Samrådsredogörelse...En namninsamling med erinran mot planförslaget har inkommit till kommunen efter samrådstiden. Antalet underskrifter var 48 stycken. Kommunen har valt att redovisa

Diarienummer: 2015.1157 Objektnummer: 507 195 2018-04-20

Samrådsredogörelse

Detaljplan för Älgen 18 och del av Nynäshamn 2:1 Nynäshamns kommun

Samrådsredogörelse dnr 2015.1157 2(43) Detaljplan för Älgen 18 och del av Nynäshamn 2:1

Samrådsredogörelsen innehåller en redovisning av de olika synpunkter som kommit in under samrådet samt kommunens kommentarer och ställningstagande.

HUR SAMRÅD BEDRIVITS Samrådsmöte

Samråd har skett under perioden 23 maj till 20 juni 2017. Samrådshandlingar har skickats ut i brev den 22 maj enligt sändlista upprättad 16 maj 2017 och fastighetsförteckning upprättad av Lantmäteriets lokalkontor i Nynäshamn den 21 april 2017. Under samrådstiden har planhandlingarna varit utställda på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i kommunhuset samt på biblioteket i Nynäshamn. Samrådet har också annonserats i Nynäshamnsposten den 23 maj 2017 samt på kommunens webb. Samrådsmöte ägde rum torsdag den 8 juni i entréhallen till Folkets Hus i Nynäshamn. Under samrådsmötet närvarade cirka 30 personer utöver representanter från kommunen och byggaktören. På samrådsmötet diskuterades vilka konsekvenser ett genomförande av planförslaget skulle innebära. Dels för Nynäshamns stadsbild, dels för närområdet och närliggande bostäder och även hur det skulle påverka parkeringssituationen i området.


STÄLLNINGSTAGANDE Detaljplanen handläggs med standardförfarande (PBL 2010:900 i dess lydelse efter januari 2015). Förvaltningens bedömning är att samrådsförslaget kan ligga till grund för det fortsatta planarbetet för fastigheterna Älgen 18 och del av Nynäshamns 2:1. Efter samrådet har följande ändringar gjorts i planhandlingarna: Plankartan har ändrats genom att:

• Den tillåtna byggnadshöjden på det östra huset har sänkts från att medge 7 våningar till att medge 5 våningar.

• Den tillåtna byggnadshöjden på det norra huset

har sänkts från att medge 10 våningar till att medge 9 våningar. Byggrätten som bestämmer husets placering har flyttats 3 meter nordost.

• Det västra husets behåller den tillåtna

byggnadshöjden som medger tio våningar. Byggrätten som bestämmer husets placering har flyttats 5 meter nordost.

• Garaget har minskats och ytterligare

markparkering har tillkommit. Användning av kvartersmark

• Användningen av kvartersmark B1 Gruppbostäder har tillkommit.

• Användningen av kvartersmark P1 Parkering får

endast anordnas i underbyggt garage där inget annat anges, har tillkommit.

Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Begränsningar i markens utnyttjande

• Bestämmelsen för korsmark är ändrad till att även tillåta trappor och ramper.

• Bestämmelsen för ringmark är ändrad till att

bjälklaget inte behöver vara körbart.


Mark och vegetation • Egenskapsbeteckningen n1 är ändrad till

Naturmarkens höjd och karaktär får inte ändras. Fällning av träd kräver marklov.

• Egenskapsbeteckningen n2 är ändrad till Träd ska

bevaras. Träd får endast fällas av säkerhetsskäl och marklov krävs.

• Egenskapsbeteckningen n3 är ändrad till att

plantering med buskar och träd ska finnas. • Bestämmelsen om att gården ska vara minst 30

procent grönyta har ersatts med bestämmelse om att planteringar med buskar och träd ska finnas och att gård ska sammanbyggas med bostadshusen.

• Bestämmelse har tillkommit om att lokalt

omhändertagande av dagvatten ska anordnas.

Placering, utformning, utförande • Tillåten bebyggelsehöjd har justerats till att den

högsta totalhöjden är 69,5 meter, 61,5 meter och 49,5 meter över angivet nollplan.

• Egenskapsbeteckningen f1 är ändrad till att Parkering får anordnas i bostadshusen.

• Bestämmelsen parkering har tillkommit

• Bestämmelse om att det ska finnas en trappa som

kopplar ihop gata och gård har tillkommit.

• Bestämmelse om att det ska finnas en utsiktsplats har tillkommit.

• Bestämmelsen, Särskild omsorg ska ägnas åt

byggnadskropparnas och garagefasadens utformning och val av material, har tagits bort och ersatts med bestämmelserna;

• Tak ska vara av ljus plåt eller annat ljust material.

• Fasad ska vara av trä eller annat material i varm

färgton. • Skärmtak får finnas ovanför entré.


• Balkong får stå ut 1,8 meter från fasad och vara 3,6 meter bred.

• Inglasning av balkonger ska ske med enhetliga

och profillösa glas.

• Balkonger på det översta våningsplanet i varje hus får inte glasas in.

• Balkongräcken ska vara minst 30 procent

genomsiktliga. • Balkongräcken ska utföras i samma material och

färgton som fasad eller tak.

Skydd mot störningar • Egenskapsbestämmelsen om skydd mot

störningar har tagits bort eftersom tillåtna ljudnivåer regleras i lagstiftning.

Administrativa bestämmelser

• Gemensamhetsanläggningen Älgen ga:1 ska upphöra och därför har administrativa bestämmelser om huvudmannaskap tagits bort.

• Ändrad lovplikt för fällning av träd är ändrad till att gälla träd inom bestämmelserna n1 och n2

Planbeskrivningen har:

• Kompletterats med rubriken ”Ändringar efter samråd”.

• Uppdaterad beskrivning av bebyggelse och

parkeringsberäkning.

• Uppdaterade illustrationer och bilder sedan förändringar efter samrådet.

• Kompletterats med en ny illustration på trappan

som leder från gata till gård.

• Kompletterats med ytterligare underlag gällande geotekniska förutsättningar.

• Uppdaterad matris och figur över konsekvenser

för fastigheter.

• Uppdaterade och utökade solstudier sedan förändringar efter samrådet.


• Kompletterats med bilaga 3, Gestaltningsprogram.

I övrigt har redaktionella ändringar, uppdateringar och förtydliganden gjorts i planbeskrivningen.


YTTRANDEN Totalt har 21 stycken yttranden lämnats in. Yttrandet från Ellevio

AB lämnades in efter samrådstiden. Varje yttrande redovisas i sin helhet följt av kommunens kommentar, dock har beskrivningar av planförslaget utelämnats. En namninsamling med erinran mot planförslaget har inkommit till kommunen efter samrådstiden. Antalet underskrifter var 48 stycken. Kommunen har valt att redovisa och kommentera yttrandet som framfördes i namninsamlingen trots att det inkom efter samrådstiden.

Den som inte framfört skriftliga synpunkter innan granskningstidens utgång kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Yttranden har kommit in från: STATLIGA ORGAN

1. Länsstyrelsen i Stockholms län 2. Lantmäteriet 3. Försvarsmakten Högkvarteret 4. Luftfartsverket 5. Swedavia REGIONALA ORGAN 6. SRV återvinning AB 7. Trafikförvaltningen Stockholms Läns Landsting KOMMUNALA ORGAN 8. Södertörns Brandförsvarsförbund 9. Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund INTRESSEFÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR M FL 10. Ellevio AB (inkom efter samrådstiden) 11. SPF Seniorerna Nynäshamn 12. Sorundanet Nynäshamns kommunparti 13. Hyresgästföreningen Nynäshamn

Fortsättning nästa sida


BOENDE OCH ÖVRIGA UTANFÖR PLANOMRÅDET, SAKÄGARE

14. Yttrande, fastighetsägare Älgen och 15. Yttrande, boende Oxen 5 16. Yttrande, fastighetsägare Haren 17. Yttrande, fastighetsägare Haren 18. Yttrande, fastighetsägare Haren 19. Yttrande, fastighetsägare Brage Brage Brage

Brage boende Hermelinen 1 A (Höjdgatan 6) 20. Yttrande, boende Hermelinen 1 A (Höjdgatan 6) 21. Yttrande, boende Hermelinen 1 A 22. Yttrande, boende Hermelinen 1 A 23. Yttrande, bostadsrättsföreningen Haren; Hermelinen 1 A,

Hermelinen B, Illern 1, Björnen 13, Baggen 1, Oxen 5 A, Oxen B, Oxen C

BOENDE OCH ÖVRIGA UTANFÖR PLANOMRÅDET, EJ SAKÄGARE

24. Yttrande, boende Diskusen 1 25. Yttrande, boende Hjorten

ÖVRIGA YTTRANDEN Namninsamling (inkom efter samrådstiden)


STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Stockholms län Förslag till detaljplan, upprättat i april 2017, har översänts till Länsstyrelsen för samråd. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för cirka 80 lägenheter i varierande storlekar. Planområdet ligger vid korsningen Skolgatan/Höjdgatan, i närhet till Nynäshamn centrum. Planförslaget möjliggör förtätning i befintligt bostadsområde med närhet till kollektivtrafik, vilket överensstämmer med översiktsplanens intentioner. Detaljplaneförslaget är upprättat med standardförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Av 5 kap. 14 § PBL följer att länsstyrelsen under samrådet särskilt ska - ta till vara och samordna statens intressen, - verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, - verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och - verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Under samrådet ska Länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL samt i övrigt ge råd om tillämpningen av PBL om det behövs från allmän synpunkt. Länsstyrelsens synpunkter Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen bedömer att förslaget, under nu kända förhållanden, inte strider mot de intressen som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL. Detta förutsätter att kommunen beaktar efterföljande synpunkter gällande riksintresse för kommunikation, miljökvalitetsnormer för vatten samt geoteknik. Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL. Riksintresse för kommunikation Planförslaget innehåller byggnader som är över 20 meter. Höga byggnader kan påverka riksintresse för kommunikation (luftfart). Länsstyrelsen noterar att LFV (Luftfartsverket) är med på sändlistan över remissinstanser. Kommunen behöver även samråda med flygplatser av riksintresse när en byggnad är inom en 60 kilometers radie (MSA-ytan) från flygplatsen/-erna. För denna detaljplan berörs Swedavia Bromma flygplats varför kommunen ska samråda med flygplatsen. Länsstyrelsen förutsätter att kommunen beaktar ev. synpunkter från LFV och Swedavia Bromma flygplats i den fortsatta planeringen. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Recipient för dagvattnet från området är vattenförekomsten Nynäshamn som omfattas av miljökvalitetsnormer. Av planbeskrivningen framgår att kommunen bedömer att planen inte riskerar äventyra att MKN kan följas. Länsstyrelsen delar denna bedömning under förutsättning att rening av dagvatten sker enligt förslaget på åtgärder i den till planhandlingarna bifogade dagvattenutredningen (WSP 2017-03-16).


