SJTRANSPORTER AV HG KVALITET,
SKRARE HAV,
RENARE OCEANER
EUROPEISKA SJSKERHETSBYRN
1 FRORD
2 INLEDNING
4 MILJ MILJSKYDD Effektiv hantering av avfall frn fartyg,
Reducering av luftfroreningar Kontrollera skotningen Utbildning och
sammarbete
6 FARTYG OCH HAMNAR BTTRE KONTROLL AV KONSTRUKTION OCH UNDERHLL
Harmonisering av hamnstatskontroll
8 SJFOLK GE SJFOLK RTT UTBILDNING
10 BEKMPNING AV BEKMPA OLJEUTSLPP FRORENINGAR
14 TRAFIK FRBTTRAD IDENTIFIERING AV FARTYG OCH VERVAKNING AV
HAVEN
16 UTSIKTER FR 2015
INNEHLL
En stor mngd vrig information om Europeiska unionen finns
tillgnglig p Internet via Europa-servern
(http://europa.eu).Kataloguppgifter finns i slutet av
publikationen.
Europeiska sjskerhetsbyrn, Lissabon, 2009
Europeiska sjskerhetsbyrn, 2009.Fr illustrationer, se bakre
omslagets insida.Kopiering tillten med angivande av kllan.Tryckt i
Belgien.Tryckt p icke-klorblekt papper.
FRORD
Vlkommen till Europeiska sjskerhetsbyrn. I denna broschyr fr du
svar p frgorna Vad r Europeiska sjskerhetsbyrn (EMSA)?, Varfr finns
den? och Vad gr byrn?
Till att brja med kan det vara lmpligt att placera Europeiska
sjskerhetsbyrns verksamhet i ett bredare sammanhang nr det gller
sjskerhet. Att flytta stora mngder gods och ett stort antal
passagerare till havs r en farlig verksamhet, ven nr modern teknik
anvnds. De senaste ren har hundratals EU-medborgare omkommit i
frjekatastrofer (Estonia, Herald of Free Enterprise och Express
Samina). Tusentals fler har blivit skadade eller frlorat
familjemedlemmar eller vnner till havs. Fr dem som arbetar inom
sjfarten r riskerna nnu strre. Sjfolk utstts ofta fr ddliga risker
eller riskerar att skadas.
Men fartygsolyckor kan pverka mnniskors liv ven p andra stt.
Under mnga rtionden har EU:s kuster drabbats av de frdande fljderna
av froreningar till fljd av oavsiktliga eller avsiktliga oljeutslpp
frn fartyg. Frakterna av farligt gods kar alltmer i omfattning, och
de fartyg som fraktar godset kar i antal och storlek. Dessutom sker
hundratals mindre fartygsolyckor och tusentals incidenter varje r
och den verkliga och potentiella ekonomiska kostnaden fr alla dessa
problem r enorm i en milj dr trafikintensiteten kar.
Farorna till sjss r inget nytt, och Internationella
sjfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO)
och den EU-institutionerna har arbetat med dessa frgor i mnga r.
Sjskerhetsfrgorna blev dock brnnande aktuella i och med oljetankern
Erikas frlisning utanfr den franska Atlantkusten 1999, fljt av
Prestiges frlisning 2002. Dessa katastrofer ledde till beslutet att
inrtta ett nytt EU-organ som kunde fungera som en teknisk och
operativ arm till EU:s beslutsfattare, med mandat och mjlighet att
bde d och i framtiden ta itu med de mnga olika sjskerhets
relaterade problem som identifierats.
Med detta i minnet inrttades EMSA 2003 och organisationen har
hittills haft i uppdrag att ge tekniskt std och rd till Europeiska
kommissionen och medlemsstaterna inom vissa nyckelomrden nr det
gller skerhet, och vervaka hur olika medlemsstater och
organisationer genomfr EU:s lagstiftning.
EMSA har ocks ftt operativa uppgifter nr det gller bekmpning av
oljefroreningar, satellitvervakning och LRIT (long range
identification and tracking of vessels). Det vergripande mlet r att
p ett avgrande stt bidra till att successivt frbttra skerheten i
EU:s vatten. Fr att uppn detta samarbetar byrn med mnga olika
intressenter, srskilt med EU-institutionerna, medlemsstaternas
myndigheter, internationella organ och sjfartsindustrin.
Det r en betydande uppgift med tanke p det stora inflytandet av
sjtransporter inom EU. Fr att placera detta i ett sammanhang har
EU:s 27 medlemsstater 1 200 kommersiella hamnar och en kustlinje p
100 000 kilometer, och dessa hanterar omkring 90 procent av EU:s
yttre handel och ungefr 40 procent av handeln mellan EU-lnderna.
Varje r passerar 400 miljoner passagerare genom EU:s hamnar. Hr
finns ocks ett hela tiden kande antal tankfartyg som transporterar
allt strre volymer olja och andra farliga mnen genom knsliga omrden
som Medelhavet, stersjn, Svarta havet och Norra ishavet.
Den hr broschyren r tnkt att vara en introduktion till arbetet
inom byrn och ge vergripande information om byrns viktigaste
uppgifter och verksamheter. Det finns emellertid mnga andra
uppgifter som inte har nmnts. Ytterligare information finns p
webbplatsen (www.emsa.europa.eu).
P senare tid har globaliseringen lett till en kning av
vrldshandeln, vilket i sin tur har lett till att sjtransporten har
kat avsevrt. Allteftersom sjtrafiken expanderar kar ocks behovet av
att vervaka skerheten till sjss.
