Session 29 Johan Woxenius

www.gu.seJohan Woxenius

Johan WoxeniusProfessor i sjöfartens transportekonomi och logistik

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Sjöfart i ett miljöanpassat

transportsystemVTI Transportforum 2011

Linköping, 13 januari


”Det var européerna som i och med de stora upptäcktsresorna överskred bondesamhällets gränser i tidigare okänd

omfattning. Under de närmast följande århundradena var de som fick världshistoriens puls att slå snabbare.

Vi vet väl ännu inte om den snabbare pulsen var uttryck för sundhet och frisk rörlighet eller om det var en febersjukdom.

500 år är ingen lång tid i mänsklighetens historia.”

Niels Steensgaard, Bra Böckers Världshistoria, Band 7, 1985.


Godstransporter är en inhomogen företeelse- alla trafikslag behövs!

• Del av olika typer av försörjningskedjor

• Geografi – rutt• Typ av gods och partistorlek

– generell eller speciell lösning

• Tid– precision och frekvens

– tid gentemot kostnad

ULCC King Alexander (f d Nanny), 491 000 DWT

Sjöfarten varierar farten mer än andra trafikslag!


Transportarbete, miljarder tonkm

Datakällor: Europeiska Kommissionen med referens till Eurostat, Japan Statistics Bureau, US Bureau of Transportation Statistics, Goskom STAT (Russia), National Bureau of Statistics of China, International Transport Forum. Data avser 2008 men 2007 för USA och Kina.


Transportarbete, de stora ekonomiska regionerna


Transportarbete, de stora ekonomiska regionerna, inklusive transocean sjöfart


CO2-utsläppens fördelning, EU-27

(Källa: Eurostat och Europeiska Kommissionen, 2010)


Källa: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling 2007


Formel för att strukturera frågan

Med antagande att BNP-tillväxt är positivt måste åtgärder att minska energiåtgången fokusera de andra segmenten!

transportarbete trafikarbete energiåtgång

*Energiåtgång = BNPBNP* * *transportarbete trafikarbete

transportintensitet trafikintensitet energiintensitet


Transportintensitet• Hur hade flödena sett ut om industrins struktur minimerar m a p energiåtgång istället för lönekostnad?

• Vad är ”nyttigt” transportarbete?

• Hur fort måste det gå?• Vad är och räcker ”korrekt” prissättning?

• Vem reglerar?

Man kör inte fartyg för att det är skoj, men transportsektorn har skapat många marknader!


Trafikintensitet • Mer direkta transporter• Hela laster och balanser• Högre lastfaktor i fartyg• Högre godsdensitet• Bättre tidläggning

–vänta på returtransport?• Bättre information och kommunikation mellan transportköpare och transportör – ger tid för transportplanering och effektiva lösningar!

Sjötransportköparna måste vara med!


Anpassa fartygskapaciteten• Vänta med avgång tills fartyget är fullt• Begränsa kapaciteten• Fast frekvens/tidtabell men variera fartygsstorlek

Okä

nd k

älla

Källa: www.forocoches.com


Maersks åtgärder under lågkonjunkturen• Tre faktorer var jobbiga i lågkonjunkturen

– Marknaden droppade – ner 7% för Maersk första halvåret 2009– Tillförsel av kapacitet– Linjekonferenser på Europa förbjöds från samma dag som Lehman Brothers föll– Raterna ner 30% - 6,8 mdr i förlust första halvåret 2009

• Åtgärder för att spara pengar och binda kapacitet– Lagt upp fartyg– Slow-steaming

• ”Back-haul” österut• 18 knop istä llet för ”normala” 24 knop

– Runda Afrika• 750 000 dollar per Suezgenomfart• Slipper köra full fart förbi pirater

– Ultra-slow-steaming• 10 knop • Krä ver tester och godkä nnande från motorleverantörer

Käl

lor:

Tom

as D

yrby

e oc

h P

åHug

get


Energiintensitet• Utrikes sjöfart: 0,09 kWh/tonkm• Inrikes sjöfart: 0,06 kWh/tonkm

– Tankfartyg ca 0,02 kWh/tonkm– Färja ca 0,2 kWh/tonkm

• Logistikforskningen fokuserar enhetsberett gods

• Tank- och bulksjöfarten är inte så mycket att förbättra med logistikverktyg

Data: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling 2007


Utveckling mot större och mer energieffektiva fartyg

• Containerfartygens generella ökning välkänd, snittstorleken för svenska hamnanlöp har dock minskat från 12 300 dwt 1980 till 9600 dwt 2007

• RoRo-fartygen har vuxit från 15 500 dwt 1998 till 22 400 dwt 2007• De gamla fartygen kvar i trafik medför långsammare total ökning• Effekten ökar snabbare än storleken

Källa: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling 2007


Avtagande bränsle-

besparing med storlek!

Källa: Stopford, 2009. Data från 2006.


