Omvärldsanalys: Eskilstuna mot 2030 · Omvärldsanalys handlar om att identifiera trender i omvärlden som påverkar en or-ganisation eller frågeställning – i detta fall Eskilstuna

Omvärldsanalys: Eskilstuna mot 2030 JANUARI 2019

Lovisa Vildö, Ulf Boman, Peter Pernemalm

KAIROS FUTURE Consultants for Strategic Futures

2(71)

SAMMANFATTNING

Världen förändras i rask takt. Sverige och Eskilstuna kommun är beroende av ett komplext system av omvärldsfaktorer, som påverkar möjligheterna till utveckling. I denna rapport beskriver vi sex övergripande trendområden som har mycket stor påverkan på framtiden, nämligen När krisen kommer, Konflikt mellan stad och land, Den digitala revolutionen, Arbetsmarknadens utmaningar, Ökad polarisering och segregering, samt Post-sanningseran är kommen. Var och en av dessa områ-den omfattar i sig flera deltrender.

Eskilstuna är en nod i en dynamisk region i västra Mälardalen – tillsammans med Västerås utgör man ett begynnande så kallat potentiellt T-centrum. Man är bero-ende av de omgivande kommunerna och pendlingsmöjligheter både till Västerås och Stockholm, men också till andra kommuner i närheten. Det finns chans för Eskilstuna att utvecklas som en boendekommun, då särskilt i förhållande till Stock-holm, samtidigt om man kan utgöra en allt attraktivare arbetskommun för männi-skor som bor i närliggande, mindre kommuner med ett kanske svagare näringsliv.

Eskilstunas fem strategiska mål påverkas också starkt av trenderna i omvärlden. Det finns både hot (så som till exempel ökade risker för kriser) men också möjlig-heter, som att vara föregångare för ekologisk hållbarhet och att utveckla skola och utbildning. Inte minst ger det faktum att det finns en högskola, som eventuellt kom-mer att bli universitet, möjligheter att stärka Eskilstunas roll och utvecklingsmöj-ligheter.

Vi har till varje strategiskt mål angett slutsatser och rekommendationer för Eskilstuna.


3(71)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning ......................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................................... 4

Bakgrund och syfte ............................................................................................... 4 Disposition – en analys utifrån och in .................................................................. 4

Sex tunga trendområden mot 2030 ........................................................................... 5 1. När krisen kommer ........................................................................................... 6 2. Konflikt mellan stad och land .......................................................................... 8 3. Den digitala revolutionen ............................................................................... 11 4. Arbetsmarknadens utmaningar ....................................................................... 14 5. Ökad polarisering och segregation ................................................................. 17 6. Post-sanningseran är kommen ........................................................................ 19

Eskilstuna i sitt regionala sammanhang .................................................................. 21 Det regionala sammanhanget: Arbetsmarknadsnätverket .................................. 21 Rollen: att bidra med något i det regionala sammanhanget ............................... 23 Regionalt T-index ............................................................................................... 25

Eskilstuna i närvärlden ............................................................................................ 27 Vårt Eskilstuna 2030 .......................................................................................... 27 1. En attraktiv stad och landsbygd ...................................................................... 28 2. Höjd utbildningsnivå ...................................................................................... 36 3. Fler jobb ......................................................................................................... 41 4. Social uthållighet ............................................................................................ 48 5. Ekologisk uthållighet ...................................................................................... 55

Slutsatser .................................................................................................................. 64 Om rapporten ........................................................................................................... 66 Om Kairos Future .................................................................................................... 66

Kairos Future ...................................................................................................... 66 Bilaga A. T-analys ................................................................................................... 67

T-index och regionalt T-index ............................................................................ 67 Kommunal framgång .......................................................................................... 67

Bilaga B. Referenser och källor ............................................................................... 68

Omslagsfoto: William on Unsplash


4(71)

INLEDNING

BAKGRUND OCH SYFTE Kairos Future har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram denna omvärldsa-nalys. Syftet med omvärldsanalysen är att den, tillsammans med vision och målbild för 2030 samt den ekonomiska långtidsprognosen, ska ligga till grund för den nya strategiska inriktningen mellan 2020 och 2023. Dessutom är målet att den ska fun-gera som stöd i omarbetningen av de strategiska målen.

DISPOSITION – EN ANALYS UTIFRÅN OCH IN Analysen, och således även rapporten, är disponerad i ett ”utifrån och in”-perspek-tiv. Det betyder att rapporten är formad på följande vis:

1. Omvärlden – den del av det som händer i världen som Eskilstuna kommun påverkas av, men som kommunen själv inte kan påverka. Förändringar i omvärlden kan ha stor påverkan på den egna verksamheten, ofta på lite längre sikt.

2. Närvärlden – den arena där Eskilstuna kommun agerar som en central ak-tör. Här har Eskilstuna kommun en viss möjlighet att påverka, men det finns andra aktörer med stort eller större inflytande. I denna sfär kommer vi fokusera på de fem nuvarande strategiska målen, samt de sju prioriterade verksamhetsområdena.

3. Invärlden – kommunen själv, som geografisk yta. Denna påverkas av för-ändringar i omvärlden och närvärlden.

Strukturen leder till följande analysmodell:

Figur 1. Tre världar att navigera emellan: Omvärlden, närvärlden och invärlden. Källa: Kairos Future

Vi tar därför avstamp i omvärlden och ägnar nästa kapitel åt de tyngsta trenderna som Eskilstuna måste ta hänsyn till i sitt fortsatta arbete.


5(71)

SEX TUNGA TRENDOMRÅDEN MOT 2030

Omvärldsanalys handlar om att identifiera trender i omvärlden som påverkar en or-ganisation eller frågeställning – i detta fall Eskilstuna kommun mot år 2030. Hu-vudsyftet med att göra en omvärldsanalys är att lyfta blicken och analysera de för-ändringar som sker i omvärlden, för att sedan se hur de påverkar närvärlden och den egna organisationen. De breda omvärldstrenderna som påverkar svenska kom-muner är ofta lika eller snarlika, även om olika kommuner påverkas olika mycket beroende på dess förutsättningar.

Frågeställning I ett arbete med omvärldsanalys är frågeställningen central. Genom frågeställ-ningen sker en medveten avgränsning i vilka trender och omvärldsfaktorer som ska tas med i arbetet. Följande frågeställning har varit vägledande för arbetet i denna studie:

Vilka förändringar i omvärlden påverkar Eskilstuna kommuns förutsättningar för att bli en hållbar kommun (ekonomiskt, socialt och ekologiskt) att bo, leva och verka i mot 2030?

Rapporten kommer särskilt fördjupas i trender rörande demografi, teknikutveckling och social förändring. Själva trendkapitlet är uppdelat i sex övergripande områden, för att underlätta läsningen.

Frågeställningen är samma som i Eskilstunas omvärldsanalys 20151. I den rappor-ten redovisades tio trender som hade stor påverkan på frågeställningen. Vi har i detta arbete utgått från den omvärldsanalysen, men reviderat och utvecklat. Några av de gamla trenderna är med också i denna föreliggande rapport, medan andra inte är det. Det innebär inte att de inte är betydelsefulla, utan att det vi nu redovisar är av större vikt. Vi hänvisar till 2015 års omvärldsanalys för den intresserade läsaren.


6(71)

1. NÄR KRISEN KOMMER

1.1 Större upplevd orosnivå – både fysiskt och psykiskt Allt fler människor uttrycker oro och otrygghet. I Kairos Futures långtidsmätningar ser vi att synen på framtiden anno 2018 – trots ekonomiskt goda tider för landet som helhet – är mer pessimistisk än någonsin, och att fler oroar sig för att samhället står inför ett sammanbrott än på flera decennier. Oron kommer ifrån många olika faktorer; alltifrån ökande internationella konflikter och klimathot till ökad krimina-litet och minskad social sammanhållning. I oroliga tider har människor en tendens att värna om det och de som är nära – även kallat cocooning. Vi skärmar av oss från andra för att öka vår upplevda trygghet. Det kan också leda till en ökad accep-tans för statlig övervakning och reglering – något som vi ser i våra undersökningar redan idag.

En ökad orosnivå är troligtvis anledningen bakom den protektionistiska politiken som fått nytt liv de senaste åren, där Donald Trumps ”America First” bara är ett ex-empel. Ett annat är Ungern, där Victor Orban hotar befolkningen med att musli-merna kommer ta över hela Europa och att han är deras sista hopp2. Vi ser att allt fler vill sätta upp gränser kring nationen för att hålla både människor och varor borta. De protektionistiska krafterna baseras på och underblåser människors räds-lor.

Figur 2. Konstant hög tillit till folk i allmänhet. Källa Kairos Future

Ändå håller sig den svenska tilliten på allmänt hög nivå. Såväl SOM-institutet som Kairos Futures långtidsmätning ”Svenskarna, Samtiden, Framtiden” visar att svens-kar i allmänhet anser att man kan lita på andra människor3.

1.2 Klimatförändringarna tvingar till handling En annan aspekt som spelar in är givetvis klimatkrisen och dess avgörande för pla-netens framtid – något som bara blivit tydligare på sista tiden. Enligt SOM-institutet är det den frågan som oroar svenskar allra mest4.

Västvärldens grundläggande samhällsstrukturer befinner sig idag under stark på-frestning. En av de absolut största orsakerna till detta är klimatförändringarna, vars fulla effekt inte direkt märks idag men som på sikt innebär systemhot mot både det

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2016

2017

2018

Man kan lita på de flestamänniskor

Man kan inte vara nogförsiktig när man har att göramed andra människor


7(71)

ekologiska och ekonomiska ramverket. IPCC, FN:s klimatpanel, släppte i år en rap-port som tydligt betonar vikten av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader – det är en ren överlevnadsfråga för stor del av världens fattiga människor. Men för att lyckas krävs det en omstrukturering av samhället på en nivå som aldrig tidigare gjorts.

Figur 3. Världen fortsätter att öka sina CO2-utsläpp

Fortsätter vi med dagens ambitionsnivå går vi mot katastrofala 3 graders uppvärm-ning vid nästa sekelskifte5. Enligt rapporten riskerar vi mat- och vattenbrist, kraf-tiga bränder, extrema vintrar, massdöd av korallrev och många andra negativa kon-sekvenser – redan vid 20406. I Sverige lever vi och konsumerar idag som om vi har fyra jordklot7. Det innebär att om vi ska lyckas skapa ett mer hållbart samhälle så krävs det att vi i grunden ändrar dels våra privata be-teenden, dels samhället i stort. Förutsättningarna för att lyckas, samt konsekvenserna om vi inte gör det, är olika beroende på var man bor.

Samtidigt finns det ljuspunkter, om än ej tillräckliga. Världens länder enades i Parisavtalet 2015 att hindra klimatkatastrofen och vid COP24 i Polen i december 2018 kom man överens om en regelbok för att kon-kretisera och implementera avtalet.

I civilsamhället ser vi olika aktörer som inte har gett upp, utan som försöker påverka utvecklingen. I både Frankrike och Sverige har studenter gått ut med ap-peller till arbetsgivare, där de säger att de inte vill ar-beta hos företag som inte aktivt driver hållbarhetsar-betet8. Ett annat exempel är femtonåriga Greta Thun-berg, som skolstrejkar för klimatet varje fredag utan-för Riksdagshuset och som har uppmärksammats globalt, bland annat av FN:s generalsekreterare António Guterres9. Hon deltog också vid COP 24 i december 2018.

Figur 4. Greta Thunberg sida vid sida med FN:s generalsekreterare vid COP24. Källa: Twitter


8(71)

Ett annat, och kanske mer praktiskt, exempel på hur man hanterar miljökriser är att gå samman och samutnyttja resurser. Delningsekonomin drivs på både av ett miljö-engagemang och ett sökande efter ett enklare liv – man vill förenkla vardagen (se vidare avsnittet om plattformsekonomin på sid 12). Med andra ord kan klimatför-ändringarna driva på efterfrågan på nya, innovativa lösningar och produkter.

2. KONFLIKT MELLAN STAD OCH LAND

2.1 Staden blir norm Urbaniseringen är fortsatt påtaglig världen över – stora flyttströmmar går till väx-ande städer och storstadsregioner. År 2050 beräknas 70-75 % av världens befolk-ning, ca sju miljarder människor, att bo i städer10. Vid sidan av de rent uppenbara konsekvenserna det får, innebär det också en ”mental” förskjutning där staden i allt utsträckning blir norm.

I Sverige är det främst storstadsregionerna och högskoleorter som har ökat sin be-folkning mest de senaste åren, medan många av landets övriga kommuner tappar invånare11. Med människor flyttar också näringar och arbetstillfällen i ett självför-stärkande system – de större städerna växer och blir knutpunkter i de regionala nät-verken, och i mindre kommuner växer ofta tätorten på bekostnad av landsbygden. Häri tycks ligga en konflikt mellan stad och land; det leder nämligen till en kon-centration av såväl kommersiell som offentlig service i tätorterna.

Det som har hindrat många kommuner från att minska i befolkning är ofta migrat-ion, vilket leder till utjämnande demografiska obalanser, men också förändrar många mindre samhällens karaktär och identitet. Migration och demografiska ut-maningar återkommer vi till senare i rapporten.

2.2 Täthet- och anpassningslogik Urbaniseringen förstärks av den så kallade täthet- och anpassningslogiken. Å ena sidan kan världen beskrivas med Thomas Friedmans perspektiv12, som allt plattare till följd av avreglerad handel, dematerialiserad ekonomi och ökade förutsättningar för gränslös kommunikation. Detta innebär att en central framgångsfaktor för såväl företag som regioner är att lyckas vara uppkopplade mot rätt saker – där världen växer och där produktionskrafterna och tillväxten finns.

Å andra sidan menar exempelvis Richard Florida13 att det är precis tvärtom – att världen blir allt taggigare. Ledande företag och regioner attraherar kunskap, män-niskor och kapital, vilket gör att världens tillväxt koncentreras till vissa framgångs-rika platser, med vassa specialiseringar. För sådana organisationer och regioner blir det ännu lättare att attrahera önskvärda målgrupper. Det innebär att en central fram-gångsfaktor är att vara spetsig med avseende på kunskapskapital och framgångsrika specialiseringar – att vara globalt konkurrenskraftig på de områden där man är verksam.

Förmodligen har både Friedman och Florida rätt, samtidigt. Vissa regioner, i regel koncentrerade kring större städer, som presterar väl med avseende på framgångs-faktorerna uppkoppling och spets, kommer ofta in i en positiv spiral, lyckas


9(71)

gravitera och dra till sig kompetens, kapital och kreativitet. Attraktivitet föder at-traktivitet14.

Den framväxande värld där dimensionerna uppkoppling och spets är de viktigaste framgångsfaktorerna kallar Kairos Future T-samhället. Hur just Eskilstuna ligger till gällande de här aspekterna beskriver vi senare i rapporten.

Platser med god uppkoppling, högt kunskaps-kapital och hög befolkningstäthet gynnas, vil-ket gör att samhörigheten mellan stad och land fortsätter att utmanas. Det är i staden det mesta av innovation och ekonomisk utveckl-ing sker, och inget tyder på att det kommer att ändras. Dessa skillnader mellan stad och land kan i förlängningen leda till parallella samhällskontrakt, beroende på olika platsers förutsättningar. Men tillgång till stadens vär-den är betydelsefulla även för landsbygdens boende. Den landsbygd som framförallt växer i Sverige är den som är uppkopplad till en storstadsregion eller stad av Eskilstunas typ och storlek.

2.3 Mötesplatser centralt för framväxande urbana livsstilar Allt eftersom urbaniseringen fortsätter skapar det förändrade behov, konsumtions-mönster och även värderingar, till exempel minskad betydelse av ägande. Urbani-seringen sätter också fokus på strategisk utveckling av stad och land i samspel, lik-väl som verksamhetslokalisering, kompetensförhöjning, affärsmodeller och miljö-anpassning.

Den urbana livsstilens fördelar bärs av täthet, puls och utbud, variation och kombi-nationsmöjligheter. En socialt hållbar stad stöds av att den är byggd och planerad så att samspel kan skapas i det offentliga rummet. Nordic City Network15 (där Eskilstuna kommun också ingår) har myntat begreppet ”det fjärde stadsrummet” som avser interaktionen mellan människorna och det outnyttjade bebyggda i gatu-planet. Det handlar om att komplettera stadens funktion med nya offentliga, tilldra-gande miljöer – så kallade magnetiska platser16. Mötesplatserna är grundläggande för att utveckla kulturella värderingar, normer och gemenskap. Därtill skapar dessa platser möjligheter för olika typer av affärsverksamheter. Mötesplatserna är inte nödvändigtvis permanenta utan kan uppkomma spontant på medborgarnas initiativ, eller exempelvis tack vare kulturella evenemang. Oavsett källa ökar mötesplatsen i betydelse.

Samtidigt som vi ser en ökad urbanisering ser vi en trend mot ökad platsobunden-het, som kan förstärka eller förminska urbaniseringen, beroende på hur den utveck-las.


10(71)

2.4 Ökad platsobundenhet Sett i ett historiskt perspektiv rör vi oss över allt längre distanser i vår vardag, i synnerhet när det gäller hur vi pendlar till och från jobbet. Däremot tenderar tiden vi spenderar på resande att vara relativt konstant. I och med att fler arbeten blir mer kunskapsorienterade och mindre platsbundna ökar också grundförutsättningarna för att bo på ett ställe och arbeta på ett annat, vid sidan om förbättrad infrastruktur.

Den tekniska utvecklingen med smarta telefoner, bärbara datorer, trådlösa nätverk och intranät som man kopplar upp sig mot gör det ännu enklare att arbeta utanför det traditionella kontoret. Mobiliteten och arbetspendlingen är starkt knuten till den ekonomiska utvecklingen och faktiska förutsättningar gällande infrastruktur och pendlingsmöjligheter.

Genom förbättrade möjligheter till kommunikation och pendling till, från och inom kommunen, växer den tillgängliga arbetsmarknaden. Samtidigt ökar alternativen för medborgare i hur man kombinerar boende och arbete – och därmed även kon-kurrensen om dessa. Detta kan leda till landsbygdens revansch; att fler väljer att flytta ut på landsbygden då de kan jobba mer på distans.

2.5 Ökade krav på funktionalitet I och med att människor rör sig över allt större geografiska avstånd i såväl arbetsliv som fritid, kommer det som finns på bostadsorten inte vara lika viktigt som det som finns inom pendlingsavstånd. I studier av svenska folkets boendepreferenser ser vi, vid sidan av bra bostadsmiljöer, den starka betydelsen av funktionella fak-torer såsom tillgång till arbete, uppkoppling (bra fysiska och digitala kommunikat-ioner) och att den kommunala servicen fungerar bättre än bra (bra skolor och barn-omsorg specifikt)17. Det funktionella måste helt enkelt fungera och vara tillräckligt oavsett hur människor rör sig över och mellan kommunens gränser. När det gör det finns det ytterligare en aspekt som avgör var man vill bosätta sig. Dessa olika fak-torer kan sammanfattas i Platslowpyramiden nedan.

Figur 5. Platslowpyramiden. Baseras på hur många som tycker att följande är viktigt för att en plats ska ses som attraktiv. Ju fler som tycker att det är viktigt, desto lägre ner. ”C” i pyra-miden står för ”Centrum”.


