SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET SAMORDNAT FÖRÄLDRASTÖD

Beviljat belopp: 350 000 kr

Arbetet med projektet har fortlöpt enligt den plan som vi utgick ifrån när projektet

planerades. Det enda undantaget från den ursprungliga planen är att etisk ansökan

skett. Skälet till detta är att finansieringsfrågan först måste vara löst innan vi vet hur

den etiska ansökan skall utformas. Tiden har istället använts till arbetet med

kartläggningar respektive att utforma ansökan i samverkan med olika

samarbetspartners.

Idén om samordnat föräldrastöd har konkretiserats i projektgruppen. En ansökan om

projektmedel för ett längre projekt har formulerats och sänts till allmänna

Arvsfonden (se bilaga 1). Kartläggning av befintliga resurser inom kommuner och

landsting i Västerås och Eskilstuna samt kartläggning av befintligt videobaserat

utbildnings- och informationsmaterial (se bilaga 2 och 3). Rapporterna bifogas.

En ansökan om medel för ett treårigt projekt sändes in hösten 2012. Projektkostnad

5 435 414 skr.

Den 23/4 2003 kommer beslut att tas på Allmänna Arvsfondens styrelsemöte om

projektet beviljas medel i enlighet med ansökan eller ej. Ett positivt beslut är förordat

av handläggare, men vi vet alltså ännu inte vilket beslut Allmänna Arvsfondens

styrelse kommer att fatta.

Eskilstuna 2013-04-19

Elinor Brunnberg

Professor i socialt arbete

Projektansvarig

Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter – och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.

Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016 -15 36 00 Fax: 016 -15 36 30

Besöksadress: Högskoleplan Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00

Webb: www.mdh.se/hvv E-post: hvv@mdh.se Org.nr: 2021002916

Akademin för hälsa, vård och välfärd

KARTLÄGGNING

AV INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSMATERIAL

TILLGÄNGLIGT I SVERIGE NÄR DET GÄLLER INSATSER

SOM STÖD TILL FÖRÄLDRAR MED BARN MED

FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

IRENE NORDSTRÖM

ELINOR BRUNNBERG

Avdelningen för socialt arbete Akademin för hälsa vård och välfärd Eskilstuna 2012-12-31

2013-03-01

2(12)

2013-03-01

3(12)

Projekt Samordnat föräldrastöd – för barn/ungdomar med funktionsnedsättning I denna delrapport redovisas det stöd och det informations-/utbildningsmaterial som finns tillgängligt i Sverige när det gäller insatser till föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Hemsidorna hos sex intresseföreningar har besökts. De senare är ÅGRENSKA - Nationellt kompetenscentrum Sällsynta diagnoser, AUTISM – OCH ASPERGERFÖRBUNDET, HÖRSELSKADADES RIKSFÖRBUND, SYNSKADADES RIKSÖRBUND,

RIKSFÖRBUNDET FUB, RÖRELSEHINDRADE BARN OCH UNGDOMAR. Även hemsidorna till 21 barn-och ungdomshabiliteringar (BUH) har besökts och representanter för sju av dessa habiliteringar har intervjuats.

Föräldrastödsprojektets syfte Projektet fokuserar på att tillsammans med intresseorganisationer lokalt samordna samhällets stöd till familjer med barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Ett annat syfte är att öka föräldrarnas kunskap om barnets diagnos, hur man kommunicerar och hur man kan underlätta samspelet med barnet, samt kunskap om barnets rättigheter, samhällets resurser och aktuella intresseorganisationer. Ett tredje syfte är att ge föräldrar ett känslomässigt stöd i olika föräldragrupper.

Rapportens design

I denna rapport redovisas den kartläggning som genomfördes under hösten 2012 av det stöd och det informations-/utbildningsmaterial som finns tillgängligt i Sverige när det gäller insatser till föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Kartläggningen har genomförts utifrån ett riksperspektiv medan övriga delar av föräldrastödsprojektet har lokal/regional prägel. Redovisningen omfattar

1. Informationsmaterial hos intresseföreningar 2. Utbildningsinsatser/informationsmaterial/samtalsgrupper inom

några barn- och ungdomshabiliteringar (BUH) i Sverige.

Metod

1. Hemsidorna hos sex intresseföreningar besöktes (Ågrenska, Autism- och Aspergerförbundet, Hörselskadades Riksförbund, Synskadades Riksförbund, Riksförbundet FUB, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU.

2. Hemsidorna till 21 barn- och ungdomshabiliteringar (BUH) besöktes. I sju fall intervjuades representant med kunskap/ansvar för respektive habiliterings föräldrautbildningsinsatser per telefon. Urvalet av de sju habiliteringar där representant intervjuades gjordes för att få geografisk spridning och storleksspridning.

2013-03-01

4(12)

Resultat 1. Intresseföreningarna ÅGRENSKA Nationellt kompetenscentrum Sällsynta diagnoser agrenska@agrenska.se Nyhetsbrev Nyhetsbreven är bearbetade sammanställningar från föreläsningarna under familje- och vuxenvistelserna. I brevet finns länk- och litteraturtips. Kan läsas och laddas ner kostnadsfritt på Ågrenskas webb-plats. DVD-föreläsningar * Ehlers-Danlos syndrom EDS och biomedicinska villkor inom rörelseorganen (2004) Föreläsare: Dr Ingemar Söderlund Malin Svensson 61 min 120:- kr * Ehlers-Danlos syndrom Genetik och EDDS-Riksförbund (2004) Föreläsare: Genetik, 23 min, Dr Eva Holmberg, Dr Erik Björck EDS-Riksförbund, 22 min, Dr Erik Björck, Britta Berglund 120:- kr AUTISM – OCH ASPERGERFÖRBUNDET info@autism.se Medlemstidning Ögonblick Foldrar som finns som pdf-filer: Autism – Vad är det? Aspergers syndrom – Vad är det? Det här är Autism- och Aspergerförbundet Förbundet ger ut litteratur, filmer och annat material till försäljning (webbshop). Böcker Amandas bok Att växa upp med en bror med autism – en lillasysters berättelse Boendestödsboken – vuxna med autismspektrumtillstånd Flygfärdig – en bok om att flytta hemifrån Jävla jobbigt – hur det kan vara att ha syskon med autism och Aspergers syndrom Kan ni förstå mig Min bror är annorlunda Två själar – en förklaring av min Asperger Visst kan vi m.fl. m.fl.

2013-03-01

5(12)

Skrifter Aspergers syndrom – en översikt Autism och autismliknande tillstånd Exempel på visuella instruktioner och arbetsuppgifter Sociala berättelser och seriesamtal Vad innebär funktionshindret? Filmer Autism och autismliknande tillstånd hos vuxna Aspergers syndrom inifrån Det ska va gott att leva – Meningsfull fritid för personer med autism Visst kan vi – Fysisk träning för vuxna med autism på tidig utvecklingsnivå En sak i taget Att organisera vardagen Efter diagnosen På väg 1 På väg 2 Jag vill ha blå läsk HÖRSELSKADADES RIKSFÖRBUND hrf.se hrf@hrf.se Material kan på hemsidan laddas ner som pdf Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att leva med hörselnedsättning Att leva med Menières sjukdom Att leva med tinnitus Hörseln, det första sinnet SYNSKADADES RIKSÖRBUND info@srf.nu Medlemstidning: Perspektiv Häfte (pdf) Barn som har en synskada Två e-postlistor som vänder sig till föräldrar: Föräldrar till barn med synskada Skolnätverket Kortfilm Visar vad Synskadades Riksförbund åstadkommit (kan användas på möten och konferenser) Ljudbaserad datorspel Grodan Gun (barn 9 – 13 år) Barnens egna sidor med reportage, tävlingar, pyssel.

2013-03-01

6(12)

Mentorsprojekt RIKSFÖRBUNDET FUB fub.se fub@fub.se Medlemstidning UNIK På hemsidan kan man klicka sig fram till och beställa: Böcker/tidskrifter Dokumentationer Material på andra språk Målprogram Musik/DVD, Video Böcker/tidskrifter (med anknytning till barn och föräldrar) Ett gott liv – stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning Välkommen älskade barn Snacka med oss UNIK Bostad (särtryck) – Om att flytta hemifrån Faktablad om LSS Ett barn (Vänder sig till föräldrar och anhöriga) Jag är stolt över mig själv Märtas saga. Märta gör saker på sitt sätt. Ständiga upptåg med sina vänner katten Herr Persson och

dockorna Bill och Elwin. Finurligt och frimodigt utforskar hon livet. Att förstå och bli förstådd är en resa för oss alla med olika förutsättningar.

