Embed Size (px)
DESCRIPTION
Citation preview
Trafikantstöd i mörkertrafikCarina ForsSven-Olof LundkvistSara NygårdhsLena Nilsson
Projektets syfte
● Undersöka trafikanters behov, problem och upplevelser kopplade till mörkertrafik Fordonsförare Fotgängare Cyklister Äldre Personer med nedsatt synförmåga
● Ta fram och utvärdera alternativa utformningar av vägutrustningar för att förbättra synbarheten i mörker
● Projektet är i huvudsak inriktat mot tätort
Metod
● Del I: Litteraturstudie Mörkertrafik i tätort ur ett trafikantperspektiv
● Del II: Fokusgrupper Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort
● Del III: Fältstudie Synbarhet av cyklister och cykelöverfarter
● Del IV: Simulatorstudie Alternativ utformning av vägutrustning Kommer att genomföras under 2010
Del I: Litteraturstudie
● Litteratur 1998-2008● Innehåll
Olycksstatistik Belysningsterminologi Sammanfattning av Vägar och gators utformning (VGU) Ögat och mörker Trafikanter i mörkertrafik
• Fordonsförare• Fotgängare• Cyklister• Äldre• Personer med nedsatt syn
Litteraturstudie: olycksstatistik
● Allmänt: Högre risk för olycka i mörker Svårare olyckor i mörker
● Då inverkan från andra faktorer (alkohol, trötthet etc) minimeras: Fordonsolyckor: inga tydliga skillnader mellan mörker och dagsljus Fotgängare: högre olycksrisk i mörker Cyklister: högre olycksrisk i mörker?
Litteraturstudie: mörker och synen
● Människans öga Ej väl anpassat till mörker Sämre synskärpa, kontrastkänslighet, perifer syn och förmåga att
upptäcka rörelse Långsam mörkeradaption (30 min) Bländning
● Försämrat mörkerseende vid: Närsynthet, katarakt (grå starr, 50% 65+), makuladegeneration (gula
fläcken, 15-20% 75+), glaukom och diabetesretinopati
● Mörkertrafik: blandning av ljus och mörker (mesopiskt seende) Svårt att modellera och predicera hur människan uppfattar
synbarheten Mätinstrument anpassade antingen till dagsljus eller mörker
Litteraturstudie: trafikantbeteende, problem och behov ● Fordonsförare:● Hastighet
”Kör fortare än man ser”
● Upptäckbarhet av gående Låg kontrast, bländning Fordonsförare överskattar synbarheten ”Förare förstår inte att synen försämras i mörker” Reflex förbättrar synbarheten avsevärt ffa på landsbygden,
ej väldokumenterad effekt i tätort (visuellt ”plottriga” miljöer)
● Vägbelysning Vitt ljus ger bättre synbarhet Ny forskning: kostnadseffektivt vitt ljus
Litteraturstudie: trafikantbeteende, problem och behov● Fotgängare:
● Överskattar sin egen synbarhet Fotgängare ser fordon före fordonsförare ser fotgängare
● Låg användning av reflex Underskattar nyttan med reflex
● Cyklister:
● Låg användning av cykelbelysning och reflexer
● Begränsad litteratur
● Äldre:
● Sämre mörkerseende, ökad känslighet för bländning
● Anpassar sin körning efter sin förmåga, undviker att köra när det är mörkt
● Personer med nedsatt syn:
● Heterogen grupp med olika behov och problem
● Begränsad litteratur
Del II: Fokusgrupper
● Tre grupper: Äldre bilförare (65+) Äldre fotgängare (65+) Cyklister
● 5-8 deltagare/grupp
● Diskussion kring upplevelser, problem och behov i mörkertrafiken med fokus på tätort
Fokusgrupper: Äldre bilförare
● Svårt att upptäcka fotgängare och cyklister Önskar bättre belysning vid övergångsställen
● Upplever inga speciella problem i övrigt i tätort
● Bländning (landsväg) Från andra fordon Från skyltar
● Svårt att se vägen (landsväg) Dåliga och/eller smutsiga vägmarkeringar och kantstolpar
Fokusgrupper: Äldre fotgängare
● Upplever trafikregler för oskyddade trafikanter som otydliga(zebralagen, var man ska gå respektive cykla) irritation och olycksrisker
● Efterfrågar bättre belysning Otrygga områden (parker, tunnlar etc) För att undvika fallolyckor
● Är medvetna om att de syns dåligt, men använder sällan reflex ”Man är ju lite kokett” Efterfrågar lättillgängliga och lättanvända reflexer
Fokusgrupper: Cyklister
● Bra vägbelysning viktigt Cykelbelysning ofta otillräcklig Trygghet (parker, tunnlar etc)
● Upplever trafikregler för oskyddade trafikanter som otydliga(zebralagen, var man ska gå respektive cykla) irritation och olycksrisker
● Andra GC-trafikanter som saknar reflex/cykelbelysning upplevs som ett problem
Sammanfattning, litteraturstudie och fokusgrupper
Tätort● Upplevda problem i tätort rör framförallt oskyddade trafikanter
Dålig synbarhet Otydliga regler / okunskap om regler / dålig regelefterlevnad Otydliga markeringar för var man ska cykla respektive gå Otrygghet (rädd att ramla, överfall, kollidera med andra GC-
trafikanter)
● Begränsad litteratur/forskning om synbarhet av GC-trafikanter i tätort
Del III: Fältstudie
● Syfte:Undersöka synbarhet av cyklister och cykelöverfarter i tätort
● Metod Slinga i centrala Norrköping med 20 cykelöverfarter 12 försökspersoner som passagerare i bil Två försök:
• Synbarhet av cykelöverfart• Synbarhet av cyklist (gråmålad attrapp, ej reflex/cykelbelysning)
Två förhållanden:• Torrt väglag• Vått väglag (ej regn)
Fältstudie: resultat
● Preliminära resultat Cyklister syns bättre än cykelöverfarter
● Hur förbättra synbarheten av cykelöverfarter? Förslag från Transportstyrelsen: införande av
vägmärke för cykelöverfart Förstärkt belysning Från litteraturen: reflexer/lysdioder i vägbanan
framför övergångsställe/cykelöverfart
Publikationer
● Litteraturstudie Mörkertrafik i tätort ur ett trafikantperspektiv – en litteraturstudie Publicerad som VTI-rapport 2009
● Fokusgrupper Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort - En
fokusgruppstudie med cyklister, äldre bilförare och äldre fotgängare Kommer publiceras som VTI-notat 2010
● Fältstudie Synbarhet av cyklister och cykelöverfarter Kommer publiceras som VTI-rapport 2010
● Simulatorstudie Kommer att genomföras under 2010
Tack!
● Finansiär: Vägverket
● Kontakt Carina Fors, [email protected] Sven-Olof ”Esso” Lundkvist, [email protected] Sara Nygårdhs, [email protected] Lena Nilsson, [email protected]
