28
Organiska miljögifter © NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 1 • Hur sprids de i miljön? • Hur påverkas miljön och människors hälsa? • Hur kan riskerna begränsas? PCB DDT DIOXIN FURANER TCDD AOX ALKYL-CDF TCPM PVC PENTAKLORFENOL NONYLFENOLER Organiska miljögifter, ett globalt problem. En presentation på overhead.

Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

1

Organiska miljögifter

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 1

• Hur sprids de i miljön?

• Hur påverkas miljön och människors hälsa?

• Hur kan riskerna begränsas?

PCB

DDT

DIOXIN

FURANER

TCDD

AOXALKYL-CDF

TCPM

PVC

PENTAKLORFENOLNONYLFENOLER

Organiska miljögifter,ett globalt problem.

En presentation på overhead.

Page 2: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

2

Organiska miljögifter,ett globalt problem

ett miljögift? Hur sprids ämnena imiljön? Vad har de för effekter pålevande organismer?

Naturvårdsverket inledde 1992ett forskningsprogram för att bättrekunna bedöma vilka risker organiskamiljögifter innebär för miljö ochmänniskors hälsa. Forskarnas resultatsammanfattas i boken Organiskamiljögifter (Naturvårdsverket,Monitor 16). För att göra resultatenmer lättillgängliga och sprida kunska-perna om organiska miljögifter harboken kompletterats med ettutbildningspaket.

Paketet innehåller, med ellerutan boken, 21 stycken overhead-bilder samt detta faktahäfte. Häftetinnehåller dels overheadbilderna itryck, dels förklarande texter tillbilderna. Tanken är att läraren/före-

läsaren ska ha texthäftet som stöd närbilderna presenteras. Efter rubrikentill varje bildtext följer ett parpunkter som ska fungera som”nyckelord” när bilden presenteras.

Faktahäftet kan även beställasseparat, som klassuppsättning, ellerså att deltagarna kan få med sig ettfaktahäfte hem som dokumentation.Faktahäftet kan förstås också använ-

das separat, utan overheadbilder ochbok. Det tar drygt en timme att gåigenom och presentera hela paketetoch för att lämna utrymme för frågoroch för efterföljande diskussion krävsminst två lektionstimmar. Om tideninte räcker för detta, kan Inledningen(bild 1-6) användas för att ge en kortöversikt över ämnet.

Maj-Lis Svärd har fungerat somprojektledare. Peter Hönig står förformgivning och Niklas Johanssonhar faktagranskat utbildnings-paketets overheadbilder och fakta-häfte. För faktainnehållet i bokenOrganiska miljögifter står ClaesBernes, författare, och den projekt-grupp vars medlemmar anges ibokens förord.

InnehållInledning bild 1-6Omsättning i miljön bild 7-9Effekter bild 10-18Risker bild 19-21

Trots att utsläppen av långlivadeorganiska miljögifter som DDT, PCBoch dioxiner minskat kraftigt, finnsdessa ämnen fortfarande kvar i miljönoch i oss människor. Dessutom harnya ämnen med egenskaper sompåminner om dessa ”klassiska”miljögifter upptäckts i miljön undersenare tid.

Vilka egenskaper gör ett ämne till

Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst, 106 48 Stockholm Tel: 08-698 12 00, fax 08-698 15 15E-post: [email protected] 91-620-9955-8Foton: Omslag och bild 1: Människan, UlrikaÅling. Cellen, Bengt Ekberg.Bild 10 och 16: Sälflock, Stefan Rosengren/Naturbild.Bild 14: Mus, Naturbild/BBC.Bild 15: Bo med ägg, Björn Helander.Havsörnsungar, Roine Karlsson.Bild 18: Klorakne, Marcello Monti.Illustration/grafik: Ulf Frödin, Claes Bernes,Peter Hönig. Grafisk form: Peter Hönig.Text: Tore Wizelius/Naturvårdsverket.Tryck: Berlings Skogs, Trelleborg 99-12.

Page 3: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

3

ALDRINKlorhaltigt insektsbekämpnings-medel som använts under efterkrigs-tiden. Det har stark toxisk verkan påsåväl insekter som högre djur.Förbjudet i Sverige sedan 1970. Manhar dock forsatt att tillverka ämnet iandra länder till för några år sedan.Aldrin omvandlas tämligen snabbttill dieldrin som är mer långlivat ochfinns fortfarande i den svenskafaunan, liksom i modersmjölk, men isjunkande halter.

ALKYL-CDFDibensofuraner där vissa väteatomerersatts med klor och andra medalkylgrupper som metyl (CH3) elleretyl (C2H5). Bildas som biprodukt vidklorgasblekning och förekommer isedimenten utanför massaindustrier.

ALKYLFENOLERIndustrikemikalie som fått spridningi naturmiljön. Se nonylfenoler.

ALKYLKVICKSILVERse kvicksilver.

AOXAdsorberbara organiskt bundnahalogener. Ett mått som används vidanalys av föroreningar i vatten.

ARENOXIDBildas vid metabolisering av PCB ochomvandlas tämligen snabbt till andraämnen.

AROMATISKA KOLVÄTENDessa molekyler består av en ellerflera bensenringar; sex kolatomermed varsin väteatom. Aromatiskakolväten är stabila, men derasstabilitet kan ökas ytterligare om eneller flera av väteatomerna byts utmot halogener (fluor, klor, brom, jod).Många kända miljögifter, bland annatPCB och DDT, är just halogeneradearomatiska kolväten. Se även kreosot.

BCPSEn förkortning av Bis(4-klorfenyl)-sulfon, som är ett relativt nyupptäcktmiljögift. Det används bland annatsom komponent i vissa färger ochvärmetålig plast och kan bildas somförorening vid tillverkning avbekämpningsmedel. BCPS harpåträffats i abborre, gråsäl ochhavsörnsägg från Östersjöområdet ihalter som är jämförbara med PCB-halterna.

BENS(A)PYRENEtt polyaromatiskt kolväte sombildas vid ofullständig förbränningoch som bland annat förekommer ibilavgaser. Kan orsaka cancer ochgenetiska skador.

BIS(4-KLORFENYL)SULFONSe BCPS.

BROMERADE FLAMSKYDDS-MEDELBromerade flamskyddsmedeltillverkas genom bromering avbifenyl (PBB) eller difenyletrar(PBDE). Används bland annat ikretskort och höljen till datorer ochannan elektronisk eller elektriskutrustning. Den omfattande datori-seringen har lett till att användningenökat snabbt och har under de senasteåren uppgått till ca 2000 ton per år.Dessa ämnen kan så småningomläcka ut i miljön, där de uppträder påungefär samma sätt som PCB.Bromerade flamskyddsmedel harpåvisats i Östersjöfaunan, liksom imodersjölk. Se även flamskydds-medel.

CHB. Se toxafen.

CP. Se klorparaffiner.

DDA, DDD, DDE. Se DDT.

DDTDDT är en förkortning av diklor-fenyltrikloretan, men betecknasnumera med 1,1,1-triklor-2,2-bis(4-klorfenyl)etan. Det är ett klassisktinsektsbekämpningsmedel ochmiljögift som började tillverkas på1940-talet och sedan dess har produ-cerats i över en miljon ton. I organis-

mer omvandlas DDT efterhand tillmetaboliterna DDD och DDE.DDD omvandlas i sin tur till DDAsom utsöndras ur kroppen. DDE ärdäremot svårnedbrytbart och kanlagras i fettrika vävnader i åratal. Densammanlagda halten av DDT ochdess metaboliter brukar betecknasmed sDDT (summa-DDT). Idag ärdet DDE som står för merparten avsDDT-förekomsten hos svensk faunaoch befolkning. DDT och DDE harstark giftverkan.

DIELDRINKlorhaltigt insektsbekämpnings-medel som använts under efterkrigs-tiden. Förbjudet i Sverige sedan1970. Se aldrin.

DIOXINERMed dioxiner menas här kloreradedibensodioxiner och dibensofuraner.En dioxin kallad TCDD är detgiftigaste ämne som människanframställt. Flera andra dioxiner harockså en ytterst kraftfull toxiskverkan. De kan bildas som biprodukt(förorening) vid klorgasblekning avmassa, vid förbränningsprocesser ochvid tillverkning av vissa kemikaliersom PCB och bekämpningsmedel.Ämnen och tillverkningsprocessersom misstänks ge upphov till dioxi-ner är idag i stor utsträckning regle-rade och utsläppen har minskatkraftigt. Dioxiner finns dock fortfa-rande i stort sett överallt i miljön,men i mycket små kvantiteter. Seäven fenoxisyror.

EOCLExtraherbar organiskt bunden klor.

EOXExtraherbara organiskt bundnahalogener.

FENOLMolekyl som består av en bensenringdär en väteatom bytts ut mot enhydroxygrupp (OH).

FENOXISYRORAktiv ingrediens i en rad kemiskabekämpningsmedel (bland annathormoslyr) som användes för be-kämpning av ogräs i jordbruket,

Miljögifter

Page 4: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

4

lövsly i skogsbruket och som avlöv-ningsmedel under Vietnamkriget.Medlen visade sig vara förorenademed dioxiner och användningenstoppades i de flesta länder. Sedioxiner.

FLAMSKYDDSMEDELKlorparaffiner, PCT, PCN, PCB ochbromerade bifenyler (PBB),difenyletrar (PBDE),hexabromcyklododekan (HBCD)och tetrabrombisfenol (TBBP-A)är effektiva flamskyddsmedel somförhindrar att material börjar brinna.De egenskaper som gör dem använd-bara i detta sammanhang gör dememellertid också till långlivadeorganiska miljögifter. Se ävenbromerade flamskyddsmedel ochrespektive ämnen.

FTALATEREn grupp icke halogenerade orga-niska ämnen (innehåller varken kloreller andra halogener) som idagåterfinns i miljön världen över. Deanvänds bl a som mjukgörare i PVC-plast. Ftalater är toxiska för alger ochorsakar i höga doser hormonstör-ningar hos försöksdjur. Hos ryggrads-djur bryts de emellertid ner snabbt såatt de inte ackumuleras i nämnvärdomfattning.

FURANERFuraner är snarlika dioxiner och harliknande egenskaper, de kan hakraftig giftverkan i mycket småmängder. De kan uppkomma somförorening vid olika kemiska proces-ser eller vid förbränning.

