Rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen

Rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen

Konsumentverket 2016

Ansvarig handläggare: Helena Olofsson, Johanna Heneryd, Karin Nordenson och Margareta Lindberg

3 (20)

FörordKonsumentverket har fått regeringens uppdrag att tillhandahålla rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen och följa upp hur de används.

Bakgrunden är att omfattningen och kvaliteten på budget- och skuldrådgivningen i landets kommuner varierar liksom att verksamheten är relativt okänd.

Konsumentverket vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har bidragit i arbetet.

Cecilia TisellGeneraldirektör

4 (20)

InnehållsförteckningFörord ................................................................................................................................. 3

1 Sammanfattning ........................................................................................................... 5

2 Inledning ...................................................................................................................... 6

2.1 Syfte och målgrupp ................................................................................................ 6

2.2 Inledning ................................................................................................................ 6

2.3 Bakgrund ............................................................................................................... 7

2.4 Budget- och skuldrådgivningen 2016 ..................................................................... 8

2.5 Framtagandet av rekommendationerna .................................................................. 8

3 Rekommendationer ...................................................................................................... 9

3.1 Rekommendation 1 – Verksamhetens innehåll ..................................................... 10

3.2 Rekommendation 2 – Utbildning och kompetens ................................................. 12

3.3 Rekommendation 3 – Likvärdigt arbetssätt och säkerställa kompetens ................ 13

3.4 Rekommendation 4 – Kapacitet och uppföljning ................................................. 13

3.5 Rekommendation 5 - Tillgänglighet ..................................................................... 14

3.6 Rekommendation 6 – Stöd utan oskäligt dröjsmål ............................................... 15

4 Avslutning................................................................................................................... 16

5 Källförteckning ........................................................................................................... 17

6 Bilaga 1 – Regeringsuppdraget .................................................................................... 18

5 (20)

1 SammanfattningKonsumentverket har fått regeringens uppdrag att ta fram och tillhandahålla rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen och följa upp hur de används. Bakgrunden är att omfattningen och kvaliteten på budget- och skuldrådgivningen varierar liksom att verksamheten är relativt okänd.

Rekommendationerna utgör en vägledning och ska bidra till utveckling och uppföljning av kommunernas budget- och skuldrådgivning. Enhetliga rekommendationer kan bidra till att verksamheten stärks, kvaliteten ökar och att variationerna mellan kommunerna minskar.

Rekommendationerna vänder sig i första hand till beslutsfattare, politiker och chefer för budget- och skuldrådgivningsverksamhet i kommunerna samt de yrkesverksamma budget- och skuldrådgivarna. De vänder sig även till Kronofogden och allmänheten genom att förtydliga vad budget- och skuldrådgivningen bör hjälpa skuldsatta med. Det ska vara tydligt för invånarna vilken hjälp de kan förvänta sig. Konsumentverket bedömer att rekommendationerna också kan bidra som stöd för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) när de utövar tillsyn.

Vid framtagandet av rekommendationerna har Konsumentverket utgått från beskrivningen av budget- och skuldrådgivning i propositionen1 inför de nya skuldsaneringslagarna:

”Med budget- och skuldrådgivning avses att invånarna ska ha tillgång till kvalificerad rådgivningsverksamhet. Kommunerna måste därför förvissa sig om att rådgivarna har den utbildning och erfarenhet som krävs för uppdraget samt att de ges möjlighet till regelbunden fortbildning. Kommunerna måste även se till att rådgivningsverksamheten har sådan kapacitet att en hjälpsökande kan få bistånd utan oskäligt dröjsmål. En gäldenär måste snabbt få hjälp att t.ex. ansöka om skuldsanering eller att på annat sätt erbjudas stöd för att lösa sina ekonomiska problem.”

Konsumentverket anser att budget- och skuldrådgivningen behöver ha en kapacitet och ett innehåll som motsvarar samtliga nedanstående rekommendationer för att verksamheten ska vara kvalificerad:

Rekommendation 1 – Verksamhetens innehållRekommendation 2 – Utbildning och kompetensRekommendation 3 – Likvärdigt arbetssätt och säkerställa kompetensRekommendation 4 – Kapacitet och uppföljningRekommendation 5 – TillgänglighetRekommendation 6 – Stöd utan oskäligt dröjsmål

Konsumentverket kommer att följa upp hur rekommendationerna används och redovisa det till regeringen senast den 1 juni 2018.

