Guide till examensarbete på avancerad nivå För fördjupningsämnet inom följande utbildningar:

- Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 samt 4-6

- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i

grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan

- Kompletterande pedagogisk utbildning (avancerad nivå)

Senast reviderad 2015-03-20

2

1. Examensarbete i fördjupningsämnet

Den här guiden riktas till studenter som är i färd med att skriva det avslutande examens-arbetet i fördjupningsämnet på grundlärarprogrammen med inriktning mot arbete i förskole-klass och grundskolans årskurs 1-3 samt 4-6 och på ämneslärarprogrammen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasiet vid Malmö högskola. Guiden gäller också studenter i kompletterande pedagogisk utbildning (avancerad nivå). Guiden är uppbyggd av följande delar:

• Avsnitt 1: Allmän information om examensarbetet • Avsnitt 2: Kursupplägg • Avsnitt 3: Ansvarsfördelningen i examensarbetskursen • Avsnitt 4: Examensarbetets utformning • Avsnitt 5: Kursens bedömningskriterier

1.1 Kursplanen Det är lämpligt att ha kursplanen till hands när du läser guiden: Kursplanen för grundlärarexamen och ämneslärarexamen Kursplanen för examensarbetet i Kompletterande pedagogisk utbildning på avancerad nivå 1.2 Allmänt om examensarbetet i fördjupningsämnet Ett examensarbete inom lärarprogrammen är ett större arbete där ett för yrket relevant problem undersöks med hjälp av vetenskapliga teorier och metoder. Arbetet avser att för-djupa den blivande lärarens förmåga att systematiskt reflektera över sin kommande profes-sion och använda sig av forskning i arbetet. Det skrivs inom fördjupningsämnet och med beaktande av studentens examensinriktning. Examensarbetet ska vara såväl forskningsbaserat som yrkesbaserat. I kursplanen beskrivs kursens syfte på följande sätt:

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla för yrket relevanta kunskaper samt stärka sin förmåga att bidra till kunskapsutveckling inom ämnesdidaktisk och/eller pedagogisk verksamhet. Den kunskapsutvecklande processen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt utgöra en fördjupning av de till lärarprofessionen knutna kompetenserna.

Examensarbetet kan alltså sägas vila på två huvudsakliga ben: vetenskaplighet och yrkes-relevans. Tilläggas kan att examensarbetet – liksom akademisk yrkesutbildning överhuvud-taget – också har ett tredje ben, som består i ”den enskilde studerandes erövrande av yrkes-rollen” (SOU 2008:109, s. 401). I examensarbetet ges utrymme för egna val och intressen.

3

Det kan vara frågor som väckts under den verksamhetsförlagda utbildningen, vid läsning av kurslitteratur eller genom föreläsningar under den högskoleförlagda utbildningen. Nu finns möjlighet till fördjupning av dessa frågor. Examensarbetet är en process som sträcker sig över halva terminen, i viss mening över hela utbildningen eftersom du tidigare har förberetts för de krav du står inför nu. Men det är också en slutprodukt, det vill säga en text och eventuellt en gestaltning som läggs fram för granskning. En beskrivning av examensarbetets olika former följer här nedan. Oavsett vilken form du väljer består slutprodukten av en vetenskaplig text. I guiden utreds inte vilka benämningar examensarbetets huvudprodukt kan ha utan i den används konsekvent ordet uppsats. Uppsatser brukar disponeras på vissa sätt, vilket beskrivs i kapitel 4. 1.3 Examensarbetets former I kursplanen står det att examensarbetet kan utformas på olika sätt, antingen som en empi-risk undersökning, ett utvecklingsarbete, en text-/dokumentstudie eller ett gestaltande arbete. En beskrivning av de olika formerna följer nedan. 1.3.1 Empirisk undersökning En empirisk undersökning innebär insamling, bearbetning och analys av data från exempelvis intervjuer, enkäter, observationer eller fallstudier. Sådana undersökningar kan vara kvalitativa och/eller kvantitativa. Empirisk undersökning är den vanligast förekom-mande examensarbetsformen. Det är också den form som nästan all metodlitteratur handlar om. Av detta skäl behandlas den inte vidare här utan du hänvisas till kurslitteraturen. 1.3.2 Utvecklingsarbete Ett utvecklingsarbete är i sin ansats verksamhetsinriktat och utgår från ett behov som definierats inom förskola eller fritidshem. Utvecklingsarbetets syfte ska, liksom när det gäller andra former för examensarbete, rymmas inom ditt fördjupningsämne. Det finns två olika former av utvecklingsarbeten, studentinitierat respektive verksamhetsinitierat. Det som främst skiljer dem åt är huruvida du som student aktivt initierar och deltar i en utveck-lingsprocess eller om du observerar en pågående förändringsprocess som drivs av verksam-heten. De båda formerna presenteras närmare, tillsammans med förslag på arbetsgång och textdisposition, i kursguidens bilaga 1.

4

1.3.3 Text- och dokumentstudie En text- och dokumentstudie är ett arbete i vilket texter eller andra dokument analyseras. I ett vidgat textbegrepp kan detta även innebära ett studium av bilder och filmer. Olika texter och dokument kan dels utgöra huvudmaterialet i ett examensarbete, dels ingå som ett material bland flera. Exempelvis kan intervjuer och observationer i en empirisk studie problematiseras eller kontrasteras med hjälp av en text- och dokumentanalys. Denna form av examensarbete presenteras mer ingående i bilaga 2. 1.3.4 Gestaltande arbete Tanken med ett gestaltande arbete är att den studerande självständigt genomför en under-sökning med relevans för lärarprofessionen där gestaltande, teoretiska och didaktiska aspekter förenas. Det handlar alltså om att kombinera gestaltning med teoretisk reflektion och analys. Tyngdpunkten läggs på den gestaltande/praktiska produktionen antingen som utforskande metod eller gestaltning som resultat, alternativt gestaltande metod och resultat i kombination. En undersökning av ett problemområde genom konventionella metoder kan leda fram till ett gestaltat resultat. Gestaltning som undersökningsmetod behöver däremot inte leda fram till ett gestaltat resultat. Det innebär att gestaltningen kan göras på en mängd olika sätt i ett kreativt samspel mellan den utforskande undersökningsprocessen, presenta-tionsprocessen och den slutliga resultatredovisningen. Det är forskningsidén, syftet, problemställningen och forskningsfrågorna som leder fram till lämpliga tillvägagångssätt och representationsformer, det vill säga icke verbala, estetiska uttrycksformer för dokumen-tation, utforskande och framställning av forskningsresultat.