HBCDHexabromcyklododekan. Ett flam-skyddsmedel som påträffats i luft-burna partiklar långt från föro-reningskällor. Ämnet är toxiskt förvissa alger. Se flamskyddsmedel.

HCBHexaklorbensen. Användes i litenskala för behandling av utsäde motsvampsjukdomar fram till 1980 iSverige. Ämnet utnyttjas i vissaländer som råvara inom den kemiskaindustrin, men merparten av HCB

uppkommer som en oavsiktligtproducerad förorening. Bioackumu-leras bland annat i vattenlevande djur.

HCHHexaklorcyklohexan. Ett insektsbe-kämpningsmedel som på grund avsin höga flyktighet är vida spritt imiljön. Ämnet finns i ett stort antalkemiska varianter med olika egen-skaper. Användning av ”oraffinerad”HCH är numera stoppad i de flestaindustriländer. Ämnet saluförs undernamnet lindan som fortfarandeanvänds i ganska stor omfattning imånga länder. HCH är stabilt ochtoxiskt för vattenorganismer ochhögre djur och innebär risk föroönskade hälso- och miljöeffekter.I Sverige är lindan förbjudet sedanslutet av 1980-talet, men i Danmarkoch Norge får ämnet fortfarandeanvändas i vissa sammanhang.Frankrike är idag en av världensstörsta lindananvändare.

HEPTAKLORIngrediens i insektsbekämpnings-medlet klordan. Har också tillverkatsseparat som bekämpningsmedel. Seklordan.

HEPTAKLOR-EXO-EPOXIDUppstår vid nedbrytning av klordanoch heptaklor. Ämnet är mer persis-tent än ursprungsämnet och mertoxiskt.

HEXABROMCYKLODODEKANSe HBCD.

HEXAKLORBENSEN. Se HCB.

HEXAKLORCYKLOHEXANSe HCH.

HORMOSLYR. Se fenoxisyror.

KLORDANInsektsmedel som består av enblandning av över 140 olika kompo-nenter som kemiskt är besläktademed aldrin och dieldrin. I Sverige harämnet aldrig använts i större utsträck-ning och förbjöds helt 1971. I slutetav 1970-talet påträffades fortfarandeklordan i fisk, fågel och säl i Östersjön.

KLORFENOLERIngrediens i utsläpp från massafabri-ker med klorblekning. Många avklorfenolerna och deras kemiskaanförvanter är toxiska och de meta-boliseras ofta i sedimenten avbakterier till andra ämnen som ocksåhar giftverkan och som är bioacku-mulerbara. Idag har samtliga svenskablekerier övergått till andra blekme-del – klordioxid, väteperoxid ochozon – och utsläppen har därmed istort sett upphört. Men de klor-föreningar som släpptes ut tidigare ärofta svårnedbrytbara och finns ännukvar i sediment och bottenlevandedjur utanför massafabrikerna.

KLORPARAFFINEREn grupp klorhaltiga ämnen somanvänds som mjukgörare i golvmattorav PVC, våtrumstapeter och elkablar,som skärvätskor eller flamskydds-medel. Förkortas CP eller PCA.Sverige siktar på att avveckla använd-ningen av klorparaffiner på frivilligväg senast under år 2000.

KREOSOTTillverkas av stenkolstjära och bestårtill stor del av PAH. Kreosot har längeutnyttjats som träskyddsmedel, ochmarken vid äldre träimpregnerings-anläggningar och sågverk kan varakraftigt förorenad med PAH. Undersenare år har användningen avkreosot minskat kraftigt i Sverige.

KVICKSILVEROrganiska kvicksilverföreningar,främst alkylkvicksilver, användestidigare som bekämpningsmedel föratt förhindra svampangrepp påutsäde. Många fåglar blev förgiftadeoch arter vanliga i jordbruksland-skapet minskade kraftigt, liksomvissa rovfåglar. Kvicksilverbetatutsäde är förbjudet i Sverige sedan1966.

LINDAN. Se HCH.

NONYLFENOLERDen vanligaste typen av alkylfenolersom spritts i miljön. Dessa ämneninnehåller varken klor, brom ellerandra halogener. Nonylfenoler

Page 5: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

5

används för att tillverka nonylfenol-etoxylater som används i rengörings-och avfettningsmedel för industrielltbruk. Giftverkan och bioackumu-lering av nonylfenoler har påvisatshos fisk och musslor. Nonylfenolerliknar könshormoner och kan störakönsfunktionerna. I Sverige haranvändningen minskat kraftigt menstora mängder tillverkas för export.

PAHPolyaromatiska kolväten. Se aroma-tiska kolväten.

PBBPolybromerade bifenyler. Se brome-rade flamskyddsmedel.

PBDEPolybromerade difenyletrar. Sebromerade flamskyddsmedel.

PCA. Se klorparaffiner.

PCBPolyklorerade bifenyler. PCB harsedan länge en särställning bland deindustrikemikalier som blivit miljö-gifter. Det användes slutet i elektriskutrustning, men spreds trots det imiljön. Eftersom ämnet är mycketstabilt ökade halterna successivt ochledde bland annat till att sälar, fåglaroch fisk i Östersjön skadades.Användningen begränsades kraftigt1978 och totalförbjöds i Sverige 1995.

PCC. Se toxafen.

PCDD. Se dioxiner.

PCDF. Se dioxiner och furaner.

PCNPolyklorerade naftalener. Användesprecis som PCB som mjukgörare,isolervätska i elektrisk apparatur ochi begränsad omfattning även somträskyddsmedel. Vissa varianter kanvara mycket långlivade och återfinnsi levande organismer. PCN har oftaförekommit som förorening i PCB.Tillverkningen har upphört i vart falli Europa men några förbud har inteinförts.

PCP. Se pentaklorfenol.

PCTPolyklorerade terfenyler. Har använtssom mjukgörare eller hydraulvätska.De anrikas på samma sätt som PCB ilevande vävnader och misstänksorsaka likartade skador. De har dockaldrig tillverkats i samma volym somPCB. Inom EU gäller samma restrik-tioner för PCT som för PCB.

PENTAKLORFENOLBekämpningsmedel som har använtsför impregnering av virke motrötangrepp och för att förhindrasvamptillväxt vid tillverkning avpappersmassa. Det är inte så långlivatmen har kraftig giftverkan. I Sverigeförbjöds användningen av PCP sombekämpningsmedel 1978 men dettillverkas fortfarande i andra länder,dock i betydligt mindre mängder äntidigare. PCP är allmänt spritt imiljön.

POLYBROMERADE BIFENYLERSe bromerade flamskyddsmedel.

POLYBROMERADE DIFENYL-ETRARSe bromerade flamskyddsmedel.

POLYCYKLISKA AROMATISKAKOLVÄTEN (PAH). Se aromatiskakolväten.

POLYKLORERADE BIFENYLERSe PCB.

POLYKLORERADE NAFTA-LENER. Se PCN.

POLYKLORERADE TER-FENYLER. Se PCT.

PVC. POLYVINYLKLORIDEn typ av plast som vid förbränningkan ge upphov till dioxiner. Se ävenftalater.

TBBP-ATetrabrombisfenol-A är det idag mestanvända bromerade flamskydds-medlet. Det ingår bland annat iepoxiplast. Se bromerade flam-skyddsmedel.

TBT. Se tributyltenn.

TCDDEn variant av dioxin, som brukarbetecknas som det giftigaste ämnemänniskan någonsin har frambringat.Se dioxin.

TCPMEtt ganska nyupptäckt miljögift sompåvisats bland annat hos sälar iÖstersjön. Ämnet har produceratskommersiellt men tycks främst hauppkommit som en biprodukt vidtillverkning av DDT.

TETRABROMBISFENOLSe TBBP-A.

TOXAFENEtt insektsbekämpningsmedel sombestår av en blandning av mångahundra olika ämnen, främst kloreradebornaner (CHB). Ämnet betecknasibland med PCC. I Sverige hartoxafen inte använts sedan 1956, meni många andra länder fick det ersättaDDT och var mellan 1972 och 1984världens i särklass mest användainsektsbekämpningsmedel. Viaatmosfären har ämnet spritts hundra-tals mil från de områden där det haranvänts. Det har påvisats bland annati Östersjöns fauna.

TRIBUTYLTENNMetallorganisk förening som utnytt-jas i båtbottenfärger för att förhindraalgpåväxt. TBT är skadligt för vissahavssnäckor redan vid mycket lågakoncentrationer och i såväl Sverigesom många andra länder har använd-ning av TBT-färger på mindre båtarförbjudits.

TRIS(4-KLORFENYL)METANOLSe TCPM.

Page 6: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

6

Ordförklaringar

ACKUMULATIONSBOTTENSjö- eller havsbotten där sedimentensuccessivt lagras över varandra så att deämnen som sjunker till botten stannarkvar där.

ANRIKNINGProcess som ökar halten av ett ämne,exempelvis anrikning av ett miljögift ien näringskedja.

AVDUNSTNINGAtt ett ämne övergår till gasform så attdet sprids till atmosfären.

AVGIFTNINGSENZYMEnzym som omvandlar giftiga ämnensom bildats eller kommit in i organis-men.

BENSEN (RING)Organisk kemisk förening som bestårav en ring av sex kolatomer med var sinväteatom.

BIOACKUMULERINGUpplagring av ett stabilt ämne ilevande vävnad så att halten blir högreän i omgivningen.

BIOMAGNIFIKATIONAnrikning av ett ämne längs närings-kedjorna, halterna ökar från bytesdjurtill rovdjur.

BIOTILLGÄNGLIGHETFörmåga hos ett ämne att tas upp avorganismer.

ENDOKRINA ORGANOrgan som producerar hormoner.

GENOTOXISKPåverkan på arvsanlag, så att t.ex.mutationer uppstår.

HALOGENEn grupp grundämnen (fluor, klor,brom, jod) med vissa gemensammaegenskaper .

HALOGENERINGKemisk process där halogener binds tillorganiska föreningar.

HORMONERSignalsubstanser som produceras avendokrina organ. Överför budskapmellan olika organ i kroppen påkemisk väg.

HYDROXYMETABOLITOrganisk förening där en väteatomersatts med en OH-grupp (vilket görämnet mer vattenlösligt).

INITIERINGFörändring av arvsmassan i en cell, sompå sikt (genom promotion och progres-sion) kan utvecklas till cancer.

KLORAKNEHudutslag som kan orsakas av expone-ring för dioxiner.