Broschyrer finns till tillgå på engelska, arabiska, turkiska, pashto, serbiska, bosniska,

somalisk, persiska, spanska, kroatiska. Dokumentationer Olles mamma

- en blogg om att vara förälder och leva i nuet. Musik/DVD, video Peter POP – Unik: cd-skiva som tar barn och musik på allvar. En samling hits med musikalisk

bredd och glimten i ögat. Ninjakoll 1: Vad det innebär att ha en utvecklingsstörning (för barn från 13 år) Ninjakoll 2: Om livet efter skolan Stora hinder men många möjligheter UNIK Film: Handlar om att alla ska få chansen att synas och höras (om musik och möten) Barnpaket: Peter Pops Unik och Märtas saga. Kommunikation i sikte: Utbildningspaket (bok + access till webbplats) om socialt nätverksarbete kring barn,

ungdomar och vuxna med komplexa kommunikativa behov. 25 videosekvenser kring samspel och samspråk.

2013-03-01

7(12)

PUSS: Läromedel + handledning: Om kroppen, Om känslor, Hur gör man? RÖRELSEHINDRADE BARN OCH UNGDOMAR (RBU) www.rbu.se Medlemstidning Rörelse utkommer med 6 nr per år. Material som finns att beställa:

- Information om ADHD-DAMP, Cerebral Pares, Flerfunktionshinder, Hydrocephalus, Kortväxthet, Muskelsjukdomar, Ostogeneris imperfecta (OI), Plexus Brachialis-skada, Prader-Willis-syndrom, Forskning/Samhällsstöd

- Transition – från tonår till vuxenliv Boxar med häften och arbetsmaterial inom olika teman Mentorskola Guide till föräldrar Affischer

- 5 filmer: När livet inte blir som man tänkt sig Färdtjänster Den stora ensamheten Föräldrar, ni kan! (2 filmer)

På hemsidan finns information om projekt som finansieras/delfinansieras och bedrivs i RBU´s regi

eller tillsammans med annan organisation.

2. Barnhabiliteringarna Hemsidorna På samtliga hemsidor finns grupp-, kurs- och/eller aktivitetskataloger utlagda och man kan klicka sig fram till respektive grupp, kurs, aktivitet och få detaljerad information om syfte, tider, målgrupp osv. Sökstrukturerna varierar. Det finns ofta information om huruvida den aktuella barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) erbjuder insatser från ett Datatek och i några fall lyfts fram om man använder något föräldrautbildningsprogram såsom AKKtiv föräldrautbildning och KOMET. I något fall finns länk till film som används, i något fall presentation av policyprogram för Alternativ Kompletterande Kommunikation, AKK. Intervjuerna Utbildningsmaterial Generellt för de olika barnhabiliteringarna: Utbildningsmaterialet är i de allra flesta fall producerat av kursledarna själva (power point, overhead) och används sedan, ofta med viss korrigering och anpassning, vid andra tillfällen. Ofta tar förberedelserna till kurserna mycket tid i anspråk. När man samarbetar med någon annan organisation (Försäkringskassa, idrottsförening e.a.) eller anlitar utanförstående

2013-03-01

8(12)

föreläsare har dessa ofta med sig material som används vid föreläsnings- eller informationstillfället. Barn och ungdomshabilitering 1 Kurskatalog finns på hemsidan sorterad efter ort och målgrupp. Broschyrer finns att ladda ner från nätet. Datatek finns. Specifikt En förnyelse av föräldrautbildningsinsatserna pågår. Upptagningsområdet är mycket vidsträckt och det är viktigt att alla delar av området får samma utbildningsutbud. Man kommer att videofilma föreläsningar inom ett basutbud. Basutbildningens målgrupp är nyinskrivna barn och föräldrar. De teman där man hittills planerat videofilma föreläsningar är Den annorlunda familjen, Utvecklingsstörning (syskon, stödet som finns, inför skolstart). Psykolog och/eller kurator föreläser. De videofilmade föreläsningarna kommer att kompletteras med fördjupat stöd i form av samtalsgrupper på respektive lokal habilitering. På landsbygden är det emellertid svårt att sätta samman grupper och i dessa fall kan det bli vårdcentralerna som föräldrarna får koppla upp sig till. Problem finns också vid sammansättning av grupperna (efter diagnos?, nyinskrivna? osv). Insatser från sjukgymnast och arbetsterapeut finns redan på nätet. Manualbaserade insatser: AKKtiv föräldrautbildning Andra strukturerade insatser: Teraplay 1 dag/vecka, KBT vid autism, lite MarteMeo, utbildningar kring transition. Barn och ungdomshabilitering 2 Kurskatalog med kurser, temaveckor, föreläsningar, grupper finns på hemsidan sorterad efter funktionsnedsättning. Datatek finns. Utbildningsmaterial Förutom vad som enligt ovan gäller generellt: Tycker det är värdefullt att kurser och material är anpassat efter målgrupp och kursledare. Bjuder in föreläsare som har med sig material. Material som finns: Broschyrer, filmen Ninja koll, litteratur för varje funktionsnedsättning. Manualbaserade insatser: KOMET diskuteras. Strukturerade program: TBA (Tillämpad beteendeanalys), BTI (Beteendeterapeutisk intensivträning för små barn med autism). Barn och ungdomshabilitering 3 Kurskatalog finns på hemsidan sorterad efter ort, målgrupp, diagnos. Förutom vad som enligt ovan gäller generellt: Samarbetar gärna med andra organisationer som har eget utbildningsmaterial som ger en bild av hur brukarna kan använda respektive organisation. Försöker ta vara på det som presenteras i EBH-rapporterna (EvidensBaserad Habilitering), utgivna av Föreningen Sveriges

2013-03-01

9(12)

Habiliteringschefer. (I denna rapportserie finns en rapport som redovisar forskning om föräldrastöd inom barn- och ungdomshabilitering) Datatek finns. Specifikt För närvarande pågår ett utvecklingsarbete där man tillsätter arbetsgrupper med uppgift att sätta samman form och innehåll för olika kurser, tillverka power point-bilder osv så att det ska finnas ett material att utgå från och bearbeta inför varje utbildningstillfälle. Tror det är viktigt/nödvändigt att kursledarna själva är aktiva i detta. Barn och ungdomshabilitering 4 Aktivitetskatalog finns på hemsidan, sorterade som länsövergripande eller lokala. Datatek f.n. stängt. Förutom vad som enligt ovan gäller generellt : Utbildningsmaterial som finns ”i lager”: Broschyrer, filmen Ninja koll. Andra aktörer man samarbetar med: handikappförbunden, läkemedelsföretag (kring Botox). Manualbaserade insatser: AKKtiv föräldrautbildning. Specifikt Strukturerat material: Använder Kontakt för samtalsgrupper för barn/ungdomar med autismspektrumstörning och Nu är jag snart vuxen. Barn och ungdomshabilitering 5 Kurskatalog finns på hemsidan, sökbar efter funktionsnedsättning, målgrupp, ort. Datatek finns. Utbildningsmaterial Förutom vad som enligt ovan gäller generellt: Tycker det är viktigt att materialet är anpassat till både målgrupp och kursledare. Filmer som används: Ninja koll, Hur man använder samtalsmattan. Kurser/information med inbjudna gäster från: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Länshandikappförbundet. Manualbaserade program: AKKtiv föräldrautbildning, KOMET Material som kan användas för strukturering av kurs: Vägledande samtal. Övrigt ”strukturerade insatser”: MarteMeo, Samspel i Fokus (för små barn med AST) Specifikt Psykodynamisk terapi, KBT Inspirationsrummet: Ett utvecklingsarbete sprunget ur ”gamla” lekoteket.

2013-03-01

10(12)

Barn och ungdomshabilitering 6 Kurskatalog finns på hemsidan sorterad efter ort respektive målgrupp. Har inget Datatek men en talpedagog och en arbetsterapeut som kan låna ut liknande material. Utbildningsmaterial Förutom vad som enligt ovan gäller generellt: Utbildningsmaterial ”i lager”: Broschyrer och filmen Ninja koll. Specifikt Man använder TV-dokumentären om barn med Down syndrom, som är producerad i Kalmar län. Ev. kommer fortsättning om andra diagnosgrupper. En psykolog har översatt ett holländskt material ´I am special´ (Peter Vermulen) som används i gruppverksamhet för barn med autism. För att få använda det tas kontakt med Vermulen. Barn och ungdomshabilitering 7 Aktivitetskatalog finns på hemsidan sorterad efter funktionsnedsättning, målgrupp. Speciell länk till syn, hörsel, döva. Policyprogram för AKK. Datatek finns. Allmänt En tidigare enhetschef har ett uppdrag att skapa ett resursteam kring utbildning, kurser, föreläsningar samt att samordna och organisera så att utbildningarna blir tillgängliga, håller hög kvalitet och är effektiva. I de habiliteringsprogram som finns för vissa diagnosgrupper, finns riktlinjer för vilka utbildningar som ska tillhandahållas och vad de ska innehålla. Vissa utbildningar finns på intranätet, färdigt material med ramar, medicinska föreläsningar, pedagogik, lekens betydelse, barnkonventionen, psykologiska faktorer. Organisationen kring NIT (Nätverksbaserad målinriktad intensivterapi ligger på nätet, material är framarbetat). Kommer undan för undan att bygga upp webbaserade utbildningar och då kommer frågan om att producera filmer upp. Webbaserade utbildningar kommer att kompletteras med workshops kring de teman som finns i de webbaserade utbildningarna. Kursledarna Försöker implementera en pedagogik för vuxenlärande. Litteraturstudie ”Pedagogiska metoder kring vuxenlärande” har genomförts om hur föräldrar lär sig med riktlinjer för hur man kan bygga upp en utbildning. Har haft workshops för dem som arbetar med utbildningar kring autism, utvecklingsstörning och cerebral pares. Kärnan är att utbildarna flyttar fokus

