ÅRSREDOVISNING JUSTITIEKANSLERN 2016 · 2017. 2. 22. · Medan den utgående balansen 2015 uppgick till 961 ärenden var den vid 2016 års utgång 1 631 ärenden. Ökningen kan i

ÅRSREDOVISNING JUSTITIEKANSLERN 2016

Justitiekanslern 2 Årsredovisning 2016-12-31

Dnr 352-17-1.1.2

Innehåll

JUSTITIEKANSLERNS 303:e VERKSAMHETSÅR ................. 3

RESULTATREDOVISNING ......................................................... 5

1. Verksamhetsöversikt .............................................................. 52. Återrapporteringskrav och uppdrag m.m. .............................. 8 3. Tillsyn .................................................................................. 12 4. Skadestånd inklusive rättegångar ......................................... 14 5. Tryck- och yttrandefrihet inklusive rättegångar ................... 20 6. Rättshjälp inklusive rättegångar ........................................... 22 7. Övriga rättegångar ................................................................ 23 8. Övriga ärendeslag................................................................. 24 9. Tabellbilaga .......................................................................... 26

FINANSIELLA DOKUMENT ..................................................... 29

Resultaträkning .................................................................... 30 Balansräkning ....................................................................... 31 Anslagsredovisning .............................................................. 32 Tilläggsupplysningar och noter ............................................ 33 Sammanställning över väsentliga uppgifter ......................... 40 Underskrift ........................................................................... 41

Sändlista (i pdf-format)

Justitiedepartementet [email protected] Finansdepartementet [email protected] Arbetsgivarverket [email protected] Ekonomistyrningsverket [email protected] Riksdagens utredningstjänst [email protected] Riksrevisionen [email protected] Statskontoret [email protected]


JUSTITIEKANSLERNS 303:e VERKSAMHETSÅR

Justitiekanslerns 303:e verksamhetsår sammanföll med högtidlighållandet av den svenska tryckfrihetsförordningens 250-årsjubileum. Även om tryck- och yttrande-frihetsärenden utgör endast några få procent av samtliga ärenden som myndig-heten har att hantera så är Justitiekanslerns roll som exklusiv åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål en central och mycket viktig del av uppdraget. Att vi alltjämt har en ordning med en särskild åklagarfunktion för dessa mål förklaras av den stora vikt som vi i Sverige tillmäter det fria ordet. Men det fria ordet kan aldrig tas för givet och under det gångna året har jag och mina medarbetare i olika samman-hang deltagit i seminarier och diskussioner för att tillsammans med bl.a. journa-lister och politiker tala om de hot som vi idag ser och om hur vi gemensamt på bästa sätt ska värna vår yttrande- och tryckfrihet.

I mars beslutade regeringen den ändring i myndighetens instruktion som vi länge önskat få till stånd. Justitiekanslern är en myndighet som ska kännetecknas av högsta kvalitet och av enhetlighet i beslutsfattandet. Det innebar länge att i princip alla beslut fattades av justitiekanslern personligen. Idag är detta en orimlighet med tanke på att flera tusen ärenden avgörs här varje år. Sedan ett antal år har det varit möjligt att delegera viss del av uppgiften att fatta beslut till myndighetens byrå-chefer. Den möjlighet justitiekanslern nu fått att även kunna delegera beslutsfat-tandet i vissa ärenden till myndighetens föredragande gör det möjligt att omför-dela resurser för att ännu bättre kunna kvalitetssäkra svåra och komplicerade ären-den.

Justitiekanslerns tillsynsuppdrag innebär bl.a. att vi yttrar oss om andra myndig-heters ärendehantering och då inte minst när det gäller frågan huruvida beslut som berör enskilda meddelas inom rimlig tid. Mot den bakgrunden är frågan om myn-dighetens egna handläggningstider givetvis viktig och vi har därför under en följd av år arbetat för att korta handläggningstiderna. Det är tillfredsställande att kunna konstatera att under det gångna året har de uppsatta tidsmålen med ytterst få un-dantag uppfyllts beträffande alla typer av ärenden. Det ska särskilt framhållas att så gott som samtliga enskilda sökande som begärde ersättning efter att ha varit fri-hetsberövade fick beslut i sitt ärende inom fyra månader.

Arbetet här är i högsta grad ett teamwork och för att fullgöra uppdraget med de höga krav som måste ställas på Justitiekanslerns verksamhet krävs det kloka och skickliga medarbetare. Att vi lyckas anställa sådana medarbetare är mycket gläd-jande. Justitiekanslern har liksom tidigare under det gångna året erbjudit medar-betarna att delta i extern utbildning men har också anordnat internutbildning under ledning av inbjudna föreläsare eller egna experter.

Utöver ärendehanteringen har jag själv och flera av mina medarbetare under året i en mängd olika sammanhang hållit anföranden och deltagit i seminarier och mö-ten med anknytning till olika delar av Justitiekanslerns verksamhet. I april gjorde alla anställda på myndigheten en studieresa där vi i Haag bl.a. besökte den inter-nationella brottmålsdomstolen, ICC, och den europeiska byrån för rättsligt samar-bete, Eurojust. Justitiekanslern har valt att inte finnas på sociala medier och priori-terar istället att delta i debatt och diskussioner vid personliga möten. Myndigheten har också tagit emot många gäster som varit intresserade av att få veta mera om


vår verksamhet. Bland årets besökare fanns bl.a. utländska journalister och om-budsmannen från Bahrain men också riksdagens konstitutionsutskott och elever från universitet och gymnasieskolor.

Under senare delen av hösten stod det klart att myndigheten genom Budgetpropo-sitionen för 2017 skulle få en ramhöjning av anslaget med 7 mnkr. Detta för att möjliggöra en utökad extraordinär tillsyn främst ifråga om polisen, säkerhetspoli-sen och kriminalvården. Diskussionen om formerna för hur ett sådant tillsynsupp-drag bäst ska bedrivas och organiseras inleddes i samband med verksamhetsplane-ringsdagar i oktober. Att fortsätta det arbetet kommer att bli en av de viktigaste uppgifterna för Justitiekanslern under det kommande året.

Anna Skarhed


RESULTATREDOVISNING

1 VERKSAMHETSÖVERSIKT

1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER

Justitiekanslern har fem huvuduppgifter; att utöva en extraordinär tillsyn över den offentliga förvaltningen, att reglera skador för vilka staten ansvarar i förhållande till enskilda, att företräda staten i rättegångar, att vara exklusiv åklagare i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott samt att fungera som regeringens juridiska rådgi-vare.

Vid sidan av dessa huvuduppgifter utövar Justitiekanslern tillsyn över domstolar-nas och myndigheters beslut i frågor om rättshjälp och över Sveriges advokatsam-funds disciplinverksamhet samt när det gäller tillämpningen av viss lagstiftning som särskilt påverkar enskildas integritet. Justitiekanslern utövar också i särskilda fall statens arbetsgivarfunktion.

I detta avsnitt lämnas en översikt av Justitiekanslerns verksamhet under 2016. I det följande avsnittet redovisas och kommenteras de återrapporteringskrav och uppdrag som myndigheten erhöll i regleringsbrevet för budgetåret 2016. Därefter följer en närmare beskrivning av verksamheten under rubrikerna Tillsyn, Skade-stånd inklusive rättegångar, Tryck- och yttrandefrihet inklusive rättegångar, Rätts-hjälp inklusive rättegångar, Övriga rättegångar och Övriga ärendeslag.

1.2 JUSTITIEKANSLERN 2016 – EN ÖVERSIKT

Statistik

Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden 2016 fördelat på olika ärende-typer redovisas i tabell 1 i tabellbilagan. Av tabell 2 framgår under vilka år de ärenden som balanserats till 2017 har kommit in. Tabell 3 visar Justitiekanslerns uppfyllelse av verksamhetsmålen per den 31 december 2016 enligt myndighetens verksamhetsplan för 2016.

Ärendehandläggning

År 2016 inregistrerades 7 933 ärenden vilket var drygt 100 ärenden fler än året dessförinnan. Nedbrutet på olika ärendeslag var det skadeståndsanspråk med hän-visning till skadeståndslagen och europarätten samt rättshjälpsärenden som ökade med ca 500 respektive 100 ärenden medan tillsynsärenden och yttrandefrihets-ärenden minskade något. Antalet inkomna anspråk enligt frihetsberövandelagen låg kvar på samma nivå. Under året avgjordes 7 263 ärenden att jämföra med 8 436 ärenden 2015. Minskningen hänförde sig främst till avgjorda skadestånds-ärenden, vilket förklaras av den särskilda insats som gjordes 2015 för att arbeta ner balanserna.

För första gången på flera år ökade därmed antalet balanserade ärenden vid årets utgång. Medan den utgående balansen 2015 uppgick till 961 ärenden var den vid 2016 års utgång 1 631 ärenden. Ökningen kan i allt väsentligt hänföras till 570


ärenden som inkom i oktober och som avser anspråk på ersättning med anledning av de ID-kontroller vid resor till Sverige från Danmark som infördes i januari 2016 samt 48 ärenden som avser anspråk på ersättning för mervärdesskatt som ta-gits ut på posttjänster.

Även om den utgående balansen alltså ökade så uppnådde myndigheten i allt vä-sentligt de mål för handläggningstider beträffande olika typer av ärenden som hade satts upp i verksamhetsplanen för 2016, jfr tabell 3.

Tillsyn och skadereglering är de ärendeslag som dominerar verksamheten på myn-digheten. Tillsynsärenden aktualiseras i de flesta fall genom klagomål från en-skilda. Endast ett fåtal av dessa föranleder en närmare granskning.

En viktig del av tillsynen är den årliga granskningen av myndigheternas ärende-förteckningar och inspektionsverksamheten. 2016 års granskning av ärendeför-teckningar föranledde ett antal påpekanden och kommentarer. Under året genom-fördes fyra inspektioner.

