Miljö redovisning

2014

vi förÄdlar avfall

till vÄrdefull råvara

tillsammans med våra kunder arbetar sita för ett miljömässigt hållbart samhälle. genom att omvandla dagens avfall till morgondagens råvara bidrar vi till en cirkulär ekonomi.

Vi hjälper våra partners – kommuner, industrier och privat personer – att upp nå sina miljömål. Samtidigt som vi svarar upp mot våra egna och samhällets krav på ökad materialåtervinning. I årets miljöredovisning ger vi några konkreta exempel på detta.

På våra återvinningsanläggningar återvinner vi drygt 94 procent av det avfall som vi behandlar. Vi minskar också vår egen belastning på miljön genom att köra ”snålt” och testa nya bränslen såsom biodiesel av rapsmetylester.

Läs om Bio Simplex, vår egen lösning som gör livsmedelsbutikerna till miljö-vänliga biogasproducenter. En låda kasserad frukt får nytt liv som drivmedel i bussar och bilar.

Vi är också stolt partner till några av landets största sport- och nöjes-evenemang. Från och med i år samarbetar vi även med En Svensk Klassiker med tävlingar som Vasaloppet, Vätternrundan och Lidingöloppet. Tillsammans med arrangörerna siktar vi mot att skapa åter vinning i världsklass.

Trevlig grön läsning!

sitas MiljöarBete2

Mårten Widlund, vd

94 % återvinningsgrad

Drygt 94 procent av allt material som kom in på SITAs anläggningar under 2013 återvanns.

Materialhantering

Återvinningen av avfallet som SITA samlar in bidrar till en

klimatnytta som är större än transporternas negativa effekt.

253 000 ton koldioxid

Besparade sitas återvinning Miljön

under 2013

68 000 genoMsnitts villor soM

sita producerat vÄrMe till

80 kM/hsitas fordon Är

hastighetsBegrÄnsade

SITA levererar avfallsbränsle till fjärrvärmeverk där det genom energi-utvinning omvandlas till el och värme.

hej!

3sitas MiljöarBete

Så här ser Henrik Linnarsson, miljö- och kvalitetschef inom SITA, på miljöarbetet för kunderna:

– SITA sätter fart på det ekologiska och ekonomiska kretsloppet genom att optimera alla delar i avfallskedjan. Vi hjälper våra kunder att förbättra deras miljöprestanda och därmed stärka miljöprofilen. Hela tiden jobbar vi med att utveckla effektiva lösningar som bidrar till en bättre miljö genom ökad återvinning. I nästa steg ser vi till att det vi återvinner blir till råvaror som förs in i kretsloppet igen. Återvinningsgraden är nu drygt 94 procent.

duBBelt MiljöarBeteinom sita går det interna och externa miljöarbetet hand i hand. vi utvecklar nytänkande tjänster för effektiv avfallshantering hos våra kunder. sam­tidigt ser vi till att minska vår egen miljöbelastning genom att bland annat successivt gå över till alternativa bränslen för våra 700 tunga fordon.

MiljöCirkeln® Bygg på exportMiljöcirkeln® Bygg är ett unikt koncept för att ta hand om och återvinna bygg-avfall. SITA erbjuder nu också rivning och återvinning av rivningsavfall. Kunderna får en nyckelfärdig lösning som innebär att man sparar pengar när källsorteringen ökar. Konceptet är en växande framgång och har under året fått stor uppmärksamhet inom vår internationella koncern. Det kan bli en exportprodukt.

Matavfall blir biogasBio Simplex är en egenutvecklad lösning som omvandlar livsmedels-butikernas kasserade mat till miljö-vänlig biogas. Butikerna lägger matav-fallet i Bio Simplex där det bearbetas och separeras från förpackningarna. Matavfallet transporteras sedan till en biogasanläggning och får nytt liv som biogas och gödsel.

Växer i SverigeSITA är ett expansivt företag och nya anläggningar byggs eller tas över för att effektivisera logistiken internt, samtidigt som det blir närmare för kunderna. I Älmhult och Jönköping har vi tagit över omlastningsanläggningar för farligt avfall. Vi har även etablerat oss i Umeå och Kalmar.

