Stim-magasinet #3 2014

soundcheck: Bröderna

Salazar

stimMedlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #3 2014 www.stim.se

Bakom rubrikerna“Folk trodde att hiphop inte var stort eftersom det inte sålde. Men publiken fanns där hela tiden.”

Underbart är kort?När Hitchcock blev opera

Tonsätt årets Stim Music Expo!

”Du måste investera mycket egen tid, man får ingenting gratis.” Alessandra Günthardt, sidan 11, om låtskrivarutbildningar

Läs mer och lyssna på ljuddemos: www.nordkeyboards.com/a1

Nord Audio Demo 00:00:19

Listen to the Nord Stage 2 atwww.nordkeyboards.com

Smarta Oscillatorer- ger dig blixtsnabbt tillgång till allt från Detune, Shape, Submix och Noise, till FM, AM och Sync – på en enda ratt!

Magisk Mutator- slumpar fram en oändlig mängd nya ljud.

Världsunik Like-funktiontar snapshots av lovande ljud medan du rattar.

Fläskig Unison- med hög haksläpps-faktor.

Flexibla Filter- med Transistor och Diode Ladder-emuleringar från två legendariska analogsyntar.

Kraftfulla Effekter- för varje slot, med två helt nya vintage-modellerade Ensemble och Chorus-effekter.

Master Clock- som lekande lätt synkroniserar Arpeggiator, LFO och Delay-effekter till varandra eller till backingtrack.

Fyra Slots- för tjocka ljudmattor, att splitta över keyboardet eller styra från sequencer som fyra individuella syntar.

NYHET!

Nord Lead A1R - rackmonterbar table-topversion Rek. pris: 9 990;-

Nord Lead A1 - 49-tangenters syntklaviatur Rek. pris: 11 990;-

Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

Följ oss: facebook.com/nordkeyboards

Med vår senaste analog-modellering och ett förenklat gränssnitt hittar du dina drömljud snabbare än någonsin!

Future Music Juni 2014

MusicTech Magazine Juni 2014

Telefon: 08-783 88 00E-post: [email protected]ör ytterligare info se sidan 30.

LEDARE 03

innehåll#32014

När jag skriver denna min första ledare i Stim-magasinet har jag arbetat här i exakt 33 dagar. Och även om jag inte borde vara överraskad, så kan jag ändå inte låta bli att imponeras av hur många kompetenta människor som arbetar här i Stimhuset och hur långt fram Sverige ligger inom upphovsrätten.

Och det behövs. I dessa tider av snabba förändringar är det viktigare än någonsin att vi har ett starkt kollektivt system som skyddar upphovsrätten. Konst och kultur skapar ett rikare sam-hälle och ett rikare liv för oss människor. Och upphovsrättssällskap som Stim är en kollektiv kraft, som bidrar till att kon-sten och kulturen kan fortsätta utvecklas. I mitt förra jobb som vd på NCB har jag dessutom sett de många fördelarna med en kollektiv förvaltning.

De snabba förändringarna innebär att vi på Stim måste vara flexibla. Vi måste utveckla system som är anpassade till marknaden, samtidigt som vi skyddar upp hovspersonerna även i framtiden.

Det innebär att vi ska fortsätta pri-oritera de internationella samarbetena. Det kommer alltid att finnas krafter som motarbetar upphovsrätten och då är det viktigt att ha vänner. Tillsammans är vi starkare!

Jag får ofta frågan om vad jag tror om framtiden. Och det enda vi vet är att vi inte vet. Men jag tror inte att Stims grundläggande roll som en länk mellan upphovspersoner och förläggare på den ena sidan och musikanvändare på den andra sidan kommer att förändras. Upp-hovsrätten är ingen ny uppfinning, och att den har överlevt så många paradigm-skiften i samhället säger det mesta.

Jag ser oerhört mycket fram emot att få leda en så etablerad och inflytelserik organisation som Stim. Vi står inför många stora utmaningar, och kommer säkert fortsätta göra så. Men vi har fantastiska förutsättningar när vi antar de utmaningarna.

Karsten Dyhrberg NielsenVD, Stim

Tillsammans är vi starka

16

11

20

4 Redline on side Bröderna Salazars resa till framgång har inte alltid gått på räls.

11 Mer än bara en kurs Alessandra Günthardt satte sig i skolbänken…

13 …och här är fler kurser Svenska låtskrivarutbildningar – (nästan) hela listan. 14 Hitchcock Så blev filmklassikern Notorious en opera. 16 Vi är överallt 71 320 Stim-anslutna i 67 länder – här finns vi. 18 Satan i gatan The Fooos succé började med gratiskonserter. 20 Fem sekunder Den streamade musiken har förändrat vårt lyssnarbeteende. Men vad betyder det för låtskrivandet? 23 Tonsätt Stim Music Expo! Allt inför årets event – och hur du kan få chansen att skriva årets signatur. 25 En mänsklig rättighet Nu har upphovsrätten blivit en mänsklig rättighet. Det har FN bestämt.

29 Vad hände sen? Stimstipendiater berättar.

30 Sista ordet Åsa Carild trodde upphovsrätten var för bra för att vara sann.

”Ingen visste hur de skulle sälja svensk hiphop.”Salla Salazar, sidan 4

FO

TO:

FR

ED

RIK

HJE

RL

ING

Läs mer och lyssna på ljuddemos: www.nordkeyboards.com/a1

Nord Audio Demo 00:00:19

Listen to the Nord Stage 2 atwww.nordkeyboards.com

Smarta Oscillatorer- ger dig blixtsnabbt tillgång till allt från Detune, Shape, Submix och Noise, till FM, AM och Sync – på en enda ratt!

Magisk Mutator- slumpar fram en oändlig mängd nya ljud.

Världsunik Like-funktiontar snapshots av lovande ljud medan du rattar.

Fläskig Unison- med hög haksläpps-faktor.

Flexibla Filter- med Transistor och Diode Ladder-emuleringar från två legendariska analogsyntar.

Kraftfulla Effekter- för varje slot, med två helt nya vintage-modellerade Ensemble och Chorus-effekter.

Master Clock- som lekande lätt synkroniserar Arpeggiator, LFO och Delay-effekter till varandra eller till backingtrack.

Fyra Slots- för tjocka ljudmattor, att splitta över keyboardet eller styra från sequencer som fyra individuella syntar.

NYHET!

Nord Lead A1R - rackmonterbar table-topversion Rek. pris: 9 990;-

Nord Lead A1 - 49-tangenters syntklaviatur Rek. pris: 11 990;-

Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

Följ oss: facebook.com/nordkeyboards

Med vår senaste analog-modellering och ett förenklat gränssnitt hittar du dina drömljud snabbare än någonsin!

Future Music Juni 2014

MusicTech Magazine Juni 2014

04 SOUNDCHECK: BRÖDERNA SALAZAR

Längst ut på Stockholms röda tunnelbanelinje har bröderna Salazar byggt ett imperium. De

senaste åren har deras skivbolag Redline Recordings dominerat den svenska hiphopscenen.

Men imperier byggs som bekant inte på en dag − för Salla och Masse har vägen till toppen varit

kantad av ekonomisk kris, nekade miljonkontrakt och ödesmättade ultimatum.

Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

alltid rött alltid rätt

SOUNDCHECK 05

Vägen tillbaka till miljonpubliken har varit lång

och krävande. Men nu står den svenska hiphopen

återigen högt i kurs. Och arkitekterna bakom

framgången stavas, nu som då, Salazar.

alltid rött alltid rättDet har gått bra de senaste två åren. Men det har tagit åtta–nio år att komma hit.”’’


Klockan är tolv minuter över åtta och solen går sakta ner över Skansen. Bakom kulisserna på Sollidenscenen står Cristian Salazar, mer känd som Salla. Han gör sig redo för att gå upp i direkt sändning inför en miljon-

publik och ställa sig i dj-båset. Exakt här stod han för tio år sedan och förberedde sig inför precis samma sak.

Det var 2004, och mycket vatten har runnit under Stockholms broar sedan Salla och The Latin Kings senast representerade hiphop från röda linjen i Sveriges populäraste sommarprogram. Bland annat har Christer Sjögren och Björn Skifs uppträtt fyra gånger vardera i programmet, och Kalle Moraeus – som har allsångsrekordet – inte mindre än nio gånger.

Men samtidigt som spelemannen från Dalarna gned sin stråke rakt in i den svenska folkligheten började minnet av de riktigt stora scenerna svalna för hiphopkollektivet i Norsborg.

Den ursprungliga inkarnationen av Redline Records skapades 1996 i samband med att The Latin Kings släppte sin andra skiva I skuggan av betongen.

− Vi hade precis bytt label från Warner Music till Mega Records och vi gillade inte etiketten på skivan. Den var samma som Ace of Base och en massa andra popgrejer hade, så vi gjorde vår egen etikett i stället. Loggan tog vi från de fyra sista stationerna på röda linjen eftersom det är därifrån vi kommer, säger Salla.

Redline Records kämpade på i sex år tills det lades ner 2002.

− Jag var inte med i bolaget då. Det var Salla, Chepe [Hugo Salazar, den äldsta brodern i skaran, red. anm] och Dogge. Jag kom med i bilden senare när vi startade om, efter hela den dåliga perioden för svensk hiphop. Då var Dogge inte med och

Chepe är inte aktiv i studion längre, säger Marcelo ”Masse” Salazar.

Den dåliga perioden för svensk hiphop Masse refererar till är åren mellan 2002 och 2007. När skivförsäljningen började dala var det svårt att övertyga branschen om att hiphop var något att satsa på. Inte minst eftersom varken säljarna på skivbolagen eller inköparna på de stora kedjorna som Åhléns eller Statoil själva lyssnade på hiphop.

