of 96/96
SPFs FÖRORD 5 FÖRFATTARNAS FÖRORD 7 NYHETEN I EN NY TIDSÅLDER 9 MELLAN LÖPET OCH WEBBEN 13 Papperstidningen 400 år 13 Löpet 100 år 15 Webben 10 år 16 NYHETEN I TIDNINGSHUSET 21 Morgontidningen 21 Tabloiden 22 Designutveckling 25 Läsningens vägar 26 DEN ISCENSATTA TIDNINGSSIDAN SOM SPRÅK 29 Vad menas med iscensättning? 29 Tecken – betydelsebärare i semiotisk mening 29 Skillnader mellan textuella och ikoniska tecken 30 Seendets roll i kommunikationsprocessen 31 Form vs substans 32 Manifest och latent teckennivå 33 Metafor och metonymi 34 Linjära och polysyntaktiska teckenkedjor 35 Slutna och öppna kodsystem 36 Förankring och avbyte 37 Kontexter och analysarter 38 De fyra iscensättningarna 39 Retorik och relationer 41 FÖRSTA BILDERNA FRÅN KOSOVOKRIGET 45 Att levandegöra nyheter 45 Löpet, förstasidan och webben 45 Iscensättningen inuti Aftonbladet 46 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SPF Nyheter

  • View
    795

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

A report in Swedish from the National Board for psychological warfare.

Text of SPF Nyheter

INNEHLLSFRTECKNINGSPFs FRORD 5 FRFATTARNAS FRORD 7

NYHETEN I EN NY TIDSLDER

9

MELLAN LPET OCH WEBBEN Papperstidningen 400 r Lpet 100 r Webben 10 r

13 13 15 16

NYHETEN I TIDNINGSHUSET Morgontidningen Tabloiden Designutveckling Lsningens vgar

21 21 22 25 26

DEN ISCENSATTA TIDNINGSSIDAN SOM SPRK Vad menas med iscensttning? Tecken betydelsebrare i semiotisk mening Skillnader mellan textuella och ikoniska tecken Seendets roll i kommunikationsprocessen Form vs substans Manifest och latent teckenniv Metafor och metonymi Linjra och polysyntaktiska teckenkedjor Slutna och ppna kodsystem Frankring och avbyte Kontexter och analysarter De fyra iscensttningarna Retorik och relationer

29 29 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 41

FRSTA BILDERNA FRN KOSOVOKRIGET Att levandegra nyheter Lpet, frstasidan och webben Iscensttningen inuti Aftonbladet

45 45 45 46

1

Iscensttningen inuti Expressen P hotellet eller i verkligheten Det goda och det onda ansiktet DEN LYRISKA ISCENSTTNINGEN OLOF PALMES BEGRAVNING Den planerade iscensttningen Den sista rosen GTEBORGS-POSTEN OCH BRANDEN P HISINGEN Rum och tid Dramatik och lyrik i extrautgvan Didaktik och epik i extrautgvan EXEMPEL FRN WEBBEN Papperstidning och webb en jmfrelse Kosovokriget p webben Webben en plats fr information, kommunikation och marknad SAMMANFATTNING Intentioner och forskningsobjekt Nyheten i en ny tidslder Nyheten i tidningshuset Papperstidningen 400 r Lpsedeln 100 r Webben 10 r Designutveckling och lsningens vgar Fyra olika slag av iscensttningar Iscensttningsteorin Analys av iscensttningar

49 53 54

55 55 57 61 61 62 67 69 69 72 73 79 79 79 79 80 80 80 81 81 82 82

SUMMARY Purpose and objectives of research News in a new era News at the newspaper publisher The newspaper 400 years The newspaper placard 100 years

85 85 85 86 86 86

2

The Web 10 years Design development and reading paths Four different types of staging The theory of staging Analysis of the stagings LITTERATURFRTECKNING

86 87 87 88 89 91

SPFs SENASTE RAPPORTER OCH MEDDELANDEN

93

3

4

SPFs FRORDVad r det som pverkar och vertalar oss mnniskor till ett visst synstt, en attityd och ett visst beteende? r det det talade eller det skrivna ordet? Eller r det vad vi faktiskt ser, eller ser avbildat p ett fotografi eller i en rrlig film? Eller r det mjligen en kombination av bde vad vi ser, hr och lser som pverkar oss? Frgor som rr pverkan och frsk till pverkan r svrbemstrade, men utgr naturligtvis centrala ingredienser i konceptet psykologiskt frsvar. Styrelsen fr psykologiskt frsvar (SPF) gnar drfr ett betydande forskningsintresse t problemomrdet; inte bara det talade och skrivna ordet, utan ocks bilden svl stillbilden som den rrliga bilden har varit freml fr analyser och studier under lng tid. I SPFs studie Pverkan genom bilder (1986) betonade professor Gert Z Nordstrm bildens srskilda dragningskraft och frmga att trollbinda och vertyga. En bild ljuger aldrig, en bild sger mer n tusen ord r ju ocks vanligt frekommande talestt. Det r bl a mot den bakgrunden som bildens roll som informationsbrare har studerats av SPF. Hr kan nmnas de brett upplagda forskningsprojekten Bilden av ett krig (1992) och Estonia-projektet (1996). Den manipulerade bilden har likas varit freml fr SPFs forskningsintresse (Falska Kort, 1993). I februari 1999 genomfrde SPF dessutom ett seminarium p temat Nyhetsbilder etik pverkan tillsammans med Nordiska museet och Pressens Bild. Inom massmedieforskningen har det funnits och finns en viss bengenhet, att analysera text, bild och ljud var fr sig; dvs som isolerade informationsbrare. Frgan r dock, om en enskild bild kan isoleras frn den omgivande texten p t ex en tidningssida? Mste inte bild och text ses som en komposition en iscensttning? Detta r en av de huvudfrgor som frfattarna till denna studie professor Gert Z Nordstrm och universitetsadjunkt Anders strand, bgge verksamma vid hgskolan i Jnkping vill diskutera. I framstllningen sammanfr frfattarna bild och text i en kontext, dr det i grunden rr sig om iscensttningar av hndelser och skeenden frn mediernas sida. Enligt Nordstrm och strand handlar det om endera dramatiska, lyriska, episka eller didaktiska mediepresentationer av hndelser och skeenden. Frfattarna illustrerar i studien sdana iscensttningar med exempel frn Kosovokriget, katastrofbranden p Hisingen i Gteborg och statsminister Olof Palmes begravning. Frfattarna diskuterar ocks iscensttning som freteelse i ett strre kommunikativt sammanhang. I denna del uppehller man sig vid frgor som rr Internet och frmst huruvida webbsidor i framtiden kommer att komplettera eller erstta den traditionella papperstidningen? En sdan intressant och viktig diskussion kan naturligtvis inte anses avslutad med denna studie. Frhoppningsvis br den dock kunna tjna som inledning och underlag inte bara fr fortsatt forskning, utan ocks som utgngspunkt fr en analys av och diskussion om vilken utveckling vi egentligen str infr massmedialt och samhllskommunikativt. Dvs en i grunden synnerligen vsentlig pverkansfrga! Gran Sttz Forskningschef, SPF

5

6

FRFATTARNAS FRORDTv freteelser r fundamentala i denna underskning om tidningarnas nyhetsfrmedling, retorik och pverkan. Bda byter emellertid stndigt skepnad och mste alltid uppmrksammas med nya och ppna gon. Nr vi synat aktuella frndringar har vi haft god hjlp av de tre klassiska frgorna som inleds med hur, var och nr: Hur ser nyheten ut i dag? Var upptrder den? och Nr r den som mest tongivande? Det r p frgan om hur vi har funnit det ndvndigt att tala om nyhetsframstllningen som en iscensttning. Uttrycket underfrstr att dagens tidningssidor fungerar som teaterscener dr det utspelas dramatiska, lyriska, episka eller didaktiska skdespel. Nr det gller frgan var har vi vidgat fltet frn papperstidningens frstasidor och nyhetssidor till lpsedlar och tidningarnas webbplatser. Men vi har inte velat dra grnsen dr. Ambitionen har ocks varit att dra in hela den visuella nyhetsmilj som med eller mot vr vilja drabbar oss vid pressbyrkiosker, centralstationer, kpcentra och arbetsplatser. Mnga medborgare blir nyhetskonsumenter utan att kpa tidningar eller lsa dem. I denna underskning saknas utrymme att redovisa fakta om eventuella pverkningseffekter. Det frefaller dock som om vi r frst med att peka p fenomenet och ven anvisa vissa riktningar fr en kommande forskning. Frgan om nr har lett oss in p historiska hndelser d iscensttningen verkligen har betonats. Vi har valt analysmaterial frn Jugoslavienkrigets upptakt 24-25 mars 1999, Olof Palmes begravning 16 mars 1986 och katastrofbranden p Hisingen 30 oktober 1998. Knnetecknande fr iscensttning av tidningsnyheter r bild och text. Tv olika sprk samverkar och blir ett nytt, ett iscensttningssprk. Detta krver i sin tur en ny sprkteori, en ny iscensttningsteori. Till den bok av Gert Z Nordstrm fr SPF 1986 Pverkan genom bilder En studie av olika bildtypers pverkningseffekter, utarbetades en teori fr bildsprklig analys. Teorin har omarbetats och utvecklats i denna underskning fr att motsvara det sammansatta sprk som r grundlggande i alla iscensttningar, hur de skapas och hur de tolkas. Det r med denna teori som med Carl von Linns systematiska arbeten fr botaniken. Beskrivningar och kommentarer kan lsas och tillgodogras fristende utan teoretiska avsnitt. Men fr att skaffa sig en grundlggande kunskap om hur koder och trender fungerar och hur olika iscensttningar skiljer sig frn varandra behvs teorin. Speciellt fyra svenska tidningar har varit underlag fr analyser och kommentarer i denna underskning: Aftonbladet (Kosovokriget), Dagens Nyheter (Olof Palmes begravning), Expressen (Kosovokriget och Olof Palmes begravning) samt Gteborgs-Posten som framstllt en extraupplaga en annonsfri gratistidning i samband med branden p Hisingen. Materialet r tillrckligt omfattande fr att belysa och klassificera de mnster i iscensttningen som vi skt. Det br dock nmnas att detta projekt r en utveckling av tidigare underskningar i samband med Gulfkriget (Nordstrm, 1992) och Estoniakatastrofen (Nordstrm, 1994) bda p uppdrag av Styrelsen fr psykologiskt frsvar samt ett projekt med fokus p Jnkpings-Posten, En lokaltidning och det offentliga samtalet (Nordstrm, 1998).

7

Fr att f en uppdaterad bild av hur en nyhet nr tidningen, vxer fram och distribueras till olika avdelningar innan den iscenstts har vi intervjuat personer p Gteborgs-Posten och Aftonbladet vilket bland annat lett fram till avsnittet Nyheten i tidningshuset. Jnkping i juni 1999 Gert Z Nordstrm

Anders strand

8

NYHETEN I EN NY TIDSLDER1900-talets sista decennium markerar inledningen till en ny tidslder nr det gller mnniskors medieanvndning vrlden runt. Tv bildbrande elektroniska medier konkurrerar om vr uppmrksamhet jmte de traditionella papperstidningarna och det enbart ljudbrande radiomediet.1 Vrt senaste bildbrande medium r Internet som gr sitt segertg genom vrlden under senare delen av 1990-talet, ttt fljt av vidareutvecklingen av det ldre teve-mediet. Satelliter, kablar och digitalisering gr att dessa bda bildmedier alltmer smlter samman till ett nytt supermedium den datormedierade informations- och underhllningskanalen. I 24timmars direktsndning kablas nyheter och underhllning ut ver vrlden med ljusets hastighet. Papperstidningen med sin 400-riga historia bakom sig tvingas till frvandling i kampen om verlevnad. Lt oss betrakta en mega-mediebomb som belysande och avskrckande exempel p detta nya sakernas tillstnd Monica Lewinskyaffren, som utspelades under 1998 och 1999. En scen vi minns som spelades upp om och om igen infr vra gon p ett s ihllande stt att den blev till en logotyp var en stjrngd Monica Lewinsky, omfamnande president Clinton ngra f sekunder, mitt i ngon folkmassa i samband med ngon valkampanj. Eftersom alla vrldens teve-tittare med egna gon kunde se den famsa omfamningen mste de ju tro sina gons vittnesbrd. Presidenten var skyldig till ngot som sannolikt hade med otro och sex att gra. Parallellt med denna scen matades samma teve- och In1

ternetpublik med stndiga anspelningar p samma tema i form av utskottsfrhr, nyhetssndningar med nyheter om fler famsa kvinnoaffrer, med spekulationer, debatter och insinuationer. De nya elektroniska medierna saknar en viktig terhllande faktor tid fr begrundan det som p facksprk brukar kallas fr kllkritik. Hr borde ett lysande tillflle till konkurrensfrdel yppa sig fr papperstidningarna genom den klassiska journalistikens frmga och ambition att skilja fakta frn rykten, att frska faststlla vad som verkligen r sant. Man misslyckades skndligt skriver Pete Hamill, en av USAs mest aktade tidningsmn.2 Den 26 januari 1998 toppar New York Post och New York Daily News sina frstasidor med identiska braskande rubriker: Caught in the Act. En secret serviceagent hade rkat promenera in i ett rum dr presidenten och Monica Lewinsky hade sex. Trovrdigheten i uppgiften inskrnkte sig till formuleringen kllor sger. Vilka dessa kllor var sgs aldrig. Andra tidningar hakar p historien liksom nyhetsmediet CNN. Hela denna liderliga spopera var uppbyggd p dessa vaga kllor, skriver Hamill (1998, s 11). Det fanns bara ett problem hela historien var falsk. Ngon dementi kom aldrig men nio dagar senare (den 4 februari) framgr det av Wall Street Journals Internettidning att en steward som hade arbetat i Vita huset i 18 r hade sett presidenten och Monica Lewinsky tillsammans i det sk Ovala rummet. Nsdukar flckade med2

Den moderna radiotekniken tillter numera en viss visualisering genom sin frmga att frmedla texter till radiomottagarnas displayer. Nsta steg i denna utveckling blir kanske bildverfring.