Eco-driving och rapsolja SITAs övergripande miljömål är att minska företagets utsläpp till luft, mark och vatten. Det målet är ledstjärnan i det strategiska arbetet med att minska utsläppen från våra insamlingsfordon.

Ett sätt att sänka bränsleförbrukningen är att köra ”snålt”, så kallad eco driving. Alla SITAs förare utbildas i denna körstil och fordonen är dessutom hastig hets-begränsade till max 80 km/h.

Vi testar också alternativa drivmedel som biodiesel av rapsmetylester. I Norr-köping, där SITA hämtar hushållsavfall, körs redan alla fordon på RME (Raps-metylester). Resultatet är 70 procent minskade koldioxidutsläpp.

Certifiering ger kollHela SITAs verksamhet är miljö certifierat enligt ISO 14001. Miljö lednings systemet hjälper oss att systematiskt minimera negativ påverkan på miljön och omgiv-ningen. Certifieringen ger ett ramverk för att hålla kontroll på att vi följer alla lagar och regler. Certifieringen innebär också att vi årligen granskas av utomstående miljö- och kvalitetsrevisorer.

föreBild i MiljötÄnkande:nytÄnkare för våra kunder:

AvfAllshAnterings-c

ykel

6. insamling och logistik

ek

onomiskA cykeln

1. Produkt- tillverkning

2. Paketering och distribution till konsument 3. Produkt-

användning

4. förbrukat material

5. generering av avfall

7. Återvinning

8. Återvunna Produkter och Återvunnet material

råmAteriAl

energi

kraftvärmeverk, biogasProduktion

energideponi

cirkulÄr ekonoMi

Hastighetsbegränsning, Eco driving och alternativa drivmedel minskar ut släppen från SITAs insamlingsfordon.

SITA arbetar för att så mycket material som möjligt ska återvinnas och bli ny råvara.

4 sitas MiljöarBete: sÄkerhetsveckan

– Allt hänger samman, en säker arbets-miljö är en förutsättning för att SITA ska fortsätta att vara ett av landets ledande företag inom åter vinning och avfalls-hantering. Vi ska genom vårt säkerhets-tänkande vara en förebild i trafiken och i hur vi agerar ute hos kunderna och på våra anläggningar.

Det säger Annika Karlsson, EQS Control-ler med ansvar för miljö, kvalitet och

sÄkerhetsveckanför en tryggare arBetsMiljö

Många medarbetare inom sita arbetar i risk­fyllda miljöer. genom att ständigt stärka alla med arbetares säkerhets­medvetande tas nya steg mot målet en olycksfri arbets plats. en stor satsning under 2013 var säker hetsveckan som enga gerade hela före taget.

Alkolås finns sedan 2006 i alla transport fordon som SITA köpt in.

SÄKERHETEN FRAMFÖR ALLT:

LIVSVIKTIGA REGLER Gå eller stå inte under hängande last.

Vid heta arbeten ska brand- och explosionsris-ker tas bort innan arbete påbörjas.

Se upp för fordon, maskiner och föremål i rörelse.

Kontrollera innan arbete påbörjas att det inte finns kvar någon energi i form av t.ex. elekticitet, spända maskindelar eller vätskor under tryck.

Använd fallskydd när du arbetar på hög höjd.

Alkohol och droger är inte tillåtet på arbets-platsen.

Luften ska kontrolleras innan du går in i ett slutet utrymme samt regelbun-det under arbetets gång.

Kontrollera att väggstöd är på plats vid arbete i ett dike eller grop.

Handsfree ska alltid an-vändas vid telefonsamtal då fordonet är i rörelse. Vid all annan användning av telefon eller dator ska fordonet stå stilla.

Signalera, sänk hastig-heten och titta noggrant i speglarna innan du svänger eller backar.

ANVÄND ALLTID VARSELKLÄDER DÅ DU ÄR I TJÄNST!

De 10 livsviktiga reglerna ska leda till en ännu säkrare arbetsmiljö.

säkerhet. Hon är också samordnings-ansvarig för hela SITA Sveriges säker-hetsarbete.

10 livsviktiga reglerUnder säkerhetsveckan ordnades arbets platsträffar runt hela Sverige med SITAs företagsledning på plats för att visa säkerhetsarbetets betydelse.

