ÖNSTA FÖRSAMLINGBLAD

Hösten 2011

Önsta fÖrsamling

www.svenskakyrkan.se/onstaonsta.forsamling@svenskakyrkan.se

http://www.facebook.com/onstaforsamling http://twitter.com/#!/onstaforsamling

Församlingsexpedition 40 41 00Fax 40 41 05Rönnby Kyrk-Center 33 06 74Vaktmästeri 40 41 02

Jerker Alsterlund, kyrkoherde 40 41 10Sara Hillert, präst 40 41 14Stina Pejmo Lundin, präst 40 41 18Susann Senter, kontraktsadjunkt 40 41 21Per Wilder, präst 40 41 16Bo Hildingsson, diakon 40 41 11Mia Andersson, försmalingspedagog 40 41 15 Carita Carlsson, församlingspedagog 40 41 07Inga Lena Paulsson, församlingspedagog 40 41 17Sofia Svensson, vik. kyrkomusiker 40 41 20Karin E Aase, kyrkomusiker 40 41 20Helena Aronsson, organist 40 41 13Jan-Erik Eklund, kyrkomusiker 40 41 19Ibrahim Acar, kyrkvaktmästare 40 41 02Eva-Lena Eriksson, kyrkvaktmästare 40 41 02Margareta Carlsson, församlingsvärd 40 41 01Åsa Rask, kyrkoassistent 40 41 00

Mailadresser: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se(utom margareta.a.carlsson@svenskakyrkan.se)

någon att prata med i glädje och sorg Du vet väl att din församling erbjuder möjlighet till enskilda samtal? Kontakta församlingsexpeditionen eller någon präst eller diakon direkt för att komma överens om en tid.

ÖnStA GRytA KyRKA ÖPPEn FÖR BESÖK oCH LJuStänDnInG VARDAGAR 8–16, FREDAGAR 8–12 oCH I SAMBAnD MED GuDStJänSt

VäKoMMEn In VARDAGAR LäSA oCH FIKA En tRAPPA uPP!

Vill ni dÖpa ert barn? Vill du själV bli dÖpt?Önsta församling erbjuder generösa doptider. I hem-met eller i någon av våra kyrkor. På helgerna finns det särksilda doptider. även under vardagarna finns det möjlighet att döpas. Kontakta församlingsexpeditionen för mer information.

Dopkaffe eller MinnesstunD?Du känner väl till att församlingen gärna hyr ut Mariasalen i Önsta Gryta kyrka och sam-lingssalen på Rönnby Kyrk-Center.

Jag har en bra relation till en imam (en ”präst” inom islam) här i staden. Vi brukar träffas varje år i Önsta Gryta kyrka för en gemensam fredsmanifestation på fn-dagen, dit vi bjuder in alla skolor på området. Vi vill visa att vi kan stå där sida vid sida och hålla sams. Vi pratar om hur mycket vi har gemensamt. De flesta människor oavsett tradition vill ha ett tryggt liv för sig själva och för sina kära.

Inom Svenska kyrkan har en debatt startat om hur identitetslösa vi är som kyrka, att vi utplånar vår identitet om vi samverkar med andra och inte står upp för det vi tror på. Vi behöver stärka vår identitet. Det låter självklart att vi måste stärka vår identitet, men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka: Vad är det som gör att man när-mar sig människor med annan kulturell bakgrund? är det verkligen för att man känner sig identitetslös? är det inte snarare tvärt om? om man är trygg i sig själv och vad man tror på, så är det inte så hotfullt att möta människor som tänker delvis annorlunda.