Geoteknik Enligt PBL åligger det kommunen att utreda markens lämplighet utifrån bland annat risken för ras och skred. I detaljplanen ska det vara klarlagt om markanvändningen är lämplig utifrån geotekniska aspekter samt eventuella restriktioner ska skrivas in som planbestämmelse. Länsstyrelsen anser att kommunen ska inkludera ett resonemang gällande ras och skred i planbeskrivningen och tydligt motivera om de bedömer att marken är lämplig för planerad bebyggelse. Rådgivande synpunkter Buller I planarbetet tillämpas förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Riktvärdet vid en uteplats är enligt förordningen är 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå. På plankartan reglerar en planbestämmelse att gemensam eller enskild uteplats får ha högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och den maximala ljudnivån får inte överstiga 70 dBA. För att planbestämmelsen ska vara förenlig med förordningen behöver kommunen se över formuleringen så att den ekvivalenta ljudnivån får vara högst 50 dBA vid uteplats. Dagvatten Länsstyrelsen rekommenderar att ta del av Boverkets temadel i PBL kunskapsbanken, om dagvatten i detaljplaner. Där finns bland annat förslag till lagenliga planbestämmelser om dagvatten. Se http://www.boverket.se/sv/PBLkunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/ Länsstyrelsen anser att de planerade anläggningarna för dagvattenåtgärder bör ha skötselplaner eftersom regelbundet underhåll är väsentligt för att deras fördröjande och renande funktion ska upprätthållas. Med fördel bestämmer även kommunen skötselansvarig under planprocessen. Kulturmiljö Planområdet ligger inte inom riksintresse för kulturmiljövården men ligger i ett område med stora lokalhistoriska värden. Det är därför angeläget att i det fortsatta planarbetet och i bygglovskedet ta hänsyn till dessa kulturhistoriska värden. Formalia Länsstyrelsen vill upplysa om att det enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan framgår att lagstödet för planbestämmelser bör redovisas i anslutning till planbestämmelserna. Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt, således behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning tas fram.


Kommentar: Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Riksintresse för kommunikation Kommunen har samrått med Swedavia och planförslaget utgör inte någon påverkan på Bromma Flygplats verksamhet trots att det ligger inom MSA-området (Minimum Sector Altitude). Se yttrande 5 från Swedavia. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Synpunkten medför ingen ändring av planhandlingarna. Geoteknik En geoteknisk utredning har genomförts efter samrådet. Utredningen bedömer att det inte finns några hinder att bebygga tomten förutsatt att följande försiktighetsåtgärder vidtas: att ta fram en planritning som redovisar; planerad schaktbotten för hela projektet, tillfälliga bergskärningar som kommer att krävas för byggskedet samt bergskärningar som kommer att finnas kvar som permanenta under bruksskedet för området, att ta fram en plan på hur kvarvarande bergknallar ska säkras från lösa massor och block för boende och tredjeman. En plan för att ta bort risk för instängning i de gamla försvarsanläggningarna som finns inom området ska tas fram. Plan för att vidta ovan nämnda försiktighetsåtgärder redovisas i bygglovskedet. Kommunen bedömer att marken är lämplig för planerad bebyggelse. Rådgivande synpunkter Buller Planbestämmelsen för högsta tillåtna ljudnivåer, under rubriken ”Skydd mot störningar”, är borttagen eftersom inga särskilda skäl finns för att reglera högsta tillåtna värden för störningar såsom buller, se PBL (2010:900) 4 kap. 12 § 3 punkten Dagvatten Dagvattenhanteringen är beskriven i utredning utförd av WSP 2017-03-15. I utredningen beskrivs hur dagvattnet inom planområdet ska fördröjas med ytliga magasin i form av växtbäddar, med en regnträdgård samt vid behov med ett underjordiskt magasin. Ett PM med beskrivning av skötsel av växtbäddarna är framtaget av WSP 2017-04-11. Egenskapsbestämmelserna under rubriken ”Mark och vegetation” har fått tillägget ”Lokalt omhändertagande av dagvatten ska anordnas inom planområdet”. Slutlig utredning om placering och utformning av fördröjningsmagasinen görs i bygglovskedet. Kulturmiljö I det fortsatta planarbetet och i bygglovskedet kommer hänsyn att tas till de lokalhistoriska värden som finns i området. Formalia Lagstöd för planbestämmelser har lagts till på plankartan. Behovsbedömning Synpunkten medför ingen ändring av planhandlingarna.


2. Lantmäteriet Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets (LM) arbetsuppgifter, efter det att ändring av ovanstående detaljplan har vunnit laga kraft, är såvitt LM uppfattar, att med stöd av detaljplanen genomföra avstyckning, fastighetsreglering (marköverföring), gemensamhetsanläggning och ledningsrätt eller eventuellt servitut. Övrigt Under rubriken "Ansökan om lantmäteriförrättning" bör också framgå att vid lantmäteriförrättningar, så finns i de flesta fall ersättningsfrågor mellan markägare, och i förekommande fall även ledningshavare. På sid 32, angående konsekvenser för fastigheter, i tabellen, står både fastigheterna Älgen 17, 18 och Nynäshamn kommun uppräknade. Om avsikten är att det ska bildas såväl servitut, anläggningsåtgärd (ny- och eller ombildning av gemensamhetsanläggning), och ledningsförrättning, så kunde det vara tydligare om konsekvenserna för de berörda fastigheterna delades in efter tänkt förrättningsåtgärd. Angående att det står Nynäshamn kommun under rättighetshavare så torde det endast vara aktuellt i fallet ledningsrätt, i övriga fall som rör lantmäteriförrättning gäller åtgärderna mellan fastigheter. Angående figuren på sid 33 så utgör en del av det gröna området allmän plats, men med enskilt huvudmannaskap, detta bör tydliggöras i denna figur. Som det står nu förefaller hela det gröna området utgöras av kvartersmark.

Kommentar: Under rubriken ”Ansökan om lantmäteriförrättning” har texten reviderats för att beskriva att det finns ersättningsfrågor mellan markägare vid lantmäteriförrättning. Tabellen som visar konsekvenser för fastigheter är förtydligad enligt Lantmäteriets förslag. Gällande figuren som visar fastighetskonsekvenser så ska den nuvarande gemensamhetsanläggningen upphöra, därför är det enskilda huvudmannaskapet inte längre är aktuellt att redovisa. 3. Försvarsmakten Högkvarteret Försvarsmakten Högkvarteret har inget att erinra i rubricerat ärende. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna.


4. Luftfartsverket LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot förslaget till detaljplan. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser ska därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för ”Minimum Sector Altitude”. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna. Planområdet ligger inom Bromma Flygplats MSA-område. Kommunen har därför samrått med Swedavia om planförslaget, se yttrande 5. 5. Swedavia Via telefonsamtal med Mikael Agnegård flygsäkerhetskoordinator på Swedavia har information mottagits om att samrådsförslaget inte utgör någon påverkan på Bromma Flygplats verksamhet trots att det ligger inom MSA-området (Minimum Sector Altitude). Ingen vidare remiss behöver därför skickas till Swedavia. Orsaken är att bebyggelsen ligger i den bortre änden av MSA-området samt på grund av bebyggelsens höjd. Berörd flygplats är Bromma Flygplats. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna.

REGIONALA ORGAN 6. SRV återvinning AB Vi har inga synpunkter på gällande förslag. Det ser bra ut för avfallshanteringen. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna.

7. Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen har inga synpunkter på föreslagen plan. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna.


KOMMUNALA ORGAN 8. Södertörns Brandförsvarsförbund Risker i omgivningen Södertörns brandförsvarsförbund gör bedömningen att det inte finns några närliggande risker som måste beaktas i planprocessen. Den närmsta farligt-godsleden är väg 73 som ligger mer än 500 meter bort och inga bensinstationer eller andra farliga verksamheter ligger i närheten av det aktuella planområdet. Räddningstjänstens möjlighet till insats Förbundet understryker att då räddningstjänstens fordon behöver ha tillträde till husen så ska bärigheten i de underjordiska parkeringsgaragen ska dimensioneras för att tåla dessa laster. Om byggnaderna byggs med förutsättning att räddningstjänsten utgör den sekundära utrymnings-vägen ska det finnas uppställningsplatser för räddningstjänstens höjdfordon vilket normalt sett gäller för byggnader som är över 4 våningar. Förbundet förordar dock att sådana byggnader istället uppförs med byggnadstekniska lösningar med Tr1- och Tr2-trapphus. Med dessa lösningar försvinner kraven på räddningstjänsten att utgöra den andra utrymningsvägen och därmed kraven på uppställningsplatser. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna. Byggnaderna ska uppföras med Tr1- och Tr2-trapphus vilket är den byggnadstekniska lösning som förbundet förordar.

9. Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund Förbundet är mycket positivt inställda till att planen föreslår att en bilpool ordnas för de boende samt att andra personer mot en avgift kan vara med i bilpoolen. Då planområdet angränsar till befintliga bostäder så anser förbundet att det är mycket viktigt att kommande kontrollprogram ska omfatta riktlinjer för bullrande verksamhet under byggskedet. Kontrollprogrammet ska innefatta rutiner för information till närboende och bör ha en nära dialog med berörda. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden och vägledningar för buller från byggarbetsplatser vilka ska tas hänsyn till vid en byggnation.


INTRESSEFÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR M FL 10. Ellevio Ledningar för nytt elnät förutsätts kunna förläggas i allmän mark såsom gata, GC-väg och parkmark med stöd av planen. Ellevio har befintliga 6kV och 0,4 Kv ledningar längs Skolgatan och Höjdgatan. Åtgärder i Ellevio AB:s befintliga anläggningar utförs efter beställning till Ellevio AB samt bekostas av byggherre. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna

11. SPF Seniorerna Nynäshamn SPF Moringen har i stort sett inget att erinra mot planen, då vi anser att byggnation av tillgängliga bostäder är viktigt. Tillgängligheten till kollektivtrafiken anser vi vara viktig för oss alla och framför allt för oss äldre och att detta beaktas i de olika detaljplanerna. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna

12. Sorundanet Nynäshamns kommunparti Sorundanet Nynäshamns kommunparti inkommer med följande remissvar rörande rubricerad handling. Vi välkomnar ambitionen att utveckla orten Nynäshamn till en attraktiv småstad och att antalet lägenheter utökas. Vi har valt att disponera yttrandet så att vi först tar upp övergripande synpunkter och därefter redogör vi för mer detaljerade synpunkter. Övergripande synpunkter Vi anser att detaljplanen för Älgen 18 är väl genomarbetad, men att det förekommer vissa frågetecken. Vi saknar uppgifter om upplåtelseform för lägenheterna; är det hyresrätter eller är det bostadsrätter? Vi är frågande inför skrivningen; "Till marköverlåtelse- och genom förandeavtalet föreslås att ett gestaltningsprogram tas fram. I ett gestaltningsprogram klargörs utformningsprinciper vilka ska fungera som gestaltningsunderlag för projektet fram till genomförande." Om ett gestaltningsprogram ska tas fram först efter marköverlåtelsen, vad är det då för mening med att ha ett samråd i nuläget? Hur stora ändringar kommer det att bli efter gestaltningsprogrammet? Detaljerade synpunkter Dagvattenhantering Vi uppfattar det som att dagvattenhanteringen inte är helt färdigutredd, eftersom det står i dagvattenutredningen att det blir exploatören i samarbete med konstruktören som ska ta fram den slutgiltiga lösningen.


Utsiktsplats Enligt förslaget ska den så kallade "utsiktsplatsen" bevaras. Frågan är om det kommer att bli tillräckligt utrymme mellan bergväggen och husväggen (hus 2) för framtida åtgärder som kanske behöver utföras maskinellt, (minst 2 meter). Vem är/blir fastighetsägare? Det är oklart i texten på sid 27, vem som är/blir fastighetsägaren. När Nynäshamns kommun för över marken till exploatören, blir då denne fastighetsägaren? Eller är denne fortfarande endast exploatören och byggaren, eller är denne också byggherren? Det har att göra med vem som ska stå för drift och skötsel av park/allmänna funktioner, se nedan "Kvartersmark". Markägoförhållande Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen. Nynäshamns kommun äger fastigheterna Älgen 18 och Nynäshamn 2:1 som berörs av detaljplanen. Älgen 18 och en del av Nynäshamn 2:1 kommer föras över till exploatören (BTH Bostad AB). Bolaget, BTH Bostad AB, benämns som exploatören i nedan text. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Allmän plats De allmänna platserna inom planområdet är uppdelat så att vissa har kommunalt huvudmannaskap och andra har enskilt huvudmannaskap. Uppdelningen av kommunalt och enskilt huvudmannaskap är lämpligt inom planområdet då det finns platser med anläggningar som betjänar allmänheten samt andra platser som mest används av de boende i området. Den del av Höjdgatan som fortsätter upp i området mot Älgstigen bedöms betjäna en större allmänhet och har därav kommunalt huvudmannaskap. Den del av Höjdgatan som fortsätter upp till fastigheten Älgen 17 bedöms till största delen användas av de boende i direkt närhet och har därav enskilt huvudmannaskap. Nynäshamns kommun är huvudman för allmän plats, gata och park inom planområdet som har kommunalt huvudmannaskap. Det innebär att kommunen, avdelning för stadsmiljö, ansvarar för drift och underhåll av allmän plats med kommunalt huvudmannaskap inom planområdet. Den befintliga gemensamhetsanläggningen Älgen Ga:1 ansvarar för drift och underhåll av allmän plats med enskilt huvudmannaskap. Exploatören är ansvarig för utbyggnad av allmän plats; lokalgata, gång- och cykelväg samt nödvändiga åtgärder inom parkområdet. Exploatören bekostar projektering, utbyggnad och iordningställande av allmän plats Kvartersmark Fastighetsägaren bekostar och ansvarar för samtliga åtgärder gällande byggande, drift och underhåll inom kvartersmark' (sid 27). Detaljplaneförslaget följer ej andra planer Vi konstaterar att detaljplanen ej följer "Grönstrukturplanen" och förslaget till den "Fördjupade Översiktsplanen" för Nynäshamns stad, som väntas antas under 2017. Om förutsättningarna för dessa planer ändras hela tiden kommer den aldrig bli föremål för godkännande i kommunfullmäktige. Förslaget till detaljplan innebär att gröna spridningsvägar försvinner och att man bygger högre än vad det är sagt i förslaget till den Fördjupade Översiktsplanen. Spridningsvägar I Naturvärdesinventering vid Höjdgatan, Nynäshamn, sid 12, läser vi;


"En viktig spridningsväg som behöver förstärkas går från centrum och norrut i tätorten (Nynäshamns kommun, 2016). Den består av många små grönområden och utgörs bland annat av uppvuxna trädgårdar och kvartersmark. Det inventerade området vid Höjdgatan ingår i spridningsvägen från centrum och norrut som enligt kommunen behöver förstärkas". Vi bedömer att föreslagen bebyggelse kommer att påverka spridningsvägarna negativt. Antikvarisk undersökning Efter att ha läst Älgen 18 Antikvarisk förundersökning, Stockholms Läns museum 2017-02-28, så anser vi att den föreslagna byggnationen kommer att negativt påverka den för området bevarade karaktären som är tidstypisk för kv Höjdgatan med omgivningar; (sid 16) "Kulturhistoriskt värde Höjdgatan är en tidstypisk bostadsmiljö från 1940-talet där låga punkthus är inpassade i terrängen, och gårdsmiljön mellan husen är realistiskt naturefterhärmande enligt tidens mode. Ulla Bodorff är en av förgrundsgestalterna inom utvecklandet av 1940-talets bostadsgårdar, och gårdsmiljön ritad av henne är trädgårds-och arkitekturhistoriskt intressant i ett nationellt perspektiv. Husen är i utpräglad 1940-talsstil med flacka, valmade tak, asymmetriskt utskjutande väggpartier, slätputsade fasader i varma jordfärger och exklusiva material i portar och trapphus. Äldre ytskikt och byggnadsdelar har bytts ut men med avsikt att bevara bebyggelsens ursprungliga uttryck. Sammantaget har området en välbevarad helhetskaraktär". Vi menar att kulturhistoriska värden är mycket viktiga att bevara, om man har ambitionen att utveckla orten Nynäshamn till en attraktiv småstad. Skuggeffekter Eftersom mätningen av skuggeffekter har utförts i maj/juni kommer effekterna av skuggning att öka under övriga elva månader på året. Vi föreslår att dessa effekter på nuvarande bebyggelse utreds ytterligare. Buller Vi bedömer att de bullerutredningar som gjorts i närområdet indikerar bullernivåer som tangerar tillåtna gränsvärden varför vi föreslår att en aktuell bullerutredning för den här detaljplanen genomförs. Insamling och hantering av mat- och toalettavfall Vi föreslår att byggnaderna förbereds för insamling och hantering av mat- och toalettavfall, vilket är en viktig åtgärd för en hållbar stadsutveckling. Fördelarna med att tillvarata matavfall och separera toalettavfall är en minskad miljöbelastning, en minskad vattenförbrukning och ökade möjligheter att producera biogas. Vi menar att det är viktigt att förbereda dagens byggnader för morgondagens krav och utmaningar; byggnaderna kommer i många fall stå kvar om hundra år. Att förbereda byggnader för insamling och hantering av mat- och toalettavfall kan göras på olika sätt och bedöms inte ha en avgörande inverkan på produktionskostnaden.


Kommentar: Övergripande synpunkter En detaljplan kan inte styra upplåtelseformen av bostäderna inom planen. Upplåtelseform bestäms av framtida fastighetsägare och kan komma att ändras. I denna plan är BTH Bostad byggaktör och deras avsikt är att bostäderna ska vara bostadsrätter. Gestaltningsprogrammet klargör utformningsprinciperna för projektet fram till att byggnationen genomförs. Dokumentet ska fungera som ett stöd vid utformning av såväl bebyggelse som yttre miljö. Ambitionen är att säkerställa kvalitet i alla skalor, från stadsbild och stadens siluett till den direkta närmiljön. Dokumentet beskriver olika kvalitetskriterier med hänvisningar till referensprojekt och till gestaltningsförslag som tagits fram under detaljplaneprocessen. Gestaltningsprogrammet tas fram till marköverlåtelsen eftersom det ger kommunen möjlighet att säkerställa att exploatören uppfyller de krav som ställs i programmet. Gestaltningsprogrammet kommer inte att medföra några ändringar gentemot antagen detaljplan. Detaljerade synpunkter Dagvattenhantering En dagvattenutredning har genomförts av WSP 2017-03-15. Den visar att planområdet kan anslutas till kommunalt VA och att det inte innebär en ökad belastning på det befintliga dagvattenledningsnätet. Utredningen visar också att planen inte bedöms påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna. Frågan om dagvatten är därför utredd enligt de krav som ställs i ett detaljplaneskede, vidare projektering sker i senare byggskede. Utsiktsplats Husen ska uppfylla alla krav som ställs i Boverkets byggregler (BBR) och detta prövas i bygglovsskedet. Vem är/blir fastighetsägare? Markområdet som är kvartersmark på plankartan kommer att föras över från kommunen till exploatören som då blir fastighetsägare. Drift och skötsel av kvartersmark ansvarar fastighetsägaren för, det vill säga mark med bestämmelse bostäder och parkering. Kommunen ansvarar för drift och skötsel mark med bestämmelsen park eftersom detta är allmän plats. Grönstrukturplan, Fördjupad översiktsplan och spridningsvägar De motstående allmänna intressen som avvägts är att bevara naturmarken jämfört med en exploatering enligt planförslaget med syfte att tillskapa fler bostäder. Fler bostäder i ett centralt läge är angeläget för utveckling av Nynäshamns tätort. Platsen bedöms därför som lämplig för bostadsändamål. En behovsbedömning har gjorts i samband med framtagandet av detaljplanen. Bedömningen är att genomförandet av planprogrammet inte medför betydande påverkan och att behov av miljökonsekvensbedömning (MKB) inte föreligger. I planförslaget har åtgärder vidtagits för att värna om områdets grönstruktur. Bevarad naturmark, omkringliggande grönområden och villaträdgårdar tillsammans med den nya växtligheten på bostadsgård och förgård utgör grönstruktur.