KONDENSATIONNär ett ämne omvandlas från gasformtill vätska eller fast form (motsatsen tillavdunstning).

KONGENEROlika varianter av en organisk föreningsom tillhör samma grupp. Kongenernaskiljer sig åt genom placeringen avgrundämnen i molekylen, eller antaletatomer av olika slag. PCB kan exem-pelvis förekomma i 209 olika varianter,där antalet kloratomer och derasinbördes positioner varierar.

METABOLISMÄmnesomsättning, omvandling avämnen i en organism.

METABOLITÄmne som bildas under ämnes-omsättningen.

MUTATIONFörändring av arvsanlag, gener.Mutationer kan uppstå spontant, ellergenom påverkan från radioaktivstrålning eller kemiska ämnen somkommer in i cellkärnan.

NÄRINGSKEDJANäringens väg genom ett ekosystem,från växter, via växtätare till rovdjur.Ett ekosystem består av ett otalnäringskedjor som är sammanflätadetill en näringsväv.

ORGANISK FÖRENINGKemisk förening där kol ingår.

ORGANISKA MILJÖGIFTEROrganiska föreningar som kan skadalevande organismer.

PERSISTENTStabil och därmed långlivad kemiskförening.

PESTICIDBekämpningsmedel.

PROGRESSIONUtveckling av en godartad till enelakartad tumör.

PROMOTIONKemisk påverkan under lång tid, avinitierade celler.

RECEPTORÄmne i cellväggen eller i cellen somkan fånga upp speciella ämnen(exempelvis hormoner) och förmedladeras kemiska budskap.

SEDIMENTAvlagringar av organiskt och oorganisktmaterial, partiklar med mera på sjö- ochhavsbottnar.

TOXISKGiftig.

Page 7: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

7

Organiska miljögifter

Kända miljögifter – toppen av ett isberg

InledningBild 1

Organiska miljögifter

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 1

• Hur sprids de i miljön?

• Hur påverkas miljön och människors hälsa?

• Hur kan riskerna begränsas?

PCB

DDT

DIOXIN

FURANER

TCDD

AOXALKYL-CDF

TCPM

PVC

PENTAKLORFENOLNONYLFENOLER

• DDT, PCB, dioxin – kända miljö-gifter

• Nya organiska föreningar tillverkasoch sprids

• Forskning ökar kunskaperna

DDT, PCB, dioxin. Dessa tre ordkänner väl de flesta människor igenfrån tidningsrubriker och larm-rapporter i media. Det är organiskaföreningar som har egenskaper somgör dem till farliga miljögifter. DDToch PCB förekommer inte naturligt imiljön. Dessa ämnen har tillverkatsav den kemiska industrin. Dioxinerkan bildas vid förbränningsprocesser,men kan också uppkomma somförorening när vissa kemikaliertillverkas. Varje år kommer tusentalsnya organiska föreningar ut påmarknaden. De flesta är harmlösa,men några skapar problem när desprids i miljön, där de kan stannakvar i årtionden eller till och medsekler.

Innan nya organiska ämnen fårbörja tillverkas och säljas kommersi-ellt, måste de testas för att utröna omde innebär några risker för hälsa och

miljö. Idag finns alltså ett kontroll-system. Det är bland de ämnen somhar kommit ut på marknaden innandetta skyddsnät infördes som vi tordefinna de mest riskabla ämnena idag.

Att långlivade organiska fören-ingar vållar problem har varit käntsedan länge. Samhället har ocksåinfört begränsningar, förbud ochavvecklingsplaner för att minskadessa ämnens påverkan på miljön.Kunskaperna om vilka ämnen som ärfarliga, hur de sprids i miljön och hurde påverkar djur och människor ärdock fortfarande mycket begränsade.Vi känner inte till alla organiskamiljögifter som förekommer i miljön.De ämnen vi känner till idag beskrivsofta som toppen av ett isberg.

Naturvårdsverket inledde 1992ett forskningsprogram för att ökakunskaperna om organiska miljö-gifter och bättre kunna bedöma vilkarisker de innebär för hälsa och miljö.Programmet avslutades 1998. En delav forskarnas resultat redovisas iboken Organiska miljögifter. Dettastudiepaket beskriver enkelt ochöversiktligt vad organiska miljögifter

är, hur de sprids, hur de påverkarmiljön och människors hälsa, samthur riskerna kan bedömas.

Riksdagen har antagit 15 miljö-kvalitetsmål. Mål nr 12 handlar omGiftfri miljö och lyder: ”Miljön skavara fri från ämnen och metaller somskapats i eller utvunnits av samhälletoch som kan hota människors hälsaeller den biologiska mångfalden”. Vihar en generation på oss att arbeta föratt uppnå detta mål. Läs mer påNaturvårdsverkets webbplats:www.environ.se

Page 8: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

8

Vad är ett organiskt miljögift?

Stabila långlivade ämnenkan ge kroniska skador

Vad är ett organiskt miljögift?

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 2

C

C

C

C

CC

H

H

H

ClCl

Cl

ClC C

C C ClCC

H

Cl

ClCl

Cl Cl

Cl Cl

C C

C C

C C

C C

C CC C

H

H H

H HH H

H H

H

Cl

ClPCB - Polyklorerade bifenyler

Bifenyl

Hexaklorbifenyl – en av 209 varianter av PCB

Många organiska miljögifter

• är långlivade

• är bioackumulerande

• ger kroniska skador

MiljögifterBild 2

• Akut och kronisk toxicitet

• Stabila och långlivade organiskaämnen

Ämnen som skadar levande organis-mer kallas toxiska (giftiga). När deförekommer i naturmiljön kallas demiljögifter. Ämnen som snabbt gerskador kallas akuttoxiska. Sådanaämnen är ofta kortlivade, skadorna imiljön blir därför ofta lokalt begrän-sade och upphör i regel när utsläppenstoppas. Stabila och långlivadeorganiska föreningar vållar däremotsällan akuta skador. Levande organis-mer utsätts i regel för relativt lågadoser men under lång tid. Dessaämnen ger störningar som ger tydligaeffekter först efter en längre tid.Sådana ämnen kallas kroniskttoxiska. Det tar till exempel oftamånga år från exponering för ettcancerframkallande ämne till att encancertumör har utvecklats.

Förutom giftigheten är den mestproblematiska egenskapen hos dessa

miljögifter deras stabilitet; de är svåraatt bryta ner. De är långlivade,persistenta. De kan finnas kvar imiljön mycket lång tid, cirkulera inäringskedjorna utan att brytas neroch kan därför vålla skada under enlång tidsperiod. De hinner ocksåtransporteras långa sträckor med luftoch vatten, så att de sprids och fåreffekter över mycket stora områden,till och med över hela jorden.

Organiska ämnen utgör byggste-narna i alla levande organismer. Deflesta organiska ämnen bryts lätt ner.Livsprocesserna består ju just av attkomplicerade organiska föreningar,som har olika funktioner för organis-merna, byggs upp och att andraföreningar sönderdelas under ämnes-omsättningen för att frigöra energi.

Men det går att tillverka orga-niska föreningar som är stabila. Dekan vara mycket svårantändliga ellerha andra värdefulla egenskaper. Mensådana stabila organiska föreningarkan levande organismer inte bryta

ner genom ämnesomsättningen. Vissaämnen kan utsöndras från kroppen,andra lagras upp i fettvävnaderna.

FaktaSTABILA ORGANISKA FÖRENINGARStabila organiska föreningar består ofta(men inte alltid) av en eller flera bensen-ringar (se figur), där några av väte-atomerna har bytts ut mot halogener, engrupp grundämnen där bland annat fluor,klor, brom och jod ingår. PCB är en för-kortning av polyklorerade bifenyler; eneller flera väteatomer i en bifenylmolekylhar ersatts av kloratomer. Det finns 209olika varianter av PCB där antalet klorato-mer och deras inbördes positioner varie-rar. Egenskaperna hos olika PCB-varian-ter (kongener) kan skilja sig avsevärt.

Page 9: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

9

Biologiska egenskaper

Ämnen koncentreras ilevande organismer

Biologiska egenskaper

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 3

Biotillgängligt: Ämnet kan tas upp av levande organismer.

Bioackumulering: Halten i organismen (t ex fisk) är högre än i dess omgivning (vattnet).

A

Biomagnifikation: Halten ökar längs näringskedjan: strömming – gädda – havsörn.

C

B

MiljögifterBild 3

• Biotillgänglighet

• Bioackumulering• Biomagnifikation

Vissa miljögifter har sådana kemiskaegenskaper att de tas upp och lagras ilevande organismer. Ämnets fettlös-lighet har stor betydelse för i vilkenutsträckning det sker.

Fettlösliga ämnen är svårlösliga ivatten, och söker sig därför till detfett som finns i vattnet, det vill sägatill levande organismer, partiklar ellersediment av organiskt ursprung.Halogenering av organiska ämnenminskar deras vattenlöslighet ochökar fettlösligheten. Halterna avklorerade kolväten som PCB kan varatiotusentals högre i fisk än i vattnetsom fisken lever i. Förmågan hos ettämne att tas upp av levande vävnaderkallas biotillgänglighet. Upplagringenav ett ämne i levande vävnad, därhalten blir långt högre än i omgiv-ningen, kallas bioackumulering.

De byten som ett rovdjur äter

under sin levnad uppgår till hundra-tals gånger den egna vikten. Bytes-djurens vävnader består till störstadelen av ämnen som rovdjuret kanbryta ner, men svårnedbrytbaraorganiska föreningar lagras i rov-djuret. Där kan dessa ämnen efter-hand nå halter som är flera miljonergånger så höga som i vattnet. Halter-na ökar alltså längs näringskedjan,från plankton och smådjur vidare tillabborre, gädda för att bli mycketpåtagliga hos rovdjuren i näringsked-jans topp som havsörn, säl och utter.Denna anrikning längs näringskedjornakallas biomagnifikation.

FaktaBIOTILLGÄNGLIGHET: Förmåga hos ettämne att tas upp av organismer.

BIOACKUMULERING: Upplagring av ettstabilt ämne så att halten blir högre än iomgivningen (förutsätter biotillgängli-ghet).

BIOMAGNIFIKATION: Anrikning av ettämne längs näringskedjorna, dvs. halt-ökning från bytesdjur till rovdjur (förut-sätter bioackumulering).

