Skelett och lederSkelettets uppbyggnad

Flera hundra benVårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempellårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben.Allra minst är hörselbenen, som också räknas till skelettet.

Några av benen rör sig i förhållande tillvarandra. Rörelserna sker i leder, somäven är viktiga för att hålla ihopbendelarna och ge skelettet stadga.

Fogar kallas förbindelser mellan ben därdet inte sker några, eller endastobetydliga, rörelser. Skallens ben är tillexempel förenade med hjälp av fogar.

Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben.

Stomme som skyddarSkelettet fungerar som en stomme för kroppen och håller den upprest. Det ärockså en viktig del i vår så kallade rörelseapparat genom att skelettdelarnafungerar som hävstänger för de muskler som fäster vid benen. När musklernadrar ihop sig och spänns uppkommer rörelser.

Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar ocksåsom ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat. Det sker hela tidenett utbyte mellan mineralerna i skelettet och de som finns lösta i blodet. Tackvare det kan koncentrationen i blodet hållas ganska jämn, även om vi får i ossmindre mängd mineraler med födan. Slutligen bildas blodet i den röda benmärgsom finns i vissa delar av skelettet Skelettet ungefär 20 procent av kroppsvikten.

Tre olika typer av benSkelettets ben kan vara av olika typer:

Rörben kallas de långa och smala skelettdelar som finns i armar och ben. Storarörben är delvis ihåliga inuti. När musklerna spänns uppstår rörelser ileden. Den kraft som utvecklas förstärks tack vare hävstångseffekten.

Korta och oregelbundna ben finns bland annat i våra hand- och fotleder. Ävenryggkotorna räknas till denna grupp.

Platta ben bygger upp skallen. Även bröstbenet, revbenen, skulderbladen ochhöftbenen räknas till platta ben.

Muskler och senorMusklernas uppbyggnad

Rörelse, stadga och skydd

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det sombrukar kallas för rörelseapparaten.

Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelseri lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan ävenstadga åt skelettet skydd åt de inre organen möjlighet att tala, svälja och tugga,och att visa känseluttryck i form av olika miner kontroll över tarmens ochurinblåsans tömning hjälp att hålla kroppstemperaturen genomvärmeutvecklingen från musklerna.

Celler som drar ihop sigHalva kroppsvikten utgörs av muskulaturen. Muskelvävnaden består av cellersom kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar ävenkallas för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna avmusklerna ger kraft.

Tre olika slags musklerMuskulaturen i vår kropp är av tre slag:

Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Hjärtmuskulaturenssammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är bådeuthållig och snabb, men kan inte styras av viljan.

Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armaroch ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randigut när man tittar på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skeletteteller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inteså uthållig.

Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsanoch mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig menlångsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkarblodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glattamuskulaturen pressar också urinen och mag-tarminnehållet vidare.

När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar manskelettmuskulatur.

Det finns tre olika slags muskulatur i kroppen.

Skelettmusklernas uppbyggnadSkelettmuskelceller består av flera celler som smält ihop. Varje cell innehållerdärför flera cellkärnor.

Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller. När vi växer ökar iställetmuskelcellernas storlek. En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa.

Skelettmuskelcellerna innehåller proteintrådar som ligger på ett mycketregelbundet sätt, vilket gör att muskelvävnaden ser tvärstrimmig ut när man tittarpå den i mikroskop. Proteintrådarna är av två olika sorter, aktin och myosin.

Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra så att de ibland liggerhelt omlott och ibland mer åtskilda från varandra. När trådarna ligger omlottförkortas muskelcellen. Det är detta som sker när muskeln dras samman ellerspänns.

Skelettmusklerna innehåller tunna trådar av två olika sorters protein, aktin och myosin.Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra. När muskeln är avslappnad är

proteintrådarna skilda från varandra (1). När muskeln dras samman glider trådarna av aktinoch myosin in mellan varandra (2).

Cellerna ligger ihopbuntadeMuskelcellerna ligger jämsides med varandra i buntar som hålls ihop av bindväv.Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en litetjockare bindvävshinna. Den fortsätter ut i muskelns sena, som är uppbyggd avstram bindväv. Flera muskler kan ligga i muskelfack som avgränsas av bindväv.

Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln.Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökarblodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar informationtill och från muskeln.

Muskelcellerna ligger parallellt i buntar som hålls ihop av bindväv (1). Flera buntar bildartillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna som fortsätter

ut i muskelns sena (2). Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in imuskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. I bindväven löper även nerver som

förmedlar information till och från muskeln (3).