2013-03-01

11(12)

från sig själva till åhörarna. Finns ett färdigt material och kunskap i vuxenlärande kan utbildarna i större utsträckning fokusera på föräldrarna, ungdomarna, åhörarna. (Det har blivit en framgångsfaktor, detta att man gjort kursplaner, riktlinjer som gäller för alla habiliteringar inom landstingsområdet. Utbudet är klart och det ska finnas tillgängligt). VIKTIGT: Allt måste vara uppdaterat. Ny forskning och kunskap kommer ständigt. Det finns en tanke att det kanske ska vara speciella personer i de olika yrkesgrupperna som ska hålla i utbildningarna. Det är också lättare att ersätta en föreläsare som t.ex. är sjuk om det finns klara kursplaner, riktlinjer och utbildningsmaterial för någon annan som kan ”hoppa in”. Materialbaserade insatser: Hannen, AKKtiv föräldrautbildning, TAKK.

Sammanfattning

Sökstrukturerna på intresseföreningarnas och landets barn- och ungdomshabiliteringars hemsidor varierar. Även kvalitén och innehållet på hemsidorna är mycket varierande. På flera av intresseföreningarnas hemsidor finns beskrivet olika aspekter av att leva med den aktuella funktionsnedsättningen.

På ungdomshabiliteringars hemsidor finns oftast grupp-, kurs- och/eller aktivitetskataloger utlagda. Utbildningsmaterialet som presenteras där är i de allra flesta fall producerat av habiliteringarnas kursledare själva. De kan användas vid olika tillfällen efter korrigering och anpassning. En förnyelse av föräldrautbildningsinsatserna pågår inom flera habiliteringar men det finns också habiliteringar som inte externt via webben förmedlar så mycket aktuella aktiviteter. Då sker på några habiliteringar en utveckling av videofilmade föreläsningar och webbaserad utbildning. Föräldrautbildningarna kan vara upplagda så att videofilmade eller webbaserade inslag kompletteras med samtalsgrupper kring aktuellt tema. Kunskap kring pedagogik för vuxenlärande har av en habilitering lyfts fram som ett viktigt och kommande utvecklingsområde.

2013-03-01

12(12)

KARTLÄGGNING

AV STÖD TILL FÖRÄLDRAR MED BARN MED

FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR I VÄSTMANLAND

REGINA YLVÉN

ELINOR BRUNNBERG

Avdelningen för socialt arbete

Akademin för hälsa vård och välfärd

Eskilstuna 2012-12-31

2

3

Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................................... 5

Syfte.................................................................................................................................................................. 6

Metod ............................................................................................................................................................... 7

Västmanland ................................................................................................................................................. 7

Funktionsnedsättning ............................................................................................................................... 9

2. Resultat ................................................................................................................................................... 10

3. Primärt stöd .......................................................................................................................................... 10

Kommun ................................................................................................................................................. 10

Landsting ................................................................................................................................................ 14

Kyrka ........................................................................................................................................................ 15

Föreningar och organisationer ...................................................................................................... 15

4. Sekundärt stöd ..................................................................................................................................... 16

Kommun ...................................................................................................................................................... 16

Landsting .................................................................................................................................................... 17

Kyrka ............................................................................................................................................................ 17

Föreningar och organisationer ........................................................................................................... 17

5. Tertiärt stöd .......................................................................................................................................... 20

Kommun ...................................................................................................................................................... 20

Familjebehandling .............................................................................................................................. 20

Avlastning .............................................................................................................................................. 21

Landsting .................................................................................................................................................... 22

Kyrka ............................................................................................................................................................ 25

Föreningar och organisationer ........................................................................................................... 25

6. Utanför tätorten Västerås ................................................................................................................ 26

7. På gång .................................................................................................................................................... 27

8. Referenser .............................................................................................................................................. 28

4

5

1. Inledning

Regeringen har i direktiv uttryckt att samverkan mellan olika aktörer och samordning av stöd

till barn och unga med funktionsnedsättningar och deras familjer inom kommuner och

landsting är av största vikt. Men Riksrevisions granskningsrapport Samordning av stöd till

barn och unga med funktionsnedsättning (RiR 2011:17) hade som underrubrik – Ett (o)lösligt

problem? Riksrevisionens granskning visar att flera hinder uppstår då flertalet aktörer ska

samverka. Aktörernas huvudmannaskap lyder under olika lagar som påverkar även konkreta

faktorer, vilket i sin tur försvårar samverkan. I granskningen framkommer även att aktörer

uppfattar varje organisation som ett eget ”stuprör” och att det därigenom kan uppstå brister i

kunskapen kring varandras uppdrag och ansvarsområden. I fall där familjer behöver stöd från

olika förvaltningar kan svårigheter uppstå kring vem som ska ta huvudansvaret. Problem som

Riksrevisionen identifierat innebär att uppbyggnaden av ett samordnat stöd för barn med

funktionsnedsättningar och deras familjer kan fördröjas.

Det aktuella projektet med ett samordnat föräldrastöd ska vara en service som

identifierar, utvecklar, samordnar och kartlägger stöd och tjänster för familjer med barn

med funktionsnedsättningar. Det är tänkt att ge barn och föräldrar kännedom om och

tillgång till relevanta tjänster och resurser oavsett huvudman. Genom en samordnare

skall barnen och deras familjer få hjälp att hitta och få tillgång till stöd och tjänster på

individuell nivå. Samordnat föräldrastöd innebär att ”Ett brett utbud av insatser som

föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala

utveckling” (SOU 2008:131, s.45) samordnas och synliggörs så att de blir lättare att hitta

samt att ”en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrarnas sociala nätverk”

(Regeringskansliet, 2009, s.2) utvecklas. Representanter från olika

intresseorganisationer kommer att ha en viktig roll i projektets utformning och

aktiviteter. Även barn och ungdomar kommer att kunna delta.

Inom flera verksamheter är förebyggande arbete mycket viktigt, både individ- och

familjeinriktat arbete. Förebyggande arbete eller prevention kan ges på tre olika nivåer,

primär, sekundär och tertiär nivå. Primär prevention syftar till att främja alla individer

oavsett grad av upplevd eller faktiskt risk. Man vill främja en positiv utveckling genom

att stärka olika skyddsfaktorer i syfte att förhindra att problem uppstår, ingen riskgrupp

behöver identifieras. Primär prevention ges exempelvis genom förskola/skola,

6

socialtjänst, BMM, BVC. Här ligger inte fokus på enskilda individer eller grupper, utan

ges allmänt. I föreliggande rapport avses föräldrar till barn. Sekundär prevention riktar

sig till grupper med uttalade riskfaktorer, för att förhindra en fortsatt och/eller ökad

negativ utveckling. Det förebyggande arbetet kan ha syftet att åtgärda problem som

ännu inte manifesterats. Sekundär prevention kan vara screening, specialpedagogiska

insatser i skola/förskola, drogförebyggande program, föräldrautbildning. På denna nivå

ligger fokus på grupper, exempelvis grupper av familjer som finns i riskzonen för att

problem ska kunna uppstå. Grupper av familjer med barn där det finns en begynnande

problematik är fokus i föreliggande kartläggning. Tertiär prevention har fokus på

individer eller den individuella familjen som har uttalade problembeteenden eller på

annat sätt är sårbara. Detta kan motsvara individuell behandling som avser att bota,

mildra eller undvika att förvärra problem som redan uppstått, undvika konsekvenser

eller komplikationer. Detta kan ske genom vård/habilitering/rehabilitering, anpassning

av förskole-/skolmiljö, genom omhändertagande eller andra sociala insatser. I

föreliggande kartläggning avses den enskilda familjen med barn med

funktionsnedsättningar och problem som kan relateras till detta.

För att samordna stöd till familjer behövs en överblick över vad för stöd som

erbjuds föräldrar inom kommun, landsting och samhället i övrigt. Alla nivåer av stöd

behövs, allt från tidigt förebyggande insatser till vård och behandling. I föreliggande

rapport kommer begreppen primärt stöd, sekundärt stöd och tertiärt stöd att användas,

eftersom det är olika former av stöd till föräldrar med barn och ungdomar som

kartläggs. Nivåerna av stöd kommer att följa de nivåer som redogjorts för ovan. Det

innebär att stöd som ges generellt – primärt stöd – till familjer med barn att redogöras

för inledningsvis, eftersom mycket av det stödet kan vara en sluss in för att få mer

specifikt stöd – sekundärt stöd. Därefter redogörs för det stöd som ges riktat till familjer

med barn med funktionsnedsättningar – tertiärt stöd.

