ORGAN föR sveRiGes kliNiskA dietisteR VOLYM XX • NUMMER … · skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften

20 årORGAN föR sveRiGes kliNiskA dietisteR VOLYM XX • NUMMER 1 • FEBRUARI • 2011

Tema: Pediatrik

Nutricia Nordica AB, Tel: 08-24 15 30, www.nutricia.se

Ref 1. Niggeman B et al. Prospective, controlled, multi-center study on the effect of an amino-acid-based formula in infants with cow´s milk allergy/intolerance and atopic dermatitis, Pediatr Allergy Immunol, 2001;12(2):78-82. 2. Giampetro PG et al. Hypoallergenicity of an extensively hydrolyzed whey formula. Pediatr Allergy Immunol 2001;12,83-86. 3. Vandenplas Y, Optimising the Diagnosis and Management of Cow´s Milk Allergy within Primary Care, European Paediatrics 2009;3:42-45.

Bröstmjölk är den bästa födan för det späda barnet. Neocate och Pepticate är livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas under tillsyn av läkare eller dietist.

Pepticate och Neocate LCP smakar och doftar gott, vilket underlättar introduktion och följsamhet till behandling.

Pepticate innehåller extensivt hydrolyserad vassle och de långkedjiga fettsyrorna DHA och AA. Pepticate innehåller en unik och patenterad blandning av prebiotika.

Neocate LCP är en 100% mjölkfri aminosyrabaserad ersättning och innehåller de långkedjiga fettsyrorna DHA och AA.

Komjölksallergiska barn har behov av en individanpassad behandling.3 Nutricia erbjuder ett komplett åldersanpassat sortiment för att underlätta en säker behandling vid komjölksallergi. Läs mer på www.nutricia.se.

De rätta verktygen för en säker behandling vid komjölksallergi

1,2

14

16 20 30Tidskriften DietistAktuelltDietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietis-ternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition.

DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informa-tionsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll.

Tidskriften förmedlar kunskap och information genom veten-skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och

kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.

RedaktionAnsvarig utgivare

Elisabet Rothenberg

Redaktör

Magnus Forslin

Postadress

Box 48

261 21 Bjuv

telefon

042-702 50

telefax

042-702 50

e-mail

[email protected]

WWW

www.dietistaktuellt.com

Annonser

BUSINESS FACTORY ABLinda Larsson-Levin

telefon: 08-653 60 48

[email protected]

layout & MaterialSTODAB

[email protected]

tryckeri

Trydells Tryckeri AB

Organ för SverigeS KliniSKa DietiSter

kommande nummer

Nr. Manusstopp Utgivning2/11 23 mars 8 april3/11 14 maj 28 maj4/11 26 aug 16 sept

PRENUMERATIONER 295 kr/år

För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbe-ta insänt material. För signerade artiklar sva-rar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej.

TS-upplaga 2009: 5.800

Medlem av:

8 12

Den sjätte upplagan av Barnmat – råd och recept har upp-daterats och utökats med råd och recept på laktovegetarisk mat. Broschyren är fylld av goda idéer när du vill göra din egen näringsriktiga barnmat.

Broschyren är utarbetad av leg. dietisterna Carina Trägårdh Lunneryd, Avdelningen för Klinisk Nutrition och Anna Hansson, Barnhälsovårdsenheten, Skånes universitetssjukhus i Lund, i samarbete med kollegor i Region Skåne.

Beställs från Gothia Förlag AB, Box 22543, 104 22 StockholmKundservice 08-462 26 70, fax 08-644 46 67

www.gothiaforlag.se

Barnmat – råd och recept

CARINA TRÄGÅRDH LUNNERYD

Nu även med laktovegetarisk mat


Ref 1. Niggeman B et al. Prospective, controlled, multi-center study on the effect of an amino-acid-based formula in infants with cow´s milk allergy/intolerance and atopic dermatitis, Pediatr Allergy Immunol, 2001;12(2):78-82. 2. Giampetro PG et al. Hypoallergenicity of an extensively hydrolyzed whey formula. Pediatr Allergy Immunol 2001;12,83-86. 3. Vandenplas Y, Optimising the Diagnosis and Management of Cow´s Milk Allergy within Primary Care, European Paediatrics 2009;3:42-45.

Bröstmjölk är den bästa födan för det späda barnet. Neocate och Pepticate är livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas under tillsyn av läkare eller dietist.

Pepticate och Neocate LCP smakar och doftar gott, vilket underlättar introduktion och följsamhet till behandling.

Pepticate innehåller extensivt hydrolyserad vassle och de långkedjiga fettsyrorna DHA och AA. Pepticate innehåller en unik och patenterad blandning av prebiotika.

Neocate LCP är en 100% mjölkfri aminosyrabaserad ersättning och innehåller de långkedjiga fettsyrorna DHA och AA.

Komjölksallergiska barn har behov av en individanpassad behandling.3 Nutricia erbjuder ett komplett åldersanpassat sortiment för att underlätta en säker behandling vid komjölksallergi. Läs mer på www.nutricia.se.

De rätta verktygen för en säker behandling vid komjölksallergi

1,2

3No 1 vol.XXfeb 2011DietistAktuellt

Ledare: Viktiga kongresser och möten 2011 4

Vi jubilerar DA 1991 – 2011 6

Stor test: Mellanmål för barn 8

Bokanmälan 12

DRF-pediatrik rapporterar 14

Dietistens roll och funktion i CBHV-teamet 16

Tidigt näringsintag hos extremt prematura barn 20

Särnär i Västra Götaland – en modell att lära av 22

Allt om DIETS 24

Dietisten&Jobbet: Moms eller inte moms? 26

Debatt: Alla probiotika är inte lika… 28

Nutricias utbildningsdagar: Sjukdomsrelaterad undernäring 30

DRF:s Kongress 2011 34-42

Nutritionsbehandlingsprocessen, del IV och V 38-42

TEMA: Pediatrik

ledare Elisabet Rothenberg, ordförande DRF

Viktiga kongresser och möten 2011

4 vol. XX feb 2011 DietistAktuelltNo 1

Det börjar bli hög tid att anmäla sig till kongressen, som innehåller flera aktuella och intressanta teman. Huvudtemat är nutritionsbehandlings-

processen och nutritionsdiagnoser. Esther Myers, leg dietist och med dr, från American Dietetic Association (ADA) är inbjuden för att presentera ADAs modell av nutritionsbehandlingsprocessen samt International Dietetics and Nutritional Terminology (IDNT). Det är en strukturerad och standardiserad nutritionsterminologi, speciellt utarbetad för att användas i nutritionsbehand-lingsprocessen. Dietistorganisationer i allt fler länder börjar nu rekommendera sina medlemmar att arbeta efter ADAs modell och terminologi. På DIETS2 mötet i Amsterdam i december föreläste Esther för EFADs medlemsrepresentanter och på den internationella dietistkongressen (ICDA) i Sidney 2012 kommer detta också att vara ett huvudtema.

Nutritionsbehandlingsprocessen samt International Dietetics and Nutritional Terminology (IDNT) kan på sikt leda till fantastiska möjligheter för samarbete och professionsutveckling för dietister i hela världen, oavsett om man arbetar inom specialistsjukvård, primärvård, kommun eller inom privat sektor. Men framförallt innebär detta ett viktigt redskap för att arbeta strukturerat.

Genom att sätta nutritionsdiganos på det problem som dietisten skall åtgärda identifierar vi dels för oss själva, men synliggör också tydligt för resten av vård-teatmet vad vårt bidrag till patientens behandling innebär. Olika medicinska tillstånd kan leda till samma nutritionsdiagnos. Det viktiga för dietisten är att utreda bakomliggande orsak (etiologi) till patientens problem samt med vilka kliniska tecken och symptom detta yttrar sig. Den bakomliggande orsaken kan vara ett medicinskt tillstånd, biverkningar av behandling eller av t ex social eller psykologisk natur. Nutritionsbehandlingsprocessen och nutritionsterminolog har därmed relevans för alla dietister som arbetar kliniskt och är av stor betydelse för utveckling av vår yrkesroll.

Esther kommer efter kongressen också att träffa före-trädare för dietistutbildningarna. Det är förstås viktigt att nutritionsbehandlingsprocessen och nutritionster-minolog lärs ut på utbildningarna.

Utöver detta kommer Torsten Mossberg att föredrag ”Socialstyrelsen förbättrar nutritionsvården” – ”Ny vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal om behandling av undernäring i vård och omsorg.” Denna vägledning kommer att ersätta boken

Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg och blir därmed det nationella styrdokumentet när det gäller nutritionsbehandling.

Ingrid Larsson kommer att föredra ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder: Tobak, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet, matvanor. Arbets-processen, slutsatserna och hur dietister kan med-verka till implementeringen”. Även detta ett mycket viktigt dokument för oss med möjligheter till nya tjänster.

Maria Magnusson som nyligen disputerat kommer att föredra intressanta resultat från sin avhandling ”Prevention av barnfetma i kontexten av socioekono-misk status och migration” som belyser skillnader i prevalens av barnfetma mellan olika socioekonomiska grupper och skolsköterskors rådgivning till barn med övervikt och fetma.

Utöver detta erbjuder kongressen förstås ett ut-märkt tillfälle att träffa kollegor från hela landet och besöka och diskutera med utställarna.

Den 3-6 september är det ESPEN (European Socaiety of Clinical Nutrition and Metabolism) på Svenska Mäss-san i Göteborg. Programmet är nu klart och ligger på (www.espen.org). ESPEN ger en fördjupad uppdate-ring på bred front såväl kliniskt som vetenskapligt inom klinisk nutrition. Allt fler dietister deltar både på kongressen men också med vetenskapliga arbetet. Vill härmed uppmana Er alla som håller på med utveck-lings och forskningsarbete att sända in ett abstrakt. Det skulle vara väldigt roligt om vi i år kunde slå rekord när det gäller presentationer av dietister. Det kommer också att vara en speciell ”Dietetic-session” ledd av Marian van Bokhorst som representerar dietis-ter i ESPEN councile.

Slutligen Swespens Nutritionsdag 19/5 är i år förlagd till Örebro. Programmet kommer att innehålla uppda-teringar och diskussion av de olika ”myndighetsinti-tiativ” som pågår i landet på nutritionsområdet, t ex Socialstyrelsens arbete att revidera Mat och näring för sjuka, Socialdepartementets satsning på SeniorAlert och SKLs uppdatering av sina satsningar på ökad pa-tientsäkerhet, som numera också inkluderar nutrition, ”Åtgärdspaket för att förebygga undernäring inom vården”.

Tre viktiga och intressanta möten som på olika sätt är angelägna för utvecklingen av vårt arbete.

För att en BRA dag börjar med en GOD morgon!

NY UNIK

Produkt

Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 [email protected]

YoCreme_del1_2.indd 1 2010-10-07 21:11:22

Vi jubilerar 1991-2011Vi jubilerar 1991-2011

1991

1994

2001

2003

2008

Det finns ett lätt cyniskt citat som ibland används för att dämpa even-tuell hausse kring en årsdag el-

ler en minnesfest: ”Ett jubileum är ett datum då en nolla hedras som en nolla av flera nollor”. Men Dietistaktuellt, som i år alltså fyller två decennier, kommer inte att uppmärksam-ma detta med allt för mycket självbespeg-ling, utan tidskriften kommer istället under 2011 att göra små nedslag i den historia som redaktionen följt under dessa år – nämligen dietistens egen.

Vi kan dock börja med att ge en kortare samtidsbild från då det begav sig: 1991 var ur ett internationellt perspektiv ett mycket dramatisk år som inleddes med Kuwaitkri-get den 15 januari. Det är också året då Ju-goslavien och Sovjetunionen upplöses, lik-som Warszawapakten. Dock inte helt frik-tionsfritt över allt.

Apartheid upphör i Sydafrika och Nel-son Mandela blir ordförande för ANC.

I Sverige har Ny Demokrati efter valet fått en vågmästarroll, Öreundbron klubbas igenom, Carola vinner Eurovision Contest och Pernilla Wiberg, 20 år, blir världsmästa-re i Storslalom.

På DRF:s Årsmöte 1991 fick Ylva Or-revall utmäkelsen Årets Dietist för sitt nu-tritionsarbete med onkologpatienter. Ka-rin Malers utsågs samtidigt till hedersmed-lem. Under mötet antogs också riktlinjer för DRF:s referensgrupper som då var åtta till antalet. Den senaste var Referensgruppen i Pediatrik som bildats tidigare under året un-der ledning av Karin Arfwidsson.

På 20 år förändras naturligtvis väldigt mycket både vad gäller professionens inne-håll och dietistens arbetssituation. Lönen har t ex haft en reell ökning om 25%. 1991 var medellönen för en dietist 13.500:-/må-nad. Omräknat till dagens penningvärde motsvarar det 17.800:-. Tio år senare var medellönen inom enkild sektor 22.200:- (motsvarar idag 24.900:-) och inom of-fentlig sektor 18.500:- (vilket motsvarar 20.750:-). Idag är medellönen för en dietist 23.600:-/månad.

Andra saker tycks inte förändras alls (vil-ket också påpekades då Dietistaktuellt fira-de 10 års jubileum): Malnutrition inom äld-revård och på våra sjukhus, tycks var en gor-disk knut inom vår sjukvård och omsorg. I nummer 2/91 publicerades ett examens-arbete om en undersökning gjord på Sahl-grenska sjukhuset där det visade sig att 52% av de patienter som ingått i studien inte fick sitt energibehov tillgodosett med de por-tioner mat som serverades. I detta nummer publicerar vi ett referat från Nutricias ut-bildningsdagar där Rebecca Stratton, fors-kae vid University of Southampton, pekar på att malnutrition bland Europas åldran-de befolkning är att betrakta som en tidsin-ställd bomb.

* * *Vi återkommer under den här vinjetten re-dan i nästa nummer av Dietistaktuellt och vi skall då stifta bekantskap med kavalkad av betydelsefulla dietister genom åren. Väl mött!

/Red


Vi jubilerar 1991-2011Vi jubilerar 1991-2011

Mindre volym, mer nutrition – nu med fiber

Volymen kan vara ett hinder för många patienter att uppnå den fulla effekten av kosttillägg. Det är också ovanligt att äldre, undernärda patienter får sitt dagliga fiberintag tillgodosett, vilket kan leda till förstoppning och diarré.

Nutricia Nordica AB • Tel: 08-24 15 30 • www.nutricia.se

Ge dina patienter näring och fiber i liten volym

Nya Fortimel Compact Fibre ger i en enda 125 ml flaska all den energi och näring du skulle ha fått i en 200 ml flaska med Fortimel Energy. Dessutom ger Fortimel Compact Fibre ett extra fibertillskott för att öka tarmens välbefinnande. Det är 300 kcal och 12 g protein och dessutom 4,5 g kostfiber - i 40% mindre volym!

Redaktionen

Dietistaktuelltredaktionen@dietist-

aktuellt.com

Pediatrik


Grab-n-go trenden där vi äter i far-ten, på språng mellan två möten, i bi-len eller på bussen, anammas nu även av

småbarnsföräldrar. Det ska vara enkelt och smi-digt att ge barnet lite mellanmål på vägen till näs-ta aktivitet. Gärna ekologiskt och utan tillsatser – och helst inget kladd. Det är ganska dyrt, men marknaden växer och föräldrarna är tydligen be-redda att betala för bekvämligheten och trygghe-ten i att produkterna är nyttigare än andra mel-lanmål och snacks.

Roliga kex och riskakor i miniformat, i förpackningar som pryds av tecknade bilder av gulliga figurer – produk-terna och förpackningarna är utformade för att passa mål-gruppen.

Bekvämt för familjer i fartenFöräldrarnas vilja att hinna med så mycket som möjligt, kombinerat med en önskan om att servera nyttig mat till barnen, gör att man redan ti-digt i livet introduceras i tren-den att måltiden inte får ta tid från något annat. Även det lilla barnet kan äta sitt mellanmål själv, direkt ur förpackningen. Fär-diga portionsförpackningar gör att man inte ens behöver fundera över hur mycket som är lagom mängd. De är lätta att packa ner i väskan och ta med på utflykten, och kan ätas när som helst, ut-an bord, stol, bestick eller tallrik.

Sötsliskig puré Fruktpuré (smoothie) i mjuka förpackningar med skruvkork liknar de energiprodukter som används inom långdistansidrott. Produkterna innehåller endast fruktpuré men känns väldigt söta, ofta in-går bananpuré. Kolhydratsinnehållet (sockerar-ter) i produkten är mellan 11 och drygt 15 gram per 100 gram.

En portion kostar som en hel klase bananer och frågan är om det är så mycket enklare än att ta

med en banan i väskan (och en sked till den som behö-ver).

Hälsosnacks för småttingarProdukternas namn och tex-terna på förpackningarna an-tyder att det finns onödiga tillsatser och farliga ämnen i andra produkter. De flesta av mellanmålsprodukterna som granskats är ekologiska. När det gäller miljöaspekten kan man dock fundera lite över alla engångs- och portions-förpackningar. Tillverkarna rekommenderar förvisso att

förpackningarna sopsorteras. Produkterna ersätter inte annan barnmat och

är inte kompletta ur näringssynpunkt, de är tänkta som mellanmål, utflyktsmat eller som ett nyttigare snacks till fredagsmyset.

Mellanmål för barnDe nya smidiga mellanmålsprodukterna är rena drömmen för alla stressade småbarnsföräldrar – tack vare portionsförpackade nyttiga mellanmål, ofta ekologiska och utan tillsatser, kan man snabbt, enkelt och kladdfritt ha med mat på utflykten.

Dietistaktuellt testar

FAKTASäljargument för små ren-levnadsmänniskorNågra av de påståenden och säljargu-ment som används på mellanmåls-produkter för små barn.No JunkAv ekologisk fruktEko åt alla!100% naturliga råvarorosockradInga aromer och konserveringsmedel

Pediatrik

Produkt Innehåll Pris per förp.City grossHemköpCOOPICA MAXI

Pris per por-tions-förp.

Övrigt

NestléNaturNes

Fruktpuré: äpple, banan100% naturliga råvarorosockrad, utan konserveringsmedel och färgämnen2x 130 gbägare med folielock och plastlock (kan återförslutas)

17,95 kr16,95 kr21 kr

9 kr8,50 kr10,50 kr

”Tillagad med skonsam ång-kokning som bevarar de natur-liga smak- och näringsämnena”35 mg c-vitamin/ 100 g

www.nestlebarnmat.se

Semper Småfolk ABC-kex

Fullkornskex med korinter. Utan aromer, konserveringsmedel eller socker. KRAV.125 g (5 påsar à 25 g)

24,95 kr24,95 kr22,50 kr

5 kr5 kr4,50 kr

Tillverkad i Tyskland. www.smafolk.com

Semper Småfolk Djur-kex

Fullkornskex. Utan aromer, konserveringsmedel eller socker. KRAV.100 g

20,95 kr19,50 kr

Tillverkad i Tyskland. www.smafolk.com

Semper Småfolk Russin

KRAV-märkta russin250 g (18 askar à 14 g)

24,95 kr27,95 kr24,50 kr

1,40 kr1,55 kr1,36 kr

Tillverkad i Kalifornien, USA.

Semper Småfolk RiskakorNaturella

Riskakor av fullkornsris, osaltade, osockrade. KRAV.50 g

16,95 kr16,50 kr

Tillverkad i Belgien

Semper Småfolk Riskakor Äpple kanel

Riskakor av fullkornsris, med äpple och kanel, osockrade. KRAV.50 g

17,95 kr16,95 kr


Semper Småfolk MorotsStix

Majs-, potatis- och morotssnacks.Osaltat, inga aromer eller konserver-ingsmedel. KRAV.15 g

7,95 kr7,95 kr

7,95 kr7,95 kr


Semper Småfolk Majspuffar

Majssnacks med ost och örter.Osaltat, inga aromer eller konserver-ingsmedel. KRAV.15 g

7,95 kr7,95 kr

7,95 kr7,95 kr


Semper Småfolk Squeezy

Päron, banan, jordgubberesp.Päron, kiwi, banan.Mjuk förpackning med liten skruvkork (återförslutningsbar)

14,95 kr15,95 kr14,50 kr

14,95 kr15,95 kr14,50 kr

25 mg c-vitamin/100 gTillverkad i Storbritannien.

Semper Småfolk DjungelSmoothie

Äpple, banan, mango, passion250 ml dryck med sugrör

14,95 kr15,95 kr14,50 kr

14,95 kr15,95 kr14,50 kr

25 mg c-vitamin/100 gTillverkad i Storbritannien.

Semper Smoothie

Banan/mangoBanan/blåbärBanan/jordgubbe200 ml dryck med sugrör

9,50 kr9,95 kr9,50 kr

9,50 kr9,95 kr9,50 kr

Tillverkad i Sverige.

No 1 vol.XXfeb 2011DietistAktuellt 9

Pediatrik

Semper Mellanmål

Banan och äpple, resp. Persika och äpple, med yoghurt och havre.Osockrad, c-vitaminberikad.2x 130 gBägare med folielock och plastlock (kan återförslutas)

17,95 kr18,50 kr

9 kr 25 mg c-vitamin/100 g

Tillverkad i Spanien.

HIPPFruit Break

Äpple med jordgubbar och blåbärKRAV-märkt.4x100 g Bägare med folielock.

19,95 kr20,50 kr

5 kr5 kr

15 mg c-vitamin/100 g

HIPPRiskakor

Ekologiska osaltade riskakor, naturella. 40 gIngen möjlighet att återförsluta påsen.

14,95 kr14,50 kr

www.hippbarnmat.se

Ella’s kitchenThe Red oneThe Purple oneThe Yellow oneThe Green one

Smoothie av ekologisk frukt:Red: jordgubbe, druva, äpple, banan, hallonPurple: banan, äpple, sv. vinbär, blåbär.Yellow: banan, äpple, mango, aprikos.Green: äpple, banan, päron, kiwi.90 gMjuk förpackning med stor skruvkork (kan återförslutas)

13,95 kr14,95 kr13,95 kr12,95 kr

13,95 kr14,95 kr13,95 kr12,95 kr

Stort skruvlock med lufthål om barnet skulle sätta den i halsen.

www.ellaskitchen.com/sverige

Tillverkad i Storbritannien.


