2017

Åsaskolans elevhälsoplan

”(…) Alla elever på Åsaskolan ges därmed möjlighet att utvecklas

efter vars och ens bästa förmåga – för att lära, för att lyckas, för att

trivas och för att känna sig trygg, sedd och lyssnad på” Utdrag från

Åsaskolans vision

ÅSASKOLANS ELEVHÄLSOTEAM

Inledning .................................................................................................................................................. 3

Elevhälsans uppdrag utifrån Skollagen................................................................................................ 3 Styrning och ledning ............................................................................................................................ 3 Elevhälsans uppdrag och visionsbeskrivning ....................................................................................... 4 Systematiskt kvalitetsarbete; hur, när och vilka utvärderar elevhälsans arbete ................................ 4 Insatser och ansvarsfördelning ........................................................................................................... 5

Elevhälsoteamets professioner ............................................................................................................... 5

Elevhälsans kontaktuppgifter .................................................................................................................. 7

Elevhälsoarbete ....................................................................................................................................... 8

Rutin för arbetsgång i elevärenden ..................................................................................................... 8 Var vänder man sig till vad? ................................................................................................................ 8

Mötesforum ............................................................................................................................................ 8

Dokumentation av elevhälsans arbete ................................................................................................ 9 Sekretess ........................................................................................................................................... 10 Arbetsmiljöarbete ............................................................................................................................. 10 Studiero ............................................................................................................................................. 10 Rutin vid önskemål om att byta klass ................................................................................................ 11 Alkohol, tobak och droger ................................................................................................................. 11 Skolnärvaro ........................................................................................................................................ 11

Rutiner för arbetsgång och dokumentation av stödinsatser ................................................................ 12

............................................................................................................................................................... 14

Rutin för skolpsykologisk utredning .................................................................................................. 15 Barn som far illa eller riskerar att fara illa ......................................................................................... 16 Externa resurser ................................................................................................................................ 16 Rutin för arbetsgång vid mottagande i grundsärskola ...................................................................... 16 Årshjul för elevhälsans medicinska del ............................................................................................. 17

Bilagor .................................................................................................................................................... 18

Förslag till extra anpassningar ............................................................................................................... 19

Anmälan om stöd från elevhälsoteamet ............................................................................................... 20

Samverkansmöte ................................................................................................................................... 21

Nuläge- detta går bra/ detta visar sig idag som en svårighet: .......................................................... 21 Rutin vid önskemål om att byta klass .................................................................................................... 23

Skolnärvarotrappa, Åsaskolan, F-5 ....................................................................................................... 24

Handlingsplan för att främja skolnärvaro på Åsaskolan ................................................................... 25 Orsaksutredning vid skolfrånvaro ..................................................................................................... 28 Vårdnadshavares bild av anledning till frånvaro ............................................................................... 28 Skolplaneringssamtal ......................................................................................................................... 31 Vårdnadshavares bild av anledning till frånvaro ............................................................................... 31

Skolnärvarotrappa, Åsaskolan, 6-9 ........................................................................................................ 32

Handlingsplan för att främja skolnärvaro på Åsaskolan ................................................................... 33 Orsaksutredning vid skolfrånvaro ..................................................................................................... 36 Skolplaneringssamtal ......................................................................................................................... 39 Vårdnadshavares bild av anledning till frånvaro ............................................................................... 39

Åsaskolans verktygslåda ........................................................................................................................ 40

Utveckling av inkluderande lärmiljöer .............................................................................................. 41 Extra anpassningar ............................................................................................................................ 41 Psykisk hälsa och ohälsa .................................................................................................................... 42 Hjärnkoll- hjälpa hjärnan att lära ...................................................................................................... 42 Kognitionssimulator .......................................................................................................................... 42 Kort förklaring till bristande färdigheter ........................................................................................... 42 Lågaffektivt bemötande .................................................................................................................... 43 Ångesttillsstånd ................................................................................................................................. 44 Prestationsångest .............................................................................................................................. 44 Kort förklaring till ledsenhet, nedstämdhet ...................................................................................... 45 Kort förklaring till exekutiva svårigheter ........................................................................................... 46 Central koherens ............................................................................................................................... 46 Mentalisering .................................................................................................................................... 46 Kort förklaring om språkliga svårigheter ........................................................................................... 46 Kort förklaring till svag teoretisk begåvning ...................................................................................... 47 Intellektuell funktionsnedsättning .................................................................................................... 47 Kort förklaring om särskild begåvning ............................................................................................... 48 Kort förklaring till ADHD .................................................................................................................... 49 Kort förklaring till Autism .................................................................................................................. 50 Att möta barn som utmanar -framgångsfaktorer ............................................................................. 50 Fördjupande pedagogiskt samtal ...................................................................................................... 51 Bemötande vid föräldrakontakter ..................................................................................................... 52 Stöd i hanterandet av en orolig omvärld........................................................................................... 52 Bra att tänka på när du lämnar ditt barn på förskolan/skolan .......................................................... 53

Referenslista: ......................................................................................................................................... 54

Inledning Elevhälsoplanen beskriver Åsaskolans elevhälsoarbete. Dokumentet är en översiktsplan som

kompletteras med övriga lokala arbetsplaner med syfte att stödja elevernas trygghet, sociala

utveckling och lärande. Dessa planer omfattas av till exempel av Planen mot diskriminering

och kränkande behandling och vår Krisplan. Elevhälsoplanen utvärderas och revideras varje år,

senast vecka 40. Arbetslagen utvärderar elevhälsoarbetet i slutet av varje vårtermin.

Elevhälsans uppdrag utifrån Skollagen Åsaskolans elevhälsa arbetar i enlighet med skollagens föreskrifter. Elevhälsan är således en

resurs i arbetet för en hälsofrämjande skolutveckling. Skolan har ett ansvar för att skapa en god

lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Den pedagogiska

verksamheten ska anpassas efter varje elevs behov samt skapa förutsättningar för fortsatt

lärande. Elevhälsoarbetet ska främst riktas mot hälsofrämjande och förebyggande insatser där

elevhälsan stödjer elevens utveckling mot utbildningens mål, 2 kap. 25§ skollagen.

Elevhälsoarbetet står därmed i förbund med skolans uppdrag där sambandet mellan lärande och

hälsa synliggörs. Elevhälsans mål blir att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för

alla elever.

Hälsofrämjande arbete: Innebär att stärka

eller att bibehålla människors fysiska,

psykiska och sociala välbefinnande. Det

kännetecknas av ett salutogent perspektiv

som innebär att förbättra individens

egenupplevda hälsa, med hjälp av kunskap

om de processer som leder till hälsa.

Förebyggande arbete: Innebär att förhindra

uppkomsten av eller påverka förlopp av

sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller

sociala problem, det vill säga åtgärder för

att minska risken för ohälsa.

Åtgärdande arbete: Innebär att hantera

problem och situationer som har uppstått i

en organisation, grupp eller hos en individ.

Bild lånad av Gothia förlag

Styrning och ledning Elevhälsan styrs nationellt. Huvudman ansvarar för elevhälsan och rektor ansvarar för

elevhälsans arbete.

Elevhälsan har sitt uppdrag inom skolans verksamhet. Elevhälsan omfattas av professioner som

har särskild lagstiftning att ta hänsyn till. Det är därmed så att elevhälsan har flera regelverk

som är viktiga att förhålla sig till. Elevhälsan styrs av skollagen och övriga styrdokument för

skolan. Vidare måste elevhälsan i sitt arbete, utifrån de olika professionerna, styras av hälso-

och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen, offentlighets- och sekretesslagen,

personuppgiftslagen, förvaltningslagen och arbetsmiljölagen.

Elevhälsans uppdrag och visionsbeskrivning Elevhälsan är en viktig funktion från skolan. Åsaskolan har en samlad elevhälsa som arbetar

för att främja varje elevs lärande, utveckling och hälsa. Vi jobbar för att förebygga ohälsa och

inlärningssvårigheter och bidrar till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa.

Vi arbetar för att varje elev ska ges rätt förutsättningar, för att undanröja hinder för en god

utveckling, uppmärksammar och utreder orsaker till inlärningsproblem, ohälsa och bidrar med

åtgärder och anpassning för varje enskild elevs unika behov. För att nå vårt uppdrag så arbetar

elevhälsan främst med hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Elevhälsoarbetet börjar i klassrummet av den personal som träffar eleverna dagligen. Vi tittar

på lärandemiljön som eleverna möts av i verksamheten; pedagoger, klasskamrater, klassrummet

och utemiljön. Skolans arbete med eleven utgår från ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till

alla faktorer som påverkar elevens skolsituation. Vi anser att elevhälsa är allas åtgärder som

gynnar en god lärandemiljö och att detta leder till en god hälsa. Närhet i beslut och handling

ska vara utmärkande för elevhälsoarbetet. All personal ska alltid prioritera elevhälsoaspekterna

i sin verksamhet utifrån ett helhetstänkande för att främja en god lärande- och arbetsmiljö för

eleverna. Allt elevhälsoarbete utgår från det friska och fungerande; ett salutogent,

systemteoretiskt och lösningsfokuserat förhållningssätt.

I ett utdrag från Åsaskolans vision synliggörs elevhälsoteamets ansats för att främja en god

utveckling. ”Alla elever får utvecklas efter sina förmågor

Vi har tydliga rutiner för hur återkoppling i elevärenden ska ske, vem som ansvarar för vad och vilka

resurser som ska sättas in. Kommunikationen mellan pedagoger och elevhälsoteamet är snabb och

tydlig. Alla elever på Åsaskolan ges därmed möjlighet att utvecklas efter vars och ens bästa förmåga –

för att lära, för att lyckas, för att trivas och för att känna sig trygg, sedd och lyssnad på”.

På Åsaskolan utgår vi ifrån en samlad elevhälsa. Det innebär att Åsaskolans elevhälsoteam

omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala, språkliga och specialpedagogiska insatser i

enlighet med 2 kap. 25 § skollagen. Elevhälsans arbete syftar bland annat till att elever ska få

lika tillgång till och en likvärdig utbildning, 1 kap. 8-9 § skollagen. För att omfamna detta arbete

så använder vi oss av metoder som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi ser

också till det dubbelriktade sambandet mellan lärande och hälsa som Kungliga

Vetenskapsakademien visat på i en systematisk kunskapsöversikt, (Vägledning för elevhälsan,

2014). Det innebär att skolan arbetar för att hantera såväl elevers lärande samt elevernas hälsa

för att främja en god utveckling. Vi utgår också från skolans värdegrund som tydliggörs i

läroplanerna, barnkonventionen, etiskt samt ett normkritiskt perspektiv. Arbetet präglas av ett

barnperspektiv, där barnets rättigheter och barns bästa hela tiden genomsyrar vår verksamhet.

Vi strävar efter att så tidigt som möjligt identifiera hinder för lärande för att kunna stödja

elevernas utveckling och på så sätt jobba i linje med elevhälsans främsta uppdrag.

Systematiskt kvalitetsarbete; hur, när och vilka utvärderar elevhälsans arbete Enligt skollagen har vi ett ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp,

analysera och dokumentera verksamheten för att utveckla den så att målen för verksamheten

uppfylls. Bestämmelserna gäller såväl för skolväsendet som för hälso- och sjukvården. Detta

ska ske på alla nivåer i organisationen. Syftet är att alla elever ska erbjudas en utbildning av

hög kvalitet oberoende av faktorer. Grundtanken med utvärdering och kvalitetsarbete är att all

personal ska se nyttan med utvärderingen genom att det leder till åtgärder som vidare leder till

en högre måluppfyllelse. Vi använder Skolverkets modell för systematiskt kvalitetsarbete.

I detta arbete utgår vi från den cykliska

process som skolverket hänvisar till via

allmänna råd (se bild).

Ansvarsfördelning och tidsplan för

Åsaskolans systematiska kvalitetsarbete finns

också i det systematiska arbetet. Då

Kungsbacka kommun har tagit fram en modell

för sitt systematiska kvalitetsarbete är

Åsaskolans dito synkroniserat med det.

Insatser och ansvarsfördelning För att främja en god utveckling och undanröja hinder för lärande så har alla på skolan, oavsett

profession, ett gemensamt ansvar. All personal har till ansvar att uppmärksamma problem och

behov på organisation-, grupp- och individnivå. Det primära ansvaret för elevhälsoarbetet har

personalen, som dagligen arbetar närmast eleverna. Vårdnadshavarna är skolans främsta

samarbetspartner i elevhälsoarbetet. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet.

Elevhälsoteamets professioner Rektor

Rektor har ansvar för elevhälsan samt skolans resultat och har därför inom givna ramar och

utifrån skollagen ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra och utvärdera skolans

handlingsplan för elevhälsan årligen, att kontakt upprättas mellan skola och hem om eleven

hamnar i skolrelaterade svårigheter samt att verksamheten och elevhälsoarbetet utformas så att

eleverna får det stöd som de är i behov av. Rektor har det övergripande ansvaret för

elevhälsoarbetet. I rektors uppdrag ligger det att vidmakthålla elevhälsans perspektiv även i

andra frågor inom Åsaskolan. Detta gäller även inom den egna förvaltningen och i kontakter

med andra förvaltningar i syfte att få ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt i all

verksamhet. När samarbetet mellan olika funktioner och kompetenser fungerar inom elevhälsan

kan rektor få väl genomarbetade underlag för beslut som till exempel rör prioriterade

arbetsområden, organisation av klasser, fördelning av resurser och personalens behov av

kompetensutveckling.

Specialpedagogens uppdrag

Specialpedagogen ser helheten i verksamheten och har stor del i förändringsarbete och

skolutveckling. Detta för att förskola/skola ska få stöd i att arbeta förebyggande, förbättra och

förändra arbetsmetoder och arbetssätt, på organisations-, grupp- och individnivå i syfte att

utveckla goda lärmiljöer. Specialpedagogen är delaktig vid övergångar till och uppföljning av

ny verksamhet för att ta vara på tidigare erfarenheter av enskilda elever. Specialpedagogen kan

arbeta med handledning, kartläggning, utredning, observation, uppföljning och utvärdering.

Den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsan har som uppgift att omsätta övriga

yrkesgruppers kunskap till pedagogiska konsekvenser.

Speciallärarens uppdrag

Specialläraren ger stöd för individer och grupper i behov av särskilda utbildningsinsatser med

specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling, matematikutveckling eller

utvecklingsstörning. Specialläraren kan vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare för

pedagoger utifrån sin specialisering. Specialläraren medverkar i ett förebyggande arbete och i

att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialläraren arbetar också med

att förbättra och förändra arbetsmetoder och arbetssätt på grupp- och individnivå.

Specialläraren kan arbeta med undervisning, kartläggning, utredning, observation,

uppföljning, och utvärdering. Specialläraren är delaktig vid övergångar till och uppföljning av

ny verksamhet för att ta vara på tidigare erfarenheter av enskilda elever.

Skolkurator

Kurator har psykosocialt arbete som huvudarbetsuppgift och kan komplettera pedagogen och

övriga verksamma i skolan om det finns behov av ett fördjupat socialt perspektiv. Kurator

verkar på individ- grupp och organisationsnivå. Kurator har tystnadsplikt. Kurator har

kunskaper kring det sociala sammanhanget runt människan, relationer och kommunikationer.

Kurator verkar för förståelse och utveckling för gruppen och individen. Kurators främsta

verktyg är samtal. Kuratorn har stödjande samtal med elever och dess vårdnadshavare för att

lotsa dem mot en välfungerande skolgång och ett bättre mående. Kurator fungerar som länk

mellan skola och det omgivande samhället och bidrar till ökad förståelse kring barns välmående

och utveckling. Kurator erbjuder råd- och stödsamtal till vårdnadshavare och barn och kan vid

behov hänvisa vidare till övriga funktioner i samhället. Kurator ger konsultation till

skolpersonal och arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten om grupprocesser, barns

och ungdomars utveckling och deras olika levnadsvillkor.

Skolsköterska

Skolhälsovården är en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet, som samhället riktar mot barn

och ungdomar. Skolhälsovården skall även i fortsättningen bedrivas som en egen

verksamhetsdel inom elevhälsan. Skolhälsovården regleras, förutom av skollagen, också av

bland annat hälso- och sjukvårdslagen samt Patientdatalagen. Skolhälsovården innefattas av

den strängare sekretessen och tystnadsplikten. Mål och innehåll styrs av socialstyrelsen som är

tillsynsmyndighet. Skolsköterskan möter regelbundet alla elever i skolan vid hälsosamtal,

vaccination samt kontroll av tillväxt, syn och hörsel. Det gör att skolsköterskan får en unik

överblick och kunskap om elevernas hälsa ur ett helhetsperspektiv. Skolsköterskan ska arbeta

med att tydliggöra det förebyggande elevhälsoarbetet på skolan. Detta arbete sker genom

insatser på skol- grupp- och individnivå. En viktig förutsättning för skolhälsovårdens arbete är

att utveckla och åstadkomma väl fungerande samarbete inom skolan, med

elever/vårdnadshavare, med sjukvård, barnhälsovård och socialtjänst.

Skolläkaren

Skolläkaren fungerar som medicinsk rådgivare till elever, vårdnadshavare och personal.

Elevhälsans ambition är att arbeta hälsofrämjande på ett folkhälsoplan där skolläkaren också

ingår i ett mer övergripande sammanhang.

Skolpsykolog

Elevhälsans psykologiska insats tillför psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska

arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Psykologen finns således med

på tre nivåer; individ-, grupp och organisationsnivå. Psykologen kan genomföra psykologiska

utredningar och bedömningar inom dessa nivåer för att på det sättet bidra med psykologisk

kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av stöd. Psykologen kan handleda

och konsultera personal, bidra med psykologisk kunskap kring psykiska besvär, tillvarata

kunskap om elevers psykiska hälsa i elevhälsoarbetet samt ha stödjande samtal med elever,

vårdnadshavare och pedagoger. Psykologen kan bidra med kunskap kring skydds- och

riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling, till exempel genom utbildningsinsatser.

Logoped

Logopeden får sina uppdrag genom samverkan med elevhälsoteamet. Arbetet sker ofta i form

av konsultation och handledning till arbetslag samt i vissa fall till vårdnadshavare om det finns

behov av det. Logopeden arbetar företrädesvis med elever som har grundläggande

kommunikativa svårigheter, avvikande eller försenad språk- eller talutveckling, otydlig

artikulation eller munmotoriska svårigheter, röstrubbningar, stamning eller skenande tal.

Logopeden stöttar och stimulerar barn/elever som har försenat eller avvikande tal, språk och

kommunikation. Logopeden medverkar till fortbildning i syfte att skapa en kreativ språkmiljö.

Värdegrundspedagog

Värdegrundspedagogen har som uppdrag att driva likabehandlingsarbetet på skolan framåt.

Värdegrundspedagogen är en del i elevhälsan och skolans trygghetsgrupp. Arbetet sker genom

samarbete med övrig personal, utifrån ett handledande perspektiv, men även aktivt arbete med

grupper och/ eller vid behov med enskilda elever skapa en känsla av trygghet.

Värdegrundspedagogen har ett särskilt ansvar i att säkerhetsställa att dokumentationen kring

kränkningsärenden är väsentlig, saklig och korrekt. Värdegrundspedagogen är också ett stöd

för övriga kollegor i dokumentationsfrågor. Uppdraget innefattar även stöttning i

konflikthantering samt strategier för bemötande.

Elevhälsans kontaktuppgifter

Rektor, F-2 Elisabeth Rohlén-Karlsson 0300-836806

elisabeth.rohlen@kungsbacka.se

Rektor, 3-5, chef elevhälsan Fredrik Andreasson 0300-836813 fredrik.andreasson@kungsbacka.se

Rektor, 6-9 Ulrika Jansson 0300-836804 ulrika.jansson@kungsbacka.se

Specialpedagog AnnCatrine Matsson 0300-833726 anncatrine.matsson@kungsbacka.se

Skolkurator Lone Sjöqvist 0300-836807 lone.sjoqvist@kungsbacka.se

Skolsköterska Marie Ågersten 0300-836815 marie.agersten@kungsbacka.se

Speciallärare Annika Berntsson 0300-836827 annika.a.berntsson@kungsbacka.se

Speciallärare Jennie Johansson 0300-833325 jennie.johansson@kungsbacka.se

Speciallärare Karin Starefors 0300-834000 karin.starefors@kungsbacka.se

Skolpsykolog Johanna Nordblom 0300-836842 johanna.nordblom@kungsbacka.se

Logoped Mårten Bucht 0300-837509 marten.bucht@kungsbacka.se

Värdegrundspedagog Anna Paepke 0300-833724 anna.paepke@kungsbacka.se

Elevhälsoarbete Rutin för arbetsgång i elevärenden

Var vänder man sig till vad? Vid bedömning om att elevens välmående inte kan tillgodoses genom extra anpassningar

genomförs en anmälan till elevhälsan. Dessa frågor kan gälla psykisk ohälsa, barn som far illa

samt oro för ett barns kunskapsutveckling. Vid kränkningar hänvisas du som personal till planen

mot diskriminerande och kränkande behandling, vilket Trygghetsgruppen behandlar.

Mötesforum Trygghetsgruppen

Trygghetsgruppen ansvarar för det löpande arbetet mot diskriminering och kränkande

behandling. Trygghetsgruppen ansvarar således för tryggheten på skolan, vilket också

systematiskt analyseras, genom enkätundersökningar som analyseras och utvärderas inom

trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen träffas varje vecka, på tisdagar.

Arbetslag

Varje pedagog har en viktig roll i elevhälsoarbetet. Det är pedagogens uppgift att

uppmärksamma enskilda elever och gruppers behov.

På Åsaskolan är elevhälsoarbetet en naturlig del i pedagogens och arbetslagens ansvarsområde

och det skall genomsyra det vardagliga arbetet. Grundtanken med elevhälsoarbetet på

1, Pedagog gör iaktagelse

observationFormulera

frågeställning*

2, Samarbete kring

frågeställning i arbetslaget

3, Arbetslaget prövar och genomför

4, Mentor gör uppföljning & utvärdering. Samverkan i

möjligaste mån med vårdnads-

havare

5, Anmälan till EHT.

EHT bedömer, rektor fattar beslut

om ev. insats

6, Fortsatt arbete i

arb.laget, utifrån elevens behov,

vid behov samarbete EHT

Möjlighet

att

konsultera

EHT

*Vid akuta frågeställningar

kontakta rektor och/ eller berörd

profession i EHT

Åsaskolan är att så mycket som möjligt av det elevstödjande arbetet utförs av pedagogerna i

arbetslaget. I arbetslaget sker de vardagspedagogiska diskussionerna kring elever samt

elevgrupper. Analyser som inte kräver en omfördelning av skolans resurser eller inblandning

av personal utanför arbetslaget ska initieras och åtgärdas av enskild pedagog tillsammans med

arbetslaget. Detta dokumenteras som extra anpassningar i Unikum. Pedagogens uppgift är att

kartlägga behov, initiera och utvärdera extra anpassningar, vid behov i samråd med profession

från EHT. Om de extra anpassningarna inte är tillräckliga för att eleven ska nå kunskapskraven

ska anmälan om samarbete göras till EHT. Se arbetsgång gällande behov av särskilt stöd.

Elevhälsoteam möter arbetslag Under terminerna finns löpande tider där arbetslagen träffas tillsammans med EHT. Syftet är

att EHT vid dessa möten ska ha en konsultativ roll för att på så vis, i tidiga skeden, nå det

främjande och förebyggande arbetet. Mötet finns vidare för att komma närmre arbetslagen och

skapa en plattform för ett bra samarbete i elevhälsofrågor.

Elevhälsoteamsmöte Åsaskolans elevhälsoteam ansvarar för det övergripande elevhälsoarbetet på skolan.

Elevhälsoarbetet leds och sammankallas av rektor. Elevhälsan arbetar tvärprofessionellt utifrån

främjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv. Elevärenden som aktualiseras på ett

elevhälsoteamsmöte är de ärenden som inte bedöms kunna lösas i arbetslaget. Elevhälsoteamet

är en mötesplats för samordning av arbets- och resursfördelning i elevärenden. Syftet med EHT

är att utifrån olika kompetenser få en helhets- och samsyn. Detta för att få en bättre beredskap

att ta hand om elevers olika förutsättningar och därmed kunna erbjuda rätt stöd till eleven vid

rätt tillfälle. Med den samlade kompetensen bidrar elevhälsan till att hitta relevanta insatser och

samverkar med personal, hem och övriga nätverk, instanser och myndigheter. Elevhälsoteamet

har möte kontinuerligt. För att ansöka om stöd till Elevhälsan så ifylles blanketten; Anmälan

om stöd från elevhälsan. Blanketten lämnas till Specialpedagog, AnnCatrine Matsson.

Samverkansmöte Samverkansmöte är ett beslutsfattande möte som rör enskild elev. Det är rektor som bjuder in

berörda parter så som vårdnadshavare, mentor och annan berörd personal. Eleven medverkar

när det anses lämpligt. Elevens mentor ansvarar för att delge aktuell mötesinformation till annan

berörd skolpersonal. Kopior av mötesprotokoll lämnas till berörda och originalet scannas in i

PMO, se Samverkansmöte.

Dokumentation av elevhälsans arbete Elevhälsans insatser handlar ofta om verksamheter och processer där det finns krav på

dokumentation. PMO används för att säkra dokumentationen av elevhälsoarbetet på Åsaskolan.

Elevens rättssäkerhet vad gäller den individuella kvalitén blir därmed bättre. Inom EHT finns

professioner som i sitt uppdrag jobbar under Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Dessa uppdrag

journalförs i PMO utifrån HSL. Det primära syftet är då att kunna säkerställa en god och säker

vård. Skyldigheten att föra patientjournal gäller alla vårdgivare. Skyldigheten att föra journal

gäller främst den som har legitimation för ett visst yrke. Det innebär att skolläkare,

skolsköterska, skolpsykolog och logoped är skyldiga att föra patientjournal, vid de uppdrag som

ryms under HSL, det vill säga vård av patient.

Sekretess Elevhälsans arbete kräver ofta att personalen har ett fungerande informationsutbyte både med

annan personal på skolan och med myndigheter och enskilda utanför skolan. För Åsaskolan

gäller regeln om sekretess i lagen om offentlighet och sekretess. Sekretess innebär förbud att

röja en uppgift. En sekretessbelagd uppgift får inte röjas för varken enskilda eller för andra

myndigheter, om det inte är tillåtet enligt offentlighets- och sekretesslagen eller någon annan

lag eller förordning som den lagen hänvisar till. Skadeprövning krävs innan en uppgift lämnas

ut, vilket innebär att sekretessen beror på om en enskild person, (i det här fallet eleven, dennas

anhöriga eller närstående) kan lida men ifall uppgifterna lämnas ut. Hur starkt sekretesskyddet

är beror på i vilken del av verksamheten uppgiften finns. För en del uppgifter är sekretess

huvudregeln, vilket innebär att en uppgift omfattas av sekretess om det inte står klart att

uppgiften kan röjas utan att eleven eller någon närstående lider men (stark sekretess). För andra

uppgifter är offentlighet huvudregel, vilket innebär att sekretessen bara gäller om det kan antas

att eleven eller någon närstående kommer att lida men om uppgiften röjs (svag sekretess).

Elevhälsans psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser tillhör samma

verksamhetsgren som skolans övriga verksamhet, vilket innebär att det inte finns någon

sekretess mellan dem och annan skolpersonal om informationen är viktig för att personen ska

kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Denna begränsning kallas för den inre sekretessen. Rektorn

kan begära att få ta del av uppgifterna om de behövs för att kunna avgöra om eleven får rätt

stöd. För elevhälsans medicinska del regleras sekretessen däremot i samma lag men i kapitlet

om hälso- och sjukvård. Sekretessgränsen medför att elevhälsans medicinska insats måste göra

en sekretessprövning för att lämna ut uppgifter till den andra verksamhetsgrenen inom skolan.

Uppgifter om en enskild elev får dock lämnas från elevhälsans medicinska insats till annan

elevhälsa eller en särskild elevstödjande verksamhet, om det krävs för att eleven ska få

nödvändigt stöd. Varje företrädare inom elevhälsoteamet och den pedagogiska verksamheten

iakttar sin egen sekretess. För mer information gällande sekretess kontakta rektor och/ eller

respektive profession.

Arbetsmiljöarbete Skolan ska erbjuda varje elev en god arbetsmiljö, det vill säga optimala förhållanden för lärande

och personlig utveckling samt en trygg miljö fri från utsatthet och innebär minimala

skaderisker. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö

som präglas av trygghet och studiero (5kap.3 § skollagen). I Åsaskolans systematiska

arbetsmiljöarbete innebär det att tillbud och olycksfall dokumenteras, vilket rektor ansvarar för.

Rektor ansvarar för att systematiskt granska och utveckla verksamheten ur

arbetsmiljösynpunkt. I det systematiska arbetet är elevhälsan på Åsaskolan en viktig del för att

säkerställa arbetsmiljön. Likaså är elevernas synpunkter viktiga, vilket årligen utvärderas

genom stöd av elevrådet och trygghetsgruppen samt genom Åsaskolans trivsel- och

trygghetsenkät. I denna ryms såväl den fysiska samt den psykiska arbetsmiljön. Även sociala

medier är en del av Åsakolans systematiska arbete för att säkerställa trygghet. Mer utförlig

beskrivning finns i Åsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Studiero Studiero handlar både om elevernas arbetsmiljö i stort och om deras möjligheter att nå målen

och kan alltså relateras till såväl skolans arbete med normer och värden som kvaliteten på

undervisningen. Det övergripande ansvaret för att säkerställa goda studieförutsättningar för alla

elever på skolan ligger hos rektorn. En förutsättning för en skolmiljö som präglas av trygghet

och studiero är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för

arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. På Åsaskolan har eleverna varit delaktig i

framtagningen av ordningsregler. Vidare har pedagoger tillsammans med ledning tagit fram en

gemensam struktur gällande uppstart av lektion, vilket ska skapa trygghet och förutsägbarhet

för eleverna som bidrar till studieron.

Rutin vid önskemål om att byta klass Det är en klart uttalad målsättning från skolans sida att eleven ska gå samtliga tre skolår på låg,

mellan och högstadiet på Åsaskolan i samma klass. Byten kommer endast att tillstrykas vid

mycket speciella skäl. Klassbyten medför nya klasskamrater och byten av lärare i flertalet

ämnen. Klasserna är inte alltid i fas med varandras arbetsområde vilken kan medföra att eleven

kan komma att behöva arbeta extra. Klassbyten görs efter önskemål från vårdnadshavare och

kan beviljas om synnerliga skäl föreligger och efter att alla andra åtgärder har prövats.

Klassbyten sker i huvudsak vid terminsbyten. Önskemål om placering i klass kan inte

garanteras. Efter en prövotid på tre veckor fattas beslut om definitiv klassplacering. Se, Rutin

vid önskemål om att byta klass.

Alkohol, tobak och droger För- och grundskolan ska påverka eleverna till en stark attityd mot droger och arbeta för att

stärka eleverna och deras förmåga att fatta goda beslut. I verksamheten ska undervisning ingå

som bidrar till att öka elevernas kunskaper kring läkemedel, alkohol, sniffning, tobak, narkotika

och dopning. Utöver detta ska elever och vårdnadshavare informeras om skolans drogpolicy. I

Kungsbacka utgår det drogförebyggande arbetet från last´n handlingsprogram. last´n står för

läkemedel, alkohol, sniffning, tobak och narkotika inklusive dopning. Värdegrundspedagog och

skolsköterska driver frågorna kring alkohol, tobak och droger.

Åsaskolan har nolltolerans mot alla varianter av tobak, alkohol, droger, elcigaretter och

energidrycker. Ser vi att någon av våra elever använda något av ovanstående kontaktar vi

vårdnadshavare. Rökning är förbjudet på skolans område. Pedagogerna undervisar regelbundet

om tobakens skadeverkningar. Skolsköterskan kan förmedla stöd för tobakavvänjning som t ex

motiverande samtal, samt nikotinhjälpmedel vid behov. Detta sker i samarbete med elev,

mentorer och vårdnadshavare. Skolsköterskan lyfter vid hälsosamtal frågor gällande läkemedel,

alkohol, sniffning, tobak, narkotika och dopning.

Skolnärvaro Att barn och ungdomar lämnar grundskolan med godkända betyg har stor påverkan på deras

framtid. Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn när det gäller risken att drabbas av

psykisk ohälsa och olika former av sociala problem. Elever som inte är närvarande i skolan

löper stor risk att inte klara skolans kunskapskrav, vilket kan få många negativa konsekvenser.

Ytterst handlar skolnärvaro om barn och ungdomars rätt till utbildning och

framtidsmöjligheter.

Enligt 7 kap. 2 § skollagen (2010:800) har barn som är bosatta i Sverige skolplikt enligt

föreskrifterna i 7 kap. skollagen. Åsaskolan arbetar aktivt utifrån; Handlingsplan för att främja

skolnärvaro på Åsaskolan.

Rutiner för arbetsgång och dokumentation av stödinsatser Arbetsgång vid extra anpassningar

5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov,

uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat

sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst

ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den

ordinarie undervisningen. Lag (2014:456).

Elever ska som ett första stödsteg få extra anpassningar.

Extra anpassningar är mindre stödinsatser som kan

genomföras av lärare och övrig skolpersonal inom den

ordinarie undervisningen. Det kan vara bland annat

ledning i att förstå texter, förklaringar av ett

ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning

inom ramen för den ordinarie undervisningen,

exempelvis lästräning. Extra anpassningar kan också

innebära justeringar i lärmiljön. Till extra anpassningar

hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan

vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel

två månader, arbetar tillsammans med eleven.

Det behövs inget formellt beslut och behöver inte dokumenteras i åtgärdsprogram. Extra

anpassningar dokumenteras av mentor i Unikum under fliken extra anpassningar. Dessa följs

upp och utvärderas kontinuerligt, exempelvis i samband med utvecklingssamtalen. Om en elev

efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas mot de kunskapskrav som minst ska

uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare efter

elevens behov. Se: Förslag på extra anpassningar. När personalen uppmärksammar att en elev

riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de

kunskapskrav som minst ska uppnås gör personalen en anmälan till rektor.

Arbetsgång gällande behov av särskilt stöd

8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov,

uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat

sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst

ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie

undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att

anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov

av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar

andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart

obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges

sådant stöd. Lag (2014:456).

Nedan följer en skriftlig beskrivning av arbetsgången för särskilt stöd. Nästföljande sida ger en

visuell bild över arbetsgången.

Anmälan om stöd från elevhälsan

När extra anpassningar genomförts och utvärderats och då en oro kvarstår görs en anmälan till

EHT. Blanketten Anmälan om stöd från elevhälsan fylls i och lämnas till specialpedagog.

Mentor ska ha vidtalat vårdnadshavare innan ansökan lämnas in.

Ärendet behandlas inom EHT Bedömning om eventuella behov genomförs i EHT. Beslut om utredning tas av rektor. Här

beslutas vilka kompetenser från EHT som är relevanta för att ingå i utredningen. Utsedd person

från EHT återkopplar till berörda och berättar om processen kring utredningen. Möten för

respektive skolenhet äger rum varannan vecka under läsåret.

Utredning kring behov av särskilt stöd Specialpedagog ansvarar för pedagogisk utredning. I utredningen ingår en pedagogisk

kartläggning och en pedagogisk bedömning. I utredningen ska elevs, vårdnadshavares,

undervisande pedagogers och övrig personals perspektiv finnas med. Vid behov kompletteras

utredningen med bedömning från övriga professioner i EHT. Det vill säga att utredningen också

kan omfatta medicinsk, social och psykologisk utredning/ bedömning.

Gemensam analys Specialpedagog tolkar/analyserar innehållet i utredningen med berörda kring eleven.

Eventuellt beslut om åtgärdsprogram Utredningen ligger till grund för beslut om åtgärdsprogram ska utarbetas eller inte. Beslutet

fattas av rektor.

Arkivering av beslut Utredningen med rektors beslut arkiveras i Unikum. Papperskopior lämnas till mentor och

vårdnadshavare. Vid beslut om att åtgärdsprogram inte ska utarbetas bifogas samtidigt till

vårdnadshavare information om överklagande till Skolväsendets överklagningsnämnd.

Dokumentation av utredning sker enligt Rutiner för dokumentation av stödinsatser.

Utarbeta åtgärdsprogram Mentor ansvarar för att åtgärdsprogram utarbetas i samråd med arbetslaget och med stöd av

speciallärare/specialpedagog. Dokumentet åtgärdsprogram fylls i digitalt i Unikum.

Möte kring åtgärdsprogram Elev och vårdnadshavare bjuds in till ett möte med mentor och eventuell annan personal där

förslaget till åtgärdsprogram gås igenom. Omarbetas därefter vid behov. Åtgärdsprogrammet

lämnas till rektor för godkännande och underskrift.

Arkivering av åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet skapas i Unikum. Papperskopior lämnas, underskrivet av rektor, till

vårdnadshavare. Till vårdnadshavare bifogas samtidigt information om överklagande till

Skolväsendets överklagningsnämnd. Dokumentation av åtgärdsprogram sker enligt Rutiner för

dokumentation av stödinsatser.

Utvärdering av åtgärdsprogram Ansvarig mentor förbereder utvärderingen genom att med stöd av berörd personal besvara

utvärderingsfrågorna digitalt i Unikum; blankett: utvärdering. Vid behov förbereds, med stöd

av speciallärare, en omarbetning av åtgärdsprogrammet. Mentor träffar elev och

vårdnadshavare för att bedöma om åtgärderna i åtgärdsprogrammet varit lämpliga för att

tillgodose elevens behov. Beslut tas om åtgärderna ska fortgå och nytt åtgärdsprogram ska

upprättas eller om åtgärdsprogrammet ska avslutas. Båda beslut kräver underskrift av rektor.

Utvärderingen dokumenteras i Unikum. Papperskopior av utvärderingen lämnas till

vårdnadshavare.

Rutin för skolpsykologisk utredning En psykologisk utredning genomförs när skolans pedagoger och vårdnadshavare önskar veta

mer om en elevs förmågor och fungerande. En pedagogisk utredning föregår en psykologisk

utredning, vilken gör en bedömning om att vidare kunskap om en elev är viktig för att skolans

ska kunna erbjuda en god pedagogisk verksamhet för eleven. En utredning görs oftast när

skolan provat åtgärder men inte lyckats hitta, för eleven, fungerande strategier och

förhållningssätt. Den psykologiska utredningen kartlägger elevens styrkor och svårigheter inom

olika områden, så som språk, minne, motorik, uppmärksamhet och högre tänkande. Syftet är att

finna åtgärder som är speciellt anpassade för eleven, det vill säga att adekvata krav ställs på

barnet och att hinder för lärande och utveckling undanröjs. Vårdnadshavares samtycke krävs

för att inleda en psykologisk utredning. När beslut ligger för en psykologisk utredning

formuleras en frågeställning tillsammans med psykologen. Skolan är uppdragsgivare och får

därmed ta del av utredningens resultat. Psykologen är skyldig att löpande föra journal under

utredningen. Det är rektor som fattar beslut om utredning och som också är ansvarig för att

barnet får det stöd som utredningen visar att barnet behöver. En psykologisk utredning syftar

till att förstå eleven bättre och ska inte göras om den inte gagnar eleven.

En psykologutredning kan aktualiseras när eleven riskerar att inte nå kunskapskraven och/ eller

stöter på andra svårigheter kopplat till skolsituationen. Det kan handla om elever som har;

generella svårigheter att nå målen, där det finns misstanke om svag teoretisk begåvning eller

intellektuell funktionsnedsättning, specifika svårigheter i inlärningssituationen, svårigheter till

koncentration, uppmärksamhet, struktur, planering, svårigheter att fungera i klassrummet,

interagera socialt, hög frånvaro samt uppvisar tecken på psykisk ohälsa.

Psykologen som jobbar inom skolan ställer ej neuropsykiatrisk diagnos. En utredning på skolan

kan visa att det kan vara motiverat med en fördjupad bedömning av extern verksamhet så som

BUP eller HAB. Skolpsykologen kan då remittera vidare, efter vårdnadshavares samtycke. En

formell diagnos är inte en förutsättning för att eleven ska få tillgång till det stöd det behöver.

En psykolog inom skolan kan ställa diagnosen; Intellektuellt funktionshinder, vilken med

kompletterande utredningar, ger rättighet till eleven att läsa enligt grundsärskolans läroplan.

För mer information se; Rutin för arbetsgång vid inskrivning i grundsärskolan.

Utredningsarbetet inleds med intervjuer med vårdnadshavare och pedagog/ er på skolan. I nästa

led genomförs samtal och psykologiska testningar med eleven. Efter att testningarna avslutas

ges återkopplingstillfällen där slutsatser och rekommendationer presenteras. Oftast sker en

återkoppling först till vårdnadshavare och därefter bjuds de in till att delta vid ett tillfälle

tillsammans med skolan. Vid återkopplingen med skolan förs ett samtal där det konkreta arbetet

med eleven diskuteras. Eleven får en egen anpassad återkoppling. Ett skriftligt utlåtande

sammanställs där resultat och rekommendationer framgår tydligt. Denna sparas i

psykologjournalen. Specialpedagog och berörd personal är ofta delaktiga för att kunna använda

den psykologiska utredningen i den pedagogiska verksamheten.

Barn som far illa eller riskerar att fara illa Anställda på skolan är skyldiga, enligt lag, att genast anmäla om de i sitt arbete har en oro och/

eller misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten gäller alltså redan vid misstanke

och vi är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om vi i vår verksamhet får kännedom

om eller misstänker att ett barn far illa, enligt 14 kap. 1§ Socialtjänstlagen. Begreppet barn

som far illa innefattar alla former av övergrepp, försummelse och utnyttjande som leder till

faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa eller utveckling. Detta gäller oavsett om det är

avsiktligt eller oavsiktligt, har kulturella bakgrundsfaktorer eller beror på okunskap om barns

behov.

Du som personal kan konsultera elevhälsans olika professioner, i första hand skolkurator,

skolsköterska, skolpsykolog och/ eller rektor som är ytterst ansvarig för elevens välbefinnande.

Om du är osäker på om situationen är sådan att en anmälan ska göras kan du diskutera

situationen med socialtjänsten utan att avslöja barnets identitet. Om du däremot berättar vilket

barn det gäller så kan socialtjänsten behöva hantera samtalet som en anmälan. Du som är

anmälningsskyldig är också skyldig att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för

socialtjänstens utredning av ett barns behov av skydd och stöd.

Kontaktuppgifter, Kungsbacka kommun, Mottagning barn och unga, 0300-83 48 89.

Externa resurser Vid behov kontaktar utsedd profession inom elevhälsan aktuell verksamhet utanför skolan t.ex

Primärvården, Habiliteringen (HAB), Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) och

Individ- och familjeomsorgen (IFO). Samarbete kan även upprättas med kommunens

stödsystem i frågor så som; skapa en god lärmiljö för elever med Autism, Intellektuell

funktionsnedsättning samt elever som visar på oroande skolfrånvaro. När flera verksamheter

berör en elev kan ett En dörr in-möte skapas. Till ett sådant möte väljer vårdnadshavare och/

eller elev vilka berörda professioner från aktuella verksamheter som ska bjudas in. En

Samordnad Individuell Plan (SIP) upprättas.

Rutin för arbetsgång vid mottagande i grundsärskola Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav, därför att de har en

utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Skolan gör, tillsammans med föräldrar, en

prövning om rätt till särskola. För att bedöma om ett barn ska erbjudas grundsärskola måste

en grundlig utredning göras, bestående av en psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social

bedömning. Vårdnadshavarna ska informeras om särskolan och de förutsättningar som gäller

för skolformen och ge sitt samtycke till prövning av rätten till särskola och också vara

delaktiga i utredningsprocessen. Rektor initierar, leder och sammanställer de utredningar och

bedömningar som ska genomföras när frågan om mottagande i grundsärskolan väckts. Barnets behov och förutsättningar ska noga dokumenteras genom en pedagogisk, psykologisk,

medicinsk och social utredning. Dessa ligger till grund för en samlad bedömning om vilken

skolform barnet har rätt till. Åsaskolan följer Kungsbacka kommuns arbetsgång för mottagande

av elever i grundsärskolan. I Kungsbacka kommun kan eleven som är inskriven i

grundsärskolan vara integrerad elev på Åsaskolan alternativt gå på Kollaskolan, där

kommunens grundsärskola finns. Utvecklingsledaren för särskolan i Kungsbacka kommun har

delegerats beslutet om mottagande i grundsärskola enligt Delegerad beslutanderätt för Förskola

& Grundskola. Till sin hjälp i det beslutet har utvecklingsledaren ett ”Mottagningsteam” som

består av en skolpsykolog, en skolkurator, en skolsköterska och en specialpedagog.

Årshjul för elevhälsans medicinska del

Årshjul, elevhälsans medicinska

del

AUGUSTIHPV-info, utskick,

åk.5Hälsouppgift, utskick,

åk.4Hälsoenkät, åk.4 SEPTEMBER

Hälsosamtal, åk.4HPV-info till elevern,

åk.5

OKTOBERHälsosamtal, åk.4

Vaccination, HPV, 1 åk.5

Hälsosamtal, F-klass

NOVEMBERHälsosamtal, åk.4Hälsobesök, åk.6

Vaccination, MPR, utskick åk.2

Hälsouppgift åk.8Hälsosamtal, F-klass

DECEMBERHälsobesök, åk.6

Hälsosamtal, F-klass

JANUARIHälsoenkät, åk.8

Hälsosamtal, F-klassHälsobesök, åk.2

FEBRUARIHälsosamtal, åk.8

Hälsosamtal, F-klass

MARSVaccination, MPR,

åk.2Hälsosamtal, åk.8

Hälsosamtal, F-klass

APRILVaccination, HPV,

åk.5Hälsosamtal, åk.8

Bilagor Här hittar du:

- Förslag till extra anpassningar

- Blankett för Anmälan om stöd till elevhälsoteamet

- Protokoll till Samverkansmöte

- Rutin för önskemål om att byta klass

- Handlingsplan för att främja skolnärvaro

Förslag till extra anpassningar Tänk på att de extra anpassningarna ska vara möjliga att utvärdera

Schema och planering: Schemagenomgång

Schema i mobilen

Tydligt schema både eget och på tavlan

Planeringsstöd för dagen

Förbered nästa aktivitet och material ex. i

mobilen

Förbered vid oväntad förändring

Förbered aktivitetsslut

Gå före andra i klassen till aktivitet

Stöd i valsituationer

Stöd att starta, fortsätta och avsluta

arbetsområden

Arbeta enskilt

Placering, fysisk miljö: Anpassad fysisk miljö

Placering i klassrummet

Frukt/annat att äta

Tillrättalagd matsituation

Musik i lurar vid enskilt arbete

Något att ”pilla med” vid genomgångar

Undvik fysisk kontakt/ögonkontakt

Pauser, längre tid: Kortare arbetspass

Möjlighet till rörelse/paus

Möjlighet till ”time out”

Extra tid vid prov och läxförhör

Vänta in/ge eleven tid

Dator/hjälpmedel: Kompensatoriska hjälpmedel t ex talsyntes

Dator/Ipad-inställningar exempelvis av mus,

skärm, textstorlek

Digitala läromedel

Hjälpmedel att förstå tid

Bildstöd

Färgad plastfilm över text

Skrivstöd i matematik

Använda miniräknare

Anpassat material, språk: Anpassade läxor

Extra färdighetsträning exv. Intensiv lästräning

Avskalade/anpassade arbetsuppgifter, prov,

läxförhör

Stöd med innehållsfrågor och svar

Anpassat och enkelt språk, muntligt och

skriftligt

Anpassad talhastighet, ordval och begrepp

Muntliga prov och läxförhör

Repetera innehåll

Enskilda redovisningar vid behov

Extra läromedel i hemmet

Enkla, tydliga och korta instruktioner

Förbered provsituationer

Stöd med struktur och studieteknik

Stöd med uppläsning av benämnda uppgifter i

matematik

Utskrift av texter och arbetsuppgifter från datorn

Övrigt: Sociala berättelser

Seriesamtal

Enskild tillrättavisning

Anpassningar i idrott och hälsa

Kunskap om funktionshinder

Handledning

Motiverande samtal

Samtal med Studie- och yrkesvägledare

Kuratorskontakt

Enstaka pedagogiska insatser under kortare tid

Anmälan om stöd från elevhälsoteamet

Datum Elev Klass Mentor Inlämnarens namn

Anledning till anmälan om stöd från EHT: Måluppfyllelse:

Oroande frånvaro:

Social situation:

Psykisk ohälsa:

Kamratrelationer:

Fysisk ohälsa:

Arbetsmiljö:

Grupp/ klass:

Annat:

Samverkan med vårdnadshavare:

Andra pågående insatser:

Vårdnadshavare är informerade om anmälan om stöd till elevhälsan: JA NEJ

Extra anpassningar finns i Unikum: JA NEJ

Samverkansmöte Datum: _____________________

Elevens namn, personnummer och klass: _______________________________________________ Deltagare och roll: ___________________________ ____________________________ _______________________

___________________________ ____________________________ _______________________

___________________________ ____________________________ _______________________

___________________________ ____________________________ _______________________

Mötets syfte: __________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

Nuläge- detta går bra/ detta visar sig idag som en svårighet: __________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

Insatser: Ansvarig: ___________________________________________________________ _____________________

___________________________________________________________ _____________________

___________________________________________________________ _____________________

___________________________________________________________ _____________________

___________________________________________________________ _____________________

___________________________________________________________ _____________________

Nästa uppföljningsmöte:_____________________________________________________________

Rektors underskrift:

Rutin vid önskemål om att byta klass Det är en klart uttalad målsättning från skolans sida att eleven ska gå samtliga tre skolår på låg,

mellan och högstadiet på Åsaskolan i samma klass. Byten kommer endast att tillstrykas vid

mycket speciella skäl. Klassbyten medför nya klasskamrater och byten av lärare i flertalet

ämnen. Klasserna är inte alltid i fas med varandras arbetsområde vilken kan medföra att eleven

kan komma att behöva arbeta extra. Klassbyten görs efter önskemål från vårdnadshavare och

kan beviljas om synnerliga skäl föreligger och efter att alla andra åtgärder har prövats.

Klassbyten sker i huvudsak vid terminsbyten. Önskemål om placering i klass kan inte

garanteras. Efter en prövotid på tre veckor fattas beslut om definitiv klassplacering.

Ansökan lämnas till mentor som vidarebefordrar ansökan till rektor.

Rektor inleder en utredning till orsakerna till ansökan om klassbyte. Orsakas

önskemålet av problem med kamratrelationer lämnar mentor ärendet vidare till

skolkurator för samtal och bedömning som i sin tur delger elevhälsoteam.

Rektor kallar vid behov elev, vårdnadshavare, och personal i elevhälsoteam till möte.

Rektor fattar beslut i ärendet efter samrådan med elevhälsoteam, berörda mentorer,

elev och vårdnadshavare.

Eventuellt byte sker vid närmast kommande terminsskifte. Avlämnade mentor

ansvarar för överlämning till mottagande mentor.

Önskar klassbyten Elevens namn:

Personnummer:

Nuvarande klass:

Önskar byta till klass:

Skola

Orsak till önskemål av klassbyte:

Datum:

Datum:

Vårdnadshavares underskrift:

Vårdnadshavares underskrift:

Namnförtydligande:

Namnförtydligande:

Rektor Beviljas:

Orsak:

Avslås:

Orsak:

Underskrift:

Datum:

Skolnärvarotrappa, Åsaskolan, F-5

Elev:

Klass:

Kryssa i rutorna efter

utförd insats.

Steg 1 (10%)

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor

Steg 2

(ej minskad frånvaro)

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor

Steg 3

(frånvaro kvarstår)

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor

och EHT

Steg 4

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor

och EHT

Steg 5

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor och EHT

☐ Meddelande till

vårdnadshavare sker

automatiskt i skola24.

☐ Kontakt med

vårdnadshavare efter

oroande frånvaro. Visa

grafiskt utdrag från skola

24 samt informera om

Skolnärvarotrappan, 10%.

☐ Skola24, analys av

mentor, se B.

☐ Mentor kallar ev. elev

och vårdnadshavare till

skolan, genomför;

Orsaksutredning vid

skolfrånvaro.

☐ Dokumentera

anpassningar, se D & E, i

Unikum.

☐ Ansökan EHT, bifoga

Orsaksutredning.

☐ Skolsköterska följer upp

med vårdnadshavare.

☐ Rektor anmäler

problematisk frånvaro till

huvudman.

☐ Vårdnadshavare, ev.

elev, mentor och EHT

kallas till

Skolplaneringssamtal.

☐ Rektor fattar beslut om

ev. utredning och ev. vidare

behov av särskilt stöd och/

eller insats.

☐ Rektor informerar om

skolplikt.

☐ EHT informerar

vårdnadshavare om stöd

från verksamheter utanför

skolan, se C.

☐ Rektor informerar om

skolans skyldighet om

orosanmälan till

Socialtjänsten vid fortsatt

frånvaro.

☐ Boka tid för uppföljning

av plan.

☐ Viktigt är nu att mentor

och ev. övrig berörd

personal inte släpper

kontakten med elev och

vårdnadshavare, utan

fortsätter visa omtanke om

eleven.

☐ Kontinuerlig uppföljning

och ev. revidering av plan

efter beslutade insatser.

☐ Vid behov upprätta

åtgärdsprogram.

☐ Fortsatt kontakt med

eleven/familjen och fortsatt

intensivt arbete med att få

eleven tillbaka till skolan.

☐ Kontinuerlig uppföljning

och ev. revidering av plan

efter beslutade insatser.

Vid ev. svårigheter inom

familjen/ eleven –

bedömning av ev. åtgärd:

☐ Remiss till BUP.

☐ Ansökan om stöd från

Mobila teamet.

☐ Familjen kontaktar

Socialtjänsten.

☐ Skolan anmäler till

Socialtjänsten vid ev. oro.

☐ Skolan kallar till SIP-

möte.

☐ Vid fortsatt hög frånvaro

och när skolan gjort allt den

förmår, skickar rektor en

anmälan till Socialtjänsten.

☐ Ev. beslut om

vitesföreläggande fattas av

huvudman.

Handlingsplan för att främja skolnärvaro på Åsaskolan Att barn och ungdomar lämnar grundskolan med godkända betyg har stor påverkan på deras framtid.

Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn när det gäller risken att drabbas av psykisk ohälsa och

olika former av sociala problem. Elever som inte är närvarande i skolan löper stor risk att inte klara

skolans kunskapskrav, vilket kan få många negativa konsekvenser. Ytterst handlar skolnärvaro om

barn och ungdomars rätt till utbildning och framtidsmöjligheter.

All skolpersonal på Åsaskolan har ett bemötande gentemot elever utifrån begreppet

skolnärvaro. Bekräfta och uppmuntra när eleven är i skolan. Visa att det gör skillnad om eleven

är i skolan och att eleven är saknad. Utgå från att varje beteende fyller en funktion för eleven.

- Ogiltig och/ eller oroande giltig frånvaro kan innebära enstaka lektioner, en hel

dag och/ eller delar av dag. Första steget, vilket omfattar tillfälle 1-5 bör innebära

ett påbörjat arbete utifrån Skolnärvarotrappa, Åsaskolan, 6-9. En fingervisning kan

vara 10% frånvaro inom en vecka.

- Mentor ansvarar för att veckovis titta i Skola 24 för att tidigt uppmärksamma ogiltig och/

eller oroande giltig frånvaro. - Vid arbete med Skolnärvarotrappan har mentor ansvar att kontinuerligt arbeta med löpande

insatser samt att regelbundet visa eleven utvecklingen av närvaro med hjälp av grafisk

skola24.

- Vid positiv utveckling som också vidhålls efter fyra veckor fortsätter arbetet inom

skolan, Skolnärvarotrappa avslutas.

Vad är ogiltig och/ eller oroande frånvaro? Ogiltig frånvaro betraktas som all frånvaro som inte är anmäld av vårdnadshavare. Oroande frånvaro

kan vara anmäld av vårdnadshavare men ändå skapa oro. Det kan handla om enstaka lektioner och/eller

dagar och behandlas i enlighet med denna handlingsplan.

- Sammanhängande anmäld frånvaro som överstiger tio skoldagar.

- Spridd frånvaro, överstigande 20 procent av undervisningstiden under en

åttaveckorsperiod.

- När en elev under en längre period stannar hemma från skolan utan någon tydlig

anledning som exempelvis sjukdom, är detta att betrakta som ”skolvägran”.

Följande kan vara varningssignaler för en framtida skolvägran: - Frånvaro redan i förskoleklass med hänvisning till frivilligt deltagande.

- Frånvaro utan sjukanmälan.

- Upprepad anmäld sjukfrånvaro.

- Ovanligt lång frånvaro i samband med sjukdom.

- Upprepad frånvaro med diffusa förklaringar som magont, huvudvärk.

- Frånvaro specifika dagar eller vid specifika ämnen.

- Sen ankomst och/eller tidig hemgång under skoldagen.

- Vårdnadshavares signaler om svårigheter till att få iväg sitt barn till skolan.

Huvudmans och rektors ansvar Av 2 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs

i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de

bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Enligt 2 kap. 9 § skollagen

(2010:800) ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor.

Skolplikt och rätt till utbildning

Enligt 7 kap. 2 § skollagen (2010:800) har barn som är bosatta i Sverige skolplikt enligt föreskrifterna i

7 kap. skollagen. Skolplikten gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden

är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Skolplikt gäller inte heller barn

som avses i 29 kap. 2 § andra stycket skollagen. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som

skolpliktiga barn. Enligt 7 kap. 2 § skollagen (2010:800) omfattas barn som är bosatta i Sverige av

skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Enligt 7 kap. 20–22 §§ skollagen ska den som har

vårdnaden om ett skolpliktigt barn se till att barnet fullgör sin skolplikt. Hemkommunen ska se till att

skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven

utbildning. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång.

Av 7 kap. 23 § skollagen (2010:800) framgår att om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och

detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske,

får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande

enligt första stycket får förenas med vite. Av 4 kap. 8 § skolförordningen (2011:185) framgår att om en

elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för

att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten. Rektorn får besluta hur

anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Av 7 kap. 17 § skollagen (2010:800) framgår följande. En elev i

grundskolan och grundsärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda

utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den

obligatoriska verksamheten ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att

eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte

informeras samma dag. Av 7 kap. 18 § skollagen (2010:800) framgår att en elev får beviljas kortare

ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektorn

beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser

längre tid än tio dagar.

B, Primär analys av mentor

- Går det att se ett mönster när eleven är närvarande?

- Går det att se ett mönster när eleven är frånvarande?

Med mönster menas, vissa lektioner, vissa veckodagar, tid på dagen ex, morgonen, efter lunch etc.

C, Kontaktuppgifter, verksamheter utanför skolan

BUP-linjen: 010-476 19 99. Vid psykisk ohälsa eller vid risk för att utveckla psykisk ohälsa

och/ eller funktionshinder.

Mottagning barn och unga: 0300-83 48 89. Om du och ditt barn behöver stöd i familjen.

Individ & Familjeomsorgs föräldratelefon, 0300-83 80 60. Vid behov av stöd i föräldraroll.

Kungsbacka kommun erbjuder kostnadsfria föräldrastödskurser utifrån cope-metoden.

Anmälan: Anette Svensson på 0300-83 49 03 eller anette.svensson@kungsbacka.se.

För mer information om föräldrastöd, se: https://www.kungsbacka.se/Omsorg-stod-och-

hjalp/Familj-barn-och-unga/

Mentors egna anteckningar Här kan du anteckna kontakter, åtgärder och liknande. Som stöd i arbetet.

Steg 1

Steg 2

Steg 3

Steg 4

Steg 5

Orsaksutredning vid skolfrånvaro

Datum:

Elevens namn & personnummer:

Elevens klass:

Elevens frånvaro Ange procent ogiltig frånvaro

Ange procent giltig frånvaro

Att eleven får berätta sin historia, sin syn på situationen, har visat sig ha en positiv effekt, för att det

ska bli klart både för eleven själv och för omgivning vad frånvaron kan bero på. Utgå från att varje

beteende fyller en funktion för eleven. Var nyfiken! Frågor att utgå ifrån: När började frånvaron?

Varför började frånvaron, vad anger eleven för orsak? Hur beskriver eleven sin sociala situation? Vad

gör eleven när han/hon inte är i skolan? Vad anger eleven för orsak till sin frånvaro? Är skolmiljön

anpassad för eleven? Uttrycker eleven att han/hon har någon specifik svårighet? Kan bemötandet

gentemot eleven förändras?

Elevens bild av anledning till frånvaron:

Vårdnadshavares bild av anledning till frånvaro:

Skolans bild av anledning till frånvaro:

Skolans åtgärder Skolans konkreta åtgärder, se förslag på anpassningar, dokumenteras i Unikum

När utvärderas åtgärderna?

Har skolan en plan för nya/ andra åtgärder? Om JA, vilka?

E, Förslag till anpassningar- för att nå ökad måluppfyllelse Tänk på att anpassningar ska kunna utvärderas.

Schema och planering: Schemagenomgång

Schema i mobilen

Tydligt schema både eget och på tavlan

Planeringsstöd för dagen

Förbered nästa aktivitet och material ex. i

mobilen

Förbered vid oväntad förändring

Förbered aktivitetsslut

Gå före andra i klassen till aktivitet

Stöd i valsituationer

Stöd att starta, fortsätta och avsluta

arbetsområden

Arbeta enskilt

Placering, fysisk miljö: Anpassad fysisk miljö

Placering i klassrummet

Frukt/annat att äta

Tillrättalagd matsituation

Musik i lurar vid enskilt arbete

Något att ”pilla med” vid genomgångar

Undvik fysisk kontakt/ögonkontakt

Pauser, längre tid: Kortare arbetspass

Möjlighet till rörelse/paus

Möjlighet till ”time out”

Extra tid vid prov och läxförhör

Vänta in/ge eleven tid

Dator/hjälpmedel: Kompensatoriska hjälpmedel t ex talsyntes

Dator/Ipad-inställningar exempelvis av mus,

skärm, textstorlek

Digitala läromedel

Hjälpmedel att förstå tid

Bildstöd

Färgad plastfilm över text

Skrivstöd i matematik

Använda miniräknare

Anpassat material, språk: Anpassade läxor

Extra färdighetsträning exv. Intensiv lästräning

Avskalade/anpassade arbetsuppgifter, prov,

läxförhör

Stöd med innehållsfrågor och svar

Anpassat och enkelt språk, muntligt och

skriftligt

Anpassad talhastighet, ordval och begrepp

Muntliga prov och läxförhör

Repetera innehåll

Enskilda redovisningar vid behov

Extra läromedel i hemmet

Enkla, tydliga och korta instruktioner

Förbered provsituationer

Stöd med struktur och studieteknik

Stöd med uppläsning av benämnda uppgifter i

matematik

Utskrift av texter och arbetsuppgifter från datorn

Övrigt: Sociala berättelser

Seriesamtal

Enskild tillrättavisning

Anpassningar i idrott och hälsa

Kunskap om funktionshinder

Handledning

Motiverande samtal

Samtal med Studie- och yrkesvägledare

Kuratorskontakt

Enstaka pedagogiska insatser under kortare tid

D, Förslag på eventuella insatser

- Sällskap till skolan av en lärare eller elev.

- Någon som möter eleven utanför skolan på morgonen.

- Utse en kontaktperson.

- Sällskap under rasterna.

- Vårdnadshavare närvarar på lektionen.

- Byta sittplats/ klass/ skola.

- Anpassat schema.

- Kartlägg psykosociala klimatet i klassen.

- Erbjuda insats från EHT; kurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog,

speciallärare.

Skolplaneringssamtal

Datum:

Elevens namn & personnummer:

Närvarande:

Ett skolplaneringssamtal är ett samtal mellan rektor, lärare, ev. personal från EHT, vårdnadshavare och

elev. Syftet med mötet är att säkerställa elevens rätt till utbildning genom att skapa sig en bild av

anledningen till att eleven har frånvaro. Vi ställer oss frågan; vilken funktion fyller frånvaron för

eleven? Rektor beslutar om behov av utredning.

Elevens bild av anledning till frånvaron:

Vårdnadshavares bild av anledning till frånvaro:

Skolans bild av anledning till frånvaro:

Behov av vidare utredning JA NEJ

Analys- Vad ska utredas och av vem/ vilka? Frågeställning?

Uppföljning/ utvärdering

Detta beslut kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av elevens vårdnadshavare samt

av elever som fyllt 16 år.

Vill ni överklaga beslutet ska ni skicka överklagandet till skolan inom tre veckor från den dag då ni

fick ta del av beslutet. I skrivelsen ska ni ange vilket beslut som överklagas, och vilken ändring i

beslutet som ni begär. Mer information finns på webbplatsen www.overklagandenamnden.se.

Skolnärvarotrappa, Åsaskolan, 6-9

Elev:

Klass:

Kryssa i rutorna efter

utförd insats.

Steg 1 (10%)

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor

Steg 2

(ej minskad frånvaro)

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor

Steg 3

(frånvaro kvarstår)

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor

och EHT

Steg 4

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor

och EHT

Steg 5

Ansvarig för åtgärd: Rektor

Åtgärden utförs av: Mentor och EHT

☐ Meddelande till

vårdnadshavare sker

automatiskt i skola24.

☐ Kontakt med elev (åk.6-

9) efter oroande frånvaro,

se A. Visa grafiskt utdrag

från skola 24 samt

informera om

Skolnärvarotrappan, 10%.

☐ Informera

vårdnadshavare om

pågående arbete.

☐ Skola24, analys av

mentor, se B.

☐ Mentor kallar elev och

vårdnadshavare till skolan,

genomför; Orsaksutredning

vid skolfrånvaro.

☐ Dokumentera

anpassningar, se D & E, i

Unikum.

☐ Ansökan EHT, bifoga

Orsaksutredning.

☐ Skolsköterska följer upp

med vårdnadshavare.

☐ Rektor anmäler

problematisk frånvaro till

huvudman.

☐ Vårdnadshavare, elev,

mentor och EHT kallas till

Skolplaneringssamtal.

☐ Rektor fattar beslut om

ev. utredning och ev. vidare

behov av särskilt stöd och/

eller insats.

☐ Rektor informerar om

skolplikt.

☐ EHT informerar

vårdnadshavare om stöd

från verksamheter utanför

skolan, se C.

☐ Rektor informerar om

skolans skyldighet om

orosanmälan till

Socialtjänsten vid fortsatt

frånvaro.

☐ Boka tid för uppföljning

av plan.

☐ Viktigt är nu att mentor

och ev. övrig berörd

personal inte släpper

kontakten med elev och

vårdnadshavare, utan

fortsätter visa omtanke om

eleven.

☐ Kontinuerlig uppföljning

och ev. revidering av plan

efter beslutade insatser.

☐ Vid behov upprätta

åtgärdsprogram.

☐ Fortsatt kontakt med

eleven/familjen och fortsatt

intensivt arbete med att få

eleven tillbaka till skolan.

☐ Kontinuerlig uppföljning

och ev. revidering av plan

efter beslutade insatser.

Vid ev. svårigheter inom

familjen/ eleven –

bedömning av ev. åtgärd:

☐ Remiss till BUP.

☐ Ansökan om stöd från

Mobila teamet.

☐ Familjen kontaktar

Socialtjänsten.

☐ Skolan anmäler till

Socialtjänsten vid ev. oro.

☐ Skolan kallar till SIP-

möte.

☐ Vid fortsatt hög frånvaro

och när skolan gjort allt den

förmår, skickar rektor en

anmälan till Socialtjänsten.

☐ Ev. beslut om

vitesföreläggande fattas av

huvudman.

Handlingsplan för att främja skolnärvaro på Åsaskolan Att barn och ungdomar lämnar grundskolan med godkända betyg har stor påverkan på deras framtid.

Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn när det gäller risken att drabbas av psykisk ohälsa och

olika former av sociala problem. Elever som inte är närvarande i skolan löper stor risk att inte klara

skolans kunskapskrav, vilket kan få många negativa konsekvenser. Ytterst handlar skolnärvaro om

barn och ungdomars rätt till utbildning och framtidsmöjligheter.

All skolpersonal på Åsaskolan har ett bemötande gentemot elever utifrån begreppet

skolnärvaro. Bekräfta och uppmuntra när eleven är i skolan. Visa att det gör skillnad om eleven

är i skolan och att eleven är saknad. Utgå från att varje beteende fyller en funktion för eleven.

- Ogiltig och/ eller oroande giltig frånvaro kan innebära enstaka lektioner, en hel

dag och/ eller delar av dag. Första steget, vilket omfattar tillfälle 1-5 bör innebära

ett påbörjat arbete utifrån Skolnärvarotrappa, Åsaskolan, 6-9. En fingervisning kan

vara 10% frånvaro inom en vecka.

- Mentor ansvarar för att veckovis titta i Skola 24 för att tidigt uppmärksamma ogiltig och/

eller oroande giltig frånvaro. - Vid arbete med Skolnärvarotrappan har mentor ansvar att kontinuerligt arbeta med löpande

insatser samt att regelbundet visa eleven utvecklingen av närvaro med hjälp av grafisk

skola24.

- Vid positiv utveckling som också vidhålls efter fyra veckor fortsätter arbetet inom

skolan, Skolnärvarotrappa avslutas.

Vad är ogiltig och/ eller oroande frånvaro? Ogiltig frånvaro betraktas som all frånvaro som inte är anmäld av vårdnadshavare. Oroande frånvaro

kan vara anmäld av vårdnadshavare men ändå skapa oro. Det kan handla om enstaka lektioner och/eller

dagar och behandlas i enlighet med denna handlingsplan.

- Sammanhängande anmäld frånvaro som överstiger tio skoldagar.

- Spridd frånvaro, överstigande 20 procent av undervisningstiden under en

åttaveckorsperiod.

- När en elev under en längre period stannar hemma från skolan utan någon tydlig

anledning som exempelvis sjukdom, är detta att betrakta som ”skolvägran”.

Följande kan vara varningssignaler för en framtida skolvägran: - Frånvaro redan i förskoleklass med hänvisning till frivilligt deltagande.

- Frånvaro utan sjukanmälan.

- Upprepad anmäld sjukfrånvaro.

- Ovanligt lång frånvaro i samband med sjukdom.

- Upprepad frånvaro med diffusa förklaringar som magont, huvudvärk.

- Frånvaro specifika dagar eller vid specifika ämnen.

- Sen ankomst och/eller tidig hemgång under skoldagen.

- Vårdnadshavares signaler om svårigheter till att få iväg sitt barn till skolan.

Huvudmans och rektors ansvar Av 2 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs

i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de

bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Enligt 2 kap. 9 § skollagen

(2010:800) ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor.

Skolplikt och rätt till utbildning Enligt 7 kap. 2 § skollagen (2010:800) har barn som är bosatta i Sverige skolplikt enligt föreskrifterna i

7 kap. skollagen. Skolplikten gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden

är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Skolplikt gäller inte heller barn

som avses i 29 kap. 2 § andra stycket skollagen. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som

skolpliktiga barn. Enligt 7 kap. 2 § skollagen (2010:800) omfattas barn som är bosatta i Sverige av

skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Enligt 7 kap. 20–22 §§ skollagen ska den som har

vårdnaden om ett skolpliktigt barn se till att barnet fullgör sin skolplikt. Hemkommunen ska se till att

skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven

utbildning. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång.

Av 7 kap. 23 § skollagen (2010:800) framgår att om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och

detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske,

får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande

enligt första stycket får förenas med vite. Av 4 kap. 8 § skolförordningen (2011:185) framgår att om en

elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för

att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten. Rektorn får besluta hur

anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Av 7 kap. 17 § skollagen (2010:800) framgår följande. En elev i

grundskolan och grundsärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda

utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den

obligatoriska verksamheten ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att

eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte

informeras samma dag. Av 7 kap. 18 § skollagen (2010:800) framgår att en elev får beviljas kortare

ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektorn

beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser

längre tid än tio dagar.

A, Förslag till kontakt med elev (åk.6-9), uppmärksamma vid frånvaro Kontakta eleven samma dag som oroande frånvaron.

- Hej! Jag saknade dig i skolan idag. Jag hoppas du kommer imorgon.

B, Primär analys av mentor

- Går det att se ett mönster när eleven är närvarande?

- Går det att se ett mönster när eleven är frånvarande? Med mönster menas, vissa lektioner, vissa veckodagar, tid på dagen ex, morgonen, efter lunch etc.

C, Kontaktuppgifter, verksamheter utanför skolan

BUP-linjen: 010-476 19 99. Vid psykisk ohälsa eller vid risk för att utveckla psykisk ohälsa

och/ eller funktionshinder.

Mottagning barn och unga: 0300-83 48 89. Om du och ditt barn behöver stöd i familjen.

Individ & Familjeomsorgs föräldratelefon, 0300-83 80 60. Vid behov av stöd i föräldraroll.

Kungsbacka kommun erbjuder kostnadsfria föräldrastödskurser utifrån cope-metoden.

Anmälan: Anette Svensson på 0300-83 49 03 eller anette.svensson@kungsbacka.se.

För mer information om föräldrastöd, se: https://www.kungsbacka.se/Omsorg-stod-och-

hjalp/Familj-barn-och-unga/

Mentors anteckningar Här kan du anteckna kontakter, åtgärder och liknande. Som stöd i arbetet.

Steg 1

Steg 2

Steg 3

Steg 4

Steg 5

Orsaksutredning vid skolfrånvaro

Datum:

Elevens namn & personnummer:

Elevens klass:

Elevens frånvaro Ange procent ogiltig frånvaro

Ange procent giltig frånvaro

Att eleven får berätta sin historia, sin syn på situationen, har visat sig ha en positiv effekt, för att det

ska bli klart både för eleven själv och för omgivning vad frånvaron kan bero på. Utgå från att varje

beteende fyller en funktion för eleven. Var nyfiken! Frågor att utgå ifrån: När började frånvaron?

Varför började frånvaron, vad anger eleven för orsak? Hur beskriver eleven sin sociala situation? Vad

gör eleven när han/hon inte är i skolan? Vad anger eleven för orsak till sin frånvaro? Är skolmiljön

anpassad för eleven? Uttrycker eleven att han/hon har någon specifik svårighet? Kan bemötandet

gentemot eleven förändras?

Elevens bild av anledning till frånvaron:

Vårdnadshavares bild av anledning till frånvaro:

Skolans bild av anledning till frånvaro:

Skolans åtgärder: Skolans konkreta åtgärder, se förslag på anpassningar, dokumenteras i Unikum

När utvärderas åtgärderna?

Har skolan en plan för nya/ andra åtgärder? Om JA, vilka?

Förslag till anpassningar- för att nå ökad måluppfyllelse Tänk på att anpassningar ska kunna utvärderas.

Schema och planering: Schemagenomgång

Schema i mobilen

Tydligt schema både eget och på tavlan

Planeringsstöd för dagen

Förbered nästa aktivitet och material ex. i

mobilen

Förbered vid oväntad förändring

Förbered aktivitetsslut

Gå före andra i klassen till aktivitet

Stöd i valsituationer

Stöd att starta, fortsätta och avsluta

arbetsområden

Arbeta enskilt

Placering, fysisk miljö: Anpassad fysisk miljö

Placering i klassrummet

Frukt/annat att äta

Tillrättalagd matsituation

Musik i lurar vid enskilt arbete

Något att ”pilla med” vid genomgångar

Undvik fysisk kontakt/ögonkontakt

Pauser, längre tid: Kortare arbetspass

Möjlighet till rörelse/paus

Möjlighet till ”time out”

Extra tid vid prov och läxförhör

Vänta in/ge eleven tid

Dator/hjälpmedel: Kompensatoriska hjälpmedel t ex talsyntes

Dator/Ipad-inställningar exempelvis av mus,

skärm, textstorlek

Digitala läromedel

Hjälpmedel att förstå tid

Bildstöd

Färgad plastfilm över text

Skrivstöd i matematik

Använda miniräknare

Anpassat material, språk: Anpassade läxor

Extra färdighetsträning exv. Intensiv lästräning

Avskalade/anpassade arbetsuppgifter, prov,

läxförhör

Stöd med innehållsfrågor och svar

Anpassat och enkelt språk, muntligt och

skriftligt

Anpassad talhastighet, ordval och begrepp

Muntliga prov och läxförhör

Repetera innehåll

Enskilda redovisningar vid behov

Extra läromedel i hemmet

Enkla, tydliga och korta instruktioner

Förbered provsituationer

Stöd med struktur och studieteknik

Stöd med uppläsning av benämnda uppgifter i

matematik

Utskrift av texter och arbetsuppgifter från datorn

Övrigt: Sociala berättelser

Seriesamtal

Enskild tillrättavisning

Anpassningar i idrott och hälsa

Kunskap om funktionshinder

Handledning

Motiverande samtal

Samtal med Studie- och yrkesvägledare

Kuratorskontakt

Enstaka pedagogiska insatser under kortare tid

D, Förslag på eventuella insatser

- Sällskap till skolan av en lärare eller elev.

- Någon som möter eleven utanför skolan på morgonen.

- Utse en kontaktperson.

- Sällskap under rasterna.

- Vårdnadshavare närvarar på lektionen.

- Byta sittplats/ klass/ skola.

- Anpassat schema.

- Kartlägg psykosociala klimatet i klassen.

- Erbjuda insats från EHT; kurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog,

speciallärare.

Skolplaneringssamtal

Datum:

Elevens namn & personnummer:

Närvarande:

Ett skolplaneringssamtal är ett samtal mellan rektor, lärare, ev. personal från EHT, vårdnadshavare och

elev. Syftet med mötet är att säkerställa elevens rätt till utbildning genom att skapa sig en bild av

anledningen till att eleven har frånvaro. Vi ställer oss frågan; vilken funktion fyller frånvaron för

eleven? Rektor beslutar om behov av utredning.

Elevens bild av anledning till frånvaron:

Vårdnadshavares bild av anledning till frånvaro:

Skolans bild av anledning till frånvaro:

Behov av vidare utredning JA NEJ

Analys- Vad ska utredas och av vem/ vilka? Frågeställning?

Uppföljning/ utvärdering

Detta beslut kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av elevens vårdnadshavare samt

av elever som fyllt 16 år.

Vill ni överklaga beslutet ska ni skicka överklagandet till skolan inom tre veckor från den dag då ni

fick ta del av beslutet. I skrivelsen ska ni ange vilket beslut som överklagas, och vilken ändring i

beslutet som ni begär. Mer information finns på webbplatsen www.overklagandenamnden.se.

Åsaskolans verktygslåda För stöd och vägledning i det pedagogiska uppdraget

Kunskap och lärande sker i en ständig utveckling. Denna verktygslåda kommer därmed att

kontinuerligt uppdateras allt eftersom för att kunna ge våra elever bästa möjliga stöd i sin

utveckling och sitt välmående. Verktygslådan omfattar stöd för den pedagogiska

verksamheten utifrån möjliga orsaker som kan leda till svårigheter i inlärningssituationen.

Utveckling av inkluderande lärmiljöer För att en helhetsidé ska kunna fungera som konkret vägledning behöver den beskrivas på ett

sätt att det blir tydligt. Beskrivningen nedan utgör en helhetsidé om vad inkludering kan

innebära och förtydligar det genom att kontrastera vad som skulle vara ett motsatt sätt att tänka.

Ett inkluderande synsätt Ett icke-inkluderande synsätt

Olikheter mellan individer ses som normalt

och förväntat.

Olikheter mellan individer bör jämnas ut

Lärarens uppdrag är att skapa kollektiva

lärmiljöer utifrån elevers olika förutsättningar

och erfarenheter och utifrån det bidra till

lärprocesser inom olika ämnen.

Lärarens uppdrag är att skapa lärmiljöer

utifrån varje ämnes logiska struktur, som

eleverna själva eller med stöd förväntas

anpassa sig till.

Skolan ses som en frisk miljö som kan bära

individers svårigheter.

Individers svårigheter stör den förväntade

bilden av skolmiljön.

Att se till det som är frisk och positivt i

individens situation.

Fokusera på brister och svårigheter

hos individen.

Individen ses i ett helhetsperspektiv, utifrån

alla de olika sammanhang hon ingår i.

Individen betraktas situationsbundet i olika

sammanhang för sig.

Strävan efter kontinuitet och sammanhang

genom alla skolår ur elevens perspektiv.

Eleven förväntas anpassa sig till olika

pedagogiska grundsyner och skolkulturer

i olika skolår/stadier.

Lärare/arbetslag och

specialpedagogen/elevhälsan samverkar i all

verksamhet.

Lärare/arbetslag ansvarar för ordinarie

verksamhet, specialpedagogen/elevhälsan

tar över när den inte räcker till.

Tid för att samtal och lära om situationer i

vardagen är nödvändigt och höjer

verksamhetens kvalitet.

Samtal om vardagsarbetet stjäl tid från

undervisningsarbetet.

Specialpedagogiskt kunskap kan ses både

kategoriskt och relationellt, men kunskap ur

ett kategoriskt perspektiv tillämpas

relationellt.

Specialpedagogik förstås ur ett kategoriskt

perspektiv.

Extra anpassningar För stöd i arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram finns skolverkets

Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. För utvecklat stöd

och förlag på rekommendationer i arbetet med extra anpassningar finns bra stödmaterial på

olika plattformar. Nedanstående länk visar en plattform med rekommendationer till

anpassningar för elever utifrån olika bristande färdigheter. Anpassnings- och åtgärdsbanken är

en del i Levla Lärmiljöns vägledande stödmaterial. Stödmaterialet hjälper skolpersonal att

skapa en konstruktiv och arbetsbar beskrivning av en situation och sedan komma igång med

relevanta stödinsatser i lärmiljön. Anpassnings- och åtgärdsbanken består av kortfattade

beskrivningar med fokus på vad som konkret kan göras i lärmiljön.

http://www.umea.se/umeakommun/utbildningochbarnomsorg/elevhalsa/elevhalsaiforochgrundskolan/halsoframjandearbete/larmiljo/levla/vagledandestodmaterial/atgardsochanpassningsbank.4.714d9628146947f69f723dc3.html

Psykisk hälsa och ohälsa Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de

kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället, leka, älska och uppleva att de har förmåga

att hantera livets normala motgångar. Påfrestningar utgör en naturlig del av tillvaron och det

gäller att kunna möta olika krav på ett flexibelt och anpassat sätt på basen av en

erfarenhetsgrundad tilltro till den egna förmågan. God kognitiv förmåga, social förmåga,

positiv självbild har visat sig vara viktiga faktorer för att kunna hantera stress och utmaningar

och därigenom nå psykisk hälsa. Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa, vilket i

dag ofta används som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk

sjukdom. Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk

obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska

besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan.

Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner

på en påfrestande livssituation. Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är när

symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos.

Det är vanligt med psykiska besvär bland barn och ungdomar och det är oftast övergående. I

diagnosmanualen för psykiska sjukdomar anges att diagnoser avser tillstånd och inte personer.

En människa är så mycket mer än sin sjukdom och det är därför viktigt att inte sätta ett

likhetstecken mellan människan och hennes diagnos.

Att misslyckas i skolan ökar risken för psykisk ohälsa samtidigt som psykisk ohälsa har en

negativ påverkan på skolresultaten. Förskolans och skolans kompensatoriska roll innebär att

barn och unga med olika förutsättningar och behov ges likvärdiga möjligheter att lyckas.

Arbetet med bättre skolresultat utgår från sambandet mellan skolresultat och psykisk hälsa.

Förskolans och skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete samt deras kompensatoriska

roll är central i arbetet.

Hjärnkoll- hjälpa hjärnan att lära Här nedan finns länken till den presentation som skolpsykologen presenterat för elever i åk.6-

9 på Åsaskolan. Presentationen berör hjärnan ur ett evolutionärt perspektiv, grundläggande

behov, koncentration, känslor, motivation samt nyinlärning.

http://prezi.com/daegayj11u2y/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc=ex0share

Kognitionssimulator

Testa kognitionssimulatorn. Här får du en inblick i hur det kan vara att vara i en skolsituation

med ett kognitivt funktionshinder. Det går här att prova hur det kan vara att vara en elev med

ADHD, Autism, Dyslexi samt bristande färdigheter inom fokus, tidsplanering, auditiv

perception, social interaktion och splittrat fokus. http://auld.hi.se/kognitionsportal/program/publish/

Kort förklaring till bristande färdigheter Bristande färdigheter kan förstås som en utvecklingsförsening inom specifika områden och

behöver bemötas med samma empati och förståelse som andra utvecklingsförseningar. För

inlärning och förändring handlar det här om att kravanpassa för olika situationer där bristande

färdigheter framstår och som konsekvens att vägleda barnet och att berömma/ ge positiv

förstärkning för det som fungerar, bra samt beteenden i rätt riktning. Framgångsfaktor är att

samarbeta med barnet kring de situationer som idag ställer till det. Eleven behöver

uppmuntran och beröm för sina ansträngningar och för sina prestationer. Främst behöver

själva ansträngningen belönas, då det är den som kommer att hjälpa eleven till utveckling, att

lära sig att stå ut i och få motivation till att klara framtida utmaningar.

Lågaffektivt bemötande I norden är psykologen Bo Hejlskov Elvén den främste förespråkaren av lågaffektivt

bemötande. Lågaffektivt bemötande är både ett förhållningssätt och ett antal praktiska metoder

med fokus på att hantera och minska beteendeproblem i vardagen. Lågaffektivt bemötande är

ett förhållningssätt som bygger på forskning i hantering av beteendeproblem. Detta

förhållningssätt syftar till att genom ett tryggt, lugnt och positivt bemötande minska stress och

problemskapande beteende. Vid lågaffektivt bemötande utnyttjar man den så kallade

affektsmittan, vilket är en mekanism som innebär att känslor smittar. Affektsmittan har ett

evolutionärt överlevnadsvärde, vilket tyvärr också kan ställa till det idag i olika sammanhang.

En del elever har svårt att reglera sina känslor, vilket ställer högre krav på berörd personal att

bemöta barnet utifrån de lågaffektiva principerna. På detta sätt kan den vuxne bidra till att sänka

barnets stressläge och öka sin egenkontroll i svåra situationer. Eleven behöver stöd från den

vuxne till att hantera och reglera sina känslor. Det är viktigt att smitta barnet med sitt lugn,

genom både kropps- och talat språk. Det är också viktigt att vara uppmärksam på att inte försöka

smittas av barnets affektläge. Principerna innebär också att anpassa strukturen, miljön runt

barnet för att på så vis minska stressorer. Nedan följer några allmänna råd som är särskilt

tillämpbara i konfliktsituationer;

- Reagera så lugnt som möjligt, sträva efter att din (den vuxnes) affekt inte förvärrar

situationen. Ha ett mjukt kroppsspråk och undvik att spänna musklerna.

- Undvik ögonkontakt, ögonkontakt kan vara en trigger.

- Backa sakta några steg istället för att gå närmare. Undvik att situationen blir hotfull.

- Försök hitta en lagom kravnivå. Vid vissa konflikter kan man behöva släppa krav och

ge med sig för att undvika ytterligare affekt. Det kan innebära att du satsar på att

avleda eleven istället för att situationen spårar ur och eleven hamnar i affekt. Försök

sedan hitta en lämplig tidpunkt för problemlösning/diskussion då situationen lugnat

ner sig.

Ångesttillsstånd

Kort förklaring till ångest Ångest är ett annat ord för rädsla, att vara blyg eller nervös.

Det är en naturlig känsla som faktiskt hjälper oss att överleva.

Ångest är den känsla som hjälper oss att överleva. Ångest är

den känsla som hjälper till att skydda oss i fraliga situationer.

Skulle vi inte känna ångest alls så skulle det vara stor risk att

vi kom till skada. Detta kallas på engelska för fight/ flight-

respons, vilket betyder ”försvara sig eller fly”. Alla; både djur

och människor reagerar med att antingen stanna kvar och

försvara sig eller att undvika, d.v.s att försvinna eller gömma

sig när de möter en fara. Det är alltså en väldigt användbar

respons men ibland kommer den utan att det är något farligt.

Du kanske hör något ljud utanför huset och tror att det är en

tjuv men det visar sig vara grannens katt. Din kropp reagerar

precis som om det var en fara trots att det inte var det minsta

farligt. Alla blir oroliga ibland. Den enda skillnaden mellan

olika personers oro är till vilken grad av ångest/ oro de får.

Att vara mer orolig än andra beror inte på att man är konstig.

Det är bara så att en del får ångest oftare. Det är bra att träna

på och hitta verktyg till att hantera sin oro på så att inte

ångesten påverkar livet och så att man kan få göra det man vill och önskar.

Ångesten har tre delar;

Kroppen: Hjärtat slår fortare, musklerna spänns och andningen går fortare. Kroppen förbereder

sig för handling.

Tanke: Tankarna börjar varna en för ev- fara, ”något hemskt kommer att hända”

Beteende: Eftersom att ångest är en jobbig känsla får den oss att vilja slippa det obehagliga

eller möta faran genom att gå till attack. Det blir tyvärr så att man undviker sådant som kan leda

till ångest. Detta leder till att man kan gå miste om roliga saker som man egentligen vill göra.

Prestationsångest Prestationsångest är rädsla för att misslyckas eller rädsla för att man inte ska lyckas leva upp

till sina egna eller andras förväntningar. Rädsla finns för att bli granskad och bedömd och bli

avslöjad med att inte duga. Man känner sig också rädd för att bli förödmjukad om det skulle

hända. Prestationsångest är en känsla och är mycket sällan kopplad till det man faktiskt

presterar. Det är få som faktiskt presterar sämre för att de har prestationsångest. Man fastnar i

att tänka negativt, älta och nedvärdera den prestation man gjort och har svårt att känna sig glad

och stolt över det man gör. När man har prestationsångest är det sympatiska nervsystemet aktivt.

Man vill fly eller kämpa. Man är åter en grottmänniska, som kämpar för sin överlevnad. Blodet

omfördelas till kroppens muskler. Ångesten är stark i sådana situationer och din kropp är

inställd på att fly. I hjärnan aktiveras känslohjärnan, frontalloben som står för vår rationalitet

konkurreras ut. Vår förmåga att resonera förnuftigt minskar, känslorna tar över, och det blir allt

svårare att tänka logiskt och dra rätt slutsatser. En konsekvens i samma riktning är att vi inte

ser vad vi faktiskt kan och presterar, man känner sig ”totalt oduglig”. Ibland kan

prestationsångest faktiskt vara något positivt. Det kan göra att man att man samlar sig och

förbereder sig mer så att man verkligen lyckas prestera bättre.

Kroppen reagerar. Man kan till exempel få hjärtklappning, ökad puls, svettningar,

darrningar, känna att man får svårt att andas, känna sig illamående eller få panikkänslor.

Negativa och överdrivna tankar om att misslyckas och värderas negativt av andra.

Tankarna finns både före, under och efter situationen där man förväntas prestera.

Förväntansångest före situationer där man behöver prestera. Man målar upp många

tänkbara negativa scenarior om hur illa det kommer att gå.

Man undviker situationer som väcker ångest och rädsla. Det kan kännas skönt för

stunden, men gör att man aldrig får pröva sin förmåga eller lära sig att hantera ångesten. Då

kommer rädslan och de starka fantasierna om skräckscenarierna att finnas kvar. Det kan i

sin tur leda till att man börjar undvika fler och fler situationer och på så sätt bli begränsad i

livet och tillvaron.

Tips till berörd personal som möter elever med prestationsångest - Andas lugnt, ta tre djupa andetag med eleverna innan provet. Koppla loss känslohjärnan

och in med den rationella hjärnan.

- Var lugn som vuxen, var som vanligt, ej uppspänd, ofta reglerar barnen sina känslor

genom den vuxne- affektsmitta. Räds inte stressen och var medveten om att den finns

men var inte rädd för den.

- Eleverna kan söka försäkringar i den vuxne- ge leende och ögonkontakt till de som söker

den.

- Sätt ord på elevens känsla- etikettera, hjälper limbiska systemet att lugna sig genom att

ordsätta det som händer. Fråga eleven om var i kroppen det känns. Få kontakt med

kroppen igen och släpp det mentala.

- Visuellt stöd med påminnelse om ta det lugnt, andas, be om hjälp.

- Förmedla att lite stress är bra att känna inför prov, det är vanligt och övergående, få

presterar sämre pga prestationsångest. Många presterar bättre när det verkligen gäller

- Svara på de frågorna som de känner sig säkra på först och gå därefter till de som är

svårare.

- Uppmuntra till att eleverna ska berömma sig själva, fokus på sig själva och inte

omgivningen!

- Undersöka troligheten i katastroftanken och se om det finns en mer rimlig tanke.

- Vi är så mycket mer än vad vi presterar! Det värsta som kan hända är att vi misslyckas

och gör lärdom av.

Kort förklaring till ledsenhet, nedstämdhet Livshändelser och förändringar, positiva eller negativa, kan leda till färre positiva upplevelser.

Ur detta kan känslor av ex ledsenhet, ilska och ångest komma. Att i det tillståndet stanna hemma

och dra sig undan från aktiviteter, familj och vänner är förståeligt. Sådana undvikanden av

aktivitet och social kontakt är typiska beteenden som gör att det känns lite bättre för stunden.

På lång sikt kan depressiva symtom och depressiva beteenden uppstå. Dessa beteenden som

innebär en kortsiktig lindring kan föra med sig sekundära problem, exempelvis minskade

positiva upplevelser och kan alltså göra det värre på sikt.

Kort förklaring till exekutiva svårigheter Att ha svårt med exekutiva funktioner innebär att självstyrning och självreglering blir svårt. Det

syns genom svårigheter till att få saker gjorda på ett ändamålsenligt sätt utan hjälp från andra.

Så som att planera, bedöma hur det går, ändra sig om så behövs och behålla målet. Förenklat

sätt handlar det utvecklingsmässigt om att överta kontrollen över sig själv och att tänka efter

före. Den stora svårigheten leder till att det blir svårt att låta bli att agera på intryck som kommer

utifrån och inifrån.

Central koherens Central koherens handlar om förmåga till att förstå orsak och verkan och att kunna strukturera

världen. 20% av alla barn utvecklar ej denna förmåga som förväntat. Den är sammankopplad

med social förmåga då den bidrar till att kunna förutsäga framtiden, andras handlingar och se

sin egen roll. Vid cirka 8 år förväntas denna förmåga vara utvecklad men en del utvecklar den

aldrig. Utvecklas genom lek med orsak- verkan, Skallran, ljuskontakt och busstopp. Det handlar

vidare om att kunna dra nytta av ledtrådar som omgivningen ger och att kunna sätta ihop delar

till en helhet. Brister man i denna förmåga kan olika sammanhang upplevas som nya då det är

svårt att räkna ut vad som kan komma att hända, vilket därmed blir energikrävande. Olika

personer har olika grad av central koherens. En person som har svag central koherens analyserar

varje detalj för sig. Stark central koherens betyder att personen fokuserar på det grundläggande

budskapet med informationen och hoppar över detaljerna.

Mentalisering Mentalisering handlar om att ha förmåga att sätta sig in i andras tankar, känslor och beteenden

samt till att kunna förstå hur sitt eget jag tolkas av andra. Denna förmåga är starkt kopplad till

social förmåga då den ger oss redskap och verktyg till att på ett ändamålsenligt vis kunna

anpassa sitt beteende.

Kort förklaring om språkliga svårigheter Språk kan delas in i två övergripande områden, språkförståelse och uttrycksförmåga. Att ha

svårighet med språket innebär att man har svårt att använda och/ eller förstå språk. Det kan

finnas olika anledningar till att talet och språket inte sker som förväntat. Språkutvecklingen

utvecklas oftast så som hos alla barn men i en långsammare takt. Svårigheter med språkets

innehåll kan ge problem med ordavkodning och läsinlärning eftersom det kan vara svårt att

läsa okända ord. Läsförståelsen brister ofta. Läs- och skrivsvårigheter kan i sin tur ge

ordförrådsbegränsningar eftersom det är främst i böcker som ordförrådet utvecklas. Barnets

förmåga att förstå muntliga instruktioner kan bero på en begränsad språkförståelse. Men det

kan också bero på att barnet har svårigheter att använda sitt arbetsminne på ett effektivt sätt,

då barnet inte kan bearbeta information effektivt. Om barnet dessutom har svårt att

koncentrera sig och inte kan sålla bland alla intryck finns det risk för att barnet missar

information trots att det egentligen inte har några språkliga svårigheter. Ordförråd är den

aspekt av språket som har störst utvecklingspotential och längst utvecklingsförlopp, då det

utvecklas under hela barndomen och vuxenlivet. Ju större ordförråd ett barn har desto lättare

är det att lära sig nya ord. Begränsad läserfarenhet, kan hämma tillväxten av ordförråd och

kunskap om omvärlden. För att hitta rätt stödinsats är det viktigt att genom ett språkligt

bedömningsmaterial söka de bakomliggande grundorsakerna till problemet för att kunna ge

rätt anpassningar.

Kort förklaring till svag teoretisk begåvning Alla människor har olika förmågor och allt styrs från hjärnan. Precis som med utseende så ser

också våra hjärnor olika ut. Det betyder att en del har välutvecklade program för vissa förmågor

och andra har sämre förutsättningar. En svag teoretisk begåvning innebär att det blir svårare

med teoretisk inlärning, problemlösning, koncentration, läsa, räkna, inlärning, minne och

självstyrning. Svårigheter beror på att vissa områden i hjärnan inte arbetar lika effektivt som

hos andra. Det kan bli svårt att skapa inre tankebilder, alltså föreställningar om begrepp,

sammanhang, situationer och problem. Yttre stöd underlättar och praktisk problemlösning

fungerar oftast bättre. Skillnaden uppstår mellan konkret och abstrakt tänkande. Där kan den

sociala förmågan vara god och man kan ha ett praktiskt handlag. Det märks inte heller i talet.

Svårigheter märks först när det teoretiska tänkandet sätts på prov. Hjärnan är plastisk och

behöver tränas för att utvecklas. Att ha svårt med teoretiskt tänkande behöver inte innebära att

det blir svårt i livets alla situationer. För en del fungerar det bra då man fått ett jobb som man

lärt sig förutsättningarna för.

Rekommendationer för en god lärandesituation för elever med svag teoretisk begåvning

- Viktigt är att tänka på hur vi kan ge det yttre stödet.

- Hjälp eleven att ge yttre stöd till den inre tanken. Hjälp eleven att förstå vad som ska

hända, var tydlig, upprepa, ge extra tid för tankearbete, använd ett verklighetsnära språk.

- Hjälp eleven att i tankarna forma viktiga sammanhang genom hjälpfrågor, ledtrådar eller

bilder och frågor till dessa som stöd.

- Genom resonemang kring praktiska, vardagsnära, konkreta exempel kan man hjälpa

eleven att bygga upp förståelse för svårare begrepp.

- Försök att omforma uppgifter så att de kan bli verklighetsnära eller bygga på elevens

intressen.

- Upprepa instruktioner. Ge påminnelser på olika sätt- nycklar för minnet. Prova

avbockningslista, ev. appen: To-do-list,

- Avgränsa uppgifter, en i taget.

- Längre tid till uppgifter.

- Strukturera uppgifter, stegvis ordningsföljd.

- Försäkra om att eleven förstått genom att ställa frågor eller be eleven berätta. Upprepa

vid behov.

Intellektuell funktionsnedsättning En intellektuell funktionsnedsättning innebär en nedsättning intellektuellt och adaptiva

färdigheter; kognitiva, sociala och praktiska färdigheter. Diagnosen innebär alltså en

nedsättning i intellektuella funktioner; resonera, problemlösning, abstrakt tänkande,

bedömning, akademisk inlärning, lärande av erfarenhet. Nedsättningen påverkar det adaptiva

fungerandet, vilket medför ett misslyckande i att nå upp till den utvecklingsmässigt och

sociokulturellt förväntade nivån av personligt oberoende och socialt ansvarstagande.

Variationen inom denna grupp är stor. En del barn får inte sin diagnos förrän de kommer upp i

tonåren, då det innan dess inte varit tillräckligt tydligt. Andra har en mer omfattande

problematik som upptäcks tidigt. En elev med denna funktionsnedsättning har rättighet till

grundsärskola.

Kort förklaring om särskild begåvning Särskilt begåvade elever, särbegåvning, gifted children. Det finns många benämningar för

denna grupp individer. Det finns dock ännu ingen entydig definition av begreppet. Särskilt

begåvad, att ha lätt att lära, är inte en diagnos. Särbegåvning kan definieras både kvantitativt

via intelligenskvot och/ eller kvalitativt via bedömning av uppvisade förmågor på andra sätt.

Vid det senare kan det förklaras som att: ”Den är särskilt begåvad som förvånar dig vid

upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och

i vardagslivet”. Skolverket räknar 5 procent av eleverna som särskilt begåvade. Ofta har

särbegåvade barn haft lätt att lära, vilket gjort att de inte utvecklat effektiv studieteknik. Det

kan innebära att deras frustrationstolerans är betydligt lägre än jämnåriga då de ej fått träna på

denna färdighet, vilket kan leda till svårigheter i de högre åren. Det är också vanligt att dessa

individer ger upp snabbt då de inte kan utifrån att de ej kan stå ut i den frustrationen som skapas

vid inlärning. Först när elever utsätts för utmaningar kan de lära sig studieteknik och uthållighet.

Dessa elever har ofta en hög prestationsångest och är känsliga för att göra fel. De mäter sig

också med vad de inte kan istället för att se vad de kan. Därmed kan en ökad stress tillkomma.

Att anpassa sig neråt under en lång tid så som tiden i skolan kan vara otroligt påfrestande. Det

gör att ett socialt utanförskap kan visa sig. Flera olika faktorer påverkar således en ökad

benägenhet till ångest.

Rekommendationer för att skapa en god lärandemiljö för särskilt begåvade elever

I skolan kan vi utmana dessa elever i sitt lärande genom; acceleration och berikning. Vi kan

också prova att utmana eleven för att se om vi är rätt ute i det område som bjuds. Hur svarar

eleven på den extra stimulansen i sitt lärande?

Acceleration innebär att eleven arbetar i en snabbare takt än sina jämnåriga kamrater i

undervisningsgruppen. Acceleration kan även vara att elevens skolstart tidigareläggs, att eleven

flyttas upp en till två årskurser eller läser vissa ämnen tillsammans med äldre elever.

Berikning innebär att eleven får möjlighet till att fördjupa sig när det obligatoriska momentet

redan behärskas. Det extra lärostoffet bör dock ha anknytning till elevens färdigheter och behov.

Berikning kan bland annat innebära att eleven får arbeta med mer avancerade

undervisningsmoment eller får göra ett fördjupningsarbete inom ett intresseområde. Förslagsvis

kan en mentor med specifika kunskaper utses för att stimulera eleven.