5

2. Kursens upplägg

I kursplanen, under ”Innehåll”, står det att examensarbetskursen ”behandlar traditioner, forskningsansatser, teorier och metoder inom utbildningsvetenskap”. Vidare står det att studenten ska genomföra ”ett självständigt arbete i samråd med en handledare”. Som antytts ovan består kursen mestadels av självständigt arbete. Men den innehåller även organiserade sammankomster såsom handledningsträffar, föreläsningar och seminarier. Nedan beskrivs hur examensarbetskursen är upplagd. Betonas bör att examensarbetet är krävande och det förutsätter att du kommer igång tidigt. Så snart som möjligt bör du i samråd med handledaren avgränsa ditt projekt och se till att det är genomförbart. Om du arbetar par bör du tillsammans med din kamrat göra klart vilka förväntningar ni har på varandra, t.ex. när det gäller arbetsinsatser, hur ert arbete ska organiseras, fördelas och redovisas. Oavsett om du arbetar ensam eller i par rekommenderas du/ni också att själva ordna träffar, med andra studenter som skriver examensarbeten. Det har visat sig fruktbart att träffas informellt och samtala om olika frågor som rör de framväxande examens-arbetena. 2.1 Förberedelser inför examensarbetskursen Information om val av undersökningsområdena och rutiner kring val av dessa ges på institutionen före examensarbetskursen. Du väljer ett undersökningsområde bland det utbud som fördjupningsämnet erbjuder. 2.2 Föreläsningar och andra resurser Inom ramen för kursen erbjuds en serie kortare filmer med föreläsningar som presenterar olika aspekter av processen fram till det färdiga examensarbetet. Filmerna är ett viktigt stöd i ditt arbete och du kan naturligtvis titta på dem när du vill. De ger en kort introduktion till bland annat olika typer av examensarbeten och vetenskapliga metoder, informationssökning och vetenskapsteoretiska aspekter. Du hittar filmerna på följande adress: Nätresurser till examensarbetet 2.3 Handledningsträffar Kursen innehåller olika handledningsträffar. Antal träffar, innehållet i och formen på dessa kan variera mellan olika handledningsgrupper. De kan t.ex. läggas upp individuellt och/eller i grupp. Handledarens timresurs ska räcka till själva handledningen, förberedelser och efterarbeten, läsning av texter samt träffar mellan handledare på institutionerna.

6

2.4 Slutseminarium Obligatoriskt på samtliga institutioner är ett slutseminarium. För att du ska få ventilera ditt arbete måste det vara i stort sett klart. Handledaren tar – eventuellt i samråd med examinator – ställning till om framläggning bör ske. I slutseminariet är examinator – i egenskap av opartisk granskare – ordförande. Seminariet är en granskning av examens-arbetet sett som produkt och som återspegling av processen. Inför seminariet har en oppo-nent till varje arbete utsetts. Opponenten har att ansvara för granskning av arbetet som hel-het. Liksom examinator utgår opponenten från de bedömningskriterier som återfinns i avsnitt 5. Varje examensarbete behandlas under ca 45 minuter. Oppositionen genomförs enligt nedanstående ordning:

1. Respondenten får ordet för eventuella kommentarer eller korrigeringar av arbetet. 2. Opponenten sammanfattar innehållet i arbetet (ca 10 minuter). 3. Respondenten får ordet för eventuella kommentarer till sammanfattningen. 4. Opposition på arbetet. Opponenten inleder en diskussion och ställer frågor till

respondenten (ca 20 minuter). 5. Diskussion i seminariegruppen (ca 10 minuter).

Notera att stavfel och andra mindre formaliabrister inte ska behandlas under seminariet. Opponenten lämnar vid seminariets slut ett skriftligt underlag för sin opposition till respon-denten och detta ska bland annat innehålla en sammanställning av formella fel och brister som upptäckts. I samband med slutseminariet ger examinator dig sin muntliga och skriftliga bedömning av uppsatsen, det senare t.ex. i form av ifylld matris utifrån bedömningskriterierna i slutet av denna guide, med krav på kompletteringar och/eller omarbetningar. Alla som lägger fram examensarbete på seminariet får räkna med att kritik framförs och att det återstår saker att göra. 2.5 Avslutande examination Efter slutseminariet revideras uppsatsen mot bakgrund av de synpunkter som framkommit vid seminariet och examinators kommentarer. När din uppsats når upp till de krav som ställts lämnas en reviderad version in till examinator. Innan arbetet skickas till denna slutliga examination måste det ha genomgått en plagiatkontroll genom Urkund. Examinator meddelar urkundsadress. Vid misstanke om plagiat sker rutinmässig anmälan till Disciplin-nämnden. (För vidare information om vad detta innebär, se Disciplinnämndens hemsida). Examinator bedömer och betygsätter det reviderade arbetet samt meddelar betyget till handledaren eller direkt till dig. Om du blir underkänd bör det framgå av bedömnings-protokollet vad som (fortfarande) brister i arbetet. Om arbetet godkänns kan du påbörja den elektroniska publiceringen enligt instruktioner här nedan.

