28
LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp S S a a m m s s p p e e l l i i f f ö ö r r s s k k o o l l a a n n - Mötet mellan barn och pedagog Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi Therése Blomgren och idrottsvetenskap Monica Palm Handledare: Lars-Göran Högman Kurs: GO 2963 År och termin: 2011 sommarterminen

Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

LLÄÄRRAARRUUTTBBIILLDDNNIINNGGEENN EExxaammeennssaarrbbeettee,, 1155 hhpp

SSaammssppeell ii fföörrsskkoollaann- Mötet mellan barn och pedagog

AAnnssvvaarriigg iinnssttiittuuttiioonn:: Institutionen för pedagogik, psykologi Therése Blomgrenoch idrottsvetenskap Monica Palm

HHaannddlleeddaarree:: Lars-Göran HögmanKKuurrss:: GGOO 22996633ÅÅrr oocchh tteerrmmiinn:: 22001111 ssoommmmaarrtteerrmmiinneenn

Page 2: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

SAMMANFATTNING

Therése Blomgren & Monica Palm

Samspel i förskolan - Mötet mellan barn och pedagog

Interactions in preschool - Meeting between children and teachers

Antal sidor: 21

Syftet med detta arbete var att belysa och ge kunskap kring samspel mellan barn och pedagog. Vi valde att lägga fokus på förskollärare som har gått ICDP-utbildning. Vi ville se om de har sett någon förändring i sitt samspel med barnen när ICDP använts som metod. Förskollärarna gav uttryck för några positiva respektive negativa erfarenheter i att använda ICDP som metod. Slutligen var vi nyfikna på vad förskollärarna anser vara centralt i ett samspel med barn. Resultatet vi kunde se var att meningarna var delade avseende förändringar i sitt samspel med barnen när ICDP har använts som metod. Alla var positiva till ICDP:s förhållningssätt i samspelet med barnen, ingen ansåg att det var av negativ karaktär. Uppfattningar om vad som är centralt i ett samspel var framförallt lyssnandet, närvaron, ögonkontakten och bekräftelsen.

Nyckelord: Samspel, lyssnandet, närvaron, ögonkontakt, bekräftelse, ICDP

Page 3: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

Innehållsförteckning

1.1 Inledning ......................................................................................................................11.2 Syfte .........................................................................................................................11.3 Frågeställning ...........................................................................................................1

2 Litteratur- och forskningsöversikt ....................................................................................22.1 ICDP – International Child Development Programme...............................................22.2 Läroplanen för förskolan om samspel........................................................................32.3 Lärande samspel .......................................................................................................32.4 Pedagogens förhållningssätt i mötet med barnen .......................................................42.5 Kleins fem principer .................................................................................................52.6 Den vuxnes roll i samspelet med barnen....................................................................52.7 Flerstämmighet, en teori om samspel och dialog .......................................................62.8 Barnets tidigare erfarenhet är grunden för tillägnandet av ny kunskap .......................7

3 Metod ..............................................................................................................................93.1 Forskningstradition - Hermeneutik............................................................................93.2 Kvalitativ ansats........................................................................................................93.3 Urval.......................................................................................................................103.4 Genomförandet .......................................................................................................103.5 Validitet..................................................................................................................103.6 Etiska överväganden ...............................................................................................113.7 Metoddiskussion .....................................................................................................11

4 Resultat och analys ........................................................................................................134.1 Förändringar i förskollärarnas syn på samspel efter tillämpningen av ICDP ............134.2 Pedagogernas erfarenheter kring ICDP....................................................................154.3 Pedagogernas grundläggande förhållningssätt till samspel.......................................17

5 Diskussion .....................................................................................................................19Referenslista.....................................................................................................................22

Page 4: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

1

1.1 Inledning

Vi är två blivande förskollärare vars nyfikenhet väckts kring vägledande samspel, ICPD (International Child Development Programme). Vi har kommit i kontakt med detta på de förskolor vi arbetar på, en av oss har fått gå utbildningen. Enligt Lpfö 98 rev.2010 ”ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen” (Utbildningsdepartementet, 2010:6). Vi är intresserade av förskollärarnas egen syn på samspelet med barnen och ICDP som metod att stimulera samspelet.

I förskolans vardag är samspel mellan barn och pedagog det centrala i lärandeprocesser. I samspel förekommer kommunikation genom både tal, mimik och kroppsspråk. Det är den vuxne som har maktposition och dennes inställning och förhållningssätt till barn och barns livsvärld har betydelse för samspelet mellan den vuxne och barnet (Dysthe, 1995). Det vi tycker är intressant är att i vår region i Mellansverige söker man efter denna utbildning i platsannonser för förskolläraryrket. Vi uppfattar det som att man ser denna utbildning som en merit. Därför stärktes vår nyfikenhet kring samspel mellan pedagog och barn.

1.2 Syfte

Vi vill belysa och ge kunskap om samspel mellan barn och pedagoger. För att uppnå detta syfte ska vi ingående studera några förskolor som arbetar med ICDP som metod.

1.3 Frågeställning

Vilka förändringar, om några, har förskollärarna sett vad avser samspel mellan barn och pedagoger när ICDP använts som metod?

Vilka positiva respektive negativa erfarenheter har förskollärarna av samspelet mellan barn och pedagoger när ICDP använts som metod?

Vad anser förskollärarna är centralt i sitt samspel med barnen?

Page 5: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

2

2 Litteratur- och forskningsöversiktVi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar vi upp vad vår reviderade läroplan för förskolan säger om samspel för att förtydliga pedagogens uppdrag i förskolan. Vidare har vi tagit del av olika forskare och teoretikers syn på samspel mellan barn och pedagog i förskolan.

2.1 ICDP – International Child Development ProgrammeICDP är ett utbildningsprogram som i Sverige står för vägledande samspel. Det handlar om ett förhållningssätt. Programmet utvecklades av professorerna Henning Rye och Karsten Hundeide, båda verksamma vid Oslo universitet. 1992 registrerade de stiftelsen ICDP. Hösten 2000 registrerades stiftelsen ICDP i Sverige och ändamålet var att introducera vägledande samspel. Ett samspel mellan vuxna och barn har en avgörande betydelse för barnens uppväxt. Det är därför viktigt att samspelet är av positiv anda, det främjar barns lärande. En utgångspunkt i ICDP är att barn har egna tankar, egen vilja och önskningar, precis som vuxna och det är viktigt att de respekteras för det. Barnet är beroende av samspel med andra människor och strävar efter utveckling. Författarna till boken Vägledande samspel i förskolan(Niss, Hindgren & Westin, 2007) anser att arbetet med ICDP är att i verksamheten implementera och verkliggöra Barnkonventionen.

ICDP:s mål är:

att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna […] med stöd av samspelstemana och principer för att utveckla den vuxnes lyhördhet öka känsligheten för barnets behov.

Niss, Hindgren & Westin, 2007:15

ICDP är uppbyggt kring åtta samspelsteman. De åtta temana är fördelade i tre olika dialoger:

- den känslomässiga dialogen - den meningsskapande dialogen - den reglerade dialogen

Niss, Hindgren & Westin, 2007:31

”För att barnet ska utvecklas positivt krävs att alla tre dialogerna används av föräldrar och pedagoger i samspelet med barnen” (Niss, Hindgren & Westin, 2007:31). Författarna till Vägledande samspel i förskolan anser precis som Pramling-Samuelsson & Sheridan (1999) att grunden för barnets utveckling av den kognitiva förmågan ligger i ett bra känslomässigt samspel med vuxna.

Under den känslomässiga dialogen ligger teman:

1. Handlar om att visa kärleksfulla känslor, att man är intresserad av barnet och visa omtanke.

2. Uppmärksamma hur barnet har det och hur det mår, visa intresse för det barnet håller på med, så barnet känner att du bryr dig om det.

Page 6: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

3

3. Ha en bra känslomässig dialog med barnet, ta ögonkontakt, le, gestikulera och prata positivt om det barnet hittar på.

4. Var positiv, bekräfta och uppmuntra barnet. Det är viktigt för barnet att utveckla en positiv självbild och det är omgivningen som förmedlar detta (a.a.).

Under den meningsskapande dialogen ligger teman:

5. Att ha gemensamt fokus, att uppleva något tillsammans. Det hjälper barnet att hitta koncentration och känna gemenskap.

6. Beskriva och sätta ord på vad det är som händer med entusiasm. Upplevelsen blir då tydlig för barnet och minns den händelsen som meningsfull.

7. Vidga upplevelsen med något man har upplevt förut, genom berättelser, jämförelser ochförklaringar. Ger barnet förmåga att reflektera och gynnar kunskapsutvecklingen (a.a.).

Under den reglerande dialogen ligger tema:

8. Hjälp barnet genom att visa vägen, steg för steg. Stöd barnet i deras företagsamhet och var tydlig med vad som är tillåtet och inte. Meningen är att barnet själv så småningom ska få en inre kontroll och ta eget ansvar (a.a.).