11(71)

2.6 Ökad heterogenitet i val av hem Hemmet är något som utvecklas i samspelet mellan individ och sammanhang. Med det funktionella inom räckhåll är valet av boendet och dess plats betydligt mer emotionellt betingat och personligt. Det egna hemmet är scenen för utveckling av identitet och självförverkligande18 där sammanhanget är råvaran för den livsstil, status, eller vad som nu ger personlig och kollektiv mening kopplat till hemmet och dess sammanhang. Det gäller såväl för den som har begränsade möjligheter till val av boplats som den med större valmöjligheter.

De personliga preferenserna är idag mer skilda än tidigare, samtidigt som utbudet av olika typer av boende har blivit mer diversifierat. Sammantaget har detta bidra-git till en ökad heterogenitet i både utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden.

Men trots att både boendet och intressena i viss mån blir mer heterogena, ser vi även att människor gärna drar sig till likasinnade. Ett exempel är kulturklustret på Österlen och SoFo (South of Folkungatan) i Stockholm, som är känt för sitt myller av restauranger, kaféer och småbutiker. En konsekvens av bland annat detta är gentrifiering, där resursstarka, ofta högutbildade, människor flyttar till specifika områden där bostadspriserna är lägre. Genom denna förflyttning skapas dels ett helt nytt utbud av nöjen och kultur i dessa områden, det sker vanligen en standardhöj-ning i områdena och därmed höjs priserna på bostäderna, ofta till en sådan nivå att de tidigare invånarna inte har råd att bo kvar.

Den täthet som uppkommer i och nära stora städer är en förutsättning för många av de fördelar som digitaliseringen kan föra med sig.

3. DEN DIGITALA REVOLUTIONEN

3.1 Uppkoppling och automation i centrum för den digitala revolutionen Den utveckling som vi i vanligtvis kallar digitalisering handlar i grunden om tre olika aspekter. För det första handlar det om att allt och alla skapar data. Förutom att vi delar saker som foton, filmer och musik i digital form så skapar varje inter-aktion med digitala system nya datapunkter. Till exempel sparas vartenda internet-köp vi gör – och e-handeln bara ökar. Under det andra kvartalet 2018 e-handlade i snitt två av tre svenskar, och tillväxten under kvartalet var runt 14 procent19. Även varor som till exempel livsmedel handlas idag i ökad utsträckning på nätet, som matkassar med färdiga menyförslag. De enorma datamängder som skapas drivs dels av smarta mobiler, men också av en kraftigt ökad mängd sensorer i hemmet och i samhället, som läser av och skickar vidare information om det mesta som sker runt omkring oss.

Den andra aspekten är uppkoppling – att allt är på väg att kopplas ihop. Världens människor, saker, och maskiner länkas samman via allt mer omfattande digitala sy-stem. En del i denna utveckling är det som kan kallas Internet of Things; Sakernas internet. Det betyder att inte bara datorer, surfplattor och smarta telefoner är upp-kopplade mot internet, utan även allt fler apparater som kylskåp, dörrar och värme-system. Dessa apparater kan numera tala med varandra, utan att behöva gå genom


12(71)

oss människor. Utvecklingen lägger grunden till fler digitala tjänster, som i sin tur skapar ett växande, och allt mer livsnödvändigt behov att utbyta mer data i sam-hället. Var det slutar är svårt att säga.

Sist, men absolut inte minst, handlar det om att allt fler samhällsfunktioner kan be-räknas och automatiseras. Med maskininlärning (artificiell intelligens) tränas idag datorer att bearbeta de enorma datamängder som skapas på sätt som kan leda till långt bättre beslutsunderlag för både kommersiella och samhälleliga syften. Om den informationen används på rätt sätt kan det i längden leda till allt ”smartare” stä-der (”smart cities”). Med hjälp av maskininlärning kan vi dels effektivisera våra verksamheter, dels hitta mönster i vår data som en människa aldrig sett. Men för att klara av detta krävs givetvis tillgång till data. Därför bör samhällsaktörer fråga sig hur de ska hantera och reglera data i samhället för att dels kunna verka för ökad samhällsnytta, samtidigt som man garanterar bibehållen trygghet och integritet för medborgarna.

3.2 Digitaliseringen påverkar värdeskapande; plattformar, crowds, tjänste-fiering och gig-ekonomi Digitaliseringen av snart sagt all kommunikation förändrar hur behov och resurser samordnas. Nu växer digitala marknadsplattformar fram som samlar mängder med människor i samma system och därigenom möjliggör storskaligt värdeskapande, som till exempel Spotify, Netflix, AirBnB och Yepstr, Det innebär att man kan nå massan av människor (”crowds”) på nya sätt. Numera är de inte bara konsumenter, utan även en resurspool som man kan aktivera för att få in goda idéer i form av ”crowdsourcing” eller för finansiering i form av ”crowdfunding”.

Figur 6. Illustration av plattformslogiken, med kunder, leverantörer, användargränssnitt och plattformsägare.

Tack vare – eller på grund av – plattformar har en ny gig-ekonomi växt fram. Med gig menas att en person gör en kort insats utan löfte om fortsättning, ungefär som en spelning av en musiker. Uppdragets form kan variera i svårighetsgrad och plats, och möjliggör ett friare arbetsliv där vissa kan jobba när de vill, var de vill. För


13(71)

andra däremot finns det en risk att det skapar nya slags daglönare som arbetar utan säkerhet eller pension.

Det är inte bara produkter som digitaliseras – det har nämligen skett en tjänstefie-ring av tidigare produkter. Nuförtiden säljs inte bara produkter online, utan produk-terna börjar erbjudas i form av tjänster, som helhetslösningar för att lösa kundernas behov. Några exempel på detta är bland annat de tjänster för matkassar och bilpoo-ler som dyker upp. Utvecklingen gör att människor numera allt mer förväntar sig att någon annan ska lösa hela problemet, och förväntar sig friktionsfrihet – även som medborgare. Kry.se – den omdebatterade digitala vårdcentralen – är troligtvis bara en av många tjänster som kommer att driva utvecklingen.

Även delningsekonomin kan ses som exempel på plattformsekonomin. Delningse-konomin handlar om allt från att dela verktyg med grannarna till bilpooler och hus-delning (exemplen ovan, såsom Air BnB, kan sägas ingå i delningsekonomin). Tack vare plattformarna blir det lätt att dela resurser – vi går från att äga saker (t.ex. bil) till att ha tillgång till funktioner (att kunna transportera sig).

En annan aspekt av digitalisering och maskininlärning är att allt fler arbetsuppgifter kommer att kunna automatiseras (se nästa avsnitt om arbetsmarknadens utma-ningar).

3.3 Digitaliseringen av handeln Digitaliseringen medför också en närmast total förändring av handeln. Allt fler handlar nu över nätet, så kallad e-handel, oavsett om det gäller tjänster som resor, sällanköpsprodukter som kylskåp, kläder eller matvaror. Stadskärnor som tidigare har varit levande tack vare utbudet av olika butiker utarmas med först externhandel och nu med e-handeln. Butikerna söker nya vägar att gå över till showrooms och mötesplatser, där upplevelser blir lika viktiga som att kunna köpa varan. Även re-visionsbranschen hakar på den här trenden. Grant Thornton i Stockholm har öppnat ett drop in, med öppna ytor där det hålls seminarier och erbjuds hälsofika. Det har kraftigt ökat besöken till företaget och troligen också affärerna.20

Allt fler företag kompletterar butikerna med digitala möjligheter att pröva till ex-empel ett klädesplagg. På en skärm ser man hur man skulle se ut i just den kappan eller kostymen. Butiken behöver sedan inte ha allt på lager utan skickar den ”utpro-vade” varan hem till kunden. För att locka kvar kunderna erbjuds någon form av fik eller liknade, som lockar till samvaro och förhoppningsvis ökade köp.

Figur 7. Allt fler e-handlar. Källa: Kairos Future

96%

91%

63%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

...någon gång handlat något viainternet?

...handlat något via internet under desenaste 12 månaderna?

...handlat något via internet desenaste 30 dagarna?

Har du…


14(71)

Amazon planerar att öppna verksamhet i Sverige. Det kan också radikalt ändra för-utsättningarna för handeln. Dels ökar utbudet för e-handel, dels kan automatiska butiker som Amazon Go utvecklas. I dessa finns inge personal och inga kassor. Man loggar in via sin mobil, plockar ner varorna i sin korg och när man går ut dras det från ett anslutet konto.21

Volvo Cars lanserade 2015 sin nya tjänst In-car delivery tillsammans med ett antal partnerföretag, däribland Postnord. Tjänsten går ut på att Postnords chaufför, med hjälp av en digital nyckel, kan låsa upp bakluckan på kundens bil, var den än står, och lämna paketet där. När leveransen är klar är den digitala nyckeln förbrukad. Det enda mottagaren av paketet behöver göra är att meddela ungefärlig plats för bi-len och godkänna att Postnord ska ha tillgång mellan vissa klockslag. 22

Under våren 2016 kom nästa lösning inom smidiga leveranser: In-fridge delivery. Med hjälp av smarta lås från Glue och leveranser från Postnord kunde mat beställd på Ica.se levereras hem, hela vägen in i kundernas kylskåp.23 Glues smarta låstek-nik möjliggör, precis som Volvos In-car delivery, för hemmets ägare att dela ut di-gitala nycklar till särskilt utvalda personer och företag som man litar på.

Attityderna bland konsumenter är inte odelat positiva till att få sina leveranser ända in i kylen, eller att drönaren svänger förbi med matkassen. 66% vill gärna ha hem-leverans om det sker under full kontroll på när den anländer. Men endast 9% är in-tresserade av leverans när de inte är hemma och 12% kan tänka sig leverans till bi-lens baklucka. 24

4. ARBETSMARKNADENS UTMANINGAR

4.1 Automatiseringen av arbetet Allt som kan ersättas av en maskin ersätts av en maskin. Inom industrin har denna logik skapat en enorm produktivitetsutveckling; under 1900-talet ökade produktivi-teten i storleksordningen 50 gånger. Automatiseringen av industrin, distribution och lager fortsätter och ser ut att vara på väg in i en ny fas med accelererande robo-tisering. Helautomatiska lager blir till exempel allt vanligare i takt med att investe-ringskostnader sjunker och industrirobotar blir mer flexibla och samtidigt över-komliga i pris25. Exempelvis kostar plockroboten Baxter inte mer än 22 000 dollar och kan arbete sida vid sida med människor, något som är väsensskilt från bilden av industrirobotar så sent som för några år sedan26.

Nu flyttar automationen också snabbt över till tjänstesektorn där algoritmer i allt snabbare takt ersätter och kompletterar människor. Hittills har effekterna i första hand varit dolda eller påverkat mindre kvalificerade tjänstemannajobb, men ut-vecklingen går snabbt. Exempel på detta är automatisering, övervakning av datorer och nätverk, banktjänster, online-handel och självincheckning på flygplatser. Re-dan idag skrivs en hel del referat av datorer, bland annat från företag som Narrative Science27. Utvecklingen inom marketing automation leder samtidigt till att mark-nadsförings- och försäljningsarbete automatiseras på liknande sätt. Med utveckl-ingen av kognitiva datorer, som Ipsofts Amelia28, kommer sannolikt kundtjänstjobb


15(71)

i snabb takt kunna ersättas av kunskapsautomater samtidigt som än mer kvalifice-rade tjänstemannajobb kommer att få förbättrat beslutsstöd.

Effekterna av denna utveckling har under de senaste åren belysts i en lång rad stu-dier internationellt. Först ut var Frey och Osborn i en studie från Oxford Univer-sity, där de analyserade 702 amerikanska yrken och konstaterade att 47 procent av dessa helt eller nästan helt kan automatiseras innan år 2028. En svensk uppfölj-ningsstudie från Stiftelsen för strategisk forskning29 kom till liknande resultat för svensk del. Bland annat bedöms ekonomyrken automatiseras med uppskattningsvis 47 procent och ingenjörsyrken med 56 procent de närmaste 20 åren. Om detta kom-mer att leda till stora sysselsättningsfall är svårt att säga, men troligt är att arbetsli-vet kommer att utsättas för en stark strukturomvandling under kommande decen-nier där omskolning av personal, arbetsförkortningar och diskussioner kring med-borgarlön kommer att stå på agendan.

4.2 Kunskapsintensiva jobb och tjänstebranscher tar över Det är den globala tillväxten och industrin som sätter målen och villkoren även för det svenska näringslivet och näringslivet regionalt och lokalt kring Eskilstuna. Drivkrafterna bakom det minskade antalet sysselsatta inom industrin har historiskt varit en kombination av utflyttning av produktionen till låglöneländer och automa-tisering. Även om utflyttningen avstannar eller rent av skulle vända, kan vi för-vänta oss fortsatt minskning av antalet sysselsatta inom industriproduktion.

Figur 8. Arbetsmarknadens utveckling i Sverige 1850-2010 (Källa: Lennart Schön)

4.3 Ökande kompetensobalans I takt med en förbättrad konjunktur och ett stigande välfärdsbehov har kompetens-brist seglat upp som den riktigt stora frågan på arbetsmarknaden. Enligt Svenskt Näringsliv har drygt sju av tio företag svårt att hitta rätt medarbetare30. Därtill är i stort sett alla större yrken inom offentlig sektor nu bristyrken. Sverige skriker efter kompetens. Problemet är att de flesta av bristyrkena kräver minst gymnasieutbild-ning. För de med kortare utbildning än gymnasium är tillgången på jobb istället låg. Den hårda konkurrensen bidrar till att människor utanför arbetsmarknaden – inte minst invandrare med begränsade språkkunskaper – har en tuff tillvaro.

Kompetensbrist, i meningen brist på kompetenta människor, resulterar i allt hårdare konkurrens om befintliga och nya medarbetare. Detta är kännbart framförallt inom

0

200000

400000

600000

800000

1000000

1200000

1400000

1600000

1850

1855

1860

1865

1870

1875

1880

1885

1890

1895

1900

1905

1910

1915

1920

1925

1930

1935

1940

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

AgricultureManufacturing IndustryBuilding and ConstructionTransport and CommunicationPrivate ServicesPublic Services


16(71)

många offentliga verksamheter. För arbetsmarknader i glesbefolkade områden kan kompetensbrist leda till att avbefolkningen snabbas upp, med försämrad offentlig service som följd och lägre attraktionskraft på den arbetskraft som behövs – och en ond spiral kan starta. Vissa kommuner kan uppleva en stor paradox: Både brist på kompetenta medarbetare och arbetslöshet hos stora delar av den egna befolkningen.

Å ena sidan kan automatiseringen bli ett verktyg för företag och organisationer som upplever brist på kompetens; de kommer troligtvis inte behöva lika många an-ställda om en del av verksamheten kan automatiseras. Å andra sidan finns det en risk att arbetslösheten skjuter i höjden när de flesta enklare arbetsuppgifter tas över av en robot eller algoritm. Samhället behöver hitta en lösning för att hantera och försörja dessa människor (en del länder, såsom Finland, prövar medborgarlön som ett sätt att lösa detta). Innan lösningen är på plats finns det risk för en orolig över-gångsperiod – samtidigt som det offentliga står inför stora utmaningar.

4.4 Tuffare offentlig ekonomi I vår undersökning Morgondagens medborgare är svenskarna rörande överens om att Sverige ska förbli en välfärdsstat. Men den skattefinansierade offentligheten står inför många hot framöver.

Ett av dessa hot är en snabbt växande befolkning med procentuellt sätt fler äldre och fler yngre, vilket betyder en lägre andel människor i arbetsför ålder. Det inne-bär att den så kallade försörjningskvoten – antalet arbetande personer per icke-ar-betande – sjunker. Färre personer måste helt enkelt försörja fler. Dessutom, som ti-digare nämnts, finns det en överhängande risk att allt fler står utanför arbetsmark-naden av olika andra skäl. Den demografiska förändringen innebär också att vård-behoven ökar samt att allt fler investeringar i såväl infrastruktur, teknik, integrat-ionsåtgärder och utbildning krävs. Samtidigt som genomsnittsåldern för att gå från student till förvärvsarbetande är närmare trettio än tjugo31. Så vilka är det som ska försörja Sverige? Och hur ska Sverige lyckas möta förväntningarna på att förbli en välfärdsstat?

4.5 Ökad belastning i offentlig verksamhet Som ett resultat av bland annat tuffare offentlig ekonomi ökar också belastningen på personalen. De känner sig ofta pressade av hög arbetsbelastning och nya krav, inte minst av administrativ art. Det blir svårare för många att hinna med det ”rik-tiga jobbet”, när man samtidigt ska rapportera mer i olika system eller ska sköta uppgifter som någon annan (med annan utbildning eller bättre anpassad kompe-tens) kan genomföra.

En del organisationer prövar arbetsdelning för att klara av detta, men det är en komplex fråga32. Arbetsdelning handlar till exempel om att separera serviceinsatser från omvårdnadsinsatser inom den kommunalt utförda hemtjänsten. Den långsik-tiga målsättningen med åtgärden är att säkerställa god vård och omsorg för äldre, långsiktigt förebygga en förväntad kompetensförsörjningsbrist samt att underlätta för personer som står utanför arbetsmarknaden att komma i arbete.


17(71)

Ett exempel från Eskilstuna kommun, där en enhet hade bekymmer med att perso-nalen inte hann utföra alla sina uppgifter. En person som stod utanför arbetsmark-naden rekryterades för att sköta dessa praktiska sysslor, vilket var nödvändigt för att verksamheten skulle flyta på. Resultatet blev positivt, med ordning och reda i köket och ständigt påfyllt i kopiatorn33.

Andra exempel handlar om såväl skolan som vården, där man har anställt assisten-ter för att underlätta arbetet för lärare eller vårdpersonal. I Göteborg infördes på prov serviceassistenter vid förskolor, vilket gav förskollärarna mer tid för pedago-gik och planering. På sina håll har socialsekreterare avlastats administration för att kunna ägna sig åt kärnuppgifterna, att stödja klienterna. I Skövde anställdes bland annat ett tjugotal assistenter i skolan som extra vuxna i klassrummen och praktiskt stöd. I Skövde har kommunen anställt serviceassistenter som tar hand om att tvätta bilar, köa på apoteket och sortera sopor, vilket minskade stressen för sköterskorna i hemsjukvården, när de slapp den sortens uppgifter.

4.6 Ökad flexibilisering Vi rör oss mot en alltmer ”raplex” verklighet1, bort från 1900-talets ”solida moder-nitet” där vi kunde planera, designa och konstruera de perfekta samhällena, mot ett tillstånd av mer ”flytande modernitet34” där nya saker hela tiden växer fram fram-för våra ögon.

Detta medför att alla, ledare såväl som medarbetare, kommer att behöva verktygen för att hantera raplexa sammanhang i ständig förändring. Då blir också frågan om en psykosocial hållbar arbetsmiljö viktigare, där förmågan att skapa mening och struktur blir avgörande för att motverka känslan av volatilitet och osäkerhet.

Ett sätt att möta den ökade pressen, i såväl offentlig som privat sektor, är således en ökad flexibilitet. Rätt införd kan den medföra avlastning för den enskilde medarbe-tare och bättre resursutnyttjande för organisationen. Det finns naturligtvis också risker, inte minst för medarbetarna, som riskerar att få konstiga arbetsscheman, som snarare försvårar deras vardag än underlättar den. En total flexibilitet leder till ökad gig-ekonomi, som vi beskriver i ett annat avsnitt.

