På doftspaning

FÖR MEDARBETARE VID SLU

Prefekten sliter hårt >> s. 10

Torbjörn ny prorektor >> s. 3

år bland kor och datorer >> s. 12

RESURS5.12Vad är bra mat? >> s. 2050

TEMA VÄXTFORSKNING

>> s. 13

2 « RESURS 5.12

INNEHÅLL

I DETTA NUMMER

Torbjörn vill jobba för sammanhållning

Fortsatt arbete med framtidsorganisationen

Boa Drammeh, ny fakultetsdirektör

Provoke your audience to think!

Prefektuppdraget psykiskt ansträngande

50 år bland kossor och datorer

Tema: Växtforskning

Festligt firande i Alnarp

Forskning om mat – ett smakprov

Lyckad tvärvetenskaplig satsning

Årets promotionshögtid

Förtjänstmedaljörer

ALLTID I RESURS

Notiser

SLU i media: SLU – mer känt än vi tror

Webbspalten: Ny studentwebb

Språkspalten: Klarspråk sparar tid

Biblioteket: Digitalisera material

Korsord

In brief

Rektor: I skrivande stund

Krönika: Tillämpad forskning behövs

3

6

7

8

10

12

13

19

20

24

25

26

4

7

28

28

28

29

30

31

32

FO

TO: J

EN

NY

SV

EN

NÅ

S-G

ILL

NE

R

FO

TO: V

IKTO

R W

RA

NG

E

FO

TO: J

EN

S S

UN

DS

TRÖ

M

RESURS NR 5.12 15 novemberISSN: 1653-2058

KommunikationsavdelningenBox, 7077, 750 07 Uppsala

internt.slu.se/resurs

13

20 25ÅRETS PROMOTIONSHÖGTIDDrygt 60 nya doktorer promoverades i Uppsala.

TEMA VÄXTFORSKNINGBacktrav, Arabidopsis thaliana, är en mycket använd modellväxt inom växtbiologin världen över. Läs också om granar och rottickor, rötter, veteplast och malörtsambrosia.

MAT I FORSKNINGENVad är egentligen bra mat? Resurs har träffat några forskare som arbetar med livsmedel.

REDAKTION

Ansvarig utgivareTina Zethraeus

Art DirectorMaria Widén

Grafisk formgivare Viktor Wrange

Bildredaktör Jenny Svennås-Gillner

Redaktör AlnarpAnette Neldestam

Redaktör SkaraVanja Sandgren

Redaktör UmeåOlof Bergvall

Redaktör UltunaSofia Ljungman

Tipsa redaktionen resurs@slu.se

Papper: Munken Polar 130 g

Tryck: Elanders AB, 2012

Omslag: Elzbieta Rozpedowska och Paul Becher är kemiska ekologer vid SLU Alnarp. De har funnit att fruktflugor lockas mer av jästdoften från äpplena än av äpplena själva. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Illustrationer: Fredrik Saarkoppel, Kobolt Media AB

RESURS 5.12 » 3

T orbjörn von Schantz har varit verk-sam vid Lunds universitet sedan han kom dit som student 1975.

Han är sedan år 2000 professor i zoologisk ekologi vid LU. Han var dekanus för den naturvetenskapliga fakulteten mellan 2006 och 2011 och lärarrepresentant i Lunds universitetsstyrelse 2004–2010.

– Jag har jobbat på Lunds universitet i hela mitt liv, nu är det dags att göra något annat!

– Jag har sett ett universitet från alla möj-liga, och omöjliga, håll och kanter och inser komplexiteteten. Jag tror att akademiker är ganska lika, oavsett universitet. Som utom-stående har jag en positiv bild av SLU. Jag är inte säker på att alla på SLU har en lika positiv bild som ni borde ha, säger Torbjörn.

Han ser en utmaning i att universitetet är

geografiskt utspritt, och understryker vik-ten av att jobba för sammanhållning och en gemensam identitet.

– Det är viktigt med en gemensam kultur.Som ny prorektor kommer Torbjörn att

få uppdraget att leda arbetet med en ny organisation av universitetet.

– Det blir ju en verklig rivstart på job-bet. Det är en konkret och stimulerande uppgift som engagerar hela SLU och som blir avgörande för SLU:s framtida utveck-ling, som lärosäte och som arbetsplats.

Du har ju bred erfarenhet av många frågor som SLU jobbar med – men är det någon verksamhet som du är extra nyfiken på?Ja, SLU:s samhällsvetenskapliga verksamhet

Torbjörn von Schantz besökte Alnarp vid jubileumssymposiet i september.

FO

TO: JE

NN

Y S

VE

NN

ÅS

-GIL

LN

ER

Torbjörn vill jobba för sammanhållning

Personligt Professor i zoologisk ekologi, 58 år Familjen består av fru och fyra barn.Han är bosatt i Lund och kommer att veckopendla till arbetsplatsen i Uppsala.

som är viktig och spännande känner jag inte till lika bra. Det ska bli intressant att se och följa det akademiska samtalet.

– SLU har en tydlig nationell och inter-nationell profil, och arbetar med många ödesfrågor. Det är en stark del av universi-tetets varumärke och profil.

Vad gör du när du inte jobbar?Framför allt umgås jag med familjen. Dessutom läser jag, snickrar och lagar mat. Fiske är ett intresse, särskilt abborrfiske! TEXT: SOFIA LJUNGMAN

SLU rankas bland världens 300 bästa universitet, i Times Higher Educations rankning.

Läs mer: www.timeshighereducation.co.uk

– SLU är ett bra universitet som arbetar med angelägna frågor för hela mänskligheten. Jag kan bidra med lång erfarenhet och ge ett annat perspektiv, säger Torbjörn von Schantz som vid årsskiftet packar kapp-säcken från LU och blir prorektor och rektors ställföreträdare vid SLU.

så många EU-projekt har Skoglig resurshushållning igång! Det är antagligen flest för en institution vid ett svenskt universitet.

Läs mer: www.slu.se/sv/fakulteter/s/om-fakulteten/institutioner/srh/

ST14

4 « RESURS 5.12

MILJÖANALYSENS IDÉBUSS PÅ VÄG

Var med och forma miljöanalysens framtid! Lyft blicken från vardagsfrågorna och var med och diskutera hur vi kan förädla SLU:s fortlöpande miljöanalys. Hur kan SLU bättre bidra till samhällets förvaltning av miljö- och naturresurser i Sverige och internationellt?

I år ger sig temadagen för miljöanalys ut på turné. Välj mellan fem olika idéseminarier på olika orter.

Umeå: 26 november. Skog och klimat.

Uppsala: 27 november. Sjöar och vattendrag, försurning och övergödning.

Uppsala: 28 november. Biologisk mångfald, jordbrukslandskap och giftfri miljö.

Alnarp: 29 november Bebyggd miljö.

Lysekil: 30 november. Kust och hav.

Läs mer: www.slu.se/kalendarium

NOTISER

COLLAGE SAMMANSATT AV VIKTOR WRANGE. FOTO: ROGER JANSSON (TORSK), JULIO GONZALEZ (BARN), VIKTOR WRANGE (JESPER PERSSON), MYROR OCH GETINGAR: KRISTER HALL OCH CHRISTOPHER REISBORG, NATIONALNYCKELN

får Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) från EU-kommissionen för ett pilotprojekt för ett koordinerat nätverk för djurskydd och djurvälfärd inom EU.

Darrar min asp… Aspar fungerar som biologiska knutpunkter för andra organismer. Om detta vanliga, fantastiska träd har SLU:s nye hedersdoktor Bengt Ehnström skrivit en bok, illustrerad av Martin Holmer: ”Asp: darrar min asp, myllrar min värld”.

Boken har producerats av en arbetsgrupp med bland andra Håkan Tunón, Centrum för biologisk mångfald, CBM.

Nu kan du se en film om svenska skogs-bruksmodellen på SLU:s youtube-kanal. Filmen togs ursprungligen fram till SLU:s deltagande i FN-konferensen Rio +20. Den 12 minuter långa filmen förklarar den svenska modellens framväxt, framgång och framtid, men självklart kommer också kritiska röster till tals.

Se filmen här: engelska: www.youtube.com/watch?v=D0uAIOT66Wo

svenska: www.youtube.com/watch?v=VCW4kA1-ipE&list=UU4lU6w3lLA8agyVjWlqwx5Q&index=1&feature=plcp

NY FILM OM SVENSKT SKOGSBRUK

Vi är den säkraste utbildningsplatsen

Tidningen Skydd & Säkerhet delar i år för tredje gången ut pris inom säkerhetsområdet. SLU vann priset i kategorin ”Årets säkraste utbildningsplats”.

– Priset är värdefullt eftersom det finns en del prestige i det från branschen men också för att en jury bestående av oberoende säkerhetsexperter har undersökt, bedömt och jämfört oss med andra utbildningsplatser. Utifrån ett externt perspektiv har man då kommit fram till att vi har ett framstående och vitalt säkerhetsarbete vilket känns väldig bra, säger P-O Skatt, säkerhetschef.Ur motiveringen: "Med ett definierat och välutveck-lat säkerhetsarbete, tydligt ansvar och uttalade roller får hela organisationen stabilitet och trygghet. Det här är en utbildningsplats där man kan foku-sera på studier och som man gärna vill vara i".

1 000 000 €

SLU-veterinärer i samarbete mot antibiotikaresistens

Svenska veterinärer har under många år bedrivit ett aktivt arbete för att minska antibiotikaanvänd-ningen inom grisproduktionen, vilket har resulterat i att Sverige hittills i stort sett klarat sig från problem med resistens.

Som ett led i arbetet med att behålla det goda resistensläget har veterinärer vid SLU, SVA och Läkemedelsverket i samarbete med fältverk-samma kollegor tagit fram ett unikt dokument med rekommendationer för antibiotikabehandling av grisar. Från SLU har flera veterinärer medverkat; professor Claes Fellström, professor Per Wallgren, docent Magdalena Jacobson (Kliniska vetenska-per), docent Carina Ingvast-Larsson (Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap), och PhD Arne Persson (UDS).

Jean-Michel Roberge, Vilt, fisk och miljö

RESURS 5.12 » 5

Ny institution:

Skogliga biomaterial och teknologivid S-fakulteten. Verksamheten startar 1 januari 2013.

Läs mer: www.slu.se

Innovationskontor blir verklighet

Bland glädjeämnena i regeringens forsknings-propositionen finns 33 miljoner kronor mer i direkta anslag till SLU från 2014, ett eget innovationskon-tor samt stora satsningar på forskningsområden som är viktiga för SLU.

– Ett eget innovationskontor är en mycket välkommen förstärkning som betyder att SLU även på innovationssidan kan ta ett stort kliv framåt och placera sig bland de främsta i den gröna sektorn inom innovationer och entreprenörskap, säger Johannes Dyring, vd för SLU Holding.

Det kommer också att bli lättare för SLU att stödja sitt holdingbolag eftersom dessa i fortsätt-ningen klassas som samhällsnyttig verksamhet.

Nu kan du följa senaste nytt om SLU i Skara via platschef Margareta Stigsons blogg!

blogg.slu.se /skarabloggen

Växtforskare får klöver

Forskare Lars Hennig, Växtbiologi och skogsgene-tik, och hans forskargrupp får 28,8 miljoner kronor för fem års studier av “Epigenetic regulation of cell fate in plants” av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

– Pengarna betyder väldigt mycket, säger Lars Hennig. De gör att vi kan utföra mer riskvillig och innovativ forskning.

Forskarna använder modellväxter som backtrav, gran och mossa för att studera cellers och geners funktioner.

Medsökande i projektet är forskare Peter Boshkov, professor Daniel Hofius, professor Claudia Köhler samt professor Eva Sundberg vid samma institution.

Stiftelsen ger också pengar till ett forsknings-projekt där forskare från SLU är medsökande: professor Rishikesh P. Bhalerao, forskare Karin Ljung och forskarassistent Stephanie Robert, Skoglig gene-tik och växtfysiologi. Målet med det projektet är att ta reda på hur växtceller finner sin form.

Forskare Lars Hennig får forskningspengar till “Epigenetic regulation of cell fate in plants”.

NyanställdSusanne Afzelius, inköpschef på ekonomiavdelningen, inköpsenheten.

Vilken är din bakgrund?Jag kommer närmast från Totalförsva-rets forskningsinstitut, FOI, där jag var inköpschef. I grunden är jag civilingenjör inom bioteknik och har bland annat arbetat med forskning och utveckling, som inköpsansvarig samt som upp-handlare av medicinteknisk utrustning på Akademiska sjukhuset.

Vad innebär ditt jobb som inköps-chef? Vad kan ni hjälpa till med på inköpsenheten?Vi på inköpsenheten ansvarar för genom-förandet av alla upphandlingar över tröskelvärdet (ca 1,2 miljoner kr) samt för ramavtalsupphandlingar som täcker hela SLU. Vi ger även stöd och rådgivning gällande de upphandlingar mellan direktupphandlingsgränsen (ca 284 000 kr) och tröskelvärdet som genomförs av beställarna själva. Vi ger också stöd i övriga inköpsfrågor samt ansvarar för att inköpsinformation och regelverk finns lättåtkomliga på Medarbetarwebben.

