungd. Isssongskort: 60:- MJSJN: 100 kr dygn 1/5- 31/8, vrig tid 60 kr dygn.

ett sp per fiskare. Frbud mot anvndning av agn typ POWER BAIT eller andra liknande syntetiska agn. Minimimtt delfisk 25 cm, mindre fisk terutsttes till vattnet. Max tre delfiskar per kortinnehavare och dygn. Flytring och btfiske frbud gller.

Fiskemilj: Lugna insjar med mnga bryggor, nra service och bebyggelse.

Frsljning av kort: NYDALASJN, Blixt

Sport, First Camp (hyr ven ut btar), Marie-hemskiosken, OKQ8 Carlslid, OKQ8 Ersboda, Intersport Mariedal. MJSJN. Blixt Sport, Statoil Holmsund.

vrigt: Det planteras ut ca 2,3 ton fisk i Nydala och ca 750 kg i Mjsjn. Allt frdelat p ca sex tillfllen mellan maj och oktober. Det blir mest regnbge, men ven ring och splejk. Storleken p fisken varierar mellan 0,4 kg till 4 kg.

FAKTA

61Umelvens FVOFiskevrd: Rolf Olsson, Ume Fritid Tel: 090-35287 090-161600 E-mail: www.

Kommun: Ume Storlek: ha, kmOmfattar: Strcka av lven vre grns vid Srforsbron och nedre grns kraftledningen.

Typ av vatten: StrmFrekommande arter: Havsring, Harr, LaxFiskestt: Mete, Spinnfiske, FlugfiskeKringservice: Vindskydd, Karta, GrillplatsKortpriser: i.u.

FAKTA

62verboda-Strand FVOFiskevrd: Rolf Olsson Tel: 090-352 87 E-mail: www.

Kommun: Ume, Vnns Storlek: 22 haOmfattar: Umelv, Dalsj, MjsjnTyp av vatten: Sj, Kust

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Mrt, Rding, RegnbgeFiskestt: Mete, Spinnfiske, Flugfiske Kringservice: Vindskydd, Handikappanp. Rastplats, Grillplats, KastbryggorKortpriser: i.u.

FAKTA

63Bjensjns FVOFiskevrd: ke Forssn Tel: 070-6968897 E-mail: www.

Kommun: Ume Storlek: 300 haOmfattar: Bjensjn Typ av vatten: Sj, Vinterfiske

Frekommande arter: Abborre, Gdda, Mrt, Braxen, ring, LakeFiskestt: Mete, Spinnfiske, Flugfiske, Pimpel Kringservice: Rastplats, GrillplatsKortpriser: i.u.

48

FAKTA

INFORMATION

64relvens FVORegler: Hgst 1 stycken lax eller ring per fiskedag fr tas upp.

Fiskemilj:relven har sina kllflden p stttingfjllet i Lycksele kommun och den passerar igenom Bjurholms och Nordmalings kommuner innan den mynnar ut i refjrden. Lngden p lvstrckan r 225 km och den totala fallhjden uppgr till 550 meter med rtrsket som strsta sj.

Kommun: Nordmaling, Bjurholm Storlek: 75 kmOmfattar: relven frn rtrsk till havetTyp av vatten: Strm, VinterfiskeFrekommande arter: Abborre, Gdda,ring, Lake, Gs, Sik, Mrt,

Havsring, Lax, HarrFiskestt: Pimpel, Spinnfiske, FlugfiskeKringservice: Vindskydd, Karta, FiskeguideKortpriser: Se hemsida.

Tips: Fr den som r naturintresserad bjuder relvens dalgng p mnga fina miljer. Bde fgel och vxtintresserade kan f uppleva hgtidsstunder i lvdalens lvskogar. Dessa skogar r speciellt utbredda p de lvvallar, de s kallade nsen, som frekommer mer p lvens meandrade partier som omgrdas av branta raviner och terasser.

Frsljning av kort: se hemsida.

vrigt: Kanoting kan anvndas som frdmedel efter lven, med lite tur kan man f se bver p bara ngra meters avstnd. Det finns strckor bde fr nybrjare och erfarna paddlare.

FAKTA

65AborrtrsketFiskevrd: Mats Andersson Tel: 0930-14 000 E-mail: ww