Community Art i Skolans VärldEn projektrapport angående SKAPANDE SKOLA GUNNARED 2010/2011

Mattias Dristigdristig@hotmail.com073 905 50 33

Bakgrund

Projektet Skapande Skola Gunnared fick 350 000 kr beviljat från Kulturrådet och i styrgruppen fanns bl a Aleka Karageorgopoulos, Anne-Marie Eckermark och Lena Bilén.

Den 10 november 2010 anställdes jag som projektledare för Skapande Skola Gunnared. Den utannonserade tjänsten var från börjar 50 %, men detta utökades i o m min anställning till 75 % pga att jag var berättigad till sk Nystartsjobb.

Den ursprungliga tanken var att även jag som projektledare skulle ha egna pass på skolorna utifrån min kompetens (t ex musik/poesi) men detta blev inte aktuellt i och med att Nystartsjobbet även resulterade i aningen högre verksamhetsbudget som innebar mer behov av samordning. Denna tillförsel av medel möjliggjorde också att de yngre åldrarna (åk F - 3) kunde ta större del av satsningen.

Sedan en tid tillbaks har stadsdelen Gunnared haft långt gångna tankar angående Community Art som pedagogisk metod. Projektet Skapande Skola Gunnared har även haft denna inriktning.

Community Art som begrepp kommer förklaras mer ingående i ett separat avsnitt i denna rapport.

Den primära åldersgruppen för satsningen har varit åk 4 – 9 och alla elever i dessa åldersgrupper och i stadsdelen skulle nås (1171 st).

Projektet har haft alla skolor i gamla stadsdelen Gunnared som uppdragsfält, och har alltså inte berörts av sammanslagningen.

Community Art

Community Art som begrepp kan lite slarvigt förklaras med att ”de deltagandes erfarenheter och berättelser står i centrum och dessa ska ges en form för att sedan nå en publik i ett offentligt framförande”.

Genom att projektet har haft en Community Art-tanke så skiljer sig alltså detta Skapande Skola-projekt en aning från andra i o m att eleverna (med sina berättelser) i högre grad blir skapande till sin egen berättelse. Detta i mötet med en kulturarbetare, som med sin specifika kulturkompetens, leder gestaltningen.

Kulturarbetarnas roll blir alltså mer av processledande art för att hjälpa eleverna fram till ett resultat till skillnad från att ge rena kulturupplevelser. Eleverna är alltså snarare subjekt (skapande) än objekt (upplevande) i mötet med kulturarbetaren och kulturen.

Community Art gör inte heller någon skillnad på de olika kulturyttringarna. I begreppet ”Art” ligger alltså inte bara tankarna om (målad) konst utan kan likaväl innehålla dans, poesi, musik, film osv.

I projektet har även ledord som: Konstnärlig Kvalité, Social och Etisk Dimension, Lokal förankring och Delaktighet varit styrande för all verksamhet och planering.

Projektplanering och organisation

Redan vid min anställning blev det tydligt att vissa saker i projektets ursprungliga plan behövdes ändras. Detta för att ge ett bättre resultat, gå mer i linje med Community Art-tankarna samt för att tidsramarna skulle kunna hållas.

Redan under första veckan så skapade jag därför en ny projektstruktur med följande faser:

Implementering (nov – dec)Förberedelse (dec – jan)Planering av lokala teman (jan – april) Genomförande av lokala teman (feb – maj) Avslut (juni)

För att nå större flexibilitet och delaktighet i upplägget så var det också viktigt att det övergripande Temat (som fanns med i den ursprungliga planeringen) Skräck och Skratt togs bort. Temat hade också spelat ut sin roll eftersom Kulturhuset Kulturhuset Blå Stället inte skulle arbeta med temat under projekttiden.

En tidig idé var också att skapa ett samarbete med projektet ”Trygg & Trivsam Skola” för att det skulle underlätta implementeringen på skolorna. Då detta projekt var i sin slutfas när Skapande Skola Gunnared drogs igång så fanns det däremot inget behov av ett samarbete.

Rektorerna sågs istället som naturliga samarbetspartners och skolornas KULIS-ombud som ytterligare pådrivare för att lyckas hålla tidsplanen. Skolans pedagoger sågs mer som planeringspartners på de olika skolorna. Min roll som projektledare var organisatören, kreatören och länken mellan kulturlivet, skolorna och Blå Stället.

Arbetet skulle organiseras i form av TEMAN (med Community Art som grund) som valdes på de olika skolorna. Dessa TEMAN fick gärna vara redan befintliga och grundtanken var att dessa valdes helt av skolan för att säkerställa Delaktighetstankar i projektet.

Verksamhetsbudgeten (180 000 kr) delades upp i tre delar där den största rörde Lokala Teman (105 000 kr), Pott för äskande KULIS-ombuden (50 000) samt övrigt (25 000 kr). Genom att skapa en pott för KULIS-ombuden var det min ambition att stärka deras roll

på skolorna. Men mer om detta under separat KULIS-avsnitt. Potten för ”Övrigt” fanns till för att garantera sig mot oförutsedda utgifter och överraskningar.

Min chef Aleka ansvarade för övrig budget där bl a mina lönekostnader och övriga löpande utgifter fanns med. Aleka hade däremot övergripande ansvar för Skapande Skola-budgeten. Den nya projektplanen och dess organisation godkändes av Styrgruppen (Lena, Ami och Aleka) efter samråd med Kulturrådet.

Jag tänker nu redovisa projektets olika faser lite mer djupgående för att försöka ge en heltäckande bild av dess fördelar och nackdelar.

ImplementeringUnder denna fas togs formella och informella kontakter, återetablering av styrgruppen, skapande av projekt- och organisationsplan (och beslut om dessa).

Mina kommentarer: Under denna fas las grunden till mycket av de kontakter som sedan gjorde projektet framgångsrikt. Vid besök hos ledningsgruppen för kultur och skola gavs jag möjlighet att presentera mig och projektet. I efterhand inser jag att projektet, av naturliga skäl, inte hade så hög prioritet som jag hade önskat. Detta på grund av att fokus låg på andra frågor under denna period av omorganisation.

FörberedelseUnder denna fas skedde mycket av informationen ang bokning av TEMA-datum, KULIS-planering samt att få planera de ekonomiska resurser som projektet hade.

Mina kommentarer: Under den här fasen blev det ganska tydligt att inte alla skolors rektorer var ”med på tåget”. Detta märktes framförallt genom att TEMAN inte bokades in i den takt som var önskvärd. Mycket av anledningarna kan säkert härledas till omorganisationen i Angered (samgåendet mellan SDF Lärje/Gunnared) och att Skapande Skola-arbetet hade en ganska låg prioritet i detta. Att få svar på vilka som var KULIS-ombud på de olika skolorna var ibland hopplöst (KULIS-arbetet kommer utvärderas senare i denna rapport). För att inte stanna upp i planeringen och få ”arbetstoppar” gjorde jag valet att börja arbeta med de skolor som visade intresse.

Planering av lokala temanDenna fas startade upp vid varje delprojekt (Lokalt TEMA) på varje skola och innehöll i korthet möten med skolornas personal och viss planering med dessa, schemaläggning och bokning av kulturpedagoger samt mediakontakter.

Mina kommentarer: Då denna planering såg olika ut så utvärderas varje delprojekt separat senare i denna rapport under respektive satsning.

Genomförande av lokala temanDenna fas rör själva genomförandet av varje lokalt tema samt utvärdering av alla inblandade.

Mina kommentarer: Se ovan. Tanken var att varje delprojekt (lokalt TEMA) skulle resultera i små delrapporter till Aleka och Lena för att ge en kontinuerlig bild av projektet. Då jag inte har fått in dessa i tid från kulturarbetare eller skolans personal (förutom vid de två första delprojekten) så valde jag att ha korta avstämningsträffar med min närmsta chef (Aleka) för att ge en bild av den löpande verksamheten.

AvslutDenna fas rör själva avslutandet av projektet där rapporten till Kulturrådet samt denna rapport skrevs.

Mina kommentarer: Att skriva en rapport till Kulturrådet visade sig inte vara så enkelt som jag trodde. Detta eftersom rapporten ska göras digitalt (endast!) på deras hemsida. Sista datum för inlämnade är den 3 oktober 2011. Problemet är att det digitala formulär som ska användas inte är tillgängligt på deras hemsida förrän runt den 3 september. Då min anställning avslutas den 30 juni så kom jag överens med min chef (Aleka) och en tjänsteman på Kulturrådet att använda den mall som var aktuell förra året. Då detta är en .pdf-fil så har den skrivits ut och jag skrivit hela utvärderingen i ett word-dokument. Detta för att någon ska kunna kopiera direkt från detta och lätt mata in alla uppgifter. Det är däremot viktigt att detta görs! Eftersom Aleka slutar i samma veva som jag själv så borde detta vara en uppgift för den nya chefen på Blå Stället eller Lena Bilén på förvaltningen.