7

Seminariebehandlade examensarbeten betygsätts och betygsregistreras i Ladok, senast i anslutning till påföljande terminsstart. Om ditt examensarbete underkänts har du möjlighet till ny bedömning/omtentamen under påföljande termin om examensarbetet ligger som terminens sista kurs och under innevarande termin om examensarbetet ligger som terminens första kurs. Om handledningsresursen är förbrukad efter kursens slut kan i undantagsfall ytterligare handledningsresurs utverkas. Allt material som uppsatsen grundar sig på måste bevaras och vara tillgängligt för examinatorn ända fram till dess att examensarbetet är godkänt. Vid behov kan examinatorn komma att begära in materialet för påseende. Först därefter kan materialet förstöras (om detta är vad som meddelats studiens deltagare). 2.6 Rutin rörande uppsatspublicering på MUEP På Malmö högskola publiceras godkända examensarbeten och uppsatser i fulltext på nätet. Fördelarna med detta är många. Genom att arbetet blir sökbart i Malmö högskolas databas MUEP ökar tillgängligheten väsentligt. Färdiga arbeten kan användas som inspiration till och referens för nya arbeten. Även avnämarna (partnerskolorna m.fl.) uttrycker intresse för att ta del av de examensarbeten och uppsatser som produceras. Publiceringen fungerar så att du själv registrerar uppgifter om ditt arbete via ett formulär på webben. I registreringen ingår också att arbetet laddas upp i fulltext som en pdf-fil. På bibliotekets hemsida finns mer om tillvägagångssättet, steg för steg (Publicera din uppsats i MUEP). Här följer en bild som illustrerar de rutiner som vidtar då du fått ditt examensarbete godkänt av examinator:

8

Det är upp till varje student att själv avgöra om examensarbetet ska publiceras på MUEP, även om det rekommenderas (se argument ovan). Om du väljer att inte publicera är det du själv som ansvarar för att ditt arbete arkiveras. Då ska du efter examinationen skriva ut ditt färdiga och godkända arbete (enkelsidigt) och lämna till din examinator. 2.7 BIT som resurs i examensarbetet I kursplanen finns anvisningar rörande litteratur. Till din hjälp i alla faser i arbetet finns även elektroniska resurser som Biblioteket tillhandahåller. På Bibliotekets hemsida finns t.ex. anvisningar för att citera och referera, hjälpmedel för referenshantering, handledning för informationssökning. 2.8 Forskningsetik När du genomför ditt examensarbete, vare sig du gör en empirisk undersökning, ett utvecklingsarbete i skolan eller om du involverar människor i ett projekt på något annat sätt, vägleds du av forskningsetiska principer. Forskningsetik är inte något man avhandlar en gång för alla, t.ex. genom att lämna ut en lapp till sina informanter där det står att man följer vissa principer. Det handlar först och främst om att vara medveten om vad man gör, att värna om de människor som man engage-rar, att ta ansvar för sitt resultat och att betänka dess konsekvenser. Det handlar vidare om att handskas varsamt med de uppgifter som man lägger fram i sitt färdiga arbete – att man skyddar de inblandade, t.ex. genom att använda fingerade namn på personer, skolor och annat – så att det inte går att identifiera informanterna. Men det handlar också om att infor-mera de personer som ingår i ens projekt om vissa etiska förhållanden. I Vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning – vilket ingår i den obligatoriska kurslitteraturen – tar du del av de etiska riktlinjer som du ska följa i ditt arbete och som du låter dina informanter få kännedom om. Nedan citeras dokumentet angående fyra huvudkrav som ställs på all forskning. Du går själv till texten och läser om vad kraven innebär. Texten går att ladda ner härifrån.

1. Informationskravet. Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

2. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

3. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

I Vetenskapsrådets bok God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2011) kan du fördjupa dig i frågor rörande forskningsetik. Boken går att ladda ner från Vetenskapsrådets hemsida.

9

3. Ansvarsfördelning Ansvarsfrågan har redan berörts på olika ställen ovan. Du kommer att arbeta mycket självständigt, enskilt och/eller i par. Inom ramen för uppsatsarbetet kommer du att ställas inför komplicerade problem som du förväntas finna självständiga lösningar på. Med själv-ständighet avses här för det första att du har ett kreativt sätt att förhålla dig till ditt problemområde och inte upprepar vad andra gjort, sagt eller skrivit. För det andra innebär det att du i huvudsak utför arbetet på egen hand, d.v.s. relativt oberoende av handledarens stöd. Men det finns mycket stöd att få som du uppmanas att tillvarata. Den här guiden, föreläsningar och BIT är sådana, liksom förstås handledarens och examinatorns insatser. Nedan ges en schematisk bild av hur ansvaret för examensarbetet fördelas mellan dess huvudparter. 3.1 Studentens uppgift I examensarbetet läggs ett stort ansvar på de enskilda studenterna. Först upprättar du och den du eventuellt skriver tillsammans med en tidsplan för examensarbetet, en plan som ni sedan håller på väg mot målet. Du förbereder dig inför och deltar aktivt i hand-ledningsträffar och seminarier samt tar del av föreläsningar. Du bidrar med kommentarer till dina kurskamraters arbeten. Du läser kurslitteraturen och söker aktivt litteratur som är relevant för ditt arbete. Du lämnar in texter och material i tid. På slutseminariet svarar du själv för arbetet. Efter seminariet tar du ansvar för att ändringar blir gjorda. Du får i det skedet arbeta på egen hand, utifrån den respons du fått under kursens gång och i synnerhet utifrån examinators bedömning. 3.2 Handledarens uppgift Du tilldelas en handledare som guidar dig genom examensarbetet och organiserar handledningsträffar. Vidare tar hen ställning till kvaliteten i ditt arbete, då särskilt ifråga om huruvida examensarbetet kan läggas upp på slutseminariet. 3.3 Examinatorns uppgift Examinators uppgift är att bedöma ditt examensarbete, liksom redovisningen och opposi-tionen på slutseminariet. I anslutning till seminariet ger hen muntlig och skriftlig respons på uppsatsen. Vidare betygsätter examinator det reviderade arbetet och kursen som helhet samt ansvarar för att de godkända versionerna av examensarbetena lämnas för registrering till LADOK.