5. ÖKAD POLARISERING OCH SEGREGATION

5.1 Nya sociala skiktningar Sverige har gått från att betraktas som ett homogent och sammanhållet land, till att nu se allt större skillnad i livsvillkor beroende på kultur, livsstil, etnicitet och in-komst. Till exempel har inkomstskillnaderna ökat sedan början av 90-talet, till och med ökat mest av alla OECD-länder (förvisso från en låg nivå)35. Därtill ser vi att parallellsamhällen skapas i områden med hög arbetslöshet och brottslighet. Idag le-ver nästan 19 000 unga vuxna i särskilt utsatta områden, där graden av social och ekonomisk utsatthet är betydligt högre än i Sverige generellt36. Brå rapporterar att ungefär varannan kvinna som bor i ett socialt utsatt område känner sig otrygg i sitt 1 Raplex – en sammanfogning av rapidly changing, increasingly complex


18(71)

bostadsområde på kvällstid, jämfört med var tredje kvinna i övriga urbana områ-den. Motsvarande andel för män är cirka var femte i de socialt utsatta områdena, och var tionde i övriga urbana områden37. Huruvida boendesegregationen faktiskt ökar tvistar de lärde om38, men antalet resurssvaga områden ökar, samt sambandet mellan just segregation och inkomstsegregation39.

Givet den utvecklingen vi ser idag, med en kraftig polarisering på arbetsmarknaden och skolsegregation40, lär inte inkomstskillnaden minska i framtiden. Till exempel så ser vi att bland 20-25-åringarna i Araby har endast 44 procent av kvinnorna och 38 procent av männen slutfört gymnasieskolan (att jämföra med 82 respektive 77 procent för Växjö)41. Forskning visar även att hälften av alla människor som växer upp i de allra fattigaste områdena blir kvar, även i vuxen ålder42. Detta skapar ett utanförskap där vissa grupper inte känner sig inkluderade i samhället, medan andra funderar på grindsamhällen för att hålla brottslingar borta43.

5.2 Fokus från migration till integration Efter att regeringen valde att stänga gränserna år 2015 har antalet asylsökande minskat kraftigt (se figur nedan). Numera är det färre som söker asyl än under de senaste sju åren. Än finns det inga indikationer på att de stängda gränserna kommer att öppnas, vilket gör att vi kan anta att ungefär den nuvarande nivån på asylsö-kande kommer att fortsätta de kommande åren.

Figur 9. Antal asylsökande i Sverige. Källa: SCB

Det innebär att debatten om migration istället övergår till att handla mycket mer om integration, och då främst om att underlätta för nyanlända att ta sig in på arbets-marknaden (det tar i snitt åtta år för utrikesfödda att ta sig in på arbetsmark-naden44), samt att verka för minskat utanförskap. Debatten om integration påverkar även den svenska sammanhållningen; åsikterna går isär, bland annat om hur nyan-lända ska etablera sig på arbetsmarknaden samt hur man ska balansera tolerans för olikheter mot assimilering till svensk kultur.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017


19(71)

5.3 Nya politiska skiljelinjer Sverige är inte bara polariserat när det kommer till vänster-högerskalan. En ny po-lariserande dimension som fått ökad uppmärksamhet på senare år är den så kallade GAL-TAN-skalan. GAL står för ”Grön, alternativ, libertär” medan TAN är en för-kortning av ”Traditionell, auktoritär, nationell”. När man lägger på dessa dimens-ioner på varandra blir det tydligt varför det politiska klimatet är så fragmenterat – det handlar helt enkelt om vilken borg man är med i, och i vilken utsträckning man är villig att dela den med andra.

The Economist har kallat det den nya politiska klyftan45. Dessa olika grupperingar kan bli förstärkta och polarisera samhället ytterligare på grund av den nya medielo-giken. Oavsett om det är polariserande med GAL-TAN, så är det ett mått på nya politiska skiljelinjer.

6. POST-SANNINGSERAN ÄR KOMMEN

6.1 Ett nytt medielandskap tar form Tack vare (eller på grund av?) teknikens framsteg kan numera vem som helst lägga ut nästintill vilken information som helst i sina egna kanaler. Det har resulterat i att mängden budskap har ökat markant och att allt fler perspektiv har möjlighet att bli representerade. I tsunamin av information har det allt mer blivit upp till mottagaren själv att avgöra vad som är sant. För att förenkla beslutsprocessen tenderar vi att värdera information från aktörer som vi har en personlig relation till – både vänner som influencers – samt personer med samma preferenser eller intressen som vi har. I slutändan betyder det att medborgare, på grund av filterbubblor, kan forma vä-sensskilda världsbilder.

Detta har även lett till att massmedia börjar bli allt mer ifrågasatt – rapporterar de verkligen den objektiva sanningen, om budskapet skiljer sig så mycket från det man ser i sina egna (filtrerade) flöden? Som en respons har koncept som med-borgarjournalistik och alternativ media etablerats. För vem bestämmer vad som är sant? Vad är fakta och vad är tyckande? Dessa frågor kommer få stora konsekven-ser, bland annat när det gäller framtidens utbildning.

6.2 Utbildningen söker nya former i en digital värld För även utbildning är på väg att förändras. Med hjälp av den nya tekniken kom-mer mer individanpassade och fritt tillgängliga utbildningar bli allt vanligare. Indi-vidanpassade eftersom man tack vare AI kan anpassa undervisningen efter varje elevs unika förutsättningar och följa upp individens utveckling och sätta in stödin-satser vid behov. Fritt tillgängligt och flexibelt i den mån att Virtual och Augmen-ted Reality (VR och AR) kommer innebära att man kan gå en utbildning när och var man vill, samt att digitaliseringen gjort att i princip vem som helst kan starta en distanskurs. Det kan leda till en uppsjö nya utbildningsaktörer, som har möjlighet att sprida sin kunskap och sitt budskap väldigt fort.

Även äldre och välkända utbildningsanordnare utnyttjar teknikens möjligheter. Ärevördiga universitet som Harvard, MIT och KTH ger så kallade MOOCs –


20(71)

Massive Open Online Courses.46 Genom dessa kan i stort sett vem som helst lära sig vad som helst – men naturligtvis kommer inte alla kunna tillgodogöra sig all ut-bildning. Ovanpå detta utvecklas så kallade nano-kurser, som ger korta, små utbild-ningar inom speciella områden.47 Fördelen med dessa är att man kan snabbt lära sig något och snabbt få ett bevis på detta – en nano examen – utan att behöva plugga på universitet i flera år.

Hur ska dessa kurser kvalitetssäkras, och vilka kan avgöra vad som är kvalitet? Hur ska man som arbetsgivare veta vilka kurser och kompetenser som är relevanta? Olika sätt att utvärdera utbildningarna växer fram. Naturligtvis lever de välkända universiteten på sitt renommé, men även de nya utbildningarna kommer att kunna visa på goda resultat med många studenter om de lyckas. Och antalet examinerade bidrar nog till kvalitetsdiskussionen.

Hur dessa trender påverkar Eskilstuna i allmänhet och Eskilstunas strategiska mål i synnerhet kommer behandlas i senare kapitel. Först ska vi titta på hur det ser ut för Eskilstuna i det regionala sammanhanget.


21(71)

ESKILSTUNA I SITT REGIONALA SAMMANHANG

Vi konstaterade tidigare att framgång i T-samhället för en region eller stad bygger på uppkoppling mot och samverkan med dynamiska och växande noder. De utma-ningar som Eskilstuna möter i en förändrad omvärld behöver därför ses i ljuset av det regionala sammanhang som Eskilstuna verkar i och den roll kommunen har i detta. I detta avsnitt belyser vi kommunens position idag i T-samhällets logik.

DET REGIONALA SAMMANHANGET: ARBETSMARKNADSNÄTVERKET Med hjälp av Kairos Futures analysplattform för kommuners och regioners posit-ioner och förutsättningar i T-samhället kan vi på djupet förstå Eskilstunas regionala sammanhang.

Geografiska regioner lägger grunden och de administrativa ramarna, men de är del-vis teoretiska konstruktioner med ibland bristande förmåga att beskriva verklig-heten då den administrativa indelningen inte bygger på den regionala dynamiken48. Denna dynamik kan man dock enkelt beskriva genom att utgå från styrkan i pend-lingsrelationer. Nätverket nedan bygger på en sådan analys av pendlingsrelationer mellan kommuner och beskriver hur det svenska arbetsmarknadsnätverket ser ut i realiteten. Tjockare linjer innebär mer pendling (in- och utpendling) mellan kom-muner. Ju närmare två kommuner ligger varandra, desto starkare är också pend-lingen mellan dem.

Figur 10. Översikt över det svenska arbetsmarknadsnätverket. Kartan är ritad med hjälp av simuleringsteknik där varje kommun är en punkt som ”stöter bort” alla andra punkter, medan kommuner som har pendlingsrelationer till varandra hålls samman av dessa. Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future


22(71)

Bilden av arbetsmarknadsnätverket gör tydligt att det finns tre huvudsakliga förtät-ningar i Sverige kring de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa utgör agglomerationer (förtätningar) eller T-regioner, med stora ekonomiska förde-lar.

Även ett antal mindre urbana centrala centrumbildningar bildas, med mindre T-styrka, men som är betydelsefulla i sitt regionala sammanhang. Exempel på kom-muner som bildar sådana mindre T-centra är Örebro, Linköping-Norrköping, Jön-köping och Växjö-Kalmar.

Runt storstadsregionerna bildas lätt ”diken” där de enskilda kommunerna eller grupper av kommuner är för svaga för att kunna bilda egna dynamiska T-regioner samtidigt som de är för dåligt uppkopplade mot storstadsregionen för att kunna dra verklig nytta av dynamiken där. Generellt sett blir kommuner mer framgångsrika ju starkare uppkoppling de har mot större agglomerationer. Det är kort sagt viktigare att vara uppkopplad mot något stort, än att vara stor själv. Hur ser det då ut för Eskilstuna?

Figur 11. Översikt över det svenska arbetsmarknadsnätverket i Mälardalen. Strecken visar den relativa uppkopplingen mellan olika kommuner. Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future

Eskilstunas utmaning är att kommunen ligger i det ovan beskrivna ”diket” runt Stockholm. Å ena sidan ligger kommunen för nära Stockholm och är också något för liten för att i sig kunna bilda ett dynamiskt centrum och dra till sig andra närlig-gande kommuner i västra Mälardalen. Å andra sidan ligger Eskilstuna lite för långt från Stockholm för att riktigt dra nytta av storstadsregionens T-dragningskraft, nå-got som däremot Södertälje och Uppsala gör tydligare.

Eskilstuna är dock inte ensam om att befinna sig i detta läge; samarbetskommunen Västerås befinner sig i en liknande position, även om Västerås tydligare knutit några mindre kommuner till sig. Eskilstuna och Västerås har djupa relationer med varandra, och tillsammans kan de skapa tillräcklig dynamik för att fungera som en energisk region i Västra Mälardalen och därigenom få en bredare och mer mångfa-cetterad arbetsmarknad.


23(71)

Figur 12. Antal pendlare (in och ut) mellan Eskilstuna och övriga kommuner. Källa: SCB

ROLLEN: ATT BIDRA MED NÅGOT I DET REGIONALA SAMMANHANGET Enligt figuren ovan kan vi se att Eskilstuna har koppling dels till klustret runt Stockholm, dels till de större orterna i regionen – två helt olika regionala samman-hang.

Framgång i T-samhället handlar som vi konstaterat om både i vilken grad kommu-nen själv har förmåga att skapa T-kraft eller kan ”låna” sådan genom att vara upp-kopplad mot en T-region, och om förmåga att forma sin roll och sitt bidrag i ett större sammanhang. De två huvudsakliga roller som en kommun kan ta i ett större sammanhang är valet mellan att vara en ”boendekommun” och ”arbetskommun”; det vill säga en kommun med stor utpendling eller en dito med stor inpendling dag-tid. Om vi tittar på hur pendlingsmönstret ser ut i Eskilstuna (Figur 14), ser vi att Eskilstuna har en inpendling från framförallt Strängnäs och Kungsör. Antalet som pendlar in från Flen har minskat något över de senaste åren, medan pendlarna från Katrineholm ökat en smula. I förhållande till dessa kommuner är Eskilstuna en ar-betskommun. Jämför vi med Stockholm och Södertälje däremot ser vi att Eskilstuna har en tydlig boendeprofil. Med andra ord är Eskilstuna både en arbets- och boendekommun.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Strängnäs

Västerås

Stockholm

Flen

Kungsör

Södertälje

Katrineholm

Köping

Nyköping

Arboga


24(71)

Figur 13. Nettopendling (in - ut) mellan Eskilstuna och övriga kommuner.

Hösten 2019 ska Eskilstuna få ett direkttåg till Stockholm, med avgång varje var-dagsmorgon. Det nya direkttåget sätts in utöver de tåg som går på sträckan i dag och avlastar dem. Restiden kortas då till 45 minuter, vilket troligen kommer att ha stark påverkan på pendlingen mellan just Eskilstuna och Stockholm.49 Dessutom kommer regionaltågstrafiken utökas rejält i Sörmland och närmast fördubblas de närmaste åren, mellan Eskilstuna och Stockholm och den så kallade Uven mellan Västerås – Eskilstuna – Flen – Katrineholm – Norrköping – Linköping. Även trafi-ken mellan Örebro och Stockholm via Eskilstuna utökas.

I figuren nedan placeras alla Sveriges kommuner in längs de två dimensionerna ”Regionalt T-index”50 (i vilken grad kommunen själv har förmåga att skapa T-kraft eller är uppkopplad mot en T-region), och om man har en boendeprofil eller arbets-profil (kvoten mellan dag- och nattbefolkning). Varje kommun är en bubbla och storleken på denna speglar kommunens invånarantal. Färgerna visar hur bra det går för kommunerna med avseende på ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Gröna kommuner går det mycket bra för, röda kommuner går det mindre bra för. Ett tydligt och inte överraskande samband finns mellan T-integrering och hur bra det går för kommunerna.

Värt att notera är att det inte är storstäderna som är ”bäst” (grönast). De kommuner som är mest välmående är istället oftast boendekommuner i anslutning till storstä-derna. Elakt uttryckt kan man säga att dessa kommuner ”parasiterar” på storstäder-nas fördelar, utan att belastas av deras nackdelar; vilket ofta är negativ miljöpåver-kan och sociala problem i vissa områden. En djupare förklaring av indexet med mera finns i Bilaga A. T-analys.

-1200

-1000

-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Strängnäs

Västerås

Stockholm

Flen

Kungsör

Södertälje

Katrineholm

Köping

Nyköping

Arboga


25(71)

REGIONALT T-INDEX

Figur 14. Sveriges kommuners ”T-index” (y-axel) och kvot mellan dagbefolkning och nattbe-folkning (x-axel). Kommuner till vänster är ”utpendlingskommuner” medan de till höger är ”in-pendlingskommuner” med stor arbetsmarknad. Solna är exkluderad på grund av extremvär-den på både pendlingskvot (mot dagbefolkning) och regionalt T-index. Sundbyberg är exklu-derad på grund av extremt regionalt T-index. Slutligen är även Salem exkluderat på grund av låg pendlingskvot (nattbefolkning). Observera att Norrköping och Borås ligger nästintill på varandra. Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future

Trots sin storlek på dryga 100 000 invånare och närheten till Västerås och Stock-holm ligger Eskilstuna en bit ner i diagrammet. Det förklaras av att man, jämfört med framförallt Södertälje och Helsingborg, är svagare integrerad i någon av T-regionerna Stockholm, Göteborg eller Malmö-Lund och därmed inte kan ”låna” kraft av dessa regioner. På senare tid har däremot utpendlingen till Stockholm ökat, och Eskilstuna har gått något mer åt en boendekommun. Här finns det potential att bli en attraktivare boendekommun tillhörande Stockholmsregionen, om kommunen klarar av de sociala utmaningar som finns. Kommunens mörkt orangea färg i figu-ren ovan är framförallt resultatet av en låg ekonomisk och social uthållighet (till exempel andelen våldsbrott och arbetslöshet).

Hur är det då med integrationen med Västmanland och Västerås? En strategi som varit framgångsrik för vissa kommuner, exempelvis Helsingborg och Borås, är att bli en attraktiv arbetskommun i en större T-dynamik (i detta fall är kommunerna integrerade med Malmö/Lund och Göteborg). Frågan är om Eskilstuna tillsammans


26(71)

med Västerås kan skapa en sådan position i Västra Mälardalen? Här finns det stor potential då det redan är ett befintligt arbetsmarknadsnätverk, men det skulle krä-vas att den regionala konkurrenskraften stärks och växer. Ju mer integrerad Eskilstuna blir med Västerås, desto större är chansen att kommunerna tillsammans kan skapa en egen T-dynamik som främjar arbetslivet inom kommunerna. Dessu-tom skulle Eskilstuna tjäna på att stärka sina band till Stockholm, och på så sätt fungera som ett boendealternativ för de som vill jobba i T-regionen runt Stock-holm, men inte nödvändigtvis bo där.


27(71)

ESKILSTUNA I NÄRVÄRLDEN

De generella trender och utmaningar vi ser fram-gent kommer påverka kommuner på olika sätt be-roende på kommunernas individuella förutsätt-ningar och regionala sammanhang. I det här av-snittet undersöks hur trenderna slår mot Eskilstu-nas närvärld – mer specifikt mot förutsättningarna att genomföra de fem strategiska målen. De stra-tegiska målen, i sin tur, är steg mot Eskilstunas framtidsvision:

VÅRT ESKILSTUNA 2030 ‒ Vi är modiga, jämställda och har tillit till varandra ‒ Vi har kunskap, jobb och är attraktiva i en global värld ‒ Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid

Vi upplever, utvecklar och inspirerar. Vi gör Eskilstuna – tillsammans.

Utifrån målen diskuteras vilka trender som påverkar dessa, samt huruvida de kom-mer förenkla eller försvåra Eskilstunas fortsätta arbete med målen2. Vi kommer även jämföra Eskilstuna med fem kommuner som valts ut i samråd med uppdrags-givaren. De är i samma storleksklass, med geografisk/tidsmässig närhet till en större tillväxtregion och med en delvis liknande industriell bakgrund som självför-sörjande kommuner där ”allt” funnits nära (arbete, skola, administration, handel). Dessa kommuner är:

• Västerås – samarbetskommun till Eskilstuna. Den största kommunen i Västmanland, industrikommun och med liknande avstånd till Stockholm.

• Södertälje – industrikommun i Stockholms län med hög immigration. • Borås – industrikommun i Västra Götaland som befinner sig i en liknande

situation i Göteborgsregionen som Eskilstuna i Stockholmsregionen. • Gävle – med Gävleborgs läns största stad och betydande pendling till

Stockholm. • Norrköping – industrikommun i Östergötland, med närhet till Linköping

som man också delar universitet med.

2 Alla Eskilstunas strategiska mål svarar i viss mån upp mot olika globala hållbara utvecklingsmål i Agenda 2030.

Att beskriva kopplingen mellan de strategiska målen och Agenda 2030 ligger tyvärr utanför omfattningen för den här rapporten, men det är värt att betona att Agenda 2030 kommer vara en viktig drivkraft framåt, när allt fler både offentliga och privata aktörer arbetar mot gemensamma mål.