Pete Hamill har sedan 1960 arbetat som reporter, krigskorrespondent, kolumnist och nu senast som chefredaktr fr New York Daily News. Denna senare position har han emellertid lmnat och r sledes utan ansvar fr debaclet den 26 januari 1998.

9

lppstift och annat kunde avrapporteras. Ngra minuter efter det att historien hade dykt upp p Internet kommenterades hndelsen som ett scoop av CNBC, en nyhetskanal p kabelteve. Presidentens nsdukar flg sedan runt i cyberrymden i alltmer accelererat tempo. Radiokanaler, mnga tidningar, pratshower och nyhetsprogram p teve, alla behandlade den stora skandalen. Den 9 februari hade Wall Street Journals Internetupplaga en dementi: We deeply regret our erroneous report of Mr. Nevils testimony (a.a. s 12). Hela historien var sledes falsk. Hamill skriver att man nu ntt en vndpunkt i amerikansk nyhetsjournalistik. Papperstidningen befinner sig i kris. Konkurrensen frn kabelteve och Internet r ett faktum. Med ngra f aktningsvrda undantag har papperstidningarna blivit dummare. De fylls i kad omfattning med sensationer, rykten och trivialiteter. Tidningarna fokuserar p drama och konflikt p bekostnad av analys (a.a. s 17). Den svenske journalistprofessorn Hkan Hvitfelt skriver: Skillnaden mellan medierna i USA och i Sverige r inte lngre betydande, snarast handlar det om att det vi ser idag i USA, det ser vi i morgon i Sverige och i stora delar av resten av vrlden (Hvitfelt, 1996, s 104). Hvitfelts utgngspunkt fr sitt yttrande r den amerikanska journalistikens kande intresse fr nyhetsbevakning i samband med presidentvalen i USA, ngot som skulle kunna ge mjligheter till gedigen information och analys. Men Hvitfelt konstaterar att det utkade utrymmet anvndes till att skildra kapplpningen mellan de olika kandidaterna och andra pseudofrgor, i stllet fr att fokusera p de verkligt viktiga frgorna och han sammanfattar utvecklingen med att konstatera att de stora sakfrgorna fr vika undan fr detaljer och pseudofrgor eller s k populism (a.a.

s 104). Genom att fokusera p trivialiteter ddar medierna andra frgor: Mrdarfrgor hrskar och demokratin r i praktiken satt ur spel (a.a. s 108). Pete Hamills dystra konstaterande och Hkan Hvitfelts olycksbdande spdom om en mjlig tendens ven i svenska medier motiverar en frgestllning fr de fortsatta studierna av nyhetens vrdering och iscensttning i de svenska tidningshusen. Hller den svenska nyhetsvrderingen och nyhetspresentationen p att tappa sin traditionella kllkritiska hllning till frmn fr lttkpta och lttslda trivialiteter och sensationer? Att de traditionella nyhetsmedierna frndras bde till innehll och uttryck nr de mter konkurrensen frn de nya elektroniska r tydligt. Frgan r vilka mjligheter men ocks risker som dessa nya medier kan tnkas innebra, nr vrlden gr in i ett nytt rtusende. Satellit- och kabelburen teve har utvecklats under de senaste decennierna och dr knner vi effekterna rtt vl. Att nyheterna har blivit till frskvaror r en effekt. I princip fr vi nyheten i vardagsrummet i samma stund den intrffar med de risker av frhastade slutsatser och avsaknad av analys som detta innebr. En annan effekt r att det i hg grad r samma nyheter som far runt i etern. Eftersom den elektroniskt distribuerade nyhetsverksamheten r ytterst kapitalkrvande r det endast ett litet antal aktrer som str fr sndningarna och drmed hotas mngfalden. Teve-mediet innebr att kommunikationen r massmedial, medger tidsfrskjutning eller samtidighet, inte r platsbunden samt bde verbal och visuell. Dessutom har teve-mediet frmgan att frmedla rrliga bilder. Vrt senaste nyhetsmedium Internet har kommit, visat upp sig och gtt segrande fram under 90-talet. Efter de frsta fem stapplande ren har detta datormedierade

10

medium utvecklats i ett alltmer accelererat tempo. Mediets effekter vet vi nnu mycket litet om, men vi knner dess mjligheter. Den datormedierade kommunikationen r ett icke platsbundet massmedium som medger tidsfrskjutning och samtidighet och som frmedlar bde stillbild och rrlig bild, men dessutom tillkommer tv viktiga egenskaper. Den ena r msesidighet och den andra r mjlighet till interaktion. Bda dessa frmgor r s nya att mediet nnu inte har utvecklat dessa talanger mer n i en blygsam start.

Vi brjar ocks lra oss en del om riskerna med det elektroniska informations- och nyhetsfldet. Den ofta bde vlgjorda och pkostade frpackningen av de hemsidor ntsurfaren hamnar p kan frleda till verdrivna frestllningar om innehllets trovrdighet. Informationen kan vara frldrad och r oftast svr att kontrollera. Det freligger ocks brister nr det gller avsndarnas identitet och ibland ndras innehllet utan att anvndarna blir informerade.

11

12

MELLAN LPET OCH WEBBENPapperstidningen 400 rOm man undantar olika sporadiska fregngare frn romartid och medeltid r den frsta egentliga tidningen i historien veckotidningen Relation i Strasbourg, frsta gngen tryckt 1609. Med den utgngspunkten r papperstidningen cirka 400 r gammal. Sverige har skrivit in sig i presshistorien genom att r 1645 ge ut den frsta fortfarande existerande dagstidningen, med namnet Ordinari Post Tijdender, senare utgiven under namnet Post- och Inrikes tidningar. Som bekant ges den ut fortfarande, om n med annan inriktning numera (kungrelser och tillknnagivanden) n vad som gller fr en vanlig tidning. Ordet tidning har sitt ursprung i det som har hnt och tidende str sledes fr underrttelse om det som hnt, vilket r en bra definition p begreppet nyhet. Sverige kan ocks ta t sig ran av att 1766 ha introducerat den frsta tryckfrihetsfrordningen. Ordentlig fart p den svenska dagspressutgivningen blir det dock frst under den sk Frihetstiden vid mitten av 1700-talet. Nr tidningarna kom att frena bde nyhetsinformation och opinionsbildning och dessutom kade utgivningsttheten gradvis under 1800-talet hade den moderna dagstidningen uppsttt. 1800-talet brukar ibland beskrivas som vergngsrhundradet. Med det menas att det r nu som bomull och ull transformeras till tyger, vatten till kraft, jrn till stl och rrelse till elektricitet. Man skulle ocks kunna sga att man transformerade okunnighet till kunskap. Vid detta rhundrades inledning hade de flesta utbildade medborgare i de flesta lnder i Europa och i Frenta Staterna ngon form av tillgng till oberoende nyhetsbevakning och politiska kommentarer, ven om dessa tidningar fick ges ut i hemlighet. En ny yrkeskr journalisterna uppstod och tillsammans med den nya tekniska utveckling bidrog detta till att ka kunskapsbildningen lavinartat.3 Den nya tekniken gllde ocks fr tryckning av tidningar. Exempelvis stadkom en ngdriven tryckpress r 1814 en dagsupplaga fr The Times med 5 000 exemplar. Vid mitten av rhundradet hade den siffran vuxit till 50 000 exemplar per dag. Nr s rotationspressarna introducerades under 1880-talet och den manuella sttningen automatiserades frbttrades utgivningskapaciteten dramatiskt. Till detta kan ocks lggas den snabba tekniska utvecklingen av distributionsformerna med hjlp av elektricitet och jrnvg. Under 1850-talet kom den amerikanske tidningsmannen Paul Julius Reuter att vara en av de frsta som utnyttjade telegrafen och han kom ocks att etablera den sedermera s bermda nyhetsbyrn Reuters. Nsta stora trycktekniska revolution intrffade efter andra vrldskrigets slut med tillkomsten av fotografisk sttning och utvecklingen av datortekniken. Denna process accelererade under 1970-talet, nr datorerna blev allt vanligare och allt mer effektiva. Drmed kom en hel yrkeskr att frsvinna typograferna och deras yrkesuppgifter vertogs av journalisterna. P distributionsfronten har utvecklingen gtt frn anvndandet av brevduvor vid slutet av 1700-talet, via trdar och telegrafstolpar under senare delen av 1800-talet och frsta hlften av 1900-talet3

Faktauppgifterna i detta avsnitt r frmst hmtade frn Encyclopaedia Britannica.

13

till dagens sekundsnabba nyhetsverfring i de fiberoptiska kablarna och via de moderna satelliterna. Ett viktigt steg att bredda lsekretsen togs 1833, nr New York Sun grundades. Tidningen kom att profilera sig innehllsmssigt med populrt material gnat att falla en bredare publik i smaken. nnu viktigare var dock prispolitiken tidningen hade ett lsnummerpris p en cent och denna typ av lgpristidningar kom att g under benmningen penny dailies. I Storbritannien kom The Times (1788) att st modell fr en seris brittisk tidning med sjlvstndig hllning gentemot makthavarna. The Times gick ocks i spetsen fr teknikutvecklingen. P kontinenten etablerades den sedan bermda Allgemeiner Zeitung (1798) och i Frankrike Le Figaro (1854). I Sverige grundades Aftonbladet av Lars Johan Hierta 1830. Den svenska tidning som tog efter pennypressens lgprislinje var Dagens Nyheter, grundad 1864. Vi brjan av 1900-talet utvecklades en ny typ av tidningar, de sk tabloiderna. Egentligen betyder tabloid att storleken p tidningen r halvformat, men uttrycket har kommit att st fr en viss sorts journalistik. Det karaktristiska fr en tabloid r lttillgngliga och ofta sensationella nyheter som presenteras p ett slagkraftigt stt med hjlp av sprk och layout. Tabloiden har flera fregngare som den tagit starka intryck av. Det r den sk boulevardpressen som hade uppsttt vid mitten av 1800-talet. Boulevardpressen var icke-politisk, vnde sig till massorna och knnetecknades snarare av att vara underhllande n sensationell men till skillnad frn 1900-talskvllstidningen tog boulevardpressen inte stllning fr den lille mannen, skriver Bengt Johansson (1996, s 97). Dessutom har tabloiden tagit intryck av pennypressen och dess lg-

prispolitik. Ytterligare influenser fr tabloiden r the yellow press som vxte fram p 1880-talet och som knnetecknades av sensationer och kampanjer. Johansson sammanfattar det som karaktriserar en kvllstidning eller tabloid i fem punkter: Underhllande och sensationellt innehll. Korta artiklar, stora rubriker och iscensttningar med mycket bilder. Ett lgt pris som ska locka den breda allmnheten. Aktiv journalistik, exempelvis av kampanjkaraktr. Den lille mannens rst. Lsnummerfrsld eftermiddagstidning, utgiven i storstder. En viktig hrnsten fr en papperstidnings existens r annonsmarknaden. Totalt sett har denna vuxit snabbare under efterkrigstiden n vad radio och teve har kunnat svlja. Detta gller i synnerhet fr de lnder som begrnsar reklamen i de eterburna medierna av ideologiska och etiska skl. Dessutom r pappret fortfarande verlgset nr det gller alla smannonsrer som ofta opererar lokalt. Som ett led i denna utveckling har det uppsttt gratistidningar som antingen delas ut som direktreklam i brevldorna eller som distribueras p allmnna platser, som exempelvis tunnelbanestationer. Dagens tidningslsare r fortfarande starkt intresserade av att kpa sin papperstidning fr att i lugn och ro blddra igenom och lsa sportreportage, horoskop, annonsmarknad, skvallerkrnikor och ironiskt nog de dagliga programtablerna ver radio- och teve-programmen. Papperstidningen har ocks sett till att erbjuda frstrelse fr mnniskor med utkad fritid. Den nya hotande konkurrenten som