Genomförande och resultat

Hela projektet kan delas upp i två stora stråk: Det ena rör de lokala TEMAN som skolorna mycket aktivt var med att utforma och det andra rör satsningen ”Mitt Angered”.

Rent generellt kan man säga att lokala TEMAN har varit mer detaljplanerade av projektledare/skolpersonal, rektorer hade en stark roll i implementeringen, utformades (syfte/mål) efter skolans behov, var av längre art, kulturarbetarnas profession valdes av skolorna och genomförandet innehöll oftast åldersblandade grupper. Dessa satsningar kostade oftast mer att genomföra än ”Mitt Angered”.

”Mitt Angered” var mer löst i sin planeringsstruktur, tog sin utgångspunkt i ett på förhand bestämt TEMA (Mitt Angered), hade en färdig mall som var bestämd av mig som projektledare, kulturarbetarna var redan inkopplade innan skolorna gavs möjlighet att tycka till, lärare (framför allt i bild) förutsattes delta/släppa lektioner för att satsningen skulle kunna genomföras och satsningen genomfördes i enskilda klasser. Mitt Angered var på alla sätt billigare att genomföra än TEMAN.

På grund av detaljplaneringen och mindre tidspress blev oftast lokala Teman mer ”professionella” i sitt genomförande. Mitt Angered blev mer en uppsamling för att nå alla elever innan skolornas sommarlov.

Ska jag vara självkritisk så borde jag ha börjat med satsningen ”Mitt Angered” för att sedan fortsätta med lokala TEMAN hos de skolor som visade ett större intresse. I så fall skulle bägge stråken ha inneburit en positivare effekt på skolorna. Som det nu blev så led ”Mitt Angered” av en fadd eftersmak av att målet att nå de elever som behövdes nås för Kulturrådets räkning (projektets målgrupp åk 4-9) blev överordnad kvalitén på utförandet. Anledningen till detta låg i tidsbristen (sommarlovet som deadline), skolornas spikade läroplan och, i några fall, ointresse från skolans personal.

I och med att olika TEMAN utfördes på skolorna så har projektet även kommit andra målgrupper till del (åk F - 3). Detta var en åsikt som jag bedömde att rektorerna hade då man oftast arbetade åldersintegrerat på skolorna. Antal elever har alltså nåtts. Med råge!

Delprojekten - utvärderingar

Nedan specificeras de olika delprojekten som har gjort under Skapande Skola Gunnared.

1. Trädgårdsgärdesskolan – Skräck & SkrattÅldersgrupper: F – 3, Antal elever: ca 95

BakgrundUnder vecka 48 2010 så arbetade en dramapedagog och en bildpedagog med elevers tankar angående skräck/skratt. Skolan arbetade under ramarna för ”Elevens val” i olika stationer: 1.Skriva/Berätta, 2. Bild, 3. Foto, 4. Drama/Musik. Skapande Skola var inblandade i ytterligare två stationer som innehöll Drama och Bild/Form. Två kulturpedagoger arvoderas av Skapande Skola.

GenomförandeDramagruppen (Andreaz) genomförde sin planering som innehöll följande delar:- Organiserat Kaos- Samling- Hörselupplevelse- Barnens egna skräckhistorier- Gestaltning av gemensam skräckhistoria- Clowneri- Lekar

Barnen fick bl a prova på att gestalta clowner (med röd näsa), använda en pruttkudde, gestalta olika sinnesstämningar, klura ut vad olika ljud innebar och leka lekar som: Drakens Skatt, Drakormsleken och Mördarleken.

Bildgruppen (Malin) genomförde sin planering som innehöll att varje elev skapade ett eget litet skräck/skratt-hus i papper. De äldre barnen (åk 1-3) gjorde denna modell i 3D och de yngre (F) i 2D. En diskussion om vad varje hus föreställde ingick i utförandet.

ResultatDelprojektet resulterade förutom barnens skapande i en utställning i samband med ett ”Öppet hus” på skolan där föräldrarna fick se verken samt en utställning på Blå Stället under som varade till den 3 januari 2011.

UtvärderingarRektorn (Karin Lundgren) har utryckt sig vara mycket nöjd över satsningen och konstaterar att: ”man bara kan göra en sådan här sak om man har en bra personal!”

Personalen utrycker också att satsningen var lyckad med efterlyser mer framförhållning i den gemensamma planeringen.

En av kulturutövarna tyckte att det var för kort tid att på allvar få med barnens egna berättelser, men alla grupper har pratat (och gestaltat) om temat. Samarbetet med pedagogerna har däremot fungerat mycket bra, detta eftersom pedagogerna aktivt deltog i alla övningar. Förutom det är kulturutövarna relativt nöjda över satsningen.

Mina kommentarerDelprojektet gjorde det tydligt att framförhållning är A och O när det gäller att säkra utställningsytor. Community Art som tanke har fått starkt genomslag och vikten av engagerad skolpersonal ses som en framgångsfaktor. Att använda elevens val visade sig vara lite problematiskt och kan kanske strida mot gällande regler. Detta bl a för att frivillighetsaspekten kanske inte uppfylls och att Elevens Val ska vara återkommande under läsåret. Kortare delprojekt omöjliggör detta.

2. Förskolorna i Gunnared – God Jul

Åldersgrupper: 3 – 5 årAntal elever: Aningen oklart men alla kommunala förskolor i området har tillfrågats. En siffra som har nämnts är 350 barn, men osäkert om denna stämmer.

BakgrundBarnen gavs i uppgift att (på förskolorna) måla vad julen betydde för dem själva, vad man skulle göra på lovet osv. Pedagogerna fick sedan i uppgift att intervjua barnen och skriva ner barnens tankar på varje teckning. Hela delprojektet genomfördes mellan 6 – 16 dec 2010 och resultera i en utställning på Blå Stället.

GenomförandeAlla teckningar som barnen målade på förskolorna skickades med internpost till Blå Stället för att sedan hängas upp. En dragspelare arvoderades (från Musikcentrum Väst) som spelade julsånger, det bjöds på clementiner och pepparkakor, russinpaket slogs in i

julpapper som delades ut av en jultomte från Blå Stället. Paketen öppnades sedan vid varje enskild förskola för att barnen skulle ges en chans att berätta vad de hade varit med om.

ResultatUtställningen satt upphängd t o m den 3 januari 2011 och delprojektet fick en sida i tidningen ETC Göteborg.Genom att vidga begreppet ”Julen” till att även innefatta frågor som ”Vad ska du göra på jullovet?”, ”Vad ser du fram mot?” osv tas hänsyn till barns olika religiösa hemvist.Genom att barnens egna tankar får komma fram, att dessa kläs i deras egna ord och blir publika har Community Art-tankarna fått lysa igenom. Barnen övar sina motoriska (att klippa) och konstnärliga förmågor (att måla) samt är med i ett sammanhang (utställning). Planering skedde tillsammans med förskolornas rektorer. Detta var en förutsättning för att nå ett gott resultat på kort tid. Rektorerna har även varit med i schemaläggning för att inte alla skulle komma samtidigt samt ta alla spårvagnar/bussar i anspråk.Förskolorna skickade sina alster med internpost, dessa i olika format däremot. Olika information angående satsningen hade nått förskolorna. Detta trots ett skriftligt mail. Förklaringen till detta borde vara att vissa rektorer gav informationen muntligen till sin personal. Utställningen blev ändå mycket lyckad!

UtvärderingarPersonal och barn på plats verkade uppskatta satsningen.

En kort utvärdering med satsningens kulturinslag Fredrik Sjöberg, dragspel (bokad genom MCV) gav följande:

- Bra respons från barn och personal (ang musiken)- Mkt bra förinformation- Skäligt arvode. Bättre än att spela i t ex Borås.- Bra med tydlig tidsram, arrangörsönskemål, krav och bakgrundsinramning (upplägget)- Bra att målgruppen (publiken) var tydlig- Kul att spela för barn- Bra att jag fick ha med egen utrustning. Blir säkrare framförande då.- Bra och avskärmad ”scen”.

