Stress – organismens sätt att Stress – organismens sätt att reagera på hot och på reagera på hot och på

psykisk och fysisk belastingpsykisk och fysisk belasting

Stress – bra eller dåligt?Stress – bra eller dåligt?

• En kortvarig stress är nästan enbart En kortvarig stress är nästan enbart positivt - > höjer prestationsförmågan, positivt - > höjer prestationsförmågan, man blir mera alert och kroppen funkar man blir mera alert och kroppen funkar effektivteffektivt

• Kamp och flykt-reaktionerKamp och flykt-reaktioner

• Man har samma sorts reaktion när man Man har samma sorts reaktion när man ska t.ex. ha ett uppträdande och är nervösska t.ex. ha ett uppträdande och är nervös

• Långvarig stress tär på kroppen, svårt att Långvarig stress tär på kroppen, svårt att återhämta sigåterhämta sig

Hans Selyes stadier av Hans Selyes stadier av stress Istress I• Första stadiet i en stressreaktion är Första stadiet i en stressreaktion är

alarmstadietalarmstadiet• Det finns ett hot om en uppsägning:Det finns ett hot om en uppsägning:• Först aktiveras det sympatiska Först aktiveras det sympatiska

nervsystemet, pulsen blir hög, nervsystemet, pulsen blir hög, musklerna spänns och blodtrycket musklerna spänns och blodtrycket stigerstiger

• När hotet går över återvänder När hotet går över återvänder kroppsfunktioner till det normala kroppsfunktioner till det normala

Selyes stadier av stress IISelyes stadier av stress II

• Om kroppen har gått på övervar i en Om kroppen har gått på övervar i en längre tid följer MOTSTÅNDSSTADIETlängre tid följer MOTSTÅNDSSTADIET

• Organismen försöker anpassa sig, Organismen försöker anpassa sig, stresshormoner utsöndras rikligtstresshormoner utsöndras rikligt

• Effekten kan vara sömnlöshet eller Effekten kan vara sömnlöshet eller att man sover för mycketatt man sover för mycket

• Det blir svårare att t.ex. fatta beslutDet blir svårare att t.ex. fatta beslut

Selyes stadier av stress IIISelyes stadier av stress III

• Det sista stadiet är UTMATTNINGSSTADIETDet sista stadiet är UTMATTNINGSSTADIET

• Som en följd kan man drabbas lättare av Som en följd kan man drabbas lättare av olika STRESSRELATERADE sjukdomar som:olika STRESSRELATERADE sjukdomar som:– InfektionerInfektioner– LedvärkLedvärk– MuskelvärkMuskelvärk– ÄmnesomsättningsproblemÄmnesomsättningsproblem

En stress som pågår i åratal lämnar spår i hjärnanEn stress som pågår i åratal lämnar spår i hjärnan

Utmattninges psykiska Utmattninges psykiska symtomsymtom

• IrritationIrritation

• ÅngestÅngest

• Individen har inget ork för några Individen har inget ork för några extra hobbyer eller social samvaroextra hobbyer eller social samvaro

• DepressionDepression

Stressful life eventsStressful life events

• Death of spouse or childDeath of spouse or child• DivorceDivorce• Marital SeparationMarital Separation• Detention in jail or other institutionDetention in jail or other institution• Death of a close family member (eg parent or Death of a close family member (eg parent or

sibling)sibling)• Major personal injury or illnessMajor personal injury or illness• MarriageMarriage• Being fired from workBeing fired from work• Marital reconcilitationMarital reconcilitation• RetirementRetirement

Hur behandlar man Hur behandlar man utmattning?utmattning?

• Vila och regelbundna levnadsvanorVila och regelbundna levnadsvanor

• Motion Motion

• Andras stöd och hjälpAndras stöd och hjälp

• TerapiTerapi

• Om det gäller utmattningsdepression Om det gäller utmattningsdepression även läkemedeläven läkemedel

Psykisk självregleringPsykisk självreglering

• Kontroll är centralt i mänskligt liv, dels för Kontroll är centralt i mänskligt liv, dels för att överleva och utvecklas, dels för att att överleva och utvecklas, dels för att påverka sig själv och sin omgivning. Vår påverka sig själv och sin omgivning. Vår strävan efter att kontrollera olika strävan efter att kontrollera olika livsomständigheter genomsyrar nästan allt livsomständigheter genomsyrar nästan allt vi människor gör.vi människor gör.

• Strävan efter att bibehålla den psykiska Strävan efter att bibehålla den psykiska jämnvikten och öka känslan av kontroll jämnvikten och öka känslan av kontroll kassa psykisk självregleringkassa psykisk självreglering

Vad gör vi när vi blir arga?Vad gör vi när vi blir arga?