− Folk förstår inte den där grejen, de tror att hiphop inte var stort då eftersom det inte sålde. Problemet var att inköparna inte visste hur de skulle sälja produkten. Samtidigt var vi ute och spelade i hela landet och fansen klagade på att de inte kunde få tag i våra skivor. Till slut blev det enklare att ladda ner skivan gratis. Men publiken fanns där hela tiden, säger Salla.

2005 splittrades The Latin Kings officiellt. Dogge tackade för sig och lämnade Redline studion för gott. Alla bröderna Salazar skaffade jobb på olika ungdomsgårdar och musiken hamnade lite i bak-grunden. Livet flöt på i ett par år. Till slut fick Salla nog och kallade till ett möte med sina bröder. Han ställde ett ultimatum: Antingen lägga av med musiken och sälja studion och alla prylar, eller bli större.

− Det enda vi hade då var studion. Vi började ge ut saker gratis och hade vanliga jobb för att betala hyran. Men det var då vi började fokusera, säger Salla.

Masse och Salla började jobba som producent-team och åkte till New York för att spela in musik och gå på möten med olika förlag. Tyvärr fick de inget erbjudande som var särskilt lockande. Speciellt inte förslaget från det anrika hiphop-skivbolaget Def Jam.

− Det var en kille där som ville att vi skulle spökproducera åt honom. Vi skulle göra beatsen och han skulle ta åt sig äran. Det var bra pengar men vi hade precis börjat spela in under vårt

SALLA

Ålder: 39 Bor: Stockholm

Karriär: Var med och grundade legendariska The

Latin Kings där han var dj. Gruppen släppte 1994 sin debutskiva Välkommen till

förorten som på många sätt förändrade den svenska

musikscenen. Under resten av 1990-talet och början

av 2000-talet släppte de bland annat skivorna

I skuggan av betongen (1997), Mitt kvarter (2000), Omertá

(2003). Efter att The Latin Kings splittrades har han haft

en framgångsrik karriär som producent.

MASSE

Ålder: 35 Bor: Stockholm

Karriär: Har producerat några av Sveriges mest klassiska

hiphop-beats ända sedan han var tonåring. Han vann en

Grammis som årets producent 2012 och blev tilldelad SKAPs

(Sveriges kompositörer och textförfattare) stipendium

tidigare i år.

TOPP FEM SVENSKA HIPHOPLÅTAR JUST NU

ENLIGT SALAZAR:

Parham – Snäll Kille Allyawan – Dum i huvet

Ison & Fille – Länge Leve Vi Kumba – I Staden

Mohammed Ali – 50 Länder

Ingen kunde sälja produkten. Men musiken fanns där hela tiden.”’’

SOUNDCHECK 07

När Masse (till vänster på bilden) och Salla började

jobba som producentteam åkte de till New York för

att spela in musik och gå på möten med olika

förlag. Tyvärr fick de inget erbjudande som var

särskilt lockande.


Det behövdes ingen advokat för att fatta att vi skulle vara bundna för livstid.”’’

SOUNDCHECK 09

familjenamn. Varför skulle man vilja jobba ano-nymt för att någon annan ska skina? säger Salla.

− Vi fick ett skittjockt kontrakt. Vi läste igenom det själva, det behövdes ingen advokat för att fatta att vi skulle vara bundna för livstid och att vi inte skulle få cred eller royalties, säger Masse.

Folk tänker att vi är dumma för att vi inte satsar på att komma ut i USA men jag tror inte de förstår att det är viktigare för oss att göra det vi tycker om, jobba med de artisterna vi vill och utveckla svensk hiphop, säger Salla.

I stället för att agera beatzombies åt någon an-nan valde bröderna att leta efter projekt utanför hiphopen. De började samarbeta med Mando Diao och producerade bland annat skivan Give Me Fire 2009, som blev en stor framgång i Tyskland med hitsingeln Dance With Somebody. Samtidigt började något hända i Hiphopsverige.

− Jag tror det började bli ljusare för hiphopen när YouTube blev inne. Då kunde hiphopen spri-das igen. Man tjänade inga pengar på låtarna men grupperna kunde turnera på att släppa mixtapes. Sedan kom Spotify, och då kunde man börja satsa pengar på hiphopen igen, säger Masse.

Medan andra musikgrenar led eller till och med gick under när gratislyssnandet tog över på allvar, så blev det räddningen för svensk hiphop, signerad Salazar.

− Den utvecklingen var bra för oss, det gjorde

att vi kan hålla på med musik i dag. Hade det fortsatt som förut tror jag det hade varit svårt. Ungdomarna som lyssnar nuförtiden vill ha sin musik enkelt i telefonen.

Kravet på tillgänglighet gjorde att Masse och Salla valde att släppa musiken med sina första ar-tister, Stor och Mohammed Ali, gratis på YouTube.

− Då fattade inte skivbolagen vad vi gjorde. Men förklaringen är så enkel att folk lyssnar på musik med YouTube-appen, de behöver inte ens kolla på videon. Det räcker med att man lägger upp en bild, man behöver inte slösa 140 000 på en video som på 90-talet.

− Nu lyssnar de flesta ungdomar på hiphop och eftersom de inte måste leta efter en skiva på Statoil är det inga problem längre. Man kan lägga upp en hel skiva på YouTube så kan folk lyssna där eller på Spotify – det spelar ingen roll för oss eftersom det går att tjäna pengar på båda i dag, säger Salla.

Tack vare tjänster som Spotify var svensk hiphop tillbaka − trots att den aldrig försvunnit. Den stora skillnaden var att musiken helt plötsligt hade gått och blivit lönsam. 2012 bestämde sig Salla och Masse för att starta skivbolaget Redline Records på nytt. Men de döpte om sig till Redline Recordings eftersom få köper skivor längre.

− Det var en period innan vi startade då vi gjorde många produktioner som gick till andra

BRÖDERNA SALAZAR OM…

… brödernas olika roller:− Chepe är med men han är

inte aktiv i studion längre. Han har ett vanligt jobb i stället för att hålla på med musiken. Men han finns ändå alltid med på ett hörn, han spökar i studion kan man säga, säger Salla.

− Just nu är Salla ute och dj:ar mycket med Linda och Stor. Men annars brukar båda göra beats. Salla är mer utåt när det gäller intervjuer och medier och brukar ta de flesta mötena. Han är mer business medan jag helst är i studion och jobbar, säger Masse.… arbetsprocessen

− Vi gör låtar hela tiden. Det sitter alltid folk bakom en när man jobbar och paxar beatsen. De som är mest produktiva och är mest i studion är de som det går bäst för, säger Salla.

− Vi har en typ av kösystem, de som har fått beats får vänta på sin tur. Men de som hänger mycket i studion får chansen till de nyaste beatsen, säger Masse.... samplingar

− Vi försöker undvika samplingar. Om vi skulle vilja sampla något så använder vi det som referens, spelar in själva och ändrar på melodin så det blir något helt nytt. Det funkar inte att sampla längre om man ska släppa det på Spotify, säger Masse.

− Om vi ska sampla så håller vi oss till svenska grejer. Det är enklare att spåra upp skivbola-gen och låtskrivarna. De brukar inte vara så giriga, säger Salla.… Stim

− De flesta som vi känner är med i Stim. Vi bor i Sverige och då känns det säkert att vara med i Stim, det känns som att de har koll, säger Masse.

− Den enda gången som man hör ordet Stim är när ar-tisterna frågar Masse när deras Stimpengar kommer. Det är som julafton eller att vinna på lotto, säger Salla.

− Men ibland fattar inte nya låtskrivare att det är oskattade pengar de får på kontot. Det kan skapa problem. Under första hiphopvågen fick jag en ganska stor klumpsumma av Stim. Då var jag 16 år och fattade inte att jag skulle skatta för de pengarna. Men som tur var hade jag inte köpt en bil eller så.

− Jag minns att han sa att han skulle köpa en BMW, jag sa att han kanske skulle köpa en Toyota eller skaffa körkort, säger Salla och skrattar.

Masse och Salla har byggt upp ett imperium. Men det har

tagit lång tid att komma dit.


projekt. Det kändes som om vi gav bort hela kon-cept. Då tänkte vi att det är bättre att vi startar om Redline och ger ut det själva, så kanske vi får lite pengar att leva för också, säger Masse.

− Vi signade de artister som vi tyckte var bäst. Alla vi jobbar med nu har varit med under den hårda perioden och tagit den svenska hiphopen till den nivån den är på i dag.

Sedan omstarten har hitfabriken i Norsborg varit tongivande i hela musiksverige med artister som Carlito, Labyrint, Stor och Linda Pira.

Salla har en egen teori om varför svensk hiphop har fått ett lyft de senaste åren.

− Det blev en tävling. Det är bara att kolla på Grammisnomineringarna förra året, våra artister blev nominerade till saker som bästa textförfat-tare och bästa produktion. Där har de inte släppt in hiphop förut eftersom de tyckte att den var mindre värd, säger Salla.

Känns det fortfarande som svensk hiphop slår från ett underläge?

− Nej, men vi måste fortfarande slåss för den platsen vi har. Gamla polare kommer fram och

tror att vi bara har haft tur. Då har de inte sett alla de åren som vi inte har tjänat några pengar och varit nära att lägga ner musiken. De fattar inte att det har gått bra de senaste två åren men att det tagit åtta–nio år att komma dit. Folk glömmer hur mycket som krävs och vad man måste offra, säger Salla.