Musklerna fäster vid skelettetVarje skelettmuskel fäster vid två eller flera punkter på skelettet. Vissaskelettmuskler fäster trots sitt namn i huden istället för vid skelettet. Det gällerframför allt ansiktets muskler. Muskelns ena fästpunkt kallar man för ursprung,den andra för fäste. När en muskel har flera ursprung säger man att den harflera huvuden.

Fästpunkterna vid skelettet sitter på varsin sida av en led. När muskeln drar ihopsig böjs eller sträcks leden. Tack vare hävstångseffekten kan en litensammandragning ge en stor muskelrörelse.

Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i enled kallas sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör osssker ett invecklat samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelsermjuka och välbalanserade. Även vid vila finns en viss spänning i muskulaturen.Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop.

Skelettmusklerna styrs av viljanSkelettmuskulaturens sammandragningar styrs av vår vilja. Impulsen tillsammandragningarna förmedlas av ryggmärgsnerver. En nervtråd kan styraflera hundra muskelceller i samma muskel. Eftersom en muskel kan innehållatusentals muskelceller är många nervtrådar inblandade i att styra en muskel. Jufärre muskelceller som en nervtråd styr, desto bättre blir kontrollen av rörelsen.

När muskeln dras samman förbrukas mycket energi. Därför innehållermuskelcellerna många små "kraftverk", så kallade mitokondrier som producerarden energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som vi äter.

Muskelceller kan även lagra överskottsenergi i form av en kolhydrat som heterglykogen. Om den arbetande muskeln inte får tillräckligt med syre bryts intenäringsämnena ner fullständigt. Då bildas mjölksyra i muskulaturen, vilket ledertill att man blir trött och känner smärta i musklerna.

Stora muskler

Kroppens större musklerVår kropp innehåller drygt 600 skelettmuskler. Muskler som påverkar en viss ledär ofta ordnade i grupper. Muskler som har samma funktion och hjälps åt i sittarbete kallas agonister eller synergister. Muskler som motverkar varandra kallasantagonister. De olika muskelgrupperna samspelar på ett invecklat sätt när manrör sig. Rörelserna blir därför smidiga.Några av kroppens viktigareskelettmuskler beskrivs mer i detalj nedan.

Huvudets musklerI ansiktet finns flera små ytliga muskler som sköter mimiken, samt öppnar ochstänger ögonen och munnen. Med hjälp av dessa muskler kan vi bland annatrynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Muskulaturen gör att vi kan visavår sinnesstämning i form av ansiktsuttryck till andra människor.

Vi har fyra tuggmuskler intill de båda käklederna. När vi tuggar dras dessamuskler samman. Djupare liggande muskler sköter ögonens, tungans ochsvalgets rörelser.

Ryggens musklerDet finns en mängd muskler i ryggen. Några är korta och går bara mellan tvåangränsande kotors tagg- eller tvärutskott. Andra är långa och sträcker sig längsmed hela ryggraden ända från korsbenet och höftbenskammarna till revbenen,bröst- och halskotor eller skallbasen. Alla dessa muskler kallas djupa. Desträcker ryggraden och bidrar därmed till vår hållning. Musklerna böjer ävenhuvudet och bålen bakåt samt vrider kroppen.

Det finns även ytliga ryggmuskler som framför allt påverkar skuldrans ocharmens rörelser. Hit hör bland annat kappmuskeln och den breda ryggmuskelnsom beskrivs senare.

Bröstkorgens musklerÄven bröstkorgens muskler kan delas in i ytliga och djupa. De ytliga är viktigaför armens rörelser. Hit hör bland annat stora och lilla bröstmuskeln sombeskrivs i samband med skuldrans muskler.

Bukens musklerBukens muskler ligger i flera skikt och skyddar bukhålans organ. Den rakabukmuskeln löper på båda sidorna av magen. Längre ut åt sidorna finns tvåsneda och en tvärgående bukmuskel. Platta senor från dessa muskler omsluterden raka bukmuskeln. Bukmuskulaturen går mellan de nedre revbenen,höftbenskammarna och blygdbenen. När den spänns förs bröstkorgen ochbäckenet närmare varandra, det vill säga kroppen böjs framåt och åt sidan. Desneda bukmusklerna vrider dessutom kroppen.

När bukmuskulaturen spänns ökar trycket inne i bukhålan. Det använder mansig bland annat av när man krystar eller kissar. Det ökade trycket spridsdessutom till brösthålan och kan hjälpa till när man andas ut. Ökat tryck ibukhålan minskar även belastningen på ryggradens mellankotsskivor, så kalladediskar, när man lyfter något tungt.