- Vill ha mer feedback om något är för högt, lågt osv i ljudbilden. (ljudteknikerkoll)

Kommentar från en av pedagogerna Almgårdens Förskola avd Solen:

”Tack för trevligt Vernissage! Uppskattat av barn och pedagoger. Det var enkelt, trevligt. En kul ide, utan höga krav på prestation. Gärna få reda på det lite tidigare, nästa gång (som vi hoppas att det blir, i ngn form)”

Reflektioner från några barn: A:- Jättefint när han sjungade.- Jag älskar apelsin och kakor.- Jag tyckte om alla teckningar. B:- Jag älskar bara (namn borttaget) teckning.- Jag tyckte om pepparkakor. C:- När han sjöng.- Bilderna var fina.- Tomten satt i stolen.- Tomten satt bara hela tiden, han kom inte upp.- Jag tror han var JÄTTETRÖTT!! D:- Det var jätteroligt, när han sjöng.- Bilderna var fina. E:- Måla korten.- Måla, Spiderman, Batman. F:- Vi fick grattis som present och pepparkakor.- Tomten pratar med (namn borttaget).- Det var ROLIGT!!

Mina kommentarerFör att Skapande Skola Gunnared (och Blå Stället) skulle presentera sig på ett enkelt och roligt sätt inför framtida satsningar i stadsdelen så presenterades idén för stadsdelens alla förskolerektorer. Genom att sträcka ut en hand till dessa rektorer så fanns det också en bakomliggande tanke att på sikt stärka arbetet med KULF/KULIS i stadsdelen. Som projektledare var det också viktigt att ge en stark signal till övriga rektorer för de äldre eleverna att Skapande Skola Gunnared nu hade dragit igång med rivstart! Ett enkelt, men mycket effektivt delprojekt som nådde många barn samt även gav mediauppmärksamhet.

3. Räveberget - DrakarÅldersgrupper: F – åk 5 , Antal elever: ca 160 st

BakgrundRävebergsskolan har sedan långt tid arbetat i teman och då även åldersblandat. De två lärarlagen hade lite olika idéer om vad de ville använda Skapande Skola till. Det arbetslag som hade kommit längst i dessa tankar hade redan formerat sig en aning kring temat Drakar och med teater som metod. Det bestämdes att hela skolan skulle arbeta med Drakar som Tema under veckorna 8 – 10 (2011).

GenomförandeEleverna skrev varsin berättelse som skulle handla om Drakar, tre arvoderade dramaturger arbetade sedan med totalt 12 åldersblandade grupper, grupperna hade som uppgift att välja en av elevernas berättelser för att sedan dramatisera denna, skolan arvoderade en bildpedagog som hjälpte eleverna att ordna rekvisita och sedan spelades allt upp i skolans gymnastiksal vid två tillfällen.

ResultatSamtliga grupper spelade upp sina små teateruppspel klanderfritt och såväl femteklassare som förskolebarn deltog med stor lust och efter förmåga. En lokalradiostation kom även och intervjuade elever och dramaturger. Efter hela delprojektets slut så hade skolan även ett samarbete med Göteborgsstadsbibliotek där bl a elevernas rekvisita medverkade i en utställning.

UtvärderingarDe kulturarbetare som var inblandade i delprojektet upplevde tydligt att vissa pedagoger inte verkade särskilt delaktiga. En genomgående tanke är också att delprojektet var väldigt kort och att mer planeringstid skulle ha behövts. I vissa fall var inte heller lokalerna ändamålsenliga för teaterövningar. I övrigt nämns i stort positiva tongångar.

Från skolans håll efterlyste man mer planering tillsammans med de kulturarbetare som var inblandade och eventuellt en aktiv planeringsgrupp som la schema osv.

Lyfter även fram följande viktiga kommentarer från lärare/rektor:”Alla barn var mycket nöjda med slutresultatet och med att få titta på alla andra grupper. Barnen gjorde utvärderingar och de tyckte att de lärt sig att samarbeta, att lyssna på andra och att vänta på sin tur. De hade också haft väldigt roligt.” (lärarlagen)

”Det började med många dramalekar. En del grupper tyckte att det var utdraget och lite tråkigt. Andra tyckte att det var bra och att det skapade bra relationer i gruppen. I en del grupper var processen att välja saga alldeles för lång. Det var bättre när dramapedagogen själv valde en saga som någon i gruppen gjort. Det blev genomtänkt med tydlig regi och barnen kunde fokusera på en saga.” (lärarlagen)

”Tror också på att ha åldersblandade grupper – för mig var det otroligt häftigt att se hur 6-åringar och 11-åringar delade samma scen och hjälptes åt genom föreställningen. Det

hade WOW-faktor! Tack vare stöd med regi, ”kostymer” och rekvisita blev det också proffsigare.” (rektor)

”Har också lärt mig att det som är självklart för oss, bl.a. skoldagens omfattning, inte är självklart för andra. Så det ska man alltid börja med att tala om när man startar ett liknande projekt.” (rektor)

”Det är viktigt att man i skolan ger utrymme för arbetsformer där elever kan få ”kompensera” och visa sina styrkor. Viktigt att vi som jobbar med eleverna ser olika sidor av eleven, ser hela eleven. Viktigt också för att stärka självförtroendet!” (rektor)

”Det bästa betyget en elev kan få är ju om det de gör har ett värde även för andra, att andra vill se deras föreställning, utställning o.s.v. Som rektor är jag mån om att satsa på det som ger lite extra energi, ett lyft i vardagen (typ kulturpedagogerna) och det är något jag kommer att fortsätta prioritera (speciellt i kärvare ekonomiska tider…)” (rektor)

Mina kommentarerDraktemat på Rävebergsskolan är ett av de delprojekt som har blivit mest lyckat ur Community Art-hänsyn. Det var ganska mäktigt att se totalt 160 elever spela upp sina egna berättelser och att inse kraften i samarbete mellan åldersgränserna!

Schemaläggningen var aningen problematisk för min del som projektledare eftersom så många elever, klasser, grupper och tider skulle organiseras. Tanken att kulturutövarna skulle finnas med i en planeringsgrupp visade sig också vara stört omöjlig eftersom problem uppstod vid anskaffningen av dessa.

Teatergrupper som kontaktades hade ganska svårt att komma loss vid så många tillfällen det rörde sig om, samt behövde en längre framförhållning. Något som inte fanns. Att hitta de tre dramaturger som utförde delprojektet var en mycket stor utmaning och handplockades av mig som projektledare. Under förutsättningarna, och sett till resultatet, är jag mycket nöjd över det arbete som har gjorts på Rävebergsskolan.

4. Här växer Framtiden – Hammarkullens spårvagnshållplats/StadsbiblioteketÅldersgrupper: åk 4 - 6 , Antal elever: ca 250

BakgrundKonstnären Benny Cruz kom till Skapande Skola med en idé om att göra en utställning i de 17, av reklamföretaget WallStreetMedia ägda, reklamtavlorna som står uppställda i anslutning till Hammarkullens spårvagnshållplats. Tanken var att barn i stadsdelen skulle måla/berätta om vad som var bra med deras stadsdel (Angered) och vad den betydde för dem. Då denna idé låg helt i linje med tankarna med Community Art så påbörjades ett samarbete där Benny arvoderades som projektledare för delprojektet.

GenomförandeDå tiden var väldigt knapp (WallStreet Media hade lånat ut sina tavlor mellan 15 mars – 15 april 2011 och projektet startade i början av mars) så var det viktigt att få skolorna att agera utan dröjsmål. Jag och Benny lade en tight tidsplan som var tvungen att följas för att delprojektet skulle vara genomförbart. Genom mina kontakter med rektorerna så lyckades eleverna måla sina teckningar i tid till vernissagen. Bennys ingångar till media resulterade i att delprojektet uppmärksammades i såväl tidningen Metro (två artiklar!), tidningen Nordost och Vårt Göteborg. Dessutom blev utställningen uppmärksammad av webtidskriften Punktinsatser samt av Göteborg & C:O.

I samband med utställningen publicerade även Göteborgs Posten en artikelserie av Mark Isitt om kriminalitet i förorten kontra arkitektur. I en av dessa artiklar ondgjorde sig Mark Isitt över ”barnens kladd” på Hammarkullens Spårvagnshållplats. Som ett svar på detta skrev jag och Benny ett debattinlägg som tyvärr inte publicerades i GP men väl fick spridning i Angered.

Utställningen gick sedan vidare till Göteborgs Stadsbibliotek där den var uppsatt fram till ca 16 maj 2011.

ResultatDelprojektet var väldigt lyckat eftersom elevernas målningar fick en sådan stor spridning i media och genom att vara så publikt. Samarbetet med WallStreet Media var även det fruktsam och något man bör ta tillvara i framtiden eftersom detta är en privat aktör med bra utställningsmöjligheter. Hela ”Här Växer Framtiden” var ett skolexempel på vad Community Art egentligen handlar om när det gäller att synliggöra elevernas egna visioner och berättelser.

UtvärderingarDelprojektet har inte utvärderas formellt då det i många fall har varit oklart vilka som har varit skolornas representanter för de olika klasserna som har deltagit. En rektor har däremot nämnt att delprojektet led av för snäv tidsplanering och att elevernas teckningar på detta sätt nästan ”slängdes ihop”. Man verkar däremot nöjd över genomslaget i media och utställningen som sådan.

Ur Benny:s utvärderingssvar lyfter jag fram följande kommentarer:

”Det gick väldigt bra med genomförandet trots tidsbristen. Planeringen kunde gjorts bättre. Det som är värt att lyftas fram är elevernas insats, att kunna förstå och utföra en uppgift i en sådan tidspressad situation.”

”Det är i alla fall vad jag hörde från en lärare, att eleverna blev väldigt glada och stolta.”

”Jag har bara positiva saker egentligen att säga om detta tema/projekt detta för att det gick väldigt bra och jag ser det som succé, speciellt då jag upplever att alla inblandade gav 100 %.”

Mina kommentarer

Anledningen till att resultatet blev så lyckat låg mycket i den dynamiska processen mellan mig och Benny Cruz och hur vi tog tillvara varandras positiva egenskaper och kunskaper. Utan Bennys starka engagemang och mina upparbetade kontakter med skolorna så skulle delprojektet lika gärna ha misslyckats katastrofalt på grund av den snäva tidsplaneringen. Andra viktiga framgångsfaktorer som bör lyftas fram är de enskilda lärarnas förmåga att prioritera satsningen samt elevernas egna, positiva tankar om sin stadsdel.

5. Gyllene Stjärnan - RannebergsskolanÅldersgrupper: åk 4 - 6 , Antal elever: ca 100

BakgrundSkolan tog kontakt med Skapande Skola Gunnared för att skapa ett tema kring boken ”Den Gyllene Stjärnan” (av Lois Lowry) som handlar om en flyende flickas öde i ett - av andra världskriget – härjat Danmark. Tanken var att bokens text samt elevernas känslor som denna väcker skulle gestaltas på olika sätt med hjälp av en dramapedagog samt en bildpedagog. Skolan hade specifika krav att dramapedagogen skulle vara bevandrad i den teaterpedagogik som har bedrivits av Dorothy Heathcote. Bildpedagogen skulle framförallt arbeta med elevernas känslor av boken samt se till att dessa gestaltades. För Skapande Skolas del så löpte hela delprojektet mellan 28 februari – 4 april 2011. Med viss planeringstid veckan innan.

GenomförandeLärarna och eleverna läste boken kapitelvis så att dramapedagogen hade en begränsad textmassa att förhålla sig till. Dramapedagogen arbetade sedan veckovis och återkommande med varje enskild klass med värderingsövningar och drama. Under sista veckan kom bildpedagogen in och arbetade med elevernas känslor med bild som gestaltning.

ResultatUpplägget resulterade i en utställning på skolan och blev ett annorlunda sätt för eleverna att ta in innehållet i en bok.

UtvärderingarKulturarbetarna är i stort sett nöjda över hela delprojektet men nämner att det fanns kommunikativa svårigheter mellan lärarlaget och kulturarbetarna.

Från lärarlagets utvärdering:”Svaret är att vid utvärderingar skriftligt och muntligt har många av barnen tagit till sig bokens innehåll och fått förståelse för hur det kunde vara att leva i Danmark under andra världskriget. Många av barnen tycker dramat var bra och minns detta arbete. Andra tycker att bildarbetet var bra. Ingen av barnen tycks ha tänkt på det vi lärare sagt i förväg - detta att klasserna skulle uttrycka sig i stora bilder.”

”Det som i sig inte var bra var att bildarbetet fick en enda dag och ett tillfälle per klass. Här skulle det givetvis också varit fråga om en process utsträckt över fler tillfällen.”

”Om det i framtiden finns möjligheter att fortsätta kontakten med "Skapande Skola" i andra sammanhang - gärna det men då med förbehållet att dialogen mellan de inblandade måste vara intensivare innan tema-start.”

”Temat har som helhet fått många av barnen att fundera över andra människors situationer då och nu. Hur det är att leva i diktaturer och i en situation då det gäller överlevnad och då människornas bästa sidor ställs på prov.”

Mina kommentarerTrots planeringstillfälle med skolans personal (där både bild- och dramapedagog medverkade) så verkade det som att vissa missförstånd skedde när det gällde just bildpedagogens uppgifter. Jag upplever det att lärarlaget är ganska missnöjd över just bildresultatet och betonar att det är viktigt med övertydlighet från alla parter som deltar i ett projekt.

6. Vårkonsert – Gårdstensskolan Åldersgrupper: åk F - 5, Antal elever: 123

Bakgrund Skolan ville ha en vårkonsert den 9 juni och ville ha hjälp av en musiker/textförfattare att skapa en (eller flera) gemensamma sång/er till detta uppträdande. För de yngre barnen F – 2 så efterfrågade man rena rytmik/sång-pass och färdiga låtar och för de äldre att jobba med egna texter på temat: ”Vad är bra med Gårdsten?”.

Den färdiga texten skulle sedan sättas på originallåtar så att dessa gick att användas utan några copyright-diskussioner. Musikern äger verket, men skolan äger rätt att framföra det. Skapande Skola ordnade en musikpedagog som kunde leda arbetet med text och musik framåt. Grunden var elevernas egna texter om Gårdsten.

GenomförandeMusikern arbetade återkommande med de olika klasserna – rytmik för de yngre och musik/text-skapande med de äldre. Efter ett tag spelades dessa låtar in på enkel teknisk utrustning som fanns på skolan så att klasserna kunde öva själva. Någon vecka innan uppspelet kom musikern tillbaks till skolan och höll i några genrep och var med på själva Vårkonserten inför föräldrar osv.

ResultatUpplägget resulterade i några låtar som blev inspelade samt en vårkonsert

UtvärderingarLärarlaget har vissa synpunkter om schemaläggningen vid uppstarten och man utrycker ett visst missnöje med detta. Även kulturarbetaren vittnar om att det var struligt med schemat och många gånger oklart vart undervisningen skulle bedrivas. I övrigt nämns bl a att det råder en hård atmosfär på skolan som måhända kan påverka slutresultatet. När det gäller inlärande så nämns följande av kulturarbetaren: ”… jag har upplevt att eleverna har en kort och intensiv koncentrationsfas under lektionstillfällena som sedan har övergått till rastlöshet/oro/uttråkning. Jag har haft svårt att stundtals bibehålla lusten hos dem att fortsätta öva/kommentera/deltaga i de övningar som de ingått i.

Jag tror att eleverna har lärt sig att skapa egna texter/formuleringar och sedan övat in dem inför ett framförande. De har övat och lärt sig olika moment genom bl.a. rim- och ordövningar, meningsbyggande, rytmikövningar, sångövningar, textinlärning, musikskapande/lekar genom att använda instrument, att ta hänsyn till varandras åsikter, samarbeta, lyssna, komma med egna motiveringar och förslag m.m.”

Delar av arbetslaget inser att schemaläggningen är en process mellan olika parter:”Utvärderingen visar att vi på skolan inte lyckats vara tillräckligt observanta, så det är inte någon enskilds persons fel. Skulle vi ställa någon till svars så borde det nog vara mig... Vi är tacksamma för att vi fick möjlighet att vara med! (Namn på kulturarbetare) var toppen!”

Mina kommentarerI ett inledande skede blev skolan även lovad en konstnär som skulle måla med eleverna. Detta drogs sedan tillbaks då detta inte var ekonomiskt försvarbart baserat på Kulturrådets regler om vilka målgrupper satsningen gällde och hur man fick lov att räkna antal deltagare. Detta och strulet med schemaläggningen borde vara grunden för ett visst missnöje från skolans håll.

Schemaläggningen bollades däremot flera gånger över mail för att alla oklarheter skulle klaras ut innan uppstart. I denna kommunikation så har det brustit.

Det bästa skulle nog ha varit att hela schemat gjorts i storgrupp. Detta så att alla parter skulle kunna komma med synpunkter direkt och eventuella missförstånd åtgärdas.I detta arbete skulle även den tilltänkta kulturarbetaren ha deltagit.

Som det var nu så genomfördes några planeringsträffar med personalgruppen och schemaförslag skickades över mail däremellan. Kulturarbetaren kom även in väldigt sent i processen på grund av anskaffningssvårigheter.

Kulturarbetaren efterlyser också tätare kontakter mellan de olika parterna (projektledare/kulturarbetare/lärarlag) under projektets gång. Detta gjordes inte annat än informellt då mycket av avstämningen förväntades ske på skolan direkt. I efterhand skulle det nog vara bra med en mer formaliserad kontakt under projektets gång.

7. Digitala Berättelser – Lövgärdesskolan och GårdstensskolanÅldersgrupper: åk 7 - 8, Antal elever: 120

BakgrundDigitala Berättelser var ett samarbete mellan Skapande Skola Gunnared, Göteborgs Universitet (Urbana Studier) samt de skolor som var delaktiga. Tanken var att eleverna, med hjälp av digitala bilder och ljudinspelningar, skulle skapa enkla youtube-klipp om sin vardag och sin berättelse om sin stadsdel. Därefter skulle dessa spelas upp för övriga klasskamrater för att få till en diskussion som hade sin bas i Community Art-begreppet. Skapande Skola arvoderade en kulturarbetare med spetskompetens (animatör) och Urbana Studier bidrog med sin personal. Satsningen gjordes på två skolor (Lövgärdesskolan och Gårdstensskolan) och avslutades med en stor final på Blå Stället då alla filmklipp visades upp och en efterdiskussion skedde.

GenomförandeUnder fem tillfällen på varje skola arbetade personal från Urbana Studier och Skapande Skola i de utvalda klasserna. Eleverna delades in i grupper, fick skriva en gemensam berättelse (manus) och samlade sedan bilder som skulle användas till varje klipp. Därefter klippte eleverna ihop sin berättelse i ett enkelt datorprogram (MovieMaker) och la till en speakerröst.

ResultatVarje grupp producerade ett filmklipp som spelades upp för de övriga klasskamraterna på de andra skolorna. Totalt sågs klippen av fem klasser samt lärare från de olika skolorna och inbjuden personal från Göteborgs Universitet.

UtvärderingarSåväl skolans personal som kulturarbetarna verkar nöjda med resultatet. Kulturarbetarna utrycker däremot att grupperna var aningen för stora och att tekniken strulade ibland.

Här kommer några kommentarer från skolans pedagoger:”Handledarna var positiva, orädda och prestigelösa vilket gjorde att vi kunde gå in i processen utan rädsla för att misslyckas. Det betydde att de hela tiden var öppna för att processen kunde ta nya vändningar och därmed lyhörda för elevernas förmågor, lust och infall. Vår gemensamma utgångspunkt var att även misstagen skulle ha mycket att lära oss. ”

”Vi har haft muntliga utvärderingar med eleverna. De var lite frustrerade över att de fick lite mindre tid till temat vi höll på med i svenskan. De var stolta och glada över resultatet.”

”Eleverna har snabbt lärt sig handgreppen i hur man arbetar med Moviemaker och de har också lärt sig att en bra planering innebär att det finns mer tid att nå det eftersträvansvärda slutresultatet. En del elever har hittat kreativa sidor de inte kände till hos sig själva och hos några av sina kamrater.”

”All input på skolan som vidgar barnens erfarenhetsvärld är av godo. Ett projekt som detta får förhoppningsvis eleverna att känna att de är en del av ett större sammanhang och att de själva har röster som är värda att lyssnas på. Det tror jag många av dem faktiskt upplevde på Blå Stället när deras berättelser togs på allvar lyftes upp på en högre nivå.”

”Våra ungdomar har fått komma på sina egna berättelser och valt egna bilder. På så sätt ha de fått berätta det som de själva vill berätta. Jätteroligt att få se processen och slutresultatet!”

Mina kommentarerNär man tittar på de filmer/klipp som eleverna har skapat kan man bara konstatera att det finns mycket slumrande kraft i Angered om man vill ta tillvara på det. Många av filmerna berör medias negativa bild av förorten och segregationen. Över alla filmer ligger även ett stråk av stolthet över sin stadsdel.

8. Serieteckning – Långmosse- & Tretjärnsskolan (Mitt Angered)Åldersgrupper: åk 4 - 5, Antal elever: 129

BakgrundSom en del av delsatsningen ”Mitt Angered” så gavs de båda skolorna möjlighet att få ta del av en känd serietecknare under ca fem tillfällen. På de lektioner som serietecknaren medverkade på fick eleverna lära sig att teckna serier. Allt med sin egen berättelse om sin stadsdel som grund.

GenomförandeSchemaläggning gjordes i samråd med klasslärarna och serietecknaren. Den pedagogiska planeringen gjordes i stort av tecknaren med målet att temat ”Mitt Angered” skulle gälla.

ResultatEleverna har målat olika serieteckningar och skrivit pratbubblor osv. Ingen utställning har skett av dessa verk då detta inte hunnits med p g a terminsslutet.

UtvärderingarEndast en av skolorna har svarat på utvärderingen och i den nämns bl a att det gick alldeles för fort när det gäller information och planeringsprocess. Pedagogerna önskar också vara mer delaktiga när det gäller det sistnämnda. Själva upplägget bedömdes också sakna variation och var ibland ganska oinspirerat.

Till de positiva kommentarerna kan nämnas:”Eleverna fick lära sig ett nytt uttrycksmedel, vilket var bra. En del tyckte om temat, andra inte. De som tyckte om vad de fick lära sig fortsatte att rita egna serier även på fritiden.”

Mina kommentarerNär man läser utvärderingarna förstår man tydligt att inte alla parter är införstådda med att kulturarbetarna, i första hand, inte är pedagoger utan är där i egenskap av sin spetskompetens. I vissa fall verkar det som att serietecknaren har blivit lämnad ensam i klassrummen. Då uppstår självklart problem eftersom kulturutövaren då mer får rollen som ”vikarie” och som sådan har en ganska svag roll i klassrummet. Att kräva att en kulturutövare ska klara den uppgiften utan pedagogisk bakgrund och utan att känna eleverna är ganska mycket begärt. Av den anledningen tål det att upprepas gång på gång: Kulturarbetarna ska inte ersätta Pedagogerna – Pedagogerna ska finnas med i klassrummen eftersom de känner sina elever bäst!

Delprojektet angående Serietecknande kom ganska sent i projektet och sommarlovet stod för dörren. Tyvärr så hanns inte en ordentlig implementering och planeringsprocess med i önskvärd omfattning.

9. Hip-Hop-Workshops – Gårdstensskolan (Mitt Angered)Åldersgrupper: åk 6 och åk 9, Antal elever: 102

BakgrundSom en del av delsatsningen ”Mitt Angered” så gavs skolan möjlighet att få ta del av en några hip-hop-artister under ca fem tillfällen. På de lektioner som artisterna medverkade på fick eleverna skriva egna texter om sin stadsdel.

GenomförandeSchemaläggning gjordes i samråd med skolans lärare, artisterna och skapande skola. Den pedagogiska planeringen gjordes i stort av artisterna med målet att temat ”Mitt Angered” skulle gälla. Eleverna fick skriva olika texter och rappa till olika beats.

ResultatArtisterna framförde en ”sammanslagen text” (med beats) på skolavslutningen. Några elever framförde även sina egna alster vid samma tillfälle.

UtvärderingarSkolpersonalen är överlag nöjd med resultatet men nämner att tidsbrist alltid är ett problem. Kulturarbetarna är i det stora hela nöjda, men nämner att det ibland fanns ett ointresse bland lärarna och att det ibland var oklart vilka salar som skulle användas.

Lite kommentarer från kulturarbetarna:”Vi upplevde elever som, enligt andra lärare, var jobbigast i och minst engagerade i klassen som de mest drivna och kreativa på lektionerna. Vi såg unga människor få en chans att skriva ner saker i sin vardag som de gillade/ogillade på ett sätt som de kanske aldrig gjort förut. Vi såg flickor som vi först upplevde som blyga och tystlåtna skriva sina egna texter och till slut rappa dom högt inför hela klassen. Vi såg texter om missbruk, kriminalitet, identitetssökande, kompisar och intressen. Vi upptäckte en stark gemenskap mellan eleverna när de fick rappa tillsammans för första gången, särskilt när de allihop

sjöng på samma refräng. Sen måste jag säga att nivån på lyriken stundtals var väldigt hög, framför allt bland flickorna. Det kändes som vissa tjejer i klassen skrivit lyrik och text hela livet, vi blev chokade av kvalitén och hoppas verkligen inte att de slutar skriva. Bland de dåliga sakerna… hm. Det är svårt. I de yngre klasserna blev det ibland stökigt och pratigt, men trots det hade nästan varje elev ändå vågat skriva sin egen text i slutet och det var de vi tyckte var viktigast. Även om vissa såna lektioner kunde vara jobbiga. Det fanns också en tendens att vissa elever inte ville ta det på allvar, att man ville skämta bort lektionen som en rolig timma. Men även där kände vi att efter några lektioner blev det mer och mer accepterat och även de eleverna satt till slut och fila på sin text.”

”Eleverna överträffade förväntningarna och samarbetet med lärarna var som sagt här jättebra. Vi gjorde dessutom det vi skulle göra näst intill felfritt om jag får säga det själv.”

”Varje gång vi kom till skolan var det som första gången och de hade inte alltid koll på att vi skulle komma och vilken klass vi skulle vara med. Kändes som ett onödigt moment att leta lärare, klassrum och klass innan vi skulle köra igång. Däremot var insatserna från lärarna under själva lektionerna superbra och de hajade snabbt vad vi höll på med och gick runt och försökte hjälpa eleverna tillsammans med oss.

Mina kommentarerHar väl egentligen ingenting att kommentera när det gäller detta delprojekt. Då ”Mitt Angered” låg väldigt nära skolavslutning så är resultatet över all förväntan.

10. Föredrag om Muralkonst – Gårdstensskolan (Mitt Angered) Åldersgrupper: åk 8, Antal elever: 47

BakgrundDå åttorna hade väldigt lite tid att lägga på Skapande Skola-projektet, och var helt upptagna med att arbeta med arkitektur i bilden, så valde vi en lite enklare lösning för dessa – ett föredrag angående muralkonst. Ett ämne som passade väl in i den ordinarie skolplaneringen m a o.

GenomförandeEn konstnär höll ett föredrag angående Muralmålning i de fyra klasser som avsågs. Schemaläggning gjordes i samarbete med bildläraren på Gårdstensskolan.

ResultatSe ovan.

UtvärderingarKommentarer från skolans personal:”Eleverna uppskattade (konstnärens namn) visningar och hans egen historia. Det hade dock varit kul om man kunde ha lite uppföljande arbete kring Muralmåleriet. Tex att elever fick prova på riktigt måleri utomhus tillsammans med (konstnärens namn). Men då krävs det mycket mer tid och kanske en hel sommar.”

”Eleverna med muralmåleriet uppskattade föreläsningen men blev lite stressade över sitt ordinarie arbete.”

Kommentarer från konstnären:”Eleverna var intresserade och temat var kopplat till bildlektionerna där det talades och arbetades med arkitektur. Det som har varit bra är också att eleverna är av annan etnicitet och kunde därför applicera mitt tankesätt på dess egna utgångspunkt. Att vi alla var av annan etnicitet och därmed gick det fram tydligare vad jag ville ha sagt, för att knyta an till att påverka och bli stärkt som individ av att få sitt multikulturella samhälle återspeglat i ett konstverk i offentlig miljö.”

Mina kommentarerLäraren som var inblandad med muralmåleriet kommer eventuellt arbeta vidare med detta som tema i klasserna framöver.

Konstnären som var inblandad i delprojektet kommer även göra ett muralmålningsprojekt i Hjällbo med elever under sommaren.

11. Bild & Poesi – Vättleskolan (Mitt Angered) Åldersgrupper: åk 4 - 9 , Antal elever: 303

BakgrundSom en del av delsatsningen ”Mitt Angered” så gavs skolan möjlighet att få ta del av en poet och en konstnär under ca fem tillfällen per klass.

GenomförandeSchemaplanering skedde i samarbete med skolans olika ämneslärare (bild/svenska) och i åk 4 – 5 med deras klasslärare, mig som projektledare samt de två kulturarbetarna. Kulturarbetarna skulle (tillsammans med lärarna och elever) hjälpa till med gestaltningen av elevernas syn på ”Mitt Angered”. Detta med poesi eller bild som utryck. Varje klass fick minst ett tillfälle beroende på klassens övriga planering och den tid som fanns.

ResultatSamtliga klasser har varit delaktiga i satsningen, men enligt kulturarbetarna så fick dessa mer rollen som ”hjälplärare” än att berika skolans övriga verksamhet med deras spetskompetens. I vissa klasser var även arbetsmiljön helt kaotisk och gjorde arbetet väldigt tungrott.

UtvärderingarDå inga utvärderingar har inkommit från skolans personal trots påminnelser så kan jag bara utgå från de utvärderingar som kommer från kulturarbetarna själva. Detta är självklart en faktor som man bör ta hänsyn till.

Kommentarer från kulturarbetarna:”Det var för tätt inpå skolavslutningen vilket innebar att högstadiets planering inte gick att rucka på - de hade ett antal moment som skulle avklaras - mellanstadiets elever vara påtagligt skoltrötta..... vad som kunde göras bättre....längre framförhållning misstänker jag - att vi kulturpedagoger fritt skulle kunna disponera över lektionstiden som skulle avsättas helt och hållet till projektet istället för som nu då vi måste kilas in någonstans - obs detta gäller bara högstadiet!”

”Läraren var inte så pigg på att släppa in utan höll sig till sitt schema med få utvikningar....jag upplever en trötthet och ett oengagement hos lärarna men antar att det har med deras övermäktiga situation att göra....”

”…arbetsmiljön i klassrummen är under all kritik”

”Det mesta kunde väl ha gjorts bättre eftersom det blev som det blev, i all hast, i slutet på terminen. Tid till möten och samtal är nödvändigt på alla sätt.”

Mina kommentarerJag kan bara konstatera att hela delprojektet skulle ha fått bättre förutsättningar om planeringen hade kommit igång mycket tidigare. Tror även att skolans situation (med mycket stök i klasserna) direkt avspeglar sig på resultatet för delsatsningen. Detta är djupt olyckligt, speciellt när så många elever berörs.

12. Värderingsövningar med Teater UNO – Lövgärdesskolan (Mitt Angered) Åldersgrupper: åk 6, 7, 9 Antal elever: 191

BakgrundSkolans personal hade som önskemål att ta in Teater UNO för att hålla i värderingsövningar med klasserna. Detta eftersom det finns ett tidigare samarbete med denna teatergrupp och skolan.

GenomförandeAll planering som skedde gjordes av teatergruppen och skolan själva. De enda riktlinjerna som fanns från Skapande Skola Gunnared var att alla elever i åldersgruppen skulle ta del av satsningen, samt att elevernas egna tankar skulle tas till vara. Rena teateruppspel var alltså inte aktuella. Istället planerades värderingsövningar. Fakturan betalades sedan helt av Skapande Skola Gunnared.

ResultatSamtliga elever i åldersgruppen har deltagit i värderingsövningar och forumteater klassvis.

UtvärderingarNågon utvärdering har inte gjorts av Teater UNO då denna faller lite utanför den övriga mallen för de övriga Skapande Skola-projekten. En utvärdering har däremot gjorts av skolans personal och denna har bara positiva saker att säga om upplägget.

”Allt var bra och gick som planerat. Mycket genomtänkt och bra för våra elever. Mer sådant!”

Mina kommentarerAtt skolan ”äskar pengar” till de satsningar som de själva anser sig behöva eller vill ha är en tanke som var väldigt styrande i arbetet med Skapande Skola – projektet. Det är däremot inte förrän ”Värderingsövningar med Teater UNO – Lövgärdesskolan” som detta har kunnat genomföras helt som planerat. Denna arbetsmetod förutsätter ett starkt kulturintresse på skolorna och engagemang från enskilda lärare samt kunskap om kulturutbudet i Göteborgs Stad. På Lövgärdesskolan fanns alla dessa delar.

Samordning - utvärderingar

För mig som projektledare har det självklart varit intressant att ställa frågan hur själva samordningen har skett när det gäller alla delprojekt. Alla inblandade har därför uppmanats att svara på följande fråga: ”Hur tycker ni att samordningen (genom Mattias) har gått tillväga? Vad har varit bra/mindre bra med denna?”

Jag förutsätter att alla inblandade har svarat ärligt i sina svar, men visst kan dessa svar vara aningen subjektiva.

Jag väljer här att ta upp några kommentarer.

”Mattias roll, både inom skapande skola och som kulturombud, Har varit ett lyft för stadsdelen! Synd om det skulle ta slut när det börjat få fart…. Tycker både pedagoger och rektor!” (Lärarlag och rektor)

”Ingen skugga på Mattias det är som sagt vår (lärarnas) tidsbrist som har varit ett hinder.” (Lärare)

”Helt OK. Han har varit lyssnande, uppmuntrande och öppen för idéer och helt införstådd med att externa insatser som denna i någon mån måste underordna sig skolans arbetsfält som lider av tidslig, materiell och personell utarmning.” (Lärare)

”Vi tycker att samordningen fungerat tillfredställande.” (Lärarlag)

”Allt gick för fort. Inte önskvärt.” (Lärarlag)

Även kulturarbetarna fick svara på denna fråga och här följer några av deras svar:

”Mattias är en utomordentligt professionell samordnare. Finns inga hinder för den mannen, bara lösningar.”

”Samordningen genom Mattias var bra. Efter en tight planering var det bara att köra på.Det kunde ha varit mer kommunikation i processen, men jag förstod från början att han hade många projekt att ta hand om. Dessutom tackar jag för förtroendet att ta in mig i ett projekt som redan bestod, även om han inte kände till mig eller mitt sätt att arbeta.”

”Det som har gått bra med Mattias är att han kunnat vara länken mellan mig och skolorna och att han varit med i planeringen, vilket har betytt mycket, liksom att omformulera projektet så att det blir tydligare i kontakt med skolorna samt media. Inget som inte varit bra.”

”Under själva projektet hade man ju inte så mycket kommunikation men du fick mig att känna att du alltid var tillgänglig och bara en telefonlur bort, vilket kändes tryggt. Du slängde in oss tre i en båt och lotsade oss ut i sjön! Bra! :)”

”Bra mattias! du är kanon att ha att göra med!”

”Det har varit bra, men det kunde varit bättre. Mer tid för planering speciellt med lärarna.”

”Den har varit bra. Han har inte behövts så mycket om sanningen ska fram. Särskilt inte för mig som kom in i projektet när allt var planerat och klart och det bara var att utföra själva lektionerna. När han väl behövts har allt däremot varit positivt och okomplicerat.”

”Mattias är en mycket driftig person och arbetar väldigt effektivt, han har skött allt jättebra och jag har inga andra synpunkter annat än att det är bra jobbat.”

Redovisning verksamhetsbudgetNär projektet startade så gjordes en uppdelning av budgeten i två delar – en ren verksamhetsbudget samt en av mer löpande karaktär som bl a innehöll min lönekostnad.

Jag väljer här att ta upp de kostnader som har med de olika delprojekten att göra för att ge en bild av hur mycket varje enskilt projekt har kostat att genomföra. Övrig ekonomisk redovisning kompletteras av min chef Aleka Karageorgopoulos som har en större överblick över denna.

I nedanstående redovisning har även vissa materialkostnader räknas in under respektive kostnadspost. Elevernas antal bör ses som ungefärliga och baseras på de uppgifter som har inkommit från skolorna.

EKONOMISK REDOVISNING SKAPANDE SKOLA GUNNARED 2010/2011

Verksamhetsbudget: 180 000 kr

(målgruppinom parantes)

Post / Delprojekt Kostnad Elever ÅrskurserTrädgårdsgärdesskolan - Skratt & Skräck 6600 95 (0) F-3Förskolorna i Gunnared - God Jul! 5912 350 (0) FRäveberget - Drakar 24033 160 (51) F-5Här Växer Framtiden 19800 250 (57) åk 4-6Ranneberget - Gyllene stjärnan 19034 (100) Åk 4-6Gårdstensskolan - Vårkonsert 21384 123 (50) F-5Lövgärdesskolan - Digitala berättelser 6600 (71) åk 8Gårdstensskolan - Digitala Berättelser 6600 (49) åk 7Långmosse - Serieteckning 5940 (61) åk 4-5Tretjärnsskolan - Serieteckning 11880 (68) åk 4-5Gårdstensskolan - hip hop 9504 (102) åk 6, åk 9Gårdstensskolan - Muralkonst 1782 (47) åk 8Vättleskolan - Bild och Poesi 17226 (303) åk 4 - 9Lövgärdesskolan - Teater Uno 20000 (191) åk 6, 7, 9KULIS 329Övrigt (stafettboxen) 500

Summa: 177124 1970 / (1150)

Samarbeten

Projektet har resulterat i några goda samarbeten som bör utvecklas framöver. Jag tänker då framförallt på Göteborgs Universitet (Urbana Studier), WallStreet Media, Arbetsförmedlingen Kultur, ett kreativt nätverk av lokala kulturarbetare som leds av Gloria Esteban och så klart; Kulturhuset Blå Stället.

Att som projektledare även ha haft ansvaret för KULIS-arbetet och med det haft möjlighet att medverka i det centrala nätverket av samordnare som leds av Mia Björklund på Kulturförvaltningen har även varit mycket positivt för projektet.

Att sitta med i Blå Ställets programgrupp har varit mycket intressant men för att detta arbete skulle ha varit fruktbart (ur ett Skapande Skola-perspektiv) skulle en större framförhållning krävs för att säkra utställningslokaler.

Projektets snäva tidsram har även (i praktiken) omöjliggjort ett samarbete med Kulturskolan värt namnet.

Kulturarbetarna

Följande kulturarbetare har varit inblandade i de olika delprojekten:

”Skräck & Skratt”Andreaz Wimmer (dramaturg)Malin Ekberg Wåhlander (konstnär)

”God Jul”Fredrik Sjöberg (musiker)

”Drakar”Andreaz Wimmer (dramaturg)Enes Crnalic (dramaturg)Erika Stensson (dramaturg)

Samt anställd av skolan:Malin Ekberg Wåhlander (konstnär)

”Här Växer Framtiden”Benny Cruz (konstnär/projektledare)

”Gyllene Stjärnan”Benny Cruz (konstnär)Amanda Amner (dramaturg)

”Vårkonsert”Annelie Johansson (musiker)

”Digitala Berättelser”Tobias Kerstin(animatör)

Samt anställda av Göteborgs Universitet (Urbana Studier):Raúl Carrasco Novoa och Viveka Nordh

”Serieteckning”Marcelo Romero (serietecknare)

”Hip-Hop”Oscar Schwartz (hip-hop-artist)John Jäderlund (hip-hop-artist)Cedric Jacomy (hip-hop-artist)

”Muralkonst”Benny Cruz (konstnär)

”Bild & Poesi”Malin Ekberg Wåhlander (konstnär)Mauritz Tistelö (poet)

”Teater Uno”Teater Uno (värderingsövningar)

Lärdomar och Sammanfattning

Tidsbrist, skolans tidsramar och behovet av en lång planeringsprocess har varit utmanande. Därför valde jag att underlätta för skolans personal genom att i samråd stå för mycket av den administrativa planeringen (schema, utskick, kulturanskaffning osv).

I några fall har det varit svårt att hitta kulturkompetens som kan komma in och arbeta under de begränsade timmar som varje delprojekt innebär. Det finns även en konflikt mellan behovet av struktur och kulturarbetares behov av kreativ frihet.

Många gånger har skolans personal inte varit med i processen mentalt. Detta gäller t ex att följa överenskomna scheman samt övriga ingångna överenskommelser.

På vissa skolor har rektorer inte brytt sig om satsningen eller insett vikten av snabb process. Mycket av det kan bero på stadsdelens omorganisation eller låga kulturprioriteringar.

Man kan också diskutera om det ens är önskvärt att arbeta med snabba processer i ett projekt likt detta. Vikten av en lång implementeringsprocess och kontinuitet ser jag snarare som viktiga lärdomar.

Någon skola har trott att Skapande Skola kan användas till vad som helst. Detta utan hänsyn till de pedagogiska tankarna kring Community Art.

Arbetet med Community Art och den delaktighet som det innebär har varit mycket berikande för de flesta inblandade. Då kulturarbetarna används som processledare (med kulturkompetens) för att ta fram elevernas tankar så vidgar man kulturbegreppet från att gå från ”att uppleva” till ”att skapa”. För den enskilda eleven är detta mycket viktigt. Att uppleva sin eget verk i en publik utställning (som t o m media skriver om) stärker verkligen eleverna och deras framtidstro!

Att arbeta åldersblandat/tematiskt är en erfarenhet som bör tas tillvara. Detta är något som kommer naturligt för pedagoger i yngre åldrarna för att minska ju äldre barnen blir. I delprojekt då åldrar har blandats upplever pedagoger att det har varit mycket bra och resulterat i pedagogiska mervärden/skolstärkande.

Projektarbete som form (varje satsning har varit avgränsade delprojekt) är något man bör ta tillvara mer. Även i skolans värld.

Behovet av klar struktur samt tydlighet är skillnaden mellan fiasko och succé!

På de skolor som rektorerna har varit positiva och aktivt ”välsignat” projektet så har mycket bra resultat nåtts.

KULIS-arbetet

Bakgrund

I min tjänst som projektledare för Skapande Skola Gunnared så har det även ingått att jag har varit samordnare för alla KULIS-ombud i stadsdelen Gunnared. Arbetet har i stort gått ut på att ha träffar med dessa samt sprida kulturinformation.

Mitt mål med arbetet har varit att stärka ombudens roll samt på sikt säkra den KULIS-budget som i dagsläget inte finns. Att samordna någonting utan att ha en budget som ombuden har rätt till har för mig känns aningen absurt. Det har också varit viktigt att professionalisera träffarna för att bygga en stabil grund inför framtiden där KULIS-arbetet tas på allvar.

Under perioden januari – juni 2011 så har jag hållit i totalt fem träffar på Blå Stället. Dessa har inte varit särskilt välbesökta, men en fast kärna av ombud har utkristalliserats. Jag har även varit på ett antal träffar (för alla samordnare) på Kulturförvaltningen.

Då det inte fanns någon avsatt budget för KULIS-arbetet uppmanade jag ombuden att komma med förslag till lokala Community Art-projekt på skolorna. I så fall kunde Skapande Skolas pengar användas till detta. Inga sådana äskningar skedde däremot. Jag köpte däremot in 10 sk ”stafettboxar” som skulle användas på skolorna i samband med Dansens Dag. Alla skolor fick tyvärr inte denna då inte alla skolor hade ombud närvarande på träffarna.

I och med att min projektanställning med Skapande Skola Gunnared avslutades den 30 juni 2011 så riskerar även KULIS stå utan samordning. Detta är mycket beklagligt och jag hoppas att någon får detta arbete lagd i sin tjänst framöver. Detta för att det framtida KULIS-arbetet ska vara meningsfullt.

KULIS-arbetet är i förlängningen den länk som behövs mellan det centrala kulturlivet i Göteborg samt stadsdelarna. För SDF Angered (som redan idag har begränsade kopplingar med resten av staden) ser jag detta som mycket viktigt. Om inte annat för att motverka segregation även på detta område. Det finns även en uppenbar risk att skolorna låser in sig och endast väljer att nyttja befintligt kulturutbud i stadsdelen. På detta sätt skapas en kultursyn som absolut stärker det lokala utbudet medan man gör eleverna en björntjänst – staden och dess kulturutbud tillhör alla, så även Angereds elever.

En mix av lokala och centrala kulturaktiviteter är självklart att föredra!

Dåliga siffror

I de senaste siffrorna från centralt håll (Siffrorna finns att hämta från Kulturförvaltningen och har redan redovisats till rektorer och KULIS-ombud genom mailutskick) så ligger både Gunnared och Lärje i botten när det gäller nyttjandet av de centrala kulturaktiviteterna (skolbiobesök, muséelektioner samt scenkonstbesök). Jag kan bara spekulera i varför dessa siffror är så låga men jag tror sanningen ligger i några eller någon av följande punkter:

- Brist på samordning och statistikrapportering under tidigare år

- Chola Hop Festivalen redovisas inte centralt till Kulturförvaltningen

- Det saknas en central budget på stadsdelsnivå för KULIS-arbetet, vilket gör att rektorer kan nedprioritera KULIS-arbetet

- De prioriterade målen angående ett skolbiobesök, en muséelektion och ett scenkonstbesök bedöms som borttaget

- De lokala KULIS-ombuden (på skolorna) är vingklippta i sitt uppdrag och arbetet ses som något mindre viktigt som bör utföras på pedagogernas fritid och inte något som berikar det vanliga skolarbetet, elevernas inlärning och dess förståelse av sin makromiljö (Göteborgs stad).

- Skolpersonal och rektorer bedömer att det är arbetsamt att förflytta klasser från Angered till stadskärnan för att nyttja kulturutbudet

- Kvalitén på kulturutbudet bedöms inte ligga i linje med de kostnader som skolorna anser sig har råd med

- Skolorna är inte informerade om de verksamhetsstöd som finns centralt som kan ges för att berika KULIS-budgeten.

Det kan självklart finnas andra orsaker till de vikande siffrorna, men dessa är några punkter som jag tycker mig ha identifierat i mitt arbete som samordnare.

KULIS-arbetet styrs i dagsläget från varje skola och synen på detta arbete är skiftande. Jag har fortfarande skolor som inte ens har utsett lokala ombud och det yttersta ansvaret ligger på varje enskild rektor. Att få en samstämmig och övergripande KULIS-syn med denna uppdelning är ganska svår. Detta eftersom olika rektorer väljer att prioritera arbetet olika. Granskningen av KULIS-arbetet blir också aningen haltande eftersom rektorerna både agerar utförare och granskare av de medel som avsätts (KULIS-pengarna går in i skolans budget/handhas av kulturskolan vad jag förstår).

Rekommendationer

Med detta som bakgrund har jag följande rekommendationer inför det fortsatta KULIS-arbetet i Angered:

1. De prioriterade målen - Ett biobesök, Ett Scenkonstbesök och En muséelektion per elev tydliggörs.

2. När det gäller de lokala KULIS-ombuden på skolorna så bör det vara ett krav att varje skola ska ha en sådan person utsedd. Detta ombud bör utses efter intresse, men som det är nu väljer många pedagoger att inte ta på sig uppdraget eftersom detta ibland sker på dennes fritid. Denna person bör alltså även ges tid och möjlighet (på betald arbetstid eller som kan kompas ut) att medverka på de träffar som anordnas av samordnaren. Man bör snegla på de regler som gäller för fackligt förtroendevalda medarbetare, detta eftersom skolorna tjänar på att ha ett lokalt ombud som bevakar kulturfrågorna och kan förmedla information till den egna skolan. I de riktlinjer som nämns från Kulturförvaltningen pratar man om ”regelbundna möten”. För att något ska kunnas benämnas som ”regelbundet” föreslår jag ca en träff per månad. På så sätt använder man samma intervall som sker när det gäller de centrala träffarna på Kulturförvaltningen som samordnaren medverkar på. För att stärka KULIS-ombudens roll på skolorna samt underlätta informationsspridningen bör även Ombuden ges korta, fasta och återkommande tider på lokala möten på sin skola där information kan spridas vidare.

3. En samordnare som har hela SDF Angered som uppdragsfält bör utses. Arbetstid bör även avsättas till denna så att ett värdigt KULIS-arbete kan utföras. Om samordningen bör vara en del i en redan befintlig tjänst låter jag vara osagt, men jag kan se klara fördelar med en samordning som står relativt fri från övriga funktioner i skolans värld för att ge en spets i upplägget.

4. KULIS-samordnaren bör även ha hand om hela KULIS-budgeten i stadsdelen. Detta för att garantera att eleverna får del av de medel som ska komma dem till del när det gäller kulturyttringar. Såhär är det redan i flera stadsdelar och om SDF Angered vill vara en stadsdel som tar kulturen på allvar så borde även detta vara en självklarhet. Rektorerna bör även uppskatta att slippa ha hand om det arbete som det innebär när det gäller att samordna alla kulturaktiviteter inom KULIS-området.

Utvärdering enligt KULIS-ombuden

KULIS-ombuden gavs möjlighet att dryfta en aning om vad de ansåg om arbetet och från denna utvärdering lyfter jag följande:

”Bra med inbjudna gäster (kulturutövare/teatrar) till träffarna!”

”Bra med utskick och att det numera förs protokoll”

”Man vill höra vad som händer på de olika skolorna för att kunna tipsa varandra om bra kulturaktiviteter”

”Synd att KULIS-budgeten ligger på rektor-nivå. KULIS-arbetet beror på rektorns intresse”.

”Bra möten/träffar! Synd att de inte är mer välbesökta”

Till sist;

Vikten av ett väl fungerande KULIS-arbete borde vara odiskutabelt. Med kulturens hjälp ges eleverna en vidare förståelse av sin omvärld och en berikande syn på vad kulturbegreppet egentligen innebär. Med kulturen som medel nås en gemenskap över kultur-, etnicitets- och stadsdelsgränserna. Med kulturens hjälp skapas även den gemensamma plattform som innebär att ”vi är vi” istället för att ”vi är dom”. Det är min åsikt att kulturen även berikar skolutvecklingen och är det kitt som håller människor samman. Det är när vi ser kulturen som något som ska upplevas eller skapas av andra som vi får problem i samhället och ett utanförskap skapas. Kulturens yttringar är det som binder samman människor även om ditt namn råkar vara Achmed eller Anders, Fatima eller Fia och även om kulturyttringen är breakdans, street-art eller opera.

Slutord

I mitt arbete med Skapande Skola Gunnared så har jag insett att det finns en stor kraft ute på skolorna men även i det lokala kulturlivet. Jag är även mycket glad över att jag har fått möjlighet att arbeta så genomgående med Community Art som metod. Detta eftersom det i mångt och mycket sammanfattar min egen kultursyn där eleverna själva är medskapare istället för konsumenter. Det är nämligen min fasta övertygelse att kulturen kan göra underverk för enskilda elever/individer när det gäller stärkande av självförtroenden och framåtanda, speciellt när man befinner sig i ett sammanhang där man känner sig segregerad och mindre lyckad än andra personer i denna stad som vi kallar Göteborg. Detta är något jag själv minns från min uppväxt i Kortedala och för mig blev att skriva texter och poesi min räddning. Det steget skulle inte ha varit självklart utan stöttning av en förstående vuxenvärld.

Förhoppningsvis har Skapande Skola Gunnared hjälpt enskilda elever till just detta självförtroende. Och jag är glad över att jag har fått möjlighet att hjälpa till i detta viktiga arbete, åtminstone under den korta tid som projektet har löpt.

Tack för mig och ta nu kulturen på allvar!

MvhMattias Dristig, Angered 110608