Författarna påtalar vikten av balans mellan de tre dialogerna. Om någon av de tre dialogerna tar överhand så kan det få negativa konsekvenser för barnet. Det kan tillexempel utveckla ett behov av att ständigt vilja ha bekräftelse om det får alltför ensidig betoning på det emotionella samspelet. Alla tre dialogerna överlappar varandra. De samverkar med varandra och uppstår ofta samtidigt i ett samspel (Niss, Hindgren & Westin, 2007).

2.2 Läroplanen för förskolan om samspelLäroplanen är ett av förskolans styrdokument. Den anger de mål och riktlinjer förskolan skall sträva mot i arbetet med barnen. I den står följande angående samspel mellan pedagog och barn: ”I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen” (Utbildningsdepartementet,2010:6). I läroplanen för förskolan hänger samspel och lärande ihop: ”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra”( a.a:9). Enligt styrdokumentet skall barnen ges uppmuntran att lita till sin egen person men också att pedagogen ska utmana och stimulera barnen vidare i sin utveckling (a.a.). Det i sin tur kräver en förmåga att sätta sig in i barns sätt att tänka och förstå sin omvärld och se vilka erfarenheter barnet har (Johansson, 2005): ”För att pedagogiska möten skall komma till stånd krävs ett engagemang i och en omsorg om den lärandes livsvärld” (a.a:22). I läroplanen står även att det är arbetslaget på förskolan som har ansvaret över att ”stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra” (Utbildningsdepartementet, 2010:9). Förskollärarna har dessutom ansvar för att barnen ska få hjälp och uppmuntran i sin sociala utveckling (a.a.)

2.3 Lärande samspel Enligt Johansson (2005) kräver lärande samspel att pedagogen har förmåga och vilja till att skapa möten med barnet. Johansson använder sig av begreppet livsvärldar där hon avser barnets tidigare erfarenhet. Med sin sociala och kulturella bakgrund möter barnet den vuxne i

Page 7: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

4

samspelet. Den vuxne måste ta hänsyn till barnets livsvärld i mötet och inta ett förhållningssätt som bygger närvaro och inte är distanserat. Det karakteristiska för ett sådant samspel är då pedagogen är nyfiken på och vill delta i barnets värld och då pedagogen är genuint intresserad av att se barnets intentioner och det barnet är intresserad av för att nå barnet (a.a.).

Johansson (2005) menar att det faktum att pedagogernas förmåga att se på barnet och på desslärande också avgör hur man arrangerar lärandesituationer i förskolans verksamhet. De stunder som ofta finns för lärande ligger i omsorgsstunderna, och att de vuxna också måste bli bättre på att utnyttja dessa stunder för lärande samspel. Johansson skriver om dialogen som ett lärande samspel, där den vuxne tydliggör genom att benämna saker i barnets omgivning, upprepa det barnet säger och lägger till ord till det barnet sagt för att berika barnets språk med nya ord och för att bekräfta barnet. Det är också så att dialogen är gemensam då både den vuxne och barnet bidrar till dialogen. Men faktum är att den vuxne har makten över dialogen och både kan vara positiv och vidareutveckla den eller tvärtom avsluta den (a.a.). Dialogen är ofta något av en här och just nu – karaktär och rör det som är aktuellt och synligt för barnet för stunden. Johansson (2005) anser att dialogen är en viktig del i arbetet med barns språk. Den är även en del av samspelet mellan barnet och den vuxne för utbyte av varandras världar och då är det också viktigt att man i förskolan förstår vikten av att arbeta med barnen i mindre grupper (a.a.). Johansson skriver att dialogen är ett bra sätt för pedagogen att utmana det barnet redan vet och kan i en för barnet redan bekant situation. Genom att ställa öppna frågor och utmana barnets kunnande i situationen ökar möjligheten till nytt lärande. Det är inte så att barnet ska lämnas där utan att du som pedagog är närvarande i situationen och genom dialog utmanar barnet att finna lösningen (a.a.).

2.4 Pedagogens förhållningssätt i mötet med barnenEmilsson (2003) påvisar två skilda perspektiv på det pedagogiska mötet när barnet sätts i centrum. Det ena är när man sätter barnet i centrum och har intentionen om att det är barnet som ska formas och förändras för att passa in i systemet. Det andra är när man har för avsikt att det är den pedagogiska verksamheten och dess villkor som ska formas och förändras för att passa barnet. I det sista perspektivet finns ömsesidighet och respekt som två viktiga ingredienser. ”Vad som här framträder är således två skilda förhållningssätt i det pedagogiska mötet som grundar sig på olika sätt att se på barn, olika sätt att se på människan” (Emilsson,2003:33).

Emilsson (2003) menar även att det finns tre fundamentala aspekter i pedagogiken att reflektera över, vad läraren har för människosyn, kunskapssyn och samhällssyn. Detta styr både medvetet och omedvetet valet av perspektiv och förhållningssätt. ”Genom dialog/kommunikation och samspel med andra samt med omgivande miljö utvecklas människan” (a.a:37). Lärarens roll handlar om enligt Pramling-Samuelsson (2000) att som pedagog ha ett engagemang, att se, stödja, möta och utmana barnet. Det är viktigt att befinna sig här och nu och vara intresserad av varje barns handlingar, tankar och påståenden.Emilsson (2003) är även hon inne på det. Hon menar: För att kunna inta barnets perspektiv måste vi lärare anstränga oss för att bli delaktiga i barnens värld, vi måste visa intresse och engagemang. Men hon anser även att bristen på tid för dessa möten är många lärares återkommande problem och man upplever en frustration över sin otillräcklighet och otillfredsställelse i sin yrkesroll.

Page 8: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

5

2.5 Kleins fem principerBarns kognitiva förmåga, som handlar om minne, inlärning, språk, problemlösning, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga utvecklas genom att de skapar sig erfarenheter av en viss form av samspel med en vuxen. Grunden handlar om att barnet är uppmärksamt, att de kommunicerar, tänker, reflekterar och om de kan, även uttrycker sig verbalt (Pramling-Samuelsson & Sheridan, 1999). Kleins fem principer handlar om fem kategorier som finns med i ett samspel, Klein menar att princip ett måste finnas med i samspelet för att kunna gå vidare till princip två och så vidare (a.a.). De fem principerna är enligt Klein:

1. Att det i första skedet i relationen finns ett syfte och mening i mötet och en interaktion. Det kan vara att den vuxne får barnets uppmärksamhet genom att visa på något i omvärlden eller att den vuxne uppmärksammar vad barnet intresserar sig av. I samspelssituationen ska det finnas en intention, något man vill förmedla till mottagaren. När uppmärksamheten är riktad åt samma håll uppstår en ömsesidighet som gör att det finns förutsättningar att lära av varandra.

2. Barnet eller den vuxne sätter verbalt ord på det man ser eller upplever tillsammans. Den vuxne kan få förtydliga genom att identifiera och namnge föremål eller samband för barnet.

3. Man går utanför den direkta händelsen och kopplar till något som inte sker här och nu. Den vuxne kan då behöva förtydliga och förklara innebörden av vad som sker och sätta saken i ett sammanhang som gör det förståeligt för barnet.

4. Att man som vuxen bekräftar barnet så att barnet känner att det är på riktigt. Det måste ge barnet en känsla av meningsfullhet och att de känner att de duger. Bekräftelsen måste även vara av sådan karaktär att barnet blir medveten om vad det är som gör att de lyckas respektive misslyckas för att kunna gå vidare och utvecklas.

5. Handlar om att man som vuxen måste finnas där och ledsaga barnet till att förstå att det är dem själva som har kontrollen över sitt beteende. Det betyder att man kan behöva stötta barnet fysiskt i dess försök att lösa en uppgift och förklara med ord vad det är man gör (a.a.).

2.6 Den vuxnes roll i samspelet med barnen”Utvecklingen av den enskilda människans integritet är alltså inte bara ett pedagogiskt mål som ligger någonstans i barnets framtid. Omsorgen om barnets integritet måste vara enintegrerad del av det pedagogiska utövandet hela vägen fram till målet” (Juul & Jensen,2003:39). Enligt Juul & Jensen (2003) är barnens väg till ett personligt ansvarstagande beroende av kvaliteten i ledarskapet som pedagoger och vuxna utövar. Det har även betydelse hur de vuxna visar barnen sin egen förmåga till personligt och ansvarstagande i samspelet. Det har även visat sig att barn i allmänhet utvecklas optimalt när vuxna vågar och är villiga att ta på sig ledarskapet. Barn som växer upp i familjer där föräldrarna inte förmår eller tror på

Page 9: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

6

detta och i sammanhang där de betydande vuxna missbrukar sin auktoritet, tappar barnen sin tro på vuxnas förmåga att leda och det kan bidra till ett existentiellt och socialt tomrum (a.a.).

Det vuxna ledarskapet som främst tar till vara på barnet, relationen och det pedagogiska målet består av följande delar:

Autenticitet: När den vuxne har viljan och förmågan att visa och sätta ord på sina känslor, tankar, värderingar, gränser och mål.

