92

Rösebo Gårdsnamnet Rösebo kommer av de stora stenålders-rösen (gravhögar), som finns bl.a. i skogen söder om husen i Rösebo nr. 3. År 1891 fanns här 3 gårdar, 1 skolhus, 2 torp och 1 backstuga och här bodde 38 personer. 1991 finns det 2 jordbruksfastigheter, 8 villafastigheter med 34 perso-ner boende, här finns också skola, samlingslokal och 1 fritidsfastighet. Rösebo fick en del sjösänkningsmark när vattennivån sänktes i sjön Hästefjorden år 1868. Pråmstö lastageplats, här upplagrades t.ex. ved, virke eller andra produkter som sedan forslades med båt (pråm) över sjön, vintertid skedde transport på isen. Detta skedde före sjösänkningen och låg vid den gamla strandkanten, i närhe-ten av de stora stenrösen som finns i Rösebo. Platsen är enligt karta samfälld mark. Sköljestö fanns också nere vid gamla strandkanten, här tvättades och sköljdes kläder. Gårdarna i Rösebo var 1891 ägare till ett större mark-område, beläget mellan hemmanen Kopperud och

Laxfisket. Där fanns två torp och en backstuga som var bebodda samt ett ödetorp. Rösebo nr. 5, 6, 7 och 20. Rösebo skola är en tegelbyggnad som uppfördes 1882 tillsammans med fem andra skolor i Frändefors för-samling, men är idag den enda av dessa där det före-kommer skolundervisning. Affär öppnades 1899 av Erik Johansson i Rösebo nr. 1, men flyttades sedan till Rösebo nr. 9. Ordenshus uppfördes 1903 och missionshus 1930. Vid anläggande av landsvägen mellan Rösebo och Starkebo, i början av 1930-talet var det stenbrott och krossanläggning vid ”stora furan” (Rösebo nr. 15). Det blev efter detta bra vägförbindelse med Vänersborg. Denna väg kompletterades 1955 med genomfart från Rösebo till Västra Bodane. Rösebo har genom skolhus, missionshus, ordenshus, affär och vägkryss, varit och är som ett litet centrum för bygden. Här har också under de senaste 30 åren byggts ett flertal villor.

________________________ Rösebo nr. 1 Hästhagen. Sid. 494, Brukare Anders Johan Olsson. Rösebo nr. 2 Ekekullen. Sid. 493, Brukare Lars Svensson. Rösebo nr. 3 Oskars i Rösebo, Aghems. Sid. 492, Brukare Enk. Anders Larsson. Rösebo nr. 4 Skolan. Sid. 494 Folkskollärare Anders Johan Pettersson. Rösebo nr. 5 Skära. Sid. 495 Arbetare Per Andersson. Rösebo nr. 6 Dalen. Sid. 496 Arbetare enk. Märta Lisa Larsdotter. Rösebo nr. 7 Slottsmyren. Sid. 497 Arbetare Olof Larsson.

Rösebo nr. 8 Månselyckan. Rösebo nr. 9 Hästhagen. Rösebo nr. 10 Missionshuset. Rösebo nr. 11 Ordenshuset, Rösebolokalen. Rösebo nr. 12 Albins. Rösebo nr. 13 Gun och Edgars. Rösebo nr. 14 Sigvards. Rösebo nr. 15 Stora furan. Rösebo nr. 16 Göstas. Rösebo nr. 17 Raaskas, Arnolds. Rösebo nr. 18 Connys. Rösebo nr. 19 Bosses. Rösebo nr. 20. Sid. 496 Inhyse enk. Olena Eriksdotter.

________________________ Rösebo nr. 1 Hästhagen.

Ägare 1891 Anders Johan Olsson f. 1846, gift med Charlotta Augustdotter f. 1854 i Gärdhem. Barn: Helga f. 1880, Anna f. 1883. Familjen sålde gården under 1891 och flyttade till Älmerud (Långmaden). Ny ägare Erik Johansson f. 1857 i Ödeborg, g. 1892 med Sara Maja Andersdotter f. 1851 i Grunsbo, hon dog 1894. Erik hade tidigare varit gift med Brita Kajsa Svensdotter f. 1859, som avlidit 1885. Barn Johan f. 1885, g. 1918 med Anna Andersson f. 1889, från Häs-tefjord nr. 1, övertog senare gården. Efter Sara Majas död kom hennes syster Hilma An-dersdotter f. 1864 i Grunsbo, hit som hushållerska, hon blev kvar till sin död 1921. Till hjälp fanns också en piga Anna Charlotta Johansson (enligt kyrkobok Aronsdotter) f. 1877, hon fick en son Anders Gustaf f. 1903, de flyttade till Hjärtum 1923. På gården fanns torpet Slottsmyren (Rösebo nr. 7), beläget på skogsmark väster om gården Laxfisket. Torparen där gjorde dagsverken i Hästhagen. Erik började med handelsbod i bostadshuset 1899. Mitt emot på andra sidan av landsvägen uppförde han 1912 ett hus och handelsboden flyttades dit (Rösebo nr. 9). Erik köpte kalvar i bygden som slakta-des, sonen Johan som slaktade kalvarna, fick

kalvränta (inälvorna) för detta arbete, dessa betingade ett värde av 25 öre. När Johan sparat ihop till 75 kr köpte han en cykel. Johan och Anna arrenderade gården till 1934, då de köpte den. Barn: Elsa f. 1920, g 1951 med Vallis Jo-hansson f. 1916 i Torsbo nr. 7, där gården övertogs. Erik f. 1930, g. 1965 med Ellinor Larsson f. 1931, hon kom från Väne-Åsaka, men är barnbarn till Lars Petter Jansson från Tjärtakan nr. 8.

Dukat i trädgården. Till vänster Anna och Johan Eriksson med dottern Elsa, i mitten Erik Johansson

93

Bostadshuset i Hästhagen, byggt 1929. Tomtmarken avstyckades 1934 (Rösebo nr. 9) och handelsboden såldes. På gården uppfördes nytt bostadshus 1929 och 1935 byggdes ny ladugård. Johan hade en del kommunala uppdrag och var bland annat nämndeman. 1942 till-köptes halva granngården Lusse (Öna nr. 4). Johan dog 1968 och Anna dog 1974. Erik och Ellinor övertog gården 1965. Barn: Erling f. 1965, Rakel f. 1968. Från gården avstyckades 1971 en bostadstomt (Rösebo nr. 14) och 1972 tillköptes större delen av gården Rösebo nr. 3, som lades till den egna gården. På den plats där det tidigare varit en soldatstom, avstyckades 1977 en tomt (Öna nr. 3). Erik och Ellinor har varit aktiva i olika föreningar i bygden och Erik är, bland annat ordförande i kyrko-fullmäktige i Frändefors församling. Erling är stude-rande i Göteborg och Rakel flyttade till Skara 1990 som seminör. Rösebo nr. 2 Ekekullen.