Page 10: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

10

DDT – en historik

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 4

1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

produktion och spridning

skador i miljön

orsaken till skadorna klarnar

åtgärder mot spridning

återhämtning

A DDTupptäcks

B Industriell tillverkning

C Lokal fågeldöd

D Havsörnen minskar

E Förbud i jordbruket

F Förbud i skogsbruket

G Bevis attDDT skadar havsörn

H Havsörnen repar sig

A B C D E F G H

DDT – en historik

DDT – från mirakelmedel till miljöhot

InledningBild 4

• DDT – Nobelprisbelönat insektsgift

• Samband misstänktes mellan DDToch skador

• Plötsligt fanns DDT överallt• Skador – förbud – återhämtning

Den schweiziske kemisten PaulMüller upptäckte i slutet på 1930-talet att en organisk kemisk föreningsom han hade tillverkat i sitt labora-torium kunde döda insekter mycketeffektivt. Eftersom insekter kundeorsaka stora skador på grödor ochminska skördarna, och malariamyggorspred sjukdom i tropikerna, var deten mycket användbar upptäckt. Närandra världskriget tog slut börjadeDDT därför att tillverkas industrielltoch lanserades som ett effektivtinsektsbekämpningsmedel och ettmirakelmedel för att utrota malaria.DDT var också mycket effektivt ochPaul Müller tilldelades Nobelpriset ikemi 1948.

Efter att DDT hade använts i ettantal år minskade dess effektivitet.Det visade sig att skadeinsekter hadeblivit motståndskraftiga mot DDT.Doserna som spreds måste därför

successivt öka. Efter ungefär tio åruppmärksammades skador i natur-miljön, framför allt att fåglar dog efteratt insektsbekämpningsmedel hadespridits i ett område. Misstankarnariktades mot DDT. Efter ytterligarenågra år, omkring 1960, börjadeorsakerna till skadorna klarna.Forskare visade också att DDTtransporterades i miljön och vidaretill djur och människor. DDT kundepåvisas i stort sett överallt, till ochmed i kvinnors modersmjölk.

Eftersom det fanns starka skäl attmisstänka att DDT orsakade skadorförbjöds användning av DDT iSverige inom jordbruket 1970, ochnågra år senare även i skogsbruket.När DDT slutade spridas i Sverigeminskade så småningom halterna imiljön. Sambandet mellan DDT ochskador på havsörn blev vetenskapligtbevisat 1980, men först på 1990-talethar havsörnspopulationen i Sverigeåterhämtat sig.

DDT är ett effektivt insektsbe-kämpningsmedel, bland annat för attämnet är stabilt. Det var ett ämnesom inte förekom naturligt i miljön,

som var giftigt för vissa levandeorganismer, det var ju dess egenskapsom insektsgift som var självaanledningen till att DDT tillverka-des och spreds. Men det är ämnetsstabilitet som gör det miljöfarligt.Det fortsätter att cirkulera i denaturliga systemen och anrikas inäringskedjorna tills halterna blir såhöga att vissa arter skadas.

Det dröjde flera år efter att DDTbörjade användas i stor skala innande skadliga effekterna upptäcktes.Det dröjde två decennier innanspridningen stoppades, tre decennierinnan sambanden mellan DDT ochdess skadeverkningar blev veten-skapligt bevisade och fyra decennierinnan den skadade populationen - idetta fall havsörn - repade sig. MenDDT finns fortfarande spritt överhela jorden och förekommer i så gottsom alla levande organismer, frånpingvinerna i Antarktis till isbjörnar-na i Arktis. DDT fungerade som envarningssignal. När långlivadeorganiska föreningar väl har spritts imiljön är det för sent att hejda deraseffekter.

Page 11: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

11

Aktuella miljögifter

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 5

DDTDieldrinKlordanToxafenHCHLindan

PolyaromatiskakolvätenHexaklorbensenDioxiner

PCBPentaklorfenolKlorparaffinerFlamskyddsmedelAlkylfenoler

Bekämpningsmedel

Industrikemikalier

Förbrännings-produkter

MiljögifterBild 5

Aktuella miljögifter

Klassiska miljögifter och nya tillkommer

• Kemiska bekämpningsmedel

• Industrikemikalier

• Biprodukter vid tillverkning ochförbränning

DDT och andra ”klassiska” miljö-gifter finns ännu idag kvar i levandeorganismer. Sedan 1940-talet har överen miljon ton DDT tillverkats ochspridits i miljön, fast användningen iSverige har varit begränsad. I vissaländer i Asien tillverkas och användsDDT fortfarande, bland annat för attbekämpa malariamyggan, liksomandra kemiska bekämpningsmedel(aldrin, dieldrin, klordan, toxafen,lindan, HCH, etc) som länge varitförbjudna i många i-länder. De spridshit via luft och havsströmmar.

PCB och många andra ämnensom använts inom industrin har visatsig fungera som miljögifter. Minst 1,5miljoner ton PCB har tillverkats ivärlden. Det har använts somisolering i transformatorer och annanelektrisk utrustning, smörjmedel,hydraulolja, och som ingrediens ifogmassa och PVC-plast.

Långlivade organiska föreningar

kan också bildas som biprodukter vidolika tillverkningsprocesser ellerförbränning. Polyaromatiska kolväten(PAH) finns bland annat i avgaserfrån motorfordon och bildas även vidvedeldning. Det är en stor grupp avämnen. Vissa av dem, bland annatbens(a)pyren, är cancerframkallandeoch kan ge genetiska skador.

Massaindustrin var länge den heltdominerande källan till utsläpp avklorhaltiga organiska föreningar. Nuhar dock samtliga svenska massa-fabriker slutat använda klorgas somblekmedel och utsläppen har mins-kat starkt. Det finns dock kvar storamängder klorföreningar i sediment inärheten av fabrikerna. En gruppämnen som bildades som föroreningvid klorgasblekning var dioxiner, somockså förekom som förorening ibekämpningsmedlet hormoslyr.Dioxiner kan även bildas vid förbrän-ning av klorhaltigt material, exempel-vis PVC-plast. Genom förbättradförbränningsteknik har dioxinutsläp-pen från sopförbränningsanlägg-ningar i Sverige idag minskat till enbråkdel av den nivå som rådde på

1980-talet. Alla stabila organiskaföreningar som förekommer i miljönkan idag påvisas i levande organismeroch i modersmjölk. De inlemmas inäringskedjorna och hamnar såsmåningom i livsmedel. Fortfarandeupptäcks nya organiska föreningarsom fått spridning i naturen ochlagrats upp i levande organismer.Sannolikt återstår många att upptäcka.

Page 12: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

12

Perspektiv på framtiden

Vaksamhet och riskbedömning

Perspektiv på framtiden

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 6

Stora mängder organiska miljögifter är ”inbyggda” i samhället. Produkterna måste tas om hand så att gifterna inte hamnar i miljön.

Långlivade organiska föreningar sprids över hela jorden. Det krävs därför internationella avtal.Det är även viktigt att övervaka vilka ämnen som förekommer i miljön.

InledningBild 6

• Långlivade miljöproblem

• Faror med nya ämnen upptäcks

• Lagar och internationella avtal• Miljöövervakning och forskning

De mest kända miljögifterna, somDDT och PCB, finns ännu kvar imiljön. Stora mängder PCB finnsidag ”inbyggda” i samhället, ifogmassa i byggnader, elektriskutrustning och annat. Förr ellersenare läcker detta PCB ut i miljönom det inte tas om hand och förstörspå ett miljöriktigt sätt. Samtidigtuppdagas fortfarande nya ämnen somkan fungera som miljögifter. Oftaingår de som beståndsdelar i olikaprodukter. Bromerade flamskydds-medel, som bland annat finns i tygeroch datorer, har uppmärksammats desenaste åren. Dessa ämnen harviktiga egenskaper och är svåra attersätta. Biprodukter och föroreningarsom uppstår under tillverknings-processen kan också utgöra problem.

Samhället har under åren byggtupp ett allt finmaskigare nät för attsålla bort de kemikalier som kan

innebära risker för människa ochmiljö. Idag kontrolleras nya ämnennoga innan de släpps ut på markna-den. Men många ämnen som tillkom-mit innan kontrollprogrammeninfördes kan visa sig ha okända ochfarliga egenskaper.

1994 upptäcktes skador på fisk isjön Molnbyggen i Dalarna, sommisstänks bero på att något miljögiftsipprat ut från en avfallsdeponi inärheten av sjön. Men för att klargöravilket ämne det rör sig om krävs ettavancerat kemiskt och biologisktdetektivarbete, som fortfarandepågår.

Långlivade organiska föreningarsprids med tiden över hela jordenutan hänsyn till nationsgränser. Vilkaämnen som tillverkas och sprids iandra länder är det svårt för Sverigeatt påverka och kontrollera. Detdröjer också länge innan effektervisar sig och ännu längre tid innansambanden mellan ett visst ämne ochpåvisade skador kan bevisas.

För att förebygga skador ochminska riskerna med långlivade

organiska föreningar krävs internatio-nella avtal om att begränsa använd-ningen eller avveckla farliga ämnen.Skärpta regler för förvaring av avfalloch effektiv övervakning av vilkaämnen som förekommer i miljön, såatt motågärder kan sättas in på etttidigt stadium, är andra viktigaåtgärder. Det behövs även ytterligareforskning för att klargöra effekter ochutveckla nya analysmetoder som gördet möjligt att upptäcka ännu okändaämnen.

Page 13: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

13

Spridningsvägar

Miljögifter sprids via atmosfären

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 7

Spridningsvägar

Havsbottnarna är slutstationenSprids via atmosfären

Omsättningi miljönBild 7

• Sprids från rökgaser

• Avdunstar och sprids med vindarna

• Transporteras i näringskedjorna• Djupa havs- och sjöbottnar är en

slutstation

Långlivade organiska föreningar kanpåvisas i mark, vatten och levandeorganismer och finns överallt; ipolartrakterna såväl som i våratätorter. Hur har de hamnat hundra-tals mil från de platser där de hartillverkats och använts? Det finnsbara en förklaring: de sprids viaatmosfären.

Vissa ämnen bildas under förbrän-ningsprocessen och sprids medrökgaser. Bland annat dioxiner kanbildas vid olika typer av förbränningoch spridas vidare ut i miljön.

De flesta miljögifter är flytandeeller fasta, men de kan förångas ävenvid normal temperatur. Enstakamolekyler avdunstar ständigt tillluften och sprids med vindarna.Eftersom de kan stanna kvar i luftenlänge sprids de över stora avstånd.Förr eller senare återvänder dessa

ämnen ner till mark eller vatten,exempelvis med nederbörden.

I miljön kan långlivade organiskaföreningar bindas till partiklar ochläggas fast i marken. Men de kanockså tas upp av levande organismeroch spridas i näringskedjorna elleravdunsta på nytt och transporterasvidare i lufthavet.

Förr eller senare hamnar dock deflesta organiska föreningar viaavrinning eller nederbörd i sjöar ochhav. Eftersom de är svårlösliga ivatten binds dessa ämnen ofta till

små partiklar, växtplankton ellerannat fast material som så små-ningom sjunker till botten. Pågrunda bottnar där vattnet rör sig, ifloder, vid stränder och grundahavsområden rörs partiklar upp ochförs vidare i vattnet. Via plankton ochbottenlevande smådjur kan förore-ningarna åter komma in i näringsked-jan. Först när de långlivade organiskaföreningarna hamnar på större djup,på så kallade ackumulationsbottnar,når de sin slutstation. Där begravs demed tiden under tjocka sedimentlager.

Page 14: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

14

Halter i fisk

Halterna ofta högre i söder än i norr

Halter i fisk

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 8

Bolmen

Storvindeln

Abisko-jaure

Abisko-jaureBolmen Storvindeln

Insjöfisk HavsfiskPCB PCB

HCB HCB

1 skalenhet på staplarna = 0,1 µg/g fett 1 skalenhet på staplarna = 0,1 µg/g fett

1 skalenhet på staplarna = 0,01 µg/g fett1 skalenhet på staplarna = 0,01 µg/g fett

Omsättningi miljönBild 8

• Ett ämnes flyktighet påverkar dessspridning

• PCB-halter högre i söder

• HCB-halter lika i hela landet• Östersjön en uppsamlingsplats för

miljögifter

De flesta utsläppskällorna tillorganiska miljögifter finns söder omSverige, i länder med hög befolk-ningstäthet, intensiv trafik och därdet finns många industrier ochavfallsdeponier. Halterna i miljönborde därför vara högre i söder än inorr.

Ett ämnes flyktighet, hur lätt detavdunstar, spelar stor roll för hur detsprids. Ju flyktigare ett ämne är destolängre kan det spridas. Flyktighetenär i sin tur beroende av temperatu-ren. När luften blir för kall konden-seras ämnena från gas till fast formoch faller till marken. Det talar för atthalterna av långlivade organiskaföreningar på sikt borde bli högre julängre norrut man kommer.

Undersökningar som har gjortsbekräftar dock inte detta till alladelar. Diagrammen visar halterna av

PCB och HCB* i insjöfisk respektivehavsfisk. Halten av PCB i fisk ärbetydligt högre i Bolmen i Smålandän i sjöarna Storvindeln och Abisko-jaure i norra Sverige. Halten av HCBär däremot närmast densamma iinsjöar över hela landet. Sjöarnapåverkas främst av nedfall frånatmosfären, det finns få lokala

* HCB – hexaklorbensen. Se sid 4.

utsläppskällor. Skillnaden mellanhaltmönstren för PCB och HCBberor bland annat på att PCB inte ärlika lättflyktigt som HCB. Förhavsfisk är mönstret i stort settdetsamma. Halterna av PCB ärbetydligt högre i söder än i norr,medan halterna av HCB är jämnarefördelade.

Page 15: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

15

Halterna sjunker

Stopp för utsläpp får halterna att sjunka

Halterna sjunker

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 9

1970 1980 19900

1

PCB-halteri bröstmjölk

1970 1980 19900

2

4

6

8

10

-5 %/år

PCB i gäddafrån Bolmen

1980 19900

1

2

3

-4 %/år

PCB i strömmingfrån Landsort

µg/g fettvikt

µg/g fettvikt

µg/g fettviktOmsättning

i miljönBild 9

• Miljögifter i naturen finns ocksåhos människan

• Spädbarn mest utsatta

• Halterna av ”klassiska” miljögiftersjunker

• Halterna av nya miljögifter kanfortfarande öka

Intressanta frågor är förstås omhalterna av miljögifter i naturen ökareller minskar, liksom hur mycketmiljögifter vi människor får i oss viafödan. Miljögifter som påvisas inaturmiljön finns nästan alltidupplagrade även i människokroppen.En stor del av vårt intag av organiskamiljögifter kommer från konsumtionav fet fisk. Halterna hos människor ärdock betydligt lägre än hos sälar ochandra rovdjur i Östersjön.

När det gäller människan har manbland annat mätt halterna av miljö-gifter i bröstmjölk. Spädbarn genom-går flera känsliga utvecklingsstadier,och modersmjölken är deras domine-rande föda. Mjölken har hög fetthaltoch kan innehålla betydande mäng-der miljögifter, som har lagrats imoderns kropp i decennier. Räknat

per kilo kroppsvikt utsätts de flestamänniskor för större mängdermiljögifter under spädbarnstiden ännågon gång senare i livet.

Lyckligtvis minskar halterna avPCB och många andra välkändamiljögifter i modersmjölk (diagram-met till vänster). I början av 1990-talet uppgick halterna till knappt 40procent av de värden som uppmättestjugo år tidigare. Det är ett resultat avde allt hårdare begränsningar som harinförts för tillverkning och utsläpp avlånglivade organiska föreningar. Från1970 fram till 1995 har PCB-haltenhos gäddor i Bolmen sjunkit med igenomsnitt 5 procent per år ochhalten hos strömming vid Landsort iÖstersjön sjunker med ca 4 procentper år. Halterna av andra miljögiftersom DDT och HCB uppvisar ocksåen stadig minskning.

Tyvärr finns det undantag fråndenna trend. Det gäller bland annatdet bromerade flamskyddsmedletPBDE, som kom i allmänt bruk förstpå 1970-talet. Sillgrissleägg från StoraKarlsö innehöll tjugo gånger såmycket PBDE i mitten på 1980-talet

som i början på 1970-talet. Först på1990-talet har halterna börjat sjunka.I modersmjölk stiger PBDE-halten.Bara ett fåtal ämnen har mätts ochanalyserats på ett systematiskt sättunder längre tidsperioder. Därför vetvi inte hur halterna av andra lång-livade organiska föreningar i natur-miljön förändras.

Page 16: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

16

Skadeeffekter på olika nivåer

Sambanden ärsvåra att klarlägga

Effekter

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 10

Miljögift Molekyler CellerVävnader & organ Individer

ArtbeståndSkador

upptäcks

Forskning IndividerSälhonor sterila

Vävnader & organSkador på livmodern

CellerSkador på cell-funktioner

MolekylerStruktur-förändring

EffekterBild 10

• Effekter upptäcks hos artbestånd

• Primära effekter sker på molekylärnivå

• Sekundära effekter på vävnader,individer och bestånd

Miljögifter utlöser en lång kedja avstörningar i olika organismer. Men attett ämne är ett miljögift upptäcks iregel först när dess effekter redanvisat sig. Under 1960-talet minskadeexempelvis bestånden av både gråsäloch havsörn i Sverige. När forskarnabörjade leta efter orsakerna, visadedet sig att sälarna hade sjukligaförändringar bland annat i livmodern,vilket försämrade deras fortplant-ningsförmåga. Örnarna häckade somde skulle, men äggens skal var såtunna att de gick sönder innanungarna kläcktes. Halterna av DDT,PCB och andra miljögifter hos sälaroch örnar kartlades. Efter ett inten-sivt forskningsarbete blev det möjligtatt steg för steg klarlägga hur dessaämnen påverkade olika organ.

Att klarlägga de grundläggande

orsakerna till skadorna är emellertidmycket svårt. PCB och andra miljö-gifter består i praktiken av helagrupper av ämnen som är snarlikamen som kan ha olika giftverkan.Olika organ påverkas på olika sätt.Skadeffekterna skiljer sig också hosolika arter och dessutom hos indivi-der av olika ålder och kön inomsamma art. Det förekommer en lång

rad olika miljögifter i naturmiljön,vilket gör det svårt att särskilja vilkaeffekter som orsakas av respektiveämne. Slutligen kan miljögifteromvandlas av levande organismer, ibästa fall till ofarliga ämnen, menibland till nya ämnen som har störregiftverkan än de som ursprungligentogs upp från miljön.

Page 17: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

17

Omvandling av PCB

Miljögifter omvandlasav kroppens försvarssystem

Omvandling av PCB

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 11

O

C

C

C

C

C C

H

H

Cl

Cl

H

HCl

C C

ClC

CH

C

CH

C

C

C

C C

H

Cl

Cl

H

O C

HCl

C C

ClC

CH

C

CHHydroxygrupp

H

HH

N

H

HH

H

I I

I I

H

O O

HHO

O

H

A

B

C

PCB-molekyl (tetraklorbifenyl)

Cytokrom 450

Hydroxymetabolit (stabil, mer vattenlöslig)

Tyroxin (sköldkörtelhormon)EffekterBild 11

• Människor och djur har fleraförsvarssystem

• Avgiftningsenzymer omvandlarfrämmande ämnen

• Enzymer är trubbiga vapen, somkan göra ont värre

Växter och djur har under miljontalsår fört en kamp för att överleva.Växter har under evolutionens gångutvecklat giftiga ämnen som ärskadliga för växtätande djur, ochdjuren har i sin tur utvecklat metoderför att oskadliggöra dessa gifter. Djuroch människor kan bilda en rad olikaså kallade avgiftningsenzymer, somkan omvandla, metabolisera, främ-mande kemiska ämnen som kommerin i kroppen.

Enzymerna i kroppens avgift-ningssystem är sällan skräddarsyddaför specifika främmande molekyler.Miljögifter förekommer heller intenaturligt i miljön. Inga arter hardärför haft någon möjlighet attutveckla avgiftningsenzymer speci-ellt för dem. Enzymerna fungerar i

regel ändå effektivt på mångafrämmande ämnen, som till exempelkan göras mer vattenlösliga så att desnabbt utsöndras från kroppen. Menenzymerna är tveeggade vapen, ivissa fall kan de göra saken värre.Enzymerna kan göra vissa ämnenännu giftigare, så att de kan orsakamutationer. Då sätts cellens normalabeteende ur spel och risken förcancer ökar.

Vissa ämnen som bildas närkroppen omvandlar PCB (Se OH-bildens A och B) liknar hormonettyroxin (C) och passar som nyckeln iett lås på det protein som transporte-rar tyroxin i blodet från sköldkörtelntill andra organ. I stället för tyroxintransporteras då ett miljögift runtmed blodet till olika organ. Det kanockså leda till tyroxinbrist vilket kange ämnesomsättningsstörningar. Vissamiljögifter kan alltså störa kroppenshormonsystem.

Andra miljögifter kan genomliknande mekanismer lagras ikroppen i stället för att utsöndras. De

kan lagras i kroppsfett, lever, njureeller andra organ där de med tidenkan ge upphov till olika typer avskadeverkningar.

FaktaEn PCB-molekyl består av två bensen-ringar där en eller flera väteatomer ersattsmed kloratomer (A). När den kommer ikontakt med ett visst enzym i kroppenomvandlas PCB-molekylen till en så kal-lad hydroxymetabolit (B). Hydroxygruppen(OH) ökar molekylens vattenlöslighet, såatt den lättare kan utsöndras ur kroppen.Tyvärr liknar strukturen hos dennahydroxymetabolit (B) sköldkörtelhormonettyroxin (C), vilket leder till att PCB-meta-boliten stannar kvar i kroppen.

Page 18: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

18

Hormoner

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 12

Fenolgrupp Nonylfenol

Ett naturligt östrogenVissa miljögifter kan agera som kroppens egna hormoner.

Nonylfenol, som bl a används i rengö-ringsmedel, liknar naturligt östrogen.

Hypofys

Sköldkörtel

Bräss (thymus)

BinjurarBukspottkörtel

Njurar

Testiklar

Äggstockar

Hormoner produceras av endokrina organ

Hormoner

Miljögifter kan ”härma” hormoner

EffekterBild 12

• Livsprocesserna består av kemiskareaktioner

• Reaktionerna samordnas avhormoner

• Miljögifter kan härma hormoner• Hormonbalansen kan rubbas

Livsprocesserna består av ett närmastoöverskådligt nätverk av kemiskareaktioner, som styrs av olika signal-substanser som överför budskapmellan olika celler och organ. Degrundläggande skadorna av miljö-gifter inträffar i de ytterst inveckladeprocesserna på molekylär nivå sompågår i och mellan enskilda celler.

Hormonerna produceras avendokrina organ; hypofysen, sköld-körteln, äggstockar, testiklar medflera. Hormoner fångas upp avreceptorer, som finns i cellernasmembran (väggar) eller inuti cellerna.Varje receptor kan bara fånga uppämnen som är byggda på ett specielltsätt.

När ett hormon binds till enreceptor startar en kedjereaktion sompåverkar cellens funktion. Flera

miljögifter stör produktionen,transporten eller mottagningen avhormoner och andra signalsubstanser.Om främmande ämnen rubbar dekemiska processerna inne i cellernafår det naturligtvis allvarliga konse-kvenser.

En PCB-metabolit kan intasamma plats som hormonet tyroxin ikroppens signalsystem (se föregå-ende sida). Många andra miljögifterkan också agera på samma sätt somkroppens egna hormoner. Flera olikaämnen har likheter med det kvinn-liga könshormonet östrogen. Bildenvisar en östrogenmolekyl, som har enfenolgrupp i ena änden. Nonylfenol,ett ämne som används vid tillverk-ning av tvätt- och rengöringsmedel,har en exakt likadan fenolgrupp,vilket gör att det fungerar somöstrogen när ämnet hamnar i krop-pen.

Ämnen som fångas upp avcellernas östrogenreceptorer, som taremot hormonets kemiska budskapoch vidarebefordrar det till cellen,kallas östrogena. Andra ämnen, som

är tillräckligt lika östrogen för attkopplas till cellernas receptorer, meninte aktiverar dem, kallas anti-östrogena, eftersom de hindrar detnaturliga östrogenet att nå receptorn.Sådana ämnen rubbar hormon-balansen. Hos vuxna styr könshormo-ner könsdrift, spermieproduktion,menstruationscykel och graviditet.Könshormonerna spelar också enviktig roll under fosterutvecklingen.

Page 19: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

19

Cancer

Cancer resultat av en lång process

Cancer

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 13

Initiering Promotion Progression

Strålning eller kemikalier.

Fortsatt påverkan av något kemiskt ämne.

En godartad tumör kan sedan snabbt utvecklas till en elakartad tumör utan fortsatt kemisk påverkan.

elakartad tumörmed dottersvulst

godartad tumör

EffekterBild 13

• Initiering – promotion – progression

• Miljögifter kan framkalla cancer

En del långlivade organiska fören-ingar är cancerframkallande, vissakan initiera cancer, andra fungerarsom promotorer. Dioxiner, som ärmycket kraftfulla promotorer, gerhudtumörer hos möss och levercan-cer hos råttor. Även PCB och andramiljögifter har visat sig kunna bidratill utvecklingen av cancer. Också idetta sammanhang är det derasstabilitet som är farlig. De lagras ikroppen och kan då fungera sompromotorer under tillräckligt lång tidför att orsaka cancer.

Cancerutvecklingen kan delas in itre olika stadier; initiering, promotionoch progression. Utveckling av entumör initieras genom att arvsmassani en cellkärna förändras. Det kan skegenom att cellen utsätts för strålningeller genom att ett främmandekemiskt ämne kommer in i cell-kärnan och skadar en gen.

En tumör bildas genom att en cellmed skadad arvsmassa börjar dela sig

onormalt ofta. Den bildar kopior avsig själv. Det räcker dock inte att enenskild cell har initierats. Initie-ringen måste följas av promotion,som något annat kemiskt ämne kanstå för. Promotionen kan till exempelinnebära att kanalerna i cellväggarnaförsvinner så att omgivande cellerinte kan hindra att den skadadecellen börjar dela sig okontrollerat.Om promotionen pågår under långtid bildas en anhopning av celler medförändrade egenskaper; ett första-dium till cancer. Om promotionen

upphör kan tumörutvecklingenstanna upp. För att utveckla cancerhos människa krävs i regel lång tid,tio till tjugo år.

Godartade tumörer kan emeller-tid utvecklas till elakartade tumörer,som växer och sprider sig okontrolle-rat. Det kallas för progression. Dennatycks kunna äga rum utan fortsattkemisk påverkan på cellerna. Can-cerns utveckling kan då inte längrestoppas ens om de ämnen somfungerar som promotorer försvinnerur kroppen.

Page 20: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

20

Nervsystem

Nervsystemets utveckling kan påverkas

Nervsystem

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 14

Möss som tillförts DDT vid tio dagars ålder har svårare att anpassa sig till en ny miljö. Det kan bero på att hjärnans utveckling påverkats av DDT.

0-20 0-20 0-2020-40 20-40 20-4040-60 40-60 40-600

200

400

minuter

DDT tillförd vid3 dygns ålder

DDT tillförd vid10 dygns ålder

DDT tillförd vid19 dygns ålder

obehandlade djur behandlade djur

Antal rörelser under första timmen i ny miljö (i vuxen ålder)

Effekter av DDT på möss vid olika tillfällen i späd ålder

Beteende somsignifikant avvikerfrån det normala

EffekterBild 14

• Miljögifter påverkar nervsystemetsutveckling

• Foster och spädbarn känsligast

• Beteenderubbningar påvisade hosförsöksdjur

Miljögifter kan skada nervsystemet.Kemiska insektsbekämpningsmedelsom exempelvis DDT utövar singiftverkan just på nervsystemet.Såväl hos insekter som hos däggdjurleder akut DDT-förgiftning tilldarrningar, kramper och försämradkoordinationsförmåga.

Om foster eller unga individerutsätts för miljögifter som påverkarnervsystemets utveckling, kan detleda till beteenderubbningar ochförsämra den mentala kapacitetensenare i livet. Nervsystemet har småmöjligheter att reparera skador, ochdessa blir därför ofta bestående.

Djurförsök har visat att känslig-heten för miljögifter är särskilt högunder en period då hjärnan växersnabbt. Under denna kritiska fas kanäven låga doser av DDT, PCB ochandra miljögifter ge bestående skador

på motoriken, inlärningsförmåganoch minnet. Dessa djur blir dessutomextra känsliga för miljögifter underresten av livet.

När möss flyttas till en ny miljö ärde till en början mycket aktiva ochnyfikna, men deras aktivitet minskarraskt när de bekantat sig med denfrämmande omgivningen. Möss sominte utsatts för DDT vid späd ålder(de ljusa staplarna) beter sig på detviset; efter 40-60 minuter har destillat sin nyfikenhet. Möss somtillförts DDT vid tre dygns ålder(vänstra diagrammet) eller vid 19dygns ålder (högra diagrammet) betersig också i stort sett normalt.

Möss som tillförts DDT vid tiodygns ålder, då deras hjärnor växersom mest, beter sig emellertid heltannorlunda som vuxna. De fortsätteratt vara mycket aktiva och derasnyfikenhet blir inte stillad. Dennaökade aktivitet (hyperaktivitet) kanbero på en oförmåga att tolka in-trycken i den nya omgivningen,vilket i sin tur kan bero på att derashjärna har skadats av DDT.

Hos människan inleds motsvarandesnabba och störningskänsliga utveck-ling av det centrala nervsystemetredan under senare delen av foster-stadiet och fortsätter några månaderefter födseln. För ett antal år sedanblev diande spädbarn utsatta förjämförbara kvantiteter DDT (perkilo kroppsvikt) som musungarna iovan nämnda försök. Riskerna för attlånglivade organiska föreningar skage effekter på människor är därföruppenbara.

Page 21: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

21

Effekter på fåglar

Rovfåglar nära att utrotas

Fåglar

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 15

%100

80

60

40

20

01970 1980 1990

Andel havsörnspar medframgångsrik häckning

snittnivå framtill 50-talet

Havsörnen utrotningshotad

DDTs nedbrytningsprodukt DDE orsakade hormonstörningar hos havsörnen. Äggskalen blev tunnare och krossades under ruvningen.

EffekterBild 15

• Miljögifter sprids via närings-kedjorna

• Ackumuleras hos rovfåglar

• Fortplantningen hos rovfåglar störd• Lång återhämtningstid

DDT och andra bekämpningsmedelhar orsakat förgiftningar som främstdrabbat fåglar i jordbruksområden.Betning av utsäde med kvicksilverledde till att bland annat råka, fasanoch gulsparv minskade kraftigt iSverige under 1950- och 1960-talet.Förgiftade småfåglar blev lätta bytenför rovfåglar, och halten av miljögifterhos bland annat pilgrimsfalk, berguvoch sparvhök blev allt högre. Gifter-na anrikades även i insjöarnas ochÖstersjökustens näringskedjor, ochhalterna blev därför höga också hosfiskätande rovfåglar som fiskgjuseoch havsörn.

Gifthalterna hos vuxna rovfåglarnådde inte alltid dödliga nivåer.Däremot försämrades fåglarnasfortplantningsförmåga. Äggskalenblev så tunna att de kunde gå sönderunder ruvningen. Liknande resultat

rapporterades också från Stora sjöarnai Nordamerika och andra delar avvärlden.

Forskarna lyckades så småningomvisa att det framför allt var DDT-metaboliten DDE som gjorde attäggskalen blev tunnare. I Sverigedrabbades pilgrimsfalken hårdast.Den var på 1970-talet liksom berg-uven och havsörnen akut utrotnings-hotad i länderna kring Östersjön.Även andra rovfåglar minskadekraftigt. I slutet av 1960-talet ochbörjan av 1970-talet infördes förbudmot användning av DDT, kvicksilveroch vissa andra bekämpningsmedel.Det ledde till att fågelbestånden ijordbruksbygderna återhämtade sigredan efter några år. Det har tagitbetydligt längre tid för pilgrimsfalk,berguv och havsörn att återhämta sig.Utan aktiva insatser med utfodringoch uppfödning hade dessa arter idagtroligen varit utrotade i Sverige.

Diagrammet visar hur mångaprocent av häckande havsörnsparsom fått levande ungar från mitten av1960-talet fram till slutet av 1990-

talet, jämfört med genomsnittet framtill 1950-talet på drygt 70 procent.Andelen framgångsrika häckningarsjönk till 20-30 procent i mitten av1960-talet och låg kvar på den nivånfram till mitten av 1980-talet, dåkurvan började stiga. Först mot slutetav 1990-talet har havsörnen återfåttsin ursprungliga fortplantningsför-måga, och stammen repar sig nu väl.

Page 22: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

22

Sälar

Kris för Östersjöns sälar

Sälar

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 16

Sälarna på bättringsvägen

Livmoderför-trängningar

Dräktighet

Tarmsår hosunga sälar(1-3 år)

1977-1986 1987-1996

Hälsotillstånd hos Östersjöns gråsälar

10

28

12

811

4

32

3

172320

EffekterBild 16

• Östersjöns sälar hårt drabbade

• Försämrad fortplantningsförmåga

• Bestånden ökar, men krisen inteöver

I början av 1900-talet fanns dethundratusentals sälar i svenskavatten, men vid slutet av andravärldskriget hade bestånden minskatkraftigt genom intensiv jakt. Jaktenpå säl upphörde efterhand helt, mensälarna i Östersjön fortsatte trots detatt minska. Vid mitten av 1970-taletfanns det bara några få tusen gråsälaroch vikare kvar. Nedgången visadesig bero på att de flesta sälhonornainte längre kunde föda några ungar;bara ca 20 procent av de könsmognahonorna var fruktsamma.

Den direkta orsaken var attsälhonorna fick missfall eller attfostren dog. De sår som då bildadesledde till att livmodern växte ihopvilket gjorde honorna sterila. Sälarnahade också en rad andra sjukligaförändringar, de uppvisade skador påhud, klor, blodkärl, njurar, tandköttoch tarmar samt livmodertumörer.

Forskarna kunde så småningom visaatt dessa skador ingick i ett ochsamma sjukdomskomplex somsannolikt orsakas av miljögifter sompåverkar binjurebarken. Vilket ellervilka miljögifter som orsakar ska-dorna är ännu oklart, men det liggernära till hands att misstänka DDEeller PCB, eftersom båda dessaämnen kan anrikas i binjurebarken.

Halterna av DDT och PCB iÖstersjön har stadigt minskat sedanbörjan av 1970-talet. Så småningomhar därför även sälarna blivit friskareoch förökat sig bättre. Skadorna pålivmodern hos könsmogna honor harminskat, men ännu inte försvunnit.

Diagrammet jämför sälarnassituation under tioårsperioderna1977-86 och 1987-96. Fruktsamhetenhos gråsälarnas honor har ökat ochlivmoderförträngningarna harminskat. Däremot har tarmsår blivitvanligare, även hos unga sälar.Tarmsår uppkommer naturligt genomangrepp av hakmask och orsakasalltså inte av något miljögift, däremotläks såren onormalt dåligt, vilket kan

bero på att immunförsvaret harförsämrats. Sälar kan bli relativtgamla, ibland uppemot 30-40 år, såskador som inträffat långt tidigarekan därför finnas kvar hos äldre sälar.Men det förklarar inte att allvarligatarmsår har ökat hos unga sälar underde senaste åren.

Vikaresälarna har inte ökat påsamma sätt som gråsälarna. Krisen försälarna tycks ännu inte vara över.Även andra fiskätande däggdjur, somutter och mink, har troligen påver-kats av miljögifter, men de har inteundersökts lika noga som sälarna.

Page 23: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

23

Effekter på människan - cancer

Svårt bedöma skador på människor

EffekterBild 17

• Ändrad cancerrisk?

Det är mycket svårt att bedöma vilkaeffekter miljögifter har på männi-skan. Vi människor lever på så olikasätt, äter olika mat, rök- och dryckes-vanor varierar, liksom boende- ocharbetsmiljön. Dessutom varierarmänniskors ärftliga egenskaper.Det finns många faktorer som kanpåverka människors hälsa och det ärmycket svårt att bevisa att en vissskadeeffekt beror på ett specielltmiljögift.

Vissa cancerformer ökar relativtsnabbt, det gäller bland annattestikelcancer. Det finns ett starktsamband mellan födelseår och riskenför att insjukna i denna typ av cancer,vilket tyder på att tumörerna initierasredan på fosterstadiet. Det finnsdock inga säkra belägg för att miljö-gifter skulle orsaka denna cancer.

Under 1960-talet användesfenoxisyrepreparat som bekämp-ningsmedel inom skogsbruket ochsom avlövningsmedel i Vietnamkri-get. Medlet var i regel förorenat med

små mängder dioxin. Många ameri-kanska soldater som spred dettamedel har senare fått missbildadebarn eller själva drabbats av levercan-cer. I Sverige har många som arbetatmed fenoxisyror drabbats av mjuk-delscancer eller lymfcancer. Det hardå förstås funnits starka misstankarom att dessa skador på amerikanskasoldater och svenska skogs- ochjärnvägsarbetare har orsakats avdioxiner. Det har emellertid varitsvårt att få fram entydiga vetenskap-liga bevis för något sådant samband.I Sverige har fiskarbefolkningen

undersökts noga, eftersom dennagrupp i regel äter betydligt mer fetfisk, med relativt höga halter avorganiska miljögifter, än normal-befolkningen. Inte heller dessaundersökningar har gett någraentydiga resultat; vissa cancerformerär vanligare medan andra är merovanliga hos fiskarbefolkningen änhos befolkningen i sin helhet.

Effekter på människan – cancer

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 17

1880 1900 1920 1940 1960

10,80,6

0,4

2

345

Danmark

Sverige

Norge

födelseår

Avvikelse från förväntat antal insjuknanden0% +100%-100% +200%

All cancerLäpparMatstrupeMagsäckTjocktarmLungorMelanom

Cancerfall bland svenska fiskareOrgan/Sjukdom

Testikelcancer I många länder insjuknar allt fler män i testikel-cancer.

Förklaringar Förväntad nivåUppmätt nivå hos fiskare95% konfidensintervallSignifikant avvikelse från förväntad nivå

OstkustenVästkusten

Page 24: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

24

Effekter på människan – hud- och nervskador

Nervsystemet känsligt för påverkan

Effekter på människan

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 18

0 1 2 3 4 5 kg0

10

20

30

%Födelsevikt hos barn i svenska f iskarfamil jer

västkusten

ostkusten

Klorakne Den vänstra bilden togs fyra månader efter dioxin-utsläppet i Seveso, Italien.Den högra fem år senare.

Barn i fiskarfamiljer vägde något mindre på ostkusten än på västkusten.

EffekterBild 18

• Klorakne

• Risk för nervskador

• Lägre födelsevikt• Beteenderubbningar

Kunskaperna om hur människorpåverkas av organiska miljögifterbygger främst på undersökningar isamband med olyckor. Vid minst tvåtillfällen har risolja av misstag blivitförorenad med PCB; första gången iJapan 1968 och en andra gång iTaiwan 1979. Människor somanvände oljan drabbades blandannat av huvudvärk, illamående,buksmärtor och en speciell typ avhudförändringar, klorakne.

Klorakne är ett typiskt symptompå dioxinförgiftning och drabbademånga människor efter en olycka påen fabrik i Seveso i Italien 1976 dåstora mängder dioxin spreds överomgivningarna. PCB innehåller oftasmå mängder dioxiner som bildassom förorening under tillverknings-processen. Den klorakne somdrabbade de risoljeförgiftade männi-skorna i Japan och Taiwan orsakades

troligen av dioxiner och/eller dioxin-liknande ämnen. Varken risoljekata-stroferna i Asien eller olyckan iSeveso skördade några direktadödsoffer. De skador som uppkomledde dock till stort lidande hos dedrabbade.

Risken för skadliga effekter ärtroligen störst när det gäller centralanervsystemet och intellektetsutveckling. Allt fler undersökningarpekar på att det finns sambandmellan organiska miljögifter ochskador på nervsystemet. Ett annatmöjligt samband gäller födelsevikten.

En undersökning av barn födda 1973-91 visade att barnen till svenskaostkustfiskare vägde något mindre(80 gram mindre) än barnen tillvästkustfiskare (där halten avföroreningar i fisk är lägre än iÖstersjön). Liknande samband harpåvisats i andra länder. Beteendetoch den mentala utvecklingen hosbarn till risoljeoffren uppvisar tydligaförändringar. Resultaten av under-sökningarna stöder hypotesen attmiljögifter kan orsaka sådana skador,men de utgör inga slutgiltiga bevis.