– Inom koncernen har vi även utarbetat 10 livsviktiga regler som ska leda till en ännu säkrare arbetsmiljö. Dessa regler informerade vi om under säkerhets-veckan, berättar Annika Karlsson.

Man talade mycket om hur man före-bygger olyckor genom att alltid ha dessa 10 regler i åtanke. Men också om vikten av att hålla ordning på fordon, anlägg-ningar och kontor. Information gick till samverkande företag och till kunder som besöker anläggningarna.

sÄkerhetsveckan 2014Under säkerhetsveckan 2014 ligger fokus på att fortsätta att bygga en säkerhetskultur där medarbetarna tar

ansvar för sig själva och kollegorna men också för kunder och med-trafikanter. Arbetet med riskbedömning av platser fortsätter för att förebygga olyckor vid till exempel backning, skymd sikt och vid hämtning på skolor och dagis.

ykB­utBildningarYKB (Yrkeskompetensbevis) är ett kort för yrkesförare som visar att de har klarat de högt ställda kraven. 2011–2013 utbildade SITA 800 medarbetare under cirka 19 000 timmar i YKB. Under 2013 var temat lagar och regler vilket inklu-derar till exempel kör- och vilotidsregler och regler för färdskrivare. Under 2014 är inriktningen sparsam körning.

drogfri arBetsplatsDet råder nolltolerans vad gäller droger och alkohol på SITAs arbetsplatser. Alla transportfordon som köpts in sedan 2006 har alkolås. Även förmåns- och tjänstebilar har alkolås. Inom SITA genomförs cirka 100 slumpvisa drogtester varje år.

sitas MiljöarBete: återvinning 5

– Går man tillbaka till början av 2000- talet så hamnade en mycket stor del av det som vi tog emot i deponier. Idag återvinner vi nästan allt som kom-mer in och förädlar avfallet till ny råvara med ett kommersiellt värde. SITA är ledande i denna utveckling och totalt återvinner vi drygt 94 procent av det avfall som SITA behandlar. Det berättar Anna Janackovic, chef för behandling och specialavfall.

deponigas vÄrMer BostÄderDet finns många exempel på att det som återvinns gör nytta och bidrar till ett miljövänligare samhälle. Från behandlingsanläggningen i Kovik trans-porteras deponigas och värmer upp hemmen i Gustavsberg, Värmdö kom-mun. Vinsterna är flera, gasen ersätter fossil olja och är dessutom billigare.

tryck från MyndigheterDet finns en mängd orsaker till att åter vinningen stiger och deponeringen sjunker från år till år.

– För att vi i återvinningsbranschen ska lyckas är det viktigt att det finns ett driv i branschen men även hos lagstiftaren. Det har vi sett exempelvis genom mål-sättning för materialåtervinning inom byggsektorn, införande av deponiskatt samt deponeringsförbud av utsorterat brännbart och organiskt avfall, säger Anna Janackovic. ökar återvinningAnna förklarar samtidigt att SITA gör en stor insats för att ytterligare öka återvinningen. Tidigare gick till exempel madrasser till deponering, men utveck-

landet av nya krossmetoder gör att också madrasser kan återvinnas och bli till ny råvara.

– En allmän utveckling är den ökande graden av källsortering vilket ger renare flöden av det som kommer in till anläggningarna. SITA bidrar till den ständigt ökande källsorteringen via bland annat vårt populära koncept Miljöcirkeln. För byggbranschen har vi skapat ett unikt koncept där vi nu också tar hand om rivningsavfallet.

Men det gäller också att vara ny-tänkande kring hur man använder det avfall som inte kan återvinnas.

– På Kovik återanvänder vi en del av detta material som vägunderlag. Med utveckling av tekniker kan det i fram-

tiden vara intressant att omhänderta det deponerade brännbara avfallet och det kan bli en viktig tillgång till värme-verken då mer och mer organiskt material går till gasproduktion i stället för att, som idag, förbrännas.

sitas anlÄggningar• 54 mottagnings- och sorterings anläggningar.• 3 fullskaliga anläggningar med heltäckande

verksamhet i form av sortering, återvin-ning, behandling och deponering: Kovik, Forsbacka och Rödjorna.

