Världen blir bättre En hållbar framtid Världens ögon på Julius På scoutäventyr i Schweiz

Nr. 1 april 2016

En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm

tidningens adress: Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm

tel: 08-672 60 86 Fax: 08-672 60 84

e-post: towe.bengtsson@nsf.scout.se

redaktör: Towe Bengtsson

ansvarig utgivare: Fredrik Torberger

tryck: Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild: Towe Bengtsson

layout: Torkel Edenborg

utgivningsplan 2016: Nr 2: manusstopp 22 april ute 20 maj.

nyhetsbrev och ordförande post: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se.

material: Material som inkommer efter manus stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Towe Bengts-son, 0709-28 60 86 eller e-post towe.bengtsson@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

Fo

to

: UN

Ph

ot

o/M

ar

tiN

e Pe

rr

et.

Innehåll4/BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?Hur ser det ut i världen idag, har det blivit bättre efter milleniemålen?

6/EN HÅLLBAR FRAMTID17 nya globala mål för en hållbar framtid

8/IOGT-NTO-RÖRELSEN GOES INSAMLINGEtt nytt stort gemensamt arbete är uppstartat

10/VÄRLDENS ÖGON PÅ JULIUSJulius Kramer är världens ungdom i FN

12/BARNS RÄTT TILL TRYGG FRITIDI över tio år har scouterna jobbat med Trygga Möten

14/PÅ SCOUTÄVENTYR I SCHWEIZLisa Karlsson är volontär på scoutcentret Kandersteg i Schweiz

18/GÖR DIN EGEN TRÄDGÅRDVäck vårkänslorna med lite spirande grönska inomhus

22/DJÄVULSDANSENGenom tv-serien Djävulsdansen fick de medberoende höras, nu har den blivit studiematerial

26/PERSONLIGTMöt Linn Ternefors, vår nya generalsekreterare

Det finns hopp om världen, vi måste bara

lära oss att se detEn av mina egna stora käpphästar i världen, som jag gärna diskuterar med

människor omkring mig, handlar om hur vi idag tar till oss nyheter och informa-tion. Medielandskapet har de senaste 15 åren förändrats kraftigt, det har blivit uppluckrat och fler och fler aktörer kommer in en bransch där alla tävlar om att

bli lästa eller lyssnade på. Det har gjort att fler och smalare, mer nischade, nyhetsmedier har sprungit fram. Men, det är inte enbart positivt. Det har istället gjort att vi idag allt mer väljer nyhetsmedier som förstärker vår syn på världen och ger oss ytterligare vatten på vår kvarn. Istället för att mata oss med motargument och mer information hittar vi de för oss ”sanna” medierna. Men vad får vi för bild av världen när den enda nya information vi tar till oss är vinklad för att passa just våra åsikter?

Vi står inför en stor demokratisk utmaning. För hur säkerhetsställer vi ett demokratiskt samhälle när förtroendet för dem som ska granska makten inte längre är starkt? När vi istället för att leta efter objektiva nyheter väljer att bara lyssna på dem som inte ifrågasätter våra egna tankar och idéer?

Vi måste våga se bortom de nyheter som faller in i vår mall om hur världen är, lyfta blicken och se nya möjligheter.

Jag tycker att mycket känns fel i världen idag. Människor behöver fly för sina liv, fly från terror och krig. Länder stänger sina gränser för människor i nöd. Barn dör i svält, kvinnor har fortfarande inte samma rättigheter som män. Sjukdomar breder ut sig, isarna smälter. Demokratier slutar vara demokratier och terrordåden sprider sig över världen. Men är världen verkligen så dystopisk?

Jag är noga med att läsa och titta på nyheter från flera olika källor, från nyhetsmedier till höger och till vänster, från medborgarjournalistik till ledarsidor. Men också då kan värl-den te sig mörk och svår. För nyheter kan inte rapportera om allt, de väljer och värderar. Vilket gör att det oftast är nyheterna om problem som syns och inte de glada nyheterna som vi också behöver, nyheter som berättar för oss att allt faktiskt inte är svart utan att det finns hopp.

I arbetet med detta nummer har jag läst rapporter och pratar med människor om hur det verkligen står till med världen och mänsklig-heten. Och jag känner hopp. Det blir faktiskt bättre! Vi lever längre, vi läser bättre, fler får rätten till sina egna idéer och tankar. Men det är också något vi måste kämpa för. Allas rätt till ett bra liv!

Towe Bengtsson

V i n j e t t

2

R e d a k t ö R e n h a R o R d e t

TRYCKSAK

341 388

Fo

to

: UN

Ph

ot

o/a

lb

er

t Go

Nz

al

ez F

ar

ra

N

Scouter vill förändra världen. Vi vill göra världen bättre för alla och i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund lever vi efter devisen om ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare. Under de senaste 15 åren har mycket hänt runt om i världen och på många sätt har livssituationen för människor blivit bättre. Men vi är inte i mål än, fortfarande lever människor i extrem fattigdom, fortfarande flyr människor för sina liv. I FN har världens länder valt att arbeta mot en tryggare och mer rättvis värld, det är ett arbete som också vi behöver kavla upp ärmarna för att förändra och förbättra. Tillsammans kan vi göra världen bättre!

VÄRLDEN BLIR BÄTTRE – MEN DET FINNS MYCKET

KVAR ATT GÖRA!

V i n j e t t

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?I 15 år har världen arbetat gemensamt mot Millenniemålen för en global utveckling.

Men hur ser världen ut idag? Vad har hänt? Har världen blivit bättre? Har världens folk mat på bordet och hur går vi vidare?

Text: Towe Bengtsson

Om du är som de allra flesta i Sverige är din världs-bild faktiskt mycket dystrare än den borde vara.

Vi har alla någon slags bild av hur läget ser ut i världen med krig, fattigdom, svält och läsförmåga. Hur det ser

ut i Afrika eller Asien och om det blivit bättre eller sämre. Idag möts vi av otroligt många nyhetskällor, det är allt från Facebook-flöden, TV-serier, morgontidningar, annonser på bussen eller kvällsnyhe-terna. Väldigt få av dessa källor har som syfte att ge dig en balanserad eller fullständig bild av världen. Nyheterna i tv, radio och tidningar berättar om krig, epidemier och naturkatastrofer, men uppdaterar sällan om långvarig fred eller frånvaro från sjukdomar eller katastro-fer. Det gör att det blir upp till dig att försöka balansera upp de bilder om världen du får från nyhetsmedia eller underhållning. Sätta dessa bilder i ett sammanhang och skapa en egen uppfattning om världs-läget. Det är otroligt svårt! Särskilt svårt blir det när man redan på förhand har en förutfattad bild av hur världen ser ut. En bild som i sin tur skapats av andra bilder man matats med från olika håll.

Det har under de senaste 15 åren genomförts flera undersökningar om hur vi tror att läget i världen är och resultatet från alla dessa under-sökningar visar att vi tror att världsläget är betydligt sämre än vad det verkligen är. Detta är också ett fenomen som är vanligt på hemma-plan. Trots att färre utsätts för brott, våld och rån tror de flesta ändå att brotten ökar.

Samtidigt som allt färre i världen lever i extrem fattigdom och dör av krig och naturkatastrofer, ökar rapporteringen om just detta. Ju ovanligare händelse, desto större chans för nyhetsrapporte-ring och tvärtom. Ju fler demokratiska val som sker utan oroligheter eller fusk, desto mindre blir uppståndelsen kring dem. Utvecklingen skapar en bättre värld och större fokusering på problemen – samti-digt.

De senaste 200 åren har världen genomgått en enorm förändring. Mänskligheten har gjort framsteg som är fullständigt unika i männis-kans historia och det är framförallt under de sista årtiondena som

Fo

to

: UN

Ph

ot

o/a

lb

er

t Go

Nz

ál

ez F

ar

ra

N

4

V ä R l d e n b l i R b ä t t R e

framstegen tagit fart på allvar. Utvecklingen verkar dessutom fortsätta att accelerera.

Ungefär vid 1800-talet började världen förändras. Långsamt till en början och bara i några få länder. Den industriella revolutionen, nya uppfinningar, vetenskapliga upptäckter och kraftigt ökat välstånd i vissa länder visade på att mänskligheten var på väg in en ny era. Vid slutet av andra världskrigen var det i princip bara i Västeuropa och Nordamerika som medellivslängden var över 50 år. Idag gäller det i stort sett alla länder.

Sedan 1960 har medellivslängden i världen ökat med hela 20 år, barnadödligheten har sjunkit från 18 procent till under fem och inkomsterna (per person) har nästan tredubblats.

Många länder i södra Afrika fick en långsam start efter deras själv-ständighet. Och trots en hyfsad tillväxt under 60- och 70-talen sjönk den ekonomiska tillväxten i regionen under två årtionden. År 2000 var Afrika söder om Sahara fattigare än vad det var i slutet av 1960-talet. Medellivslängden var 50 år och hade inte ökat alls på nära två årtionden och barnadödligheten var mycket hög. Men sedan 2000 har utveckligen i många länder i Afrika gått väldigt snabbt! Barnadöd-ligheten sjunker, medellivslängden ökar och flera av världens ekono-miskt snabbast växande länder finns just här.

För 15 år sedan samlades världens ledare och enades om åtta viktiga mål för världens utveckling som skulle nås till år 2015. Även om hela bilden inte kommer vara klar fören om ytterligare något år får vi en bild av världsläget. För några av millenniemålen gick utvecklingen bättre än väntat och allra bäst gick det i kampen mot den

extrema fattigdomen. Målet att halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom nåddes redan 2010, fem år före deadline. Målet att lika många flickor som pojkar ska börja gå i skolan, liksom att halvera andelen människor som inte har till-gång till rent dricksvatten har också nåtts. Dessutom har vi sett fram-steg i kampen mot såväl HIV/Aids som malaria och tuberkulos. Det enda av millenniemålen som inte haft en positivt utveckling är målet om ekologisk hållbarhet.

Men, även om utvecklingen för i stort sett alla mål gått åt rätt håll, har framstegen inte varit jämt fördelade. Utvecklingstakten skiljer sig åt mellan länder och regioner, mellan kön och inkomstnivå, mellan stad och landsbygd. Kvinnor utgör fortfarande en stor majoritet av världens fattiga, de diskrimineras på arbetsplatsen, i näringslivet, i hushållen och i beslutsfattandet. Den stora, och i flera fall ökande, skillnaden mellan de fattigaste och rikaste i samhället bidrar också till att bromsa utvecklingen. Fattigdom och ojämlikheten utgör fort-farande hinder för utvecklingen inom alla områden som omfattas av millenniemålen.