Kort förklaring till ADHD Adhd är en funktionsnedsättning som påverkar förmågan till koncentration och att styra och

kontrollera beteendet. Det kan också påverka aktivitetsnivån. Adhd har ingenting med

intelligens att göra. Det är en medfödd känslighet i hjärnans nervsystem. Adhd är en

neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En vanlig svårighet är att man lätt blir störd av att vara

i röriga eller stökiga miljöer, och att det är svårt att komma igång med vissa uppgifter, om de

inte känns motiverande, eller att det är svårt att slutföra olika uppgifter. För att en person ska få

diagnosen Adhd krävs att svårigheterna har funnits under en lång tid och att de ger så stora

problem i vardagen att det medför en funktionsnedsättning. Bokstäverna AD står för attention

deficit, som betyder brist på uppmärksamhet. Bokstäverna HD står för hyperactivity disorder,

som betyder hyperaktivitets-störning, alltså att man har ovanligt mycket energi. Men alla med

Adhd är inte överaktiva, utan kan tvärtom ha problem med för låg aktivitet. Ibland kallas det i

vardagligt tal för Add. Diagnoser i sig beskriver inte alla sidor av en person utan beskriver

svårigheter. Därmed ryms inte de positiva förmågor som finns hos personer med Adhd. Det är

viktigt att lyfta fram styrkorna och använda sig av dessa i vardagen! Att uppmuntra intressen

och starka sidor är viktigt, inte minst för självförtroende och självkänslan, men också för att

intresse och motivation är viktigt för lust, nyfikenhet och utveckling.

Skolan behöver anpassa för att eleven ska ges goda förutsättningar utifrån de bristande

färdigheter som kan skapa svårigheter i skolsituationen. Alla elever som har svårigheter inom

Adhd är unika, vilket innebär att man som vuxen behöver prova olika typer av anpassningar i

undervisningen, utvärdera dessa för att hitta en bra modell som fungerar. Diagnosen medför

dock att vi behöver kompensera, kravanpassa för bristande färdigheter inom uppmärksamhet,

hyperaktivitet/ impulsivitet. Många elever kan bli hjälpta av;

- Uppmuntra och förstärk styrkor och all ansträngning mot att lyckas.

- Tydlig struktur på lektionen.

- Tydliggör utifrån frågorna; vad, var, när, hur, hur länge, med vem och sen?

- Tät återkoppling, kommer eleven ihåg instruktionen?

- Eget schema, gärna avbockningsfunktion.

- Bygg in små pauser.

- Dela upp stora uppgifter i mindre steg.

- Hjälp med igångsättning.

- Placering nära tavlan.

- Hörlurar, skärm, timglas.

- Hjälp så att eleven får med sig rätt material.

- Anpassa arbetsmängd.

Kort förklaring till Autism Autism är en så kallad neuropsykiatrisk diagnos och bedömningen av funktionsnedsättningen

görs utifrån två områden: begränsningar i socialt samspel och kommunikation samt begränsade

upprepade beteenden, intressen och aktiviteter. Autism är en funktionsnedsättning som innebär

att man tolkar sin omvärld på ett annat sätt än andra. Det finns olika svårighetsgrad inom

diagnosen, vilket därmed ställer olika krav i relation till grad av stödbehov i vardagen. Autism

innebär att det kan vara svårt att ta in mycket information och att umgås och kommunicera med

andra. Det är också vanligt att ha specialintressen, och att upprepa vissa beteenden.

Svårigheterna kan ofta leda till att personen har svårt att förstå andra men också till svårigheter

för andra att förstå varför personen med Autism reagerar och agerar på ett visst sätt. När ett

barn visar på svårigheter inom Autism behöver man som vuxen kartlägga vilka svårigheter som

barnet har för att därefter kunna anpassa runt barnet för att skapa god förutsättningar för barnet.

Utifrån att varje barn med Autism är unikt och variationen är stor, finns det därmed inte en mall

av anpassningar som passar alla. Svårigheterna kan beskrivas närmre som bristande färdigheter

inom exekutiva funktioner, central koherens samt mentalisering. Generellt kan följande

anpassningar fungera bra;

- Tydlig rutin och struktur

- Tydliggör utifrån frågorna; vad, var, när, hur, hur länge, med vem och sen?

- Behovet av struktur tar inte slut efter lektionens slut utan löper under hela dagen, ofta

kan rast och mer fri aktivitet innebära högre stress än den strukturerade lektionen.

- Eget schema, bildschema

- Var en social tolk

- Var tydlig med förväntningar i sociala situationer

- Fasta platser

- Hjälp barnen att hitta lek på rasten, delta som vuxen i leken

- Sociala berättelser, seriesamtal

- Hörlurar, skärm, timglas.

Att möta barn som utmanar -framgångsfaktorer - Tydligt ledarskap i klassrummet. Gör upp vad du som lärare bestämmer och vad

eleverna bestämmer över.

- Se barnens olika behov och möt dem- var lyhörd. Barn gör rätt om de kan.

- Pröva olika strategier om något är svårt, det kan öka elevens motivation.

- Kontrollera att eleven verkligen förstått vad som ska utföras. Se till att eleven får vara

så delaktig som möjligt.

- Kontrollera att eleven har rätt anpassningar för att eleven ska lyckas.

- Kartlägg och analysera elevens behov för att ge rätt stöd och för att säkerställa att rätt

insats görs.

- Lyssna på vad eleven har att berätta - gör ett fördjupat pedagogiskt samtal.

- Samverka med vårdnadshavare, ha kontinuerlig kontakt med positiv feedback, och

bjud in dem till att vara med på lektioner.

Fördjupande pedagogiskt samtal Beskrivning av verktyget En intervjuguide som läraren använder som stöd i ett samtal med en elev. Samtalet ger en

möjlighet att lära känna eleven och få en ökad förståelse för elevens situation i skolan och i

livet. Detta utgör ett första steg i kartläggning kring en elev. Efter samtalet kan läraren

fundera hur man kan jobba vidare med vad eleven berättat.

Instruktioner

Mentor eller aktuell pedagog samtalar med/ intervjuar eleven enskilt. Uppmuntra gärna eleven

att berätta mer genom att be om exempel eller helt enkelt säga ”berätta mer!”. Var noga att

vänta in eleven och ge hen utrymme att tänka och svara. Tänk ut på förhand hur du vill

presentera för eleven att du vill ha ett samtal. Försök att hitta en relevant ingång utifrån

anledningen till varför du vill prata.

Efteråt

Gör anteckningar direkt efter samtalet. Notera vad eleven svarar men också stämningen och

hur kontakten kändes. Skriv också ner några reflektioner kring din egen roll i samtalet.

Barnintervjuer

Vid samtal med barn behöver syftet vara klart för att veta vilka frågor som man ska ställa.

Tänk också på att vara neutral vid frågeställningarna, dvs lägg ingen värdering vid det du

benämner. Det går också att fråga om det mesta, men frågorna behöver vara välformulerade

för att nå ett visst syfte. Börja gärna med allmänna frågor om hur de trivs i skolan etc, för att

så småningom komma in på det ämne du vill diskutera tex ilska, ensamhet eller annat. Det

kan också behövas två samtalstillfällen för att få reda på vad barnet tycker om en viss fråga.

Vid första tillfället skapas en relation och förtroende, vid andra tillfället kan barnet berätta vad

hen känner eller tänker om en viss sak.

Här följer exempel på frågeställningar

Vad tycker du om skolan? Trivs du här? Vad tycker du bäst om i skolan? Finns det något du

tycker är svårt eller besvärligt i skolan? Om det ofta är bråk på rasterna: Vad tycker du om

rasterna? Har du någon att vara med? Är det något du behöver hjälp med?

Hur tycker du att du har det hemma? Har du kompisar du träffar hemma? Vad är allra roligast

att göra när du är hemma? Vad tycker du att mamma och pappa är bra på? Är det något de

behöver bli bättre på? Är det något du behöver hjälp med? Om du vill prata om svordomar gör

det värderingsfritt till en början; tex: jag hörde att du sa… vad tänkte du då? Brukar du säga

det? Varför då? Får du göra det hemma? Jag la märke till att du blev arg/ ledsen/ annan känsla

eller situation förut, varför blev du det, vad var det som hände? Hur kommer det sig? Hur

känns det i kroppen att vara ….? Vad gör du när du blir ….? Vad säger/ gör vuxna när det

händer? Vad brukar vara hjälpsamt? Visa empati för känslan och situationen som uppstått. Se

därefter om man kan identifiera problemet och bjud in eleven till att gemensamt utforska en

lösning eller ett tillvägagångssätt. T.ex: ”jag undrar om det finns ett sätt att..”

Hur gör man för att få kompisar? Har du många kompisar? Kan en lärare hjälpa till med det?

Hjälper föräldrarna med att skaffa kompisar?

Bemötande vid föräldrakontakter - Lyssna av, Bejaka känslan som hörs

- Tänk dig in i vårdnadshavarens situation

- Försök klarlägga det egentliga ärendet

- Kom överens om fortsättningen på samtalet

- Följ upp eventuella överenskommelser

KOM IHÅG: En organisations anseende stiger då klagomål som framförs mottages på ett

positivt sätt, så att anseendet efteråt är större än innan man klagat.

ALLTSÅ: Se varje synpunkt som en möjlighet istället för ett hot

Stöd i hanterandet av en orolig omvärld Hur gärna vi än vill kan vi inte skydda barnen från tråkigheter och sorger som livet kan innebära.

Våra elever behöver stöd i att fortsatt kunna känna tilltro och trygghet i livet när omvärlden

visar på oro. All forskning visar att när det händer något traumatiskt mår barn bäst av att hålla

fast vid vardagen så långt som det är möjligt. Var observanta på elevernas reaktioner. Lyssna

in eleverna och deras eventuella behov av att prata. Vuxna har en viktig uppgift i att trygga,

lugna och hjälpa barnet att hantera sina känslor och frågor, stärka barnets känsla av kontroll.

Överför inte din egen oro på barnet. Lugna och inge hopp, var lyhörd på barnets behov. Ställ

konkreta frågor. Svara ärligt på frågor, men berätta inte mer än barnet är hjälpt av att få veta.

Bra att tänka på när du lämnar ditt barn på förskolan/skolan - Kom ihåg att de flesta barn har perioder när

de inte vill säga hej då till vårdnadshavare. En

del barn protesterar kraftfullt. Det kan vara

olika orsaker som ligger bakom svårigheterna

som exempel kan nämnas stress, trots eller

separationsångest.

- Viktigt att hem och förskola/skola har

förtroende för varandra. Ett bra samarbete

mellan hem och förskola/skola ger trygga

barn. Det blir inte möjligt för barnet att känna sig trygg om vårdnadshavarna är

missnöjda med förskolan eller skolan. Om du är missnöjd med något så prata med

personalen.

- Var positiv. Prata med ditt barn om dagen på ett tydligt och uppmuntrande sätt. Du kan

t.ex. säga att:” Du får leka med dina kompisar, du får lära dig nya spännande saker

medan jag är på arbetet”. Undvik ordet ”måste” eftersom det är ett ord som ofta väcker

motstånd.

- Lugn start på dagen. Stress har en tendens att framkalla protester hos barn. Om möjligt

försök att förbereda så mycket som möjligt kvällen innan: lägg fram kläder, packa

väskor, bestäm vad ni ska äta till frukost om ni äter den hemma. Se till att hinna göra

det som måste göras i lugn och ro.

- Prata med personalen och kom överens om hur lämnandet ska gå till.

- Byt ”lämnare”. Ibland går det lättare om den andra vårdnadshavaren lämnar. Det kan

vara ett sätt att bryta ett mönster som inte fungerar.

- Tveka inte. När du har sagt hej då så gå, även om ditt barn är ledset. Barnet är inte hjälpt

av att du tvekar. Det skapar i stället en osäkerhet hos barnet.

- Barnets ålder påverkar. Det lilla barnet kan ofta vara lättare att lämna än det lite äldre.

Det beror helt enkelt på att det äldre barnet förstår mer och är mer medvetet och att det

därmed kan uppleva en större separationsångest.

- Du bestämmer. Ta inte med ett gråtande barn hem eller ordna med någon annan lösning

som att få vara hos mor- och farföräldrar. Har ni gått till förskolan/skolan så är det så

det ska vara.

- Känsliga perioder. Barn utvecklas hela tiden och går igenom det man kallar för

utvecklingsfaser. Två sådana perioder är 5-6-årsåldern och kring 9-årsåldern. Barnen

börjar förstå att människan inte lever för evigt och tankar om döden och andra livsfrågor

kan komma. Prata med barnet om varför det känner som det gör. Kom överens med

barnet om hur ni ska göra vid lämningen och låt barnet vara med och bestämma om det

är möjligt. Om det sedan blir jobbigt/ledsamt vid lämningen så kan du påminna barnet

om er överenskommelse.

- ”Du är det finaste och dyrbaraste som jag har och jag skulle aldrig lämna dig på ett

ställe som inte är bra för dig”

Referenslista: Åsaskolans elevhälsoplan

- Vägledning för elevhälsa, Socialstyrelse & Skolverket, publicerad 2014 samt 2016

- Evidensbaserad elevhälsa, Milerad, J. & Lindgren, C.

- Klinisk barnpsykologi, utveckling på avvägar; Broberg, A., Almqvist, K., Risholm

Mothander, P. & Tjus, T.

- Psykologutredning i skolan; Socialstyrelsen, (2013).

- Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram,

Skolverket, (2014). - Allmänna råd för mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, Skolverket,

(2013).

- Allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och

åtgärda frånvaro i skolan, Skolverket, (2012).

- https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/barn-unga/skola-och-psykisk-halsa/

https://www.kva.se/globalassets/vetenskap_samhallet/halsa/utskottet/kunskapsoversikt1_halsa

_sve_2010.pdf - https://www.kungsbacka.se/Omsorg-stod-och-hjalp/Familj-barn-och-unga/

- http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbar

nfarilla Åsaskolans verktygslåda

- MINI-D 5, Diagnostiska kriterier enligt DSM-5, APA

- Idébanken, BarnNU-teamet, Barnen Sjukhus på Karolinska Universitetssjukhuset,

Huddinge (2005).

- Elever med neuropsykiatriska svårigheter- Vad gör vi och varför?; Carlsson Kendall,

G. (2015).

- Psykologi för klassrummet; lehtinen, T. & Jakobsson Lundin, J. (2016).

- Elever med svar teoretisk begåvning; Carlsson Kendall, G. (2015).

- Förstå och arbeta med ADHD; Carlsson Kendall, G. (2014).

- Handlingsplan särbegåvade elever (2014), Sveriges kommuner och landsting.

- Särskilt begåvade elever, 1.2 Särskilt begåvade barn i skolan, Skolverket, Stålnacke, J.

- Särskilt begåvade elever, 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering,

Skolverket, Jahnke, A.

- Beteendeproblem i skolan; Hejlskov Elvén, B.

- Levla, Umeå kommun; http://www.umea.se/download/18.9c02b0815706ce69d130c3/1473512868715/L%C3

%A5gaffektivt%20bem%C3%B6tande.pdf

- Specialpedagog i en lärande skola. Vad betyder PBS som skolutvecklingsperspektiv

för specialpedagogens yrkesroll? Tanner, M. (2006) Göteborgs universitet

- http://auld.hi.se/kognitionsportal/program/publish/

- http://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/teorier-om-annorlunda-

tankande/central-koherens

- https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Adhd/

- https://www.bris.se/om-bris/vart-arbete/bris-stodverksamhet/sa-pratar-du-med-barn-

om-otacka-handelser/

- https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Autism/