• Exempel på material som fortfarande depo-neras är kakel, porslin och fönsterglas. Men utvecklingen går framåt och nya behand-lingar och användningsområden utvecklas.

återvinning Mot nya höjder

återvinningen stiger och deponeringen störtdyker. så kan man sammanfatta det senaste decenniets utveckling på sitas tre fullskaliga återvinningsanläggningar kovik, forsbacka och rödjorna.

Nya metoder gör att avfall kan återvinnas istället för att deponeras, säger Anna Janackovic.

sueZ environneMent6

koncernen i vÄrlden 2013Varje dag hanterar miljökoncernen SUEZ ENVIRONNEMENT och dess dotterbolag, däribland SITA Sverige, utmaningen att skydda våra gemensamma naturresurser genom att erbjuda innovativa lösningar till industrin, myn-digheter och till miljontals människor. Vi levererar dricksvatten till 92 miljoner människor, servar 65 miljoner människor med avfalls- och vattenbehandlingstjänster och samlar in avfall som produceras av 52 miljoner människor.

79 200 anställda

1 800 avfallsbehandlingsanläggningar

3 300 vattenbehandlingsanläggningar

52 000 000 människor förses med avfallstjänster

92 000 000 människor förses med dricksvatten

7sueZ environneMent

Varje dag hanterar miljökoncernen SUEZ ENVIRONNEMENT och dess dotterbolag utmaningen att skydda resurserna genom att erbjuda innovativa lösningar till industrin och till miljontals människor. Vi levererar dricksvatten till 92 miljo-ner människor, gör avfalls- och vatten-behandlings tjänster för 65 miljoner män-niskor och samlar in avfall som produceras av 52 miljoner människor.

SUEZ ENVIRONNEMENT har 79 219 an-ställda och en närvaro på fem kontinenter. Naturresurserna är inte oändliga. På SITA arbetar vi för en mer hållbar miljö genom att åter vinna avfall till råvara och hjälpa våra kunder att nå sina miljömål.

7

deponeringenergiutvinning

återvinning

åter­anvÄndning

avfalls­ MiniMering

avfallstrappanSITA arbetar enligt avfallstrappan som grundar sig på ett EU-direktiv och anger en prioriteringsordning för hur avfall bör behandlas för att uppnå EU:s miljömål.

sueZ environneMent 7

avfallshantering & vattenrening

avfallshantering

vattenrening

INNOVATION, FORSKNING OCH UTVECKLING

74 miljoner euro i budget

400 forskare i världen

65 forsknings- och utvecklings-program

50 miljoner euro i budget för Cleantech blue orange fund

8

high5 för glasåtervinning

sueZ environneMent: innovationer

Produkten är framtagen genom ett industriellt partnerskap mellan SITA och Sibelco, världsledande leverantör av mineraler till glasindustrin.

High5-anläggningen kan återvinna 250 000 ton glas per år, och är den första anläggningen i världen som kan separera de inkommande flödena i fyra olika kvaliteter. En initial manuell sortering skiljer glaset från annat avfall (såsom metallfolie, plast, etc.). Därefter tas metaller bort inifrån råglas med ”luft-skur” och ”sug”, samt med den nya tekniska innovationen med ljus i slutbearbetningsstadiet.

Det färgade råglaset passerar genom senaste generationens optiska sortera-re. Flödet sorteras i fyra färger: vit, grön, gul och rödbrun. Maskinerna kan också rena och utvinna resterande kristall,

fyra olika färger på glas sorteras i en ny glas åter­vinningsanläggning i antwerpen, Belgien. denna anläggning som kallas high5 är ett resul­tat av banbrytande optisk sorteringsteknik för glas­återvinning.

porslin och keramik, som är oönskat i glasråvaran.

ökad återvinningDen unika kvaliteten på glasavfall som produceras av High5 innebär att anläggningen avsevärt kommer att öka

andelen återvunnet glas och därmed medverka till att bevara naturresurser. Detta kommer också att spara energi och minska ut släppen av växthusgaser. Anläggningen är unik i Europa med tanke på kvaliteten på produkterna. Dessutom ligger anläggningen i en hamn och är tillgänglig med båt. Anläggningen är ett perfekt svar på de allt mer specifika behoven inom glas-industrin. producerar råvaraChristophe Cros, vice koncernchef i SUEZ ENVIRONNEMENT ansvarig för Waste Europe, säger:

– Vi är stolta över att presentera denna toppmoderna anläggning för glas åter-vinning, som är den första i sitt slag i Europa. Denna anläggning är ett exem-pel på en av de största utmaningarna för den cirkulära ekonomin; återvinning av avfall och produktion av återvunna råvaror.