I den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamns stad, Småstaden vid havet, som började gälla i oktober 2017 är planområdet markerat som utvecklings- och förtätningsområde för bostäder. Utveckling inom området ska bidra till att skapa en ökad variation av bostäder i stadens centrala delar. I den fördjupade översiktsplanen står att området vid korsningen Skolgatan/Höjdgatan ska förtätas som karaktärsområdet blandstad. Blandstaden ska bidra till att skapa mer stadsmässiga miljöer som ska integreras med stadskärnan. Planförslaget bedöms följa intentionen i den fördjupade översiktsplanen. Antikvarisk undersökning Den antikvariska förundersökningen visar att flerbostadsområdet på Höjdgatan samt villaområdet på Skolgatan har ett kulturhistoriskt värde. Syftet med planförslaget är att se till att Nynäshamn fortsätter att vara en stad som är attraktiv att bo och verka i och att i förlängningen skapa nya kulturhistoriska värden från vår samtid. De första villorna på Skolgatan byggdes i början av 1900-talet, sedan kompletterades bebyggelsen med flerbostadshusen på Höjdgatan under 1940-talet. Den föreslagna bebyggelsen är därför ytterligare en årsring i området med en ny typ av byggnader som ska bidra till att Nynäshamn fortsätter att vara en attraktiv stad. Skuggeffekter Planbeskrivningen kompletteras med en uppdaterad och utökad utredning gällande skuggeffekter från de förslagna husen har tagits fram. Buller Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att det inte krävs ytterligare bullerutredning. Insamling och hantering av avfall Detta regleras inte i detaljplanen. Insamling av matavfall erbjuds i kommunen av SRV återvinning. I dagsläget finns inga alternativ till hantering av toalettavfall än med det standardiserade vatten- och avloppssystem.

13. Hyresgästföreningen Nynäshamn Hyresgästföreningen har tagit del av detaljplanen och är mycket positiva till att man planerar att bygga på höjden även om det är bostadsrätter. Genom att kommen medger byggande över fyra våningar håller man ju ner boendekostnaden. Kommentar: Yttrandet medför ingen justering av planhandlingarna


BOENDE OCH ÖVRIGA UTANFÖR PLANOMRÅDET, SAKÄGARE 14. Yttrande, fastighetsägare Älgen och Mina fastigheter Älgen och Älgen berörs av denna byggnation. Bakgrund Jag fick bygglov 2004-03-22 för ett bostadshus och garage. Jag startade detta projekt och sprängde ut plats för ett dubbelgarage. Nedlagda kostnader för sprängning, flyttning av el, ritningar etc är cirka 800.000 kronor. Efter detta stoppades projektet av kommunen då det var prickmark och en planändring måste till för att en byggnation skulle utföras. Följden blev att jag blev tvungen att ändra på byggnationen och något dubbelgarage fick inte byggas. Cajsa DeVal och jag tog fram ritningar som hon kunde godkänna. Jag upprättade nya ritningar som hon godkände och nu fick det inte längre vara ett dubbelgarage. Sen slutade Cajsa DeVal och kommunikationen upphörde. Julia Boström informerade att BTH skulle bygga på grannfastigheten och en ny plan skulle tas fram. I samband med detta informerade Julia Boström om att Älgen 14 skulle tas med i planen och lösas in av BTH bygg. Brev sändes till Monika Nilsson 160608. Något svar från henne kom aldrig. Sammantaget har kommunens agerande varit under all kritik. Handläggningen av byggnationen har stoppats flera gånger och jag har uppfyllt kommunens önskemål med olika nya krav vilket har försenat byggnationen mer än tio år och kostat mig en hel del. Jag har även försökt att sälja fastigheten vilket har stoppats av kommunens agerande. Nu anser jag att tomten har blivit helt värdelös. Jag inser även att det är omöjligt att stoppa ett så här stort projekt av en enskild individ. Däremot kräver jag att Älgen avgränsas med ett högt skyddsplank på minst 2 meters höjd i tomtgränsen som bekostas av BTH bygg. Det enklaste för alla vore att kommunen löser in fastigheten för 1.400.000 kronor eller att Ni förhandlar med BTH bygg om de löser fastigheten. Det bästa för mig är troligen att kommunen tillåter mig att bygga ett dubbelgarage enligt ursprungligt bygglov så att sprängningen för dubbelgaraget kan döljas helt. Jag har fått information om att prickmarken har tagits bort på fastigheten. Ser man till verkligheten så är det inte speciellt snyggt att ha ett söndersprängt berg bredvid ett enkelgarage. Idag har jag ingen aning om vad jag får bygga överhuvudtaget. Hanteringen av detta ärende har misskötts på allra sämsta sett. Jag kommunicerar, skriver brev gör som Ni föreslår och allt slutar med att jag har blivit hårt drabbad ekonomiskt. Jag föreslår att vi har ett möte och diskuterar igenom detta tillsammans och försöker lösa det på bästa sätt.


Kommentar: Gällande synpunkter som rör bygglov för fastigheten Älgen hänvisar kommunen till bygglovsavdelningen eftersom bygglovsärendet inte berör framtagande av detaljplanen på Älgen 18 och del av Nynäshamn 2:1. Kommunen beklagar att kommunikationen och informationen upplevts bristfällig i de ärenden som beskrivs och hänvisar till att tjänstepersoner på bygglovsenheten och planenheten finns tillgängliga via telefon och mail för att svara på frågor. En tjänsteperson har inte som uppgift att godkänna bygglovsansökningar, det görs av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. En tjänsteperson eller en kommun kan inte heller besluta att en exploatör ska köpa en viss privat fastighet. Önskemål om skyddsplank kan framföras till framtida fastighetsägare av Älgen 18. Den föreslagna detaljplanen för Älgen 18 påverkar inte byggrätten på fastigheten Älgen . Byggrätten på Älgen kvarstår som tidigare och kan därför ej anses vara förvanskad. Kommunen har inte i uppdrag att säkerställa oförändrat marknadsvärde för enskilda fastighetsägare


15. Yttrande, boende Oxen 5 Lite synpunkter på detaljplan för Älgen 18. Jag bor på Höjdgatan 5. Den fina utsikt jag har mot havet kommer att bli avsevärt sämre, om det byggs 3 st höghus. Sen att parkeringsplatser tas bort från Höjdgatan, alla får inte plats i P-garaget.


Kommentar: Nynäshamns kommun beräknar att få en stark befolkningstillväxt och det finns därför ett stort behov av nya bostäder i kommunen. Översiktsplanen förespråkar att bostadsbyggande i huvudsak ska ske i områden där infrastruktur i form av gator, kollektivtrafik, service, vatten och avlopp redan finns. Planförslaget har justerats i antalet våningar för att minska påverkan för omkringliggande fastigheter vad gäller förändrad utsikt men när ny bebyggelse läggs till i befintlig är påverkan på närmiljön och omkringliggande fastigheter svårfrånkomlig. Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin fastighet. Det betyder att parkeringsbehovet som uppstår i och med nybyggnation inte ska påverka närområdet. Kommunens mark- och exploateringsenhet har tillsammans med bostadsrättföreningen Haren påbörjat ett arbete med att se över om det går att effektivisera parkeringen som tillhör föreningen.


16. Yttrande, fastighetsägare Haren Vi ser ett flertal problem med de planer som nu finns för Älgen 18; - Ökad trafik på Skolgatan Skolgatan passerar Viaskolan. Gatan är redan idag väldigt trafikerad för att vara en relativt liten villagata. Det är återkommande problem med att bilister inte följer hastighetsregler och andra trafikregler som påverkar framförallt barnens säkerhet. Detta har bl a Viaskolans skolråd påtalat i en skrivelse till Polisen, och olika enheter inom kommunen. Viaskolan har redan problem med för få parkeringsplatser, eftersom Nynäshamns kommun upplät ena parkeringen till bostadsbygget av Drabanten på Skolgatan (utan att planera för ny parkering). Ett stort antal nya bostäder i Älgen 18 skulle såklart medföra ännu mer trafik. - Stadsbild/arkitektur: Ritningar för Älgen 18 visar en samtida modern arkitektur. Dock har den ingen estetik alls som passar med varken med Höjdgatan (klassiskt 40/50-tal) eller de gamla anrika husen längs Skolgatan, en av Nynäshamns äldsta gator. Ett annat "misstag". på samma gata är den relativt nybyggda gymnastiksalen som tillhör Viaskolan: en knallgrön träfasad som inte alls passar gamla skolbyggnaden med puts, och inte passar i områdets stil. Den moderna arkitekturen skulle möjligen passa närmre vattnet/hamnen och med färre våningar. Drabantens arkitektur har mer passande stil för Skolgatan och området intill, då man har en småstadskänsla i formspråket. - Husens höjd: Älgen 12 planeras ha många våningar i de tre huskropparna. Detta är inte förenligt med varken gatan/områdets känsla eller den pittoreska småstad Nynäshamns profileras-som. Dessutom medför det minskat värde av alla bostäder i området som får rejält ökad insyn och avsevärt sämre solläge. Solstudien visar påverkan fram till klockan 17:00 sommartid. Sommartid kan man njuta av solen flera timmar senare. Detta kommer inte att vara möjligt om förslaget går igenom. Vi önskar en utökad solstudie. - Parkeringsplatser Höjdgatan: Backen upp till Höjdgatan har redan idag brist på p-platser. Parkeringarna kring Höjdgatan räcker inte till för boende och besökande till redan befintliga bostäder på Höjdgatan och Skolgatan, hur skall de då kunna täcka behovet för ytterligare 80 bostäder? En parkeringsplats per lägenhet samt gästparkering, gäller enligt förslaget. Många familjer har fler bilar som också behöver parkeras, till det kommer övriga besökande. Var skall gäster till övriga hushåll kring Skolgatan/Höjdgatan parkera? Se även kommentar ovan, om Drabanten och Viaskolan. - Grönområdet bör bevaras: Vi anser att detta grönområde som Älgen 18 planeras på, är av betydelse, särskilt för närboende barn, skolgrupper, förskolegrupper som ofta leker och utforskar naturen där. Området "ingår i riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse för högexploaterad kust" och "Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3", enligt Naturvärdesinventeringen som gjort i samband med denna plan. Vi motsätter oss planen helt.