Trots den rdande ekonomiska nedgngen transporterar nu fler
fartyg mer gods n ngonsin under de senaste 20 ren. Behovet av
varuleveranser p de globala marknaderna har lett till att
befintliga fartyg anvnds i strre utstrckning, samtidigt som
efterfrgan p nya fartyg och kvalificerade besttningar kar. r 2008
anlpte 22 752 handelsfartyg EU:s hamnar, en kning p (+ 3,9 procent
jmfrt med 2007). I hamnarna registrerades 694 500 rrelser av fartyg
som seglar i EU:s vatten under 2008 (+5,8 procent jmfrt med
2007).
ver 80 procent av vrldshandeln sker till havs och sjtransporten
frblir drfr ryggraden i den internationella handeln. EU, som r den
strsta exportren och den nst strsta importren i vrlden, utnyttjar
sjfarten fr transporter mellan EU och vriga vrlden och mellan
tredjelnder i alla vrldens regioner. Uppskattningsvis r ver tre
miljoner personer direkt sysselsatta inom EU:s sjfartssektor, som
omstter cirka 200 miljarder euro och ger ett mervrde p omkring 100
miljarder euro.
ven om EU:s vatten nu generellt sett r skrare n tidigare sker
fortfarande hundratals olyckor och incidenter varje r (tabell 1).
Fr att skerheten ska frbttras ytterligare mste vi fortstta att dra
lrdom av olyckorna nr de intrffar. EU:s medlemsstater har underskt
olyckor i detta syfte i mnga r men hittills har detta skett p mnga
olika stt i unionen. Antalet rapporterade olyckor har kat stadigt
under de senaste ren, vilket avspeglar det kade antalet fartyg i
trafik och trafikintensiteten. Frutom dliga vderfrhllanden anses de
flesta olyckorna i dag bero p mnskliga faktorer som bristande
utbildning, underbemanning och trtthet, problem som de ansvariga p
sjskerhetsomrdet arbetar fr att lsa. Ytterligare faktorer, som
klimatfrndringen, marina livsmiljer och skerhetshot str hgt upp p
dagordningen fr lagstiftare p sjfartsomrdet runtom i vrlden.
INDLEDNING
IMO (www.imo.org) r den globala lagstiftaren. IMO r ett FN-organ
som samlar 168 av vrldens stater och har som ml att faststlla de
lmpligaste strategierna fr att garantera en sker och miljvnlig
sjfart inom det konkurrensprglade globala nringslivet. Staterna
fretrder sina nationella intressen, dvs. sina handelsflottor, och
kallas vanligen fr flaggstater. Samtliga EU-medlemsstater r
fretrdda inom IMO, som har sitt ste i London. IMO faststller regler
fr hur fartyg ska konstrueras, underhllas, drivas, besttas och
slutligen skrotas.
P EU-niv arbetar Europeiska kommissionen med att omstta de
internationella regler som faststlls av IMO i bindande och
genomfrbar lagstiftning. Detta visar p kommissionens och
EU-medlemsstaternas stora engagemang i sjskerhetsfrgor. Frutom att
se till att fartygen konstrueras, underhlls och drivs enligt
internationella regler r miljskyddet ocks en frga som prioriteras
starkt inom sjfartssektorn. Tendenserna nr det gller fartyg och
godstrafik, i kombination med de kande belggen fr de miljfaror som
sjtrafiken medfr och stndigt frnderliga industrimetoder, har gett
upphov till vlbehvliga initiativ att minska olika typer av
froreningar och utslpp frn fartyg.
Ett antal initiativ p sjskerhetsomrdet har lett till en avsevrd
minskning av oavsiktliga oljefroreningar i och kring EU:s vatten
under de senaste ren. Trots detta berknas det att cirka 80 procent
av de sammanlagda froreningarna frn fartyg hrrr frn operationella
utslpp. Det rr sig om utslpp av spillolja eller rester frn tank
rengring. Mnga av dessa froreningar r avsiktliga och strider mot
internationella regler. Man fr inte heller glmma att det alltid
finns en risk fr att ytterligare katastrofer ska intrffa.
Sedan Europeiska sjskerhetsbyrn (EMSA) inrttades 2003 har den
arbetat med frebyggande, infrande och bekmpning. Som ett led i
denna verksamhet utvrderar byrn det praktiska infrandet och
effekterna av de befintliga EU-bestmmelserna. Byrn tillhandahller
ven ndvndig hjlp och sakkunskap till Europeiska kommissionen och
medlemsstaterna fr att de ska kunna genomfra
gemenskapslagstiftningen p lmpligt stt inom alla omrden som rr
sjskerhetsfrgor.
EMSA tillhandahller teknisk rdgivning om olika sjskerhetsfrgor
till kommissionen och medlemsstaterna nr de tar fram ny
lagstiftning. Byrn bidrar ocks till att samordna
EU-medlemsstaternas stndpunkter nr en viss frga diskuteras inom
IMO. Nr ny lagstiftning p sjskerhetsomrdet och sjfartsskydd antas
vervakar EMSA att lagstiftningen verensstmmer med internationell
rtt och EU-lagstiftningen och stder kommissionens arbete genom att
kontrollera hur kraven i lagstiftningen har omsatts i
praktiken.
Tabell 1. Olyckor och froreningarSammanlagt antal rapporterade
fartygsolyckor i EU:s vatten, 20042008
Klla: EMSA:s databas Marinfo/Lloyds Marine Intelligence
Unit.
Fr att vrna om sjskerheten finns det ett kande behov av att p
nra hll vervaka alla fartygsrrelser i EU:s vatten och integrera de
olika informationssystemen. Heltckande information behvs om
fartygens rrelser, deras last, intressenterna bakom fartygen,
fartygsbesttningar etc. fr att optimera trafikfldena, mjliggra en
snabb reaktion om det intrffar en olycka och frhindra
terroristhandlingar. I detta sammanhang spelar EMSA en central roll
fr att i nra samarbete med medlemsstaternas myndigheter integrera
de olika informationssystemen.