De strategiska målen:

1. En attraktiv stad och landsbygd 2. Social uthållighet 3. Höjd utbildningsnivå 4. Fler jobb 5. Ekologisk uthållighet


28(71)

1. EN ATTRAKTIV STAD OCH LANDSBYGD Inom det strategiska målet ”En attraktiv stad och landsbygd” prioriterar Eskilstuna kommun såväl att attrahera nya invånare, som att skapa goda förutsättningar för kommunens invånare idag.

Viktigast för att trivas där man bor; bekvämlighet, kommunikationer, trygg-het – och ha det lugnt Kairos Future har följt svenska folkets syn på sitt boende sedan 1970-talet. Vi kan konstatera att stabilt över tid toppar bekväma och bra bostadsförhållanden svaret på frågan om vad som är viktigast där man bor51.

Under 2016 frågade Kairos Future 6000 svenskar om vad som egentligen är en at-traktiv plats52. Platslowpyramiden, som presenterades tidigare i rapporten, visar det som är viktigast i botten och det som – enligt respondenterna – är minst viktigast i toppen. I botten hamnar faktorer som trygghet/låg brottslighet, bra kommunikat-ioner och rent och snyggt. Därefter kommer de funktionella konkurrensfördelarna med platsen, så som barnvänligt och bra kommunal service. Det är faktorer som anses vara viktiga för de flesta. Längre upp i pyramiden handlar det mer om sam-manhang och hemkänsla. Högst upp finns många av de typiskt urbana aspekterna, som shopping, nöjesutbud och att vara ”där det händer”. Det är således viktigt för somliga, men inte för den stora massan.

För att lyckas skapa en attraktiv plats bör kommuner inte nödvändigtvis erbjuda allting inom Platslowpyramiden inom den egna kommungränsen, men invånarna bör ha tillgång till dessa aspekter på ett eller annat sätt.

Figur 15. Platsens olika värden sorterade efter det som är viktigast (nere i pyramiden) och det som är minst viktigt för respondenterna (uppe i pyramiden). ”C” i toppen står för Centrum – där det händer.

STORSTADEN OCH STÖRRE TÄTORT DRAR DE UNGA Vilken plats som är attraktiv skiftar beroende på livsfas. Till exempel är storstads-områden som mest populära bland de yngre åldrarna, medan landsbygden vinner mark ju äldre man blir – för att nå en topp hos de strax över 60 år. Populariteten för större tätort (med fler än 30 000 invånare) är någorlunda konstant över åldrarna,


29(71)

generellt tycker ungefär 28 procent att det är det bästa boendealternativet. Troligt-vis är det inte vilka tätorter som helst, utan dessa platser måste även uppfylla alla delar av Platslow-pyramiden ovan.

Figur 16. Var svenskar i olika generationer (födelseår) helst vill bo. Svar på frågan: ”Var i Sverige skulle du helst vilja bo?”. Källa: Kairos Future, 2016.

Perspektiv på attraktiv stad och landsbygd i Eskilstuna Hur attraktivt är Eskilstuna? Det kan undersökas på många olika nivåer och sätt. Till att börja med är Eskilstuna är en växande kommun och har snart passerat 105 000 invånare. Enligt SCB växte kommunen med 1025 personer under 2017. Vid en jämförelse med de andra utvalda kommunerna (se Figur 18) kan vi se att Eskilstuna på senare tid haft en högre befolkningstillväxt än Gävle och därmed bli-vit en något större kommun. Annars ser utvecklingen i Eskilstuna någorlunda ut som utvecklingen i stort. Västerås har haft en högre tillväxt de senare åren, men det är inga större skillnader mellan kommunerna.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

1939-1949 1950-1959 1960-1969 1970-1979 1980-1989 1990-2000

I storstadsområde (Stockholm, Göteborg,Malmö)

I annan tätort med mer än 30 000invånare

I tätort med 10 000 - 30 000 invånare

I tätort med 4 000 - 10 000 invånare

I samhälle med tätortsbebyggelse menmed mindre än 4 000 invånare

På landsbygden


30(71)

Figur 17. Total folkmängd för respektive kommun. Källa: SCB 1995 återbildades Bollebygds kommun genom en utbrytning ur Borås kommun. 1999 bröts församlingarna Taxinge och Turinge ur Södertälje kommun samt en mindre del av den tidi-gare Västertälje socken till den då bildade Nykvarns kommun.

Vad är det då som gör att kommunerna växer? Svaret skiljer sig åt beroende på vil-ken kommun man undersöker. Det intressanta att undersöka är balansen mellan in-rikes och utrikes flyttnetto. Till exempel kan vi se att Södertälje växer tack vare ut-rikes inflyttning, medan Västerås utmärker sig – de har både den inhemska inflytt-ningen att tacka.

Figur 18. Inrikes respektive utrikes flyttnetto för varje kommun år 2017. Källa: SCB.

Som tidigare konstaterats är de fysiska kommunikationerna är avgörande för att ge människor tillgång till de livschanser som en stor funktionell region ger, och där-med för att skapa attraktivitet. Som vi såg i det andra kapitlet (Eskilstuna i sin reg-ionala kontext), är Eskilstuna inte särskilt integrerat i T-regionen kring Stockholm. Framförallt inte om man jämför med exempelvis Södertälje. Pendlingen kan givet-vis ske till och från andra regioner, men när vid en närmare granskning av

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016

Södertälje Eskilstuna Norrköping Borås Västerås Gävle

-400

-200

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes



31(71)

pendlingsintensiteten3 blir det tydligt att Eskilstuna är den kommun med lägst in-tensitet på 29 procent. Till exempel ser vi att Västerås har en högre pendlingsinten-sitet på 32 procent. Ett tecken på detta är att Västerås har ungefär 70 procent fler än Eskilstuna som pendlar till Stockholm för arbete53. Här finns således potential att tydligare profilera sig som boendekommun till Stockholm. De förbättringar som görs framför allt inom tågtrafiken till och från Eskilstuna kommer att påverka pendlingsintensiteten.

Figur 19. Pendlingsintensitet för 2016. Pendlingsintensiteten visar andelen av de som pend-lar (in och ut ur kommunen) av kommunens totala arbetande befolkning. Källa: SCB.

En annan indikation på attraktivitet i en kommun är huspriserna. I Figur 21 kan vi se huspriserna för småhus i Eskilstuna och de valda jämförelsekommunerna. Hus-priserna var relativt lika under 1980-talet medan Västerås och Södertälje drar ifrån Eskilstuna i mitten av 1990-talet. 10 år senare drar även Norrköping ifrån. Med ett perspektiv på boende som konsumtion borde detta vara en strategisk fördel för Eskilstuna – men med perspektivet boende som investering kan det bli en nackdel. Oavsett finns det en möjlighet att marknadsföra Eskilstuna som ett mer ekonomiskt boendealternativ till än de andra.

3 Pendlingsintensiteten visar andelen av de som pendlar (in och ut ur kommunen) av kom-

munens totala arbetande befolkning.

29%

32%

58%

35%

33%

66%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Eskilstuna

Västerås

Södertälje

Borås

Gävle

Norrköping


32(71)

Figur 20. Genomsnittspris för småhus för permanentboende, tusentals kronor. Källa: SCB

En tredje indikation på attraktivitet är resultatet från SCB:s medborgarundersök-ning. Som vi såg när det kom till huspriser ligger Eskilstuna, Borås och Gävle i samma kategori, med ungefär liknande genomsnittspris. När vi dyker ner lite dju-pare kan vi däremot se att både Borås och Gävle springer ifrån Eskilstuna när det gäller hur invånarna bedömer attraktiviteten. I alla aspekter bedöms Borås, Gävle och Västerås högre än Eskilstuna. Enbart Södertälje får ett lägre värde. Det verkar således som att Eskilstuna har förbättringspotential inom detta område.

Figur 21. Resultat från SCB:s medborgarundersökning för år 2017 (Västerås deltog inte 2017, utan deras resultat är från 2016). Norrköping har inte deltagit de senaste åren. Obser-vera att svarsalternativen går från 1=”Inte alls” till 10=”I allra högsta grad”.

Ytterligare en aspekt på attraktivitet och kvalitet delaktighet och insyn. Det handlar om att kommunen ska representera dess invånare, och därmed måste folket i kom-munen kunna påverka och kontrollera hur kommunen genomför sina uppdrag. In-vånarnas delaktighet i kommunen mäts i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), som ger ett delaktighetsindex för varje kommun. Vi kan där se att Eskilstuna får det lägsta värdet; 48 procent. Detta kan dels jämföras med Västerås på 76 procent,

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017


5,9 5,64,8 4,9

6,4 65,3

5,9

7,1 6,75,9

6,87,2

6,86

7,36,7

6,35,6

6,4

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Hur nöjd är du med dinkommun i dess helhet

som en plats att bo ochleva på?

Hur väl uppfyller dinkommun dina

förväntningar på enplats att bo och leva

på?

Föreställ dig enkommun som en platssom är perfekt att booch leva på. Hur näraett sådant ideal tycker

du att din kommunkommer?

Kan du rekomenderavänner och bekanta attflytta till din kommun?

Södertälje Eskilstuna Borås Västerås Gävle


33(71)

dels med rikssnittet som ligger på 57 procent. Det verkar således som att invånarna i Eskilstuna har svårare att påverka kommunens utveckling än de andra jämförbara kommunerna.

Figur 22. Delaktighetsindex (andel av maxpoäng). Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Indexet baseras på 18 frågor. Norrköping har inget värde för 2016 eller 2017. Riksgenomsnitt 57 %. Källa: KKiK 2017 (dock är värdet för Västerås från 2016).

Goda exempel på attraktiv stad och landsbygd Alla svenska kommuner, och många i Norden, kämpar med att stärka både stad och landsbygd. I diskussionen ingår också att ifrågasätta om man måste ge samma ser-vice till alla, oavsett om de bor i stad eller på landet. På Linköpings universitet dri-ver man forskningsprogrammet Grönovation vill förändra bilden av landsbygden som tråkig, eftersatt och gammalmodig54. Man vill bejaka likheter mellan land och stad, medan Jordbruksverket hävdar att gapet mellan stad och land är destruktivt.55

Attraktiv stad och landsbygd mot 2030 För att konkretisera konsekvenserna för de olika strategiska målen har vi valt att titta närmare på hur de samspelar med dels de prioriterade processområdena, dels trenderna som diskuterades i tidigare kapitel (se Figur 23). Givetvis är det så att varje mål på ett eller annat sätt kan sägas ha en koppling till alla trender och pro-cessområden – det beror bara på hur detaljerad och omfattande en vill vara. Målet med denna rapport är inte att skapa en uttömmande bild över hur alla mål relaterar till alla processområden; det antas medarbetarna vid Eskilstuna kommun vara väl medvetna om. Istället fungerar processområdena som en kompass, som låter oss navigera och uppmärksamma de aspekter som är mest relevanta för Eskilstuna kommun och utifrån det belyses de trender som har störst bäring på framtiden i Eskilstuna kommun.

48%

76%

61%

78%

76%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Eskilstuna

Västerås

Södertälje

Borås

Gävle


34(71)

Som en röd tråd genom analysen av detta mål ser vi en ökad konflikt mel-lan stad och land, där staden blir norm. Grundläggande för attraktivitet är trygg-het och funktionalitet, men det är inte tillräckligt. För högre grad av attraktivi-tet krävs många urbana kvaliteter, som naturligtvis inte landsbygden kan er-bjuda i sig själv. För att göra även landsbygden attraktiv bör en således un-derlätta för boende utanför de urbana områdena att tillgodogöra sig de kvali-teter som erbjuds i städerna. Det gäller självklart vice versa också; grundläg-gande i Platslowpyramiden är att ha nära till natur, vilket stadsbor kan få ge-nom bättre kommunikationer till lands-bygden. I och med att många flyttar in till städerna finns det även en överhäng-ande risk att kompetensbristen, som är allvarlig oavsett plats, blir allt värre på landsbygden. Detta kan medföra att bo-ende på landsbygden kommer behöva färdas långa sträckor för att kunna få nödvändig samhällsservice.

En alltmer heterogen befolkning med-för också att olika typer av områden måste erbjudas. Risken här är att varje enskilt område blir homogent, även om den totala blandningen är heterogen. Man behöver undersöka hur man främjar blandning på flera nivåer. Befolkningen blir inte bara heterogen – det finns även en överhängande risk för ökad segregation. Därför bör beslutsfattare och tjänstemän fråga sig hur en kan göra en kommun attraktiv för alla, oavsett personens bakgrund eller storlek på plånboken.

Den digitala revolutionen kan underlätta för människor att bo och verka var de vill. Det kan leda till att fler väljer att bosätta sig utanför stadens gränser och endast pendlar in till städerna i undantagsfall. Även pendlingen kommer kunna underlättas av den digitala revolutionen; utvecklingen av självkörande bilar, Hyperloop och höghastighetståg möjliggör att vi fortare kan färdas längre distanser – och jobba samtidigt. Det innebär också att städernas roll och utformning kan komma att för-ändras. Vad händer när alla parkeringsplatser och -hus inte längre används? När allt fler butiker läggs ner på grund av allt bättre e-handel? Och när alla människo-flöden kan mätas i realtid – vad får det för konsekvenser för stadsplaneringen?

Sammanfattningsvis kommer troligen trenderna att påverka Eskilstunas processom-råden på följande sätt:

Figur 23. Visualisering av vilka prioriterade processområden (som representeras av linjerna i olika färger) som leder till at-traktiv stad och landsbygd samt vilka processområden som påverkas av vilka trender (rutorna) gällande perspektivet "At-traktiv stad och landsbygd”.


35(71)

• Behovet av samhällsbyggnadsarbete kommer bevakas och mätas på helt nya sätt, vilket underlättar planeringen.

• Urbaniseringen och T-logiken gör att det kommer bli lättare att främja nä-ringsliv och arbete i städer, men desto tuffare på landsbygden – detsamma gäller för att tillgodose behovet av utbildning.

• Den ökade polariseringen och segregationen riskerar även att försvåra beri-kande kultur och fritid för alla, samt att alla ska känna sig inkluderade i, och därigenom värna om, demokratin.

Att tänka på för Eskilstuna • Det finns en överhängande risk att splittringen mellan stad och landsbygd

kommer att förvärras, när allt fler flyttar in till städerna. Vissa pratar om en potentiell andra gröna våg, men ingen sådan tendens syns i statistiken. Om urbaniseringen fortsätter kommer Eskilstuna bli tvungen att fundera på vil-ken samhällsservice som måste finnas på alla ställen – och till vilket pris.

• För att underlätta livet på landsbygden behöver det finnas bra kommunikat-ioner som gör att kommuninvånarna enkelt kan resa till och från stadskär-nan. På så sätt kan man attrahera de som vill ha nära till naturen och lug-net, samtidigt som de även vill ha tillgång till stadens puls. Även besöks-mål på landsbygden behöver vara lättillgängliga.

• Ytterligare en aspekt som skapar gynnsammare förutsättningar för att bo på landsbygden är kommunens nivå av digitalisering av dess tjänster. Olika digitala verktyg skulle förenkla inkluderingen av landsbygdsborna i be-slutsfattandet, samt minska behovet av vissa samhällstjänster på plats.

• Hur attraktiv en stad är påverkas av potentiella socioekonomiska skillna-der. Stads- och landsbygdsutvecklingen kan spela en stor roll i att mot-verka den sociala segregationen mellan människor och grupper.

• Vad som är attraktivt beror till viss del på vilken roll kommunen har; bo-ende- eller arbetskommun. Eskilstuna skulle tjäna på att tydligare profilera sig i endera riktningen, istället för att satsa på att förbättra allt.


36(71)

2. HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ För näringslivet, i såväl i Eskilstuna som i övriga landet, är tillgång till kompetens och att verka i en kunskapsmiljö en överlevnadsfråga. Kunskap är, som vi konstate-rade i föregående avsnitt, en av de absolut viktigaste parametrarna för boende-attraktion, i synnerhet om man skall konkurrera om invånare i en region som Stor-stockholm med ett kunskapsintensivt näringsliv.

Alla kommuner gynnas av ett starkt kunskapskapital Kunskapskapitalet i en kommun kan ställas upp i en trappa som i figuren nedan, där första steget handlar om befolkningens utbildningsnivå. Sedan följer skolresul-tat i grundskola och gymnasium, och sista steget handlar om huruvida det finns högskola/universitet i kommunen, samt kvaliteten på denna. Framförallt kunskaps-trappans nedre steg tenderar, tyvärr, att hänga ihop ganska väl; kommuner med hög utbildningsnivå genererar goda skolresultat i grundskola, som i sin tur lockar hög-utbildade och så vidare. Finns utöver det en kvalitativ och attraktiv högskola eller universitet attraheras ännu fler högutbildade. Kommer en kommun in i den spiralen underlättas det mesta för kommunen.

Figur 24. Kommunens kunskapskapital i olika trappsteg.

Perspektiv på höjd utbildningsnivå i Eskilstuna BEFOLKNINGENS UTBILDNINGSNIVÅ NÅGOT UNDER NATIONELLT GENOMSNITT Elevers hemmiljö – och då speciellt föräldrarnas utbildningsnivå – har som ovan nämnts stor betydelse för elevernas skolresultat. Andelen högskoleutbildade i åld-rarna 16 till 74 år56 i Eskilstuna är 30 procent, vilket är lägre än i snittet i riket (som ligger på 37 procent). Om vi jämför med jämförelsekommunerna ligger Eskilstuna på ungefär samma nivå som Södertälje (30 procent) men strax under Borås (32 pro-cent), Gävle (34 procent) och Norrköping (33 procent). Västerås med sina 38 pro-cent sticker ut och ligger över rikets medelvärde, vilket kan förklaras av såväl po-sitionen som residens- och stiftsstad som centrum för kunskapsintensiv tillverk-ningsindustri (ABB). Ser man till utvecklingen över tid ökar andelen högutbildade – liksom i övriga Sverige – stadigt i Eskilstuna.

LÄGRE ANDEL BEHÖRIGA TILL GYMNASIET När det gäller resultaten i grundskola och det mest grundläggande; att elever i kom-munen blir behöriga till vidare studier på gymnasiet57; ligger Eskilstuna något

Utbildningsnivå

Skolresultat i grundskola

Skolresultat i gymnasium

Högskola/universitet


37(71)

sämre till än de andra jämförelsekommunerna. Ingen av kommunerna i fokus för den här rapporten hamnar heller i toppskiktet bland Sveriges kommuner. I Sverige i

stort varierar resultaten mellan att nästan alla är behöriga till att runt sex-sju av tio personer är behöriga.

I analysen ”Öppna jämförelser” beräknar SKL ett sammanvägt resultat över pre-stationerna i grundskolan. Eskilstuna ligger i denna analys på 149:e plats. Måttet är en sammanvägning av andelen elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde, andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram samt andelen ele-ver som nått minst godkänt på ämnesproven i årskurs 9. Sammantaget har Eskilstuna alltjämt behov av att stärka grunden i kunskapskapitalet. En del i det ar-betet är att höja utbildningsnivån i kommunen generellt, en annan del är att grund-skolorna i kommunen lyckas bättre än idag att få fler elever behöriga till gymnasi-estudier. I Eskilstuna ser vi även att pojkarnas skolresultat är betydligt sämre än flickornas, varför särskilda insatser riktade mot pojkar kan vara aktuella.