• Fysiska metoder: att städa, att gå och slå Fysiska metoder: att städa, att gå och slå nåntingnånting

• Sociala metoder: vi kan prata om vår Sociala metoder: vi kan prata om vår vrede tillsammans med en kompisvrede tillsammans med en kompis

• Vi kan göra något omedvetet eller Vi kan göra något omedvetet eller medvetetmedvetet

• Det finns två huvudsakliga metoder för Det finns två huvudsakliga metoder för självreglering: självreglering: – COPING STRATEGIERCOPING STRATEGIER– FÖRSVARSMEKANISMERFÖRSVARSMEKANISMER

CopingstrategierCopingstrategier

• Medvetna -> man försöker att rätta Medvetna -> man försöker att rätta till sina uppfattningar, förändrar sitt till sina uppfattningar, förändrar sitt sätt att tänka eller tolkasätt att tänka eller tolka

• Ditt parförhållande har just spruckit. Ditt parförhållande har just spruckit. Hur kan du komma över detta med Hur kan du komma över detta med hjälp av copingstrategier?hjälp av copingstrategier?

• Vad räknas som konstruktiva sätt att Vad räknas som konstruktiva sätt att komma över förhållandet?komma över förhållandet?

CopingstrategierCopingstrategier

• Uppgifsorienterade:Uppgifsorienterade:• T.ex. Om man har förlorat någon, kam T.ex. Om man har förlorat någon, kam

man aktivt sörja genom att ta hand om man aktivt sörja genom att ta hand om begravningsarrangemang, att söka begravningsarrangemang, att söka kunskap om sorg, att diskuterakunskap om sorg, att diskutera

• Känsloorienterade:Känsloorienterade:• Mera utrymme för känslor. Man gråter, Mera utrymme för känslor. Man gråter,

man låter sorgen svämma över en. man låter sorgen svämma över en. • Båda strategier är bra. Båda strategier är bra.

FÖRNEKANDEFÖRNEKANDE

• Att förneka att något har häntAtt förneka att något har hänt

• T.ex. Man hör att någon har dött – T.ex. Man hör att någon har dött – man vill inte tro det förstman vill inte tro det först

””Det kan inte vara sant”Det kan inte vara sant”

””Det måste ha skett ett misstag”Det måste ha skett ett misstag”

RATIONALISERINGRATIONALISERING

• Misslyckanden beror på yttre Misslyckanden beror på yttre omständigheter eller ett ointresse för omständigheter eller ett ointresse för att lyckas med uppgiften.att lyckas med uppgiften.

• Exempel kan ett misslyckande på ett Exempel kan ett misslyckande på ett prov bero på att man var förkyld, eller prov bero på att man var förkyld, eller om en konstnär får sitt konstverk om en konstnär får sitt konstverk förstört så säger han : Den var ändå förstört så säger han : Den var ändå inte ens fin. inte ens fin.

KOMPENSATIONKOMPENSATION

• En person som upplever sig svagare En person som upplever sig svagare på ett område kan istället ägna sig åt på ett område kan istället ägna sig åt att bli starkare på ett annat område.att bli starkare på ett annat område.

• Exempel: En person som i det Exempel: En person som i det undermedvetna kan ha undermedvetna kan ha homosexuella tendenser, kan homosexuella tendenser, kan kompensera detta genom att vara kompensera detta genom att vara överdrivet heterosexuell. överdrivet heterosexuell.

FÖRSKJUTNINGFÖRSKJUTNING

• när en person upplever konflikt med eller när en person upplever konflikt med eller ilska gentemot någon annan så kan den ilska gentemot någon annan så kan den istället ta ut sin frustration på en annan istället ta ut sin frustration på en annan part.part.

• Exempel: Dålig-dag syndromen , en Exempel: Dålig-dag syndromen , en mamma skriker på sina barn att mamma skriker på sina barn att lägenheten är stökig fast den inte är det, lägenheten är stökig fast den inte är det, för att hon har haft en dålig dag på jobbet.för att hon har haft en dålig dag på jobbet.

BORTTRÄNGNINGBORTTRÄNGNING

• Ångestframkallande tankar, minnen Ångestframkallande tankar, minnen och erfarenheter trängs undan.och erfarenheter trängs undan.

• Exempel: En kvinna som har fött ett Exempel: En kvinna som har fött ett barn använder sig automatiskt av barn använder sig automatiskt av bortträngning för att inte komma bortträngning för att inte komma ihåg smärtan. ihåg smärtan.