Page 25: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

25

Problem och motåtgärder

Idag kan vi stämma i bäcken

Problem och motåtgärder

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 19

1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

produktion och spridning

skador i miljön

orsaken till skadorna klarnar

åtgärder mot spridning

återhämtningPCB-halt i ÖstersjönRiskerBild 19

• Skador – orsak – åtgärd

• Långt tidsperspektiv

• Gamla ämnen och föroreningarkvar som problem

• Skyddsnät

PCB är ett bra exempel på hur ettorganiskt miljögift upptäcks, åtgärderför att minska dess miljöriskergenomförs och hur miljön kanåterhämta sig från skadorna.

PCB började tillverkas redan på1930-talet. Först i mitten av 1960-talet upptäckte forskarna att PCBförekom i miljön. Efter ytterligarenågra år väcktes misstankar om attPCB kunde ligga bakom de sjukligaförändringar hos sälar som hadeupptäckts kring 1960. Det ledde tillatt ”öppen” användning av PCB,exempelvis i fogmassa, färg och plast,förbjöds i Sverige 1972. PCB fortsattedock att användas i transformatoreroch kondensatorer, och hundratalston PCB importerades fortfarande tillSverige. Denna användning förbjöds1978, och sedan 1995 får inte hellergammal utrustning som innehåller

PCB användas. Tack vare dessamotåtgärder började förekomsten avPCB i miljön sjunka redan på 1970-talet och många av de djurarter somhade drabbats har nu sakta mensäkert börjat återhämta sig. Menfaran är ännu inte över. Det finnsfortfarande hundratals ton PCB ibyggnader, gamla produkter och påavfallsupplag. Om det inte tas omhand på ett betryggande sätt kommerPCB även i fortsättningen att spridastill miljön.

Det finns bara ett effektivt sättatt undvika problem med miljögifter:att stämma i bäcken. När ett miljögiftväl börjar tillverkas och användas ärdet omöjligt att hindra att det sprids imiljön.

Genom internationella avtal ochkontrollorgan har ett skyddsnätskapats för att hindra att nya ämnensom innebär risker för miljön skabörja tillverkas och spridas. Nyaämnen som kommer ut på markna-den är därför förhoppningsvis ettmindre problem. Däremot kan detfinnas miljöfarliga långlivade orga-

niska föreningar som tillverkats ochspritts innan kontrollapparatenbyggdes upp. Därför är det viktigt attäven hålla noggrann uppsikt övervilka ämnen som förekommer imiljön och hur halterna av dessaämnen utvecklas. Även ämnen sombildas som föroreningar undertillverkningsprocesser är svåra attstrikt kontrollera.

Page 26: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

26

Riskbedömning

Ökad kunskap för bättre beslut

Riskbedömning

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 20

Forskarsamhället

Myndigheter och pol i t iker

Riskidentifiering •Påvisa och identifiera ämnen

och källor•Påvisa att effekter kan inträffa

Riskkvantifiering•Hur stor är exponeringen?•Hur tas giftiga ämnen upp, omsätts,

verkar och utsöndras? •Fastställa gränser för skadliga doser

Riskvärdering •Avvägningar mellan fördelar

och risker•Bestämma vilka risknivåer

som kan tolereras

Riskhantering •Åtgärder för att minska riskerna•Kartlägga och övervaka halter•Kontrollera att åtgärder får avsedd effekt •Initiativ till fortsatt forskning

Risker med miljögifter – hantering och bedömning

RiskerBild 20

• Forskare identifierar och bedömerriskerna

• Myndigheter värderar riskerna

• Politiker hanterar riskerna

Vilka ämnen är farliga? Hur hög haltav ett visst ämne innebär risker förhälsa och miljö? Forskare ochmiljöövervakare undersöker vilkaämnen som är farliga, och försökermed hjälp av olika tester klarläggagränsen för vad som innebär oaccep-tabel risk. Forskarnas uppgift är attidentifiera och kvantifiera miljö-riskerna.

Riskidentifiering innebär attundersöka miljön för att påvisa ochidentifiera vilka ämnen som fungerarsom miljögifter, hitta källorna somämnena sprids ifrån och undersökahur och vid vilka halter olika ämnenpåverkar människor och djur.

Detta kunskapsunderlag gör detmöjligt att bedöma riskerna; hur storarisker olika ämnen innebär förmänniskors hälsa och för miljön.Halterna av olika ämnen hos männi-skor och i miljön följs för att få reda

på hur stor exponeringen är menockså om halterna stiger eller sjun-ker. Denna information kombinerasmed vad vi vet om hur ämnenkommer in i kroppen, hur de omsättsoch vilka mekanismer som leder tillförgiftning. Sådana undersökningargör det möjligt att fastställa gränsernamellan skadliga och oskadliga doserav olika ämnen eller acceptabel ochicke acceptabel risk.

Uppgiften att bedöma vilka riskersom är acceptabla för samhället vilarpå myndigheter och politiker.Riskvärderingen görs i regel avmyndigheter, som väger riskbedöm-ningen mot ekonomiska, sociala ochandra faktorer. Om riskerna bedömsvara oacceptabelt stora, kan politi-kerna fatta beslut om åtgärder somminskar riskerna. Riskhanteringen,de åtgärder som genomförs för attminska riskerna, följs sedan upp avmyndigheter och forskare, somundersöker om åtgärderna får avseddeffekt.

Det är en ständigt pågåendeprocess; tidigare okända miljögifter

identifieras, nya effekter på männi-skor och djur påvisas, riskuppskatt-ningar förändras av nya forsknings-rön, vilket påverkar myndigheternasriskvärdering och tvingar fram nyaåtgärder för att optimalt komma tillrätta med problemen.

Page 27: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

27

Rekommendationer

Kunskap, vaksamhet, försiktighet

Rekommendationer

© NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 21

Hejda vid källan•Kontroll av nya kemikalier

•Förbud mot spridning av miljöfarliga ämnen

Miljöövervakning•Kontrollera effekten av åtgärder

•Utsläppskontroll

Forskning•Effekter på människa & miljö

•Upptäcka ”nya” miljögifter

•Metoder och underlag

för riskbedömning

RiskerBild 21

• Hejda miljögifter vid källan

• Noggrann miljöövervakning

• Ökad kunskap genom forskning

Det effektivaste sättet att förebyggaskador på miljö och hälsa av långli-vade organiska föreningar är förståsatt se till att de överhuvudtaget intetillverkas. Idag kontrolleras nyakemiska ämnen mycket noga så attämnen som är stabila, bioackumu-lerbara och giftiga inte ska kunnakomma ut i miljön. Det finns docken risk för att ämnen med ännuokända egenskaper kan visa sig varamiljögifter. Det kan också bildasföroreningar vid tillverknings-processerna som kan ha farligaegenskaper. Vidare kan olika ämnen,som var för sig är ofarliga, få oönska-de effekter när de samverkar inbör-des eller med naturliga ämnen. Detfinns idag ett finmaskigt skyddsnät.Det är inte helt tätt, men så tätt detkan bli med de kunskaper vi haridag.

Halterna av de flesta kändamiljögifterna sjunker. Det är dock

viktigt att fortsätta med en noggrannmiljöövervakning. Den bör utvidgastill att omfatta andra långlivadeämnen än de som övervakas idag. Fördetta krävs att nya analysmetoderutvecklas. Idag kontrolleras t.ex. baraen handfull av den rikliga flora avlånglivade organiska föreningar somförekommer i miljön. Även bio-logiska effekter måste studeras somen del av miljöövervakningen.

Det finns stora mängder miljö-gifter i byggnader, material ochprodukter. För att de inte ska spridasi miljön måste de tas om hand på ettbetryggande sätt. Det krävs regler förhur miljöfarligt material ska tas omhand så att miljögifterna inte spridstill miljön.

Kunskaperna om hur långlivadeorganiska föreningar påverkarmänniskor och djur måste förbättras.Stora forskningsinsatser är nödvän-diga för att undersöka hur sådanaämnen påverkar nervsystem, hor-monsystem, immunförsvar ochtumörbildning. Kunskaperna om nyaoch nyupptäckta miljögifter behöver

förbättras. Det är också viktigt attklarlägga hur olika ämnen samverkarinbördes och med naturligt förekom-mande ämnen. Metoderna förriskbedömning behöver vidare-utvecklas. Mycket återstår alltså attgöra.

Svenska miljögiftsforskare harlänge spelat en framträdande inter-nationell roll. Forskningsresultatenhar legat till grund för åtgärder sommyndigheter och politiker hargenomfört för att minska använd-ningen och spridningen av miljö-gifter. Vi kommer även i framtidenatt ha behov av resultat från dennagrundläggande miljögiftsforskning,både för vår egen skull och för vårmiljö.

Page 28: Organiska miljögifter, ett globalt problem. · mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PCB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten

28

Vad är ett organiskt miljögift?

Hur sprids miljögifter i miljön?

Hur påverkas levande organismer?

Hur stora är riskerna för människans hälsa?

Dessa viktiga frågor tar Naturvårdsverket upp istudiepaketet Organiska miljögifter – ettglobalt problem. Paketet innehåller 21 styckenoverheadbilder med eller utan boken ”Orga-niska miljögifter – ett svenskt perspektiv på ettinternationellt problem” (Monitor 16, Natur-vårdsverkets förlag, 1998) samt detta texthäfte.

Häftet inleds med en översiktlig beskriv-ning av vad organiska miljögifter är och hur defungerar. Därefter beskrivs hur dessa ämnenomsätts i miljön, effekter på djur och männi-skor samt slutligen hur riskerna kan bedömasoch hanteras. Faktahäftet avslutas med ettantal rekommendationer om hur organiskamiljögifter bör hanteras för att minska och påsikt eliminera riskerna.

Studiepaketet vänder sig till föredragshål-lare, lärare och studiecirklar. Faktahäftetinnehåller en informativ text till varje over-headbild och kan delas ut som dokumentationi samband med föredragen. Faktahäftet kanäven användas som ett fristående faktamaterial.Utbildningspaketet vänder sig i första hand tillmiljöansvariga hos lokala, regionala ochcentrala myndigheter, näringsliv samt gymna-sieskolor och högskolor.

Naturvårdsverket är Sveriges största producent av miljökunskap som vi sprider genom eget förlag, presstjänst,utbildningar, Internet, tidskrifter och vårt bibliotek.

Postadress 106 48 Stockholm. Besöksadress Blekholmsterrassen 36. Tel 08-698 10 00.Kundtjänst Tel 08-698 12 00 fax 08-698 15 15. E-post: [email protected] Internet www.environ.se

NV 9

95

5-8

, 5

00

0 e

x, 9

9-1

2.