Just nu tar det E-beställningsprojekt som pågår mycket av min tid. Delpro-jektet ”Nyläge regelverk och process beställningar samt beställarstruktur” omfattar översyn av strategier och styr-ning, inköpsprocesser samt inköpsorga-nisation. Det innebär att vi kommer att ta fram övergripande mål samt verk-samhetsregler och rutiner för inköp och upphandling. Ett stort arbete är även att se över hur inköpsorganisationen ska se ut i framtiden, både centralt och lokalt. Jag är intresserad av att arbeta med strategiska frågor och ser fram emot att få utveckla inköp på SLU!

Mutor, oegentligheter och fusk …

Vilka etiska regler gäller mig som anställd på SLU? Finns det särskilda principer att följa? En etisk policy är under utarbetande, och just nu är ett utkast i omlopp i organisationen för att förankras och diskuteras vid fakulteter och avdelningar.

Samlade synpunkter ska vara ledningskansliet tillhanda 20 november, som därefter sammanställs och presenteras på styrelsemötet i december.

Den etiska policyn kommer därefter att bli ett rektorsbeslut.

FO

TO: JE

NN

Y S

VE

NN

ÅS

-GIL

LN

ER

6 « RESURS 5.12

av prorektor för utbildning, därunder fyra programstyrelser (Programme Boards) som arbetar frikopplade från fakultets-nämnderna. Syftet är att koppla samman ansvaret för SLU:s hela utbildningsutbud också i fråga om ekonomi och kvalitet. Dessutom föreslås gemensamma ingångar till t ex agronomprogrammet, en fokuse-ring på SLU:s unika områden samt tyd-ligare planering av utbildningarna utifrån programmens lärandemål och syften.

Uppmärksamhet väckte förslagen att flytta utbildningarna i Skara till Uppsala och koncentrera hippologprogrammet till Strömsholm. Motiven är att säkra forsk-ningsanknytningen och utbildnings-kvaliteten på längre sikt, men också att effektivisera resursutnyttjandet. Utred-ningen framhåller att det finns starka skäl att samlokalisera utbildningar till det campus som har mest forskning inom när-liggande områden. Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg föreslås vara kvar, medan hela landskapsarkitektutbildningen enligt utredningen bör förläggas till Anarp.

SKA SKAPA ÖKAD TYDLIGHETTill styrelsens nästa möte ska rektor Lisa Sennerby Forsse presentera ett förslag till handlingsplan för hela förändringsproces-

N u riggas universitetet för föränd-ringsprocessen med tillträdande prorektor Torbjörn von Schantz

som huvudprojektledare. Målet är att alla ska kunna följa och engageras i arbetet, som drivs med sikte på att förändringarna ska träda i kraft 2014.

– Engagera er, diskutera, var kritiska, men när beslutet väl är fattat så gäller det att genomföra det snabbt och lojalt. Det var slutbudskapet i utredaren Per Holten Andersens presentation vid stormötet i oktober, då utredningsförslaget disku-terades och presenterades internt vid ett videosänt stormöte. Tre eller fyra ämnes-baserade ”colleges”, tre huvudorter, för-stärkt linjeorganisation, utvigning av kompetensområdena till livsmedel/nutri-tion och miljö, och ett möjligt namnbyte, är de numera kanske välkända förslagen.

NY UTBILDNINGSORGANISATION Den 6 november lades nästa pusselbit på styrelsens bord; utbildningsutredningen, som även den genomförts av internatio-nell expertis under ledning av Janerik Lundquist från Linköpings universitet. Här föreslås en helt ny utbildningsorga-nisation. En central utbildningsstyrelse (Central Education Board) under ledning

sen. Innan dess ska utredningarna pre-senteras och diskuteras i organisationen. Enligt förslaget ska arbetet sedan drivas i olika grupper som behandlar fakultets-struktur och ledning, utbildning, harmo-nisering och profilering. Den 18 december ska en handlingsplan och kommunika-tionsplan presenteras för styrelsen.

Motiven bakom det omfattande för-ändringsarbetet är att universitetet ska uppnå mål och vision; att bli ett univer-sitet i världsklass inom livs- och miljö-vetenskaper. Förslagen ska skapa bättre förutsättningar för profilering och kraft-samling, öka effektiviteten och stärka konkurrenskraften, underlätta samverkan internt och skapa ökad tydlighet om vad SLU står för.

Läs utredningarna: internt.slu.se/sv/styrning-och-organisation/utredningar/

TEXT: TINA ZETHRAEUS

Institutioner och enheter

Fakulteter

Landsbygdsdepartementet

Sveriges lantbruksuniversitet

Institutioner och enheter

Fakulteter

Landsbygdsdepartementet

Sveriges lantbruksuniversitet

Fortsatt arbete med framtidsorganisationen

SLU:s organisation ändras på flera punkter – om framtidsutredningarnas förslag vinner gehör. En ny ämnesbaserad indelning i fakulteter eller colleges, en koncentration av huvudorter och utbildningar till Ultuna, Alnarp och Umeå. Och en helt ny utbildningsorganisation.

FO

TO: I

STO

CK

PH

OTO

.CO

M

RESURS 5.12 » 7

Boa Drammeh, ny fakultets-direktör vid S-fakulteten.

Boa Drammeh kommer närmast från jobbet som biträdande kanslichef vid medicinska fakulteten, Umeå universitet. Tidigare har han arbetat som handläg-gare på Utbildningsdepartementet. Han har även varit engagerad i studentkåren, både lokalt i Umeå och i SFS. Denna bakgrund borgar för både ett stort engagemang och ett stort kunnande när det gäller universitetsfrågor.

Har du hunnit skapa dig en bild av verksamheten vid fakulteten än?– Jag håller som bäst på att sätta mig in i verksamheten. Min bild är att fakulte-tens forskning och utbildning är stark och har gott renommé.

Geografiskt sett har du bara flyttat ett par hundra meter, är avståndet större sett ur ett organisationsperspektiv?– Det finns både likheter och skillnader. S-fakulteten är mindre än min förra fakultet, på gott och ont. Ledningsstruk-turen är mer direkt vid SLU. Att vi ligger under ett annat departement är också en skillnad. Men likheterna överväger.

Vad ser du som dina största utma-ningar på den nya tjänsten?– Det är mycket på gång, lokalfrågor, organisatoriska frågor, och utbildnings-utvärderingar. Jag kommer närmast att titta på hur administrativa processer kan förbättras. Men den absolut största ut-maningen är att ta över efter en så pass erfaren person som Håkan Lindkvist.

TEXT: OLOF BERGVALL

Boa Drammeh.

På webben kan journalister och andra intresserad

e hitta forskare att

fråga om olika ämnen, se www.slu.se/forskare-fraga

.

SLU I MEDIA

I en mätning av kännedom och anse-ende som gjorts bland svenska uni-versitet placerar sig SLU på nionde

plats, före t ex Linköpings, Umeå och Göteborgs universitet. Ett resultat som är betydligt bättre än tidigare kännedoms-mätningar 2005 och 2008.

Anseendeundersökningen har genom-förts som en intervjuundersökning, där ett representativt urval på 1 255 personer fått svara på frågor om sina attityder till och kunskaper om 22 lärosäten. De inter-vjuade har generellt en bra bild av SLU, ”användbar utbildning” och ”framgångs-rik forskning” och tycker också att uni-versitetet bidrar positivt till samhället och miljön. Rekommendationerna från TNS/SIFO är att fortsätta att synliggöra forskare och ledningen.

Vad gäller genomslaget i media har analysföretaget värderat artiklar och omnämnanden i media hösten 2011 och våren 2012. Största enskilda händelsen var missförhållandena i Lövsta, men en jämn ström av forskningsnyheter, utmärkelser och annat nytt publiceras i tidningar och etermedia. Mestadels är det vi själva som skapar publiciteten genom pressmeddelan-

den eller tips, konferenser och publicerade artiklar.

Generellt är den bild som förmedlas i media att SLU står för fakta, expertis och debatt. Mest intressant är verksamheten för media på huvudorterna, och för fack-press. Fackkunskaperna dominerar (t ex vargfrågan) och många forskare och tales-personer citeras. Undersökningen utmyn-nar i rekommendationer, som att också kontakta redaktioner där SLU:s expertis inte syns (kulturdelar, livsstil, mat) och ställer frågan om inte 200 talespersoner kanske är väl mycket för en enhetlig bild. Samtidigt framhålls att utbildningarna speglas för lite i det som skrivs om univer-sitetet och att mer kan göras för att synlig-göra dem. TEXT: TINA ZETHRAEUS

Häng med i vad som skrivs om SLU i media på medarbetarwebben. Klicka på länkar till olika medier där SLU nämns, varje dag!

Häng med: internt.slu.se/sv/aktuellt/slu-i-media/

SLU – mer känt än vi trorSLU är tämligen välkänt bland svenska universitet, och de som känner till verksamheten ger oss goda betyg. TNS/SIFO har, på styrelsens uppdrag, undersökt hur SLU skildras i medierna.

FO

TO: J

EN

NY

SV

EN

NÅ

S-G

ILL

NE

R

8 « RESURS 5.12

S am Ham, has trained and travelled in over 40 countries around the world and published hundreds of

articles and books.

Your resume is quite extensive and impressive! What is left for you to do? Any challenges remaining?– I will retire in January, but that only means that there will be no more pay-check. I will continue giving workshops and lectures. But of course, the window of opportunity of what I can accomplish is getting smaller. I want people involved in nature interpretation to understand and see their work as strategic communication, and that has been a 20 year long process.

Why are you here, at the Swedish Centre for Nature Inter pretation?– I am here helping to establish a research function at the Swedish Centre for Nature Interpretation that will strengthen colla-boration between the CNV and the out-standing researchers in the Division of Environmental Communication. Right now we have started to make a concrete action plan for our future work together. One of the important opportunities I see is for the CNV and EC to develop a colla-borative program of research and systema-tic program evaluation for nature inter-pretation in Sweden. There are potentially excellent examples of nature interpreta-tion in the country, but there are currently few feedback mechanisms to tell program developers how well they are doing and how they can improve.

The research capability in EC is impres-sive. They are widely recognized as the strongest academic program in environ-mental communication in Europe. And so I am very enthused about the mutually beneficial advantages CNV and EC share through their collaboration.

CNV is funded by EPA (Naturvårds-

verket), but the centre doesn’t get any money for adding a research angle to their work, which is a challenge of course. The CNV has good opportunities of establish-ing itself on the world stage in nature interpretation, and can be a model for nature interpretation in other countries. The centre has an amazing network of people who are all doing excellent work. I guess most of you at the university don t́ know that. I am most grateful for being invited here, and the people working here are so nice!

How can greater knowledge about strategic communication contribute to valuable nature interpretation? – Communication, in any form, is suc-cessful only when it provokes its audiences to think their own thoughts. When I say

it should be “strategic,” I’m just saying it needs to be purposeful; that is, we know what we are trying to achieve, what “suc-cess” looks like, and how to get there. Nature interpretation providers, who usually work at Naturums or national parks or museums, are typically interested in three kinds of outcomes of interest:

Enhance visitor experiences. Here they want to provoke audiences to think and wonder and to marvel at the natural environment.

Promote appreciative attitudes towards nature. This means provoking positive

appreciative thoughts about the places and features that are interpreted. This is dif-ferent than simply “informing” visitors or trying to “teach” them in an academic or instructional sense. Studies show that nature interpretation can impact attitudes in three ways: changing an existing attitude, reinforcing an existing attitude and creating a new attitude that did not exist before.

Influencing audience behavior. This is the least common of the three, but some-times nature interpretation is focused on promoting certain kinds of behaviours, for example, staying on designated trails in a national park or how to behave safely in areas where there are large predators. To know how to use nature interpretation strategically to influence audience beha-viours, research is required. If we col-lect the right kind of data ahead of time, we can learn a lot about which messages are likely to be influential and which are likely to fail. If the research also informs how we can best deliver those messages to an audience, we stand the best chance of provoking thought.

It would be a bit naïve to say that inter-action with nature automatically leads people to have appreciative attitudes towards nature. But when nature interpre-tation succeeds in its fundamental goal to provoke thinking, and when that think ing consists of positive thoughts about the pla-ces and features interpreted at those places, that results in good things: people who feel at home in the outdoors and are happy and eager to return to a natural setting can become motivated to act in behalf of, or even in defense of, nature conserva-tion and environmental protection. But to achieve these lofty goals, nature interpre-tation needs to be strategic. TEXT: SOFIA LJUNGMAN FOTO: JENNY SVENNÅS-GILLNER

Provoke your audience to think

Strategisk kommunikation är utgångspunkten för Sam Ham, professor, som är i Ultuna en månad per termin för att utveckla forskningen om naturvägledning i Sverige. Sam Ham har bara gott att säga om arbetet med naturvägledning vid SLU!

“The centre has an amazing network of

people who are all doing excellent work”

RESURS 5.12 » 9

Sam Ham

Professor i kommunikationspsykologi vid University of Idaho och föreståndare vid Center for International Training and Outreach.

Kontakt: sham@uidaho.edu Department of Conservation Social Sciences, University of Idaho, USA

Under 2012–2014 är professor Sam Ham i Uppsala en månad per termin. Hans vistelse finan-sieras av August T Larssons gästforskningsprogram.

– Vi har valt att bjuda hit Sam Ham då han representerar ett helt forskningsområde som inte beforskas i Sverige idag samtidigt som det finns massor av naturvägledare ute på fältet som skulle ha glädje av djupare kunskap om vad det är de gör när de kommunicerar med människor ute i landskapet, på allt från skyltar och i foldrar till guidningar i nationalparker, friluftsmuseer och inom ekoturism, säger Eva Sandberg, föreståndare för Centrum för naturvägledning, CNV.