Justitiekanslerns egen skadereglering och de rättegångar som den genererar är den del av verksamheten som tar mest resurser i anspråk. Nästan hälften av antalet in-komna ärenden under året avsåg anspråk på skadestånd mot staten. Även skadere-gleringsärenden har dock ofta tillsynsaspekter. I skaderegleringsärenden kan t.ex. frågor som gäller rutiner och ärendehantering hos myndigheterna uppmärksam-mas som det kan finnas skäl att utreda närmare också från ett tillsynsperspektiv.

Antalet inkomna anspråk på ersättning enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen) har de sen-aste åren legat på drygt 1 900 per år. Ersättningsanspråken bifölls helt eller delvis i närmare 90 procent av de under året avgjorda ärendena vilket är samma nivå som tidigare år.

Under 2016 inleddes 13 förundersökningar på det tryck- och yttrandefrihetsrätts-liga området och fem åtal väcktes. Vid årets utgång pågick nio rättegångar i tryck-frihetsmål.

Under året avgjordes liksom förra året drygt 2 700 ärenden inom ramen för tillsy-nen över myndigheters och domstolars beslut i frågor om rättshjälp, vilket är en ökning med ca 300 jämfört med de två åren dessförinnan. Justitiekanslern över-klagade under året 45 beslut.

Justitiekanslerns bevakning av advokatsamfundets disciplinära verksamhet föran-ledde inte någon vidare åtgärd under året.

Justitiekanslern fick inte något nytt särskilt uppdrag av regeringen under 2016. Däremot är Justitiekanslern en remissinstans som anlitas flitigt av Regerings-kansliet. Under året besvarades 121 remisser.

Justitiekanslern har under 2016 företrätt Sverige vid två möten i London beträf-fande de internationella oljeskadefonderna.


Utveckling av organisation och arbetsformer

Arbetet med att utveckla arbetsformer och rutiner har fortsatt under året. Det över-gripande syftet är att skapa ett ännu bättre arbetsklimat samt att ytterligare effekti-visera och kvalitetssäkra verksamheten. Resultatet av årets arbetsmiljöenkät och det som framkom på verksamhetsplaneringsdagar i oktober visar att detta arbete ger önskat resultat.

Regeringen beslutade den 17 mars 2016, efter förslag från Justitiekanslern, änd-ringar i myndighetens instruktion. Ändringarna innebär bl.a. att beslutanderätten under vissa förutsättningar kan delegeras till föredragande på myndigheten.

Under mars månad lanserade Justitiekanslern en ny hemsida.

Genom Budgetpropositionen för 2017 har Justitiekanslern fått en ramhöjning av anslaget med 7 mnkr. Det övergripande syftet med dessa medel är att ge Justitie-kanslern möjlighet att utöka sin extraordinära tillsyn främst ifråga om polisen, sä-kerhetspolisen och kriminalvården. Sedan hösten 2016 pågår ett arbete inom myn-digheten med att ta fram former för hur detta tillsynsuppdrag bäst ska bedrivas och hur det ska organiseras. Frågan behandlas också vid kontakter med berörda myndigheter.

Arbetet med utveckling och effektivisering fortsätter.


2 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV OCH UPPDRAG M.M.

2.1 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Effektivitet och kvalitet i verksamheten

Justitiekanslern är en liten myndighet med ett omfattande uppdrag. Arbetsbördan är stor och bestäms i huvudsak av det inflöde till myndigheten som inte går att på-verka. Hanteringen av återkommande s.k. massärenden och ett stort antal rätte-gångar utgör en särskild utmaning.

Under 2013 initierades ett arbete med att se över organisation, arbetsformer och rutiner; ett arbete som fortfarande pågår. Arbetsbördan på myndigheten och med-arbetarnas kompetens motiverade att frågan om delegation av beslutanderätt be-hövde övervägas ytterligare.

Justitiekanslern gav under sommaren 2015 in en promemoria med förslag till änd-ringar i myndighetens instruktion. Det övergripande syftet med förslagen var att massärenden och ärenden av mer rutinartat slag därmed skulle kunna hanteras på ett ännu effektivare sätt.

Den 17 mars 2016 beslutade regeringen föreslagna ändringar i myndighetens in-struktion.

Ändringarna innebär att - enklare ärenden kan avgöras utan föregående föredragning,- beslutanderätten i enklare ärenden kan delegeras till en erfaren tjänsteman,- justitiekanslern för viss tid får anställa den som varit byråchef hos Justitie-

kanslern samt att- byråcheferna får ges delegation att avgöra ärenden som annars justitie-

kanslern ska avgöra, dock inte ärenden som är av principiell natur eller an-nars av större vikt eller som av någon anledning bör avgöras av justitie-kanslern.

Instruktionsändringen föranledde ändringar i arbetsordningen.

Justitiekanslern beslutade om delegation av beslutanderätten i vissa typer av ären-den till föredragande på myndigheten. Det gäller tillsynsärenden där det är uppen-bart att någon åtgärd inte är påkallad eller där den enskilde återkommer utan att tillföra något nytt efter det att Justitiekanslern har fattat ett beslut. Detta innebär att skrivelser med oklara yrkanden eller motsvarande samt inkommande s.k. till-skrivelser som inte tillför något nytt i ärendet kan avslutas snabbare och enklare än tidigare. Nästan samtliga som arbetar som föredragande på myndigheten är er-farna jurister med erfarenhet från domstol och därmed av frågor om rättshjälp. Det har därför bedömts vara lämpligt att också delegera möjligheten att besluta i rätts-hjälpsärenden till dessa föredragande. Vidare har föredragandena delegation att, sedan justitiekanslern lagt fast myndighetens bedömning i ett eller flera ärenden, fatta beslut i massärenden.


En grundläggande förutsättning för att en föredragande ska få delegation att fatta beslut är att vederbörande har varit anställd som föredragande under ett år. En yt-terligare förutsättning är att det i det enskilda ärendet inte finns några tveksam-heter om utgången. I tveksamma fall föredras ärendet för en byråchef och om så påkallas för justitiekanslern.

Reformen har fallit mycket väl ut. Den har gjort det möjligt för justitiekanslern och byråcheferna att ägna mer tid åt komplicerade ärenden som förutsätter mera ingående överväganden.

Arbetsformer och handläggningsrutiner ses kontinuerligt över, bl.a. genom upprät-tande och uppdatering av handläggningspromemorior och beslutsmallar. Målen för verksamheten har setts över och tydliggjorts i senare års verksamhetsplaner.

Genom det arbete som bedrivits under senare år och den möjlighet till delegation som instruktionsändringen möjliggjort har arbetet ytterligare kunnat effektivise-ras. Den uppföljning som skett har inte givit någon indikation på att kvaliteten i handläggningen har eftersatts.

Med tanke på det stora antal beslut som fattas på myndigheten är det ytterst få en-skilda som väljer att väcka talan i domstol med anledning av de beslut som fattas i skaderegleringsärenden. När ärenden går till domstol vinner Justitiekanslern oftast bifall till sin inställning i målen. Detta får ses som ett bevis på att beslutsfattandet håller hög kvalitet.

Genom att alla anställda på myndigheten har deltagit i utvecklingsarbetet och ge-mensamt enats om verksamhetsmålen så har de förändringar som genomförts inte bara accepterats av medarbetarna utan även skapat ökad entusiasm och ett engage-mang för genomförandet av myndighetens uppdrag.

Under senare år har det vid flera tillfällen kommit in ett stort antal likartade ären-den som gäller i princip samma frågeställning. Som exempel kan nämnas att det 2014 kom in ca 3 000 ärenden som gällde den s.k. uppgiftssamlingen Kringresan-de samt ca 350 anmälningar om webbplatsen www.lexbase.se. Under 2015 kom det in ca 70 ärenden till följd av Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdom-stolens avgöranden om dubbelbestraffning (principen om ne bis in idem). Under hösten 2016 kom det in 570 ersättningsanspråk med anledning av de ID-kontroller som infördes i januari 2016 vid inresa från Danmark till Sverige samt 48 ärenden avseende ersättning för mervärdesskatt på posttjänster.

Allt tyder på att inflödet av denna typ av massärenden kommer att fortsätta. Den grundläggande frågeställningen i dessa ärenden är på ett övergripande plan lik-artad. Det har emellertid visat sig att varje enskilt ärende trots detta kräver en indi-viduell och mer eller mindre ingående prövning. Att hantera massärenden kräver också särskilda insatser ifråga om hur arbetet ska organiseras när det gäller bered-ning, beslutsfattande och expediering.

En annan ärendetyp som kräver särskilda insatser är de rättegångar där Justitie-kanslern företräder staten. Med de begränsade resurser som Justitiekanslern förfo-gar över ställer även rättegångarna särskilda krav på planering och organisation.


Någon beräkning av styckkostnaden per ärende fördelat per ärendetyp finns inte och framstår inte som meningsfull. Justitiekanslern är undantagen från kravet i 3 kap. 1§ andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget-underlag.

Intern styrning och kontroll

I myndighetens verksamhetsplan finns inskrivet hur verksamheten och ärendehan-teringen ska följas upp. Under året gjordes varje månad en uppföljning av myn-dighetens ekonomi och av ärendestatistiken. Varje enhet gjorde vid två tillfällen mera genomgripande genomgångar av ärendestocken. Detta för att följa upp verk-samheten i förhållande till uppsatta mål och i förekommande fall uppmärksamma behov av särskilda insatser.

Under de verksamhetsplaneringsdagar som hölls i oktober 2016 genomfördes bl.a. en övergripande utvärdering av måluppfyllelsen under årets första nio månader. Detta för att se om det fanns behov av särskilda insatser under resten av året, vil-ket dock inte var fallet. Under uppföljningen av verksamhetsplaneringsdagarna beslutades också nya verksamhetsmål för 2017.