Tillbaka till kulissen bakom Allsång på Skansen i somras. Bakom Salla ligger åren han har offrat för att komma hit igen. Tid från familj och vänner. Långa nätter i studion och långa landsvägar till spelningar.

För tio år sedan stod han här som medlem i The Latin Kings. Nu gör sig Salla beredd för att gå upp på scenen tillsammans med Linda Pira, vinnare av en Grammis för årets nykomling 2013. Hon, och ett tiotal andra sylvassa rappare, är signad till Sallas, Masses och Chepes skivbolag. Tillsammans har de byggt upp ett imperium.

Lamporna tänds och kamerorna rullar. Linda rappar Knäpper mina fingar. I låtens hook rappar Linda ”Allt som du pekar på ska du få, richie rich”. Om det ändå hade varit så enkelt. n

DET HÄR ÄR REDLINE

RECORDINGS ARTISTER:

Labyrint, Linda Pira, Stor, Dani M, Mohammed Ali, Carlito,

Amsie Brown, Allyawan och Aki.

I dag lyssnar många helst på musik i telefonen − något som har gjort det lättare för bröderna Salazar att nå ut med sin musik.

– Musikmakarna var inte bara en utbildning. Det var låtskrivande på riktigt. Det säger Alessandra Günthardt, en av de Stimanslutna upphovspersoner som

valde att sätta sig i skolbänken. Och det har gett resultat – hon är en av låtskrivarna bakom både fjolårets Idolvinnarlåt och Azerbajdzjans Eurovisionbidrag 2014.

Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

LÅTSKRIVARUTBILDNINGAR 11

skolad

▲

Det finns både seminarier, intensivkurser och heltidsutbildningar för låtskrivare. Alessandra Günthardt har

gått flera av dem.

Det finns en lång tradition och ett stort utbud av musikutbildningar i Sverige. Däremot finns det relativt få kurser för låtskrivare. Men den som söker hittar både seminarier,

intensivkurser och heltidsutbildningar. Alessandra Günthardt har gått flera av dem.

– Jag sjöng och spelade mycket redan som barn. Och när jag hade slut på andras låtar började jag skriva mina egna.

Det ledde till att hon så småningom gick den ettåriga låtskrivarutbildningen på Birkagårdens Rockmusiklinje RML i Stockholm. Och när hon var klar sökte hon till Musikmakarna i Örnsköldsvik – en tvåårig heltidsutbildning som är studiemedels-grundande.

– Jag ville utvecklas som låtskrivare, jobba tillsammans med andra människor och komma närmare branschen. Och det var flera som rekom-menderade Musikmakarna, som fokuserar på låtskrivande och musikproduktion.

För att komma in fick Alessandra skicka arbets-prover, betyg och CV. Hon passerade första steget och fick då åka upp till Örnsköldsvik, skriva en låt på plats och framföra den.

– I hård konkurrens kom jag in, vilket var jättekul. Utbildningen sker i samarbete med folk från musikbranschen, som lyssnar på det vi gör. Det var här jag kände att jag blev låtskrivare på riktigt.

En stor del av utbildningen består av praktik på skivbolag eller musikförlag. Och Alessandra prak-

tiserade i Anders Bagges studio på Ekerö, där hon också träffade Stefan Örn och Johan Krohnlund, som hon skrev Azerbajdzjans Eurovisionvinnare Start a Fire tillsammans med. Under studietiden hann hon dessutom skriva ytterligare en låt till en musiktävling: Idol 2013.

– Vi var många i klassen som gick en sommar-kurs på Linnéuniversitetet i hur man skriver pop- och reklamlåtar. Anders Bagge sökte en nyskriven bra poplåt till Idolfinalen och gav vår grupp de musikaliska förutsättningarna. Jag, Rasmus Palmgren, Elias Nässlin och Anton Eklund skrev låten Belong, och skivbolaget valde vår låt bland alla de bidrag de fick in.

Alessandra gick ut Musikmakarna i våras och arbetar nu professionellt som låtskrivare åt flera artister, och satsar samtidigt på att släppa eget material.

– Jag skriver både melodier och texter – i första hand på engelska – och producerar även musik. Min genre är popmusik, men det är ju ett ganska vitt begrepp. Idollåten och Eurovisionbidraget skiljer sig rätt mycket från varandra. Men mina vänner kan nog känna igen mitt melodispråk och mitt sätt att jobba med textmetaforer.

Så vilket råd har Alessandra till den som tänker gå en låtskrivarutbildning?

– Du måste investera mycket egen tid, man får ingenting gratis. På Musikmakarna hade vi tillgång till varsin liten studio dygnet runt. Och periodvis bodde vi nästan där. n

12 LÅTSKRIVARUTBILDNINGAR

ALESSANDRA GÜNTHARDT

Ålder: 24Bor: Stockholm

Yrke: Låtskrivare och producent

Aktuell: Avslutade i våras utbildningen Musikmakarna och arbetar i dag som professionell

låtskrivare.

TRE INFLUENSER:

Patti Smith, David Bowie,

Prince

STIMFAKTA ALESSANDRA

Antal verk hos Stim: 14

Första registrerade verk: Vad Kärlek Är

Mest spelade verk: Belong

Alessandra gick ut Musikmakarna i våras och arbetar nu professionellt som låtskrivare åt flera artister.

De låtskrivarkurser som finns i Sverige skiljer sig rätt mycket från varandra, både vad gäller inriktning och omfattning. Här är några av de vanligaste svenska utbildningarna för dig som vill utvecklas som låtskrivare inom pop, rock och visa.

Rockmusiklinjen RMLEttårig heltidsutbildning på Fryshuset i Stock-holm. Låtskrivarinriktningen ger grundläggande kunskaper i komponerande, arrangerande och författande av musik och text i olika genrer.www.birkagarden.fhsk.se/rml/inriktningar/latskrivare/

MusikmakarnaTvåårig yrkesinriktad heltidsutbildning i Örn-sköldsvik. Målet är att utveckla framtidens låt-skrivare i såväl Sverige som internationellt.www.musikmakarna.se/sv/sangskrivarnas-akademi

Hit Music ProductionEttårig heltidsutbildning i Örnsköldsvik. Drivs av Storumans Folkhögskola i samarbete med Yrkes-högskolan Musikmakarna och Anders Bagge & Dreamhill Music Academy. Vänder sig till dig som redan har baskunskaper i låtskrivande.www.fhsk.nu/dreamhill-music-production/

Låtskrivarutbildning Biskops ArnöEttårig heltidsutbildning på Nordens Folkhög-skola, Biskops Arnö. Föreläsningar, seminarier, workshops och individuell handledning.www.biskopsarno.se/latskrivarutbildning/

Singer/SongwriterEttårig heltidsutbildning på Kulturama i Stock-holm. Riktar sig till sångare som skriver egna låtar och som också vill lära sig grunderna inom musikproduktion.www.kulturama.se/Utbildningar/Vara-utbildningar/ Singersongwriter-utbildningar/

Nordiska visskolanEttårig folkhögskoleutbildning i Kungälv på heltid. I första hand inriktad på tolkning av andras visor, men innefattar även skrivarverkstad.www.studentum.se/Nordiska_Visskolan_47088.htm

VisskolanEttårig folkhögskoleutbildning i Västervik på

heltid. Även denna utbildning är bredare än ”bara” låtskrivande. Målet är att utveckla elever-nas kunskaper som sångare och låtskrivare.www.gamlebyfolkhogskola.se/utbildning/visskolan

Musiklinjen Liljeholmens folkhögskolaEtt- eller tvåårig heltidsutbildning i Rimforsa, Östergötland. Har flera olika inriktningar, bland annat komposition och skrivande text.http://liljeholmen.nu/folkhogskola/musiklinjen/

Låtskrivare, producent och entreprenörDistansutbildning på halvtid, på Karlstads uni-versitet. Låtskrivarkurs som bygger på kreativitet, produktion och entreprenörskap.www.musikindustrin.se/notis/l-tskrivarkurs-p-karlstads-universitet/

Folkuniversitetets låtskrivarkurserEtt femtontal olika kurser i Stockholm, Göteborg, Linköping och Gävle. Kurserna är mellan en och fyra dagar långa, och innehåller både teori och praktik.www.folkuniversitetet.se/Kurser--Utbildningar/Dans-Musik-Teater/Musik/Latskriveri/

Music and ProductionGymnasieutbildning på Music Factory i Skara. Ett estetiskt program med musikinriktning som ger samma behörighet som samhällsprogrammet.www.musicandproduction.se

Academy of Music and BusinessNy yrkeshögskoleutbildning i bland annat musik, musikproduktion och låtskriveri, som startar i Tingsryd läsåret 2015/16.www.ambsweden.com/

Singing Songwriting StudioVeckolånga låtskrivarkurser på Gotland och utomlands.www.singingsongwritingstudio.se

SKAPs låtskrivarseminarierSKAP och Studiefrämjandet arrangerar med jämna mellanrum tvådagars låtskrivarseminarier i Orsa. Deltagarna diskuterar låtar, provar co-writing, speedwriting och beställningsskrivning.www.skap.se

LÅTSKRIVARUTBILDNINGAR 13

Jobbigt att skriva in långa länkar? Gå in på stim.se, där du hittar den här listan med direktlänkar till de olika utbildningarna.

Svenska låtskrivarutbildningar

14 HANS GEFORS

notoriousHitchcock som opera? Skruvat? Inte alls, tycker tonsättaren Hans Gefors.– Hitchcocks filmer har alltid intresserat mig – det finns en yta som är lätt

att ta till sig, men också djupare lager. Och det kännetecknar en bra opera.Text: Krister Insulander

FO

TO:

ING

MA

R J

ER

NB

ER

G

HANS GEFORS 15

De senaste två åren har Hans Gefors tillbringat många timmar i ett litet kontorsrum på Gärdet i Stockholm. Resultatet är den två och en halv timme långa operan Notorious, som

precis blivit klar när den här tidningen kommer ut. Hösten 2015 har den urpremiär på Göteborgs-operan.