Min identitet vacklar inte för att jag möter människor som inte är precis som jag. Det kan till och med berika mig. om man däremot höjer upp sin röst för att vi ska stärka vår identitet som kyrka genom att inte samverka med vissa människor (till exempel imamer) så undrar jag om man inte stärker ”rädslan för det annorlunda”, snarare sin egen identitet. För mig fungerar i alla fall ”tryggheten i vad jag själv tror på” så att jag inte blir lika rädd för människor som, ur mitt perspektiv, verkar annorlunda. trygghet gör alltså att jag vågar möta människor från andra traditioner. Det är inte otryggheten och rädslan som driver mig till det. Däremot kan jag förstå vad människor menar när man ropar efter att ”Kyrkan borde stärka sin egen identitet och tro”. Man gör sig till en talesman för många men det som driver en (tror jag) är ens egen längtan- det vill säga ”jag borde stärka min egen identitet och tro”.

Det kan behövas ”andrum” för att hitta sin egen tro och identitet, men det betyder inte att vi ska sluta samverka med andra.

Så hur ska jag reagera på de vindar som verkar blåsa? Ska jag sluta samverka med imamen? Hur skulle eleverna uppfatta det? Jag tror jag tar Jesus som ett föredöme. Han var aldrig rädd för att möta människor oavsett vilka de var. Han såg människan i var och en. Men jag vet att han redan på sin tid blev hårt kritiserad för det. Det vittnar evangelierna om. Det är lättare att stå ut med kritiska röster om man själv känner sig trygg i sin tro.

Jerker Alsterlund

Varför är vi rädda för det vi inte känner igen?

Du som läser och har läst församlingsbladet tidigare har nog inte undgått information och upplysningar om landet Burma. Önsta församling har deltagit i insamlingsprojektet ”utbildning som räddar liv” som avslutades i maj i år. resultatet av insamlingen blev goda 127 102 kronor och 50 öre.

Svenska kyrkan på nationell nivå har ett stort antal pro-jekt på gång runt om i hela vår värld. Projekt som Sven-ska kyrkans församlingar i vårt avlånga land kan stödja. Utvecklingssamarbete, Katastrofinsatser, Information och påverkan, Insamling och Administration. under dessa huvudrubriker fördelas medlen som samlas in till det internationella arbetet ute i världen. Den största procentsatsen- 58 procent av insamlade medel går till utvecklingssamarbete- och 3 procent är administrativa kostnader.

Önsta församling har en arbetskrets som leds av Barbro nygård. I arbetskretsen sker mycket praktiskt arbete. Det sys, virkas och vävs med mera . Allt som på olika sätt produceras säljs vid basar eller andra försäljn-ingstillfällen. De till-verkade alstren kan också bli populära vinster till lot-terier. Det internationella arbetet i församlingen planeras och organiseras genom en internationell grupp med både frivil-liga och anställda. är du intresserad av att vara med och påverka och driva det internationella arbetet vidare i församlingen är du välkommen att vara med.

I Burma arbetar Svenska kyrkan både med hjälp vid akuta katastrofer och med långsiktigt arbete för att bygga upp landet. Arbetet med att utbilda människor i katastrof-beredskap har varit mycket uppskattat och framgångs-rikt. Befolkningen i de 50 byar som fått utbildningen känner sig tryggare och bättre rustade vid en kommande

cyklon, lik den som drabbade landet 2008. nu går arbetet över i nästa fas, som handlar om långsiktig och hållbar utveckling, för dem som bor i utsatta och fattiga områden.

Önsta församling satsar perioden sommaren 2011 till sommaren 2012 på projektet ”Fattigdomsbekämpning på Burmas landsbygd”. Vi kommer att stödja det fort-satta arbetet för Burmas fattiga folk ute i byarna. I det projektet har byborna fått utbildning i jordbruk och grönsaksodling. Daw yin Htay har fått möjlighet att gå utbildningen hon och hennes grannar har nu börjat så grönsaker i sina trädgårdar. De behöver inte längre köpa sina varor utan kan istället använda sina pengar till att låta sina barn gå i skolan. På olika sätt sker det en utveckling och framtiden kan se något ljusare ut.

Barn och ungdomar är viktiga för framtiden. I Sverige hoppas jag vi förstår det också. Vi behöver på alla sätt skapa en god grogrund för våra barn och ungdomars uppväxt och kommande framtid som vuxna. ungdomar-na på Burmas landsbygd behöver få vara med i den utvecklingsprocess som är igång där. Byborna berättar att de unga varit med och prioritera att en väg upprät-tats mellan deras by och en annan. Vägen gör det lättare att förflytta sig, inte minst under regnperioden. Vägen har underlättat på många sätt. Skapat arbetstillfällen, blivit en sammanlänkande faktor för flera byar och ett bevis på handlingskraft att gott resultat kan uppnås om man hjälps åt i planering och genomförande.

Önsta församling har hittills samlat in 39 798 kronor under den nya insamlingsperioden. Vi ser med glädje fram emot nya insamlingsinsatser under hösten. Alla som vill kan vara med och stötta Önsta församlings interna-tionella arbete. Vi vill rikta ett särskilt tack till de företag som sponsrat trallsångskvällarnas lotterier med vinster.

Internationella Gruppen i Önsta församling genom Bo Hildingsson, diakon

Önsta församlings insats för burmas folk 2011-2012

Foto

: Eva

Ber

glun

d/IK

ON

“är du intresserad av att vara med och påverka och driva det internationella arbetet vidare i församlingen är du välkommen att vara med”.

”om jag skulle fira mässa…skulle jag ta med mig en låda med två marsvin och presentera dem för barnen innan kyrkklockorna kallar till samling. Jag skulle berätta om marsvinens liv, om kärleken mellan honan och hannen, om ungarna som föds och om den stora glädjen. om oro när någon blir sjuk och om sorgen ifall någon av dem skulle dö. lådan med marsvin är också en liten bild av livet på jorden, tänker jag.”

Så säger ulf nilsson som förklaring till varför han skrivit sånger och texter till gudstjänst för både små och stora, en gudstjänst som kallas En ängel vid din sida och som handlar om barn och djur, liv och död. ulf är kanske mest känd som barnboksförfat-tare till Lilla syster kanin och Adjö, herr Muffin.

Jag tänker på hans ord när jag hör radio på söndagsförmiddagen och berättelsen om ett marsvin som dött. och hur radiopra-tarna där kallar det för ’den eviga sömnen’ och skojar om sitt språkbruk allt för att skydda barnen för det som heter död. och det finns många exempel på det, hur vi vuxna skriver om för att lindra för barnen. Att somna in, att gå till den eviga vilan, att ha rest långt bort, osv. Det vi glömmer är att orden bara skapar oro för barnen som ska försöka placera in det så helt annorlun-da som hänt. Många exempel finns på det som blir följden; kan jag dö om jag somnar? om mamma har rest bort långt härifrån, när kommer hon då tillbaka? Försvinner jag om jag vilar?

Jag återkopplar till ulf nilssons ömsinta bilder om att faktiskt vara konkret och varm, och ärlig. Att vara död är att vara död. Så ofattbart definitivt att det måste få sitt rätta ord. Det är bra om barn får begrava döda fåglar ner i marken. Så blir det naturligt att det också hör livet till. Gärna med respekt och känslan av att göra fint. Precis som vi alla behöver begrava, stanna till och göra så fint vi kan, på vårt sätt. Döden är en del av livet. För oss alla så outhärdligt definitivt, i stunder. Men som ändå måste delas. Minnas. och pratas kring när min-nena kommer tillbaka. Gärna ha en särskild plats för tanken. oavsett det är en begravnings-plats, en vacker plats, eller en hylla tillägnad därhemma.

För barn får det ofta sin särskilda plats i leken. Bilden av tje-jen som miste sin mamma när hon var två år gammal och som sjuåring ska börja skolan. och allting blir kaos. Elisabeth Cleve, Erikastiftelsen, som jobbat med barn med erfarenhet av död, ser henne leka och bygga järnväg på golvet. Bommen är nere, tåget kan inte komma framåt. Hur tjejen än försöker. nej, bilden är anspråkslöst tydlig. Hur ska man veta vägen utanför sig, när man i sitt inre har stort eller litet kaos. Den som stått vid sin egen garderob och tänkt att ”jag har inga kläder att ta på mig” (fast garderoben är full!) vet hur det känns. Hur ska man kunna välja när man inte får ordning på hur man mår eller vad som förväntas av en.

Självklart kan man leka bommar på järnväg utan att ha kaos inom sig. Men när Elisabeth Cleve berättar om sitt möte med sjuåringen, är den en ömsint berättelse. när skolan börjar och allt blir kaos, kommer gamla erfarenheter fram. och den som mist sin mamma som liten, behöver få berätta det på sitt eget sätt. Erövra både bilder och språk. Precis som vi vuxna. när vi är med om påfrestningar, är det nära till hands att vi mal ner de försvar vi tidigare byggt upp och som gjort att vi klarat svårig- heterna. och så får vi ta hand om både det gamla och det nu-

varande. Många gånger blir det till välsignelse. Den som varit på begravning och varit nära anhörig, vet hur nära minnena kom-mer av tidigare begravningar, kanske gamla sorger efter syskon och föräldrar eller tidigare kamrater. Så får det ta plats samti-digt. Minnena följer oss och inte bara som svåra, utan ofta som en kunskap, som gör oss lyhörda för andra också, och för hur varsamt vi behöver dela både liv och död. Eftersom båda finns.

”Hur länge ska hon vara död?” frågar sjuåringen när hon fått för-troende att prata. Ingen har sagt det till henne med klarspråk. och tanken att aldrig få se sin mamma har hittills varit alltför obarmhärtig att ta in. Alla andra har ju en mamma. och det är ganska dumt av en mamma att gå och dö. Ja, precis så är det. Precis så att vi ibland kan bli arga på dem som dör. och den ilskan behöver vi. Man måste inte finna sig i allt. Men man måste få sörja det när det kommer ändå.

Ska man tänka kring barn och sorg, så ska man tänka sunt förnuft. Ibland är bilderna konkreta, ibland är de diffusa. Barn har ofta en förmåga att sätta ord på vad de själva kän-ner. och det är alltid det bästa. Det sämsta är när vi vuxna inte vågar möta barnens direkthet. Som om vi kunde mildra. Det kan vi inte. Vi kan skapa förvirring, vi kan skapa oro, men också trygghet. Vem som helst kan dö. Ja. Men det är inte troligt just nu. och så länge vi har varandra, så får vi hjälpas åt. Vad händer när man dör? Var är mamma nu? Det är helt ok att svara: Jag vet inte. En del tänker så här, i kyrkan tänker man så här… Hur tänker du?

och en sak till. Låt barnen få följa med på begravningen! om barnen själva vill. om vi vuxna ”skyddar dem” från begrav-ningar, så blir fantasin om vad som händer där, så mycket värre och kusligare. ” Vad är det som är så hemskt så jag inte får följa med? ” och så får barnen stanna hemma, istället för att se att vuxna också kan gråta, vuxna kan också ha det svårt, men livet blir bra igen ändå. Dessutom vet vi att barn tar in det barn kan, allt utifrån ålder och erfarenhet. Så får vi stora som små, göra gemensam sak: Låta tårarna komma, torka dem, och skratta åt de goda minnena som också finns. Kanske redan i kyrkorum-met, kanske senare därhemma eller med andra på samlingen efteråt. .. Får man sörja, kommer det glada också tillbaka.

Sara Hillert

hur länge ska hon vara död?

Foto

: Mag

nus A

rons

son

“alla andra har ju en mamma. och det är ganska dumt av en mamma att gå och dö”.

Svensk Marsvinspsalm nr 1:

”Det finns någon som tar dig i sin hand, som bär dig stilla till mandelträdens land,

som ger dig mat på en maskrosäng, som bäddar ner dig i sin svala säng.

Det är sant och visst, det är sant och visst, att du ska bäddas ner till sist.

Att få somna i frid, det passar ett litet marsvin med trötta tassar.

Du får möta de små lilla vän, alla kommer till slut hem igen.