Kexen och snacksen ser tilltalande ut och är populära bland barnen. Morots-sticks och majspuffar ser goda ut och har en mild och god smak, utan onödigt salt och konstgjorda smakförstärkare. För-packningen är lagom stor för ett tillfäl-le, men för utflykten skulle det vara ännu

bättre om påsen kunde återförslutas. Kex med djurmotiv tilltalar de all-

ra minsta, för de lite större barnen finns bokstavskex i portionspåsar som är lätt-ta att packa ner i utflyktsryggsäcken. Mi-niriskakor är lagom stora för barnen, och lätta att hålla i.

Mellanmålsprodukterna för barn mel-

lan tre och sex år är ett relativt nytt inslag i barnsortimentet, många av produkterna introducerades under 2010. Tillverkar-na har hörsammat ett nytt ”behov” hos de minsta konsumenterna – och deras för-äldrar – och vissa av produkterna är ett trevligt avbrott i vardagen hos en små-barnsfamilj.

Unikt kosttillägg med god och frisk smak med

yoghurtkaraktär och semiflytande konsistens

Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 [email protected]

YoCreme_del2_2.indd 1 2010-11-02 21:47:54

Pediatrik

En svensk undersökning visar att vissa barnmatsprodukter kan innehålla höga halter mangan, arsenik och

kadmium. De höga halterna kan dels bero på den råvara produkten är gjord av, dels på grund av att vissa produkter berikas med mangan. Livsmedelsverket samlar nu in upp-gifter för att få en bättre bild av problemet och vidtar utifrån det lämpliga åtgärder.

Institutet för miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet har analyserat halterna av olika spårämnen – bland annat mangan, arsenik och kadmium – i modersmjölks-ersättning och barngröt. Bland moders-mjölksersättningarna fann man höga halter mangan i produkter som är riktade till barn med speciella behov, framför allt allergiska barn. I barngröten var det främst mangan, kadmium och arsenik, särskilt i de risbase-rade produkterna, som skulle kunna vara ett problem.

Att dessa modersmjölksersättningar innehåller höga halter mangan beror på att de berikas med mangan, som är ett livsnödvändigt ämne. Beräkningar som

Problem med mangan och arsenik i barnmatLivsmedelsverket gjort visar dock att EU:s gränser för godkända manganhalter kan vara för högt satta.

– Företagen har hållit sig inom de god-kända gränserna för mangan. Vi informerar därför nu omgående EU-kommissionen och den europeiska myndigheten för livsmed-elssäkerhet, Efsa, som måste se över dessa gränser, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

När det gäller grötprodukterna beror mangan-, arsenik,- och kadmiumhalterna på råvaran gröten är gjord av, och vilken halt råvaran har. Eftersom IMM:s studie bara omfattar analyser av ett prov per produkt kan man inte säga säkert om produkterna alltid innehåller samma halter av dessa ämnen. Livsmedelsverket genomför just nu en egen kartläggning av arsenikhalter i risprodukter.

Livsmedelsverket samarbetar nu med kom-munerna som har ansvar för kontrollen av de företag som producerar barnmaten.

– Vi har redan bett kommunerna att be-gära in uppgifter från företagen om halterna av de aktuella ämnena i deras produkter,

för att utifrån det ta ställning till hur vi går vidare, säger Jan Sjögren, chef för Kontroll-stödsenheten.

– Det är allvarligt om produkter för spädbarn innehåller höga halter arsenik, kadmium och mangan. Ett barn som livnär sig på modersmjölksersättningar med de här halterna mangan kan få i sig mer än det så kallade tolerabla dagliga intaget. I dagsläget vet vi inte om det kan ge negativa hälsoef-fekter, det behöver utredas vidare. Tills vidare råder vi därför föräldrar att i samråd med sin dietist eller läkare välja ersättningar med låga halter mangan, säger Emma Halldin Ankarberg.

För närvarande finns inget gränsvärde varken för arsenik eller mangan i livsmedel, däremot finns gränsvärden för ämnena i dricksvatten. EU-kommissionen har dock uppmärksammat problemet med arsenik och arbetet med att ta fram ett gränsvärde har inletts. Livsmedelsverket ska även ta upp frågan om behovet av ett gränsvärde för mangan.

Källa: Livsmedelsverket

Även i år deltog DRF på utställningen Hälso-torget på Medicinska Riksstämman, som gick av stapeln i Göteborg. Temat för Hälsotorget var de nya Nationella Riktlinjerna för sjuk-domsförebyggande metoder. I Riktlinjerna re-kommenderar Socialstyrelsen att förbättring av patienters matvanor bör ske med hjälp av kvalificerad rådgivning. Samtliga studenter från termin 3 på Dietistprogrammet vid Göte-borgs universitet deltog i DRF:s monter, som

DRF på Medicinska Riksstämman i Göteborgen del av sin verksam-hetsförlagda utbildning. Vi bjöd på fullkornsbröd med böcklingpastej eller hummus.

Riktlinjerna presente-rar även fyra indikators-frågor kring matvanor (en om fiskintag, en om grönsaksintag, en om fruktintag samt en om godis/läsk/chipsintag). Vi lät besökarna besvara dessa frågor genom att lägga en valnöt i det rör som bäst motsvarade deras matvanor (bild 1). När ett rör var fullt redovisades resultatet på scenen som en miniundersökning av Svenska Mässans besö-kares matvanor (bild 2). Slinde Frode

Bild 1. Åsa Sunesson (dietist/lärare), Andrea Widebrant (dietist-student), Alexandra Ahlsén (dietiststudent)

Bild 2. Helene Hagenborg (dietiststudent), Malin Bruto (dietist/studentvärd), Isabelle Joneken (dietiststudent), Frode Slinde (dietist/lärare)


Pediatrik

Elisabet Drugge

leg dietistVisby lasarett

[email protected]


Ett mixat programinnehåll som berör-de oss alla med olika erfarenheter från det kliniska arbetet fyllde snabbt dagarna

med avbrott för mingel med nya och gamla kol-leger bland god mat och lyxiga tilltugg. Somliga passade också däremellan på att nyttja badtun-norna, andra nöjde sig med att inspireras av lug-net som konferenshotellet bjuder på. Jag har här valt att via en röd tråd att återge något tänkvärt från varje programpunkt:

Mette Åkerheim, barnsjuksköterska på dag-vården Sachsska Barnsjukhusets ät-team, inled-de med rubriken: ”Små barn med svåra uppföd-ningsproblem”. I teamet ingår även barnläkare, psykolog, dietist samt logoped och sjukgymnast vid behov. Teamets målsättning är att tillsam-mans med föräldrar ge barnet positiva upplevel-ser av mat och måltider så att det kan äta för sin egen skull utan rädsla, och minska oro samt ef-tersträva acceptabel tillväxt.

Mette påminde om att barn som är/har varit i behandling i många fall inte blir några storätare. Barnet påbörjar behandling helst före 2 års ålder när de ordinarie resurserna är otillräckliga. Unge-fär 50% av barnen har gastrostomi. Det är vanligt med associerad sjukdom (ex BPD, malignitet) – förekommer hos 75% hos barnen i behandling medan 25% är grundfriska med t ex avvänjnings-problematik. På dagvården görs måltidsobserva-tion för bedömning om hur barnet hanterar mat,

måltidens helhet, hur barnet beter sig under mål-tid och samspel barn-föräldr. Behandlingsprinci-pen är att se barnets möjligheter, fokusera på rela-tion förälder/barn, att bygga vidare på ”säkra kort” och lust. En flexibilitet och individualisering när det gäller uppfödning och viktuppgång, att etable-ra sambandet hunger och mat, stimulera egen ak-tivitet.

Teamet ansvarar för vikt hos barnet. Mette re-fererade till studier som visade att när föräldrar-nas oro sjunker äter barnet bättre. Mettes tips för prevention matvägran – Lustfyllt – små portioner och att använda ”säkra kort” för att komma i gång att äta.

Workshop 1I workshop Matvägran med Sara Ask, leg.die-tist, gavs möjlighet till erfarenhetsutbyte kring pa-tientfall och hur vi som dietister agerar. Att uti-från remiss sortera ut matrelaterad fakta – ta re-da på hur barnet mår såväl fysiskt som psykiskt. Att teamarbete fungerar bättre eller sämre på olika kliniker är ett faktum men det är alltid viktigt att ha dialog med remitterande läkare för att under-lätta vårt uppdrag. Tänkvärt från Sara om måltid-situationen vid matvägran: Lagom ambitionsni-vå, Låt barnet äta själv, skrota flygplanet – stäng av tv:n, agera förebild, ignorera – förstärk, inga mu-tor, inga hot, strama upp, inget dåligt samvete. Ha tålamod men max 20 minuters tragglande.

För 19:e gången hade referensgruppen i pediatrik nöjet att inbjuda kollegor till fortbildning. I år var intresset ännu större än tidigare, och trots fler konferensplatser än tidigare år fick alla som ville anmäla sig inte plats. Vi var 62 dietister och 8 företag med flera representanter som samlades på Sigtunahöjdens trivsamma konferenshotell 22 -23 september. Även denna gång med lysande föreläsare som med stort engagemang ledde föreläsningar och workshops.

Nutrition för tidigt födda barn är ett växande område för dietisten

Fortbildningsdagar DRF pediatrik 22-23 september 2010

Pediatrik


Workshop 2Hur beräknar vi energibehov leddes av Agnes Pal, leg. dietist. Efter inledande bakgrund av gällan-de formler för att beräkna energibehov diskutera-des patientfall med givande diskussioner om val av preparat till önskvärt energiintag. Agnes påminde om nödvändig bakgrundsinformation som ålder, vikt, andra sjukdomar/tillstånd kramper, hypoton och att i den individuella beräkningen utgå från aktuellt energi och näringsintag.

Hur vi beräknar diskuterades även i en tredje workshop Patientfall neo som leddes av Inger Öh-lund leg.dietist PD. Några kliniker har tillgång till det internetbaserade programmet Nutrium för beräkning och ordination för det neonatala bar-net, vilket verkar vara det optimala när program-met används på rätt sätt. På vilket sätt och hur ofta bröstmjölk analyseras varierar över landet liksom rutiner för proteinberikning.

Tydligt är att nutrition för de för tidigt födda barnen är ett växande område för oss dietister. På vissa håll i landet anlitas dietist på neoavdelning-en, medan andra av oss möter barnet först efter utskrivning i samband med ätproblem.

Inger Öhlund hade även en annan program-punkt – presentation av sin doktors avhandling ”Health implications of dietary intake in infancy and early childhood” som hon disputerade med 2008. Det inspirerar verkligen att lyssna till kolleger som tagit steget och börjat forska kring frågor som vi många gånger ställs inför i vår dagliga kostbe-handling. Som aktuellt exempel av Ingers slutsats att intag av fleromättat fett var lågt, är att det mät-tade fettet ökar med ett högre intag av totalt fett och att vi bör lägga mer fokus på kvalitet än kvan-titet med bibehållen energibalans (se DA#1.2010 om WHO:s dokument ang fett). Mycket annat matnyttigt finns i Ingers avhandling och helt tids-enligt kommer hon nu att gå vidare med vitamin D-status hos 4-åringar.

En underhållande sammanfattning om vad vi vet idag gjordes av överläkare och docent Tho-mas Cassvall, under rubriken D-vitamin 2010 – vad är nytt under solen? Att solen är den viktigas-te källan för Vit-D är välkänt, och för oss boende på de dessa norra breddgrader är det en utmaning att tillföra mesta möjliga mängd via kosten. Sam-band mellan brist på vitamin D och en rad sjuk-domar som DM Typ 1, MS med flera, är ej klar-lagt men omdiskuterat.

Exempel på riskgrupper bland för övrigt friska i samhället är mörkhyade, slöjbetäckta, barn, gra-vida, prematurfödda, tonåringar/gamla som vistas mycket inomhus och vår rädsla för solexponering med starka solskyddskrämer. Att verka förbyg-gande, via exempelvis MHV och BHV, är viktig uppgift vad gäller vitamin D-frågan. (Läs mer om vitamin D i Läkartidningen nr. 41/2010).

Vitamin D berördes också i leg dietist Åsa Anderssons föreläsning om Mat i olika kulturer. Det har framkommit i Sverige liksom tidigare i

Norge och Danmark, att invandrar-kvinnor har ett lägre intag av vitamin D i jämförelse med övriga kvinnor. När somliga av dessa bär slöja och ex-poneras mindre för solljus, innebär det en ökad risk för vitamin D-brist för kvinnan och vid graviditet även barnet. Åsa – förmodligen den kollega med mest erfarenhet av kostbehandling och invandrarfamiljer – gav kloka råd inför kostbehandlig av invandrarfamilj: Ta reda på huvuddragen om religiösa och kulturella matregler - i kombination med att fråga den det gäller och att ba-lansera mellan att generalisera och in-dividualisera behandlingen. Åsas ex-empel på kostbehandling i praktiken var att ta med familj och tolk till när-liggande butik.

Ett annat projekt i samarbete med en verksamhet på en öppenförsko-la, samlade hon invandrarkvinnor till en matlagningsgrupp. De vanligas-te matrelaterade problemen i gruppen är enligt Åsa övervikt, dålig aptit, undervikt, kari-es, järn- zink-och vitamin D-brist. Familjer från andra kulturer kan ha en annorlunda syn på sam-band mat/hälsa eller viktideal, vilket kan innebä-ra att det är mer accepterat att barnet har en hö-gre vikt.

Sista programpunkt var Barnfetma, motiva-tion, familj – en omöjlig ekvation? där Paulina No-wicka, leg dietist Med dr och familjeterapeut, bjöd på hoppfulla förslag i frågan. Hon talade om att ta vara på motivationen – den familj som kommer till behandling är inte helt omotiverad, och om hur behandling med familjeterapi kan vara fram-gångsrik vid fetma, och att tillämpa lösningsfoku-serade terapi, dvs intressera sig för lösningar sna-rare än problem. Identifiera positiva förändringar, sätta specifika mål, leta efter undantag, fråga om det som redan fungerar, använda skalfrågor, mira-kelfrågor/framtidsfrågor. (Mer om lösningsfoku-serad terapi finns på www.sikt.nu).

Dert finns mycket att utveckla i samtalet med barnet/familjen – Hur frågar vi? Hur lyssnar vi på patienten? Det gäller att vara nyfiken, men ändå behålla fokus på uppgiften.

Ja, mycket kändes tänkvärt att också för att an-vända i mötet med patienter överhuvudtaget, inte bara vid kostbehandling vid fetma. (Läs mer om Paulina i DA 01.2009 och 01.2010.)

Planeringen till dessa dagar påbörjades egent-ligen redan för två år sedan när vi i gruppen tog del av kollegornas förslag i utvärdering av fort-bildningsdagarna 2008. Att få vara med i genom-förandet känns som en final med vinnande delta-gare. Planer inför 2012 finns redan sammanställ-da ur de förslag vi fick från deltagarna denna gång. Stort tack till Föreningen Mjölkdroppen för eko-nomiskt bidrag till våra fortbildningsdagar.

Tydligt är att nutrition för de för tidigt födda barnen är ett växande område för oss dietister. På vissa håll i landet anlitas dietist på neoavdel-ningen, medan andra av oss möter barnet först efter utskrivning i samband med ätproblem.

Pediatrik


Lena Ljung-krona-Falk

leg dietistPrimärvården,

[email protected]

Dietistens roll och funktion i CBHV-teamet

Barnhälsovården (BHV) i Sverige har en lång tradition (1). Historiskt kan den spå-ras ända till 1700-talet. 1937 beslutades

att ge statsbidrag för att starta barnavårdscentra-ler (BVC). Hälsoarbetet inriktades från början till att gälla alla barn med inriktning på att förebyg-ga och identifiera sjukdom samt följa upp barns fysiska hälsa och tillväxt. Program för vaccinatio-ner, prevention av olycksfall, hälsoövervakning och hälsoupplysning utvecklades. I takt med samhällets förändring har arbetet blivit mer psykosocialt inriktat och idag fokuseras det mycket på att stödja föräldraskapet. Till-liten till BVC är hög i Sverige och de träf-far 99,9 procent av alla barn. Det är en av samhällets grundläggande insatser för barn och barnfamiljer (2). Sjuk-sköterskan är nyckelperson på BVC och läkaren är konsult. Arbetet vid de olika besöken utgår från Soci-alstyrelsens basprogram för BHV (3). Det innebär råd och stöd i oli-ka frågor som rör barnet till exem-pel amning, modersmjölksersättning, mat, AD-vitaminer, tandvård, barnsäker-het, rökning och alkohol. I normala fall be-söker föräldrar och barn BVC cirka 20 gång-er fram tills skolhälsovården tar över. Distrikts-sköterskan skall arbeta både individ- och befolk-ningsinriktat (4). Arbetet med rådgivning kring mat och matvanor bedrivs också utifrån dessa två uppdrag. Samtidigt är det ett gyllene tillfälle att försöka främja och stödja hela familjen till goda matvanor. Många människor är förändringsbe-nägna som nyblivna föräldrar och vill ofta förbätt-ra sin livsstil (5).

Barnhälsovården i Sverige är organiserad så att ett Centralt Barnhälsovårds-team utvecklar och kvalitetssäkrar BHV. Basprogrammet har reviderats flera gånger och en revidering pågår just nu i Sveri-ge. Teamet består oftast av en BHV-överläkare (pe-diatriker), en vårdutvecklare el samordnande BVC-sjuksköterska, en assistent och ofta även en BVC-psykolog. En del team har även logopeder, sociono-

mer eller andra professioner i teamet. Die-tist är dock en ovanlig yrkesgrupp och

det har funnits enstaka kolleger som arbetat i det centrala BHV-teamet.

En av pionjärerna var Turid Osland Johansson som arbetade i

CBHV-teamet Norra Älvsborg/Fyrbo-dal från 1977 -2007. Det är annars be-tydligt vanligare att dietisten som ar-betar på en (eller flera) vårdcentraler samarbetar med BVC men mer som

konsult för t ex medverkan i för-äldragrupper. En del arbetar på en barn-mottagning och tar emot re-

misser från BVC.

Prevetion överviktRunt 2002-2003 arbetade en grupp inom BHV i Skaraborg fram ett handlings- och vårdprogram

för att arbeta mer riktat med prevention av övervikt och fetma. Det resulterade bland annat i att en die-tisttjänst inrättades där jag arbetar sedan 2004. Det blev också startskottet till att fler av de CBHV-teamen i Västra Götalandsregionen ville ha die-tister i sina team. I dagsläget är det fem tjänster i VGR som arbetar med verksamhetsutveckling, ut-redningar, utbildning och handledning av perso-

www.fria.se • +46 (0)31-734 13 30 • [email protected]

...då rekommenderar du Fria – lika gott som vanligt bröd.

Har du god smak?

Ad-Venture

Marknadsledarenpå glutenfritt bröd

Nu kan du bli vän med Fria på Facebook.

110218 1_Allmän 11-02-01 09.50 Sida 1

Pediatrik

nal, framtagande av material och meto-der, med mera. Man hade lite olika in-riktning i teamen, vilket resulterade i ett behov av att ta fram en gemensam ar-betsbeskrivning för den Centrala BHV-dietisten. Den drivande i detta arbeta var Anna Mauogoli i Fyrbodal. De övriga som medverkat till framtagandet av den-na arbetsbeskrivning var Anna Melin-Andersen, S:a Bohuslän, Cecilia Hed-ström, Göteborg samt Julia Backlund, S:a Älvsborg samt undertecknad.

Den är nu godkänd av CBHV-tea-men och presenterades också på de natio-nella BHV-dagarna i Skövde 2009 som VGR stod som värdar för. Vi ville passa på att lyfta fram dietistens kompetens så att fler dietister kan komma in i teamen. Den togs emot mycket positivt och man ville att den skulle läggas till övriga ar-betsbeskrivningar som finns för de andra team-medlemmarna i Rikshandboken för Barnhälsovård (6). Dessa är godkän-da av styrelserna i respektive yrkesfören-ingar och man ville ha samma förfarande för dietisterna. DRF:s styrelse godkände denna i augusti 2010 och det var dessut-om första gången som DRF fick en sådan förfrågan. Det stärker vår viktiga roll i CBHV-teamen och medför också att fler team i Sverige nu vill ha en dietist i sitt CBHV-team, vilket känns väldigt roligt och viktigt. Vi har en viktig roll att fylla inom BHV.

I dagsläget finns det nio dietister i Sverige som arbetar i de CBHV –teamen och fem av dem finns i VGR. Vi hoppas att vår arbetsbeskrivning skall underlätta för andra team att besluta sig för att an-ställa dietister, och då också ha en bätt-re uppfattning om vad vi kan bidra med. För er som är intresserade att få ta del av den som PDF-fil kan kontakta under-tecknad på [email protected]. Vi vill ju att fler dietister skall komma in i teamen!

I min magisteruppsats (7) beskrev jag bland annat hur BVC-sjuksköterskor-na upplevde ett nytt hälsosamtal om lev-nadsvanor som jag arbetat fram. Jag an-vände fokusgrupper och en enkät som metoder. Bland frågorna om hälsosamta-let och BVC-sjuksköterskans synpunk-ter på den passade jag också på att fråga om dietistens funktion i BHV. De flesta BVC-sjuksköterskor upplevde att de ha-de behov av mer kunskap i kost- och nä-ringslära. Det fanns en önskan att dietis-ten skulle vara ett ”bollplank” samt hand-leda sjuksköterskorna i olika kostfrågor eller finnas till hands när det fanns pro-

blem hos barn kring deras matsituation. Alla upplevde att det blivit en kvalitets-förbättring att ha en dietist inom BHV och det stärkte att det är ett viktigt och nytt område för dietister att arbeta inom. Här finns en stor potential för nya ar-betstillfällen.