– Vi tror att CNV tillsammans med avdelningen för miljökommunikation är en bra arena för att

driva praktiknära forskning inom detta område med Sams hjälp. För SLU i stort med sin koppling till jord-, skogsbruk och landskap är utvecklad kunskap om naturvägledning särskilt relevant.

Välkommen inspiration

Eva Sandberg.

10 « RESURS 5.12 F

OTO

: MA

LE

NA

NIL

SV

ED

FO

TO: S

OF

IA H

AN

SS

ON

M ålet med undersökningen som genomförts av internrevisor Anne Nilsson är att under-

söka om stödet till prefekterna är till-räckligt och se om det administrativa och organisatoriska stödet kan utvecklas och förbättras.

– Prefekterna är den viktigaste chefs-gruppen, säger internrevisor Inga Astors-dotter.

Prefekterna har huvudansvaret för institutionens verksamhet. Uppdraget innebär både att verka för att högklas-sig utbildning, forskning och miljöanalys bedrivs samtidigt som de ansvarar för eko-

nomi och arbetsmiljö. Uppdraget bedrivs nästan alltid på deltid.

Svarsfrekvensen var 86 procent vilket är ovanligt högt. De svarande lämnade också många fria kommentarer vilket har gett ett bra underlag för analysen.

Sammanfattningsvis bedömer intern-revisionen att stödet till prefekterna är tillfredsställande, men det finns områden där stödet bör förbättras.

STOR SPRIDNINGPrefekterna har, på en femgradig skala, fått ange hur stödet från olika områden fungerar. Svaren visade på en ganska stor

spridning. Stödet från den egna institutio-nen fungerade bäst och från fakulteten till övervägande del bra.

Uppfattningen om stödet från universi-tetsadministrationen varierade, vissa delar av administrationen fick bättre betyg än andra, och det varierade också mellan de olika orterna.

PSYKISKT ANSTRÄNGANDEPrefekterna blev också tillfrågade om sin psykiska arbetssituation, och en majoritet, 78 procent, angav att deras arbetssituation var psykiskt ansträngade. Fler medarbe-tarsamtal och åtgärder för att hantera den

Prefektuppdraget psykiskt ansträngade

På vilket sätt skulle din arbetssituation kunna förbättras?

Cecilia Waldenström, prefekt, institutionen för stad och land

Jag har varit prefekt sedan början av april och är alltså väldigt ny på posten. Även om jag var ställföreträdande under ett år innan jag tog över som prefekt förstod jag inte i hur hög grad det vardagliga arbetet som prefekt präglas av en strid ström av ärenden. Stort och smått om vartannat.

Stad och Land är en stor institution med ca100 anställda och mitt uppdrag på 50% räcker inte till, i alla fall inte så här i början. Vi arbetar med att utveckla organisationen för göra ledarskapet på olika nivåer inom SOL både mer attraktivt och mer rimligt. Jag

har inte haft tid (!) att gå de kurser i ledarskap som erbjuds inom SLU än, men har börjat ta del av coachningen. Det kommer att vara till hjälp för mig både vad gäller att hantera min egen tid och vissa ärenden som jag behöver extra stöd för att lösa hante-ringen av.

Johan Fransson, prefekt, institutionen för skoglig resurshushållning

Jag är i huvudsak mycket nöjd med min arbetssituation även om det ofta blir långa dagar. Det svåraste är att få tiden att räcka till. Det som skulle kunna förbättras är samspelet mellan institutionen och fakulteten/universitetet. Här har många förbättringar gjorts, men det finns en hel del kvar att göra som jag ser det.

Det är viktigt att nya administrativa verktyg testas ordentligt i organisationen före implementering, vilket annars kan utgöra en

stor källa till frustation. Jag vill verkligen framhålla att jag har ett mycket bra och kompetent administrativt stöd på institutionen som hjälper mig på bästa sätt i mitt dagliga arbete.

Under våren har internrevisionen genomfört en enkätundersökning bland universitetets prefekter för att utläsa hur prefekterna själva ser på sin arbetssituation.

BraSamarbete

Dialog

FO

TO: V

IKTO

R W

RA

NG

EF

OTO

: E

LIS

AB

ETH

VO

N E

SS

EO

NF

OTO

: JU

LIO

GO

NZ

AL

EZ

Internrevisorerna Inga Astorsdotter (tv) och Anne Nilsson.

På vilket sätt skulle din arbetssituation kunna förbättras?

Peter Lundqvist, prefekt, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöspsykologi

Uppdraget är otroligt intressant, spännande och givande. Viktiga framgångsfaktorer för mig är att jag har lojala och enga-gerade medarbetare, bra och professionellt stöd från adminis-trationen och vetskapen om att det finns stöd att få från Dekan om och när så behövs – jag upplever min situation övervägande positiv. Min ”institution” jobbar just med människan i fokus, varför dessa frågor är extra viktiga. SLU:s ledarskapsutbildningar har också varit positiva, liksom möjligheten att kombinera uppdra-

get med vanligt forsknings- och undervisningsarbete. Givetvis innebär det också stor arbetsbelastning och stundtals tufft när verksamheten blir involverad i oroande omorganisationer, neddragningar av anslag och andra faktorer som är svåra att påverka. Sammanfattningsvis är det dock ett givande uppdrag – som alltid kan utvecklas till det bättre!

Torkel Ekman, prefekt, institutionen för kliniska vetenskaper

Frågan kan inte besvaras med enbart att jag behöver mer eller mindre resurser till t ex min administration, som för övrigt fungerar bra och utgör knappt 10 % av vår omsättning, utan handlar mer om att jag upplever att vi nu har så många adminis-tratörer och aktiviteter i SLU:s högre sfärer som vill ha mina och andra prefekters synpunkter på än det ena och än det andra.

Det blir väldigt mycket internt informationsarbete som tar tid från det strategiska arbetet med att försöka påverka samhället och anslagsgivare utanför SLU, t ex beslutsfattare på andra myn-

digheter, politiker, departement, mm, om varför just våra verksam-heter med de gröna näringarna i allmänhet och veterinärmedicin i synnerhet är värda att satsa mer pengar på. Jag skulle vilja ha mer hjälp med underlag från dessa administratörer och färre krav på rapporter. Om jag fick önska mig något specifikt administrativt stöd på min institution, med våra ca 145 personer på avlönings-listan, så vore det en egen personalspecialist som kunde stötta mig och den handläggare jag redan har i personalfrågor.

RESURS 5.12 » 11

psykiska ansträngningen rekommenderas av internrevisorerna.

Under hösten kommer enkäten och rekommendationerna att diskuteras i led-ningsrådet, på rektors möte med prefek-terna och i samband med utbildning av nya dekaner och fakultetskanslier.

Läs hela rapporten på internrevisionens sida på medarbetarwebben: internt.slu.se/sv/styrning-och-organisation/internrevision/revisionsrapporter/

TEXT: SOFIA LJUNGMAN

Internrevisionen granskar, oberoende och självständigt, all verksamhet inom SLU på uppdrag av styrelsen. Internrevisorerna ger även råd och stöd till verksamhet och ledning.

Ok

Arbetsmiljö

Uppföljning

Medarbetarsamtal Ökat stöd

Strategiska frågor

12 « RESURS 5.12

Ett halvt sekel, så länge har Stig Andersson arbetat på SLU. I januari går han i pension efter en spännande karriär där han kombinerat två intressen – djur och teknik.

U nder sina dryga 50 år SLU har han arbetat med djur och teknik. Stig arbetar idag som datatek-

niker på VHI, med arbetsplats på Löv-sta. Sedan 80-talet har han varit med och utvecklat datorer och program för datain-samling till forskning på de olika djur som finns på SLU. Stig har varit med mycket i stallarna för att förstå verksamheten. Forskare och djurvårdare har förstås också varit med i utvecklingen av programmen.

– Det började egentligen med att jag tyckte om djur – och det gör jag ju fortfa-rande, säger Stig.

ÖGA FÖR SKINNStig började som sommarjobbare på mink-faren vid Vipängen 1961, endast 15 år gammal. Ett par år senare blev han befor-drad till förman. Under vintersäsongen sorterade Stig skinn på Nordiska skinn-auktioner och blev duktig inom området.

– Jag har även sorterat ut skinn till päl-sar. Bland annat åt en rektorsfru. Det måste varit någon gång på 60- eller 70-talet.

Han minns också när Sophia Loren

köpte de sista silverrävarna från SLU till en djurpark.

I början av 80-talet började Stig jobba på Husdjursförädling med fjäderfä och fick vidareutbilda sig i dataprogramme-ring. Han datoriserade kläckeriet och skrev egna program för ruvare och kläckare.

Stig har arbetat med många olika djur under sina år på SLU – genom sina data-program. Via fjäderfä, grisar och HGEN-labbet på HVC.

– Jag har hela tiden fått jobba väldigt självständigt, men samtidigt haft väldigt bra folk omkring mig, säger Stig. Det är nog en av anledningarna till att jag stannat så länge. I början var jag inte alls intresserad av datorer och programmering, jag såg bara djuren. Men datatekniken är väldigt spän-nande, och jag har kunnat vara med och utveckla verksamheten. Det har också lett till att jag själv fått utvecklas hela tiden.

Den bästa tiden på jobbet som Stig minns det, var i början på 80-talet när SLU samarbete med Pharmacia för att utvinna hyalonsyra ur tuppkammar. Syran ingick i produkten Healon som används

50 år bland kossor och datorervid ögonoperationer, en av Pharmacias stora framgångar. 1986 byggdes ett stall i Lagga där avelstuppar och hönor hölls för detta ändamål.

– Vi byggde egna datorer och skrev program för insamling av stalldata, säger Stig. Vi var ett bra gäng som samarbetade!

BELÖNAD AV KSLAAndra tillfällen han minns är förstås när han fick sin guldklocka efter 30 år i statens tjänst och KSLA-utmärkelsen 1996, ”Akademiens belöning för föredömliga insatser i skogs- och jordbruksforskningens tjänst”.

– Tiden här på VHI tillhör också det bästa, säger Stig. Att vara med och utveckla alla program kring djurhante-ringen på Lövsta har varit en utmaning.

På senare tid har han arbetat med upp-byggnad av Basreg, ett system där SLU:s datainsamling av djur ska samlas in.

Som pensionär kommer Stig att ägna sig åt sitt fotointresse, fiske och fågelskåd-ning. Livet som pensionär ser han fram emot, även om han kan tänka sig att hoppa in och hjälpa till på SLU även i framtiden.

– Om jag kan vara till nytta framöver, säger Stig blygsamt. TEXT: SOFIA LJUNGMAN FOTO: JENNY SVENNÅS-GILLNER

Datorerna behöver skydd i de dammiga stallarna.Stig trivs bland djuren på Lövsta.

RESURS 5.12 » 13

SLU knyter ihop svensk växtforskning genom samarbetet med andra universitet på flera orter i Sverige.

V äxtvetenskap är SLU:s starkaste forskningsområde med mycket framgångsrika forskningsmiljöer

i Alnarp, Uppsala och Umeå. I Skara bedrivs uppmärksammad forskning om precisionsodling.

Samarbetet med systeruniversiteten på orterna har fördjupats i gemensamma centrumbildningar med växtbiologi som

specialitet. SLU är därmed den gröna för-bindelselänk som knyter samman svensk växtvetenskap.

– Vår växtforskning bidrar till att ge Sve-rige som helhet mycket goda möjligheter att utveckla den så kallade biobaserade ekono-min, säger vicerektor Johan Schnürer.

I en biobaserad samhällsekonomi tar man ett samlat grepp för att möta flera av de

stora globala samhällsutmaningarna, t.ex. klimatförändringar och livsmedelsförsörj-ning för en växande global befolkning.

– Det finns en särskild styrka i att SLU som enda universitet arbetar med hela ked-jan – från cellernas innersta till växtskydd, växtförädling och mer produktionsinrik-tad forskning, konstaterar Johan. TEXT: NORA ADELSKÖLD

Nätverk triggar växtforskningen

TEMA VÄXTFORSKNING

>>

Äpplen är föda inte bara för människor, utan också för jästsvampar och andra mikroorganismer. Jästdoften lockar äggläggande honor av fruktflugor. Läs mer om doftforskning på sidan 17.

Plant Link, AlnarpPlant Link är ett forskningsnätverk inom växtvetenskaper i södra Sverige. Det bildades 2011 som ett samarbete mellan SLU Alnarp och Lunds universitet, med stöd av Region Skåne.

UPSC, UmeåUmeå Plant Science Centre (UPSC) är en av Europas främsta miljöer för växtbiologisk forskning. Centrat bildades 1999 i samarbete mellan SLU i Umeå och Umeå universitet.

Linnécentrum, UppsalaLinnean Centre for Plant Biology in Uppsala bildades 2011. Förutom SLU Uppsala och Uppsala universitet medverkar Skogforsk i samarbetet med mer praktiska tillämpningar.

3 VÄXTCENTRA VID SLU

FOTO: VIKTOR WRANGE

14 « RESURS 5.12 TEMA VÄXTFORSKNING: LINNÉCENTRUM, UPPSALA

Vissa träd står emot rottickan

Linnécentrum är ett relativt nytt, brett samarbete mellan Uppsalas växtforskare vid SLU, Uppsala universitet och Skogforsk.

