29
Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande Tillfälle 4: Bedömning för lärande

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Citation preview

Page 1: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande

Tillfälle 4: Bedömning för lärande

Page 2: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

”The only skills of the 21 st century is the skill of learning how to learn.”

Dylan Wiliam, University of London, professor i Bedömning för lärande (Assessment for learning)

Jag tänker börja med ett citat av Dylan Wiliam. En av världens absolut kunnigaste personer inom formtiv bedömning eller Assessment for learning. ”The only skills of the 21 st century is the skill of learning how to learn”. Det är det formativ bedömning och mycket av det praktiska arbetet med omdefinerade IT-uppgifter handlar om. Dylans citat får vara ledord för det budskap jag vill förmedla här idag. Jag vill att ni bär med er det under hela min presentation. Och helst hela vägen hem till era skolor.

Page 3: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Mihalay Csikszentmihalyi , ”upphovsman” till begreppet flow.

Flow sker när våra ”skills” möter rätt nivå av utmaning

Gott lärande sker när individen är aktiv, känslomässigt engagerad och utmaningarna hanterbara, oftast är det då de ligger lite över vår ”skillsnivå”. Mening och mål en förutsättning. Genom att lära elever lära och synliggöra lärandet kan vi ”pricka rätt”. Tar vi dessutom hjälp av digitala verktyg för att visualisera och analysera så kan vi oftas anta större utmaningar i förhållande till våra skils..

Page 4: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
Page 5: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

SAMR-modellen

Text

Och även för att kunna genomföra och arbeta emd omdefinierade uppgifter krävs kkunskap att lära. Denna typ av arbetsuppgifter kräver att man själv kan tänka ut nästa steg och har kommit en bit på vägen i sin egen process att ”lära sig lära”.

Page 6: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Källa: Ruben Puentedura

Ruben Puenteduras sex linser: Dessa delar bör finnas med i omdefinierade uppgifter.Undersökande och reflekterande arbetssätt, skrivande process, meningsskapande, tillgänglighet, digitalt berättande och digitalt medborgarskap. Alla dessa delar har och kan ges ett formativt perspektiv.

Page 7: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Puenteduras sex linserna ur ett formativt perspektiv

Undersökande och reflekterande

arbetssätt

Tillgänglighet

Meningsfullhet

Digitalt berättande

Skrivande process

Digitalt medborgarskap

Kontinuerligt växande självbedömnings-portfolio i form

av videologg, bildspel och Wordle.

Kamratrespons/

självvärderande

feedback under arbetets

gång via FB

, You tube

kunskapsforum, w

ikis

och andra communitys.

Aktiv kunskapsreflektion

kring lärandet i blog och forum på te.x. Unikum och Fronter.

Aktivt ansvar för den egna lärprocessen.

Eleven ”kör” själv mot målen, läraren ger feedback och väg-

beskrivningar utifrån elevens behov .

Handledning samt hjälp av läraren och kamrater med att

tolka, förstå och förankra målen. LPP, begreppslistor och

matris på elevnära språk. Målen ska vara tillgängliga

för alla!

Arbetssätt som utvecklar förmågan att

”lära sig lära”.

Page 8: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

IUP-processen

Page 9: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Aktivera eleven

som ägare av sin egen

lärprocess

Aktivera

eleverna som

lärresurser för Återkoppling som för lärandet framåt

Skap

a akt

ivite

ter s

om

synli

ggör

lära

ndet

Tydliggör mål och kunskapskrav

Page 10: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Exempel LPP/pedagogisk plan/planerinsgprocessElevexempel för att visa progressionenBakvänd måldialog ”Gissa kommentaren”Målbild i wordlekurswikiOrd och begreppslistaMålplanschMatrisCirkelmatris

Tydliggör mål och kunskapskrav

Page 11: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Vad är LPP?”En Lokal pedagogisk planering är en

tolkning och identifiering av de kunskaper som eleverna ska utveckla enligt målen i läroplan och kursplan”.

Källa: IUP-processen , Skolverkets stödmaterial om arbetet med IUP och skriftliga omdömen

Enligt Skolverket är en LPP en tolkning och identifiering av de kunskaper som eleverna ska utveckla enligt styrdokumenten .Planeringen kan gälla en årskurs eller ett arbetsområde. Den tydliggör kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n är tänkt att stödja elevernas utveckling mot de nationella målen.

Page 12: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Arbetsgång LPPFormulera syftet med arbetsområdet. Utgå från läroplansdelen!Välj ut de långsiktiga mål (ämnesspecifika förmågor) som ni vill utveckla hos eleverna under arbetsområdet (finns under syftesdelen i Lgr 11).Konkretisera målen: Vilka delmål har ni detta arbetsområde? Vilket centralt innehåll behandlas? Bestäm arbetsformer och metod: Hur lär sig eleverna detta bäst? Vilket stoff/material används? Bedömning: Vad och hur kommer att bedömas? Kunskapskrav? Hur kan man visa att man kan?Dokumentering: Hur ska arbetet dokumenteras?