1 Regeringens proposition 2015/16:125 ”Skuldsanering- förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt”, sidan” 276

6 (20)

2 Inledning

2.1 Syfte och målgruppSyftet med rekommendationerna är att alla skuldsatta ska få kvalificerad budget- och skuldrådgivning när de behöver det, oavsett i vilken kommun de bor. Budget- och skuldrådgivningen kan genom kvalificerad rådgivning bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation. Utgångspunkten bör vara att kommunen anpassar verksamhetens resurser efter det faktiska behovet.

Rekommendationerna vänder sig i första hand till beslutsfattare, politiker och chefer för budget- och skuldrådgivningsverksamhet i kommunerna, samt de yrkesverksamma budget- och skuldrådgivarna. De syftar till att tydliggöra för kommunerna vilka förväntningar som ställs på en kvalificerad budget- och skuldrådgivning, bidra till utveckling samt ge underlag för att följa upp verksamheten. Rekommendationer för den kommunala rådgivningen ska bidra till att verksamhetens roll stärks, kvaliteten ökar och till att variationerna mellan kommunerna minskar.

2.2 InledningBudget- och skuldrådgivning är en obligatorisk verksamhet för kommunerna. För den enskilde är rådgivningen dock frivillig och bygger på dennes egen önskan och medverkan. Kommunens roll förtydligades när uppdraget flyttades från skuldsaneringslagen till socialtjänstlagen, 1 november 2016. I socialtjänstlagen 5 kap 12 § första stycket anges att kommunen ska lämna budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer. Skyldigheten gäller även under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en beviljad skuldsanering eller skuldsanering för företagare (F-skuldsanering) är helt avslutad. Budget- och skuldrådgivning utgör socialtjänst oavsett i vilken del av den kommunala verksamheten som tjänsten erbjuds2.

Budget- och skuldrådgivningen i kommunerna ska genom olika former av ekonomisk rådgivning bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation. Det kan handla om att aktivt medverka till en skuldsanering eller att hjälpa till att försöka uppnå frivilliga överenskommelser med fordringsägarna. Rådgivarna stödjer de rådsökande genom information, diskussion och uppmuntran. De påverkar attityder samt motiverar och förändrar sättet de rådsökande handskas med sin privatekonomi. Rådgivningen har i första hand ett långsiktigt perspektiv, men vissa akuta problem måste ibland lösas på kort sikt.

Kommunerna har en central roll för att skuldsaneringslagarna ska vara effektiva och ändamålsenliga. Det är kommunerna själva som avgör omfattning, hur och var budget- och

2 Regeringens proposition 2015/16:125 ”Skuldsanering- förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt”, sidan 102

7 (20)

skuldrådgivningen ska utföras. Verksamheten ser därför olika ut i olika delar av landet, allt från kommuner som har verksamhet med flera anställda till en kommun som inte har någon budget- och skuldrådgivning alls3. För att kunna förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation anser Konsumentverket att budget- och skuldrådgivning bör innefatta samtliga följande delar såsom budgetrådgivning, skuldrådgivning, stöd inför och under skuldsanering, samverkan och utåtriktade insatser. Så ser det inte ut idag.

2.3 BakgrundKommunernas verksamhet ser olika ut vilket uppmärksammas i Konsumentverkets årliga kartläggning av den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Under 2015 fick Konsumentverket ett regeringsuppdrag att utföra en fördjupad kartläggning och analys av budget- och skuldrådgivningen i kommunerna. Det resulterade i rapporten ”Med väntan växer skulden” (2015:8). I rapporten bekräftas tidigare uppgifter om att omfattningen och kvaliteten på budget- och skuldrådgivningen varierar liksom att verksamheten är relativt okänd. Några av slutsatserna var att kvalitetskriterier är nödvändiga, tillsyn bör initieras och samverkan med andra aktörer behöver utvidgas.

