Nr 178 OKTOBER – 2011

25 OKTOBER – 2011RAPPORT OM LÄKEMEDEL

I N N E H Å L L25-26 Nya antikoagulantia är effektiva vid förmaksflimmer – men Waran gäller fortfarande som förstahandsmedel

26 Biverkningsrapportering

27 Blå-gröna kortet!

27 Mellansvenskt läkemedelsforum 1-2 februari 2012 i Västerås

28-30 Kan vi minska antibiotikaför- skrivningen?

30 Influensasäsongen 2011-2012

31 Nya medarbetare och nya lokaler

31 Läkemedelsinformation på våra villkor – Antibiotika – till vem? När kan jag låta bli?

32 Läkemedelsboken 2011-2012

32 Ny utgåva av FAS UT

LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Läkemedelskommitténshemsida:www.orebroll.se/lakemedel

LayoutTomas Müller Tel. 0581-884 47

Tryck och distribution:Strands Grafiska i Norden AB Box 145, 711 23 LindesbergTel. 0581-838 80 (vx)www.strandsgrafiska.seinfo@strandsgrafiska.se

341 321Trycksak

Arbetsutskott förläkemedelskommittén:

ÖverläkareMaria Palmetun Ekbäck

ÖverläkareMårten Prag

ApotekareLeif Kronberg

InformationsläkareGunnar Carlsson

ApotekareMagnus Olsson

ApotekareSara Fors

Redaktör:ApotekareBirgitta Lernhagee-post:birgitta.lernhage@orebroll.se

Adress:LäkemedelskommitténUniversitetssjukhuset701 85 ÖREBROTel. 019-602 23 10Fax 019-602 35 10

Text: Espen Fengsrud och Kjeld Christensen, Kardiologkliniken, USÖ

Nya antikoagulantia är effektiva vid förmaksflimmer – men Waran gäller fortfarande som förstahandsmedelBakgrundFörmaksflimmer (FF) är den vanligaste behandlings-krävande hjärtarytmin. Förekomsten ökar med stigande ålder, 8-10 % av befolkningen över 80 år har FF, vilket motsvarar ca 150 000 patienter i Sverige.

FF ökar risken för trombosbildning i vänster för-maksöra. Senare embolisering kan orsaka stroke eller systemisk emboli. FF har visat sig ge en femfaldigt ökad risk för stroke och fördubblad mortalitet på sikt. För att minska risken för stroke behandlas många patien-ter med antikoagulantia i form av warfarin (Waran) varvid strokeincidensen reduceras med 65 %. Största problemet är dock att mindre än hälften av patienterna med FF behandlas med antikoagulantia enligt gällande riktlinjer.

Dabigatran (Pradaxa)Dabigatran är en direkt trombinhämmare som har fun-nits tillgänglig sedan 2009 med indikationen profylax mot venös tromboembolisk sjukdom vid knä- och höftledsplastik.

Läkemedlet har nyligen registrerats på indikationen profylax mot tromboembolier hos patienter med FF med ytterligare minst en riskfaktor för stroke utifrån resultatet av RE-LY studien (NEJM 2009). Detta var en randomiserad non-inferioritystu-die med drygt 18 000 patienter. Medianuppföljningstiden var två år. Patienterna randomiserades till dabigatran 110 mg eller 150 mg två gånger dagligen, jämfört med warfarinbehandling, med målvärde 2-3 för INR (PK).

Primärt effektmått i studien var förekomst av stroke eller systemisk embolisering. För den lägre dosen dabigatran sågs ingen skillnad i primärt effektmått jämfört med warfarin, men lägre blödningsrisk. Den högre dosen dabigatran visade statistisk signifikant reduktion i kardioem-

bolisk stroke jämfört med warfarin och blödningsrisken var jämförbar. Trend mot ökad risk för hjärtinfarkt fanns i dabigatrangruppen vilket också observerats för en annan direkt trombinhämmare, bivalirudin (Angiox).

Det är betydelsefullt med warfarinbehandlingens kva-litet. Ett mått på detta är ”Time in therapeutic range” (TTR), med ett INR-värde på 2-3. I denna studie var TTR i genomsnitt 64 %. Detta är ungefär som i tidi-gare warfarinstudier. I Sverige var TTR 77 %. En sub-gruppsanalys visade ingen skillnad i primärt effektmått mellan dabigatran och välinställda warfarinbehandlade patienter med TTR > 72,6 %.