Torrhamnskonceptet• Medveten utveckling av omlandstransporterna• Flyttar hamnens gränssnitt mot kunderna• Begränsas inte till de fysiska transporterna• Förutsätter genomtänkt fördelning av kostnader

och intäkter


5

2

7

3

8

1

69

10

4

5

7

8

4

8

7

910

1 2 3

6

Seaport Road Rail CityShippers

1 - 10

Conventional intermodal terminalDry port


Transportarbete med svenska lastbilar per körsträcka

Dagens konventionella kombi

Käl

la:

SIK

A S

tatis

tik 2

008:

13,

s. 1

2

Dagens hamnskyttlar


Fördelar för

•hamnen:Mindre praktiska problem Möjlighet till förlastning och dokumenthanteringSäkring av omland/marknad

•hamnstaden: mindre trafikproblem•järnvägsoperatörer: större marknad•åkerier: mer tid på väg, mindre i kö•samhället: mer järnväg•avlastare: bättre transporttjänster


• Medveten utveckling och marknadsföring

• Stark och uthållig ökning

• Många operatörer• Även korta avstånd• Kopplar ihop

hamnar


Intercontainer Scandinavias järnvägsskyttlar från januari 2011

Källa: TrainDrivers, 2010


Sveriges handel med varor januari-aug 2010Mdr SEK Förändring % Placering

Ryssland Export 19 +28 14

Import 37 +105 6

Kina Export 23 +10 10

Import 28 +17 9

EuropaExport 525 +10 1-3, 5-9

Import 569 +19 1-5, 7-8, 10

USAExport 53 +26 4

Import 23 -6 11

Käl

la:

SC

B,

2010


Nästa utmaning är semi-trailrarna!

Källa: Skeppsmäklarnytt, Nr. 8, 2008

Flöden på svenska hamnar Q1 2008


Jämförelse mellan sjöfartssegmenten

Container Semi-trailer

Transportmarknad Trans-ocean/inom-europeisk Inom-europeisk

HamngeografiFåtal stora hubhamnar +

satellithamnarFlera hamnar – delvis

“brosubstitut”

Omlandets djupDirektanlöp – djupt

Feeder - gruntBeledsagad – djupt

Obeledsagad – grunt

Precision Dag Timma

Konkurrens Väg och järnväg på “feederbenet” Väg, järnväg, fasta förbindelser

Transport-koordinator Rederi, rederiagent eller speditör Avlastare, åkeri eller speditör

Affärsfokus Skalfördelar Kundens bekvämlighet

Godsets väntetid i hamn DagarBeledsagad – minuter

Obeledsagad – timmar eller dagar

Lastbärarnas väntetid Dagar/veckor Timmar/dagar

Arbetsinnehåll för hamnen Stort Begränsat

Fartygsstorlek på 10 år +66% (Sovereign-Emma Maersk) +69% (i Dover)

Järnvägsteknik Enkel – flakvagn och twist locksAvancerad – fickvagnar/

kingpin-låda

Lastbilsteknik Knölig i ändpunkterna Enkel och lättillgänglig

Omlastning väg-järnväg Tämligen enkel - automatiseringDimensionerande faktor m a p

vikt och hantering


Utmaningar• Tradition – behov av mer planering

• Utspridda hamn- och kombiterminaler

• Järnvägskapacitet på Hamnbanan och i göteborgsområdet

• Hanteringsytor i hamnen• Relativt korta järnvägsavstånd

DFDS Seaways Tor Petunia. Foto: Ricardo Van Liere


RoRo-sjöfart i södra Östersjön• Nya utmaningar

– MARPOL Annex VI ger nya regler för lågsvavligt bränsle 2015– Fehmarn Bält-förbindelse planerad till 2018

• Kommer den homogena, snabba och flexibla färjetrafiken klara sig?

• Preliminära resultat:– Om reningsutrustning tillåts och används

kan man köra på som tidigare– Annars troligen en uppdelning på snabba

personfärjor och långsamma, enklalösningar för godset

Source: www.bsrinterreg.net

So

urce

: w

ww

.cro

wle

y.co

m


Lighthouse• Centrum för nordisk sjöfartskompetens

– Utbildning, forskning och samverkan

• Samarbete mellan Sveriges Redareförening, Handelshögskolan vid GU, Chalmers och– Västra Götalandsregionen– Vinnova– Sjöfartsverket

• Organiserat i – Business ship– Cargo ship– Eco ship– Ergo ship– Safe ship

• Ca 170 Mkr över tio år


SKEMA-projektet• S k Coordination and support action i sjunde

ramprogrammet – Juni 2008 – Juni 2011– Partners från 10 EU-länder

• Utveckla en kunskapsbas med information från andras studier och policy-dokument

• Mer ambitiösa periodiska studier– Modal backshift – analys av hur MARPOL Annex VI om

lågsvavligt bränsle får upp sjöfartsgods på landsväg– Åtgärder mot lågkonjunkturen inom sjöfart– Studie om bättre mått i RoRo-trafiken motsvarande

containersjöfartens TEU (med IHS Fairplay)

• Tematiskt nätverk med workshops• Direkt rådgivning till Kommissionen

– Samhällsekonomiska effekter av andra svavelgränser än MARPOLs

www.skematransport.euwww.eskema.eu

http://www.skematransport.eu/

http://www.eskema.eu/

Documents

Session 29 Johan Woxenius