Millenniemålen var aldrig tänka som slutmål utan som ett steg på vägen. Med utgångspunkt i dessa har nya globala mål formulerats. De millenniemål som inte uppnåddes har förstärkts och de nya målen har ett mycket större fokus på miljö, ekologiskt hållbar-het och inte minst den globala uppvärmningen. Om dessa mål ska nås krävs mycket större satsningar på att få med alla människor, alla länder och alla regioner i arbetet.

Läs mer om hur världen mår på www.globalamalen.se

Foto: UN Photo/berNardiNo SoareS

Foto: UN Photo/eSkiNder debebe Foto: UN Photo/kibae Park

Foto: UN Photo/hieN MacliNe

5

EN HÅLLBAR FRAMTID!Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa

klimatförändringarna sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i ett anförande i FN. I den andan antog världen 17 nya mål för den globala utvecklingen – för en hållbar framtid.

Text: Towe Bengtsson

Under 2016 påbörjas ett nytt kapitel i världens kamp för den globala utvecklingen. I september 2015 antogs det en ambitiös och storslagen framtidsplan, Agenda 2030. Under kommande 15 år, fram till 2030, ska fattigdom

och hunger utrotas. Alla barn ska få en bra utbildning, orättvisorna mellan män och kvinnor, fattiga och rika, stad och land ska bekämpas. Hiv, malaria och tuberkulos ska utrotas från planeten. Dessutom ska produktion och konsumtion ställas om för en hållbar och miljövänlig utveckling. Millenniemålen var det första samlade försöket till en global agenda för utveckling. De nya målen är mer omfattande och ambitiösa än millenniemålen var. Den nya agendan innehåller 17 mål med 169 delmål och den lägger stor tyngd vid begreppet hållbar utveckling och syftar till att utrota fattigdomen i alla dess former och förbättra livsvillkoren för alla människor på jorden.

Det utvecklingsområde som under de senaste 25 åren visat minst framsteg är utan tvekan ekologisk hållbar utveckling. Därför är hela sex av sjutton mål direkt kopplade till just detta, men de är också långt mer detaljerade än tidigare.

De globala målen för hållbar utveckling, och erfarenheten från de senaste 200 åren pekar på att vi, om 15 år kommer att leva i en värld som på många sätt är bättre än idag. Men, det sker inte automatiskt utan det krävs stora och viktiga beslut. En av de viktigaste nyheterna med den nya agendan är att de globala målen är betydligt mer univer-sella än millenniemålen var. De syftade i första hand till förbättringar i så kallade ”utvecklingsländer”. De nya målen ska uppnås överallt, av alla. Det är ett gemensamt ansvar att alla länder ska nå målen och det kräver insatser från alla länder.

Fo

to

: UN

Ph

ot

o/c

ia Pa

k

6

V ä R l d e n b l i R b ä t t R e

Fo

to

: UN

Ph

ot

o/e

SkiN

de

r de

be

be

Globala målen – för hållbar utvecklingIngen fattigdom: Avskaffa fattigdom i alla dess former, överallt.Ingen hunger: Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.Hälsa och välbefinnande: Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.God utbildning för alla: Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.Jämställdhet: Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flick-ors egenmakt.Rent vatten och sanitet: Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.Hållbar energi för alla: Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad.Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt: Verka för varak-tig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur: Bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.Minskad ojämlikhet: Minska ojämlikheten inom och mellan länder.Hållbara städer och samhällen: Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.Hållbar konsumtion och produktion: Säkerställa hållbara konsum-tions- och produktionsmönster.Bekämpa klimatförändringen: Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.Hav och marina förutsättningar: Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.Ekosystem och biologisk mångfald: Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar,

bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.Fredliga och inkluderande samhällen: Främja fredliga och inklude-rande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.Genomförande av globalt partnerskap: Stärka genomförandemed-len och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Läs mer på globalamalen.se

7

IOGT-NTO-RÖRELSEN GOES INSAMLING!

2015 beslutade sig alla fyra förbunden inom IOGT-NTO-rörelsen att starta ett gemensamt insamlingsarbete. Jag slog mig ner med Natasha Jevtic Esbjörnsson som arbetar som

insamlingsansvarig på IOGT-NTO för att prata mer om vad insamlingsarbetet är för något och vad det innebär för IOGT-NTO-rörelsen och oss i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund.

Text: Towe Bengtsson

IOGT-NTO-rörelsens gemensamma insam-lingsarbete sker genom den nystartade organisationen IOGT-NTO-rörelsens ideella förening, INRIF, som styrs och leds av repre-sentanter från de fyra förbundens förbunds-styrelser. Tanken är att INRIF ska samla all rörelsegemensam verksamhet, det innebär bland annat Vit jul-kampanjen men också vårt internationella arbete, som kommer att lyftas över till INRIF från och med 2017.

Kan du beskriva insamlingsarbetet som det är just nu?Nu handlar det om att skapa en struktur för insamlingen, att säkerställa att när vi får in en

persons gåva tar vi hand om den på rätt sätt. Att vi fångar upp alla givare och andra enga-gerade externa personer och inte tappar bort dem. Det handlar om att sätta upp rutiner för hur vi ska hantera betalningar, hur vi hanterar återkoppling och resultatbeskrivningar till givare. Men också hur vi får in nya givare, att planera våra kampanjer och diskutera internt vilket budskap ska vi ha. Hur ska vi få folk att förstå att de ska och vill bidra till just vår verksamhet. Det är ett jättestort arbete, och en viktig beståndsdel i detta arbetet handlar om det interna arbetet. Att bygga kunskap om insam-lingen i rörelsen och skapa en förståelse för

vad det är vi gör, och framförallt att få alla våra medlemmar att känna att detta är en del av alla förbundens verksamhet. Det är en lång process, vi ska inte tro att vi har allt på plats på en gång. Utan vi lär oss, det här är första gången som IOGT-NTO-rörelsen går ut och ska etablera sig som en insamlingsorganisa-tion. Det är inget märkligt, det finns över 400 organisationer som har 90-konto i Sverige, så det är många som har gjort det förut. Det finns väl etablerade metoder och sätt att göra det på. Men just vi har inte testat det förut, så vi behöver prova oss fram och hitta just vårt sätt att kommunicera på. Det kommer att ta tid, men det kommer att bli jättebra!

Fo

to

: ev

a ek

er

ot

h

8

V ä R l d e n b l i R b ä t t R e

Vad är nästa steg i ditt arbete? Nästa steg är dels att få hela strukturen på plats, och testa oss fram lite. Hela 2016, och säkert lite framåt, kommer att vara en test-period innan vi fått allt på plats ordentligt. Under 2016 ska vi genomföra tre kampan-jer som blir lite av ett test av våra budskap. Första kampanjen nu i vår blir med fokus på vårt internationella arbete. Det blir ganska naturligt och lätt att börja i den änden eftersom vi redan har en insamling till det internationella och vi har ett sätt att kommunicera kring dessa frågorna och vår verksamhet. Till sommaren ska vi prata lite mer om det som är relaterat till sommarlovet. Om sommarlovsaktiviteter, scoutläger och andra läger men också om IOGT-NTO:s sociala arbete. All vår verksamhet som går att koppla till sommaren tänkte vi baka ihop till en kampanj. Sen till julen blir det Vit jul-kampanjen igen.

Vad brukar du få för reaktioner från medlemmar?Det har varit en resa faktiskt, det var mycket mer negativt i början, där folk kände att: usch, det där ska inte vi hålla på med, vi ska inte tigga pengar. Men ju mer och längre jag pratar om det, desto mer positivt blir det, och jag tycker att det börjar landa lite nu i de olika organisationerna. Mer och mer att medlemmar ser det som en möjlighet snarare än något nödvändigt ont eller som något obehagligt som man inte vill befatta sig med och det känns väldigt kul.

Vad är receptet på ett lyckat insamlingsarbete?Det som krävs eller det som är en förutsätt-ning är att man har en verksamhet som andra människor kan tycka är relevant att stödja,

som andra kan förstå och också känna att den är viktig.Men det viktigaste är att man har en intern stolthet över sitt arbete och att man gärna bjuder på den och berättar om den så att folk ska känna att det vill jag också vara med och bidra till. Man måste vara stolt över sin verk-samhet och vilja prata om den.

Vad är våra största utmaningar som rörelse?Utmaningarna är att våga lita på att detta kan fungera, att tro på det och att ha en långsiktig-het i tänket, tålamod och att förstå att detta tar tid. Och sen att få med sig medlemmarna, få dem att känna att det är något de står bakom. För står inte medlemmarna bakom en sådan här satsning så blir det svårt!

Varför kommer vi att lyckas?För att vi har en väldigt bra verksamhet. Det är inte en fråga om vi kommer att lyckas, utan en fråga om hur lång tid det kommer ta att knäcka koden och beskriva verksamheten på rätt sätt. Vi har en vilja att lyckas och en ledning som är beslutsam för att detta ska funka. Vi behöver jobba mycket internt med att förankra detta och förklara vad insam-lingsarbetet kan ge oss och vad vi vill uppnå med det. Då menar jag inte bara i form av pengar utan också i form av ett större enga-gemang för våra verksamheter och för våra frågor. Vi inte ska skämmas för att vi samlar in pengar till bra verksamhet. Vi har alla chanser att lyckas, och lyckas vi inte så är det för att vi inte vill lyckas.

Vad behöver NSF:s medlemmar tänka på, i nuläget och i nästa steg. Jag tycker att de behöver tänka att detta kan ge NSF någonting. Att NSF:s verksamhet kommer att synas mer och bli mer känd.

Medlemmarna behöver känna sig bekväma med det och tycka att det är något positivt och ger NSF någonting. För det kommer förhopp-ningsvis och förmodligen att locka fler att engagera sig i NSF. Att sträcka på sig och vara stolta över den fina verksamhet som man har!

Fot

o: e

va

ek

er

ot

h

Foto: aNdreaS karlSSoN Foto: aNdreaS karlSSoN

9

V ä R l d e n b l i R b ä t t R e

VÄRLDENS ÖGON ÄR PÅ JULIUS

I april kommer en stor specialsession att hållas i FN:s generalförsamling. En specialsession under namnet UNGASS 2016, Special Session of the United Nations General Assembly on the world

drug problem med fokus på världens narkotikaproblem. Julius Kramer från NSF kommer att vara på plats som representant för världens unga.

Text: Towe Bengtsson

UNGASS 2016 handlar om hur alla medlemsstater i FN tillsammans ska hantera världens narkotikaproblem och se över den gemensamma globala narkotikapolicy som är överenskommen sedan många år tillbaka. Diskussionerna

handlar om huruvida de konventioner (internationella avtal) som finns är aktuella och fungerar idag eller om de behöver göras om. Julius förklarar att UNGASS 2016 egentligen är ett mellanmöte, då det riktigt stora mötet kommer att hållas 2019. Men eftersom många medlemsländer anser att narkotikafrågan är en mycket viktig och aktuell fråga har en specialsession lagts in där emellan.