– Men jag har inte varit ensam. Kerstin Perski har skrivit librettot och vi har jobbat nära tillsam-mans. Vi har diskuterat varje aspekt av historien och framför allt hur vi får in musiken och ariorna på ett naturligt sätt.

Varför det blev just Notorious – en Alfred Hitchcock-film från 1946 – förklarar Hans Gefors:

– Jag letar alltid efter idéer till operor. Och det är inte så lätt. Jag vill att åskådarna ska glömma tid och rum, att de ska bli indragna i historien. Historien måste ha en direktverkan på publiken, men samtidigt ha ett djup.

Precis de egenskaperna har Notorious, menar Hans Gefors. Han beskriver den som en kärleks-historia om liv och död, där skurken i historien samtidigt är den enda huvudpersonen i filmen som är ärlig.

– Det ger historien ytterligare en dimension. Hitchcocks filmer betraktades länge som ren underhållning, men de fick högre status i och med den nya franska filmvågen i början av sextiotalet. Och hans filmer har alltid lockat min fantasi.

Göteborgsoperan hjälpte Hans Gefors att få rättigheterna att använda historien, som ägs av Disneys filmbolag Buena Vista. Villkoret var att intrigen inte fick ändras för mycket.

– Jag och Kerstin har gjort några mindre föränd-ringar för att anpassa den till operascenen. Vi har också gjort ett mer öppet slut – Hitchcock valde mellan tre olika slut på sin film.

Under kompositionsarbetet har Hans Gefors arbetat nära sångare som medverkar vid urupp-förandet: Nina Stemme, John Lundgren, Lars Cleveman, Katarina Karnéus och Michael Weinius.

– Det möjliggjordes av att sångarna var utsedda på ett så tidigt stadium. Alla huvudrollsinne-havarna har varit här och tittat på sina passager, och framför allt har jag och Michael jobbat tätt tillsammans.

– Det är väldigt roligt att uruppföra ett verk där man själv fått vara med i den kreativa processen – och en ännu större förmån att få en roll skriven speciellt för en själv, säger Michael Weinius.

Det handlar exempelvis om att välja rätt estetik, agogik (tempoföränd-ringar) och att anpassa rollen efter sångarens styrka.

– Men det får förstås inte bli så extremt att bara en sångare kan fram-föra verket. Det måste ju kunna sättas upp igen, med andra ensembler, säger Michael Weinius.

Någon sådan risk finns dock inte, menar Hans Gefors:

– Sångare har väldigt individuella uttryck och det är upp till operadirek-tionen att finna de rätta rösterna. Det blir sällan så specialskrivet att bara en person kan göra en roll. Däremot blir det förstås annorlunda beroende på vem som sjunger.

Ett uruppförande av en nyskriven opera är alltid något speciellt, menar Hans Gefors – i synnerhet ett så stort verk som Notorious.

– Med en mindre kammaropera har du större fri-het. Men här sysselsätter du över hundra personer och disponerar en stor scen. Har du dessutom en salong med 1 000 personer som alla har olika rela-tion till opera, då måste verket ha en viss bredd.

Men sedan då? Hur bär man sig åt för att få operan att leva längre än så?

– Som kompositör kan du inte påverka det så mycket. Och det är inte många operor kom-ponerade efter andra världskriget som ingår i standardrepertoaren. Det är några enstaka verk av Stravinskij och Britten, säger Hans Gefors.

Om man lyckas få sitt verk uppsatt tio gånger är det en stor framgång, menar han. Men det finns andra användningsområden:

– Min opera Christina används bland annat på skolor för sångare och musiker.

Men Michael Weinius tror, trots de svåra förutsättningarna, att Notorious har potential att leva vidare.

– Den är spännande, dramatisk, suggestiv och samtidigt lättillgänglig. Och det är viktigt för svensk konstmusiks framtid att vi inte bara spelar standardverk som Carmen, La Bohème och Aida om och om igen. Då kommer vi förr eller senare att tappa publiken och konstformen dör ut. n

TRE VERK AV HANS GEFORS

Christina, opera i två akter (1982-86, libretto: Lars Forssell)

Der Park, opera i tre akter (1986-91, libretto: Botho Strauss)

Vargen kommer, opera i tre akter (1994-96, libretto: Kerstin Perski)

STIMFAKTA HANS GEFORS


Första registrerade verk: En Obol – Sonetter av Lars Forssell

Mest spelade verk: Vargen kommer (opera från 1997 med originallibretto av Kerstin Perski)

Hans Gefors och librettisten Kerstin Perski har jobbat nära tillsammans med Notorious.

FO

TO:

ING

MA

R J

ER

NB

ER

G

FO

TO:

MA

TS

BÄ

CK

ER

Michael Weinius tror att Notorious kommer att leva länge.

16 STIM AROUND THE WORLD

71 320 upphovspersoner i 67 länder. Så många Stim-anslutna fanns det vid årsskiftet, utan att förlagen är medräknade. Och siffran fortsätter att växa, så när Stim påstår att organisationen finns representerad över hela världen är det inga tomma ord.

Över 1 000 av de Stimanslutna är bosatta utan-för landets gränser. Från 153 upphovspersoner i Storbritannien till en person i länder som Barbados, El Salvador och Lichtenstein.

Här är en karta som visar hur Stims världs-herravälde (nåja) ser ut…

Stim Around the World

1-5 6-10 11-25 26-50 51-80 81-120 121-160

STIMANSLUTNA2014

Storbritannien och Nordirland 153USA 151Norge 101Finland 93Tyskland 74Danmark 57Frankrike 54Italien 42Spanien 42

Nederländerna 23Grekland 20Schweiz 18Kanada 13Estland 12Kuba 12Österrike 10Australien 9Japan 9Ryssland 8Belgien 6Bhutan 6

STIM AROUND THE WORLD 17

Indien 6Israel 6Portugal 6Makedonien 5Chile 4Irland 4Malta 4Serbien 4Thailand 4Argentina 3Bulgarien 3Jamaica 3

Polen 3Rumänien 3São Tomé och Principe 3Turkiet 3Brasilien 2Cypern 2Dominica 2Ecuador 2Island 2Lettland 2Malaysia 2

Nigeria 2Nya Zeeland 2Sydafrika 2Sydkorea 2Venezuela 2Azerbajdzjan 1Bahrain 1Barbados 1El Salvador 1Etiopien 1Iran 1Kenya 1

Libanon 1Lichtenstein 1Litauen 1Mexiko 1Monaco 1Singapore 1Tjeckien 1Tunisien 1Uganda 1Uruguay 1

18 THE FOOO

FO

TO:

NIC

LA

S B

RU

NZ

EL

L

I stället för att spela på fritidsgårdar och små festivaler valde The Fooo och The Artist House att spola gaget helt och hållet och flytta ut sina liveframträdanden på gatan.

THE FOOO 19

Ibörjan av april gjorde det svenska pojk-bandet The Fooo sin första konsert någon-sin inför en betalande publik, i ett fullsatt Annexet i Stockholm. Vägen dit har varit lång och kantad av avbrutna spelningar på trottoarer och hustak runt om i landet.

Johan Åberg är vd på skivbolaget The Artist House och en av arkitekterna bakom The Fooos framgång:

− Att spela live är jätteviktigt, men det finns ingen anledning för oss att försöka upprepa vad andra bolag med större resurser och marknads-föringsbudgetar gör. Vi måste hitta nya vägar.

The Fooo fick sitt genombrott när de var förband till Justin Bieber i Globen förra året. Biebers manager hade sett ett klipp på Youtube med den då i stort sett okända gruppen och gav dem en chans.

− Det var självklart en grundsten i byggandet av bandet The Fooo. Det var en extremt viktig detalj ur ett liveperspektiv att kunna visa upp sig för 18 000 personer tre kvällar i rad.

När The Fooo sedan skulle förvalta den chans som Bieber gett dem bestämde de sig för att slänga ut rockstjärnemanualen genom fönstret. I stället för att spela på fritidsgårdar och små fes-tivaler för små gager, valde bandet och The Artist House att spola gaget helt och hållet och ta sina liveframträdanden ut på gatan.

− Vi har alltid velat vara nära publiken med bandet, speciellt i sociala medier. I början fokuse-rade vi inte alls på att sälja biljetter, vårt fokus var att åka runt och spela för fansen.

The Fooo startade en tävling på sociala medier

där fansen fick ge förslag på vilka städer de skulle uppträda i.

− Vi fick vansinnigt många svar. Det slutade med att mejlservern kraschade och vi blev ett av de populäraste ämnena globalt på Twitter. Sedan packade vi in vårt lilla PA i en Volvo och åkte ut och hade gatukonserter för fansen.

Men snart blev bandet så populärt att situa-tionen blev ohållbar.

− Anledningen till att vi började titta på en större arena är att den sista gatukonserten i Göte-borg slutade med att vi fick avbryta efter en halv låt på grund av för stora folkmassor. Trots att vi hade tillstånd, en massa poliser och egen säker-hetspersonal.

− Det var jättetråkigt för dem som väntat att vi tvingades avbryta men det går inte att spela i en sådan miljö. Då bestämde vi oss för att hyra en större arena. Och då måste vi såklart ta betalt.

Det tog mindre än en vecka innan The Fooos konsert på Annexet var slutsåld.