F orskningen vid Linnécentrum (Linnean Centre for Plant Biology in Uppsala) har stor vetenskaplig

bredd – allt från molekylärbiologi till eko-logi, växtförädling och skogsvetenskap.

– Vi främjar framstående forskning, och vi lägger stor vikt vid att resultaten ska nå ut. Man ska kunna använda dem på olika sätt i samhället, t.ex. för att upprätt-hålla den biologiska mångfalden och bidra till ett hållbart jord- och skogsbruk, säger Eva Sundberg, professor i västfysiologi och Linnécentrums ordförande.

Linnécentrum samlar forskare från SLU-institutionerna Växtbiologi och

skogsgenetik, Mikrobiologi, Skoglig mykologi och växtpatologi, Ekologi samt Växtproduktionsekologi. Från Upp-sala universitet deltar forskare från insti-tutionerna Ekologi och genetik samt Organismbiologi. Den mer praktiska till-lämpningen i form av trädförädling för-siggår vid Skogforsk.

– Centrets främsta styrka ligger i dess vetenskapliga bredd, som gör det till en arena för kontakter mellan olika disci-pliner av grundforskning och tillämpad växtforskning. Vi delar också på den avancerade tekniska utrustningen och de odlingskammare som behövs i grundforsk-

ningen – en ekonomisk vinst, säger Eva.Hennes egen forskargrupp undersöker

bland annat frukters utveckling och hur den beror av produktionen av växthormo-net auxin. Forskarna använder backtrav, Arabidopsis thaliana, som modellväxt. I för-längningen skulle växtförädlarna kunna använda sådan grundläggande kunskap om fruktbildning för att ändra frukters, t.ex. rapsens fröskida eller tomatens, egen-skaper och form.

Läs mer: www.lcpu.se

TEXT: NORA ADELSKÖLD

Rottickan, Heterobasidion annosum, är en eko-nomiskt viktig skadegörare – den orsakar årligen skador för en miljard kronor i svenska skogar.

Professor Jan Stenlid från Skoglig mykologi och patologi leder det stora projektet Röta hos barrträd, ett samarbete mellan två institutioner vid SLU och Skogforsk. Forskarna letar efter gener som styr samspelet mellan svampen och granen eller tallen.

Dels försöker man hitta de gener i rottickan, vilka styr svampens förmåga att invadera och döda

trädet, dels studerar man granens resistens som tidigare visats vara ärftlig.

Resultaten kommer att kunna omsättas i trädför-ädling, fröplantager och praktiskt skogsbruk. Målet är att begränsa rotrötans framfart genom att så fort som möjligt få fram motståndskraftiga träd.

Läs mer: www.slu.se/rotrota

TEXT: NORA ADELSKÖLD

Eva Sundberg deltog i oktober i en konferens, anordnad av Linnécentrum, om hur samarbete inom växtforskning kan bidra till lösningar på stora globala utmaningar, som klimatförändringar och livsmedelsförsörjning.

Rottickan angriper gran och tall och orsakar stora skador i svenska skogar.

FO

TO: JO

NÁ

S O

LIVA

Från cell till tomat

FO

TO: J

EN

NY

SV

EN

NÅ

S-G

ILL

NE

R

Fosforescerande Arabidopsis-planta. FOTO: JENS SUNDSTRÖM

RESURS 5.12 » 15

Sambas forskare dansar i takt

Bland smultron och insekter

Ett DNA-test, som pekar ut de mest lovande småplantorna i ett stort förädlingsmaterial, står högt på önskelistan hos salixför-ädlarna på SW Seed AB i Svalöv.

F orskarna i programmet Samba* arbetar nu tvärvetenskapligt med den biologiska och genetiska bak-

grunden till egenskaper som är viktiga i framtida salixsorter.

Traditionell förädling av salix är tids-krävande i jämförelse med ettåriga grödor, eftersom en slutlig bedömning av produk-tionen kan göras först efter flera års tillväxt i fält. Och det är därför det vore så värde-fullt att kunna identifiera unga plantor med genetiska anlag för önskade egenskaper.

Sedan 2007 har forskare vid Ekologi, Skoglig mykologi och växtpatologi, Växt-produktionsekologi samt Växtbiologi och skogsgenetik undersökt hur ett gemen-samt klonsortiment varierar i fråga om resistens mot bladbaggar och bladrost och ett flertal tillväxtegenskaper. Och med hjälp av resultaten har forskarna tagit fram genkartor som visar var i arvsmassan det finns gener som styr viktiga egenskaper.

– Alla delprojekt hänger ihop, berättar Sambas koordinator Sara von Arnold, och vi forskare är beroende av nära samarbe-ten. Vi skriver artiklar tillsammans och har en stark ”vi-känsla”.

Gemensamma fältförsök finns i Pustnäs öster om Fyrisån. Klonernas tålighet mot torka och stark sol testas dock i norra Ita-lien eftersom Europa är en växande mark-nad för nya sorter, och det är viktigt att se hur egenskaperna skiljer sig i olika klimat.

– Även här är samarbete nödvändigt, säger kollegan Ann-Christin Rönnberg Wästljung. Den av oss som åker till Italien får göra avläsningar åt flera delprojekt.

Sambas andra fas (2011–2015) handlar om att lokalisera viktiga enskilda gener, att

ta fram biomarkörer (”DNA-tester”) som påvisar dessa och att sedan testa urvalsme-todiken i praktisk förädling.

*SAMBA står för Salix molecular breeding activities.

Läs mer: www.samba-webb.se

TEXT: DAVID STEPHANSSON

Växter exponeras för både växtätande skadein-sekter och pollinatörer i naturen. Frågan är hur dessa insekter påverkar varandra och växten.

I ett nytt samarbete inom Linnécentrum har smultron (Fragaria vesca) valts som modellväxt för att bland annat studera hur skadeinsekter påverkar samspelet mellan växter och pollinatörer. Man vill också ta reda på vilken betydelse växtens gene-tiska variation har i sammanhanget.

Forskarna Johan A. Stenberg vid institutionen för ekologi (SLU) och Amy Parachnowitsch vid avdelningen för växtekologi och evolution (UU) ansvarar för samarbetet.

Preliminära resultat tyder på att bin och andra pollinatörer undviker växter som angripits av ska-deinsekter. Om en planta har skadats av bladbag-gar, kommer alltså denna planta inte att pollineras. Detta slår olika beroende på hur just den plantan brukar föröka sig, vegetativt med revor eller sexu-ellt med frö. De smultrongenotyper som framförallt förökar sig vegetativt, är inte lika beroende av polli-natörer som de genotyper som förökar sig sexuellt.

Läs mer: www.slu.se/ecology/stenberg

TEXT: NORA ADELSKÖLDSmultron är modellväxt i ett nytt samarbetsprojekt vid Linnécentrum.

Samba-projektets forskargrupp på salixlaboratoriet i BioCentrum på Ultuna. Från vänster Ann-Christin Rönnberg Wästljung, Jan Stenlid, Berit Samils, Christer Björkman, Sara von Arnold, Sofia Berlin Kolm, Martin Weih, Nils-Erik Nordh.

FO

TO: JE

NN

Y S

VE

NN

ÅS

-GIL

LN

ER

FO

TO: N

OR

A A

DE

LS

KÖ

LD

>>

16 « RESURS 5.12

Med rötter som specialitet– Rotsystemets uppbyggnad är mycket viktig för växtens stabilitet och förmåga att ta upp vatten och näring, säger växtfysiologen Karin Ljung vid Umeå Plant Science Center.

K arins Ljungs arbete är ett exem-pel på den internationellt fram-stående växtforskning som

bedrivs vid Umeå Plant Science Centre, UPSC. Hon har där byggt upp en forskar-grupp som studerar rotutveckling.

– Vi studerar bland annat produktio-nen av de två växthormonerna auxin och cytokinin, och hur detta påverkar rotbild-ningen, förklarar Karin.

UPSC är ett samarbete mellan Skog-lig gentetik och växtfysiologi vid SLU och Växtfysiologi vid Umeå universitet. Centret har i The Scientist utsetts till bästa utomame-rikanska forskningsmiljö för postdoktorer, och forskningsmiljön har lockat till sig fors-kare från hela världen. Vid UPSC arbetar i dag ca 200 personer från drygt 40 länder.

– Vi har ett fantastiskt laboratorium för masspektrometri! berättar Karin. Där stu-derar vi växternas olika metaboliter och proteiner, samt gör hormonanalyser med hög känslighet.

FRÅN BACKTRAV TILL GRÖDOR OCH TRÄDI växtgenetisk forskning är man mycket beroende av den lilla oansenliga väx-ten backtrav, Arabidopsis thaliana. Denna modellväxt är lätt att odla och föröka i odlingskammare. Dessutom har den ett litet genom, bara fem kromosomer.

Vid UPSC finns en anläggning av mycket hög säkerhetsklass för odling av transgena växter. I laboratoriet kan forskarna under strikta säkerhetsruti-ner förändra det så kallade genuttrycket,

processen genom vilken informationen i arvsmassan överförs till proteinerna, som bygger upp och reglerar cellens strukturer och funktioner.

Karin använder sådana genförändrade växter i sin forskning. Det som hennes forsk argrupp vill ta reda på är hur gene-tiska och hormonella faktorer styr rötter-nas utveckling, och hur växterna påverkas av tillgången på vatten och näring.

– Denna nya kunskap skulle sedan kunna användas när skogsträd, jordbruks- och trädgårdsgrödor ska förädlas, avslutar hon.

Läs mer: www.upsc.sewww.slu.se/kunskapsbank/skogsbruk-vilt

TEXT: OLOF BERGVALL

Karin Ljung leder en forskargrupp vid Umeå Plant Science Center.

Granens gengåta på spåren– Spruce genome project är ett spjutspets-projekt för svensk genomforskning. Det har ställt helt nya krav på datorer, programvaror för analys och sekvenseringsstrategier, säger professor Ove Nilsson vid UPSC.

Ove leder styrgruppen för grangenomprojektet, där forskare vid UPSC, Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet samarbetar med forskare från Kanada, Italien och Belgien. När granens arvs-

massa skulle kartläggas hade man hjälp av en ef-fektiv gensekvenseringsapparat på Science for Life

Laboratories i Stockholm. Men att ta fram granens genetiska kod är bara

en liten del av arbetet. Parallellt utvecklar man metoder där genomsekvensen används för att hitta markörer för olika i trädförädlingen åtråvärda egen-skaper, såsom motståndskraft mot olika sjukdomar och vedegenskaper.

– Mängden information som vi altsrar i detta

projekt är fullständigt ofattbar, säger Ove. Vi tror dock inte att granen har fler gener än andra växter, snarare tyder preliminära data på att granen har ovanligt få gener, och att resten av arvsmassan be-står av oändliga rader av repetitiva DNA-sekvenser med okänd funktion.

Läs mer: www.slu.se/kunskapsbank/skogsbruk-vilt

TEXT: NORA ADELSKÖLD

FO

TO: M

AT

TIAS

PE

TTE

RS

SO

NTEMA VÄXTFORSKNING: UPSC, UMEÅ

Majsrot. FOTO: KJELL OLOFSSON

RESURS 5.12 » 17

Fruktflugor som svärmar runt en skål med frukt är ditlockade mer av den jästsvamp som finns på frukten än av fruktens egen doft.

D et är forskarna Paul Becher, Elz-bieta Rozpedowska och Marie Bengtsson vid Kemisk ekologi i

Alnarp som står bakom denna upptäckt, som innebär att begreppet växt-insektsin-teraktioner måste vidgas till att innefatta även mikroorganismer.

Frukt är inte bara substrat för insekter och deras avkomma utan också för olika mikroorganismer, t.ex. jästen Saccharomy-ces, vilket man bland annat drar nytta av i vinproduktionen. Fruktflugor, Drosophila melanogaster, visade sig vara måttligt intres-serade av frukt utan jäst på ytan, medan enbart jäst utan frukt var mycket lockande

och ensamt kunde tjäna som föda för flug-larverna.

Även okontaminerad frukt lockade emellertid en del fruktflugor till sig – dels doftar även frukten lite, dels är det svårt att helt undvika jästceller på fruktytan. Flugorna kan också ta med sig jästceller till den ”rena” frukten och lägga sina ägg tillsammans med den dittransporterade jäs-ten. På så vis får larverna ändå jäst att äta.

Läs mer: www.slu.se/kunskapsbank/livsmedel-halsa

TEXT: NORA ADELSKÖLD

På våra åkrar odlas grödor som ger oss mat, foder, fibrer, läkemedel, och energi. De syd-svenska växtforskarna i Plant Link kopplar nu ihop grundläggande och tillämpad forskning för att hitta sätt att förbättra produktionen.

Plant Link är ett forskningsnätverk inom växtveten-skaper i södra Sverige. Det bildades 2011 som ett samarbete mellan SLU i Alnarp och Lunds universi-tet, med stöd av Region Skåne. Nätverket inbegriper flera stora forskningsprogram, t.ex. MistraBiotech, ICON, Bladmögelresistens i potatis, ICE3 och TC4F.

Nyligen har Plant Link tilldelat fem korta, innovativa projekt de årliga ”Seed money”. Dessa projekt är samarbeten mellan forskare vid de två universiteten och de bedöms ha potential att leda till större anslagsansökningar från Plant Link.

– I år prioriterades unga forskare; bland andra

har SLU:arna Paul Becher, Georg Carlsson, Per Mühlenbock, Ida Lager och Åsa Lankinen beviljats pengar, säger Plant Links forskningskoordinator Erik Alexandersson.