Inför det stora mötet i april har en arbetsgrupp startats under namnet Civil Society Task Force. Gruppen har i uppgift att lyfta fram civilsamhället och dess perspektiv och åsikter i detta arbete. Gruppen består av personer från hela världen och en mängd olika aktörer från civilsamhället som i någon bemärkelse jobbar med drogfrågan eller områden som berör drogfrågan, allt från brukar-föreningar och narkotikaodlare till representanter från det globala preventionsarbetet.Tillsammans med Vasilka Lalevska från Active är Julius ungdomsrepresentant i denna civilsamhällesgrupp och har som uppgift att representera hela världens ungdom.

Fo

to

: UN

Ph

ot

o-r

ick b

ajo

rN

aS

10

– Det är klart att det känns konstigt. Det är en konstig roll att ha. Å ena sidan måste jag förvalta det förtroende jag har fått så gott jag bara kan. Men å andra försöker jag att inte ta det för seriöst. Min roll är ju egentligen att samla mångfalden av uppfattningar och försöka lyfta dem. Jag kommer aldrig kunna få med alla perspektiv som finns i världen och jag kommer aldrig kunna fråga alla ungdomar i världen, man jag kan göra så gott jag kan!

– Jag är ju absolut ingen expert på narkotikafrågor, det är jag totalt ödmjuk inför, utan jag har tagit hjälp av personer som kan så mycket mer än jag. I vår rörelse finns det ett enormt närverk med kompetenta människor och organisationer. Så jag har ju haft en himla tur! Nu har jag ju lärt mig enormt mycket under tiden men från början kunde jag inte så mycket, berättar Julius.

Inför UNGASS 2016 i april har Julius uppdrag varit att samla in tankar, perspektiv och åsikter från ungdomar världen över, och det har han gjort på flera olika sätt. Bland annat genom en webbunder-sökning som massor av organisationer och personer svarat på. Svaren i den visar att ungdomarnas åsikter speglar den globala debatten och uppvisar en väldigt polariserad bild. Det finns folk som tycker att prevention är viktigt och det finns folk som vill legalisera totalt, det finns de som vill legalisera alla droger och de som tycker att vi ska kriminalisera allt och ha hårdare straff, och allt där emellan.

Men vad den också visat väldigt tydligt är att nästan alla svarande ser droger som ett problem i sina samhällen och nästan alla tycker att deras samhällen borde ta ett större ansvar i den här frågan och att det inte görs tillräckligt.

Utöver undersökningen har Julius också deltagit på flera olika konsultativa möten och utfrågningar, bland annat i FN i New York i februari och Nigeria i december. Tillsammans med FN:s generalse-kreterares speciella sändebud för ungdomsfrågor, Ahmad Alhenda-wi, planerar Julius och Vasilka också två sidoevent. Ett sidoevent vid

FN:s kommission om narkotikafrågor i Wien i mars, där fokus ligger på unga människor specifikt från Afrika och deras perspektiv och behov i drogfrågan. Det andra, ett sidoevent med fokus på ungdomar i samband med UNGASS 2016 i april. Dessa sidoevent är ett bra sätt att nå ut till medlemsstater och Julius hoppas att de i och med dessa möjliggör att de ungas röst höras.

När Julius beskriver det politiska läget gällande narkotikafrågan beskriver han en mycket polariserad bild, med två tydliga läger. De som vill jobba med prevention och förhindra att människor börjar bruka narkotika, och de som tycker att narkotika ska legaliseras för att de anser att människor ändå alltid kommer att bruka. Detta polariserade läge går igenom både i ungdomarnas svar på webbun-dersökningen och samtalen mellan medlemsstaterna i FN. Men han menar ändå att på det stora hela finns det en global konsensus kring narkotikafrågan.

– De allra flesta länder och människor i världen är emot narkotika och är emot legalisering!

Julius avslutar med att säga att han är mycket positiv till att de ungas röster faktiskt kommer att höras i rapporten från Civil Society Taks Force och på UNGASS 2016 i och med att det idag i FN finns ett stort intresse av att lyssna in och inkludera ungas perspektiv.

– Det är klart att det finns enormt många unga människor som jobbar aktivt med de här frågorna och är duktiga på det men som inte har plattformarna för att kunna komma till FN. Enormt många människor som skulle behövas höras, så är det ju. Men det är ju inte inne i ett konferensrum i New York som den stora världsförbätt-ringen sker, utan det händer ju överallt annars. Men det är ju klart att det är ett privilegium att kunna säga det, jag som har tillgång till den plattformen… Men jag tycker att det är viktigt att tänka på att få vara med att påverka, det är aldrig så svårt som man tror och aldrig så långt bort som man tror.

”De allra flesta länder och människor i världen är emot narkotika och är emot legalisering! ”

Foto: UN Photo/UNodc/zalMaiFoto: rayMUNdo taMayo

11

t R y g g a M ö t e n

Barns rätt till trygg fritid

Scouterna, KFUM och Svenska innebandyförbundet bjöd en dag i februari in till en konferens med trygga möten som tema. En konferens

öppen för både civilsamhället som kommuner och företag. Med syfte att diskutera trygg fritid och sprida tanken om trygga möten vidare.

Text & foto: Towe Bengtsson

En konferens med många spän-nande samtal och spännande föreläs-ningar av både barnombudsmannen, psykologer och Agneta Karlsson,

statssekreterare hos folkhälsoministern. Allt från diskussioner om olika metoder att arbeta med frågan till inblickar i en psykologs vardag och barnkonventionen fyllde deltagarna på konferensens med tankar och idéer för att kunna erbjuda en tryggare fritid för barn och unga.

I över tio år har scoutrörelsen arbetat med Trygga Möten och arbetat aktivt med att före-bygga och hantera övergrepp och kränkningar. Sedan 2013 är det obligatoriskt för alla scout-ledare att gå utbildningen och cirka 13 000 ledare utbildades inför världsscoutjamboreen 2011, scoutledare från hela världen. Frågan om vuxnas ansvar och barns rätt till en fritid

fri från övergrepp och kränkningar är en fråga som ständigt måste hållas vid liv.

Sverige har ett starkt och utbrett föreningsliv där civilsamhället lockar otroligt många barn och unga till olika fritidsverksamheter idag. Det betyder också att vi i civilsamhället har ett ansvar att göra allt i vår makt att förebygga och minimera risken för övergrepp och kräkningar i våra verksamheter.

Moderatorn för dagen Bodil Långberg inledde dagen med orden ”vi har ett väldigt bra föreningsliv i Sverige, med hög kvalitet och bra ledare. Men vi måste bli bättre på att säkra kvaliteten och tryggheten.” Hon påpekade också vikten av att alltid stå på barnens sida. De orden satte stämningen och kommande talare och diskussioner som fördes under dagen handlade alla om vad vi vuxna kan göra för att säkra barns trygga fritid.

FN:S BARNKONVENTIONFN:s barnkonvention består av 54 olika artiklar som alla handlar om att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. I barnkonventionen definieras varje människa under 18 år som barn. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, vilket innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. I barnkonventionen finns fyra grundläggande principer som ska vara styrande för de övriga artiklarna i barnkonventionen. Artikel 2 som handlar om alla barns lika värde och rättigheter, artikel 3 om att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet, artikel 6 som understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling samt artikel 12 som lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. I mars 2016 lade barnrättsut-redningen ett förslag om att göra barnkonventionen till lag i Sverige.

12

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg

En av dem som föreläste under Trygga Möten-konferensen var Fredrik Malmberg som sedan 2008 jobbar som barnombudsman på uppdrag av regeringen. Barnombudsmannen är en statlig myndighet som har i uppdrag att företräda barn och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s

konvention om barns rättigheter, barnkonventionen. Text: Towe Bengtsson Foto: Ester Sorri

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomför-andet i kommuner och landsting

samt i myndigheter. De ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förord-ningar. Varje år lämnar de också en rapport till regeringen. En rapport som innehåller analyser och rekommendationer till förbätt-ringar för barn och unga. De ska enligt lag informera och driva opinion i frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen. Barnombudsmannen har regelbunden dialog med barn och unga, särskilt i utsatta situatio-ner, för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor.

På Trygga Möten-konferensen var Fredrik Malmberg på plats för att prata om barnkonventionen kopplat till en trygg fritid

fri från övergrepp. Han började med att konstatera att det under förra året fanns 540 fall av medialt dokumenterade övergrepp, det är ungefär ett övergrepp i veckan. 540 fall som synts och hörts i medierna, men mörkertalet är stort. Barnkonventionen säger klart och tydligt i artikel 19 att varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

I kampen mot övergrepp och kränk-ningar tog Fredrik upp vikten av att utbilda, informera och rusta barnen själva. Han berättade om ett samtal han haft med ett barn som sagt till honom att ”om jag bara hade vetat mera hade jag kunnat slå larm tidigare”.

Men, Barnombudsmannen ville också lägga lite extra krut på artikel 31 om barns rätt till lek, vila och fritid. Han berättade

att han, när han vid olika tillfällen är runt i stora och små sammanhang för att diskutera barnkonventionen, får reaktioner på just den artikeln. Att den inte är lika viktig som de andra och Fredrik upplever att många tar just artikel 31 som lite på skoj. Eller att fritid skulle vara en typ av ”förlorad tid” och att lek och fritid inte är viktigt. – Men, artikel 31 är viktig och inte på skoj!

Enligt Fredrik är det viktigt att barn och unga har något att göra. Det kan handla om idrott, kultur eller annan fritidsverksamhet. Det viktiga är att barn och unga får chans och utrymme att leka, utrymme att vara aktiva och utrymme att hitta ett eget sammanhang. Och han avslutade hela sitt seminarium med orden:

– Barn har rätt till blåmärken och plåster! Barn växer av att ta risker och utmana sig själva. Så var inte överbeskyddande!

13

P å V e R k a

Namn: Lisa KarlssonÅlder: 21 år i majAktuell: Är long term staff (långtidsfunktionär) på scoutcentret Kandersteg i Schweiz. Jobbar med programutveckling.Medlem i NSF sedan: ”För alltid. Mina föräldrar har varit väldigt involverade i NSF så jag har varit med sedan jag kom till världen.”Favoritscoutlag: En scout möter svårigheter med gott humör. ”Det finns ingenting som inte kan lösas. Vissa saker är bara svårare att lösa ... men det finns en lösning på allt och jobbar vi tillsammans så kan vi lösa det – vi måste bara välja att se möjligheterna i stället för att se det som inte är möjligt.”Favoritminne från Kandersteg: ”Jag skulle vara skidguide för en engelsk grupp och jag var riktigt peppad. Men engelsmännen är inte kända för att vara jättebra skidåkare … så jag tänkte att vi skulle vara i barnbacken hela veckan. Men i slutet av veckan så tog de sig ner för den blåa backen – och jag var så glad och de var så glada, för vi hade gjort det tillsammans. Något som hade känts som omöjligt i början av veckan faktiskt hände i slutet av den veckan, vilket var väldigt häftigt.”Viktigaste lärdomen från Kandersteg: ”Ingenting går som du planerat. När man jobbar med människor blir det sällan som bilden i ens huvud. Men tar man ett steg tillbaka så kanske det blev bättre än man hade förväntat sig. Det tror jag är en väldigt bra lärdom.”