Intresse: Med det menas i det här avseendet att vi vuxna bör visa ett genuint intresse för vembarnet är, på deras egna villkor och förutsättningar. Att vara den professionella vuxna som är en engagerad och intresserad samtalspartner kräver ansvar att hjälpa barnet att hitta och utveckla sin förmåga, samt bli inbjudna till att kunna få uttrycka sig personligt.

Bekräftelse: Barnen behöver bli bekräftade av vuxna med sina egna ord och om barnet inte har ett eget talat språk så krävs det att den vuxne har en empatisk förmåga att använda språket för att kunna ge den bekräftelsen. ”De pedagogiska medel man ska använda för att stärka barns självförtroende är sakligt beröm och kritik” (a.a:72). Redan i femårsåldern utvecklar barn en förmåga att se klart på beröm och kritik och de förväntar sig från pedagogerna att de båda delarna ska vara sakliga och rättvisa. Däremot så vet barnen att föräldrars beröm är ett kärlekstecken.

Involvering: När vi vuxna har förstått barnets sinnestillstånd är det vårt ansvar att involvera eller inkludera det i barnets framtid i den mån det är möjligt. Att fråga eller tala om för barnet vad det är som gäller. Även om man inte kan uppfylla barnets krav eller önskan så kommer barnet att uppleva att det blir taget på allvar.

Beslut: De allra flesta beslut tas av vuxna som med sin erfarenhet, överblick och sitt yrkesmässiga ansvar måste fatta beslut som inte alla känner sig involverade i. Detta kan medföra konflikter. Barnet eller barngruppen kan fatta beslut om det är tydligt delegerat som i ett led i en demokratisk process.

Konflikt: Det är en nödvändighet med konflikter för barnens inre balans och en förutsättning för deras lust att fortsätta samarbeta. Det är ett sundhetstecken när barnet framhåller och strider för sin egen önskan, både i nuvarande och framtida relationer. ”När barnet inte kan kämpa eller förhandla sig till att få sitt behov erkänt lider det en förlust” (a.a:89).

2.7 Flerstämmighet, en teori om samspel och dialogDysthe (1996) skriver om flerstämmiga lärandesituationer där dialog mellan lärare och elev är betydelsefullt för lärandet. Enligt Dysthe uppkom ett mönster av monologer i de klassrum hon observerade. Läraren förmedlade kunskapen till eleverna som förutom att lyssna på lärarensvarade de kort på dennes frågor med enstaka ord, för att fylla de luckor som läraren utelämnade i sitt kunskapsförmedlande (a.a.). Dysthe skriver ”att en optimal inlärning är beroende av en bättre balans mellan lärarens prat och elevernas aktivitet” (a.a:10). Hon belyser att flerstämmighet innebär att pedagogens röst enbart är en av alla de röster som ska lyssnas på, vilket inkluderar barnen och att samlärande även sker mellan barnen (a.a.).

Vidare nämner Dysthe (1996) två modeller för lärandet, det konstruktivistiska och det interaktionistiska, att lärandet sker i samspel med andra och att barnet kopplar lärandet till sin

Page 10: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

7

egen värld utifrån sitt sätt att förstå och leva i den men också genom att samtala och samspela med andra (a.a.). Det konstruktivistiska som innebär att kunskapen i sig inte kan överföras från en människa till en annan. Eleven måste själv relatera innebörden av kunskapen till den kunskap och erfarenhet eleven redan har. Samt att lärandet också sker i interaktionistiskt, i samspel med andra, där eleven ser och hör andra personers kunskap, som de sedan överför och gör till sin egen kunskap, så som de förstår den utifrån sina tidigare kunskaper och erfarenheter. De lägger denna nya kunskap till den kunskap de redan har. Dysthe skriver att hon tror på en kombination av de båda formerna av lärande (a.a.).

Dysthe (1996) tar upp att kombinationen av skrivande, talande och socialt samspel präglar ett bra lärande. Hon skriver om autentiska frågor som en del i det samspel man som pedagog kan använda sig av med barnen. Autentiska frågor innebär att det inte finns rätt eller fel svar, det man som pedagog är intresserad av är barnets egna tankar och tolkningar av sin omvärld, menar författaren (a.a.). Uppföljning är också en del i samspelet mellan flera barn eller flerstämmighet vilket innebär att du som pedagog väver in barnets tankar och reflektioner som barnet delger i svaren på de frågor du ställer. Detta är också en form av positiv bedömning som enligt Dysthe (1996) sker i det sammanhang då pedagogen gör barnets svar och reflektion till något värdefullt genom att föra det vidare i sitt samtal med barnen.

Dysthe (1996) delger också de teorier som ligger till grund för hennes teori om flerstämmiga samtal från Vygotskij och Bakhtin. Vygotskijs ”den nära utvecklingszonen” (1978) att man som vuxen i samspelet med barnet utmanar barnets redan befintliga kunskap genom att lägga sig snäppet över barnets kunskapsnivå i den utmaning denne ger, för att stimulera till utveckling och nytt lärande (a.a.). Vygotskij beskriver ”den nära utvecklingszonen”:

It is the distance between the actual developmental level as determined by independent problem solving and the level of potential development as determined through problem solving under adult guidance or in collaboration with more capable peers.

Vygotskij 1978:86

Bakhtins idéer om dialogen enligt Dysthe: ”Vi kan enligt Bakhtin aldrig uppfatta oss själva som en helhet om vi inte relaterar oss till den andra, och vi kan endast få insikt om oss själva genom kommunikation med andra” (1996:63). Dysthe skriver att dialogen är basen i samspel med andra, att barnet genom dialogen får en uppfattning om - och en bild av sig själv genom den andres tal och sätt att samspela med på. Dysthe tar upp att flerstämmighet inte går att använda som en modell att ta rakt av utan den måste anpassas efter barngrupp och det sammanhang den befinner sig i för att optimera för lärande och utveckling (a.a.).

2.8 Barnets tidigare erfarenhet är grunden för tillägnandet av ny kunskapI Ingrid Pramlings avhandling Kunnandets grunder (1994) skriver hon att när man som pedagog arbetar med barngruppen och barns lärande ska bygga på det barnet redan vet och kan. Att kunna ta del av de erfarenheter och kunskap barnet har förutsätter att man också förstår vikten av att vara närvarande med barnen för att förstå vad och hur barnet tänker (a.a.). Hon skriver också att:

Genom att varje barns sätt att tänka respekteras och uppmuntras av läraren som en fråga om ytterligare ett sätt att tänka, och inte som en bedömning av rätt eller fel svar, utvecklas barns självförtroende och tillit till sin egen förmåga, vilket är en psykologisk mekanism som inte skall förbises i barns tidiga lärande

Pramling 1994:192

Page 11: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

8

Pramling (1994) menar också att pedagogen måste ha en nyfiken inställning till barns agerande och uttryck för att på så sätt förstå hur barn uppfattar sin omvärld och få syn på vad de egentligen ger uttryck för kunskapsmässigt.

I Grundläggande färdigheter – och färdigheters grundläggande (Pramling Samuelsson &Mårdsjö Olsson, 2007) vilken bygger på ovanstående avhandling, skriver författarna om när man som pedagog arbetar med barns lärande är det av vikt att man som pedagog förstår hur barn reflekterar och funderar. Enligt författarna är det viktigt att ha kunskap om hur man ställer frågor till barn för att förstå hur barn uppfattar saker och också hur man på bästa sätt synliggör olika företeelser så att barn förstår dem. De menar att pedagogen med fördel kan använda vardagssituationer för lärande och genom att fånga barns tankar som de ger uttryck för och låta dessa utgöra grunden för arbetet på förskolan. Avslutningsvis delger författarna sina tankar om förhållningssätt mellan pedagog och barn:

Att se det aktiva barnet innebär framför allt att ha tillit till barns vilja och intresse för att lära sig. Lärarens uppgift blir där att hitta ett innehåll som barnen kan relatera sina erfarenheter till. Och framför allt handlar det om att inte hindra det aktiva barnet utan följa, stödja, utmana och dela erfarenheter – att både leda och låta sig ledas i barns erfarenhetsvärld.

Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson 2007:175

Författarna menar om alla pedagoger arbetar på liknande sätt i samspelet med barnen kan det också skapa ett enhetligt sätt att arbeta med barnen i både förskola, förskoleklass och skola. För att en förändring av detta ska kunna ske krävs det tid för eftertanke och samtal pedagoger emellan (a.a.)

Sammanfattningsvis så ser vi vissa gemensamma drag i den litteratur och forskning vi tagit del av: att pedagogen i samspelet med barnet skall stärka barnet som individ. Genom att pedagogen positivt bekräftar och uppmuntrar barnet utvecklas samspelet. Som pedagog skall du vara närvarande i samspelssituationen och inta barnets perspektiv. Att vara närvarande innebär att man ägnar all uppmärksamhet mot barnet och tar ögonkontakt, upprepar det barnet säger för att på så sätt bekräfta barnet. På så sätt får pedagogen också en möjlighet att få syn på hur barnet upplever sin omvärld utifrån sitt sätt att se den. Och även upptäcka barnets intressen och det barnet redan vet och kan för att kunna bygga vidare på detta i olika lärandesituationer.