Referenser1. Socialstyrelsen. Kvalitetssäkring av barnhälsovår-den – att skydda skyddsnätet. SoS-rapport: 1994:19. Stockholm; 1994.2. Thavelin M. Centrum för folkhälsa. Mat och rörel-se på BVC - i Stockholms läns landsting. Tillämpad nä-

ringslära: Rapport nr 36. Stockholm; 2006. 3. Socialstyrelsen. Hälsoundersökningar inom barn-hälsovården. Allmänna råd 1991:8. Stockholm; 1991.4. Olander E. Hälsovägledning i barnhälsovården – syntetisering av två uppdrag. Malmö högskola. Mal-mö; 2003.5. Haire-Joshu D, Elliott MB, Caito NM, Hessler K, Nanney MS, Hale N, et al. High 5 for Kids: The impact of a home visiting program on fruit and veg-etable intake of parents and their preschool children. Preventive Medicin. 2008;47:77-82.6. Rikshandboken i Barnhälsovård: http://growing-people.se/templates/Overview.aspx?id=12957 7. Ljungkrona-Falk L. Hälsosamtalet på BVC i Ska-raborg-användbarheten av en ny metod för att främ-ja bra matvanor hos barnfamiljer. Magisteruppsats 30 hp. Sahlgrenska akademin.

• Att i nära samverkan med övriga kompetenser i CBHV-teamet verka för att optimera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC. Dietisten ansvarar specifikt över att bevaka nutritionsområdet inom barnhälsovården. • Att verka för att nutritionsarbetet på BVC bedrivs i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner samt utifrån ett vetenskapligt perspektiv och enligt aktuella riktlinjer. • Att representera CBHV-teamet vid regionala och nationella nätverksträffar och möten inom nutritionsområden som berör barnhälsovården för att säkerställa att nationella och regionala mål, riktlinjer samt nya forskningsrön förs ut på lokal nivå.• Att verka för att nutritionsarbetet på BVC utvecklas mot bättre måluppfyllelse och att tillföra CBHV-teamet förstärkt nutritionskompetens inför behovsanalys, kvalitetssäkring och utvärdering av nutritionsarbetet på BVC. • Att tillföra CBHV-teamet förstärkt nutritionskompetens inför metodutveckling och kompetens-utveckling/utbildning riktad till BVC-personal gällande nya forskningsrön, nya riktlinjer, metoder, material samt samhällsföreteelser som påverkar nutritionsarbetet på BVC.• Att verka för implementering av nya forskningsrön, riktlinjer samt nya metoder och mate-rial gällande nutrition i verksamheten. Utöver detta tillför dietisten CBHV-teamet förstärkt nutritions-kompetens vid remissrundor gällande nutritionsfrågor, t.ex. riktlinjer samt metoder och material gällande nutritionsområdet inom barnhälsovården.• Att genom sin spetskompetens inom området nutrition, erbjuda BVC-personal konsulta-tion i form av stöd, rådgivning och uppdatering samt sakkunnigutlåtanden. Konsultupp-draget innebär också handledning av BVC-personal, samt tillhandahållande av aktuell information/material gällande nutrition riktat mot BVC.

BVC ska erbjuda alla barn i förskoleåldern en förebyggande hälsovård. BVC-personalen skall ha tillgång till ett centralt Barnhälsovårdsteam (CBHV-team). CBHV-teamet har en rådgivande funktion med ansvar för metodutveckling, utvecklings – och utbildningsinsat-ser, verksamhetsuppföljning, kvalitetssäkring samt att ge konsultationsstöd till BVC-personalen (1).CBHV-teamet ansvarar också för att, i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och/eller kravspecifikationeer för BVC-verksamheten (1,2). CBHV-teamet utgör också en länk mellan landsting och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn(2).

1. Nationell målbeskrivning för sjuksköterske-tjänstgöring inom Barnhälsovården. Nationella nätverket för vårdutvecklare/barnhälsovårdssam-ordnare, 1998. (Reviderad augusti 2007).

Dietisten i det centrala barnavårdsteamet

2. Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, fastställd av Hälso- och sjuk-vårdsutskottet 28 april 2004.Dnr.HSS 301-2003, RSK 107-2004.

Ytterligare skydd till små magars försvar

Semper magdroppar med Lactobacıllus reuteri Protectis är ett enkelt och beprövat sätt att minska kolik, förbättra mag- tarm funktionen och stärka immunförsvaret.1, 3, 4 Semper mag droppar kan användas vid akut gastroenterit, antibiotika-behandling, utlandsresor och till friska barn för att bygga upp en god bakteriefl ora i tarmen.

Sempers Vätskeersättning är ett effektivt och bekvämt sätt att minska sjukdoms tiden hos spädbarn och barn med akut diarré orsakad av rotavirus eller andra patogena mikro organismer.5, 6, 7

Sempers Vätskeersättning fi nns med eller utan Lactobacillus reuteri Protectis. Sempers Vätskeersättning med L. reuteri hjälper till att balansera tarmfl oran5, 6 och tillsatsen av zink påverkar läknings processen samt förebygger återinsjuknande8.

1. Savino F et al. Lactobacillus reuteri DSM 17 938 in infantile colic: A randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Pediatrics 2010;126:e526-33. 2. Weizman Z et al. Safety and tolerance of a probiotic formula in early infancy comparing two probiotic agents: a pilot study. J Am Coll Nutr 2006;25:415-9. 3. Indrio F et al. The effects of probiotics on feeding tolerance, bowel habits, and gastro-intestinal motility in preterm newborns. J Pediatrics 2008;152:801-6. 4. Abrahamsson TR et al. Probiotics in prevention of IgE-associated eczema: a double blind randomised placebo-controlled trial. J Allergy Clin Immunol 2007;119:1174-80.

5. Shornikova AV et al. (1997) J pediatr Gastroenterol Nutr; 24:399-404. Lactobacillus reuteri as a Therapeutic Agent in Acute Diarrhoea in Young Children. 6. Eom et al. (2005). Korean J Pediatr 48:986-9. The Therapeutic Effects of Lactobacillus reuteri in Acute Diarrhoea in Infants and Toddlers. 7. Rosenfeldt V et al. (2002) Ped inf Dis J 21:417-9. Effect of probiotic Lactobacillus strains on Acute diarrhoea in a cohort of non-hospitalised children attending daycare centres. 8. World Health Organisation, United Nations Children’s Found. WHO UNICEF Joint State ment on Clinic Management of Acute Diarrhoea, Geneva WHO/UNICEF 2004.

www.semper.se

Semper magdroppar minskar skriktiden och stärker immunförsvaret.1, 2

Semper Vätskeersättning ger snabbare tillfrisknande vid diarré och kräkningar.5, 6

Dietistens uppgift i cbhv-teamet är:

Centrala Barnhälsovårdsteamets uppgift


Ytterligare skydd till små magars försvar

Semper magdroppar med Lactobacıllus reuteri Protectis är ett enkelt och beprövat sätt att minska kolik, förbättra mag- tarm funktionen och stärka immunförsvaret.1, 3, 4 Semper mag droppar kan användas vid akut gastroenterit, antibiotika-behandling, utlandsresor och till friska barn för att bygga upp en god bakteriefl ora i tarmen.

Sempers Vätskeersättning är ett effektivt och bekvämt sätt att minska sjukdoms tiden hos spädbarn och barn med akut diarré orsakad av rotavirus eller andra patogena mikro organismer.5, 6, 7

Sempers Vätskeersättning fi nns med eller utan Lactobacillus reuteri Protectis. Sempers Vätskeersättning med L. reuteri hjälper till att balansera tarmfl oran5, 6 och tillsatsen av zink påverkar läknings processen samt förebygger återinsjuknande8.

1. Savino F et al. Lactobacillus reuteri DSM 17 938 in infantile colic: A randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Pediatrics 2010;126:e526-33. 2. Weizman Z et al. Safety and tolerance of a probiotic formula in early infancy comparing two probiotic agents: a pilot study. J Am Coll Nutr 2006;25:415-9. 3. Indrio F et al. The effects of probiotics on feeding tolerance, bowel habits, and gastro-intestinal motility in preterm newborns. J Pediatrics 2008;152:801-6. 4. Abrahamsson TR et al. Probiotics in prevention of IgE-associated eczema: a double blind randomised placebo-controlled trial. J Allergy Clin Immunol 2007;119:1174-80.

5. Shornikova AV et al. (1997) J pediatr Gastroenterol Nutr; 24:399-404. Lactobacillus reuteri as a Therapeutic Agent in Acute Diarrhoea in Young Children. 6. Eom et al. (2005). Korean J Pediatr 48:986-9. The Therapeutic Effects of Lactobacillus reuteri in Acute Diarrhoea in Infants and Toddlers. 7. Rosenfeldt V et al. (2002) Ped inf Dis J 21:417-9. Effect of probiotic Lactobacillus strains on Acute diarrhoea in a cohort of non-hospitalised children attending daycare centres. 8. World Health Organisation, United Nations Children’s Found. WHO UNICEF Joint State ment on Clinic Management of Acute Diarrhoea, Geneva WHO/UNICEF 2004.

www.semper.se

Semper magdroppar minskar skriktiden och stärker immunförsvaret.1, 2

Semper Vätskeersättning ger snabbare tillfrisknande vid diarré och kräkningar.5, 6

Undernäring är ett stort problem hos dessa barn, de allra minsta barnen kan femdubbla sin vikt (t ex från 500g till

2500 g) innan de lämnar neonatalavdelningen. Det är lätt att inse att barnens snabba tillväxt stäl-ler extremt höga krav på tillräcklig nutrition. Op-timal näringstillförsel av det nyfödda barnet är av största vikt för hjärnans tillväxt och utveckling. Av medicinska orsaker kan det vara nödvändigt med vätskerestriktion vilket många gånger för-svårar nutritions-behandling. Må-let är att nutri-tionen fram till fullgången ålder skall ge en till-växt, kroppssam-mansättning och organutveckling motsvarande den intrauterina fos-terutvecklingen. Förvånande nog finns få evidens-baserade studier där näringsbehovet för extremt prematura barn undersökts, vilket återspeglas i mycket varierande nutritionsregimer mellan olika sjukhus.

I vår högaktuella, unika nutritionsstudie un-dersöker vi hur det tidiga näringsintaget påverkar tillväxt, hälsa, synutveckling och neurologisk ut-veckling. Vi kommer även att undersöka samband mellan näringsintag och flera nutritionsmarkörer. I forskargruppen ingår Magnus Domellöf, Inger Öhlund och Ewa Szymlek-Gay.

Studiekohorten består av extremt prematu-

Nutrium-EXPRESS studien:

Tidigt näringsintag hos extremt prematura barn

Den medicinska utvecklingen har gjort att allt fler extremt prematura barn (födda före 27 gestations-veckor) kan räddas till livet. Nutritionens betydelse för dessa små och sköra barns hälsa har den senaste tiden fått allt större uppmärksamhet men är till stora delar outforskad.

ra barn som föddes i Sverige mellan 2004-2007 och ingår i den nationella EXPRESS-studien. Vår studie omfattar 602 barn. Barnen är vårdade på sju universitetssjukhus (Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund). Under 2010 besöktes alla sjukhus och data registrerades vid varje ort. Under våren 2011 fortsätter datain-samlingen både av lokal personal och av mig vid nya besök.

Näringsintaget under de första fyra levnads-veckorna beräk-nas från all en-teral och paren-teral näring. För den resterande vårdtiden be-räknas nutri-tionsdata från en dag per vecka (dag 35,42 etc.) Dessutom re-gistreras alla tillväxtdata och nutritionsrelate-rade biomarkö-

rer för hela vårdtiden.

HKH Carl PhilipJag fick förmånen att presentera våra preliminä-ra resultat vid EAPS i Köpenhamn i oktober 2010 samt under Perinataldagarna vid Läkaresällska-pet i Stockholm. I anslutning till mötet tilldelades jag ett doktorandanslag från Lilla Barnets Fond www.lillabarnet.se Fonden stödjer forskning kring det nyfödda barnet och för första gången kun-de forskningsanslag delas ut. Det var fondens be-

Elisabeth Stoltz Sjöström

Leg.Dietist, doktorandInstitutionen för Klinisk

Vetenskap, PediatrikUmeå universitet

Ny uppmärksammad studie


Pediatrik

skyddare, HKH Carl Philip, som personligen de-lade ut doktorandanslaget. I egenskap av dietist kändes det extra roligt och hedersvärt att nutri-tionen skapade så stort intresse, men framförallt gav denna händelse stor uppmärksamhet till det lilla barnet.

Den preliminära analysen som presenterades omfattade 311 barn, med födelsevikt i medelvär-de på 753 gram. Barnen hade dålig postnatal till-växt avseende vikt, längd och huvudomfång under de första 28 dagarna och ingen tendens till catch up-tillväxt fanns under denna period.

Intaget av energi och protein var lågt i jämfö-relse med rekommendationer. Protein var det vik-tigaste näringsämnet för viktutvecklingen redan från den första levnadsveckan och för hela första månaden. Barn med högre intag av både protein och fett hade en bättre tillväxt av huvudomfånget. Detta betyder att ett optimerat näringsintag kan förebygga postnatal tillväxthämning hos extremt prematura barn och därmed förbättra deras hälsa

Datainsamlingen fortsätter för resterande barn (i skrivande stund 234) därefter kommer nya ana-lyser att bearbetas för att snart kunna publice-ras. Vi kommer att undersöka hur intaget av bå-de makro- och mikronutrienter påverkar barnens tillväxt under första och andra levnadsmånaden och hur näringsintaget påverkar t ex prematuri-tetsretinopati samt kognitiv utveckling och hälsa.

Våra resultat kommer att få stor klinisk bety-

I samband med Svenska Perinatalmötet på Läkarsällskapet i Stockholm den 28 oktober, delade prins Carl Philip ut forskningsanslag från Lilla Barnets Fond. Mottagare var Elisabeth Stoltz Sjöström som fick det för sina studier kring näringstillförselns betydelse för utveckling och hälsa hos tidigt födda barn. Lilla Barnets Fond är en ideell förening som stödjer forskning och utveckling rörande det nyfödda barnet.

delse och bidra till nya, förbättrade nutritionsre-gimer för de extremt prematura barnen och däri-genom till bättre tillväxt, utveckling och hälsa hos denna nya generation av överlevare. Resultaten kommer att få stor uppmärksamhet, inte bara i Sve-rige utan också i ett internationellt perspektiv.

Foto: Peter Nordhal


Pediatrik

Från och med 1 januari 2011 kan alla våra barnsondnäringar och barnkosttillägg förskrivas på Livsmedelsanvisning!

Infatrini, Nutrini, Nutrini Multi Fibre, NutriniMax och NutriniKid Multi Fibre är sondnäringar och kosttillägg utvecklad för barn i olika åldrar och kan förskrivas på Livsmedelsanvisning. Välj den produkt som bäst uppfyller dina patienters näringsbehov!


L

Förskr

ivs

på Livsmedelsanvisning

MÄRKTEke

lund

& W

ik 2

011 Läs mer om vårt breda sortiment

av barnsondnäringar och kosttillägg på www.nutricia.se

En nyhet som du Länge, Längtat efter!

särnär&apoteket

Magnus Forslin

[email protected]


I Västra Götalandsre-gionen har man på ba-ra några år gått från en si-

tuation präglad av ineffekti-vitet och tungroddhet, till ett system som högprioriterar pa-tientens behov och an-vändarvänlighet för för-skrivarna. Resultatet har heller inte låtit vänta på sig: Idag har Västra Götaland förmodligen Sveriges mest nöjda pa-tienter vad gäller sär-när-livsmedel – vuxna som barn.

Harriet Stjärne-born är utvecklingsle-dare och samordnare på Regionservice. Hon är även en av arkitekter-na bakom den nya ord-ningen i Västra Göta-land. Frågan kring sär-när hade under lång tid varit väldigt stridbar, och ingen ville riktigt ta på sig ansvaret för pro-duktgruppen.

– När man flyttade hälso- och sjukvårdsansvaret, berät-tar Harriet Stjärneborn, flyt-

I förra delen av Dietistaktuellts serie om förskrivning och särnär-livsmedel gjorde vi bl a en aktuell läges-beskrivning av hur dessa frågor hanteras och värderas på Läkemedelsverk och Socialdepartment. Vi kunde också ta del av en intressant lokal lösning i Lindköping där man gick ”köksvägen” för att effektivt kunna ge sina patienter vad de behövde i livsmedelsväg. Vi skall nu bekanta oss med Västra Götalandsre-gionen där man har tagit ett helthetsgrepp och utvecklat ett genomarbetat system från patientkontakt och förskrivning, till lagerhållning och distribution av särnär-produkter.

tades ansvaret för diagnoser-na, men inte ansvaret för diag-nosernas konsekvenser, dvs för patienternas behov av särskilda produkter. Patienterna ham-nar också i kläm om det finns

framgent, att tillsammans med beslutsfattarna reda ut vem som skall göra vad och vem som har det egentliga ansvaret.

En ny ordning växer framDet hela började egent-ligen redan 2005 då re-gionens sjukvårds- och hälsodirektör beslöt att alla särnär-livsmed-el skulle upphandlas of-fentligt både för öppen- och slutenvården.

– I samband med detta skulle vi även göra en konsekvensbeskriv-ning rörande lånen av nutritionspump, fortsät-ter Harriet Stjärneborn. Enligt gängse praxis fick vi låna pump av det fö-retag som man köpte sondnäring av. Utred-ningen resulterade i att vi köpte våra egna pum-par, och blev därmed fri-are i vår upphandling.

Samtidigt gjorde In-kontinenscentrum en upp-handling rörande distribution av deras produkter. Harriet

Särnär i Västra Götaland – en föregångsmodell

Del IV

konflikter mellan olika aktörer i vården. Det har varit det vik-tigaste i vårt arbete, och är det

Harriet Stjärneborn, utvecklingsledare och samord-nare på Regionservice, är ursprungligen barnsjukskö-terska och har bl a arbetat på BIVA, Drottnings Silvias Barnsjukhus i 12 år.

Centrumet har även en egen hemsida, www.vgregion.se/clp, som man vårdar noga och försöker uppdatera dagligen.


Stjärneborn såg att här fanns en möjlighet att pressa kostna-der och samtidigt öka effekti-viteten inom det egna produkt-området.

Årsskiftet 2009/10 fusione-rade de båda produktområdena – inkontinenshjälpmedel och livsmedel för särskilda närings-ändamål – och är i dag ett ge-mensamt affärsområde: Cen-trum för läkemedelsnära pro-dukter/Särnär Barn och Vuxna.

– Det här gör att vi inte ba-ra upphandlar produkterna, ut-an även service från en tredje part som sköter logistik, lager-hållning och distribution. Nu sköts detta av Posten Logistik AB, men under vår blir det ett annat företag.

Harriet Stjärneborn vill framhålla att skälet till de för-ändringar hon vidtog handla-de om att ta bort de icke värde-skapande processerna för pa-tienterna.

– Det är knappast en över-drift att påstå att särnär-livs-medel inte var ett särskilt pri-oriterat område för vår tidiga-re leverantör, Apoteket. Rest-noteringar, långa väntetider, etc – allt detta försämrade ser-vice och vård, förklarar Har-riet Stjärneborn. Ytterst är in-te detta en fråga om inköp och upphandling, utan om kvalitet och kompetens. Det är det be-greppsparet som har ett egen-värde och måste utgöra ut-gångspunkten för alla våra be-slut.

När Harriet Stjärneborn fick sin tjänst som utvecklings-ledare 2008, var hon helt en-sam med sin uppgift att ska-pa en fungerande organisa-tion. Hon satt då som spindeln i nätet och hade kontakt med förskrivare, distributörer, le-verantörer, m fl. Men idag ut-görs Centrum läkemedelsnä-ra produkter/Särnär Barn och Vuxna av ett litet väl samman-svetsat team, bl a har hon en heltidsanställd dietist, Jessica

Nordenberg, vid sin sida som är produktområdesansvarig för den öppna vården, men är även utbildningssamordnare.

– Dessutom köper vi in tjänster av två dietister från kli-nisk nutrition på Sahlgren-ska sjukhuset, berättar Harriet Stjärneborn. Tillsammans med Jessica arbetar de med infor-mation, utbildning och kom-petensutveckling inom vården.

Förskrivnings- och beställningssystemTidigare när man upphandlat distributör har även distributö-rens beställningssystem ingått i paketet.

– Men detta blir ohållbart, inte minst för förskrivarna själ-va; nya distributörer, nya sys-tem. Vi håller därför på att ut-veckla ett eget som är anpassat efter förskrivarnas behov och som vi kan nyttja oberoende av vilken leverantör som för till-fället anlitas. Vårt fokus måste vara användarvänlighet.

Harriet Stjärneborn berät-tar att förskrivarna inte direkt gjorde vågen när man skulle introducera den nya ordning-en kring särnär-livsmedel. En förändring är som bekant alltid en försämring, tills motsatsen är bevisad. Men idag kan Har-riet Stjärneborn faktiskt göra detta, bl a genom en omfattan-de kundenkät och patientun-dersökning:

– Vi ställde bl a frågan till dem som fått produkter från Apoteket tidigare, om hur de ser på leveranserna i dag i jäm-förelse med då. Bättre eller sämre? Närmare 99% av pa-tienterna ansåg att läget bli-vit betydligt bättre med det nya systemet. Givetvis, avslu-tar Harriet Stjärneborn, är det viktigaste att patienterna, barn som vuxna, får sina produkter i tid till en rimlig och rättvis kostnad. Och jag törs nog säga att vi är på god väg att uppfylla dessa mål.