Bröstkorgens muskler är viktiga vid andningen, speciellt vid inandning och snabb utandning. Bukens muskler ligger i flera skikt och skyddar bukhålans organ. De sneda bukmusklerna

vrider kroppen. När bukmuskulaturen dras samman ökar trycket inne i bukhålan, och hjälpertill vid krystning eller när man kissar. Det ökade trycket sprids dessutom till brösthålan och

kan hjälpa till vid utandningen.

Skuldrans musklerSkuldran omges av flera muskler som dels stabiliserar axelleden, dels gör detmöjligt att röra både skuldran och armen. Här beskrivs några av de viktigastemusklerna:

Kappmuskeln utgår från nackbenet samt hals- och bröstkotornas taggutskott.Den fäster vid skulderbladet och nyckelbenet. När muskeln spänns vridsskulderbladet uppåt och mot mitten av kroppen, vilket ökar armensrörlighet. Tack vare muskeln kan man lyfta armen över huvudet. Dessutomhåller muskeln skulderbladet på plats och sträcker halskotpelaren.

Breda ryggmuskeln sträcker sig mellan de nedre bröstkotornas ochländkotornas taggutskott, korsbenet samt tarmbenet och överarmsbenetsövre framsida. När muskeln spänns dras armen nedåt och vrids inåt.Muskeln kan kännas som det bakre axelvecket.

Stora bröstmuskeln utgår från nyckelbenet, bröstbenet samt de mellerstarevbenen och fäster vid överarmsbenets övre del. Muskeln drar armennedåt och vrider den inåt. Muskeln kan kännas som det främre axelvecket.

Lilla bröstmuskeln löper mellan bröstkorgens övre del och skulderbladet. Närmuskeln spänns dras skuldran nedåt och revbenen höjs. Den hjälperdärför till vid inandningen.

Deltamuskeln går mellan nyckelbenet och skulderbladet, samt överarmen. Denger axeln dess rundade form. När muskeln spänns lyfts armen till vågrättläge. För att armen ska kunna lyftas högre behövs hjälp av kappmuskelnoch en muskel som ingår i rotatorkuffen. Deltamuskeln för även armenmot kroppen och vrider den utåt eller inåt.

Överarmens musklerÖverarmen har två stora muskler:

Den tvåhövdade armböjaren har två ursprung på skulderbladet, och fäster vidstrålbenet. Muskeln böjer i armbågsleden och för armen framåt. Dessutomvrider den underarmen utåt så att handflatan kommer uppåt.

Den trehövdade armsträckaren har som namnet antyder tre ursprung. Ett påskulderbladet och två på överarmsbenet. Muskeln fäster vidarmbågsbenet och sträcker i armbågsleden. Den del av muskeln somutgår från skulderbladet drar även armen närmare kroppen.

Underarmens musklerI underarmen finns ungefär tjugo olika muskler. Flera muskler arbetartillsammans i grupper som böjer eller sträcker handleden och fingrarna, samtvrider underarmen och handen utåt eller inåt. Underarmens muskler sträcker sigmellan underarmens, handens och fingrarnas ben. Några muskler utgår frånöverarmsbenets nedre del och påverkar därför även armbågsleden. De flesta avdessa muskler har långa senor. Senorna hålls på plats av ledband i handleden.

Handens musklerHanden och fingrarnas grova rörelser och kraft sköts av underarmens muskler.Precisionsrörelser av fingrarna sker tack vare ett flertal små muskler i handen.Muskulaturen utgår från handlovens och mellanhandens ben, och fäster viasenor på mellanhandens eller fingrarnas ben. Eftersom tummen och lillfingret ärspeciellt rörliga har de egna muskler. Fyra muskler påverkar tummens rörelseroch tre muskler påverkar lillfingret. Tack vare små muskler i mellanhanden kanman spreta med och sträcka fingrarna samt böja i knogarna.

Handens finmotorik är även beroende av samordning och styrning från hjärnan.Det område i hjärnbarken som sköter handens rörelser är lika stort som detområde som styr bröstkorgens, ryggens och bukens samtliga muskler.

Handen och fingrarnas grova rörelser sköts av underarmens muskler. De flesta av dessamuskler har långa senor, som hålls på plats av ledband i handleden.

Precisionsrörelser av fingrarna sker genom ett flertal små muskler i handen. Eftersomtummen och lillfingret är speciellt rörliga har de egna muskler. Fyra muskler påverkar

tummens rörelser. Tre muskler påverkar lillfingret.