Page 12: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

9

3 MetodI detta kapitel visar vi på vilken metod vi har använt. Vi skriver om hur vi gjort vårt urval samt hur vi gått tillväga av genomförandet och de etiska överväganden vi tagit hänsyn till i vår undersökning. Intervjufrågorna finns som bilaga (1). Kapitlet avslutas med en metoddiskussion.

3.1 Forskningstradition - HermeneutikVår studie rör sig inom den forskningstradition som heter hermeneutik. Hermeneutiken är ett sätt att försöka förstå en annan individs uppfattning om fenomen i vår omvärld (Ödman,2007). I hermeneutiken söker forskare tolka och förstå en upphovsmans grundmening i skrift, tal eller handling (Bryman, 2002). Ödman (2007) skriver att hermeneutiken ger oss flera sätt att begripa och tolka händelser på. Genom de intervjuer vi genomfört har vi hermeneutiskt försökt att tolkat olika förskollärares uppfattningar om samspel mellan barn och pedagog. Ödman skriver att vi utifrån vår egen förförståelse tyder innebörden av vad andra människor uttrycker genom tal. Vår egen förförståelse bygger vi på den yrkeserfarenhet vi har från förskolan då vi arbetat ett flertal år som barnskötare. Det är så vi också angripit och försökt förstå de tankar och uttryck vi fick ta del av i de intervjuer vi genomförde. Enligt Ödman (2007) är tolkningen och försöket till förståelse av något vägen till att uppnå ny kunskap.

3.2 Kvalitativ ansatsVi valde att använda en kvalitativ ansats i vår undersökning för att tolka och förstå förskollärares uppfattning om samspel mellan barn och pedagog. När man använder sig av en kvalitativ ansats ligger tonvikten oftast på orden, hur man tolkar och konstruerar. Svårigheterna i att använda sig av en kvalitativ undersökning ligger i att den inte är kodifierad i samma utsträckning som en kvantitativ undersökning (Bryman, 2002). Vi ställde ett antal intervjufrågor för att få fördjupad information om hur förskollärarna tänker kring samspel. Enligt Bryman (2002) så får vi genom en kvalitativ intervju en bild av intervjupersonens egenuppfattning om de företeelser vi är ute efter i vår undersökning. Dessutom ges det möjlighet att ställa följdfrågor. Med en intervjuundersökning fick vi då en bättre bild av dessa personers uppfattning än genom en enkätundersökning.

Kvale och Brinkmann (2009) skriver om olika synpunkter gällande den kvalitativa intervjun, att den innehåller ett bestämt ämne och att den lämnar åt intervjupersonen att fritt delge sin uppfattning och erfarenhet inom ämnet. Intervjuarens uppgift är att få respondenten att hålla sig till ämnet utan att för den skull ställa ledande frågor utan istället frågor av öppen karaktär (a.a.). Författarna anser också att intervjupersonens svar kan vara flertydigt och att det kan tydas på olika sätt. Vidare anser författarna att det är intervjuaren som får reda ut om det beror på språkmässiga brister under intervjustunden. De nämner också att det kan lika gärna bero på intervjupersonens sätt att vara eller vara en spegling av personens egen värld som denne existerar i som också i hög grad kan påverka detta faktum (a.a.).

Vidare delger författarna att intervjuaren har en maktposition genom att det är denne som har bestämt ämnet, ställer frågorna och avslutar intervjustunden. Det kan leda till att respondenten svarar på frågorna såsom denne tror att intervjuaren förväntar sig (a.a.). Vår avsikt med undersökningen var att få fatt på förskollärarnas egna erfarenheter och uppfattningar om det valda ämnet. Våra egna synpunkter och reflektioner återfinns först i diskussionsavsnittet.

Page 13: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

10

3.3 UrvalVi valde att intervjua åtta förskollärare i två kommuner i Mellansverige. Fyra av dessa åtta valdes ut genom rektors rekommendationer då de var lärlagsledare på olika förskolor i denna kommun. De andra fyra förskollärarna valdes ut med tanke på kön, då vi även ville ha med manliga deltagare i vår undersökning. Även ålder och yrkeserfarenhet togs med i beräkningen i vårt urval, då samtliga jobbat tio år eller mer inom förskolan.

I den ena kommunen har man genomfört ICDP-utbildning för alla sina anställda och i den andra är det under genomförande. Vi valde att begränsa oss till förskollärare som har gått utbildningen. Urvalet på dessa personer gör att vi har ett åldersspann mellan 30 och 55 år. Intervjupersonerna är både kvinnor och män och har jobbat mellan 10 och 35 år i förskolan som förskollärare. Vi har gjort dessa val för att få en bredd på vår undersökning. Enligt Bryman (2002) så är urvalet beroende av många olika faktorer och överväganden, men framförallt så påverkas ofta urvalets storlek av pengar och tid så var fallet även för oss. Efter rektors godkännande kontaktade vi intervjupersonerna personligen och bestämde tid och plats för genomförandet.

3.4 GenomförandetEfter rektors godkännande så tog vi kontakt med respondenterna personligen, vi bestämde var och när vi skulle ses. Vi valde att dela upp intervjuerna mellan oss och vi intervjuade fyra personer var. Det kändes viktigt för oss att respondenterna skulle känna sig bekväma vid intervjutillfället och inte känna någon stress vid genomförandet. Missivbrev skickades ut till intervjupersonerna, där vi berättade vilka vi var och vårt syfte med vårt arbete och hur vi tänkte gå tillväga (se bil. 2). Vi gav information om innehållet av vår studie och garanterade deras anonymitet. Vi valde att använda oss av halvstrukturerad livsvärldsintervju där syftet är att fånga intervjupersonens egna tankar och uppfattningar om ett specifikt ämne (Kvale,2009). Intervjufrågorna var av öppen karaktär som gav respondenten fritt utrymme att delge sina egna tankar kring den ställda frågan (Bryman, 2002), i detta fall hur förskollärarna tänker kring samspel mellan barn och pedagog.

Intervjuerna genomfördes i avskildhet på respondenternas arbetsplatser vid tillfällen då barnen var ute på gården och lekte. Den övriga personalen på förskolan tog då hand om barngruppen så respondenten inte hade något barnansvar vid intervjutillfället. Vi använde oss av bandspelare och även stödanteckningar. Det för att garantera oss emot att det skulle bli något fel med bandupptagningen eller att ljudkvaliteten inte skulle vara den bästa hela tiden.Intervjuerna tog mellan 15 och 30 minuter att genomföra.

Efter det att intervjuerna genomförts träffades vi för att gemensamt lyssna på och gå igenom de svar vi fått från respondenterna. Därefter kategoriserade vi svaren utifrån våra frågeställningar och sammanställde vår undersökning.

3.5 ValiditetI vårt urval har vi medvetet valt personer som är yrkesverksamma och har lång erfarenhet av arbete i barngrupp och har gått ICDP-utbildning. Intervjufrågorna formulerades med tanke på att försöka nå kärnan i, vad förskollärarna anser kännetecknar ett bra samspel barn och pedagog och vad ICDP kan tillföra som metod för pedagogen och arbetslaget. Problemet med att genomföra en intervju är att respondenten kan tolka, medvetet eller omedvetet hur vi vill

Page 14: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

11

att han eller hon ska eller förväntas svara. Det gör att svaret kan avvika från den verkliga betydelsen. Vid en transkribering sker även en tolkning från tal och kroppsspråk till skriftspråk som gör att vi som intervjuar får lägga till kommatecken, ord, ändra grammatiken för att göra talspråket begripligt i skriftform (Bryman, 2002). För att ytterligare stärka validiteten i vår undersökning valde vi att redovisa vår transkription av intervjuerna för våra respondenter. Enligt Bryman är det ett bra sätt förstärka trovärdigheten av den genomförda intervjun (a.a.). Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi fått fatt i pedagogens personliga uppfattning och erfarenhet om samspel mellan pedagog och barn. Det hade inte möjliggjorts med en enkätundersökning, där vi inte kommer åt det personliga svaret.

3.6 Etiska övervägandenVi har utgått från de fyra huvudkraven som delges i Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2003):

Informationskravet: Innebär att man som forskare måste informera om vilka villkor som gäller för deltagarna, man ska även informera om att det sker på frivillig basis och att de när som helst kan avbryta sin medverkan i undersökningen och materialet förstörs. Vi uppfyllde informationskravet när vi sände ut missivbreven till våra respondenter och informerade dem innan intervjun att all medverkan skedde på frivillig basis. Vi informerade även om att intervjuerna skulle spelas in.