Syfte

Det övergripande syftet med denna kartläggning är att få ökad kännedom om

föräldrastödet på lokal (i viss mån även regional) nivå, med särskilt fokus på det stöd

som ges till föräldrar med barn med funktionsnedsättningar i Västmanland.

7

Metod

Kartläggningen startade genom att undersöka källor på internet som kan ge information

om vilket stöd som ges till föräldrar inom olika verksamheter såsom kommun, landsting,

kyrka och ideella föreningar/organisationer. Därefter kontaktades verksamheter via

telefon för mer utförlig information.

Resultatet av kartläggningen presenteras under rubrikerna primärt stöd, sekundärt stöd

och tertiärt stöd och där olika formerna av stöd sorterats in under varje nivå och utifrån

vilken verksamhet det ges.

Först en kort presentation av den region där kartläggningen genomförs.

Västmanland

Västmanland består av 10 kommuner, Västerås, Hallstahammar, Surahammar, Köping,

Kungsör, Sala, Fagersta, Skinnskatteberg, Norberg och Arboga. Folkmängden uppgår till

drygt 290 000 innevånare. Huvudort är Västerås med 138 709 personer. I Västmanland

finns drygt 16 000 förskolebarn i åldern 0-6 år och det föds knappt 3 000 barn om året.

Västerås stad. I strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 står att ”Alla barn ska ha en

trygg uppväxt. Familjen är viktig för barns utveckling och ska vid behov ges nödvändigt

stöd.” (Västerås stad, 2011, s 9)

Kommun

Kommunstyrelsen är Västerås stads ledande förvaltningsorgan. I Västerås stad finns ett

antal politiskt tillsatta nämnder och styrelser. Nämndernas uppgift är att bryta ner

kommunstyrelsens övergripande mål till målsättningar för det egna ansvarsområdet.

proAros är Västerås stads största utförandeförvaltning och utför tjänster inom bland

annat förskola, skola, vård, omsorg, kultur och fritid. proAros är organiserat i fem

verksamhetsblock/områden: Skolverksamheter, Vård och Omsorg, Individ och Familj,

Kulturverksamheter samt Fritid och Förebyggande. Skolverksamheter ansvarar för

familjedaghem, förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnsomsorg,

gymnasieskola, Komvux, Svenska för invandrare (Sfi). I de fall då det behövs extra stöd

och hjälp finns spetskompetens via utbyggda stödfunktioner. Vård och Omsorg ansvarar

8

bl.a. för verksamheter för funktionshindrade, exempelvis avlösarservice, barn- och

ungdomsboende, korttidsvistelse, hemtjänst för barnfamiljer, ledsagarservice och

personlig assistans. Individ och familj, stödjer och hjälper familjer och enskilda som

drabbas av personliga problem. En del av dessa verksamheter ger stöd och hjälp utan

särskilt beslut, medan i andra verksamheter behövs beslut enligt gällande lagstiftning.

Stöd ges till barn och ungdomar, familjer, samt flyktingar. Stödet kan innebära

exempelvis behandling eller ekonomiskt stöd, beroende på hur den sökandes sociala

situation ser ut. Fritid och förebyggande ansvarar för fritidsgårdar, öppen förskola och

fritids, samt vägledning och kvalificerad rådgivning för barn, ungdomar, föräldrar och

personal. De arbetar med olika typer av främjande och förebyggande insatser.

• = Politiska nämnder och styrelser • = Tjänstemannaförvaltning • = Politiska beställarnämnder

Figur 1. Organisationsschema Västerås stad

Landsting

I Landstinget Västmanland finns flera olika verksamheter som är aktuella och

vänder sig generellt till familjer med barn. Det finns även specifik kompetens inom

sjukdomar och inom områden för barn, ungdomar och med funktionsnedsättningar och

deras familjer, samt andra anhöriga. Landstinget verkar för en god och jämlik hälsa hos

sina medborgare genom att arbeta förebyggande. Människor som uppsöker hälso- och

sjukvården och behöver olika insatser ska känna sig trygga i att vården är säker och av

god kvalitet. Avgörande för att främja hälsa är att flera olika aktörer samverkar,

9

exempelvis landsting, kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedlingen och även

frivilliga organisationer. Ett exempel är att verka för att familjecentraler etableras i hela

länet (Landstinget Västmanland, 2010). God service och trygghet ska upprätthållas även

i de fall då landstinget har delat ansvar med andra myndigheter/organisationer, men

även i de fall ansvaret delas med andra landsting (Landstinget Västmanland, 2012b).

Utifrån uppsatta mål ska handlingsplaner utformas och varje verksamhet utser ansvarig

utförare och tillämpar de delar som är adekvata för respektive samverkanspartner

(Landstinget Västmanland, 2011a).

Figur 2. Organisationsschema Landstinget Västmanland

Funktionsnedsättning

Medfödda funktionsnedsättningar hos barn kan identifieras tidigt genom

fosterdiagnostik eller vid födseln, men även senare av föräldrar, BVC eller skolan. BVC

hänvisar då vidare till barnläkare, barnpsykolog eller primärvårdsläkare som ställer

diagnos. Skolan hänvisar ofta till en skolpsykolog eller BUP för att utreda barnet. Båda

vårdnadshavarna måste lämna samtycke för att en utredning ska bli möjlig. Föräldrar till

barn/ungdomar med funktionsnedsättningar har rätt till stöd som kan variera beroende

på vilken funktionsnedsättning barnet har och hur mycket den påverkar barnet i

vardagen. Stöd till familjen ges av både kommuner och landsting där barnet bor och

föräldrarna ansöker själva om stödet. Funktionsnedsättningar indelas i fysiska (fin- eller

grovmotoriska), psykiska (neuropsykiatriska, även autismspektrumstörning (ASD) och

10

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)) och intellektuella (kognitiva,

utvecklingsförsening) funktionsnedsättningar. Det finns även barn/ungdomar som har

en kombination av flera funktionsnedsättningar.

2. Resultat

3. Primärt stöd

Flera myndigheter på riksnivå har av regeringen fått uppdrag att på olika sätt verka för en

utveckling och samordning av olika insatser. Myndighetsnätverket för barn- och

ungdomsfrågor som arbetar för att samordna insatser för barn och ungdomar har tagit fram en

broschyr Vem gör vad? där 19 statliga myndigheter fått beskriva vad de gör för att förbättra

barns och ungas levnadsvillkor i Sverige idag (Myndighetsverket, 2012). Ingen arbetar med

samordning av insatser för barn och ungdomar med funktionsnedsättning på lokal och

regional nivå. Huvudansvaret för att ge barnen den bästa livssituationen har föräldrarna, men

för att kunna ge ett gott stöd kan föräldrarna i sin tur behöva stöd och hjälp och då framförallt

från lokala eller regionala verksamheter. Primärt stöd skall ges till alla familjer och barn

oavsett barnets typ av funktionsnedsättning. Den kommande texten är ett första steg i

beskrivningen av vad det finns för resurser lokalt.

Kommun

Familjecentrum

I vissa stadsdelar i Västerås erbjuds stöd och vägledning till föräldrar, barn och

ungdomar via Familjecentrum. På ett familjecentrum arbetar olika verksamheter

tillsammans och erbjuder öppen förskola, föräldrautbildningar, temakvällar och andra

aktiviteter som är avgiftsfria. Personalen på familjecentrum har kunskap om vilka

resurser som finns i samhället och har tystnadsplikt och för inga journaler.

På Familjecentrum erbjuds föräldrastöd genom vägledning, individuellt eller som par.

Samtalen fokuserar på föräldraskapet och barnen, exempelvis konflikter, skolk, oro hos

barnet, trots, utagerande beteende och kompisproblem. Det går även att vända sig till

familjecentrum i andra frågor som rör den egna livssituationen.

11

Familjecentrum erbjuder föräldrautbildning som utgår från att arbeta med det positiva

och bygga på det som fungerar. Familjecentrum samarbetar med

barnmorskemottagningen (BMM) och barnavårdscentralen (BVC) i föräldragrupper

med blivande och nyblivna föräldrar.

På Familjecentrum finns även öppen förskola. Det är en mötesplats för

familjer/hemmavarande föräldrar med små barn och verksamheten erbjuder aktiviteter

där föräldrar och barn har möjlighet att knyta nya kontakter och samtala med andra.

Aktiviteter är exempelvis sångstund/babyrytmik, babymassage, pyssel och lek. Det är

fritt att komma när som helst under Öppna förskolans öppettider.

I Västerås finns sju stycken Familjecentrum, i Bäckby, Odensvi, Råby, Skallberget,

Vallby, Viksäng, Önsta. På deras respektive hemsida står att Familjecentrum erbjuder

kostnadsfritt stöd till alla barn, ungdomar och föräldrar. Med öppna förskolan,

föräldrautbildningar, föräldravägledning och en mängd andra aktiviteter arbetar de för

att skapa en mötesplats för familjer. På respektive Familjecentrum finns en eller flera

familjevägledare, inriktade på barn och ungdomar, samt en områdessamordnare. Det

finns även information om att det erbjuds familjeutbildning i Cope och KOMET. Vad

dessa utbildningar innebär förklaras mer ingående längre fram i kartläggningen. Här

följer ett axplock av stöd till föräldrar:

Föräldragrupper för blivande och nyblivna föräldrar

Riktade föräldragrupper med särskilt fokus på tidig anknytning

Spädbarnsmassage

Öppen förskola för erfarenhetsutbyte, samtal, stimulans, nätverk

Föräldrautbildning, enligt COPE, KOMET eller Föräldrastegen

Föräldravägledning, råd och stödsamtal

Utveckling av föräldramöten inom förskola/skola.

Stöd till skolan i det drogförebyggande arbetet, genom t ex ÖPP (Örebro

Preventions Program).

Familjecentrum finns även i Skultuna. På deras hemsida finns mer utförlig

information. Målet med verksamheten är att tillsammans och med föräldrar och barn,

utifrån varje familjs unika situation främja hälsa såväl fysisk, psykisk som social. Arbetet

12

utgår från lagstiftning och FN:s barnkonvention och att barnets bästa alltid ska sättas i

främsta rummet. Samarbete sker mellan flera yrkesgrupper för föräldrars och barns

bästa. Exempelvis erbjuds föräldragrupper via barnmorskemottagningen (BMM) och

barnavårdscentralen (BVC), samt spädbarnsmassage för nyblivna föräldrar. I

verksamheten ingår Fritidsgården, Svenska kyrkan, Landstinget, Öppna förskolan och

Individ & Familj. Vi samverkar även med förskola, skola, föreningar och andra

verksamheter i Skultuna. Aktiviteter marknadsförs genom ett blad som delas ut till

boende i området. Man informerar även om att all personal inom Familjecentrum har

tystnadsplikt och för inga journaler eller registrering.

På Västerås stads hemsida finns information om Familjecentrum även på arabiska,

engelska, kurdiska och somaliska.

Föräldrautbildningar

Föräldrautbildningar finns för föräldrar som har barn från 1 – 18 år. Syftet med

utbildningarna är att ge föräldrar tips och råd kring föräldraskap och att utbyta

erfarenheter med andra föräldrar. Föräldrautbildningarna är avgiftsfria.

Community Parent Education Program COPE

COPE är en föräldrautbildning som leds av professionella gruppledare. Utgångspunkten

är att föräldrar kan och känner sina barn bäst, men att det ibland behövs påfyllning när

man kört fast. Genom att föräldrar i grupper upp till 25-30 delar med sig av egna

erfarenheter och kunskaper inom uppfostran, kan man få hjälp att hitta nya strategier i

barn uppfostran för att bryta en negativ spiral och hitta tillbaka till det positiva. Detta

stärker föräldrarnas självförtroende och utvecklar dem i föräldrarollen.

Inom COPE-programmet ges följande utbildningar och ges via Familjecentrum i Västerås

olika bostadsområden.

FFB (Från Första Början) 0-2 år

Småbarnsliv 1-3 år

COPE 3-12 år

Tonårs-COPE 13-18 år

13

COPE småbarnsliv ges bl.a. på Råby Familjecentrum och Skallbergets Familjecentrum. I

det senare fallet är kursen ett samarbete mellan Skallbergets Familjecentrum och

Skerike-Gideonsbergs församling, Svenska kyrkan. Där leds kursen av en

familjevägledare och en församlingspedagog.

COPE 3-7 år ges på Odensvi Familjecentrum och leds av en förskollärare och en

socionom/familjevägledare.

COPE 3-11 år ges på Önsta ungdomsgård och på Odensvi Familjecentrum.

Tonårs COPE 12-18 år ges vid Apalbyskolan. Utbildningen ges även genom ett

samarbete mellan Skallbergets Familjecentrum och Viksängs Familjecentrum.

Kommunikationsmetod KOMET

KOMET är en föräldrarutbildning som vänder sig till föräldrar med barn mellan 3 och 18

år. Utbildningen fokuserar på att ge föräldrar praktiska verktyg för att kunna hantera

bråk och konflikter mellan barn och föräldrar eller syskon mer framgångsrikt.

Utbildningen sker i grupp tillsammans med andra föräldrar och gruppledare. Föräldern

får konkreta förslag och övningar att pröva hemma mellan träffarna. Innehållet är

inriktat på att se möjligheter och lösningar. För att programmet ska få en effekt måste

man ha möjlighet att öva en kort stund varje dag tillsammans med sitt barn.

KOMET 3 - 11 år ges via ett samarbete mellan Bäckby Familjecentrum och Viksängs

Familjecentrum.

KOMET 3-12 år ges i samarbete mellan IDA projektet och Råby Familjecentrum.

KOMET 12-18 år ges i samarbete mellan Råby familjecentrum och Bäckby

familjecentrum.

ABC - alla barn i centrum

ABC - alla barn i centrum är en föräldrautbildning som fokuserar på vardagssituationer

där relationer kan sättas på prov. Utbildningen erbjuds föräldrar till barn i åldern 3-12

år sker vid gruppträffar där föräldrar delar egna erfarenheter och tar del av forskning.

14

ABC leds av utbildade gruppledare och ges på Vallby Familjecentrum.

Familjerättsgruppen

Familjerättsgruppen kan du vända dig till om du har frågor som gäller faderskap,

vårdnad, boende, umgänge och adoptioner, samt för att få information om lagstiftning.

Landsting

Barnhälsovården

Uppgiften som Barnhälsovården (BVC) har är att främja hälsa och att förebygga ohälsa.

Arbetet bygger på tvärprofessionell kompetens mellan sjuksköterskor, läkare och

psykologer, där BVC-sjuksköterskan är nyckelpersonen. BVC erbjuder regelbundna

hälsokontroller, vaccinationer och föräldragruppsverksamhet. Alla föräldrar har rätt till

hälsosamtal med BVC-sjuksköterskan som rör exempelvis matvanor, rökning, alkohol,

barnets utveckling, sömn, säkerhet. I Västerås finns Barnhälsovård vid; Asyl- och

Integrationshälsan; Prima familjeläkarmottagning; Bäckby; Citypraktiken; Hemdal;

Herrgärdet; Läkargruppen; Odensvi; Oxbacken; Servicehälsan; Skultuna; Tillberga

Citypraktiken; Önsta Gryta; Råby; Vallby; Västerås; och vid Mödra- och barnhälsovården

Kraftkällan. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas föräldrastöd i grupp. Speciellt viktigt är

detta för förstagångsföräldrar. Enligt Barnhälsovårdens årsrapport 2011 (Landstinget

Västmanland, 2011b) har lite drygt 61 % av alla förstagångsföräldrar deltagit i

föräldragrupp. På mindre orter i länet är det problem att få fungerande grupper.

Kompetenscentrum för hälsa ger BVC-sköterskor utbildning i att vara

föräldragruppsledare ”Att växa som föräldragruppsledare”. Det har även utarbetats en

manual för föräldrastöd i grupp. Denna manual blev klar vid årsskiftet 2011/2012 och

ingår som ett kapitel i den lokala handboken för Barnhälsovården. Under 2012 ska den

nya manualen introduceras och användas vid alla BVC (Landstinget Västmanland,

2012a).

I manualen Föräldrastöd i grupp (Landstinget Västmanland, 2012a) finns all

information som behövs för att genomföra föräldragrupper på BVC. Inbjudan till

föräldrastödet ges både skriftligt och muntligt och ska utformas för att båda föräldrarna

ska bli intresserade av att delta. Kursen består av åtta träffar med olika innehåll

15

anpassat till barnets utveckling. Den första träffen sker i gravitetsvecka 30 och den sista

när barnet är ca ett år. Ämnen för träffarna är exempelvis presentation av BVC; amning,

Barnkonventionen; barnets behov; den nya livssituationen; familj och familjens nätverk;

föräldrarollen; samlevnad; hälsa; kost; alkohol; tobak; stress; infektioner; egenvård;

parrelationen; utveckling; språk och kommunikation; mat och sömn; vägleda och lotsa.

Föräldrakonsultation

Inom Mödrahälsovården (MHV) och Barnhälsovården (BVC) finns tillgång till psykolog.

De arbetar med att stötta blivande föräldrar och familjer med barn från 0 till 6 år.

Uppgiften är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos föräldrarna.

Föräldrar har möjlighet att träffa psykologerna för att konsultera dem när frågor och

funderingar kring barnet uppstår. Dessa besök är kostnadsfria.

Kyrka

Flera av församlingarna i Västerås stift erbjuder olika typer av stöd till föräldrar:

temakvällar, samtal, talarkvällar om bl.a. föräldraskap, öppen förskola. Ofta deltar någon

från kyrkan på familjecentralerna.

Föreningar och organisationer

Barnens rätt i samhället-BRIS

BRIS finns även för vuxna. På Barnperspektivet.se kan föräldrar som ser, bryr sig om och

vill vara ett stöd för barn, men ibland känner sig otillräcklig eller osäker på hur man ska

göra få information, råd och stöd sorterat under olika teman; familj; speciell

familjesituation; förskola/skola; tonår; alkohol och droger; internet och mobil. Via BRIS

Vuxentelefon – om barn kan föräldrar diskutera och hitta stöd i frågor som rör barn och

tonåringar. Telefon: 077-150 50 50. Föräldrachatt finns också.

Rädda Barnen

Rädda Barnens Föräldratelefon har funnits sedan 1991 och Föräldramejlen sedan

2006. Hit kan alla föräldrar vända sig med stora eller små problem som rör barn och

16

föräldraskap. Föräldratelefon 020-786 786. När telefonen är stängd styrs alla samtal till

08 – 411 38 78 och telefonsvarare. E-post: foraldrar@rb.se Västerås lokalförening,

Bondebacken 14B, 724 61 Västerås. E-post rbvst@telia.com. Kansliet är öppet

måndagar 10.00-12.00 och nås också på telefon 021 13 97 31. När kansliet inte är

bemannat har vi telefonsvarare som vi lyssnar av kontinuerligt. Brådskande ärenden

hänvisas till Rädda Barnens huvudkontor, tel. 08-698 90 00.

Barnpiloter

Barnpilotverksamheten är en del av Västerås stads förebyggande arbete riktat mot barn,

ungdomar och deras föräldrar. Barnpiloternas arbete sker i samverkan

med Polismyndigheten i Västmanlands län och Landstinget Västmanland. I

samverkansgruppen pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla samverkan mellan

kommun, landsting och polis.

4. Sekundärt stöd

Kommun

DE OTROLIGA ÅREN

Föräldrautbildningen De otroliga åren (The Incredible Years) erbjuds av

Nätverkscentrum1 och riktar sig till barn i åldern 3-10 år. Föräldrautbildningen bedrivs i

grupper som består av 12-14 föräldrar och leds av socionom/legitimerad psykoterapeut

med lång erfarenhet. Utbildningen handlar om att stärka relationen mellan föräldrar och

barn genom lek och samvaro. Det handlar om att ge föräldrar redskap för att förstärka

barnets positiva beteende, att utveckla strategier för gränssättning och att barnens

problembeteende minskar för en fungerande vardag. Utbildningen vänder sig även till

föräldrar till barn med svårare beteendeproblem som trotssyndrom, uppförande

störning och/eller ADHD.

1 Nätverkscentrum bedrevs tidigare av Västerås Stad, proAros, men från 1 januari 2010 har Nätverkskompaniet Mälardalen

fått uppdraget och förtroendet av Individ och familjenämnden att driva Nätverkscentrum.

17

LEDARSKAPSTRÄNING

Ledarskapsträning är ett program som vänder sig till föräldrar som upplever svårigheter

i föräldraskapet. Ledarskapsträningen vill stärka föräldern och erbjuda en verktygslåda

för att utveckla sitt föräldraskap och kunna vägleda tonåringen i positiv riktning. Det

som fokuseras är ledarskapsaspekten. Föräldern har det givna ansvaret för relationen

förälder/tonåring och att träningen går ut på att utveckla ledarskapet.

Ledarskapsträning ges av Individ och Familj, Råd och Stöd Familj, proAros.

Tonårsguiden

Tonårsguiden är en gemensam teamsite/ett digitalt stöd för tonårsföräldrar för att få

aktuell information och även ställa frågor till en lokal expertpanel bestående av flera

olika verksamheter. Verksamheter som är med från Fritid och Förebyggande är:

förebyggarcentrum, familjecentrum, IDA, fritidsgårdar samt fritidsgårdarnas

ungdomsråd (”fråga en ungdom”).

Landsting

I manualen Föräldrastöd i grupp (Landstinget Västmanland, 2012a) finns all information

som behövs för att genomföra föräldragrupper på BVC. Alla nyblivna föräldrar ska

erbjudas föräldrastöd i grupp och speciellt viktigt är detta för förstagångsföräldrar. En

del familjer behöver extra stöd, exempelvis unga föräldrar, de med annat hemspråk än

svenska, de som har adoptivbarn eller tvillingar, i de fallen är det önskvärt att flera BVC

samverkar. Därmed ges riktat stöd till grupper av föräldrar.

Kyrka

Föreningar och organisationer

Makalösa Föräldrar

Makalösa Föräldrar är en organisation som startade 1996 och har cirka 1 000

medlemmar. Finns idag på flera orter i Sverige, bl a i Västerås. Organisationen arbetar

för och vill stärka och synliggöra ensamstående föräldrar, både mammor och pappor,

och därigenom förbättra villkoren för dem och deras barn. Hemsida: www.makalosa.org

18

Svenska föreningen för psykisk hälsa

Svenska föreningen för psykisk hälsa har under hela sin historia på olika sätt yttrat sig

om psykatrin och den psykiska hälsan i samhället. Exempelvis genom att betona att

vikten av att den allmänna toleransen i synen på psykiska sjukdomar måste höjas, att

det måste finnas en helhetssyn på människan genom ett intimt samarbete mellan

psykiatri och medicin, samt att mentalsjukvården/psykiatrin ska utvecklas till samma

standard som landets övriga sjukvård. Föräldratelefonen startade 1996 och bemannas

av yrkesutbildade psykologer och socionomer med mångårig erfarenhet. Tusentals

föräldrar har fått råd och hjälp genom åren. Föräldratelefon 020-85 20 00

Anhöriga Mot Droger-AMD

Föreningen Anhöriga Mot droger är till för alla som vill delta i kampen mot droger, även

utan att vara nära anhörig till en missbrukare kan man bli medlem. Hos AMD finns det

kunniga personer vid frågor om droger och missbruk och när det behövs stöd om någon

familjemedlem börjat missbruka droger. AMD kan nås via mail eller telefon på riks- eller

föreningsnivå. Kontakt: AMD Riks, c/o AMD Västerås Östermalmsgatan 6, 722 14

Västerås. Öppettider vardagar 9-11. Postadress: Brånsta 2, 725 94 Västerås. E-post

kontakt: vasteras@anhorigamotdroger.se Telefon: 021-121201 (ordförande 0738-

329287). OBS! Ring 0730-306059 för att nå AMD Västerås eller vårt kansli!

Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning-FUB

FUB företräder barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (även benämnt

intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning) och är en funktionsnedsättning som

rör personens begåvningsutveckling. Utvecklingsstörningen kan vara grav(svår), måttlig

eller lindrig. Personen kan även ha andra funktionshinder, t.ex. rörelsehinder,

synnedsättning, autism. Det finns cirka 150 lokalföreningar runt om i landet, med totalt

drygt 27 000 medlemmar. FUB bevakar intressen i kommuner, landsting, riksdag och

hos myndigheter inom olika samhällsområden för sin målgrupp. Rådgivning per telefon.

Kontaktpersoner för FUB Västerås Margareta Hallner ordförande, hemsidan, bad, bingo,

tillgänglighetsfrågor, Kommunala Handikapprådet (KHR) och Västerås Handikapp-

organisationernas Samarbetsråd (VHS) Hemsida: http://www.vasteras.fub.se/ Telefon

073-041 21 13

19

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Västmanland-RBU

RBU företräder familjer som har barn och unga med olika typer av rörelsehinder. De

diagnoser/diagnosgrupper som förbundet företräder är exempelvis cerebral pares (cp),

adhd, ryggmärgsbråck, hydrocefalus, medfödd benskörhet (oi), muskelsjukdomar,

Prader-Willis syndrom, kortväxthet, plexus brachialis-skada och flerfunktionshinder.

Råd och stöd http://www.rbu.se/rad-och-stod ger samhällsinformation om frågor som

berör familjer och medlemmar, samt kontaktuppgifter till RBU:s juristjour, som är en fri

juridisk rådgivning för medlemmar i RBU. RBU Västmanlands, c/o HSO Hörntorpsvägen

4 ingång 25, 724 71 Västerås Hemsida: http://rbu.se/forening/rbu-vastmanland, Tel:

021 - 35 57 54 E-post: rbu.vastmanland@vasteras.cc

Gapet

Gapet är ett webbaserat verktyg som erbjuds alla anhöriga till äldre, långtidssjuka och

personer med funktionsnedsättning i Västerås kommun. Gapet är en särskilt utformad

mötesplats för anhöriga med syfte att möjliggöra nätverksutbyte över hela landet. På

denna virtuella mötesplats kan du dela dina upplevelser med andra som befinner sig i en

liknande situation.

Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling-RFHL

Västmanland

RFHL är ett förbund av föreningar och medborgare som tillsammans verkar för ett

samhälle utan missbruk och beroende Kontakt: RFHL c/o Hassenstein, Flisavägen 24,

723 53 Västerås Tel: 0739-59 58 50, E-post: rfhl.vastmanland@gmail.com

Föreningen för Petö-pedagogik i Västmanland FPPV

Föreningen för Petö-pedagogik i Västmanland är en ideell förening som 7-8 veckor per

år anordnar intensivträning enligt Petö-metoden i Västerås. Träningen genomförs av

ungerska konduktorer som är specialiserade på skador i centrala nervsystemet.

Kontakt: Ordförande c/o Susanne Kankaanpää, Gräset, Svanå 6, 730 50 Skultuna, 021-

730 07, 070-342 47 02, E-post: suss.kan@swipnet.se

Attention Västerås

Attention Västerås är en lokalförening ansluten till Riksförbundet Attention som är en

rikstäckande intresseorganisation för alla med intresse av neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar (NPF), både med och utan diagnos. Inom de neuropsykiatriska

20

funktionsnedsättningarna ryms diagnoser och tillstånd som ADHD/DAMP, Aspergers

syndrom, Tourettes syndrom, tvångssyndrom (OCD), dyslexi/dyskalkyli och

språkstörning. Kontakt: Anneli Andersson, Telefon: 070-726 80 16, E-

post: attention.vasteras@hotmail.com

Hemsida: www.attention-vasteras.se

5. Tertiärt stöd

Kommun

Familjebehandling

Familjebehandling ges av familjebehandlare med varierande utbildning och lång

erfarenhet av familjearbete. Familjebehandlingen riktar sig till barn och ungdomar från

15 år och deras familjer. Hjälpen är kostnadsfri och det behövs inget biståndsbeslut.

Målet är att coacha föräldrar i föräldrarollen för att hitta egna resurser och redskap för

att hantera vardagen med barnen/tonåringen. Råd och stöd kan sökas direkt hos

familjebehandlarna. Arbetet sker i hemmet och familjebehandlarna har tystnadsplikt.

Familjeterapi

Familjeterapeuterna erbjuder familjeterapi till familjer med ungdomar 13-18 år, samt

familjer med unga vuxna 18-21 år, som av olika skäl befinner sig i kris. De som arbetar

har familjeterapiutbildning och är legitimerade psykoterapeuter och personal med

vidareutbildning i psykoterapi utöver grundutbildning som socionom och

fritidspedagog. De har även lång erfarenhet av familjearbete riktat till tonårsfamiljer.

Metoder som används är familjearbete, familjesamtal och enskilda samtal.

Det finns ett FFT-team som erbjuder Funktionell Familjeterapi (FFT). FFT vänder

sig till familjer med barn och ungdomar i åldern 11-18 år där ungdomen hamnat i

riskmiljöer som kan leda till ett riskbeteende. De som arbetar i FFT-teamet har en

certifierad FFT-terapeututbildning. Målet är att genom en utveckling av relationerna och

21

kommunikationen inom familjen kunna förändra ungdomens beteende. Familjer kan

direkt kontakta FFT-teamet, men även genom socialkontor Barn och Ungdom.

Familjer kan vända sig till Nätverkscentrum2 för samtal gällande problem och

kriser som uppstår vid olika faser i familjelivet, exempelvis under småbarnsåren, under

tonårstiden eller vid nya familjebildningar. Nätverkscentrum erbjuder olika former av

samtal, exempelvis familjesamtal och familjeterapi (en form av psykoterapi);

föräldrasamtal-föräldrahandledning; parsamtal-relationssamtal; och krissamtal/

stödsamtal. Nätverkscentrum erbjuder även nätverksmöten, exempelvis när ett barn

eller ungdom har en svår situation. Det går att höra av sig direkt till Nätverkscentrum

för att boka en tid och samtal är kostnadsfria.

Avlastning

Korttidsvistelse

Korttidsvistelse kan sökas av föräldrar till barn med funktionsnedsättning som tillhör

personkretsen LSS. Det är en tillfällig avlastning som innebär att barnet vistas tillfälligt i

ett korttidshem eller hos en stödfamilj. Stödet innebär att föräldrar ska få en möjlighet

till avlastning, samt att barnet får tid för rekreation och miljöombyte. Korttidsvistelse

kan även erbjudas i form av lägervistelse.

Korttidshem

Korttidshem kan erbjudas som en regelbunden insats, men även som en lösning vid

akuta situationer. För barn/ungdomar utifrån ålder och behov finns i Västerås stad åtta

korttidshem för placering dagtid/kvällar/nätter/helger. I en hemlik miljö har

barnen/ungdomen eget rum, de kan fortsätta med sina vardagliga rutiner som att gå i

förskola/skola/på fritids/annan daglig verksamhet. Korttidshemmen arbetar utifrån ett

pedagogiskt förhållningssätt.

2 Nätverkscentrum bedrevs tidigare av Västerås Stad, proAros, men från 1 januari 2010 har Nätverkskompaniet Mälardalen

fått uppdraget och förtroendet av Individ och familjenämnden att driva Nätverkscentrum.

22

Stödfamilj

Korttidsvistelse kan även ske i stödfamiljer när familjen behöver avlastning.

Stödfamiljen ger barnet/ungdomen ett större kontaktnät utanför familjen och

möjligheter att träna sig i fler sociala situationer.

Landsting

På Handikappcentrum i Västmanlands läns landsting finns specialistkompetens inom

området funktionsnedsättning och funktionshinder för barn, ungdomar och vuxna. Här

arbetar arbetsterapeuter; dietister; habiliteringsassistenter; kuratorer; logopeder;

optiker; psykologer; rehabiliteringsingenjör; sjukgymnaster; specialpedagoger;

synpedagoger; samt administrativ personal. Handikappcentrum erbjuder råd, stöd och

behandling. En särskild habiliteringsmottagning för barn.

Handikappcentrum erbjuder informationsmaterial till föräldrar och anhöriga om

flera olika diagnosgrupper, exempelvis autism, Aspergers, ADHD, utvecklingsstörning

m.fl. Utifrån respektive diagnosgrupp finns möjlighet för föräldrar att få delta i

föräldragrupper. Även olika kurser riktade till föräldrar och anhöriga till olika

diagnosgrupper erbjuds.

Till barn/ungdomar där föräldrar kan delta

Exempel på aktiviteter och föreläsningar under hösten 2012 som Handikappcentrum

erbjudit barn/ungdomar, men där föräldrar kan delta:

En datorgrupp som vänder sig till ungdomar/vuxna med förvärvad hjärnskada.

Tillsammans i grupp får deltagaren lära sig mer om datoranvändning, prova på

datorspel, att använda Internet, Skype m.m.

HET om nätkompetens. Vänder sig till barn/ungdomar 11-13 år med en

neuropsykiatrisk diagnos. Tillsammans i grupp får deltagaren öva socialt samspel på

Internet, exempelvis genom chatt, Skype etc. Frågor som tas upp är regler för hur man

umgås via nätet och diskussion om problem och vad som kan vara positivt.

23

Att få vardagen att fungera när man har flyttat hemifrån vänder sig till ungdomar/vuxna

med neuropsykiatrisk diagnos. Gruppen fokuserar på att klara av vardagsaktiviteter

(exempelvis att handla, tvätta, städa, ekonomi).

Samtalsgruppen för barn i åldern 9-12 år vänder sig till barn/ungdomar med

neuropsykiatrisk diagnos inom autismspektrumtillstånd. Fokus är att få umgås med

andra barn med liknande svårigheter och styrkor.

Ungdomsgruppen riktar sig till ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos, med fokus på

Asperger syndrom eller liknande autismspektrumtillstånd. I gruppen har deltagarna

möjlighet att utbyta erfarenheter i liknande situation.

Till föräldrar

Exempel på aktiviteter och föreläsningar som Handikappcentrum erbjudit föräldrar

under hösten 2012:

Gruppen Barns ätande vänder sig till föräldrar och anhöriga till barn med

neuropsykiatrisk diagnos, med fokus på barn med autismspektrumtillstånd. Gruppen

syftar till att ge föräldrar råd om strategier och förhållningssätt, kunskap om näringslära

och orsaker till annorlunda beteende vid ätande, samt att utbyta erfarenheter med

varandra.

Föreläsningen om Problemskapande beteende ges till föräldrar, anhöriga, nätverk och

andra som möter personer med neuropsykiatrisk diagnos med problemskapande

beteende. Att förstå hur problemskapande beteende uppstår och hur man kan bemöta

och arbeta förebyggande är ämnet för föreläsningen.

Föräldrautbildning om Problemskapande beteende ges till föräldrar till

barn/ungdomar/unga vuxna med neuropsykiatrisk diagnos och problemskapande

beteende. Att förstå hur problemskapande beteende uppstår och hur man kan bemöta

och arbeta förebyggande är ämnet för föräldrautbildningen, samt att utbyta

erfarenheter med varandra. Omfattning fem tillfällen.

24

Föräldrautbildning om barn i åldern 0 till 6 år med en neuropsykiatrisk diagnos inom

autismspektrum med fokus på vad funktionsnedsättningen innebär. Möjligheter för

erfarenhetsutbyte mellan föräldrarna.