Fr att motverka froreningar frn fartyg har EMSA tilldelats
uppgiften att bekmpa oljeutslpp och vervaka fartygen i EU:s vatten.
Om froreningen sker avsiktligt har EMSA mjlighet att identifiera
frorenaren genom satellitbilder och informera den berrda
medlemsstaten s att den kan vidta lmpliga tgrder mot den
identifierade fartygsgaren. Fr att hantera omfattande oljeutslpp
har EMSA inrttat en flotta av fartyg fr bekmpning av
oljefroreningar som mycket snabbt kan sttas in fr att ka
medlemsstaterna kapacitet i arbetet med att avlgsna oljan innan den
nr land, och p s vis frhindra en nnu strre miljkatastrof.
Effektiv hantering av fartygens avfallEtt mycket stort antal
fartyg anlper till i EU:s hamnar, och mnga andra passerar igenom
eller i nrheten av EU:s vatten. Fartygen har tv valmjligheter,
antingen att lmna sitt avfall och/eller lastrester i hamnens
anlggningar eller olagligt dumpa det till havs. I praktiken gr de
regelbundet bde och, vilket kan f katastrofala fljder fr den marina
miljn, srskilt fr mer inneslutna havsomrden i regioner som stersjn,
Medelhavet och Svarta havet.
Fr att se till att fartygen lmnar avfall och lastrester i
hamnens anlggningar mste hamnarna inrtta lmpliga anlggningar som
till en rimlig kostnad ska finnas tillgngliga fr fartygsgare och
operatrer. Dessa insatser stds av lagstiftningen och i detta fall
har direktiv 2000/59/EG tillsammans med Marpolkonventionen om
froreningar till havs met det srskilda syftet att avsevrt minska
olaglig dumpning av avfall till havs. Medlemsstaterna har en stor
frihet att utforma anlggningarna s att de uppfyller kraven. EMSA:s
inspektrer besker medlemsstaternas myndigheter, enskilda hamnar och
till och med fartyg fr att inhmta s mycket kunskap som mjligt om
hur fartygsavfall och lastrester hanteras i praktiken.
Frutom inspektionerna, lyfts srskilda svrigheter eller bsta
praxis fram och undersks eller sprids genom studier och seminarier.
Dessa parallella verksamheter ger en allt tydligare bild av hur
hanteringen av fartygsavfall fungerar i praktiken, vilket bidrar
till att utforma effektivare strategier fr att minska och frebygga
froreningar frn olagliga utslpp till havs. EMSA har till exempel
nyligen arbetat med kostnadsfria system som tillmpas i
medlemsstaternas hamnar fr grna fartyg, som kan beviljas en mer
frmnlig behandling i EU:s hamnar.
Minskade luftfroreningarDen kade trafiken till havs innebr ocks
att de luftburna utslppen frn fartygen kar. Detta r ett problem i
hamnstder, dr fartygens utslpp ofta r den dominerande orsaken
till
MILJSKYDD
luftfroreningar. Sdana utslpp kan ven fras vidare hundratals
kilometer och frvrra problem med luftkvaliteten p land.
Luftfroreningarna frn landbaserade kllor minskar dock allteftersom
tgrder fr fordon, industrianlggningar och brnslen brjar ge effekt.
Insatserna fr att minska utslppen p land, ofta till mycket hga
kostnader, br drfr g hand i hand med liknande insatser till
sjss.
Brnslen som anvnds av fartyg omfattas nu av en viss reglering.
Grnsvrden fr svavelinnehllet i fartygsbrnslen samt normer fr
provtagning av brnslena och rapporteringskrav har infrts genom
direktiv 2005/33/EG (tillsammans med Marpolkonventionen om
froreningar till havs). EMSA utvrderar dessa tgrder och hjlper till
att ka deras effektivitet genom att underska deras praktiska
verkan, till exempel genom att testa kvaliteten p bunkringsbrnsle i
berrda EU-hamnar och ombord p fartyg. Regelbundna seminarier fr de
berrda myndigheterna i medlemsstaterna anordnas fr att diskutera
svl framsteg som problem med genomfrandet av bestmmelserna om
svavel och kvveoxid frn fartygsmotorer.
Minskning av utslppen av vxthusgaser frn fartyg kommer att bli
en av de stora utmaningarna fr sjtransporten under de kommande ren.
Det finns inga rttsliga krav p det hr omrdet nnu, men EMSA har ftt
i uppdrag att bist kommissionen p olika stt, till exempel genom att
samla in utfrlig information om fartygsrrelser och fartygsutslpp fr
att f en bttre verblick ver den nuvarande situationen nr det gller
koldioxidutslpp. Dessa uppgifter kommer att ligga till grund fr
eventuell framtida lagstiftning p internationell niv eller p EU-niv
inom detta omrde.
EU har ven tagit politiska initiativ nr det gller mlning av
fartyg (anti-fouling systems), hantering av ballastvatten,
ansvarsskyldighet och ersttning fr skador frn froreningar samt
miljvnlig tervinning av fartyg. Inom dessa omrden har EMSA:s
verksamhet bidragit till att utforma en EU-strategi fr att bekmpa
dessa miljhot.
Kontrollera skrotning frn vaggan till gravenNr fartygen har
tjnat ut demonteras de fr att tervinna den viktigaste komponenten,
dvs. stl. P s stt blir det mjligt att tervinna vrdefulla material
och fryngra den aktiva flottan, vilket i sin tur bidrar till
effektiva och skra transporter. Dessa s kallade uttjnta fartyg
innehller ven en stor mngd farliga mnen, och skrotningen av fartyg
mste drfr vervakas.