Samtyckeskravet: Handlar om att forskaren måste ha tillstånd av rektor att göra undersökningen samt ha pedagogernas samtycke för medverkan i densamma (a.a.). Detta uppfylldes genom att rektorerna gav sitt godkännande att vi fick ta kontakt med respondenterna. Respondenterna gav sedan oss tillstånd att komma till deras förskola och genomföra intervjuerna.

Konfidentialitetskravet: Eftersträvas genom att forskaren hanterar deltagarnas personuppgifter med försiktighet, och ser till att ingen annan kan få tag i materialet. Det innebär också att man även använder sig av kodning för att ingen annan ska kunna röja identiteten. Detta uppfyllde vi genom att inte nämna namn på personer, förskolor eller kommuner.

Nyttjandekravet: Innebär att man som forskare inte får använda materialet till annat ändamål än sin egen undersökning. Vi informerade om nyttjandekravet genom att berätta om att allt som pedagogerna har delgett oss inte kommer att användas på annat sätt än till vårt arbete.

3.7 MetoddiskussionSvårigheter med intervjufrågor som vi upplevde och reflekterade över var, att ställa de frågor som ledde till att man fick de svar man önskade, för att uppnå syftet med vår undersökning. Vi arbetade om frågorna ett par gånger innan vi var nöjda och kände att vi hade nått kärnan i vårt arbete. Vi kände att mängden frågor var lagom så att intervjustunden inte blev för lång, så att både vi och respondenterna skulle orka hålla fokus. Vi upplevde även ett par gånger under intervjutillfällena att respondenterna svävade ut från själva frågeställningen, vilket är svårigheten med kvalitativa intervjuer. Då fick man leda tillbaka respondenten och upprepa frågan. Vi upplevde intervjustunderna som avslappnade och att förutsättningarna var bra. Att använda sig av både bandspelare och anteckningar anser vi också var bra. De kompletterar varandra och gör att man känner att man har ett bra stöd vid transkriberingen. Vi anser att just bandspelaren har varit ovärderlig i vår undersökning då vi, vid ett flertal tillfällen under

Page 15: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

12

resultat och analysdelen gick tillbaka och lyssnade, just för att höra skiftningar och tyngdpunkter i våra respondenters svar. Genom att respondenterna fick en utskrift av transkriberingen så fick vi också bekräftelse på att vi hade uppfattat intervjupersonerna rätt. Även om vi fick bekräftat av respondenterna att vi uppfattat deras svar korrekt är det ändå våra tolkningar av dessa intervjuer som syns i vår undersökning.

Eftersom examensarbetet skulle genomföras under sommarmånaderna kände vi tidspress att hinna genomföra intervjuerna för vår undersökning så fort som möjligt. Vi var måna om att få fatt i intervjupersonerna innan semesterperioden började. Arbetet har delats upp oss skribenter emellan och vi har suttit var för sig för att sedan träffas och gå igenom vad som gjorts. Vi har även tillsammans gått igenom intervjufrågorna och sammanställt dem, eftersom vi ansåg att det var viktigt för oss båda att få fatt i vad respondenterna svarade. Arbetsfördelningen och samarbetet har fungerat bra i arbetet med vår uppsats.

Page 16: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

13

4 Resultat och analysHär presenterar vi de resultat vi kommit fram till. Resultaten återkopplar vi sedan till vår litteratur – och forskningsöversikt, därefter gör vi en jämförelse med resultaten och det vi påträffat i litteraturen. Vi började med att dela in svaren i olika kategorier samt plocka ut nyckelord från intervjuerna, för att se vad som hade lyfts mest.

4.1 Förändringar i förskollärarnas syn på samspel efter tillämpningen av ICDPDet resultat vi ser från vår undersökning är att hälften av förskollärarna anser sig ha blivit mer tydliga i sitt samspel med barnen både verbalt kommunikativt och med kroppsspråk. En förskollärare uttrycker under intervjun gällande tydlig kommunikation med barnen:

När jag säger till barnen, ni får springa till nästa bänk och sedan stanna där. När jag säger så är det så att stanna för mig är att de då ska vänta på mig. Men de kanske bara stannar upp en kort stund och sen springer de vidare. Och då har de ju stannat. Alltså att man ska vara tydlig och försöka tänka hur barnen tänker.

Den förskolläraren menade att man måste näst intill vara ”övertydlig” när man kommunicerar med barnen.

Det som också framkom var vikten av att kunna inta barns perspektiv och vara mer närvarande när man är med barnen. Förskollärarna anser sig också, efter tillämpningen av ICDP vara mer tillåtande till barns önskemål. En förskollärare sa så här:

Vi är tillåtande och följsamma och det går mycket ut på att aldrig säga nej direkt då barnen önskar göra något speciellt. Och går inte det kan man försöka göra något liknande. Vill de åka till månen kan man ju inte göra det. Då kan vi ju kanske leka att vi åker till månen. Och där har vi ju samspel då vi pratar om stjärnor och rymdraketer.

Andra framträdande svar var att man som pedagog skulle uppmärksamma det som var positivt kring barnet och det som fungerar istället för det negativa. En av förskollärarna uppgav under intervjun att de också har använt sig av ICDP som hjälpmedel på utvecklingssamtalet då både föräldrar och barn var med och det var enbart fokuserat på det positiva kring barnet. Förskolläraren såg hur båda föräldrarna och barnet som hon sade ”lyftes” under samtalet.

Det var flera i undersökningen som gav uttryck för att ”det var redan så de jobbade” och det var det förhållningssätt som de redan använde i arbetet med barnen på förskolan. Hälften av deltagarna i vår undersökning tyckte inte att det hade gjort så stor skillnad genom att gå ICDP-kursen mer än att det var ”alltid bra med upprepning” som någon uttryckte det. Men alla var överens om att nu har de ”fått ord på vad det är de gör” Den andra hälften tyckte däremot att det hade gjort skillnad och som en förskollärare sa: ”Ja, det stärker en och genomsyrar hela vår verksamhet, och man behöver alltid utvecklas”. De tyckte även att de hade blivit bättre på att vara tydliga i kommunikationen med barnen. En förskollärare uttryckte att denne blivit bättre på att försöka förstå ”hur barnen tänker”. De gav också uttryck för att det var en skön bekräftelsekänsla att känna att man arbetade på rätt sätt. De tyckte även att ICDP-utbildningen var ett bra sätt att ”få med alla på tåget”.

De allra flesta i vår undersökning ansåg att det var av väldigt stor betydelse att hela arbetslaget fick gå tillsammans på utbildningen, då man lyfte frågor som: Hur ser vi på

Page 17: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

14

barnen? och Vad har vi för barnsyn? Det möjliggjorde då också för hela arbetslaget att lyfta dessa centrala frågor och reflektera över synsätt och bemötande av barnen i förskolan. En av förskollärarna sa så här angående betydelsen av hela arbetslagets deltagande: ”Hos oss gick inte alla och där ser man ju skillnad. Men jag kan inte säga att det inte har gjort någon skillnad för de här personerna för att de inte har gått ICDP”. Hon menade att hon var osäker på om det hade gjort någon skillnad för de personerna även om de hade gått ICDP-utbildningen. Men en förskollärare hade erfarenhet av hur en kollega lyfts med ICDP-utbildningen och uttryckte sig så här: ”Jag hade en kollega som växte jättemycket och fick helt upp ögonen och verkligen fick en aha-upplevelse. Så jag tror det gör skillnad”. Flera av förskollärarna gav dock uttryck för att arbetslagets gemensamma ICDP-utbildning gav ”barnfokus” eftersom man i arbetslaget fick en gemensam grund att utgå ifrån i arbetet med barnen. De flesta i vår undersökning ansåg att utbildningen även resulterade i att man lärde känna varandra som kollegor och stärktes som ett arbetslag.

Juul & Jensen (2003) menar att ett bra samspel betyder att du som pedagog är en bra ledare och tar på dig ansvar för er relation, där du har ett äkta engagemang och nyfikenhet för barnet och vem barnet är som individ. Pedagogen ska uppmärksamma det som är positivt genom att bekräfta barnet, vilket uppmärksammar barnet på sin egen utveckling. Då förstår barnen vad det är som gör att de lyckas (a.a.). Förskollärarna i vår undersökning lyfte just detta med vikten av att vara närvarande med barnen och lyhörda för deras tankar och önskningar.

Även Pramling-Samuelsson & Sheridan (1999) delger i Kleins fem principer, också bekräftelsen av barnet som en viktig del i samspelet. Just bekräftelsen då det lärt sig något eller gjort en upptäckt är viktig för att barnet ska uppleva självkänsla. Det betyder att barnet får en förståelse för sin egen utveckling menar författarna (a.a.). Det här var tydligt för flera av våra undersökningsdeltagare, hur de såg, att just den positiva bekräftelsen stärkte och lyfte barnet.