Kommentar: Det är noterat att de boende inte godkänner planförslaget. Trafik Trafikutredningen genomförd av Tyréns (2017-02-29) konstaterar att även med den trafikökning som planen medför så kommer trafikmängden på Höjdgatan och Skolgatan inte medföra oacceptabla störningar eller risker. De nya bostäderna motiverar därför inte några åtgärder på gatunätet. De trafikfrågor som beskrivs hanteras inte inom detaljplanearbetet för Älgen 18. Stadsbild och arkitektur En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varandra i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Behov, förutsättningar och krav för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Husens höjd En utökad solstudie för fler klockslag och månader har genomförts och redovisas i granskningsversionen av planbeskrivningen. Planförslaget har justerats i antalet våningar för att minska påverkan för omkringliggande fastigheter vad gäller skuggningseffekter och insyn men när ny bebyggelse läggs till i befintlig är påverkan på närmiljön och omkringliggande fastigheter svårfrånkomlig. Parkering Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin fastighet, inkluderat behov av gästparkering. I denna detaljplan tillgodoses parkering i ett underjordiskt garage samt genom markparkering. De normer som Nynäshamn har vad gäller antalet parkeringsplatser i förhållande till antalet hushåll avviker inte från andra kommuners. Grönområdet I planförslaget har åtgärder vidtagits för att värna om områdets natur utifrån de möjligheter som givits; bevaransvärda träd är utmarkerade på plankartan och får inte fällas utan marklov, naturmarken på berget och ner mot Skolgatan är markerad som prickmark vilket innebär att marken inte får bebyggas och att berghällar och träd ska bevaras. Ingen plansprängning av området görs, bebyggelsens placering syftar till att bevara omkringliggande naturmark i den utsträckning som det är möjligt. Naturmarken övergår från att vara allmän plats till att bli kvartersmark tillhörande den framtida bostadsrättsföreningen. De motstående allmänna intressen som avvägts är att bevara naturmarken jämfört med en exploatering enligt planförslaget. Fler bostäder centralt i Nynäshamn är angeläget för utveckling av tätorten. Platsen har därför bedöms som lämplig för ändamålen i planförslaget trots den markförändring som krävs.


17. Yttrande, fastighetsägare Haren Jag bor på Skolgatan och har bott här sedan 1/4 1972, alltså i 42 år. Jag är bekymrad och orolig över de planerade husen vid Höjdgatan-Skolgatan. Punkthusen skulle skugga och dominera, berget skulle skadas, och hela denna vackra del av Nynäshamn skulle förändras. Naturen häromkring är speciell. Hela Skolgatan löper utmed långa bergiga grönområden som är en förkastning, orsakad av istiden och dess upphörande. Landskapet pressades ner av den kilometertjocka isen. Efter avsmältningarna gick den följande landhöjningen så fort, geologiskt sett, att denna långa bristning uppstod. Berget har fina is-slipade hällar. Ett tydligt exempel går i dagen på Viaskolans gård, vid grinden mot Vikingavägen. Att överhuvudtaget spränga i berg är en allvarlig åtgärd. Ekar, som huggs ner, kan ersättas, även om det tar några hundra år, men berg som sprängs kan aldrig ersättas eller repareras. Sånt utplånas först vid nästa istid! Detta vackra och intressanta område hotas nu av byggnationen, där man ämnar spränga och uppföra dominerande punkthus med garage inne i berget. Hela området skulle förändras från sin nuvarande karaktär av villaområde utmed en småstadsgata och ett långt vackert berg, till att likna en plottrig förort. Vilket misstag! Detta skulle inte kunna rättas till! Vidare oroar jag mig för den ökande trafiken på Skolgatan och Höjdgatan. Skolgatan är ju cykelväg och gångväg för många barn till och från Viaskolan. Här är redan problem med utbredd gatuparkering på dessa smala gator kring Höjdgatan, och med snöröjning och sophämtning vintertid. Jag önskar att önskemålen och synpunkterna från mig och övriga boende i detta område skall tas på allvar, så att berget inte förstörs, så att detta villaområde bevaras som sådant enligt stadsplanen från 1915, så att vi får fortsätta att vara en vacker och intressant del av vårt Nynäshamn. Kommentar: Det är noterat att den boende inte godkänner förslaget. De motstående värden som har avvägts inom framtagandet av planförslaget är bevarandet av naturmarken och behovet av nya bostäder i centrala Nynäshamn. Bedömningen är att behovet av bostäder inom centrala Nynäshamn väger tyngre än att bevara naturmarken och att marken därför är lämplig för bostadsbebyggelse. Den högsta delen av berget och området mot korsningen Skolgatan/Höjdgatan undantas från byggnation och kommer inte att bearbetas. Se illustrationsplanen. Efter samrådet har två av byggnadernas placering justerats och garagets storlek minskats för att minska behovet av att bearbeta berget. Placeringen och utformningen av den föreslagna bebyggelsen har ett flertal miljömässiga fördelar. I anslutning till planområdet finns redan infrastruktur såsom gatunät, vatten- och avloppsledningar, elnät och fjärrvärmenät vilket innebär att dessa funktioner inte behöver byggas nytt och göra åverkan på mark. Läget för bostäder är strategiskt eftersom det är i närhet till kommersiell och offentlig service, det leder till ett mindre behov av att äga egen bil och mindre behov av transporter. Den föreslagna byggnationen innebär nya byggnader i området vilket påverkar karaktären. En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varann i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Fortsättning nästa sida


Behov, förutsättningar och krav för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Trafikutredningen genomförd av Tyréns (2017-02-29) bedömer att även med det trafiktillskott som planen medför så kommer trafikmängden på Höjdgatan och Skolgatan att vara låg och inte medför oacceptabla störningar eller risker. De nya bostäderna motiverar därför inte några åtgärder på gatunätet. I denna detaljplan tillgodoses parkering i ett underjordiskt garage samt genom markparkering.

18. Yttrande, fastighetsägare Haren Vi har tagit del av förslaget till detaljplan för Älgen 18 och del av Nynäshamn 2:1 och vill framföra följande synpunkter: • Vi emotsätter oss att de tre planerade höghusen byggs till en högre höjd än den

högsta punkten på befintliga hus på Höjdgatan. Nynäshamn är en småstad, en kuststad och en villastad och det är därför folk vill bo här. Vi anser att kommunen ska värna om den atmosfär som ges av en stadsprofil med genomgående låga byggnader och småstadskaraktär med mycket grönytor bevarade. Kommunen bör begränsa byggnadshöjden för flerbostadshus på dessa fastigheter till 3 eller möjligen 4 våningar, så att de smälter in med befintlig bebyggelse och inte förändrar stadsprofilen till en förortskänsla med punkthus. Argumentet håller inte att det måste byggas höga hus, för att byggbolagen annars inte tjänar tillräckligt med pengar. Kommunen har ingen skyldighet att ge efter för enskilda investerares vinstkrav genom att tillåta punkthus och olämpligt höga byggnadshöjder. Kommunen ska värna kommuninvånarnas behov och önskemål, och ta hänsyn till närboendes synpunkter före privata investerares intressen. Om byggherrarna inte anser det lönsamt att bebygga fastigheten Älgen 18 med byggnader med den höjd som är vettig för området (d v s inte högre än högsta punkt på befintliga byggnader på Höjdgatan) så får de bygga någon annanstans, helt enkelt, och Älgen 18 kan bevaras för framtiden.

• Vi är bekymrade över den trafiksituation som riskerar att uppstå med de nya höghusen. Parkeringssituationen är redan mycket ansträngd på Höjdgatan. Gatan är smal och det finns för få parkeringsplatser redan nu. Att ytterligare spä på situationen med avsevärt ökad trafik och parkeringsbehov från de tre planerade höghusen är inte ansvarsfullt. Enligt Julia Boström är antalet parkeringsplatser som anläggs under de tre höghusen dimensionerade enligt Nynäshamns Kommuns parkeringspolicy. Men parkeringspolicyn har underdimensionerade parkeringsplatskrav för flerbostadshus. Parkeringspolicyn må vara ett uttryck för kommunens drömmar om att begränsa bilåkandet inom kommunen, men har ingen som helst praktisk inverkan på enskilda personers agerande kring bilköp och bilanvändning. Genom att bygga de tre höghusen med underdimensionerade parkeringsmöjligheter kommer man att förvärra den redan dåliga parkerings och trafiksituationen i området. Det är varken klokt eller ansvarsfullt av kommunen. Det kommer att skapa problem för de boende i de tre nya höghusen och i husen omkring, när man inte kan parkera sina fordon. Det skapar dålig framkomlighet, och olägenhet för sophämtning och snöröjning i området när det ständigt står bilar parkerade utmed de smala gatorna. Trafiksäkerheten påverkas


också när sikten skyms av gatuparkerade bilar överallt. Risken för att småbarn ska bli påkörda när de går ut mellan parkerade bilar ökar. Detta är också ett skäl att begränsa byggnadshöjden så att parkeringsplatserna för de boende räcker till.

• Vi anser att kommunen bör vara varsam i sin hantering av den typ av naturvärden som Älgen 18 innehar. Fastigheten Älgen 18 inrymmer isälvsslipade berghällar, och dessa förtjänar att bevaras istället för att sprängas bort och smulas sönder för att göra plats för byggnader. Träd och växter kan växa upp igen, men berghällar är och förblir förintade när de sprängts bort. De kommer aldrig tillbaks. Därför anser vi att kommunen inte ska exploatera fastigheter med isälvshällar annat än i allra sista hand när andra alternativ är uttömda. Det finns ju många andra centrumnära ytor som står outnyttjade och där man inte behöver spränga bort isälvshällar, och som man borde ta i anspråk för bostäder före Älgen 18. Exempel på områden som borde bebyggas innan Älgen 18 påverkas, är gamla brandstationen, de övergivna parkeringarna vid gamla Teli-området, den stora grusplanen intill Sjötelegrafen osv.

Vi hoppas att vårt yttrande och våra argument gör avtryck i kommunens beslut kring detaljplanen. Kommunen har mycket att vinna på att ta hänsyn till närboende skattebetalares åsikter och synpunkter. Det beslut som fattas kring Älgen 18 påverkar under överskådlig tid framöver många enskilda människor som investerat pengar och hjärta i området kring Höjdgatan/Skolgatan. Vi ber er att respektera dessa människor och värna Nynäshamns småstadskaraktär. Kommentar: Det är noterat att de boende inte godkänner planförslaget. Stadsbild och arkitektur En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varandra i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Behov, förutsättningar och krav för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Placeringen av den föreslagna bebyggelsen har ett flertal miljömässiga fördelar. I anslutning till planområdet finns redan infrastruktur såsom gatunät, vatten- och avloppsledningar, elnät och fjärrvärmenät vilket innebär att dessa funktioner inte behöver byggas nytt och göra åverkan på mark. Läget för bostäder är också strategiskt eftersom det är i närhet till kommersiell och offentlig service, närheten bedöms leda till ett mindre behov av att äga egen bil och mindre behov av transporter. Parkering och trafik Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin fastighet, inkluderat behov av gästparkering. Parkeringspolicyn syftar till att påverka de transportval som invånarna i kommunen gör och är ett dokument som finns i varje kommun. De normer som Nynäshamn har vad gäller antalet parkeringsplatser i förhållande till antalet hushåll avviker inte från andra kommuners. Eftersom bilen som färdmedel har en negativ inverkan på miljö och folkhälsa är en trafikpolicy ett sätt att styra persontransporter mot alternativ som är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv. I planförslaget föreslås tillgång till bilpool för att minska behovet av att äga en egen bil och cykelfrämjande åtgärder för att valet av cykel som färdmedel ska vara attraktivt. Fortsättning nästa sida


• Vi förstår och tar till oss att man satsar på Bilpooler och ökat användande av cykel genom att inhysa cykelverkstad i huset, men tror dock inte att människan ändrar sitt beteende så lätt och att bilen fortfarande kommer vara det starkaste alternativet till transportmedel för de flesta.

• Under byggnationstiden dessutom medföra ökad samt tung byggtrafik och därmed ökad risk

för boende och gående på Skolgatan/Höjdgatan. Riskerna kvarstår även efter byggnationen är färdigställd, då både biltrafik och cykeltrafik kommer att öka i området. Går förslaget Älgen 18 igenom löper det stor risk att för dubbel byggtrafik på Skolgatan då bygget av Drabanten troligen kommer ske samtidigt eller åtminstone under överlappande perioder.

• Våra hus är byggda tidigt 1900-tal. Det är stor sättningsrisk, vi oroar oss för våra gamla

skorstenar samt gamla vatten och avloppsrör som är av äldre årgång, i cement. Klarar de sprängningarna?

• Sänka marknadsvärdet på våra hus och övriga bostäder i området som får rejält ökad insyn

och avsevärt sämre solläge.

• Stör intrycket av gatan. Från pittoreska småhus till moderna höghus. Nynäshamns äldsta gata borde väl bevaras med den harmoni den besitter idag. Tiovåningshus hör för oss hemma i storstaden. Detta är inte förenligt med varken gatan/områdets känsla eller den pittoreska småstad Nynäshamns profileras som. Stadsbilden av trädgårdsstad och småstad enligt 1915 års plan har splittrats även i de äldre delarna, genom rivning, förtätning och ombyggnad. Förvärra inte detta ytterligare. Det finns andra platser bättre lämpade för de byggnadstyper som är planerade på Älgen 18.

• Bidrar till brist på parkeringsplatser på Höjdgatan. Backen upp till Höjdgatan har redan idag

platsbrist. Nu skall den tas bort helt. Parkeringarna kring Höjdgatan räcker inte till för boende och besökande till redan befintliga bostäder på Höjdgatan och Skolgatan, hur skall de då kunna täcka behovet för ytterligare 80 lägenheter. En parkeringsplats per lägenhet samt gästparkering (som man i dagsläget inte har löst, med inpassering via de låsta dörrarna) skall vara inplanerad i garaget enligt förslaget. Många familjer har fler bilar som också behöver parkeras, till det kommer övriga besökande. Var skall gäster till övriga hushåll kring Skolgatan/Höjdgatan parkera? Viaskolan har redan problem med för få parkeringsplatser, eftersom Nynäshamns kommun upplät ena parkeringen till bostadsbygget av Drabanten på Skolgatan (utan att planera för ny parkering).

• Förstör det trevliga grönområdet som idag har en spännande och utmanande miljö för

barnlek. Det är ofta barngrupper, både privat och från t.ex. förskola/skola, däruppe och leker och utforskar, våra barn, och barnbarn, inkluderade. Området "ingår i riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse för högexploaterad kust" och "Påtagligt naturvärde — naturvärdesklass 3", enligt Naturvärdesinventeringen som gjort i samband med denna plan.

• Störa vår privata utemiljö med vägdamm, ökat buller från trafik, ökad risk för våra barn, ökad

insyn samt försämrad utsikt. Istället för att blicka ut över grönområdet kommer vi nu blicka in i dessa skyhöga byggnader. Istället för att ha relativt insynsskyddat kommer boende i lägenheterna kunna blicka rätt in i vår privata sfär.

• Försämrar solläget för våra fastigheter avsevärt. Sol studien visar påverkan fram till klockan

17:00 sommartid. Klockan 17:00 har de flesta inte hunnit hem från jobbet. Sommartid kan vi


idag sitta ute och njuta av solen fram till klockan 20:30. Detta kommer troligen inte att vara möjligt om förslaget går igenom. Vi ser gärna en utökad sol studie.

• Under byggnationstiden störa vår utemiljö med vägdamm, buller och trafik. Redan i dagsläget har vi svårt att höra varandra när bilar åker förbi ute på Skolgatan och vi umgås vid våra uteplatser samt på våra tomter. Vi får fortsätta tala när bilarna åkt förbi. Bullret från bygget, kommer störa även när vi är inomhus vilket innebär olägenheter för , Skolgatan som jobbar skift och sover på dagarna.

• Vi anser att det inte bidrar med rätt typ av boende som efterfrågas då det är dyra bostadsrätter som kommer att byggas.

Vi motsätter oss förslaget helt!

Kommentar: Det är noterat att de boende inte godkänner förslaget. Trafik Trafikutredningen genomförd av Tyréns (2017-02-29) bedömer att även med det trafiktillskott som planen medför så kommer trafikmängden på Höjdgatan och Skolgatan inte medföra oacceptabla störningar eller risker. De nya bostäderna motiverar därför inte några åtgärder på gatunätet. De trafikfrågor som beskrivs hanteras inte inom detaljplanearbetet för Älgen 18. Störningar under byggtid Under byggskedet kommer det uppstå störningar i form av buller och transporter, Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för buller från byggarbetsplatser vilka ska tas hänsyn till vid en byggnation. En fastighetsägare ska bruka sin fastighet utan att grannens fastighet kommer till skada. Den som vill utföra ett arbete på sin fastighet, till exempel en nybyggnation, måste därför se till att genomföra de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att skador inte ska uppstå på grannfastigheter. Om skador uppkommer ska de ersättas av den som orsakat skadan. Fastighetsvärde Kommunen har inte i uppdrag att säkerställa oförändrat marknadsvärde för enskilda fastighetsägare. Stadsbild och arkitektur En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varann i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Behov, förutsättningar och krav för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Parkering Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin fastighet, inkluderat behov av gästparkering. Parkeringspolicyn syftar till att påverka de transportval som invånarna i kommunen gör och är ett dokument som finns i varje kommun. De normer som Nynäshamn har vad gäller antalet parkeringsplatser i förhållande till antalet hushåll avviker inte från andra kommuners. I denna detaljplan tillgodoses parkering i ett underjordiskt garage samt genom markparkering. Fortsättning nästa sida


Grönområdet I planförslaget har åtgärder vidtagits för att värna om områdets natur utifrån de möjligheter som givits; bevaransvärda träd är utmarkerade på plankartan och får inte fällas utan marklov, naturmarken på berget och ner mot Skolgatan är markerad som prickmark vilket innebär att marken inte får bebyggas och att berghällar och träd ska bevaras. Ingen plansprängning av området görs, bebyggelsens placering syftar till att bevara omkringliggande naturmark i den utsträckning som det är möjligt. De motstående allmänna intressen som avvägts är att bevara naturmarken jämfört med en exploatering enligt planförslaget. Fler bostäder centralt i Nynäshamn är angeläget för utveckling av tätorten. Platsen har därför bedömts som lämplig för ändamålen i planförslaget trots markförändringen som krävs. Solstudie En utökad solstudie har genomförts och redovisas i planbeskrivningen. Planförslaget har justerats i antalet våningar för att minska påverkan för omkringliggande fastigheter vad gäller skuggningseffekter och insyn men när ny bebyggelse läggs till i befintlig är påverkan på närmiljön och omkringliggande fastigheter svårfrånkomlig. Det nya planförslaget minskar skuggeffekterna på omkringliggande fastigheter. Upplåtelseform En detaljplan kan inte reglera vilken upplåtelseform nya bostäder ska ha, det vill säga om det ska vara hyresrätter eller bostadsrätter.


20. Yttrande, boende Hermelinen 1 A (Höjdgatan 6) Då jag följt planeringen av det nya planförslaget med byggnation på Höjdgatan 6, så har jag insett att detta förslag påverkar oss som bor i området oerhört mycket. På ett negativt sätt, tyvärr! Jag kan bara prata för mig själv, då jag kommer att få en mycket försämrad boende miljö. Bor högst upp på Höjdgatan men en insynsfri bostad idag. Har en fantastisk utsikt och tyst och lugn miljö utanför mig. Värdet på min bostad kommer att sjunka väsentligt enligt de fyra mäklare som jag varit i kontakt med. Känner mig mycket pressad över att få börja leta nytt boende, så att jag får ut maximalt för min bostad. Inte det lättaste att hitta något nytt som passar mig, då jag stortrivs och gillar min lya. Med er nya plan så innebär det att jag kommer att få tre hus som delvis skymmer solljuset, får insyn från samtliga tre hus och framför allt en miljö med mer trafik, mer folk och det kommer att göra att tysta lugna Höjdgatan är ett minne blott. Höjdgatan har ju också redan nu problem med parkeringsplatser (som vid byggnation försvinner), många från Centralgatan ställer även sina bilar där. Bara tanken på byggnationsperioden avskräcker mig att bo kvar. Att bebygga denna vackra bergknalle med så extremt höga hus som särskiljer sig från övrig bebyggelse tycker jag är ett stort misstag av kommunen. Läst mig till att ni anser att detta ”bryter medvetet med områdets karaktär för att ge ett samtida tillskott”…(slut citat) Jag anser att det förfular, se bara på Månberget och kommunhuset samt fasadfärgen på nya sjöräddningen. Att sedan påstå att området förbättras med belysning och gångstråk? Tycker att dagens belysning samt trottoarer är perfekta, som det är idag. Sen att påtala att bänken och gräsplätten på Skolgatan/Höjdgatan ska bli en mötesplats… Vem vill sitta där mitt i trafiken till 80 stycken nya lägenheter???. Om det nu ska byggas på kullen, där djurlivet är fantastiskt och grönskan likaså, så bygg gärna fina radhus utmed kullen eller förläng med hus som passar in i den befintliga miljön i området. Kanske 3-5 våningshus skulle vara fullt tillräckligt. Med tanke på alla nyproduktion i gamla befintliga byggnader som tex Waterfront och Utsikten, så ser väl behovet av villor och radhus mer aktuellt ut. Dörren står öppen till mig på Höjdgatan, om ni vill se livet från mitt perspektiv!


Kommentar: Det är noterat att den boende inte godkänner förslaget. Arkitektur En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varandra i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Behov, förutsättningar och krav för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Planförslaget har justerats i antalet våningar för att minska påverkan för omkringliggande fastigheter vad gäller förändrad utsikt men när ny bebyggelse läggs till i befintlig är påverkan på närmiljön och omkringliggande fastigheter svårfrånkomlig. Kommunen har inte i uppdrag att säkerställa oförändrat marknadsvärde för enskilda fastighetsägare. Närmiljö Nynäshamns kommun beräknar att få en stark befolkningstillväxt och det finns därför ett stort behov av nya bostäder i kommunen. Placeringen och utformningen av den föreslagna bebyggelsen har ett flertal miljömässiga fördelar. I anslutning till planområdet finns redan infrastruktur såsom gatunät, vatten- och avloppsledningar, elnät och fjärrvärmenät vilket innebär att dessa funktioner inte behöver byggas nytt och göra åverkan på mark. Läget är strategiskt för bostäder eftersom det är i närhet till kommersiell och offentlig service, närheten bedöms leda till ett mindre behov av att äga egen bil och mindre behov av transporter. Parkering Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin tomt, inkluderat behov av gästparkering. Parkeringspolicyn syftar till att påverka de transportval som invånarna i kommunen gör och är ett dokument som finns i varje kommun. De normer som Nynäshamn har vad gäller antalet parkeringsplatser i förhållande till antalet hushåll avviker inte från andra kommuners. Grönområdet De motstående allmänna intressen som avvägts är att bevara naturmarken jämfört med en exploatering enligt planförslaget. Fler bostäder centralt i Nynäshamn är angeläget för utveckling av tätorten. Platsen har därför bedöms som lämplig för ändamålen i planförslaget trots den markförändring som krävs. Mötesplats Bra utformade gaturum och utemiljöer är gemensamma platser som är en tillgång för boende i hela närområdet. Grönytan i korsningen ska förses med sittplatser, belysning och planteringar för att skapa en ny entré till Höjdgatan.


21. Yttrande, boende Hermelinen 1 A Jag är delägare och boende i en bostadsrätt på Höjdgatan 6, HSB brf Haren. Jag är för byggnationer i Nynäshamn, och för en ökad befolkning. Jag välkomnar projekt som genererar fler bostäder, men jag tycker att området för det planerade kvarteret Älgen och dess utförande är högst olämpligt. Vi som redan bor här kommer att få en väsentlig försämring av vår boendemiljö. Jag har därför följande synpunkter på byggplanerna av kvarteret Älgen: Enligt flygfotot över det berörda området som jag fått ta del av tycks framkomligheten på Höjdgatan vara ytterst begränsad under byggperioden. Hela Höjdgatan från korsningen Skolgatan/Höjdgatan fram förbi huset på Höjdgatan 6 tycks vara avspärrad för bygget, och jag har då svårt att se hur jag ska ta mig till mitt hem utan en väsentlig omväg. Jag oroar mig för bullernivåerna när ett så stort projekt planeras så pass nära inpå redan befintliga byggnader. Denna oro är inte enbart för min egen del, utan även för det djurliv som finns i området. Jag har förstått att det i utredningen har framkommit att projektet inte kommer skada känslig natur, men min oro är för djurlivet. Under de år jag har varit boende på Höjdgatan har jag alltid varit väldigt tacksam och glad över de rika djurliv som finns i området trots citynära läge, men både räv, rådjur, ekorrar och flertalet fågelarter precis utanför fönstret. Detta djurliv kommer att försvinna med ett sådant bygge som det planerade kvarteret Älgen. Den gröna lunga och naturen på höjden där husen planeras att byggas, kommer att försvinna, vilket kommer vara en stor försämring för såväl människor som djur. Den planerade höjden på husen kommer att förändra Nynäshamns silhuett och så pass höga hus hör, enligt mig, inte hemma bland de betydligt lägre redan befintliga byggnaderna. Stadens karaktär av småstad som sattes under 50-talet, då många av de befintliga husen byggdes, kommer att förstöras om man mitt i detta bygger tre höghus. Deras placering, på en redan hög punkt, kommer ytterligare bidra till den höga höjden och göra att husen inte kommer att passa in. Ur ett säljarperspektiv ser jag också att det planerade projektet kommer att påverkade bostadspriserna i så väl mitt hus som andra närliggande hur under byggperioden. Höjdgatan är idag en lugnt och stilla gata, utan väsentlig trafik, ytterligare en faktor som idag är unikt i city nära miljöer. Med det planerade bygget och de 80 nya bostadsrätterna oroar jag mig för den ökade trafiken och brist på parkering detta kommer att medföra. Jag har förstått att det planeras underliggande garage till de nya husen, men dessa platser är avsedda för de boende och inte för besökare. Med flera boende i detta område kommer det även vara flera besökare än i dagsläget. Att ta bort parkeringsmöjligheten längst med Höjdgatan samt även minska på antalet parkeringar på den parkering som idag hör till brf Haren kommer väsentligt försämra boendet här. Trots närheten till kommunikationer och centrum finns det stora problem med försämrade parkeringsmöjligheten fram för allt för de boende som inte är fullt funktionsdugliga, samt för dem som ska någon annan stans än till tåg eller centrum och därför i stor utsträckning är beroende av bil. Enligt den allmänna informationen som nått ut till alla boende i området planeras även en förbättring av gångstråk och mötesplats på Höjdgatan. Detta ter dig väldigt märkligt för mig, då gångstråken är utmärkta och en förbättring av dessa inte är nödvändig.


Kommentar: Det är noterat att den boende inte godkänner planförslaget. Arkitektur En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varandra i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Behov, förutsättningar och krav för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Kommunen har inte i uppdrag att säkerställa oförändrat marknadsvärde för enskilda fastighetsägare. Framkomlighet under byggperioden Om den yttrande syftar på flygfotot på sida 6 i planbeskrivningen från samrådet så markerar den röda linjen det område som innefattas av detaljplanen. Under byggnationstid ska framkomlighet till omkringliggande hushåll säkras. Grönområdet Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att det inte krävs ytterligare bullerutredning. De motstående allmänna intressen som avvägts är att bevara naturmarken jämfört med en exploatering enligt planförslaget. Fler bostäder centralt i Nynäshamn är angeläget för utveckling av tätorten. Platsen har därför bedöms som lämplig för ändamålen i planförslaget trots den markförändring som krävs. Trafik Trafikutredningen genomförd av Tyréns (2017-02-29) bedömer att även med det trafiktillskott som planen medför så kommer trafikmängden på Höjdgatan och Skolgatan inte medföra oacceptabla störningar eller risker. De nya bostäderna motiverar därför inte några åtgärder på gatunätet. Parkering Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin tomt, inkluderat behov av gästparkering. Parkeringspolicyn syftar till att påverka de transportval som invånarna i kommunen gör och är ett dokument som finns i varje kommun. De normer som Nynäshamn har vad gäller antalet parkeringsplatser i förhållande till antalet hushåll avviker inte från andra kommuners. Gångbanor Den del av Höjdgatan som går från Skolgatan upp till där vägen delar sig kommer att få gångbanor på båda sidor och gatuparkeringen ska tas bort. Denna åtgärd ökar trafiksäkerheten och följer kommunens policyer om att utveckla gångbanenätet och att prioritera gångtrafikanters framkomlighet i centrala lägen. Åtgärden ökar sikten och förbättrar för sophämtning och snöröjning. Övergångar med sänkt trottoarkant föreslås vilket också ökar tillgänglighet och säkerhet för gående.


22. Yttrande, boende Hermelinen 1 A Såsom delägare till en bostadsrätt på Höjdgatan 6 i bostadsrättsföreningen Haren i Nynäshamn, hyser vi en viss oro för att denna del av staden kommer att bli för exploaterad. Tre höga hus medför troligen en ökad mängd bilar. Trots planerna på underliggande parkeringsgarage kommer framförallt mängden besökare med bilar att öka markant. Redan nu är det svårt för besökare att hitta en plats för bilen. Priserna för befintliga lägenheter kommer troligen att sjunka under byggnationstiden. Antar att bullernivån för kringliggande fastigheter kommer att stiga. Stadens siluett anser vi väsentligen kommer att förfulas, då de fina äldre kvarteren kommer att skuggas av högre hus. Som flygfotot visats oss i pappret om samråd synes vägen och trottoaren från Skolgatan upp till Höjdgatan 6 helt tas i anspråk för byggnationens inhägnad. Hoppas så inte är fallet. Hut man i sånt fall når vår adress till fots har vi svårt att se. Vill tillägga att vi har full förståelse – och gläds åt att Nynäshamn är i behov av byggnation, för oss förefaller det dock en smula märkligt att tränga in tre så pass stora bostadshus på denna natursköna och tämligen svårtillgängliga höjd. Kommentar: Det är noterat att den boende inte godkänner planförslaget. Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin tomt, inkluderat behov av gästparkering. Parkeringspolicyn syftar till att påverka de transportval som invånarna i kommunen gör och är ett dokument som finns i varje kommun. Kommunen har inte i uppdrag att säkerställa oförändrat marknadsvärde för enskilda fastighetsägare. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att det inte krävs ytterligare bullerutredning. En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varandra i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Behov, förutsättningar och krav för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Om den yttrande syftar på flygfotot på sida 6 i planbeskrivningen från samrådet så markerar den röda linjen det område som innefattas av detaljplanen. Under byggnationstid ska framkomlighet till omkringliggande hushåll säkras. De motstående allmänna intressen som avvägts är att bevara naturmarken jämfört med en exploatering enligt planförslaget. Fler bostäder centralt i Nynäshamn är angeläget för utveckling av tätorten. Platsen har därför bedöms som lämplig för ändamålen i planförslaget trots den markförändring som krävs.


23. Yttrande, bostadsrättsföreningen Haren; Hermelinen 1 A, Hermelinen B, Illern 1, Björnen 13, Baggen 1, Oxen 5 A, Oxen B, Oxen C

• Enskilda medlemmar i föreningen önskar ersättning för värdeminskning av bostadsrätt. • Husen är för höga för att passa in i omgivningen. • Sprängning av berg verkar onödigt i en kommun som Nynäshamn, där fler platser för

bebyggelse borde analyseras. Husen kanske står i 150 år, men berget blir bortsprängt för alltid.

• Höjdgatan 5 och 6 måste besiktigas både före och efter sprängning. • Vibrationsmätare behöver användas under sprängning, och följas upp för varje sprängning. • Vattna sprängmassor för mindre damm spridning. • Information om restriktioner för boende innan start av bygget. • Hela Höjdgatan är klassad som värdefull närnatur - hela området inklusive Älgen 18 ner mot • Skolgatan. Enligt Grönstrukturplan för Nynäshamns Stad som granskades 16 januari – 28

februari 2017. • Där beskrivs kvarteret Älgen 18 så här: Höjdgatan berget (41 i planen) består av ett

tallbevuxet hällmarksberg med ekologiskt värdefulla mjölonmattor och stenpartiväxter, ett blandskogsparti och en liten gräsyta med bänkar vid Skolgatan. I och med att grönområdet är synligt från Skolgatan är det viktigt för stadsbilden. Den naturliga terasseringen gör det möjligt för många att följa stigen och nå upp till bergets topp och uppleva de vida utsikterna därifrån.