10

4. Utformning Oavsett vilken typ av examensarbete du gör ska detta mynna ut i en skriven text. I det här kapitlet beskrivs hur uppsatsen kan byggas upp samt vilken litteratur du förväntas använda. 4.1 Röd tråd och vårdat språk Det finns principer för hur man bör disponera en vetenskaplig text. En god struktur under-lättar för dem som läser; det ger dem möjlighet att följa ditt resonemang och ta ställning till dess värde. Det stödjer också dig själv i strävan att skriva ett vetenskapligt arbete. Viktigt är att texten har en röd tråd. Som läsare ska man kunna följa ditt resonemang från början till slut, från avsnitt till avsnitt och från stycke till stycke. De olika delarna ska hänga samman på ett logiskt sätt. Ett annat krav på vetenskaplig text är ett vårdat språk. Som stöd för att skriva vårdad och begriplig svenska används Svenska skrivregler (2008), utgivna av Språkrådet. Förutom allmänna normer rörande skriftspråket kan du där ta del av olika regler som rör vetenskapligt skrivande, t.ex. källhantering, citat- och referatteknik. Genom att följa sådana regler undviker du att blanda samman dina och andras (författares, infor-manters m.fl.) påståenden. En god idé är också att låta någon annan korrekturläsa texten. 4.2 Användning av litteratur Vetenskapliga resonemang i examensarbeten ska i hög utsträckning bygga på primärlitteratur. Till denna hör avhandlingar, vetenskapligt granskade artiklar, forsknings-rapporter, teoretisk litteratur eller annat som tydligt uppvisar egna vetenskapliga resultat. Du får hänvisa till sekundärlitteratur, men enbart i begränsat omfång och i samråd med handledaren. Till sekundärlitteratur hör verk som behandlar ett forskningsfält indirekt, utan egentliga egna forskningsresultat eller egna teoretiska resonemang. Till sådan litteratur hör bland annat översiktsverk som enbart hänvisar till andras forskningsresultat. Sådana arbeten kan vara användbara som en inkörsport till ett vetenskapligt fält då de utgör en samman-ställning av och en diskussion kring aktuell forskning, men du förväntas även läsa de studier till vilka sekundärlitteraturen hänvisar om de är centrala för syftesformuleringen. Du förväntas också ta del av internationellt publicerade studier när du läser in dig på ditt forskningsområde. Internationella utblickar i examensarbetet bidrar till att stärka ditt ämnes relevans och att skriva in din studie i en större vetenskaplig kontext. 4.3 Omfång Ett examensarbete har vanligtvis ett omfång på ca 25 sidor om du skriver ensam och ca 30 sidor om du skriver i par. Observera att vad som avses med dessa riktlinjer är den längre,

11

löpande texten. Framsida, sammandrag/abstract, referenslista och bilagor räknas alltså inte in här. Observera också att omfånget på uppsatsen kan bli mindre om man genomför ett examensarbete av gestaltande slag. 4.4 Regler för utformning av uppsatsen Texten layoutas enligt följande anvisningar: Teckensnitt Times New Roman, 12 punkter Radavstånd 1,5 Marginaler Höger- och vänstermarginal 3 cm och marginaljusterat på båda sidor,

över- och underkant 2,5 cm. Sidnummer Placeras i sidfoten och centreras. Nytt stycke Markeras med blankrad eller indrag i början på raden på 0,5 cm (dock

alltid blankrad efter rubrik, blockcitat och tabeller – utan indrag). Rubriker Varje nytt kapitel börjar på ny sida. Kapitelrubriken sätts i 24 punkter,

avdelningsrubriken i 18 punkter och avsnittsrubriken i 14 punkter (på samma sätt som i denna guide).

För information om referenshantering, citat och utformning av tabeller, diagram och figurer, se kursens handböcker. Examinator ansvarar för att titeln och den engelska över-sättningen är korrekt. 4.5 Förslag på disposition För mer detaljerade rekommendationer om hur man skriver en vetenskaplig uppsats hänvisas du till kurslitteraturen. Nedan beskrivs hur examensarbeten inom lärarprogram-men brukar disponeras och vilket innehåll de vanligtvis har. I handböcker om vetenskapligt skrivande råder det stor överensstämmelse om vad som bör finnas med. Det som skrivs ska trots det ses som ett förslag snarare än som ett tvång. Det kan hända att du, i samråd med handledaren, finner ett än bättre sätt att bygga upp din text. Ordningen kan t.ex. varieras beroende på arbetets karaktär och rubrikerna måste inte vara desamma som i modellen nedan. Denna modell är allmänt hållen och för att få full klarhet i vilket innehåll som är direkt relevant för din uppsats behöver du gå till kursplanen och bedömningskriterierna (för utvecklingsarbete hänvisas vidare till bilaga 1 nedan).

12

Framsida (s. 1) Alla examensarbeten ska ha en framsida som är utformad i enlighet med mallen på nästa blad. Denna sida ska inte pagineras (välj ”annorlunda förstasida” i word). En länk till mallen finns även här: Guide till examensarbete

Förord (s. 2) Om du skriver i par ska de individuella bidragen framgå av förordet. Där anges också om arbetet är relaterat till ett pågående forskningsprojekt.

Abstract (s. 3) Beskriv kortfattat alla viktiga aspekter i arbetet (problem, syfte, teori, metod och resultat). Nyckelord i alfabetisk ordning ska finnas längst ned på sidan. Abstract skrivs på svenska eller engelska.

Innehållsförteckning (s. 5)

Under rubriken ”Innehåll” nämns uppsatsens huvud- och underrubriker, samt vilka sidor avsnitten börjar på.

Inledning (s. 7) Led in läsaren i problemområdet. Beskriv kort det vetenskapliga proble-met, studiens allmänna relevans och varför den är viktig att utföra ur ett professionsperspektiv. Om befogat: relatera till styrdokumenten och för in andra källor som kan ge tyngd åt din argumentation.