Dysthe (1995) menar att dialogen där man lyfter fram det barnen säger som något värdefullt och för det vidare i samtal eller i arbetet med barnen stärker barnets självkänsla. Hon menar också att samtalet är grunden i ett samspel där barnet får en förståelse av sig själv som människa och att dialogen är något man anpassar efter barngruppens sammansättning och där man befinner sig för detta tillfälle för att kunna göra lärandet så bra som möjligt (a.a.). Även i vår undersökning framkom att förskollärarna ansåg att en god dialog var centralt i ett bra samspel mellan pedagog och barn. Att man kanske inte kan göra allt det barnet vill, men man kan möta det i dialogen.

Pramling (1994) delger i sin avhandling att när vi som pedagoger lyfter fram barns tankar och reflektioner som något viktigt och inte bedömer dessa som rätt eller fel stärker vi barnens självförtroende. Självförtroendet är också en betydelsefull känsla som är en viktig del då barn lär och utvecklas, menar hon. Vidare skriver hon att pedagogens nyfikna inställning till barns handlande, medverkar till att få en förståelse för hur barn tänker och uppfattar sin omgivning och att pedagogen då får syn på det barnet redan kan och har förståelse för (a.a.).

ICDP innebär att inta ett vägledande samspel. I de tre dialogerna förespråkas den känslomässiga dialogen, den meningsskapande dialogen och den reglerade dialogen vilket innebär att barn ska respekteras för sina egna idéer, önskningar och förhoppningar och att barnen utvecklas i samspelet med andra människor (Niss, Hindgren & Westin, 2007).

Page 18: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

15

Emilsson (2003) skriver att pedagogen bör fundera över sin syn på barnet, samhället och lärande för att denna syn också påverkar sättet att vara i yrkesrollen. Det här lyfte verkligen förskollärarna i vår undersökning, vikten av att diskutera barnsyn tillsammans i arbetslagen för att få en gemensam grund att stå på och de framhävde återkommande hur bra det var att få gå på ICDP-utbildningen tillsammans. Vidare anser Emilsson att språket och samtalet i samspel med andra bidrar till lärande. Liksom att det hänger på pedagogens vilja och ambition för att delta i barnets livsvärld.

Sammanfattningsvis framkom det att hälften av respondenterna gav uttryck för att det var redan så det jobbade och tyckte inte att ICDP hade gjort någon skillnad i samspelssituationerna. Den andra hälften ansåg att ICDP hade gjort skillnad genom att de hade blivit mer uppmärksamma på betydelsen av tydlighet i kommunikationen med barnen och vikten av att inta barns perspektiv och vara närvarande som pedagog när man är i samspel med barnen. Det som ICDP har inneburit för flertalet av våra respondenter är att utbildningen gett en gemensam plattform att stå på för att de har getts tillfälle genom ICDP-kursen att diskutera och reflektera över förhållningssätt gentemot barnen och sträva efter ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget.

4.2 Pedagogernas erfarenheter kring ICDPDet som framkom i vår undersökning angående positiva respektive negativa erfarenheter av att använda ICDP som metod i samspelet mellan barn och pedagoger, var den positiva andemeningen som genomsyrar hela förhållningssättet med ICDP. Att man som pedagog alltid ska ha respekt för barnet, lyssna på barnet och se barns olikheter som något positivt. Det framkom också att man upplever sig ha fått en djupare kontakt med barnet i samspelet efter ICDP-kursen. Även detta med att alltid se till att fokusera på det positiva istället för det negativa lyftes av de flesta förskollärarna. En förskollärare uttryckte sig så här:

Det jag tyckte var positivt var att man fick skriva tre positiva egenskaper om varje barn, att man ser barns positiva sidor på ett annat sätt. Man fick flera positiva ord man kan använda till barnet, och även använda det på utvecklingssamtalen. Man såg mer det positiva istället för negativa. Man kanske har ett barn som triggar i gång en och så får man positiva ord från sina kolleger om det barnet, det tyckte jag var den största skillnaden

En annan förskollärare sa så här: ”Hur man vänder, att ett barn är jobbigt, till att se det som positivt, att det är rörligt och har energi”.

Det som några av förskollärarna gav uttryck för var att det inte har gjort någon större skillnad att använda ICDP som metod, eftersom de redan anser sig ha det förhållningssättet som ICDP förmedlar. En förskollärare formulerade sig så här:

Vi har hela tiden jobbat med det här med respekten för barnet och lyssnandet. Och se till olikheterna och lyfta det som något positivt. Jag känner att vi har jobbat med det i så många år. Fast man behöver ju diskutera och reflektera över det hela tiden.

En annan av förskollärarna var av precis motsatt uppfattning, då den uttryckte sig så här:

Det är stor skillnad, alla lyssnar på varandra och alla får tycka till och att det finns utrymme för egna idéer. Jag tycker att vi har väldig barnfokuserat i vårt arbetslag, att vi har barnet i fokus och det tycker vi är viktigt. Om vi har gjort en planering för

Page 19: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

16

dagen och barnen säger: 'Nej vi vill inte alls göra det här, vi vill ut och leka idag', så ändrar vi om planeringen. Just med tanke på barnfokus.

Alla som deltog i vår undersökning var ändå väldigt glada och positiva angående ICDP och sitt förhållningssätt till barnen, vare sig man ansåg sig att alltid har arbetat så eller att det var något man hade lärt sig genom att gå ICDP-utbildningen.

Det som upplevdes som negativt var såsom följande pedagog uttrycker under intervjun:

Det svåra med ICDP är väl att få in alla bitarna av alla andra saker som måste göras samtidigt med kvalitetsredovisningar och andra praktiska göromål som tar tid från att vara med barnen. Och då havererar ICDP-arbetet, för det är så svårt att vara närvarande när man känner att man har så många andra saker man måste göra hela tiden.

Några negativa erfarenheter av att använda sig av ICDP:s riktlinjer framkom inte i vår undersökning, utan enbart frustrationen som pedagog att inte hinna, att inte ha tiden till att bemöta barnet på ett sådant sätt som det förtjänar eller intentionen som man har som pedagog att vilja vara mer närvarande. Emilsson (2003) menar att det är viktigt att vi lärare intar barnens perspektiv, men att vi då måste anstränga oss för att bli delaktiga i deras livsvärld och det krävs att vi måste visa intresse och engagemang. Men hon lyfter även att det är bristen på tid för dessa möten som ett återkommande problem för många lärare och att de upplever en frustration över sin otillräcklighet och att man då känner en otillfredsställelse som pedagog i sin yrkesroll, precis som vår förskollärare gav uttryck för i intervjun.

Både Johansson (2005) och Pramling-Samuelsson (2000) anser att det är viktigt att som pedagog befinna sig här och nu. Stunden med barnet och upplevelsen man delar kommer inte igen om man blir avbruten av till exempel ett telefonsamtal. Återigen så är det andra göromål som gör att koncentrationen som ska ligga på barnet flyttas till något praktiskt som måste göras. Deltagarna i vår undersökning var alla mycket medvetna om hur de tycker ett bra samspel ska vara men att det inte alltid är så lätt när det är andra saker som pockar på.

Enligt Niss m.fl (2007) så har samspelet en väsentlig betydelse för barns uppväxt och de menar att samspelet ska genomsyras av positivitet. Även hos respondenterna så var det just positiviteten i ICDP som lyftes som det centrala, att de uppskattade den positiva innebörden som ICDP vill förmedla. Barns tankar, vilja och önskningar är lika viktiga som vuxnas hävdar Niss m.fl. (2007). Även förskollärarna nämnde det i intervjuerna om vikten av att lyssna på barnet och en del tyckte att de hade blivit bättre på det efter deltagandet i ICDP-utbildningen.

I läroplanen finner man stöd i att pedagogerna ska främja ett bra samspel, att barnet ska möta vuxna som engagerar sig i samspelet med dem och ser till barnets möjligheter. Det är även pedagogernas uppgift att leda barnet framåt i det sociala samspelet med andra barn och hjälpa dem att reda ut konflikter och respektera sina medmänniskor (Utbildningsdepartementet,2010). Det menade deltagarna i vår undersökning att man hade fått hjälp med att se, i och medICDP-utbildningen. När man lyfter positiva saker kring ett barn så ser man även barnets möjligheter till utveckling.

Det som framhölls av flera av förskollärarna var uttrycket att ”få alla med på tåget” och det faktum av att alla inte hade samma syn på hur ett gott samspel ser ut. Emilsson (2003) påvisade två perspektiv på hur vuxna ser på barn. Det ena var att det är barnet som ska formas för att passa in i verksamheten på förskolan, det andra är att det är den pedagogiska miljön

Page 20: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

17

som ska anpassas efter barnet. Hon påvisar även att ömsesidighet och respekt för barnet är ledande ord i arbetet med utformningen av verksamheten. Som många gav uttryck för i vår undersökning att ICDP hjälpte arbetslagen att få samma syn på vart det är man strävar och hur ett gott samspel kan skapas.

Sammanfattningsvis var det övervägande positiva upplevelser av att använda sig av ICDP som förhållningssätt i förskolan. Även om vissa ansåg att det var redan så det jobbade, så gav de bara positiva kommentarer angående det förhållningssättet som ICDP förespråkar. De gav uttryck för att det var en skön bekräftelse att få som pedagog. Respondenterna framhöll att de hade fått en djupare kontakt med barnet i samspelet och att man som pedagog fokuserar på det positiva kring barnet. Ingen nämnde något negativt om att använda sig av ICDP som förhållningssätt i sitt samspel med barnen. Däremot så framhöll man att det svåra ligger i att få tiden till att vara närvarande med barnet i samspel, då många andra praktiska delar på förskolan måste genomföras som då tar tid från att vara med barnen.

4.3 Pedagogernas grundläggande förhållningssätt till samspelDet är flera faktorer som spelar in i ett samspel anser pedagogerna. Flera utrycker vikten av att vara närvarande och att ha ögonkontakt, ”så att barnen känner att man är närvarande på riktigt” som en pedagog uttrycker sig. En annan pedagog uttryckte det så här: ”När man känner den här tilliten, jag kan lita på barnet och den kan lita på mig. Då tycker jag att man kan få ett bra samspel, när vi vågar lita på varandra. Att vi tror på varandra!”

Flera pedagoger lyfter vikten av lyssnandet, att det är väldigt centralt i ett samspel. En av pedagogerna uttrycker sig så här:

Att jag lyssnar på barnet på ett sådant sätt så att barnet märker att jag lyssnar aktivt. Att barnet känner att jag lyssnar klart, att det inte bara ser ut som om jag lyssnar, utan tar dem på allvar! För vad är det dem säger, egentligen?

En annan pedagog säger så här angående lyssnandet:

Det kan ju se ut som om man lyssnar som pedagog, fast man inte tar in det dem säger, då får man ju inte den här kontakten med barnet, då kommer de ju inte och berättar igen, för det är ingen idé.

Det framgår att förskollärarna tycker att det är viktigt att upprepa det barnet säger för att på så sätt bekräfta barnet, och med sitt kroppsspråk visa att man förstår vad det är barnet menar är viktigt, anser dem. En förskollärare utrycker sig så här: Det är när du bekräftar, när du upprepar det barnet säger, då har du lyssnat aktivt och man ser att det blev det en klick! Är det så här du menar? En annan pedagog uttrycker sig så här angående samspel med barnet: ”Jag tycker att det är när man tar sig tid med barnet och verkligen ser vad det vill göra eller visar med kroppen vad det vill”.

Precis som flera förskollärare gav uttryck för i vår undersökning så anser även författarna till Vägledande samspel (Niss, Hindgren & Westin, 2007) att ögonkontakten är viktig i ett samspel, vilket de tre dialogerna inom ICDP`s vägledande samspel ger exempel på hur pedagogen lämpligen går tillväga för ett bra samspel. Den känslomässiga dialogen innebär, att visa ett genuint intresse för barnet och omtänksamhet, både för vad barnet gör och hur det mår genom ögonkontakt och genom språk och kroppsspråk. Du som pedagog skall också ge barnen positiv feedback för att bekräfta och sporra barnet, i den meningsskapande dialogen,

Page 21: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

18

göra något tillsammans för att bidra till att barnet hittar fokus och att uppleva samhörighet(Niss m.fl. 2007). Författarna tar upp att pedagogen också muntligen ska beskriva den aktuella gemensamma aktiviteten i stunden då den sker för då blir händelsen för barnetpåtaglig och minnesvärd. Vidare nämner författarna att i den reglerande dialogen skall pedagogen stötta barnets framåtanda på ett positivt sätt och ge barnet alternativ till handling för att barnet på sikt ska kunna nå inre kontroll och kunna ta eget ansvar (a.a.).

Johansson(2005) skriver att vara närvarande som pedagog innebär att man måste vara nyfiken på barnets värld och hur barnet uppfattar den men också att man som pedagog har förmåga och vilja att skapa möten med barnen. Det bygger också på att man som pedagog tar hänsyn till barnets tidigare erfarenhet och kunskap i mötet med barnet. Du som pedagog har makten i mötet med barnet och din inställning avgör hur mötet er emellan fortskrider. Det är också i dialogen man kan utmana barnets befintliga kunnande så det gäller att ta vara på de vardagliga mötena av här- och nu karaktär (a.a.). Johansson (2005) menar att det väsentliga i ett samspelär att pedagogen har förmågan och även viljan till att skapa möten med barnen. Att man som pedagog har ett förhållningssätt som bygger på närvaro och ett genuint intresse. Det var ingen av våra intervjupersoner som nämnde just skapandet av möten, vilket är intressant med tanke på hur många möten som sker per dag i en förskola, men de gav uttryck för hur viktigt det var med närvaron, att man har hög intensitet i sin närvaro.

Enligt läroplanen hänger lärande och samspel ihop. I läroplanen går att läsa följande:”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra”(Utbildningsdepartementet, 2010:9). Men det står inte hur man som pedagog ska gå tillväga för att uppnå ett gott samspel.

Precis som våra intervjudeltagare nämnde om betydelsen av att vara närvarande på riktigt så lyfter även Pramling Samuelsson (2000) samt Emilsson (2003) detta om hur viktigt det är som pedagoger i förskolan att ha ett engagemang i att se och möta barnet och att befinna sig här och nu.

Pramling Samuelsson & Sheridan (1999) skriver om Kleins fem principer där framförallt den gemensamma upplevelsen anses som betydelsefull i ett samspel. Även ICDP tar upp meningen med detta, att samspelet sker kring en delad upplevelse och i den upplevelsen föds dialogen. Klein menar att just bekräftelsen som vi ger barnet i dialogen är viktigt så att de ser och förstår att det är på riktigt.

Även Juul & Jensen (2003) anser att bekräftelsen är viktig i ett samspel, de menar att bekräftelse sker genom upprepning av det barnet säger. Det lyftes även av förskollärarna i vår intervju att de ansåg att det var viktigt att bekräfta barnet genom upprepning av vad barnet sa eller gav uttryck för. Juul & Jensen (2003) trycker också på vikten av den vuxnes genuinaintresse för vem barnet är. Även här ser man likheter med vad förskollärarna gav uttryck för i vår undersökning, då de vid ett flertal tillfällen uttryckte betydelsen av att vara närvarande och lyssna på barnet.

Sammanfattningsvis så hade respondenterna väldigt likartade uppfattningar om vad som är centralt i ett samspel. Nyckelord i deras kommentarer var: Lyssnandet, närvaron, ögonkontakten och bekräftelsen. De gav verkligen utryck för att de ville förmedla sin närvaro så att barnet kände att det var äkta, att de verkligen var intresserade av barnet och desslivsvärld.

Page 22: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

19

5 DiskussionVi har här för avsikt att diskutera analysen av det resultat vi kommit fram till i vår undersökning.Syftet med denna undersökning var att belysa och ge kunskap om samspel mellan barn och pedagoger.

Beträffande om ICDP-utbildningen inneburit någon förändring gällande samspel mellan barn och pedagog, så framkommer det att utbildningen är något man deltar i som arbetslag och att det stärker arbetslaget och det gemensamma förhållningssättet. Genom en gemensam utbildning får man som arbetslag också tillfälle att diskutera sitt arbete med varandra och ge reflektioner kring sitt eget förhållningssätt samt delge varandra dessa tankar och på så sätt komma fram till en gemensam linje i samspelet med barnen, vilket lyftes av respondenterna i vår undersökning.

Samtidigt så finns det som beskrivs i ”Vägledande samspel” (Niss m. fl, 2007) gällande ICDP, även i mycket annan litteratur och forskning. Gemensamt för den litteratur vi läst är attpedagogerna i samspel med barn ska stärka barnen som individer. Pedagogen skall vara positiv, bekräfta och uppmuntra barnen, men också vara genuint intresserad av barnet och dess värld för att på så sätt kunna ta vara på det barnet redan vet och kan och bygga på detta i olika lärandesituationer. Så som Pramling (1994) uttrycker sig att pedagogen måste ha en nyfiken inställning till barns agerande och uttryck för att på så sätt förstå hur barn uppfattar sin omvärld och få syn på vad de egentligen ger uttryck för kunskapsmässigt.

Genom att man i arbetslaget intar gemensamt förhållningssätt så är detta också något som gynnar barnet, vilket också förskollärarna uttrycker i vår undersökning. I undersökningen framkom också betydelsen av positivt tänkande, barnfokus och barns inflytande, det vill sägaatt pedagogerna är mer tillåtande till barnets vilja och önskningar, allt detta för att stärka och bekräfta barnet vilket gynnar barnets utveckling eftersom det stärker barnets självförtroende och tillit till sin egen förmåga, enligt Pramling (1994).