• Vi i föreningen har redan nu problem med ont om parkeringsplatser och i och med byggnationen så tillkommer det för få platser för Älgen 18, samt att för många befintliga platser tas bort i det förslag som ligger.

Kommentar: Det är noterat att de boende inte godkänner planförslaget. Arkitektur En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varandra i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Behov, förutsättningar och krav för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Kommunen har inte i uppdrag att säkerställa oförändrat marknadsvärde för enskilda fastighetsägare. Störningar under byggskedet Under byggskedet kommer det att uppstå störningar i form av buller och transporter, Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för buller från byggarbetsplatser vilka ska tas hänsyn till vid en byggnation. En fastighetsägare ska bruka sin fastighet utan att grannens fastighet kommer till skada. Den som vill utföra ett arbete på sin fastighet, till exempel en nybyggnation, måste därför se till att genomföra de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att skador inte ska uppstå på grannfastigheter. Om skador uppkommer ska de ersättas av den som orsakat skadan. Fortsättning nästa sida


Grönområdet I planförslaget har åtgärder vidtagits för att värna om områdets natur utifrån de möjligheter som givits; bevaransvärda träd är utmarkerade på plankartan och får inte fällas utan marklov, naturmarken på berget och ner mot Skolgatan är markerad som prickmark vilket innebär att marken inte får bebyggas och att berghällar och träd ska bevaras. Ingen plansprängning av området görs, bebyggelsens placering syftar till att bevara omkringliggande naturmark i den utsträckning som det är möjligt. De motstående allmänna intressen som avvägts är att bevara naturmarken jämfört med en exploatering enligt planförslaget. Fler bostäder centralt i Nynäshamn är angeläget för utveckling av tätorten. Platsen har därför bedöms som lämplig för ändamålen i planförslaget trots den markförändring som krävs. Parkering Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin fastighet, inkluderat behov av gästparkering. Parkeringspolicyn syftar till att påverka de transportval som invånarna i kommunen gör och är ett dokument som finns i varje kommun. De normer som Nynäshamn har vad gäller antalet parkeringsplatser i förhållande till antalet hushåll avviker inte från andra kommuners.

BOENDE OCH ÖVRIGA UTANFÖR PLANOMRÅDET, EJ SAKÄGARE 24. Yttrande, boende Diskusen 1 Jag godkänner inte förslaget till ny detaljplan för Älgen 18 och del av Nynäshamn 2:1. Planförslaget behöver ändras på så sätt att endast lägre bebyggelse i det planerade området tillåts. En sådan ändring skulle innebära att nybyggnationens negativa påverkan på andra fastigheter blir mindre, att stadsbilden behålls och att de nya byggnaderna bättre smälter in bland befintlig bebyggelse. Det skulle också ligga i linje med utvecklingen av området i och med de nyligen beslutade stadsradhusen på Skolgatan. Väljer man ändå att gå vidare med förslaget att bygga höghus behöver planförslaget omarbetas när det gäller påverkan på utsikten för boende på Svedviksvägen. De planerade höghusen förstör utsikten för såväl undertecknad som ett flertal andra boende i Nynäshamn. Höghusen kommer bl.a. att blockera en väsentlig del av havsutsikten för de boende på Svedviksvägen som har fasad mot havet. Bilden på s. 38 i planförslaget är missvisande eftersom den är tagen från ett lägre område vid Svedviksvägen och ger inte en rättvisande bild av påverkan på utsikten från lägenheterna. I själva verket kommer en icke obetydlig del av havshorisonten att täckas av de föreslagna byggnaderna. För att en illustration ska bli rättvisande bör den i stället utgå från övervåningen på något av de hus som har fasad mot havet (Svedviksvägen 1–5, 7–17, 21–33, 37–55 eller 61–71, udda nummer). Dimensionerna och vinkeln på de inritade husen på s. 38 framstår också som felaktig om man jämför med bilden på s. 10 i planförslaget. Väljer man trots invändningen att gå vidare med förslaget att bygga höghus behöver planförslaget omarbetas så att påverkan för boende på Svedviksvägen blir rättvisande. De planerade höghusen får givetvis också en negativ påverkan på mer närliggande fastigheter. Bl.a. skymmer husen utsikten för boende på Höjdgatan, omgivande fastigheter läggs i skugga, biltrafiken och bristen på parkeringsplatser ökar.


Höghusen avviker vidare i betydande mån från den befintliga bebyggelsen i området. Området kring Höjdgatan och Skolgatan består uteslutande av fristående villor och lägre flerbostadshus med som mest 3–4 våningar. Förslaget innebär en dramatisk ändring av stadsbilden. Det är knappast rättvisande att se förslaget som en del av de ”årsringar” som den varierande bebyggelsen i området sägs utgöra. I själva verket kommer höghusen på grund av dess höjd i sig och att de byggs på en av de högsta punkterna i centrala Nynäshamn att dominera och överskugga den övriga stadsbilden. Att tillåta en nybyggnation som på grund av läge och utformning ger ett i så grad avvikande intryck mot omgivningen kan inte anses som en rimlig utveckling av Nynäshamns stadsbild. Höghusen kan inte heller anses nödvändiga för att bemöta behovet av förtätning i Nynäshamns centrum. Nynäshamns kommun har spridda tätorter över en större yta där det inte torde råda brist på mark för nybyggnation. Kommentar: Det är noterat att den boende inte godkänner förslaget. En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varandra i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Behov, förutsättningar och kraven för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Nynäshamns kommun beräknar att få en stark befolkningstillväxt och det finns därför ett stort behov av nya bostäder i kommunen. Översiktsplanen förespråkar att bostadsbyggande i huvudsak ska ske i områden där infrastruktur i form av gator, kollektivtrafik, service, vatten och avlopp redan finns och platsen har därför bedömts vara lämplig. Planförslaget har justerats i antalet våningar för att minska påverkan för omkringliggande fastigheter vad gäller förändrad utsikt men när ny bebyggelse läggs till i befintlig är påverkan på närmiljön och omkringliggande fastigheter svårfrånkomlig. Bebyggelsen kommer att vara synlig från flera platser runt om i Nynäshamn och fotomontagen i planbeskrivningen är en studie som är framtagen för att visa detta. Bilderna på sidan 10 och sidan 38 i planbeskrivning från samrådet är framtagna från samma digitala underlag och överensstämmer med varandra. En stad blir aldrig färdigbyggd och ytterligare förändringar av stadsbilden kommer att tillkomma. Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin fastighet, inkluderat behov av gästparkering. Det nya planförslaget minskar skuggeffekterna på omkringliggande fastigheter. Solstudier har tagits fram för fler klockslag och för fler månader, dessa redovisas i planbeskrivningen.


25. Yttrande, fastighetsägare Hjorten

Fråga: Träfasad – hur mycket dyrare underhåll kan det tänkas bli med trä i st för tegel, plåt, puts, etc? Synpunkt: Beskrivs av BTH som ett nytt landmärke i Nynäshamn. Nynäs står för mig av närheten till hav, vatten – ej skog/trä. Kommentar: Detaljplanen styr inte fasadmaterial. Bilderna är en illustration som visar en möjlig tolkning av planen och fasad av trä är ett förslag. Fasadmaterialet bestäms till bygglovskedet och förvaltas sedan av bostadsrättsföreningen.

ÖVRIGA YTTRANDEN Namninsamling, 48 underskrifter Byggnationen kommer inte att passa på Höjdgatans område och förstöra det unika grönområdet. Den kommer att skapa kaos vad gäller parkeringsplatser både innan påbörjan av bygget samt när det står klart. Det är redan idag kaos på Höjdgatan vägen upp mot höjden där HVB-hemmet är placerat. Även dem har redan klagat över parkeringssituationen och deras säkerhet för sina ungdomar. Buller som kommer att vara dagligen under lång tid och sprängningar som påverkar fastigheter runt omkring. Det finns ingenstans att parkera. Nödvändiga avspärrningar kommer även att försvåra det för gående och funktionshindrade. På HVB-hemmet finns personal som måste vara (otydbart handskrivet ord) på natten, dvs kommer inte att få nödvändig vila på dagen. Nattarbetare kommer inte att kunna sova. Hela området Höjdgatan kommer att förlora sin charm och karaktär, förlora sitt värde. OBS: Ersättning för förlust av värde och hälsomässiga aspekter (otydbart handskrivet ord). Kommentar: Det är noterat att de boende inte godkänner förslaget. Den föreslagna byggnationen innebär nya byggnader i området vilket påverkar karaktären. En sammanhållen stad innebär inte att all byggnation förhåller sig till varandra i samma skala och utförande. I Nynäshamn finns byggnader och arkitektur av olika slag och från olika tid. Behov, förutsättningar och krav för bostäder ser annorlunda ut idag än då villorna på Skolgatan och flerbostadshusen på Höjdgatan byggdes vilket resulterar i olika uttryck och arkitektur från de olika tiderna. Enligt Nynäshamns parkeringspolicy ska varje fastighet lösa sitt parkeringsbehov inom sin tomt. Kommunens mark- och exploateringsenhet har tillsammans med bostadsrättföreningen Haren påbörjat ett arbete med att se över om det går att effektivisera parkeringen som tillhör föreningen. Fortsättning nästa sida


Under byggskedet kommer det uppstå störningar i form av buller och transporter, Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för buller från byggarbetsplatser vilka ska tas hänsyn till vid en byggnation. Kommunen har inte i uppdrag att säkerställa oförändrat marknadsvärde för enskilda fastighetsägare. Det är inte möjligt att tolka vad som menas med ”hälsomässiga aspekter” och därför kan synpunkten inte bemötas.


TIDPLAN INFÖR ANTAGANDE

Detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Före antagandet godkänns detaljplanen av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och bereds sedan av kommunstyrelsen enligt följande preliminära tidplan: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden kvartal 3 2018 Kommunstyrelsen kvartal 4 2018 Kommunfullmäktige kvartal 4 2018

MEDVERKANDE Caroline Thunström, mark och exploatering, Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2018-04-20 Julia Boström Planarkitekt

Documents

Samrådsredogörelse...En namninsamling med erinran mot planförslaget har inkommit till kommunen efter samrådstiden. Antalet underskrifter var 48 stycken. Kommunen har valt att redovisa