Kompetensförsörjning

Rekrytering av nya medarbetare sker främst genom annonsering på hemsidan samt via domstolarnas och Regeringskansliets interna kontaktvägar. Justitiekans-lern deltar också varje år i det rekryteringsprogram som riktar sig till blivande as-sessorer vid samtliga överrätter, det s.k. Stockholmspaketet. Att arbeta hos Justi-tiekanslern är attraktivt och kvalificerade personer söker lediga anställningar här. Det förekommer en hel del underhandsförfrågningar om kommande vakanser och om möjligheten till anställning hos Justitiekanslern.

Många medarbetare är i den ålder när familjebildning sker. Vidare har föredragan-dena i allmänhet sexårsförordnanden. Yngre jurister nyttjar också möjligheten till tjänstledighet för att pröva andra anställningar. Detta leder till att det ofta med ganska kort varsel uppstår vakanser som ska återbesättas, antingen som vikariat eller med nya tidsbegränsade anställningar. Som en illustration kan situationen vid det senaste årsskiftet beskrivas. Vid årets utgång fanns det totalt 40 anställda. Fyra nyanställda som bl.a. ska ersätta personer som slutat under 2016 tillträder emeller-tid sina anställningar först under vintern och våren 2017. Fem personer var tjänst-lediga varav en återkom omedelbart efter årsskiftet och en slutade på nyåret för att övergå i annan anställning. Under våren kommer två anställda att gå på föräldrale-dighet.

Att Justitiekanslern trots denna höga personalrörlighet kan upprätthålla en så hög kvalitet på arbetet beror på att det varit möjligt att rekrytera mycket skickliga och samtidigt erfarna medarbetare som också klarar att snabbt sätta sig in i arbetet.

De fem byråcheferna har samtliga assessorskompetens och därutöver bl.a. erfaren-het av arbete som domare och från Regeringskansliet. Av medarbetarna på den ad-ministrativa enheten har flertalet tidigare erfarenhet av arbete vid domstol eller på


andra myndigheter inom rättsväsendet. På myndigheten finns det kontinuerligt tre notarier i tjänst som fullgör de första sex månaderna av sin notariemeritering hos Justitiekanslern.

Antalet årsarbetskrafter uppgick under 2016 till 31. Vid utgången av 2016 var 25 kvinnor och 15 män anställda på myndigheten.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro (%) 2014 2015 2016

Totalt 1,36 2,58 2,19

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro

0 20,36 64,65

Kvinnor 1,75 3,77 3,28

Män 0,65 0,75 0,67

De anställdas totala sjukfrånvaro redovisas i förhållande till den sammanlagda or-dinarie arbetstiden. Vidare redovisas långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro och sjukfrånvaro fördelad på kön. Sjukfrånvaro fördelad på ålder redovisas inte med hänsyn till att uppgifterna kan hänföras till enskilda individer, se Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till 7 kap. 3 § för-ordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

2.2 PÅGÅENDE REGERINGSUPPDRAG

Justitiekanslern har sedan 2003 regeringens uppdrag att företräda Sverige i möten inom de internationella oljeskadefonderna (dnr 1983-03-90). Justitiekanslern har under 2016 företrätt Sverige vid två möten i London. Uppdraget redovisas till re-geringen genom skriftliga rapporter.


3 TILLSYN


Ärenden i balans till 2016 27 (2015 – 34) Inkomna ärenden 2016 1 077 (2015 – 1 213) Antal ärenden att handlägga 2016 1 104 (2015 – 1 247) Avgjorda ärenden 2016 1 065 (2015 – 1 220) Balans till 2017 39

Av samtliga ärenden som har kommit in under året har tillsynsärendena utgjort 13,6 procent.

Omfattningen av Justitiekanslerns tillsyn framgår av 2 och 3 §§ lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn samt 3 § förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.

I Justitiekanslerns verksamhetsplan angavs följande specifika mål för myndighet-ens rättsliga tillsyn:

• För klagomål som kan avslutas utan vidare utredningsåtgärder bör ettbrevsvar ha skickats till klaganden inom en månad från det att ärendet komin till myndigheten.

• För andra ärenden där remittering eller utredning av någon omfattningkrävs bör ärendet vara avslutat inom tio månader.

• Tillsynen bör vara särskilt inriktad på frågor som rör grundläggande fri-och rättigheter, rättssäkerhet samt offentlighet och sekretess.

• Granskningen av myndigheternas ärendeförteckningar bör vara avslutadsenast den 30 juni.

• Justitiekanslern bör genomföra myndighetsinspektioner under året. Ansva-ret för planering och genomförande av inspektioner ligger på respektive en-het. Rapporten från en inspektion bör vara färdigställd inom sex veckor ef-ter det att inspektionen avslutades.

Av de 1 077 tillsynsärenden som inkom under året anhängiggjordes 814 genom anmälan från enskilda, sex genom Justitiekanslerns eget initiativ och ett genom anmälan från en annan myndighet. Övriga ärenden avsåg 217 ärendeförteckningar från myndigheter enligt 29 § myndighetsförordningen (2007:515), fyra inspekt-ioner och 35 protokoll från personalansvarsnämnder.

Av de 1 065 avgjorda tillsynsärendena föranledde nio ärenden kritik i någon form, medan granskning skedde i ytterligare nio anmälningar från enskilda och initia-tivärenden utan att någon kritik framfördes. Således uttalades kritik i 0,8 procent av samtliga avgjorda tillsynsärenden. I flera av ärendena har den kritik som utta-lats avsett långsam handläggning hos olika myndigheter. Kritik har också uttalats med anledning av en myndighets dröjsmål med att lämna ut allmänna handlingar (dnr 1471-16-21), en kommuns beslut att stänga av en lärare från undervisningen enbart eftersom han brukat sin grundlagsskyddade yttrandefrihet (dnr 7507-15-21) och uppgifter som en myndighet publicerat på sin hemsida (dnr 4073-16-21).


617 av anmälningarna från enskilda eller andra myndigheter lades till handling-arna med ett brevsvar till anmälaren och 178 lades till handlingarna utan någon åtgärd.

Förutom i tillsynsärenden har Justitiekanslern inom ramen för ett stort antal ska-deregleringsärenden haft anledning att pröva frågor av renodlad tillsynskaraktär. Justitiekanslern har i tio av dessa ärenden riktat kritik mot olika myndigheter. Även beträffande dessa ärenden har den kritik som uttalats i flera fall avsett lång-sam handläggning.

Beträffande ärenden som avslutades utan vidare utredning uppnåddes per den 31 december 2016 det uppsatta målet om en månads handläggningstid i samtliga fall utom två. Ifråga om ärenden som föranledde utredning av någon omfattning var per den 31 december 2016 det uppsatta målet om en handläggningstid på högst tio månader uppfyllt i samtliga fall utom ett.

3.2 INSPEKTIONSVERKSAMHET

Justitiekanslern har under 2016 genomfört fyra inspektioner. Dessa skedde vid Växjö tingsrätt, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Västmanlands tingsrätt och Kro-nofogdens kontor i Skövde.

Det allmänna intrycket från inspektionerna var att de inspekterade verksamheterna fungerade väl eller mycket väl. Justitiekanslern gjorde beträffande tre av myndig-heterna påpekanden om vissa brister. Mot två av dessa myndigheter uttalade Justi-tiekanslern kritik (dnr 1690-16-28 och 5353-16-28). Kritiken avsåg framförallt in-aktivitet i handläggningen. I inspektionsprotokollen belystes också olika tänkbara förbättringsområden.

I fråga om inspektioner uppnåddes målet att rapporten bör vara färdigställd inom sex veckor beträffande tre av de fyra inspektioner som genomfördes under 2016. En av dessa inspektioner genomfördes i november 2016 och avslutades i januari 2017.

3.3 ÄRENDEFÖRTECKNINGAR

Under året har ärendeförteckningar från 21 länsstyrelser och 180 andra myndig-heter granskats. Ärendeförteckningarna föranledde beslut med påpekanden beträf-fande 20 länsstyrelser. Granskningen av ärendeförteckningar från övriga myndig-heter avslutades med att Justitiekanslern gjorde vissa påpekanden i 23 ärenden. Kritik har uttalats i tre ärendeförteckningsärenden. Kritiken har avsett brister i dia-rieföringen och långsam handläggning.

Samtliga ärendeförteckningsärenden avslutades inom den enligt verksamhetsmålet utsatta tiden.


4 SKADESTÅND INKLUSIVE RÄTTEGÅNGAR


Ärenden i balans till 2016 833 (2015 – 1 365) Inkomna ärenden 2016 3 445 (2015 – 3 154) Antal ärenden att handlägga 2016 4 278 (2015 – 4 519) Avgjorda ärenden 2016 2 862 (2015 – 3 685) Balans till 2017 1 416 (varav 64 rättegångar)

Av de under året inkomna ärendena har skadeståndsärendena utgjort 43,4 procent.

I Justitiekanslerns verksamhetsplan anges följande specifika mål för myndighet-ens skadereglering:

• Justitiekanslern ska även fortsättningsvis sträva efter att förenkla hand-läggningen. Handlingar eller muntliga upplysningar kan t.ex. inhämtasmera formlöst varvid dokumentation sker i akten.

• Kvalitetssäkring ska ske genom att ytterligare någon handläggare eller enbyråchef vid behov deltar i beredningen av ärendet.

• Handläggningstiden för ett ärende bör inte överstiga tolv månader.• När ett ärende har överlämnats hit från en annan myndighet gäller tidsmå-

len enligt ovan för handläggningstiden här men om den enskilde redan harfått vänta länge på besked ska detta särskilt beaktas.

• För att korta handläggningstiderna ska enkla ärenden kunna avslutas medfrångående av turordningsprincipen.

• Ärenden som i huvudsak avser långsam handläggning ska handläggas medförtur.