14

dykt upp p papperstidningarnas himmel r emellertid de elektroniska tidningarna. I detta paradigmskifte uppstr en kreativ konkurrenssituation som leder fram mot en betydligt mer spnnande informations- och nyhetspresentation n vad vi hittills upplevt. Det frut allenardande verbalsprket fr nu std och hjlp av visuella sprk. Men inte nog med det. Bilden fr en egen sjlvstndig funktion att bde underhlla och informera. Bild och text samverkar i dramatiska, lyriska, episka och pedagogiska iscensttningar och smlter samman i en typisk retorisk framstllning med syfte att lra, roa och berra sin publik.

Lpet 100 rLpsedeln mter vi varje dag i butiker, vnthallar och gatumiljer. Den r s etablerad och sjlvklar att vi skulle frvnas om den pltsligt inte fanns p sin plats. Funktionen r obetingad fr detta slagfrdiga och ofta drastiskt formulerade medium: det ska locka lsnummerkpare att infrskaffa den senaste tidningen med den senaste nyheten. Lpsedeln r som en affisch som gr reklam fr en dubbelt sammansatt vara, tidningen som inbegriper nyheten. I den visuella kakofoni som rder vid kiosker och i varuhus krvs av den enskilda lpsedeln att den syns i mngden och att den har ngot intressant att komma med som det vriga saknar. Den hrda konkurrensen har efter hand skapat ett lpsedlarnas eget sprk, dr srskilt tv faktorer r avgrande: avstnd och komprimering. Med den frra menas avstndet mellan lpsedel och lsare. Om lpsedeln skall uppmrksammas och locka till kp inne i ett varuhus eller frn bussen krvs anpassad storlek bde p texter och eventuella bilder samt en fr ndamlet lmplig typografi. Vid

mitten av 1990-talet fanns speciellt p kvllstidningarnas lpsedlar en tendens till minskad bildanvndning. Det vanliga lpsedelformatet ansgs frmodligen alltfr litet fr att gra bilderna rttvisa. En uppdragen text blev effektivare. Med komprimering menas lpsedelns ndvndiga bruk av signalord, ibland kallade dragord. Vi knner igen de vanligaste: S (S dog Bo Widerberg), Drfr (Drfr sjnk frjan) och Allt om (Allt om den nya skatten). Sllan frekommer mer n 7 8 versaler i en s k slagrad. Det gller att tala om vad man har att erbjuda men inte mer n att det stimulerar till att vilja veta mer. Tvetydighet kan i vissa fall vara ett plus, men ska inte leda till att lsaren knner sig lurad. Tidningens frstasida har delvis en liknande funktion som lpsedeln. Ofta samverkar dessa med marknadsfringen i eller utanfr butiken. Lpsedeln signalerar p lngre avstnd, drar lsaren till tidningsstllet dr frstasidan tar ver retoriken hittills r lsningen gratis och frestar till vidare lsning av insidorna. D kostar det pengar.

Lpsedlar och frstasidor frn Aftonbladet och Expressen 25 mars 1999. Foto: GZN.

15

Lpsedeln r ett typiskt svenskt fenomen som saknar motsvarighet i andra vsterlndska lnder. Den frekommer inte i USA eller Storbritannien. Inte ens i vrt nrmaste grannland Norge. Lpsedeln r idag ngot mer n hundra r. Den ldsta arkiverade blev producerad av Aftonbladet den 22 november 1892. Tidningens dvarande ekonomidirektr August Sohlman brukar omtalas som lpsedelns fader. Det finns dock kllor som antyder att den frsta lpsedeln kom i bruk redan 1890 och att den gjorde reklam fr skmttidningen Smtt och Godt. Ngon egen stil och karaktr finner den emellertid inte frrn vid tiden fr sekelskiftet. I modern tid fr lpsedeln ett uppsving i och med Expressens tillkomst 1944. Orsaken till detta r att upplagekonkurrensen hrdnade inom den svenska tabloidpressen. Tidningen ska sljas p gatan eller vid buss- och tunnelbanestationer. Nyheten ska konsumeras p vg hem frn det dagliga arbetet. Lpsedeln ger lockande smakprov p ngon aktuell frga om krig, vld, katastrofer, ekonomisk brottslighet, hndelser i kndisvrlden och vad som rr TV-utbudet. Ofta kretsar rubrikerna kring olika opinionsunderskningar: politik, ekonomi, hlsa och trafik. Men det r inte bara den sk kvllspressen som anvnder lpsedeln i sin marknadsfring. Det gr ocks morgonpress och veckopress. ven fr en utprglad abonnemangstidning r det viktigt att synas i den offentliga miljn. Inte minst med tanke p presumtiva annonsrer. Som marknadsfring mste lpsedlar vara en lysande affr. I Sverige finns det tiotusentals butiker med lpsedelstavlor och lpsedlarna byts ut efterhand som nya tidningsupplagor kommer. Vissa lpsedlar varieras ocks fr att vara vl frankrade i sitt utgivningsomrde. Drfr har man tv huvudtyper, dels sk rikslp

som anvnds ver hela landet och dels mer lokalanpassade lpsedlar kallade lokallp, dr det geografiska engagemanget betonas. Dina lpsedlar frstrde min barndom r ett av kapitlen i Sigurd Glans memoarbok Om sanningen ska fram frn 1994. Rubriken avser en bestmd person och vissa hndelser ngra decennier tillbaka i tiden men berr starkt ett generellt och allvarligt problem fr tidningarnas etiska ansvar. Var gr grnsen fr vad man br avslja och informera om? Sigurd Glans om ngon br veta eftersom han lr ha formulerat ver 6000 lpsedlar under sitt yrkesverksamma liv. nnu har medieforskningen inte tagit p sig uppgiften att underska den pverkan som sker genom lpsedlarnas komprimerade budskap. Vi gr det heller inte. Det r ett alltfr omfattande arbete. Dremot hr det till vrt uppdrag att peka p hela den visuella milj som idag stndigt mter och pverkar mnniskan i det postmoderna informationssamhllet. I den miljn spelar lpsedlarna en icke ovsentlig roll.

Webben 10 rTill skillnad frn lpsedeln, en svensk freteelse, r webben i hgsta grad internationell. Webben eller kanske hellre ntet har under sin tioriga levnad upplevt en exempells utveckling. Frn de frsta stapplande stegen 1989, i det europeiska partikelfysiklaboratoriet i Genve (CERN), via lanseringen av den geniala blddraren Mosaic, 1995 kommersialiserad under namnet Netscape. Under den senare delen av 1990-talet hller Internet p att fullborda sitt segertg genom att finnas p varje kontor och tminstone i teknisk bemrkelse i vart annat hushll i Sverige. Fr hushllens del freligger det tv flaskhalsar i utvecklingen. Dels i accessnten, dvs den del av

16

telentet som ansluter abonnenten med telestationen och dr det fortfarande finns tekniska problem, dels nr det gller tillgng till tid. Enligt Mediebarometer 1998 (Nr 1, 1999), s anvnder genomsnittssvensken nstan sex timmar till mediekonsumtion per dag. Detta r ett tidsmtt som har hllit sig stabilt under en lng fljd av r. Det som varierar r hur konsumenten vljer att frdela den disponibla tiden p de olika medierna. Morgontidningen har exempelvis ett mycket stabilt tidsvrde p dryga 20 minuter per dag, medan kvllstidningen gradvis har tappat i tid frn 12 minuter 1979 till 7 minuter fr 1998. Samma r (1998) anvnde 21 % Internet en genomsnittlig dag, av de drygt 50 % svenskar som har dator i hemmet. Det r inte sjlvklart att man vljer att lgga tid p Internet enbart av det sklet att man har den tekniska mjligheten. Kvar str dock det faktum att datorinkpen i Sverige slog nya rekord under 1998 i samband med den frmnliga datorleasingen via arbetsgivaren. Frklaringen till den makalsa expansionen inom datorsektorn kan formuleras i Moores lag4 som frutsg en exponentiell utveckling av datakraften och drmed ocks antalet anvndare. Datorerna frbttrar rligen sina prestanda, s att man antingen kan kpa en dator med samma kapacitet till 30 % lgre pris ett r senare eller med ofrndrat pris och 30 % mer prestanda (Forsebck, 1998, s. 22). Till detta kan lggas att de samlade globala telenten idag bara anvnds till ca 6 % p grund av tillkomsten av fiberoptiska kablar. En enda fiberoptisk kabel med ett hrstrs tjocklek kan verfra en och en4

Gordon Moore, tidigare ordfrande i Intel frutsg redan vid mitten av 1970-talet att datakraften skulle komma att fyrdubblas var 30e mnad, en frutsgelse som stmmer vl med den faktiska utvecklingen (Forsebck, 1998, s 321).

halv miljon samtal samtidigt. Kombinationen av den exponentiella prestandautvecklingen, den enorma verkapaciteten i distributionsnten samt den likaledes exponentiella kningen av antalet anvndare, leder till en oerhrd konkurrens inom telekommunikationsomrdet i vrlden. Kostnaden fr telekommunikation brjar nrma sig noll! Den datormedierade kommunikationen vilar p tre viktiga fundament: social kontakt, informationsskning och marknad. Den sociala kontakten upprtthlls genom elektronisk post och konferens och sk chattkanaler som medger msesidig och omedelbar kommunikation, samt de snabbt expanderande torgen fr kontaktskande mnniskor. Informationsskningen r det traditionella sttet att anvnda datormediet, med rtter i de militra systemen och den akademiska vrlden s lngt bakt i tiden som 1960-talet. Men den verkliga drivkraften bakom Internetvrldens segertg r kommersiellt betingad. Datormediet upprttar en direkt frbindelse mellan producent och konsument, varfr de synnerligen kostnadskrvande mellanhnderna kan rationaliseras bort. Dessutom kan producenten uppn tv stora frdelar i sin marknadsfring, man bde nr den stora massan och fr till stnd en selektering samtidigt! Som ytterligare frdel slipper producenten att sjlv bedriva det mdosamma selekteringsarbetet eftersom datorpubliken selekterar sig sjlv om den bara fr en chans att leta sig fram till produkten i det elektroniska havet. Samtliga dessa tre fundament frekommer i en funktionellt konstruerad nttidning, ngot som ska visas med konkreta exempel lngre fram i avsnittet Exempel frn webben. P vilka punkter skiljer sig d en nttidning frn en papperstidning? Den avgrande skillnaden ligger i det frhllandet

17

att nttidningen r gjord av ett material som saknar egenskaper (Design av informationsteknik, 1998). Elektroniskt uppbyggda ettor och nollor flyger fram i cyberrymden med ljusets hastighet. Det r frst i sjlva grnssnittet mtet mellan mnniskan och maskinen som nttidningen materialiseras. Fr nrvarande medger inte tergivningstekniken mer n avlsning med hjlp av skrmrullning och mushantering. Dessutom stter anvndarens datorskrm grnser fr frgtergivning och storlek. P samma stt som lsaren av papperstidningen blddrar fram och tillbaka i sin tidning s blddrar nttidningens lsare mellan olika sk hypertexter och lnkar. Hyper betyder ver och begreppet str fr den karaktristiska verlagringen av sidor p webben. Till skillnad frn lsaren av den tjockaste papperstidning s har lsaren p webben tillgng till ett ondligt antal sidor. Nr det gller utformningen av grnssnittet p webben s str vi bara p trskeln till en intressant utveckling. Om Internet sedan mitten av 1990-talet har uppntt den kritiska massa som krvs fr att snbollen snabbt ska vxa till sig, s kan man frutse en omvnd process fr de i rask takt ldrande medierna papperspost, fax och telefoni. E-post och vriga datormedierade distributionsformer konkurrerar ut de gamla medierna i kraft av sin snabbhet och sina lga kostnader. P liknande stt kan man sknja en omvnd snbollseffekt fr papperstidningen. Samtidigt som bde utbudet och anvndningen av nttidningen kar dramatiskt s sjunker papperstidningarnas upplagor och deras antal minskar genom uppkp och sammanslagningar. Den 22 mars 1999 visar Aftonbladet lika stora siffror fr papperstidningens kpare som fr nttidningens lsare (320 094 fr nttidning och 388 100 fr papperstidning).