14

PÅ SCOUTÄVENTYR I SCHWEIZ

En resa med NSF öppnade hennes ögon för den internationella scoutingen. Nu utvecklar NSF:aren Lisa Karlsson scoutprogrammet på scoutcentret Kandersteg i Schweiz.

Scouting Spirit har träffat henne.Text: Nathalie C. Andersson Foto: Malin Huusmann

På den gamla träbyggnaden vajar 26 flaggor i vinden. I bakgrunden porlar en bäck. Runt omkring: snö, höga berg, stillhet. Sedan 1923 har det internationella scoutcentret Kandersteg legat här i den lilla dalen i sydväs-

tra Schweiz, som en undangömd plats ur en saga. Det var hit Lisa Karlsson kom 2008 under resan Airtime med Västra Scoutdistriktet och blev tagen, tagen av platsen, av stämningen.

– Det var mitt första möte med internationell scouting. Det var så häftigt att jag kunde sitta här med en kille från England och en tjej från Frankrike, och att vi hade något att prata om – att vi hade något som sammanförde oss, säger Lisa Karlsson.

I dag är hon själv en del av den upplevelsen, som långtidsfunk-tionär på Kandersteg. När hon visar runt på scoutcentret vet hon precis var allting ligger. Hon visar trappan där bilder på olika funk-tionärsgäng hänger på väggarna, matsalen där 300 personer kan äta

middag, det stora rummet där kurser hålls. Och så klart: Temperan-ce scout room, gästrummet som sponsrades av NSF på 2000-talet.

Till scoutcentret kommer scouter från hela världen. De har läger på lägerplatsen på sommaren, och lär sig åka skidor på vintern.

– Ingen dag är den andra lik, så man får alltid vara beredd på att någonting kan hända. Men det är det som gör det så spännande – det är alltid nya människor och nya erfarenheter, säger Lisa Karlsson.

Hon har varit funktionär två gånger tidigare och tagit hand om gäster, varit skidguide. Den här gången stannar hon i ett år. Om dagarna utbildar hon andra funktionärer i hur de håller workshops och är skidguider. Och så arbetar hon mer långsiktigt med att utveckla scoutprogrammet på Kandersteg.

15

– Det handlar om att fråga sig: vad har vi för aktiviteter? Hur fungerar de och vad kan vi göra för att utveckla dem? Det här ljusspåret som sett likadant ut i 30 år – vad kan vi göra för att utveckla det så det blir lite mer hippt, lite mer ”i dag”?

Förutom att utveckla det gamla tar Lisa Karlsson även fram nya aktiviteter

till centret.– Nu jobbar jag med en aktivitet som heter

Spirit of Scouting. Där är frågan: vad kan vi som scouter göra för att förbättra världen? Hittills handlar idén mycket om pay it forward, det här att om jag gör något bra, då kommer nästa person också göra något bra, vilket gör att en god gärning kan bli till tio goda gärningar.

När hon pratar om programmet kommer orden snabbare, och hennes ögon lyser upp.

– Ja, jag tycker det är väldigt kul det jag gör – och jag tycker om att ha kul! Jag tror att genom att vara entusiastisk så kan man ha lite mer roligt i livet. Det som är bra med Kandersteg är att man hela tiden utvecklas. Jag har ingen utbildning i det jag gör, men jag får ändå chansen att prova.

– Det bästa med Kandersteg är gemenskapen med de andra funk-tionärerna, säger Lisa Karlsson. Att äta frukost tillsammans. Att höra hur andras vardag ser ut.

– Att få möta alla fantastiska människor och höra allas historier … Det ger mig mycket. Det hjälper mig att förstå hur andra människor lever och hur stor skillnad det faktiskt är i världen.

Skillnaderna handlar också om kulturer, att vi gör saker olika. Det kan vara en utmaning att överbrygga de kulturkrockar som uppstår när människor från 15 olika länder ska arbeta tillsammans.

– Vi försöker ha en öppen dialog. Vi pratar om att det kan vara ett problem att vi ser på saker på olika sätt. När man pratar om det blir det så självklart att ”han gör så för att det är normalt för honom, så gör

”NSF har på något vis gjort mig till den jag är i dag. Genom NSF har jag lärt mig att tro på mig själv. Det har gjort mig till en trygg människa

som vet vem jag är och vad jag kan prestera.”16

han hemma”. Då får man en förståelse för att vi gör saker olika – och att det kan vara något bra i stället för något dåligt.

Skillnaden mellan NSF och den internatio-nella scoutingen tycker hon inte är så stor.

– Det är det som är så coolt, att allt är ganska likt. Här är det helt andra kulturer jag jobbar med, vår chef är från Brasilien och jag är från tysta Sverige, men det fungerar ändå så bra. Vi låter inte kulturerna blir ett oövervinner-ligt problem. Det spelar ingen roll att vi äter middag på olika sätt eller vid olika tider. Man kan jobba runt det, och man lämnar det bakom sig. Det som spelar roll är att folk gör sitt jobb och att de vill vara här.

Innan Lisa Karlsson blev funktionär på Kandersteg var hon väldigt engagerad i NSF. Hon gjorde läger, arrangemang och var med i utmanarverksamheten. Något hon har stor nytta av nu.

– NSF har på något vis gjort mig till den jag är i dag. Genom NSF har jag lärt mig att tro på mig själv. Det har gjort mig till en trygg människa som vet vem jag är och vad jag kan prestera. Men mest tar jag med mig en vilja att förändra. Inom NSF känns det som att folk vill någonting, att de har ett mål och en vision. Och att ha en målbild tror jag är väldigt viktigt, att

måla upp hur man vill att saker ska vara.Något som ändå skiljer NSF från den inter-

nationella scoutingen på Kandersteg är alko-holkulturen.

– Det finns en alkoholkultur, men om man inte vill vara en del av den så är det inte ett problem. Alla får vara som de är här, det spelar liksom ingen roll om man inte äter kött eller om man inte tycker om att åka skidor – och det är lite samma med nykterheten. Det tycker jag är ganska skönt. Det är klart att det är många som dricker alkohol här. Vi går ut på fredagar och sitter på puben, men det spelar ingen roll om man äter glass eller dricker öl.

Mest fascineras Lisa Karlsson av det häftiga i att mängder av människor samlas från hela världen för att engagera sig i något tillsammans.

– Vi har ingen 40-timmarsvecka, det är nästan det dubbla … Det är jättemycket jobb. Och det är så mäktigt att alla kommer hit och engagerar sig av en så osjälvisk anledning. Alla betalar för att komma hit för att jobba jätte-mycket. Varför? Det måste vara för att hjälpa till att uppnå målet med scouting. Vi pratar om att göra en bättre värld, det är vårt slutgiltiga mål. Men det mindre målet är kanske bara att utveckla alla som är med, för mig är det i alla fall det som är målet – att alla ska få känna sig behövda, få vara med och ha en plats.

VISSTE DU ATT … Kandersteg är WOSM:s internationella scoutcenterWOSM är pojkscouternas världsorganisation. Organisationen driver ett internationellt scoutcenter, Kandersteg, som ligger i Schweiz. Scoutcentret grundades 1923 och hit kommer scouter från hela världen för att vara med om scoutäventyr, vara på läger och kurser samt jobba som funktionärer.NSF har sponsrat ett rum på KanderstegRummet heter Temperance scout room och renoverades hösten 2002. Här kan gäster på scoutcentret bo i våningssäng och titta ut på utsikten över Kandersteg. I bokhyllorna finns diverse nordiska böcker, bland annat en svensk utgåva av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (Selma Lagerlöf). Den som lämnar rummet kan blicka upp över dörrkarmen och beskåda NSF:s färgglada logga. (Loggan på ytterdörren är den gamla loggan från 2000-talet.)

SÅ BLIR DU

FUNKTIONÄRVill du också vara funktionär på Kandersteg? Den som vill vara funktionär ansöker via Kanderstegs hemsida, www.kisc.ch . Ansökan görs ett halvår innan och i den berättar du bland annat varför du vill vara funktionär. Tre månader innan funktionärsperioden får du ett meddelande som berättar ifall du blivit antagen.

17

RÄDDA JORDEN!

Jorden blir varmare och varmare. Tillsammans kan vi hjälpas åt att bromsa klimatförändringarna och här kommer därför några tips om vad du själv kan göra för att vara miljösmart.

Jorden blir varmare och varmare. Det är för att vi människor inte tar hand om jorden på rätt sätt. Vi släp-

per ut för mycket koldioxid och andra gaser, som kallas växthusgaser. Dom här gaserna bildas till exempel när vi använder olja som bensin i våra bilar. Men växthusgaserna kommer också från soptippar eller från får och kossor som rapar och pruttar. Växthusgaserna lägger sig som ett lock i atmosfären runt jorden och gör att värme studsar tillbaka mot oss istället för att försvinna ut i rymden. Det gör att det blir mycket varmare.

När det blir varmare förändras också vädret och det kan bli besvärligt på många håll. Till exempel kan det bli svår

torka på vissa plaster som gör att människor får svårt att skaffa mat. På andra platser kan det bli översvämningar som gör att många måste flytta ifrån sina hus.

Förändringarna av klimatet måste stoppas. Det har också världens ledare bestämt sig för att vi ska göra tillsammans. Genom att samarbeta mot mål som gäller alla jordens länder ska vi minska utsläppen av växthusgaser och få jorden att må lite bättre.

Alla kan göra något för miljön och vi måste samarbeta allihopa. I scouterna lär vi oss att ta hand om naturen och inte förstöra den. Här kommer några tips om hur du och din familj själva kan göra för att vara miljösmarta.

U n g a S P i R i t

Vi behöver din hjälp!Detta är ett alldeles nytt uppslag och här ska vi skriva om saker som är mer intressanta för våra lite yngre scouter… Nu behöver redaktionen tips om vad det skulle kunna vara!

På förbundsmötet i höstas bestäm-des det att vi ska göra om ett av

uppslagen i tidningen, alltså detta, till barnsidor. Men vad vill du läsa om här?

Är det artiklar om vad andra upptäckare gör i sin kår? Är det en artikel skriven av en äventyrare? Är det en artikel om några spårarscouter som precis haft sin första övernatt-ning? Är det knep och knåp?