Det framkom i undersökningen att det fanns delade meningar beträffande om ICDP –utbildningen hade gjort någon skillnad eller inte i samspelet med barnen. Hälften uppgav att den inte gjort någon skillnad eftersom de redan jobbade på det sättet som ICDP står för. Vi finner detta intressant och det får oss att fundera på vad det är som gör att de känner så. Kan det vara att det sätts ord på det redan befintliga förhållningssättet och att igenkänningsfaktorerna blir tydligare med ordens hjälp, så som litteraturen beskriver ICDP. För den andra hälften som tycker att ICDP har gjort skillnad i förhållningssättet, trots att vi uppfattar det som att det redan finns så mycket annan litteratur som tar upp samma saker. Vår fundering är: ”Är det lättare att ta till sig förhållningssättet genom att gå en ICDP –utbildning?”

Utifrån svaren vi fick från våra respondenter kan vi se att de flesta pedagogerna är positiva till ICDP som förhållningssätt i förskolan. Det positiva som framkom var att förhållningssättet berikar samspelet genom att trycka på hur viktigt det faktiskt är med ett genuint intresse för vem barnet är, dess önskningar och livsvärld. Enligt vår undersökning medförde det en djupare kontakt med barnet i samspelet. Utbildningen bekräftade även att pedagogen förhåller sig rätt i sitt samspel med barnet. Det att arbetslaget gemensamt fick gå ICDP - utbildningen resulterade i ”barnfokus” och ett gemensamt synsätt. Vi har också reflekterat över det Emilsson (2003) skriver om att pedagogen bör fundera över sin syn på barnet, samhället och lärande, för att detta också påverkar sättet att vara i yrkesrollen. Det som skulle vara intressant att veta är om man som pedagog är medveten om att ens egen ryggsäck, i form av

Page 23: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

20

upplevelser, erfarenhet och kunskap i hög grad påverkar ens egen inställning till barnet och sitt samspel med det. Den tanken som slår oss är att man ändå var helt överrens och positivt inställd till ICDP som förhållningssätt vare sig om det var något nytt man hade lärt sig eller att man ansåg sig ha jobbat så. Kan det vara så att det ger arbetslagen en nytändning, att få göra något gemensamt och att inte bara behöva delge varandra information om kursen, då det vanligtvis bara brukar vara en per avdelning som får gå på utbildning och att man nu får gå ett helt arbetslag tillsammans.

En av förskollärarna berättade att på den förskolan denne jobbar på har inte alla gått ICDP –utbildning och att förskolläraren märkte skillnad. Det som vi tycker är positivt är att förskollärarna tog upp vikten av att lyssna på barnet och flera uttryckte att de blivit bättre på just detta efter att ha gått ICDP – utbildningen. Vi anser att det är en viktig del i vårt arbete.Enligt Emilsson (2003) finns det två perspektiv på hur vuxna uppfattar barn, det ena är att barnet ska formas för att passa in i verksamheten på förskolan och det andra är att det är den pedagogiska miljön som ska anpassas efter barnet. Hon påpekar att interaktion och hänsyn för barnet är ledande ord i arbetet med utformningen av verksamheten. Som många gav uttryck för i vår undersökning att ICDP hjälpte arbetslagen att få samma syn på vart det är man strävar och hur ett gott samspel kan skapas.

Det som också framkom i vår undersökning var att alla andra måsten, såsom praktiska göromål på förskolan tar tid från att vara närvarande och här och nu med barnen. Det bekymrar oss att pedagogerna på förskolan anser att tiden för att vara med barnen är begränsad då andra praktiska arbeten som inte rör barnen har tagit överhand. Vad ska prioriteras och vem avgör det? Är det en arbetsgivarfråga eller är det också något som ska diskuteras i arbetslaget för att komma fram till en gemensam linje gällande detta. Även Emilsson (2003) tar upp detta dilemma att man som pedagog står inför bristen på tid kontra att vara engagerad i mötet med barnen då detta verkligen kräver närvaro och att man släpper världen utanför för att bli delaktig i barnets värld.

ICDP kan också användas som hjälpmedel i utvecklingssamtal och i kontakten med föräldrar, vilket visar på att detta förhållningssätt är mycket användbart i arbetet med människor, stora som små. Det innebär också en möjlighet att utveckla och förändra även dessa möten.

I den litteratur och forskning och genom intervjuerna vi gjort, har vi tagit del av några begrepp som är centrala i samspelet med barnen, som ”inta barns perspektiv” och att ”vara närvarande som pedagog”. I vår undersökning framhöll förskollärarna vikten av att vara närvarande på riktigt. Det var som en känsla de ville förmedla. De menade att man då är här och nu, allt som inte är relevant för stunden släpper man taget om. Man kan då inte till exempel fundera på vilken middag man ska laga när man kommer hem.

Enligt läroplanen hänger lärande och samspel ihop (Utbildningsdepartementet, 2010). Men det står inte hur man som pedagog ska gå tillväga för att uppnå ett gott samspel. Vi tror att de många gånger kan upplevas som stressande att man känner sig osäker över hur man ska förhålla sig i dialog och samspel med barnen. Då ger ICDP som förhållningssätt pedagogen tydliga exempel på hur man konkret agerar i samspelet med barnen på förskolan, genom det som ordagrant beskrivs i de dialoger som ICDP bygger på. Detta kan då fungera som ett stöd i förhållningssättet med barnen för att möjliggöra ett bra samspel.

*

Page 24: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

21

I vår undersökning framkom ett uttryck för att alla måsten med olika kvalitetsdokument och andra göromål tar tid från pedagogen att vara med barnen. Vi undrar då, vilka konsekvenser får det för barnen i samspelssituationerna då pedagogen inte är fullt närvarande? Är det så att behov av tid för gemensam reflektion i arbetslaget inte prioriteras och hur och vem är det egentligen som avgör det?

Hur kommer det sig att ICDP bara är känt i en del av landet? Som det verkar förekommer ICDP framförallt i Mälardalsregionen medan det i södra och norra Sverige är ett främmande begrepp?

Vi upplever det som intressant att det var så delade meningar om ICDP – utbildningen hade gjort någon skillnad eller ej i samspelet med barnen. Vad är det som gör att det är sådan skillnad? En fortsatt undersökning gällande detta skulle vara intressant ta del av.

Page 25: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

22

ReferenslistaBryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära.

Lund: Studentlitteratur

Emilsson, Anette (2003). ”Sätta barnet i centrum”. I Johansson, Eva & Pramling Samuelsson,

Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Eva (2005). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i

förskolan. [Ny utg.] Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1830

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. 1. uppl.

Stockholm: Runa

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Niss, Gunilla, Hindgren, Lisbeth & Westin, Marjut (2007). Vägledande samspel i förskolan.

Stockholm: International Child Development Programmes (ICDP)

Pramling, Ingrid (1994). Kunnandets grunder: prövning av en fenomenografisk ansats till att

utveckla barns sätt att uppfatta sin omvärld. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2007). Grundläggande

färdigheter - och färdigheters grundläggande. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Pramling-Samuelsson, Ingrid (2000). Kreativitet och lärande – en utmaning för pedagogen.

Johansson, Inge & Holmbäck Rolander, Ingrid (red.) (2000). Vägar till pedagogiken i

förskola och fritidshem. 1. uppl. Stockholm: Liber

Page 26: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

23

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och

förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet. Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm:

Skolverket

Vetenskapsrådet (2003): Forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2011-06-13)

Vygotskij, Lev Semenovic� (1978). Mind in society: the development of higher

psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 2.,

[omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Page 27: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

BILAGA 1

INTERVJUFRÅGOR:

1. Vad är ett bra samspel mellan ett barn och en pedagog?

2. Berätta hur ni konkret arbetar med ICDP här på avdelningen?

3. Har ICDP förändrat ditt synsätt på samspel mellan pedagog och barn?

4. Skulle du på något sätt vilja förändra eller förbättra och utveckla ICDP?

5. Vilka betydelser har ditt arbetslag för arbetet med ICDP?

Page 28: Samspel i förskolan - DiVA portal446046/...2 2 Litteratur- och forskningsöversikt Vi inleder med att förklara vad ICDP som förhållningssätt i förskolan går ut på. Sedan tar

BILAGA 2

Bästa pedagog i förskolan!

Vi är två studenter som läser på lärarutbildningen vid Linnéuniversitet i Växjö, med inrikt-ning mot förskolan. Inom lärarutbildningen ingår ett avslutande 15 poängs examens-arbete, som vi nyligen har börjat arbeta med.

Examensarbetets syfte är att vi vill belysa och ge kunskap om samspel mellan barn och pedagoger. För att uppnå detta syfte har vi tänkt intervjua ett antal pedagoger på två förskolor i två mellansvenska kommuner. Dessa förskolor arbetar med ICDP som metod. Vi önskar att Du som pedagog inom förskolan vill medverka i en intervju. Din anonymitet garanteras av oss och kommer enbart att användas i vårt examensarbete. Enskilda svar kommer alltså inte att redovisas.

Önskar du ytterligare upplysningar om det aktuella examensarbetet så får du gärna höra av dig till någon av oss på telefon eller e-post.

Therese Blomgren tel. XXXXXXXXXXX

Monica Palm tel. XXXXXXXXXXXXXXXe-post: XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Tack på förhand för din medverkan!