DIETS2

Forskning, utbildning och innovation är tre centrala drivkrafter för det kunskaps-baserade samhället och de tre är starkt

beroende av varandra. Tillsammans kallas de ”kunskapstriangeln”. Betydelsen av en väl fung-erande kunskapstriangel har lyfts fram av EU:s ledare sedan 2006. De anser att institutioner för högre utbildning bör spela en central roll genom att koppla samman utbildning, forskning och innovation via samverkan med det omgivande samhället.

EU står inför en rad allvarliga hälsoproblem relaterade till kost och fysisk aktivitet, och fle-ra initiativ för primär och sekundär prevention pågår eller är under utveckling. I detta arbete är Europas dietister och kostekonomer/kostvetare en viktig resurs. Det finns över 28.000 dietister och kostekonomer/kostvetare i Europa – de ut-gör en välutbildad arbetskraft för att genomföra de olika förebyggande strategier som nu utveck-las. Men vissa viktiga egenskaper krävs för att göra arbetet så effektivt som möjligt, bland an-nat måste man ha förmåga att:

• fullt ut kunna genomföra och utvärdera häl-sofrämjande insatser och offentliggöra re-sultaten

• utveckla och använda modern kommunika-tionsteknik och pedagogiska metoder

• kontinuerligt förbättra sin egen förmåga och expertis (livslångt lärande)

• arbeta inom nya områden relaterade till mat och hälsa.

”Dietitians Improving the Education and Train-ing Standards” (DIETS) är ett tematiskt nät-verk som syftar till att genom kosten förbättra folkhälsan i Europa. Omkring 100 partners, hu-vudsakligen yrkesorganisationer och organisa-

tioner för högre utbildning, från omkring 30 eu-ropeiska länder ingår. I det europeiska perspekti-vet täcker beteckningen ”dietitian” både dietister och kostekonomer/kostvetare (närmare precise-rat som clinical, administrative eller public health dietitians).

Både DRF och Kost & Näring är partners i DIETS och som medlem i någon av dessa part-nerorganisationer kan du logga in på hemsidan – www.thematicnetworkdietetics.eu/everyone. Hemsidan består av en offentlig del och en in-tern del som är till för partnerorganisationerna och deras medlemmar. Den interna delen inne-håller mer information och möjligheter till inter-aktion. Den kräver inloggning vilket dock är gra-tis och enkelt ordnat via hemsidan. Alla är hjärt-ligt välkomna att delta aktivt i utformningen och upprätthållandet av denna informationsportal för dietister och kostekonomer/kostvetare.

Att EU:s ledare värderar kunskapstriangeln forskning, utbildning och innovation högt är sä-kerligen en bidragande anledning till att DIETS två gånger har beviljats anslag för att arbeta med samordning och utveckling av utbildningarna till dietist och kostekonom/kostvetare.

DIETS 1, som framgångsrikt avslutades 2009, var fokuserat på grundutbildning och syf-tet var att göra utbildningarna till dietist och kostekonom/kostvetare mer likartade inom Eu-ropa och anpassade till Bolognaprocessen. När DIETS 1 avslutades hade sammanlagt fem rap-porter sammanställts (finns att läsa på nätverkets hemsida). Rapporterna visade att många univer-sitet och högskolor i Europa vid projektets start inte lärde ut problembaserat lärande, att prak-tik saknades på flera utbildningsorter och att en-dast hälften undervisade sina studenter om be-tydelsen av livslångt lärande (LLL) och vad det innebär. Mest problematiskt var att en stor andel

Aktuellt

Agneta Hörnell

Docent, leg. dietist, med drInst f kostvetenskap

Umeå [email protected]

Foto: Am

sterdam Toerism

e & Congres Bureau

DIETSDietitians Improving the Education and Training Standards


Den senaste diets-konferensen avhölls i Amsterdam

av universiteten och högskolorna inte använde sig av informations- och kommunikationstek-nik (IKT) i undervisningen. Om IKT inte an-vänds inom högre utbildning minskar sannolik-heten att dietister och kostekonomer/kostvetare kan använda sig av tekniken i sitt arbete med att förmedla kostkunskap eller för att kommunice-ra med kollegor och utbyta erfarenheter. Detta kan försvåra vårt arbete med att förbättra folk-hälsan i Europa.

Nytt anslag beviljatDIETS 1 ledde till en ökad webbaserad och innovativ kommunikation och samverkan mel-lan högre utbildning och yrkesverksamma i Eu-ropa. Det ökade samarbetet resulterade i föränd-ringar av utbildningarnas upplägg och en över-enskommelse om vilka kompetenser man ska kunna förvänta sig att dietister och kostekono-mer/kostvetare har efter avslutad grundutbild-ning.

Med ett ökat samarbete mellan högre utbild-ning, yrkesorganisationer och yrkesverksamma dietister och kostekonomer/kostvetare, skapas förbättrad utbildnings- och forskningskvalitet, en ökad kritisk massa och ökade möjligheter att bidra till och påverka de samhällsförändringar som är nödvändiga för att förbättra folkhälsan. Men för att vi effektivt ska kunna bidra till poli-cyutveckling och praxis som syftar till att avvärja den europeiska hälsokrisen både bland barn och vuxna, måste dietister och kostekonomer/kost-vetare genom livslångt lärande öka sin kompe-tens och uppnå en hög kvalitet på prestationer, kreativitet och innovation.

I fjol beviljades anslag för en ny 3-års peri-od så att den andra omgången av DIETS kun-de starta hösten 2010. DIETS 2 är fokuserad på livslångt lärande (LLL), dvs det fortsatta läran-det efter grundutbildningen. I begreppet LLL ingår alla former av fortsatt lärande, dvs utö-ver det formella lärandet som erbjuds av univer-sitet och högskolor i form av kurser inom mas-ter- och forskarutbildning, ingår också kortare kurser anordnade av yrkesorganisationer, före-tag och andra. Alternativa former av inlärning, till exempel den som sker vid egenreflektion och reflektion tillsammans med kollegor, inläsning av litteratur, samt deltagande i nationella och in-ternationella konferenser, är också en viktig del av LLL.

Säkra kunskapstriangelnSyftet med DIETS 2 är att arbeta med högre utbildning för att skapa, definiera, och bädda för livslångt lärande och därmed höja kompeten-sen bland dietister och kostekonomer/kostve-tare i Europa. Man vill arbeta tillsammans med

de nationella yrkesorganisationerna, deras med-lemmar, företag och andra för att säkerställa en världsledande kvalitetsnivå bland annat genom att utveckla arbetsplatsbaserat lärande. Sist men inte minst vill man stärka forskningsförmågan hos yrkeskåren för att säkra utvecklingen av en kunskapstriangel inom kostområdet.

De resultat som DIETS 2 förväntas åstad-komma är bland annat att genom ett systema-tiskt arbete stärka högre utbildning och dess roll i det livslånga lärandet. Man vill också åstad-komma en ökad tydlighet i beskrivningen av de kvalifikationer dietister och kostekonomer/kost-vetare förväntas ha efter ett antal år i yrket. Möj-ligheterna att införa begreppet ”specialist” eller ”expert” inom olika områden kommer också att ses över. Innovativa IKT-baserade utbildnings-material kommer att utvecklas i samarbete med högre utbildning och företag, och man planerar att starta en e-tidskrift för att främja evidensba-serade metoder inom dietist- och kostekonom/kostvetaryrkena. Konferenser, rapporter och ut-arbetandet av riktlinjer inom olika områden är också viktiga inslag.

Läs mer om DIETS 2 på www.thematicnet-workdietetics.eu/everyone och delta gärna i nästa konferens hösten 2011.

DIETS2


DIETS - Dietitians Improving the Education and Train-

ing Standards erhöll ny EU-finansiering under 2010 och är nu ett treårigt projekt under benämningen DIETS 2. Anordnandet av en konferens är nu, liksom tidigare, en viktig del av detta nätverk av verksamma inom professionen i Europa. I december 2010 ägde den fjärde konferensen rum i Amsterdam under namnet ”Improving the nutrition of Europe through a fully eviden-ced based profession of dietetics”.

Förutom fem keynote speakers som fanns på programmet var en stor del av tiden avsatt till workshops och andra mer informella möten. Även vid tidigare konferenser är workshops som aktive-rar deltagarna och dokumenterar vad grupperna kommer fram till en mycket viktig del. Liksom tidigare var det kvalitet i utbildning och det livslånga lärandet som mycket av diskussionen rörde sig kring. Vid denna konferens var det också ett even-tuellt behov av specialisering i utbildning och arbete som behandlades. Sex olika

workshops behandlade behovet av specia-lisering/särskild arbetsgrupp - diabetes, överviktsbehandling, pediatrik, njursjuk-domar, folkhälsoarbete och administrativa dietisters arbetsområde.

Ester Meyers från den amerikanska dietistföreningen var keynote speaker och höll ett anförande om terminologin, som är ett mycket aktuellt ämne. Av den anled-ningen hölls workshopen kring terminolo-gin i helgrupp. En annan långväga talare var Sandra Capra (ordförande i ICDA) från Australien. Hon höll dock sitt anförande helt planerat ”via webben”, medan två europeiska talare hasigt fick planera om till detta pga. snökaos. Elisabet Rothenberg var en av konferensens sista talare innan vi, sammantaget sex personer, från Sverige gav oss av hem igen – även detta under påverkan av vädrets makter och flygförse-ningar.

Ylva Mattsson Sydnerdocent, prefekt

Institutionen för kostvetenskap, Uppsala [email protected]

DIETS Fourth Conference 3-4 december 2010, Amsterdam

%?

Dietisten&Jobbet

Det har en tid rått osäkerhet om när och om företagande dietister måste lägga på moms på sina fakturor. Osä-

kerheten har främst uppstått eftersom skat-tekontor på skilda håll över landet har lämnat olika besked i frågan. Naturvetarna har nu ut-rett detta. I princip är det så att momsfrihet en-dast kan uppstå när en patient kommer med en remiss från läkare. I regeringens proposition 2005/06:43 benämnd Legitimation och skyd-dad yrkestitel anges: ”För att en tjänst som till-handahålls av en dietist skall kunna anses utgöra sjukvård i mervärdesskatterättsligt hänseende tor-de i regel krävas att vårdtagaren har en medicinsk diagnos fastställd av läkare.”

All annan verksamhet såsom allmän kostråd-givning, föreläsningar mm måste belastas med moms vid fakturering eller som propositionen uttrycker saken: ” En tjänst som tillhandahålls en person, utan en fastställd medicinsk diagnos, i syfte att denne skall uppnå livsstilsförändringar i frå-ga om matkonsumtion och bestående viktminsk-ning bör däremot inte anses utgöra sjukvård i mer-värdesskatterättsligt hänseende. Föreläsningar som dietister håller för exempelvis företag och allmän-het bör inte anses utgöra sjukvård och därmed inte heller led i sjukvård. Dietister kan också arbeta som produktspecialister, vilket innebär att de säljer och informerar om nutritionsprodukter mot exempelvis hälso- och sjukvården. Inte heller sådana tillhan-dahållanden kan anses utgöra sjukvård i mervär-desskatterättsligt hänseende.” Det finns en uppen-bar risk att många företagande dietister för när-varande felaktigt underlåter att lägga på moms vid sin fakturering, vilket kan leda till skattetil-lägg samt långt allvarligare påföljder.

Det är av allra största vikt att du som gjort fel enligt ovan fortsättningsvis gör rätt. Efter-

som många förmodligen alldeles nyligen avslutat sitt verksamhetsår och ännu inte lämnat deklaration för detta bör ändringen omfatta även detta senaste verksamhetsår.

Så här gör du: I ett dietistföretag med en legiti-merad utövare som säljer såväl momsbefriad vård (via remiss från läkare) som momspliktig vård (ut-an remiss från läkare och därmed momspliktig) och dessutom föreläsningar (momspliktig verksamhet) blir du i mervärdeskatterättsligt hänseende en före-tagare med blandad verksamhet. Då gäller speciel-la regler för ingående moms, det vill säga den moms som du ska få tillbaka av skatteverket.

Saker du köper till den momspliktiga delen får du dra av all ingående moms på och saker du köper till den momsbefriade delen får du inte dra av nå-gon ingående moms alls på. På inköp som inte hör till någon speciell del, till exempel bokföringstjäns-ter, måste du göra en fördelning av momsen, exem-pelvis efter hur mycket respektive del omsätter. För-delningen ska göras ”på skälig grund”, vilket betyder att andra fördelningsgrunder än omsättning kan fö-rekomma om de skulle vara mera rättvisande utifrån de verkliga förhållandena.

Det säger sig självt att det i extremfall kan vara så att såväl den momsbefriade som den momsplik-tiga delen av verksamheten skulle kunna vara 100%. I de allra flesta fall torde dock blandad verksamhet vara det som gäller. Låt oss säga att den momsfria delen står för 30% av intäkterna och den moms-pliktiga delen står för 70%, så får du dra av 70% av den ingående momsen på inköp som hör till båda delarna, i vårt fall bokföringstjänsterna. Resterande 30 % av den ingående momsen blir helt enkelt en avdragsgill kostnad, som vilken kostnad som helst.

I din deklaration kan det vara lämpligt att i en kommentar uttryckligen ange hur din fördelning är gjord.

Moms eller icke moms på dietistens verksamhet?

För dig som är egen företagare


Många av Dietistaktuellts läsare är medlemmar i Naturvetarna, ett förbund som kan erbjuda en särskild rådgivare för egna företagare – Urban Åhgren. Du kan vända dig till honom för att få rådgivning kring frågor som rör just din situation som egen företagare.

Urban Åhgren

Ekonom & företagskonsult

[email protected]

Det internationella nätverket för dietister inom allergi grundades 2009 av tre framstående allergi dietister Dr.Carina Venter, Dr Isabel Skypala och Dr Berber Vlieg-Boerstra. Syftet med denna organisation är att samla människor med kvalifikationer inom forskning och klinik, som arbetar inom området födoäm-nesallergi.INDANA är anslutet till Euro-pean Academy of Allergology and Clinical Immunology (EAACI) och verkar för ett samarbete

mellan olika yrkesgrupper och aktiviteter inom utbildning och forskning. INDANA syftar också till att förena arbetsmetoder och utveckla evidensbaserade riktlinjer och protokoll för utred-ning, diagnos och behandling av patienter i alla åldrar som har födoämnesöverkänslighet. Välkommen in på hemsidan för att läsa mer och för att ansöka om att bli medlem.

Jenny van OdijkLedamot i styrgruppen för

INDANA

Välkommen att bli medlem i INDANA– ett internationellt nätverk för dietister och nutritionister inom födoämnesallergi.


Titel: Barnmat – råd och receptFörfattare: Carina Trägårdh LunnerydFörlag: GothiaAntal sidor: 40Pris: 25:- (inkl. moms)ISBN/Art.nr: 9789172055643

I många år har broschyren Barnmat-råd och recept delats ut till föräldrar på landets BVC och i den reviderade sjätte upplagan har författarna dietist Carina Trägårdh och Anna Hansson även lagt till ett kapitel om laktove-getarisk mat. Vi vet att broschyren används flitigt som kunskaps och inspirationskälla av föräldrar så det kändes naturligt att även ta med ett kapitel med faktainformation och mattips om laktove-getarisk kost menar Anna och Carina.

Många föräldrar och personal på BVC har frågor om denna typ av kosthållning och vi vill både ge fakta hur man på ett bra sätt sätter samman en fullgod laktovegetarisk kost när det är dags för matintroduktion till det lilla barnet och ge tips recept på några laktovegetariska middagsrätter som med fördel kan ätas av även ”blandkostare”. Oavsett om man är kött och fiskätare eller väljer laktovegetarisk kosthållning kan mathållningen bli bra eller dårlig beroende på vilka livsmedel man väljer servera och tillaga menar Carina. Författarna klargör dock i introduktionstexten till det laktovegetariska kapitlet att detta handlar inte om att de rekom-menderar ren vegankost till barn med tanke på svårigheterna att täcka behovet av vissa specifika näringsämnen.

Den sjätte upplagan av Barnmat – råd och recept har upp-daterats och utökats med råd och recept på laktovegetarisk mat. Broschyren är fylld av goda idéer när du vill göra din egen näringsriktiga barnmat. Broschyren är utarbetad av leg. dietisterna Carina Trägårdh

Lunneryd, Avdelningen för Klinisk Nutrition och Anna Hansson,

Barnhälsovårdsenheten, Skånes universitetssjukhus i Lund, i samarbete med kollegor i Region Skåne.

Beställs från Gothia Förlag AB, Box 22543, 104 22 StockholmKundservice 08-462 26 70, fax 08-644 46 67www.gothiaforlag.se

Barnmat – råd och receptCARINA TRÄGÅRDH LUNNERYD

Nu även med laktovegetarisk mat

Titel: Nu är det mat!Författare: Gunilla LindebergFörlag: GothiaAntal sidor: 56Pris: 80:- (exkl. moms)ISBN/Art.nr: 72057258

BokanmälanGrattis Anna Caesar!Du vann vår boktävling i Die-tistaktuellt #6.10. Visst var det krögaren Carl-Jan Granqvist som delade ut priset ”Storkantin” till dietist Lousie Follin. ”Mat för Gubbar och Tanter” kommer på posten.

Alla funderar vi – ibland eller näs-tan jämt – på vad som är bra mat. Det finns inte ett enda livsmedel eller näringsämne som ensamt är avgörande för hälsa eller ohälsa utan det är en helhet – all mat och dryck och inte minst rörelse-som tillsammans är avgörande. Allt mer forskning kring mat och hälsa fokuserar också på hela livsmönstret – mat, dryck, rörelse men också sömn och stress.

I den nya boken Nu är det mat! Goda vanor för 6-12-åringar beskriver författaren och dietisten Gunilla Lindeberg hur vi kan tänka när det gäller våra barn. Barn behöver bra mat och dryck för att

Ny bok om goda matvanor för barn

växa, utvecklas, lära sig nya saker och främst orka leka och ha kul.• Vad är då bra mat?• Hur ofta och hur mycket ska man äta?• Kan man äta godis?• Varför bör man röra på sig?

I Nu är det mat! Goda vanor och recept för 6-12-åringar finns praktiska tips och knep för att skapa bra vanor för hela familjen. I skriften hittar du recept på allt från frukost till middag samt lättfixade mellanmål, valda så att barnen kan hjälpa till eller laga själva. Du får också fakta om mat vid träning och råd vid övervikt.

DietistBeteendmedicinska enheten,Jönköpings sjukvårdsområde

Beteendemedicinska enheten består av dietist-, kurators-,psykolog-, och ungdomsmottagning. Dina arbetsuppgifterSom dietist hos oss kommer du att arbeta med alladiagnoser som förekommer på ett länssjukhus och inomprimärvård, t ex undernäring, diabetes, celiaki,födoämnesallergier och hjärtkärlsjukdom. Frågor och ansökanVill du veta mer är du välkommen att ringa chefsdietist AnnaNeymark Wolgast telefon 036-322739, [email protected] Läs mer och ansök på www.lj.se/jobb

VINN

Nu är det Mat!www.dietistaktuellt.com

NY FRÅGETÄVLING

Jag uppskattar att probiotika lyftes fram i några artiklar i Dietist-Aktuellt nr 6 2010, men vill gärna kommentera och komplettera något angående begreppet probiotika respektive säkerhetsas-

pekter för probiotika: I ”Probiotika – välsignelse eller bländverk” s. 12-17 anges den definition som för närvarande är den mest använda för probiotika: levande organismer som när de intas i tillräcklig mängd ger upphov till en positiv hälsoeffekt (WHO/FAO 2001).

Magnus Forslin går sedan närmare in på innebörden av begreppen ”levande” och ”tillräcklig mängd”.

Tyvärr tas inte den sista delen av definitionen upp, nämligen ”positiv hälsoeffekt” och vad det innebär för hur man ska värdera produkter på den svenska marknaden.

En vanlig missuppfattning angående probiotika är att begreppet inkluderar alla typer av ”goda” bakterier eller mikroorganismer: de som tillsatts ett livsmedel (utöver de bakteriekulturer som används för själva framställningen av livsmedlet), bakterier i kosttillskott liksom de som vi är naturligt koloniserade med i matsmältningska-nalen.

Probiotika utgörs av bakteriestammar som tillförs individen, de ska vara genetiskt väl identifierade och ingående karaktäriserade i laboratorietester. Hälsoeffekter för probiotiska bakteriestammar ska vara dokumenterade i form av välkontrollerade studier på människa och djur. Dessa studier, liksom relevanta in vitro-studier, ska vara publicerade i erkända vetenskapliga tidskrifter.

Klassifikationen av levande organismer innebär att det latinska namnet på släktet står först, därefter namnet på arten och sist beteckningen för stammen ifråga, till exempel Lactobacillus (släktet) acidophilus (art) NCFM (stam). Stammar kan ha isolerats från olika ekologiska nischer, men är ändå tillräckligt lika varandra genetiskt för att tillhöra samma art. Skillnader kan ändå vara stora mellan olika stammar, till exempel vad gäller förmågan att överleva mötet med matsmältningskanalens saltsyra och galla respektive förmågan till interaktion med kroppens tarm- och immunceller. Hälsoeffekter som visats för en viss stam av till exempel Lactobacillus acidophilus kan därför inte tillskrivas alla andra stammar för just denna art.

För många produkter på den svenska marknaden saknas det upp-gift om vilken/vilka bakteriestammar som tillsats. Därmed kan man

inte söka i vetenskapliga databaser efter studier på kliniska effekter för produktens ”nyttiga” bakterie. Av detta följer att man inte kan säga att en produkt innehåller probiotika om det saknas vetenskaplig dokumentation på hälsoeffekter för de bakterier som finns i den.

I samma artikel ”Probiotika – välsignelse eller bländverk” refereras det en hel del till en kritisk artikel om probiotika som publicerades i Läkartidningen 2010;107:907-909. Benno och medförfattare uttalar där att probiotiska mikrober inte hör hemma i den naturligt etable-rade tarmfloran. Ett något motsägande resonemang, med tanke på att man hittar vissa arter av laktobaciller, bifidobakterier och E. Coli, vanligt förekommande probiotika-släkten, bland de naturligt etable-rade i tarmfloran hos små barn och vuxna. Dessutom inleder Benno et al. sin artikel med att konstatera att vi människor förr i världen fick i oss betydligt mer av den typen av bakterier via ett större intag av fermenterade livsmedel, och att en utarmning av den komplexa tarmfloran skett på grund av senare årtiondenas jakt på ”farliga” bakterier.