Källa: Skolverket, diskussionsunderlagen

Page 13: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Vanliga utmaningar....Svårt att formulera sig. Man fastnar ”språkligt” och i långa dokument.

Man glömmer att eleven är mottagare av LPP och inte kollegor. Visuell LPP? Film? Glogster? Bildspel?

Man fastnar i det centrala innehållet och glömmer att förmågan ska vara ledstjärna i planeringen.

Osäkerhet kring hur den ska se ut. Den kan se ut hur som helst!

Page 14: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Gör LPP:n ihop med eleverna!

Page 15: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
Page 16: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
Page 17: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
Page 18: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Dagens lektionMål vi arbetar mot detta pass: Jag kan berätta, beskriva och förklara hur samhället och vardagslivet i Antikens Grekland fungerade samt jämföra med vardagslivet i Sverige i dag.

Metod vi använder: Läsa upp ”Mitt liv som tonåring” för bordskompisarna. Diskutera livet i Sparta och Aten och jämföra med samhället i dag.

Tid: 8.20-9.40

Page 19: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Involvera, aktivera och engagera eleverna i målen i stället för informera om

Page 20: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Exempel Frågor som väcker frågor. Majevtik!Konvergens och divergensfrågor med Corkboard? Analyserande aktiviteter utan ”rätt och fel” svar.Mer basket än pingis!Exit tickets med hjälp av Google formulär?BloggWikiForumPodcastFilm

Skapa aktiviteter som synliggör lärandet

Page 21: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

”Minute by minute, day by day”Röstmemo? Audiovisuell återkoppling?Videomail?Återkoppling via chatt?Skype, mentorsamtal?Forumsrespons via lärplattform eller google docsMåldialoger med återkopplingKommentarsfunktionerWebbpublicering, använd historikfunktionen:)

Återkoppling som för lärandet framåt

Exempel

Page 22: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
Page 23: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

All återkoppling är inte positiv!

Lärarledd struktur och handledning behövs. Se upp för bristfokuseringen!

Superviktigt med bra frågeställningar som handlar om målen och vägen dit.

Återkoppling till mål, kriterier och förmågor i den dagliga informella feedbacken viktigt! Ordlista, målbild och matris underlättar.

Eleverna behöver få träna ofta! Det är inte så lätt!

Page 24: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Exempel Kollaborera i wiki eller blogg!Använd samarbetsytor på nätetIUP-partnerKamratresponsDela dokument VoicetreadBygge en temawikiSpeed dating i chattenSpela in instruktionsfilmer

Låt elever producera digitalt lärmaterial åt varandra

Aktivera eleverna som lärresurser för

varandra

Page 25: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Exempel Naturlig pedagogisk dokumentering med hjälp av digitala resurser.

Videologga!

Ljudinspelningar

Lärblogg?

Synliggör ihop!

Aktivera eleven som ägare av sin egen

lärprocess

Page 26: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Aktivera eleven

som ägare av sin egen

lärprocess

Aktivera

eleverna som

lärresurser för Återkoppling som för lärandet framåt

Skap

a akt

ivite

ter s

om

synli

ggör

lära

ndet

Tydliggör mål och kunskapskrav

Page 27: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Mihalay Csikszentmihalyi , ”upphovsman” till begreppet flow.

Hur skapar vi flow i lärarnas väg mot en

utvecklad bedömnings-kompetens?

Gott lärande sker när individen är aktiv, känslomässigt engagerad och utmaningarna hanterbara, oftast är det då de ligger lite över vår ”skillsnivå”. Mening och mål en förutsättning. Genom att lära elever lära och synliggöra lärandet kan vi ”pricka rätt”. Tar vi dessutom hjälp av digitala verktyg för att visualisera och analysera så kan vi oftas anta större utmaningar i förhållande till våra skils..

Page 28: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Fem nyckelstrategierTydliga, kända mål och kunskapskrav: Utvecklingsplanen i sin helhet, bedömningspolicy?

Effektiva läraktiviteter som synliggör lärandet. Vilka aktiviteter kan ni väva in i planen?

Återkoppling som för lärandet framåt (feed forward). Hur vet ni hur det går?

Effektmål? Delmål? Fira framgång?

Att pedagogerna aktiveras som lärresurser för varandra.Sharing is caring? Nätverk?

Att pedagogerna aktiveras som ägare av sin egen lärprocess. Kompetensutveckling på nya sätt istället för ”kurs”.

Page 29: Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4

Vad krävs för att vi ska lyckas med BFL inom våra organisationer?

Hur ser bedömningspraktiken ut i dag i din verksamheten? Hur skulle du vilja att den såg ut?

Hur bör en bedömningspolicy se ut? Hur kan vi med hjälp av bedömning forma helhetsprocessen?

Fundera över.........