BÄTTRE BETYGSPOÄNG I GYMNASIET ÄN I DE FLESTA JÄMFÖRELSE-

KOMMUNERNA

86% 82% 84% 85% 80% 82% 86% 83% 84% 84% 81% 83%

91% 85% 88%

83% 83% 83%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

100%

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Borås Eskilstuna Gävle Norrköping Södertälje Västerås

14,4 13,2 13,8

15,0 13,3

14,2 14,8 13,3

14,1 14,8 13,2 13,9 14,3

13,3 13,8 15,0

13,8 14,4

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Kvi

nnor

Män

Tot

alt

Borås Eskilstuna Gävle Norrköping Södertälje Västerås

Figur 26. Betygspoäng i gymnasiet. Källa: SKL, KKiK.

Figur 25. Andel behöriga till gymnasiet. Källa: SKL, KKiK.


38(71)

När det gäller skolresultaten i gymnasiet58 (mer specifikt betygspoängen), ligger Eskilstuna bättre till. Eskilstuna är efter Västerås bäst av jämförelsekommunerna, men även här är könsskillnaderna stora i Eskilstuna. Kommunerna i fokus för den här rapporten är inte heller i detta fall i topp ur ett nationellt perspektiv, utan ligger kring eller strax under genomsnittet i Sverige.

MÄLARDALENS HÖGSKOLAS KVALITET AV VARIERANDE KVALITET Mälardalens högskola är en viktig tillgång både som lärosäte och genom att bidra till dynamik och variation i kommunen. En regional högskola har också en viktig uppgift i sitt samhällsuppdrag; att vara en ”kunskapshub” i transformationen av nä-ringsliv och offentlighet samt att erbjuda mötesplatser och vidareutbildning för ny-fikna och vetgiriga medborgare.

I konkurrensen om studenter gäller det att erbjuda god kvalitet, inte minst i dag när allt mer går att studera ”var som helst”. Flera av utbildningarna på Mälardalens högskola bedömdes i en utredning av Universitetskanslersämbetet mellan 2012 och 2016 ha hög kvalitet eller till och med mycket hög kvalitet, medan 35 procent be-döms ha bristande kvalitet.59 Detta är dubbelt så högt som jämförbara högskolor i Uppsala- och Stockholmsområdet. Högskolan hade även en betydligt lägre andel utbildningar med mycket hög kvalitet.

Sedan dess har inga lika omfattande kvalitetsutvärderingar gjort av högskolan, men här kan vi komplettera bilden av högskolan genom att titta på söktrycket till Mälar-dalens högskola och lärosäten i eller nära jämförelsekommunerna60. Sett till antalet sökande ligger Mälardalens högskola i mitten bland de utvalda lärosätena. Fler sö-ker till Linköpings universitet, och numera även till Högskolan i Gävle. Färre söker till Södertörns högskola och Högskolan i Borås.

Ser man till sökande per antagen, i någon mening ett mått på högskolans attraktivi-tet i förhållande till dess storlek, kan man konstatera att Mälardalens högskola lig-ger mindre bra till än de andra lärosätena. Även i kunskapskapitalets översta

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Linköpings universitet Högskolan i Gävle Mälardalens högskola

Södertörns högskola Högskolan i Borås

Figur 27. Antal sökande till lärosätena. Källa: SCB.


39(71)

trappsteg finns således utrymme för förbättringar. Så vad finns det för exempel på aktörer som lyckats höja utbildningsnivån?

Goda exempel på höjd utbildningsnivå Sjumilaskolan i Biskopsgården, Göteborg var tidigare ansedd som en av de värsta i landet. SVT:s program Uppdrag granskning rapporterade om en skolmiljö där lä-rare var rädda för elever och var fjärde manlig elev i högstadiet var dömd för brott. Skolan hotades av nedläggning och vite, men efter stora reformer var det 2018 sko-lan som hade lyft sina resultat mest, och har inte längre ”röda punkter” från skolin-spektionen. Högstadiet har gått från 36 till 56 procent godkända till gymnasiet, vil-ket fortfarande är mycket högre än rikssnittet på 84,6 procent men trendbrottet är tydligt.61,62 Rektorn som rekryterades för att förändra Sjumilaskolan, Hamid Zafar har i flera mediesammanhang lyft fram mer kontinuitet i skolledning och lärarkår som en viktig del i förändringen.63 Därtill har skolan från grunden förändrat kultur och lärmiljö. Ökad studiero och ordning innan lektionerna tillsammans med en nolltolerans mot skadegörelse eller annan brottslighet har varit de mer synbara för-ändringarna. Hamid Zafar poängterar i en intervju med tidningen Kvartal att höjda förväntningar på elever, även de från hem utan studievana som varit kort tid i lan-det, varit en av de mest kvalitativt viktiga förändringarna på hans skola.

Höjd utbildningsnivå mot 2030 Den digitala revolutionen kommer både sätta krav på utbildningar, likväl som att

underlätta för dem. Å ena sidan krävs det en hög digital kompetens från per-soner inom både akademin och kommu-nen för att förstå behov och utveckla nya undervisningssätt som utnyttjar di-gitaliseringens bästa sidor. Om man misslyckas med detta finns det andra aktörer, inte nödvändigtvis offentliga, som kommer gå in för att tillfredsställa behoven. Å andra sidan kan det leda till en utbildningsexplosion – numera kan vem som helst med internetuppkoppling gå en kurs på Oxford University, och det lär bara bli lättare. Ny VR- och AR-teknik möjliggör för människor att vara på plats i klassrummet även om läraren befinner sig på andra sidan världen, el-ler att träna på praktiska situationer som sällan förekommer i verkligheten – trots att de är väldigt farliga. Dessutom kan AI användas för att individanpassa ut-bildningarna till en helt ny nivå än tidi-gare. Den digitala revolutionen påver-kar även kulturutbudet. Till exempel

Figur 28. Visualisering av vilka prioriterade processområden (som representeras av linjerna i olika färger) som leder till höjd utbildningsnivå samt vilka processområden som påverkas av vilka trender (rutorna) gällande perspektivet "Höjd utbildnings-nivå”.


40(71)

erbjuder de flesta bibliotek redan idag e-böcker till invånarna och troligtvis kom-mer vi i framtiden kunna få individanpassade förslag till både fack-, kurs- och skönlitteratur. Dessutom förstärks muséernas förmåga att förmedla kunskap av de nya virtuella verkligheterna.

Men det krävs modigt ledarskap för att testa nya digitala lösningar. I och med det nya digitala landskapet – och postsanningserans intåg – kan nu allt fler agera som en utbildningsaktör, utan att nödvändigtvis bli kvalitetssäkrade innan. Vem som har rätt att utbilda andra och vad som anses vara lämplig kunskap värd att föra vidare blir nu alltmer en tolkningsfråga. Här behövs nya kvalitetssäkringssystem som ga-ranterar att alla olika utbildningar håller en godkänd nivå samt som hjälper arbets-givare avgöra huruvida utbildningen är relevant för jobbet.

Hanterat väl kan den ökande tillgången till utbildning, både i form av större utbud och fler digitala utbildningsverktyg, minska klyftan mellan stad och land. Boende på landsbygden är inte längre beroende av att ha en tillräckligt hög koncentration av barn för att fylla ett klassrum, eller av att färdas långa sträckor för att nå närmsta skola. Här finns också potential till att minska segregeringen – om alla har tillgång till toppuniversiteten kan alla, åtminstone teoretiskt, tillskansa sig kvalitetsutbild-ningar. Däremot finns här en risk för ökad polarisering. Om vem som helst kan proklamera sin ideologi och kalla det vetenskap, och om det är upp till gemene man att avgöra vad som är sant, finns det fara i att vi väljer att utbilda oss av de som redan tycker som vi. Denna tendens ser vi redan idag, där man är mer benägen att lyssna på människor från ens egen grupp än någon från annan grupp64.

Sist men inte minst kommer troligtvis arbetsmarknadens utmaningar sätta större press på utbildningssystemet än idag. Det beror främst på att automationen kommer omstrukturera många branscher, och tvinga människor att antingen vidareutbilda sig eller att helt skola om sig för att vara attraktiva på den nya jobbmarknaden. Ut-bildningen ska även underlätta för en mer heterogen befolkning, med olika grund-förutsättningar, att komma in på arbetsmarknaden. Det kommer även finnas de som inte hittar, eller inte vill ha, ett nytt jobb när det gamla blir automatiserat. Om vi därtill inför medborgarlön, som många forskare föreslår för att underlätta i omställ-ningen (bland andra Max Tegmark65 och Bodil Jönsson66), kan det leda till att många fler vill förkovra sig.


• Det kan bli enklare att tillgodose behovet av utbildning, om kommunen tar till vara på de digitala möjligheterna på adekvat och proaktivt sätt.

• En mer utbildad och välinformerad befolkning kan leda till att arbetet med att värna om demokrati underlättas.

• Ett mer flexibelt utbildningssystem kan gynna omställningen på arbets-marknaden, och därmed främja näringsliv och arbete.

Att tänka på för Eskilstuna • På vilket sätt kan kommunen redan idag använda sig av de digitala funkt-

ionerna som finns för att dels individanpassa utbildningen, dels minska den


41(71)

administrativa bördan för lärare? Digitalisering kan dels höja kvalitén på befintlig utbildning, dels öppna upp för nya former av distansutbildning.

• I framtiden kommer allt fler vara tvungna att byta arbetsroll då automat-ionen gör vissa arbeten överflödiga. Hur kan kommunen underlätta för dessa människor att hitta nya jobb genom enklare utbildningar mot nya kompetenser?

• Sedan slutet av 00-talet har familjens utbildningsbakgrund fått en ökad be-tydelse för hur elever lyckas i skolan67. Samtidigt ser vi att segregationen ökar, vilket därmed kan få förödande konsekvenser för elevers skolgång. Hur ska kommunen se till att täcka upp för de individer som inte får stött-ning hemifrån?

• Höjd utbildningsnivå är viktigt oavsett vilken roll bland arbets-/boende-kommun som Eskilstuna vill ta. Högre lärosäten attraherar arbetstillfällen och en högkvalitativ grundskola lockar invånare.

3. FLER JOBB Eskilstuna ligger i utkanten av en stark tillväxtregion, men står också mitt i en glo-bal strukturomvandling av näringslivet. Förutsättningar för arbete, företagande och näringsliv är under stark förändring. Det är teknikutvecklingen, den globala tillväx-ten och industrin som sätter målen och villkoren även för det svenska näringslivet och näringslivet regionalt och lokalt kring Eskilstuna. Särskilt i nuvarande globala högkonjunktur har svårigheter att få tag i rätt kompetens seglat upp som den stora utmaningen inom arbetslivet i Sverige i stort. Inom offentlig sektor är detta ett all-varligt problem när det gäller brist på lärare, sjuksköterskor med flera, men även inom näringslivet råder brist på folk, i synnerhet med teknisk kompetens av olika slag.

Perspektiv på fler jobb i Eskilstuna ANTALET SYSSELSATTA BLIR STADIGT FLER, MEN ÄNNU SNABBARE I

STORSTÄDERNA

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Västerås

Norrköping

Borås

Södertälje

Gävle

Eskilstuna

Figur 29. Antalet förvärvsarbetande (dagbefolkning) 16+ år 1993 till 2017. Källa: SCB RAMS.


42(71)

Det enklaste sättet att studera utvecklingen beträffande fler jobb är att studera sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna och i jämförelsekommunerna. Vi kan med hjälp av figuren nedan konstatera att antalet sysselsatta i Eskilstuna och i jämförel-sekommunerna växer i både god och jämn takt, med ett visst hack i kurvan vid den senaste finanskrisen och lågkonjunkturen kring 2008 och 2009.

Ser man till utvecklingen relativt den egna storleken är det endast Södertälje som sedan 1993 har växt procentuellt sett mer än riket i stort. Eskilstuna har en lägre tillväxttakt under samma period än Sverige som helhet, men en högre tillväxttakt än Norrköping och Gävle. Här är det värt att notera att storstäderna drar upp ge-nomsnittet i riket rejält, där både Stockholm, Malmö och Göteborg har en syssel-sättningsökning på mer än 50 procent sedan 1993.

Figur 31. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år, 1993 till 2017, Index där 1993 = 1. Källa: SCB RAMS.

0,8

0,9

1

1,1

1,2

1,3

1,4

1,5

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Södertälje

Riket

Västerås

Borås

Eskilstuna

Norrköping

Gävle

Figur 30. Antalet förvärvsarbetande (dagbefolkning) 16+ år uppdelat på kön, år 2017. Källa: SCB RAMS.


43(71)

ARBETSLIVSSTRUKTUREN EN VIKTIG DEL AV FÖRKLARINGEN TILL VAD SOM

VÄXER En viktig förklaring till att jobben blir fler på vissa ställen i rask takt och till och med blir färre på andra ställen är arbetslivsstrukturen; vad folk egentligen jobbar med inom en kommuns gränser. Arbeten flyttas och försvinner i den pågående strukturomvandlingen i näringslivet. Inom tillverkning och utvinning minskar job-ben, medan de ökar inom områden ovanför den horisontella linjen i figuren nedan, numera alla andra näringsgrenar. Den horisontella linjen visar hur stor andel som är sysselsatta i näringsgrenen idag – alltså vilken vikt näringsgrenen har just nu i ar-betslivet. Den vertikala linjen visar den procentuella utvecklingen från 2008.

Figur 32. Andel sysselsatta i olika näringsgrenar i Sverige på horisontella axeln och procen-tuell utveckling mellan 2008 och 2017. På grund av förändringar i statistiken ser jordbruk, skogsbruk och fiske ut att ha ökat mer än vad som faktiskt är fallet. Källa: SCB RAM

I riket som helhet, under perioden 2008 – 2017, har andelen sysselsatta inom tjäns-ter och hotell/restaurang vuxit kraftigt, liksom byggsektorn. Även offentlig verk-samhet växer i takt med en ökande och åldrande befolkning.

jordbruk,skogsbrukochfiske

tillverkningochutvinning

energiförsörjning;miljöverksamhet

byggverksamhet

handel

transportochmagasinering

hotell-ochrestaurangverksamhet

informationochkommunikation

finans-ochförsäkringsverksamhet

fastighetsverksamhet

företagstjänsteroffentligförvaltningochförsvar

utbildningvårdochomsorg;socialatjänsterkulturellaochpersonligatjänster

m.m.

okändverksamhet

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18%

ANDEL SYSSELSATTA INOM RESP. NÄRINGSGREN 2017

FÖR

ÄN

DR

ING

, SY

SS

ELS

ATTA

200

8-20

17


44(71)

URSTARK TILLVÄXT I FÖRETAGSTJÄNSTER I ESKILSTUNA Eskilstuna följer i viss utsträckning det allmänna mönstret med en tillverkningsin-dustri som tappar i sysselsättning (dock sker det snabbare i Eskilstuna än i riket) medan de flesta andra branscher växer. Men Eskilstuna avviker också från det ge-nerella mönstret av växande kunskapsintensiva privata tjänstebranscher, såsom fi-nans och information och kommunikation.

Sektorn företagstjänster växer mycket starkt i Eskilstuna och betydligt snabbare än i riket. Det är dock en bred kategori som täcker allt från städning till management-konsulting, där stora delar är mindre kvalificerade och där en stor del av tillväxten generellt sett har att göra med att tillverkande företag lägger ut tjänster som städ och kontorstjänster på entreprenad. Av Eskilstunas företagstjänster är ungefär 70 procent av antalet anställda inriktade mot att stödja den lokala marknaden, medan cirka 30 procent är ”exporterande” verksamheter.68

Ökande men låg sysselsättningsgrad i Eskilstuna Fler jobb i absoluta tal är naturligtvis viktigt, men det är också helt avgörande att en hög andel av befolkningen i arbetsför ålder har jobb och helst också att andelen ökar.

I Eskilstunas fall har andelen förvärvsarbetande bland 20-64-åringar ökat relativt stadigt sedan finanskrisen, men kommunen ligger ändå på lägre nivåer än de andra jämförelsekommunerna, förutom Södertälje. Eskilstuna drabbades hårdare av fi-nanskrisen 2008 än övriga jämförelsekommuner vilket avspeglas i diagrammet.

ANDEL SYSSELSATTA INOM RESP. NÄRINGSGREN 2017

FÖR

ÄN

DR

ING

, SY

SS

ELS

ATTA

200

8-20

17

jordbruk,skogsbrukochfiske

tillverkningochutvinning

energiförsörjning;miljöverksamhetbyggverksamhet

handeltransportochmagasinering

hotell-ochrestaurangverksamhet

informationochkommunikationfinans-ochförsäkringsverksamhet

fastighetsverksamhet

företagstjänster

offentligförvaltningochförsvar

utbildning

vårdochomsorg;socialatjänster

kulturellaochpersonligatjänsterm.m.

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

0% 5% 10% 15% 20%

Figur 33. Andel sysselsatta i olika näringsgrenar i Eskilstuna på horisontella axeln och procentuell utveckling mellan 2008 och 2017. På grund av förändringar i statistiken ser jordbruk, skogsbruk och fiske ut att ha ökat mer än vad som faktiskt är fallet. Källa: SCB.


45(71)

Figur 34. Andel förvärvsarbetande 20-64 år. Källa: SCB.

Goda exempel på fler jobb Det är svårt att hitta tydliga exempel på hur kommuner har lyckats skapa fler jobb. En kommun har ju alltid ett visst geografiskt läge som inte kan påverkas.

Som vi har visat i avsnittet om det regionala sammanhanget och arbetsmarknads-nätverket (se sid 21) spelar det geografiska läget stor roll. Kommuner som är en del av en så kallad T-region har mycket bättre förutsättningar att skapa hög sysselsätt-ning och låg arbetslöshet. Även de kommuner som är potentiella T-centrum, såsom Linköping/Norrköping, har goda förutsättningar för att skapa fler jobb. Tillgång till universitet i kommunen bidrar generellt också till att skapa fler jobb.

I Mjölby har man lyckat hålla en hög tillväxt i nya jobb. ”Sett till den senaste femårsperioden har 1208 nya arbetstillfällen skapats samtidigt som vi har fått totalt 824 nya invånare”, säger kommunalråd Cecilia Burenby.69 Traditionellt har det va-rit industrin som har stått för jobben, men nu är det information och kommunikat-ion som skapat flest jobb i Mjölby kommun, 178 stycken, därefter kommer före-tagstjänster, 105, och utbildning med 88 nya tjänster. Företagen behöver kunna hitta rätt kompetens, vilket underlättas genom samverkan mellan utbildning och nä-ringsliv. Det är också viktigt att företagen möter en smidig och snabb ärendehante-ring i den kommunala organisationen. Mjölby kommun menar att de är starka på de här områdena, samtidigt som de har en tydligt företagsvänlig vision.70

Fler jobb mot 2030 Många av de trender vi diskuterat i tidigare avsnitt påverkar även detta strategiska mål. Som vi beskrev i tidigare avsnitt ser vi redan tecken på arbetsmarknadens utmaningar – något som, i alla fall initialt, riskerar att försvåras. Försörjningskvo-ten ökar när vi får både allt fler äldre och yngre; färre personer måste försörja fler. Detta samtidigt som det redan nu råder en stor brist på arbetskraft, framförallt inom den offentliga sektorn, bland de jobb som ska ta hand om våra barn och våra äldre. Den digitala revolutionen, framförallt i form av automatiseringen, kan komma att underlätta då många bristjobb kommer att automatiseras bort. Men just inom kon-taktyrken kommer det möjligen vara ett visst motstånd mot att mötas av en robot

64%

66%

68%

70%

72%

74%

76%

78%

80%

82%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Borås

Gävle

Västerås

Norrköping

Eskilstuna

Södertälje


46(71)

istället för en människa, vilket kan leda till att yrkena inte automatiseras i den ut-sträckning som skulle kunna vara möjligt. Dock kan robotar även i större mån komplettera människor, istället för att ersätta dem. Detta kan exempelvis innebära att äldre människor ständigt har en robotkompanjon, men även får besök av hem-tjänst.