Intressant i sammanhanget är att det finns flera väletablerade forskare som nu intresserar sig för att kartlägga och försöka hitta bakterier som utvecklat en naturlig symbiotisk relation till män-niskans tarm och utnyttja dessa som nästa generations probiotika. Lactobacillus reuteri, vars naturliga hemvist är mag-tarmkanalen hos djur, är nyligen beskriven i en studie om symbios mellan denna art och dess olika värddjur inklusive människan, av Oh et al., 2010: ”Diversification of the gut symbiont Lactobacillus reuteri as a result of host-driven evolution”. (www.nature.com/ismej/journal/v4/n3/abs/ismej2009123a.html)

SäkerhetsaspekterForslin/Benno et al. tar även upp säkerhetsaspekter för probiotika och hänvisar till en holländsk studie med ökat antal dödsfall jämfört med placebo för den probiotikamix som användes i en studie på patienter med akut pankreatit. Värt att veta i det sammanhanget är att det för denna blandning saknades publicerade humanstudier och alltså saknades säkerhetsdata för människa. Dessutom gavs den i hög dos direkt i tunntarmen via en sond. Detta är verkligen inte det vanliga sättet att tillföra probiotika, och inte heller att den första studie man gör på människa innebär att ge en oprövad produkt till allvarligt, akut sjuka individer. Liksom i resonemanget ovan om att en dokumenterad hälsoeffekter inte kan sägas gälla för alla probiotiska bakterier ”rätt över” kan man med denna holländska studie som grund inte uttala sig om att probiotika inte kan ges till sjukhusvår-dade individer.

Salme Portinson

klinisk prövningsledare, leg. dietist, på BioGaia AB, ett svenskt bio-teknikföretag som tar fram produkter med probiotiska stammar av

Lactobacillus reuteri.

Alla probiotika är inte lika och alla bakterier är inte probiotika

Debatt

Kommentar till DA:s probiotikanummer, DA#6.10


Main topics of the ProgrammePlenary lecturesGothenburg Special LectureSir David Cuthbertson LectureArvid Wretlind Lecture

Scientific SessionsBasic science and clinicalTranslating science into nutritional routines(Epi)genetics and nutritionSarcopenia in translationMuscle - action, reaction and interactionOmega-3 fatty acids: an evidence-based perspec-tiveObesity: new etiology and new consequences?The cancer cachexia journeyChronic kidney disease (CKD) and nutritionFeeding cognitive functionPediatric Nutrition - challenges for the future adultNutrition for successful agingEpidemiology - usefulness and limits for clinical nu-tritionDe-stressing the gutThe Gut-Brain axisICU and Nutritional outcomeClinical Nutrition SymposiumHot Topic SymposiumOral Communications

Educational & Clinical Practice SessionsFood and mealtimes in hospital and the communityPharmaceutical session (in collaboration with AS-PEN)Dietetic sessionNursing sessionTraumatic brain injury - Case discussion of nutritio-nal, caring and ethical aspectsImplementation of nutritional routinesAssessment and treatment of dysphagia - What is the evidence?Assessment of nutritional status - What are we me-asuring?Educational LLL SessionsGeriatricsLiver and pancreasHome enteral and parenteral nutritionApproach to oral and enteral nutrition

Thirty-three years have passed since the first ESPEN Congress was organized in Sweden, and twelve years since the ES-PEN Congress was last held in Scandi-navia. We now welcome you to the 33rd Congress of Clinical Nutrition and Metabo-lism (3-6 September 2011) The congress theme “Nutrition in trans-lation – bridging science and practice”, session topics will cover a broad range of scientific areas translating into nutritional science, as well as the translation of cur-rent science into clinical practice. Gothenburg is also an important centre for clinical nutrition and nutrition science at the Sahlgrenska University Hospital and the University of Gothenburg.

The Local Organizing committeeIngvar Bosaeus, PresidentTommy Cederholm, Scientific CommitteeAnn Ödlund Olin, Educational and Clinical Practice CommitteeElisabet Rothenberg, Treasurer

All correspondence should be sent to: ESPEN 2011c/o MCI, Rue de Lyon 75CH-1211 Geneva 13, SwitzerlandTel. +41 22 33 99 595Fax +41 22 33 99 631E-mail: [email protected] ESPEN website: www.espen.org

Nyligen utkom en välskriven översiktsartikel baserad på en gedi-gen litteratursökning på probiotika och säkerhet för sjukhusvårdade patienter med nutritionsstöd (Whelan & Myers, 2010). Av de 53 studier som uppfyllde sökningskraven visade de flesta att den pro-biotika som givits minskade dödligheten eller antalet fall med sepsis eller infektioner. Tre studier visade ett signifikant ökat antal negativa händelser, varav de flesta inte var infektionsrelaterade. Författarnas slutsats är att viss, dokumenterad probiotika kan vara till nytta för individer med nedsatt immunförsvar, men att rutiner ska finnas för att upptäcka eventuella negativa följder och åtgärda dem. En artikel som rekommenderas!

Lyckligtvis framgår det också av artiklarna i DietistAktuellt att det trots allt finns mycket som talar för att probiotika av olika typer kan spela en viktig roll för olika delar av vår hälsa framöver. Det är dock ett ungt forskningsområde och fler välkontrollerade effektstudier på människor i olika åldrar behövs.

Referenser:Benno P, Ernberg I, et al. Probiotika – tarmens vänner eller fiender? Läkartid-ningen 2010; 107:907-909.Oh PL, Benson AK, Peterson DA, Patil PB, Moriyama EN, Roos S, Walter J. (2010) Diversification of the gut symbiont Lactobacillus reuteri as a result of host-driven evolution. ISME J. 4:377-387.Whelan K, Myers CE. Safety of probiotics in patients receiving nutritional support: a systematic review of case reports, randomized controlled trials, and nonrandomized trials. Am J Clin Nutr 2010; 91:687–703.

* * *

Vidare synpunkter från läsarna välkomnas – replikera eller öppna ett nytt diskussionsämne. Adress är: [email protected]

Third announcement

Välkommen till de 11e Nordiska Dietistdagarnai Helsingfors 15-17 juni 2011Nordisk Dietistförening inbjuder till Nordiska dietistdagar 15.-17.6. 2011 i Helsingfors på Helsinki Congress Paasitorni (www.paasitorni.fi/).Under Dietistdagarna träffar du nordiska kolleger, som du kan utbyta erfarenheter med, diskutera intressanta yrkesfrågor och få nya bekanta.

Programmet är mångsidigt. Här är några punkter:

• Aktuell näringsforskning • Nutrigenomik• De NYA nordiska närings- rekommendationerna• Tarmmikrobernas betydelse vid före- byggande av allergier och fetma• Tidigt insatt kost och dess inverkan på uppkomsten av allergier• Dietistens roll vid fetmaoperationer• För och emot dieter med lågt kol- hydratinnehåll• Studiebesök OBS! Kongresspråket är engelska!

Väl mött i Finland!Detaljerat program och anmälningsblankett finner du på:www.dietisterinorden.org.

Styrelsen för Nordisk DietistföreningBerit Haglund [email protected] & Anneli Ollus [email protected]

The Nordic Dietetic Association

Magnus Forslin

[email protected]


Dr Rebecca Stratton, Institution of Human Nutrition vid University of Southampton, är en internationellt mycket uppmärksammad forskare inom området klinisk nutrition,

med betoning på äldre och malnutrition. Hon inleder sitt anförande med att presentera en ganska apokalyptisk bild av hur situationen för Europas åldrande befolkning kan liknas vid en tidsinställd malnutri-tionsbomb.

– Experterna uppskattar att närmare hälften av de äldre vid landets sjukhus, äldreboende och sjukhem är malnutrierade. I takt med att antalet 80-åringar fördubblas var tionde år, kommer också problemet att dramatiskt eskalera om inget görs.

Rebecca Stratton menar att hotbilden omfattar alla åldrar när sjukdom finns med i bilden. Malnutrionen känner heller inga gränser, utan gäller hela västvärlden. Därför kan hennes engelska siffror lätt översättas till svenska förhållanden:

– Sverige har en befolkning på strax över nio miljoner. Omkring 5%, dvs 470.000 personer, befinner sig i riskzo-nen för att drabbas av malnutrition. Av denna grupp finns 95%, 435.000, ute i samhället, utan någon särskild vård. Min fråga är: Finns resurser allokerade för att möta detta behov? Finns det tillräckligt med dietister i Sverige för att identifiera

och behandla denna grupp? Nej, naturligtvis inte. Vi står alltså inför ett mycket svårt problem.

Malnutritionens kostnaderI Storbritannien gjorde man 2009 en beräkning av hur stora kostna-der som var knutna till malnutrition. Siffrorna var både uppseende-väckande och nedslående – 13 miljarder pund per år, ungefär 10% av hela hälso- och sjukvårdsbudgeten kunde knytas till konsekvenser

av malnutrition. Utslaget på befolk-ningen blir det 213 pund per person. Den kostnad som obesitas belastar sjukvårdsbudgeten med är en tredje-del av detta.

– Översätter vi siffrorna till svenska förhållanden får vi en kostnad för malnutrition på ca 2340:-/person och år, eller 22 miljarder kronor.

Trots dessa utgifter lägger man i Storbritannien endast 1.5% av befintliga medel på behandling och prevention av malnutrition. Endast 2% av budgeten för medicinsk ordination går till att förskriva nutritionsproduk-ter. Även om man lägger till kostna-den för dietist blir det en försvinnan-de liten del av de totala utgifterna.

– Trots att hälso- och sjukvården är oerhört pressad ekonomiskt, och det är tydligt hur kostnadsbesparande nutritionsåtgärder kan vara, anser många engelska doktorer och bud-

I ett bitande vinterkallt Göteborg hade Nutricia den 9 december bjudit in till sin årliga utbildningsdag för

dietister. Det var synnerligen högaktuella föreläsningar som avhölls i det iögonfallande konferenscentret

Läppstiftet: Dr Rebecca Stratton talade under rubriken Clinical and economic effects of managing malnutrition.

DRF:s ordförande Elisabet Rothenberg redgjorde för olika Aktuella nutritionsprojekt i Sverige och dietist Lotta

Copland talade om Nutritionsvårdsprocessen vid sjukdomsrelaterad undernäring, som vi kommer att behandla i

nästa nummer av Dietistaktuellt

Nutricias utbildningsdag för dietister, 9 december, Göteborg

Sjukdomsrelaterad undernäring

Rebecca Stratton: ”Malnutrion is under-detected and under-treated. It is time for us dietitians to take the lead and really show this on the radar, and use everything in our toolkit to solve this issue.”

David Smith, SM-mästare i pizza 2010. Pizzeria Mums, Göteborg.

• 1 1/2 tsk salt• 1 1/2- 2 tsk socker• 25 gram jäst• 1/2 dl olivolja• 3 1/2 dl fingervarmt vatten ~37˚ varmt• 7 dl Finax Glutenfri Mjölmix

Blanda salt, socker, olivolja och jäst,. Rör tills jästen är upplöst. - Häll i det ljumna vattnet och rör om med elvisp. - Vispa ner Finax Glutenfria

Mjölmix, lite i taget.Smeten ska vispas i 4-5 min så att den tjocknar till och bli lagom seg, nästan som en marängsmet.- Dela/bred ut smeten på 3 bakplåts papper till runda, väldigt tunna pizzabottnar. Tänk på att smeten drar ihop sig lite, nagga med en gaffel och låta jäsa i ca 20 min utan drag, gärna i ett värme skåp.- Grädda pizzabottnarna i

Gör som David:

Baka din egen glutenfria pizza

200˚ i botten på ugnen i ca 5-7 min, tills den får en liten ljus färg.- Låt kallna en stund och lägg sedan på valfria goda fyllningar; se receptförslag på www.finax.com.- Grädda i nedre delen av ugnen på ca 250˚ tills osten smält. Det är mycket viktigt att man håller koll på tiden så att pizzan inte blir bränd.

Ingredienser till tre pizzabottnar

getansvariga att det spenderas på tok för mycket på just nutrition[!].

En möjlighet för dietistkårenFlera internationella studier visar att malnutrition förbises p g a bristande screening. Ofta är även dokumentationen rörande nutritionsstatus under-målig. Bristerna gäller även lämplig mätutrustning och adekvata behandlingsplaner. Om screening väl görs, sker sällan tillräcklig uppföljning, och ibland ges inte ens rätt behandling.

– Men, säger Rebecca Stratton, situationen skapar också möjlighe-ter för oss dietister. Det är trots allt vår yrkeskår som har nyckelkun-skaperna att upptäcka och behandla malnutrition. Det är vi som kan föra upp problemet på agendan. Vi har verktygen och vi har kompe-tensen. Som yrkeskår är vi allt för liten för att utföra alla nödvändiga insatser själva, så det kommer till stor del att handla om att involvera och motivera andra delar av vårdkollektivet i detta arbete. Inte minst när det gäller screening.

Evidensbaserade GuidelinesNatitional Institute for Health and Clinical Excellence (NICE) tillhan-dahåller bl a en databas för nationellt hälsoarbete, men har också formulerat evidensbaserade guidelines och rekommendationer för den brittiska hälso- och sjukvården, bl a har man 2006 sett över all evidens rörande nutritionsbehandling, och NICE förordar att alla äldre som besöker sjukhus skall screenas.

– Till vår hjälp har vi MUST, Malnutrition Universal Screening Tool, men oavsett vad för instrument vi använder så är det avgörande att

man slutför hela behandlingprocessen – med utredning, behandling, uppföljning, osv.

I en svensk studie, Under-treatment of mal-nutrition in special accommodation (Westergren & Hedin, 2010), visade det sig att 25% av äldre i särskild boende var underviktiga. Och ellan 50% och 70% av de som befann sig i riskzonen för att utveckla malnutrition, fick varken protein- och energiberikad kost eller kostillägg.

Rebecca Stratton berättar vidare att resultatet snarare är regel än undantag, och ger ett exempel från aktuella brittisk studier gjorda vid äldreboende där mellan 64% och 80% inte får något som helst nutritionsstöd, vare sig det gäller kosttillägg, rådgivning eller någon annan form av insats.

Hon fortsätter med att punkta några av de utmaningar som die-tisten står inför då det gäller att kunna ge en effektiv behandling vid malnutrition:

– Nutritionsbehandling är ett mycket utsatt område i tider av nedskärningar och krav på hög kostnadeffektivitet. En läkare slutar inte förskriva medicin, men nutritionsprodukter… I Storbritannien ifrågasätts också värdet av en dietist. ”Tjänsten kostar bara pengar, men vad ger den?”

Rebecca Stratton ser det som avgörande att dietistkåren nu tar initiativet och leder arbetet med att upptäcka och behandla mal-nutrition. För om inte dietisten gör det, vem gör det då? Säkert är att utgiftsreduktion genom att sluta med nutritionbehandling, kosttil-lägg eller dietistinsats, leder till dramatiskt ökade utgifter.

– Vi dietister är få till antalet, så hur kan vi effektivt motverka mal-

”We should continue to be evidence

based in our practice – there is an

increasing body of evidence for the

use of oral nutritional supplements.

There remains weak evidence for

advise alone and there are limitations

for some patients of food only ap-

proaches.”


nutrition? Rent etisk bör vi så snart malnutrition fastställts tillhandahålla lämplig vård.

Ett förslag är att alla som befaras ligga i riskzo-nen också skall besöka dietist. Problemet är att det finns väldigt dåligt med evidens för en stor del av den behandlingsarsenal som vi dietister besitter – inte minst rörande kostrådgivning.

– Vi föreslår att patienterna äter mer, mellan-mål serveras, kostformulär delas ut, etc, men det finns lite evidens för att det ger resultat, och inte minst att det skulle vara kostnadseffektivt. Dr Christine Baldwin har regelbundet utfört Cochra-ne reviews som visar att det är brist på evidens när det gäller kostrådgivning vid malnutrition, till skillnad från att ge kosttillägg.

Rebecca Stratton har själv deltagit i en systema-tisk genomgång av ett antal studier där de tittat på kostintervention på äldreboenden, utan att ha funnit någon evi-dens som ger stöd för kostrådgivning. Hon pekar vidare på en review utförd av NICE rörande olika koststrategier, i vilken man kom fram till att det var otillräckligt med evidens för att kostrådgivning och/eller andra åtgärder som berikning, mellanmål skulle ha någon effekt på mortalitet, tillstötande komplikationer eller viktuppgång.

– Vi vet att dietistens insatser gör skillnad. Vi ser det själva, men det måste dokumenteras och beläggas, fortsätter hon. Vi genomför just nu ett par omfattande försök i Southampton där vi tittar på kostrådgivning och andra typer av nutritionsstödsåtgärder. Förhopp-ningsvis kommer jag under 2011 att kunna presentera evidens för att dietistens insatser faktiskt gör skillnad.

Rebecca Stratton betonar också att när det gäller oralt nutritions-stöd så rekommenderar NICE användning av näringsdryck, kostråd från dietist, förändrade måltidsmönster samt berikning med protein, kolhydrat, fett, vitaminer och mineraler. NICE menar att man skall vara uppmärksam på att berikning tenderar att handla om energi och att man då missar viktiga näringsämnen. För att kunna tillgodogöra sig energin så krävs essentiella näringsämnen.

Vad kan dietisten göra konkret?Rebecca Stratton presenterar en uppsättning konkreta åtgärder. Och hon ser gärna att dietisten går ”utanför ramarna”:

– Inom dietetiken är vi vana vid att behandling skall ges i en viss tågordning. Men det finns ingen given bästa procedur. Det kan vara så att man skall börja med EN eller PEN istället för att låta sådana åtgärder vara en sista utväg. Ibland bör man överväga att kombinera olika insatser, som t ex kostrådgivning, kostformulär och oralt nutri-tionsstöd (dvs, berikning, kosttillägg, o dyl).

Vad är det mest effektiva sättet att behandla människor som är akut sjuka på sjukhus? Rådande behandlingsrutiner bygger på att man börjar med att ge vanlig mat först. Man provar det under ett par veckor och ser hur det går. Om resultat uteblir ger man kosttillägg.

Rebecca Stratton menar att det inte finns tid för sådant numera. Man ligger inte på sjukhus så länge, snabb återhämtning krävs.

– Ett område som ligger mig varmt om hjärtat är nutritionens påverkan på aptiten. I jämförelse mel-lan olika typer av mellanmål och kosttillägg, som supplement till vanlig mat, är det totala energiin-

taget signifikant högre med kosttillägg även om mängderna är desamma.

Studier visar också på ett betydligt högre pro-teinintag med tidigt oralt nutritionsstöd framför mellanmål, vilket också leder till mindre komplika-tioner hos patienterna.

– Nu är det givetvis så att för de flesta äldre är det tillräckligt med vanlig mat. Men nutritions-stöd kan behövas för att komma upp i rätt vikt och näringsstatus. Vi får heller inte glömma att aptiten hos äldre ofta är nedsatt, ibland blir de mätta allt för tidigt.

Susan Roberts grupp har gjort många intres-santa studier kring detta. I en av dessa [Roberts et al 1994] har hon tittat på friska unga och gamla som under tre veckor fått för lite mat. När de båda grupperna fick börja äta igen överåt de unga och återhämtade sig snart, men de gjorde inte de

äldre som alltså inte kompenserade för sin förlorade vikt, utan åt som de tidigare gjort

– Då aptiten försämras, kan man därför ”kick-starta” den igen med kosttillägg.

Rebecca Statton har gjort nyligen gjort en sammanställning över en rad andra systematiska reviews och metaanalyser för att se om samma resultat uppnås när olika forskare tittar på befintlig evidens.[Stratton et al 2003, Stratton et al 2007, Milne et al 2008]. Resultaten är överväldigande. De visar att kosttillägg effektivt förbättrar energi- och nutritionsintag, i synnerhet proteiner men också en rad mikron-utrienter, som är A och O för ett snabbt tillfrisknande. Vikt och intag är alltså i sig inte tillräckligt, utan det är också frågan om hur man väljer att kostbehandla som avgör slutresultatet.

– Evidensen pekar på snabbt tillfrisknande, kraftigt reducering av komplikationer som t ex infektioner, nedsatt läkförmåga av sår, frakturer, ben- och liggsår. Det är givetvis därmed även mycket ”kostnadseffektivt”. Just nu gör vi en annan review där vi uppdaterar befintlig evidens rörande kostnader, och vi har bl a funnit att oralt nutritionsstöd signifikant minskar behovet av sjukhusbesök i jämfö-relse med vanlig omvårdnad.

Varför oralt nutritionsstöd effektivt?Rebecca Stratton har inte något exakt svar på den frågan. Men pekar på att man bl a har en hög grad av compliance. Fördelar är också att kosttilläggen är vätskor och att de är så energitäta. De är lätta att konsumera, inte minst vid dysfagi och om man har dålig tandstatus, de är även mindre mättande än fast föda. Produkterna är i allmänhet enkla att förvara och använda.

Rebecca Stratton avslutar med att framhålla vikten av att skapa en ett fungerande system för screening och behandling av malnutrition. Och hon har i ett lokalt projekt visat beslutsfattare och budgetansva-riga hur effektivt MUST, screeningprogrammet, påverkar hälso- och sjukvårdskostnaderna i äldreboende.

– Under en tremånadersperiod sparade vi i genomsnitt 382 pund per boende (ca 4.000 kr), genom att implementera en god nutritionsbe-handling. Den här typen av konkreta siffror har också dietisterna använt för att säkra inte bara nödvändiga resurser utan också sina egna tjäns-ter, menar Rebecca Stratton avslutningsvis.