9sueZ environneMent: innovationer

Tekniken är utvecklad av Finlands cleantech-pionjär ZenRobotics Oy. Systemet är utformat för behandling av bygg-och rivningsavfall. På SITAs anläggning utanför Helsingfors föräd-las årligen ca 50 000 ton avfall, varav bygg- och rivningsavfall står för nästan hälften. Alla användbara material, såsom trä, metall och sten separeras från avfallet.

viktig Milstolpe– Vi vill vara föregångare i vår bransch och utveckla nya, effektiva processer och högkvalitativa tjänster. Investering-ar i ny teknik effektiviserar sorteringen av byggavfall avsevärt. Tack vare denna innovation, kommer vi att ytterligare kunna stärka vår position som leveran-tör av högkvalitativ återvunnen råvara till den finländska industrin, säger vd för SITA Finland, Jorma Kangas.

Anläggningen är den första avfallsan-läggning som utformats helt utifrån principerna om robotik. Juho Malm-berg, vd för ZenRobotics Oy berättar:

– Världens första avfallsanläggning som är optimerad för robotsortering

är en viktig milstople på vägen till en cirkulär ekonomi. Tekniken ökar materialåter vinningen och är viktig för samhället.

roBotar sorterar Bygg­ och rivningsavfall

En tredjedel av allt avfall som produceras i världen är bygg-och rivningsavfall; i EU uppgår det till 900 miljoner ton varje år.

Innovation är viktigt för SITA och hela SUEZ ENVIRONNEMENT. SITA inledde ett samarbete med ZenRobotics redan 2010, och ZenRobotics undertecknade ett samarbetsavtal med hela koncernen under 2013.

världsledande miljöteknik för avfallshantering har utvecklats i helsingfors. sita finland, dotterbolag till sita sverige, är det första återvinningsföreta­get i världen som inför en behandlingsprocess be­stående av tre robotar.

10 kundexeMpel: Butik

Innan Granngården startade samar-betet med SITA år 2010 använde de 109 butikerna lika många olika lokala leverantörer. Ett faktum som gjorde det svårt och tidskrävande att följa upp kedjans avfallsmängder, kostnader och att genomföra förbättringar.

Det var en av anledningarna till Granngården valde SITA som återvin-ningspartner. Det första målet var att få en gemensam standard när det gäller källsorteringen i butikerna.

– Platsbrist och kunskap om hur olika material ska sorteras har varit några av

utmaningarna. Men SITA har bra sys-tem för skyltning och uppmärkning och det har inte varit några problem att få med personalen, säger André Fredriks-son som är ansvarig för avfallshante-ringen inom Granngården.

Granngården får nu uppgifter om avfallsmängder och kostnader ge-nom den statistik som SITA levererar. Dessutom har parterna gemensamma avstämnings- och planeringsmöten.

– Sedan vi startade samarbetet med SITA har vår källsortering tagit ett jätte-kliv. Avfall till deponi har försvunnit helt

och nu ska vi också få ner mängderna som går till energiut vinning i syfte att öka materialåtervinningen, säger André.

– Nästa steg blir att jämföra butikernas resultat med var andra i syfte att inspi-rera butikerna att göra lite till. Vi ska också se över en del inköp i syfte att öka materialåtervinningen ytterligare. Vi arbetar med trädgård och djur så för oss är det naturligt att också arbeta för en god miljö. Det hänger ihop, säger André.

”granngården har tagit ett jÄttekliv” nÄr det gÄller avfallshantering

oM granngårdenGranngården är en riksomfattande butikskedja med 109 butiker runt om i Sverige. Under ett och samma tak hittar djur- och trädgårdsintres-serade och villaägare ett brett sortiment.