Automatiseringen kommer inte enbart göra att jobb försvinner, utan även skapa nya jobb, som vi idag inte kan förutse. Därför behöver man som organisation och företag vara alert och uppmuntra till ett innovativt klimat, för att verka för att vi skapar lika många nya jobb som vi automatiserar bort.

Automatiseringen kommer först att slå till mot de yrken som består av enklare arbets-uppgifter med mycket repetitiva moment. Det betyder att många så kallade ”instegs-jobb” troligtvis kommer att försvinna, sam-tidigt som invandrare – personer som ofta har ett stort behov av sådana jobb – redan har allt svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Ett exempel på bransch som kommer att påverkas mycket är hotell- och restaurangbranschen, där forskning vi-sar att den har ungefär 94 % sannolikhet att automatiseras.71 Detta kan förstärka segre-gationen i samhället, framförallt om vi får en större gig-ekonomi, där de enkla jobben som finns kvar blir att hämta välställda per-soners gamla soffor och köra dem till sop-stationen – utan ekonomisk trygghet i form av en fast anställning.

Likt målet om höjd utbildningsnivå kommer T-logiken även här förstärka konflik-ten mellan stad och land. Företag tenderar att dra sig till regioner som redan har en relativt hög koncentration av företag och välfungerande infrastruktur.


• Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster kommer bli allt svårare, då arbetskraftsbristen är stor och troligtvis kommer fortsätta att vara så inom en snar framtid. Dock kan utvecklingen inom automatisering och di-gitalisering bidra till att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster.

• Att tillgodose behovet av utbildning blir avgörande för att lyckas matcha företag med personer med rätt kompetens. Här kanske det till och med

Figur 35. Visualisering av vilka prioriterade processområ-den (som representeras av linjerna i olika färger) som le-der till fler jobb samt vilka processområden som påver-kas av vilka trender (rutorna) gällande perspektivet "Fler jobb”.


47(71)

krävs en tydligare styrning för att försäkra sig om att fler personer söker sig till utbildningar för bristyrken.

• För att främja näringsliv och arbete behövs ett agilt arbetssätt som drar identifierar och drar nytta av nya tjänster och produkter som kommer i di-gitaliseringens kölvatten.

Att tänka på för Eskilstuna 1. Jobbmarknaden står inför en stor omvandling. Enligt Stefan Fölster kom-

mer ungefär hälften av jobben idag vara automatiserade innan 2030. Många nya jobb kommer troligtvis tillkomma, men ingen vet vilka eller hur många. Troligtvis kommer dessa nya jobb ha en högre komplexitets-nivå än de de ersätter. Detta kan innebära att många, vars kompetens inte uppfyller de nya kraven, riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Hur kan man som kommun se till att de får en meningsfull tillvaro?

2. Andelen som är beroende av vård, skola och omsorg kommer att öka, sam-tidigt som det råder en stor brist på personal inom kontaktyrken. Det är dessutom få som söker sig till de yrkena, kanske för att anställda inom kon-taktyrken löper högre risk för utbrändhet.72 Det är svårt att se att fler perso-ner kommer att söka sig till dessa yrken om inte arbetsvillkoren förbättras. Hur det ska gå till är givetvis en svår nöt att knäcka, och krävs koordine-ring bland mängder med olika aktörer.

3. Kommunen behöver vidare verka för att arbetsklimatet inom de olika kom-munala verksamheterna förbättras, kanske särskilt vården. Automatise-ringen och digitaliseringen kommer vara viktiga hjälpmedel i detta arbete. En annan viktig del är att tydligare utveckla arbetsdelning. Eskilstuna kom-mun har redan påbörjat det arbetet och bör kunna dra strategiska slutsatser för sin egen fortsatta utveckling.

4. Eskilstuna kommun behöver förstärka sitt arbetsgivarvarumärke och stän-digt visa att man är en attraktiv arbetsgivare med bra och utvecklande tjänster och uppgifter. Detta kan exempelvis göras genom att lyfta fram personliga erfarenheter och historier – goda exempel helt enkelt – från da-gens medarbetare.

5. Kommunen behöver aktivt arbeta tillsammans med näringslivet och utbild-ningsväsendet (inklusive de kommunala utbildningarna) för att stärka matchningen på arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen.

6. Detta mål är givetvis viktigt om Eskilstuna vill gå i riktningen mot en ar-betskommun, och om kommunen tillsammans med Västerås siktar på att skapa en regional arbetshub i västra Mälardalen.


48(71)

4. SOCIAL UTHÅLLIGHET Ett socialt uthålligt samhälle handlar i grunden om tillit mellan människor. Detta baseras på att människor känner gemenskap, ingår i meningsfulla sammanhang och är en del av arbetsmarknaden. Med en högre arbetslöshet och skiktbildning mellan olika grupper i samhället ökar risken för oro. Tillit och socialt kapital är själva na-vet för ett välfungerande samhälle – forskning visar bland annat att högre socialt kapital hänger ihop med ekonomisk tillväxt73, minskade lönegap74 och demokrati75.

Nya sociala skiktningar Vi ser idag att de sociala konfliktytorna skiljer sig från ytor som tidigare orsakat större konflikter. Sverige har länge beskrivits som ett homogent och sammanhållet land men den bilden behöver allt mer omprövas och omformuleras. En skiktning är uppdelningen på arbetsmarknaden där den tekniska utvecklingen och automatise-ringen har skapat ökade skillnader i produktivitet och även i inkomster. Specialist-kompetenser efterfrågas i allt större grad medan arbeten som tidigare krävt relativt okvalificerad arbetskraft försvinner, något vi även diskuterade i tidigare avsnitt.76

Den ökade etniska mångfalden i Sverige kan skapa konflikter mellan grupper. Vi ser till exempel att antalet arbetslösa bland utrikes födda stadigt växer, men tack vare systematiska insatser har arbetslösheten i just Eskilstuna gått ner under 2018.77 Samtidigt minskar antalet arbetslösa bland inrikes födda. För den senaste mätpunk-ten var det fler utrikes än inrikes födda som var arbetslösa – trots att andelen utri-kes födda ligger runt 18 procent i Sverige78. Sysselsättningsgraden är därtill än lägre bland utrikes födda kvinnor – där är den 57,4 procent, att jämföra med utrikes födda män på 66,3 procent och inrikes födda kvinnor på 68,1 procent.79

Figur 36. Antal arbetslösa mellan 15 och 74 år i Sverige. Källa: SCB, AKU.

Trots att svenskarnas tillitsnivå håller sig ganska konstant (vilket konstaterades i första kapitlet), ser vi däremot några oroande tendenser. Till exempel är ens förtro-ende och tillit till andra människor beroende av vilken härkomst den andre perso-nen har. Grafen nedan visar andelen som litar på/har förtroende för olika grupper. Vi kan se att svensken i gemen har störst förtroende för sina grannar (ungefär 68

0

50

100

150

200250

300

350

400

2005

M04

2005

M08

2005

M12

2006

M04

2006

M08

2006

M12

2007

M04

2007

M08

2007

M12

2008

M04

2008

M08

2008

M12

2009

M04

2009

M08

2009

M12

2010

M04

2010

M08

2010

M12

2011

M04

2011

M08

2011

M12

2012

M04

2012

M08

2012

M12

2013

M04

2013

M08

2013

M12

2014

M04

2014

M08

2014

M12

2015

M04

2015

M08

2015

M12

2016

M04

2016

M08

2016

M12

2017

M04

2017

M08

2017

M12

2018

M04

Inrikes födda 15-74 år Utrikes födda 15-74 år


49(71)

procent har det), därefter anses personer födda i Sverige vara mest förtroendeingi-vande (61 procent litar på personer med svensk härkomst). Om vi jämför det med personer födda i Östeuropa eller med muslimska invandrare kan vi se att det är en markant skillnad; 26-27 procent litar på dessa grupper.

Figur 37. Vilka av följande litar du på/har du förtroende för? Andelen som litar på/har förtro-ende för respektive grupp. Källa: Kairos Future, 2018.

Med andra ord finns det redan idag en skiktning mellan olika grupper i samhället. Då kanske det inte är förvånande att andelen som upplever en känsla av gemenskap och samhörighet har sjunkit de senaste åren – från ungefär 71 procent år 2014 till 60 procent år 2018.

Figur 38. Andel som känner stor eller mycket stor gemenskap och samhörighet med det nu-varande svenska samhället. Källa: Kairos Future.

Perspektiv på social uthållighet i Eskilstuna

HÖG ARBETSLÖSHET OCH SJUKSKRIVNING Som vi redan har konstaterat ligger Eskilstunas arbetslöshet över riksgenomsnittet. Andelen öppet arbetslösa i Eskilstuna var runt 11 procent år 2017 – bara Södertälje av jämförelsekommunerna har lika höga siffror. I Sverige i stort är det ungefär 7

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Dina grannar

Personer som är födda i Sverige

Nordiska invandrare

Folk i allmänhet

Västeuropeiska invandrare

Muslimska invandrare

Östeuropeiska invandrare

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

1982

1984

1985

1988

1991

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2017

2018


50(71)

procent som är öppet arbetslösa eller deltar i ett program med aktivitetsstöd80. Sö-dertälje presterar bättre när det kommer till antalet sjukskrivningsdagar; där är de nere på 24,4 per invånare och år, att jämföra med Eskilstunas 29,3. Så trots att Eskilstuna har en högre andel arbetslösa, ser kommunen också ett större antal sjuk-skrivningar.

Figur 39. Antalet sjukskrivningsdagar per invånare (mellan 16 och 64 år) och år (staplarna), andelen som är öppet arbetslösa (linjen). Källa: Försäkringskassan och Kolada, 2017.

TILLITSNIVÅ Ett socialt uthålligt samhälle bygger på tillit. Hur ser då tillitsnivåerna ut bland jämförelsekommunerna? Det kan vi se i figuren nedan. Den visar andelen som kän-ner tillit till ”människor i allmänhet”. I Sverige generellt säger cirka 65 procent att de känner tillit. Motsvarande siffra för Eskilstuna ligger på 64 procent. Här finns det inte särskilt stora skillnader mellan jämförelsekommunerna – det mest utmär-kande är Södertälje, där endast 62 procent känner tillit till människor generellt. Att det inte är så stora skillnader mellan dessa kommuner betyder däremot inte att det inte finns skillnader mellan alla Sveriges kommuner. Vi kan till exempel se att den ”bästa” kommunen på tillit är Umeå; där svarar hela 79 procent att de litar på män-niskor i allmänhet.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

0

5

10

15

20

25

30

35

Eskilstuna Västerås Södertälje Borås Gävle Norrköping

Sjukskrivningsdagar Arbetslöshet


51(71)

Figur 40. Andelen som känner tillit till ”folk i allmänhet”. Källa: Kairos Future.

UPPLEVD TRYGGHET Kanske beror tillitsnivån på nivån av upplevd trygghet – om det förekommer mycket brott i ett område kanske det är svårare att tro att människor generellt vill en väl. Vi kan se att det i Eskilstuna, relativt jämförelsekommunerna, finns en hög nivå av rapporterade våldsbrott; 16 per 1000 invånare. Det kan jämföras med vad som, enligt dessa parametrar, verkar vara den tryggaste kommunen: Borås. Borås har 10 våldsbrott per 1000 invånare och endast 38 egendomsbrott per 1000 invå-nare.

Figur 41. Antalet anmälda egendoms- och våldsbrott per 1000 invånare år 2017. Källa: Kolada

Ett perspektiv handlar om hur tryggt det verkligen är i en kommun, en annan hand-lar om hur tryggt det upplevs. Dessa två perspektiv är givetvis beroende av varandra, men behöver inte alltid gå hand i hand. De är också beroende av bak-grundsfaktorer. Till exempel upplever kvinnor än större otrygghet än män; 28 pro-cent av kvinnorna i Sverige har känt sig mycket eller ganska otrygga, till den mån att de avstår från att gå ut, jämfört med 19 procent av männen.81 Eskilstuna har haft som uttalat fokusområde att öka den upplevda tryggheten i kommunen. Den upp-levda tryggheten mäts i SCB:s medborgarundersökning. Dels finns det ett

60% 61% 62% 63% 64% 65% 66% 67%

Södertälje

Eskilstuna

Norrköping

Borås

Västerås

Gävle

48,1

16

49,7

10,7

45,5

13,3

38,4

10,1

49,7

10,7

48,8

11,6

0

10

20

30

40

50

60

Egendomsbrott per 1000 inv Våldsbrott per 1000 inv

Eskilstuna Västerås Södertälje Borås Gävle Norrköping


52(71)

trygghetsindex, där vi kan se att Eskilstuna har tappat på senare år. Förra året fick Eskilstuna värdet 40 på trygghetsindexet (som går från 0 till 100). Här finns således mycket att arbeta med. Trygghetsindexet är i sin tur uppbyggt av tre frågor, vars svar kan ses i figuren nedan. Den visar att invånarna i Eskilstuna konsekvent kän-ner sig mindre säkra utomhus och är mer rädda för hot, rån och misshandel. När det kommer till tryggheten i det egna hemmet är det något ”bättre” – där delas sista platsen med Södertälje.

Figur 42. Resultat från SCB:s medborgarundersökning för år 2017 (Västerås deltog inte 2017, utan deras resultat är från 2016). Norrköping har inte deltagit de senaste åren. Obser-vera att svarsalternativen går från 1=”Inte alls” till 10=”I allra högsta grad”.

Goda exempel på social uthållighet Sedan 1990-talet har våldsbrottsligheten stadigt minskat i New York. Inte bara pro-centuellt, om så hade varit fallet hade det kunnat förklaras med en ökande befolk-ning, utan även i absoluta tal. I 27 år har antalet mord minskat stadigt, från ofatt-bara 2245 1990 stycken till endast 286 under 201782. Grunden till framgången fanns i ett förstärkt kontrakt mellan civilsamhälle och polisväsende. Båda aktörerna – civilsamhället och polisen – tog gemensamt ansvar för gatumiljön och ingrep mot vardagskriminalitet.83 De framgångsrika programmen bygger på James Q Wilsons och George L Kellings Broken window theory.84 Arbetet för att minska brottslighet fortsätter fortfarande; under de senaste åren har polisen fokuserat på att skapa tillit och att vara synliga för medborgarna.

Även i Sverige finns goda exempel där utanförskapstrender har börjat vändas. Stadsdelen Gårdsten i Göteborg räknades av polisen som ett ”särskilt utsatt om-råde”. I början av januari 2019 meddelade polisen att så inte längre är fallet, efter att brottsligheten i området har sjunkit med 20 procent de senaste två åren och även den upplevda tryggheten i området har ökat.85 Samordnade insatser av polisen, det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder och frivilligorganisationer har bidra-git till det lyckosamma arbetet. En stor del av arbetet har handlat om en kombinat-ion av trygghetsvärdar, satsningar på lokala arbetstillfällen och renoveringar av

4,8 4,8

5,6

4,1 4,1

5,64,9 4,9

6,1

5 5,1

6,3

4,9 4,8

6,2

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

…hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och

nätter?

…hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och

misshandel?

…hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i

hemmet?

Hur ser du på...

Södertälje Eskilstuna Borås Västerås Gävle


53(71)

bostäder. Arbetet har också innefattat att etablera nya bostadsbolag och boendefor-mer.

Social uthållighet mot 2030 Hur kommer då detta mål att påverkas mot 2030? Vi ser att alla av de trendområ-den som vi har diskuterat på ett eller annat sätt rör just social uthållighet; det verkar vara en av framtidens stora kärnfrågor. Mycket talar tyvärr för att den sociala håll-barheten går en tuff tid till mötes.

Många trender utmanar den samhö-righet och gemenskap vi tidigare upplevt i Sverige. Den allra tydlig-aste trenden är givetvis den ökande polariseringen och segregationen. Många enklare jobb kommer troligt-vis försvinna, till förmån för nya, mer komplexa arbetsuppgifter. I det skiftet finns det en risk att en stor del av befolkningen ställs utanför ar-betsmarknaden. De i sin tur kanske kommer slåss om de enkla jobben som finns via någon gig-plattform, och därigenom bli en modern daglö-nare. När grupper ställs mot varandra minskar sammanhållningen, framför-allt i postsanningens era, där vi väl-jer att lyssna på de som bekräftar vår världsbild och på grund av att algo-ritmerna endast visar sådant som vi antingen älskar eller hatar – allt för att skapa engagemang på plattfor-men.

Ytterligare en aspekt som utmanar gemenskapen är tendensen till så kallad ”cocoo-ning”, som uppstår när omvärlden verkar allt mer hotfull. Om krisen blir annal-kande kan människor välja att bara börja bry sig om de närmaste. Och om krisen kommer på riktigt – om till exempel klimatförändringarna tvingar folk att bli flyktingar – kommer troligtvis många att söka sig till Sverige, då vi ändå kommer vara relativt förskonade från negativa klimatkonsekvenser. Detta kan förstärka den politiska splittringen vi ser idag.

Även gällande detta mål kan vi se en potentiell splittring mellan stad och land. Exempelvis har vi under en längre tid sett hur lokal samhällsservice försvinner. Bibliotek, skolor, vårdcentraler och butiker är mycket viktiga för att utveckla en at-traktiv landsbygd. När dessutom allt fler polisstationer på landsbygden läggs ner,86 tär det på förtroendet till staten samtidigt som brottsligheten riskerar att öka87. När staden allt mer blir norm riskerar landsbygdsborna att bli alienerade.

Figur 43. Visualisering av vilka prioriterade processområden (som representeras av linjerna i olika färger) som leder till social uthållig-het samt vilka processområden som påverkas av vilka trender (ru-torna) gällande perspektivet "Social uthållighet”.


54(71)

Delar av den digitala revolutionen kan däremot, rätt utnyttjad, bli en tillgång. Till exempel skulle vi, rent teoretiskt, kunna se nyheter från alla delar av världen och prata med människor i VR (Virtual Reality). På så vis kan vi se andra människors verkliga levnadsförhållanden eller uppleva fasorna med krig – när till bombernas dundrande springer för våra liv. Detta skulle kunna skapa en ny våg av empati och förståelse för andra grupper.


• Nästintill alla processområden blir till viss mån svårare att verka för, då det inte finns ett sätt att nå ”alla”, och att människors förutsättningar kommer bli allt mer skilda.

• När det gäller att främja näringsliv, tillgodose behovet av utbildning, till-godose behovet av sociala tjänster samt tillgodose behovet av berikande kultur och fritid måste man vara medveten om att det finns en överhäng-ande risk att vi får en växande grupp med människor som har ekonomiska svårigheter som känner sig utanför samhället.