Syfte och frågeställningar

Redogör för syftet med undersökningen och konkretisera detta med hjälp av några frågeställningar som är möjliga att besvara inom arbetets tids-ram. Formulera dig kort och koncist och var noga med att syfte och frågor hänger väl ihop.

Teoretiska perspektiv

Redogör för relevanta teorier och begrepp som du kommer att använda som analysverktyg i examensarbetet. Definiera dem och beskriv vilken funktion de kommer att fylla i just din text.

Tidigare forskning

Sätt in din undersökning i ett större sammanhang genom att beskriva vilken forskning som tidigare utförts på området, såväl svensk som internationell.

Metod Motivera och argumentera för val av metoder och urval i undersök-ningen. Diskutera undersökningens tillförlitlighet och för ett forsknings-etiskt resonemang. Förankra framställningen i metodlitteraturen. Beskriv analysförfarandet. Beskriv också hur olika faser av undersökningen genomfördes (proceduren).

Resultat och analys Presentera, analysera och tolka materialet (t.ex. intervjuer, observationer eller texter av olika slag) med hjälp av de teorier och begrepp som pre-senterades under Teoretiska perspektiv. Strukturera kapitlet utifrån olika teman eller frågeställningar.

Slutsats och diskussion

Diskutera och problematisera resultatet av studien och förhåll dina resul-tat till den forskning som beskrivits i kapitlet Tidigare forskning. Resonera kring vilka konsekvenser dina resultat ger upphov till med avseende på din framtida yrkesroll. Diskutera också din metod och tillvägagångssätt i studien utifrån ett kritiskt perspektiv. Ge slutligen förslag till fortsatt forskning.

Referenser Lista all litteratur och annan text som använts. Följ vedertagna regler för litteraturförteckningar (se t.ex. Harvardguiden). Lägg eventuella bilagor i slutet av uppsatsen (referera även till dessa inne i texten).

13

Examensarbete i fördjupningsämnet (ange

fördjupningsämne, t.ex. Historia och lärande) 15 högskolepoäng, avancerad nivå

Ange examensarbetets titel Ange examensarbetets titel på engelska

Ange författares namn - en författare per rad

Ange examensinriktning och poäng: (t.ex. ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, 300 högskolepoäng) Ange datum för slutseminarium t.ex. 2014-06-05

Examinator: Ange examinator Handledare: Ange handledare

Ange institution (ex Natur, miljö,

samhälle)

14

5. Bedömning Examensarbetskursen betygsätts av examinator. De betygsgrader som används är Under-känd, Godkänd och Väl godkänd. Vid slutseminariet bedöms ditt examensarbete samt din roll som opponent och respondent. Du arbetar vidare med ditt examensarbete efter seminariet. När du har lämnat in en ny version till examinator betygsätts kursen. En formulering i kursplanen, under rubriken ”Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer” är särskilt viktig att lägga märke till. Där kan man läsa att ”Om examensarbetet skrivs av två personer förutsätts att studenterna var för sig kan svara för hela innehållet. I ett förord ska studenternas individuella bidrag tydligt framgå så att individuell bedömning kan säkerställas”. Vad som sägs här är alltså att varje uppsats som skrivs i par måste innehålla ett förord där det framgår hur examensarbetet har fördelats. Det är en rättssäkerhetsfråga. Var och en måste bedömas utifrån sin prestation. 5.1 Lärandemål och bedömningskriterier I kursplanen står det också att ”Examinationen består av en utredande och argumenterande vetenskaplig text alternativt en sådan text i kombination med en gestaltning”. Examinationen sker alltså med utgångspunkt från kursens lärandemål. Målen konkretiseras i de bedömningskriterier som specificeras nedan. Dessa kriterier är särskilt avsedda som hjälp vid bedömning och betygsättning men kan förstås också användas vid handledning. Syftet är också att du ska använda dem som opponenter och, inte minst, då du arbetar med och granskar din egen text. Bedömningskriterierna är ett sätt att urskilja kvaliteter i olika delar av examensarbetet. Någon viktning av kriterierna görs inte, d.v.s. ett kriterium är inte viktigare än något annat. Styrkor i något avseende bör väga upp svagheter i ett annat. När examinator sätter betyg är det en helhetsbedömning av examensarbetet där bedömningskriterierna används som värde-fullt underlag. Kriterier finns för både betyget Godkänd och för betyget Väl godkänd. De utgår från själva texten/uppsatsen och inte från dina förmågor, vilket lärandemålen gör. Med hjälp av lärandemål och bedömningskriterier bör du kunna bilda dig en uppfattning om vad som utgör god kvalitet i examensarbetet och vad som inte gör det.

15

5.2 Bedömningskriterier Lärandemål Examensarbete 15 hp, avancerad nivå

Godkänd Väl godkänd (utöver G)

Lärandemål 1:

självständigt kunna formulera en vetenskaplig problemställning med relevans för ämne och ämnesdidaktik och därmed för yrket

• Examensarbetets problem identifieras och preciseras.

• Syftet är tydligt och realistiskt.

• Frågeställningarna är logiskt sammanhängande, väl avgränsade och under-sökningsbara.

• Det valda problemet är relevant för yrket och ämnesområdet.

• Examensarbetets problem är väl formulerat och kvalificerat belyst.

• Avgränsningar är tydligt motiverade.

• Den vetenskapliga och yrkesmässiga relevansen är tydligt framskriven.

Lärandemål 2:

kunna presentera och kritiskt granska forskning inom valt problemområde samt dra slutsatser för den egna studien

• För problemställningen relevant forskning presenteras.

• Ett kritiskt resonemang om tidigare forskning förs.

• Slutsatser för examensarbetet dras på basis av tidigare forskning.

• Kopplingar görs till internationell forskning.

• Framställningen av relevant forskning karakteriseras av såväl bredd som djup.

• Ett kritiskt resonemang om tidigare forskning förs på ett välgrundat och initierat sätt.

