Click here to load reader

Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan

  • View
    69

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan. Siggi Olafsson Utvecklingsledare, Göteborgs Stad, Social resursförvaltning, Social utveckling www.socialutveckling.goteborg.se Emma Frey-Skött Nypon förlag, Projektledare och redaktör Nypon förlag www.nyponforlag.se. Välkommen!. - PowerPoint PPT Presentation

Text of Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan

Stegen

Start & StegenTidigt lrande i frskolanSiggi OlafssonUtvecklingsledare, Gteborgs Stad,Social resursfrvaltning, Social utvecklingwww.socialutveckling.goteborg.se

Emma Frey-SkttNypon frlag, Projektledare och redaktr Nypon frlagwww.nyponforlag.se

1

Vlkommen!

Starten r viktig!Hur tar vi emot och bjuder in varandra? Hur skapar vi kontakt och bygger frtroende?GONKONTAKT ETT LEENDE EN NICKNING (Eye contact, a smile and a nod)Hur vlkomnar vi varandra varje dag?2Olika lromedel fr olika ldrarSTART fr 1 3 ringar

Stegen fr 4 5 ringar

StegVis 1 fr 6 ringarStegVis 2 fr 7 8 ringarStegVis 3 fr 9 10 ringarKOLLA fr 12-15 ringar

3Sociala frdigheterSamarbete dela med sig, hjlpa andra, flja regler och direktiv

Empati se saker frn andras perspektiv och frst hur andra har det, visa omtanke och respekt fr andras knslor och synpunkter, inlevelse och medknsla

Positiv sjlvhvdelse hvda egna uppfattningar och rttigheter p ett tydligt och positivt stt. Ta initiativ, presentera sig och kunna st emot grupptryck

Problemlsningsfrdigheter ha strategier fr att kunna reflektera ver social problemlsning.

Sjlvkontroll anvnda tankar och handlingar fr att f bemstra knslor

Ansvarstagande hlla avtal och verenskommelser, visa respekt fr andras egendom och andras arbete4Frst en genomgng av tankarna bakom lromedletSociala frdigheterTeoriKnslor, benmning och reglering av knslorEmpatiAnknytningStartStegenInlrningsteorierKognitivism, J. Piaget (Informationsprocessteori)Social inlrningsteori , BanduraNeuropsykologi, R Davidson

Basala Affekter (knslor)(Silvan Tomkins )GldjeIntresseverraskningLedsnad (ngest)RdslaAvsky (ckel)IlskaSkam

8Lugna ned sig teknikerOlika stt att lugna ner sig p

Sjlvprat (Peptalk)Andas (Fokusering)G undan (Lta tiden g)Omformulera positivt (Tankestyrning)Fler stt

Stopp

Slappna avTnk hgt

Bertta om detEmpatiEmpati r frmgan att leva sig in i hur en annan mnniska knner sig och anvnda denna frstelse i mtet med andra.

Medknsla, lyssnande och perspektiv (empatisk precision).Uppmrksamma, tolka, frst , omtanke.Att handla gott utifrn den empatiska frstelsen

Fr att utveckla empati behver barn egna erfarenheter av att bli empatiskt bemtta.Genom detta lr sig barnen frst sina egna knslor och acceptera dem.Barn som bemts med respekt utvecklar en god sjlvknsla d.v.s. de frstr att de r vrdefulla.

Empati betecknar frmgan att ha medvetande om andra personers knslor. Empatibegreppet r nra beslktat med inlevelse och medknsla. Empati handlar om en psykisk frmga att frst och knna med andra, vare sig personen hller med eller inte; till exempel en psykolog kan ha empati med en brottsling utan att bli likadan, vara likadan eller ha medlidande med brottslingen.Inom empatiforskningen finns en bred konsensus om att empati r ett komplext fenomen som saknar en enkel definition. Empati studeras inom socialpsykologi, kognitionspsykologi och neurovetenskap.Empati r en komplex psykisk process som innebr (1) att knna vad den andre knner (affektiv empati) (2) att frst vad den andre knner (kognitiv empati) och (3) en mekanism som kan avgra frn vem (sjlv/annan) knslan hrrr (empatisk precision). De hr tre mekanismerna anses vara ttt sammanfltade och beroende av varandra fr att empati ska ske. Ibland inkluderas ven en fjrde aspekt av empati - att besvara den andre med en medknsla och vnlig intention (empatisk omtanke). I empatiprocessen samverkar emotionell smitta, perspektivtagande och empatisk precision med varandra fr att tillsammans producera en socialt adaptiv respons till en behvande annan.

10Anknytning

Utgr en ndvndig bas fr reglering av barnets vervldigande knslor och intryck

En sker hamn, vid utforskandet av vrlden

Dr barn hmtar std och trygghet vid oro och rdsla11John Bowlby beskrev utvecklandet av den tidiga anknytningen i fyra faser. De tre frsta faserna genomgr barnet under sina frsta tv r, den sista avser utvecklingen under frskoleldern.