Namnet är efter de stora ekar som finns på kullen där husen är uppförda. Ägare sedan 1875 Lars Svensson f. 1844. På gården fanns också en piga änkan Maria Charlotta Nilsdotter f. 1851, hon flyttade till Göteborg 1896. På skogsmark belägen väster om gården Laxfisket fanns en backstuga (Rösebo nr. 6). Nytt bostadshus uppfördes 1895. En tomt avstyckades 1901 (Rösebo nr. 11), som såldes för 50 kr till Logen Dalslands Sköld. Lars dog 1904. Gården köptes då av en systerson Johannes Norrman f. 1867 i Binäs nr. 5, senare bosatt i Uddevalla. Taxe-ringsvärdet var 3600 kronor. Ny ägare 1906 blev Johannes broder Lars Andreasson med hustru Emma Abrahamsdotter, ägare till gården Öna nr. 4. Gården övertogs 1927 av deras son Alfred Larsson f. 1892, g. 1921 med Maria Andersson f. 1894 i Dernäs. Taxeringsvärdet var då 7. 500 kr. Barn: Algot f. 1922, g. 1965 med Ann-Marie Haralds-son f. 1936, bosatta i Malmö där Algot jobbat på Kockums. Gösta f. 1924, g. 1955 med Elsie Nyman f. 1936, från Sundsholm nr. 1, flyttade till Göteborg där Gösta haft industrijobb. Alfred och Maria hade också ett fosterbarn Ebbe Andersson f. 1935.

Ny ladugård uppfördes 1928 och där fanns sex kor, två hästar, några ungdjur, svin och höns.

Gården Ekekullen. Foto av ”Sjuberga-Karlsson”. Ebbe hjälpte till med jordbruket och drev det några år innan han flyttade till Holmen, där han har grävma-skinfirma. Alfred dog 1963 och Maria dog 1970. Efter arvsskifte 1973 blev sonen Gösta och Elsie ägare. Barn: Ronny f. 1955, bor i Skåne. Anita f. 1958, om-kom genom trafikolycka 1978. Inger f. 1964, g. 1985 med Olle Karlsson f. 1957 i Naverstad. Det gamla bostadshuset som var uppfört 1895 revs och ett nytt byggdes 1976 på samma plats. Då avstyckades också en tomt från gården (Rösebo nr. 15).

94

Alfred och Maria Larsson Ekekullen.

Algot Larsson från Ekekullen med dotter på armen, vid besök hos Albert Deréhn i Nolgårn, Binäs.

Ytterligare en tomt avstyckades och där byggde Gösta senare ett mindre hus, där han flyttade in 1987 (Rösebo nr. 16). Elsie flyttade till Vänersborg. Dottern Inger och Olle övertog då gården, men sålde den 1990 och flyttade till Trollhättan. Ny ägare blev Sven Erik Larsson f. 1933, g. 1984 med Birgitta Larsson f. 1955. Barn Annelie f. 1977. Skogs-marken köptes av Rösebo nr. 1. Familjen kom från Ödeborg och med dem bor Astrid Johansson f. 1907 i Halland. Både Sven och Birgitta jobbar inom sjukvår-den, vid sidan om jobbet driver de hästuppfödning. Rösebo nr. 3 Oskars i Rösebo, Aghems.

Enligt husförhörslängd 1824–29, hade det funnits två torpare på gården, Christopfer Olsson och Anders Månsson. I folkmun talades om Kristoffere och Mån-selyckan, troligen efter dessa torpare, men det bodde nog ingen på de här torpen 1891. På gården fanns 1891 ett torpställe Skära (Rösebo nr. 5), det låg på mark mellan Kopperud och Laxfisket. Torparen där gjorde dagsverken i Rösebo. Ägare 1891 Anders Larsson f. 1822, tidigare gift med Brita Bryngelsdotter som avlidit 1886. Barn: Lars f. 1847, dog 1906. Alfred f. 1858, g. 1888 med Elisabet (Betty) Johansdotter f. 1862 i Rotenäs nr. 7. Barn: Karl f. 1884 dog 1892, Olga f. 1887 dog 1902, Anna f. 1888 dog 1912, Gerda f. 1890 var i USA 1909–13, Oskar f. 1894. Alfred dog 1898 och senare samma år dog fadern Anders. År 1900 fanns i tidningen ELA en annons där 5/32 mantal Rösebo i Frändefors socken, bortlämnas till brukning nästa vår. Arrendator blev troligen Gustaf Olsson f. 1850, g. 1879 med Betty Olsdotter f. 1860. De hade åtta barn och enligt husförhörslängd bodde de i Rösebo 1901–03. De kom från Dykällan där de arrenderat några år. Elisabets bror Anders Johansson f. 1857 med familj, flyttade 1906 från torpet Skära till Månselyckan (Rösebo nr. 8). Han kom då närmare och hjälpte tro-ligen systern med gårdens skötsel. Gården som varit en gammal släktgård och en av de största i Frändefors socken, hade en gammal tvåvå-nings Dalslandsstuga som var uppförd omkring 1850. Flera pigor var anställda, troligen mest till mjölkning och annat ladugårdsarbete. Charlotta Andersdotter f. 1872, flyttade 1899 till V. Rölanda och Karolina An-dersdotter f. 1877 i Tjärtakan nr. 17, g. 1898 med Jo-hannes Båld f. 1875 i Torp. Gården utarrenderades 1909 till familjen Johan Zack-ariasson från Tjärtakan nr. 2, men 1916 flyttade de tillbaka och övertog föräldragården. Därefter brukades gården av Elisabet med barnen Gerda och Oskar. Till deras hjälp kom 1919 från Tjärtakan nr. 4, Johan-nes och Lovisa med fyra barn, de bodde i statarstugan ”brukarstugan” (Rösebo nr. 17). Där föddes Anna 1920 och Volmar 1923. Familjen flyttade 1924 till tor-pet Skära (Trombäljen nr. 5). Sonen Karl, som senare blev dräng i Rösebo 1926–30, har berättat att när han ”gick och läste”, fick han gå från Rösebo till Frände-fors och åter, han blev då uppmanad att skynda sig hem för att hinna gå vall med korna, han var s.k. vall-hôling. Ny ladugård uppfördes på gården 1923.