Detta arbete gör SITA för Granngården: • Butikskoncept med gemensam

standard för käll sortering.• Kundunik sorteringsmanual• Utbildningar för alla butiker• Statistik och rapporter• Löpande förbättringsarbete som

dokumenteras• Möten flera gånger per år för att följa

upp resultat och ta fram handlings-planer

• Hantering av farligt avfall

André Fredriksson, ansvarig för avfalls-hanteringen inom Granngården, har satt fokus på källsorteringen.

10

för butikskedjan granngården är det viktigt att arbeta för en god miljö och de har stort fokus på avfallshan­teringen. avfall till deponi har helt fasats ut och nästa steg är att öka materialåtervinningen.

SITA arbetar med att ständigt förbättra kundernas miljöprestanda. Här följer fem exempel.

11kundexeMpel: sita Miljöcirkeln park & event

SITA har lång erfarenhet av att samla in och återvinna avfall vid små och stora evenemang; musik- och idrottsevenemang, mässor och utställningar men även i parker och resorts runt om i Sverige. Här är några exempel på platser och evenemang där vi har haft nöjet att ta hand om avfallshanteringen…

parker och MÄssor• Branäs skidanläggning• Elmia-mässan• Gröna Lund• Kolmården• Skara Sommarland• Sunne vattenland

eveneMang• Asics Stockholm marathon• Bråvallafestivalen• Falsterbo Horse Show• Lidingöloppet• Nationaldagstävlingarna på Strömsholm• Rally Sweden• Stockholm Triathlon• Swedish Open i Båstad• Vansbrosimningen• Vasaloppet• Vätternrundan

I år anlades nya återvinningsstationer och skräpzoner längs spåret för att göra det ännu lättare att göra rätt. Vasa-loppets vision är att vara en ledande och god miljöförebild inom sitt område.

– Är man störst måste man också vara bäst, säger Monica Eriksson som är miljöansvarig för Vasaloppet. Efter vår insamling lämnas avfallet vidare för be-

arbetning och förädling till nya råvaror. Det får sedan nytt liv, exempelvis som pappersförpackningar. Andelen avfall som återvinns har ökat hela tiden vilket är väldigt glädjande.

År 2013 samlade SITA in och återvann 2,7 ton pappersmuggar och förpack-ningar, 180 kilo plastförpackningar, 420 kilo wellpapp och 340 kilo kompost.

”störst Måste vara BÄst”

sita Miljöcirkeln® park & event

vasaloppet är ett uppdrag som sita haft under många år. där har vi bland annat bidragit med många och lättåtkomliga återvinningsstationer för åskådare och åkare under vinterveckan i februari–mars.

Monica Eriksson, miljöansvarig för Vasalop-pet, och Ove Röngård, avdelningschef på SITA i Dalarna, arbetar tillsammans för att öka källsorteringen och återvinningen.

12 kundexeMpel: Bygg

– Peab är en samhällsbyggare vilket medför ett ansvar för vår gemensam-ma miljö. Vi har stort fokus på energi-effektivisering, kemikalier, transporter samt avfallsminimering och återvin-ning, säger Jessica Fredriksson som arbetar med verksamhetsutveckling inom Peab.

Peab och SITA inledde ett samarbete för fem år sedan och satte då som mål att 70 procent av allt byggavfall inom kon-cernen skulle källsorteras. För att uppnå detta håller SITA utbildning för Peabs medarbetare, förser Peab med informa-tion och löpande avfallsstatistik via ett interaktivt system samt ser till att avfalls-hanteringen blir så effektiv som möjligt utifrån förutsättningarna på bygget.

ren och sÄker arBetsMiljöPå vissa av byggarbetsplatserna har SITA personal på plats som sköter käll-

sorteringen vilket ger byggarbetarna mer tid till att bygga. Detta ger också en renare och säkrare arbetsmiljö samt lägre avfallskostnader för Peab.

– Dessutom ger det en effektiv käll-sortering och på flera byggen har vi uppnått 95 procents källsorteringsgrad, säger Ulf Gustafsson som är byggchef på SITA.

Målet uppnåttPeab och SITA har kommit långt under de år som samarbetet pågått. Senaste året har källsorteringsgraden på Peab ökat från 59 till hela 74 procent. Nu spänner de bågen och siktar ännu högre.

– Vi har nått vårt mål som innebär att 70 procent av allt avfall inom hela kon-cernen ska sorteras, vilket vi är stolta över. Det har vi lyckats med tack vare

ett nära samarbete och tät dialog. Två fantastiska fördelar är också statistik-systemet där vi ser avfallsmängder och insparade mängder koldioxid genom vår återvinning, säger Jessica.

– Men i den bästa av världar uppstår inget avfall och nu ska vi fokusera ännu mer på avfallsminimering och resurs-effektivisering. Vi ska bland annat se över inköp och projektering samt finna ett system för uppföljning. Det avfall som ändå uppkommer ska vi sätta ännu högre källsorteringsmål för, säger Jessica.

detta hjÄlper sita till Med:

• Utbildning vid byggstart• Planering av avfallsflöden• Information och statistik• Avstämningsmöten • Sorteringsguider• Tydligt skyltprogram med källsorterings-

anvisningar

avfallsMiniMering och kÄllsortering viktigt för peaB

peab genomför ett gediget arbete för att minska sin miljöpåverkan. avfallsfrågan står högt på dagordning­en och målet är att 70 procent av allt byggavfall inom koncernen ska sorteras.

Lena Wigren från SITA arbetar enligt Miljöcirkeln® Bygg som bland annat innebär att SITAs personal finns på plats och sköter källsorteringen.

13kundexeMpel: Matavfall

kasserad Mat får nytt liv soM Biogas hos coop i karlshaMn

Matsvinnet är ett växande problem och med tanke på att dagligvaruhandeln slänger 125 000 ton mat per år kan lösningen Bio Simplex göra stor skillnad. Finessen är att det i butikerna tillverkas biogasråvara direkt, som sedan kan gå till biogasframställning.

avfallsMiniMeringBio Simplex hanterar och sorterar både förpackad och icke förpackad kasserad mat direkt ute i butikerna. I Bio Simplex separeras förpackningarna från maten. Matavfallet transporteras till en biogas anläggning där det omvandlas till biogas och gödsel, förpackningar går till energiutvinning. Biogasen används som fordons bränsle.

Conny Berg, VD på Coop i Karlshamn, har goda erfarenheter av Bio Simplex:

– Vi vill i första hand minimera mängden avfall i butiken men det går inte helt att undvika att varor blir för gamla. Genom Bio Simplex gör vi en satsning för miljön och 40 ton avfall per år omvandlas till 3 000 kubikmeter biogas.

sparar arBetstidBio Simplex hanterar och sorterar både förpackad och icke förpackad kasserad mat direkt ute i butikerna. I Bio Simplex separeras förpackningarna från maten. Matavfallet transporteras till en bio-gas anläggning där det omvandlas till biogas och gödsel, förpackningar går till energi utvinning.

ena dagen ett kantstött äpple, en tid senare för­vandlad till biogas som driver bussar, transport­bilar och privatfordon. det är resultatet av sitas nya lösning som gör livs­medelsbutikerna till bio­gasproducenter.

– Genom Bio Simplex sparar vi också mycket arbetstid. Tidigare fick vi ta bort förpackningsmaterial från mat-varorna. Med Bio Simplex behövs inte det eftersom maskinen separerar förpackningar från matvarorna, säger Conny.

– Det är brist på biogas, som är ett miljö-vänligt drivmedel. När livsmedelsbutiker-na nu bidrar till att öka produktionen kan det driva marknaden för biogasfordon framåt, vilket leder till miljö vinster, säger Gunnar Hubner som är produkt ansvarig för Bio Simplex på SITA.

Bengt Arne Nilsson och Conny Berg på Coop i Karlshamn gör en extra satsning för miljön.

14 kundexeMpel: Marksanering

Marieholmsförbindelsen är ett stort infrastrukturprojekt som främst består av en knappt 500 meter lång vägtunnel under och en 1500 meter lång järn-vägsförbindelse över Göta älv.

oMfattande MarksaneringTrafikverket, som håller i projektet, har upphandlat flera olika tjänster för projektet och SITA fick uppdraget att ta hand om förorenade massor klassade som farligt avfall.

– Trafikverket är en kund som sätter mycket höga krav på oss gällande kvali-tet, miljö och arbetsmiljö. Jag ser detta som positivt eftersom SITA motiveras att leva upp till dessa högt ställda krav, säger Henrik Mosén, miljökonsult inom SITA.

De inledande undersökningarna av marken visade att cirka 70 000 ton schaktmassor var förorenade, varav cirka 14 000 ton klassades som farligt avfall. Sanering ska pågå mellan 2014 och 2018. Hittills har SITA tagit emot 26 000 ton genom projektet. Anled-ningen till att mängden blivit större än beräknat är att projektets arbetsom-råde har utökats och saneringen därför täcker ett större område än man visste om vid upphandlingen.

Behandling av MassornaLeveranserna har ett ojämnt flöde, de varierar beroende på var man befinner sig i projektet.

– Vi tar emot massor några gånger per vecka till 24 gånger per dag, säger Henrik. Massorna transporteras i Trafikverkets regi till SITAs behandlingsanläggning Rödjorna i Skara. SITA och Trafik verket har upprättat deklarationer för de respektive föroreningarna och entre-prenaderna.

På Rödjorna hanteras massorna efter typ av förorening. Massor förorenade med kolväten behandlas biologiskt med SITAs Biosanmetod, och avsätts slutligen som terrasseringsmaterial på den av slutade deponin. Massor förore-nade med metallhalter som överstiger gränsen för farligt avfall omhändertas slutligen på farligt avfall-deponi.

Bra saMarBete en fraMgångsfaktor– Samarbetet mellan SITA och Trafikverket har fungerat väldigt bra. Vi träffas varannan månad för ett kontrakts möte men har även kon-takt varje vecka, säger Malin Egardt, miljöspecialist på Trafikverket för Marie holms förbindelsen. Vi har särskilt uppskattat att SITA har varit flexibla och har hållit öppet lite längre de dagar det behövdes.

– Genomgående har våra framgångs-faktorer varit samarbete och att ut nyttja olika kompetenser inom SITA, förklarar Henrik. Vi har hjälpts åt med såväl tekniska frågor som tillstånd, kvalitetskrav, redovisning med mera.

jordnÄra saMarBete

i göteborg pågår arbetet med den nya Marieholms­förbindelsen. sita har fått uppdraget att ta hand om de mest förorenade mas­sorna som uppkommer vid markarbetet.

14

15kundexeMpel: Marksanering

Förorenade jordmassor behandlas biologiskt eller genom tvättning. Den biologiska behandlingen med Biosan innebär att små mikro-organismer bryter ner kolvätena i massorna.

Jordtvätt-tekniken består av 3–4 olika steg, bland annat används filter och flockningsmedel. Man får ut ren sand och grus.

SITA kan också rena förorenat oljeslam där vi bryter ner PAH och separerar metaller och olja.

SITA samarbetar med SITA Re-mediation som finns inom SUEZ Environnement. SITA Remediation tillhandahåller globala saneringslös-ningar med innovativa och klas-siska tekniker. Företaget har mer än 20 års erfarenhet av behandling på plats eller tillvaratagande av jord samt termisk och fysikalisk-kemisk behandling.

Marksanering inoM sita

Det goda samarbetet har gjort att vi har kunnat erbjuda hög service åt Trafikverket.

Det praktiska arbetet följs upp regel-bundet och dokumenteras. Vi rapporte-rar också gällande massorna, uppfyll-nad av kvalitets- och arbetsmiljömål samt resultat av våra säkerhets- och miljöronder, säger Henrik.

– Jag tycker Marieholmsförbindelsen är ett roligt och lyckat projekt. Det är bra med beställare som ställer höga krav, menar Henrik.

Mariehomsförbindelsen ska minska sårbar-heten i Göteborgs trafiksystem, minska trafiken i Tingstadstunneln och möjliggöra mer gods- och persontrafik på järnväg. Förbindelsen beräknas bli klar år 2020.

Biologisk behandling på SITAs anläggning.

sitA sverigetransportgatan 9 d

262 71 Ängelholm tel. 0431­44 40 00fax 0431­41 06 16e­post info@sita.se

sita finns på ett 60­tal orter runt om i landet.

se kontaktuppgifter till närmaste sita­kontor på

www.sita.se

BÄttre utfall från ditt avfall