Frgan om hur man avyttrar dessa mnen under demonteringen blir
alltmer aktuell internationellt sett. Milj- och arbetsfrhllandena
vid skotningsstrnderna i Sydasien, som mottar huvuddelen av vrldens
uttjnta fartyg, har kritiserats starkt under senare r. Dessutom
frvntas takten i skrotningen av fartyg ka avsevrt, dels till fljd
av frsmrade marknadsvillkor, dels till fljd av allt strngare
skerhetsnormer fr fartygen. Detta gller srskilt tidsfristen fr
utfasningen av tankfartyg med enkelskrov, som lper ut 2010.
Fr att driva fram lagstiftningstgrder nr det gller milj-, hlso-
och skerhetsfrgorna i samband med skrotningen av fartyg samlar EMSA
teknisk sakkunskap, till exempel om alternativ och normer fr
certifiering av tervinningsanlggningar fr fartyg. Syftet r dubbelt,
dvs. att utforma en EU-omfattande strategi fr skrotning av fartyg
och samtidigt bidra till den planerade IMO-konventionen om denna
frga.
Utbildning och samarbeteEMSA genomfr ett omfattande utbildnings-
och samarbetsprogram om sjskerhet med mlet att frbttra kunskapen om
EU:s lagstiftning p sjskerhetsomrdet. Deltagarna i utbildningen r
frmst tjnstemn som arbetar vid EU-/EES-medlemsstaternas
sjfartsmyndigheter. Utbildningsprogrammet, som faststlls rligen i
nra samarbete med medlemstaterna, omfattar nu ver 20 seminarier,
workshopar och expertbesk per r. Byrn tillhandahller ven utbildning
och std till lnder som r kandidater eller mjliga kandidater till
EU-medlemskap.
Fr att se till att fartyg konstrueras och underhlls i enlighet
med de senaste skerhetskraven mste utformning, konstruktion och
underhll godknnas p grundval av inspektions- och
certifieringsfrfaranden som har tagits fram p internationell
niv.
Lnder som registrerar fartyg (flaggstater) har ansvaret att gra
detta fr de fartyg som sorterar under deras jurisdiktion. Lnderna
kan ocks ge klassificeringssllskap auktorisation att utfra dessa
uppgifter fr deras rkning. Klassificeringssllskap r multinationella
organisationer som utfrdar mnga olika typer av certifikat inom tv
huvudkategorier. Klassningscertifikat omfattar verensstmmelse med
fretagens egna regler, medan lagstadgade certifikat omfattar
verensstmmelse med internationella freskrifter. ven om det finns
ver 50 organisationer som utfr sdant arbete ver hela vrlden r fr
nrvarande endast 13 klassificeringssllskap godknda av Europeiska
unionen. Dessa innefattar alla de stora fretagen som vervakar och
certifierar fartyg motsvarande ver 90 procent av vrldens tonnage av
godstransporter, och EU:s medlemsstater fr endast delegera sitt
ansvar fr fartygsklassificering till dessa 13 erknda
organisationer.
Den viktigaste EU-lagstiftningen om klassificeringssllskap finns
i det ndrade direktivet 94/57/EG. I direktivet sls en rad viktiga
kriterier fast fr erknnandet av dessa organ. Vart och ett av de
klassificeringssllskap som erknts av EU ska bedmas en gng vartannat
r fr att se till att de upprtthller kvalitetsnormerna och att de
fortstter att uppfylla de faststllda kriterierna, och EMSA har ftt
i uppgift av kommissionen att gra detta. Byrns bedmare besker
klassificeringssllskapets huvudkontor och besker ven regionala
och/eller lokala kontor, liksom enskilda fartyg och varv vrlden
ver. EMSA:s inspektionsgrupper genomfr i genomsnitt 20 inspektioner
per r och EMSA rapporterar till kommissionen om resultaten av
inspektionerna. Baserat p resultatet kan kommissionen krva
frbttringstgrder och/eller fresl sanktioner om allvarliga brister
eller ihllande problem upptckts i deras arbetsmetoder.
FRBTTRAD KONTROLL AV KONSTRUKTION OCH UNDERHLL
Bttre och mer harmoniserade inspektionerEU:s hamnstater har i
uppgift att inspektera utlndska fartyg som besker dem
(hamnstatskontroll). Denna hamnstatskontroll r av srskild betydelse
fr sjskerheten, fr ven om flaggstaterna har det grundlggande
ansvaret fr att deras fartyg r i gott skick tar de inte alltid
detta ansvar p s stort allvar som de borde. Nr hamnstatskontrollen
upptcker att ett beskande fartyg har allvarliga brister mste
ndvndiga reparationer gras. Hamnstaterna har rtt att kvarhlla
fartyg tills reparationerna utfrts. Om ett fartyg skulle kvarhllas
upprepade gnger inom en viss tidsperiod kan det vgras tilltrde till
EU:s samtliga hamnar till dess att fartygets gare har visat att
fartyget r i lmpligt skick (den s.k. frbud mot tilltrde
bestmmelsen).
Hamnstatskontroll r ett av de omrden dr EMSA arbetar fr
kommissionens rkning och hand i hand med medlemsstaterna. Byrn
samspelar ven nra med samfrstndsavtalet frn Paris (PMoU) som bestr
av 27 deltagande sjfartsmyndigheter och syftar till harmoniserad
hamnstatskontroll i vattnen utanfr de europeiska kuststaterna och i
Nordatlanten.
Tabell 2.Klassificeringssllskap som har inspekterats av EMSA
FRBTTRAD KONTROLL AV KONSTRUKTION OCH UNDERHLL
Under flera r var medlemsstaterna skyldiga enligt direktiv
95/21/EG att inspektera minst 25 procent av de fartyg som anlper
deras hamnar. Efter en grundlig versyn av direktivet kommer ett
nytt inspektionssystem att infras.