Plant Link fokuserar på områdena växtförädling, produktkvalitet och nya produkter samt abiotisk

stress (t.ex. av torka). Man forskar också på sam-spel, t.ex. via dofter, mellan växter och mikroor-ganismer, växter emellan samt mellan växter och insekter.

Plant Link hjälper även till med att utveckla inno-vationer utifrån forskningsrön, i nära samarbete med Innovation Alnarp och Innovationskontor Syd.

Läs mer: www.plantlink.se

TEXT: NORA ADELSKÖLD

Fruktflugans doftande paradisPlast från vete eller olja?Etanolproduktion av vete ger två proteinrika restprodukter, drank och gluten. Dranken kan bli förpackningsmaterial och från gluten kan proteiner göras om till isolerande skum och frigolit-, hårdplast- eller läderliknande material.

Intresset bland företag är stort för biomate-rial som kan ersätta oljebaserade produkter, till exempel plaster i datorhöljen, möbelklädslar och husisolering.

Professor Eva Johansson vid Agrosystem i Alnarp leder arbetet med att förädla spannmåls- och oljeväxter för flera användningsområden. Forskningen sker i samarbete med Lunds tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Läs mer: www.slu.se/kunskapsbank/jordbruk

TEXT: NORA ADELSKÖLD

Plast kan göras av proteinerna i vete.

Äpplen drar gärna

En fruktfluga på en vindruva.

FO

TO: JE

NN

Y S

VE

NN

ÅS

-GIL

LN

ER

FO

TO: V

IKTO

R W

RA

NG

EFO

TO: S

ÉB

AS

TIEN

LEB

RE

TON

TEMA VÄXTFORSKNING: PLANT LINK, ALNARP

Bygger broar för bättre växtprodukter

Forskningsassistent Erik Alexandersson är koordinator för forskningen vid Plant Link.

>>

Paul Becher och Elzbieta Rozpedowska har funnit att äggläggande fruktflugehonor lockas mer av äpplen med jästsvamp på ytan än av helt ”rena” frukter. Jäst är nämligen bra föda för fluglarverna.

Blommande raps. FOTO: RAGNHILD MÖLLER

FO

TO: JE

NN

Y S

VE

NN

ÅS

-GIL

LN

ER

18 « RESURS 5.12

Baljväxter ger mindre klimatpåverkan

Höstligt pollen med nytt ogräs

Ärters och bönors nettoutsläpp av växthus-gaserna koldioxid och lustgas är mindre än för kvävegödslade grödor.

Professor Erik Steen Jensen vid Agrosystem i Alnarp har tillsammans med kollegor från Brasilien, Australien, Danmark och Kanada ställt samman befintlig kunskap om hur baljväxter med sin kvä-vefixerande förmåga påverkar klimatet. Artikeln är publicerad i Agronomy for Sustainable Development.

Lustgasemissionen från en baljväxtgröda är generellt lägre än från en kvävegödslad gröda. Det går åt 35–60 procent mindre fossila bränslen till baljväxtbaserade grödor och betesmarker än till motsvarande kvävegödslade. Baljväxtgrödor kvä-vegödslas inte, och efterföljande grödor får också del av det kväve som baljväxterna fixerat. Även pro-duktionen av kvävegödselmedel resulterar i stora utsläpp av växthusgaserna koldioxid och lustgas.

Förutom till mat och foder kan baljväxter även användas som råvara för att tillverka biobränsle, industriella material och kemikalier i bioraffinaderier. Eftersom de inte behöver kvävegödslas är de extra bra som råvaror för sådana produkter. Andra indu-strigrödor kräver nämligen ofta stora insatser i form

av fossil energi, vilket minskar deras nettoinbindning av koldioxid och därmed fördelen med dem.

Läs mer: www.slu.se/kunskapsbank/jordbruk

TEXT: NORA ADELSKÖLD

Malörtsambrosia är ett ogräs som blommar i augusti–septem-ber och som därmed förlänger pollen säsongen med flera måna-der för allergikerna.

Denna invasiva art, Ambrosia artemi-

siifolia, kommer ursprungligen från Nordamerika med orent vallutsäde och har nu fått ordentligt fäste i Tyskland, Polen och Baltikum.

Till Sverige kommer malörtsam-brosia huvudsakligen via fågelfrö-blandningar från Ungern, och växer gärna i hamnområden, på bangårdar och vid fågelbord. Det är dock osä-kert om det finns någon etablerad population i Sverige. Arten är en kort-dagsväxt och behöver därför minst åtta timmars mörker för att blomma. Det, tillsammans med det faktum att

växten behöver en lång växtsäsong, gör att spridningen norrut begränsas något.

Forskarna Lars Andersson, Romain Scalone och Anna-Karin Kolseth vid Växtproduktionsekologi deltar nu tillsammans med forsk-are från Göteborgs Universitet i ett COST Action-projekt med syfte att begränsa växtens framfart i Sverige och Europa. Resultaten från projektet kan komma att användas när en svensk handlingsplan för kontroll av ogräset utformas. Bland annat bör fågelfröimporten kontrolleras mer noga än idag, menar forskarna.

Läs mer: ograsradgivaren.slu.se Rapportera fynd: www.artportalen.se

TEXT: NORA ADELSKÖLD

Erik Steen Jensen menar att en utökad odling av baljväxtgrödor, som inte kräver kvävegödsling, vore en viktig en del av lösningen av den globala försörjningen av mat och foder, kanske även av biobränsle. Här i ett fält med skördeklar åkerböna.

Malörtsambrosians hanblommor sitter samlade i toppställda, axlika klasar.

Potatissorter tål stress olika braPotatisar är nyttiga, fulla med stärkelse och mineraler, vitaminer och kostfibrer.

Men under stressiga förhållanden (ljus, mekaniska skador m.m.) kan de giftiga ämnena solanin och chako-nin bildas. Vissa potatissorter, t.ex. 'Magnum Bonum', kan bilda mycket av dessa ämnen och har därför tagits bort från den svenska sortlistan.

Glykoalkaloider förekommer i hela växten och kan orsaka diarré, huvud-värk och kräkningar, ibland till och med livshotande tillstånd. Eftersom ljusskadad potatis ofta bildar klorofyll är grönfärgade potatisknölar ett var-ningstecken för konsumenten.

Professor Folke Sitbons forskar-grupp studerar nu bildningen av dessa ämnen. De har med hjälp av molekylär genetik och biokemiska metoder kom-mit fram till att kolesterol kan utgöra ett förstadium till dessa gifter, och att bildandet kräver en aktivering av flera gener.

Forskarna kartlägger nu hur bildning-en av glykoalkaloider ökar vid stress. Resultaten visar på en tydlig skillnad mellan olika svenska potatissorter.

Läs mer: www.slu.se/vbsg

TEXT: NORA ADELSKÖLD

TEMA VÄXTFORSKNING: MER OM VÄXTER

FOTO: JENNY SVENNÅS-GILLNER

Vissa potatissorter bildar mycket av de giftiga glykoalkaloiderna, t.ex. solanin, när de utsätts för ljus eller skador. Eller för jonglering?

FO

TO: L

AR

S A

ND

ER

SS

ON

FO

TO: F

OL

KE

SIT

BO

N

RESURS 5.12 » 19

I slutet av september uppmärksammades Alnarp 150 år med ett jubileumssymposium. Efter inledning av rektor Lisa Sennerby Forsse och nedslag i växtförädlingens historia presenterades framtidsprogrammen och korta nedslag i forsk-ningsrön från alnarpsforskare.

Vid eftermiddagens paneldebatt med temat ”Fö-reställningar om framtiden och hur kan SLU förhålla sig till den” diskuterades utmaningar som SLU står inför. Bengt Persson från Stiftelsen lantbruksforsk-ning, SLF, såg en viktig utmaning i frågan hur vi gör affärer av den kunskap och kunskapsutveckling

som finns på SLU. Heidi Avellan, chef för ledar-redaktionen på Sydsvenskan tyckte att SLU är för anonymt:

– Ni måste tala om vad ni gör, och säga: ”vi har svaren på er frågor”.

Efter provsmakning av den nya Alnarpschok-laden, ”med smak av SLU” avslutade rektor Lisa Sennerby Forsse och prins Carl Philip dagen med fyrfaldiga hurra för Alnarp och konfetti.

TEXT: SOFIA LJUNGMAN FOTO: JENNY SVENNÅS-GILLNER

Festligt firande i Alnarp

Forskarassistent Sharon Hill, Växtbiologi, föreläste om världens farligste djur: blodsugande insekter.

Konfetti avslutade dagens firande. fr v: Alnarps studentkårs ordförande Joakim Fagerström, Prins Carl Philip, rektor Lisa Sennerby Forsse och dagens moderator och biträdande kommunikationschef Kjell-Arne Nilsson.

Paneldebattens deltagare, fr v: Ingrid Petersson, ordförande i SLU:s styrelse, Bengt Persson, ordförande SLF, Heidi Avellan, politisk redaktör och chef för ledarredaktionen på Sydsvenskan, Ulrika Johansson, ordförande SLUSS, Jenny Nilsson, student och Erik Alexandersson, forskningskoordinator Plant Link.

Alla deltagare fick den nyinspelade CD:n med fågelsång och andra försommarljud från Alnarpsparken.

20 « RESURS 5.12

Mat och livsmedel är stora forskningsområden inom SLU. Det är också något som engagerar många personligen. Här lyfter vi fram lite av den forskning som på-går vid SLU i ämnet och hoppas att du som medarbetare kommer att få svar på några av dina frågor.

Kanske får du också ytterligare frågor som väcker lusten att ta reda på mer. Hur ska man vara en bra konsument av mat? Vad gör den mat jag äter med min kropp, vad gör den med miljön?

Forskning om mat – ett smakprov

FOTO: JENNY SVENNÅS-GILLNER

RESURS 5.12 » 21

>>

V id SLU bedrivs idag unik och angelägen livsmedelsforskning som täcker hela kedjan, från pro-

duktion och hantering av livsmedelsråva-ror till hur maten påverkar vår hälsa. Men verksamheten är spridd på olika fakulteter och orter. Forskare och lärare som arbe-tar inom fältet har tidigare inte haft någon naturlig arena att träffas och det har varit svårt att hitta ”maten” på SLU. Därför star-tade för två år sedan en strategisk satsning på området livsmedelsforskning: SLUmat.

VILL SKAPA IDENTITET– Vi har äntligen en plattform för livsmedels-forskningen på SLU. SLUmat är till för dialog och samverkan, för att skapa en identitet hos oss som sysslar med livsmedels- forskning samt synliggöra den ange-lägna och framgångsrika verksamhet som bedrivs inom livsmedelsområdet, säger Åse Sternesjö Lundh, professor i livsmedels- vetenskap och en av medlemmarna i arbetsgruppen för SLUmat.

Åse är prefekt vid institutionen för livsmedelsvetenskap och forskar själv inom området animaliska livsmedel, hit-

tills främst avseende mjölkkvalitetsfrågor. Hennes engagemang för livsmedelsforsk-ningen går inte att ta miste på när hon räknar upp de viktiga frågor som SLU:s forskare tillsammans möter. Vilka forsk-ningsbehov har branschen? Hur kan vi utveckla vår forskning kring matens bety-delse för hälsan, dess effekter på vår miljö och hur uppnår vi en hållbar livsmedels-konsumtion? Vilka arbetssätt är viktiga att utveckla för att SLUmat ska bli en fram-gångsrik plattform för samverkan?

INVENTERING AV FORSKNINGEn inventering av livsmedelsforskningen vid SLU har gjorts, och för drygt ett år sedan hölls ett symposium för att samla och visa upp krafterna inom SLUmat.

– Vi vill öka möjligheten till samver-kan inom vårt område men också öka syn-ligheten för den här forskningen, internt såväl som utåt, och där har vi knappt bör-jat. En hemsida som kan synliggöra vår verksamhet men även fungera som mötes-plats för dialog med branschen är högt prioriterat, säger Åse Sternesjö Lundh. TEXT: ANNIKA BORG

När Resurs når Lars Mogren har han just varit i växthuset och vattnat ruccolan som ingår i hans forskningsprojekt. Från frö till färdiga blad odlar han upp spenat, mangold och ruc-cola, för att sedan undersöka innehållet av hälsosamma ämnen och hur bakterietillväxten sker på bladen.

Lars Mogren är en av de unga forskare som fått medel av SLUmat. Han är verksam vid LTJ-fakulteten inom område Hortikultur och har tidigare arbetat med odlingsmetodens inverkan på bladgrönsakers egenskaper, med särskilt fokus på deras ”inre kvalitet”, det vill säga hur nyttiga ämnen i bladen kan optimeras.

Förra året skickade han som huvudsökande in en ansökan till SLUmat om ett forskningsprojekt om bakterier på olika baby leaf-grönsaker. Han fick forskningsmedel, men med uppmaningen att samarbeta med Sofia Boqvist på Biomedicin

och veterinär folkhälsovetenskap. Bedömarna på SLUmat hade sett att de två skulle kunna utveckla ett fruktbart samarbete.

– Det som är så roligt med SLUmat och deras strategiska satsning på yngre forskare är att det skapar tvärvetenskapliga samarbeten inom uni-versitetet som troligen inte hade ägt rum annars. Genom samarbetsprojektet har jag och Sofia hittat varandra och sett områden för samarbete som vi annars inte skulle ha gjort, säger Lars.