Föräldrautbildning om barn/ungdomar i åldern 7 till 16 år med en neuropsykiatrisk

diagnos, fokus Asperger syndrom. Utbildningen ger kunskap och information om vad

funktionsnedsättningen innebär. Möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan föräldrarna.

Föräldrautbildning om ungdomar i åldern 16 år och äldre med en neuropsykiatrisk

diagnos, fokus Asperger syndrom eller liknande autismspektrumtillstånd. Utbildningen

vänder sig till föräldrar som har hemmaboende ungdomar och ger kunskap och

information om vad funktionsnedsättningen innebär med inriktning på vuxenblivande.

Möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan föräldrarna.

Föräldragrupp för föräldrar till barn/ungdomar i åldern 8 till 17 år som har en

synnedsättning. Gruppen syftar till att träffa andra föräldrar i samma situation och dela

erfarenheter mellan varandra.

Familjeträff för familjer med barn i åldern 0 till 10 år med Downs syndrom. Syftet med

familjeträffen är att föräldrar och barn träffas och får möjligheter att utbyta

erfarenheter, samt att träffa teammedlemmarna på Handikappcentrum.

Föräldragrupp för föräldrar till barn 12 till 16 år med en utvecklingsstörning. Gruppen

syftar till att föräldrar i samma situation träffas och delar erfarenheter mellan varandra,

samt att få information om samhällets stöd.

Föräldragruppen Hur kan du få vardagen att fungera bättre för ditt barn vänder sig till

föräldrar och anhöriga till barn med utvecklingsstörning. Föräldrarna får information

om kognition och kognitivt stöd (tids- och planeringshjälpmedel).

Föreläsning om Aspergers syndrom (även autismspektrumtillstånd med

normalbegåvning) är riktad till föräldrar, anhöriga och andra intresserade.

25

Föreläsningsserien består av tre föreläsningar. Den första Vad är Aspergers syndrom tar

upp; orsaker och förekomst; samband mellan olika neuropsykiatriska tillstånd;

svårigheter; annorlunda fungerande. Den andra Hur man underlättar vardagen för

personer med Aspergers syndrom tar upp; kommunikativa förmågor; och hjälpmedel. Den

tredje Samhällets stöd ger information om vad det finns för stöd att söka från olika

myndigheter i samhället.

Föreläsning riktad till personer med svårigheter i uppmärksamhet, koncentration och

motorik och föräldrar, anhöriga och andra intresserade. Ämnen som tas upp i den första

delen är uppmärksamhet; koncentration; minne; exekutiva funktioner; motorik;

perception; medicinering. Den andra delen handlar om hur man underlättar vardagen

genom att hitta strategier kring vardagsituationer och genom hjälpmedel.

Kyrka

Föreningar och organisationer

Att Trygga Sexuellt Utnyttjade -ATSU

ATSU-Ingela Hertze-stödförening för anhöriga till barn som varit utsatta för sexuella

övergrepp. ATSU är en förkortning av Att Trygga Sexuellt Utnyttjade. Föreningen

grundades i Västerås 2005 Idag jobbar vi både med anhöriga och utsatta och med dem

som i sitt yrke möter vår målgrupp. Anhöriga eller utsatta erbjuds kostnadsfritt

samtalsstöd. Hemsida: http://www.atsu.se/vasterasindex.html#kontakt Tel: 076-795

19 65

Brottsofferjouren i Västerås

Information Hemsida: www. vasteras.boj.se

26

6. Utanför tätorten Västerås

Handikappcentrum

I Köping finns Handikappcentrum som arbetar med habilitering och långsiktig

rehabilitering för barn, ungdomar och vuxna i Köping, Arboga, Kungsör och

Hallstahammars kommuner.

I Fagersta finns Handikappcentrum som arbetar med habilitering och långsiktig

rehabilitering för barn, ungdom och vuxna i Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg och

Surahammars kommun.

Familjepedagogteam

I Kungsör finns ett familjepedagogteam som arbetar med att stödja familjer med barn 0-

18 år. Barn som familjepedagogteamet träffar har svårigheter som skapar konflikter

både i hemmet och i skolan, en del av dem har exempelvis ADHD eller Aspergers

syndrom. Det kan vara orsak till att barnen även kan ha beteendesvårigheter som

påverkar samspelet med andra barn och vuxna. Familjepedagogteamet är en frivillig

insats och bygger på familjernas önskemål om förändring och att hitta strategier för att

hantera vardagen. Den teoretiska grunden är ”Intensiv Familjeterapi” och

behandlingsmetoder som erbjuds är ART-, Marte-Meo-metoden och COPE

föräldrautbildning. Behandlingen består av föräldrasamtal och aktiviteter tillsammans i

familjen.

Familjepedagogteamet KAK

I KAK regionen (Köping-Arboga-Kungsör) finns en samverkan mellan sju förvaltningar;

skola, socialtjänst och BUP. I arbetsgruppen ingår sju familjepedagoger med olika

yrkeskompetens; socionom, socialpedagog, behandlingsassistent och beteendevetare.

För att få behandling av familjepedagogerna kontaktas personal på förskola/skola,

socialtjänst eller BUP som skriver en remiss om hjälp från Familjepedagogteamet.

BIBASS

BIBASS är en ideell föräldraförening som består av tio familjer som verkar för barn i

behov av särskilt stöd i Kungsörs kommun. Syftet med föreningen är att föräldrar ska

stötta varandra och främja en positiv kunskapsutveckling och förståelse för barn med

autism ADHD, ADD, Asberger, Autism m fl. bibass@live.se

27

Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

Hallstahammars lokalavdelning Kontakt: Ordförande Pernilla Löfstrand

E-post: apotek11@hotmail.com

Attention Sala

Kontakt: Veronica Andersson, Telefon: 076-795 10 27 E-post: peter.lindne@gmail.com

Hemsida: www.attention-sala.com

Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning-FUB

FUB lokalföreningar finns även i Fagersta, Hallstahammar/Surahammar, Köping-

Arboga/Kungsör, och Sala-Heby

BVC

I övriga länet finns BVC i Virsbo, Kolbäck, Sala (Achima Care och Sala Väsby), Köping

(Byjorden och Ullvi-Tuna), Fagersta, Arboga (Grindberga och Åbågen), Hallstahammar,

Kolsva, Kungsör, Norberg, Skinnskatteberg, Ängsgården, och i Surahammar.

7. På gång

Ett projekt som handlar om stödteam för familjer med barn och ungdomar med social

problematik och funktionsnedsättning ska påbörjas 2013 och pågå i två år.

28

8. Referenser

Landstinget Västmanland (2010). Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Västmanland 2010-2014. Landstinget Västmanland. Hämtat 2012-11-14 http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_18414/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Landstinget Västmanland (2011a). Landstinget Västmanlands policy och program för

delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Landstinget Västmanland.

Hämtat 2012-12-07

http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_16451/scope_0/ImageVaultHandler.as

px

Landstinget Västmanland (2011b) Barnhälsovårdens årsrapport 2011. Landstinget

Västmanland. Hämtat 2012-11-27

http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_18095/scope_0/ImageVaultHandler.as

px

Landstinget Västmanland (2012a). Föräldrastöd i grupp. Kapitel 9A. Manual för

Barnhälsovården, Landstinget Västmanland. Hämtat 2012-11-14

http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_17873/scope_0/ImageVaultHandler.as

px

Landstinget Västmanland (2012b). Landstingsplan och budget 2013-2015-För ett

hälsoinriktat landsting. Landstinget Västmanland Hämtat 2012-12-07

http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_18837/scope_0/ImageVaultHandler.as

px

Myndighetsnätverk (2012). Vem gör vad? Myndigheters insatser för barn och unga.

Hämtat från www.ungdomsstyrelsen.se/myndighetsnatverk.

RiR 2011:17. Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – Ett

(o)lösligt problem? Stockholm: Riksrevisionsverket.

SOU 2008:131. Föräldrastöd - en vinst för alla Nationell strategi för samhällets stöd och

hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Stockholm: Socialdepartementet.

29

Västerås stad (2011). Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015. Västerås stad. Hämtad

2012-11-27

http://www.vasteras.se/OvrigaDokument/Kommunfullm%C3%A4ktige/Strategisk%20p

lan%20f%C3%B6r%20V%C3%A4ster%C3%A5s%20stad%202012-2015.pdf

Informationsmaterial

Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för

personer med Autism. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för

personer med Aspergers. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för

personer med DAMP/ADHD. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för

personer med Flerfunktionsnedsättning. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för

personer med Rörelsehinder. Landstinget Västmanland (2009). Handikappcentrums information om habilitering för

personer med Utvecklingsstörning.

Figurer

Figur 1. Organisationsschema Västerås stad Hämtat 2012-12-05

http://www.vasteras.se/OvrigaDokument/Kommunfullmäktige/Organisationssch

ema%20staden%202010-

Figur 2. Organisationsschema Landstinget Västmanland Hämtat 2012-12-07

http://www.ltv.se/Om-landstinget/Organisationsschema/