Vill ni läsa om hur det går till när Ali tar sitt knivbevis? Undrar ni hur gick till när Sara lärde känna nya scoutkompisar från England? Funde-rar ni på hur det är med hemlängtan när man är på hajk, då kanske patrull Bävern har svaren för er?

Tips oss på redaktor@nsf.scout.se om vad du skulle vilja läsa här eller om du skulle vilja skriva något till detta uppslaget!

Sopsortera är smart

Att sopsortera är både smart

och roligt. Istället för att slänga allt skräp i samma hög kan vi se till att förpackningar av glas, papper, metall och plast återvinns och blir nya förpackningar och saker. Glas och metall kan återvinnas hur många gånger som helst!Vet du att fleecetröjor görs av återvunnen plast!

Välj cykelnGanska ofta är det onödigt att ta bilen. Försök få vuxna att välja bort den. Kanske kan ni gå eller cykla till skolan eller träningen? Kanske kan ni ta tåget eller bussen när du ska resa lite längre bort? Om man kan åka tåg när man ska på semester är det mycket bättre för miljön än att flyga.

Spara energiDet finns många knep för att spara på elen hemma. Du kan till exempel stänga av teven eller datorn när du inte använder dem. Att duscha lite snabbare är bra! Men det är också miljösmart att välja duschen istället för att bada badkar.Tänk på att släcka lamporna när du inte är i rummet.

Ät miljösmartAtt äta mindre kött är väldigt bra för miljön. Det låter kanske lite konstigt. Men till exempel kossor bidrar med växthusgaser till luften. Bland annat för att de rapar och pruttar så mycket. Försök få vuxna i din närhet att välja mer miljösmart mat, och helst ekologisk eller KRAV-märkt mat. Mat som är ekologisk är mycket snällare för miljön. Tänk också på att försöka äta mat som odlats nära dig. Det är tokigt att äta mat som skickats från andra sidan jordklotet. Att äta mat som odlas nära är smartare. Då behöver maten inte köras så långt.

RÄDDA JORDEN!

Fo

to

: Na

Sa Sa

Mt t

or

ke

l ed

eN

bo

rG

19

U n g a S P i R i t

GÖR DIN EGEN TRÄDGÅRD

På vissa håll ligger snön ännu kvar, men snart är det vår! Väck vårkänslorna med lite spirande grönska inomhus – gör din egen trädgård!

Text och foto: Caroline Spångberg

t20

Klipp bort tre sidor av paketet, men spara

botten och lite av kanterna längst ner. Klipp

sedan till toppen av förpackningen så att den

får formen av ett tak.

Smörgåskrasse (Lepidium sativum) (även kryddkrassing, krydd krasse, trädgårdskrasse) är en ett- eller tvåårig örtväxt som tillhör släktet krassingar. Den blir ca 50 cm hög. De nedre bladen är mångflikiga men vissnar bort tidigt; de övre bladen är fåflikiga. Det finns både en krusbladig och en slätbladig variant. Blommorna är små och vita. Örten kommer ursprungligen från medelhavsområdet. Dess frön har lätt för att gro och smörgåskrasse kan därför lätt odlas hemma. Örtens groddar används färska som kryddgrönt på smörgås, i sallader och sås.

Källa: Wikipedia

När färgen är torr så häller du i jord och planterar dina krasse frön. Vattna lite försiktigt och ställ ljust. Om några dagar börjar det förhoppningsvis gro i din lilla trädgård!

Drick upp mjölken och diska ur förpackningen.

Måla mjölkkartongerna med hobbyfärg. Tänk på att det tar tid för färgen att torka, så ha lite tålamod!

q

w e

r

Djävulsdansen Var femte barn som växer upp idag gör det i en familj där beroende eller missbruk är närvarande.

Det betyder också att var femte vuxen upplevt det under sin uppväxt. Men, det är inte var femte vuxen som har fått hjälp och stöd kring bearbetning att gå vidare och reflektera över vad man varit med om. Tv-serien Djävulsdansen fångade en fråga i samhället som få pratar om men som många

lever eller levt i. Genom Djävulsdansen fick de personer som annaars står i skymundan ta sin plats i centrum och berätta sina historier. Nu har NBV, Nykterhetsrörelsens

Bildningsverksamhet, tillsammans med Junis, IOGT-NTOs juniorförbund, tagit fram ett studiematerial baserat på serien.

Text & foto: Towe Bengtsson

Under hösten 2014 sändes serien Djävulsdanen i SVT. Det var en programserie som handlade om medberoende och hur livet som

anhörig till någon med missbruk eller bero-endeproblem kan vara.

Programledarna Ann Söderlund och Sanna Lundell visade på ett mycket person-ligt plan problematiken med att leva nära en missbrukare och de mötte både välkända och okända personer som fick berätta sina histo-rier. Genom programmet lyckades de nå ut

med problematiken och belysa ett problem från ett perspektiv som sällan hörs – de anhörigas.

I Sverige idag lever ungefär en miljon med någon typ av beroendeproblematik, och

Fo

to

: iSto

ck

22

M e d b e R o e n d e

bakom varje missbrukare finns anhöriga. Anhöriga som ofta lider i det tysta. Familjer, barn, sambos eller makar som också ofta hamnar i ett medberoende med den de älskar. Genom programserien ville Ann och Sanna visa upp vad medberoende är och hur det påverkar personer och relationer. Men också erbjuda en väg till hjälp.

Ann Söderlund var med på en pressträff där NBV:s nya studiematerial om tv-serien Djävulsdansen lanserades och beskriver hur ingen pratat om medberoende innan hon och Sanna valde att göra programserien.

– Jag är uppvuxen i en familj med en pappa som druckit för mycket och med en väldigt medberoende mamma. Men det var på 70-80-talet, då pratades det inte så mycket om medberoende. Jag tror aldrig att jag hade hört talas om det fören jag träffade Sanna för fem år sedan, och det är ju väldigt konstigt!

Hon berättar att ingen pratade med henne om beroende och medberoende utan hon satt ensam och försökte ta reda på varför hon mådde så dåligt. Och att det tog alldeles för lång tid för henne att inse vad det faktiskt berodde på.

Ann beskriver hur hjärnan och själen kändes kidnappade av att tänka på sin pappas eller sin ex-mans beroenden och sitt medberoende, inte för att hon ville utan för att det är det man gör. Försöker göra allt bättre, funderar på hur den andra personen ska bli lycklig eller hur barnen ska må bra. Men att det i slutändan egentligen inte spelar

någon roll vad man gör, för att man inte kan rå över situationen. Och det är enligt Ann både den bästa och den svåraste insikten.

– Missbruk och medberoende, sjukdoms-bilden är faktiskt ganska lik. Det är några saker som skiljer dem åt, men att inse att ens pappa eller pappan till ens barn inte gör det av ondo utan att han faktiskt är sjuk… Det var väldigt svårt för mig att ta till mig i början. Men också en väldig lättnad när jag accepterade det och på något sätt respekte-rade min livssituation.

Programserien Djävulsdansen fick en väldigt stor publik och varje avsnitt sågs av runt 1 miljon tittare under sändningstid. Detta är ett oerhört bra mottagande för en tv-serie, framförallt en tv-serie med ett så tungt ämne.

– Vi fick över 1 200 chattmeddelande under de tio första minuterna under första avsnittet, sen kraschade servern. Den anstormningen var helt oväntad, men fantas-tisk!

Ann tror att en av anledningarna till att programserien blev så populär var att det var många som kände att de fick någon typ av upprättelse. Att sambos, makar och barn som fått agera psykologer, hemsamariter och barnvakter i sitt hem fick höra att de inte var ensamma om upplevelserna och att samhäl-let i stort fick en ny inblick i hur livet som medberoende kan te sig.

Idag, ett och ett halvt år senare, reser både Ann och Sanna fortfarande runt och förelä-

ser och deltar i samtal om medberoende, och vid varje tillfälle kommer människor fram och vill dela med sig sina historier och få tips på hjälp.

– Det som gör mig så himla glad och stolt är att man faktiskt började prata om de här frågorna efter programmet. Att frågan tas på allvar och att människor får hjälp att sätta ord på sina upplevelser. Men också att vi genom programmet skapade en grund att stå på för att få hjälp och gå vidare.

De har under åren också skrift en bok med samma namn som programserien för att de själva upplevde att det inte fanns speciellt mycket litteratur om medberoende. De ville skriva en sådan bok som de själva hade behövt när de mådde som sämst. En bok utan pekpinnar som snarare är en hjälp på väg. Boken innehåller deras personliga berättelser, mer närgångna och personliga än i serien. Men den ska också fungera som en peppande självhjälpsbok. Man får som läsare följa med, se hur jobbigt de hade det, men också följa med i resan mot nuet där de båda har det väldigt bra.

De är också mitt uppe i arbetet med Djävulsdansen 2 som kommer att ha premiär till hösten. I andra säsongen ligger fokus på psykisk ohälsa, ett ämne som ofta är starkt sammankopplat med beroende och miss-bruk.

Nu finns också ett studiematerial fram-taget av NBV och Junis baserat på program-serien, ett material för att öka kunskapen och förståelsen för medberoende än mer.

STUDIEMATERIAL DJÄVULSDANSENStudiematerialet är upplagt på fyra träffar, där de tre första träffarna bygger på vart och ett av de tre avsnitten i tv-serien Djävulsdansen. Den fjärde träffen återkopplar till programmen och vidareutvecklar en del frågor kring medberoende.

Träff 1 – Att vara medberoende till en förälder som missbrukar

Träff 2 – Att vara medberoende i en kärleksrelation

Träff 3 – Att bryta mönsterTräff 4 – Våga prata, våga agera

Studiematerialet finns att ladda ned på: www.nbv.se/verksamhet/studiematerial/djavulsdansen/Vill du ha hjälp med att komma igång med studiecirkeln eller om du har några frågor kontakta ditt lokala NBV-kontor.

23

Nu är vi På Väg – igen!Strategiresan är nu inne på sitt sista år och det börjar bli dags att knyta ihop säcken för kårerna som jobbar med På Väg. Enligt den ursprungliga tidsplanen skulle strategikårerna vid den här tidpunkten ha bockat av en majoritet av kårmålen och endast ha slutspurten av sin strategiresa kvar. Men resvägen är ju som bekant inte så spikrak som vi ofta förutspår i planeringsfasen. När

verkligheten kommer ifatt inser vi att det finns såväl uppförsbackar, vägarbeten och sidospår som försenar vår resa. Ibland kan det till och med få oss att ge upp och avsluta resan innan vi nått målet.