Bäckenets musklerI bäckenets nedre del finns den så kallade bäckenbottnen. Flera muskler bildartillsammans denna muskelplatta som fungerar som ”golv” i bäckenet.Bäckenbottnen förhindrar att bäckenets inre organ pressas nedåt vid ökat tryck ibuken, till exempel krystning. Ringformiga muskler i bäckenbottnen omsluterändtarmen och urinröret. När dessa muskler dras samman kläms ändtarmenoch urinröret ihop. Musklerna kallas därför slutarmuskler.

Höftens musklerOm man jämför höftens och skuldrans muskler så ger skuldrans muskler störrerörlighet, medan höftens muskler är kraftigare och framför allt ger stabilitet.Höftens viktigaste muskler är:

Länd-tarmbensmuskeln som utgår från ländkotorna samt insidan av tarmbenet,och fäster vid lårbenet. När den dras samman böjs höftleden och roterasutåt eller inåt.

Stora sätesmuskeln löper mellan tarmbenets utsida, korsbenet och lårbenetsbaksida. Muskeln bildar skinkans kontur. Den sträcker i höftleden ochroterar benet utåt samt för benet åt sidan.

Mellersta sätesmuskeln går mellan tarmbenets utsida och lårbenet. När dendras samman sträcks och roteras höftleden utåt.

Lilla sätesmuskeln har sitt ursprung på tarmbenets utsida, och fäster vidlårbenet. Muskeln för lårbenet utåt.

Med stora sätesmuskeln sträcks höftleden och benet förs åt sidan. Med mellerstasätesmuskeln sträcks och utåtroteras höftleden.

På lårets baksida finns tre muskler som tillsammans sträcker i höftleden och böjer och roterari knäleden. Den kraftigaste muskeln på underbenet är den trehövdade vadmuskeln. Den

fäster via den långa akillessenan vid hälbenet, som är kroppens starkaste sena. När man gåroch springer är det den trehövdade vadmuskeln som möjliggör själva avstampet.

Lårets musklerLåret innehåller flera stora muskler:

På framsidan av låret finns den fyrhövdade lårmuskeln som är kroppens störstamuskel. Muskeln har tre huvuden som utgår från lårbenet, och ett somutgår från höftbenet. Hela muskeln fäster genom en sena vid skenbenet.Knäskålsbenet ligger i senan och skyddar därmed knäleden. Muskelnböjer i höftleden och sträcker i knäleden.

Skräddarmuskeln löper snett över låret från höftbenskammen till skenbenetsinsida. När den dras samman böjs höftleden, och låret roteras utåt.Samtidigt böjs knäleden och underbenet roteras inåt. Muskeln användsnär man ”sitter som en skräddare”.

På lårets baksida finns tre muskler som tillsammans sträcker i höftleden ochböjer och roterar i knäleden. De utgår från höftbenets sittbensknöl ochfäster vid skenbenet eller vadbenet. Muskelgruppen brukar kallashamstrings.

Vadens musklerÄven på underbenet är muskulaturen samlad i tre muskelgrupper:

Framför skenbenet ligger tre muskler som utgår från skenbenet och vadbenetoch fäster vid vristen och tårna. När musklerna spänns böjs fotleden ochtårna uppåt. Foten vrids också utåt eller inåt.

På utsidan av vadbenet går två muskler mellan vadbenet och mellanfoten. Desträcker i fotleden och vrider fotsulan så att den yttre fotranden pekaruppåt.

På underbenets baksida finns fem muskler varav den trehövdade vadmuskelnär kraftigast. Muskelns tre huvuden utgår från lårbenet, skenbenet ochvadbenet, och fäster genom den långa akillessenan vid hälbenet.Akillessenan är kroppens starkaste sena. När muskeln spänns böjsknäleden och fotleden sträcks. Fotsulan vrids dessutom så att den inrefotranden pekar uppåt. När man går och springer är det den trehövdadevadmuskeln som möjliggör avstampet. Andra muskler i gruppen böjertårna.

Fotens musklerFotens muskler är inte så avgörande för tårnas rörlighet, utan har som viktigasteuppgift att tillsammans med kraftiga ledband stödja fotvalven. Små muskler ifotsulan kan dock böja och spreta tårna, och små muskler på fotryggen hjälpertill att sträcka tårna.

Senor

Senor fäster musklerna vid skelettet

Den bindvävshinna som omger varje skelettmuskel övergår vid muskelns slut ien sena som fäster vid skelettet. Senorna består av stram bindväv. De kortastesenorna är bara några millimeter långa och de längsta är cirka 30 centimeter.

Vid fästpunkten till skelettet flätas senans bindväv in i benvävnaden.Förankringen blir därför mycket stark. Kraften som uppkommer i muskeln närden drar ihop sig överförs till senan och vidare till skelettdelarna som därmed rörsig.Senor fäster musklerna vid skelettet.