Sofia forskar på livsmedelssäkerhet, till exempel om bakterier i kött och vegetabilier, och tillsam-mans undersöker de nu bakteriehalter i olika typer av blandsallader man kan köpa i affärerna. Med hjälp av sina olika kunskaper från olika håll undersöker de vilka faror, med fokus på olika bak-terier, som finns med att blanda ihop olika råvaror i färdiga sallader.

TEXT: ANNIKA BORG

Större synlighet med SLUmat

Salladssamarbete tack vare SLUmat-medel

För två år sedan startade en satsning som ska knyta ihop och synliggöra livsmedelsforskning vid universitetet – SLUmat. I satsningen ingår också att lyfta fram yngre forskare och skapa kontakt och dialog mellan olika ämnen inom livsmedelsområdet.

Fakta SLUmat

SLUmat är en fakultetsövergripande femårig strategisk satsning som startade 2010. Syftet är att stärka SLU:s forsk-ning om mat, främja interna och externa samarbeten inom livsmedelsområdet och synliggöra den samlade kompe-tensen vid vårt universitet. SLUmat är organiserad i tre områden:

• Mat och hälsa

• Mat och miljö

• Matens sammansättning och egenskaper kopplade till produktionen

Läs mer: ww.slu.se/slufood

FO

TO: M

AR

CIN

GLO

WA

CZ

FO

TO: JE

NN

Y S

VE

NN

ÅS

-GIL

LN

ER

Lars Mogren odlar baby leaf-grönsaker i det SLUmat-projekt han driver tillsammans med Sofia Boqvist.

Åse Sternesjö Lundh.

22 « RESURS 5.12

H ållbar växtodling, djurhållning och ”bra mat” beror på många olika faktorer. Under ett semina-

rium på Skansen hjälptes SLU-forskarna, Anna Wallenbeck, Husdjursgenetik och Centrum för ekologisk produktion och kon-sumtion (EPOK), Helena Aronsson, Mark och miljö, och Cecilia Sundberg, Energi och teknik och EPOK, åt att lotsa åhörarna genom snårskogen av regler, begrepp, siffror och påståenden som man kan stöta på. Först och främst konstaterade de att de fem saker man måste beakta när man talar om ”bra mat” är djurs och människors hälsa, klimat, övergödning och biologisk mångfald.

MÄRKNING VISAR VÄGENAnna Wallenbeck berättade att dagens ekologiska produktion skiljer sig från kon-ventionell produktion på tre sätt: hur man hanterar skadedjur och ogräs, hur man förser grödorna med näring och ett tydligt fokus på djurens roll i agri-ekosystemet. Ekologisk livsmedelsproduktion bygger på en rad basprinciper, och kommunikatio-nen med konsumenterna sker genom cer-tifiering, till exempel kravmärkning.

– Det finns olika regelverk kring eko-logiska produkter, och det är svårt att veta

vad som gäller. Dagens regelverk för eko-logisk husdjursproduktion lägger stor vikt vid lokalproducerade fodermedel, utevis-telse och förebyggande djurhälsovård.

VATTNETS BETYDELSEHur vi brukar marken har betydelse för odlingens påverkan på vattenmiljön. Helena Aronsson berättade hur Sveriges lantbrukare arbetar för att minska över-gödningen. Effektiva gödslingsstrategier, jordbearbetningsmetoder och vinterbe-vuxen mark är viktiga redskap i arbetet, men det handlar också om anläggning av våtmarker för att öka vattendragens reningskapacitet.

KONFLIKTER MELLAN OLIKA MÅLMålkonflikter inom hållbar livsmedels-produktion är vanliga och det är svårt att säga vad som är ”bäst”. Ett exempel kan se ut så här: 15 procent av all odlingsmark i Sverige odlas idag ekologiskt, det vill säga bland annat utan kemiska bekämpnings-medel. Ett ekologiskt odlingssätt leder till mindre skördar, vilket förstås inte är bra ur effektivitetssynpunkt. En annan typ av målkonflikt handlar om nötkött, som sticker ut som den stora klimatboven. Men

till nötköttets försvar kan man säga att idisslare omvandlar gräs till människoföda och att de betande djuren behövs för en bevarad biologisk mångfald.

– Om man tar ut en pusselbit ser det enkelt ut. Men det finns tyvärr inget en-kelt sätt att lösa komplexa problem. Det man kan göra är att försöka ta reda på fakta, så att man kan göra välunderbygg-da val, sa Cecilia Sundberg, som pratade om matens klimatspår under Skansen-seminariet. TEXT: ANNIKA BORG

SLU-forskare utbildar Skansens personalVad är egentligen bra mat? Den frågan får Skansens personal titt som tätt. Så för att lära sig mer om vad forsk-ningen säger i frågan, vände de sig till SLU för att få ta del av den kunskap som finns här.

Två röster från Skansen-seminariet– Genom forskarmöten av det här slaget kan vi hjälpa våra besökare ännu mer, säger Kent Flodin som tillsammans med Jennika Lindvall arbetar med den dagliga skötseln av Skan-sens tamdjur.

Vad tycker ni om den här dagen?– Jag har fått en del svar, men också nya frågor, säger Jennika. Jag får frågor om ekologisk mat i arbetet, och det är viktigt att kunna svara på ett bra sätt. Besökare tycker till exempel att våra djur har

det för trångt, men sen köper de ändå kött i affären från djur som haft mycket mindre utrymme. Matningen av djuren är populär bland besökarna. Men vissa reagerar på att djuren får bananer och vindruvor – sådant som blir över från restaurang-erna på Skansen. De tycker inte att det är särskilt autentiskt, även om det är del i ett kretsloppstänk.

– En lärdom är att vi inte behöver ha alla svar själva, vi kan lotsa besökarna vidare till att ta reda på mer fakta själva, säger Kent.

Jennika Lindvall och Kent Flodin, djurskötare.

Anna Wallenbeck föreläser för Skansens djurskötare.

FO

TO: A

NN

IKA

BO

RG

Vad är bra mat?F

OTO

: AN

NIK

A B

OR

G

Kor kan omvandla gräs till människoföda. Men nötkött är samtidigt en klimatbov bland livsmedel.

Forskning om mat – ett smakprov

RESURS 5.12 » 23

E kosystemet kan hantera utsläpp på ca ett–två ton växthusgaser per person och år. I Sverige är vårt

genomsnittliga utsläpp tio ton per person och år, varav bara maten står för två. Ett förändrat konsumtionsmönster måste vara en del i ekvationen om vi ska kunna sänka utsläppen i tillräcklig omfattning för att nå klimatmålen.

Elin Röös, doktorand på Energi och teknik, och hennes kollegor har under de senaste två åren arbetat med att skapa ett användbart verktyg för handeln och intresserade konsumenter, som de kallar Köttguiden. De ville rikta in sig på köttet, eller rättare sagt proteinkällorna, eftersom animalieproduktionen står för den största klimatpåverkan från matsektorn.

UPPMÄRKSAMMAD GUIDEKöttguiden är en tabell där man kan se vilken påverkan olika slags proteinkäl-lor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimu-lera till dialog och kommunikation om den höga köttkonsumtionen. Bakom den till synes enkla tabellformen finns en hel del svåra överväganden och en gedigen forskningsinsats.

– Köttguiden har redan rönt uppmärk-samhet trots att den inte är lanserad än, och vi kommer under hösten och vintern

Grönt ljus för smarta köttvalAtt minska utsläppen av växthusgaser är en stor utmaning för vårt samhälle. Men genom att göra medvetna val av maten vi köper kan vi alla verka för en positiv utveckling. Kanske kan Köttguiden vara en hjälp på den vägen.

I Köttguiden finns fyra indikatorer att ta hänsyn till när det gäller bra mat: klimat, biologisk mångfald, användning av kemiska bekämpningsmedel och antibiotika samt djur-välfärd. Olika proteinkällor märks upp med ett treskaligt system av grönt, gult och rött ljus för vad som är bäst, mindre bra och sämst med hänsyn till dessa olika indikatorer.

 

Klimat  

 

Biologisk  

mångfald  

Kemiska  

bekämp-­‐

nings-­‐

medel  och  

antibiotika  

Djurskydd  

och  

utevistelse  

NÖTKÖTT  

 

Svenskt  ekologiskt  n

aturbeteskött    

   

   

Svenskt  naturbeteskö

tt    

   

   

KRAV-­‐märkt  nötkött      

   

   

EU-­‐ekologiskt  nötkö

tt      

   

   

Sigillmärkt  klimatcertifierat  nötkött

     

   

 

Sigillmärkt  nötkött    

   

   

Svenskt  anonymt*  nötkött  

   

   

Irländskt  anonymt*  nötkött  

!    

   

Sydamerikanskt  anonymt*  nötkött  

!!  !!  

   

Polskt  och  tyskt  anon

ymt*  nötkött  !  

   

 

LAMMKÖTT  

!  =  Stor  risk  för  överg

ödning  p.g.a.  många  djur  

per  yta  

!!  =  Risk  för  mycket  stor

 klimatpåverkan  och  neg

ativ  påverkan  på  bio

logisk  

mångfald  från  Sydamerikansk  k

ött  

Ekologiskt  lamm    

  +    

 

Sigillmärkt  klimatcertifierat  lamm      

  +    

 

Sigillmärkt  lamm      

  +     ++  

Svenskt  anonymt*  lammkött  

  +    

 

Nya  Zeeländskt  ano

nymt*  lammkött    

   

 

Irländskt  anonymt*  lammkött  

   

   

 

+  =  Mycket  svensk  lammproduktio

n  sker  på  naturbeten

 (grönt  ljus)  eller  en

ligt  

ekologiska  principer  

och/eller  utan  importerad  s

oja  (gult  ljus)  utan  a

tt  vara  

att färdigställa rapporten och göra Kött-guiden tillgänglig för konsumenterna och livsmedelsbranschen. Guiden ger inga enkla svar. Men ett råd är enkelt att ge – en minskad köttkonsumtion generellt i väst-världen är bra för miljön, säger Elin Röös.

FORSKNINGSPROJEKT I GRUNDENIdén till Köttguiden föddes ur det tvärve-tenskapliga forskningsprojektet ”Klimat-märkt livsmedelsbutik” och dess över-gripande uppgift att arbeta med handelns

möjligheter att stimulera till mer mil-jövänliga livsmedelsval. Projektet har bland annat inneburit en genomgång av tillgänglig data och livscykelanalyser av olika typer av köttproduktion och andra livsmedel med mycket protein, såsom ost, baljväxter och Quorn. Samtidigt har man haft som mål att kunna presentera resul-taten på ett sätt som konsumenter kan använda i sin vardag. TEXT: ANNIKA BORG

FO

TO: V

IKTO

R W

RA

NG

EF

OTO

: JEN

NY

SV

EN

NÅ

S-G

ILL

NE

R

24 « RESURS 5.12

Högst upp: Småskalig fabrik som bereder och packar macadamianötter. Nederst: Skogsexkursion med beväp-nad vakt – till skydd mot elefanter.

Studenter och kursledare på Bilashaka Flower Farm vid Naivashasjön.

D et bästa är det tvärvetenskapliga perspektivet, säger Jan Lagerlöf, insitutionen för ekologi som till-

sammans med Kjell Hansson, SOL, varit kurseldare och rest med studenterna till Kenya i tre veckor.

Fältkursen innehåller ett flertal studie-besök med ambitionen att täcka både sam-hällsvetenskapliga som naturvetenskapliga ämnen, med besök hos alltifrån lokala myndigheter till produktionskoopertiv för te och kaffe till lantbrukare och biodlare.

OLIKA BAGRUNDER KOMPLETTERAR– Vi fick se flera avancerade och komplexa projekt som inspirerar. Vi studerade exem-pelvis hur produktionen, förädlingen och marknadsföringen av olika jordbrukspro-dukter fungerar och vad det finns för pro-blem och möjligheter i olika led ur biolo-gisk, ekonomisk och social synvinkel. En annan fråga var hur bevarande av naturliga ekosystem för ekosystemtjänster (t.ex. vat-tenförsörjning) och turism konkurrerar med utnyttjande för jord- och skogsbruk. I sådana här studier lär sig studenterna att vidga sina vyer utanför den egna inrikt-ningen de kan komplettera varandra med genom sina olika bakgrunder, säger Jan.

Kursvärdering visar mycket nöjda studen-ter, alla som svarade gav toppbetyg vid frågan om övergripande intryck och alla

skulle rekommendera andra att gå kursen. David Fridolin studerar på agronom-

programmet Landsbygdsutveckling och var en av deltagarna på kursen.

– Bäst och mest utmanande var givet-vis det projektarbete som vi genomförde i smågrupper. Där har man verkligen tillfälle att skaffa sig lärdomar att ta med sig, och kanske något att bygga vidare på i framtida studier eller arbetsliv, säger David.

OSÄKER FRAMTIDInför nästa år planerar Jan Lagerlöf att utöka samarbetet med Kenyatta Univer-sity och han hoppas att studenterna ska kunna genomföra projektarbetet med

kenyanska studenter. I framtiden hoppas han också på studentutbyte på masternivå och kanske en forskarskola. Men framti-den för kursen är osäker på grund av eko-nomiska neddragningar på universitetet.