Lärandemål 3:

kunna motivera ett utifrån vald problemställning lämpligt teoretiskt och metodiskt angreppssätt med redovisade forskningsetiska överväganden

• Arbetet innehåller ett sett till problemställning adekvat teoretiskt angreppssätt.

• Centrala begrepp definieras och kontextualiseras.

• Val av metod beskrivs och motiveras utifrån problem-ställningen.

• Undersökningens genom-förande beskrivs och resoneras kring.

• Forskningsetiska övervägan-den kring såväl planering som utförande av undersökningen presenteras.

• En kritisk reflektion förs kring metodvalet och dess konsekvenser för under-sökningens genomförande och resultat.

• Val av teoretiskt angreppssätt motiveras och argumenteras för på ett självständigt och reflekterande sätt.

16

Lärandemål 4:

utifrån teoretiska perspektiv kunna analysera och tolka insamlat material

• Tolkningar av materialet är underbyggda och tar sin utgångspunkt i teoretiska perspektiv.

• Frågeställningarna besvaras.

• Materialet presenteras, tolkas och analyseras på ett välstrukturerat och kom-municerbart sätt.

• De teoretiska perspektiven genomsyrar analysen, används på ett kritiskt och reflekterande sätt samt bidrar till fördjupade insikter i problemområdet.

Lärandemål 5:

kunna dra slutsatser av undersökningen samt argumentera för arbetets betydelse för framtida forsknings- och utvecklingsarbete med relevans för ämnesutvecklingen och professionen

• Underbyggda slutsatser av resultatet dras med utgångs-punkt från problemställ-ningen.

• Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning.

• Texten innehåller en diskus-sion om, samt argumentation för, vad arbetet kan bidra med till framtida forskning och yrkesverksamhet.

• Undersökningens generaliser-barhet diskuteras.

• Undersökningens betydelse, konsekvenser och genera-liserbarhet i förhållande till yrket diskuteras.

• Studentens egna värde-ringars och ställningstagan-dens betydelse för studiens process och resultat tydliggörs.

Lärandemål 6:

kunna presentera sitt arbete i en vetenskaplig text som är väl disponerad samt formellt och språkligt korrekt

• Strukturen är tydlig och logisk såväl avseende arbetet som helhet som kopplingar mellan dess olika delar.

• Arbetet kännetecknas av formellt korrekt och tydlig språkbehandling.

• Arbetet kännetecknas av korrekt formaliahantering enligt givna anvisningar.

• Arbetet kännetecknas av stilistisk säkerhet och logisk struktur.

Lärandemål 7:

kunna kommunicera och försvara sitt arbete samt opponera på ett annat arbete

• Arbetet försvaras med sakliga och relevanta argument.

• Ett annat examensarbete granskas på ett kritiskt och konstruktivt sätt.

• Opponentens argument är väl underbyggda, problematiserande och dialogiskt hållna.

17

Bilaga 1

Utvecklingsarbete som examensarbete Ett examensarbete kan göras i form av ett utvecklingsarbete. Det som skiljer ett sådant från ett empiriskt arbete (se s. 3) är att det utgår från ett specifikt behov som definierats inom förskola, skola eller fritidshem. Utvecklingsarbetets syfte står alltså i direkt relation till verksamhetens behov. På så sätt är utvecklingsarbetet i sin ansats pragmatiskt inriktat. Samma vetenskapliga krav ställs på dess genomförande och presentation som på andra examensarbeten. Utvecklingsarbetets syfte ska rymmas inom studentens fördjupningsämne. För blivande grund- och gymnasielärare innebär detta en ämnesdidaktisk inriktning, där exempelvis utarbetande och prövande av nya metoder för undervisning inom olika ämnen kan stå i fokus. Blivande förskollärare och grundlärare med inriktning mot fritidshem kan på samma sätt arbeta inom ett ämnesdidaktiskt område, men även med andra pedagogiska och verk-samhetsutvecklande aspekter. Det finns två olika former av utvecklingsarbeten. Det som främst skiljer dem åt är huruvida studenten aktivt initierar och deltar i en utvecklingsprocess eller om denne observerar en pågående förändringsprocess som drivs av verksamheten. I det följande benämns dessa som studentinitierat utvecklingsarbete respektive verksamhetsinitierat utvecklingsarbete. Verksamhetsinitierat utvecklingsarbete Ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete utgår från förskolans, skolans eller fritidshem-mets behov, och initieras genom ett konkret uppdrag eller önskemål från verksamheten. Kanske håller denna på att utveckla sina pedagogiska aktiviteter genom att pröva nya arbetsformer, samarbeten eller läromedel och vill ha detta granskat av en oberoende part? Här kan en student göra ett nedslag mitt i en process och utifrån ett vetenskapligt perspektiv undersöka dess former och implikationer. Det verksamhetsinitierade utvecklingsarbetets arbetsgång följer vanligen samma upplägg och struktur som en empirisk studie. Material samlas in genom exempelvis intervjuer, enkäter och/eller observationer med berörda, och analyseras med hjälp av ändamålsenliga teoretiska redskap. För en fördjupning i hur en sådan undersökning konkret kan genomföras hänvisas vidare till den empiriska studien (se avsnitt 1.3.1 i kursguiden).