Text: Emma Olofsson & Ellen Michaelsdotter Holm Foto: Ellen Michaelsdotter Holm

P å Vä g

När jag nu, i mitt arbete som verksamhetsutvecklare, försöker skapa mig en översikt över kårer-nas strategiresa inser jag att några

fastnat i just den där uppförsbacken och funderar på om de ska ge upp eller fortsätta streta uppåt. Såhär berättar Ellen Michaels-dotter Holm om hur tankarna gick i Värends scoutkår:

Vi vet alla hur det blir när hösttermi-nen drar igång, energin och minnena från sommarens läger håller i sig en bra bit in i oktober, innan scoutkårens vardag slår till och all ork läggs på veckoverksamheten. Det var då vår kår tappade sugen för att arbeta med På Väg. Tiden och engagemanget tycktes inte räcka till helt enkelt! Sparlåga är en liknelse som passar bra in, vi ville helt enkelt gå i ide! Men så kom årsskiftet och allt kändes liksom pånyttfött, nu fanns nästa sommars förbundsläger i sikte och plane-ringen för terminen satte igång fantasin. Men så var det På Väg, vad skulle vi göra?

I det här skedet ringde Ellen till mig och förklarade situationen. Vi bollade olika lösningar kring hur kåren kunde komma vidare, men i ärlighetens namn var uppgivenheten tongivande hos oss båda och att ge upp kändes som ett starkt alternativ. Vi var dock överens om att det skulle vara trist att avbryta processen och enades om att fundera vidare på alternativa lösningar. Kanske kunde kåren genomföra lightvarian-ten* och därigenom tillgodogöra sig några av de viktigaste delarna från processen? Jag satte mig ner och började skissa på hur en sådan variant skulle kunna se ut för kåren. Först spaltade jag upp de kårmål som redan

genomförts, bredvid skrev jag de kårmål som fanns kvar att göra. Sedan läste jag igenom måluppfyllnadskriterierna för de kvarva-rande kårmålen och insåg att kåren kunde bocka av ytterligare tre kårmål. Plötsligt var den där uppförsbacken inte lika brant längre och jag räknade ut att skillnaden i kårens arbetsinsats mellan att göra lightvarianten eller slutföra hela processen var minimal. För att konkretisera bilden ytterligare bröt jag ner de kvarvarande kårmålen i tid, det vill säga hur många timmar kåren behövde avsätta för att slutföra På Väg. Sedan ringde jag upp Ellen igen.

– Vi tänkte avbryta vår På Väg-resa, men som tur är ville vår verksamhetutvecklare Emma inte låta oss ge upp så lätt! För en sak var vi alla överens om, att när vi väl sågs och jobbade med På Väg väcktes nya tankar och ny energi infann sig. Vi fick tid och vägled-ning i att prata om alla de saker vi aldrig hinner annars, en möjlighet att komma varandra närmare och få nya idéer.  Så varför sluta nu?

Efter lite närmare undersökningar visade det sig dessutom att vi redan bockat av delar i På Väg vi knappt hade koll på att vi gjort, exempelvis deltog vi på Förbundsrådet på temat lokalt engagemang som var i Lund 2014 och har nyligen skyltat vår lokal. På Väg hade tidigare gett oss energi att våga tänka nytt och framåt, så nu blev det dags att boka in slutspurten! På årsmötet beslutade vi att lägga in På Väg i arbetsplanen och våra utmanarscouter såg det som en självklarhet att vi tillsammans skulle ro detta i land! Nu återstår bara att synka kårens kalender med vår verksamhetutvecklares, men det blir en annan utmaning! Nu är vi På Väg igen!

Visst, ibland finns det anledning att ge upp vid kämpiga uppförsbackar, men om vi lyfter blicken finns det kanske en genväg vi missat vid första anblicken… eller så lättar motvinden när vi på stretat på ett tag. Och den hägrande nerförsbacken är ännu mer njutningsfull när vi kämpat lite för att nå den! Kanske har din kår närmre än ni tror till nästa nerförsbacke i På Väg-resan!?! Upple-ver ni att ni är i en liknande situation som Värends scoutkår? Kontakta er verksam-hetsutvecklare för att bolla funderingarna på hur just ni i er kår kan göra för att På Väg ska kännas så meningsfull som möjligt.

*Lightvarianten innebär att kåren genomför 4 kårmål istället för de 8 som kåren annars skall genomföra som strategikår. De kårmål kåren ska genomföra i lightversionen är kårmål A: Kårstrategi, kårmål C: Nykterheten i praktiken, kårmål E: Öppen Scoutkår samt välja ytterligare ett kårmål som kåren vill utvecklas inom.

25

P e R S o n l i g t

LINN TERNEFORSSedan årsskiftet är Linn Ternefors förbundets nya generalsekreterare. Hon har

arbetat för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund sedan 2007, men hur hamnade hon här och vad är det hon vill göra?

Text:Towe Bengtsson Foto: Caroline Spångberg

När jag ska beskriva mig själv kommer jag ofta till-baka till ordet nyfiken. Nyfiken på andra människor och på att lära mig saker. Att se vad som finns runt hörnet. Sen gillar jag ju struktur och att styra upp saker, att få koll på

grejer. Det är två egenskaper som är väldigt bra i just den här tjänsten som ledare av personalgruppen - att gilla struktur och vara nyfiken på människor.

När Linn började arbeta för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund 2007 var det som rekryteringskonsulent, med uppdrag att rekrytera nya medlemmar och skapa nya verksamhetsformer. Därefter har hon jobbat som administratör under flera år.

På frågan om varför hon ville bli generalsekreterare börjar hon med att säga att det först och främst var för att hon fick frågan att vikariera på tjänsten under ett år, 2014-2015.

– Jag är väldigt glad att jag fick förtroendet då. Det var så otroligt roligt och givande under det året, och jag kände när jag gick på föräld-raledighet att jag hade mer att ge. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är en spännande organisation och vi har många processer och projekt igång för att utvecklas som organisation. I och med att jag är uppvux-en i NSF och vet vad det gett mig personligen så känns det fantastiskt att få vara med och utveckla förbundet för att ge flera möjligheten att växa och utvecklas hos oss.

Nu har Linn arbetat som generalsekreterare i snart tre månader, och på frågan vad det innebär att vara generalsekreterare svarar hon:

– Det innebär att ha stora öron. Att lyssna mycket, reflektera och framförallt att ställa många frågor. Att ställa fler frågor än man kommer med svar. Och att ta ett ansvar för att det finns förutsättning-ar för medarbetarna att bidra med all sin klokskap.

När Linn beskriver sitt jobb och sina arbetsuppgifter handlar det mycket om möten. Samtal och avstämningar med personalen, men också många andra möten med bland annat Scouterna och IOGT-NTO-rörelsen. Men rollen som generalsekreterare innebär också ett stort ekonomiskt och administrativt arbete. Sen fortsät-ter hon berätta att jobbet egentligen handlar om tydlighet vad gäller förväntningar, roller och ansvar. Att se till att det finns ramar på plats, så att både anställda och ideella får de förutsättningar de behöver för att lyckas i arbetet, i ett projekt eller i uppstarten av en scoutkår.

Linn ser vikten av att göra det enklare att starta en scoutkår, ett pågående arbete som flera, både ideella och anställda, jobbar med.

– När någon har bestämt sig för att starta en scoutkår, som ju är ett stort steg, då måste det vara enkelt att ta nästa steg. Att det förtydligas vad som gäller, vad som behöver göras och vilken hjälp man kan få.

Det Linn ser som ett av sina viktigaste mål är att jobba vidare med den vision och det uppdrag som antogs på förbundsmötet 2015. Att hitta vår positionering i vad som gör just oss i Nykterhetsrö-relsens Scoutförbund unika, som ju också är en del i det utvecklings-arbete vi gör inom kommunikation med ny hemsida och kommuni-kationsplattform.

– Vi behöver hitta vad som gör oss unika som del i både scout- och nykterhetsrörelsen, och fördjupa arbetet med våra värdegrundsfrå-gor. Det känns jättespännande och som vårt viktigaste fokus just nu. Förutom vårt arbete att göra det enklare och mer attraktivt att anta ett ledarskap i NSF.

Sen fortsätter hon, att hon i sin roll som generalsekreterare och ledare av personalstyrkan framförallt vill jobba med att coacha medarbetare och få dem att växa.

– Jag vill hitta ett sätt där medarbetarnas drivkrafter också kan bli en katalysator i det arbete som vi gör. Alla anställda har ett djupt eget engagemang med sig in i organisationen. Jag vill hitta sätt att ta tillvara på de drivkrafterna.

På frågan om vilka som är de största utmaningarna för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund säger hon att det handlar om att vi måste hitta dem som ställer upp på vår vision och ge dem rätt förutsättningar för att bedriva NSF-scouting, men också att vi som redan är engagerade i NSF hjälper de nya att komma in i gemenska-pen. Det är viktigt att vi bygger vidare på den stora gemenskap vi har i organisationen, med en stark sammanhållning mellan våra kårer och medlemmar – men än viktigare att vi samtidigt ser till att vara öppna och inbjudande till nya medlemmar och scoutkårer.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi fortsätter ställa frågor till varandra. Att jag sitter här som generalsekreterare är ju för att jag fått väldigt många frågor. Först och främst för att min kompis Caroline när jag var 11 år frågade om jag ville följa med och bli scout. Hade hon inte gjort det hade jag inte suttit här. Sen har jag fått frågor hela tiden och möjlighet att utvecklas. Så att fråga och ge andra möjlighet att utvecklas tycker jag är något vi alla måste ta med oss för att NSF ska kunna växa. Genom att ställa frågan ökar ju chansen att hitta personer som vill engagera sig.

”Jag vill hitta ett sätt där medarbetarnas drivkrafter också kan bli en katalysator i det arbete som vi gör.”

27

Scouting, ett framtidsvaccinSett ur ett ekonomiskt perspektiv har världen

blivit mycket bättre de senaste decennierna. Allt

fler människor kan kalla sig medelklass och färre

lever i extrem fattigdom. Det är en fantastisk

utveckling, fattigdom orsakar enormt lidande.

Samtidigt är människans ekologiska fotavtryck på

planeten stort och välståndet gör det inte mindre.

Delar av jordens ekosystem bångnar under

tyngden. Det är svårt att som individ påverka

utfiskning av haven, eller sänka hastigheten på

utrotningen av arter. Trots det ska vi som scouter

förstås göra vad vi kan och lära oss om hållbarhet

och global rättvisa. Men vårt viktigaste bidrag

till framtiden är ändå den gemenskap och de

värderingar som vi erbjuder barn, unga och

vuxna.

Om dysterkvistarnas framtidsvisioner visar

sig vara riktiga så är tuffare tider att vänta.

Klimatförändringar orsakar vattenbrist

som leder till konflikter och folkvandringar,

vattenhöjningar avfolkar dagens kustområden.

Kriser lockar fram människors innersta kärna och

hos några av oss kan rädslan leda till egoism. Jag,

Mig, Mitt och De Mina blir den inre kompassens

Nord, Syd, Öst och Väst.

Det är här vi och vår scouting kommer in.