– Vi är beroende av extraanslag för att kunna genomföra dessa satsningar och naturligtvis att inte våra tjänster dras in i den allmänna neddragningen, säger Jan Lagerlöf. TEXT: SOFIA LJUNGMAN

Lyckad tvärvetenskaplig satsningTolv studenter, från alla fakulteter, reste till Kenya i våras för en fältkurs inom det nya fakultetsövergripande kurspaketet med fokus på internationella frågor. Det blev succé direkt, med idel lovord i utvärderingarna.

Fakultetsövergripande satsning

Kurspaketet Global Development, Natu-ral Resources and Livelihoods är tvärve-tenskapligt och vänder sig till studenter på olika program som är intresserade av internationella frågor, hållbar utveckling med koppling till miljöfrågor och natur-resurser.

Läs mer: www.slu.se/sv/utbildning/kurser/ kursblock/

“learning because of interest and not due to academic pressure.”

ur kursutvärderingen

RESURS 5.12 » 25

Årets promotionshögtidVad är väl en bal på slottet? Jo, alldeles, alldeles underbar. Helena Lundgren som talade för de nya doktorerna uttryckte nog allas åsikt i sitt tal på promotionshögtidens middag i Uppsala slott. I skenet från brasor och levande ljus bänkade sig nya doktorer och deras anhöriga, hedersgäster och hedersdoktorer, medaljörer och pristagare, lärare, studenter och universitetsanställda för att fira vår viktigaste högtid.

Godwin Kowero från Kenya berättade att när han fick beskedet från SLU om hedersdoktoratet så trodde han först det var spam, därefter skämtan-de kollegor, innan han förstod att det var allvar. Och aldrig hade han sett en rektor och universitetsled-ning så engagerade i förberedelser och omhänder-

tagande som vid SLU! Margareta Stigson, platschef i Skara, berättade i sitt personliga tackstal om hur hon ständigt möter SLU:s kompetensområden i sin vardag: vid morgonpromanaden när viltet skymtar i skogen, på Skaraslättens bördiga åkrar, i sin dag-liga gärning på jobbet. Allt detta beforskas av SLU, sa årets mottagare av Mårten Carlssons pris.

TEXT: TINA ZETHRAEUS FOTO: JENNY SVENNÅS-GILLNER

Drygt 60 nya doktorer promoverades vid årets högtid i Uppsala.

Hedersdoktor Godwin Kowero höll tal på slottet. Margareta Stigson tog emot Mårten Carlssons pris. Forskningsledare Per-Magnus Ekö är årets pedagogiska pristagare.

26 « RESURS 5.12

Årets förtjänstmedaljörer tog emot sina medaljer vid promotionshögtiden. Professor Per Åman, Livsmedelsvetenskap får den stora guldmedaljen, forskare Hartmut K. Schüssler, Hortikultur, lilla guldmedaljen och samverkanslektor Anna Rising, Anatomi, fysiologi och biokemi, får silvermedaljen.

Förtjänstmedaljörer

Hartmut K Schüssler

Vad har du inspirerats av i ditt arbete?Redan som barn inspirerades jag av natu-ren i alla sina formationer, växter, djur och människor: en mångfald som jag aldrig kan tröttna på. Trädgårdsyrket låg då nära till hands, speciellt de växter som odlades i skyddande glashus. I växthus har man den fantastiska möjligheten att lära känna växter på ett mycket närgånget sätt. Det är där man kan styra de flesta tillväxtfakto-rerna. Studenterna som sökt sig till SLU för att precis som jag få frossa i materien odling och växter, likaså trädgårdsnäring-ens representanter i odlingen under glas, har stimulerat mig mycket till den till-lämpade forskningen med huvudsakligen prydnadsväxter. Ty det som grönsaker och frukt är för kroppen i form av fibrer och vitaminer det är prydnadsväxter för själen i form av glädje, harmoni och mellan-mänskliga relationer.

Vad betyder medaljen för dig?Medaljen betyder utomordentligt mycket för mig. Det kändes ljuvligt när rektor Lisa Sennerby Forsse meddelade per telefon att jag skulle tilldelas medaljen. Värdet ligger för mig framförallt i att det finns personer som anser att jag borde få denna guldme-dalj. Detta värde förstärktes ytterligare genom de mejl, telefonsamtal och per-

sonliga lyckönskningar som kom mig till del. Lyckönskningar av kollegorna kändes som djupt värmande i bröstet. Medaljen gör mig mycket glad genom det värde den förmedlar från andra människor men även genom sin fysiska utformning med SLU-symbolen, en symbol som jag har burit med stolthet på mitt kavajuppslag sedan länge.

Du har just gått i pension – vad gör du nu? ”Pension”, pensionär, pengar till äldre eller inackorderingsställe, ord som är lad-dade med att man bör träda åt sidan, vilket jag gärna gör då det finns ungdomar på plats som arbetar vidare med mina intres-sen. Jag är fortfarande uppfylld av idéer när det gäller växternas styrning med kli-matfaktorerna man kan skapa i ett växthus eller i en biotronkammare. Att få diskutera detta gör jag gärna med generationen som nu har tagit över. Jag håller på att vänja mig vid tanken att jag får disponera min tid själv, naturintresset kommer då väl till pass. Härligt att man fått arbeta på ett uni-versitet som delar mina intressen: växter, djur och människor i miljöerna land, skog och trädgård. I dessa miljöer kommer jag att vistas och verka så länge lekamen och intellektet tillåter.

FO

TO: H

EL

EN

E L

AR

SS

ON

JÖ

NS

SO

N

Ur motiveringen: … utvecklat mycket goda näringslivskontakter” … ”hans förmåga att entusiasmera och inspirera studenter och medarbetare är särskilt framstående”.

RESURS 5.12 » 27

Vad inspireras du av i ditt arbete?Jag inspireras av mina roliga arbetskamra-ter och medicinska frågeställningar där jag känner att jag kan bidra med kunskap som kan leda till framtida förbättrade medicin-ska behandlingar.

Vad betyder medaljen för dig?Jag är jätteglad och stolt över medaljen. Den är en uppmuntran för vidare arbete i SLU:s anda.

Vad jobbar du med just nu? Är det något särskilt på gång? Jag jobbar främst med två saker:1. Att odla stamceller från både människor och djur på spindeltråden som vi framstäl-ler. I framtiden hoppas vi kunna använda den här forskningen för att kunna ersätta skadade vävnader och kanske även organ.2. Att bestämma hur spindeln lyckas med konststycket att först hålla spindeltråds-proteinerna i lösning i körteln och sedan omvandla den till ett av världens starkaste material på bråkdelar av en sekund. Den här kunskapen kommer vi sedan använda för att utveckla metoder att spinna den konstgjorda tråden vi tillverkar idag.

Anna Rising

FO

TO: H

AN

S E

RIC

SS

ON

Ur motiveringen: ”Parallellt med forskningen har hon varit med och grundat bolaget Spiber Technologies, 2012 nominerat som ett av de 33 hetaste nya teknikföretagen i Sverige.”

Vad inspireras du av i ditt arbete?Att få arbeta med duktiga kollegor inom och utanför SLU. Att försöka förstå nya forskningsresultat som inte stämmer med de som vi förväntat oss.

Vad betyder medaljen för dig?Ett slags erkännande av den forskning som vi bedriver vid Livsmedelsvetenskap

Vad jobbar du med just nu? Är det något särskilt på gång?Vi håller på att avsluta HELGA-program-met, ett nordiskt excellenscentrum kring fullkorn. Vi har bland annat utvecklat bio-markörer för fullkornsintag och dessa bio-markörer testas nu i en mycket stor epide-miologisk studie kring intag av fullkorn och risk för colorektal cancer. Vår förhoppning är att dessa biomarkörer skall fungera på ett bra sätt och bli ett viktigt framtida verktyg i denna typ av studier. BarleyFunFood är ett TEMA-program vid NL-fakulteten där vi tillsammans med industrin studerar kol-hydratkvalitet hos spannmål. Genotyper med modifierad fiber- och stärkelsekvalitet undersöks i olika teknologiska och nutri-tionella applikationer.

Per Åman

FO

TO: J

EN

NY

SV

EN

NÅ

S-G

ILL

NE

R

Ur motiveringen: ”på ett mycket förtjänstfullt sätt bidragit till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom cerealieområdet, från grundläggande kemisk karakterisering till avancerad näringsforskning”.

28 « RESURS 5.12

BIBLIOTEKET iSPRÅKSPALTENwWEBBSPALTENR

DIGITALISERA ÄLDRE FORSKNINGSMATERIAL

På SLU-biblioteket (SLUB) finns kompetens och erfarenhet av att skanna in och digitalisera äldre tryckt material, till exempel rapporter och fältinstruktioner. De digitaliserade publikationerna kan sedan tillgängliggöras och spridas på ett effek-tivt sätt genom att läggas in i SLU:s elektroniska fulltextarkiv Epsilon.

Om er institution har funderingar på att digitali-sera material så kontakta gärna biblioteket, så kan vi tillsammans diskutera lösningar som kan passa just era behov och förutsättningar.

Kontakt: sofia.hansson@slu.se eller ulla.ekstrom@slu.se

Nya möjligheter att läsa e-böcker!

Ebrary är SLU-bibliotekets stora leverantör av e-böcker och nu kan du få tillgång till tusentals e-böcker även utanför SLUs nätverk. Förutom att läsa böckerna direkt på nätet kan du ladda ner böckerna till din dator eller surfplatta eller använda Ebrarys gratisapp. För att använda Ebrary via ap-pen, gör så här:

• Gå in på Ebrary via SLU:s nätverk: www.slu.se/sv/bibliotek/soka/ebocker/

• Skapa ett konto i Ebrary, eller koppla till ditt Facebook-konto.

• Installera appen, som heter Ebrary, via App Store eller Google Play. Logga in!

Läs mer: www.slu.se/sv/bibliotek/soka/toolbar/ www.slu.se/sv/bibliotek/soka/ebocker/

KLARSPRÅK SPARAR TID OCH PENGAR

Språklagen kräver att myndigheter använder ett “vårdat, enkelt och begripligt” språk. Enligt SLU:s språkpolicy ska vår information ”utformas på ett språk som är målgruppsanpassat”. Och det är det klarspråk handlar om, att skriva det läsaren behöver veta, på ett begripligt språk.

Det läsaren behöver veta är oftast bara en del av det du som skribent vill säga. Att göra sitt informationsurval med omsorg är därför ett viktigt steget när man skriver klarspråk. En klarspråkstext ska tala till mottagaren, inte vara en presentation av avsändaren.

Många tror att klarspråk innebär förenkling el-ler bristande exakthet. Så är inte fallet. Förutom mottagaranpassning är de viktigaste delarna i klarspråk att se till att texten är koncis, korrekt och konsekvent.

Men varför ska vi skriva klarspråk? Vad är det för fel med att ge lite extra information när man ändå skriver, och att variera sig lite? Det finns flera studier som visar att:

• det går snabbare att läsa klarspråkstexter,

• klarspråkstexter har högre läsbarhet,

• läsarna föredrar texter skrivna på klarspråk.

Och eftersom läsarna förstår klarspråk bättre leder det till färre misstag, feltolkningar och följdfrågor. Något som sparar både tid och pengar för alla inblandade.

Läs mer: om klarspråk på medarbetarwebben under Stöd och service/Kommunikation/Språk

NY STUDENTWEBB I början av november öppnades studentwebben och den fungerar som en internwebb för studen-terna. Här hittar studenterna den information som de behöver under sina studier på SLU, både allmän information om studier på universitetet och per-sonspecifik information såsom kursantagning och resultat. Webben finns på både svenska och engel-ska och består av fem delar:

• Startsidan med liknade information som student-portalen samt studentnyheter och studenthän-delser.

• Studier, med hela flödet från antagning, pro-gram, kurser, studera utomlands, examensarbe-ten, examen och alumn.

• Mina studier, där studenterna bl.a. hittar sina antagningar, kursresultat och kan beställa intyg.

• Studieservice med information om skrivare och datorer, studie- och karriärvägledning, tips på hur man lyckas med sina studier och ortsvis information.

• Regler och rättigheter, som förklarar vilka regler och rättigheter studenterna har att förhålla sig till på SLU.

Studentwebben ersätter studentportalen och har samma adress som studentportalen .

Läs mer: http://student.slu.se/

At the end of October we will have our new Study

at SLU: International Prospectus magazine available. This year, instead of creating a PR kit with several different components, we have incorporated all information into the one product. The objective of the magazine is to provide prospective international students with information about Sweden and SLU. We have also taken special effort to advertise all study options for international students, including Erasmus Mundus studies, free-standing courses, and Ph.D. Studies.

We will distribute the magazine by sending co-

pies to our partner universities, handing them out at international student fairs, and enabling the product to be downloaded on our website. SLU staff mem-bers are also welcome to distribute the magazine to their international contacts. Although the products have different target groups, the International Pro-spectus can be handed out together with our New Insights magazine, to give a complete look at SLU as a place of both research and education.

If you have any questions, or wish to order co-pies, please send an email to rekrytering@slu.se. Order copies of the

International Prospectus.

NEW INTERNATIONAL PROSPECTUS AVAILABLE

RESURS 5.12 » 29

Det vinnande bidraget är inskickat av Anders Fredholm. Grattis!

VAD SÄGER DE Q

Risto Päivinen, director EFI och Göran Persson vid

EFI:s årliga konferens 2011 som hölls i Ultuna.

NEJ, DET ÄR ETT

GRÖNT UNIVERSITET

DU SER!

