Embed Size (px)
Citation preview
PPRRIIVVAATTPPEERRSSOONNEERRSS AANNVVÄÄNNDDNNIINNGG AAVV DDAATTOORREERR OOCCHH IINNTTEERRNNEETT 22000011
Statistik om Informationssamhället
2002-02-18
Privatpersoners användning av datorer och Internet 2001
Sammanfattning...........................................................................................2 Inledning......................................................................................................3 Resultat ........................................................................................................4
Tillgång till dator och Internet i hemmet 4
Typ av uppkoppling till Internet i hemmet 6
Skäl till att inte ha tillgång till dator i hemmet 8
Hur ofta används datorn i hemmet 9
Generell användning av Internet 10
Användning av Internet för att beställa varor eller tjänster 11
Tillgång till dator och Internet i arbetet 15
Tillgång till Internet inom ramen för en utbildning 17
Kvalitetsdeklaration.....................................................................................18 Bilaga 1. Frågor som ställts i telefonintervjun ............................................21 Bilaga 2. Instruktioner som givits i samband med telefonintervjun............24
2 av 26
Sammanfattning Var tredje använder dator dagligen i hemmet Av den undersökning som Statistiska centralbyrån genomförde i september 2001 framgår att privatpersoners användning av datorer och Internet är mycket utbredd. Bland annat använder en av tre i åldern 16-64 år dator i hemmet dagligen och knappt 30 procent använder dator i hemmet veckovis. En ökning har skett i jämförelse med 2000 både när det gäller hur ofta användning sker samt hur stor andel som använder dator i hemmet. Ungefär tre fjärdedelar använde dator i hemmet vid något tillfälle under 2001 i jämförelse med ungefär två tredjedelar under 2000.
Män är mer frekventa datoranvändare än kvinnor Frekvent datoranvändning i hemmet är mindre vanligt bland kvinnor än bland män, t.ex. så använder cirka 24 procent av kvinnorna i åldern 16-64 år dator i hemmet dagligen medan motsvarande andel för män är cirka 39 procent.
Tre av fyra använder Internet – unga människor använder Internet mest Ungefär tre fjärdedelar av alla i befolkningen i åldern 16-64 år använder Internet i hemmet eller på annan plats. Kvinnor använder Internet i något mindre utsträckning än män, andelarna är cirka 73 procent respektive cirka 79 procent. Vid en jämförelse av åldersgrupper så visar det sig att hela 95 procent av de i åldern 16-19 år använder Internet. Med högre ålder minskar användningen och endast cirka 56 procent av alla i åldern 55-64 år använder Internet.
Mer än hälften skulle kunna tänka sig att rösta via Internet Av intresse inför det kommande valet är att en majoritet av befolkningen i åldern 16-64 år, 55 procent, kan tänka sig att rösta via Internet i allmänna val, vilket är en lika stor andel som i undersökningen som genomfördes 2000. Detta indikerar att det finns ett brett intresse för att använda Internet som hjälpmedel i val till riksdag, landstings- och kommunalfullmäktige samt folkomröstningar.
En av fyra e-handlar Stort intresse finns också för att beställa varor eller tjänster via webbsidor eller e-post. Ungefär en fjärdedel av befolkningen i åldern 16-64 år gjorde under 2001 en sådan beställning. Det totala beloppet som de i åldern 16-64 år beställde för var cirka 5,5 miljarder kr. Eftersom undersökningen genomfördes i september 2001 och de svarande ombads göra en bedömning för hela 2001 ska beloppet ses som en mycket grov uppskattning. Av intresse är dock att exakt samma fråga ställdes vid samma tidpunkt 2000. Ökningen mellan 2000 och 2001 var ungefär 700 miljoner kronor eller cirka 15 procent.
3 av 26
Inledning I denna rapport presenteras resultat från Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning av privatpersoners användning av dator och Internet som genomfördes i september och början på oktober 2001. De som har varit med i undersökningen är i Sverige folkbokförda individer i åldern 16-64 år exklusive intagna på anstalt, långvarigt sjuka samt de som vistas utomlands. Som mätinstrument har SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) använts. AKU är en telefonintervjuundersökning som genomförs varje månad. Utöver de ordinarie frågorna i denna undersökning har också frågor om datorvanor ställts. Knappt 10 000 telefonintervjuer har genomförts. De svarande har genom viktning räknats upp så att de motsvarar befolkningen. Detta innebär att det går att ge en uppskattning av hur många i åldern 16-64 år som totalt använder datorer och Internet.
År 2000 gjordes en liknande undersökning vid samma tillfälle som publicerades av SCB i publikation IT i hem och företag. Jämförelser mellan resultaten från undersökningen 2001 och undersökningen 2000 presenteras i denna rapport. I undersökning som genomfördes 2000 ställdes avsevärt färre frågor vilket gör att alla frågor inte går att jämföra.
Jämförelser med andra länder har inte varit möjligt i denna rapport eftersom andra länders statistikbyråer i allmänhet inte regelbundet gör under-sökningar om privatpersoners användning av datorer och Internet och om de gör sådana undersökningar så används inte samma frågor och metodik. Under andra kvartalet 2002 kommer dock en europeiskt harmoniserad undersökning om människors användning av Internet och datorer att genomföras. SCB kommer att genomföra den svenska delen av denna undersökning som samordnas av EU:s statistikbyrå Eurostat vilket kommer ge möjlighet till jämförelser med andra länder.
Rapporten är skriven av Anders Hintze, e-post: [email protected], tfn 08-50 69 45 97, på programmet Forskning och informationsteknik, Avdelningen för ekonomisk statistik vid Statistiska centralbyrån.
4 av 26
Resultat
Tillgång till dator och Internet i hemmet Totalt hade i september 2001 cirka 80 procent av alla i befolkningen i åldern 16-64 år tillgång till en dator i hemmet. Motsvarande andel var ett år tidigare cirka 76 procent. I definitionen av tillgång till dator i hemmet ingår stationära och bärbara datorer. Även bärbara datorer som används både på en arbetsplats samt i hemmet ingår. Olika typer av speldatorer som kopplas till TV:n eller hålls i handen, t.ex. Sony Playstation eller Nintendo ingår inte. Även små handhålla datorer som exempelvis Palm Pilot, Psion och mobiltelefoner exkluderas. Datoriserad utrustning i hemmet som diskmaskiner och videobandspelare definieras inte heller som datorer
Det är i praktiken inte är någon skillnad i tillgång till dator i hemmet mellan könen, bland kvinnor har 79 procent denna tillgång och bland män 80 procent. De åldrar som har mest frekvent tillgång till dator i hemmet är 16-19-åringar samt 35-44-åringar. I båda dessa grupper är tillgången cirka 90 procent. Anmärkningsvärt är att endast cirka tre fjärdedelar av alla i åldern 20-24 år hade tillgång till dator hemma. Denna grupp är tillsammans med 55-64-åringar de två åldersgrupper som har minst tillgång till dator i hemmet. I jämförelse med i september 2000 har samtliga åldersgruppers, förutom de i åldern 16-19 år, tillgång till dator i hemmet ökat. Att 16-19-åringars tillgång inte har ökat mellan 2000 och 2001 kan eventuellt indikera en mer stabil nivå bland unga människor.
Diagram 1. Tillgång till dator i hemmet 2001 och 2000 fördelat på åldersklasser och totalt
89%
75%81%
87%83%
67%
80%
90%
70%
77%84%
79%
59%
76%
0%
25%
50%
75%
100%
16-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år Totalt
Procent
2001 2000
Stora skillnader framträder när en jämförelse görs av arbetares, lägre och högre tjänstemäns samt egna företagares tillgång till dator i hemmet. Bland högre tjänstemän har i stort alla, cirka 93 procent, tillgång till dator i hemmet medan motsvarande andel för arbetare var cirka 72 procent. Skillnaden är inte lika markant när andel lägre tjänstemän, cirka 87 procent, och andelen företagare, cirka 84 procent, studeras. I jämförelse med år 2000 har arbetares, lägre och högre tjänstemäns samt egna företagares tillgång till dator i hemmet ökat. Minst är ökningen bland högre tjänstemän vilket antagligen kan förklaras av tillgången till dator i hemmet bland högre tjänstemän redan 2000 var på en hög nivå, över 90 procent.
5 av 26
Diagram 2. Tillgång till dator i hemmet 2001 och 2000 fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare
72%
87%
93%
84%
69%
83%
91%
78%
0%
25%
50%
75%
100%
Arbetare Lägre tjänstemän Högre tjänstemän Egna företagare
Procent
2001 2000
Cirka 70 procent av alla i åldern 16-64 år har tillgång till Internet i hemmet vilket innebär att nästan alla som har tillgång till dator i hemmet, cirka 80 procent, också har en uppkoppling mot Internet. Om olika åldersgrupper jämförs är det de i åldern 16-19 år och de i åldern 35-44 år som i störst utsträckning, cirka 78 procent, har tillgång till Internet i hemmet. Den enda grupp där tillgången till Internet i hemmet inte ökade mellan 2000 och 2001 är bland de i åldern 16-19 år.
Diagram 3. Tillgång till Internet i hemmet 2001 och 2000 fördelat på åldersklasser och totalt
78%
63%
71%
78%73%
56%
70%
78%
57%
68%72%
67%
48%
65%
0%
25%
50%
75%
100%
16-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år Totalt
Procent
2001 2000
6 av 26
Om arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagares istället studeras framgår att högre tjänstemän är den grupp som i störst utsträckning, cirka 84 procent, har tillgång till Internet i hemmet. Detta innebär att nästan alla högre tjänstemän som har tillgång till dator i hemmet, 93 procent, också har tillgång till Internet i hemmet. I jämförelse med 2000 har tillgången till Internet i hemmet ökat i samtliga grupper.
Diagram 4. Tillgång till Internet i hemmet 2001 och 2000 fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare
61%
78%
84%
75%
56%
74%
81%
67%
0%
25%
50%
75%
100%
Arbetare Lägre tjänstemän Högre tjänstemän Egna företagare
Procent
2001 2000
Typ av uppkoppling till Internet i hemmet En av frågorna i undersökningen handlade en av frågorna om vilken typ av uppkoppling till Internet som människor har i hemmet. Svarsalternativen var totalt tre; ”Via modem och vanlig telefonlinje”, ”På annat sätt”, samt ”Vet ej”. När frågorna konstruerades gjordes valet att inte fråga om bredband eftersom det inte finns någon vedertagen definition av detta begrepp. Vissa anser att en bredbandsuppkoppling innebär en dataöverföringshastighet på minst 2 Mbit/s medan andra menar att hastigheten ska var minst 5 Mbit/s. Det går också att diskutera om bredband innebär att uppkopplingen hastighet ska var lika snabb både till och från den uppkopplade datorn.
En alternativ lösning skulle kunna vara att fråga om olika tekniker som används för uppkopplingen, t.ex. via kabel-TV eller ISDN1, och på sätt få en uppskattning av uppkopplingshastigheten. Även i detta fall har ett val gjorts att inte fråga om dessa tekniker. Den första anledningen är att samma teknik kan innebära olika uppkopplingshastighet, t.ex. så är dataöverförings-hastigheten för ISDN beroende av hur många kanaler som kunden abonnerar på. Det andra skälet är att många antagligen har mycket svårt att ge information om vilken typ av teknik som de använder för att få tillgång till Internet i hemmet eftersom någon annan familjemedlem har beställt och installerat uppkopplingen. Resultaten från undersökningen visar också att
1 Integrated Services Digital Network
7 av 26
cirka 35 000 personer, motsvarande 1 procent, av alla i befolkningen i åldern 16-64 år inte vet vilken typ av uppkoppling till Internet som de har i hemmet trots att frågan endast haft svarsalternativen ”Via modem och vanlig telefonlinje”, ”På annat sätt” samt ”Vet ej”.
Undersökningen visar att hela 82 procent av de som har Internet i hemmet är anslutna via modem och vanlig telefonlinje, dvs. en uppringd analog förbindelse. Ungefär 17 procent eller cirka 650 000 personer har någon annan typ anslutning. Män har endast i marginellt större utsträckning än kvinnor tillgång till annan uppkoppling än via modem och vanlig telefonlinje, andelarna är 19 respektive 16 procent. När det gäller tillgång till Internet på annat sätt än via modem och vanlig telefonlinje är denna typ av uppkoppling vanligast bland de i åldern 20-24 år där knappt en tredjedel har denna möjlighet. Generellt sett är uppkoppling via modem och vanlig telefonlinje relativt sett till annan typ av uppkoppling vanligare ju äldre en person är. När det gäller arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare är det dock i praktiken inga skillnader i typ av uppkoppling till Internet i hemmet.
Vid en jämförelse mellan 2000 och 2001 framgår att andelen som har annan uppkoppling än via vanlig telefonlinje och modem har ökat från 7 till 17 procent. Detta indikerar att snabbare alternativ och även fasta uppkopplingar med tiden blir allt mer populära. Om en jämförelse görs mellan olika åldersgrupper är ökningen störst bland de i åldern 16-19 år. I denna grupp hade 2000 ungefär 7 procent annan typ av uppkoppling än via modem och vanlig telefonlinje medan motsvarande andel 2001 var 24 procent.
Diagram 5. Typ av anslutning till Internet 2001 och 2000 fördelat på åldersklasser och totalt
76%
92%
67%
83%
80%
92%
84%
93%
84%
93%
88%
94%
82%
92%
24%
7%
32%
17%
20%
8%
15%
6%
14%
6%
10%
4%
17%
7%
0% 25% 50% 75% 100%
16-19 år/2001
16-19 år/2000
20-24 år/2001
20-24 år/2000
25-34 år/2001
25-34 år/2000
35-44 år/2001
35-44 år/2000
45-54 år/2001
45-54 år/2000
55-64 år/2001
55-64 år/2000
Totalt/2001
Totalt/2000
ProcentVia modem och v anlig telefonlinje På annat sätt v et ej
8 av 26
Skäl till att inte ha tillgång till dator i hemmet I undersökningen fick de som inte hade tillgång till dator i hemmet ange flera olika skäl till att de inte hade dator hemma. Knappt en tredjedel av de som inte har dator i hemmet anger att ett av skälen till detta är att de inte har något behov av en dator i hemmet. Andelen som inte har tillgång dator i hemmet p.g.a. att de inte har behov av datorer i hemmet ökar med tilltagande ålder, knappt 40 procent av 55-64-åringarna anger detta som ett skäl. Motsvarande andel för 16-19-åringar är cirka 13 procent.
Drygt en fjärdedel anger som ett skäl att de inte är intresserade av datorer. Bland dessa är äldre människor i majoritet, t.ex. så anger ungefär 38 procent av 55-64-åringarna respektive ungefär 17 procent av 16-19-åringarna detta som ett skäl till att inte ha dator i hemmet.
Knappt en fjärdedel anser att ett skäl är att datorer är för dyra. Bland de som anser att datorer är för dyra är yngre människor överrepresenterade, t.ex. anser knappt hälften av alla i ålder 16-19 år att kostnaden är ett bidragande skäl till att de inte har tillgång till dator i hemmet. Motsvarande siffra för de i åldern 55-64 år är endast drygt 10 procent.
Skäl som till liten del bidrar till att människor inte har tillgång till dator i hemmet är tillgång till dator på arbete, cirka 13 procent anger detta som ett skäl, och att datorer är krångliga att använda, cirka 3 procent anger detta som ett skäl.
Diagram 6. Skäl till att inte ha dator i hemmet 2001
3%
10%
13%
24%
27%
30%
0% 25% 50% 75% 100%
Datorer är för krångliga att använda
Av andra skäl
Jag har tillgång på arbetet eller på annat sätt
Datorer är för dyra
Jag är inte intresserad av datorer
Jag har inte behov av att använda en dator
Procent
Diagram 7. Andel som anser att det är för dyrt att ha dator i hemmet fördelat på åldersklasser 2001
11%
18%
31%
32%
36%
48%
0% 25% 50% 75% 100%
55-64 år
45-54 år
35-44 år
25-34 år
20-24 år
16-19 år
Procent
9 av 26
Hur ofta används datorn i hemmet Cirka en tredjedel av alla i åldern 16-64 år, eller drygt 1,6 miljoner människor, använder dator i hemmet dagligen. Motsvarande andel 2000 var cirka 29 procent. Om andelen för 2001 istället beräknas för de som har tillgång till dator i hemmet är den dagliga användningen ännu större, knappt 40 procent.
Knappt 30 procent angav att de använder dator i hemmet veckovis och cirka 13 procent angav att de använder dator i hemmet månadsvis. Ungefär en 26 procent bland de i åldern 16-64 år använder slutligen aldrig dator i hemmet. Av dessa är det knappt en fjärdedel som inte använder dator fast de har tillgång till dator i hemmet.
Det är betydligt vanligare bland män att använda dator i hemmet dagligen, knappt 40 procent anger att så är fallet medan motsvarande andel bland kvinnor är ungefär en fjärdedel. Det är också vanligare att använda dator i hemmet dagligen bland yngre människor än bland äldre människor. Ungefär 53 procent av 16-19-åringarna gör detta medan motsvarande andel bland 55-64-åringar är cirka 21 procent. Markant är att högre tjänstemän i dubbelt så stor utsträckning som arbetare använder dator i hemmet, här är andelarna 42 respektive 21 procent.
Diagram 8. Hur ofta datorn användes i hemmet 2001 och 2000 fördelat på kvinnor och män samt totalt
36 39
21 24
2828
2930
910
1517
23
3529
29 32
2829
1213
27 2632
0%
25%
50%
75%
100%
Män
2000
Män
2001
Kvinnor
2000
Kvinnor
2001
Totalt
2000
Totalt
2001
Procent
aldrig
månadsvis ellermer sällan
veckovis
dagligen
10 av 26
Diagram 9. Hur ofta datorn användes i hemmet 2001 fördelat på åldersgrupper, arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare
53%
44%
35%
29%
25%
21%
21%
31%
42%
36%
29%
21%
31%
35%
30%
22%
25%
36%
37%
27%
7%
7%
11%
15%
18%
14%
16%
15%
11%
12%
11%
28%
23%
21%
27%
43%
38%
18%
10%
25%
0% 25% 50% 75% 100%
16-19 år
20-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-64 år
Arbetare
Lägre tjänstemän
Högre tjänstemän
Egna företagare
Procent
dagligen v eckov is månadsv is eller mer sällan aldrig
Generell användning av Internet Ungefär tre fjärdedelar av alla i befolkningen i åldern 16-64 år använder Internet i hemmet eller på annan plats. Kvinnor använder i något mindre utsträckning Internet än män, andelarna är cirka 73 procent respektive cirka 79 procent. Vid en jämförelse av åldersgrupper så visar det sig att hela 95 procent av de i åldern 16 till 19 år använder Internet. Med högre ålder minskar användningen och endast cirka 56 procent av alla i åldern 55-64 år använder Internet.
Två grupper som i stor utsträckning använder Internet är högre och lägre tjänstemän. I dessa grupper är andelarna cirka 95 procent respektive cirka 87 procent. Företagare och arbetare är använder Internet i mindre utsträckning än tjänstemän. Andelarna är här cirka 73 procent respektive cirka 61 procent.
Vid en jämförelse med år 2000 har användning av Internet generellt ökat med drygt 10 procent. En ökning har skett både bland män respektive kvinnor, olika åldersgrupper, högre och lägre tjänstemän, företagare och arbetare. Ökningen har relativt sett varit störst bland grupper som i liten utsträckning använder Internet, t.ex. människor över 54 år och arbetare.
11 av 26
Diagram 11. Användning av Internet 2001 och 2000 fördelat på kvinnor och män samt totalt
7 9 %
7 2 %
7 3 %
6 3 %
7 6 %
6 8 %
0% 25 % 50 % 75 % 10 0%
M än 2 001
M än 2 000
K v in nor 2 00 1
K v in nor 2 00 0
T o ta lt 200 1
T o ta lt 200 0
Pro ce nt
Diagram 12. Användning av Internet 2001 fördelat på åldersgrupper, arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare
95%
88%
85%
78%
69%
56%
76%
61%
87%
95%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
16-19 år
20-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-64 år
Egna företagare
Arbetare
Lägre tjänstemän
Högre tjänstemän
Procent
Användning av Internet för att beställa varor eller tjänster I undersökningen ställdes en fråga om hur mycket de svarande totalt privat kommer att beställa för via webbsidor eller e-post under år 2001. Denna fråga innebär att de svarande fram till och med i september 2001, när undersökningen genomfördes, ska komma ihåg hur mycket de har beställt för under året samt också göra en prognos över hur mycket de kommer att beställa för under resten av året.
En sådan ansats kan ge upphov till olika fel, t.ex. kan det vara svårt att komma ihåg åtta månaders konsumtion eller att det kan vara svårt att uppskatta hur mycket som den svarande kommer beställa för via webbsidor
12 av 26
eller e-post inför jul. Det sistnämnda är bland annat beroende av kännedom om vilka varor som kommer att finnas tillgängliga på Internet, priser och leveransvillkor. En indikation på problemen med att besvara frågan är att en förhållandevis stor andel har därför svarat ”Vet ej” på denna fråga. Resultaten från frågan ska mot bakgrund av ovanstående ses som en mycket grov uppskattning av privatpersoners handel via Internet år 2001.
Om konsumtionen av varor och tjänster som beställts via webbsidor eller e-post studeras med den utgångspunkt som presenteras ovan framgår att cirka en fjärdedel av alla i befolkningen i åldern 16-64 år e-handlar. Av intresse är att motsvarande andel 2001 var cirka 21 procent vilket indikerar att e-handeln har ökat måttligt.
Ungefär 21 procent av kvinnorna beställde under 2001 via webbsidor eller e-post medan motsvarande andel för männen är cirka 29 procent. Om olika åldersgrupper jämförs är det framför allt de i åldern 20-34 år som e-handlade 2001. I denna grupp e-handlade drygt en tredjedel medan motsvarande andel i den grupp som e-handlar minst, de i åldern 55-64 år, är cirka 10 procent. Också högre och lägre tjänstemän, företagare och arbetare e-handlade i olika stor utsträckning under 2001. Mest e-handlar högre tjänstemän, cirka 39 procent i denna grupp uppger att de under 2001 beställde varor eller tjänster via webbsidor eller e-post. Minst e-handlar arbetare, där motsvarande andel var cirka 17 procent.
Tabell 1. Privatpersoner konsumtion via Internet 2001 redovisat i miljoner kr och andel i procent som beställer via Internet samt befolkningen i Sverige i tusental fördelat på olika åldersgrupper
Konsumtion via Internet i miljoner kr
Befolkningen i Sverige i tusental
Total andel som beställer via webb-sidor eller e-post
1–499 kr 500–999
kr
1 000–1 999
kr
2 000– 4 999
kr
5 000–9 999
kr
10 000 kr eller mer
16–19 år 252 27,0 4,1 5,7 7,2 6,4 2,0 1,7 39520–24 år 549 34,4 2,5 4,9 9,1 11,7 3,3 2,8 50125–34 år 1 671 34,3 2,6 4,7 8,0 10,8 4,4 3,8 1 18835–44 år 1 608 27,0 1,7 3,4 7,3 7,8 3,0 3,8 1 17645–54 år 1 003 18,7 2,0 1,9 4,0 5,4 2,6 2,7 1 12655–64 år 416 9,5 0,7 1,3 1,8 2,7 1,6 1,4 891Totalt 5 500 24,6 2,1 3,3 6,0 7,4 3,0 2,9 5 276
Andel som beställer via Internet i procent
13 av 26
Tabell 2. Privatpersoner konsumtion via Internet 2001 redovisat i miljoner kr och andel i procent som beställer via Internet samt befolkningen i Sverige i tusental fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare
Konsumtion via Internet i miljoner kr
Befolkningen i Sverige i tusental
Total andel som beställer via webb-sidor eller e-post
1–499 kr 500–999
kr
1 000–1 999
kr
2 000– 4 999
kr
5 000–9 999
kr
10 000 kr eller mer
Ej möjliga att klassificera enligt nedan 744 23,7 2,5 3,5 5,5 5,4 1,8 1 1 067Arbetare 962 17,4 1,2 2,3 3,4 4,8 2 0,9 1 783Lägre tjänstemän 2 164 29,7 1,7 3,7 5,5 7,3 2,9 3,1 1 471Högre tjänstemän 1 059 38,9 1 4,5 7,5 9,6 4,9 7,7 577Egna företagare 571 19,3 0,9 1,1 2,7 4,6 2,2 6,3 378Totalt 5 500 24,6 1,6 3,1 4,8 6,1 2,5 2,7 5 276
Andel som beställer via Internet i procent
Totalt beställdes för cirka 5,5 miljarder kr via webbsidor eller e-post av människor i åldern 16-64 år. I jämförelse med 2000 är detta en ökning med cirka 700 miljoner kr. Hur mycket som beställs via webbsidor eller e-post måste dock sättas i relation till den hushållens totala konsumtionsutgifter som under 2000, som är den senaste tillgängliga uppgiften, i löpande priser var ungefär 1 020 miljarder kr. Vid en jämförelse mellan dessa två konsumtionsuppgifter ska uppmärksammas att hushållens totala konsumtionsutgifter också innefattar människor som är yngre än 16 år respektive äldre än 64 år.
Olika grupper i samhället, t.ex. 35–44-åringar i jämförelse med 45–54-åringar eller arbetare jämfört med tjänstemän, har olika storlek med avseende på hur många människor som finns i dessa olika grupper. Detta har givetvis inverkan på hur mycket olika grupper beställer för totalt via webbsidor eller e-post. Handel via Internet per capita redovisas inte eftersom endast en liten del av varje grupp beställer via webbsidor eller e-post och ett sådant mått därför vore olämpligt. I stället redovisas nedan hur mycket som beställs för via Internet, hur stor andel som beställer samt hur stor befolkningen är i respektive grupp.
Om en studie görs av endast de som beställer via webbsidor eller e-post i åldern 16–64 år framgår att genomsnittet för dessa personer under år 2001 är cirka 4 200 kr vilket är en liten minskning i jämförelse med 2000. För lägst genomsnittsbelopp beställer yngre människor, dvs. de under 35 år. De som är i åldersspannet 35-64 år ligger på en högre nivå, ungefär 5 000 kr i genomsnittligt belopp. Konsumtionen skiljer sig också mellan arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare. Bland de arbetare som beställer via Internet är den genomsnittliga beloppet drygt 3 100 kr. Motsvarande siffra för lägre och högre tjänstemän är större, cirka 4 900 kr respektive 4 700 kr. Värt att notera är att egna företagare relativt sett till de andra grupperna beställer för en stor summa pengar, i genomsnitt ungefär
14 av 26
7 800 kr. Vad denna stora skillnad jämfört med andra grupper beror på är svårt att säga. Möjliga förklaringar kan vara att egna företagare som beställer via Internet är vana användare, t.ex. genom att man använder Internet för att sköta sina affärer, och därför också har nära till att använda denna kanal för privata inköp.
Diagram 16. Olika åldersgruppers privata genomsnittliga konsumtion via handel över Internet under år 2001 i kr, av de som beställer via webbsidor eller e-post
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
16-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år
Kronor
Diagram 17. Arbetares, lägre och högre tjänstemäns samt egna företagares privata genomsnittliga konsumtion via handel över Internet under år 2001 i kr, av de som beställer via webbsidor eller e-post
01 0002 0003 0004 0005 0006 0007 0008 0009 000
Arbetare Lägre tjänstemän Högre tjänstemän Egna företagare
Kronor
Om människor kan tänka sig att rösta via Internet
Ungefär 55 procent av personerna mellan 16 och 64 år skulle föredra att rösta via Internet i val till riksdag, landstings- eller kommunfullmäktige och i folkomröstning om möjlighet fanns. Knappt 40 procent skulle inte föredra att rösta via Internet. Resterande andel, cirka 6 procent, vet inte om de skulle föredra att rösta via Internet. Detta är samma resultat i undersökningen som gjordes år 2000. Redan då var detta en hög andel som nu alltså bekräftas i den undersökning som genomförts år 2001.
Kvinnor är 2001 något mindre positiva till att rösta via Internet än män. Ungefär 54 procent av kvinnorna och 55 procent av männen skulle föredra att rösta via Internet. Det finns stora skillnader i inställning till att rösta via Internet beroende på ålder. De som är mest positiva till att rösta via Internet är mellan 20 och 34 år. I denna åldersgrupp uppger cirka två tredjedelar att de skulle föredra att rösta via Internet om möjlighet fanns. Av de personer som är äldre än 54 år är andelen positiva mindre. Bland dessa uppger bara
15 av 26
drygt en tredjedel att de skulle föredra att rösta via Internet. Tjänstemän, både högre och lägre skulle föredra att rösta via Internet i större utsträckning än arbetare och egna företagare. Gruppen tjänstemän har högst andel som skulle föredra att rösta via Internet, drygt 60 procent, medan motsvarande andel bland arbetare är knappt hälften.
Diagram 18. Hur stor andel i olika grupper som 2001 föredrog att rösta via Internet i val till riksdag, landstings- eller kommunfullmäktige och i folkomröstning om möjlighet fanns
55%
55%
54%
56%
64%
67%
60%
48%
35%
49%
62%
63%
51%
0% 25% 50% 75% 100%
Totalt
Man
Kv inna
16-19 år
20-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-64 år
Arbetare
Lägre tjänstemän
Högre tjänstemän
Egna företagare
Procent
Tillgång till dator och Internet i arbetet Av totalt drygt 4,2 miljoner sysselsatta är det cirka 3,2 miljoner eller ungefär 77 procent som på ett enkelt sätt har tillgång till dator på sin arbetsplats. I detta fall räknas tillgång till dator som om den svarande enkelt kan få tillgång till en dator på sin arbetsplats. Denna dator behöver inte vara en personlig dator utan kan vara en dator som används av ett mindre antal personer, t.ex. delas av arbetsgruppen. Med tillgång till dator menas dock inte en enstaka gemensam dator, exempelvis på ett företagsbibliotek, som ett stort antal arbetstagare delar på.
Skillnaden i tillgång är mest markant både 2001 och 2000 om lägre och högre tjänstemän jämförs med arbetare och egna företagare. I stort sett alla tjänstemän, både lägre och högre, har tillgång till dator. När det gäller arbetare är det 2001 dock bara knappt 60 procent och 2000 ungefär hälften som hade tillgång till dator. Även egna företagare uppvisare en relativt låg andel med knappt 70 procent 2001 och ungefär 65 procent 2000.
16 av 26
Diagram 19. Tillgång till dator i arbetet 2001 och 2000 fördelat på arbetare lägre och högre tjänstemän samt egna företagare
57%
94%
98%
69%
51%
93%
98%
65%
0% 25% 50% 75% 100%
Arbetare
Lägre tjänstemän
Högre tjänstemän
Egna företagare
Procent
2000
2001
Cirka 67 procent av de sysselsatta har tillgång till Internet via en dator på arbetet. Motsvarande andel som har tillgång till dator på arbete är cirka 77 procent. Detta innebär att nästan alla som har tillgång till dator i arbetet också har tillgång till Internet.
Även här är skillnaden störst om lägre och högre tjänstemän jämförs med arbetare och egna företagare. Till exempel så har cirka 96 procent av alla högre tjänstemän tillgång till Internet via en dator på sin arbetsplats medan motsvarande andel för arbetare är 41 procent. Värt att notera är att bland arbetare har endast ungefär 73 procent av de som har tillgång till dator på arbetet också tillgång till Internet. Bland högre tjänstemän är denna andel 98 procent.
Generellt har tillgången till Internet ökat via dator på arbetet i samtliga grupper om en jämförelse görs mellan 2000 och 2001. Ökningen är störst i gruppen arbetare där ungefär 180 000 fler individer, motsvarande en ökning på ungefär 10 procentenheter, fått tillgång till Internet via dator på arbetet.
Diagram 20. Tillgång till Internet i arbetet 2001 och 2000 fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare
41%
87%
96%
62%
31%
80%
94%
55%
0% 25% 50% 75% 100%
Arbetare
Lägre tjänstemän
Högre tjänstemän
Egna företagare
Procent
2000
2001
17 av 26
Tillgång till Internet inom ramen för en utbildning Av de knappt en miljon i åldern 16-64 år som studerar i en allmän grundutbildning, deltar i yrkesinriktade studier, eller studerar svenska för invandrare är det nästan fyra femtedelar som har tillgång till en dator med en anslutning till Internet inom ramen för denna utbildning. Män och kvinnor har i lika stor utsträckning sådan tillgång. Tillgången är störst bland yngre studerande där nästan alla har denna tillgång medan motsvarande andel bland de som är över 45 år och studerar är knappt hälften.
Anmärkningsvärt är att cirka fyra femtedelar av arbetare som deltar i en utbildning har tillgång till en dator med en anslutning till Internet när endast ungefär hälften av de högre tjänstemännen deltar i en utbildning har sådan tillgång. Detta resultat står i stark kontrast till övriga resultat som presenterats i denna rapport. En eventuell förklaring kan vara att högre tjänstemän i mindre utsträckning än arbetare deltar i utbildningar där det är nödvändigt med datorstöd eftersom de redan har denna kompetens. Av undersökningen som presenteras här går det dock inte att utläsa om så skulle vara fallet.
Vid en jämförelse med år 2000 går det att generellt konstatera att tillgång till en dator med en anslutning till Internet inom ramen för en utbildning ökat. Ökningen mellan 2000 och 2001 är cirka åtta procentenheter.
Diagram 21. Tillgång till Internet inom ramen för en utbildning 2001
71%
79%
0% 25% 50% 75% 100%
2000
2001
Proce nt
Diagram 22. Tillgång till Internet inom ramen för en utbildning 2001 fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare
82%
60%
52%
59%
0% 25% 50% 75% 100%
Arbe tare
Lägre tjäns tem än
Högre tjäns tem än
Egna fö retagare
Proce nt
18 av 26
Kvalitetsdeklaration Undersökningspopulation
Undersökningspopulationen består av individer i åldern 16–64 år som är folkbokförda i Sverige, exklusive personer intagna på anstalt, långvarigt sjuka samt de som vistas utomlands.
Urval
Urvalsramen för undersökningen är SCB:s register över totalbefolkningen. Vid urvalsdragningen sker en indelning i strata med hjälp av information om boende, län, kön, medborgarskap och sysselsättningsstatus. Ett systematiskt urval dras sen i varje stratum. Urvalet är en del av Arbetskraftsunder-sökningarnas (AKU) ordinarie urval. AKU genomförs en gång per månad med ett nettourval om cirka 21 000 individer. Detta urval består av rotationsgrupper varav en del förnyas varje månad. I de rotationsgrupper som tillkommer görs förstagångsintervjuer. Dessa intervjuer är mer omfattande och därför tillåts ej frågor utöver de ordinarie AKU-frågorna, dvs. frågor om dator- och Internetanvändning. Utöver detta exkluderas individer som är intagna på anstalt, långvarigt sjuka samt vistas utomlands. Total har frågor ställts till fyra av AKU:s rotationsgrupper och urvalsstorleken blir då 12 844 individer. En mer detaljerad beskrivning av urvalsförfarandet finns på SCB:s webbplats: http://www.scb.se/statinfo/2000/Am0401.asp.
Variabler
Undersökningens variabler har fokuserat på tillgång till och användning av datorer och Internet.
Vidare inhämtas i samband med AKU ett antal uppgifter om de svarande, t.ex:
A Den näringsgren den intervjuade arbetar inom
B Yrke
C Socioekonomisk grupp
D Fackförbundstillhörighet
E Utbildning
Utöver de i telefonintervjuerna insamlade variablerna finns från registret över totalbefolkningen (RTB) ett antal variabler. De viktigaste av dessa är:
A Ålder
B Kön
C Län, kommun
D Civilstånd
E Födelseort
19 av 26
Mätning
Uppgifterna hämtas in via datorstödda telefonintervjuer i samband med AKU:s ordinarie datainsamling. Frågorna om datorvanor har ställts till intervjupersonen efter det att de ordinarie AKU-frågorna avslutats. Totalt genomfördes 9 814 intervjuer. Till sin hjälp har intervjuarna haft intervjuarinstruktioner.
Referenstid
Datainsamlingen har skett under september och början på oktober år 2001 och uppgifterna i undersökningen avser om inte annat anges denna tidpunkt.
Databeredning och bearbetning
Intervjuerna görs med datorstöd. Kontroller av uppgifternas rimlighet och konsistens finns inlagda i datorprogrammet och görs direkt vid intervjutillfället. Bearbetningar för att få fram resultat från undersökningen har gjorts i PC med hjälp av statistikprogrammet SAS.
Bortfall
Urvalet till undersökningen är 12 884 individer. Av dessa har 1 903 individer valt att inte besvara de ordinarie AKU-frågorna. De resterande 10 941 individerna har blivit ombedda att besvara frågorna om tillgång till och användning av datorer och Internet. Av dessa individerna har 1 127 individer valt att besvara AKU-frågorna men ej frågorna om datorer och Internet. Antalet genomförda telefonintervjuer blev till slut 9 814 stycken.
Tabell A Urval och bortfall
Urval/Svarande Bortfall Bortfall i procent
Urval AKU totalt 20 949 - -
Urval AKU där frågor om datorer och Internet funnits med 12 844 - -
Antal som endast besvarat AKU-frågorna 10 941 1 903 14,8%
Antal som besvarat AKU-frågorna och frågorna om datorer och Internet 9 814 1 127 8,8%
Totalt 9 814 3 030 23,6%
Utöver detta bortfall förekommer det att de svarande inte velat svara på vissa frågor. Detta bortfall är i allmänhet försumbart.
Bedömning av undersökningens tillförlitlighet
Ett antal olika felkällor påverkar undersökningsresultatens tillförlitlighet. De olika felkällor som påverkar resultaten i dessa undersökningar är:
1. Täckningsfel. Ett sådant kan delas upp i övertäcknings- och undertäckningsfel. Övertäckningsfel innebär att urvalet innehåller individer som ej uppfyller de definierade populationskriterierna. De individer som är inte tillhör populationen går att vid ett senare tillfälle plocka bort från urvalet. Undertäckningsfel är allvarligare och innebär att urvalet inte innehåller delar av populationen som är tänkt att undersökas.
20 av 26
I undersökningen om befolkningens dator- och Internetanvändning i Sverige år 2000 är effekten av ett täckningsfel är litet då urvalsramen är Registret för totalbefolkningen, RTB, vilket håller en hög kvalitet.
2. Urvalsfel. Detta fel beror på att resultaten endast baseras på ett urval av individer. Urvalsfelet i denna undersökning bör vara litet då antalet svarande är 9 814 och bortfallsfrekvensen är cirka 24 procent. Vid nedbrytning av svaren på exempelvis regional nivå ökar dock urvalsfelet.
3. Bortfallsfel. I undersökningen har antagits att de som inte svarat i den del av undersökningen som handlade om människors användning av datorer och internet, om de deltagit i undersökningen, skulle ha svarat på samma sätt som de svarande inom samma stratum med avseende på fördelningen mellan olika svarsalternativ. Om så icke är fallet kan en felkälla finnas i detta. Ett sådant fel ökar i storlek om bortfallet är betydande. Bortfallsfelet i undersökningen bör vara litet eftersom cirka 24 procent är en relativt en låg bortfallsfekvens.
4. Bearbetningsfel. Med denna typ av fel menas fel som uppstår i samband med datorbearbetning av undersökningens resultat. Bearbetningsfelet i denna undersökning bedöms som litet.
5 Mätfel. I undersökningar kan mätfel ha uppkommit genom att intervjupersonen eller företaget missförstått frågan. Språkbruket på dataområdet är flytande och förändras över tiden. Detta innebär att olika individer, eller företag, kan mena samma sak men ändå svara på olika sätt. En annan möjlighet är att olika individer även kan svara samma sak men mena olika saker. Utöver detta kan en systematisk över- eller underskattning ske på vissa frågor. Svårigheter av dessa slag skall inte överdrivas men förekommer i alla undersökningar.
Indikationer på vilka frågor som varit svåra att besvara har förts vidare från intervjuarna till ansvarig utredare. Den fråga som framför allt uppmärksammats i detta sammanhang är frågan där de svarande ska ge information om hur mycket han/hon handlat för via Internet år 2001. Denna fråga kan vara svår eller känslig att besvara eftersom en beloppsuppgift efterfrågas och inga svarsalternativ ges. Det också troligt att vissa svarande över- eller underskattar beloppet p.g.a. av den långa tidsperioden.
Beräkningar av fel i skattningarna
En urvalsundersökning är alltid behäftad med en osäkerhet i resultaten. Den beror på de felkällor som beskrivits ovan. Osäkerheten som beror på slumpmässiga fel i urvalsundersökningar har tagits hänsyn till vid författandet av denna publikation. Detta har skett genom att endast skillnader eller likheter som är statistiskt säkerställda kommenteras i den löpande texten.
21 av 26
Bilaga 1. Frågor som ställts i telefonintervjun
1. Har du tillgång till dator i hemmet - med dator menas genomgående i alla frågor en persondator eller PC
Ja
Nej, någon dator finns inte i hemmet
Nej, dator finns men jag har inte tillgång till den (Gå till fr 4)
2. Varför har du inte tillgång till dator i hemmet – för att (Om Nej, någon dator finns inte i hemmet fr 1)
(flera svarsalternativ tillåtet)
2.1 Datorer är för krångliga att använda 2.2 Jag inte har behov av att använda en dator i hemmet 2.3. Jag har tillgång på arbetet eller på annat sätt 2.5 Jag inte är intresserad av datorer
2.6 Datorer är för dyra
2.7. Av andra skäl
Gå till fr 4
3. Hur ofta använder du normalt din dator i hemmet
dagligen
veckovis
månadsvis eller mer sällan
aldrig
vet ej
4. Har du tillgång till dator i arbetet (om sysselsatta)
Ja/Nej
22 av 26
Har du tillgång till en dator med anslutning till Internet?
5 I hemmet? Ja/Nej (om Ja fr 1)
6 På arbetet? Ja/Nej (om Ja fr 4)
7 Genom en utbildning
du deltar i Ja/Nej (om studerande)
8. Vilken typ av anslutning till Internet har du i hemmet?
(om Ja fr 5)
Via modem och vanlig telefonlinje/
På annat sätt/
vet ej
9. Använder du Internet
Ja/Nej(Om Nej gå till fr 13)
10. Använder Du Internet för att beställa varor och tjänster t ex.
programvaror, biljetter eller livsmedel för privat bruk via webbsidor eller
e-post?
Ja/Nej
11. Hur mycket beställde Du för privat under den förra veckan via
webbsidor eller e-post? (Om Ja fr 10)
_______________(öppet svarsalternativ)/vet ej
12. Nu vill vi att Du försöker uppskatta ungefär hur mycket Du
privat kommer att beställa för under hela år 2001 via
webbsidor eller e-post. (Om Ja fr 10)
_______________(öppet svarsalternativ)/vet ej
23 av 26
13. Skulle Du föredra att rösta via Internet i val till riksdag,
landstings- eller kommunfullmäktige och i folkomröstning om
möjlighet fanns?
Ja/Nej
24 av 26
Bilaga 2. Instruktioner som givits i samband med telefonintervjun
Intervjuarinstruktioner Datorvanor 2001
Generella instruktioner
Svarsalternativ med kursiv stil läses ej upp.
Frågespecifika instruktioner
Fråga 1
Med dator menas persondator/PC, exempelvis en dator av märket Dell, Compaq, IBM eller Apple/Macintosh. Bärbara datorer, dock ej små handhålla datorer som exempelvis Palm Pilot, Psion och liknande, ska räknas som dator. Bärbara datorer som används både på arbetet och i hemmet ska följaktligen inkluderas.
I begreppet dator inkluderas inte, olika typer av speldatorer som kopplas till TVn eller hålls i handen, t.ex. Sony Playstation eller Nintendo. Även mobiltelefoner ska exkluderas. Datoriserad utrustning i hemmet som diskmaskiner och videobandspelare definieras inte heller som dator
Frågealternativet ”Nej, dator finns men jag har inte tillgång till den” innebär att en dator finns i hemmet men att respondenten exempelvis inte kan använda den för att den alltid används av någon annan. Ett annat exempel kan var om respondenten av någon anledning inte har tillåtelse att använda datorn i hemmet.
Fråga 2
Flera svarsalternativ får anges.
Fråga 3
Se frågan
Fråga 4
Med tillgång menas i detta fall om respondenten enkelt kan få tillgång till en dator på sin arbetsplats. För definition av dator se fråga 1. Denna dator behöver inte vara en personlig dator utan kan vara en dator som används av mindre antal personer, t.ex. delas av arbetsgruppen. Med ”tillgång till dator” menas dock inte en gemensam dator, exempelvis på ett företagsbiblioteket, som 200 arbetstagare delar på.
25 av 26
Fråga 5
Se frågan
Fråga 6
Se fråga 4 för definition av ”tillgång till dator” på arbetet.
Fråga 7
Den studerande ska enkelt kunna få tillgång till en dator med anslutning till Internet i en datorsal eller liknande. För definition av dator se fråga 1. Att det endast finns en gemensam dator med anslutning till Internet på skolan eller utbildningsanstalten, t.ex. på skolbiblioteket som alla studenter delar på, definieras dock inte som ”tillgång till dator” med anslutning till Internet.
Fråga 8
Men modem och vanlig telefonlinje menas ett digitalt/analogt modem samt en analog telefonlinje. Hastigheten för dataöverföring är vanligen 56,6 kbps (kilobyte per second), dock förekommer också lägre hastigheter. I begreppet ”modem och vanlig telefonlinje” innefattas inte anslutningar av typen ISDN, ASDL, kabelTVnät samt mobil dataöverföring. Dessa anslutningar ska registreras under svarsalternativet ”På annat sätt”. Under detta svarsalternativ ska även andra typer av anslutningar som ej är ”via modem och vanlig telefonlinje” som t.ex. bredbandsanslutning till ett lokalt nätverk i en bostadsrättsföreningen.
Fråga 9
Se frågan
Fråga 10
Med beställning menas att varan eller tjänsten beställs via webbsidor eller e-post. Vare sig betalningen eller leveransen behöver ske elektroniskt.
Med ”privat” menas sådana göromål som är privat karaktär, oavsett från vilken plats detta sker. Exempel på sådana platser är arbetsplatsen, i hemmet, hos bekanta, Internetcaféer och bibliotek.
En av de vanligaste typerna av beställning bör vara att respondenten beställer via ett formulär (blankett) på en webbsida på Internet. På detta formulär väljs bl.a. vilken vara eller tjänst som beställs samt köparens adressuppgifter och hur betalningens ska ske.
26 av 26
Fråga 11
Det räcker om respondenten gör en uppskattning på denna fråga i tiotals eller hundratals kronor. En av de vanligaste typerna av beställning bör vara att respondenten beställer via ett formulär (blankett) på en webbsida på Internet. På detta formulär väljs bl.a. vilken vara eller tjänst som beställs samt köparens adressuppgifter och hur betalningens ska ske. Med förra veckan menas förra kalenderveckan. Om respondenten intervjuas onsdag vecka 38 vill vi ha en uppskattning av beställningar som gjordes vecka 37.
Fråga 12
Att för respondenten uppskatta värdet, i kr, av allt som han eller hon har beställt/kommer att beställa via webbsidor eller e-post är under år 2000 givetvis mycket svårt . Det är därför okej med en mycket grov uppskattning. Se i övrigt fråga 11.
Fråga 13
Syftet med frågan är att utröna om respondenten skulle kunna tänka sig att rösta via Internet om samma skydd för att väljares anonymitet garanterades som i befintliga val.