• Känner man sig inte som en del av samhället finns det även en fara i att man inte värnar om demokratin – demokratin är trots allt majoritetens styre, och om majoriteten skiljer sig vitt från mig, vad spelar det för roll om jag röstar eller inte? Vi ser redan idag att valdeltagande har en stark korrelation med hur integrerad man känner sig i samhället.88

• Om detta inträffar kommer demokratin bli allt mer utmanad, med minskat politiskt men även mellanmänskligt förtroende. Det förstärker vikten av att bedriva samhällsskydd och beredskap.

Att tänka på för Eskilstuna: 1. Social uthållighet i allmänhet och tillit i synnerhet är A och O för ett sam-

hälle. Ett samhälle med hög nivå av tillit är mer effektivt; det behöver bland annat lägga mindre tid och resurser på kontrollfunktioner, då männi-skor litar på att pengarna går dit de ska och människor gör det de säger. Det är också en viktig ingrediens i en attraktiv boendekommun. Tilliten idag är hotad – många grupper upplever en lägre nivå av tillit än medel-svensken. Hur skulle kommunens arbete påverkas om tilliten bland befolk-ningen sjönk markant? Vad gör kommunen idag, som i grunden bygger på att invånarna har tillit till kommunen, eller vice versa?

2. Samhällsbyggnadsarbetet får en vital roll i arbetet med att motverka segre-gation och en splittring mellan stad och land. Det krävs att beslutsfattare analyserar alla förslag med det i åtanke.

3. Tillit är svårt att bygga upp, men lätt att rasera. Därför är det viktigt att alla inom kommunorganisationen, oavsett befattning, är medveten om att deras interaktion med medborgarna påverkar medborgarnas förväntningar och bild av kommunen. Här är förtroendeskapandet i ”mötet” mellan medarbe-taren och brukaren/kunden avgörande. I varje interaktion måste man se till att vårda den tillit som finns, och vara väldigt tydlig och transparent när


55(71)

medborgarnas förväntningar på kommunen inte motsvarar kommunens mandat eller förmåga.

4. I takt med att allt fler nya tjänster och produkter bygger på tillgång till data kommer även tillit att växa i betydelse. För att kunna erbjuda invånarna bra och relevanta tjänster krävs nämligen att man som organisation har tillgång till invånarnas data, och de vill inte ge ut den till vem som helst. Därför be-höver kommuner redan idag tänka på hur de ska agera för att utveckla nya digitala tjänster och verktyg baserat på invånarnas data, samtidigt som den personliga integriteten ska värnas.

5. EKOLOGISK UTHÅLLIGHET Som vi tidigare har beskrivit befinner sig de system och samhällsstrukturer som västvärlden gjort sig beroende av under ökande påfrestningar, vilket skapar ett be-hov av att bygga mer hållbara och motståndskraftiga samhällen. Sammanflätade system av människor och natur, så kallade social-ekologiska system, måste klara av de påfrestningar som klimatförändringarna och annan miljöpåverkan innebär samt motverka en förvärring av läget. Forskning och praktiskt arbete pågår runt om i världen inom samlingsbegreppet resilience (”motståndskraft”); det vill säga ett systems långsiktiga förmåga att klara av påfrestningar, förändring och vidareut-veckling.

Att förbereda sig långsiktigt och ta höjd för olika faktorer som kan ha en negativ påverkan på samhället blir allt viktigare i en värld där vi är mer och mer beroende av strukturer som fungerar. Såväl som på nationell nivå så behöver kommunen ha en beredskap för dramatiska förändringar.

Klimatfrågan har i stor utsträckning kommit att handla om det ganska konkreta om-rådet energi och om de energisystem vi använder samt i vilka mängder vi använder energin. Ökat fokus på att energi ska vara förnybar och att fossila bränslen ska fa-sas ut är komplext och kräver långsiktig planering. Framförallt är det inom trans-portsektorn som de fossila bränslena behöver fasas ut, då stor del av transporterna är oljeberoende. I takt med detta blir bilmotorer alltmer bränslesnåla och energief-fektiva. Olika former av fossilfria bränslen, till exempel drivmedel som baseras på skogsrester eller avfall, ökar i takt med teknikutvecklingen och politiska regle-ringar.

Elbilar är fortfarande i sin linda men stora satsningar har satts igång. Totalt finns det cirka 4,8 miljoner personbilar i Sverige, och av dem är ungefär 43 000 elbilar eller ladd-hybrider89. Undersöker man antalet nyregistrerade personbilar (se gra-ferna nedan) kan man se att trots allt prat kring elbilar, utgör de fortfarande en väl-digt liten del av nyregistreringarna – vilket innebär att det kommer ta lång tid för hela fordonsflottan att ställa om.


56(71)

Figur 44. Antal nyregistreringar av personbilar efter drivmedel. Källa: SCB, 2019.

Under 2018 var endast 2 procent av de nyregistrerade privatfordonen rena elbilar (fordon som endast har el som drivmedel). Inkluderas även elhybrider och ladd-hy-brider ligger dock motsvarande siffra på 14 procent. Det finns däremot skäl till att tro att utvecklingen kommer att gå fortare framgent; dels har EU-parlamentet skärpt sina krav på koldioxidutsläpp (vilket numera är 40 procent reduktion mot 2030), dels kan priset på batterier sjunka betydligt i och med Northvolts intåg på marknaden90. Hur man som kommun ska möjliggöra för denna utveckling, genom en laddningsinfrastruktur där man både tillhandahålla laddningsstationer men även se över elförsörjningen, kommer bli viktiga frågor att adressera hädanefter.

Figur 45. Andel nyregistreringar av personbilar efter drivmedel. Källa: SCB, 2019.

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bensin Diesel Eletricitet Elhybrider Laddhybrider Etanol/ etanolflexi fuel

Gas/gasbi-fuel

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018Bensin Diesel Eletricitet Elhybrider

Laddhybrider Etanol/ etanolflexi fuel

Gas/gasbi-fuel


57(71)

Produktion av miljövänlig el blir allt mer möjlig, inte minst med hjälp av att priset på solceller drastiskt sjunker. Vi kan se att effekten från solceller ökar; den totala installerade effekten 2017 var 231 MW, vilket är ungefär 65 procent högre än tidi-gare år91.

Figur 46. Installerad effekt av nätanslutna solcellsanläggningar, både totalt och per effekt-klass (i megawatt). Källa: Energimyndigheten.

Perspektiv på ekologisk uthållighet i Eskilstuna Till att början med sjunker koldioxidutsläppen i alla jämförelsekommuner– jämfört med utsläppsnivåerna 1990 – förutom i Norrköping. Där var utsläppen av växthus-gaser ungefär 8 procent högre år 2016 än 1990. Eskilstuna och Borås har följts åt i sin utveckling, och ligger nu på 63 respektive 61 procent av storleken på sina ut-släpp 1990. Den kommun som procentuellt lyckats sänka sina utsläpp mest är Sö-dertälje, följt av Gävle och Västerås. Västerås har gjort en uppryckning, där de så sent som 2013 låg ganska nära sina 1990-nivåer, för att nu nästan ha halverat dem.

Figur 47. Emissioner av växthusgaser totalt som CO2-ekvivalenter indexerat till 1990. Källa: Länsstyrelserna, bearbetning Kairos Future.

0

50

100

150

200

250

Totalt Mindre än 20 kW 20-1 000 kW Över 1 000 kW

2016 2017

20

40

60

80

100

120

140

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Eskilstuna

Västerås

Gävle

Norrköping

Borås

Södertälje

Utsläppsnivån 1990


58(71)

Undersöker vi hur utsläppsnivåerna ser ut per capita ser vi en något annan bild. Norrköping sticker fortfarande ut som den kommun som har högst utsläpp, cirka 4,84 ton per capita. Även här ligger Eskilstuna och Borås nära varandra; de båda kommunerna har de lägsta utsläppen på 2,71 och 2,57 ton utsläpp per capita. Detta ligger långt under snittet för riket i stort, vilket är 3,8 ton per person och år.92 Här ska det dock poängteras att utsläppen som orsakas av svenskarnas konsumtion ut-omlands (där e-handel oftast inkluderas) inte är medräknade.

Figur 48. Utsläpp av växthusgaser (i ton) per capita. Källa: SCB och Länsstyrelsen, 2016.

Hur ser det ut för våra jämförelsekommuner när det gäller nyregistreringar av elbi-lar? Vi kan se att invånarna i Borås relativt sett köpte flest el-, elhybrid- eller ladd-hybridsfordon. Där bestod cirka 13 procent av nyregistreringarna av sådana fordon. Det är framförallt andelen elhybrider som utmärker sig; hela 8 procent. Tätt efter Borås kommer Södertälje på ungefär 12 procent, och där är det laddhybrider som är mest populära. Olika versioner av elbilar är som minst efterfrågade i Eskilstuna – där var endast sju procent av de nyregistrerade bilarna under 2018 antingen el-, el-hybrid eller laddhybridsfordon. Däremot är andelen gasfordon störst i Eskilstuna och Södertälje med knappt 2 procent.

Figur 49. Andel nyregistreringar av personbilar efter förnybart drivmedel (andel av det totala antalet nyregistreringar i respektive kommun oavsett drivmedel) under 2018. Källa: SCB 2019.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

Eskilstuna Borås Västerås Norrköping Gävle Södertälje

El Elhybrider Laddhybrider Gas/gasbi-fuel

2,71 2,57 3,22 3,87 4,84 3,61


59(71)

När det däremot kommer till den egna kommunorganisationen är Eskilstuna kom-munkoncern desto bättre. Andelen miljöbilar är drygt 68 procent – bättre än jämfö-relsekommunerna och betydligt bättre än genomsnittet i riket.

Figur 50. Andel miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enl MFS, kommunkoncernen. Källa: KKiK, 2018.

Ett annat sätt att undersöka hur ekologiskt hållbara invånarna i Eskilstuna är, är att se på hur bra de är på att källsortera. Här ser vi att ungefär 44 procent av hushålls-avfallet återvinns, vilket inte utmärker sig som varken bra eller dåligt när det kom-mer till en jämförelse med de andra kommunerna. Däremot är det mycket enkelt att sortera hushållsavfallet i Eskilstuna – man sorterar sitt avfall i sju olika färgade på-sar och slänger dem alla i ett grönt avfallskärl eller i fastighetens soprum.93 Eskils-tuna har varit en föregångare med denna typ av optisk sortering av hushållsavfall.

Figur 51. Antal kg hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning (inkl. biologisk be-handling) dividerat med totalt antal kg insamlat hushållsavfall. Multipliceras med 100 för re-dovisning i procent. För Borås finns inga uppgifter från 2017, utan andelen är från 2016. Källa: Avfall Sverige, 2017.

Fast Eskilstuna utmärker sig när det kommer till andelen kunder som är nöjda med tillgången till återvinningscentraler. Nio av tio är tillfredsställda – högst andel av alla jämförelsekommuner, och även mycket högt i ett nationellt perspektiv.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Södertälje

Riket

Gävle

Norrköping

Västerås

Borås

Eskilstuna

36% 38% 40% 42% 44% 46% 48% 50%

Norrköping

Södertälje

Eskilstuna

Borås

Västerås

Gävle


60(71)

Anledningen till att inte fler personer källsorterar verkar således inte vara att facili-teterna saknas.

Figur 52. Andelen kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till återvin-ningscentral. Södertälje rapporterade inte in något resultat 2017, så värdet från 2016 an-vänds. Källa: Avfall Sverige, 2017.

Det verkar finnas två olika perspektiv på ekologisk uthållighet i Eskilstuna. Dels är det invånarnas beteende, som relativt de andra jämförelsekommunerna inte särskil-jer sig när det kommer till hållbart agerande. Dels handlar det om kommunens ar-bete och ambition, som är framåtsträvande. Det kan bland annat ses i Aktuell Håll-barhets kartläggning av kommunernas arbete. Man var årets miljökommun 2012 och kvalificerade sig 2018 till en 13:e plats av 290. De senaste fem åren har Eskilstuna nått topplaceringar med undantag för år 2017 då man rankades på plats 35. I år får Eskilstuna däremot se sig slagen av både Västerås och Gävle.

Figur 53. Plats på Aktuell Hållbarhets kommunranking. Observera att skalan är omvänd, dvs. plats nummer 290 är bäst och plats 1 är sämst. Källa: Aktuell Hållbarhet.

Andra exempel på Eskilstunas arbete för ekologisk hållbarhet är 50 miljölöften som kommunkoncernen lovar att genomföra under 2017 och 2018.94 Enligt kom-munens klimatplan ska Eskilstuna vara fossilfritt 2050. Planens mål och åtgärder

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Södertälje

Gävle

Västerås

Borås

Norrköping

Eskilstuna

289276

284

256

278

0

35

70

105

140

175

210

245

280

2014 2015 2016 2017 2018

Eskilstuna Västerås Borås Gävle Norrköping Södertälje


61(71)

omfattar områdena förnybar energi, effektiv användning av energi, reduktion av fossila bränslen och el för uppvärmning, reduktion av fossila bränslen för transpor-ter, minskad klimatpåverkan av kost och konsumtion samt aktiv upphandling.

Goda exempel på ekologisk uthållighet Som redan konstaterat är Eskilstunas position inom ekologisk uthållighet stark, och kommunen har en framåtsträvande politik kring detta område. Att arbeta med eko-logisk hållbarhet är ett långsiktigt åtagande, och det krävs ett systematiskt arbete under en längre tid. Därför är det svårt att peka på enskilda händelser eller initiativ som har haft en större effekt på detta område. Icke desto mindre kan man få inspi-ration från andra kommuner.

Till exempel hamnade Helsingborg överst i Aktuell Hållbarhets kommunranking för andra året i rad. De har bland annat initierat Livskvalitetsprogrammet; ett styr-dokument för folkhälsa och miljö, bland annat för att inspirera stadens näringsliv, föreningar och invånare att delta i arbetet mot en hållbar utveckling. Själva pro-grammet utgår från Agenda 2030-målen och har samma tyngd som översiktspla-nen. Inom programmet har också en rad projekt startat, som ett arbete kring plast-smarta arbetsplatser. Där får företag ansöka om att få utbildning- och inspirations-träffar, projektmallar, inköpsstatistik med mera. Helsingborg har även infört ett kli-matväxlingsprogram där flygresor för kommunanställda i tjänsten får en avgift på 50 procent, medan kollektivtrafiken är gratis.

Västerås och Gävle har – liksom Borlänge, Knivsta, Håbo, Ragunda, Skellefteå, Säter, Östersund och Åre – beslutat att sätta egna koldioxidbudgetar för att beräkna hur mycket kommunerna måste minska sina koldioxidutsläpp för att uppnå 2-gra-dersmålet (från Parisavtalet)95.

Ekologisk uthållighet mot 2030 Som tidigare nämnts är kommuners ekologiska uthållighet, eller elasticitet, något som kommer att testas och utmanas på allvar framöver, när klimatkrisen kommer. För klimatförändringarna kommer att påverka även naturen i Sverige, med bland annat fler torkor och bränder som följd. Det kan även resultera i att allt fler klimat-flyktingar söker sig till Sverige, vilket riskerar att ytterligare öka segregationen, om vi inte lyckats lösa integrationsproblematiken.

Den ökade polariseringen är tydlig när det kommer till klimatfrågan. Det finns de som brinner för klimatfrågan och gör det mesta i sin makt för att minska sin klimat-påverkan, samtidigt som en stor grupp människor förnekar att klimatförändringarna händer, eller att de skulle vara orsakade av människan. Denna polarisering lär öka i takt med att filterbubblorna blir allt mer isolerade. Det innebär att det blir svårare att nå ut och aktivera alla i ett ekologiskt hållbart samhälle, då vissa helt sonika – så här i postsanningseran – anser att klimatförändringarna är falska nyheter.

Förutsättningarna för att bygga upp ett hållbart och flexibelt samhällsorgan är olika beroende på om man tittar på stad eller landsbygd. I staden kan det vara enklare


62(71)

att få en fungerande delningsekonomi, då det finns den nödvändiga mängden användare för att få systemet att gå runt. Å andra sidan är det lättare att bli självförsörjande på lands-bygden, och därmed effektivt minska sin kli-matpåverkan.

Sist men inte minst kommer den digitala re-volutionen att möjliggöra en ny dimension av datainsamling, effektmätning och artificiell intelligens. Det innebär att det kommer bli en-klare att kartlägga vad som faktiskt orsakar mest utsläpp, och vilka insatser som är mest effektiva för miljön. I sin tur innebär det att politiker och tjänstemän får ett mer omfat-tande beslutsunderlag som tydligare visar vad som – enligt fakta – borde göras, vilket då ökar sannolikheten att de insatser som faktiskt görs för ett hållbart samhälle får önskat resul-tat.

Sammanfattningsvis kommer troligen tren-derna att påverka Eskilstunas processområden på följande sätt:

• De klimatförändringar som står för dörren kommer utmana och betona vikten av att bed-riva samhällsskydd och beredskap. När ex-tremväder blir vanligare och matbrist hotar

försvårar det ett samhälles förmåga till återhämtning. • Att skapa ett ekologiskt uthålligt samhälle när det gäller miljö- och sam-

hällsbygge ställer många olika krav på planering och genomförande. Bland annat krävs det att all byggnation görs på ett miljövänligt sätt, med miljö-vänliga och hållbara material, samt att byggnationen klarar av förändrat klimat i framtiden.

• På senare tid har det blossat upp en debatt kring demokratins vara eller icke vara, då förespråkare för ett annat styrelseskick pekar på demokratins bristande förmåga att hantera och lösa klimatkrisen. Lösningen, enligt dem, är expertstyre. Om fler människor prioriterar att lösa klimatfrågan över att ha en demokrati, kommer andelen som värnar om demokratin att sjunka.

Att tänka på för Eskilstuna 1. Klimatkrisen beskrivs av många som vår tids ödesfråga.96 Allvaret lär inte

minska i framtiden, när allt fler effekter av klimatförändringarna blir tyd-liga. Här kan Eskilstuna, med sina goda förutsättningar och sitt goda varu-märke inom området, tydligare profilera sig som en av de kommunerna som tar ansvar för världens framtid.

Figur 54. Visualisering av vilka prioriterade process-områden (som representeras av linjerna i olika färger) som leder till ekologisk uthållighet samt vilka process-områden som påverkas av vilka trender (rutorna) gäl-lande perspektivet "Ekologisk uthållighet”.


63(71)

2. Demokratins grundstenar är, som ovan beskrivet, numera ifrågasatta. Än så länge av en mindre andel av befolkningen – men bland personer mellan 16 och 25 år tycker fler än varannan att det är en bra idé med expertstyre (som inte behöver ta hänsyn till riksdag och regering).97 Politiker och tjänstemän får inte ta demokratin för given. Det är därför viktigt att alla känner sig in-kluderade i demokratin, och att alla kan göra sin röst hörd.

3. Kommunen ligger långt framme i det interna miljöarbetet. En utmaning är att stärka invånarnas och företagens agerande för att stärka kommunens to-tala ekologiska hållbarhetsarbete.


64(71)

SLUTSATSER

Slutligen kan vi konstatera att den ryske ekonomen Kondratiev och den svenske Schön, professor i ekonomisk historia, verkar ha haft rätt när de beskrev samhälls-utvecklingen i åttioårscykler. Enligt den teorin står samhället inför en brytpunkt.

Figur 55. Årshjulet. Källa: Kairos Future, Agora Konsument 2/2002, "Allt går igen – och ändå inte".