Aftonbladets upplagor, papper och nt. (webbild) Nr lsarna sviker en tidning sviker ocks dess annonsrer och den negativa spiralen blir ett faktum. En god bild av ntets utbredning i vrlden fr man genom att studera antalet nttidningar. En Internetanvndare som vljer sin utgngspunkt frn Kungliga Tekniska Hgskolans (KTH) webbplats (http://www.gt.kth.se/publishing/ news.html) fr tillgng till de flesta webbtidningar som finns i vrlden. Nttidningarna r sorterade efter land i bokstavsordning. Fljande uppstllning anger hur mnga lnder som fanns representerade i april 1999 och antalet nttidningar i respektive land. Med stor sannolikhet tillkommer det stndigt nya nttidningar varfr listan enbart ger en ungefrlig uppfattning om utbudet. Klyftan mellan i-land och u-land framtrder tydligt i denna statistik. Indien har exempelvis 4 webbtidningar medan USA har 388. Intressant att notera r att Finland har hela 57 nttidningar medan Frankrike enbart har 10. Just Finland var 1996 det serverttaste landet i vrlden med en (1) server per 25 invnare, medan Indien hade 1,2 miljoner mnniskor per server (1996). ven vriga Norden ligger lngt framme internationellt sett (Forse-

18

Tabell 1. Uppstllning ver lnder och antal nttidningarAlbania Andorra Argentina Australia Austria Bahrain Bangladesh Barbados Belgium Bermuda Bosnia Brazil Brunei Bulgaria Cambodia Canada Chile China Colombia Costa Rica Cuba Czechoslovakia Denmark Dominican Eucador Estonia Faroe Finland France Germany Ghana Greece Guatemala Honduras 2 1 23 7 6 2 5 1 9 1 2 21 1 1 2 73 4 1 1 2 1 4 20 1 2 7 1 57 10 34 1 4 2 1 Hong Kong Hungary Iceland India Indonesia Iran Ireland Israel Italy Japan Jordan Kuwait Lebanon Liechtenstein Luxemboutg Malaysia Mexico Nepal Netherland New Zealand Nicaragua Norway Pakistan Panama Papua New Peru Philippines Poland Portugal Puerto Rico Romania Russia El Salvador Singapore 1 12 3 4 4 3 2 6 15 29 2 2 3 1 2 5 28 1 12 3 3 45 1 3 1 2 1 5 9 1 1 5 2 6 Slovakia Slovenia South Africa South Korea Spain Sri Lanka Sweden Switzerland Taiwan Thailand Trinidad/Tobago Turkey Uganda Ukraine United Arab United Kingdom Uruguay USA Venezuela Yoguslavia Zambia 5 2 5 4 8 3 75 18 1 3 1 1 1 1 2 43 3 388 2 1 2

bck, 1998, s 27). Sverige ligger p andra plats p listan med 75 nttidningar, tv fler n Canada. Frhllandet mellan nttidning och papperstidning leder bde till ett intressant motsatsfrhllande och till en berikande samverkan fr ett tidningsfretag. Just Aftonbladet r ett bra exempel p en beri-

kande samverkan mellan papper och nt. Principen att samexistera med frdelar genererade frn bda medierna r att anvnda ntet som inropare fr pappret. Ett typiskt exempel r den lpsedel som Aftonbladets ntanvndare mtte mndagen den 22 mars.

19

Krocktest p Aftonbladets webb Det r exakt samma lpsedel som tidningen anvnde som inropare fr sin pappersupplaga utanfr tidningskioskerna. Nr ntanvndaren lst den braskande rubriken om bilars krockskerhet r den naturliga impulsen att se efter hur det egna bilmrket klarat sig i jmfrelsen. Allts klickar han p lnken bil och finner d att det inte finns mer att hmta p ntet. Vill han f svaret p lpsedelsrubriken mste han kpa papperstidningen. Den unika nyheten frbehlls sledes fr papp-

ret medan den allmnna informationen fr g ut p ntet. Denna balansakt gr fortfarande att upprtthlla 1999, men gratistidningen Metro visar att det r lnsamt med en kostnadsfri papperstidning. Sannolikt kommer de nstan kostnadsfria nttidningarna fortstta att ta en allt strre del av tidningsmarknaden och de papperstidningar som ocks har en nttidning drabbas av kannibalism. Hur gr det d fr de tidningar som inte bryr sig om att satsa p en elektronisk upplaga ver huvud taget? Ett typexempel r Jnkpings-Posten som enbart hller sig med papper. Visserligen har man en webbingng men det handlar enbart om prenumeration och annonsmarknad. Frklaringen till att Jnkpings-Posten inte tycks behva ngon nttidning r sannolikt dess stllning som monopoltidning i sin region. Den dag det dyker upp en lokal nttidning som opererar gratis i Jnkpingsbygden torde Jnkpings-Posten bli utsatt fr en kraftig konkurrens.

20

NYHETEN I TIDNINGSHUSETMorgontidningenPete Hamill har som vi sg inledningsvis en mycket kritisk hllning till utvecklingen inom den amerikanska journalistiken och i Sverige formulerar Hkan Hvitfelt liknande kritiska tankar om den svenska pressens framtid. Innan vi studerar den frgan med utgngspunkt frn vra teorier om nyheters iscensttning ska vi rikta blickarna mot hur en svensk morgontidning och sannolikt de flesta andra stora morgontidningar vrderar det enorma informationsfldet som omger oss. Vi fljer mtesstrukturen p Gteborgs-Posten (GP) en vanlig dag.5 ven om en stor morgontidning har kunniga reportrar och en stor budget fr att skicka ut dessa i vrlden fr att hmta hem nyheterna s skulle man inte komma lngt i sitt tidningsutgivande om man inte frlitade sig p mellanhnder. En speciell form av informationsuppfngare och gatekeepers r de internationella nyhetsbyrerna som exempelvis AP (Associated Press), UP (United Press) och Reuters. GP abonnerar enbart p den svenska nyhetsbyrn TTs tjnster, som emellertid i sin tur tar in information frn de stora internationella byrerna. Man kunde ocks tnka sig att GP hade ngon som stndigt granskade den internationella tevenyhetskanalen CNN men s r inte fallet. Mycket litet av GPs nyheter kommer frn CNN. Dessutom har GP bara tv fast placerade utrikeskorrespondenter, nu placerade i Bryssel och London. I stllet frlitar man sig p sk stringers, det vill sga frilansande, kontrakterade reportrar. I vrigt anvnder sig GP av tipsare, polisradio, konkurrenter, press5

releaser och diarier. Naturligtvis har man ocks en strre skara journalister och fotografer p plats. Man har dessutom sex bildredaktrer och en bildchef. Mtesstruktur p GP Klockan 8:40: Frsta mtet nyhetschef, bildchef, redaktionschef granskar dagens tidning samt brjar spna kring nsta tidning. 9:00: Nyhetsmte p ca 15 minuter dr alla avdelningar (15 - 20 personer) mts i en brainstorming. Man funderar ver dagens grej, vilka tunga jobb man ska satsa p, vilka bildjobb som ska utfras och s brjar man tnka p vad som r nsta dags bsta grej. 9:30: Mte ute p de olika avdelningarna. 10:00: Morgonmte p centralredaktionen (c a en kvart) d man diskuterar generella journalistiska frgor som exempelvis tidningsetik. Det r frivillig nrvaro men nd brukar 30 - 60 personer nrvara. 10 - 11:00: Bildredaktrerna gr runt p nyhetsredaktionen fr att studera lget. 15:00: Det r nu dags att gra en avstmning hur blev det? Man studerar vnsterkryss, dragbild, boxar etc. 16:30: Nyhetschef, bildredaktr och nattchef faststller frstasidan. 21:00 (tidigast): Lpen grs i tre versioner: rikslp, Gteborgslp och lokallp. 22:00 - 22:30: Nu intrffar den bsta nyheten fr en morgontidning. 22:40: Nu r det deadline fr den frsta tryckningen. Deadline fr den andra tryckningen r klockan 00:00 och slutligen fr den tredje klockan 01:00. Varje organisation utvecklar sin egen kultur och fljaktligen rder det en viss GP-

Vr referent r Kenth Andrasson som r nyhetschef p Gteborgs-Posten och stllfretrdande ansvarig utgivare.

21

kultur som omfattas av de anstllda. En viktig komponent i den kulturen r stolthet ver att utfra ett professionellt arbete, i synnerhet om man har att kmpa mot en tydlig konkurrent. GP saknar direkt konkurrens i sin stllning som lokal morgontidning i en storstadsregion, den kan karaktriseras som en monopoltidning med de risker detta medfr att drabbas av sjlvgodhet och passivitet. GP har emellertid i stor utstrckning klarat sig ifrn dessa monopolets fallgropar, ngot som bl a visar sig i en ovanligt ambitis hllning nr det gller designutvecklingen, dr tidningen upprepade gnger ftt priser och erknnanden.6 Arvet efter den gamle tidningskungen Harry Hjrne bidrar kanske ocks till denna specifika tidningskultur. Hjrne formulerade begreppet Arbetsplatsens Sjlvstyre, en hllning till verksamheten som kommit att kallas fr GP-undret (Engblom , 1996, s 58). De enskilda medarbetarna ges sledes ett stort frtroende att agera sjlvstndigt, vilket skerligen har en stark effekt fr skapandet av en speciell GP-kultur. GP har ftt vidknnas en upplageminskning under 1990-talet men avtappningen r ganska mttlig jmfrt med flera andra tidningar. Senare delen av 1990-talet r Internettidningarnas tidslder. I Sverige startade webbtidningarna hsten 1994 med Aftonbladet Internettidning men ven GP kom igng tidigt med webbintroduktion under vren 1995. Under 1998 kade GPs webbtidning med 300 %, vilket svarar mot ca 600 000 besk per mnad eller6

20 000 per dag. Frn mitten av januari 1999 har GP redesignat sin webbsida, vilket frmst visar sig genom snabbare nerladdning och lttare navigation. Intressant nog har den nya designen en tydligare koppling till papperstidningen n vad som var fallet frn brjan. GPs webbredaktion bestr av 6-8 personer som sitter centralt placerade i centralredaktionen. Den fr sledes std av centralredaktionen och kan ses som en integrerad del av centralredaktionen. Enligt GPs uppfattning s innebr varje nytt medium som utvecklas att det uppstr en ny trtbit i mediekakan. Det ena mediet slr inte ut det andra utan man samsas sida vid sida. Man r ocks frvissad om att papperstidningen kommer att ha ett vitalt liv ven i framtiden, om n omstpt i nya former och med skerhet producerad och distribuerad med ny teknik7. Papperstidningen kommer mhnda inte att vara ett massmedium s lnge till utan blir i stllet ett skiktat medium. Webbtidningen fungerar som support och marknadsfrare av papperstidningen. Det r intressant att notera uppfattningen att det unika scoopet alltid kommer frst p papper. Det som kan anses knt och mera allmnt placeras p webben.

TabloidenS lngt en stor svensk morgontidning. Hur frhller sig en stor svensk kvllstidning till denna tidningskultur. Faller den i samma vrderingsmnster eller har den en annan syn p journalistiken? Svaret r nej, den har en annan syn p journalistiken, fr ven om slutprodukterna har tskilliga likheter med den rikstckande morgontidningen s finns ngra karaktristiska olikheter i nyhetsvrderingen.7

Tisdagen den 23 mars kan en stolt tidning rapportera: Nya priser till GPs redaktion. Society for News Design/ Scandinavia (SND/S) har tilldelat GP tv diplom och ett hedersomnmnande. Diplom fick GP fr sin extratidning lrdagen efter den svra Gteborgsbranden. Man konstaterar vidare i sin artikel att GP ftt mer n ett diplom varje r sedan 1994, det r GP inledde sin stora redesign av tidningen.

Vr sagesman Per Andersson-Ek r chef fr Gteborgs-Postens redaktionella satsning p Internet och har tidigare bland annat varit layoutchef.

22

Rent tryckningmssigt ligger kvllstidningen c a 9 timmar senare n morgontidningen i tidsschemat. Aftonbladets frsta upplaga trycks ca klockan 08:00 och andra upplagan ca 12:00. Men dagens kvllstidning har nrmat sig morgontidningen publiceringsmssigt och nr det gller nyhetsbevakningen tidsmssigt. Under 1980-talet hade man manusstopp klockan 07:00, i dag r tiden fr manusstopp 13:30. Dagens kvllstidningar har ocks nrmat sig veckotidningarna. Utver den ordinarie papperstidningen s kompletterar kvllstidningen sitt material med bilagor. Dessa bilagor r starkt lsnummersljande. Exempelvis sljer Aftonbladet en torsdag, d man har sin teve-bilaga, 200 000 fler exemplar n andra dagar. P samma stt som morgontidningen s har kvllstidningen olika lpsedlar fr riket och lokalt. Just frsken att gra lokala kopplingar i lpsedlar och upplagor har sljande effekt. Tendensen r tydlig inom alla medier, radio, teve, tidningar att man vill upprtthlla knslan av en lokal identitet fr sin publik.8 Aftonbladet var frst i landet med sin webbtidning som startade under hsten 1994. Under december 1998 gjorde SIFO en mtning som visade att Aftonbladet ocks var den verlgset strsta nttidningen nr det gller antalet besk. S hr ser siffrorna ut fr antalet besk per dag fr de sex strsta webbtidningarna (december 1998, AB, 26 januari 1999): Aftonbladet 216 474 Dagens Industri 65 657 Dagens Nyheter 63 375 Svenska Dagbladet 20 911 Gteborgs-Posten 17 451 Sydsvenska Dagbladet 2 875

Fr Aftonbladets del mer n frdubblades antalet beskare under 1998. Att merparten webblsare vljer Aftonbladet frklarar Internetredaktionens chef p AB, Otto Sjberg, beror p att man hela tiden utvecklar sig, tar nya grepp och erbjuder nya tjnster. Som ett exempel anger han den nystartade elektroniska postordertjnsten Paletten som slde varor fr 1 miljon kronor under sina tre frsta veckor. Det r emellertid i sin nyhetsvrdering som kvllstidningen tabloiden avviker frn den stora morgontidningen. Ett belysande exempel r just Monica Lewinskyaffren. Onsdagen den 3 mars 1999 visades den frsta intervjun med Monica Lewinsky i svensk television. Denna spopera tycktes allts fortstta r efter r ven starkt uppmrksammad i svenska medier. Torsdagen den 4 mars gnade Gteborgs-Posten inget intresse t denna hndelse. GPs nyhetsvrderare gjorde tydligen bedmningen att mnet inte var vrt ngot spaltutrymme. Hur sg det d ut i tabloiden? Aftonbladet har denna torsdag en braskande lpsedel som ocks terfinns i webbupplagan, dr man kan vid en snabblsning kan frestas tro att Monica Lewinsky tvingades gra abort med president Clintons barn. Lpsedeln fljs av en artikel med rubriken "Lewinsky talar ut".

8

Synpunkter p kvllspressen har vi frmst hmtat i intervjuer med Sigurd Glans, legendarisk redaktionschef p Aftonbladet.

Monica Lewinskys abort.

23

Monica Lewinsky talar ut. Drefter fljer en artikel med rubriktexten: Graviditeten hlls hemlig fr Clinton. Sedan kommer ytterligare en artikel med texten: Avsljande i tv i natt: Jag hade en annan lskare samtidigt med presidenten. En stor del av nttidningens nyhetsmaterial upptogs sledes av texter om Monica Lewinsky. Samma texter terfanns ocks i pappersupplagan. En annan stort uppslagen artikel i samma webbtidning har rubriksttningen: Fergies attack mot drottningen. Som en ironisk, oavsiktlig (?) kommentar till sitt journalistiska utbud vnder sig Aftonbladet till alla kvinnor med anledning av den stundande internationella kvinnodagen med rubriken Knn dig lurad. Fr att ge ytterligare eftertryck t den kommentaren illustreras texten med en bild av en

Lng nsa.

kvinna som rcker lng nsa t de kvinnliga lsarna. Denna typ av nyhetsvrdering i kvllspressen illustrerar tabloidernas problem. Vikande upplagor talar sitt tydliga sprk och konkurrensen och jakten p kpare har lett fram till en debatt dr tabloidernas olika grepp fr att locka sina lsare fr negativ kritik. Det finns frsts ocks de som tar kvllstidningarna i frsvar. sa Moberg skriver i Pressens Tidning (3/1999) att kvllstidningar alltid varit utsatta fr rutinmssigt frakt. I jmfrelse med sina utlndska motsvarigheter hller den svenska kvllstidningen hg kvalitet med ledare, kulturartiklar och en seris samhllsbevakning. Alla lskunniga mnniskor, ven barn och utlnningar som bara kan lite svenska, kan hitta ngot som intresserar dem. Ofta lr man sig ngot nytt, folkbildningsambitionen r ptaglig. sa Moberg r frilansskribent i Aftonbladet och kan drmed sgas vara part i mlet, vilket inte hindrar att hon har rtt i frgan om kvllspressens tillgnglighet. Hur frhller sig d den lokala morgonpressen till nyheter av den typ som kan sgas representeras av bevakningen av Monica Lewinskyaffren? Normalt uppmrksammas inte internationella skandaler av sensationskaraktr speciellt mycket i den lokala morgontidningen. Sannolikt har man en mindre artikel, kanske av notistyp, som tar upp sensationen. Nordstrm framhller att Jnkpings-Posten r en utprglad lokaltidning som sllan informerar om vrlden utanfr landets grnser (Nordstrm, 1998, s 157). Den 1 september 1997 rapporterar sledes tidningen den chockartade nyheten om prinsessan Dianas dd i den vldsamma bilkraschen i Paris. Men trots det stora nyhetsvrdet placerades den lilla artikeln under mittvikningen och under den da-

24

gens stora dragbild p en lokal politiker frn Jnkping. Undantag frn denna regel gller dock om det skulle finnas en speciell lokal koppling som motiverar en strre insats. S r fallet fredagen den 5 mars i Jnkpings-Posten, dr man uppmrksammar Monica Lewinsky av det enkla sklet att hennes bok, som nu freligger i i svensk versttning, packas upp och distribueras, just frn Jnkping. Detta faktum bedms som en s stor nyhet att Jnkpings-Posten har en frgbild som dominerar frstasidan stort. Man ser ngra person i full frd med att packa bcker ur ldor. Bilden fljs av en stor rubrik med texten: Hemligt uppdrag med rtt att lsa.

uppfattar detta arbete. P frgan till svenska folket9 om hur trovrdiga olika medier r svarar 73 % av de tillfrgade att de tycker att morgontidningen r lika bra i dag som fr ett r sedan och 12 % tycker att den blivit bttre. Fr kvllstidningen r siffrorna inte lika bra, 38 % anser att den r lika bra som fr ett r sedan medan 28 % anser att den blivit smre. En markant skillnad i frtroendet mellan fullformattidningen och tabloiden sledes. P frgan om hur folk tror att medieanvndningen i allmnhet och deras egen i synnerhet kommer att se ut om fem r tror ungefr 50 % att anvndandet av dagstidningar generellt kommer att minska, medan ca. 75 % uppger att de sjlva kommer att fortstta att lsa i samma utstrckning som tidigare.

DesignutvecklingP samma stt som talsprket kombineras av en rad uttrycksformer som ljud, rytm, intonation och kroppssprkliga signaler som mimik och gester, s kan det skrivna ordet kombinera ett stort uppbd av uttrycksformer. Det handlar om grafiska och visuella uttryck som kan sammanfattas i termer som grafik, layout, bildsttning och redigering. Detta redigeringsarbete kan betraktas som ett viktigt led i en tidnings nyhetsvrdering. Det strikta och p uttrycksformer sparsamma sprket har lnge betraktats som det mest serisa, bde i visuell och verbal kommunikation. Nyhetsupplsare p teve minimerar sitt kroppssprk och sin uttrycksfullhet. Ett hjt gonbryn eller ett litet snett leende kan p sin hjd komplet9

Bild p uppackning i Jnkpings-Posten Utver en artikeltext p frsta sidan och en stort upplagd artikel om den stora hndelsen inne i tidningen med nya frgbilder av uppackande personer har Jnkpings-Posten ocks en recension av boken som bedmer den som ett slarvigt hastverk med mngder av korrekturfel. S hr lngt har vi studerat hur morgonoch kvllstidningar i Sverige gr sina nyhetsvrderingar inifrn sina tidningshus. En intressant frga r naturligtvis hur tidningshusens mlgrupp, tidningslsarna

Underskningen genomfrdes av SIFO i november 1998 och ingick i Tidningsutgivarnas attitydbarometer och omfattade 2000 telefonintervjuer med personer mellan 15 och 79 r. Mtningen redovisas i Pressens Tidning (3/99).

25

tera en upplsning. Akademiska texter stter oftast en ra i att ha ett minimum av illustrationer och layoutmssig formgivning. Denna utveckling har frndrats de senaste ren bde fr visuella medier som Internet och teve och fr verbala medier, frmst inom tidningsjournalistiken. Den skrivna texten struktureras inte av lingvistiska styrmedel som av vilket fljer, som tidigare ppekats, som min slutsats, utan genom visuell styrning genom layout, spatiala arrangemang med textblock, bilder och andra grafiska element. Den moderna ordbehandlingstekniken medger numera ett starkt utkat utrymme fr textredigering och layoutmssiga finesser i en textproduktion. Samma budskap kan formuleras bde visuellt och verbalt i en form av dubbel kommunikation. De bda sprken kan komplettera varandra, frstrka varandra och ibland ifrgastta varandra.10 En vanlig teknik vid skapandet av en tidnings design r att med olika grafiska grepp konstruera olika former fr att framhva, kontrastera och vcka uppmrksamhet. Samband och avskiljning genom plattor, ramar eller andra kontrasterande effekter r mer uttalade i tabloiden n i fullformattidningen. Hr kan man se de kulturellt betingade skillnaderna mellan den finkultur som representeras av den rikstckande morgontidningen och den populrare framstllningsformen i tabloiderna. Fint sprk krver terhllsamhet med uttrycksmedlen medan den populra framstllningen grna tar ut svngarna bde verbalt och visuellt. Braskande rubriker och hftiga grafiska effekter fungerar ungefr som kraftuttrycken i verbalsprket.10

Lsningens vgarDet stt p vilket en lsare tar itu med lsningen av en tidning eller en tidningssida varierar. Lsarnas privata intressen och vanor bestmmer i viss utstrckning. Det finns lsare som konsekvent lser bakifrn och framt. Men viktigast r nd det vgnt fr lsandet som layouten har lagt ut. Innan lsaren tar itu med en konkret avlsning gr han en scanning (skning) av sidan. Bestmmer vad som verkar viktigt, vad som frefaller nytt och intressant, vad som tycks hnga ihop. Vidare vrderar lsaren informationen efter sina personliga bedmningsgrunder. I sin avskning fljer lsaren redan upptrampade stigar. Framtrdande grafiska effekter som bilder, frger, rubriker, bildtexter, ramar, textblock och andra finesser i redigeringen styr blicken. Till skillnad frn lrobcker och instruktioner i manualer ges lsaren stor frihet i att ska sig fram p eget bevg. Steven E. Ames (1989) beskriver avskningen av en tidnings frstasida p fljande stt. Lsaren startar hgst upp till hger (gller majoriteten av hgerhnta lsare) fr att sedan g hgst upp till vnster. Drefter gr blicken tillbaka till hger sida och nedt fr att sedan fara tvrs ver sidan, lngst ner till vnster. Drefter gr blicken till centrum p sidan (a.a. s 11). Den frhrskande redigeringsprincipen hittills har varit system med moduler och drfr kan en frstasida organiseras i olika rektangulra flt. Det r en stor utmaning fr en redigerare att stadkomma en enhetlig prgel t en tidningssida och att undvika uppdelningar i olika delar som fungerar avgrnsande frn varandra. Den nya utvecklingen mot iscensttningar i bde papperstidning och p ntet, dr bild och layout spelar en viktig roll este-

Synpunkter hr har hmtas frn Gunther Kress och Theo van Leeuwens analyser av layouten p tidningarnas frsta sidor i Approaches to Media Discourse (1997).

26

tiskt och dramaturgiskt, hller drfr p att skapa nya regler fr tidningsdesignen. Ames (a.a. s 45) ger fljande tabelluppstllning ver hur tidningsutgivare bedmer hur de genomsnittliga lsarna frhller sig rent perceptuellt till de olika layoutmssiga delarna p en frstasida.

Tabell 2. Lsares uppmrksamhet enligt tidningsutgivares bedmning1. 2. 3. 4. Kartor 75 % Strsta bilden (placering) 73 % Bokstavsstorlek p huvudtext 70 % Det designmssiga helhetsintrycket 67 % 5. Huvudartikeln (placering) 59 % 6. Rubrikernas typografi 51 % 7. Tidningens huvud (placering) 38 % 8. Logons storlek 29 % 9. Antalet spalter 22 % (Redigerad och versatt av frfattarna) Uppstllningen speglar sledes tidningshusens bedmning av hur nyheter ska presenteras. Den viktigaste personen i detta arbete p en centralredaktion r redigeraren. Det r nmligen denna person som tar hand om journalisternas inlmnade texter och de bilder och illustrationer som fotografer och tecknare producerar. Texter och bilder formas till en layout. Detta arbete innebr ocks en vrdering av allt redaktionellt material. Redigeraren har tidigare diskuterat nyhetsvrderingen med redaktionschef och/eller natt-

chef. Men det r i mnga fall redigeraren sjlv som svarar fr den slutliga nyhetsvrderingen och drmed bestmmer hur materialet ska presenteras fr lsaren (Andersson-Ek m fl, 1998, s 10). Egendomligt nog r redigeraren fr det mesta anonym. Nr det gller film, teater och opera r man ytterst noga med att ange vem som producerar, regisserar och stter scenografin i en uppsttning. P samma stt borde redigeraren p en tidning stiga fram i ljuset fr att bde f berm och riskera att bli kritiserad. Kvaliteten p det slutliga resultatet av tidningens iscensttning av sitt nyhetsmaterial skulle drmed kunna frbttras ytterligare. Nr det gller designen med hjlp av den moderna IT-tekniken br man uppmrksamma vissa egenskaper i sjlva tekniken. Frst och frmst r den digitala informationstekniken ett material utan egenskaper (Lwgren och Stolterman, 1998, s 2). Med det menas att de minsta delarna som br fram formen r av elektrisk och digital natur. De saknar egenskaper i utgngslget men kan ges nstan vilken form som helst i den virtuella vrlden, dr de exempelvis terfinns fr nttidningens lsare. Eftersom design innebr att skapa ngot nytt r varje IT-designinsats en unik process dr det variabla r substansen, d.v.s. den enskilda nyheten och formen en avancerad simulering. Dessa egenskaper mjliggr mycket avancerad tillmpning av det vi fokuserar p i denna bok nyheters iscensttning.

27

28

DEN ISCENSATTA TIDNINGSSIDAN SOM SPRKVad menas med iscensttning?Ett arrangemang av bilder och texter p en tidningssida eller ett tidningsuppslag r vad vi hr avser med en iscensttning. Men termen som sdan r alltfr vag och kan bde verskrida och reducera vra intentioner. Den kan verskrida p s stt att en iscensttning inte alltid sammanfaller med en hel tidningssida eller ett helt uppslag. En iscensttning ringar alltid in en viss bestmd problematik eller ett visst mne och ett viktigt tema eller mne stannar sllan med en enda artikel eller en enda tidning. Den kan lpa ver flera utgivningar, fungera som en sammanhngande diskurs eller fljetong. Hrmed inser vi ocks den angivna termens begrnsning. Med sprk menas vanligen verbalsprk. Men hr anvnder vi ordet om all slags mnsklig kommunikation, vilket leder till kategorier som verbalsprk, bildsprk, musiksprk, kroppssprk etc. Eftersom en iscensttning och en iscensttningsdiskurs i tidningen bestr av ett sammansatt sprk, verbal- och bildsprk, frutstter vi ett srskilt iscensttningssprk och en srskild iscensttningsteori. Den redogrelse fr iscensttningsteorin som fljer startar med tecknet den minsta betydelsebraren och avslutas med diskursen den fr detta sammanhang lngsta och sammansatta betydelsebraren. I teorin ligger en tyngdpunkt p bilden vilket inte innebr att texten skulle vara mindre viktig utan beror p att nyhetsbilden hittills i alltfr ringa grad uppmrksammats eller blivit teoretiskt medvetandegjord. Bild och text har olika egenskaper och fr drfr skilda funktioner p en tidningssida men det r samtidigt viktigt att notera de gemensamma faktorer som frenar dem. Vi diskuterar hr och exemplifierar utifrn fem pstenden att de i semiotisk mening bildar betydelsebrande tecken, att de bildar teckenkedjor, sammansatta utsagor, att de r beroende av bde slutna och ppna sprksystem att de i samverkan bildar mnster som kan urskiljas och klassificeras mot bakgrund av frnvarande strukturer, att de utvecklar en samverkande retorik.

Tecken betydelsebrare i semiotisk meningTecknets tv huvudkomponenter r uttryck, det konkret ptagliga (ibland ocks kallat signifiant eller betecknande), och innehll (signifi eller betecknade), den innebrd eller betydelse som kan frknippas med det ptagliga. Helt avgrande fr tecknets existens r mtet och sammankopplingen mellan dessa tv komponenter. I vid mening kan sgas att allt som mnniskan kan lgga ngon mening i r ett tecken. Det r bara det absolut meningslsa som saknar teckenstatus. Konsekvensen r d givetvis att allt i vr omvrld kan utvecklas till tecken. I detta sammanhang till tecken som kan motiveras. Det r emellertid en sak att inse detta och en helt annan att kreativt utnyttja detta. Tidningssidans sprk bestr ocks av ett icke-betydelsebrande grundmaterial som exempelvis textens bokstver el-

29

ler bildens raster, men det kommer vi bara i undantagsfall att berra. Vissa tecken ingr i avgrnsade system dr uttryck och innehll r vldefinierade. Ibland s vldefinierade att tecknen blir entydiga och bara ska tolkas p ett enda stt. Verbala instruktioner och vgmrken kan vara exempel p det. Det skall inte finnas ngra tolkningsalternativ nr dessa avlses. Det som uttrycks skall vara odiskutabelt och omissknnligt. Motsatsen r mngtydiga tecken som tillhr ppna system dr den enskilda mnniskan medverkar i tolkningsprocessen och p s stt ocks sjlv skapar tecken. Bildkonst och poesi r exempel p det. Lngre fram diskuteras mer ingende vad sprksystem r. Mngtydiga tecken r samtidigt rrliga tecken. Sammanhanget pverkar dem och tolkningsakten bidrar till deras sammankoppling av uttryck och innehll. Det r vlmotiverat att tala om tecknets olika betydelsebottnar. Vi drar hr en grns mellan manifesta, ptagliga och nrvarande, tecken och latenta som r mer djuplodande, ibland dolda. Nr det gller latenta tecken skiljer vi ocks p konnotativa som kan hnvisas till uppfostran, utbildning och kulturell pverkan och arketypiska tecken som om ger genetiska eller rftliga anknytningar. Tecknets storlek eller utbredning r i princip obegrnsad. Det avgrande r att det finns en betydelsebrare som sammankopplar de tv komponenterna uttryck och innehll. En film som Borta med vinden bestr av tusentals tecken p olika niver men titeln kan ocks bli ett vergripande och summariskt tecken som

rymmer och avgrnsar ett visst bestmt innehll. P ett likande stt kan ocks en bild med filmens huvudrollsinnehavare Wivien Leigh och Clark Gable fungera. Den skapar ett vergripande tecken. Alla tecken r allts i princip mjliga men oavsett om de r nya, tillflliga eller originella r det nd kvaliteten som avgr deras berttigande. Dvs att uttryck och innehll skall kunna motiveras och i vissa fall som hr ven beskrivas och analyseras. Tecken och symbol r jmstllda i den meningen att bda frenas av ett uttryck och ett innehll, men de skiljer sig t vad gller omfattning och egenart. Om tecknet uppfyller kravet p uttryck och innehll r det tillrckligt fr att definieras som tecken. Tecknet kan med andra ord vara subjektivt och oetablerat. Av symbolen krver man ngon form av generell eller kollektiv status oavsett om denna r faststlld i ordbcker, vedertagen i allmnt tnkande eller kan som Carl Gustaf Jung (1981) anser hnvisas till arketypiska frekomster i mnniskans omedvetna.11 I detta avseende r vi verens med Saussure (1970) att symbolen r en underkategori till tecknet.

Skillnader mellan textuella och ikoniska teckenDet finns vissa uppenbara skillnader mellan bild och text som exempelvis textens mjligheter att uttrycka tempus, en grammatisk kategori som existerar hos verben. Bilden i sig har problem med att skilja mellan presens (nutidstempus) och pre11

Enligt C G Jung i (Mnniskan och hennes symboler 1981) kan man urskilja tv skilda skikt i mnniskans omedvetna, ett personligt omedvetet som r kopplat till den enskilda mnniskans frrd av borttrngda eller bortglmda upplevelser och ett djupare frankrat kollektivt omedvetet som r knutet till hela mnniskoslktet. Det senare speglar mnniskoslktets ldsta utvecklingshistoria och uppkomsten r lika hos alla individer, oavsett tid och kultur.

30

tertium (dtidstempus eller imperfekt). Den krver textens samverkan fr att tidsperspektivet ska kunna bestmmas. Till de viktiga skillnaderna mellan bild och text hr de perceptuella differenserna. En text r en text. Den kan gras stor eller liten, den kan sprras och utsmyckas, den kan vxla typsnitt men drmed har den i princip tmt sina mjligheter att visuellt attrahera eller fascinera. Uppbyggnaden r regelmssig och mekanisk: ord fljer ord, mening fljer mening och spalt fljer spalt. En bild r dremot unik, den avbildar eller transformerar ngot i vrlden, skildrar rum och djup. Texten befinner sig stadigt p ytplanet medan bilden hnvisar till ini, bortom, framfr/

jer ord och meningar i texten. Det finns bildteoretiker som menar att det r oacceptabelt att betrakta bilden i mindre tecken, deltecken, eller kombinationer av tecken (teckenkedjor).12 Man menar att bilden r en helhet s organiskt sammansatt att delarna inte kan avskiljas eller identifieras i separata omrden. Det ligger en viss grad av sanning i pstendet. Men den blir befngd i ett vidare perspektiv. Allt i vrlden r sammanhngande. Den mnskliga kroppen r en helhet men det hindrar oss inte frn att skilja armar frn ben, huvud frn bl eller hjrna frn hjrta.

Seendets roll i kommunikationsprocessenMnsklig kommunikation r med rtta frknippad med yttre hjlpmedel. Under olika epoker har mnniskan utnyttjat skilda verktyg: allt frn mejslar, pennor och penslar till industriframstllda kameror och datorer. All kommunikation krver dock inte tillverkade hjlpmedel. Kommunikation upprttas ocks med kroppens egna organ: talet, rrelserna, gesterna etc. Sinnena mste ocks rknas till dessa redskap. Mnniskan befinner sig i en kommunikationsprocess nr hon mottar intryck. Hon tolkar det hon ser och hr, kombinerar olika tecken och skapar tankens teckenkedjor. Det finns ett sinnenas semiotik. Framfr allt br seendet uppmrksammas. Innan vi frdjupar oss i den visuella framstllningen (text, bild och iscensttning) som sprk br vi fundera ngot ver seendet som sprk. Vad hnder egentligen nr vi betraktar en vy, exempelvis ettEn av dessa bildteoretiker r Nelson Goodman Languages of Art (1976, s 3-43 och 99-176) som hvdar att bilden r omjlig att analysera i srdrag eftersom den knnetecknas av ett semantiskt och syntaktiskt odifferentierat teckensystem. Frgan behandlas ocks av Kenneth Karlsson i "Frn Saussure till Ricoeur" som ingr i antologin Rum Relation Retorik (1996).12

bakom, hrmar vrlden eller gr ansprk p att verstta den. Vanligen kommenterar vi bara saker och hndelser som knns igen i de bilder vi mter. Tecken av det slaget kan benmnas igenknningstecken eller figurativa tecken. Mindre vanligt r att vi kommenterar spatiala tecken: sdana som belyser nrhet-avstnd, likhet-olikhet, framfr-bakom, stillhet-rrelse, ljust-mrkt, kroppskugga, fragment-fragment av vad, slutenhet-ppenhet, rytm, rymd, tomhet etc. Fenomen av det slaget kan ocks skildras i text, men d sker beskrivningen indirekt och omskrivande. Bilden kan frmedla dem direkt. Bildens perceptuella karaktr kompliceras ytterligare av att figurativa och spatiala tecken integreras med varandra. Bilden saknar de klara grnsdragningar som skil-

31

landskap. Vi ser inte allt, vi ser bara det som har med vra erfarenheter att gra. Har vi en guide med som berttar om landskapet och trakten utifrn specialkunskaper upptcker vi ngot annat. Vi skapar nya teckenkombinationer, visuella teckenkedjor. Att se och tolka det man ser r allts en sprklig handling, ven om den just fr tillfllet bara blir konkret i det individuella medvetandet. Vid sidan av ett sprk framstllt med verktyg finns allts ett seendets sprk som aktiveras av intryck frn yttervrlden. Och det finns fog fr att ocks tala om ett tredje sprk, drmmens, om man med det underfrstr tankar inspirerade och skapade av ett inre seende.13

Form vs substansHuvudkomponenterna i tecknet r som redan sagts uttryck och innehll. Fr en ingende granskning av tecknet behver vi ocks begreppen form och substans. Formen r det icke-utbytbara i tecknet, det som r terkommande och ger det identitet. Det r formen som ligger till grund fr tolkningen. Substansen r utbytbar och tillfllig. Vi kan t ex tala om sju-bussen och menar d en viss bestmd busstur upptagen i en turlista. Det r denna busstur, benmnd sju-bussen, som r formen, det konstanta i tecknet. Till substansen hr det temporra; trafikbolagets val av buss, chauffr som tjnstgr etc. Freteelser av det slaget r utbytbara och inverkar sledes inte p det som identifierar sju-bussen. Relationen form vs substans ligger bl a till grund fr de iscensttningar vi senare kommer att ta upp. Nr vi bestmmer oss13

Frgan om drmmens och seendets sprk diskuteras ngot mer ingende av Gert Z Nordstrm i Bilden i det postmoderna samhllet (1989 s 32-33) dr de stlls samman med den framstllda (skapade) bilden. Det finns anledning att markera skillnaden mellan tanketecken och medierade (framstllda) tecken.

fr att en iscensttning r dramatisk, lyrisk, episk eller didaktisk baseras det p iscensttningens identitet. Frutsttningen r att det finns ngot terkommande, som upprepar sig frn iscensttning till iscensttning, som kan beskrivas och karakteriseras och som gr att en viss typ av iscensttning kan benmnas dramatisk, lyrisk etc. Detta terkommande mnster som samtidigt r en del av ett tecken r vad vi i semiotisk mening kallar formen. Vid sidan av formen rymmer varje iscensttning ngot tillflligt som avviker frn mnstret. Det r substansen. Form eller substans r ocks beroende av sammanhanget. Det som r form i en kontext kan vara substans i en annan. Eller tvrtom. Det kan frklaras med hjlp av ett fotografi som frestller en man, en hund och en katt. Fotografiet kan ing i flera teman. Hr skall vi diskutera det utifrn ett vnskapstema och ett fiendetema. I vnskapstemat passar mannen och hunden ihop. Tillsammans bildar de form. Katten blir verfldig, substans. Kombinationen hund och katt passar bra fr ett fiendetema. Hr utgr de formen medan mannen blir substans. En och samma bild kan allts bildsprkligt fungera p tv skilda stt p grund av hur den brukas. Exemplet underfrstr ocks att entydiga tecken eller teckenkombinationer br vara rensade frn substans om tolkningen verkligen skall bli entydig. Det finns mer eller mindre komiska exempel p det. I Norge har man p ett vgmrke som skall markera vergngsstlle avbildat en gende man ifrd en borsalinohatt. Bilden fr onekligen tankarna till fyrtiotalets

32

Humphrey Bogart. Men mrket r givetvis giltigt fr alla mnniskor och inte begrnsat fr mn med borsalinon.

Manifest och latent teckennivSemiotiken har alltid markerat skillnaden mellan en frsta, denotativ, teckenniv och en andra, konnotativ. P den frsta nivn framtrder de bokstavliga betydelserna (denotationer) som ibland brukar kallas grundbetydelser. P den andra nivn finns bibetydelserna som brukar beskrivas som kulturella associationer. Ett problem med denna uppdelning r att den konnotativa sprknivn blir alltfr omfattande och obestmd. Ett stt att skrpa teorin r att skilja milj frn arv, dvs ska avgrnsa de tecken som mnniskan frvrvat i uppfostran och kulturell milj frn de tecken som kan vara genetiskt betingade. Konsekvensen blir att det endast r de frra som d kan betecknas konnotationer (kulturella associationer). De senare de genetiskt betingade tecknen kan med en frn Carl Gustaf Jung lnad term kallas arketyper.14 ven om grnsdragningen mellan konnotationer och arketyper r svr att upprtthlla i praktisk bild- eller diskursanalys br den nd teoretiskt markeras och respekteras.

manifesta teckennivn r den bokstavliga, i stort sett identisk med den denotativa. Den latenta r djupnivn som bde rymmer kulturellt associativa tecken och de dolt omedvetna. Genom begreppsparet manifest-latent undviks ytterligare ett missfrstnd. Denotation underfrstr betydelse och drmed ocks tecken. Men det r inte bara betydelser som tas upp p den manifesta nivn utan ven icke-betydelser, icke-tecken, som exempelvis linjer, raster eller frger. Ibland kan det ocks handla om icketecken som utvecklas till tecken under tolkningsakten. Exempelvis kan tv till synes icke-betydelsebrande frgplan i en bild, ett bltt och ett gult, pltsligt uttrycka ngot svenskt. Ett icke-tecken har omvandlats till ett tecken. P den manifesta nivn r en flagga en flagga, dvs ett stycke tyg med en enkel komposition som kan symbolisera en nation eller en idrottsklubb. P den latenta nivn kan flaggan ga betydligt djupare mening, st fr sammanhllning, gemensam historia och kampanda. Vi behver allts tv niver (kanske fler) fr att underska svl verbala som ikoniska tecken.15 Var vi drar grnserna mellan den manifesta och latenta nivn kan vara en ppen frga som bestms av en konkret praktisk tillmpning. Kort sagt: Den manifesta nivn kan beskrivas ytligt men drfr inte utan precision och relevans vad gller icke-betydelser, tecken och teckenkombinationer. P den latenta nivn grs djupdykningar: penetreras konnotativa och arketypiska tecken samt dras slutsatser om intentioner och eventuella uppDe flesta analysmodeller anvnder sig av tv sprkniver, tex semiotiken (denotativ-konnotativ) och psykoanalysen (manifest-latent). Erwin Panofsky, fretrdare fr Warburgskolan, anvnde sig emellertid av tre betydelseniver i Studies in Iconology (1939) nmligen av (1) primr eller naturlig betydelse, (2) sekundr eller konventionell betydelse och (3) Inre betydelse.15

Ovannmnda komplikation r orsaken till att vi ersatt semiotikens denotation-konnotation med det av psykoanalysen inspirerade begreppsparet manifest-latent. Den14

Se not 11.

33

levelser. Det uppenbart synliga och ptagliga stlls mot det som upptckts eller avsljats.

Metafor och metonymiMetaforer och metonymier r transformerade tecken som ofta upptrder i bde bildoch verbalsprk. Transformeringen sker frn en realsfr vanligen kallad saksfr till en koncentrerad, tillspetsad eller laddad sfr som brukar benmnas bildsfr. Den senare termen r dessvrre ngot vilseledande nr det handlar om bildsprket eftersom detta knnetecknas av just bilder. Med en metafor eller metonymi menas emellertid inte vilken bild som helst utan, som vi redan nmnt, en srskild bild som omvandlats p sin vg mellan tv sfrer. Att ordet bild hr kan fungera vilseledande r inte mycket att gra t. Det har sin grund i den tidiga sprkvetenskapen som fann det vsentligt att upptcka och faststlla bilder i formulerade tal och texter. Sannolikt rknade man inte med att metaforen kunde bli lika intressant i bildsprket som i verbalsprket.

sfr till bildsfr bygger p nrhet eller nrbelgenhet, medan transformering till en metonymi bygger p en nrrelation. Om ngon person kallas Foten kan det bero p att vederbrande i ngot vsentligt avseende liknar en fot (metafor). S var frhllandet med den svenske statsministern Ingvar Carlsson och det av Tage Danielsson myntade namnet. Men namnet skulle ocks kunna tilldelas en personalchef som ftt det besvrliga uppdraget att avskeda folk i fretag. Foten fick han heta fr att han gav dem foten. I det senare fallet bygger inte tecknet p likhet utan nrhet (metonymi). En detalj (foten) fr uppgiften att representera en nrbelgen helhetsbetydelse (arbetslshet/rationalisering etc.)

Det som knnetecknar metaforen r en likhetsrelation, dvs. det finns ngon form av analogi mellan saksfr och bildsfr. Det som knnetecknar metonymin r en nrhetsrelation.16 verfringen frn sak16

Den teoretiska utgngspunkten r hr Roman Jakobson och hans tv knda uppsatser frn 1950-talet: Tv kapitel om sprket och Lingvistik och poetik. Det r i det frstnmnda kapitlet han diskuterar de metaforiska och metonymiska polerna. Bda kapitlen ingr i Poetik & Lingvistik: Roman Jakobson (1974). Litteraturvetenskapliga bidrag valda av Kurt Aspelin och Bengt Lundberg.

Eftersom alla bilder eller bildsekvenser aldrig frmr skildra hela vrlden utan endast fragment av den skulle man kunna sga att det som utmrker bilden mer n ngot annat r den metonymiska egenskapen. Delen str fr helheten. Det finns anledning att uppmrksamma metonymin satt i system. Portrttet r ett typexempel. Ingen mnniska i vr vsterlndska kultur ifrgastter denna stympning av kroppen. Det isolerade huvudet tillts ensamt att representera hela mnniskan. I vrldspressen blev det emellertid ett ramaskri 1990 nr den amerikanska tidskriften The New Republic (3/9, 1990) med datorers hjlp lt ansa mustaschen p Iraks politiske ledare. Avsikten var uppenbar. Tidningen ville likna Saddam Hussein med Adolf Hitler.17 Bildmanipulation17

Bda bilderna finns publicerade i Svenskarna, medierna och Gulfkriget i Nordstrm (1992) s 70.

34

menade mnga. Bara en metafor, en transformering frn saksfr till bildsfr, menade andra. I avsnittet Iscensttningen inuti Aftonbladet finns ett exempel p hur en hel iscensttning kan framstllas mataforiskt: presidenterna Jeltsin och Clinton som pugelister i en boxningsring.

Linjra och polysyntaktiska teckenkedjorSemiotiken anvnder begreppet syntagm med vilket menas en kombination av tecken. Vissa sprkforskare vill hnvisa detta begrepp enbart till verbalsprkets linjra sammanstllningar av uppradade ord och meningar. Denna reducering av semiotiken accepteras inte hr. Vi brukar det sammansatta uttrycket syntagmatiska teckenkedjor fr alla sprkliga kombinationer oavsett om de r linjra som textens eller polysyntaktiska (mngriktade) som bildens. I en iscensttning frekommer givetvis bda varianterna. Behver man skilja dem t kan man kalla dem verbalsprkliga respektive bildsprkliga, eller bttre: linjra respektive polysyntaktiska. Skillnaden behver inte alltid verensstmma med det sprkliga. Det kan vara tvrtom s att bilder skall avlsas linjrt (som de faktiskt grs i en serie) eller att ord skall mngriktas som i en futuristisk dikt av Filippo Tommaso Marinetti (Parole in liberta 1912). Susanne K Langer har i sin symbolteori frn 1940- och 50-talen (Feeling and Form 1953) bl a beskrivit texter som diskursiva och bilder som icke-diskursiva, med vilket hon menar intuitiva.18 Anledningen till detta motsatsfrhllande motiverar Langer med att bilder r sammansatta avslutade helheter medan verbalsprket bestr av diskursiva symboler som radas18

Parole in liberta. Filippo Tommaso Marinetti 1912. upp efter varandra enligt en viss bestmd grammatik. Det r riktigt det hon sger om orden men knappast det hon pstr om bilden. Inte ens nr det tillskrivs den enskilda bilden eller stillbilden. ven den har en egen grammatik som gr det rimligt att hantera den i mindre tecken relaterade till varandra. Helt oanvndbar blir hennes teori nr bildtecken bildar kombinationer i narrativa strukturer; upptrder i tecknade serier eller i filmade sekvenser, dr tidsfldet blir lika ptagligt som i det verbala sprket. Teorin blir sjlvfallet ocks diskutabel om den tillmpas i analyser av iscensttningar eller diskurser. Bilder r inte bara statiska fenomen. De beskriver ocks tid och flden. Och viktigt, de samverkar stndigt med andra medier. Tecken eller teckenkedjor, oavsett om de sammanstllts av en sndare i en sprklig framstllningsprocess eller senare ak-

Jmfr kommentaren om Nelson Goodman i not 12.

35

tiverats av en mottagare i en tolkningsakt, kan betraktas som utsagor. Det underfrstr att en strre utsaga exempelvis en iscensttning eller diskurs inom sig rymmer mindre utsagor som av olika orsaker kan tonas ned eller stegras. Den ikoniska frlusten r ett uttryck som d och d dyker upp i diskussionen om mnsklig kommunikation. Det hnvisar till en obalans, en frlust, som uppkom i mnniskans historia, vid en tidpunkt nr verbalsprket skulle komma att dominera mnniskans utveckling. Uttrycket underfrstr att ett ikoniskt tnkande har med intuition att gra medan ett verbalt hr samman med ett rationellt. Hr blir emellertid logiken fel. Det r viktigt att uppmrksamma grnsen mellan intuitivt tnkande och rationellt men grnsen gr inte mellan bild och ord eller mellan bildskapande och frfattande. Den gr p tvren och berr all mnsklig kommunikation. Dremot r det viktigt att vara klar ver tre ting i sammanhanget: (1) att bild och text aldrig r likstllda i den mening att de r utbytbara. Bilder kan beskrivas eller analyseras men aldrig versttas till ord utan att i ngon mening reduceras, (2) att all analys ven om den befruktas med intuitivt tnkande i slutndan r rationell och (3) att alla intuitiva dimensioner som frekommer i bilder (ven i texter) inte kan frklaras rationellt. Trots dessa komplikationer kan det inte vara fel att analysera eller tala om bilder. Mnniskan r den enda varelse p jorden som ger frmgan att gra sig medveten genom ett meta-vetande.

Slutna och ppna kodsystemVi har tidigare diskuterat teckenkedjor och beskrivit dem som syntagmatiska kombinationer eller strukturer. Syntag-

matiska r de dock bara om de r ptagliga och nrvarande. Ett syntagm r ngot som iakttas direkt med vra sinnen. Men teckenkedjor kan ocks vara paradigmatiska vilket innebr att de representerar en frnvarande struktur. De tillhr ett frrd av urvalstecken eller ingr i ett urvalssystem. Motsatsen till det nrvarande syntagmet r allts det frnvarande paradigmet.19 Det kan belysas med en verbal utsaga, en teckenkombination av ord. I en tidning finner vi rubriken Mannen kastade ut sin tio r ldre sambo. Denna rubrik, detta syntagm, skulle inte kunna tolkas utan sitt paradigmatiska urval av tecken. Det nrvarande uttrycker ingenting utan kunskap om det frnvarande. Vi skulle inte kunna tolka substantivet man i utsagan ovan om vi inte knner till vad kvinna r. Inte heller tyda den bjda verbformen kastade ut utan knnedom om motsatsen bjd in, pronomenet sin utan din, rkneordet tio utan tjugo, adverbet ldre utan yngre etc. P ett liknande stt ingr hela den syntagmatiska rubriken i ett paradigmatiskt system av motsatser eller varianter. En av dessa mnga varianter skulle kunna lyda: Kvinnan bjd in sin tjugo r yngre lskare. Vi avlser det vi ser, det som r oss nrvarande, men det sker inte utan vetskap om det frnvarande, alternativa urval som ingr sprksystemet. Slutsatsen blir att inga tecken eller teckenkedjor kan tolkas utan ett bakomliggande system av grammatiska regler eller normer. En av semiotikens frgrundsmn, den schweiziske sprkforskaren Ferdinand de Saussure (1970), skiljde sprket som system frn sprket som tal. Saussure mena19

Frgan om nrvarande vs frnvarande diskuteras ingende av Gert Z Nordstrm i en artikel Den nrvarande frnvaron Tankar om en bildsprklig teori och bildanalytisk metod som ingr i antologin Begriplighet och frstelse (1996).

36

de att sprkets system r sprket som historiskt och kollektivt fenomen medan talet r sprket i konkret handling. Idag talar man om sprksystemet som en uppsttning koder, dvs. semantiska och syntaktiska regler eller normer, dr verbalsprket har sina och bildsprket sina. Nr vi hr talar om iscensttningen som sprk underfrsts ocks ett sammansatt sprksystem, en iscensttningsgrammatik dr text och bild samordnas enligt vissa ordningar och mnster. Entydiga tecken visavi mngtydiga implicerar tv skilda kodsystem. Entydiga tecken r relaterade till fasta och slutna kodsystem medan mngtydiga tecken r relaterade till ppna och mer oreglerade system. En vanlig felsyn, att texter r reglerade medan bilder alltid r ppna och mngtydiga, br dock uppmrksammas i sammanhanget. ppna bildkoder finner vi inom expressiva omrden, framfr allt i konsten men ven inom reklam och propaganda dr texten blir det styrande komplementet. Detta stmmer nu inte in p alla de bilder som framstlls och brukas inom industrin. Dessa mste vara exakta och entydiga. Samma sak kan sgas om kartor, diagram, anvisningsbilder av mnga slag samt fotografier som gr ansprk p att dokumentera ett visst motiv eller hndelse. Koden fr texter liksom bilder mste frutsttningslst underskas och faststllas frn analys till analys.

bemstra tillvaron och vrlden behver hon omvandla sitt intuitiva och mnga gnger vilda tnkande till ett generellt och disciplinerat sdant. System och normer terkommer inom s gott som alla omrden: trafik, vetenskap, krig och spel som fotboll, schack eller bridge. De r frutsttningar fr den mnskliga kommunikationen. Konst och poesi motverkar i viss utstrckning normbundenhet, tror sig i varje fall upptcka nya vgar. Men allt skapande r beroende av system i ngon mening. Utan koder ingen tolkning och inget sprk. Frgan om sprkliga system terkommer vi till. Den r grundlggande i den hr studien vars frmsta uppgifter r att ska pvisa koder (upprepningar, lagar och mnster) i de iscensttningar och diskurser som tidningspressen idag anvnder sig av inom nyhetsfrmedlingen. Man kan uttrycka det s: Vi prioriterar systemeller kodproblematiken framfr analyser av enskilda utsagor.

Frankring och avbyteBda begreppen frankring (ancrage) och avbyte (relais) hrrr frn Roland Barthes knda uppsats Bildens retorik frn 1964. Avsikten med termerna var att diskutera bildens frhllande till texten. Barthes gr detta mot bakgrunden av att bilden, som han uttrycker det, r polysemisk (mngtydig), att den egentligen bestr av en flytande kedja av signifikat, bland vilka tittaren kan vlja ut ngra och strunta i andra. I detta sammanhang r avbytes-termen okomplicerad. Den str fr det avbyte mellan bild och text som r ndvndig i tecknade serier, rrlig bild med tal eller text etc. Viktigare fr Barthes r emellertid frankrings-termen som pekar p en stndigt underordnad roll fr bilden i dess

Det finns en inneboende strvan hos mnniskan att skapa regler och system fr allt hon gjort, gr och kommer att gra. Fr att

37

frhllande till verbalsprket. Som vi redan nmnt talar Barthes om flytande kedjor av signifikat. Det rr sig om potentiella och latenta tecken hos bilden som kan vckas till liv genom anknytning av texter (ven tal, musik, gester etc.). En karakteristisk egenskap hos bilden r att den lnar sig till vitt skilda utsagor. Vi kan givetvis vnda p pstendet och argumentera i motsatt riktning; att det r bilden som frankrar den flytande texten. Men det handlar trots allt om en betydligt lgre grad av pverkan n den som texten kan stadkomma p bilden. Bilden, och det gller speciellt fotografiet, r mer ppen och drmed mindre skyddad mot sin omgivning. Kunskapen om frankringens inverkan p bilden, men ven texten, r en viktig anledning till att redigeringen i samband med nyhetsframstllningen br uppmrksammas p ett nytt stt. Frankrandet, metoden att ladda och avladda tecknens innebrder inom en utsaga, r just grundbulten i iscensttningen.

3. Multikontext. Hit hr parallella iscensttningar och diskurser som frekommer i andra medier. Mnga lser tidningen efter att frst ha tagit del av en nyhet i radio eller televisionen. I vr studie handlar det om, att utver frstasidan och nyhetssidor, parallellt underska lpsedlar och webbsidor. Iscensttningen av en nyhet sker idag i en sammansatt milj. Det r iscensttningar och diskurser i en sdan multikontext vi vill uppmrksamma. 4. Sndarkontext. Journalister och fotografer hr sjlvfallet till sndarkategorierna. Nr vi hr inriktar oss p iscensttningar betyder det speciell uppmrksamhet av redigerarnas arbeten. Viktiga sndarkategorier r givetvis ocks chefredaktrer, ansvariga utgivare samt tidningsgare. Fr att markera ansvarsoch arbetsfrdelning bakom en nyhetsutsaga anvnder vi drfr begreppet sndarkontext. Att bara tala om sndare blir alltfr oklart. 5. Mottagarkontext. ven tidningslsaren bidrager genom sin tolkningsakt till hur olika teckenkedjor bildas, laddas och avladdas. Den enskilde lsarens kunskaper, erfarenheter och bildning r viktiga fr avlsning och upplevelse. Men definitivt viktig r ocks den konkreta mottagarsituationen. Vem r man tillsammans med vid tolkningstillfllet? Diskuterar man det man ser med ngon? Hur pverkas man i den konkreta situationen? Mottagare uppfattar vi som enskilda personer. Med mottagarkontext menar vi hr en sprklig och social milj dr mnniskor pverkar varandra och upplever ngot tillsammans. Att bestmma sig fr kontext innebr samtidigt stllningstagande till analysobjekt, analytikern ringar in det omrde som skall underskas. Vid detta tillflle faststlls ocks analysart, med vilket menas val av underskningsmetod. Hr rknar

Kontexter och analysarterTecknen i en iscensttning r inte bara beroende av hur de inbrdes planeras och sammanstlls, sin inre kontext, utan i hg grad ven av ytterligare fyra kontexter nmligen yttre kontext, multikontext, sndarkontext och mottagarkontext. 1. Inre kontext. Hit hr samtliga arrangemang, tecken och teckenkedjor, som bygger upp en iscensttning eller diskurs. Dvs. rubriker, bilder, ingresser, brdtexter etc. 2. Yttre kontext. Hit hr alla tecken utanfr den inre kontexten som kan pverka denna. Vanligast r angrnsande diskurser, reklam, andra artiklar etc. Hur mycket av yttre kontexter som pverkar den inre kontext man studerar mste avgras frn fall till fall. Det r inte ovsentligt var i tidningen en iscensttning grs.

38

vi med tre skilda analysarter intentionsanalys, receptionsanalys och nranalys.

Vid intentionsanalys gr analytikern sndaren (sndarkontexten) till analysobjekt. Mlet med underskningen r att ska kartlgga de eventuella intentioner eller avsikter som finns bakom ett budskap. Vid receptionsanalys r det mottagaren (lsaren/tittaren) som stlls i fokus. Underskningen vill ska klarlgga mottagarens uppl