PROIBS® är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål (FSMP) - kostbehandling av IBS/Colon irritabile (SLVFS 200:15 1999/21/EG) och bör användas i samråd med läkare eller dietist. Är näringsmässigt inte ett komplett livsmedel och är ej heller lämplig att använda som enda näringskälla. PROIBS® är ett komplement till övrig kost och kan drickas av alla för en god mag-tarmfunktion.

1. Effekt av AVH200® hos patienter medIBS/Colon Irritabile, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg. Störsrud S, Midenfjord I, Lindh A, Ringström G, Agerforz P, Wallin J, Jerlstad P, Simrén M. Gastroenterology 2009; 136(5): A-533

Sahlgrenska Science Park, 413 46 Göteborg www.proibs.se [email protected] 031 - 40 72 50

PROIBS® finns att köpa på

SÖKES: Dietister med brinnande intresse för nya behandlingsalternativ för personer med IBS.

FINNES: Tre killar från Prorsum Healthcare som gärna kommer till er verksamhet för att berätta om årets nyhet för personer med IBS-besvär - PROIBS®.

Kontakta oss!031 - 40 72 50 [email protected]

PROIBS® är ett helt nytt livsmedel för speciella medicinska ändamål - kostbehandling av IBS utvecklat i Sverige.

Ett portionsförpackat pulver som löses i vatten och ger en välsmakande dryck med citrussmak som dricks en till två gånger per dag.

Dokumenterad effekt på IBS - framför allt på smärta och känsla av uppblåsthet.1

Marcus Andersson

Fredrik Andersson

Fredrik Hörtewall

”We should empower others in

the detection and management

of malnutrition – implementing

screening linked to an evidence-

based plan for the management of

malnutrition improves nutritional

care, clinical outcome and can

reduce health care costs.”

Mellanmål - snacks. I Storbritanniens är det vanligt att man använder sig av enklare mel-lanmål (kakor, yoghurt och efterrätter)som ett alternativ till kosttillägg. Men studier visar att man visserligen kan öka energiintaget med mellanmål, men det är svårt att tillfredställa behovet av protein, vitamin och mineral.

PROIBS® är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål (FSMP) - kostbehandling av IBS/Colon irritabile (SLVFS 200:15 1999/21/EG) och bör användas i samråd med läkare eller dietist. Är näringsmässigt inte ett komplett livsmedel och är ej heller lämplig att använda som enda näringskälla. PROIBS® är ett komplement till övrig kost och kan drickas av alla för en god mag-tarmfunktion.

1. Effekt av AVH200® hos patienter medIBS/Colon Irritabile, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg. Störsrud S, Midenfjord I, Lindh A, Ringström G, Agerforz P, Wallin J, Jerlstad P, Simrén M. Gastroenterology 2009; 136(5): A-533

Sahlgrenska Science Park, 413 46 Göteborg www.proibs.se [email protected] 031 - 40 72 50

PROIBS® finns att köpa på

SÖKES: Dietister med brinnande intresse för nya behandlingsalternativ för personer med IBS.

FINNES: Tre killar från Prorsum Healthcare som gärna kommer till er verksamhet för att berätta om årets nyhet för personer med IBS-besvär - PROIBS®.

Kontakta oss!031 - 40 72 50 [email protected]

PROIBS® är ett helt nytt livsmedel för speciella medicinska ändamål - kostbehandling av IBS utvecklat i Sverige.

Ett portionsförpackat pulver som löses i vatten och ger en välsmakande dryck med citrussmak som dricks en till två gånger per dag.

Dokumenterad effekt på IBS - framför allt på smärta och känsla av uppblåsthet.1

Marcus Andersson

Fredrik Andersson

Fredrik Hörtewall

INLEDNINGÅrets kongress har temat nutritionsbehandlingsprocessen - NCP. Esther Myers är leg dietist och Med dr, från American Diete-tic Association (ADA). Hon är inbjuden av DRF för att presen-tera ADAs modell av nutritionsbehandlingsprocessen samt In-terntional Dietetics and Nutritional Terminology (IDNT). Det är en strukturerad och standardiserad nutritionsterminologi, spe-ciellt utarbetad för att användas i nutritionsbehandlingsprocessen.Dietistorganisationer i allt fler länder börjar nu rekommendera sina medlemmar att arbeta efter ADAs modell och terminolo-gi. Detta kan på sikt leda till fantastiska möjligheter till samarbe-te och professionsutvecklingen för dietister i hela världen oavsett om man arbetar inom specialistsjukvård, primärvård, kommun el-ler inom privat sektor. Kongressens tema angår därmed alla dietis-ter och är av stor betydelse för utveckling av vår yrkesroll. Utöver detta erbjuder kongressen ett utmärkt tillfälle att träffa kollegor från hela landet och besöka och diskutera med utställarna. Utö-ver årets huvudteman kommer kongressen också att avhandla an-dra intressanta områden. Detaljerat program bifogas i detta ut-skick men finns även tillgängligt på DRF:s hemsida www.drf.nu.

PLATSI år kommer kongressen att äga rum på Burgårdens Konfe-renscenter i Göteborg som ligger nära Scandinavium, centralt i Göteborg. Adressen är Skånegatan 20, ingång B. www.goteborg.se/wps/portal/burgarden (se Extern verksamhet)Burgården Konferenscenter har trådlöst bredband utan extra kostnad, och för att kunna utnyttja det behövs ett gästkonto. Du får användarnamn och lösen genom att be om det i receptionen.

KoNfErENSAVGIfTDRF-medlem 1.950 kr Icke DRF-medlem 2.600 kr Dietiststudenter 900 kr

I avgiften ingår: • On-line access till Interntional Dietetics and Nutritional Ter-minology (IDNT), version 3• Den svenska översättningen av centrala delar ur IDNT. Dessa två verktyg skapar en möjlighet för varje dietist att implementera detta i sin egen verksamhet. • För- och eftermiddagskaffe samt lunch för två dagar.

MoTTAGNING/KoNfErENSMIDDAG Göteborgs stad hälsar oss välkomna på måndag kväll kl. 19.00 den 4 april 2011, genom att bjuda på sallad och vin på stadens representationshus Börsen, beläget på Gustav Adolfs Torg.

Drf ÅrSMÖTEDRFs årsmöte kommer att hållas i lokal Kammaren på SU-Sahl-grenska söndagen den 3 april och börjar med lunch kl. 12.00. Färdigt program samt vägbeskrivning se www.drf.nu

ANMÄLAN Anmälan till Kongressen samt årsmötet görs senast 2011-03-14, på www.confacta.eu/drf2011. Vid frågor gällande anmälan och fakturering, kontakta Margareta Arnlund,[email protected]. Confacta Möteskompetens AB, Övriga frågor gällande års-mötet och DRFs kongress, kontakta Åsa Ottosson, [email protected]. Din anmälan är bindande.

KoLLEKTIVTrAfIK TILL BUrGÅrDENFrån centralstationen, läge A, avgår spårvagn nr 2 till Scandina-vium. Resan tar ca 4 minuter. (Rask promenad tar ca 20 minu-ter).

rUM HoTELL LISEBErG HEDENBeläget på Sten Sturegatan 1C vid Heden, knappt 500 meter från Burgårdens konferenscenter. Deltagarna kontaktar hotellet direkt för reservation, i första hand via mail [email protected] Telefon: 031 - 750 69 00 / Fax: 031 - 750 69 30 Uppge block-bokningsnummer 612 956.Deltagarna betalar själva sitt boende direkt till hotellet. Om fak-tura önskas, skall fullständiga uppgifter skriftligen lämnas. Fak-tura efter kreditkontroll. Samtliga rum rökfria.Priser per rum, inkl. moms:Enkelrum 1100 kr / natt. Dubbelrum 1400 kr / natt Trebäddsrum 1600 kr / natt. Fyrbäddsrum 1800 kr / natt.

Trebäddsrum: Rum, ca 30 m2. 2 stycken separata 120 cm breda sängar samt bäddsoffa med en bädd 80 cm bred.Fyrbäddsrum: Rum, ca 30 m2. 2 stycken separata 120 cm breda sängar samt sovloft en trappa upp i samma rum med 2 stycken 90 cm breda sängar. Adress: Hotell Liseberg Heden, Sten Sturegatan 1 C, 411 39 GÖTEBORG Tele: +46-(0)31-750 69 00, Fax: +46-(0)31-750 69 30 e-mail: [email protected] www.liseberg.se/sv/hem/Boende/Hotell/Hotell-Liseberg-Heden/

Övriga resor med kollektivtrafiken, priser och biljettsystem, se www.vasttrafik.se. För kartor, se: www.hitta.se

PArKErING Det finns ett parkeringshus under Burgården samt ytterligare ett antal parkeringar i närheten av Burgården, t.ex. Valhalla, Skå-negatan P-hus och Focus P-hus. För mer info om läge och priser se: http://goteborg.trafiken.nu/sv/gbg/Bil/parkering-i-Goteborg/

VÄLKOMMEN TILL DRFs KONGRESS

4-5 APRIL 2011, BURGÅRDENS KONFERENSCENTRUM, GÖTEBORG

Drfs KoNGrESS 2011


Drfs KoNGrESS 2011

Every Swedish dietitian seeks to provide state-of-the-art nutrition care that makes a difference in our clients’ lives.

The Nutrition Care Process (NCP) provides a framework to explore and continually improve dietetics care, regardless of prac-tice setting and of whether the practitio-ner works in a hospital, in primary health care or as a community dietitian.

The International Dietetics and Nutri-tion Terminology (IDNT) is a universal language for recording nutrition care activities and outcomes that result from the care provided by dietitians using the Nutrition Care Process.

Only with the use of a system to cap-ture, measure and continually improve dietetics care outcomes can we achieve the level of excellence needed to remain leaders in the international dietetics community and to pro-vide state-of-the-art care to our clients.

During the DRF-congress, my colleague Naomi Trostler and I will hold talks and hands-on workshops that we hope will present attendees with an opportunity to compare NCP/IDNT to current practice and to identify similarities and differences,

discuss the benefits of adopting NCP and IDNT, and begin thinking about how to make practical changes.

Authentic cases from Karolinska University Hospital will be introduced at the congress in order to involve the participants in a life-like simulation of the Nutrition Care Process in a local Swedish setting.

An other important issue is, of course, how the NCP will gain ground and be implemen-ted: Educators need to be able to teach stu-dent; preceptors must be able to adequately provide guidance during supervised practice; managers of dietetics departments need to support the process and use results to justify resources and design nutrition services; and the community dietetics practitioners should start using the concept to facilitate the coordi-nation of care between different settings.

These matters will also be discussed at the DRF congress in April. I am looking forward to seeing you there.

Esther MyersPhD & RD

American Dietetic Association

DRF Congress Positions Swedish Dietitians as Leaders in International Initiative

Esther Myers kommer till DRF.s kongress i april

DRF:s ÅRSMÖTEVi hälsar dig välkommen till DRF:s Årsmöte söndagen den 3 april i auditoriet Kammaren,

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.Årsmötesförhandlingarna hålls från kl 13.00.

Lunch serveras från kl 12.00Frist för att skicka in motioner och förslag på

årets dietist är den 22 februari.

Var och en ansvarar själv för att ta med aktuella handlingar till mötet. Dessa handlingar kommer att skickas via e-post till alla

medlemmar samt finnas på DRF:s hemsida senast den 14 mars.Styrelsen ser fram emot att träffa så många medlemmar som

möjligt. Detta är förbundets högst beslutande organ och den bäs-ta möjligheten för dig som medlem att utöva dina demokratiska

rättigheter och påverka DRF:s utveckling.

Anmäl dig senast 14 mars.Hjärtligt välkommen!

DRFs styrelse

Anmälan (med önskemål om specialkost), motioner och nomine-ring till årets dietist skickas Åsa Ottosson via e-post [email protected]

Glöm inte att nominera årets dietist inför årsmötet! Skicka in förslag och nominering till [email protected]


FÖRENINGEN MJÖLKDROPPEN I STOCKHOLM

UTLYSER HÄRMED MÖJLIGHET ATT SÖKA BIDRAG

Du som är verksam inom barnavården främst i Stockholms län kan få bidrag till forskning, resor, fortbildning mm av Föreningen Mjölkdroppen i Stockholm.

Föreningen har till ändamål att verka för en god barnavård ge-nom att ekonomiskt stödja kunskapsutvecklingen kring uppföd-ning och vård av barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Särskild vikt läggs vid amning vad gäller de späda barnen.

Ansökan om bidrag skall - förutom namn, adress och telefon-nummer - också innehålla uppgifter om den sökandes nuvarande verksamhet samt för vilket ändamål och med vilket belopp bidrag söks. Kostnaderna skall specificeras så långt möjligt. Har bidrag sökts för samma ändamål från annat håll skall detta anges. Bidrag medges inte till grundutbildning.

Ansökan skall vara styrelsens ordförande, överläkare Lars Browaldh, Reginavägen 39, 131 50 Saltsjö-Duvnäs tillhanda senast den 18 februari 2011.

Sökande som erhållit bidrag är skyldig att i samråd med styrel-sens ordförande lämna redogörelse över sina erfarenheter.

Blankett för ansökan om bidrag finns tillgänglig på förening-ens hemsida: www.mjolkdroppen.se.

PR

OG

RA

M D

RF

KO

NG

RE

SS 2

011

TIS

DA

G 5

AP

RIL

201

1, G

ÖT

EB

OR

G

8.

30-1

0.00

*SES

SIO

N 2

:

Using t

he

Inte

rnat

ional

Die

tetics

& N

utr

itio

n T

erm

inolo

gy (

IDN

T)

to d

escr

ibe

care

pro

vided

in t

he

conte

xt o

f th

e N

utr

itio

n C

are

Pro

cess

Före

läsa

re:

Est

her

F M

yers

, PhD

, RD

, Am

eric

an D

iete

tic A

ssoc

iatio

n E

sthe

r M

yers

kom

mer

att

ge

en in

trod

uktio

n til

l de

term

er s

om u

tgör

det

sta

ndar

dise

rade

spr

åket

ID

NT

och

som

är

spec

ifikt

uta

rbet

ade

för

att p

assa

die

tiste

ns n

utri

tions

beha

ndlin

gspr

oces

s.

10

.00-

10.3

0 K

AFF

E O

CH

UT

STÄ

LLN

ING

AR

10.3

0-12

.00

*SES

SIO

N 3

:

Cri

tica

l th

inki

ng-

Clinic

al r

easo

nin

g in

volv

ed in m

akin

g a

Nutr

itio

n D

iagn

ose

s an

d w

riting

a PES s

tate

men

t.

Före

läsa

re:

Est

her

F M

yers

, PhD

, RD

, Am

eric

an D

iete

tic A

ssoc

iatio

n Pr

esen

tatio

nen

kom

mer

att

foku

sera

på

det

kriti

ska

tänk

ande

som

krä

vs a

v di

etist

en fö

r at

t ku

nna

göra

ett

PE

S-ut

tala

nde.

P

- Id

entif

iera

pat

ient

ens

prob

lem

och

väl

ja lä

mpl

ig n

utri

tions

diag

nos

E

- I

dent

ifier

a et

iolo

gin,

dvs

den

bak

omlig

gand

e or

sake

n til

l pat

ient

ens

prob

lem

, S

- Id

entif

iera

och

kva

ntifi

era

de s

ympt

om o

ch t

ecke

n so

m g

er b

eläg

g fö

r de

n va

lda

nutr

ition

sdia

gnos

en.

12

.00-

13.3

0 LU

NC

H O

CH

UT

STÄ

LLN

ING

AR

13.3

0-15

.00

* W

OR

KSH

OP

5 O

CH

6

Min

i ca

ses

with focu

s on iden

tify

ing

Nutr

itio

n D

iagn

ose

s an

d m

akin

g a

PES-s

tate

men

t.

Work

shop-l

edar

e: E

sthe

r F

Mye

rs, P

hD, R

D

and

Nao

mi T

rost

ler,

PhD

, RD

, Am

eric

an

Die

tetic

Ass

ocia

tion

Med

hjä

lpar

e: Y

lva

Orr

eval

l, Le

na M

artin

, Su

sann

e N

ilsso

n, D

ietis

tklin

iken

, Kar

olin

ska

Uni

vers

itets

sjukh

uset

, Sto

ckho

lm

SEM

INA

RIE

N

atio

nel

la r

iktlin

jer

för

sjukd

om

sföre

byg

gan

de

met

oder

: T

obak

, ri

skbru

k av

alk

ohol, fys

isk

aktivi

tet, m

atva

nor.

Före

läsa

re:

Ingr

id L

arss

on, M

ed. D

r M

oder

ator:

Fro

de S

linde

, Med

. Dr

Arb

etsp

roce

ssen

, slu

tsat

sern

a oc

h hu

r di

etist

er k

an

med

verk

a til

l im

plem

ente

ring

en. A

lla få

r gä

rna

bidr

a m

ed fr

ågor

att

disk

uter

a oc

h eg

na

erfa

renh

eter

i äm

net.

15

.00-

15.3

0 K

AFF

E O

CH

UT

STÄ

LLN

ING

AR

15.3

0-16

.00

SAM

MA

NFA

TT

NIN

G O

CH

AV

SLU

TN

ING

OB

S! W

orks

hop

1-2,

3-4

, 5-6

har

sam

ma

inne

håll

bägg

e da

garn

a. F

örel

äsni

ngar

mar

kera

de m

ed *

hål

ls på

eng

elsk

a R

eser

vatio

n fö

r ev

änd

ring

ar

OB

S! W

orks

hop

1-2,

3-4

, 5-6

har

sam

ma

inne

håll

bägg

e da

garn

a. F

örel

äsni

ngar

mar

kera

de m

ed *

hål

ls på

eng

elsk

a R

eser

vatio

n fö

r ev

änd

ring

ar

PR

OG

RA

M D

RF

KO

NG

RE

SS 2

011

MÅ

ND

AG

4 A

PR

IL 2

011,

GÖ

TE

BO

RG

9.00

– 1

0.00

R

EGIS

TR

ERIN

G, U

TST

ÄLL

NIN

GA

R &

KA

FFE

10.0

0-10

.30

D

RF:

s or

dför

ande

Elis

abet

Rot

henb

erg

hälsa

r vä

lkom

men

och

ger

en

intr

oduk

tion

till

kong

ress

daga

rna

sam

t pr

aktis

k in

form

atio

n.

10

.30-

10.4

5 In

form

atio

n o

m o

nline-

vers

ionen

av

AD

A:s

Inte

rnat

ional

Die

tetics

& N

utr

itio

nal

T

erm

inolo

gy

sam

t pr

esen

tation a

v den

sve

nsk

a öve

rsät

tnin

gen I

nte

rnat

ionel

l D

iete

tik-

& N

utr

itio

nst

erm

inolo

gi

Före

läsa

re:

Ylv

a O

rrev

all,

Med

dr,

leg

diet

ist, K

arol

insk

a U

nive

rsite

tssju

khus

et

10

.45-

12.0

0 *S

ESSI

ON

1

*Intr

oduct

ion t

o N

utr

itio

n C

are

Pro

cess

& I

nte

rnat

ional

Die

tetics

and N

utr

itio

n

Ter

min

olo

gy,

Före

läsa

re:

Est

her

F M

yers

, PhD

, RD

, Am

eric

an D

iete

tic A

ssoc

iatio

n

Est

her

Mye

rs k

omm

er a

tt p

rese

nter

a de

t in

tern

atio

nella

arb

ete

som

AD

A h

ar i

nitie

rat,

som

inn

ebär

ett

ut

veck

land

e av

die

tiste

ns y

rkes

roll

och

ett

tydl

iggö

rand

e av

die

tiste

ns a

rbet

spro

cess

. G

enom

att

die

tiste

r vä

rlde

n öv

er e

nas

om e

n ge

men

sam

arb

etsm

odel

l oc

h et

t st

anda

rdise

rat

språ

k sp

ecifi

kt f

ör d

ietis

ter

möj

liggö

rs u

tarb

etan

de a

v in

tern

atio

nella

rik

tlinj

er s

amt

utve

ckla

nde

av d

ietis

tens

nut

ritio

nsbe

hand

ling.

A

DA

:s ar

bete

rek

omm

ende

ras

idag

av

mån

ga d

ietis

tföre

ning

ar v

ärld

en ö

ver

och

impl

emen

teri

ng h

ar

påbö

rjat

s i

Can

ada,

A

ustr

alie

n oc

h N

ya

Zee

land

. D

e fy

ra

steg

en

i A

DA

:s

mod

ell

av

nutr

ition

sbeh

andl

ings

proc

esse

n pr

esen

tera

s. D

elta

garn

a ko

mm

er a

tt d

iskut

era

hur

mod

elle

n sk

iljer

sig

från

da

gens

sät

t at

t ar

beta

.

12.0

0-13

.30

LUN

CH

OC

H U

TSTÄ

LLN

ING

AR

13.3

0-15

.00

*WO

RK

SHO

P 1

OC

H 2

Min

i ca

ses

with focu

s on iden

tify

ing

Nutr

itio

n

Dia

gnose

s an

d m

akin

g a

PES-s

tate

men

t.

Work

shop-l

edar

e: E

sthe

r F

Mye

rs, P

hD, R

D a

nd

Nao

mi T

rost

ler,

PhD

, RD

, Am

eric

an D

iete

tic A

ssoc

iatio

n M

edhjä

lpar

e: Y

lva

Orr

eval

l, Le

na

Mar

tin,

Susa

nne

Nils

son,

D

ietis

tklin

iken

, Kar

olin

ska

Uni

vers

itets

sjukh

uset

, Sto

ckho

lm.

Utif

rån

patie

ntfa

ll ko

mm

er d

elta

garn

a at

t få

möj

lighe

t at

t tr

äna

på a

tt s

tälla

nut

ritio

nsdi

agno

s/er

och

for

mul

era

ett

PES

utta

land

e (P

robl

em-E

tiolo

gi-

Sym

ptom

och

tec

ken)

. U

nder

wor

ksho

pen

ges

ocks

å m

öjlig

het

att

disk

uter

a vi

lka

indi

kato

rer

som

sk

a an

vänd

a fö

r at

t m

äta

och

utvä

rder

a di

etist

ens

nutr

ition

sbeh

andl

ing.