För att en människa ska kunna, våga och

orka vara solidarisk behöver hon vara trygg

i sig själv. Det blir hon genom att möta och

övervinna utmaningar (ger självförtroende)

och genom att ha en given plats i vår gemenskap

(ger självkänsla). Samtal om vår värdegrund,

alltså scoutlagen och IOGT-NTO–rörelsens

grundsatser, uppmuntrar till hållbara värderingar.

På så sätt bildar NSF-scouting ett vaccin mot en

framtid präglad av en ändlös, våldsam tävlan om

resurser. Istället finns hoppet om humanism och

solidaritet, även om människans utmaningar i

framtiden blir stora. Ditt och andras engagemang

är nyckeln. Tack på förhand!

Storslagen Scoutgala i VarbergI helgen den 12-14 februari gick årets Scoutgala av stapeln. Ett 50-tal utmanare samlades i Varberg för att fira året som gått, tacka av arrangörer och uppmärksamma insatser som gjorts för utmanarscouting.

Scoutgalan är ett miniläger för utmanare

som hålls varje år under andra helgen

februari. Galan finns för att kunna avtacka

de arrangemang och tassar som varit under

föregående år men också för att avtacka USCK som

byts ut under tinget. Det är olika teman varje år och

årets tema var hippie/flower power/70-talet.

Under lördagen hade vi olika aktiviteter

som yoga, drogfriaktivitet och poängjakt/

stadsvandring. Yogan var en bra start på

lördagsmorgonen. Vi fick prova på de vanligaste

övningarna och lära oss hur man ska andas och

slappna av som bäst. Didrik Folke var så avslappnad

att han somnade, då är man avslappnad!

På årets drogfriaktivitet skulle vi argumentera

om systembolaget ska finnas kvar eller inte och om

man ska legalisera droger eller ej. Vi debatterade i

lag mot andra lag och de som satt och lyssnade fick

sedan rösta om vilket lag som hade bäst argument.

Stadsvandringen gick ut på att vi fick ett papper

med massa punkter på saker som vi skulle göra.

Exempel: Bada i havet, berätta vad en utställning

handlade om, ge mer kärlek till världen, gör ett

kongatåg genom Gallerian, ta en selfie med en

fiskmås och mycket mer! Det var spännande,

man fick se så mycket mer av vad Varberg hade att

erbjuda.

Till kvällen var det festkväll med god mat, dryck

och fina tacktal. Efter middagen blev det fest. Bra

musik och mycket dans långt in på natten.

Det var väldigt roligt att se hur alla såg ut, och se

deras tolkning av temat, säger Erina Antman, 15 år

från Skattkärrs scoutkår.

Under middagen blev arrangörerna för det

gångna årets evenemang avtackade och fick varsina

gåvor. Scoutgalans arrangörer hade även skänkt

100 kr till olika hjälporganisationer bland annat

Greenpeace och Barncancerfonden.

Kvällens meny bestod av en stark och mustig

morotssoppa till förrätt, vegetarisk buffé med

grönsaker, falafel, pajer mm till huvudrätt. Och till

efterrätt serverades en kladdkaka med grädde i fyra

olika färger (rosa, grön, blå och gul).

Nadja Antman, Skattkärrs scoutkår

Fo

to

: jUl

ia Ma

GN

USSo

N QU

aN

z

Nytt från FörbundsstyrelsenSkärholmen blev platsen för förbundsstyrelsens tredje möte för året. En ny kår trädde in i NSF och vi

välkomnar våra nya vänner i Arvika! Nya och gamla FS-medlemmar fick en genomgång av strategin och

beslutade att återstående målprojekt ska vara genomförda eller påbörjade innan förbundsmötet i juli

2017. Principerna för arvodering diskuterades, och ansökningar till förbundets fonder behandlades.

Delegationsordningen, alltså vem i förbundet som har mandat att fatta olika beslut fastställdes. FS samlas

igen 21-22 maj, då tillsammans med övriga IOGT-NTO–rörelsen.

FS genom Fredrik Torberger

28

F ö R b U n d S n y t t

Fo

to

: joN

aS e

rik

SSoN

VälkomstpaketetHoppas ni på fler scouter 2016? Då

finns nu ett snyggt och informativt

paket att ge dem och deras vuxna.

I välomstpaketet beskriver vi vad

NSF är, hur vi hänger ihop med

Scouterna och IOGT-NTO men

också var på skjortan märkena

ska sitta. Förhoppningsvis får ni

också hjälp att engagera vuxna

som supporters eller ledare. Vill du

beställa välkomstpaket till din kår?

Hör av dig till info@nsf.scout.se.

Leda insidan – Från ”Öhh... va?!” till medvetna livsvalVälkommen till Scout Camp

Ransberg den 2-4 september

(samma helg som välkomsthajken).

Leda insidan ger dig som ledare

verktyg för att stötta ungas väg

till medvetna och välgrundade

existentiella ställningstaganden

och övertygelser. En helg om

att stimulera andra människors

personliga utveckling. Kursen riktat

sig till utmanarscouter och ledare.

Visst låter det spännande? Håll utkik

för mer information på

www.nsf.scout.se/ledainsidan

Sommarjobb RansbergVill du vara på ett somrigt Scout

Camp Ransberg under några

veckor i sommar? Sök då det

fantastiskt roliga jobbet som

sommarjobbsfunktionär!

Ta med ett par vänner eller kom

själv. Få ett roligt och utvecklande

jobb samtidigt som du lär känna

dina nya och gamla vänner. Fasta

arbetsdagar och ledig tid gör att vi

maximerar tiden tillsammans på

Ransberg i sommar.

Ersättning utgår i form av

resa, mat och ett bidrag till ditt

nästa scoutäventyr. Frågor eller

funderingar ställs till Camp Chief

Carl påransberg@nsf.scout.se.

Årets festligaste fest, Vårfesten!Välkommen till årets festligaste

fest på Scout Camp Ransberg!

Festen tar plats under kristi-

himmels färdshelgen, vilket

är onsdagen den 4:e maj till

söndagen den 8:e maj. Vårfesten

är arbetshelgen då vi hjälps åt att

göra Ransberg klart för sommaren.

Mycket jobb och slit, men även

mycket kul i goda vänners lag. Det

utlovas mycket Happy Fun Time på

kvällarna! Evenemanget är öppet

för alla åldrar. Ransberg bjuder på

boende och mat för er insats, ni

står själva för resan. Om man är

utmanare eller roverscout i NSF så

gäller förbundets reseutjämning,

150:- för utmanare och 300:- för

rover.

Läs mer på www.nsf.scout.se/

varfesten

Ny kurs på WendelsbergVerksamhetsnära ledarskap heter

den nya kursen som delvis ersätter

nuvarande Projektbildaren. Kursen

ges på halvtid och distans under

ett år och riktar sig till dig som har

ledaruppdrag men vill vässa

dina kunskaper ytterligare. Sista

ansökningsdag är 15:e maj. Läs mer

om kursen på www.wendelsberg.se/

studera/ledarskap

Sänkt avgift för funktionärer på Bunge Jump 16Eftersom det finns

stort intresse

av att delta på

lägret så ökar

också behovet av

funktionärer. Därför

har LÄKO beslutat

att sänka deltagaravgifterna för de

funktionärer som deltar på för och/

eller efterlägret.

För den som deltar på både för- och

efterläger samt lägerveckan blir det

totalt 600 kr, för den som deltar på

lägerveckan samt för- eller efterläger

800 kr och för den som enbart är

funktionär under lägerveckan så

betalar man 1000 kr.

I alla dessa avgifter ingår färja t/r,

personbiljett (om du har med bil

får du betala det själv), transport till

lägret samt mat.

Läs mer på www.nsf.scout.se/

bungejump16.

Välkomst-hajkDu som har en ny ledarkollega eller redan själv har ett ledarskap i NSF men vill lära känna NSF lite bättre - boka in helgen den 2-4 september på Scout Camp Ransberg!Välkomsthajken riktar sig såväl till dig som är ny i förbundet och har antagit ett ledarskap i NSF som till dig som har varit ledare ett tag men som kanske inte känner att du är rotad i förbundet. Du bestämmer själv om du räknar dig som ny ledare. Du kan gärna ta med din fadder eller en kårkompis som hjälper till och berikar vår hajk. Sista anmälningsdatum är den 29 maj 2016För frågor kontakta verksamhetsutvecklare Christian Ageland och läs mer på www.nsf.scout.se/valkomsthajk2016.

Häng med på Active kongress och sommarläger i Polen!I sommar mellan den 24-30 juli håller Active sin kongress och sommarläger ”Time for color” i Polen.

Eftersom NSF är en medlemsorganisation i Active så har vi rätt att delta på kongressen med fyra delegater som ska lyfta och representera NSF. Är du intresserad av att lära dig mer om Active och påverka framtiden? Vi söker dig som är utmanarscout eller äldre och vill vara med och påverka i sommar! NSF står för alla kostnader, (lägeravgift och resa) för din insats. Du ska även kunna delta på ett förmöte i juni, då vi tillsammans diskuterar handlingarna och motioner. Antingen blir detta under en dag, eller ett telefon/skypemöte.

Kontakta NSF:s internationella kommitté om du är intresserad eller har frågor senast den 1 maj: ik@nsf.scout.se

29

Slöghp-helg!Hantverk för utmanare, rover och ledare! Kom och slöjda en egen kåsa, gör din egen krympburk eller tälj en krok. Är du ingen hårding kan du istället ägna dig åt mjuk slöjd. Prova på nålbindning, testa på vävning i liten skala eller lär dig att lägga band.

Är du slögher eller vill du bli? Det här är en helg såväl för nybörjare som för den erfarne.Kom till vackra Norrland och besök hantverkarfamiljen Holmström på en genuin Västerbottensgård. En bit utanför Ånäset ligger Estersmark och upp på höjden i de östra delarna av byn ligger Ekorrbo Hantverk, här kommer vi slöjda tillsammans i både trä och textila tekniker. En helg med gott om tid och en fantastisk miljö för att få utlopp för sina kreativa sidor.Datum: 7–10 juli, sista anmälan 5 maj. Läs mer på www.nsf.scout.se/Sloghp-helg.

Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se

LÄKO:s arbete i full fartVintern och mörkret börjar släppa sitt grepp. På vissa delar i landet har man hittat vårtecken! Längtar du till sommaren? Längtar du till läger? Vilken tur att anmälan till BungeJump16 nu har öppnat. Du hänger väl med till den fantastiska ön Gotland. Vi i LÄKO smider spännande

planer för Bunge Jump 16! Allt för

att du ska få med dig många fina

minnen med dig hem efter veckan

på Gotland. Helgen 6-7 februari

träffades vi i Värends scoutstuga i

Växjö för att fortsätta planeringen

av årets stora läger!!

Det är mycket som ska planeras

och vi jobbade hårt under helgen

och kunde se hur veckoschemat

fylldes på med mer och mer

spännande och roliga aktiviteter. Det

kommer att bli en härlig blandning

av lägerliv, utflykter, filmarbete,

program och mycket mycket mer.

Under helgen träffade vi också

Göran Arvidsson som kommer

att ansvara för maten under lägret

och vi började diskutera vad vi ska

äta. Vi kommer satsa på mycket

lokalproducerat och få färskt bröd

från ett lokalt bageri. Tänk er färsk

Gotländsk potatis… Gott!

Vi har ett gäng som planerar

utmanarhajken med två

övernattningar men vi söker

fortfarande hajkansvariga för

äventyrare och upptäckare. Kanske

du känner att det vore kul eller kan

tipsa oss om någon eller några.

Våra caféansvariga kommer ordna

en hel del aktiviteter och ha olika

roliga teman på sina caféer. Här

kommer du kunna koppla av med en

god fika, umgås med kompisar och

mumsa i dig av godsaker.

Vi behöver fler funktionärer för

att detta lägret ska bli så bra som vi

tänkt! Läs mer på www.nsf.scout.se/

bungejump16!

Vi ses i sommar!

Ann Vappelin

F ö R b U n d S n y t tF

ot

o: t

or

ke

l ed

eN

bo

rG

Sara Mörner ny verksamhetsutvecklareSara Mörner är

vår nya verksam-

hets utvecklare i

Stockholm. Hon

kommer bland

annat att arbeta

med de kårer som

Spruttan och Oscar

arbetat med under de senaste åren.

Sara kommer direkt från studier i

offentlig förvaltning och ledarskap,

på Södertörns högskola men har

tidigare arbetat som projektledare

på handikappförbundet och som

verksamhets utvecklare på RUS, en

ungdoms orga nisation av och för

ungdomar med psykisk ohälsa. Vi

är väldigt glada över att få Sara till

oss och hoppas att ni alla får träffa

henne snart!

Tillsammans är ett utbildnings material om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och funktionsvariationer, med syfte att skapa en ökad tillgänglighet i vår scout verksamhet.

Materialet består av tre delar som utgörs av ett programmaterial för våra scouter, en verktygslåda med praktiska tips och trix på hur verksamheten kan göras ännu mer tillgänglig för alla, samt en workshop. Tidigare har workshopen endast erbjudits på distriktsnivå, men från och med nu i vår kommer även kårer att kunna boka in sig på workshopen. Kontakta din verksam hets ut veck-lare för mer information om detta!

Midsommar-firande på KungsholVarje år firas midsommar på Kungshol. Då träffas NSF-scouter, familjer och andra för ett helnyktert och trevligt firande!År 2016 kostar det som vanligt 100 kronor att vara med på firandet på Kungshol. Då ingår dans kring stången, midsommarfika, pannkakssmet och korvgrillning på holen samt tältplats.Det finns möjlighet att bo inne mot extra kostnad, detta bokas separat.Läs mer på www.nsf.scout.se/kungshol.

30

Är du roverscout eller ledare och vill vara med och skapa decenniets häftigaste, gränsöverskridande läger, Umugenzi?Du ingår i en grupp med 10 svenska och 15 Burundiska scouter, planerar och genomför ett läger tillsammans över nyår 2016/2017. Lägerplatsen ligger i Rwandas huvudstad Kigali, en av Östafrikas mest moderna och pulserande städer. Tanken med utbytet är att knyta nya kontakter mellan våra båda organisationer och genomföra små utbyten på hemmaplan med varandras yngre scouter. Exakt vad ni väljer att göra är upp till er. Kanske blir det en gemensam kokbok, brevväxling eller lära varandra om hur ni scoutar i er kår eller patrull?Ni väljer vad, ni planerar på era skypeträffar och ni genomför, med stöttning av NSF:s och Burundis Umugenzi team!Anmäl dig senast den 15 maj. Läs mer på www.nsf.scout.se/umugenzi

AlmedalenHar du funderat på hur det egentligen är i Visby under Almedalsveckan? Då finns det ett ypperligt tillfälle att ta reda på det! Vi söker efter några peppade utmanar-

eller rover scouter som skulle vilja åka till

Almedalen för NSF:s räkning. De som

åker kommer att hjälpa till i Soberian,

nykterhetsrörelsens plats i Almedalen,

eller vara en del av drinkteamet för

Almedalsdrinken. Än är inte alla planer klara

– men håll utkik på www.nsf.scout.se för mer

information. Och känner du redan nu att du

vill få chansen att åka, hör av dig till Fredrik

Torberger, fredrik.torberger@nsf.scout.se!

april 9-10 Scoutledningsträff,

Göteborg 13-14 Värdera det ovärderliga,

Tankesmedja för friluftsliv 15-17 Utmanarscoutting 15-17 Funktion och färdighet, en

möjlighet eller ett hinder? En inspirationshelg om NPF

16-17 Leda scouting + Redo för naturen

26 Trygga Möten, Stockholm

maj 4-8 Vårfesten, Ransberg 13-15 Våra Gårdar ombudsmöte 21-22 Förbundsstyrelsemöte

juni 3-6 Förbundsledningssamling 8-10 Sommarkurs om alkohol och

narkotika 15-7/7 Explorer Belt, Grekland 17-23 Leda Avdelning, Vässarö 18-9/7 Explorer Belt, Kroatien 18-9/7 Explorer Belt, Portugal 24-26 Midsommarfirande,

Kungshol

Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrange­mang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

P å g å n g

Tyck till om vår nya hemsida!Arbetet med nya www.nsf.scout.se går framåt och nu söker vi efter några personer som vill vara med i en referensgrupp för vår nya webbplats.

Kvällen den 19 april kommer ett digitalt

möte (via Skype eller Google Hangout) att

hållas för referensgruppen. Där kommer

förbundets kommunikatörer att presentera

skisserna som webbyrån dagen innan presenterat

för oss. Förhoppningsvis får vi då en ganska bra

uppfattning om struktur, funktioner och grafisk

design för vår nya webbplats. Referensgruppen

har sedan fram till den 25 april på sig att komma

med feedback, frågor och synpunkter. Därefter

återkopplar kommunikatörerna till webbyrån som

sätter igång själva byggandet av sidan.

Är du intresserad av att vara med? Skicka ett

mail till caroline.spangberg@nsf.scout.se med din

intresseanmälan. Vid stort intresse kommer en

lagom stor referensgrupp att lottas fram.

Förbundsråd24-25 september är det återigen dags för

Förbundsråd och i år åker vi till Karlstad

tillsammans med övriga IOGT-NTO-rörelsen.

Kul! På Förbundsrådet ska vi bland annat

behandla den kommunikationsplattform

som enligt beslut på förbundsmötet 2015 tas

fram. Kommunikationsplattformen formulerar

hur NSF ska beskrivas för omvärlden. Men vi ska

också få en redovisning om personalens arbete, och

självklart umgås och lära känna våra vänner i övriga

IOGT-NTO-rörelsen! Mer info kommer på

www.nsf.scout.se

NyhetsbrevFå information om det senaste som händer inom

NSF i din inkorg. Välj och vraka efter vad just du

är intresserad av. Anmäl dig på www.nsf.scout.se/

nyhetsbrev.

Världens BarnHar ni börjat fundera på hur ni

i kåren ska samla in pengar till

Världens Barn i höst? Om inte

börjar det bli dags nu. Vill du

ha tips och ideer för vad ni kan

hitta på? Vill du ha tips på scoutmöten för att prata

om Världens Barn och barns utsatthet i världen?

Kolla in www.nsf.scout.se/varldensbarn

Utmanarscoutting i Ekeby!Nu är det utmanarscouternas tur att säga sitt och

samlas därför för Ting 15-17 april. Var med och

påverka din framtid som utmanarscout, vad vill

du göra? Läs mer om tinget på www.nsf.scout.se/

ting2016.

ÅrsmöteshandlingarNu är det dags att skicka in kårens och distriktens

verksamhetsberättelser till förbundskansliet. Om

ni inte redan gjort det ska det vara oss tillhanda

senast den 1 maj. Tänk på att skicka in ett justerat

årsmötesprotokoll från 2016, verksamhetsberättelse

(alt. Verksamhetsrapportblanketten) för 2015

år verksamhet, balans- och resultaträkningen

per 2015-12-31 samt revisionsberättelse för

räkenskaperna 2015.

KommunikationsplattformenArbetet med NSF kommunikation är i full gång!

En del i strategin är att ta fram en långsiktig

kommunikationsplan, och för att kunna göra det

kommer vi att arbeta fram en kommunikations-

och varumärkesplattform.

Detta är en förlängning på det arbete som vi

också startade på förbundsmötet i Eskilstuna där

vi bestämde oss för vår vision och vårt uppdrag.

Tillsammans med Hero Kommunikation

kommer vi att göra en kommunikations- och

varumärkesplan. Denna kommer att presenteras

och behandlas på förbundsrådet i september, för att

ta in åsikter och tankar från er medlemmar på plats.

Utbildning för utbildare i höstPassa på att gå utbildningen för dig som vill bli

ackrediterad utbildare. NSF står för deltagaravgift

samt reskostnader för de som meddelar LÄR,

lar@nsf.scout.se, att de vill bli utbildare. Mer info

på www.scouternasfolkhogskola.se

Temaår 2016Under våren 2016 så avslutas Kom ut! samtidigt

som temaåret Fantasi tjuvstartade redan i höstas

när den första lägeruppgiften skickades ut. Se till

att prenumerera på lägrets nyhetsbrev för att inte

missa kommande lägeruppgifter. För de som inte

deltar på lägret så kommer det programmaterial

om Fantasi till sommaren.

Vi behöver dig!Målprojektet Studentscouting behöver din hjälp!

Är du intresserad av att jobba vidare med hur

vi behåller våra medlemmar? Hur får vi våra

medlemmar att hålla kvar engagemanget under

studietiden? Tycker du att det låter intressant och

vill veta mer eller engagera dig i projektet, hör av dig

till ellen.holm@nsf.scout.se.

Bidrag till internationella äventyr!Glöm inte att du kan söka bidrag både för din

resekostnad och arrangemangsavgiften. På

www.nsf.scout.seLedare/Karservice/Bidrag hittar

du mer information om hur du ska göra föra söka

internationellt resebidrag eller ur någon av våra

fonder.

31

Posttidning BScouting Spirit, Box 12825112 97 Stockholm

Fot

o: a

NN

a l

ed

iN W

iré

N

23–30 JULIBunge Jump 16

Sol, värme, utmaningar, fantastifyllda aktiviteter, fantastisk natur, raukar och badi havet. Det är lite av det som väntar under

förbundslägret på Gotland i sommar,du ska väl med?

ANMÄL DIG IDAG!www.nsf.scout.se/bungejump16