95

Elin Johansson Binäs, Hilma Andersson Kopperud, och Gerda Andersson Rösebo. Okänd person i bakgrunden. Albin och Justina Andersson som varit torpare på Trombäljen nr. 5, kom till Rösebo omkring 1923 och arrenderade mark där de uppförde ett bostadshus och en mindre ladugård (Rösebo nr. 12). Gården hade stor skogsmark och på 1930 och 40-talet höggs mycket pålvirke, det skulle vara långa, smala och raka träd upptill 20 meter. Dessa användes bland annat till pålning vid byggande på lösa jordlager, många pålar skickades till Holland för att användas vid invallningar. Oskar var en intresserad jägare. Elisabet dog 1945 och syskonen Gerda och Oskar skötte gården med hjälp av olika drängar. När vägen från Rösebo till Västra Bodane blev färdig, fick gården bra väg genom skogsmarken som går c:a en kilometer upp mot Kopperud. På 1960-talet såldes korna och gården drevs kreaturs-löst. Gerda dog 1963. Från gården avstyckades 1964 en tomt (Rösebo nr. 13). Efter Oskars död 1970 köptes gården av Lantbruks-nämnden, åker och skogsmark delades mellan går-darna Rösebo nr. 1 och Öna nr. 12.

Från den del av marken som köptes av Lennart An-dersson, Öna nr. 12, har flera tomter avstyckats, Rö-sebo nr. 17, 18 och 19. Det gamla bostadshuset med tomt avstyckades och köptes 1973 av Yngve Aghem f. 1929, g. 1959 med Laila Johansson f. 1940. Barn: Morgan f. 1959, Johan f. 1970, Camilla f. 1972. Den gamla dalslandsstugan renoverades. Yngve dog 1988. Uno Berg flyttade hit 1991, han kom från Rotenäs nr. 41. Rösebo nr. 4 Skolan.

Från Rösebo nr. 3 avstyckades 1878 en skolhustomt, där Frändefors församling 1882 uppförde ett skolhus i tegel. Efter några år tillbyggdes lärarbostad och ett avklädningsrum (kapprum). Till skoltomten hörde en del åkermark och när kyrkostämman 1890 beslutade att bygga uthus vid skolorna, skulle detta göras tre alnar längre vid Rösebo skola för inrättande av loge därstädes. Av skolrådsprotokoll från 20 januari 1890 framgår: att flera personer från Rösebo skolområde hade framställt öns-kemål att skolhuset skulle få användas till andliga föredrag. Härvid hade anmärkts att skolrummet smutsades härav och oftare behövde skuras, ofog bedrevs också av yngre personer vid hemgåendet från dessa folksamlingar. Läraren hade också svårigheter att hålla ordning på skolmaterial och verktyg, vilka ofta skingrades vid dessa tillfällen. Skolrådet beslutade att ej lägga hinder i vägen för andlig uppbyggelse, utan skolsalen skulle få upplåtas två gånger i månaden, med villkor att J. V. Olsson förband sig att ersätta kostnad för skada på skolsal och material, samt att låta skura golv efter varje gång. Under skördetid 1891 var folkskoleinspektören på besök i Rösebo skola, det var då få barn närvarande i skolan. Han ansåg då att undervisningen skulle in-ställas i två veckor medan barnen var upptagna hemma med skördearbete. Han föreslog sedan i skol-rådet: att skolan skulle inställas viss tid vår och höst när ”antiden” (skördetiden) var brådast.

Jägare med hundar, i mitten Oskar Andersson.

96

Lärare vid skolan 1891 var Anders Johan Pettersson f. 1829, g. 1864 med Anna Jansdotter f. 1843. Efter begärt avsked 1893 flyttade familjen till gården Skarbo nr. 12, men han var ibland lärare senare också. Lärare 1894 Johan Edvard Strömberg f. 1867 i Sun-dals-Ryr, g. 1896 med Karolina Johansdotter f. 1871 i Trombäljen nr. 1. Lärare 1895 K. H. Sjögren. Lärarna hade tidigare ambulerat mellan Rösebo och Anolfs-bäckens skolor, men från 1896 tillsattes en lärare vid varje skola. Till Rösebo kom då läraren Johan Gustaf Dahlgren f. 1866 i Småland, med familj. Efter honom kom ett flertal lärare Karolina Eriksson, Sigrid Svensson, Julia Tengman, Karolina Eriksson, David Nilsson g. 1908 med Augusta Larsson f. 1884 på Öna nr. 7, Ingegerd Elm, Gustaf Ekberg och Anna Jo-hansson. Lärarna bodde på olika ställen i bygden. I tidningen ELA 1900 står att det i Rösebo skolhus är nykterhetsföredrag den 29 april kl. 5 em. av den fram-stående nykterhetstalaren J. A. Kraft, allmänheten inbjudes. I ELA 1901 finns annons att det är vaccination av barn i Trombäljens rote, i Rösebo skolhus den 12 juli kl. 10 fm., samma dag kl. 2 em. för Tjärtakans rote hos handlare, A. J. Larsson Skarbo. Den 10 december samma år står att läsa: I Rösebo skolhus föreläste i lördags inför en mycket talrik publik, folkskollärare Karl Ljungdahl från Rånnum, över ämnet ”Finland i våra dagar”. Lärare Oskar Åkerberg f. 1878 i Vedum, kom hit som lärare 1912. Han hade först en hushållerska Selma Magnusson f. 1888 som 1923 flyttade till Färgelanda. Han gifte sig 1925 med Lottina Mathilda Johansson f. 1899 i Skaraborg. Till skolan hörde ett markområde och en mindre la-dugård, där Åkerberg hade en ko. På 1920-talet ut-arrenderades marken och där ladugården tidigare stått uppfördes en byggnad med slöjdsal, vedbodar och utedas.

Skolklass från mitten av 1910-talet. Lärare Åkerberg och hushållerskan Selma Magnusson. Bakre raden: Edvard Karlsson Öna, Erik Vilhelmsson Tjärtakan, Ossian Norling Rotenäs, okänd. Mellanraden: Anders Johansson Binäs, Ingvar Joelsson Lönnebergshage, Axel Karlsson Kungatorp, okänd, Anders Jansson Binäs, okänd, okänd. Främre raden: Ester Johansson Nolhagen, Helga Andersson Torsbo, Anna Fagerström Öna, Signe Larsson, Signe Andersson Högdal, Elin Svensson, Rotenäs, Valborg Olausson, Näset.

97

Skolklass i Rösebo skola från slutet av 1920-talet. Lärare Åkerberg. Karl Magnusson Binäs, Gösta Larsson Öna, Nils Nilsson Rotenäs, okänd, Gustav Andersson Laxfisket, Karl Stålberg Skarbo, Tage Nilsson Rotenäs, Linnea Karlsson Sundsberg, Viola Bryngelsson Grundsvik, Ethel Johansson Binäs, Märta Larsson Brotorp, Ingeborg Magnusson Skörbo, Inga Larsson, Skarbo, Florence Olsson Furholmen.

Skolklass vårterminen 1930, lärare Richard Edgren. Stående: Harald Fagerström, Öna. Artur Andersson, Kopperud. Sven Niklasson, Binäs. Robert Olsson, Furholmen. Anna Eriksson, Binäs. Karin Andersson, Trombäljen. Elsa Eriksson, Rösebo. Paul Eriksson, Binäs. Sittande: Eskil Bryngelsson, Grundsvik. Ragnar Olsson, Binäs. Erik Gustafsson, Tjärtakan. Georg Olsson, Skörbo. Karl Vikström, Näset. Elsa Larsson, Skarbo. Viola Jonsson, Torsbo. Margot Larsson, Näset.

Skolklass i början av 1930-talet. Bakre raden: Sven Strömberg Näset, Sven Henningsson Rotenäs, Robert Olsson Furholmen, Nils Henningsson Rotenäs, Erik Jansson Skarbo, Karl Vikström Näset, Åke Niklasson Binäs, Erik Gustavsson Tjärtakan. Mellersta raden: Ragnar Olsson Binäs, Elsa Eriksson Rösebo, Anna Eriksson Binäs, Elsa Larsson Skarbo, Agne Olsson Skörbo. Främre raden: Margit Andersson Trombäljen, Elsa Erlandsson Kopperud, Anna Olsson Trombäljen, Gunhild Axelsson Tjärtakan, Elsa Dahlgren Rotenäs. Lärare Anders Lindelöf.

98

Skolklass omkring 1934. Bakre raden: Hans Andersson Brotorp, Wolmar Olsson Trombäljen, Melker Johansson och Gustav Henningsson Rotenäs, Sigfrid Axelsson och Gunnar Gustavsson Tjärtakan. Mellersta raden: Erik Eriksson Binäs, Torsten och Tage Bryngelsson Grundsvik, Iris Persson Skarbo, Lillian Brattlöf Sundsholm, Sonja Lindblom Tjärtakan, Åke Niklasson Binäs, Torsten Eriksson Rotenäs, Algot Larsson Rösebo. Främre raden: Judit Brattlöf Sundsholm, Edit Nicklasson Binäs, Greta Jansson Skarbo, Sigrid Andersson Kopperud, Rut Eriksson Binäs, Elin Larsson Gatan, Ella Stålberg Skarbo. Lärare Anders Lindelöf.

Skolklass 1937–38. Lärare Anders Lindelöf. Stående: Arne Ögren, Dernäs. Erik Zackariasson, Tjärtakan. Törner Olsson, Skörbo. Thälje Eriksson, Rotenäs. Arne Hallsten, Kopperud. Ingvar Andersson, Lövnäs. Evert Axelsson, Tjärtakan. Sittande: Gunborg Nilsson, Rotenäs. Edit Johansson, Dernäs. Inger Larsson, Kopperud. Elsa Gustafsson, Tjärtakan. Karin Johansson, Trombäljen. Maj Larsson, Skarbo. Maj Karlsson, Rotenäs.

Skolklass spelar ”Ruskaby skola” 1949–50. Bakre raden: Stig Olsson Sikerud, Gun-Britt Svensson Rotenäs, Karin Jansson Binäs, Birgitta Lindelöf Rösebo, Karin Söderqvist Näset, Ebbe Andersson Rösebo, Berit Strömberg Skarbo. Sittande: Else Nyman Sundsholm, Emy Dahlgren och Bengt Eriksson Rotenäs. Framför: Kurt Söderqvist Näset, Rune Larsson Kopperud, Stig Ekman Binäs.

99

Skolklass i Rösebo 1949. Vänster bänkrad bakifrån: Bengt Jansson, Ebbe Andersson, Bengt Eriksson, Rune Larsson, Stig Olsson, Lennart Andersson, Kurt Söderqvist, Stig Ekman. Höger bänkrad: Emy Dahlgren, Birgitta Lindelöf, Karin Jansson, Else Nyman, Ragnhild Andersson, Gerd Eriksson, Karin Söderqvist, Barbro Lindelöf, Gun-Britt Svensson, Berit Strömberg. Lärare Anders Lindelöf.

Skolklass 1, 2, 3 vid Rösebo skola hösten 1991. Bakre raden; Maria Andersson, lärare Eva Malmqvist, Kim Johansson, Kenneth Johansson, Emma Topp, Roy Jansson, Marianne Johansson, Fredrik Jonsson, Susanne Johansson, lärare Monica Lahger. 2:a raden: Johanna Ramm, Håkan Hallgren, David Vidmark, Jimmy Johansson, Andreas Larsson, Thomas Berg, Göran Lundqvist, Christer Hermansson, Maria Bjarnell, Ragnhild Hallsten, lär. Kerstin Viidas. 3:e raden: Martin Hermansson, Emil Högberg, Emma Åhlander, Conny Johansson, Anders Dahlgren, Tommy Hvit, Tomas Olsson, Sofia Johansson, Peter Nyman, David Arenstrand. 4:e raden: Susanna Arenstrand, Tobias Aderum, Maria Dahlskog, Joakim Olsson, Emma Bryngelsson, Lars-Erik Bjarnell, Elin Arenstrand.

100

Åkerberg hade bra utbildning men hade svårt att hålla ordning på barnen i skolan. Han blev pensione-rad 1929, men bodde kvar i skolan till 1935. Det berättas att en elev kom för sent till skolan en dag, då frågade Åkerberg varför han kom så sent. ”Klocka ha stanna och pappa sätte’na på töcke” svarade eleven. Vikarier för Åkerberg blev då först Richard Edgren, han har i sin bok ”Richard Edgrens memoarer”, på sidorna 100–106 berättat om sin tid som lärare i Rö-sebo skola. Hilding Almén och Ragnar Andersson var också lärare någon termin. Lärare från 1931 blev Anders Lindelöf f. 1902 i Jön-köping, g. 1934 med Sigrid Andersson f. 1898 från Fritsla. Efter att ha bott på Öna nr. 4 flyttade de 1936 till lärarbostaden i Rösebo skola. Barn: tvillingarna Birgitta och Barbro f. 1937. Birgitta g. 1959 med Stig Utter från Berg, Frändefors, bosatta i Göteborg. Barbro är lärare i Vänersborg. Vid den här tiden gick barnen i skola varannan dag, klass tre och fyra gick på tisdag, torsdag och lördag. Medan klass fem och sex gick måndag, onsdag och fredag. På onsdag eftermiddag hade pojkarna träslöjd och flickorna syslöjd. Lindelöf var slöjdlärare under sin tid i skolan. Syslöjden sköttes 1925–44 av Justina Andersson, Rö-sebo nr. 12. 1944–60 av Maj Birgersson, Rotenäs nr. 36. 1960–66 av Margit Rudh, Frändefors. För uppvärmning fanns i skolsalen två stora kaminer, som eldades med ved. Vid tysta lektioner t.ex. väl-skrivning kom det ibland fram möss, då blev det jakt med sopkvastar och vedträn, men i regel försvann de i något råtthål, eller gömde sig i någon av de stora vedlådor som fanns i salen. Anders var aktiv i Rösebo Missionsförsamling, där han bl.a. var söndagsskollärare. Under krigsåren anordnades ibland Finlandsafton, för att samla in pengar till Finland. Då sjöngs det finska sånger av skolbarnen och det lästes dikter av Johan Ludvig Runeberg, ”Bonden Paavo” m.fl.

Varje år hade Skarbo sykrets syauktioner i skolan. Här har också under alla år hållits gudstjänster några gånger per år. Från 1947 blev det sjuårig skola och här undervisades då klass fem, sex och sju. Omkring 1950 installerades oljepanna för uppvärm-ning. Efter pensionering 1968 flyttade familjen Lindelöf till Borås och då blev här undervisning i första och andra klass. Lärare blev då Rosa Fredriksson f,1928 i Boden, g. 1964 med Yngve Lindkvist f. 1914 i Trollhättan. Barn Magnus f. 1970. De kom från Siviken där Rosa varit lärare. Efter några år flyttade de till nybyggd villa i Binäs nr. 46.

Fyra generationer som gått i Rösebo skola, Emelie Stålberg Skarbo, Ella Olsson Grunsbo, Fred Olsson och Tony Olsson Siviken. Foto från 1976.

Förskolan i Rösebo hösten 1991. Bakre raden: Frida Jonsson, Jessica Hermansson, Petra Johansson. Mellanraden: Lärare Berit Olsson, Kenneth Hallsten, Erik Dahlgren, Ricky Jansson, lärare Lillemor Mayborn. Främre raden: Andreas Johansson, Sunitha Wilhelmsson, Emma Vidmark, Andreas Botter.

101

I lärarbostaden bodde 1975–78 Karin Karlsson f. 1953 på Kungatorp, gift med Leif Lindström f. 1949 i Lane-Ryr. Barn Torbjörn f. 1977. De flyttade till Flicksäter 1978 och det blev förskola i lärarbostaden. År 1982 firades 100-årsjubileum och skolsalen var fylld med folk, som gått här i skolan under åren. Tre av de gamla lärarna hade mött upp, Richard Edgren, Ragnar Andersson och Anders Lindelöf.

Del av skolklass vid skolans 100-årsjubileum 1982. Lärarinna Rosa Lindqvist. Elever: Marie Johansson, Mattias Magnusson, Thomas Hallsten, Robert Haglund, Linda Johansson. Rosa slutade som lärare och gick i pension 1989. Här blev då årskursblandad undervisning, där klass ett till tre har gemensam undervisning. Lärare 1991 är Monica Lagher f. 1943 i Mellerud och Kerstin Viidas f. 1945 i Vännäs, båda bor i Vänersborg. I den del av skolbyggnaden som tidigare var lärarbo-stad är nu förskola, som leds av Lillemor Mayborn f. 1957 och. Berit Olsson f. 1952, de bor i Vänersborg respektive Vargön. Rösebo nr. 5 Skära.

Torpet låg på mark som tillhörde Rösebo nr. 3. År 1896 kom Per Andersson f. 1828 i Torp, g. 1870 med Sofia Svensdotter f. 1849, från Tjärtakan nr. 7. Barn: Johan f. 1871, reste till USA 1890. Anna Kajsa f. 1873, till USA 1901. Albin f. 1876. Emma Kristina f. 1878, flyttade till Sundals-Ryr 1898. Wilhelmina f. 1881 fick en dotter Anna Edit f. 1902, både mor och dotter reste till USA 1905. Elis f. 1883, dog 1887. Hilda Elisabet f. 1886, reste till USA 1904. Elis f. 1888, till USA 1908. Familjen flyttade 1897 till Tjärtakan nr. 10. Hit flyttade då troligen Anders Johansson f. 1857 i Rotenäs nr. 7, g. 1894 med Kristina Andersdotter f. 1863. Barn Hilda f. 1895. Kristina dog 1896. Anders som var broder till Betty Johansdotter på Rö-sebo nr. 3, gifte om sig 1899 med Emelie Andersdot-ter f. 1874 i Kopperud nr. 4. Barn Anna f. 1900. Famil-jen var nog de sista som bodde här och de flyttade 1906 till Månselyckan (Rösebo nr. 8). Platsen är nu 1991 delvis skogbeväxt men här finns en tydlig husgrund och runt omkring finns gamla aplar, körsbär, krusbär, syren, pingstliljor, smultron och ormbunkar. Åt nordost i den gamla vägkanten finns rester efter en jordkällare. Marken tillhör Laxfisket.

Rösebo nr. 6 Dalen.

Backstugan låg mot en bergvägg i dalgången utefter en bäck och tillhörde Rösebo nr. 2. Här bodde 1891 Märta Lisa Larsdotter (Marta i Dalen) f. 1841 i Brå-landa, maken Jan Karlsson f. 1830 i Trombäljen nr. 19, hade avlidit 1886. Barn: Anna Katarina f. 1864, dog tidigt. Lars f. 1866, reste till USA 1886. Karl Johan f. 1869, till USA 1888. Anna f. 1872, till USA 1890. Aron f. 1875, till USA 1895. Sofia f. 1878 och Alfred f. 1882, reste tillsammans med modern till USA 1896. De var troligen de sista som bodde här. Det har berättats att Jan var låghalt, men Märta var så förälskad i honom att hon inte märkte detta förrän flera månader efter giftermålet. Jan lär ha varit en duktig väderleksspåman. Man förundras över hur dessa människor kunde spara ihop pengar för USA-resa. De som först reste dit kanske skickade biljett eller pengar för resan och på något sätt tog hand om dem när de kom över dit. Boplatsen ligger idag rofyllt inbäddad i skogens grönska, nära intill den bäck där vattnet ringlar fram i samma fåra som för hundra år sedan, när Märta med de yngsta barnen for till USA. Rester efter en jordkäll-are och en gammal apel, är allt som finns kvar. Mar-ken tillhör Laxfisket. Rösebo nr. 7 Slåttsmyren. (Slottsmyren enligt karta).

Torpet tillhörde Rösebo nr. 1 och har troligen fått namnet efter att det förekommit slåtter på myren in-till. Här bodde 1891 Olof Larsson (Ola i slottsmyra) f. 1847, g. 1871 med Stina Jansdotter f. 1838 i Ånimskog. Olof var bror till Johannes Larsson i Binäs nr. 22 och Stina var syster till Anna Lisa Jansdotter i Trombäljen nr. 10. Ola och Stina hade fått fyra barn, varav tre dog av kikhosta i späd ålder. Det har berättats att även det fjärde barnet var illa ute men genom att stoppa i ho-nom lite snus, så han fick kräkas klarade han sig. Det var Johannes f. 1879, g. 1906 med Lovisa Karls-son f. 1889 i Lövnäs, flyttade 1908 till Bolstad och senare Öna nr. 2. Lovisa var syster till Johannes Karls-son på Hästefjord nr. 2.

Ola med hustrun Stina utanför Ladugården. Foto av Sten Hansson, Laxfisket. I Slåttsmyren fanns en liten grå stuga med torvtak, det var ett enda rum med öppen eldhärd och en spiskupa över. Det fanns en brandring på ben som kärlen ställ-

102

des på vid matlagning. Åt väster låg en mindre ladu-gård med halmtak. De hade en och ibland två kor samt kanske något annat husdjur. De uppodlade te-garna var små, så en del av vinterfodret togs från närliggande myrmarker. Till att bärga in myrgräset använde Ola ett stort skynke av juteväv, på detta lad-es gräset och han gjorde ett knyte av detta som sedan bars eller släpades hem till ladan. Han kallade detta transportmedel för fesvagnen. Ola och Stina var gäst-vänliga och vid besök bjöds på kaffe med ”doppekopp”, den bestod av en rund och en lång skorpa samt en sockerring som lades på tefatet runt koppen.

Olof Larsson, ”Ola i Slottsmyra”, född 20/4 1847. Foto av Roland Andersson, Laxfisket. Ola gick dagsverken i Rösebo. Det har berättats att Ola en tid jobbade på ett bygge i Vänersborg. Han gick då 4 km från Slottsmyren till Rösebo, där han spände hästen för ett vedlass som han tog med till staden, efter avslutat arbete i staden åkte han sedan tillbaka till Rösebo och gick sedan hem till Slotts-myren. Det blev säkerligen inte många timmars sömn, innan det var dags för nästa dags vedermöda. Stina skötte då om torpets olika sysslor. På äldre dagar anlitades ofta Ola att gå runt i bygden och dela ut inbjudningsbrev till begravningar. I detta samband kan berättas om en episod från en begrav-ning: År 1919 avled Anders Nilsson i Laxehagen, som varit inneboende hos sin syster Anna Nilsdotter. På be-gravningsdagen samlades släktingar och grannar i sorgehu-

set kl. 4 på morgonen, som var en vanlig tid. Detta för att man skulle få tid att inta förtäring och läsa ut den döde, innan den sista färden gick till Frändefors kyrka för be-gravningsakt och jordfästning. Med vid samlingen denna tidiga morgon var även Ola och Stina från Slåttsmyren. När avfärden skett skulle Stina återvända hem för att mjölka kon. Hon skulle följa den lilla stig som gick genom skogen från Laxehagen. Hon var gammal och kanske inte så van vid stigen så hon kom av den och började irra omkring allt längre bort. Långt fram på eftermiddagen kom hon fram till en gård i Höghult och var då alldeles förbi av trötthet och rädsla. När Ola sent på eftermiddagen kom hem, fann han stugan tom och kon stod omjölkad i ladugården. Han anade oråd och fick skyndsamt kalla samman några perso-ner, för att gå på en kedja genom skogen under höga rop. När dom kom till kanten av Trone mosse, kom en man springande och ropade att gumman fanns där. Så fick då denna händelse ett lyckligt slut. Stina dog 1923 och Olof bodde ensam kvar i många år. De sista åren bodde han hos sonen Johannes med familj, som då bodde i Trombäljen nr. 5. Han dog 1931. Här har under årens lopp många bärplockare och älgjägare m.fl. haft kafferast och njutit av den omgi-vande skogens stillhet. Tankarna har då säkerligen gått tillbaka i tiden, med en undran över hur det var när det strävsamma paret Ola och Stina kom hit, för att leva sina dagar tillsammans på Slottsmyren. På platsen finns 1991 rester efter husgrund och här växer äppleträd, syren, ormbunkar och renfana m.m. Över en bergskreva utanför var tidigare en stock plac-erad och detta var den luftiga och väl fungerande behovsplatsen. Det finns också rester efter ladugårds-grund men den tidigare åkermarken är vattensjuk och delvis skogsbevuxen men fortfarande syns var de små åkertegarna varit. Marken tillhör Laxfisket. Rösebo nr. 8 Månselyckan.

Namnet troligen efter en tidigare torpare Anders Månsson, se Rösebo nr. 3.

Familjen Anders Johansson med hustru Emelie och barnen Hilda och Anna kom troligen hit 1906, från torpet Skära (Rösebo nr. 5). De fick 1907 en son Helge, som 1928 reste till USA. Anders var bror till Elisabet (Betty) som ägde gården och eftersom hon var ensam

Helge Andersson, Månselyckan. Foto taget i USA, dit han reste 1928.

103

med barnen kanske hon behövde hjälp. Här byggdes då stuga med kök och ett rum samt ladugård. Hilda flyttade till Brålanda 1914. Anna reste till USA 1921, men kom åter från USA och gifte sig 1930 med Johan Andersson, f. 1895 i Rotenäs nr. 11, där gården över-togs. Emelie dog 1922 och Anders flyttade senare till dottern Anna i Rotenäs. I början av 1930-talet anlades landsväg från Rösebo till Brasmerud och många av bygdens folk jobbade där. Då bodde här vägarbetare Anders Andersson f. 1905, g. 1930 med Margareta (Greta) Arvidsson f. 1910. Barn: Birgit f. 1931. Ebbe f. 1935, flyttade senare som fosterbarn till Rösebo nr. 2 Efteråt bodde här några år en annan vägarbetare, Helge Fagerström f. 1904 på Öna nr. 5, g. 1932 med Anna Eriksson f. 1900 i Färgelanda. Barn: Olof f. 1933, Egon f. 1935. Familjen flyttade 1936 till Öna nr. 11.

Rudolf Wilhelmsson f. 1900 kom hit och hyrde stu-gan 1940, han hade varit dräng i Kopperud nr. 8, från 1928 till 1938. Han gick dagsverken i bygden men mest på gården Rösebo nr. 3. Rudolf flyttade till Kop-perud nr. 9. Eftersom det var ont om vedbränsle un-der krigsåren, revs alla husen 1945 och såldes som brännved till Vänersborg. På platsen finns 1991 rester av husgrund, grundstenar från ladugården rester av jordkällare och en lingrop. Intill husgrunden växer syrener, påskliljor, gullvivor, smultron, törnrosor och rester av nedsågade aplar. Marken runt omkring är sedan några år igenplanterad och snart är det svårt att hitta platsen. Rösebo nr. 9 Hästhagen, Affären.

Här uppförde Erik Johansson 1912 ett hus och flyt-tade handelsboden från Rösebo nr. 1. År 1913 ansökte Erik Johansson och Karl Johansson från Skarbo nr. 21, att få dra fram en telefonledning från Frändefors station utefter vägen till Bohusläns gräns och detta beviljades av Kungl. Majestät. Senare blev här växelstation. Postbäraren som utgick från Frändefors, lämnade post här, som sedan hämtades av gårdarna runt omkring. En bil inköptes 1923 för att bl.a. hämta varor till affä-ren. En hushållerska anställdes 1925, tidigare missionär Ingeborg Dorj f. 1877 i Örebro.

104

Affären i Hästhagen byggd 1912. Obs. telefonstolpen med många ledningar. Foto av Sjuberga-Karlsson.

Före detta missionär Ingeborg Dorj vid Frändefors järnvägsstation. Fastigheten hade köpts 1934 av, handlare Anders V. Andersson f. 1901 i Svenningstakan, g. 1928 med Edit Karlsson f. 1901 i Fagerskog. Barn Elsie f. 1936. De sålde handelsboden 1937 och flyttade till Ärtemark. Ny ägare blev Oskar Magnusson f. 1903 i Binäs nr. 9. Han hade varit i USA några år och gifte sig 1942 med Anna Hansson f. 1913 i Tossene. De drev affär här under lång tid och här var också telefonväxel.

Erik Johansson framför bensinmacken vid affären i Hästhagen.

Oskar Magnusson, handlare Hästhagen. Under årens lopp var olika affärsbiträden anställda. Elsa Eriksson från Rösebo nr. 1. Margot Larsson f. 1920 i Trombäljen nr. 17. Märta Gustavsson f. 1927 i Gestad. Gunborg Andersson f. 1930 i Holmestrand. Alice Hansson, bor nu i Rösebo nr. 17. Maire Löllö f. 1935 i Finland, flyttade tillbaka dit 1957. Maj-Britt Jansson från Binäs nr. 11. Inger Andersson f. 1939 i

105

Bolstad, flyttade 1958 till Vänersborg. Sylvia Petters-son f. 1941 i Älgarås, senare gift med Torsten Larsson på Kopperud nr. 2. Oskar köpte 1952 affärsrättigheterna från Skarbo nr. 21 och affären där lades ner. Telefonväxeln blev automatiserad 1958. Oskar dog 1965 och affären upphörde. Fastigheten såldes 1976 och Anna flyttade till Vänersborg. Ny ägare blev Uno Andersson f. 1926 i Björnerud, g. 1973 med Gullevi Johansson f. 1944. Barn: Maria f. 1973, Monica f. 1978, Anders 1981.

Rösebo Missionshus timras, Erik Johansson, Johan och Anna Eriksson med dottern Elsa. Rösebo nr. 10 Missionshuset.

Rösebo Missionsförening bildades 1930 och mark avstyckades från Rösebo nr. 1 och det uppfördes ett missionshus. Angående Rösebo Missionsförening, se särskilt kapitel.

Här var under många år livlig verksamhet under led-ning av Erik Johansson, Rösebo och senare Gunnar Strömberg, Skarbo. Men verksamheten avtog och 1987 såldes fastigheten till Edgar och Gun Aronsson på Rösebo nr. 13.

Rösebo Missionshus, nybyggt. Rösebo nr. 11 Ordenshuset, Rösebolokalen.

Logen Dalslands Sköld 2174 som bildats 1896, hade vid ett möte den 16 februari 1901, erbjudits mark av Lars Svensson Ekekullen, för uppförande av ett or-denshus. En byggnadsförening bildades och en in-samling gjordes vid mötet som inbringade 100 kronor och 65 timmerstockar. Senare samma år inköptes en gammal byggnad från Gömman i Frändefors. Logens medlemmar monterade ner byggnaden och flyttade den till nämnda tomt i Rösebo. Ordenshuset invigdes i juni 1903. Efter renovering i slutet av 1920-talet, star-tade Logen ett lånebibliotek som var öppet på söndag-ar.

Frivillig arbetskraft vid tillbyggnad av Rösebolokalen 1991. Gösta Andersson, Dernäs, Gunder Breman, Rotenäs, Ragnhild och Arne Hallsten, Kopperud, Uno Johansson, Binäs, Ragnar Hallsten, Tjärtakan, Christer Breman, Rotenäs, Lennart Andersson, Öna och Göran Hallsten, Kopperud.

106

Ordenshuset i Rösebo. År 1958 utfördes en om– och tillbyggnad av ordens-huset, med hjälp av bidrag från Frändefors kommun och mycket frivilligt arbete. Lokalen blev efter detta mera tillgänglig för andra föreningar i bygden och det blev tillåtet med dans, vilket tidigare varit förbjudet. Logen upphörde 1971 och ordenshuset blev till salu. Se avsnitt om Logen Dalslands Sköld. Några från bygden kontaktade då Frändefors kom-mun, och efter en viss övertalning köpte kommunen ordenshuset med tomt för 25. 000 kronor.

Johannes Andersson, Binäs och Albin Andersson, Rösebo. I stället för ordenshuset blev namnet Rösebolokalen. 1973 drogs en vattenledning från Rösebo skola, och toaletter med sluten tank installerades. Här blev nu en livlig verksamhet av olika slag. Några år på 1970-talet var här kommunal förskola, men detta inkräktade på

den övriga verksamheten så den flyttades till gamla lärarbostaden i skolan. OK Roto som hade mycket verksamhet i lokalen, be-gärde hos Vänersborgs kommun 1982, att få installera duschar. Detta beviljades under förutsättning att klubben utförde snickeriarbetet på frivillig väg. Par-kettgolv lades in och väggarna bekläddes med panel och tapeter. Då installerades också en ventilationsan-läggning med återvinning samt avloppsanläggning. Vid en bygdeträff med föreningen ”Vår Bygd 1891”, i mars 1991 med överfylld lokal, togs frågan upp om tillbyggnad av samlingssalen. Detta uppfattades mycket positivt och på förfrågan om frivillig hjälp, var det många som svarade ”ja”. Efter kontakter med kommunens fastighetskontor ordnades tillstånd och anslag till materialkostnader under förutsättning att allt arbete utfördes utan kost-nad för kommunen. De gamla fönstren användes, begagnade dörrar, garderober, bänkskåp och bord m.m. skänktes. Efter mycket mödosamt slit var till-byggnaden färdig i oktober samma år och året därpå målades hela byggnaden utvändigt. Rösebolokalen används flitigt av bygdens folk, med bl.a. mycket barn – och ungdomsverksamhet och är en stor tillgång för bygden. Här förekommer årligen c:a 250 olika sammankomster. Rösebo nr. 12 Albins.

Albin Andersson med hustru Justina och dottern Hildur, kom hit 1923 från Trombäljen nr. 5. De arren-derade mark från Rösebo nr. 3 och uppförde här en stuga och en mindre ladugård där de hade en ko.

Albin vid sin stuga. Dottern Hildur gifte sig 1937 med Rudolf Karlsson f. 1908 i Långebo. Albin och Justina hade också en fos-terdotter Lisa Persson f. 1924 i Fröskog, g. 1949 med Adolf Karlsson f. 1915 i Långebo. Rudolf och Adolf

107

var bröder. Hildur flyttade till Göteborg 1934 och Lisa flyttade till Vänersborg 1943. Albin som var son till ”Laxesnickarn” i Kopperud nr. 4 gjorde bl.a. saltbaljor, stolar, skottkärror m. m. Han skötte också vedhuggning m. m. vid Rösebo skola. Veden sågades för hand och höggs till småved, till de tre kaminerna som fanns i skolan och spis och kaminer i lärarbostaden. Justina skötte om städningen och hade också hand om syslöjden i skolan. Justina dog 1954 och Albin dog 1965 på ålderdoms-hemmet Ringhem. Byggnaderna med tomtmark avstyckades 1974 och används som fritidshus av dottern Hildurs familj. Ägare 1991 är hennes barn Arne f. 1944, Barbro f. 1946. Runt huset på tomten växer 1991 syren, påskliljor, liljor, akleja och liljekonvalj. Ladugården finns också kvar. Rösebo nr. 13 Gun och Edgars.

Från Rösebo nr. 3 avstyckades 1964 en tomt och ett bostadshus uppfördes av Edgar Aronsson f. 1930 i Svenningstakan, g. 1966 med Gun Johansson f. 1938 i Kopperud nr. 5. Barn: Helen f. 1970. Gun är dotter till Helga och Sigvard Johansson på Rösebo nr. 14. Grannfastigheten Rösebo Missionshus (Rösebo nr. 10) tillköptes 1987. Edgar har jobb på trävarufirma i Vänersborg och Gun arbetar som lokalvårdare. Helen har flyttat och jobbar inom sjukvården. Rösebo nr. 14 Sigvards.

Sigvard och Helga som haft jordbruk i Kopperud nr. 5, köpte 1971 en tomt som avstyckades från gården Rösebo nr. 1. Här uppförde de ett bostadshus och flyttade in 1973. Under byggnadstiden bodde de i Vänersborg. Tomtgränsen går intill Rösebo nr. 13 där dottern Gun med make Edgar bor. Sigvard och Helga bor kvar 1991. Rösebo nr. 15 Stora furan.

Namnet är efter en stor tall som står intill. Här av-styckades 1926 en tomt från Rösebo nr. 2, till Sundals Härads Vägstyrelse. Här togs sten ur berget, som sedan krossades till vägmaterial när vägen från Rö-sebo till Starkebo anlades i början av 1930-talet. Tomten köptes 1976 och ett bostadshus uppfördes av Tore Johansson f. 1950 i Kopperud nr. 5, g. 1976 med Margareta Svensson f. 1952. Barn: Peter f. 1974, Christin f. 1977, Mattias f. 1978. Tore är son till Sig-vard och Helga på Rösebo nr. 14. Familjen sålde fas-tigheten 1986 och flyttade till Långebo. Ny ägare Göran Gabrielsson f. 1952 med sonen Bengt Byman f. 1973. De bodde här i två år och sålde sedan till Bogdom Ambrus f. 1947 och Sisko Anna-Liisa f. 1951. Barn: Mika Kristian f. 1969. Ny ägare sedan 1990 är Per Abrahamsson f. 1955, g. 1989 med Annelie Svanström f. 1963. Barn: Jimmy f. 1986, Jenny f. 1988, Tommy f. 1989. Per är metallar-betare.

Rösebo nr. 16 Göstas.

Gösta Larsson f. 1924 i Rösebo nr. 2, flyttade hit 1987 efter att ha uppfört ett mindre bostadshus här. Hans dotter Inger med make övertog då gården, som han tidigare varit ägare till.

Gösta Larssons hus. Foto från 1991. Rösebo nr. 17 Raaskas, Arnolds.

Ossi Raaska f. 1940 g. 1967 med Kerstin Lindén f. 1945, byggde här ett bostadshus 1977. Tomten av-styckades från Rösebo nr. 3, efter att gården delats. Här har tidigare funnits en statarstuga. Barn: Johan f. 1967, Örjan f. 1970. Familjen flyttade till Vänersborg 1983. Fastigheten (Öna 3:3), köptes då av Arnold Anders-son f. 1923, g. 1955 med Alice Hansson f. 1928 i Fär-gelanda. De har ägt gården Rönnö, som överlåtits på sonen. Rösebo nr. 18 Connys.

På mark tillhörande Lennart Andersson avstyckades en tomt 1986 (Öna 3:5) och sonen Conny Andersson f. 1963, byggde här ett bostadshus. Rösebo nr. 19 Bosses.

Tomten (Öna 3:4), är också avstyckad från Rösebo nr. 3. Här uppfördes ett bostadshus 1982 av, Bo Johans-son f. 1957 i Skarbo nr. 21, g. 1977 med Ann-Britt Ceder f. 1957. Barn: Pernilla f. 1981, Jimmy f. 1983, Petra f. 1985. Rösebo nr. 20.

Husen som låg på Rösebos utmarker nära gränsen till Kopperud, har troligen rivits före 1891, eftersom de inte finns med på 1891 års karta. Olena Eriksdotter f. 1819 i Lane-Ryr, har troligen bott här men flyttat till sonen Johannes Ottosson på Trombäljen nr. 4. Hennes make Otto Johansson f. 1823 hade avlidit 1872. På platsen som är skogbeväxt, finns 1991 rester efter husgrund. Ej placerade personer.

Personer i Rösebo som vi ej kunnat placera 1891: back. enk. Kajsa Johansdotter f. 1822, hon anges som obe-fintlig 1894. Småskolelärare. Anna Kajsa Brunsson f. 1860, var lärare i den ambulerande småskola som då fanns. Hon bodde någonstans i bygden och flyttade 1897 till Flicksäter.