SEM

INA

RIE

Soci

alst

yrel

sen förb

ättr

ar

nutr

itio

nsv

ården

Före

läsa

re:

Tor

sten

Mos

sber

g,

Med

icin

alrå

d, S

oS

Ny

vägl

edni

ng

för

vård

giva

re,

verk

sam

hets

chef

er o

ch p

erso

nal

om

beha

ndlin

g av

un

dern

ärin

g i

vård

oc

h om

sorg

.

15.0

0-15

.30

KA

FFE

OC

H U

TST

ÄLL

NIN

GA

R

15

.30-

17.0

0

*WO

RK

SHO

P 3

OC

H 4

Min

i ca

ses

with focu

s on iden

tify

ing

Nutr

itio

n

Dia

gnose

s an

d m

akin

g a

PES-s

tate

men

t.

Work

shop-l

edar

e: E

sthe

r F

Mye

rs, P

hD, R

D a

nd

Nao

mi T

rost

ler,

PhD

, RD

, Am

eric

an D

iete

tic A

ssoc

iatio

n M

edhjä

lpar

e: Y

lva

Orr

eval

l, Le

na M

artin

, Sus

anne

Nils

son,

D

ietis

tklin

iken

, Kar

olin

ska

Uni

vers

itets

sjukh

uset

, Sto

ckho

lm

SEM

INA

RIE

Pre

vention a

v bar

nfe

tma

i ko

nte

xten

av

soci

o-

ekonom

iskt

sta

tus

och

m

igra

tion

Före

läsa

re:

M

aria

Mag

nuss

on, M

ed. D

r.

Häl

sosk

illna

der

hos

barn

i ol

ika

soci

oeko

nom

iska

grup

per

19

.00

-

GÖ

TEB

OR

GS

STA

D B

JUD

ER P

Å M

OT

TA

GN

ING

Pla

ts:

Bör

sen,

Gus

taf A

dolfs

tor

g

Drfs KoNGrESS 2011

På god väg mot ett lättare liv

Möter du patienter Med övervikt eller fetMa?

Impolin AB. För materialbeställning: telefon 08-544 999 00, fax 08-551 192 89 eller e-post [email protected]. Modifast Kundservice: 0200-24 24 21.

Vill du veta mer om behandling med LCD vid övervikt och fetma?Kontakta vår leg. dietist Helena Hallin som gärna informerar och svarar på frågor. Du når henne via [email protected] eller på telefon 0730-29 99 28, måndagar, onsdagar och torsdagar.

1 Low Calorie Diet. Innehållet i Modifasts produkter uppfyller kraven i EU-direktiv 96/8/EG och följer Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel av-

sedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning. (SLVFS 1997:30)

Att vägen till en normalvikt handlar om att hitta en balans mellan intag och utgifter är vetenskapligt belagt sedan länge. Ändå är det ofta problematiskt att få gehör och följsamhet när det gäller kost- och motionsråd till överviktiga. Det tar tid för patienterna att nå viktnedgång och positiva hälsoeffekter, vilket gör att många ger upp. Då är Modifast LCD1 kostersätt-ning ett bra verktyg.

Modifast LCD är näringsmässigt fullvärdigt. Produkterna kan ersätta all vanlig mat under en period, för att skapa ett säkert och kontrollerat energi underskott som leder till snabb viktminskning. Det begränsade energi intagets tydliga resultat gör dessutom att patienten blir sporrad till ett fortsatt för-ändringsarbete mot en hälsosam livsstil.

Modifast LCD ger drygt 800 kcal per dag. Produkterna

rekommenderas och används av dietister och överviktsen-heter över hela landet, även preoperativt vid obesitaskirurgi. Modifast kan också användas i kombination med vanlig mat, för att minska eller kontrollera vikten.

Modifast finns i många goda smaker. Till skillnad från andra produkter i samma kategori baseras de på mjölkprotein. Det gör dem fylliga i smaken och extra goda, vilket också är viktigt för en lyckad viktminskning.

Modifast säljs på välsorterade apotek men kan även be-ställas via Modifast Kundservice eller på www.modifast.se, där priserna är anpassade till patienter som går längre kurer. På hemsidan kan du som arbetar inom vården även beställa vår nya Snabbguide samt patientbroschyrer, faktablad och rekommendationsblock.

Modifast_LCD_HCP_Dietist_220x307.indd 1 2011-01-21 14.31

Nutritionsbehandlingsprocessen

Vid DRFs kongress 4-5 april 2011 kommer dietister i Sverige ha möjlighet att ta del av ADA:s arbete med att utarbeta det standar-

diserade språket, International Dietetics & Nutrition Terminology-Standardized Language for the Nutrition Care Process. Detta standardiserade språk är direkt anpassat för att passa dietistens yrkesutövning. Es-ther Myers från American Dietetic Association (ADA), som är en av de dietister som har arbetat med att ut-arbeta vårt eget standardiserade språk, är inbjuden att presentera ADA:s arbete (se info på www.drf.nu).

För att göra det möjligt för svenska dietister att börja implementera ADA:s arbete krävs att vissa delar av terminologin översätts. Därför tecknade Dietistkliniken, Karolin-ska Universitetssjukhuset, Stockholm och DRF ett gemensamt avtal med ADA i de-cember förra året. Vi innehar nu rättigheten att översätta och publicera centrala delar av den tredje upplagan av Internationella die-tetik och nutritionsterminologi som pu-blicerades i augusti 2010. Jenny McGree-vy, som sedan många år är dietist vid Ny-köpings lasarett men engelskfödd och ut-bildad dietist i England, kommer att an-svara för översättningen. Hennes översättning kom-mer sedan att granskas och diskuteras av implemen-teringsgruppen för Nutritionsbehandlingsprocessen på Karolinska Universitetssjukhuset samt av DRF:s arbetsgrupp för terminologi. Den svenska översätt-ningen kommer att vara klar i samband med DRF-kongressen i april. Det standardiserade språket be-står av ca 400 termer som var och en finns definierad och beskrivna i terminologin (se exempel intill på en

av de 70 nutritions diagnoser som finns i IDNT). Vart och ett av de fyra stegen i dietistens nu-

tritionsbehandlingsprocess har sina speci-fika termer.

Alla som deltar i kongressen kom-

mer att få ett exemplar av den svenska terminolo-gin samt online access till den fullständiga engel-ska International Dietetics & Nutrition Terminology-Standardized Language for the Nutrition Care Process. Med dessa verktyg kan sen den dietist som så vill på-börja implementeringsarbetet i sin egen verksamhet med hela eller delar av IDNT.

Dietistutbildningen i SverigeI Sverige har flera av dietistutbildningarna börjat

inkludera ADA:s arbete i sin undervisning och al-la utbildningsorter har beställt översättningar av den

svenska terminologin till sina studenter. Det kommer att bli en utmaning för die-tiststudenter och deras praktikhandledare då vi under några år kan komma att vara i en övergångsperiod där det som lärs ut på utbildningarna kanske inte alltid överens-stämmer med hur dietisternas handleda-re arbetar på praktikplatsen. Dietister som arbetat under många år kan komma att behöva sätta sig in i ett nytt sätt att tänka och göra sig förtrogna med ADA:s modell för nutritionsbehandlingsprocessen för att få kunskap om vad som krävs i de olika

stegen i processen, och hur de standardiserade språ-ket kan användas för att tydliggöra dietistens nutri-tionsbehandling och förbättra dokumentationen.

Det bästa sättet för alla kliniskt verksamma die-tister att få inblick i ADA:s arbete och få möjlighet till att själva implementera hela eller delar av detta arbetssätt är att anmäla sig till DRF kongressen (se info på www.drf.nu se även sida).

* * *Mer information om ADA:s arbete hittar du här: www.eatright.org/HealthProfessionals/content.aspx?id=7077. Tidigare artiklar införda i Dietistak-tuellt hittar du på: www.dietistaktuellt.com

av Ylva Orrevall, med dr, leg dietist

Dietistkliniken och Gastrocentrum, Ka-rolinska Universi-

tetssjukhuset, Stockholm

Internationell dietetik och nutritionsterminologi Ett standardiserat språk speciellt utarbetat för dietistens arbete oavsett verksamhetsområde

IDNT 3rd edition

Svensk version av IDNT ingår i avgiften till DRFs kongress

Drfs KoNGrESS 2011The Nutrition Care Process del IV


IDNT

, 3rd

Edi

tion

Inta

ke D

omai

n –

Ora

l or N

utrit

ion

Sup

port

Inta

ke

Inad

equa

te* O

ral I

ntak

e (N

I-2.1

) D

efin

ition

O

ral f

ood/

beve

rage

inta

ke th

at is

less

than

esta

blis

hed

refe

renc

e st

anda

rds o

r rec

omm

enda

tions

bas

ed o

n ph

ysio

logi

cal n

eeds

.

Not

e: T

his n

utri

tion

diag

nosi

s doe

s not

incl

ude

inta

ke v

ia o

roen

teri

c tu

be.

May

not

be

an a

ppro

pria

te n

utri

tion

diag

nosi

s whe

n th

e go

al is

wei

ght l

oss,

duri

ng e

nd-o

f-life

car

e, u

pon

initi

atio

n of

feed

ing,

or d

urin

g co

mbi

ned

oral

/EN

/PN

ther

apy.

W

hene

ver p

ossi

ble,

nut

rien

t int

ake

data

shou

ld b

e co

nsid

ered

in c

ombi

natio

n w

ith c

linic

al, b

ioch

emic

al, a

nthr

opom

etri

c in

form

atio

n, m

edic

al

diag

nosi

s, cl

inic

al st

atus

, and

/or o

ther

fact

ors a

s wel

l as d

iet t

o pr

ovid

e a

valid

ass

essm

ent o

f nut

ritio

nal s

tatu

s bas

ed o

n a

tota

lity

of th

e ev

iden

ce. (

Inst

itute

of M

edic

ine.

Die

tary

Ref

eren

ce In

take

s: A

pplic

atio

ns in

Die

tary

Ass

essm

ent.

Was

hing

ton,

DC

: Nat

iona

l Aca

dem

ies P

ress

; 20

00.)

Etio

logy

(Cau

se/C

ontri

butin

g R

isk F

acto

rs)

Fact

ors g

athe

red

durin

g th

e nu

tritio

n as

sess

men

t pro

cess

that

con

tribu

te to

the

exis

tenc

e or

the

mai

nten

ance

of p

atho

phys

iolo

gica

l, ps

ycho

soci

al, s

ituat

iona

l, de

velo

pmen

tal,

cultu

ral,

and/

or e

nviro

nmen

tal p

robl

ems:

• Ph

ysio

logi

cal c

ause

s inc

reas

ing

nutri

ent n

eeds

, e.g

., du

e to

pro

long

ed c

atab

olic

illn

ess

• D

ecre

ased

abi

lity

to c

onsu

me

suff

icie

nt e

nerg

y, e

.g.,

incr

ease

d nu

trien

t nee

ds d

ue to

pro

long

ed c

atab

olic

illn

ess

• La

ck o

f or l

imite

d ac

cess

to fo

od, e

.g.,

econ

omic

con

stra

ints

, res

trict

ing

food

giv

en to

eld

erly

and

/or c

hild

ren

• Li

mite

d fo

od a

ccep

tanc

e du

e to

phy

siol

ogic

al o

r beh

avio

ral i

ssue

s, av

ersi

on, o

r har

mfu

l bel

iefs

/atti

tude

s •

Cul

tura

l pra

ctic

es th

at a

ffec

t abi

lity

to a

cces

s foo

d •

Food

- and

nut

ritio

n-re

late

d kn

owle

dge

defic

it co

ncer

ning

app

ropr

iate

ora

l foo

d/be

vera

ge in

take

•

Psyc

holo

gica

l cau

ses s

uch

as d

epre

ssio

n an

d di

sord

ered

eat

ing

Sign

s/Sy

mpt

oms

(Def

inin

g Ch

arac

teris

tics)

A

typi

cal c

luste

r of s

ubje

ctiv

e an

d ob

ject

ive

sign

s and

sym

ptom

s gat

here

d du

ring

the

nutri

tion

asse

ssm

ent p

roce

ss th

at p

rovi

de

evid

ence

that

a p

robl

em e

xists

; qua

ntify

the

prob

lem

and

des

crib

e its

seve

rity.

Nut

ritio

n A

sses

smen

t C

ateg

ory

Pote

ntia

l Ind

icat

ors

of T

his

Nut

ritio

n D

iagn

osis

(one

or m

ore

mus

t be

pres

ent)

Bioc

hem

ical

Dat

a, M

edic

al T

ests

an

d Pr

oced

ures

Anth

ropo

met

ric

Mea

sure

men

ts

• W

eigh

t los

s, in

suff

icie

nt g

row

th v

eloc

ity

Nut

ritio

n-Fo

cuse

d Ph

ysic

al

Find

ings

• D

ry sk

in, m

ucou

s mem

bran

es, p

oor s

kin

turg

or

• A

nore

xia,

nau

sea,

or v

omiti

ng

• C

hang

e in

app

etite

or t

aste

•

Clin

ical

evi

denc

e of

vita

min

/min

eral

def

icie

ncy

Food

/Nut

ritio

n-Re

late

d H

isto

ry

R

epor

ts o

r obs

erva

tions

of:

• Es

timat

es o

f ins

uffic

ient

inta

ke o

f ene

rgy

or h

igh-

qual

ity p

rote

in fr

om d

iet

whe

n co

mpa

red

to re

quire

men

ts

• Ec

onom

ic c

onstr

aint

s tha

t lim

it fo

od a

vaila

bilit

y

• Ex

cess

ive

cons

umpt

ion

of a

lcoh

ol o

r oth

er d

rugs

that

redu

ce h

unge

r •

Med

icat

ions

that

cau

se a

nore

xia

•

Lim

ited

food

/bev

erag

e in

take

inco

nsis

tent

with

nut

ritio

n re

fere

nce

stan

dard

s fo

r typ

e, v

arie

ty, d

iet q

ualit

y •

Inap

prop

riate

relia

nce

on fo

ods,

food

gro

ups,

supp

lem

ents

or n

utrit

ion

su

ppor

t

IDNT

, 3rd

Edi

tion

*If a

syno

nym

for t

he te

rm “

inad

equa

te”

is h

elpf

ul o

r nee

ded,

an

appr

oved

alte

rnat

e is

the

wor

d “s

ubop

timal

.”

Inta

ke D

omai

n –

Ora

l or N

utrit

ion

Sup

port

Inta

ke

Inad

equa

te* O

ral I

ntak

e (N

I-2.1

) C

lient

His

tory

• C

ondi

tions

ass

ocia

ted

with

a d

iagn

osis

or t

reat

men

t of c

atab

olic

illn

ess s

uch

as A

IDS,

tube

rcul

osis

, ano

rexi

a ne

rvos

a, se

psis

or i

nfec

tion

from

rece

nt

surg

ery,

dep

ress

ion,

acu

te o

r chr

onic

pai

n •

Prot

ein

and/

or n

utrie

nt m

alab

sorp

tion

Ref

eren

ces

1.

Bur

klow

KA

, Phe

lps A

N, S

chul

tz JR

, McC

onne

ll K

, Rud

olph

C. C

lass

ifyin

g co

mpl

ex p

edia

tric

feed

ing

diso

rder

s. J

Ped

Gas

tro

and

Nut

r.

1998

;27:

143-

147.

2. C

hato

or, I

. Fee

ding

dis

orde

rs in

infa

nts a

nd to

ddle

rs: d

iagn

osis

and

trea

tmen

t. C

hild

Ado

lesc

Psy

chia

tr C

lin N

Am

. 200

2;11

:163

-183

.

3. D

unitz

-Sch

eer M

, Lev

ine

A, R

oth

Y, K

ratk

y E,

Bec

kenb

ach

H, B

raeg

ger C

, Hau

er A

, Wilk

en M

, Witt

enbe

rg J,

Tra

bi T

, Sch

eer P

J. Pr

even

tion

an

d tre

atm

ent o

f tub

e de

pend

ency

in in

fanc

y an

d ea

rly c

hild

hood

. IC

AN: I

nfan

t, C

hild

, & A

dole

scen

t Nut

ritio

n. 2

009;

1:72

-82.

4. F

alci

glia

GA

, Cou

ch S

C, S

iem

Grib

ble

L, P

abst

SM

, Fra

nk R

. Foo

d ne

opho

bia

in c

hild

hood

aff

ects

die

tary

var

iety

. J A

mer

Die

t Ass

oc.

2000

;100

:147

4-14

81.

5.

Gal

low

ay A

T, L

ee Y

, Birc

h LL

. Pre

dict

ors a

nd c

onse

quen

ces o

f foo

d ne

opho

bia

and

pick

ines

s in

youn

g gi

rls. J

Am

er D

iet A

ssoc

.

20

03;1

03:6

92-6

98.

6.

Mill

er C

K. U

pdat

es o

n pe

diat

ric fe

edin

g an

d sw

allo

win

g pr

oble

ms.

Cur

r Opi

n O

tola

ryng

ol H

ead

Nec

k Su

rg. 2

009;

17:1

94-1

99.

9.

Rom

mel

N, D

e M

eyer

A, F

eens

tra L

, Vee

rem

an-W

aute

rs G

. The

com

plex

ity o

f fee

ding

pro

blem

s in

700

infa

nts a

nd y

oung

chi

ldre

n

pres

entin

g to

a te

rtiar

y ca

re in

stitu

tion.

J P

edia

tr G

astr

oent

erol

Nut

r. 20

03;3

7:75

-84.

10.

Schw

arz

SM ,

Cor

redo

r J, F

ishe

r-M

edin

a J,

Coh

en J,

Rab

inow

itz S

. Dia

gnos

is a

nd tr

eatm

ent o

f fee

ding

dis

orde

rs in

chi

ldre

n w

ith

deve

lopm

enta

l dis

abili

ties.

Pedi

atri

cs. 2

001;

108(

3):6

71-6

76.

11

. Sk

inne

r JD

, Car

ruth

BR

, Bou

nds W

, Zi

egle

r PJ.

Chi

ldre

n’s f

ood

pref

eren

ces:

a lo

ngitu

dina

l ana

lysi

s, J

Amer

Die

t Ass

oc. 2

002;

102:

16

38-1

647.

12.

War

dle

J, C

arne

ll S,

Coo

ke L

. Par

enta

l con

trol o

ver f

eedi

ng a

nd c

hild

ren’

s fru

it an

d ve

geta

ble

inta

ke: h

ow a

re th

ey re

late

d? J

Am

er D

iet

Asso

c. 2

005;

105:

227-

232.

Upd

ated

: 201

1 Ed

ition

*If a

syno

nym

for t

he te

rm “

inad

equa

te”

is h

elpf

ul o

r nee

ded,

an

appr

oved

alte

rnat

e is

the

wor

d “s

ubop

timal

.”

NC

P M

odel

and

Ref

eren

ce S

heet

Exa

mpl

es ©

2011

Am

eric

an D

iete

tic A

ssoc

iatio

n. R

eprin

ted

with

per

mis

sion

.

.

©2011 American Dietetic Association. Reprinted with permission.


NutritionsbehandlingsprocessenDrfs KoNGrESS 2011

Dietistens journaldoku-mentation är främst ett kommunikationsverktyg.

Den är även ett viktigt led i mark-nadsföringen av dietistyrket gen-temot övrig vårdpersonal och mot landstingen i deras roll som beställare av vårdtjänster. Nu-tritionsbehandlingsprocessen – dietistens arbetsprocess – och hur den journalförs hänger intimt samman. Man kan uttrycka det så att strukturen i dokumentationen och dess innehåll speglar hur nu-tritionsbehandlingsprocessen ser ut och vilken kvalitet den håller. Patientjournalens struktur, form och innehåll har alltså stor bety-delse för den bild man som jour-nalförare ger av sig själv och sina arbetsinsatser. Här har vi dietister möjlighet att på ett tydligt sätt pre-cisera vårt bidrag i vårdkedjan och vårt unika yrkeskunnande i form av välgrundade, evidensbaserade behandlingsrekommendationer och tydliga behandlingsresultat. Detta är ett realistiskt framtidsmål, men hur ser vår journaldokumen-tation ut idag?

Karolinska tar tätenVåren 2009 tillsatte Dietistklini-kens ledningsgrupp en utveck-lingsgrupp, vars första och priori-terade uppdrag var att kartlägga, utveckla och kvalitetssäkra den då rådande nutritionsbehand-lingsprocessen vid sjukhusets die-tistklinik. Gruppens medlemmar, dietisterna Lena Martin, Ylva Or-revall och Veronica Eriksson, senare

NCP Chart Check tar pulsen på dietistens arbetsprocess och journaldokumentation

ersatt av Susanne Nilsson, inledde sitt arbete med att söka efter en lämplig befintlig arbetsmodell att utgå ifrån. Gruppen fastnade för den internationellt mest beprö-vade och strukturerade modellen för nutritionsarbete, Nutrition Care Process and Model (NCPM), som tagits fram av de amerikanska die-tisternas intresseorganisation ADA (American Dietietic Association).

NCP-modellen, som enligt DRF:s terminologi kallas ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess, vann gehör hos ledningsgrup-pen. Implementeringen av den nya arbetsmodellen påbörjades våren 2010. Inledningsvis valde man att utbilda samtliga kliniskt verksamma medarbetare i model-lens steg 2, nutritionsdiagnostik. Detta steg prioriterades eftersom det utgjorde ett helt nytt moment i det dåvarande sättet att arbeta.