De tre frsta faserna r:Fas 1: Orientering och signaler som inte riktar sig till en speciell person (frn fdseln och upp till mellan tta och tolv veckor)Fas 2: Orientering och signaler som r riktade mot en eller ett par specifika personer (frn tta till tolv veckor och upp till mellan sex och nio mnader)Fas 3: Upprtthllande av fysisk nrhet till en eller ett par specifika personer (frn mellan sex och nio mnader till cirka tre rs lder

Mlsttningar med STARTP ett lekfullt stt medvetandegra barnen om knslor och vissa samspelsfrdigheter.

Skapa goda frutsttningar fr barnens anknytningsprocess p frskolanUtveckla barnens ordfrrd nr det gller sociala och emotionella teman

Frm barnen att upptcka gldje i att vara tillsammans

Skapa en god grund fr barnens vidare sociala och emotionella utveckling12Fr de allra yngsta, 1-3 ringarTre huvuddelar i START

Knslor

Anknytning

Samspel

13Knsloteman i StartGldjeLedsnadIlskaRdslaverraskningAvsky/avsmakSe andraOlikheter

14Anknytningsteman i StartLita till en vuxenTurtagningVara tillsammansDela gldje

15Samspelsteman i StartAtt tnkaAtt delaAtt turas omAtt vntaAtt frgaJa eller nej

16Stegen, ml och temanP ett i huvudsak lekfullt stt stimulera barns lrande om; lrandefrdigheter, empati, knslohantering , arbetsminne, uppmrksamhet, impulskontroll och problemlsning.

Utveckla barnens ordfrrd nr det gller sociala och emotionella teman

Skapa en god grund fr barnens sociala och emotionella utveckling

ka kompetensen fr fredlig konfliktlsningDel 1: Frdigheter fr lrandeLyssnande, Fokusera uppmrksamhet, Anvnda sjlvprat, Vara sjlvhvdande

Del 2: EmpatiKnna igen sina egna och andras knslor, Ta andras perspektiv, Visa omsorg och bry sig om andra

Del 3: KnslohanteringFrst starka knslor, Knna igen sina egna starka knslor, Hantera starka knslor

Del 4: Kamratskapsfrdigheter och problemlsningF och behlla kamrater, Lugna sig sjlv och anvnd problemlsningssteg

Del 5: Brja skolanterblick p frdigheter och begrepp, Tankar om hur frdigheterna kan vara till hjlp i skolan17Veckans gngMndag: DockspelTisdag: Samtal runt bildplanschOnsdag: Aktivitet 1Torsdag: Aktivitet 2Fredag: Ls bok med anslutning till temat

Snger, hjrnbyggarlekar, frldralnkarFr varje veckotema finns aktiviteter fr varje dag.18

Forskning om frdigheter fr lrande?Barn som utvecklat frmgan till sjlvreglering klarar bttre att ta emot instruktioner och lr sig lttareLrandefrdigheter behver man ocks fr att utveckla empatisk frmga, hantera knslor och lsa problem19Forskning om empati?Frmgan att utveckla empati finns med frn brjan och kan observeras hos sm barn

Empati lrs i samspel med omgivningen och behver stndigt stdjas och stimulerasForskning om att hantera knslor?Barn som lrt sig hantera och reglera starka knslor r mindre bengna att handla aggressivt och klarar sig bttre i samspelet med andra

Denna frmga pverkar ocks frutsttningaratt lra sig andra saker

Vad sger forskningen om kamratskapsfrdigheter?Barn som lrt sig problemlsning har fler alternativa mjligheter nr de stlls infr dilemman

Barn kan lra sig att lsa konflikter p ett fredligare stt

HjrnbyggarlekarTrnar exekutiva funktioner:

Uppmrksamhet (U)

Arbetsminne (AM)

Impulskontroll (IK)Anvnda frdigheter varje dagTnk fre: Hr frgar man barnen om d de kan anvnda frdigheten det som de har framfr sig.

Frstrk: Man uppmrksammar nr barnen anvnder frdigheten och ger dem specifik feedback. Det innebr ocks att pedagogen r frebild och visar frdigheten.

Tnk tillbaka: Detta innebr att be barnen tnka tillbaka och minnas hur de anvnt frdigheten.GrundprinciperLraren som modell

Frn enkla frdigheter till mer komplexa

Samtal va tillmpaIntroducera - trna - generalisera

Projektivt arbetsstt (inte p riktigt)

Fokus p sprket som verktygAnvndandet av nyckelord

Lrande i dialogerppna frgor, Neutralitet, Parafrasering, Fokusering

Regelbundenhet & Lngsiktighet

Kreativitet & lekfullhet

Uppfljning & anpassning25Tack fr uppmrksamheten!Fr personal verksamma i Gteborg, kostnadsfria utbildningarwww.socialutveckling.goteborg.se

Utbildningar fr personal runt om i Sverigewww.gislasonlowenborg.com

Frlagetwww.nyponforlag.se