REAKTIONSBILDNINGREAKTIONSBILDNING

• En människa som har oacceptabla känslor En människa som har oacceptabla känslor för andra kan vända dessa till sin raka för andra kan vända dessa till sin raka motsats. Ett vuxet barn som tvingas vårda motsats. Ett vuxet barn som tvingas vårda sina gamla föräldrar, kan till exempel hävda sina gamla föräldrar, kan till exempel hävda att det är en väldigt liten uppoffring och att att det är en väldigt liten uppoffring och att barnet älskar sina föräldrar, även om det barnet älskar sina föräldrar, även om det undermedvetet upplever det som mycket undermedvetet upplever det som mycket ansträngande, och samtidigt har förbjudna ansträngande, och samtidigt har förbjudna önskningar om föräldrarnas frånfälle. önskningar om föräldrarnas frånfälle.

PROJEKTIONPROJEKTION

• Att lägga över förbjudna känslor och Att lägga över förbjudna känslor och egenskaper på andra. egenskaper på andra.

• Lisa säger att Anna är så elak jämt, fast Lisa säger att Anna är så elak jämt, fast i själva fallet så är Lisa elak. Denna i själva fallet så är Lisa elak. Denna försvarsmekanism är oftast i själviska försvarsmekanism är oftast i själviska syften för att kasta bort skulden från syften för att kasta bort skulden från oss själva genom att beskylla någon oss själva genom att beskylla någon annan för det vi själva egentligen är. annan för det vi själva egentligen är.

IDENTIFIKATIONIDENTIFIKATION

• Motsatsen till projektion. Identifiation Motsatsen till projektion. Identifiation kan också kallas för introjektion. Det kan också kallas för introjektion. Det innebär att man smälter in det innebär att man smälter in det gestaltens "jaget" med den jagbilden gestaltens "jaget" med den jagbilden som man vill efterlikna. Man tar känslor som man vill efterlikna. Man tar känslor eller egenskaper som finns hos någon eller egenskaper som finns hos någon annan och införlivar dessa med sig själv. annan och införlivar dessa med sig själv. Kort sagt så vill man likna någon annan Kort sagt så vill man likna någon annan och det brukar oftast vara föräldrar eller och det brukar oftast vara föräldrar eller olika kändisar. olika kändisar.

REGRESSIONREGRESSION

• Man går tillbaka till ett tidigare Man går tillbaka till ett tidigare stadium.En person kan handskas med stadium.En person kan handskas med en kris genom att "gå i barndom". en kris genom att "gå i barndom".

• Exempel: Vuxna personer vid onyktert Exempel: Vuxna personer vid onyktert tillstånd kan bli flamsiga och barnsliga , tillstånd kan bli flamsiga och barnsliga , apatiska flyktingbarn blir som bebis apatiska flyktingbarn blir som bebis igen och kan inte tala eller äta själv.igen och kan inte tala eller äta själv.

ISOLERINGISOLERING

• Man håller borta alla jobbiga känslor från Man håller borta alla jobbiga känslor från tankeverksamheten, Man isolerar alltså tankeverksamheten, Man isolerar alltså det känslomässiga och har då byggt upp det känslomässiga och har då byggt upp en mur mellan tanke och känsla. en mur mellan tanke och känsla.

• T.ex en änka fokuserar på att planera T.ex en änka fokuserar på att planera makans begravning, bearbetar saker makans begravning, bearbetar saker förnuftsmässigt innan man kan bearbeta förnuftsmässigt innan man kan bearbeta dem på ett känslomässigt plan. dem på ett känslomässigt plan.

DAGDRÖMMERI, ESKAPISMDAGDRÖMMERI, ESKAPISM

• Verklighetsflykt eller dagdrömmeri. Verklighetsflykt eller dagdrömmeri.

• Man skyddar sig från den obehagliga Man skyddar sig från den obehagliga verkligheten genom att tränga bort verkligheten genom att tränga bort den under en längre eller kortare den under en längre eller kortare period. period.

HUMORHUMOR

• Freud ansåg att sinne för humor är den Freud ansåg att sinne för humor är den största av alla försvarsmekanismer. Vi största av alla försvarsmekanismer. Vi skämtar bort det mesta som är jobbig. skämtar bort det mesta som är jobbig. Vi kan ju inte skratta och gråta Vi kan ju inte skratta och gråta sorgsenhet samtidigt. Skrattet gör att vi sorgsenhet samtidigt. Skrattet gör att vi upplever en tillfällig frigörelse från upplever en tillfällig frigörelse från ångesten och fruktan. Det är mycket ångesten och fruktan. Det är mycket ångestdämpade att kunna skratta i ångestdämpade att kunna skratta i trängda lägen. trängda lägen.