− Vi har i princip aldrig haft radiotid, det är livespelningar och digitala medier som har tagit oss hit. Det började med en livespelning och sedan har vi byggt vidare på det med gratisspelningar som vi bara annonserat i sociala medier.

Vad tror du om livemusikens utveckling i Sverige?

− Jag tror den är bra. Men precis som hela musikindustrin i övrigt måste vi söka nya vägar. Personligen upplever jag att alla ben inom musik-branschen har sett likadana ut i flera år trots att förutsättningarna har förändrats enormt. n

SÅ BETALAR ARRANGÖREN TILL STIM FÖR LIVESPELNINGAR

För att Stimpengar ska betalas ut för en konsert måste artisten skicka sin musik rapport (= setlist) till Stim, som fördelar pengar till låtskrivarna. Om artisten är från utlandet är det arrangörens ansvar att rap-portera.

För att redovisa antalet besökare på en konsert går arrangören in på Stims webbplats och uppger hur många biljetter man sålt. Är det en flerdagsfestival postar eller mejlar arrangören in redovis-ningen till [email protected].

Arrangören av konserter och endagsfestivaler betalar enligt Stims prislista en avgift per såld biljett (utdrag ur Stims prislista):

En biljett som kostar 100 kr exkl. moms = Stimavgift 5,56 kr.



Gratis entré = Stimavgift 3,95 kr.

Vid gratiskonserter eller gatukonserter är det upp till arrangören att uppskatta hur många som har sett framträdan-det. Gatukonserter ska i allmänhet ha polistillstånd. Den som ansöker om detta är oftast arrangören och det är också denne som ska redovisa antalet besökare (3,95 kr för fri entré).

Om någon beslutar att göra ett framträdande på egen hand är han eller hon själv arrangör och ska i så fall både redovisa (= betala) och skicka in en musikrapport till Stim.

Spontan gatumusik omfattas inte av detta – Stim licensierar inte gatumusikanter, som ställer sig på gatan och sjunger sina låtar utan att ha annonserat det i förväg.

street smart

FO

TO:

NIC

LA

S B

RU

NZ

EL

L

Från spelningar på gator och torg till utsålda arenor. Pojkbandet The Fooo har byggt upp en lojal skara fans med hjälp av sociala medier och gratiskonserter. Text: Anders Löf

20 LYSSNARBETEENDEN

LYSSNARBETEENDEN 21

Utvecklingen från vinylplattor, kassett-band och cd-skivor till streamad musik har skapat nya möjligheter för lyssnarna. Om vi inte vill lyssna färdigt på en låt kan vi snabbt hoppa

vidare till nästa genom ett enkelt tryck på skip-tangenten.

En studie från Oslo Universitet talar också sitt tydliga språk. En genomsnittlig lyssnare trycker på skip-tangenten 14,5 gånger i timmen, det vill säga var fjärde minut. 24 procent av låtarna skippas inom fem sekunder och 35 procent inom de första trettio sekunderna. Endast hälften av låtarna spelas till slutet.

– De första stenkakorna kunde bara spela ljud i tre minuter. Det skapade en tydlig ram för hur långa låtarna kunde vara. Dagens system med streamade musiktjänster skapar helt andra ramar. Idag kan en låt vara i princip hur lång som helst, men systemet gör att det blir mindre lönsamt med långa låtar. Mest lönsamt är det med en låt på 31 sekunder, säger Daniel Johansson, forskare i datavetenskap med inriktning på musik på Linné-universitetet i Växjö.

Han menar att informationstekniken generellt har sänkt trösklarna för all medieanvändning. Det har blivit så enkelt att använda nya medier och dessutom har utbudet ökat kraftigt.

– I allt det bruset måste saker sticka ut för att vi ska reagera. Det måste hända något inom de förs-ta sekunderna för att du ska fånga din målgrupp. Jag tror att det gör att våra låtskrivare blir mer och mer medvetna om vem som är mottagare och målgrupp. Tidigare var det fler som skrev bara för sig själva. Det kan också skapa en konflikt mellan den konstnärliga friheten och det kommersiella, säger Daniel Johansson.

Love Antell, tidigare medlem i Florence Valentin och Perssons Pack, tycker dock inte att de nya plattformarna påverkar hur han skriver låtar. Bara hur han lyssnar på musik.

– Just nu skriver jag tillsammans med Pär Wik-sten, som har jingel-hjärna. Det har gjort att några låtar har fler hookar än tidigare. Men jag har aldrig tänkt på det djupare än så, säger han.

– Ibland när jag ser på film kan jag se redan på förtexterna om det är något som tilltalar mig. Det handlar mer om att något känns uppriktigt. Lite

fem sekunder

Fem sekunder. Så lång tid har en låtskrivare på sig att fånga sina lyssnare. Därefter hoppar en fjärdedel av oss vidare till nästa låt. Och bara hälften lyssnar klart på låten. Det streamade utbudet av musik har onekligen förändrat vårt sätt att lyssna. Men har det också förändrat vårt sätt att skriva musik? Text: Pia Runfors Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

22 LYSSNARBETEENDEN

så tänker jag också med musik. En bra inledning behöver inte alls vara en tydlig refräng.

Förr i tiden gav man ut skivor med ett bestämt antal låtar i en viss ordning. I dag lyssnar de flesta på låtar, inte på plattor.

– Jag har hört det där påståendet och det kan säkert stämma. Men det handlar nog mer om vilket förhållande man har till musik. En bra låt får mig ofta att vilja ta reda på mer om artisten och fördjupa mig. Det jag ofta saknar är information om vem som skrivit låten, producent, utgivare, var låten är inspelad och vilka som medverkar på in-spelningen. Sådant står alltid med på skivkonvolut och hade varit lätt att lägga till på streamingtjän-sterna. Även om man bara lyssnar på singlar, säger Love Antell, som är aktuell i årets upplaga av TV4:s Så mycket bättre.

Samtidigt ser vi att alla format skapar kreativi-tet – så även den streamade musiken. Den föder en ny generation av entreprenörer som skapar musik på ett annat sätt.

– Bland annat har en del nytänkare gjort en grej

av att en låt måste spelas i 31 sekunder för att bli en ”play” och ge betalt. Låtskrivaren får dessutom lika mycket betalt för en låt som är 31 sekunder som en som är fem minuter. Det är med andra ord mindre lönsamt med en lång låt. Det har fått sina effekter, säger Daniel Johansson.

– En extrem variant är bandet Vulfpeck som skapade albumet Sleepify med tio låtar bestående av 31 sekunders tystnad och uppmanade Spotify-lyssnarna att sova till tystnaden. Men till slut bad Spotify dem – vänligt men bestämt – att ta bort sitt album. Det får ju vara någon måtta på entre-prenörskapet…

Ett annat exempel är en pianist som spelar in covers på de låtar som är störst under en period. När man söker efter en låt kommer naturligtvis även pianistens coverlåt upp – inte bara origina-let – och får lyssnare. Resultatet blir att pianisten tjänar stora pengar trots att hen inte skrivit låten.

– Men jag tror att modellen snart kommer att förfinas så att andra parametrar än låtlängden finns med i värdesättningen av musiken. Vi är trots allt bara i början av den här utvecklingen än.

Nutta Hultman, kanslichef på Musikförläggar-na, ser också andra fördelar med den nya informa-tionstekniken.

– I dag är det lättare för lyssnarna att ”skrolla” igenom låtarna på ett nytt album och att på så vis upptäcka ny musik. Det är en fantastisk möjlighet, säger hon.

– Säkert påverkar det låtskrivarna. Det beror ju i hög grad på vilket mål du har som artist, kommer-siellt och/eller konstnärligt. Men så tror jag att det var även långt innan streaming var uppfun-net. Per Gessle sa det ju tydligt redan på Roxettes s amlings album från 1995,

”Don’t Bore Us – Get to the Chorus”… n

Love Antell tycker inte att de nya plattformarna påverkar hur han skriver låtar. Bara hur han lyssnar på musik.

En bra inledning behöver inte alls vara en tydlig refräng.”’’

FO

TO:

EV

A E

DS

JÖ

STIMFAKTA LOVE ANTELLL


Första registrerade verk: Nobody Smile

Mest spelade verk: Allt dom bygger upp

ska vi meja nerPokerkväll i Vårby Gård

När jag kommer hem

FO

TO:

EV

A E

DS

JÖ

STIM MUSIC EXPO 23

Stim satsar på träff säkrare fördelningKundundersökning, finger-printing och egen rapportering inom närradio. Det är några av de åtgärder Stim planerar under 2014 och 2015 för att hitta mer träffsäkra och kostnadseffektiva sätt att fördela pengarna till upphovs-personerna.– Målet är att minska de intäkter som fördelas enligt så kallad analogi – det vill säga utifrån befintliga rapporter från närliggande områden där vi får exakt rapportering. Detta gäller till exempel butiker, restauranger, gym och när-radiosändningar, säger Stims fördelningschef Claudia Salazar.Ungefär en fjärdedel av Stims intäkter avräknas idag via analogi. För att se hur den andelen kan minskas projekt-anställer Stim en resurs under hösten, och gör samtidigt en kundundersökning över vilken typ av musik som förekommer inom respektive användnings-område. – Vi undersöker också om fingerprinting – teknik som fångar upp och identifierar musik i en lokal – kan hjälpa oss att få ett bättre fördeln-ingsunderlag, och tittar på hur sällskap i andra länder har gjort. På försök har vi även öppnat upp möjligheten som upphovsperson att själv kunna rapportera framförd musik i närradion.Den 10 september höll Stim ett öppet dialogmöte om bland annat just fokus området analogiutbetalning. Du som missade mötet kan gå in på stim.se, där du hittar en video som visar vad som sades och hände på mötet.