18

Studentinitierat utvecklingsarbete Ett studentinitierat utvecklingsarbete innebär att studenten aktivt, i samarbete med en förskola, skola eller fritidshem, initierar och genomför ett utvecklingsarbete. Detta innebär i regel att studenten utifrån ett identifierat behov planerar, genomför, dokumenterar och analyserar en specifik pedagogisk aktivitet. I första hand är syftet med denna typ av utvecklingsarbete att utveckla nya undervisnings-metoder eller skapa nya läromedel. Det kan emellertid också handla om att pröva redan befintliga metoder eller läromedel i nya sammanhang, eller att göra justeringar i sådana för att anpassa dem till nya mål eller målgrupper. Utöver själva framarbetandet av en metod eller läromedel, så rymmer det studentinitierade utvecklingsarbetet också en praktisk pröv-ning av materialet i ett autentiskt sammanhang, samt en utvärdering av detta i förhållande till uppgiftens ursprungliga syfte och en vetenskaplig grund. Arbetsgång för studentinitierat utvecklingsarbete Arbetsgången för ett studentinitierat utvecklingsarbete skiljer sig från den empiriska upp-satsen i sitt upplägg. Den består av tre faser – inventering/planering, genomförande och analys – vilka i det följande kommer att beskrivas närmare. Viktigt är att skilja mellan arbetsgång – som alltså handlar om det praktiska genomförandet av utvecklingsarbetet – och författandet av examensarbetet. Hur själva texten bör disponeras speglas inte av arbets-gången, utan diskuteras på egen plats längre fram. Inventering/planering Grundläggande för ett utvecklingsarbete är att först och främst identifiera ett behov av pedagogisk eller didaktisk karaktär som finns inom förskolans, skolans eller fritidshemmets område. För att kunna göra detta krävs en god kännedom om den verksamhet man riktar sig mot, samt vilken problematik denna rymmer. Detta kan antingen vara självupplevt eller lyftas fram med hjälp av skolledning och/eller aktiva pedagoger. Utifrån det identifierade behovet formuleras ett syfte för utvecklingsarbetet, samt ett antal frågeställningar som konkretiserar detta och som får bli vägledande för det fortsatta arbetet. Syftet kan utgöras av det mål man vill åstadkomma med utvecklingsarbetet, och ska vara möjligt att uppnå inom projektets ramar. Att ha ett väl genomtänkt syfte är nödvändigt för att såväl kunna planera arbetet som att i efterhand kunna bedöma om dess målsättningar uppnåtts. Därefter är det dags att inventera såväl forskning som beprövade erfarenheter i anslutning till utvecklingsområdet. Vetenskapliga texter studeras för att få inblick i vilken forskning som bedrivits kring området, samt vilka resultat denna har lett fram till. Detta är aspekter som inte bara ska nämnas i själva uppsatsen, utan som framför allt ska tas i beaktande när

19

utvecklingsinsatsen planeras. Hur de tänkta utvecklingsinsatserna utformas måste vila på en vetenskaplig och teoretisk grund, så här handlar det också om att fördjupa sig i för upp-giften adekvata teoretiska perspektiv. Ytterligare bakgrundsinformation som vidgar kun-skapsfältet hämtas in genom diskussioner med berörda parter inom den aktuella verksam-heten samt ur erfarenheter från liknande projekt vid andra förskolor/skolor/fritidshem. En praktisk arbetsplan, inklusive tidsplan, utarbetas därefter för hur de planerade pedago-giska aktiviteterna ska genomföras. I denna behöver ställning tas till följande frågor: Hur ska utvecklingsinsatserna utformas? I vilken omfattning ska de genomföras? I vilket sammanhang ska de genomföras (verksamhet, ålder på barn etc.)? Hur ska utvecklings-insatserna dokumenteras? Genomförande När utvecklingsinsatsen är planerad är det dags att omsätta den till praktik i den valda verksamheten. Detta kan innebära att en eller flera pedagogiska eller didaktiska aktiviteter genomförs tillsammans med barn eller elever, där metoden eller materialet som studenten arbetat fram prövas. Aktiviteterna leds antingen av studenten själv eller av ordinarie lärare, och genomförandet dokumenteras på lämpligt sätt för att sedan kunna analyseras. Hur omfattande genomförandefasen är står alltid i relation till utvecklingsarbetets syfte. Analys När projektet är genomfört ska det analyseras i förhållande till syfte, frågeställningar och teoretiska perspektiv. För detta ändamål kan det krävas att kompletterande material samlas in, i form av t.ex. samtalsintervjuer med berörda personer som reflekterar kring olika aspekter av genomförandet av utvecklingsinsatsen. Förhåll det faktiska förloppet till den ursprungliga planen, och fundera kring vilka konsekvenser utvecklingsinsatsen gav upphov till, hur den mottogs och vilka svårigheter som uppstod. Textdisposition för studentinitierat utvecklingsarbete All dokumentation som sker under utvecklingsarbetet ligger till grund för den slutliga skriftliga presentationen. I denna redovisas varje fas av arbetet med sina överväganden och slutsatser. Själva genomförandet sammanfattas och analyseras, varpå resultaten diskuteras och leder fram till vetenskapligt hållna slutsatser. Följande är ett förslag på hur ett examensarbete som skrivs i form av ett studentinitierat utvecklingsarbete kan disponeras. Utöver de delar som beskrivs här tillkommer titelblad, eventuellt förord, abstract/sammanfattning, innehållsförteckning, referenslista samt even-tuella bilagor. För detaljer kring hur dessa ska utformas hänvisas till den allmänna modellen (se avsnitt 4.3).

20

Inledning Led in läsaren i problemområdet. Beskriv kort bakgrunden till utvecklingsarbetet samt motivera behovet av det utifrån dess relevans.

Syfte och frågeställningar Beskriv vilka intentioner som finns med utvecklingsarbetet. Kon-kretisera detta i några frågeställningar som är möjliga att besvara under arbetets tidsram, och som kan fungera vägledande för hur utvecklingsarbetet bedrivs.

Teoretisk förankring och tidigare forskning

Redogör för vilka teorier och teoretiska perspektiv som du grundar ditt utvecklingsarbete i. Definiera begrepp som kommer att använ-das som analytiska och teoretiska verktyg när du analyserar arbetets genomförande och resultat. Presentera också andra studier som gjorts i anslutning till ditt utvecklingsarbetes ämnesområde. Visa hur dessa undersökningar förhåller sig till ditt projekt, vad gäller avgränsningar och angreppssätt.