ÄR DET INTE EN

GRÖN KNAPP

SOM BLINKAR?

FOTO: VIKTOR WRANGE

LODRÄTT 1 den är gryninnehållande och utvecklades av von Neumann och Morgenstern 2 gryninnehållande pulver! 3 kör i Uppsala (förk.) 4 knäpptyst utanför Umeå 5 är kanske förstaklassaren? 6 gör i till öken, eläng till tapet 7 grundämne sextioåtta 8 jazzsångerskan Freelon 9 gryninnehållande mod10 gryninnehållande krydda12 talas i Vientiane13 gryninnehållande vikttaxa21 Hägglunds parti23 är nyfött och ulligt24 kan man känna sig27 gör kuddöverdrag till hunddjur29 tåla33 Dag __36 sägs av tvekande37 förbrukar41 drake i Örebro (förk.)

VÅGRÄTT 1 antimon (bet.) 3 är det inne att vara? 6 tätort i Lunds kommun11 gryninnehållande frömjölsenhet14 Åke Eskilssons monogram15 julnamn16 danska gamar

Vill du vara med och tävla?Vilket passande fortskaffningsmedel – utan hastighetsbegränsing – återfinns gömt i de gula rutornas bokstäverna. Skicka in det till Resurs, Box 7077, 750 07 Uppsala eller resurs@slu.se. Ett fint pris står på spel! Vi behöver ditt svar senast 10 januari 2013.

av DL

ETT GRYN SANNING sägs ibland den bästa lögnen innehålla, men vilka ord innehåller i sanning ett gryn? I krysset nedan återfinns, invävda i ett längre ord, sju namngivna sädesslag. Hitttar du alla?

SPANNMÅLERI

17 drake i väst (förk.)18 en av tretton påvar 19 kör i Västerås (förk.)20 “How much is a USD _ __?” (se lodrätt 12)22 sv. nyhetsbyrå23 flod på Isle of Man25 grubbla 26 spöklik för engelsman28 äldre brodern Dasslers märke30 vimsig31 “Tron på det rätta har, segrat ____ och utan pris.”

A.U. Bååth, Dikter (1879)32 rumstemp. (eng.)33 har 18 hål i Vetlanda (förk.)34 tvättbjörn i På andra sidan häcken (2006)35 sångare38 “A long time __ in a galaxy far, far away.”

Star Wars (1977)39 Inez Öhlunds monogram40 gryninnehållande sommarpålar42 betydligt kortare för National lumber & building material dealers association!43 tar i tullen?44 okänd person

korsord_5_2012.indd 1 2012-10-22 08:06:15

VÄLJ DITT PRIS!

Bronshäst – Allsvinn Förlagan till detta hängsmycke hittades i Ultuna

2008. Det var en häst gjuten i brons eller vitmetall

någon gång på 700-talet.

Humlor i Sverige Björn Cederberg och Bo Mossbergs vackert illustrerade,

och kritikerrosade, bok om 40 humlearter. Redaktionen

har kommit över ett exemplar!

Glasskål CentriDen blå glasskålen är ca 10 cm i diameter och är gjord av returkristall. Design: Jonas Torstensson. Produktion: Bergdala Glasbruk.

30 « RESURS 5.12

Head of DepartmentA survey of the work situation of those in charge of our departments has been carried out by the central administration of SLU. The Head of Depart-ment holds a key role in the leadership structure of SLU and 86% responded to the questionnaire concerning their work. Whilst largely satisfied, over three quarters of the department heads find their job stressful, and analyses of the survey will be used to improve the support they receive.

Digital

SLU library is pushing forward the digital side of literature on several fronts. They are sup-porting the digitalization of older printed material, a process driven by the rising demand for access to older reports and documents. In addition, they are promoting the use of Ebrary, with thousands of electronic books available to SLU workers.

Linnean Centre

The Linnean Centre for Plant Biology in Uppsa-la is a relatively new, broad collaborative base, for research in plant sciences. Attracting researchers from many departments, and the breadth of the research goes from genetic to organismal biology, linking SLU with Uppsala University and Skogforsk.

Roots

“Root systems are key for the stability of plants, and their ability to take up water and nutrients” says Karin Ljung, a plant physiologist from Umeå Plant Science Center. Her root development group works on plant hormones and make great use of Arabidopsis thaliana to investigate the genetic and molecular processes in root development.

The Vice-chancellor writes

The new research budget will lead to 52 million SEK 2014–2016 for SLU, and we can be satisfied with that. In addition, a number of research areas prioritized by both the Swedish government and the EU are central strengths of SLU. To meet these needs we need to be a strong organization, and an international panel has recently completed an assessment of the structure of SLU. Recom-mendations to strengthen our structure will now be evaluated, a process which will involve represen-tatives of the staff, the unions and the student of SLU. Whilst there are some concerns being voiced about the finances of SLU, it is important to point out that the new buildings on our campuses are a key investment in the future of this university.

GROWING PLANTSPlant science is one of the strengths of SLU, and networks are linking our work with other universities throughout Sweden. SLU is unique in

working with the whole chain from cell biology to plant protection and production technologies.

Better Crops

Plant Link is research network in plant science based in southern Sweden, established in 2011 as a collaborative link between SLU and Lund University. Whilst Plant Link is associated with a number of large research programmes, they are also allocating seed money to five new projects that can ultimately lead to bigger things.

FO

TO: JE

NN

Y S

VE

NN

ÅS

-GIL

LN

ER

NEW AT THE TOP

In the new year, Torbjörn von Schantz will be joining SLU as Pro Vice-chancellor, bring with him a long experience of working at Lund University, including being Dean of Faculty from 2006 to 2011. A Professor in Zoological Ecology, he hopes to use his experiences from Lund to contribute to the growth and unity of SLU. “It is critical to create a shared culture” he tells us.

Torbjörn von Schantz, the new Pro Vice-chancellor at SLU. High quality research

needed

Mats Emilson and Kjell Gustafsson are Director and Project Developer, respectively, at Agroväst. The green sector is in need of high quality applied research to meet the challenges of the future. Our productivity must improve, especially as we must produce crops not only for food and feedstuffs, but to replace fossil fuels, and support the chemical industry. We have a central role for both a sustaina-ble agriculture and a sustainable society.

GLOBAL DEVELOPMENT

Students from all 4 faculties took part in the new cross-boundary course package, Global Development, Natural Resources and Livelihoods. The package targets students with an interest in international questions, particularly sustainable development and natural resources. “The best part, and the most challenging was the group project” according to David Fridolin, one of the students from the course package.

Tea on its way to the factory.

FO

TO: J

EN

S S

UN

DS

TRÖ

M

Arabidopsis thaliana is a model plant frequently used in plant biology around the world.

RESURS 5.12 » 31

F orskningspropositionen var en glädjande nyhet. Det blev en större ökning av forskningsmedel än vad som tidigare aviserats med upp till fyra miljarder under

perioden. Och med ett utfall på 52 miljoner mer i basanslag under perioden 2014–2016 till SLU kan vi känna oss hyggligt nöjda! Innovationskontoret som nu inrättas vid SLU är också en mycket välkommen förstärkning. Det betyder att SLU även på innovationssidan kan ta ett stort kliv framåt och placera sig bland de främsta i den gröna sektorn. Propositionen pekar också ut ett antal områden där vi bör ha goda möjligheter att ta hem externa forskningsmedel. Exempel på forskningsbehov som lyfts fram som strategiska satsningar i propositionen liksom även inom EU:s kommande ramprogram ”Horizon 2020” är forsk-ning för utveckling av en biobaserad ekonomi liksom livsveten-skaper med fokus på infektion och antibiotika. Här ligger SLU:s strategi ”Framtida utmaningar” 2013–2016 väl i linje med dessa och andra prioriterade utvecklingsområden både här hemma och internationellt.

Ökad nationell och internationell konkurrens ställer nya krav på kraftsamling, prioritering och samarbete för en hög vetenskaplig kvalitet. Den grupp av internationella experter som haft i uppdrag av styrelsen att se närmare på SLU:s orga-nisation har presenterat sin rapport. Frågan var hur SLU kan skapa bättre organisatoriska förutsättningar för att åstadkomma kraftsamling och prioritering och därmed ökad konkurrenskraft inom strategiskt viktiga områden? Utredningen sätter fingret på några svagheter i nuvarande lednings- och organisationsstruk-tur. Man konstaterar att SLU är ett framgångsrikt lärosäte med stor potential att bli än starkare och lämnar ett antal förslag på organisatoriska förändringar. I dagarna kommer också utbild-ningsgruppens rapport om utbildningarnas framtida struk-tur. Därefter är nästa steg för ledningen att sjösätta en intern beredningsorganisation som tar sig an slutsatserna från båda dessa utredningar och skärskådar för- och nackdelar. Personal, fackliga företrädare och studenter kommer att vara delaktiga i den processen och arbetet leds av Torbjörn von Schantz, ny prorektor från 1 januari 2013. Läs om honom i tidningen.

Med anledning av den oro för SLU:s framtid som ges ut-tryck för både internt och externt är det viktigt att poängtera att universitetet som myndighet inte är i ekonomisk kris. De nya byggnaderna på våra campus är en medveten satsning på infrastruktur som är synnerligen angelägen med tanke på uni-versitetets förmåga att fortsatt konkurrera om forskningsmedel, framstående forskare, studenter och annan personal. Denna sats-ning innebär att universitetets hyreskostnader ökar och under de närmast kommande åren måste såväl fakulteterna som adminis-trationen därför genomföra vissa besparingar. Ledningen vidtar åtgärder för att underlätta omställningen och följer löpande utvecklingen av kostnader och intäkter.

Den pågående satsningen på modern infrastruktur i ändamåls-enliga, och inte minst friska, lokaler tillsammans med över-synen av organisation och utbildningar hänger samman och ger oss än bättre förutsättningar att nå visionen ”SLU är ett univer-sitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper” inom en inte alltför avlägsen framtid.

Med tack för goda insatser under höstterminen och med tillön-skan om en riktigt God Jul!

Lisa Sennerby ForsseRektor

Kraftsamling, prioritering och samarbete

REKTOR: I SKRIVANDE STUND

att SLU inte kan attrahera tillräckligt med ungdomar för utbildning i produktionsinriktade mark- och växtodlingsfrå-gor. Och utbildningen av teknikagronomer är ju tyvärr helt nedlagd, trots teknikens alla nya tillämpningar inom såväl växt- som djurproduktion.

Inom Agroväst har vi under en 20-årsperiod utvecklat ett nära samarbete med många duktiga SLU-forskare. Det vill vi verkligen fortsätta med och vi vill samverka med forskare med excellent kompetens som man vill använda till att förbättra de gröna produktionssystemen. Utmaning-arna är många och belöningen kan bli en tillfredsställelse i att förbättra såväl jordbrukets som samhällets ekonomi och dessutom skapa en bättre miljö. Vem vill inte vara med på framtidsresan mot ett hållbart jordbruk och samhälle?

Mats Emilson, vd AgrovästKjell Gustafsson, projektutvecklare Agroväst

POSTTIDNING B

Excellent tillämpad forskning behövs!De gröna näringarna och då inte minst jordbruket behöver mycket forskning för att lösa framtidens utmaningar. Och dessa är verkligen stora. Vår uppfattning är att det framöver kommer att ställas stora förhoppningar och krav på väsentligt högre effektivitet inom såväl växtodling som animaliepro-duktion. Skördarna från åkern skall inte bara räcka till foder och livsmedel. Ska vi bli oberoende av det fossila så måste den producerade biomassan även räcka till bioenergi och grön kemi. En hel del av detta kan hämtas från skogen men även åkermarkens resurser måste till för att svara upp mot nya behov. Det finns stora potentialer i att utnyttja den sol-energi som instrålar på jorden. Växternas fotosyntes är må-hända inte lika effektiva som solpaneler men det är betydligt billigare med grödor än paneler. Biomassan kan dessutom enklare lagras över säsong.

Under de senaste decennierna har dessvärre skördeök-ningen planat ut. Nu behövs bred medverkan för att iden-tifiera orsaker och kunskapsluckor och prioritera forsk-ningsprojekt. Skördeökningen får inte ske på bekostnad av ekonomin eller ge ökad miljöbelastning. Ett effektivt utnyttjande av alla produktionsinsatser är ett sätt att miljö-optimera produktionen. För att komma dit behövs en syntes där alla aktörer är med: lantbrukare, rådgivare, forskare och marknadsaktörer.

Dålig markstruktur och undermålig dränering är ett växande problem i Sverige. Ökad nederbörd och högre flöden ställer stora krav. I kombination med en allt tyngre maskinpark innebär det stora problem speciellt på lerjor-dar. Här krävs ny teknik och nya odlingssystem. Preci-sionsodlingstekniken har gjort sitt insteg under de senaste decennierna och även inom animalieproduktionen går den tekniska utvecklingen snabbt. Teknik för att online analy-sera fodrets näringsinnehåll i framtiden blir snart standard på större animaliegårdar.

Hur möter då SLU upp för framtidens behov? Det är bra att SLU attraherar de studenter som är intresserade av djurens omvårdnad. Men vi tycker det är mycket oroande

FO

TO: TH

OM

AS

HA

RR

YS

SO

N

Kommunikationsavdelningen Box 7077, 750 07 Uppsala

KRÖNIKA

Kjell Gustafsson. Mats Emilson.

DET HÄR ÄR HÖSTENS SISTA NUMMER. VI SES NÄSTA ÅR!