I Justitiekanslerns verksamhetsplan anges följande specifika mål för myndighet-ens ärenden om ersättning enligt frihetsberövandelagen:

• Handläggningstiden för ett ärende bör inte överstiga fyra månader.

I Justitiekanslerns verksamhetsplan anges följande specifika mål för rättegångar: • Justitiekanslerns insats som företrädare för staten i rättegång ska känne-

tecknas av högsta kvalitet i arbetet med förberedelse och utförande av ta-lan. Justitiekanslern ska medverka till att föra målen framåt. Kvalitetssäk-ring ska ske genom att ytterligare någon handläggare eller en byråchef vidbehov deltar i förberedelsen och vid rättegången. Externa ombud ska ävenfortsättningsvis anlitas endast i undantagsfall.

Av de under 2016 inkomna ärendena avsåg 1 903 anspråk på ersättning enligt fri-hetsberövandelagen, 1 503 anspråk på ersättning enligt skadestånds- eller person-uppgiftslagen m.m., 37 under året anhängiggjorda rättegångar och två återkrav i frihetsinskränkningsärenden.

Det uppsatta målet för regleringen av skadeståndsanspråk uppnåddes i de flesta ärendena. Vid årsskiftet fanns endast 30 ärenden som var äldre än tolv månader.


Beträffande ärenden avseende ersättning vid frihetsinskränkning uppnåddes det uppsatta målet i så gott som samtliga ärenden. Endast 17 ärenden var vid årsskiftet äldre än fyra månader.

4.2 ERSÄTTNING TILL FRIHETSBERÖVADE M.M.

Anspråken på ersättning enligt frihetsberövandelagen utgjorde 24,0 procent av det totala antalet inkomna ärenden under året. Under 2016 avgjordes 1 874 ärenden. Ersättning beviljades helt eller delvis i 89,9 procent av fallen.

Totalt betalades under året 61 388 tkr inkl. ränta ut i ersättning enligt frihetsberö-vandelagen. Det har belastat anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. Utbetalningar av belopp överstigande 100 tkr har skett i 90 ärenden underåret. I 32 av dessa ärenden har ersättningen överstigit 200 tkr. Det högsta beloppsom under året har beslutats i ett ärende är 760 tkr (dnr 3300-16-41).

Under 2016 har 2 183 tkr utbetalats som ersättning för ombudsarvoden vilket in-nebär en viss minskning jämfört med föregående år.

Justitiekanslern har, efter rekvisition, betalat ut 4 725 tkr till Polismyndigheten. Detta belopp avser ersättningar enligt 8 § frihetsberövandelagen, dvs. ersättning för person- och sakskador vid laglig våldsanvändning.

I tabellen nedan redovisas totala ersättningsbelopp m.m. för de tre senaste åren.

År Under året avslutade ärenden

Antal ärenden där ersättning utbetalats

Utbetalt belopp tkr

Varav ombudskostnader tkr

2014 2 105 1 918 62 954 3 171 2015 2 426 2 201 85 945 2 864 2016 1 874 1 685 61 388 2 183

I ett ärende där sökanden stämt staten vid domstol har ersättning betalats ut med 99 tkr.

Ersättning avseende utgifter för livränta hänförliga till ett tidigare reglerat ärende har liksom tidigare år rekvirerats från Statens tjänstepensionsverk. Under 2016 har beloppet uppgått till 270 tkr.

4.3 ERSÄTTNING ENLIGT SKADESTÅNDSLAGEN M.M.

Inledning

Utöver anspråk på ersättning vid frihetsinskränkning och rättegångar (se punkten 4.4 nedan) registrerades under året 1 403 anspråk grundade på främst skadestånds-lagen, 36 anspråk grundade på personuppgiftslagen och 64 ärenden grundade på bl.a. polisdatalagen. Justitiekanslern har under året avgjort 953 sådana skadestånd-särenden. Ersättning beviljades i 20,3 procent av fallen.

Justitiekanslern har i dessa ärenden uppdragit åt någon annan myndighet att betala ut beslutad ersättning med sammanlagt ca 7 200 tkr exklusive ränta.


Vissa ytterligare ekonomiska uppgifter som hänför sig till rättegångar redovisas i avsnitt 7.

Några intressanta skadeståndsärenden

Beslut som Justitiekanslern bedömer vara av allmänt intresse publiceras på Justi-tiekanslerns webbplats. De skadeståndsbeslut som har publicerats under året har gällt bl.a. förverkande av egendom, behandling av personuppgifter och överträdel-ser av Europakonventionen.

I ett av förverkandefallen hade polis beslutat om förverkande av egendom som tillhörde ett dödsbo. Egendomen hade senare förstörts. Justitiekanslern konstate-rade att polisen inte hade varit behörig att fatta beslut om förverkande och att dödsboet skulle ersättas (dnr 6696-15-40). I ett annat fall hade polis beslagtagit och direktförverkat en slangbella och en s.k. soft air gun. Justitiekanslern be-dömde att beslutet inte hade varit uppenbart oriktigt och att skadestånd inte skulle lämnas (dnr 6801-15-40). Justitiekanslern inledde däremot ett tillsynsärende om polisens rutiner vid direktförverkande, bl.a. avseende dokumentation och delgiv-ning.

När det gäller behandling av personuppgifter hade polisen i ett fall registrerat upp-gifter om en persons hälsa. Justitiekanslern bedömde att det inte hade varit absolut nödvändigt att behandla uppgifterna på den detaljnivå som skett. Viss ersättning skulle därför lämnas (dnr 3946-15-47). I ett annat fall hade en tingsrätt av misstag lämnat felaktiga uppgifter om förvaltarskap för publicering i Post- och Inrikes Tidningar. Ersättning beviljades (dnr 3773-15-42). En annan bedömning gjordes när Kronofogdemyndigheten hade registrerat uppgifter om en skuld trots att den exekutionstitel som hade lämnats in inte kunde göras gällande mot den aktuella personen. Uppgifterna ansågs ha varit riktiga i lagstiftningens mening eftersom de trots allt avspeglade vad som hade hänt i Kronofogdemyndighetens ärende (dnr 5700-15-40).

De anspråk som har grundat sig på Europakonventionen har gällt bl.a. rätten till en rättvis rättegång. I ett fall hade den totala handläggningstiden i ett mål om skatte-tillägg uppgått till nio år. Justitiekanslern bedömde att rätten till en rättegång inom skälig tid hade åsidosatts och att ersättning därför skulle lämnas (dnr 8498-14-40). I ett annat ärende ansåg en person att bl.a. en förvaltningsrättsdom hade varit bristfälligt motiverad. Efter att ha tagit del av domen och andra handlingar be-dömde Justitiekanslern att rätten till en rättvis rättegång inte hade åsidosatts (dnr 7712-15-40). Rätten till en rättvis rättegång ansågs inte heller ha åsidosatts i sam-band med en mordrättegång där vissa vittnesförhör hade hållits via videolänk från en domstol i ett annat land (dnr 5024-16-40).

Rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (ne bis in idem) framgår bl.a. av Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll. Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har i flera domar från 2013 och framåt tagit ställning till möjligheterna att låta samma oriktiga uppgifter ligga till grund för både skattetillägg och straffansvar för skattebrott. Detta har i princip ansetts vara oförenligt med principen om ne bis in idem. Till följd av dessa domar har Justitie-kanslern tagit emot ett stort antal ersättningsanspråk från personer som både på-förts skattetillägg och dömts för skattebrott. År 2015 fattade Justitiekanslern flera


principbeslut som sedan kom att bilda utgångspunkt för den fortsatta bedömnin-gen av dessa anspråk. Principbesluten rörde bl.a. ideellt skadestånd för överträ-delse av Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och möjligheterna att få ersättning enligt frihetsberövandelagen. Under 2016 har Justitiekanslern fattat be-slut i ytterligare 100 ärenden av detta slag. Genom dessa beslut har Justitiekans-lern beviljat ersättning med över 3 700 tkr totalt, till största del med stöd av fri-hetsberövandelagen.

Justitiekanslern har under hösten 2016 tagit emot 570 anspråk om skadestånd från personer som pendlar eller har pendlat över Öresund. Kraven grundar sig på att lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ord-ningen eller den inre säkerheten i landet och förordningarna (2015:1074 och 2016:723) om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ord-ningen eller den inre säkerheten står i strid med EU-rätten, Europakonventionen och regeringsformen. Skadeståndskraven avser ersättning för kränkning och i många fall även ersättning för ekonomiska skador.

4.4 RÄTTEGÅNGAR

Inledning

37 ärenden har under året registrerats där stämning har utfärdats efter att enskilda väckt talan i mål angående skadestånd mot staten.

Under året har 33 ärenden avslutats där enskilda vid domstol har yrkat skadestånd av staten. Sju av dessa ärenden har hos Justitiekanslern avslutats genom att en an-nan myndighet har fått i uppdrag att föra statens talan. I övriga 26 ärenden har Ju-stitiekanslern fört statens talan. I tre av de ärenden där Justitiekanslern fört statens talan har förlikning träffats, i ett ärende har käranden återkallat sin talan och i tre fall har skadestånd utdömts av domstolen. I de övriga 19 ärendena har käromålen lämnats utan bifall eller avvisats.

Under året har fem ärenden om ersättning enligt frihetsberövandelagen föranlett rättegång sedan sökanden inte godtagit Justitiekanslerns beslut. Fyra rättegångar gällande frihetsberövandelagen har avslutats 2016. I tre fall ogillades och i ett fall bifölls käromålet.

Staten har i dessa rättegångar företrätts av anställda hos Justitiekanslern.

Principiellt intressanta rättegångar

En bank ansökte 2014 om stämning mot staten vid Stockholms tingsrätt under åberopande av att staten brutit mot unionsrätten genom att belägga Posten AB:s samhällsomfattande tjänster med 25 procent mervärdesskatt. Staten begärde bl.a. att bankens talan skulle avvisas såvitt avser återbetalning av skatt på unionsrättslig grund med hänvisning till att allmän domstol inte är behörig att pröva talan i den delen. Stockholms tingsrätt lämnade statens avvisningsyrkande utan bifall och frå-gan om behörig domstol prövades sedan av Svea hovrätt. Efter att Svea hovrätt fastställde tingsrättens beslut överklagade Justitiekanslern beslutet till Högsta domstolen som har meddelat prövningstillstånd (dnr 5276-14-45).


Ett antal personer ansökte under 2015 om stämning mot staten vid Stockholms tingsrätt. De begärde skadestånd och anförde sammanfattningsvis att utform-ningen av lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummel-ser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall (ersättningslagen) och Ersätt-ningsnämndens tillämpning av lagen inneburit en överträdelse av deras rätt till domstolsprövning och effektivt rättsmedel enligt artiklarna 6 och 13 i Europakon-ventionen. Staten har motsatt sig bifall till deras talan. Under året har skriftväx-lingen mellan parterna fortsatt och målen är nu klara för avgörande (dnr 3008-15-45 m.fl.).

I början av 2016 ansökte en person om stämning mot staten vid Göteborgs tings-rätt och begärde skadestånd på grund av att hans svenska medborgarskap under många år hade varit avregistrerat i strid med 2 kap. 7 § andra stycket regeringsfor-men (jfr rättsfallet NJA 2014 s. 323). Justitiekanslern hade tidigare beslutat om ersättning för ideell skada med 100 000 kr men käranden ansåg att skadeståndet skulle vara betydligt högre. Staten motsatte sig detta. Tingsrätten biföll kärandens talan delvis och bestämde att ersättning för ideell skada skulle lämnas med ytterli-gare 50 000 kr. Som skäl angavs bl.a. att medborgarskapet hade varit avregistrerat under mycket lång tid. Staten har överklagat till Hovrätten för Västra Sverige, som har meddelat prövningstillstånd. En fråga i målet är hur man ska se på pre-skription när ett skadeståndsanspråk grundar sig på en överträdelse av regerings-formen (dnr 2335-16-45).

Ett bolag som var kund hos ett tryckeri har under 2015 ansökt om stämning mot staten vid Solna tingsrätt. Bolaget begärde skadestånd på den grunden att Skatte-verket har gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid myndighetsutövning ge-nom att utan stöd i lag besluta att minska bolagets tidigare avdragna ingående mervärdesskatt med ett visst belopp som motsvarar vad Skatteverket har återbeta-lat till ett annat bolag som kärandebolaget har köpt tryckeriprodukter av. Staten motsatte sig talan. Staten yrkade även att en del av käromålet skulle avvisas ef-tersom saken redan hade prövats i annan ordning. Tingsrätten biföll statens avvis-ningsyrkande. Hovrätten har beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Hand-läggningen av målet fortsätter i tingsrätten i de delar som inte avvisats (dnr 6867-15-45).

Elva personer ansökte under 2015 om stämning mot staten vid Stockholms tings-rätt med anledning av att de har varit registrerade i den så kallade uppgiftssamlin-gen Kringresande. De yrkade att de skulle tillerkännas ersättning med 30 000 kr per person utöver tidigare beslutad ersättning. Tingsrätten meddelade dom i målet den 10 juni 2016 och biföll käromålen. Staten har överklagat tingsrättens dom och yrkat att käromålen ska ogillas. Hovrätten har meddelat prövningstillstånd i målet och huvudförhandling är planerad att hållas i slutet på mars 2017 (dnr 2271-15-45 m.fl.).


En person har ansökt om stämning mot staten och begärt ersättning med 130 000 kr avseende lidandeersättning för den tid då hen varit frihetsberövad. Staten har motsatt sig bifall till talan och gör gällande att ersättningen ska jämkas till noll kr eftersom käranden genom sitt eget beteende föranlett frihetsberövandet. Staten har lämnat in sitt svaromål och frågan ska nu prövas av Stockholms tingsrätt (dnr 7318-16-45).

En person som tidigare har fått 360 000 kr i lidandeersättning av Justitiekanslern har ansökt om stämning mot staten och begärt ytterligare lidandeersättning på grund av bl.a. publicitet och restriktioner. Staten har motsatt sig bifall till talan och gör gällande att käranden har kompenserats genom den ersättning som tidi-gare beslutats. Målet har prövats av Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt som den 23 november 2016 ogillade kärandens talan. Domen är överklagad till Högsta domstolen (dnr 6342-15-45).

En person har ansökt om stämning mot staten och begärt att Stockholms tingsrätt ska fastställa att staten är ersättningsskyldig för de skador han har lidit till följd av att han frihetsberövades i Sverige under nästan fem års tid. Personen dömdes till ett långt fängelsestraff i Kina. De sista åren verkställde han sitt straff i svenskt fängelse. Han menar att den svenska staten, genom att tillåta verkställighet av do-men i Sverige trots att den var resultatet av en orättvis rättegång i Kina, har brutit mot Europakonventionen. Han menar också att han är oskyldigt dömd i Kina. Sta-ten har motsatt sig bifall till hans talan. Huvudförhandling är planerad att hållas i augusti 2017 (dnr 2699-16-45).

En person har ansökt om stämning mot staten vid Stockholms tingsrätt och begärt ersättning av staten med anledning av att han varit frihetsberövad i tre år och fem månader. Justitiekanslern tillerkände personen viss ersättning för hans lidande med anledning av frihetsberövandet. Personen menar att ersättningen inte är skälig på grund av bl.a. publicitet och restriktioner. Han menar också att frihetsberövan-det inneburit en överträdelse av Europakonventionen. Muntlig förberedelse är pla-nerad att hållas i april 2017 (dnr 4774-16-45).

tel:2699-16-45


5 TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHET INKLUSIVE RÄTTEGÅNGAR


Ärenden i balans till 2016 11 (2015 – 38) Inkomna ärenden 2016 263 (2015 – 342) Antal ärenden att handlägga 2016 274 (2015 – 380) Avgjorda ärenden 2016 259 (2015 – 369) Balans till 2017 15 (varav nio avser rättegångar) Inledda förundersökningar 2016 12 (2015 – 8) Åtal väckta under 2016 5 (2015 – 4)

Av samtliga ärenden som kommit in under året har tryck- och yttrandefrihetsärendena utgjort 3,3 procent.

I Justitiekanslerns verksamhetsplan anges följande specifika mål för myndighet-ens tryck- och yttrandefrihetsärenden:

• Beslut huruvida förundersökning ska inledas bör meddelas snarast ochsenast inom en månad från det att ärendet kom in till myndigheten, ellerinom den kortare tid som krävs för att de frister som gäller för t.ex. pre-skription och beslag inte ska överskridas. Justitiekanslern ska ha ett fort-satt nära samarbete med de åklagare som verkställer inledda förundersök-ningar och bistår med att utföra åtalet i domstol. Justitiekanslern ska lik-som tidigare biträda handläggande åklagare vid rättegång.

I likhet med tidigare år har en stor del av de inkomna anmälningarna avsett publi-ceringar som inte omfattas av grundlagsskydd. Det gäller bl.a. publiceringar på internet där webbplatsen inte omfattas av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § ytt-randefrihetsgrundlagen.

Justitiekanslern har under 2016 inlett förundersökning angående hets mot folk-grupp i fem ärenden. Avseende fyra av dessa har åtal väckts (dnr 1739-16-35, 1919-16-35, 1920-16-35 och 2497-16-35) och i ett fall har förundersökningen lagts ner. Förundersökning har också inletts i sju ärenden angående brott mot det s.k. efterforskningsförbudet (vissa av ärendena har avsett även brott mot det s.k.repressalieförbudet och ett har avsett även tjänstefel). I ett av dessa ärenden haråtal väckts (dnr 1133-16-35), medan fem av förundersökningarna har lagts ner ochen är pågående. Justitiekanslern har under året inlett förundersökning även i ettärende om brott mot tystnadsplikt. Den förundersökningen pågår fortfarande.

I så gott som samtliga fall har beslut i frågan om förundersökning ska inledas fat-tats inom en månad från att anmälan kom in till myndigheten.

5.2 RÄTTEGÅNGAR

Domar som vunnit laga kraft

Umeå tingsrätt meddelade den 1 oktober 2015 dom i ett mål angående tryckfri-hetsbrottet hets mot folkgrupp avseende ett tryck på en t-tröja. Tingsrätten dömde


den tilltalade för gärningen, vilken bedömdes som ett ringa brott. Påföljden be-stämdes till dagsböter. Domen överklagades av den tilltalade till Hovrätten för Övre Norrland som i ett avgörande den 24 augusti 2016 ändrade domen på så sätt att antalet dagsböter sattes ned. Hovrättens dom har vunnit laga kraft (dnr 4639-14-35).

Halmstads tingsrätt meddelade den 13 juni 2016 dom i ett mål angående brott mot efterforskningsförbudet. Åtalet avsåg att en person i egenskap av chef på en större myndighet kontaktat en journalist för att efterforska vem som lämnat uppgifter till tidningen. Tingsrätten dömde den tilltalade i enlighet med åtalet och bestämde på-följden till dagsböter. Domen har vunnit laga kraft (dnr 7077-15-35).

Stockholms tingsrätt ogillade i en dom den 31 augusti 2016 Justitiekanslerns åtal i ett mål om grovt förtal alternativt förtal. Målet avsåg yttranden på en webbplats med s.k. utgivningsbevis, och åtalet ogillades eftersom juryn i målet bedömde att yttrandena inte utgjorde brott. Domen har vunnit laga kraft (dnr 746-15-35).

Örebro tingsrätt meddelade den 2 december 2016 dom i ett mål angående yttran-defrihetsbrottet hets mot folkgrupp avseende innehållet i en artikel som hade pub-licerats på en webbplats. Tingsrätten dömde den tilltalade för den åtalade gär-ningen. Tingsrätten dömde dock inte ut någon ny påföljd, utan förordnade att en tidigare påföljd även skulle avse den aktuella brottsligheten. Domen överklagades inte och har vunnit laga kraft (dnr 2756-15-35).

Pågående mål

Helsingborgs tingsrätt meddelade den 15 januari 2016 dom i ett mål angående brott mot efterforskningsförbudet. Åtalet avsåg att en ledamot i kommunstyrelsen i en kommun i Skåne vid två tillfällen efterforskat vem som lämnat uppgifter till SVT/Sydnytt för offentliggörande. Tingsrätten dömde den tilltalade i enlighet med åtalet och bestämde påföljden till dagsböter. Den tilltalade överklagade domen. Hovrätten över Skåne och Blekinge meddelade den 24 oktober 2016 dom i målet och ändrade tingsrättens dom endast på så sätt att dagsbotens storlek sattes ned. Domen har överklagats till Högsta domstolen (dnr 9350-14-35 och 9351-14-35).


6 RÄTTSHJÄLP INKLUSIVE RÄTTEGÅNGAR


Ärenden i balans till 2016 45 (2015 – 105) Inkomna ärenden 2016 2 749 (2015 – 2 649) Antal ärenden att handlägga 2016 2 794 (2015 – 2 754) Avgjorda ärenden 2016 2 709 (2015 – 2 706) Balans till 2017 85 (varav 15 rättegångar)

Av de under året inkomna ärendena har rättshjälpsärendena utgjort 34,7 procent.

Justitiekanslerns uppgifter inom detta verksamhetsområde regleras i 45 § rätts-hjälpslagen (1996:1619), 8 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde samt i lagen (2005:73) om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut.

I Domstolsverkets föreskrifter om rättshjälp (DVFS 2012:15) finns bestämmelser om när domstolar och vissa andra myndigheter ska underrätta Justitiekanslern om beslut angående rättshjälp m.m. Det rör sig bl.a. om vissa beslut där rättshjälp har beviljats, beslut om byte av rättshjälpsbiträde och beslut i första instans genom vilket bl.a. ett rättshjälpsbiträde eller en offentlig försvarare har erhållit en sam-manlagd ersättning om minst 100 000 kr inklusive mervärdesskatt. Efter framstäl-lan av Justitiekanslern har beloppsgränsen för när underrättelse ska ske höjts till 150 000 kr från och med den 1 januari 2017.

I Justitiekanslerns verksamhetsplan anges följande specifika mål för rättshjälps-ärenden:

• Justitiekanslern ska verka för en enhetlig praxis. Justitiekanslern skagenom samverkan med Domstolsverket bidra till att sprida information tillberörda myndigheter och domstolar om den underrättelseskyldighet somgäller för beslut som rör rättshjälp m.m. samt verka för att resultatet i över-klagade ärenden ska bli bättre känt.

Under året har Justitiekanslern överklagat beslut angående rättshjälp m.m. i 45 ärenden. Överklagandena har avsett bl.a. frågan om rättshjälp ska beviljas, ersätt-ningar till offentliga försvarare m.fl., s.k. förhandsbesked till långväga försvarare m.fl., frågan om byte av rättshjälpsbiträde och frågan om ersättningsgaranti skabeviljas.

Justitiekanslern har under 2016 förelagts att yttra sig till domstolar och Rätts-hjälpsnämnden i 119 ärenden.


7 ÖVRIGA RÄTTEGÅNGAR


Ärenden i balans till 2016 1 (2015 – 2) Inkomna ärenden 2016 1 (2015 – 1) Antal ärenden att handlägga 2016 2 (2015 – 3) Avgjorda ärenden 2016 1 (2015 – 2) Balans till 2017 1

I Justitiekanslerns verksamhetsplan anges följande specifika mål för rättegångar: • Justitiekanslerns insats som företrädare för staten i rättegång ska känne-

tecknas av högsta kvalitet i arbetet med förberedelse och utförande avtalan. Justitiekanslern ska medverka till att föra målen framåt. Kvalitets-säkring ska ske genom att ytterligare någon handläggare eller en byråchefvid behov deltar i förberedelsen och vid rättegången. Externa ombud skaäven fortsättningsvis anlitas endast i undantagsfall.

Rättegångar i ärenden angående skadestånd, tryck- och yttrandefrihet samt rätts-hjälp redovisas under respektive avsnitt. I detta avsnitt redovisas övriga rätte-gångar som bl.a. avser avtalstvister och äganderättstvister.

7.2 MÅLET GIRJAS SAMEBY MOT STATEN

På talan av Girjas sameby har Gällivare tingsrätt genom dom den 3 februari 2016 fastställt bl.a. att samebyn i förhållande till staten ensam har rätt till småviltsjakt och fiske inom ett visst område. Staten har överklagat domen till Hovrätten för Övre Norrland. Statens inställning är att det är staten som äger marken och i den egenskapen har jakträtten och fiskerätten inom det aktuella området. Hovrätten meddelade den 3 juni 2016 prövningstillstånd i målet. Huvudförhandling är plane-rad till november 2017 (dnr 3360-09-5).

7.3 VISSA EKONOMISKA UPPGIFTER

Kostnaderna för staten i samband med rättegångar har under året uppgått till sam-manlagt 1 669 tkr. Härav utgör kostnaderna för ombudsarvode i mål där Justitie-kanslern har anlitat advokat 1 659 tkr.

Under 2016 har Justitiekanslern erhållit ersättning avseende rättegångskostnader från motparter med 598 tkr inklusive ränta.


8 ÖVRIGA ÄRENDESLAG


Ärenden i balans till 2016 44 (2015 – 34) Inkomna ärenden 2016 379 (2015 – 422) Antal ärenden att handlägga 2016 423 (2015 – 456) Avgjorda ärenden 2016 348 (2015 – 412) Balans till 2017 75

Av de under året inkomna ärendena har de som hör till Övriga ärendeslag utgjort 4,8 procent.

Siffrorna för 2015 överensstämmer inte med årsredovisningen för 2015 eftersom ytterligare en ärende-grupp av misstag inkluderades för det året.

Verksamhetsområdet Övriga ärendeslag innefattar ärenden som redovisas under ärendegrupperna Justitiekanslerns egen verksamhet, Integritet, Advokatärenden och Remisser.

I Justitiekanslerns verksamhetsplan anges följande specifika mål gällande advokatärenden respektive remisser:

• Justitiekanslern ska granska advokatsamfundets disciplinverksamhetgenom att påkalla åtgärd eller överklaga beslut i de fall det från allmänsynpunkt framstår som motiverat att ingripa.

• Justitiekanslerns remissvar ska bidra till att ny lagstiftning håller högkvalitet. Remisser som behandlar Justitiekanslerns kärnområden skaprioriteras. Det gäller främst förslag som innefattar frågor om integritet,offentlighet och sekretess, tryck- och yttrandefrihet, skadeståndsrätt samtgrundläggande fri- och rättigheter.

8.2 JUSTITIEKANSLERNS EGEN VERKSAMHET

Under ärendegruppen Justitiekanslerns egen verksamhet registreras ärenden som rör organisation, budget, personal, lokaler, utlämnande av allmänna handlingar, arkivfrågor och information. Totalt har 132 ärenden registrerats under 2016.

8.3 INTEGRITET

Justitiekanslerns uppgifter på detta verksamhetsområde regleras i kreditupplysnin-gslagen (1973:1173), inkassolagen (1974:182) och lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. Under 2016 inkom 72 ärenden enligt de nämnda lagarna.

8.4 ADVOKATÄRENDEN

Justitiekanslerns uppgifter och befogenheter vad gäller tillsynen över advokatvä-sendet regleras i 8 kap. rättegångsbalken och i stadgarna för Sveriges advokatsam-fund. Syftet med Justitiekanslerns verksamhet är primärt att bidra till ett gott för-troende för advokatväsendet. Tillsynen utövas genom bevakning av advokatsam-fundets disciplinverksamhet.


Justitiekanslern har under året fått in och granskat beslut och i förekommande fall akter och andra handlingar från styrelsen, prövningsavdelningarna och disciplin-nämnden i sådana ärenden där någon åtgärd mot en ledamot av samfundet har ifrågasatts. Några klagomål har också kommit in direkt till Justitiekanslern från enskilda. Justitiekanslern har inte påkallat åtgärd i något ärende under året.

8.5 REMISSER

Under året har 130 remisser kommit in och 121 remissyttranden avgetts. 27 re-missärenden fanns i balans vid årets slut.

15 av remissyttrandena, vilka bedömts vara av särskilt intresse, har lagts ut på Justitiekanslerns hemsida under 2016:

• Remissyttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50), dnr6733-15-80

• Remissyttrande över promemoria angående ändring i rennäringsförord-ningen (1993:384), dnr 7362-15-80

• Remissyttrande över utkastet till lagrådsremiss angående Begränsningar avmöjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, dnr 1053-16-80

• Remissyttrande över betänkandet Ett utvidgat straffrättsligt skydd förtranspersoner m.m. (SOU 2015:103), dnr 637-16-80

• Remissyttrande över betänkandet Ytterligare åtgärder mot penningtvättoch finansiering av terrorism (SOU 2016:8), dnr 889-16-80

• Remissyttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10), dnr1895-16-80

• Remissyttrande över Kommissionens förslag om revidering av förord-ningen om konsumentskyddssamarbete, dnr 3492-16-80

• Remissyttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU2016:19), dnr 2429-16-80

• Remissyttrande över delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köpav sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling,m.m. (SOU 2016:42), dnr 4213-16-80

• Remissyttrande över betänkandet Hur står det till med den personliga in-tegriteten? (SOU 2016:41), dnr 4260-16-80

• Remissyttrande över betänkandet Färre i häkte och minskad isolering(SOU 2016:52), dnr 5390-16-80

• Remissyttrande över promemorian Behandling av personuppgifter inomNCT (Ds 2016:31), dnr 5296-16-80

• Remissyttrande över betänkandet Krafttag mot antiziganism (SOU2016:44), dnr 5472-16-80

• Remissyttrande över promemorian Anmälningsskyldighet för Kriminal-vården i vissa fall, dnr 5471-16-80

• Remissyttrande över betänkandet Snabbare omval och förstärkt skydd förvalhemligheten (SOU 2016:71), dnr 6776-16-80


TABELL 1 utvisande balanserade, inkomna, avgjorda ärenden 2016 GRUPPNR Bal t 2016 Ink 2016 Ink 2015 Avgj 2016 Bal t 2017 TILLSYN 27 1 077 1 213 1 065 39 Anmälan från myndighet 0 1 0 1 0 Anmälan från enskild 16 495 574 486 25 Initiativärende 5 6 6 4 7 Ärendeförteckningar 0 217 212 216 1 Rättegångar 0 0 0 0 0 Ansvarsnämnd 0 35 37 35 0 Inspektion 1 4 5 4 1 Oklara yrkanden 5 319 379 319 5 YTTRANDEFRIHET 11 263 342 259 15 Tryckfrihet 4 133 163 134 3 Radio, TV och internet 1 123 172 121 3 Film och videogram 0 1 3 1 0 Ljudupptagningar 0 0 1 0 0 Radio- och TV-lagen 0 1 1 1 0 Rättegångar 6 5 2 2 9 SKADESTÅND 833 3 445 3 157 2 862 1 416 Skadeståndslagen 275 1 403 891 842 836 Frihetsberövandelagen 472 1 903 1 982 1 874 501 Personuppgiftslagen 24 36 64 46 14 Rättegångar 60 37 52 33 64 Återkrav frihetsinskränkn. 0 2 0 2 0 Säkerhetskontroll 2 64 168 65 1 ÖVRIGA RÄTTEG 1 1 1 1 1 INTEGRITET 2 72 120 74 0 Datalagen 0 1 1 1 0 Kreditupplysningslagen 0 9 6 9 0 Inkassolagen 0 54 72 54 0 Kameraövervakning 2 8 41 10 0 Rättegångar 0 0 0 0 0 ÖVRIGT 42 326 347 293 75 JK:s egen verksamhet 22 132 124 108 46 Advokatärenden 2 45 46 45 2 Remisser 18 130 131 121 27 Uppdrag fr. regeringen 0 1 1 1 0 Skrivelse t. regeringen 0 0 0 0 0 Rättegångar 0 18 45 18 0 RÄTTSHJÄLP 45 2 749 2 649 2 709 85 Rättshjälp underrättelser 4 2 586 2 516 2 583 7 Begäran om yttrande 29 119 99 85 63 Rättegångar 12 44 34 41 15 SUMMA 961 7 933 7 829 7 263 1 631 Avvikelsen mellan utgående balans 2015 och ingående balans 2016 följer av justeringar vid en slutlig avstämning.


TABELL 2 UTVISANDE UNDER VILKA ÅR TILL 2017 BALANSERADE ÄRENDEN INKOMMIT GRUPPNR 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Summa TILLSYN 0 0 0 0 0 0 1 38 39 Anmälan från myndighet 0 Anmälan från enskild 25 25 Initiativärende 1 6 7 Ärendeförteckningar 1 1 Rättegångar 0 Ansvarsnämnd 0 Inspektion 1 1 Oklara yrkanden 5 5 TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHET 0 0 0 0 0 2 2 11 15 Tryckfrihet 3 3 Radio, TV och internet 3 3 Film och videogram 0 Ljudupptagningar 0 Radio och TV-lagen 0 Rättegångar 2 2 5 9 SKADESTÅND 0 0 1 2 1 5 60 1 347 1 416 Skadeståndslagen 30 806 836 Frihetsberövandelagen 501 501 Personuppgiftslagen 14 14 Rättegångar 1 2 1 5 30 25 64 Återkrav frihetsinskränkning 0 Säkerhetskontroll 1 1 ÖVRIGA RÄTTEG 1 0 0 0 0 0 0 0 1 INTEGRITET 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Datalagen 0 Kreditupplysningslagen 0 Inkassolagen 0 Kameraövervakning 0 Rättegångar 0 ÖVRIGT 0 0 0 0 0 2 6 67 75 JK:s egen verksamhet 2 6 38 46 Advokatärenden 2 2 Remisser 27 27 Uppdrag fr. regeringen 0 Skrivelse t. regeringen 0 Rättegångar 0 RÄTTSHJÄLP 0 0 0 0 0 0 4 81 85 Rättshjälp underrättelser 7 7 Begäran om yttrande 3 60 63 Rättegångar 1 14 15 SUMMA 1 0 1 2 1 9 73 1 546 1 631


TABELL 3 VISAR JUSTITIEKANSLERNS UPPFYLLELSE AV VERKSAMHETSMÅLEN PER DEN 31 DECEMBER 2016 ENLIGT MYNDIGHETENS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2016 ÄRENDEKATEGORI MÅL ANTAL ÄRENDEN

DÄR MÅLET EJ UPPFYLLS

ANTAL AVSLUTADE ÄRENDEN TOTALT UNDER 2016

TILLSYN ENKLA AVSLUTAS INOM 1 MÅN 2 791

REMITTERING ELLER UTREDNING KRÄVS AVSLUTAS INOM 10 MÅN

1 19

ÄRENDEFÖRTECKNINGAR AVSLUTAS SENAST 30 JUNI 0 201 INSPEKTIONSÄRENDEN AVSLUTAS INOM SEX VECKOR

EFTER INSPEKTIONEN 1 4

TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHET BESLUT FATTAS INOM 1 MÅN 0 257

SKADESTÅND ANSPRÅK ENLIGT SKADESTÅNDSLAGEN M.M. (GRUPPNR 40/42/44/47)

AVSLUTAS INOM 12 MÅN 30 953

ANSPRÅK ENLIGT FRIHETSBERÖVANDELAGEN (GRUPPNR 41)

AVSLUTAS INOM 4 MÅN 17 1 874


Finansiella dokument

Justitiekanslerns årsredovisning

2016

Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och Noter Sammanställning över väsentliga uppgifter

Justitiekanslern Årsredovisning 2016-12-31

RESULTATRÄKNING(tkr) Not 2016 2015

Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 1 42 402 44 396Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 13 24Intäkter av bidrag 150 150Finansiella intäkter 3 14 8Summa 42 580 44 579

Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 4 -30 167 -30 534Kostnader för lokaler -6 067 -6 061Övriga driftkostnader 5 -5 078 -6 757Finansiella kostnader 6 -3 0Avskrivningar och nedskrivningar -1 265 -1 227Summa -42 580 -44 579

Verksamhetsutfall 0 0

TransfereringarMedel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 61 485 86 492Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 7 855 284Finansiella intäkter 8 67 29Lämnade bidrag 9 -62 083 -86 752Saldo 324 52

Årets kapitalförändring 10 324 52

30

Justitekanslern Årsredovisning 2016-12-31

BALANSRÄKNING(tkr) Not 2016-12-31 2015-12-31

TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångarBalanserade utgifter för utveckling 11 141 205Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 12 22 0Summa 163 205

Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifter på annans fastighet 13 877 1 267Maskiner, inventarier, installationer m.m. 14 1 848 1 685Summa 2 725 2 952

Kortfristiga fordringarFordringar hos andra myndigheter 15 228 199Övriga kortfristiga fordringar 16 622 298Summa 850 497

PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader 17 1 765 1 738Övriga upplupna intäkter 18 3 3Summa 1 769 1 741

Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket 19 2 105 2 440Summa 2 105 2 440

SUMMA TILLGÅNGAR 7 611 7 835

KAPITAL OCH SKULDERMyndighetskapital 20Balanserad kapitalförändring 298 246Kapitalförändring enligt resultaträkningen 10 324 52Summa 622 298

AvsättningarÖvriga avsättningar 21 55 135Summa 55 135

Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 22 2 734 3 324Kortfristiga skulder till andra myndigheter 23 1 006 966Leverantörsskulder 577 274Övriga kortfristiga skulder 24 631 1 034Summa 4 948 5 598

PeriodavgränsningsposterUpplupna kostnader 25 1 987 1 805Summa 1 987 1 805

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 7 611 7 835

31

Anslag Ing. över- Årets till- Totalt Utgifter Utgående(tkr) förings- delning disponi- över-

belopp enl. regl. belt förings-brev belopp belopp

Not

26 56 40 505 40 561 -40 768 -207Uo 01 6:2 Ramanslag ap.1 Justitiekanslern

Uo 04 1:13 Ramanslag ap. 1 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 27 -7 982 82 981 74 999 -63 154 11 845

Summa -7 926 123 486 115 560 -103 922 11 638

JustitekanslernÅrsredovisning 2016-12-31

ANSLAGSREDOVISNING

Redovisning mot anslag

32

33


TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTERAlla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följdav detta kan summeringsdifferenser förekomma.

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciperJustitiekanslerns bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 15 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Kostnadsmässig anslagsavräkning

Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr.o.m. år 2009 mot anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2015, 177 tkr, har år 2016 minskat med 35 tkr.

Avvikelser från ekonomiadministrativa regler

Justitiekanslern är undantagen från kravet i 3 kap. 1 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I årsredovisningen ska dock översiktligt anges hur verksamheten bedrivits.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.

Om den ekonomiska livslängden understiger tre år får anskaffningen ändå klassas som en anläggningstillgång om kostnadsfördelningen över tid annars skulle påverkas väsentligt.

Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 75 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till 10 år, dock längst den återstående hyresperioden.

Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod och avskrivningen under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk.

Tillämpade avskrivningstider

3 år Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheterDatorer och kringutrustningMaskiner och tekniska anläggningar

5 år InredningsinventarierÖvriga kontorsmaskiner

OmsättningstillgångarFordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda.

SkulderSkulderna har tagits upp till nominellt belopp.

Ersättningar och andra förmåner

Ledande befattningshavare / styrelseuppdragLön

Justitiekansler Anna Skarhed 1 361

Inga förmåner

Anställdas sjukfrånvaroUppgifter om sjukfrånvaro, se avsnitt 2.1 i resultatredovisningen.

34



Noter(tkr)Resultaträkning

2016 2015

Not 1 Intäkter av anslagIntäkter av anslag 42 402 44 396Summa 42 402 44 396

Summa "Intäkter av anslag" (42 402 tkr) och "Erhållna medel från statsbudgeten"(61 485 tkr) skiljer sig från summa "Utgifter" (103 922 tkr) på anslagen. Skillnaden(35 tkr) beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009. Dennapost har belastat anslaget/anslagen, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen.

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningarIntäkter av offentligrättsliga avgifter, kopior 13 24Summa 13 24

Not 3 Finansiella intäkterRänta på lån hos Riksgäldskontoret 14 5Övriga ränteintäkter 1 3Summa 14 8

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2015-02-18 varit negativ.

Not 4 Kostnader för personalLönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) 18 464 19 037

Varav lönekostnader ej anställd personal 90 92Sociala avgifter 11 073 10 816Övriga kostnader för personal 630 681Summa 30 167 30 534

Not 5 Övriga driftkostnaderReparationer och underhåll 59 39Resor, representation, information 245 251Köp av varor 506 586Kostnader för advokater i samband med rättegångar 1 659 3 311Köp av tjänster 2 609 2 570Summa 5 078 6 757

Noten har fördelats om från 2015

Not 6 Finansiella kostnaderÖvriga finansiella kostnader 3 0Summa 3 0

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2015-02-18 varit negativ.

Not 7 Övriga erhållna medel för finansiering av bidragErsättning från motpart för statens rättegångskostnader 531 232Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 324 52Summa 855 284

35

Resultaträkning2016 2015

Not 8 Finansiella intäkter

67 29Ränta på ersättning från motpart för statens rättegångskostnaderSumma 67 29

Not 9 Lämnade bidrag62 083 86 752Ersättning för frihetsinskränkning m.m.

Summa 62 083 86 752

Not 10 Årets kapitalförändringVärdereglering regressfordringar 324 52Summa 324 52

Balansräkning2016-12-31 2015-12-31

Not 11 Balanserade utgifter för utvecklingIngående anskaffningsvärde 205 0Årets anskaffningar 0 205Summa anskaffningsvärde 205 205Årets avskrivningar -64 0Summa ackumulerade avskrivningar -64 0Utgående bokfört värde 141 205

Not 12 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångarIngående anskaffningsvärde 412 412Årets anskaffningar 25 0Summa anskaffningsvärde 437 412Ingående ackumulerade avskrivningar -412 -412Årets avskrivningar -3 0Summa ackumulerade avskrivningar -415 -412Utgående bokfört värde 22 0

Not 13 Förbättringsutgifter på annans fastighetIngående anskaffningsvärde 2 914 2 764Årets anskaffningar 60 150Summa anskaffningsvärde 2 974 2 914Ingående ackumulerade avskrivningar -1 647 -1 227Årets avskrivningar -450 -420Summa ackumulerade avskrivningar -2 098 -1 647Utgående bokfört värde 877 1 267

36


Balansräkning2016-12-31 2015-12-31

Not 14 Maskiner, inventarier, installationer m.m.Ingående anskaffningsvärde 5 954 5 545Årets anskaffningar 910 409Summa anskaffningsvärde 6 864 5 954Ingående ackumulerade avskrivningar -4 268 -3 462Årets avskrivningar -747 -806Summa ackumulerade avskrivningar -5 016 -4 268Utgående bokfört värde 1 848 1 686

Not 15 Fordringar hos andra myndigheterFordran ingående mervärdesskatt 228 199Summa 228 199

Not 16 Övriga kortfristiga fordringarVärdereglering osäkra fordringar 622 298Summa 622 298

Fordran på rättegångskostnader uppgår till 1 229 tkr varav 607 tkr bedöms som osäkra.

Not 17 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader 1 399 1 389Övriga förutbetalda kostnader 366 349Summa 1 765 1 738

Not 18 Övriga upplupna intäkterUpplupna räntor inomstatliga 3 3Summa 3 3

Not 19 Avräkning med statsverketAnslag i icke räntebärande flödeIngående balans 2 462 2 810Redovisat mot anslag 103 922 130 922Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde -104 193 -131 270

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 2 191 2 462

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslagIngående balans 177 211Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -35 -34Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 142 177

Övriga fordringar/skulder på statens centralkontoIngående balans -199 -442Inbetalningar i icke räntebärande flöde 3 335 6 396Utbetalningar i icke räntebärande flöde -107 558 -137 423Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 104 193 131 270

Övriga skulder på statens centralkonto -228 -199

Summa Avräkning med statsverket 2 105 2 440

37


2016-12-31 2015-12-31

Not 20 MyndighetskapitalSpecifikation förändring av myndighetskapitalet

Balanserad kapitalföränd-ring, ansl fin verksamhet

Kapitalföränd-ring enl

resultaträk-ningen

Summa

Utgående balans 2015 246 52 298Rättelser 0 0 0Ingående balans 2016 246 52 298Föregående års kapitalförändring 52 -52 0Årets kapitalförändring 324 324Summa årets förändring 52 272 324Utgående balans 2016 298 324 622

Not 21 Övriga avsättningarAvsättning för lokalt omställningsarbeteIngående balans 135 77Årets förändring -80 58Utgående balans 55 135

Det avsatta beloppet beräknas inte till någon del nyttjas under 2017.

Not 22 Lån i RiksgäldskontoretAvser lån för investeringar i anläggningstillgångar.

Ingående balans 3 324 3 000Under året nyupptagna lån 1 221 382Årets amorteringar -1 811 -58Utgående balans 2 734 3 324

Beviljad låneram enligt regleringsbrev 5 000 5 000

Not 23 Kortfristiga skulder till andra myndigheterArbetsgivaravgifter 474 461Leverantörsskulder andra myndigheter 532 506Summa 1 006 966

Not 24 Övriga kortfristiga skulderPersonalens källskatt 570 608Övrigt 61 426Summa 631 1 034

Not 25 Upplupna kostnaderUpplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 1 769 1 596Övriga upplupna kostnader 218 208Summa 1 987 1 805

Balansräkning 38


Anslagsredovisning

Not 26 Uo 01 6:2 ap. 1 Justitiekanslern

Justitiekanslern får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då detta understiger 3% av föregående års tilldelning 39 923 tkr enligt regleringsbrevet.Beviljad anslagskredit 1 215 tkr

Anslaget är icke räntebärande.

Not 27 Uo 04 1:13 ap. 1 Kostnader för vissa skaderegleringarm.m.

Enligt regeringsbeslutet 2016-12-14 (Ju2016/08462/LP) har Justitekanslern tilldelats ytterligare 43 000 tkr.

Enligt regeringsbeslutet 2016-09-01 (Ju2016/06092/Å) har Justitekanslern ett medgivet överskridande av anslaget på 12 000 tkr. Överskridandet har inte utnyttjats.

Beviljad anslagskredit 3 998 tkr

Anslaget är icke räntebärande.

2016 2015Ersättning till frihetsberövade m.m.

1. Ersättning för frihetsinskränkning 59 205 83 081

2. Frihetsinskränkning, ombudskostnader 2 183 2 864

3. Frihetsinskränkning, kostnad i samband med rättegång 99 249

4. Frihetsinskränkning, livränta efter rekvisition från SPV 270 244

Skadestånd m.m. i andra fall

1. Skadestånd m.m. i övriga ärenden 276 283

2. Ombudskostnader i övriga ärenden 49 31

3. Kostnader i samband med statens rättegångar 1 669 3 428

4. Kostnader i samband med rättegång inför internationell domstol m.m. 0 0

5. Kostnad för förundersökning i brottmål 0 0

Rättegångskostnader, ersättning från motpart -598 -261

63 154 89 920

39



SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGAUPPGIFTER(tkr) 2016 2015 2014 2013 2012

Låneram RiksgäldskontoretBeviljad 5 000 5 000 4 300 3 000 4 000Utnyttjad 2 734 3 324 3 000 1 598 1 763

Kontokrediter Riksgäldskontoret (ej tillämpligt)

Räntekonto Riksgäldskontoret (ej tillämpligt)

AvgiftsintäkterAvgiftsintäkter som disponerasAvgiftsintäkter 13 24 13 9 13

AnslagskreditBeviljad kredit anslag 01 6:2 ap. 1 JK 1 215 1 198 1 190 1 099 1 035Utnyttjad 207 0 0 0 0

AnslagskreditBeviljad kredit anslag 04 1:13 ap. 1 3 998 7 982 1 204 1 205 4 216Utnyttjad 0 7 982 262 0 4 216

AnslagRamanslagAnslagssparande anslag 01 6:2 ap.1 JK 0 56 1 135 1 848 1 682

Anslagssparande anslag 04 1:13 ap. 1 11 845 0 0 1 693 0

Bemyndiganden (ej tillämpligt)

PersonalAntalet årsarbetskrafter (st) 31 33 32 31 28Medelantalet anställda (st)* 37 37 33 32 29

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 333 1 314 1 287 1 175 1 155

Kapitalförändring**Årets 324 52 166 0 -8Balanserad 298 246 80 80 88

* I beräkningen av medelantalet anställda 2014 - 2016 är inte eventuellt tjänstledig personal frånräknad.

40

JagNi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av

kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.


41

Documents

ÅRSREDOVISNING JUSTITIEKANSLERN 2016 · 2017. 2. 22. · Medan den utgående balansen 2015 uppgick till 961 ärenden var den vid 2016 års utgång 1 631 ärenden. Ökningen kan i