Metod och material Motivera och argumentera för hur du gått tillväga vid utformningen av utvecklingsarbetet. Beskriv hur utvecklingsinsatserna har genomförts och dokumenterats, samt hur material för att kunna analysera dem har samlats in. För också en diskussion kring vilka urvalsprinciper och forskningsetiska överväganden som varit aktuella i anslutning till ditt utvecklingsarbete. Använd metodlitte-ratur för att resonera kring dessa överväganden samt för att stärka motiven bakom dina val, och didaktisk litteratur för att argumentera för upplägget av din utvecklingsinsats. Vidare för du här ett kritiskt resonemang kring studiens tillvägagångssätt och tillförlitlighet.

Resultat Presentera och analysera de dokumenterade didaktiska eller peda-gogiska aktiviteterna. Tolka dem med hjälp av de teoretiska infallsvinklar och begrepp som du redogjort för tidigare. Här ska också ingå en sammanfattning där du återknyter till utvecklings-arbetets syfte och frågeställningar, och visa konkret hur dessa kommit att besvaras under arbetets gång.

Diskussion Diskutera utvecklingsarbetets resultat, samt konsekvenserna av detta, i ett vidare samhälls- och/eller verksamhetsperspektiv. Reflektera även kring dess implikationer för din framtida yrkesroll. Presentera gärna förslag till förändringar av förskolans/skolans verksamhet utifrån resultaten, samt förslag till fortsatt forskning.

21

Bilaga 2

Text- och dokumentstudie som examensarbete En text- och dokumentstudie är ett arbete i vilket texter eller andra dokument analyseras. I ett vidgat textbegrepp kan detta även innebära ett studium av bilder och filmer. Olika texter och dokument kan dels utgöra huvudmaterialet i ett examensarbete, dels ingå som ett material bland flera. Exempelvis kan intervjuer och observationer i en empirisk studie prob-lematiseras eller kontrasteras med hjälp av en text- och dokumentanalys. Samma veten-skapliga krav ställs på arbetets genomförande och presentation som på andra examens-arbeten. En text- och dokumentstudie utformas enligt den modell som presenteras ovan i kapitel 4 ”Utformning”. Examensarbetets syfte ska rymmas inom studentens fördjupningsämne. För blivande grund- och gymnasielärare innebär detta en ämnesdidaktisk inriktning. Blivande förskol-lärare och grundlärare med inriktning mot fritidshem kan på samma sätt arbeta inom ett ämnesdidaktiskt område, men även inom förskole- och fritidspedagogiska områden. Olika typer av texter och dokument Flera olika slags texter produceras inom enskilda förskolors, fritidshems och skolors verk-samheter. De kan vara skrivna av elever, lärare, rektorer och annan personal i skolans verk-samhet samt av föräldrar. Exempel på sådana texter är omdömen, åtgärdsprogram, elevarbeten, barnteckningar, uppsatser, skoltidningar, sångtexter, prov, lektionsplaneringar, utvecklingsplaner, individuella utvecklingsplaner, pedagogisk dokumentation, handlings-planer, mötesprotokoll, elevrådsprotokoll och hemsidor. Andra texter är tillkomna i anslutning till skolverksamhet och kan finnas på olika nivåer och på andra arenor utanför skolan. På kommunnivå producerar politiker och tjänstemän policytexter, utvärderingar, verksamhetsberättelser, sammanträdesprotokoll, protokoll från nämndmöten, ritningar av nybyggnation, byggplaner och hemsidor. Styrdokument är texter som publiceras av myndigheter på central tjänstemannanivå. Som exempel kan nämnas Skolverkets policytexter, uppdragstexter och utvärderingar. På poli-tisk nivå publiceras utredningar, remisser, läroplaner, kursplaner och inte minst lagtexter. Olika slags läromedel och läroböcker produceras av externa aktörer, liksom barn- och ung-domslitteratur. Debatter, som rör ämnesdidaktik och allmänpedagogiska frågor, förs i tryckta tidskrifter och dagspress, i media, på internet och i sociala medier. Inom dessa genrer är ofta journa-lister och allmänheten aktiva, utöver representanter från förskolans och skolans värld.

22

Texter och dokument som har producerats på enskilda förskolor, fritidshem och skolor kan finnas i skolans arkiv. Flera av dessa är offentliga, medan vissa berörs av sekretess och rektors och/eller föräldrars tillstånd kan behövas. Det material som produceras på kommun-nivå och på politisk nivå, av centrala och nationella myndigheter bör vara offentliga och tillgängliga i respektive myndigheters arkiv eller på internet. Källkritik Det är alltid den egna studiens syfte och frågeställningar som avgör vilket källmaterial som är lämpligt att använda i examensarbetet. Ett källkritiskt förhållningssätt är nödvändigt, vilket bland annat innebär att studenten noggrant ska kunna redogöra och argumentera för det urval av texter och dokument som används i studien. Källorna behöver också genre-bestämmas, och dess avsändare och mottagare identifieras. Vidare är det av stor vikt att undersöka och diskutera i vilken kontext de producerats, samt hur detta har påverkat dess innehåll och utformning. Slutligen ska studenten kunna föra etiska diskussioner kring användningen av det valda källmaterialet. (Tips på litteratur om källkritik: Thurén, Torsten. (2014). Källkritik. Johanneshov: MTM.) Analysmetod I en text- och dokumentstudie studeras olika texter och dokument som källor med hjälp av en textanalytisk metod. Texter kan undersökas utifrån flera perspektiv där olika aspekter fokuseras, så som exempelvis innehåll, funktion, argument eller diskurs. Syftet kan vara att visa på signifikanta mönster i en viss typ av dokument, vilket kan göras genom att nyckel-ord, teman, argument, metaforer eller tomrum – tystnad – i texten, studeras. Analysen kan vara både kvantitativ och kvalitativ. Vanliga textanalytiska metoder är innehållsanalys, tematisk analys, narrativ analys, argumentationsanalys, idé- och ideologianalys, begrepps-analys samt diskursanalys. Vilken analysmetod som är lämplig avgörs utifrån studiens syfte, och väljs i samråd med handledaren.