Webbplats och podcast i SKAP:s jämställdhetsprojektVad händer om vi skriver om musikhistorien tillsam-mans, med alla dem som tidigare missats? Den frågan ställer SKAP på den nya webbplatsen skapelsen.com. Projektet SKAPELSEN är ett led i SKAP:s mångfalds- och jämställdhetssatsning, som inleddes i våras.

– Det har redan konstaterats att musikhistorien är skriven av, för och om män, säger Lina Thomsgård, projektledare för SKAPELSEN.

– Samma skevhet råder såväl på skivbolagens toppositioner som i konserthusen, på festivalscenerna och i musikstudios. Vi är alla överens om att vi måste ändra på det, och en återkommande förklaring är att andra måste börja ta sig ton och plats – men där spelar ju en skev historieskrivning jättestor roll.

På skapelsen.com porträtterar namnkunniga skribenter några av musikhjältarna. Och alla som vill dela med sig och berika musikhistorien kan göra det genom att lyfta fram personer som inspirerat under taggen #SKAPELSEN.

– Sajten har lanserats med en film gjord i samarbete med regissören Lerke Haerthoni, den premiärvisades under stora applåder på Polar Music Talks. Vi har även producerat en podcast, där journalisten Sara Martinsson träffar några av Sveriges intressanta musikskapare och för samtal om musik och den kreativa processen, säger Lina Thomsgård.

Debatten fortsätter i nästa nummerRiksdagsvalet i september sammanföll med Stim- magasinets pressläggning. För att undvika att publicera en artikel som våra läsare skulle uppleva som överspelad valde redaktionen att stryka debattplatsen i detta num-mer. Den politiska debatten fortsätter igen i december-numret.

MINA STIMPENGAR

Victor Larsson jobbar på Stims serviceavdelning för anslutna och kunder.

FRÅGA: Hur har jag koll på rapporteringen av mina livespelningar?

SVAR: När du loggar in på ”Mina sidor” och klickar på ”Rapportera spelningar” följt av ”Livespelning” så ser du den eller de artister du har behörighet att musikrap-portera för.

Till höger om kolumnen ”Rapporterat till” ser du något som heter ”ej rapp” samt en siffra. Här visas alla spelningar som vi på Stim saknar din repertoar för. Här har Stim tagit betalt av den ansvarige arrangören men saknar din musikrapport. Så fort du har skickat den kan vi matcha verken och betala ut pengarna till rättighets-havarna. Och om du själv är låtskrivare och har framfört egna låtar vid dessa spelningar har du Stimpengar som väntar.

Spelningar som inte har rapporterats går snabbt att skicka in. Arrangör och spelställe är redan ifyllt, du be-höver bara lägga till vilka låtar du framfört vid spelning-en. Du kan också välja att spara låtlistan i en repertoar, så att du snabbt kan hämta den när du rapporterar nästa spelning. Du kan givetvis spara flera olika repertoarer och döpa dem till vad du vill.

Tack för att du musikrapporterar och ser till att låt-skrivarna får betalt!

Har du också frågor till Stim? Mejla [email protected]

Matti Bye prisbelönad – igenDen svenske kompositören Matti Bye belönades under Nordic Film Music Days med det nordiska filmmusik-priset Harpa, för musiken till Fredrik Edfeldts film Faro. Tidigare i år fick han en Guldbagge för samma musik. ”Den här formen av magisk, känslomässig synergi mellan musik och bild är i slutänden vad film faktiskt handlar om”, skriver juryn bland annat i sin motivering.FO

TO:

KR

ISTO

FF

ER

TR

IUM

F, F

RE

DR

IK H

JER

LIN

G,

AL

FO

NS

KA

RA

BU

DA

”En kick framåt”– Vi fick bekräftelse på att vi har hittat vår egen grej, något unikt att jobba vidare på. Och det gav oss en stor kick framåt.

Så beskriver Pa Moudou Badjie, en av de fem medlemmarna i Panetoz, sitt bestående intryck av Stim Music Expo 2012. Gruppen fanns med bland de låtskrivare och artister som fick feedback av låtskrivarpanelen.

– Vi gav ut vår första singel året innan men vi var fortfarande osignade och hade få branschkontakter. Därför blev Stim Music Expo ett lyft för oss. Vi mötte massor av branschfolk, minglade och knöt kontakter. Bland annat träffade vi en producent som skulle komma att göra den första remixen av låten Dansa Pausa, som vi slog igenom med strax därefter.

Störst var dock att få träffa en panel med kända namn som gav feedback på deras musik.

– Kritik är alltid bra. Och det var väldigt skönt när de tyckte att vi hade verktygen och att vi stack ut inom svensk hiphop.

Få feedback på din musik!Vill du få feedback på din musik av en expertpanel? Ladda upp din låt på stim.se/musicexpo före den 5 oktober. Vi väljer slumpvis ut fyra låtar, och om din är en av dem kontaktar vi dig senast den 19 oktober. På Stim Music Expo spelas sedan din låt upp samtidigt som texten projiceras på storbildsskärm, och panelen får möjlighet att ställa frågor till låtskrivaren och ge konstruktiv feedback på låten. I panelen medverkar bland annat Ralf Gyllenhammar, Nanne Grönvall och Jessica Brandt, A&R på Universal.

Du som deltar ska vara Stim-ansluten men osignad, det vill säga inte ha avtal med musikförlag eller skivbolag. F

OTO

: C

AR

OL

INE

RO

OS

VA

LL

Nanne Grönvall, artist och numera även manager, medverkar i feedbackpanelen vid årets Stim Music Expo. Varför det?

– Jag tycker det är viktigt att uppmuntra och stötta låtskrivare. Det gäller förresten hela musikbranschen, där konkurrensen är stenhård.

Har du själv fått mycket feedback under dina 30 år i branschen?

– Både och. När jag började skriva egna låtar var det inte alla som trodde på mig. Så jag vet hur värdefullt det är att få feedback och uppmuntran.

Du har startat stiftelsen Nanne Network, som hjälper barn och ungdomar som har det tufft.

– Det är ju också en form av feedback. Den psykiska ohälsan är större än kanske någonsin, och vi i Nanne Networks vill peppa ungdomarna och berätta för dem att de duger. Vi jobbar ihop med de sociala myndigheterna och arrangerar läger med mera.

Och så har du bildat ett managementbolag.– Ja, efter alla år som artist vet jag hur beroende man är av bra

management. Så för mig är det en naturlig utveckling, att kunna ta vara på mina erfarenheter.

Så hur hittar du talangerna där ute?– Vanligast är att jag ser någon uppträda live, men jag får också en

del tips som jag kollar upp.

Tävling: skriv signaturen till Stim Music ExpoHur låter Stim Music Expo? Nu har du chansen att sätta tonen för årets event, genom att komponera och spela in en signatur. Vinn två inträdesbiljetter och få även chansen att berätta för publiken om dig själv från stora scenen.

Signaturen kommer att spelas upp flera gånger under dagen, och även höras i tv-inspelningar som kan komma att visas på Stims webbplats, på YouTube och eventuellt externt på mässor i Sverige och utomlands.

Signaturen får göras av en eller flera Stimanslutna personer och ska vara max tio sekunder lång. Den får inte vara samplad utan måste vara producerad/komponerad från grunden.

Skicka in ditt bidrag senast den 17 oktober genom att gå in på stim.se/signatur och följ instruktionerna för hur du laddar upp din sig-natur. Vinnaren utses av en jury bestående av representanter för Stim.

Stimersättning utbetalas naturligtvis enligt våra vanliga ersättningsbestämmelser.

24 SME 2014

Stim Music Expo 2014

Den 3 november är det dags för årets event med fokus på

låtskrivande och upphovs-rätt, eller ”musikbranschens Mecka” som någon kallade det för. Då träffas represen-tanter från musikbranschen

på Münchenbryggeriet i Stockholm för att inspireras, lyssna på föreläsningar och

få en skymt av framtiden. Stim Music Expo arran-

geras varje år sedan 2009, och lockade i fjol över 800

kompositörer, textförfattare, musiker och förläggare.

Vid eventet delar Stim också ut årets Platinagitarr

till en eller flera Stimanslutna upphovspersoner som haft

exceptionella framgångar under året.

All information om årets event hittar du på stim.se/

musicexpo. En biljett kostar 399 kronor + serviceavgift

(studentbiljett 249 kronor + serviceavgift). I priset ingår

en lättare lunch och fika.

5 frågor till Nanne Grönvall

FO

TO:

KJE

LL

HO

LM

ST

RA

ND

UPPHOVSRÄTT 2 5

Förra året släppte FN:s råd för mäns k-liga rättigheter den första rapporten om konstnärliga rättigheter – något som inte är verklighet överallt.

– Tydligast är detta förstås i totalitära stater, där varken yttrande-

frihet eller upphovsrätt är självklara. Men det finns problem även i länder som vi betraktar som demokratiska, där ekonomiska intressen ofta vill ta över den enskilde upphovspersonens rätt ig-heter. Även i Sverige förväntas ibland musik-skapare och andra kulturskapare sälja inte bara sin ekonomiska utan också sin ideella upphovsrätt – det vill säga att verket inte får förändras eller användas på ett sätt som kränker upphovsper-sonen, säger Alfons Karabuda.

I början av juni deltog han i ett expertmöte med FN:s råd för mänskliga rättigheter i Geneve. Han har tidigare medverkat till FN:s första rapport om konstnärliga rättigheter, som släpptes förra året. Rapporten har följts av en utredning, som behand-lar frågor om upphovsrätt, kultur och vetenskap.

– En viktig slutsats som drogs i rapporten är att upphovsrätten värnar om ditt uttryck. Den är inte ett hinder, vilket många kritiker hävdar – tvärtom är upphovsrätten ett sätt att säkra kreatörernas rätt att uttrycka sig.

Detta förändrade synsätt är ett stort och viktigt steg för upphovsrätten, menar Alfons Karabuda.

– I början av junimötet såg många deltagare patent och upphovsrätt som en och samma sak. Men när de förstod skillnaden – att du kan ta patent på en idé som andra kan vidareutveckla,

medan upphovsrätten värnar om ett konstnärligt verk och inte om en metod – så enades mötet om att upphovsrätten är av godo. Sedan bör man i största möjliga mån förenkla för licensieringar. Och detta är ju även Stims mål, genom våra internationella samarbeten och den gemensamma databasen.

Mötet i Genève sammanställs av FN:s ”special rapporteur” Farida Shalis i en rapport, som går ut på remiss under hösten. Sedan översätts den till en rad olika språk och skickas i början av 2015 till medlemsländerna.

– Rapporten formuleras som en rekommenda-tion, och en sådan väger ganska tungt. Länder som inte följer den kommer att få kritik. Rap-porten betonar att folket ska ha rätt att ta del av musik och kultur, att tillgängligheten är viktig för samhället. Men det betyder inte att det ska vara gratis, säger Alfons Karabuda.

– Konsten är ett viktigt verktyg för varje individ att kommunicera, uttrycka sig och dela sin världs-bild. Att beskära upphovsrätten är ett sätt att tysta konstnärer, säger Farida Shalis i en kommentar.n

konstnärligfrihet

– Detta är ett jättestort steg för vår upphovsrätt. Från att tidigare ha placerat kulturen och upphovsrätten i en egen isolerad ruta, har FN nu lyft upp den och jämställt den med övriga mänskliga rättigheter. Och det kommer att innebära mycket för musikens roll i samhället.

Det säger Alfons Karabuda, kompositör och ordförande för SKAP. Sedan 2012 har han anlitats av FN som expert på upphovsrätt med speciellt fokus på artistisk yttrandefrihet.

Alfons Karabuda, kompositör och ordförande för SKAP.

FO

TO:

CA

RO

LIN

E R

OO

SV

AL

L

FÖRSTA STEGET MOT PERFEKT LJUD

För mer information ring 08-566 16 400 eller skicka ett mail till [email protected]

Med nya ASP880 från Audient får du inspelningar i världsklass.

I KORTHET 27

Tonsättare en resurs för samhälletTonsättare och andra yrkesverksamma konstnärer utvecklar ofta andra kunska-per än ”bara” sitt konstnärliga arbete. De är duktiga på att driva projekt, lösa problem, kommunicera, hålla deadlines med mera.

– De kan därför vara en kreativ resurs för samhället – något som beslutsfattarna inte alltid känner till. Därför bjöd vi i september in kul-turchefer och kulturpolitiker från utvalda regioner till en kreativ halvdag i Vinter-viken utanför Stockholm. Där diskuterade vi hur tonsättar-nas breda kunskaper bättre kan tas tillvara, säger Martin Q Larsson, ordförande i Före-ningen Svenska Tonsättare.

Ett tjugotal personer deltog vid Vinterviksmötet, som hölls för andra gången. Under mötet fick besluts-fattarna träffa några av Sveriges mest innovativa tonkonstnärer och diskutera hur en regional sam verkan skulle kunna fungera i praktiken.

Förra numrets vinnareI förra Stim-magasinet frågade vi vad Jan Gradvall gjorde innan han började på Expressen i mitten av åttiotalet. Rätt svar är att han gav ut punkfanzinet Jörvars Gosskör. Vi har valt ut fem vinnare som får hans nya bok Nyponbuskar, nyponbuskar, hela vägen nyponbuskar. Grattis till Angelica Bergman i Varberg, Lorentz Edberg i Holmsund, Bosse Johansson i Sundsbruk, Bengt Lidström i Umeå och Björn Schager-ström i Göteborg.

FO

TO:

FR

ED

DIE

SA

ND

ST

RÖ

M,

VIK

TOR

GÅ

RD

SÄ

TE

R

Bli medlem med rösträtt!Gör din röst hörd! Stimanslutna upphovspersoner och musikförlag kan även bli medlemmar med rösträtt i den ekonomiska föreningen Stim. Det innebär att du får delta i och rösta på stämman, där viktiga beslut om Stims framtid tas.

För att få rösträtt i den ekonomiska föreningen måste du vara aktiv i ditt musikskapande, det vill säga ha varit Stimansluten i fem år och ha fått utbetalningar de senaste tre av dessa. Medlemsinsat-sen är 10 kronor. Du ansöker om röstberättigat medlemskap i den ekono miska föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musik-byrå (STIM) u.p.a. genom att skicka in en medlemsansökan. Denna behandlas vid nästkommande styrelsemöte, varefter du ombeds underteckna ett medlemsavtal.

När detta gjorts och avtalet också undertecknats av företrädare för Stim, blir du formellt röstberättigad medlem. Därefter blir du kallad till stämmor och får beslutsunderlag i form av årsredovisning och annan information hemskickad i samband med kallelse till Stims stämmor.

Mejla namn, medlemsuppgifter och postadress till [email protected] så skickar vi ansökningshandlingar till dig.

Rekordsommar för livemusikenSommaren 2014 går till historien som det år då besökarrekorden slogs på löpande band. Både festivaler och enskilda konserter lock-ade storpublik, med god hjälp av det fina vädret.

– Vi har inte fått in alla redovisningar ännu men kan redan konstatera tre nya rekord, säger Johnny Elfström, festivalkontakt på Stim.

Håkan Hellströms konsert på Ullevi i början av juni sålde över 68 000 biljetter. Det har ingen annan artist – varken svensk eller utländsk – mäktat med.

– Stockholm Fields, med bland annat Metallica, slog rekord för en endagsfestival med nästan 50 000 sålda biljetter. Och tredagars-festivalen Bråvalla förbättrade sitt eget rekord då de sålde 56 000 biljetter.

Andra noteringar från den fina livesommaren är många stora internationella artistbesök – bland annat Justin Timberlake, Rolling Stones, Aerosmith och One Direction – och flera mindre festivaler som har fått mer publik än tidigare år.

– 20-årsjubilerande Urkult ökade med flera tusen åskådare, säger Johnny Elfström. Och även Putte i Parken, som i år var en gratisfesti-val, hade väldigt mycket folk.

Full pott för Sverige i BrandenburgSvenska kompositörer tog full pott i den internationella kompositörstävlingen Brandenburg Biennale, som i slutet av juni genomfördes för sjätte året. Jesper Nordin vann första pris och Britta Byström fick delat andrapris.

Årets tävling slog deltagarrekord med nästan 300 anmälda tonsättare. Förstapriset var en beställning till Brandenburger Sym-phoniker. I juryn satt bland annat tonsät-tarna Kalevi Aho och Juliana Hodkinson.

Stimmagasinet prisnomineradStim-magasinet har av en jury nominerats till Svenska Publishingpriset i kategorin ”Medlemstidningar yrke och bransch”. Den 6 oktober får vi veta om tidningen har vunnit branschens mest prestigefyllda pris, i konkurrens med sex andra medlemstid-ningar.

Jesper Nordin vann första pris i Brandenburg Biennale.

Stim-magasinet blir allt populärare hos våra läsare – och ni blir allt fler eftersom Stims medlemsantal ökar varje år. Det är förstås glädjande eftersom vi är stolta över vår tidning. Men det innebär också ökade kostnader för tryck och distribution, och vi är måna om att så stor del som möjligt av våra intäkter ska gå vidare till upphovspersonerna.

Därför uppdaterar vi nu våra adresslistor. Om du inte önskar få fler Stim-magasin hemskickade till dig, mejla [email protected] och meddela

att du vill avsluta din prenumeration. Om ditt hushåll har flera Stimanslutna och därför får onödigt många exemplar av tidningen, mejla oss så ser vi till att du får rätt antal Stim-magasin i brevlådan i fortsättningen. Samma gäller dig som i dag får tidningen eftersänd till en ny adress – mejla oss rätt uppgifter eller logga in på Mina sidor på www.stim.se och byt adress. Glöm inte att ange ditt medlemsnummer, som du hittar på tidningens adressetikett!

Hjälp oss skicka Stimmagasinet till rätt läsare!

AN

NO

NS

Köp din biljett på stim.se/musicexpo Ange “SME14” för medlemsrabatt

NOVEMBER

MÜNCHENBRYGGERIET S T O C K H O L M

#Stimmusicexpo

I KORTHET 29

EUdirektiv blir lag 2016Större öppenhet och gräns-överskridande onlinelicensie-ring av musikrättigheter. Så kan man sammanfatta det så kallade ”sällskapsdirektivet”, som Europaparlamentet och ministerrådet beslutade om i februari 2014. Avsikten är att det ska bli lättare för musikskaparna att välja den upphovsrättsorganisation de har störst förtroende för, och att det ska bli enklare för digitala musiktjänster som till exempel Spotify att teckna licenser som är Europa -t äckande.

Nu har regeringen tillsatt en utredning om vilka even-tuella lagförändringar som måste göras för att direktivet ska kunna bli svensk lag. Stims chefsjurist Helena Woodcock finns med som expert i utredningen. Senast 6 mars 2015 ska utred-ningen redovisa sitt uppdrag. 2016 beräknas Riksdagen fatta beslut om genom-förandet.

Vad hände sen?I varje nummer av Stim-magasinet får du möta spännande kompo si-törer, låtskrivare och projekt. Men vad hände sen? Den här gången har vi frågat tre av 2013 års Stim-stipendiater vad stipendiet betydde och vad de använde de 50 000 kronorna till.

Lina Järnegard, tonsättareTack vare Stim-stipendiet har jag kunnat fortsätta fokusera på att komponera. Jag har under våren 2014 främst jobbat på en beställning från slagverkstrion Hidden Mother. Stycket ska uruppföras på Sound of Stock-holm i november och det har dragit ut på tiden något enormt. Jag tenderar att jobba längre och längre tid med mina stycken vilket egentligen inte fungerar ekonomiskt. Den här gången fick Stim-stipendiet fungera som räddaren i nöden. Och det var ju bra eftersom just detta stycke betyder lite extra för mig, som det känns nu.

Daniel Boyacioglu, poet och artistFörutom att man med ett stipen-dium kan köpa loss arbetstid så ger det också motivation. Stipendiet är liksom ett kvitto på att det man lägger sin tid på är värt nåt. Jag använder pengarna till att utforska nya stilar i gräns-landet mellan rap, visa och soul. Skrivtekniskt alltså, jävligt kul.

Mats Larsson Gothe, tonsättareFörutom det välkomna ekono-miska tillskottet så utgör stipen-diet också ett kvitto på att det man gör har betydelse, eftersom konkurrensen om stipendierna är mycket hård. Jag använde pengar-na som en buffert under arbetet med en opera. Där kan det vara långt mellan utbetal ningarna, och i skarvarna – när pengarna började tryta – var Stimstipendiet en ovärderlig hjälp.

Läs mer om Stims stipendier på stim.se/stipendier

FO

TO:

EV

A I

ND

E,

ES

AIA

S J

ÄR

NE

GA

RD

, C

HR

IST

IAN

OD

EH

OL

M,

TOR

BJÖ

RN

JA

KO

BS

SO

N

Ett musikliv för alla – en enande kraft– För första gången har jag hört politiker från alla partier referera till begreppet ”Det fria musiklivet”. Och det känns som ett stort steg framåt, säger Karin Inde, verksamhetsledare på Svensk Jazz och samordnare för uppropet ”Ett musikliv för alla”.

Hon är en av initiativtagarna till upp-ropet, som vill att människor ska få bättre möjligheter att uppleva musikalisk mångfald och att det fria musiklivet därför ska få möj-lighet att utvecklas på samma villkor som institutionsmusiken. I dag har 20 nationella musikorganisationer ställt sig bakom upp-ropet, och även tusentals lokala föreningar och privatpersoner har skrivit på stödlistan.

– Hittills har vi nått två viktiga mål. Vi har lyckats samla alla musikorganisationer över yrkes- och genregränser, vilket inte är det lättaste. Och vi har lärt politikerna hur musiklivet ser ut i Sverige i dag. De har ofta ett institutionsperspektiv, vilket är naturligt eftersom det är där de har sina främsta kon-takter. Men vi har lyckats visa dem att det finns ett stort fritt musikliv, som fortfarande är professionellt.

När detta skrivs är det två veckor kvar till valet, och oavsett valutgången kommer nätverket att leva vidare.

– Vi vill fortsätta dialogen med bland an-nat kulturdepartementet, och hoppas få med oss de organisationer vi fortfarande saknar i nätverket, säger Karin Inde.

Läs mer på ettmusiklivforalla.se.

Köp din biljett på stim.se/musicexpo Ange “SME14” för medlemsrabatt

NOVEMBER

MÜNCHENBRYGGERIET S T O C K H O L M

#Stimmusicexpo

30 SISTA ORDET

När jag för många år sedan började med musik sprang jag och mitt band runt bland skivbolagen med demo-tejper. Det var på den tiden man fort-farande använde kassettband. Men

jag var inte bara intresserad av att vi skulle skapa och få ut vår musik, jag var nyfiken på hur musik-industrin egentligen fungerade. Så jag bokade intervjuer med folk inom branschen – bland annat med Stim. Och min fråga var enkel: vad gör Stim?

Svaret jag fick var nästan för bra för att vara sant – Stim ser till att jag får betalt när min låt spelas offentligt någonstans i världen. Det spelar ingen roll om det är en rökig, illaluktande bar i Birmingham eller en radiostation i Japan. Betalt skulle jag få. Och betalt fick jag.

Sedan dess är jag en stor anhängare av upp-hovsrätten. I slutänden investerar jag ju i mig själv och i min konst när jag ansluter mig till en organi-sation som bevakar mina rättigheter. Och vem vet vad som ska hända med musiken hon eller han har skrivit? Vem kunde till exempel tro att ett tjugofem år gammalt albumspår med Journey ( Don’t Stop Believin’) plötsligt skulle få nytt liv och bli en av de mest streamade låtarna i vår tid.

Upphovsrätten består men världen förändras. Dagens låtskrivare vet knappast vad ett demo-tejpband är, och eftersom jag alltid varit nyfiken på framtiden är det kul och stimulerande både att verka som musiker i Sverige och att arbeta på Stim. För det är faktiskt Sverige och Stim som till stor del leder utvecklingen. Om distributionen av streamingtjänster låg på samma nivå i resten av världen skulle det öka de digitala intäkterna till både upphovspersoner och skivbolag.

När jag satt i styrelsen för Svenska Oberoende Musikproducenter drog vi igång en digitalgrupp,

för att ta fram ett standardavtal för de små skivbolagen och de digitala musiktjänsterna. I ett års tid forskade jag också i hur digitaliseringen påverkar musikbranschen, och studerade vilka förändringar som var på väg att ske. Musik-branschen i Sverige och Norden har sedan visat sig ligga långt framme i att anpassa sig efter den nya tekniken.

Stim har varit väldigt framgångsrikt i arbetet med de digitala frågorna, och satsar på att finnas överallt där musiken finns och används. Framför allt har vi haft modet att inte försöka bromsa utvecklingen, trots att vi inte alltid vet vart den kommer att ta vägen.

Mitt uppdrag på Stim är att agera för europa-täckande licenser, och vårt team har slutit flera nya gränsöverskridande avtal och samarbeten. På så vis kan upphovspersonerna snabbare få betalt, utan mellanhänder. Och ju större sam arbeten, desto lägre administrativa avgifter – det vill säga mer pengar till upphovsperso-nerna. På sikt hoppas jag därför att jag ska göra mig själv över flödig.

Min position som både musikskapare och med arbetare på Stim gör att jag sitter på två stolar. Eller tvärtom, förresten. Vi har ju precis samma intressen: att upphovspersonerna ska få betalt för sin musik.

Dina rättigheter är värda mycket – det är därför du och vi investerar i dem. Vi på Stim vill bli ännu bättre på marknaden, kosta mindre, hitta nya intäktskällor och upptäcka nya behov.

Jag skriver och spelar fortfarande musik. Och det som ger mig energi i jobbet är att kunna göra det möjligt för fler personer att göra det. Så sälj inte bort rätten till din musik, utan investera i dig själv – för vi investerar i dig! n

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Adress: Stim-magasinet, Box 17092, 104 62 Stockholm

Telefon: 08-783 88 00E-post: [email protected]

Ansvarig utgivare: Karin JihdeChefredaktör: Krister Insulander

Redaktionsråd: Karin Jihde, Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn,

Linda Johansson, Sofia Jerneck, Simon Olsson

Formgivare: Olof HelldinPå omslaget: Bröderna SalazarOmslagsfoto: Viktor Gårdsäter

Annonskontakt: Martin Carlsson, Display

Telefon: 0911-25 79 01E-post: martin.carlsson

@display-umea.se

Tryckeri: Ljungbergs, Klippan, 2014

ISSN 2000-5628

Åsa Carild, låtskrivare och musiker aktuell med bandet Akaba. International Licensing Manager på Stim.

Åsa Carild: För bra för att vara sant?

Stockholm: tel. 08-470 58 10Malmö: tel. 040-43 23 90www.arva.se • [email protected]

Angivet pris är rekommenderat cirkapris.

För Studios på 10–14 kvm, Hemmabiorum 14–18 kvm

Primacoustic London kit ger dig en komplett lösning med allt du behöver för att förbättraakustiken i ditt rum enligt den akustiska principen ”LEDE” (Live-End, Dead-End), därden delen av rummet där ljudkällan finns har större dämpning medan den så kallademottagarsidan lämnas relativt live för ett naturligare sound. Strategiskt placerade panelerkontrollerar oönskade reflektioner, flutter-eko och hjälper till att reducera stående vågor.

All viktig baskontroll tas om hand med hörnmonterade basfällor.

Montera själv! Akustikpanelerna monteras enkelt genom att tryckas fast på med-följande uppfästningsanordningar så att man slipper använda sättlimsom förstör väggarna. Panelerna finns i svart, grått eller beige, och kan även kläs i tyg ivalfri färg. De levereras komplett med fästbyglar, skruvar och plugsamt rätt bit till borrmaskinen.

®

London 12a Studio Kit:• Komplett studiokit ”in a box”• Kontrollerar problematisk bas• Absorberar oönskade reflektioner• Enkel installation utan lim

Rätta till akustiken i ditt studiorum!

Pris: 6.995 Kr. inkl. moms

Prima_london_annons_210x270_Layout 1 2013-05-03 23:57 Sida 1

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

STIM_Magazine_210x235mm_aug2014_outline.pdf 1 2014-08-27 10:21

POSTTIDNING BAvsändare:StimBox 17092S-104 62 Stockholm

1 1 0 6 0 7 7 0 0

Documents

Stim-magasinet #3 2014