Riksrevisionen genomförde 2015 en granskning av hur effektivt skuldsaneringssystemet är4. En av frågeställningarna var om regeringen hade skapat förutsättningar för en ändamålsenlig kommunal budget-och skuldrådgivningsverksamhet. Riksrevisionens slutsatser var att regelverket som styr den statliga tillsynen över den kommunala budget- och skuldrådgivningen behöver tydliggöras. Det krävs för att säkerställa att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har förutsättningar att utföra tillsyn över verksamheten i kommunerna samt granska verksamhetens kvalitet. Riksrevisionen ansåg också att det bör tas fram tydliga grundkrav och mål för den kommunala budget- och skuldrådgivningen för att möjliggöra ändamålsenlig tillsyn och för att stärka verksamhetens roll.

I betänkandet ”Överskuldsättning i kreditsamhället” SOU 2013:78 konstateras också att det behövs åtgärder bl.a. för att åstadkomma en större likvärdighet beträffande tillgänglighet och kvalitet och att rådgivningen är tillgänglig när den behövs och håller god kvalitet. Tydligare krav och mål för budget- och skuldrådgivningen efterfrågas även av IVO och av Riksrevisionen.

Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att, efter samråd med IVO, Kronofogden, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra berörda aktörer, ta fram och tillhandahålla rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen och följa upp hur de används.

3 Konsumentverkets rapport 2015:8 ”Med väntan växer skulden – en fördjupad studie av den kommunala budget- och skuldrådgivningen”

4 Riksrevisionens rapport ”Överskuldsättning – hur fungerar samhällets stöd och insatser”? RIR 2015:14

8 (20)

2.4 Budget- och skuldrådgivningen 2016Budget- och skuldrådgivning är en uppskattad och värdefull insats för att hjälpa skuldsatta. Behovet av denna rådgivning är dock större än den kommunala budget- och skuldrådgivningen klarar av att möta. I var femte kommun är väntetiden till ett första besök längre än fyra veckor. Detta trots att kännedomen bland medborgarna är låg och många på grund av skuld och skam drar sig för att vända sig till verksamheten. Många söker hjälp av budget- och skuldrådgivningen i ett mycket sent skede. Verksamheten saknar många gånger mål och uppföljning och ingen tillsyn över verksamheten bedrivs. Yrkeskåren efterfrågar fler verktyg än skuldsanering i arbetet med skuldsatta och de önskar mer vidareutbildning. Få budget- och skuldrådgivare anser att verksamheten är effektiv för att förebygga överskuldsättning5.

Konsumentverkets senaste kartläggning visade bland annat att6:

• I hela landet arbetade cirka 360 personer med budget- och skuldrådgivning. Många arbetade deltid och den sammanlagda arbetstiden motsvarade 240 årsarbetskrafter. Av landets 290 kommuner hade 80 stycken en heltid eller mer. 56 kommuner lade mindre än en arbetsdag per vecka på budget- och skuldrådgivning varav 35 kommuner erbjöd en halvdag eller mindre per vecka. Tolv kommuner erbjöd upp till 1,5 timmar per vecka. En kommun lade så få timmar per år att det motsvarade mindre än en minuts arbetstid per vecka. Minst tid läggs i de allra minsta kommunerna.

• De allra flesta kommuner, 173 stycken, hade budget- och skuldrådgivning i egen regi och varken köpte eller sålde verksamhet till någon annan. 74 kommuner köpte sin verksamhet varav 66 köpte av annan kommun och åtta köpte av konsult. 40 kommuner, 14 procent, sålde verksamhet och 16 av dem sålde till fler än en kommun.

• 41 procent av arbetstiden lades på arbete med skuldsanering medan 35 procent lades på rådgivning. Knappt 8 procent av arbetstiden avsåg insatser för att förebygga problem. Det var 101 kommuner som inte arbetade förebyggande överhuvudtaget.

• Väntetiden för att få träffa en budget- och skuldrådgivare varierade upp till 36 veckor. 2015 var spannet större, upp till ett år. Den genomsnittliga väntetiden till budget- och skuldrådgivningen i landet var fyra veckor. Nio kommuner hade en väntetid på tjugo veckor eller mer.

2.5 Framtagandet av rekommendationernaUnder arbetet har Konsumentverket haft samråd och diskussioner med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, Kronofogden, Socialstyrelsen och IVO, samt representanter för Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare och verksamhetschefer över budget- och skuldrådgivare. Urvalet av chefer gjordes utifrån varierande storlek på kommunerna och blandning mellan erfarna och nya chefer för verksamheten. Budget- och skuldrådgivarna fick möjlighet att lämna synpunkter och förslag till rekommendationerna under utbildningsdagarna för budget- och skuldrådgivarna under 2016.

5 Konsumentverkets rapport 2015:8 Med väntan växer skulden – en fördjupad studie av den kommunala budget- och skuldrådgivningen

6 Kommunernas budget- och skuldrådgivning – en lägesrapport 2016, Rapport 2016:5

9 (20)

3 RekommendationerI detta kapitel redovisas sex rekommendationer. Nedanstående text ur propositionen till de nya skuldsaneringslagarna samt socialtjänstlagen utgör rättslig grund. Vidare grundar sig rekommendationerna på tidigare rapporter, studier, forskning och samlade erfarenheter.

”Med budget- och skuldrådgivning avses att invånarna ska ha tillgång till kvalificerad rådgivningsverksamhet. Kommunerna måste därför förvissa sig om att rådgivarna har den utbildning och erfarenhet som krävs för uppdraget samt att de ges möjlighet till regelbunden fortbildning. Kommunerna måste även se till att rådgivningsverksamheten har sådan kapacitet att en hjälpsökande kan få bistånd utan oskäligt dröjsmål. En gäldenär måste snabbt få hjälp att t.ex. ansöka om skuldsanering eller att på annat sätt erbjudas stöd för att lösa sina ekonomiska problem.”7

Under 2017 kommer en utförligare beskrivning av budget- och skuldrådgivning att tas fram. Den kommer bland annat att redogöra för olika aktörers roller och ansvar samt visa exempel från olika verksamheter. Konsumentverket kommer att följa upp hur rekommendationerna används i kommunerna och redovisa till regeringen senast den 1 juni 2018.

7 Regeringens proposition 2015/16:125 ”Skuldsanering- förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt”, sidan 276

10 (20)

Budget- och skuldrådgivning bör vara likvärdig och innehålla samtliga följande delar:

• Budgetrådgivning

• Skuldrådgivning

• Stöd inför och under skuldsanering

• Samverkan

• Utåtriktade insatser

Budget- och skuldrådgivningen ska genom olika former av ekonomisk rådgivning bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation. Därför är det viktigt att verksamheten innefattar alla delar som krävs för att en rådsökande ska kunna få både en kort- och långsiktig ekonomisk rehabilitering.

En grundläggande del i verksamheten är budgetrådgivning. En förutsättning för en god långsiktig effekt är att budgeten går ihop såväl i dagsläget som i framtiden så att inte nya skulder uppstår. Rådgivaren och den rådsökande börjar med att kartlägga den ekonomiska situationen. Om inkomsten inte räcker till utgifterna kan rådgivaren visa på alternativa lösningar, men det är den rådsökande som måste välja, prioritera och ibland bryta vanor. Det kräver ofta en del arbete för rådgivaren att motivera och skapa framtidstro. Parallellt med budgetrådgivning behövs också skuldrådgivning i de fall det finns skulder. När skuldsituationen är klarlagd kan rådgivaren visa olika alternativa lösningar med konsekvensbeskrivningar i det enskilda fallet. Rådgivaren kan verka för att en överenskommelse kommer till stånd med fordringsägarna. En annan lösning kan vara att ansöka om skuldsanering.

Budget- och skuldrådgivaren har en viktig funktion i skuldsaneringsprocessen. Arbete med skuldsanering innefattar hela processen, från ansökan till Kronofogden till dess att skuldsaneringen är genomförd. Det kan handla om att ge stöd vid överklagan av beslut om skuldsanering eller omprövning på grund av ändrade förutsättningar eller att ge budgetrådgivning. Det är av största vikt att vardagsekonomin fungerar under processen för att skuldsaneringen ska lyckas och vara rehabiliterande. Under den här tiden behöver rådgivaren aktivt stötta rådsökanden. Det är budget- och skuldrådgivarens ansvar att ha en aktiv kontakt med den rådsökande under hela processen. Även de som tidigare inte tagit hjälp av en budget- och skuldrådgivare ska ha möjlighet att få hjälp under den fortsatta skuldsaneringsprocessen om de så önskar.

Samverkan är viktigt och behöver få utrymme i verksamheten. Samverkan med andra yrkesgrupper behövs såväl i enskilda fall som i mer övergripande frågor. För att nå framgång med budget- och skuldrådgivningen kan den rådsökande till exempel behöva stöd i frågor som inte handlar om ekonomi. Rådgivaren bör då förmedla kontakt med den verksamhet som bäst kan ge det stödet. Det kan handla om kontakt med såväl landsting som kommunala och statliga verksamheter exempelvis psykiatri, socialtjänst eller Försäkringskassan. För att den rådsökande ska kunna ta till sig rådgivningen kan det i

3.1 Rekommendation 1 – Verksamhetens innehåll

11 (20)

vissa fall också vara viktigt att den rådsökande får stöd av exempelvis god man eller personligt ombud.

Rådgivarens arbete omfattar ett så brett kunskapsområde att det inte är rimligt att ha spetskompetens i varje del. Ett utbyggt kontaktnät underlättar för att inhämta kompletterande fakta och kunskap som behövs i specifika ärenden. Genom samverkan inom kommunen, med myndigheter, organisationer och det civila samhället kan rådgivaren även bidra till arbetet mot överskuldsättning på ett mer övergripande plan.

Budget- och skuldrådgivning är en lagstadgad verksamhet som ska erbjudas skuldsatta invånare. Dock har studier visat att det är många som inte känner till att den finns. Därför behövs utåtriktade insatser. Verksamheten behöver synas i kommunerna i olika sammanhang för att säkerställa att invånarna har kännedom om att budget- och skuldrådgivning finns och vad de kan få hjälp med. Information om verksamheten och kontaktmöjligheter bör vara tydliga på kommunens webbplats. Kännedomsinsatser ökar troligen inte bara kunskapen om verksamheten utan också insikten att överskuldsättning kan drabba de flesta. Sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa och liknande livssituationer är vanliga orsaker till överskuldsättning och kan drabba även dem som normalt klarar sin ekonomi. De kommuner som har möjlighet att aktivt förebygga framtida problem med skulder exempelvis genom att rådgivarna föreläser för olika målgrupper kan med fördel göra det.

Idag har verksamheten och de som arbetar med budget- och skuldrådgivning olika benämningar. Det försvårar för invånarna att veta vilken hjälp de kan förvänta sig och hur de ska söka efter verksamheten. Detta skulle underlättas genom att kommunerna använder samma benämning. Dessutom skulle det bli tydligt för Kronofogdens handläggare och andra yrkesgrupper vilken hjälp som budget- och skuldrådgivarna ger skuldsatta.

12 (20)

Budget- och skuldrådgivaren bör ha en utbildning och kompetens som motsvarar:

• högskoleexamen inom ekonomi, juridik eller beteendevetenskap

• specifik kompetens i yrkesrollen

• god förmåga att bemöta och kommunicera med olika individer

Vid tillsättning av ny rådgivare bör kommunen beakta att budget- och skuldrådgivning är ett kvalificerat arbete som normalt kräver en högskoleexamen. Det är även viktigt att rådgivaren får en specifik introduktion i yrkesrollen. Förutom juridisk, ekonomisk och beteendevetenskaplig8 kompetens krävs god förmåga att bemöta, kommunicera och skapa förtroende hos olika individer. Studier visar att det är viktigt att budget- och skuldrådgivaren är lyhörd och empatisk i mötet med den rådsökande samt att rådgivningen präglas av respekt för den rådsökande.

Rådgivningsärenden tenderar att bli alltmer komplicerade och den som kontaktar en budget- och skuldrådgivare kan befinna sig i en krissituation. En del rådsökande kan ha särskilda behov som innebär att rådgivaren behöver ha en god förmåga att möta dessa personer.

8 Beteendevetenskap innefattar psykologi, sociologi och pedagogik

3.2 Rekommendation 2 – Utbildning och kompetens

13 (20)

3.3 Rekommendation 3 – Likvärdigt arbetssätt och säkerställa kompetens

Arbetsområdet är så brett att rådgivaren behöver ha en bred kunskap och ha förmågan att samverka och inhämta information när så krävs. Utbildning inom yrkesrollen är centralt för att kvaliteten i verksamheten ska vara god. Det behöver finnas utrymme för rådgivaren att omvärldsbevaka för att hålla sig uppdaterad om vad som händer och om eventuella regelförändringar. Rådgivaren bör därför kompetensutveckla sig genom regelbunden fortbildning inom sitt arbetsområde. Konsumentverkets Portalen, en informationsportal, fungerar som ett viktigt verktyg. Ärendehanterings- och statistiksystemet Boss, som Konsumentverket har i uppdrag att tillhandahålla budget och skuldrådgivningen, bör användas. Detta ger ett likvärdigt arbetssätt och ger värdefull kunskap om verksamheten och de rådsökande. Vidare utgör det ett viktigt underlag för omvärldsbevakning, planering och utveckling av verksamheten. Det är viktigt för att kunna följa utvecklingen och få statistikunderlag på nationell nivå. Det ger också möjlighet för Konsumentverket att få kunskap för att kunna ge verksamheten bättre stöd.

Rådgivaren bör erbjudas både process- och ärendehandledning i sitt arbete. Detta för att öka kompetensen om olika individers beteenden men också för att få möjlighet att diskutera komplicerade ärenden med andra.

3.4 Rekommendation 4 – Kapacitet och uppföljning

Det övergripande målet för budget- och skuldrådgivningen är att genom olika former av ekonomisk rådgivning bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation. För att kommunen ska kunna bidra till detta och säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet i verksamheten bör kommunen göra regelbundna analyser av behovet. Några parametrar att ta hänsyn till kan vara antalet personer i kommunen som har registrerade skulder hos Kronofogden, arbetslöshet, inkomstnivåer och behov av ekonomiskt bistånd.

Budget- och skuldrådgivarna bör arbeta likvärdigt och säkerställa kompetens genom att:

• delta regelbundet i fortbildning

• använda arbetsverktygen Portalen och Boss

• delta i regelbunden handledning

Budget- och skuldrådgivningen bör utgå från behovet och därför ha:

• kapacitet som grundar sig på regelbundna behovsanalyser i den egna kommunen

• tydliga och mätbara mål för verksamheten som följs upp

14 (20)

Kartläggningar har visat att det ibland av olika anledningar saknats budget- och skuldrådgivning under långa perioder. Detta har orsakat att rådsökande inte fått det stöd de behövt. Det bör därför säkerställas att verksamheten kan bedrivas även vid eventuell sjukdom, semester och vakanser.

Utifrån analysen bör ett antal specifika och mätbara mål tas fram. Målen behöver följas upp årligen och en åtgärdsplan bör tas fram om målen inte uppfylls. Kommunen bör utse en ansvarig person för detta.

3.5 Rekommendation 5 - Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar om möjligheten att ha kännedom om, hitta till, och att få kontakt. Det bör finnas information om stödet som ges av budget- och skuldrådgivningen, kontaktuppgifter och vilka öppettider, telefontider och svarstider som finns. På kommunens webbplats bör det finnas aktuell och sökbar information om verksamheten.

Den rådsökande bör kunna kontakta verksamheten på olika sätt, såsom telefon, besök och e-post. Det är viktigt att den rådsökande får kontakt så snart som möjligt men senast inom några dagar. Öppen mottagning kan vara ett sätt att erbjuda snabb kontakt. Den kan dock inte ersätta möjligheten att istället få en enskild besökstid.

Tidigare studier har visat att lokalisering och utformningen av verksamheten har stor betydelse för att de rådsökande ska söka sig till verksamheten och för att minska känslan av skam och utsatthet. Utifrån det bör utgångspunkten vara den rådsökandes behov, integritet och trygghet. Rådgivarens säkerhet är också en viktig aspekt att ta hänsyn till vid val av placering. Verksamheten bör vara lätt att nå på en neutral eller diskret plats. Verksamheten kan med fördel vara placerad i samma lokal som andra verksamheter som inte är känsligt att besöka så att det inte är uppenbart vilken verksamhet den rådsökande ska till.

För att säkerställa en god tillgänglighet bör budget- och skuldrådgivningen:

• informera om vilket stöd verksamheten kan ge, vilka kontaktmöjligheter som finns

och under vilka tider verksamheten kan nås

• erbjuda olika sätt att ta kontakt

• vara nåbar inom några dagar

• vara lokaliserad med hänsyn tagen till den rådsökandes integritet

15 (20)

3.6 Rekommendation 6 – Stöd utan oskäligt dröjsmål

Flera studier vittnar om att det är vanligt att rådsökande har skuld- och skamkänslor över sina ekonomiska svårigheter. Steget att söka hjälp är ofta stort och kopplat till mycket vånda. Därför väntar många lång tid innan de kontaktar budget- och skuldrådgivningen. När den rådsökande väl har den kraft och motivation som krävs för att göra något åt sin situation är det angeläget att det är lätt att få kontakt med budget- och skuldrådgivningen och att den rådsökande snabbt får möjlighet till ett första besök. I en ekonomiskt utsatt situation är tiden en viktig faktor. Konsumentverket har mot den bakgrunden bedömt att längre än fyra veckor bör ingen behöva vänta. Utifrån det enskilda fallet och de behov som föreligger kan tiden till nästa möte variera.

Det finns situationer när rådsökande inte kan vänta fyra veckor utan att konsekvenserna skulle bli för stora. Därför behöver verksamheten kunna erbjuda en tid snabbt. I enlighet med barnkonventionen är det särskilt angeläget att det finns en beredskap att snabbt kunna ta emot familjer där barn berörs. Den som ansökt om skuldsanering har kort tid på sig att svara på kompletterande frågor från Kronofogden. Detsamma gäller vid omprövningar och överklaganden. Då är det viktigt att det finns en rådgivare som med kort varsel kan hjälpa till. Såväl rådsökande som Kronofogden har då behov av att få direktkontakt med budget- och skuldrådgivare.

Verksamheten ska ha utrymme att aktivt stödja dem som beviljats skuldsanering eller F-skuldsanering under hela skuldsaneringsprocessen. Även de som har en frivillig uppgörelse med sina fordringsägare ska få stöd under tiden betalning pågår.

Verksamheten måste kunna erbjuda stöd utan oskäligt dröjsmål och därför bör kommunen:

• erbjuda ett första enskilt bokat möte inom fyra veckor

• erbjuda tider med kort varsel

• erbjuda löpande stöd till dem som har pågående skuldsanering,

F-skuldsanering eller frivilliga uppgörelser

16 (20)

4 AvslutningFrån och med den 1 november 2016 regleras kommunernas ansvar för budget- och skuldrådgivning i socialtjänstlagen. I och med det utökas IVO:s möjligheter att bedriva tillsyn över verksamheten.

Konsumentverkets rekommendationer ska fungera som en vägledning för framförallt chefer i samband med planering, styrning, utveckling och uppföljning av verksamheten. Rekommendationerna kan även tydliggöra vad som kan vara rimliga förväntningar hos en rådsökande. Dessutom kan IVO hämta stöd från rekommendationerna när de utövar tillsyn över budget- och skuldrådgivningen.

Regeringens och Konsumentverkets förhoppning är att alla rådsökande ska få ett likvärdigt stöd av god kvalitet oavsett vilken kommun de bor i och att de ska finna en långsiktig lösning på sina ekonomiska problem. Rekommendationerna hoppas vi ska bidra till att verksamheten och kvaliteten generellt sett stärks i landet i denna viktiga verksamhet.

17 (20)

5 KällförteckningBetänkandet ”Överskuldsättning i kreditsamhället? SOU 2013:78

Konsumentverkets rapport 2015:8 ”Med väntan växer skulden – en fördjupad studie av den kommunala budget- och skuldrådgivningen”

Konsumentverkets rapport 2016:5 ”Kommunernas budget- och skuldrådgivning – En lägesrapport 2016”

Konsumentverkets rapport 2010:6, ”Samverkan för en effektivare hjälp för skuldsatta”. Författad av Lisbeth Sandvall.

Regeringens proposition 2015/16:125 ”Skuldsanering- förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt”

Riksrevisionens rapport ”Överskuldsättning – hur fungerar samhällets stöd och insatser?” RiR 2015:14

Sandvall, Lisbeth, ”Överskuldsättningens ansikten. En studie av vägar in och ut ur ekonomiska svårigheter”. Nr 69/2011, Linnéuniversitetet

Uppdrag till Konsumentverket att ta fram rekommendationer för budget- och skuldrådgivning, Fi2016/00957/KO, se bilaga 1

18 (20)

6 Bilaga 1 – Regeringsuppdraget

19 (20)

Konsumentverket, Box 48, 651 02 Karlstad. Telefon: 0771-42 33 00. konsumentverket.se