Den senaste cykeln började strax efter andra världskrigets slut, och är välstånds-byggandets epok. Nu fokuserade samhället på att bygga upp stabila institutioner samt en stark stat, och det fanns en gedigen framtidstro. Ingenjören var hjälten, som var handlingskraftig och praktisk. Runt 1960-talet hade den starka staten man drömde om i välståndsbyggandets epok blivit ett faktum, så istället övergick man till att bygga upp välfärden. Socialarbetaren, som värnade om de svaga i samhället, sågs som en förebild. Men framåt 1980-talet hade människor börjat ifrågasätta de samhällsinstitutioner som hade byggts upp, och vi såg en våg av avregleringar och privatiseringar. Entreprenören dök upp som ideal, och tron på att marknaden ska lösa de flesta problemen var grundmurad. Istället ledde det till att vi under 2000-talet gick in i en tid av kris och förvirring, med stor politisk polarisering som följd. Det är utifrån denna bakgrund som ropen nu skallar efter en stark ledare. De in-stitutioner som byggdes upp under välståndsbyggandets epok passar inte längre in i samhällets nuvarande utformning, utan de behöver omprövas. Men ingen vet på vilket sätt.

Förra gången västvärlden befann sig i omprövningens epok slutade det med ett världskrig innan vi kunde bygga upp ett nytt samhälle. Det finns de som hävdar att vi befinner oss i ett krig även nu. Vad kommer att krävas för att vi ska lyckas skapa oss ett nytt samhälle, i takt med tiden vi lever i? Det är en svår fråga utan något tydligt svar, men det finns vissa aspekter som en kommun som Eskilstuna kan tänka på redan idag:


65(71)

1. Det nya, digitala samhället: Den tekniska utvecklingen går fort, och mängden data som skapas varje dag bara växer och växer98. Hittills har den offentliga verk-samheten inte hängt med. Det nya samhället som ska byggas upp i den nya väl-ståndsbyggandets epok lär vara byggt på data och artificiell intelligens. Kommuner och regioner bör redan idag blicka framåt, se möjligheterna med digitaliseringen samt lägga grunden för den datainfrastruktur som krävs i framtiden. 2. Äta, sova, arbeta: Eskilstuna kommun har utvecklats något mer mot en boend kommun jämfört med 2015. De nya logistiklösningarna med förenklade resmöjlig-heter mellan Eskilstuna och andra platser – inte minst Stockholm – innebär att kommunen kan utvecklas ännu mer mot att vara en attraktiv boendekommun. Sam-tidigt ges möjligheter till att fler kan arbeta i Eskilstuna. Valet mellan arbetskom-mun och boendekommun är inte helt lätt, men det är i allmänhet lättare att vara en tydlig boendekommun om man ligger nära stora T-centrum eller potentiella T-cent-rum. Om man vill satsa på både boende och arbete behöver man även utveckla nö-jen, upplevelser och utbildningar (inte minst universitet) och stärka de urbana kva-liteterna. 3. Tillit är den nya valutan: Det finns en risk att tillit är framtidens bristvara. Många marginaliserade grupper upplever en lägre nivå av tillit – och de marginali-serade grupperna växer. I många städer finns socioekonomiskt svagare områden, där tillit till samhället i stort och rättsväsendet i synnerhet är svagare och brottslig-heten högre. Hur kommunen lyckas dels vårda den tillit som redan finns, dels höja nivån där det behövs, kommer vara beroende av nivån av transparens inom organi-sationen, av att ge invånarna rätt förväntningar på den offentliga servicen (och till-godose dessa) samt att i största tänkbara mån möjliggöra för inflytande. Samarbete mellan kommunens olika organisationer (skola, socialtjänst, etc.) och andra myn-digheter (polis, rättsväsende, med mera) blir allt viktigare för att höja trygghet och tillit i samhället, också på lokal nivå. 4. Nya splittringar utmanar sammanhållningen: Sverige är idag mer heterogent än någonsin tidigare. Arbetsmarknaden efterfrågar kvalificerad arbetskraft samti-digt som en relativt hög andel är utan jobb trots hög konjunktur. Andelen utrikes-födda är idag runt 18 procent och tilliten till samhället hos många invandrargrupper är lägre än bland svenskar generellt. Men vi ser också mer heterogena, självvalda, livsstilar, där folk idag i högre grad kan välja sin identitet, jämfört med hur det såg ut för 50 år sedan. Därtill uppkommer nya politiska dimensioner som splittrar be-folkningen. Allt detta sker samtidigt som filterbubblorna intensifieras, och gör att man allt mer sällan träffar någon utanför sin egna grupp. Vilka gemensamma lä-gereldar finns kvar idag, och hur många av dem kommer att klara sig i framtiden? Vad kommer vara den gemensamma nämnaren för Sveriges befolkning? Vilken ”historia om Sverige” kommer berättas om femtio år?


66(71)

OM RAPPORTEN

Denna omvärldsanalys har genomförts av Kairos Future på uppdrag av Eskilstuna kommun under hösten 2018. Innehållet baseras på den omvärldsspaning och rese-arch samt de analyser som Kairos Future dels har genomfört särskilt för detta upp-drag, dels med erfarenheter från andra uppdrag. T-analysen i kapitlet ”Eskilstuna i sitt regionala sammanhang” baseras på Kairos Futures forskning (se även bilaga).

Rapporten har skrivits av Lovisa Vildö, Peter Pernemalm och Ulf Boman (projekt-ledare). Eskilstuna kommuns projektledare har varit Pirjo Schreij Paananen.

OM KAIROS FUTURE

Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag att förstå och forma sin framtid. Genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi, ger vi våra kunder de stora sammanhangen. Kairos Future grundades 1993, vårt huvudkontor finns i Stockholm och vi har representanter samt samarbetspart-ners över hela världen.

För mer information, se www.kairosfuture.com eller kontakta oss:

KAIROS FUTURE Box 804 101 36 Stockholm Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 3 08–545 225 00 [email protected] www.kairosfuture.com


67(71)

BILAGA A. T-ANALYS

T-INDEX OCH REGIONALT T-INDEX T-index är en sammanvägning av tre delmått: ”Storlek/koncentration” består av an-tal invånare och befolkningstäthet. ”Kunskapskapital” består av andel högskoleut-bildade bland befolkningen, andel högskoleutbildade i privata näringar, patentan-sökningar per capita samt andel sysselsatta i kunskaps- och tjänstebranscher (defi-nierat som information och kommunikation, finans och försäkring, fastighetsverk-samhet, företagstjänster, kulturella och personliga tjänster, hotell och restaurang). I ”nätverk” räknas in företag med importlicens per capita, andel av arbetskraften i icke-lokala näringar, pendlingstrafik i förhållande till lokal arbetskraft, medlemmar i LinkedIn per capita, flygavgångar i FA-regionen samt förekomst av större järn-vägsstation. De tre delmåtten viktas lika.

Regionalt T-index fås sedan genom att låta enskilda kommuners T-index förstärkas av pendlingsrelationer, d.v.s. kommuner får extra T-poäng från de kommunerna de har pendlingsrelationer med. Detta innebär att måttet främst visar i vilken utsträck-ning man är del av ett sammanhang med höga T-poäng.

KOMMUNAL FRAMGÅNG Kommunernas framgång är också en sammanvägning av tre separata mått. Ekono-misk framgång är ett mått på lönenivåer, nyföretagande, arbetslöshet och kommu-nal ekonomi. Social framgång bygger på valdeltagande, våldsbrott, andel behöriga till gymnasiet, andel unga beroende av ekonomiskt bistånd samt ohälsotal. Slutli-gen består ekologisk framgång av andelen av nya bilar som är miljöbilar, utsläpp av växthusgas per capita, samt andel skyddad natur. De tre delindexen viktas lika.


68(71)

BILAGA B. REFERENSER OCH KÄLLOR

1 Omvärldsanalys: Eskilstuna mot 2030. Kairos Future för Eskilstuna kommun 2015 2 https://www.thenational.ae/world/europe/hungarian-pm-positions-himself-as-christian-

saviour-of-europe-1.706142 3 Kairos Future: Svenskarna, Samtiden, Framtiden 2018, respektive

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet, https://som.gu.se/digitalAs-sets/1693/1693534_043-054-holmberg-o-rothstein.pdf

4 https://www.dn.se/nyheter/klimat-och-miljo-oroar-mest/ 5 http://www.wwf.se/press/aktuellt/1750586-ipcc-rapport-15-gradersmalet-ar-mojligt 6 http://www.ipcc.ch/?utm_source=Future+Today+Institute+Mailing+List&utm_cam-

paign=2b5c78385e-EMAIL_CAMPAIGN_2018_10_09_07_00&utm_medium=email&utm_term=0_a93f10a980-2b5c78385e-159467901

7 http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man-ekologiska-fotavtryck/1157938-ekologiska-fotavtryck-sa-beraknar-man-ekologiska-fotavtryck

8 I Frankrike hotar toppstudenter välja bort klimatslarviga företag, se t.ex. https://sveri-gesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7073443 I Sverige skriver studenter på DN Debatt 2018-12-03. ”Vi kräver klimatansvar av våra framtida arbetsgivare”. https://www.dn.se/debatt/vi-kraver-klimatansvar-av-vara-fram-tida-arbetsgivare/

9 DN 2018-12-03: Greta Thunberg speaks in Katowice: ”Our leaders behave like chil-dren”, https://www.dn.se/kultur-noje/greta-thunberg-speaks-in-katowice-our-leaders-behave-like-children/

10 FN, U.N. Human Settlements Program (UN-Habitat), 2013 11 SCB, Befolkningsstatistik, 2013 12 Friedman, Thomas (2008). Hot, Flat and Crowded: Why We Need a Green Revolution–

And How it Can Renew America. New York: Farrar, Straus and Giroux. 13 http://www.creativeclass.com/_v3/whos_your_city/maps/#Economic_Activ-

ity_in_a_Spiky_World, avläst 2013-02-10. 14 Tillväxtanalys (2012). Regional attraktivitet – tillväxtmotor i en global verklighet.

Östersund: Tillväxtanalys. 15 http://www.nordiccitynetwork.com/ 16 Life between Buildings: Using Public Space; Jan Gehl 17 Kairos Future (2013) Så vill vi bo, Om svenska folkets boendevärderingar 18 Kairos Future (2013) Så vill vi bo, Om svenska folkets boendevärderingar 19 https://www.postnord.se/foretag/foretagslosningar/e-handel/e-handelsrapporter-och-

kundcase/e-barometern 20 Se till exempel http://ssk.lokalnytt.se/info/20480 21 https://edition.cnn.com/2018/10/03/tech/amazon-go/index.html 22 http://www.postnord.com/sv/media/artiklar/artiklar/2015/sa-fungerar-volvos-nya-le-

veranslosning/ 23 https://www.icagruppen.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/2016/ica-postnord-och-glue-

testar-in-i-kylenleverans-av-mat/ 24 Karios Future, enkät 2017


69(71)

25 Se till exempel den av Amazon ägda lagerrobotsystemet Kiva;

http://www.kivasystems.com 26 https://www.rethinkrobotics.com/baxter/ 27 http://www.narrativescience.com 28 http://www.ipsoft.com 29 Fölster, Stefan (2014) Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sve-

rige, rapport för Stiftelsen för strategisk forskning 30 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/larmet-kompetensbristen-vaxer-riskerar-ge-allvar-

liga-konsekvenser 31 https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Utbildning-och-forskning/Utbildningsniva/Exa-

mensalder/ 32 Castillo, Daniel och Mikael Ljung (2017), Arbetsdelning i praktiken, Förvaltningsaka-

demin nr 13, Förvaltningsakademin och Södertörns högskola, Huddinge 33 https://samhall.se/samhall-story/storsta-mojliga-sysselsattning/ 34 Begreppet Liquid modernity introducerades av sociologen Zygmunt Bauman 35 https://www.oecd.org/sweden/OECD-Income-Inequality-Sweden.pdf 36 https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/tydliga-skillnader-bland-unga-i-sarskilt-

utsatta-omraden/ 37 https://www.bra.se/down-

load/18.7f57ba351641b9cdc3d3859/1530102465497/2018_9_Utvecklingen_i_soci-alt_utsatta_omraden_i_urban_miljo_2006%E2%80%932017.pdf

38 https://www.regeringen.se/debattartiklar/2017/03/vi-gjorde-fel--darfor-okar-segregat-ionen/ https://www.hyresgastforeningen.se/contentas-sets/ee926e2520a146c18bf6bd1fbdbcf546/mangfald-och-segregation-i-sverige

39 https://www.hyresgastforeningen.se/contentas-sets/ee926e2520a146c18bf6bd1fbdbcf546/mangfald-och-segregation-i-sverige

40 https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikat-ioner/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/tryck-sak/Blob/pdf3959.pdf?k=3959

41 https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/tydliga-skillnader-bland-unga-i-sarskilt-utsatta-omraden/

42 https://kvartal.se/artiklar/gogo-zoner-eller-gated-communities/ 43 https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/ar-stockholm-pa-vag-mot-grindsamhal-

len/repqld!ZSBASWTx2wvHWLOs6QWBAg/ 44 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svart-for-utrikesfodda-att-fa-jobb-tar-i-snitt-atta-ar 45 http://www.economist.com/leaders/2016/07/30/the-new-political-divide 46 https://en.wikipedia.org/wiki/Massive_open_online_course 47 Till exempel ordnar Udacity nano kurser inom IT-området: https://eu.udacity.com/nano-

degree?utm_source=facebook&utm_medium=social&utm_content=lp-nd&utm_cam-paign=bf2018

48 Kairos Future (2012) Från arbetsmarknadsregioner till arbetsmarknadsnätverk. Stock-holm: Kairos Future

49 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/eskilstuna-far-direkttag-till-stockholm 50 Se bilaga A för definition 51 Kairos Future (2013) Så vill vi bo, Om svenska folkets boendevärderingar 52 Kairos Future (2016) Vad är en attraktiv plats? Om platsvärden i olika livsfaser och

livsstilar 53 SCB, Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns efter bostadskommun, ar-

betsställekommun och år


70(71)

54 https://liu.se/artikel/bejaka-olikheten-mellan-stad-och-land 55 Debattinlägg: "När vi nu ser den klyfta som växt fram mellan stad och land finns det an-

ledning för oss att vara självkritiska.", https://www.hd.se/2017-03-22/nar-vi-nu-ser-den-klyfta-som-vaxt-fram-mellan-stad-och-land-finns-det-anledning-for-oss-att-vara-sjalv-kritiska

56 SCB, statistikdatabasen 57 SKL, KiK, Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel % 58 SKL, KiK, Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt 59 http://kvalitet.uka.se 60 SCB, UKÄ, Antal behöriga förstahandssökande och antagna till program och kurser per

universitet/högskola, höstterminerna 1998–2018 61 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/sa-ar-behorigheten-bland-eleverna 62 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-elever-behoriga-till-gymnasiet 63 https://kvartal.se/artiklar/fredagsintervjun-hamid-zafar/ - Lång intervju med Hamid Za-

far om förändringarna på Sjumilaskolan 64 https://www.vox.com/science-and-health/2018/4/11/16897062/political-psychology-

trump-explain-studies-research-science-motivated-reasoning-bias-fake-news 65 Tegmark, Max (2017) Liv 3.0: Att vara människa i den artificiella intelligensens tid,

Volante 66 https://www.va.se/nyheter/2018/06/28/professorn-vi-maste-borja-prata-om-medborgar-

lon-i-sverige/ 67 https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-03-

21-familjebakgrundens-betydelse-for-betygen-har-okat 68 Personlig kommunikation, Eskilstuna kommun 69 ”Flest nya jobb skapas i Mjölby”, http://ostgota.lokaltidningen.se/nyheter/nyheter_lo-

kala_mjolby/2018-12-07/-Flest-nya-jobb-skapas-i-Mjölby-3697638.html 70 Mjölby kommuns företagsklimat ska vara bland de 25 procent bästa i landet.

http://www.mjolby.se/8794.html 71 Osborne and Frey (2013) ”The Future of Employment: How Susceptible Are Jobs to

Computersation?” 72 https://www.arbetarskydd.se/arbetsskador/kontaktyrken-ar-riskyrken-6568605 73 Semih Akçomak, Ibrahim (2008) ”The Impact of Social Capital on Economic and So-

cial Outcomes”, Universiteit Maastricht 74 Inaba, Yoji (2008) Social Capital and Income-Wealth Gap: An Empirical Analysis on

Japan, ”The Nonprofit Review”, 8:1, pp. 1-12 75 Paxton, Pamela (2002) Social Capital and Democracy: An Interdependent Relationship,

”American Sociological Review”, 67:2, pp. 254-277 76 http://www.ft.com/intl/cms/s/0/4dc7ab46-0424-11e3-a8d

00144feab7de.html#axzz3JKaaIQ8y; Fölster 77 Personlig kommunikation, Eskilstuna kommun 78 https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sam-

mansattning/befolkningsstatistik/ 79 https://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/sysselsattning/ 80 http://media.arbetsloshetsrapporten.se/2018/05/arbetsloshetsrapporten-2018.pdf 81 https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/nationella-trygghetsunder-

sokningen.html 82 https://www1.nyc.gov/site/nypd/stats/reports-analysis/homicide.page

https://www.nytimes.com/2017/12/27/nyregion/new-york-city-crime-2017.html https://www.nytimes.com/2017/11/05/nyregion/bill-deblasio-police-crime.html?mo-dule=inline


71(71)

83 https://kvartal.se/artiklar/sa-kan-sverige-tillampa-new-york-modellen-mot-brottslig-

heten/ 84 Orginalartikeln från Keeling och Wilson finns publicerad av The Atlantic:

https://www.theatlantic.com/magazine/archive/1982/03/broken-windows/304465/ 85 https://www.mynewsdesk.com/se/gardstensbostader/pressreleases/tryggare-gaardsten-

tack-vare-gemensamma-satsningar-2822975 86 https://www.ltz.se/artikel/ledare/lat-inte-polisen-overge-landsbygden 87 Fredagsintervjun (2018) ”Fredagsintervjun – Ulf Boström”, Kvartal 88 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/okat-valdeltagande-i-lanet-1 89 https://www.nyteknik.se/fordon/ny-statistik-laddbara-bilar-bara-en-brakdel-av-svenska-

fordonsflottan-6899080 90 https://www.svd.se/biljattens-vd-oppnar-for-northvolt-investering 91 http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2018/kraftig-okning-i-natanslutna-sol-

cellsanlaggningar/ 92 https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Miljo/Utslapp-internationellt/Koldioxid-per-capita/ 93 https://www.eem.se/privat/atervinning/fargsortering/ 94 https://www.eskilstuna.se/bygga-bo-och-miljo/miljo-och-klimat/50-miljoloften-pa-tva-

ar.html 95 http://www.climatechangeleadership.se/koldioxidbudgetar-2018/ 96 https://www.etc.se/opinion/hur-kan-miljopartiet-floppa-mitt-i-klimatkrisen 97 Kairos Future (2018) Morgondagens medborgare 98 https://www.forbes.com/sites/bernardmarr/2018/05/21/how-much-data-do-we-create-

every-day-the-mind-blowing-stats-everyone-should-read/

Documents

Omvärldsanalys: Eskilstuna mot 2030 · Omvärldsanalys handlar om att identifiera trender i omvärlden som påverkar en or-ganisation eller frågeställning – i detta fall Eskilstuna