Det är sant och visst, det är sant och visst, alla kommer de hem till sist.”

ur En ängel vid din sida

När vi har pratat klart tittar Ronja på mig och frågar:-Varför sa ingen att hon skulle vara död så länge? Det är aldrig nån som har sagt det.-Dom trodde att du visste det. Men hur skulle du kunna veta det? Det vet man inte när man är liten.-Det var jättedumt att dom inte sa det.-Ja, det var det, men det är till och med svårt för vuxna att riktigt förstå att nån har dött för alltid.-Hur länge ska hon vara död? Frågar Ronja, men det låter mest som en retorisk fråga, bara för säkerhets skull.-När man är död är det för alltid. En mamma som är död kommer inte tillbaka. Så är det jämt.-ja, jag trodde väl det, suckar Ronja.

ur Hur länge ska hon vara död? Av Elisabeth Cleve

Så läggs han försiktigt i en kartong med mjuk och vacker mossa i botten. Och bredvid honom de saker han älskade mest: Ett litet marsvin i lera…en teckning…lite mandel och knäckebröd… Nu grävs ett hål i jorden i ett hörn av trädgården. En fågel sjunger en sorgsen visa… Många sör-jande gråter vid Herr Muffins grav. Det är en sorglig händelse i Sveriges land. Kanske ska kungen komma och drottningen. Kanske ska begravningen sändas direkt i tv och radio. Kanske. Ett vackert kors och många blommor. Kransar och maskrosor till herr Muffin med orden ”Tack för allt”. En pappa säger: ”Det var med sorg och bestörtning vi fick budet om herr Muffins bortgång”. En tår i ett öga. Alla gråter. En flicka spelar ”Härlig är jorden” på blockflöjt. Några barn sjunger den enda sång de kommer på just nu. ”Ja, må han leva, ja, må han leva…” Och sedan sjunger de en riktig psalm.

Ur Adjö , herr Muffin Av Ulf Nilsson

“Adjö, Herr Muffin!” av Ulf Nilsson

“Hur länge ska hon vara död?” Av Elisabeth Cleve.

LÄSTIPS:

fokus på

barn och sorgAllA Helgons dAg kl. 11:00

i korsets kapell Hovdestalund.

Önsta församlings körer för barn och vuxna sjunger delar ur

”en ängel vid din sida” av leif nahnfelt & ulf nilsson.

Foto

: Lot

ta S

undb

erg

-Att växa som människa just när själva ens människo-värde sätts ifråga. Detta är i mina ögon den största segern över hat och förtryck, en magnifik motstånd-shandling. Så säger Anita Goldman som inledning till sina tankar kring ”Ljusbärarna”, boken som handlar om de människor i livet som övervinner de svåraste bak-slag och olyckor och förvandlar motgångar till tillgån-gar. Sådana porträtt av människor är viktiga att plocka fram ur glömskan.

Det händer alltför sällan i en värld som så sensationellt vältrar sig i det fruktansvärda och det makabra. oavsett det gäller underhållningsindustri, kvällspress eller nyhetsrap-portering. Godhet anses inte intressant. All den godhetens handlingar som dagligen utförs av föräldrar gentemot barn, barn gentemot föräldrar, vårdande yrkesmänniskor gentemot patienter, hjälparbetare gentemot svältande och behövande, lärare gentemot elever, brandmän och ambulansförare, ak-tivister av olika slag för fred, mot förtyck, miljöförstöring. Ja alla dessa kärlekens och godhetens handlingar som i detta nu, när jag skriver och när ni läser, menar Anita Goldman, utförs av miljontals människor världen runt- allt detta tas för givet.

Varför handlar människor gott? Varför är de beredda att ge av sin tid, sina ekonomiska tillgångar, riskera säkerhet, hälsa och ibland till och med livet för att hjälpa sin nästa? Varför är det så många som insisterar på att välja godhet över ond-ska, ljus över mörker? Dessa människor som alltför sällan blir debatterade, och analyserade i vår kultur. Själv är Anita Goldman rädd för att hennes läsare ska döma ut hennes resonemang som ”flummigt”. tidigt i livet engagerade hon sig inom den yttersta vänstern och har alltid haft svårt för det hon kallar ”andligt snack”. Men idag handlar hennes böcker och hennes debattinlägg om människor som lever ett full-ständigt engagerat liv; tar sin passion för Gud och för den andliga upplevelsen och sina medmänniskor på fullt allvar – och handlar därefter. och hon är noga med att säga att de flesta av oss nog längtar efter något som är större än vi själva är, något som vi kan uppgå i och tillhöra. Det handlar alltså inte om beundran inför helgon, det handlar om att se hur ljuset inom oss kan vara starkare än omstän-digheterna omkring oss. - Jag tror att om vi tar vårt eget allvar på allvar och ger vår själ dess rättmätiga plats i vårt liv – då blir vi aktiva, det blir ljusare omkring oss och värmen sprider sig.

om andlighet och modernitet, om människor som tagit ljuset inom oss på fullt allvar, handlar talarkvällen inför Allhelgona-helgen om. Själv har Anita Goldman tagit sin egen dröm på allvar, skapat det hus som rymmer både henne, hennes böcker, familj och vänner till fullo. Ett hus där kurser ges om skrivande, där Skrivarpensionatet är fulltecknat. ofta i kulturellt utbyte med Årdala kyrka strax bredvid. Men den 26 oktober, gästar Anita Goldman oss, i Önsta Gryta kyrka! Sara Hillert

Anita Goldmantalar i Önsta gryta kyrka

26/10kl 18:30fri entré

författare, journalist, fredsaktivist….

Foto

: DN

-Bild

gudstjänster hösten 2011

allhelGonafiranDe på hoVDestalunDs kyrkoGårD

söndag 9 oktober kl. 19:00 framför Önsta Vokalensemble A.Vivaldis “Gloria” i Önsta Gryta Kyrka. Medverkar gör förutom kören, Monica Stark-Hesselgren, alt; Karolina Aronsson, sopran; Klaas Vleugels, violin; Fredrik Malmström, violin; Jerker Alsterlund, cello; Leif Hesselgren, orgel; under ledning av Helena Aronsson.

söndag den 2 oktober kl. 19:00 går under temat ”änglarna”, och då bjuder Veni Vidi Canti tillsammans med ackompanjerande musiker på gospelmässa i Önsta Gryta kyrka. Sofia Svensson, musikalisk ledare. Sara Hillert, präst.

söndag 16 oktober 16:00 sjunger barnkören Solstrålarna sjunger i familjegudstjänsten på Rönnby Kyrk-Center. Sofia Svensson & Mia Anders-son, musikaliska ledare.Stina Pejmo Lundin, präst.

söndag 30 oktober 11:00 blir det Folkmusikmässa i Önsta Gryta Kyrka. Rönnby-Stämmorna, spelmän och solister framför sånger av bl.a Susanne Bågenfelt & Åsa Jinder.Samma dag i Rönnby Kyrk-Center 16.00 får vi lyssna till fina och tänkvärda sånger av ted och Kenneth Gärdestad med Sång-gruppen Hiss-dur och instrumentalister.

Fredag 4 november

15:00- 19:00 möjlighet till ljuständning och stillhet.

Det finns en väg till himmelen 16:00 Agnetha viker, orgel. Kajsa Bengtz, präst.

stillA sKönA AftontimmA 18:00Cantate Domino. Agnetha viker, körledning och piano. Joan Donkin, präst.

lördag 5 november

en ängel viD Din siDA- 11:00sönDAgsguDstJänst. önsta församlings körer medverkar.

när löven fAller- musiKAnDAKt 13:00Lina Alsterlund och Sofia Karlsson, sång.

musiiKKihArtAus / 14:00 musiKAnDAKt meD finsKA försAmlin-gen Det finns en väg till himmelen 15:30Agnetha viker, orgel. Kajsa Bengtz, präst.

stillA sKönA AftontimmA 16:30Cantate Domino. Agnetha viker, körledning och piano. Kajsa Bengtz, präst.

Kom närA 18:00Damkören salig Blandning. markus Jonsson, dirigent och organist.marianne olofsson , präst.

musiKAnDAKt - violonCell 19:00Jerker Alsterlund, cello. mässA - ett lJus lyser i mörKret 20:00Karolina Aronsson, sång.

Varje Vecka i Önsta gryta kyrka: onSDAGAR 08:30 Gemensamt pass i ute-gymmet 09:00 Frukost i Mariasalen 09:30 Morgonmässa

toRSDAGAR 18:30 Veckomässa

s:t DAviDs kapell

öppet lördag 15:30-20:00

ljuständning och stilla musik.

KAffeservering hela lördagen från kl. 10:00.

Korsets KApell- öppet hela fredagen

och lördagen för ljuständning, andakt

och gudstjänst.

Önsta gryta kyrka 2 oktober GoSPELMäSSA 19:00Den helige Mikaels dag Veni Vidi Canti Sara Hillert9 oktober MuSIKGuDStJänSt 19:00tacksägelsedagen Gloria av A. Vivaldi Önsta Vokalensemble, solister, musiker Jerker Alsterlund16 oktober SÖnDAGSMäSSA 19:0017 sön e tref Sara Hillert23 oktober FAMILJEGuDStJänSt 11:0018 sön e tref ung ton & ung not sjunger Susann Senter30 oktober FoLKMuSIKMäSSA 11:0019 sön e tref Rönnby-Stämmorna + Spelmän Sara Hillert5 november ALLHELGonAFIRAnDE på HovdestalundAlla helgons dag Se separat program nedan.6 november MInnESGuDStJänSt 19:00Sön e Alla helgons dag Helena Aronsson, sång. Jerker Alsterlund & Per Wilder13 november SÖnDAGSGuDStJänSt 11:00Sön före Domssöndagen Susann Senter 20 november SÖnDAGSMäSSA 11:00Domssöndagen Sara Hillert 27 november SÖnDAGSGuDStJänSt 11:001 i Advent Veni Vidi Canti Jerker Alsterlund

rÖnnby kyrk-center

2 oktober SÖnDAGSGuDStJänSt 16:00Den helige Mikaels dag Sara Hillert16 oktober FAMILJEGuDStJänSt 16:0017 sön e tref Solstrålarna Stina Pejmo Lundin30 oktober SÖnDAGSGuDStJänSt 16:0019 sön e tref med ted Gärdestads musik Sara Hillert5 november ALLHELGonAFIRAnDE på Hovdestalund Alla helgons dag Se separat program nedan.13 november SÖnDAGSMäSSA 16:00Sön f Domssöndagen Stina Pejmo Lundin27 november SÖnDAGSGuDStJänSt 16:001 i Advent med adventsmusik Rönnby-Stämmorna, instrumentalister. Jerker Alsterlund

sAmtAlA meD präst eller diakon

om livets allvar och evighetens hopp.

en kläd–swap för innebär att man tar med sig några av sina kläder och byter dem mot andra kläder. Den här gången handlar det om vuxenkläder (dam- och herrkläder) och inte barnkläder. Kläderna ska vara i gott skick och inte utslita eller urtvättade. Istället kan det vara ett plagg som blivit hängande i garderoben ett tag för att det inte passade, var i fel färg eller fel storlek. Vi tar emot dina kläder och du får ett kvitto på hur många plagg du lämnat in. Sedan hänger vi upp alla kläder och du kan gå och titta på de kläder som redan hänger där eller gå och fika våra hembakade kakor- som naturligtvis är bakade med Fairtrademärkta varor- och dricka lite kaffe eller te. titta sedan en gång till och se om du hittat något nytt som kommit in!

Detta pågår i tre timmar och man kan förutom byta kläder och fika se på en film, läsa en bok eller tidning. när du är nöjd tar du dina kläder till utgången och visar upp det kvitto du fick när du kom. Sen går du hem men dina nybytta kläder och vi hoppas att dessa plagg får ett nytt hem och en ny glad ägare.

Denna kläd-swap är dessutom församlingens sätt att bjuda in till det årliga evenemanget fairtrade Callenge, ett fika med fairtrade-märkta produkter som äger rum i hela norden som samtidigt är en tävling om vilket land i norden som kan få flest fikagäster som fikar med fairtrade-märkta varor.

Vi tar inte betalt för klädbytet men fikat kostar lite grann och pengarna går till Församlingens hjälparbete i Burma, genom Svenska kyrkans internationella arbete.

KLÄD-SWAP

Önsta församling har valt att bli en Församling för Fairtrade, vilket bland annat innebär att vi väljer varor som är märkta med Fairtrade före andra varor när det finns och är möjligt.

Fakta om Faritrademärket: •Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina ar-bets- och levnadsvillkor. •odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor •Fairtrade-premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet. •Bar-narbete och diskriminering motverkas. •Demokratin och organisationsrätten främjas. •Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter att välja ur, bland annat kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice/läsk, ris, quinoa, glass, socker, kryddor, nötter, snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, blom-mor, sportbollar, och produkter som innehåller Fairtrade-certifierad bomull. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade är vårt inter-nationella namn för de värden som också representeras av och förmedlas genom namnet Rättvisemärkt.

Vi är några stycken i Önsta församling som vill bilda en musik-grupp för att träffas och spela, umgås och ha kul. Du kan spela basfiol, flöjt, dragspel... Ja, vad som helst. Meningen är att gruppen kan öva en gång i veckan och någon gång spela upp i någon samling eller gudstjänst. Du be-höver ej vara någon mästare på ditt instrument.

Jan-Erik Eklund, kyrkomusiker jan-erik.eklund@svenskakyrkan.seeller Gunda Svanström

Ny musikgruppÖNSTA GRYTA KYRKA

Öppet hus för barn och föräldrar (öppen förskola för alla åldrar)torsdagar 11:30-15:30 Fredagar 9:30-12:00(stängt: v 44)

Babyrytmik (alla välkomna - ingen anmälan behövs)Fredagar kl. 10:00-10:45vecka: 36, 39, 40, 41, 43, 45, 46, 47, 48 (ej v. 37, 38,42, 44)

Öppet fritids (åk 1-6)tisdagar 14:00-17:00 under skolterminen

pysselgrupp (åk 1-6)tisdagar 15:00-16:30

Barn - hösten 2011RÖNNBY KYRK-CENTER

Öppet för barn och föräldrar i rönnby kyrk-Center (öppen förskola för alla åldrar)tisdagar 9:30-12:00Rönnby Kyrk-Center(stängt: v 44)

Faritrade-Fika och Kläd-Swap onsdagen 19 oktober 17:00-20:00 Önsta Gryta kyrkas övervåning.

Så här gör du:1. leta i din garderob. ta ut de plagg du inte använder mer men som fortfarande är oKej. vi tar emot damkläder/tonårskläder/ herrkläder och väskor! Däremot tar vi inte emot strumpor, underkläder, reklamtröjor eller badkläder. Kläderna ska vara fräscha och fina dvs inte urtvättade eller sönderslitna. 2. ta med dig dina plagg till oss i kyrkan. ta gärna med dig en eller flera av dina vänner också, så kan ni ha kul och fika tillsammans. Du lämnar plaggen till den som står och tar emot kläderna. Då får du ett kvitto på hur många plagg du har med dig. 3. leta bland alla inlämnade plagg och se om du hittar något du är intresserad av. Ta en liten fika stund i vårt Faritrade Café och vänta på att det ska komma in flera plagg. Du kan även se på en film i någon av lokalerna!4. när du hittat så många plagg som du lämnat in och känner dig nöjd går du till kassan där du helt enkelt visar upp dit kvitto och dina val så att vi ser att det stämmer!5. gå hem nöjd och känn att du har förnyat din garderob utan att du lagt ut ett enda öre och samtidigt gjort nytta för miljön genom att inga nya plagg har tillverkats.