En avgrande faktor i det nya systemet r en vergng frn taganden
frn de enskilda deltagande staterna till taganden p regional niv.
Syftet med det nya systemet r fr det frsta att alla fartyg ska
inspekteras minst en gng om ret, och fr det andra att frbttra
insynen i industrin genom att lyfta fram de ansvariga parterna i
sjtransporten. Den befintliga metoden med rankning av flaggstater
och erknda organisationer (klassbolag) kommer att kompletteras med
ett liknande system fr fretag.
Genom vergngen till regionala taganden kommer man bde att
garantera och krva ytterligare harmonisering av medlemsstaternas
arbetsmetoder. Harmoniseringen kommer att bidra till att optimera
utnyttjandet av de tillgngliga resurserna genom att man inriktar
sig p fartyg som inte uppfyller kraven inom regionen, samtidigt som
det blir mjligt att minska p brdan genom att undvika att fartyg som
uppfyller normerna inspekteras fr ofta.
EMSA har ftt i uppdrag att i nra samarbete med medlemsstaterna
utforma, implementera och driva en databas till std fr det nya
systemet. Systemet kommer att integreras i den dagliga verksamheten
i alla hamnstater och kommer att vara en central faktor fr att se
till att hamnstatskontrollen fungerar p lmpligt stt p regional
niv.
Fr att det nya systemet ska fungera p ett konsekvent stt har
betydelsen av lmpligt utbildad och kvalificerad personal lyfts
fram. Detta behov har erknts av bde industrin och medlemsstaterna.
Framgngen fr detta enhetliga system kommer att garanteras genom
ytterligare harmonisering av inspektionskriterierna,
rapportfrfarandena och utbildningsprinciperna. Byrn anordnar
ndvndig utbildning om frfaranden fr hamnstatskontroller genom att
bland annat anvnda sig av de lrdomar som dragits frn besken i
medlemsstaterna. EMSA tar fram ett avancerat verktyg fr
distansutbildning fr inspektrer som arbetar med hamnstatskontroll i
regionerna, vilket ven syftar till att ka yrkeskompetensen
ytterligare.
Tabell 3. Medlemslnderna som omfattas PMoUs enskilda bidrag till
det totala antalet inspektioner
Klla: Uppgifter frn samfrstndsavtalet frn Paris(PMoU), 2007.
r 2007 tog EMSA fram det elektroniska verktyget Rulecheck fr
inspektrerna enligt samfrstndsavtalet frn Paris( PMoU). Verktyget
ger snabba referenser till den senaste versionen av samtliga
internationella bestmmelser om fartygsskerhet, arbetsvillkor och
frfaranden inom ramen fr samfrstndsavtalet. Eftersom regelverket om
fartygsskerhet r bde omfattande och komplext har tillgngen till ett
elektroniskt verktyg som ger en versikt av reglerna, som
inspektrerna installerar p sina brbara datorer, kraftigt underlttat
deras arbete.
EMSA vervakar stndigt hur effektivt hamnstatskontrollsystemet i
EU r. Resultaten av analysen integreras i utbildningssystemen och
kan ven leda till att procedurer och/eller framtida lagstiftning
anpassas.
Man rknar med att ungefr 80 procent av alla olyckor till havs
beror p mnskliga misstag.
Ett igonfallande exempel r nr de som befinner sig p ett fartygs
brygga fattar fel beslut, srskilt vid svra navigerings- och/eller
vderfrhllanden. Alternativt kan olyckorna uppst som ett resultat av
att motorer eller annan utrustning inte fungerar korrekt, vilket
kan frvrras av besttningens ofrmga att snabbt rtta till situationen
p grund av dlig utbildning. Det r drfr mycket viktigt att sjmn
utbildas i enlighet med de hgsta normerna.
Omkring 75 procent av sjmnnen p EU-registrerade fartyg kommer
frn lnder utanfr EU och har genomgtt sin utbildning i dessa lnder.
Medborgare frn ver 50 olika lnder utanfr EU anstlls ocks p fartyg
som r registrerade i EU:s medlemsstater. Detta gr det svrt att
bedma kvaliteten p deras utbildning. Fr att effektivt kunna vervaka
situationen ger IMO genom sin internationella konvention om normer
fr sjfolks utbildning, certifiering och vakthllning
(STCW-konventionen) de lnder som registrerar fartyg mjligheten att
kontrollera hur de lnder som de personer som de anstller kommer
ifrn genomfr de internationellt verenskomna normerna.
Tidigare bedmde var och en av EU:s medlemsstater enskilt
institutioner fr sjfartsutbildning i tredjelnder. Fr att undvika
dubbelarbete beslutade man att arbetet skulle
RTT UTBILDNING FR SJFOLK
genomfras centralt och det delegerades drfr till kommissionen
som delegerade det tekniska arbetet till EMSA. Att ett enda organ
har ansvaret ger mervrde genom att arbetet kan rationaliseras och
det garanterar ven ett konsekvent synstt vid alla bedmningar.
Vart femte r bedmer EMSA:s experter utbildningssystemet i vart
och ett av de lnder utanfr EU som har utbildade sjmn som arbetar
ombord p EU-registrerade fartyg. I praktiken, och med de begrnsade
resurser som str till frfogande, innebr detta 35 eller fler
bedmningar av institutioner i sex till tta lnder per r.
Inom EU brjade EMSA 2007 att beska medlemsstaterna fr att
kontrollera hur de genomfr sina skyldigheter p detta omrde. Precis
som fr tredjelnderna omfattar besken till EU-lnder inspektioner av
sjfartsmyndigheterna och ett urval utbildningsinstitutioner, som
ska inspekteras vart femte r.
Resultaten av inspektionerna meddelas till de behriga nationella
myndigheterna och till kommissionen, som har vissa rttsliga
befogenheter att krva att korrigerande tgrder vidtas om s r
ndvndigt.
RTT UTBILDNING FR SJFOLK
Oljekatastrofer kan intrffa igen i framtiden och dessa kan f
stor inverkan p miljn, lokala ekonomier och fisket.
Tankertrafiken kar allt mer, delvis till fljd av den kade
oljeexporten, vilket innebr att riskerna kommer att ka nnu mer i
framtiden. P den ekonomiska sidan br vi ocks komma ihg att
rengringsinsatserna r kostsamma. Betydligt mer n en miljard euro
har anvnts fr att hantera konsekvenserna av enbart Erika- och
Prestige-katastroferna.
De allvarliga ekonomiska och ekologiska konsekvenserna av utslpp
frn ett stort tankfartyg kan minskas avsevrt om oljan avlgsnas frn
havet innan den nr land. Prestige-katastrofen 2002 visade
emellertid tydligt att det inte fanns tillrckligt med fartyg
kapacitet fr bekmpning av oljefroreningar i EU att hantera stora
utslpp effektivt.
Figur 1. Stora froreningsincidenter kring EU-vatten,
20042008
Klla: EMSA:s databas Marinfo/Lloyds Marine Intelligence
Unit.
Mot den bakgrunden fick EMSA ansvaret att upprtta ett ntverk av
fartyg, utrustning och andra resurser fr att hjlpa medlemsstaterna
att hantera froreningar frn fartyg. P grundval av en tgrdsplan fr
beredskap fr och insatser vid oljefrorening har byrn ingtt avtal
med kommersiella fartyg som med kort varsel- normalt inom 24
timmar- kan omvandlas till oljesaneringsfartyg fr att med hjlp av
den senaste utrustningen samla upp olja. Dessa fartyg har normalt
annan sysselsttning men har mjlighet att lasta utrustning och
snabbt gra en insats vid utslpp.
BEKMPNING AV OLJEFRORENINGAR
BEKMPNING AV OLJEFRORENINGAR
De fartyg som EMSA har ingtt avtal med r stora, och deras
uppgift r att understdja de nationella insatsstyrkorna, som
vanligen har en tankkapacitet p cirka 500 m3 nr en strre incident
intrffar.
Byrn har lagt ut denna tjnst p entreprenad sedan 2006, och frn
2009 finns en omfattande flotta av fartyg fr bekmpning av
oljefroreningar tillgnglig i alla stora havsomrden inom EU, frn
stersjn till Svarta havet. Fartygs finns ven tillgngliga i de
flesta delar av Medelhavet, Atlanten och Nordsjn. Under de kommande
ren kommer byrn att p lmpligt stt fortstta att tillhandahlla denna
tjnst och optimera de tillgngliga fartygen och de platser dr de r
stationerade.
Figur 2. EMSA:s beredskapsfartyg fr oljesanering stationering av
beredskapslager och fartyg
Mer information om fartygens tekniska specifikationer och
platserna dr beredskapslagren finns ges i figur 2 och tabell 4.
Fr att se till att dessa fartyg och deras besttningar r beredda
att rycka ut vid en strre oljefroreningsincident deltar EMSA i de
regelbundna vningar som anordnas inom ramen fr de regionala
samarbetsavtalen om bekmpning av froreningar, dvs. med de
partnerlnder som r parter i HELCOM, REMPEC och andra avtal.
Tabell 4. EMSA:s saneringsfartyg samt tekniska specifikationer
(2009)
REOSTUSTRJE
REOSTUSTRJE
Man insg emellertid redan tidigt att det r ndvndigt att byrn
genomfr riskbedmningar och vidtar ytterligare tgrder fr att hantera
andra froreningar av havet n olja.
Det r svrt att f tag p tydlig information om hur man ska hantera
andra frorenande mnen, som farliga och skadliga mnen, och arbetet
krver kemiska experters deltagande. Dessa tgrder faststlls i EMSA:s
tgrdsplan fr beredskap fr och insatser vid froreningar av farliga
och skadliga mnen och fasas in gradvis.
MAR-ICE (Marine Intervention in Chemical Emergencies
Network)Ntverket MAR ICE inrttades i nra samarbete med
kemiindustrin i syfte att frbttra informationsfldet inom EU vid
kemikaliefroreningar frn fartyg. MAR-ICE togs i drift i brjan av
2009 och r en informationstjnst som finns tillgnglig fr samtliga
EU-medlemsstater och Efta-kuststater fr insatser vid kemiska
olyckor till havs.
CleanSeaNetDe flesta oljeutslppen sker nr tankerfartyg och andra
fartyg rengr sina oljetankar ute till sjss. r 2007 inrttade EMSA
CleanSeaNet som en stdtjnst fr medlemsstaterna i kampen mot
froreningar. CleanSeaNet r en satellitvervakningstjnst fr att
upptcka oljeflckar. Detta slags oljeutslpp frn fartyg r olagliga,
men var tidigare mycket svra att upptcka och tala.
Systemet tillhandahller bilder till std fr en inledande
identifiering och flja potentiella oljeutslpp genom en satellit som
backas upp av andra typer av vervakning, som kontroller p plats med
patrullfartyg och specialiserade flygplan i medlemsstaterna.
Figur 3. Bild frn CleanSeaNet som visar oljespill utanfr den
irlndska kusten
CleanSeaNet har ven en operativ roll i vervakningen av
oavsiktliga froreningar och stder bekmpningsinsatserna nr stora
incidenter intrffar. Systemet har ven frstrkts med nya funktioner
som mjliggr informationsutbyte och ger utkade mjligheter genom att
anvnda uppgifter frn de befintliga system som EMSA driver.
Trafikvervakningsinformation frn SafeSeaNet (se nedan) har lagts
till, och tillsammans med vderinformation och oceanografisk
information och radarsatellituppgifter ger CleanSeaNet en tydligare
och mer exakt bild av lget. P s stt mottar medlemsstaterna utfrlig
information frn en enda klla som ligger till grund fr deras
bekmpningstgrder mot froreningar. Identifieringen av frorenarna
blir ocks mer tillfrlitlig.
Byrn r den enda klla som kommissionen och medlemsstaterna har
tillgng till fr att erhlla bilder, uppgifter och annan information
fr att stdja kampen mot frorening av havet. Byrn frmjar ven
samarbete och sprider kunskap om bsta praxis p omrdet. Det
vergripande mlet r att effektivt bidra till att skydda EU:s hela
kustlinje frn oavsiktliga och avsiktliga oljeutslpp och andra
froreningar.
Det finns alltid ver 20 000 handels- fartyg till havs i EU:s
vatten.
Nr Erika-olyckan intrffade 1999 hade man ingen exakt information
om fartygets last. Med s mnga fartyg som lastar och lossar i
Europas hamnar r information om gods, fartygens skerhetshistoria
och destinationshamn av grundlggande intresse fr skerheten till
havs, skyddet av den marina miljn och fr ekonomiska aktrer. nd
hanteras denna information av ett stort antal olika aktrer p lokal
och nationell niv. Mycket ofta r det svrt att utbyta information
eftersom organ som t.ex. hamnmyndigheter anvnder olika stt att
sammanstlla, lagra och verfra uppgifter, och mnga har IT-system som
inte r kompatibla. Informationen verfrs p olika stt, ofta via fax,
telefon eller e-post.
Sedan 2002 har medlemsstaterna och kommissionen drfr samarbetat
fr att ta fram en lsning p dessa problem med informationsutbyte och
att genomfra direktiv 2002/59/EG om inrttande av ett vervaknings-
och informationssystem fr sjtrafik (VTMIS) i gemenskapen. Till fljd
av detta inrttades SafeSeaNet, ett EU-omfattande ntverk som leds av
EMSA, fr att harmonisera hur sjfartsuppgifter utvxlas.
SafeSeaNet sammankopplar ett stort antal sjfartsmyndigheter i
Europa. Informationen i meddelandena samlas in frn olika lokala
kllor, , ssom kuststationer och hamnmyndigheter. Denna information
tillhandahlls i nstan realtid till myndigheter runtom i Europa.
EU:s kustlinje r den som r bst tckt med AIS-mottagningsstationer
(automatiskt identifieringssystem, Automatic Identification
System), som stndigt fngar upp signaler frn passerande fartyg. Byrn
samarbetar med medlemsstaterna fr att frbttra stationernas rckvidd
i syfte att stadkomma en fullstndig tckning av de havsomrden som
omger EU.
En mer exakt vervakning av fartygs rrelser bidrar till att
frebygga incidenter med froreningar genom att fartyg som innebr en
risk kan identifieras tidigt. Det beror p att SafeSeaNet kan ge
tillgng till rapporter om
FRBTTRAD VERVAKNING OCH SPRNING AV FARTYG
FRBTTRAD VERVAKNING OCH SPRNING AV FARTYGett fartygs upptrdande
(olycka, frorening, vertrdelse av navigeringsregler osv.) eller om
uppgifter rrande farligt gods som fartyget fraktar. Att veta vart
fartyget r p vg och vad det fraktar frbttrar svarstiderna i en svr
situation om det vrsta skulle hnda. SafeSeaNet leder ven till
rationella processer fr last- och positionsrapportering i hamnar
och ombord p fartyg, vilket i sin tur minskar arbetsbrdan och medfr
kostnadsbesparingar.
Under 2009 kommer inspektionsbesk att inledas i alla
medlemsstater med kust. Besken kommer att omfatta de behriga
myndigheterna, kommersiella hamnar och kuststationer som vervakar
fartygstrafiken. Mlet r att faststlla graden av kontroll ver de
fartyg som transporterar farligt eller frorenande gods p de hav som
omger EU.
Sprning av fartyg utanfr EU:s vattenInternationella
sjskerhetsorganisationen antog ett beslut om att inrtta ett
informationssystem fr fartyg verallt i vrlden fr skerhet, sprning
och rddning samt miljskydd. Detta system fr lngdistansidentifiering
av fartyg (LRIT) r tnkt att tillhandahlla information om ett fartyg
minst var sjtte timme. Varje flaggstat, inklusive EU:s flaggstater,
r ansvarig fr att lmna rapporter om fartyg som fr deras flagg. Till
fljd av en resolution som antogs av rdet i oktober 2007 inrttar
EMSA nu ett datacentrum fr EU-flaggstaternas rkning, som kommer att
sprida LRIT-information till varje deltagande medlemsstat. P begran
kommer systemet likas att utbyta information med andra datacentrum
i vrlden. EU:s LRIT-datacentrum kommer att tas i drift i mitten av
2009, och kommer att bli det strsta datasystemet i hela det
internationella LRIT-systemet. Systemet kommer att kunna spra cirka
10 000 fartyg, vilka kommer att generera minst 40 000
positionsrapporter per dag. Frutom att spra de EU-flaggade fartygen
kommer EU:s LRIT-datasystem att p begran ven ge medlemsstaterna
LRIT-information om fartyg frn tredjelnder som r p vg mot eller
seglar i EU:s vatten.
Integrera maritima vervakningssystemenDessa system ingr i EMSA:s
insatser fr att samla in och sprida alltmer information frn olika
kllor. Frn och med 2009 kommer
byrn att integrera dessa system fr att ge medlemsstaterna och
kommissionen en heltckande bild av fartygstrafiken inom EU.Kort-
och lngdistansinformation kommer att kopplas ihop. Uppgifter om
fartyg, laster, inspektionsresultat etc. som finns i de olika
databaserna kommer att sls ihop. Information om potentiella
olagliga utslpp frn CleanSeaNet, byrns europeiska satellit fr att
upptcka oljeflckar, kommer att kombineras med trafikinformation frn
samma omrde frn SafeSeaNet och satellitbilder i realtid. Under den
vergripande rubriken marina stdtjnster kommer denna gemensamma
kontaktpunkt att fungera dygnet runt frn och med andra halvret
2009. Byrn vxer drmed och hller p att bli den strsta leverantren av
sjfartsuppgifter om och fr EU.
Efter kommissionens blbok om en integrerad havspolitik fr EU,
vars hrnsten r den tioriga strategin fr sjtransporter och de
efterfljande initiativen p sjvervakningsomrdet, kommer byrn att
vidareutveckla sina arbetsrelationer med andra EU-organ och
EU-initiativ i syfte att utbyta fartygsrelaterad information. Nr s
r mjligt kommer byrn att delta i pgende verksamheter som srskilt
inriktas p att inrtta ett EU-ntverk fr maritime vervakning. Byrn
kommer att stdja kommissionen genom att erbjuda den tekniska
sakkunskap som har frvrvats under utvecklingen av SafeSeaNet och
andra relevanta marina tillmpningar. Byrn kommer ven att se ver
sina marina informationssystem fr att kunna sprida information till
andra EU-organ fr maritime vervakning.
Figur 4. LRIT-datacentrum
EMSA r en relativt ung byr. S sent som i maj 2003 inledde en
pionjrgrupp p sex personer de frsta verksamheterna. Mnga framsteg
har gjorts under de frsta fem ren fr att skapa en organisation som
kan genomfra de uppgifter den har tilldelats av EU:s lagstiftare. r
2006 var av srskild betydelse eftersom det var d som byrn flyttade
frn Bryssel till Lissabon i Portugal, vilket r byrns officiella
ste.
Alla verksamheter fr att se till att EU:s lagstiftning om
sjskerhet och frebyggande av froreningar genomfrs p lmpligt stt har
alltid varit prioriterade. Nr vi nrmar oss 2010 har byrn frstrkts
avsevrt och dess huvuduppgifter har befsts och utkats. r 2009
markerar en andra symbolisk milstolpe, d ver 200 anstllda flyttar
till ett permanent och srskilt utformat kontor i Lissabons
centrum.
Att finna lsningar p gemensamma problem i en kontinuerlig dialog
med experter frn medlemsstaterna, kommissionen och nringslivet (nr
det r lmpligt) hr till byrns viktigaste verksamhet. Detta r en
mycket dynamisk process eftersom antalet medlemsstater kar, liksom
bredden p omrden som krver ett gemensamt synstt p internationell
niv och p EU-niv.
FRAMTIDSUTSIKTER FR 2015
FRAMTIDSUTSIKTER FR 2015
Arbetet med flera frslag om ny politik och lagstiftning inom EU
r p god vg, och nr de antas i framtiden frvntas detta inverka
direkt p byrns arbete.
I detta dynamiska sammanhang kommer upptakten till 2015
skerligen att medfra bde nya uppgifter och en breddning av den
befintliga verksamheten. EMSA har srskilt utvecklat en stark
kapacitet p omrdet fr havsvervakning inom ramen fr det msesidiga
utbytet av ider och dataanalyser. EMSA hller snabbt p att bli den
centrala frmedlaren och leverantren av sjfartsinformation. verallt
dr verksamheterna vid en rad olika myndigheter och tjnster berr
varandra sjskerhet, grnskontroll, frsvar, fiske finns det utrymme
fr ytterligare utveckling, strkt samarbete och integration. Genom
att arbeta tillsammans kan vi n vra gemensamma ml fr sjtransporter
av hg kvalitet, skrare hav och renare oceaner.
Hur fr man tag i EU-publikationer?EU:s publikationer finns i
EU-bokhandeln (http://bookshop.europa.eu), dr du kan bestlla frn
valfritt frsljningskontor. Publikationsbyrn har ett nt av
frsljningskontor ver hela vrlden. Du fr kontaktuppgifter till dem
genom att skicka ett faxmeddelande till +352 29 2942758.
IllustrationerEMSA:s personal, Jos R. Rodrguez Montero,
Pembrokeshire Coast National Park Authority/TivThomas, Marine
Photobank/RussianDoors, Flickr Creative Commons/bl.a. Mickefi,
shaireproductions, enidanc, PembrokeshireDave,
SuperlativeRetrospectiveness, Hkan Dahlstrm, MrHayata.
Europeiska sjskerhetsbyrnSkrare och renare sjtransporter i
Europeiska unionenLuxemburg: Byrn fr Europeiska gemenskapernas
officiella publikationer, 200920 s. 21.0 x 29,7 cm
Om EMSA
Europeiska sjskerhetsbyrn r ett av Europeiska unionens
decentraliserade organ.
Byrn har sitt ste i Lissabon och ger tekniskt std till
Europeiska kommissionen i framtagandet och genomfrandet av EU:s
lagstiftning om sjskerhet. Byrn har ocks ftt en operativ uppgift nr
det gller bekmpning av oljefroreningar, satellitvervakning och
lngdistansidentifiering och sprning(LRIT) av fartyg.
TN
-81-0
9-5
59-S
V-N
EUROPEISKA SJSKERHETSBYRN