För att utvecklingsgruppen se-nare skulle kunna utvärdera sina utbildningsinsatser ville de kartläg-ga hur klinikens dietister arbetade och journalförde sitt arbete innan implementeringen av ADA:s Nutri-tionsbehandlingsprocess påbörja-des. För denna uppgift behövdes ett journalgranskningsinstrument. Ett sådant utformades, validerades och reliabilitetstestades utifrån innehållet i och kopplingen mellan de fyra stegen i NCPM (se figur). Instrumentet fick namnet NCP Chart Check. Hur detta tog form finns närmare beskrivet i magister-uppsatsen ”NCP Chart Check – ett nytt instrument för granskning av

dietisters journaldokumentation”. Där presenteras även resultatet av den ovan nämnda kartläggningen som gjordes med NCP Chart Check på uppdrag av utvecklingsgruppen vid Karolinska Universitetssjuk-huset. En kort sammanfattning av uppsatsens inledande avsnitt och journalgranskningsstudiens huvudsakliga resultat följer här nedan:

Ett välkommet arbetsverktyg ADA har länge arbetat för att strukturera, effektivisera och evi-densbasera nutritionsbehand-lingsprocessen. Målsättningen med dessa strävanden har varit att höja dietistyrkets status, sti-mulera forskningsinsatser inom nutritionsområdet och att sä-kerställa effekten av den kliniska dietistens arbete. 1998 grundade ADA the Health Service Research Task Force, vars uppdrag var att kartlägga forskningsläget inom medicinsk nutritionsterapi och den evidens som då fanns tillgänglig. Detta initiativ resulterade i att man identifierade ett antal hinder för forskning och utveckling inom dietistens arbetsområde. Framfö-rallt handlade dessa begränsningar om inkonsekvens i dietisternas sätt att arbeta och att dokumentera sina insatser.

Ytterligare något som försvårade forskning var att gemensamma begrepp och definitioner för nu-tritionsarbete och dess effekter saknades. Man såg att det var svårt att motivera vårdens behov

av dietisttjänster, framförallt på grund av brist på evidens. ADA:s målmedvetna arbete med att kvalitetsutveckla nutritionsbe-handlingsprocessen resulterade i Nutrition Care Process and Model. Modellen presenterades första gången 2003 och antogs samma år av ADA:s högsta beslutande organ. Därefter har den successivt reviderats och fick sin nuvarande utformning 2008.

I USA håller NCP successivt på att ersätta de många olika model-ler för nutritionsbehandling som tidigare tillämpats vid landets vårdinrättningar. Sedan 2009 undervisas den på samtliga dietist-utbildningar i USA och målet är att den ska vara fullt implementerad år 2014. Det som särskilt utmärker NCPM framför andra liknande modeller, är att den är kopplad till ett standardiserat språk för nutritionsbehandling och en en-hetlig terminologi där varje term är definierad.

I flera länder, däribland Sverige, har andra discipliner inom hälso- och sjukvården redan etablerat egna arbetsprocesser som liknar ADA:s Nutritionsbehandlingspro-cess. Framförallt sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgym-naster bedriver ett omfattande kvalitetsutvecklingsarbete inom detta område. I USA har sjukskö-terskekåren arbetat med sin om-vårdnadsprocess och terminologi sedan 1960-talet. Sveriges dietister har legat långt efter i detta sam-manhang. Skälet till det är möjli-

The Nutrition Care Process del V – Examensarbete

Stina Franzén

leg dietist [email protected]

Nutritionsbehandlingsprocessen och hur den dokumenteras i patientjournalen kommer att genomgå stora förändringar framöver vid Karolinska Universitetssjukhusests dietistklinik. Dietist Stina Franzén har gjort ett uppmärksammat examensarbete kring detta och ger här en utförlig redogörelse.


Nutritionsbehandlingsprocessen

Drfs KoNGrESS 2011

gen att yrket är ungt, att antalet dietister är förhållandevis lågt och att resurser för liknande kvalitets-utvecklingsarbete saknats eller hittills inte prioriterats. Men nu blåser alltså förändringens vindar och Dietistkliniken vid Karolinska Universitetssjukhusets är först ut i Sverige med att implementera ADA:s Nutritionsbehandlingspro-cess i sin originalform.

Granskning med NCP – Chart CheckMed hjälp av det nya journal-granskningsinstrument NCP Chart Check gjordes en kartläggningen av Karolinska Universitetssjukhusets dietisters journaldokumentation. Instrumentet består av 10 frågor med tillhörande gransknings-anvisningar. Det uppvisade god innehållsvaliditet och hög grad av reliabilitet när det användes av olika granskare. Själva journal-granskningen baserades på 60 journalanteckningar, skrivna av dietister vid Karolinska Universi-tetssjukhusets dietistklinik under mars månad 2009. Alla dietister som var i tjänst under denna period representerades av en eller två anteckningar var. De inkluderade journalanteckningarna avsåg ett nybesök eller en första utredande kontakt med patienten själv, annan vårdgivare (oftast sjuksköterska eller läkare) eller anhörig.

Bristande journal-dokumentation inom vårdenUtfallet av NCP Chart Check-granskningen bekräftade resul-tatet av tidigare internationella studier där brister i dietisters och andra vårdkategoriers journalfö-ring uppmärksammats. Liksom ADA:s kartläggning från 1998, visade den generellt att det före-kom otydlighet och inkonsekvens i dietistens arbetsprocess och i dokumentationen av denna. Andra problemområden som uppmärk-sammades var diffust beskriven nutritionsproblematik, avsaknad av nutritionsmål, knapphändiga eller alltför detaljrika och/eller ostruk-turerade journalanteckningar. Stora skillnader mellan hur enskilda dietister dokumenterade sitt arbete i patientjournalen noterades. Journaldokumentationen bedöm-des dock hålla relativ god, och bitvis mycket god kvalitet, avseende innehåll och struktur med tanke på att dietisterna på Karolinska Universitetssjukhuset hittills inte erbjudits någon undervisning i journaldokumentation. Avsaknad av nutritionsmål och otill-räckliga utredningsdataMätbara mål för insatta nutri-tionsåtgärder är sällsynta i de granskade journalanteckningarna.

©2011 A

merican D

ietetic Association. Reprinted w

ith permission.

The Nutrition Care Process

Även om de olika stegen i ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess byg-ger på varandra är processen inte linjär. Kritiskt tänkande och strävan efter att lösa problem kräver att dietisten med jämna mellanrum går tillbaka till föregående steg för att exempelvis omvärdera en nutri-tionsdiagnos, lägga till eller justera insatta nutritionsåtgärder (5), därav modellens cirkelform.

NutritionsutredningI det första steget i nutritionsbe-handlingsprocessen samlar dietisten in sådan nutritionsrelaterad informa-tion, t.ex. kost-/nutritionsanamnes, biokemiska data, antropometriska värden, resultat från medicinska un-dersökningar/test etc., som behövs för en adekvat nutritionsbedömning och planering av lämpliga nutritions-insatser. Följande moment ingår:

• Samla in ändamålsenliga data/uppgifter om patienten avseende nutrition.• Ställningstagande till eventuellt behov av ytterligare information, och samla in sådan.• Val av lämpliga bedömningsvari-abler och arbetsmetoder, samt att tillämpa dessa på ett adekvat sätt.• Urskilja relevanta från irrel-evanta data.• Validera data. Detta steg utgör underlag för beslut om lämplig nutritionsdiagnos.

NutritionsdiagnosNutritionsdiagnosen är dietistens aktuella uppfattning om och bedöm-ning av patientens tillstånd. Denna kan under behandlingens gång behöva omformuleras allt eftersom ny information blir tillgänglig och pa-tientens tillstånd förändras. Patienten kan ha fler än en nutritionsdiagnos, men även bedömningen att ingen

nutritionsdiagnos är aktuell kan göras. Utifrån en noggrann utredning och

bedömning formulerar dietisten en nutritionsdiagnos, som uttrycks i form av ett stringent uttalande, ett så kallat PES-uttalande. Detta utgörs av en syntetisering av data från dietistens utredning och är koncentrerad i en beskrivning av patientens Problem (nutritionsproblem), problemets Etio-logi (orsak/bidragande faktorer) och Symtom och tecken (hur problemet yttrar sig kliniskt).

Nutritionsdiagnosen ska inte förväxlas med medicinsk diagnos. Den medicinska diagnosen ställs av läkaren och nutritionsdiagnosen av dietisten. Medicinsk diagnos och nutritionsdiagnos är inte självklart pa-rallella företeelser: Dietisten kan t.ex. få nutritionsdiagnosen att förbättras eller försvinna, även om inte den medicinska gör det. En cancersjukdom kan exempelvis vara obotlig, men de eventuella nutritionssvårigheter som patienten fått på grund av sin sjuk-dom eller behandlingen av denna, kan i vissa fall avhjälpas eller förbättras med nutritionsåtgärder.

Det sista steget i formuleringen av ett PES-uttalande är att fastställa hur det aktuella nutritionsproblemet yttrar sig i form av tecken (objektiva) och symtom (subjektiva). Dessa svarar på frågan om hur dietisten kommit fram till att patienten har det/de nutritionsproblem som identifierades i steg ett (Problem).

De standardiserade fraserna ”re-laterat till” och ”vilket yttrar sig som” länkar samman nutritionsproblemet med dess etiologi respektive etiologin med dess symptom och tecken. Det är med vägledning av etiologin (E) som dietisten fattar beslut om lämpliga nutritionsåtgärder, eller väljer att avstå från behandling. Nedan följer ett exempel på ett PES-uttalande som

avser en patient som inkommit till en geriatrisk avdelning. Patienten är uttorkad, mager och har ett nedsatt allmäntillstånd. Under vårdtiden har även sväljsvårigheter konstaterats:

”Otillräckligt intag av mat och dryck (P), relaterat till oförmåga att inta tillräckliga mängder normalkost p.g.a. sväljsvårigheter (E), vilket yttrar sig som >10% viktnedgång det senaste halvåret och undervikt motsvarande BMI 19 (S).”

Dietistens uppgift blir här att inrikta sig på patientens oförmåga att inta normalkost (E). Nutritionsbehand-lingen kan exempelvis bestå i att patienten erbjuds konsistensanpassad kost under ett antal dagar. Hur väl behandlingen faller ut bedöms utifrån eventuell åtföljande viktförändring och ökning eller minskning av BMI (S). För en ändamålsenlig uppföljning är det således nödvändigt att angivna symtom och tecken är mätbara.

NutritionsåtgärdEn nutritionsåtgärd är en uppsättning aktiviteter och insatser som görs för att hantera det aktuella nutritionspro-blemet. Det handlar här om avsiktliga och planerade handlingar, vilka har ett specifikt ändamål och är utformade i syfte att förändra ett nutritionsrelate-rat beteende, eventuella riskfaktorer, hälsoaspekter eller miljöpåverkan. I denna fas formuleras även mål för de åtgärder som sedan sätts in och av-stämning av dessa sker i följande steg, se ”Uppföljning och utvärdering”.

Uppföljning och utvärderingDetta avslutande steg ger dietisten information om i vilken omfattning patienten/klienten har uppnått de uppsatta nutritionsmålen från föregå-ende steg. Denna information utgör sedan underlag för vidare beslut om eventuell fortsatt nutritionsbehand-ling och/eller justering av denna.


NutritionsbehandlingsprocessenDrfs KoNGrESS 2011

Utan definierade mål är det svårt att utvärdera sitt arbete. Bevis för att de behandlingsmetoder vi dietister använder gör nytta är en förutsättning för utveckling inom vår yrkeskompetens. Då krävs att vi sätter upp mål och utvärderar resultatet av våra åtgärder i förhål-lande till dessa.

Det förekom fall där beslut om en viss nutritionsregim fattats utan stöd av exempelvis antropo-metriska värden, labbdata, resultat från kostregistrering, uppgifter om patientens fysiska förmåga eller mentala status, etc. Om det inte framgår i journaltexten vad dietisten grundar sitt val av nu-tritionsåtgärder på finns det risk att det uppfattas som godtyckligt. Det logiska resonemanget bakom dietistens nutritionsbedömning bör finnas med för att ge tyngd och trovärdighet åt journaltextens innehåll.

Betydelsen av nutritionsdiagnostikNär det gäller de granskade jour-nalanteckningarnas innehåll var det framförallt dietistens beskriv-ning av den aktuella nutritions-problematiken som många gång-er var otydlig eller diffus. Detta är anmärkningsvärt eftersom identifiering av patientens nutri-tionsproblematik är grunden för dietistens nutritionsbedömning och åtföljande val av nutritions-behandling. I de flesta fall hade dietisten med största sannolikhet ringat in patientens nutritionspro-blem, men inte journalfört vilka fakta bedömningen grundade sig på. Citatet nedan är ett utdrag från en av de granskade journal-anteckningarna. Uppgifterna som ges här är de enda i just denna journalanteckning som skulle kunna ge vägledning om vilket/vilka nutritionsproblem dietisten haft för avsikt att behandla:”Pt är magerlagd, albumin 31, planerad behandling mot cancersjukdom.”

Jämfört med tydligheten i ett PES-uttalande enligt NCPM (se faktaruta) säger denna formule-ring i princip ingenting om vilken dietistens uppgift är. Ett PES-utta-lande skulle i det här fallet kunna formuleras på följande sätt, vilket dock förutsätter en mer noggrann nutritionsutredning: ”Malnutri-tion relaterad till nedsatt aptit och oftast 2 små måltider per dag, vilket yttrar sig som viktnedgång ca 8 kilo (15%) de senaste 6 månaderna, vikt motsvarande BMI 16 och ca 30% av rekommenderat dagligt intag per os.”

Exemplet belyser vikten av att dietisten samlar in tillräckligt med information i nutritionsutred-ningen för att kunna formulera sitt

uppdrag på ett tydligt sätt. Som synes är cancersjukdomen i sig inte av intresse här, utan endast de nutritionssvårigheter som den bidrar till. Flera mätvärden har angivits, vilka kan följas upp vid ett eventuellt återbesök, i detta fall grad av viktförlust, BMI och intag per os.

Studien visade att dietistens åtgärdsplan ofta var vag. I vissa fall kunde den uppfattas mer som ett försiktigt förslag än som en tydlig rekommendation utifrån en välgrundad bedömning. I de granskade journalanteckningarna intog dietisten ofta en försiktig hållning och beskrev patientens nutritionsproblem i allmänna termer. Detta står i stark kontrast till de tydliga och vägledande ut-talande som NCPM uppmanar till och ger förutsättningar för i form av nutritionsdiagnoser och PES-uttalanden (se faktaruta).

Rätten att ställa diagnos är inte reglerad i någon författning, vilket innebär att all hälso- och sjukvårds-personal kan ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens. Här skulle dietisten kunna använda sin unika kompetens till att lägga mer tyngd bakom sina nutritionsordi-nationer.

För många ord… eller för fåADA:s Nutritionsbehandlingspro-cess motiverar en stringent och

strukturerad journaldokumenta-tion eftersom irrelevanta upplys-ningar tynger journalen och viktig information då riskerar att ”för-svinna” i ordmassan. I flera av de granskade journalanteckningarna förekom text, vars innehåll inte hade betydelse för den aktuella nutritionsbedömningen eller de rekommenderade nutritionsåt-gärderna. Vissa av journalan-teckningarna var ostrukturerade eller omfattande på ett sätt som gjorde det svårt att orientera sig i journaltexten. Andra gånger var journaltexten däremot alltför knapphändig och uppfattades som intetsägande. Risken är att brister som dessa gör det svårt både för kolleger och annan vårdpersonal att snabbt få en tydlig uppfattning om dietistens avsikt med insatt behandling, vilka åtgärder som ska vidtas och av vem och hur dessa ska följas upp. I slutänden är det pa-tientsäkerheten som blir lidande.

Dokumentera för patientsäkerhet och vårdkvalitetKarolinska Universitetssjukhusets dietister är långt ifrån ensamma bland vårdpersonal om att uppvisa brister i sin journalföring. I en rap-port av Grufman Reje Management beskrivs resultatet av en omfat-tande journalgranskningsstudie som gjordes på ett antal sjukhus i södra och västra Sverige i början

av 2000-talet. Man konstaterade bland annat att många journaler inte uppfyllde kraven på patient-säkerhet, ändamålsenlighet eller legalitet. Journalerna var genom-gående dåligt strukturerade, vil-ket försvårade tillgängligheten och effektiv kommunikation av innehållet. Den intellektuella be-arbetningen; bedömning, prognos, sammanfattning o dyl, var i de flesta fall obefintlig eller ofullstän-dig. Många gånger saknades viktig information i patientjournalen, samtidigt som ovidkommande information förekom i stor omfatt-ning. Dessa brister ger konsekven-ser både för patientsäkerhet och för vårdeffektivitet.

Sveriges dietister har definitivt mycket att vinna på att arbeta evidensbaserat och att konsekvent tillämpa en standardiserad termi-nologi och ett strukturerat arbets-sätt. Mot bakgrund av erfarenhet från andra områden, framförallt omvårdnad och arbetsterapi, finns anledning att tro att ett sådant skulle underlätta forskning också inom nutritionsområdet. Det kan även förväntas förenkla kommuni-kationen med annan vårdpersonal, förbättra patientsäkerheten, och förhoppningsvis ytterligare höja kvaliteten på dietistens insatser och bidra till att dietistyrkets sta-tus stärks.

Resultatet av den journalgransk-ningsstudie som gjordes med det nya granskningsinstrumentet NCP Chart Check talar för att ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess kommer att leda Karolinska Univer-sitetssjukhuset, och förhoppnings-vis även övriga dietister i Sverige så småningom, mot en mer effektiv journaldokumentation och ett ökat inflytande i vårdkedjan – för patientens bästa.

ReferenserSplett P, Myers E. A proposed model for nutrition care.J Am Diet Assoc.. 2001;101(3):357-363.Hakel-Smith N. A standardized nutri-tion care process and language are essential components of a concep-tual model to guide and document nutrition care and patient outcome. J Am Diet Assoc., 2004;104:1878-1884.Bueche J, Charney P, Pavlinac J, Skip-per AL, Thompson E, Myers E. Nutri-tion Care Process and Model Part I: The 2008 Update. J Am Diet Assoc., 2008;108:1113-1117.Lacey K, Pritchett E. Nutrition Care Process and Model: ADA adopts road map to quality care and outcomes management. J Am Diet Assoc. 2003; 103: 1061-1071.Grufman Reje Management, Stock-holm 2002: Ändamålsenlig vård-dokumentation [rapport], tillgänglig på <http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Revisionen/Doku-ment/Granskningsrapporter/Slut-rapport145.pdf, hämtad 100802.

Bakgrund: ADA:s (the American Dietetic Association) modell för en effektiv och en mer evidensba-serad nutritionsbehandlingspro-cess – NCPM (the Nutrition Care Process and Model) är framtagen i syfte att höja dietistyrkets status, stimulera forskningsinsatser inom nutritionsområdet och för att säker-ställa effekten och patientnyttan av den kliniska dietistens arbete. Före-liggande arbete ingår som ett led i implementeringen av ADA:s Nutri-tionsbehandlingsprocess och -mo-dell (NCPM) vid Karolinska Universi-tetssjukhusets dietistklinik.Syfte: Att ta fram ett journalgransk-ningsinstrument för kartläggning av nutritionsbehandlingsproces-sen vid Karolinska Universitetssjuk-husets dietistklinik och hur denna dokumenterades i patientjournalen innan implementeringen av ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess. Metod och material: Ett journal-granskningsinstrument med till-hörande granskningsanvisningar utformades med utgångspunkt från de fyra stegen i ADA:s Nutritionsbe-handlingsprocess och fick namnet NCP Chart Check. Frågorna validera-des och reliabilitetstestades. 60 jour-nalanteckningar, skrivna av dietister vid Karolinska Universitetssjukhuset

inkluderades i studien. Samtliga av-såg ett nybesök eller en första utre-dande kontakt med patienten själv eller en anhörig, alternativt en an-nan vårdgivare. Resultat och diskussion: NCP Chart Check bedömdes tillfreds-ställande avseende validitet och reliabilitet. Aktuellt granskningsre-sultat gav ett medelvärde på 10,92 och ett medianvärde på 11 av max 19 poäng per journal. Huvudsak-liga problemområden var diffust beskriven nutritionsproblematik och avsaknad av målsättning med aktuell nutritionsbehandling. Även knapphändiga eller alltför detaljrika och/eller ostrukturerade journalan-teckningar förekom.Slutsats: NCP Chart Check uppvi-sar god validitet och reliabilitet för granskning av dietisters journaldo-kumentation utifrån ADA:s Nutri-tionsbehandlingsprocess (NCPM). De brister som här uppmärksam-mats har framförallt att göra med avsaknad av gemensam arbets-struktur och enhetlig journaldoku-mentation. Implementeringen av ADA: Nutritionsbehandlingspro-cess väntas bidra till att struktu-rera och effektivisera dietisternas arbetsprocess och dokumentatio-nen av denna.

NCP Chart Check – ett instrument för granskning av dietisters journaldokumentationFörfattare: Stina Franzén, leg dietistHandledare: Agneta Andersson, leg dietist, med dr, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet Externa sakkunniga: Lena Martin, leg dietist, med dr och Ylva Orrevall, leg dietist, med dr, Karolinska Uni-versitetssjukhuset

abstract

42 vol. XX feb 2011No 1 DietistAktuel

MiniMax® – bygger och piggar upp!

Näringsdrycker och sondnäring speciellt framtagna för barnMiniMax är en serie specialanpassade näringsdrycker och sondnäringar som är utvecklade efter barns behov. De är tillverkade av grädde och mjölk och har en mycket omtyckt smak. De har ett högt innehåll av vassleprotein vilket ger en god tolerans och ger en snabbare magsäcktömning.

För mer information om MiniMaxprodukterna ta gärna kontakt med vår kundservice på telefon 020-78 00 20.

Nestle_MiniMax_DietistAkt_210x270.indd 1 2011-02-02 10.16

POSTTIDNING B RetuRadRess:

DIETISTAKTUELLTBox 48267 21 BJUV

Documents

ORGAN föR sveRiGes kliNiskA dietisteR VOLYM XX • NUMMER … · skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften