Rapport Holmsund-Obbola 1998

8/17/2019 Rapport Holmsund-Obbola 1998

1/29

Fysisk milj Holmsund-ObbolaSj ‰Berg, 98-11-03

1

UTVECKLINGSPLANFÖR DEN FYSISKA MILJÖNINOM HOLMSUND-OBBOLA

med särskild hänsyn tillUmeledens fortsatta utbyggnad,ny småbåtshamn och utvecklingsmöjligheter för

öarna Bredskär och Klubbarna

utförd av:

Rabbe Sjöberg, Fil.dr.1 9 9 8


2/29


2

Presenterad vid Holmsund-Obbola KDN:s sammanträde 1998-10-28


3/29


3

UPPDRAGET

Utdrag ur KDN:s protokoll 1998-03-25:

Utvecklingsplan för den fysiska miljön

Nämndsledamoten Elisabeth Karlsson Lindh (s) har till nämnden1998-01-15 förslagit att kommundelsförvaltningen får i uppdrag att se över viktigautvecklingsområden i kommundelen med inriktning på Umeledens fortsatta utbyggnad,utvecklingsmöjligheter för Bredskär och andra högt kvalitativa områden inomkommundelen, vandringsleder etc.-------Efter överläggningar i ärendet beslutar kommundelsnämnden

att uppdra till förvaltningen att bevaka och tillskriva stadsledningskontoret medbegäran att utbyggnad av Umeledens östra del från det nya affärsområdetStrömpilen ner till norra delen Holmsund prioriteras. För merparten av denna sträckakan nyttjas befintliga sommarstugevägar och gamla Holmsundsvägen, varvid i stortendast kvarstår kompletterande utbyggnad av en kortare sträcka närmast Lövöindustriområde

att uppdra till förvaltningen att till nästa nämnd återkomma med förslag på hur detfortsatta utvecklingsarbetet skall bedrivas.

----1998-03-25 § 64 Ärendet återupptas.

Förvaltningen har haft en fördjupad diskussion med Rabbe Sjöberg som är villig attgöra en kartläggning av de befintliga förutsättningarna i kommundelen. Bland deobjekt som diskuteras i detta stadium är Umeledens fortsättning mot Holmsund-Obbola, småbåtshamn i Djupvik, eventuella åtgärder på Östra Klubben m m.

Med tanke på den korta tidsperiod som har varit, återkommer Rabbe Sjöberg med enmuntlig redovisning under hösten och kring årsskiftet 1998/1999 återkommer han

med en skriftligt rapport, som sedan kan göra underlag för en kommandeinvesteringsplan.

Kostnaderna för detta arbete kommer att begränsa sig till smärreomkostnadsersättningar, varför förvaltningen föreslår att dessa belastar miljö- ochaktivitetskontot inom den administrativa enheten.

Kommundelsnämnden beslutar


4/29


4

att godkänna förvaltningens redovisade förslag till det påbörjade arbetet medutvecklingsplanen samt

att kostnaderna belastar den administrativa enhetens miljö- och aktivitetskonto.


5/29


5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. PLANERING AV SYDLIG STRÄCKNING AV UMELEDEN 6

Etapp I. 6Organisation/formalia 8Skyltprogram 9

Etapp II. 9

Etapp III. 1 0

Etapp IV 1 0

Vandringsleder i samband med Umeleden. 1 1

SÄRTRYCK UR: UTVECKLING AV ÄLVSLANDSKAPET, UMELEDENSBEFINTLIGA NORRA SLINGA OCH EN PLANERAD SYDLIG SLINGA. (1997) 2 1

BREDSKÄR 2 5

ETT SKÄRGÅRDSPARADIS FÖR UMEBORNA 2 5

KARTBILAGA 2 9

1B. Obboladelen. Planerad dragning2B. Obboladelen. Utvecklingsetapp I3B. Obboladelen. Utvecklingsetapp II4B. Obboladelen. Utvecklingsetapp III


6/29


6

1. PLANERING AV SYDLIG STRÄCKNING AV UMELEDEN

I ett dokument Utveckling av älvslandskapet, Umeledens befintliga norra

slinga och en planerad sydlig slinga från år 1997 har undertecknad lagt framidéerna kring en förlängning av Umeleden förbi Holmsund och Obbola. Förslaget är

även accepterat i ÖPL 98, sid. 56. I förslaget redogörs för hur befintliga

sommarstugevägar kan förbindas med enkla, grusade cykelstigar till en

sammanhängande cykelslinga genom kommundelen, karta 1A-C. Det är här viktigt

att dessa förbindelsestigar görs så smala att de ej inbjuder till genomfartstrafik

mellan de olika sommarstugevägarna. Detta skulle väcka befogade höga protester

hos dessa.

I såväl det ursprungliga dokumentet som i ÖPL 98 föreslås att :”Då Botniabanan

kommer att korsa älven vid Storsandskär skulle en gc-fil på den blivande

järnvägsbron bli en attraktiv förbindelse mellan Nydalaområdet, Tomtebo och älvens

södra sida med fågelmarkerna vid Bergön/Tuvan och Röbäcksslätten”. Då ännu ej

beslut tagit om östlig- eller västlig dragning av Botniabanan behandlas detta förslag

ej i denna rapport.

För att uppnå detta mål med minsta ekonomiska insats bör leden utbyggas i flera

etapper, se kartbilaga 2-4.

Etapp I.

Denna etapp består av inledande arbeten längs leden samt upprättande av enorganisation för denna, se nedan Organisation/formalia och Skyltprogram .

Holmsundsidan (karta 2A):1. Gc-vägen runt Omberget ansluter med vägbom i en brant, stenig backe till

Tobacksvägen. Passagen förbi vägbommen iordningställs.• Via koporten under järnvägen förs leden ut på Holmsundsvägen.• Från Holmsundsvägen, 400 m N Lövöns industriområde, förs leden in på en mindre

väg ned mot Granskär. Järnvägskorsningen är stängd för biltrafik och bör så förbli.• Leden följer sedan Granskärsvägen norrut till Villanäs, där den förs ut på g:a

Holmsundsvägen fram till Gimonäs industriområde.2. Gamla Holmsundsvägens nu avgrävda anslutning till Terminalvägen öppnas för att

cyklisterna ej skall behöva komma ut på den hårt trafikerade Holmsundsvägen.


7/29


7

• Från Gimobagaren har hösten 1998 grovbrutits en vägbank för Umeledens gc-vägfram förbi Strömpilen.

Obbolasidan (karta 2B):• Vid industritippen förs leden in på sommarstugeväg till Svartskatatappen-

Hästuddarna.1. Vid vägslut strax före äga 1052A korsas vägen av en kraftledning mot NV över

utloppet till Lill-Nabbviken. Denna kraftledningsgata har redan en befinlig 600 m lång vägbank, som i ett första skede hyvlas jämn till cykelstig fram till det den anknyter till vägslut vid äga 1030L.

• Granuddsvägen, som i denna utvecklingsetapp används för leden, anknyter tillkommande väg E12 omedelbart S Stornabbviken.


8/29


8

Organisation/formalia

I samband med stiftelsens Natur- och Kulturvårdsleden i Umeälvens Dalgång, vanligenkallad Umeleden, senaste stagderevision 1997 skrevs i:

§ 2, Stiftelsen har till ändamål:att verka för anläggande, utveckling och vård av en natur- och kulturvårdsled i Umeälvens dalgång inom Umeå kommun genom vilken verksamhetsområdets natur- och kulturvärden tas tillvara, levandegörs och förklaras och att i detta syfte initiera, stimulera och samordna stiftares, markägares och andras intressen inom området

• Den planerade Umeleden-Syd kan således omedelbart inordnas i stiftelsensverksamhet.

§ 3 stadgar att:Stiftare är de som --- 1984-12-05 antecknat sig som stiftare och de som därefter enligt särskilda styreslsebeslut upptagit som stiftare.Utan ändring av dessa stadgar äger stiftelsens styrelse genom enhälligt beslut ansluta ytterligare intressen som stiftare.Som stiftare kan anslutas myndighet eller sammanslutning som önskar fortlöpande verka för stiftelsens ändamål som angivits i § 2 .

•

Stiftelsens nuvarande stadgar öppnar för anslutning av ytterligare stiftareverksamma inom Umeleden-Syd.• Tänkbara intressenter är här bl.a. Obbola byamän, byamän på Holmsundsidan

samt Holmsund-Obbola KDF. Röbäcks byamän tillhör de ursprungliga stiftarna.• Anslutning av nya stiftare kan således ske med omedelbar verkan.

§ 6-7 om stiftelsens styrelse stadgar attMarkägare inom jord- och skogsbruket på norra älvstranden utser 1 ledamot och en suppleant. Samma gäller för motsvarande på södra älvstranden.

• Ny styrelse utses 990101, varför intressenter längs Umeleden-Syd får vänta medeventuell styrelserepresentation till 2003-01-01.

§ 8 . Stadgaratt i fråga av vetenskaplig natur eller som eljest kräver särskild sakkunskap äger styrelsen att till sig adjungera en eller flera personer som besitter erforderliga kunskaper. Den som adjungeras till sammanträde äger rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten samt rätt att få sin mening antecknad i protokollet.


9/29


9

• Till styrelses möten brukar alltid kallas berörda tjänstemän inom Fritids-, Park- ochTurismförvaltningar samt tjänstemän inom de kommunala stiftelserna ArboretumNorr och Energicentrum.

• Det är därför naturligt att berörd tjänsteman från Holmsund-Obbola KDF kommeratt kallas till dessa möten, så fort planerna för en utbyggnad av Umeleden-Sydformellt beslutats.

SkyltprogramSom framgår av ursprungsdokumentet, App. 1, så finns det åtskilliga platser avnatur- och kulturintresse längs Umeleden-Syd.• Vägvisning längs Umeleden-Syd bör därför ske med modifierad Umeledsskylt.• Uppskyltning av sevärdheter längs Umeleden-Syd bör ske med samma standard

som används längs den befintliga Umeleden.• Ett skyltprogram, inklusive sevärdhetsskyltar för Umeleden-Syd måste snarast

upprättas• Ekonomiska medel för textskrivning, layout och skyltframställning måste säkras.• Organisation för uppsättning av skyltar och underhåll måste ordnas.

Etapp II.

Holmsundssidan (karta 3A+C):

1. Sommarstugevägen norr om Villanäs förbinds vid Grössjöns sommarstugeområdeöver ägorna Västerteg 5:8 III och Holmsundsbanan 2 1 III S27, väster om järnvägen med ett sydligt vägslut på sommarstugeväg vid Gamla Bergsboda. 300 m gc-stig måste nyanläggas i södra delen. Mot anslutningen i norr finns befintligäldre ”väg” som måste hårdgöras. Total längd ny gc-stig 500 m .

2. Här på en av de få obebodda områdena längs älvens östsida är även en lämpligplats för en grillstuga .

• Leden förs därefter över järnvägen vid Gamla Bergsboda och anknyter sedan tillgamla Holmsundsvägen.

Obbolasidan (karta 3B):1. Sommarstugeväg utgående från norra delen av Granuddsvägen förbinds med en

200 m lång gc-stig med Stora Nabbviksvägens sydligaste del. Den planerade gc-stigen följer befintlig stig över i norr morän och i syd mera fuktig terräng. Stiglägetberör i huvudsak samfällighet och äga 1025.

2. Vägslut på N Stora Nabbviksvägen förbinds med en 300 m lång gc-stig med vägvid södra Väderhällorna. Den planerade gc-stigen följer befintlig stig övermoränmark. Berörda fastigheter är Väderhällorna 1005, 1006 och 1007, vilka ägsav Modo.


10/29


10

3. På obebyggd mark på äga 1007 uppförs ett gömsle för fågelskådare , då platsenär en av de bästa fågelskådningsplatserna vid deltat på älvens V sida.

Etapp III.

Holmsundsidan (karta 4A+C):1. Vid sommarstugevägens norra slut vid Gamla Bergsboda anläggs ca 250 m ny gc-

stig nära järnvägen fram till vägslut på sommarstugeväg Bergsboda. Passagemellan järnväg och sommarstugegräns i N delen smal men framkomlig.

2. Vid sommarstugevägens norra slut vid Bergsboda anläggs 300 m ny gc-stig fram till Stor-Sandskärsbryggan . Gc-stigen följer först ca 100 m befintlig grov vägbankintill järnväg och förs därefter snett nedför slänten till befintlig väg.

3. Vid Storsandskärsbryggan uppförs en större grillstuga.• Av Umeå kommuns Parkavdelning projekterad gc-väg från Gimonäs industriområde

(Gimobagarn) fram till Stor-Sandskärsbryggan bör i detta skede varafärdiganlagd. Umeleden går nu på vägar fria från genomfartstrafik från Umeå framtill Lövö industriområde.

Obbolasidan (karta 4B)1. Gc-stig 1200 m anläggs från Nyvik via Hitre Nyviken och Nyviksudden längs Bortre

Nyviken som ansluter till sommarstugeväg mot Hästuddarna. Gc-stigen berörägorna 1361, 1062 och 1061, vilka alla tillhör SCA. Längs första delen ned till HitreNyviken finns redan mindre väg ned till en mindre badplats. Från Hitre Nyviken framtill Nyviksudden, en fin utsiktsplats, finns rudiment av vägbank. Längs Bortre Nyviken

bildas vid lågvatten en mycket lång, men smal sandstrand som skulle bli en fin attraktion längs leden . Här dras gc-stigen mycket strandnära och just innanförbefintlig strandvall. Vegetation på strandvallen utglesas. Med detta gc-stig avsnittgår Umeleden strandnära nästan ända fram till Bergöbron.

2. Både på klippan ovanför badplatsen vid Hitre Nyviken och uppe på Nyviksudden uppförs grillstugor .

Etapp IV

Holmsundsidan (karta 5):

1. Som en långsiktig, avslutande finjustering av Umeleden anläggs en gc-väg påvägbank runt Lövöviken mellan järnvägen och vattnet. Denna anknyter tillsommarstugevägen ute vid Mulingen.

2. Vid sandstrand längst ute på Mulingen är en tänkbar plats för en grillstuga.

Obbolasidan (karta 4B):1. Som en sista finjustering av leden anläggs en gc-stig från Granuddsvägen öster om

kraftledningsgatan för att ordna en smidigare anknytning till förbindelse gc-stig motS Nabbviksområdet.


11/29


11

Vandringsleder i samband med Umeleden.

1. I samband med etapp IV markeras en stig från vägslutet ned till ovan nämndgrillstuga vid Mulingen.

2. Från Villanäs markeras och skyltas befintlig stig fram till skeppssättningen ochfiskevattnen vid Mjösjön. Eventuellt bör denna på sikt utbyggas till gc-stig.

3. Fågeltornet vid Villanäs. Spångning längs längre delar av stigen är helt nödvändigt.4. I samband med ny sträckning av E12 kommer P-plats/rastplats på Holmen att få

ökad betydelse som första stopp-plats efter Vasafärjan. Rastplatsen bör få ökadstandard. Vandringsled runt Holmen fram till Kolerakyrkogård och bergknalle vidskeppskyrkogården anläggs. Denna led går sedan åter längs öns östsida. Påberget ovan skeppskykrogården anläggs en grillplats.


12/29


12

2. FÖRSLAG TILL NY SMÅBÅTSHAMN/GÄSTHAMN INOM HOLMSUND-OBBOLA

För närvarande finns fem småbåtshamnar inom området. Dessa är Patholmsviken ,Karlsborg och Röbäcks fiskehamn i Holmsund och Långhalsviken samtBredviken på Obbolaön. Ett fåtal båtplatser finns även vid fiskehamnen i Byviken ochute på Vitskärsudden. Patholmsviken och Karlsborg tjänar som gästhamnar ihuvudsak för motorbåtar och Bredviken har samma funktion för segelbåtar.

Enligt uppgift från Umeå Fritid finns för närvarande inget behov av flersmåbåts/gästhamnar. Detta uttalande görs trots att Umeå saknar en riktig Marinaoch trots att det förutom gästhamnsplatserna vid Stadskajen, 1 timmes båtfärd frånkustfarled, inte finns några gästhamsplatser med närhet till affärer och annan service.

Jag kan se följande utvecklingsmöjligheter:

1. DjupvikDjupvik norr Obbolabrons landfäste är ett hamnläge med gamla traditioner. Platsenanvänds fortfarande informellt för uppankring av småbåtar och ett äldre betongramphar temporärt används som fäste för gästhamnsflytbrygga.

Positivt:• Hamnområdet ligger nära Holmsunds centrum.• En utbyggnad kräver relativt små ekonomiska insatser• Hamnen ligger oftast i lä. Hamnen nås med allmänna kommunikationer.

Negativt:• Hamnområdet har en begränsad kapacitet om det ej förlängs norrut nedanför

Herrgårdsgatan.• Närmast stranden är vattendjupet relativt grunt och uppgrundas relativt snabbt

av sediment från älven.• Stora segelbåtar kan ej angöra, då Obbolabrons norra del ej har tillräcklig

segelhöjd.• Begränsat utrymme för P-platser.

2. SågverkskajenHolmsundssågen kommer på sikt att läggas ned. Härvid öppnas ett hamnområdemed stora utvecklingsmöjligheter. Med rätt planering (grönytor, trädplantering,användning av befintliga byggnader) skulle sågverksområdet kunna bli en attraktivparkmark/ marina/ småbåtshamn/ gästhamn och ett ansikte utåt, sett både från


13/29


13

sjön och från E12 trafiken på Obbolabron. Boende på Gamla Storgatan skulle påköpet få en attraktivare fönsterutsikt och närmiljö.

Positivt:• God plats för riktig Marina, gärna i privat regi.• Hamnområdet ligger nära Holmsunds centrum med all tänkbar närservice.• Hamnområdet ligger i omedelbar närhet av konferensanläggning och kulturella

sevärdheter.• Hamnområdet har en mycket stor kapacitet.• Hamnen ligger väl i lä för de flesta vindar och inom räckhåll från N-S och Ö-V farled.• Hamnområdet har, enligt sjökort, ett tillräckligt vattendjup• Bropassage undviks, härmed kan de flesta båtar angöra hamnen (se nedan).• Det finns betydande arealer tillgängliga för P-platser och/eller

båtuppläggningsplatser.• Hamnen nås med allmänna kommunikationer.


14/29


14

Negativt:• En relativt stor muddringsinsats krävs för att få bort befintligt sjunktimmer e.dyl.• Sågverksområdet kräver betydande återställningsinsatser och eventuell sanering.

Vid nedläggning bör denna del åligga Modo.• De gamla kajerna behöver troligtvis åtgärdas för att bli säkra. Vi får ej hamna i ett

nytt ”Norrbyskärselände”!.

3. Östra KlubbenEn av mig vid flera tillfällen framförd idé är att Umeå Motobåtsklubb flyttar sinanläggning vid Simphamn, mitt i naturreservatet Strömbäck-Kont, till ön Östra Klubben(se nedan). Här finns goda möjligheter att återuppföra klubbhuset på plats därtidigare militärbaracker stått. Plats finns för att uppföra flera stugor och grillplatser.Befintligt bergrum i f.d. militär anläggning kan få flera användningsområden. Straxnedanför finns en betongpir av god kvalitet. Plats för ett flertal flytbryggor finns. Vid

piren och längs öns västsida är segeldjupet stort.Om denna klubbhamn även skulle ha ett antal gästbåtplatser skulle storasamordningsvinster kunna uppstå med segelbåtsklubbens anläggning vid Bredviken.


15/29


15

3. Öarna Västra och Östra Klubben samt Bredskär

I ÖPL 98, sid. 143, beskrivs Bredskär, Västerklubben och Österklubben under p. 9.23som ”Öar av stor betydelse för det rörliga friluftslivet, natur- och kulturmiljövården.Tillgängligheten till Bredskär bör förbättras. Väster- och Österklubbarna är av intresse speciellt för det båtburna friluftslivet. Öarna skall inte bebyggas annat än för det rörliga friluftslivets behov .”

Östra KlubbenÖn har delvis behandlats under avsnittet om ny småbåtshamn inom Holmsund-Obbolaområdet. Utöver vad som där skrivits kan noteras att ön är väl besökt sommartid.Även övernattningar i tält förekommer i relativt stor utsträckning. Detta betyder attön är i stort behov av anläggning/ar för det rörliga friluftslivet sommar och vinter. Då

öns natur sedan 1940-talet blivit kraftigt påverkad av militär verksamhet behöverman ej här ta samma naturskyddshänsyn som på den mera ursprungliga Västraklubben. I förslaget förutsätts att Klubbarna kommer att bibehållas i allmän ägo.

Den föreslagna flyttningen av Umeå Motorbåtsklubbs anläggning till Västra Klubbenbör ses på lång sikt. Primärt måste dock det rörliga friluftslivets behov tillfredsställas.Därför föreslås att

1. en grillstuga utplaceras på öns sydvästra del i relativ närhet till betongpiren.Öppningen vänds mot SV för att ta upp solvärme vintertid.

2. ett vindskydd med eldplats placeras uppe på berget med utsikt in motÖsterfjärden. I samband med detta uppmärks stigen upp på berget och försesmed trappsteg på nödvändiga platser.

3. en kringbyggd eldplats ordnas på öns östra sida med utsikt över uthamnen.

Västra KlubbenVad som ovan skrivits om Östra Klubben äger också till stor del tillämplighet påVästra Klubben. Denna ö har som ovan nämnts en ursprunglig natur, varför den ej ilika hög grad bör exploateras för det rörliga friluftslivet. Som enda friluftsanläggningföreslås därför:

• ett vindskydd med eldplats, vänt mot SV på öns låglänta södra del.

BredskärÖns framtida öden är ännu ej klara. Militärmakten kommer dock till år 2000 att låtaön öppnas för civila besökare och lämna ut ön till försäljning till annan statligmyndighet, kommun eller till privat köpare. Jag kan bara nära förhoppningen att Umeå


16/29


16

kommun har förståelse för öns framtida funktion som friluftslunga i det yttrehavsbandet för ett alltmer storstadslikt Umeå.

• För framtidsplaner hänvisas till redan utfört utvecklingsförslag, bil. 2, sid. 17.


17/29


17

4. CYKEL- OCH VANDRINGSLEDER

Obbolaön

1. Cykelleder.

Vitskärsudde och Fläse havsbad har under senaste åren fått en allt högrebeöksfrekvens. På den smala vägen får såväl bilister, cyklister, inline- och rullskidåkaresamt motionärer och promenerande försöka ”samsas”. Att sedan ridverksamhetenpå ön betydligt ökat med ett populärt stall och ridskola gör att även ryttare då ochdå måste nyttja den smala vägen. På ej alltför lång sikt måste den motordrivnatrafiken och övriga nyttjare av vägen skiljas åt.

• Cykel-, gång- och ridväg måste inom en snar framtid anläggas från Byviken fram tillVitskärsudden.

De flesta promenerande, motionärer och cyklister önskar för sina aktiviteter slutnaslingor, för att ej behöva ta sig åter samma väg man kom. På ön med sitt storafritidsboende har genom åren anlagts en hel del sommarstugevägar som slutar blintoch där ändpunkterna oftast skiljs åt med en eller ett par hundra meter skogsmark.Genom att förena några av dessa vägar med enklare gc-stigar dessa kan, precis somvad gäller Umeleden ovan, trevliga promenad- och cykelstråk uppnås (Karta 6).

1. Vid Västerfjärdsvägens slutpunkt leder en mindre 350 m lång stig genom ungtallskog bort till vägslutet vid bron ut till Bockholmen. Om denna stig, som i sinhelhet går på kommunal mark, omläggs till 350 m gc-stig får man en fin runda frånObbola by, via Själafjärden, Bockholmen och Karlsvik åter till byn.

2. På Djupvikens östra strand finns två mindre sommarstugeområden som nås frånNorra respektive Södra Djupviksvägen. Avståndet mellan dessa två vägar är ca.120 m fuktig strandäng. Genom att förena Norra och Södra Djupviksvägen med ca.150 m gc-stig kan man från Obbola by via Själafjärden och Djupviken nåTorshamnsviken och Fläse utan att behöva nyttja den hårt trafikerade huvudvägen.

3. Långskärsvägen slutar vid sommarstuga på äga 23:134. Avståndet söderut framtill infarten till äga 23:136 är endast drygt 250 m. En 250 m lång gc-stig mellandessa vägar skulle ge möjlighet att kustnära nå såväl Bredskärsbryggan (jfr.Scenario Bredskär) som Vitskärsudden och Fläse.


18/29


18

2. VandringslederUnder våren 1998 har Tony Back, Obbola, för KDF Ungdom & Fritid, upprättat ettförslag till vandringsleder på Obbolaöns centrala delar kring Harpsjön ochLomtjärnarna. Det förtjänst-fulla förslaget har, troligtvis på grund av brister i

samrådsförfarandet, avvisats av de privata markägarna.

Mitt förslag är att ledförslaget nu får ligga till sig, för att så småningom tas upp somett förslag direkt till Obbola byamän och samfällighetsförening från ObbolaHembygdsförening och Obbola Föreningsråd i samarbete med KDF.

3. FornminnesstigHär föreslås en uppskyltad forminnesstig (Karta 6) som berättar om Obbolas tidigahistoria. Stigen utförs i samarbete med Obbola Hembygdsförening och byamännen.Fornminnesstigen börjar på Väntberget, läget för Obbolas ursprungliga bebyggelse

från 1000-talet, och fortsätter över den öppna ängsmarken, den gamla hamnviken,upp på Stora Romlet. Uppe på Stora Romlets klapperstensfält, en av de högsta ochsåledes äldsta platserna på ön, slog säljägare läger kring Kristi födelse och uppfördeenkla hyddor, vars spår man nu ser som tomtningar . Längre ned på Stora Romletlåg troligen Obbola bys förkristna begravningsplats, där det märkliga”Obbolafyndet ” i form av två bröstspännen av brons gjordes år 1965. Stigenfortsätter sedan till Rismyrberget med intressanta järnåldersgravar.Fornminnesstigen har anslutningsstigar till Själafjärden och Byvägen. Förslagetutvecklas i enlighet med vandringsleder ovan.• Tomtningslokal på berget ovan Torshamnviken bör även märkas ut, då detta

sannolikt är Obbola bys ursprungliga utskärsfiske.

Holmsund

Holmsund är väl försätt med trevliga promenadmöjligheter, tänkbara cykelslingor,vandringsleder etc. Dock är det slående hur man vid dragningen av dessa lederundvikit den kust och strand som gör Holmsundshalvön så speciell.Jag kommer här enbart att kommentera nödvändiga åtgärder längs befintliga lederoch föreslå anläggande av ett par nya, som tar hänsyn till kommentar ovan (Karta

7).

1. Befintliga leder• Kroklandet : Stigar från N och V fram till Kroktjärnen är mycket vackra och trevliga.

Stigen från Ö fram till Kroktjärnen är väl markerad med skylt vid vägen, mendärefter svårfunnen. Fornminnen i form av klassisk tomtningslokal och kompassrosbör märkas ut med bättre, mera berättande skyltar än de nu tråkiga standardRaä-skyltarna.


19/29


19

• Lövölandet : Butenstigen, m.fl. väl markerade och delvis vackra leder. Denforminneslokal som leden förbi Gammbåtlänningen passerar på högsta punkten intillgolfbanan bör skyltas upp.

• Lövösundet runt : Mycket trevlig led. Dock är första biten längs kraftledningsgatanpå sydsidan svårgådd, speciellt för äldre. Visst behov föreligger av uppbyggdatrappsteg etc.. Vid nordspetsen var leden den våta hösten 1998 omöjlig att ta sigfram på. Här behövs hundratalet meter spång.

2. Förslag till nya leder:1. Buten - Kedskär . Med utgångspunkt från befintlig led vid Butberget markeras ny led

efter befintlig stig längs bergets östsida fram till Kedskärsberget och vägen motRevet. Avstickare till stranden strax söder om Kedskärsberget ger fina vyer överTäftefjärden. Leden öppnar för en rundvandring Brukshundsklubben - Butberget -Kedskärsberget - åter Revvägen till Brukshundsklubben.

2. Brännölandet-Lortögershålet . Från sommarstugeväg vid Lortögershålets NE delmarkeras en 1 km lång stig längs stranden fram till vägslut vid sydligastebebyggelsen i Karlsborgsområdet. Området bjuder på bland de vackrasteskärgårdsvyer jag sätt i Holmsund! De helt eller delvis avsnörda vikarna harvärderingsklass 2 (höga naturvärden) i länsstyrelsens Våtmarksinventering från1993. Detta betyder att stora naturvårdshänsyn måste tas vid dragning av leden.Längs stranden söder om Karlsborsområdet bör någon form av rastplatsanläggas. På sikt bör stigen utvecklas till gc-stig.

3. Utmärkning av fornminnen

Inom Holmsunds-området finns ett flertal fornminnen, vilka i bästa fall är markerademed äldre skyltar av Riksantikvarieämbetets dåvarande standard. Ett undantag ärskeppsättningen och rösena vid Mjösjön, som nyligen försätts med modernarebeskrivning.

Följande fornminneslokaler behöver en bättre utmärkning:1. Järnåldersrösena vid Anderssons villaväg intill Holmsundsvägen.2. Tomtningslokal på norra Kroklandet.3. Kompassros på södra Kroklandet4. Tomtning vid vandringsled norr om Gammbåtlänningen

5. Tomtningar på Karlsborgsberget.

Hamnområdet. I Holmsund

Den invallade bassängen mellan färjeläget och Fjärdgrunds fyr ser jag som en av destora utmaningarna vad gäller kommundelens fysiska miljö. Genom detvindkraftverk som uppsattes sommaren 1998 och än mer genom Konstvägen 7-


20/29


20

älvars nya konstverk, som uppfördes samma höst, har området dragit åt sigallmänhetens blickar. Tidigare var det mest besökt av vindtåliga havsöringsfiskareoch ornitologer!

Vid mina besök på platsen har jag alltid känt att här måste något göras. Fråganär bara vad:

• Mitt förslag är att bassängen utvecklas till ett attraktivt fågelvatten .

Området kring uthamnen är redan nu en av Umeås mera betydande fågelmarker.Som sådant är området välkänt både nationellt och internationellt. Hur kan dåbassängen utvecklas till ett fågelvatten?

• Bassängen har nu helt sterila krosstensidor vilka genomsilas av fjärdens vatten. Ennaturlig igenväxning av bassängen kan därför ej ske.

• Skulle bassängens sidor hjälpligt tätas och förses med regleringsluckor och skullebassängens botten och sidor tillföras näringshaltiga sediment och en första hjälp tillnaturlig vattenvegetation skulle bassängen snart utvecklas till en attraktiv fågelsjö. – Vilken entré till Holmsund-Obbola, Umeå och Västerbotten!

Om sedan det i övrigt sterila hamnområdet kring väg E 12 försågs med meragrönska, ”ängsmarker” och träd skulle det betyda mycket för Holmsund-Obbolasoch Umeås ansikte utåt. Det skulle ge ett vänligt förstaintryck av kommundelen ochkommunen och ett snyggt slutintryck att föra med sig hem.

Mot detta förslag kan invändas att:1. Bassängen vattendjup på sikt påverkas av landhöjningen.2. Bassängen har varit, och är, massdeponi för hamnens vidare utbyggnad.3. Hamnområdet i sin helhet är att betrakta som industrimark.4. Vindkraftverket behöver en besöksfri skyddszon.5. Miljön skulle kunna bli så attraktiv att den som sådan vill behållas av Umeås

innevånare.

Dessa invändningar skulle kunna undvikas om det från början görs klart att detta

fågelvatten är en temporär miljögivande åtgärd, där förändringar, naturliga ochantropogena, på sikt kommer att ske.


21/29


21

APPENDIX 1

Särtryck ur: Utveckling av älvslandskapet, Umeledens befintliganorra slinga och en planerad sydlig slinga. (1997)

II. UMELEDEN-SYD. Älvens sydsida.

1. Tegsbron - ÖbronBefintlig cykelväg Umeledsmarkeras. Vad kommer att ske medbryggeriet? Från Varvsgatans slut vid Kyrkbron bör älvnära gc-stråkanknytas med befintligt stråk från Tegs sjukhem ned till Öbron.Informationsskyltar om bryggeri , varv , tjärhov m.m.

2. ÖnCykelslinga till Önabben och gamla skiljet. På Önabben anläggs engrillstuga/ bordsgrupp för att utnyttja den vackra vyn över staden. Läget för

den gamla hälsokällan och linsänket bör efterforskas och förses medbeskrivande skyltar. Skiljet är redan försett med informationstavlaenl. Umeledens modell. Här skulle en av de gamla flottarbarackerna,som var del av ett av landets största skiljen, kunna iordningställas tillett FLOTTAR-”KULTURUM” . Södra Önabben skulle även vara en lämpligplats för kanot- och småbåtsuthyrning – ev. i samarbete medFlyghotellet.Enligt förslag (juni -96) kommer Kolbäcksbron att förses medcykelbana. Cykelstigen från Norra Önabben ned till Skiljet får här ennaturlig fortsättning över till Alvik. Genom Kolbäcksbron får ävenboende på Ålidhem, Carlshem och Tomtebo anknytning till Umeleden

söder om älven. Dessa Gc-vägar anknyter även till visionen "Norrlandsbästa fågelmarker", enligt ÖPL 98.3. Alvik - Bergöbron

Sträckan från nya Kolbäcksbron ned till Alvik är beroende pådetaljutformningen av trafikplaner för väg E12. Vägbanken söderutfrån trafikplatsen bör på de mest älvnära områdena förses med enca. 3 m bred bankett (på vissa ställen skodd mot älverosion). Dennasmala vägbank skulle senare kunna utbyggas som gc-väg ochanslutas till nedan beskrivna sommarstugevägar.Söder om Alvik är älvstranden tätt bebyggd med sommarstugor,vilka somliga nu har ett begynnande kulturhistoriskt värde. Befintligasommar-stugevägar kan här lätt förbindas med cykelstig ned tillBergöbron. På allmänningen vid Sand, med vacker utsikt ned överHolmsund-Obbola, anläggs en rastplats med vindskydd/grillstuga .Befintligt naturbad förbättras. Den nya Bergöbron bör utformas såatt man lätt kan haka på en cykelbana på uppströmssidan för a t tansluta till föreslaget cykelledssystem, alternativt bevaras den gamlabron som cykelbro.Botniabanan ger nya möjligheter. Den kommande järnvägsbron över älven med planerat läge vid sydspetsen av Sandskär bör förses med gc-bana för att ge ny möjlighet att passera älven och även ge nya möjligheter till fågelstudier. Då man kan förmoda att bron bör ha en


22/29


22

viss segelfri höjd blir detta samtidigt ett "fågeltorn" mitt i älven. Dock bör själva Sandskär med känslig natur skyddas för nya besöksströmmar

3:I. BergönUmebornas klassiska fågelskådarplats i ett, även i europeiskt

perspektiv, rikt och unikt fågelområde! Området är medtaget på deninternationella CW-listan (Convention of Wetlands). Fågeltorn , medutsikt mot både naturreservatet Tuvan/Ringsjön och Västerfjärdenmed Degernäs-bäckens utlopp, bör anläggas uppe vid de gamlafortifikationerna på Bergöberget. Mycket lämplig plats för natur- ochfågelinformation (kan detta ske med kompensationsmedel från Vägverket?).

3:2. LilltuvanPå Lilltuvan bör havsflottningen uppmärksammas, liksom det levande deltalandskapet ur både geovetenskaplig och biologisk synvinkel. Info-tavla med bordsgrupp anordnas vid gamla flottningshamnen. Riksångfågellokal på försommaren. Utgångspunkt för paddelturer ideltat och längs Västerfjärden ned till Strömbäck-Kont (och

Österklubben samt Bredskär).4. Bergön - Obbolabron

Med början vid vägen mot Väderhällorna bör befintligasommarstugevägar förbindas med cykelstigar ned till korsningen medSödra Obbolavägen. Om möjligt bör möjligast strandnära cykelstiganläggas ända till Nyvik, för direkt anslutning till cykelbana överObbolabron.

4.1. VäderhällornaVid Väderhällorna, mellan befintliga sommarstugor, bör ett lågtstuggömsle för fågelstudier (kanske i form av en sjöbod/fiskarstuga)uppföras. Detta för att ej fågelskådare och andra besökare skall

störa de mängder av flyttfågel, som frekventerar stränderna ochvattnen mellan Väderhällorna och Tuvan. Ett stuggömsle gör även a t tfågelskådare kanaliseras och blir mindre störande för kringboende isommarstugor. Ett liknande gömsle skulle även kunna uppföras pålämplig plats intill sankmarkerna vid Berga. Skulle uppförande avdylika gömslen kunna ske i samarbete (arbetskraft) medornitologföreningen, där komunen bidrar med tillstånd ochvirkeskostnader?

4.2. NyvikPå hällorna vid badplatsen intill Nyvik bör en grillstuga uppföras.

5. HolmenObbolabron är i sig en upplevelse, som gör sig bättre från cykel änfrån bil – då broräcket effektivt hindrar alla utsikter. På Holmensnorra del finns Kolerakyrkogård och skeppskyrkogård samt ettkolryssupplag söder om vägen. På hällmarken ovanskeppskyrkogården på Holmens nordspets bör en grillstugauppföras. Detta är även en god lokal för fågelskådning. Sommartidses här, med staden som fond, otroliga solnedgångar över Österfjärden . Restaureringen av kolerakyrkogården måste slutföras.Holmens roll i samband med sågverksepoken belyses med Umeleds-infoskyltar.


23/29


23

Endast 2.5 km enkel cykelstig behöver anläggas för sammanhängande cykelstigAlvik-Obbolabron!

UMELEDEN-SYD. Älvens nordsida.

6. Holmen - LövöbackenBefintliga promenadstigar runt Omberget nyttjas som cykelstig, medanknytning till koport under järnvägen mot Holmsundsvägen. Vyernafrån utsiktstornet på Omberget avnjutes av tyvärr alltför få.Sandviks sågverk , liksom Baggböles efterföljare på Västerbacken med Kulturum blir naturliga upplevelsepunkter i Holmsund, liksomHandelsbodsmuséet .

7. Lövöbacken - G:a HolmsundsvägenLängs denna, även efter ny dragning av E12, hårt tra fikeradevägsträcka måste en gc-väg dragas. Denna skulle väl kunnaanläggas mellan järnvägsbank och Lövövikens strand. Detta skulle

välsignas av många! Järnåldersrösen intill Holmsundsvägen är engiven sevärdhet, liksom skeppssättning och bronsåldersrösen vid Mjösjön .

8. G:a Holmsundsvägen - BergsbodaDe nya sommarstugevägarna söder om järnvägen mellan Granskärvid Lövöviken till söder om Bergsboda bör förbindas med cykelstig.Sträckan mellan Lövö industriområde och Granskär övertväras medgc-väg. Naturliga anslutningar ned till fågeltornet vid Villanäs . I ettförsta skede kan G.a Holmsundsvägen användas som cykelstig.Befintliga, äldre skogsvägar och stigar söderifrån fram tillskeppssättning och rösen samt fiskevårdsområde vid Mjösjön bör på

sikt förbätt ras till cykelstigstandard. Trycket på hela de t taskogsområde från Grössjön ned till Holmsjön kommer att öka medfärdigställandet av Tomtebo.

8:1. Grönt stråk mellan Umeleden, naturreservatet Grössjön ochNydalaområdet.Här kan man tänka sig vandringsleder från Nydalasjön/Tomtebo,Carlshem/Gimonäs via Grössjöns naturreservat ned mot älven.Cykelleder som tangerar reservatets östra sida från G:a.Holmsundsvägen/barktippen upp till Tomtebo ingår i föreslagenskötselplan. Denna led får anknytning till reservatetvandringsstigsystem (cykelparkering iordningställs vid barktippen).Cykelleden bör även förbinda grönområdet vid Nydala med Umeledenvid g:a Holmsundsvägen (vidareutveckling mot cykelleder norrut mo tBäcksjön). Det ”gröna stråket” bör även nå ned från Grössjön, viaHolmsjön/Mjösjön till Tavlefjärden. Detta ”gröna stråk” får bådesociala och biologiska förtecken.

9. Bergsboda - Gimonäs - Öbackaparken.Med mycket små kompletteringar kan man här få ettsammanhängande cykelstråk. Botniabanebron (som ovan beskrivitsp. 3) förses med gc-fil för anknytning till fågelmarkerna på älvenssödra sida. Den gamla järnvägsbanken på fastlandet ut motStorsandskär, den först planerade uthamnen, uppmärksammas


24/29


24

genom anläggandet av en grillstuga. Upplevelsepunkter på dennasträcka är ”hur gammalt kan bli nytt”: tegelbruket , Sofiehems träsliperi , Öbackasågen , Scharinska fabriken och gamla transformatorhuset . Det gamla bostadsområdet Gimonäs sätts in iett kulturhistoriskt sammanhang. Strömpilen bör kunna bli en lämplig

info-plats för Umeleden. Förbi affärscentrat dras gc-vägen, skild frånövrig biltrafik, i ett älvnära läge.

En totalt utbyggd cykelstig (gc-väg) av enkel standard mellan Lövösundet ochGimonäs kräver nyanläggning på högst ca. 2 km! Totalt kräver hela den södraslingan enbart ca. 4.5 km nyanläggning av cykelstig/gc-väg.


25/29


25

APPENDIX 2

BREDSKÄR

ett skärgårdsparadis för umebornaInledning

Detta PM skrivs då det miltära skyddet av Bredskär upphör vid milleniumskiftet och ön i någonform förhoppningsvis kommer att övertas av Umeå kommun för det rörliga friluftslivet. Ön kandå gå olika öden till mötes. Här skissar vi ett alternativ. Inventeringsarbetet har utförtssommaren 1997 med välvilligt tillstånd av berörd militär myndighet. Ytterligare besök skeddeaugusti 1998, då även information från försvarsmakten erhölls.

Bredskär ligger omedelbart söder om Obbolaöns SÖ del. Ön är 850 m lång i N-S riktning och500 m bred i Ö-V riktning. De högsta delarna är belägna något över 15 m ö.h. På grund av

militära installationer är ön sedan tidigt 1900-tal belagd med landstigningsförbud. Bredskärbestår endast av en fastighet med beteckningen 23:166. Markägare fram till slutet av 1999 ärFortifikationsförvaltningen.

Bredskärs äldre bebyggelse består av ett lotsuppassningshus från 1859, en bagarstuga från1878 och ett flertal stentäckta jordkällare. En villa i 1920-tals stil, den f.d.lotsmästarbostaden, nyttjas numera som sommarbostad. På Bredskär finns vidare, förutom åttastugor nyttjade av sommarboende, vilka arrenderar mark av Kronan, ett par militäraförrådshus. Vid hamnen finns sedvanlig bodbebyggelse. På var sida om hamnen finns ett parstörre pirar, varav den södra är i förfall.

På ön finns ett visst vägnät. En väg, framkomlig med fordon, går från öns norra pir i en bågeösterut runt bebyggelsen och ansluter till den södra piren. Från denna väg leder även en sämreväg från lotsuppassningshuset till värn på öns södra del. På nordsidan av denna väg finns en låg,

flera hundra meter lång stenmur. En betongstig leder från hamnen upp till bebyggelsen och enstörre stig leder från hamnen, ovanför strandvallen, bort till en stuga vid den norra piren.Andra äldre rensade stigar spåras kring den gamla lotsbebyggelsen. Mindre stigar leder frånbebyggelsen ned till de mest frekventerade stränderna.

GeologiBredskärs berggrund består i huvudsak av magmatiska bergarter i form av granit-granitdioriter med delvis stora mikroklinögon. Denna bergart är relativt vanlig efter centralaoch norra umekusten. På öns NÖ udde exponeras en gång av ren, kraftigt uppsprucken fältspat. Isydligaste delen av ön förekommer även ett mindre område med den för umeområdet så vanligakustgnejsen. Berggrundens storformer stryker i SV till NO riktning och är i allmänhet väl

rundade genom djupvittring, glacigen erosion och marin abrasion. På SV sidan av ön ärtopografin brantare, då den ingår i en N-S förkastningslinje. Runt öns sydspets finns här ettstörre antal grynnor och vackra, smnå rundslipade bergkobbar.

Ön täcke av kvartära avlagringar är minimalt och förekommer i huvudsak i form av svalladmorän i sänkor i berggrunden och som väl svallade sandstränder kring öns norra del och delvispå öns sydostsida. Bland strändernas blockmaterial återfinns block med för Umeå främmandebergarter. Öns högsta och centrala delar är kraftigt antropogent påverkade genom den militäraverksamhet som förekommit på ön under 1900-talet.

Biologi


26/29


26

Då Bredskär under lång tid varit i kronans ägo betyder det att inga större areellaavverkningar ägt rum på ön. På öns NÖ del har dock den naturliga skogen avverkats och ersattsav alslyvegetation. Viss avverkning i form av plockhuggning och röjning av siktgator har dockförekommit, liksom övriga mindre avverkningar i samband med militära installationer. Ihuvudsak har dock skogen och växtligheten fått utvecklas naturligt. De sura bergarterna, som

beskrivits ovan, betyder att Bredskärs flora ej uppvisar några speciella särdrag. Med undantagför en ovanligt välväxt havtornsbuske vid den norra piren består floran därför av arter som kanförväntas på en ö med granitisk bergart.

Spillning av älg och hare har noterats på Bredskär. Om en fast stam av dessa djur förekommerär ej känt. Fågellivet bör speciellt vid flyttningstid vara rikt, men av naturliga skäl har ingeninventering förekommit.

Histor iaBredskär började höja sig mot havsnivån som en grynna vid vår tideräknings början. Troligtvisvar den redan under tusentalet ett viktigt fiskegrund och bas för säljakt, även om inga spår fråndenna tid bevarats. Öns äldsta fornminne är den mäktiga korslabyrint , som är belägen centralt

på ön. Labyrinten, med en yta på 14,3 x 11,5 m, är konstruerad med 16 vallar. Normalt eftervästerbottenskusten har stenlabyrinterna enbart 9 vallar. Med hjälp av lavdatering harlabyrintens anläggningstid daterats till omkring år 1630. Labyrinternas funktion äromdiskuterad, men de brukar sammankopplas med magi och fiske.

År 1781 fick umeborna tillstånd att hålla egen lots- och tullstation på Bredskär. Den förstalotsuppassningsstugan synes ha blivit uppförd samma år. Den tjänade då även som vaktrum förtullbetjäningen. Detta hus ersattes 1831 av ett större som låg på samma plats som detnuvarande. Lotsarna uppförde också egna bostadshus, som sedan länge är rivna. Lotsuppassningenfrån Bredskär är statistiskt belagd sedan 1821; kontrakt med hemmansägarna i Obbola rörandelotsarnas förmåner upprättades 1817. Den ursprungliga bebyggelsen finns inte kvar och

kunskapen om de tidiga förhållandena är bristfällig.Det kvarvarande lotsuppassningshuset är byggt 1859 och ombyggt omkring 1950.Bagarstugan strax intill uppfördes 1878. 1984 överflyttades lotsuppassningen från Bredskärtill Hillskär vid Umeå uthamn. (Västerbotten genom tiderna, sid. 326-327).

Bredskär var under tidigt 1900-tal ett av umebornas fritidsparadis. Fram till 1935 bedrevsångbåtstrafik mellan Umeå och Holmsund. Upp till åtta dagliga turer. Vackra sommardagargjordes dessutom lustturer till Obbola by och Bredskär. De bryggor som angjordes på dessaturer var lasarettet, Ängsbacka, Sand, Degernäs, Obbola och Djupvikskajen i Holmsund. En enkelresa kostade 1925 35 öre i tredje klass och 50 öre i andra klass (bryggdäcket). Den sista båtensom gick i regelbunden trafik var den klassiska "Duncker".

SammanfattningBredskär har i förhållande till sin yta en mycket omväxlande natur. Kusten visar upp allt fråninbjudande sandstränder, isslipade solklippor, blockiga stränder till vresiga klippor. Innanförkusten finns, speciellt på östsidan vackert slipade, relativt höga bergryggar, fält av sanddyneroch klapperstensfält (se karta). Speciell är även den relativt högt belägna drivveden, ofta i formav grövre stammar och flottningsbommar, som visar på att vare sig strandfångst ellerstrandrensning förekommit under mycket lång tid. Denna drivved ger stränderna ett mycketursprungligt intryck.


27/29


27

Bredskär är en till sin yta mycket omväxlande och förhållandevis orörd ö i Umeås omedelbaranärhet. Öns historia från medeltid fram till idag är omväxlande. Intressanta kulturhistoriskaminnesmärken är den stora välbevarade labyrinten, tulluppassningshuset med bagarstuga och

jordkällarna. Även de militära installationerna kommer efter viss plombering att kunnabetraktas som kulturhistoriska minnesmärken. Den orörda kusten och de många utmärkta

badstränderna kring ön skulle kunna göra ön till ett badparadis.V i k t i g t ä r a t t y t t e r l i g a r e p r i v a t i s e r i n g i f o r m a v f l e r as om m a r s t u g o r e j k o m m e r a t t t i l l å t a s , u t a n a t t ö n b l i rt i l l g ä n g l i g f ö r a l l a k o m m u n i n n e v å n a r e . Det är dock viktigt att de stugorsom redan finns kommer att behållas i privat ägo, då en "fast" befolkning samtidigt betyder en"gratis" bevakning av ön.

Bredskär, månadsskiftet juli-augusti, år 2003Från en nyanlagd P-plats nära Bredskärshamnen på Obbolaön skeppas man med färja över tillBredskär. Färjan är kanske bemannad och går efter tidtabell. Kanske drivs den som en elektriskkabelfärja, som man själv får trycka på knappen efter, om den skulle ligga på andra sidan. Andrabesökare har redan landstigit från turbåten, som under sommaren har två dagliga avgångar från

Rådhuskajen mitt i stan. Den båten fortsätter sedan ned till Norrbyskär. En charterbåt med piggapensionärer har redan lagt till vid kajen. Ett gäng kanotister, som ett par timmar tidigarestartade vid kanotuthyrningen vid Umeälvsdeltats Naturum uppe vid Bergön, längst i norr påObbolaön, håller på att dra upp sina kanoter på stranden.

De som i allt ökande skaror söker sig till Bredskär är inte "hålligångarna". Dom trivs bäst påBetnessand. De som kommer hit är i stället alla de som vill njuta av naturen och stillheten längstute i ytterskärgården.

Många, speciellt barnfamiljerna, stannar på den lättillgängliga badplatsen alldeles intillhamnen. Andra vandrar direkt upp till det renoverade lotsuppassningshuset, för att dricka kaffemed hembakt bröd i det nyöppnade kafeet. Brödet är naturligtvis bakat i den 120-åriga

bagarstugan. Har man gäster med sig kanske man beställer specialiteten – våfflor medhavtornssylt! En smörgås med strömmingsflundra smakar också bra! Speciellt sittplatsernauppe i tornet blir snabbt fyllda. Tornet specialbyggdes ju också på femtiotalet för att ge enspeciellt bra utsikt ut över Kvarken. På den vackra altanen på västsidan, i lagom halvskugga,finns kafeets uteservering. Här har den gamla rosenhäcken och de gamla prydnadsbuskarnarensats och de blommar nu vackert i juli och augustisolen. Här njuter även någravandrarhemsgäster av sin frukost. En del av de många rummen i huset är ju iordningstälda somett skärgårdsvandrarhem.

Andra söker sig först till de inbjudande badstränderna och solklipporna på öns norra sida. Såhär i augusti är ju havsvattnet också som varmast! De som vill vara mera i fred vandrar ned tillden blockiga sandstranden på öns sydostsida, till den trevliga grillstugan bland klipporna längstsöderut på ön eller till utsiktplatsen i värnet uppe på klipporna strax ovanför. Från en rastplatsvid den norra piren kan man bese fartygs- och färjetrafiken in och ut från uthamnen och njutaav segelbåtarna som kryssar genom Bredskärssundet. Sedan motorbåtsklubben flyttat sinanläggning och gästhamn från Simphamn, mitt i naturreservatet Strömbäck-Kont, tillÖsterklubben nära uthamnen har även motorbåtstrafiken genom Bredskärssundet ökat.

När man ledsnat på sol och bad besöker man kanontornet nära kafeet. Här har militärmaktengjort en specialutställning som visar hur Umeå under världskrigen och det Kalla Krigetskyddades mot förväntade anfall från havet. Här kan man även se en skärmutställning om denfasanfulla isvandring som ryssarna gjorde innan de intog Umeå år 1809. Någon annan av önsbefästningar och värn har kanske också iordningsställts för besökare. På den öppna planen söder


28/29


28

om kafeet kan man spela badminton, strandvolley och andra friluftsspel. Många kanske nöjer sigmed en vandring runt ön längs den iordningställda vandringsleden. Kanske finner de ett egetfikaställe i någon klippskreva med milsvid utsikt ut över Kvarken. En avslutande stilla,meditativ vandring genom den gamla gåtfulla labyrintens cirkelbanor kan ge nya dimensioner påtillvaron, innan det är dags att gå ned till färjan, turbåten eller charterbåten för hemfärd.

Även ett vårvinteralternativ, där man på skidor eller till fots söker sig ut på havsisarna, förren njutning eller ett lockande pimpelfiske, för solbad i klippskrevorna i lä för vinden och somavslutning kaffe med dopp på det helgöppna kafeet, känns lockande. Under slutet av april ochunder maj månad, liksom under september och oktober flockas tubkikarförsedda fågelskådare påbergknallarna vid öns sydspets.

Sammanfattande åtgärderI dagsläget kan följande åtgärdsbehov uppskattas. Detta program måste

kompletteras när vi kan se vad demilitariseringen av ön innebär och då vi kanvara säkra på att ön kommer att övergå i kommunens ägo.

• Vandringsled runt ön anläggs på sådant sätt att privata stugägare ej störs• Vindskydd utsätts på södra batteriplatsen och grillstuga byggs i klippskreva öster om denna.• Grillstuga byggs på öns nordvästra udde.• Toalettbyggnad kommer troligen att behövas vid den fina sandstranden på öns nordsida.• Informationsskyltar uppsätts om öns civila och militära historia, liksom om labyrinten.• Renovering av tulluppsyningshuset. Den till sommarhus ombygda gamla bagarstugan

återställs till ursprunglig funktion. Detta skulle förhoppningsvis kunna ske i regi av privatentre-prenör.


29/29


29

KARTBILAGA

1A. UMELEDEN-SYD. Holmsundsdelen. Planerad dragning1B. Obboladelen. Planerad dragning1C. Bredskärsdelen. Planerad dragning2A. Holmsundsdelen. Utvecklingsetapp I2B. Obboladelen. Utvecklingsetapp I3A. Holmsundsdelen. Utvecklingsetapp II3B. Obboladelen. Utvecklingsetapp II3C. Bredskärsdelen. Utvecklingsetapp II4A. Holmsundsdelen. Utvecklingsetapp III4B. Obboladelen. Utvecklingsetapp III4C. Bredskärsdelen. Utvecklingsetapp III5 . Holmsundsdelen. Utvecklingsetapp IV6. OBBOLA. Förslag på åtgärder för cykel- och promenadleder samt Fornminnesstig

7. HOLMSUND. Förslag till komplettering av vandringsleder

Documents

Rapport Holmsund-Obbola 1998