Ett problem med dabigatranbehandling är att ingen specifik antidot finns vid blödning, dock har en anti-kropp testats i djurmodell. Aferes och dialysbehandling har prövats. Man har förespråkat användning av faktor-koncentrat (Confidex) men inga studier finns. Kliniskt har dock patienter som överlever en blödningskompli-kation oftare en bättre prognos än patienter som över-lever det akuta stadiet av en stroke. Ett annat problem är vid elkonvertering då inget tillförlitligt test finns för kontroll av patientens compliance. Dokumentation saknas hos patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion (eGFR<30ml/min).

fort sid 26 >>

26 OKTOBER – 2011RAPPORT OM LÄKEMEDEL

>> från sid 25

Rivaroxaban (Xarelto) och apixaban (Eliquis)Rivaroxaban och apixaban är direktverkande faktor Xa-hämmare och är godkända på indikationen profylax mot venös tromboembolisk sjukdom vid knä- och höftledsplastik.

Resultat av fas III-studier beträffande trombosprofylax hos patienter med förmaksflimmer har presenterats för båda läkemedlen, men inget av prepa-raten har ännu fått denna indikation godkänd. Studierna är ROCKET AF (rivaroxaban) och ARISTOTLE (apixaban).

ROCKET AF med 14 000 patienter visade ingen statistisk signifikant skillnad jämfört med warfarin beträffande risk för systemisk emboli, men däremot noterades en signifikant reduktion i intracerebral blödning i riva-roxabangruppen.

ARISTOTLE var en non-inferioritystudie med drygt 18 000 patienter och en genomsnittlig uppföljningstid på 1,8 år. Patienterna randomiserades till apixaban 5 mg x 2 eller till warfarin (INR 2-3) och TTR var 66 %. Förekom-sten av stroke eller systemisk embolisering var 1,27 % per år i apixabangruppen och 1,6 % per år i warfaringruppen (p<0,001 för non-inferiority samt p=0,01 för superiority). Säkerhetsprofilen var bättre för apixaban då förekomsten av större blödning var 2,13 % per år för apixaban jämfört med 3,09 % per år för warfarin. Förekomsten av intracerebral blödning var halverad i apixabangrup-pen jämfört med warfaringruppen (0,24 % per år vs 0,47 % per år, p<0,001). Mortalitetsfrekvensen var 3,94 % i warfaringruppen och 3,52 % i apixaban-gruppen (p=0,047). Viktigt att notera är att apixaban har ett snävt terapeutiskt index (APPRAISE-studien). En arbetsgrupp för nya antikoagulantia kommer i slutet av oktober att träffas under två dagar för att utarbeta lokala riktlinjer för ÖLL. I arbetsgruppen ingår från USÖ: ordförande Clas Göran Axelsson, Espen Fengsrud, Kjeld Christensen, Peter Appelros, Thomas Kellerth, Anil Gupta, Lars Ryttberg, Maria Åström, Bengt Curman, från Lindesbergs lasarett: Peter Kragsbjerg, från Karlskoga lasarett: Vincent Carpenter, Håkan Stålhammar, från Primär-

vården: Anders Lundström och från Läkemedelskommittén Maria Palmetun Ekbäck. Vi återkommer således med mer konkreta riktlinjer och råd.

Läs även artikeln ”Nu kommer alternativen till Waran, hur gör vi?” i Rapport om läkemedel nr 174, december 2010.

På Hemostasgruppens hemsida på ÖLL s intranät som är nåbar under ”Snabbval USÖ” görs fortlöpande uppdateringar med nyttiga dokument under rubriken ”Aktuellt”.

Rekommendationer

lWarfarin är fortfarande förstahandsmedel som profylax mot trom- boembolier vid förmaksflimmer.

lInsättning av nya antikoagulantia vid förmaksflimmer ska tills vidare göras endast av specialister inom neurologi eller kardiologi.

lBehandlingsriktlinjer vid blödningskomplikationer måste utarbetas så att patienterna snabbt och säkert kan omhändertas.

lEn analysmetod för att mäta behandlingseffekt bör vara tillgänglig.

lMot bakgrund av den osäkerhet som alltid finns med nya läkeme- del bör införande och uppföljning ske på ett strukturerat sätt.

Biverkningsrapportering

Ulf Rothelius, Brickegårdens vårdcentral, Karlskoga har skickat in ned-anstående patientfall. Läkemedelskommittén sänder biobiljett som tack för det intressanta fallet.

Kvinna född 1927 med ”kolestatisk leverreaktion på Furadantin”Den 17:e mars påbörjade patienten en behandling för urinvägsinfektion med Furadantin (nitrofurantoin) tabl 50 mg, 1 tablett tre gånger dag-ligen. Patienten började den 19:e mars må illa och klaga över magont. Dagen efter såg patienten ”solbränd ut” (ikterus). Furadantin sattes ut den 21:a mars. Patologiska leverprover med ALP- och ALAT-stegring sågs vid provtagning den 23:e mars. Leverproverna har därefter succes-sivt normaliserats.

Fallet är bedömt av Biverkningsenheten i Uppsala/Örebroregionen. De anser att ett samband föreligger mellan reaktion och läkemedel. I det svenska biverkningsregistret finns sedan tidigare rapporterat 135 leverre-aktioner på nitrofurantoin som inkluderar 17 med transaminasstegring, 10 med transaminas ALP/GT-stegring samt 2 med ALP-stegring.

Rapportera läkemedelsbiverkningarAlla misstänkta biverkningar av nya läkemedel, förutom de som åter-finns som ”vanliga” i FASS-texten samtlDödsfalllLivshotande reaktionerlBiverkningar som leder till permanent skada eller långvarig funktionsnedsättninglBiverkningar som leder till sjukhusvårdlNya oväntade biverkningar och interaktionerlBiverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad

Biverkningsrapporter skickas till: Biverkningsenheten, Avd för klinisk farmakologi, Akademiska sjukhu-set, 751 85 Uppsala

Läkemedelskommittén tar även fortsättningsvis gärna emot lärorika patientfall för publicering i Rapport om läkemedel. Detta är ett sätt att sprida information kring biverkningsproblem. Skicka en kopia av Biverkningsenhetens bedömning samt en kort beskrivning av patientfallet. För besväret tackar vi med en biobiljett.

27 OKTOBER – 2011RAPPORT OM LÄKEMEDEL

Text: Mikael Rizell, ordförande i Läkemedelskommitténs expertgrupp ”Äldre och läkemedel” och medlem i Läkemedelskommittén

Blå-gröna kortet!Förhoppningsvis har ni någon gång tagit del av det gul-röda kortet ”Äldre och läkemedel”som tar upp mediciner vilka är riskabla att ge till äldre.

Nu finns det ett nytt blå-grönt kort som tar upp läkemedel som är lämpliga att i första hand välja vid behandling av äldre. Läkemedels-kommittén har utgått från symtom som är vanliga hos äldre och där ett läkemedel kan ha nytta. Begrunda den blå delen av kortet vilken tar upp vad du ska tänka på vid varje ”läkemedelskontakt” med den äldre patienten.

Läkemedelskommittén har stött och blött detta i nästan ett år och för-sökt vaska fram det viktigaste. Det är nu viktigt att få synpunkter från er – bra, dåligt, glömt något, fel val av läkemedel osv.

Den noggranne läsaren ser genast att Tryptizol finns med på både det röda och det gröna kortet. Det är en dosfråga och tät uppföljning krävs. Neurogen smärta är svårt och särskilt hos äldre som är mer biverknings-känsliga för aktuella läkemedel.

Kortet bifogas till läsarna med detta nummer av Rapport om läkemedel. Ytterligare exemplar kan beställas av Agneta Nilsson, tel 019-602 35 12, agneta.nilsson@orebroll.se

Maila dina synpunkter till lakemedelskommitten@orebroll.se för att få ett ännu bättre instrument.

Att tänka på vid läkemedelsbehandling hos äldre

l Ompröva pågående läkemedelsbehandling

l Patientens aktuella njurfunktion – räkna ut GFR

l Aktuellt blodtryck stående

l Klarar patienten medicineringen själv?

l Indikation för ApoDos? Medicinskt behov, stabil medicinering, minst tre stående läkemedel (regelbundet) som

dispenseras i dospåsarna.

Att tänka på vid läkemedelsbehandling hos äldre

förslag till behandling

Vid Vanliga sYMtOM hOs Äldre

Symtom Behandling

Kommentar

Akut smärta Paracetamol 1 g x 3 i första hand.

Vid behov tillägg av Morfin, startdos Tillägg av Forlax dospåse x 1 eventuellt

5 mg x 4 alternativt Dolcontin 5 mg x 2. i kombination med Cilaxoral.

Titrera upp morfindosen långsamt.

Långvarig smärta

Överväg alltid icke-famakologisk behandling.

Nociceptiv

Paracetamol upp till 1 g x 3 i första hand.

I andra hand tillägg av ett långverkande Tillägg av Forlax dospåse x 1 eventuellt

morfinpreparat. Börja med lägsta dos och i kombination med Cilaxoral.

titrera upp långsamt.

Neuropatisk Gabapentin 100 mg till natten.

Trötthet är vanligaste biverkan.

Titrera upp dosen mycket långsamt. OBS! Njurfunktion

Tryptizol 10 mg till natten, upp till högst Muntorrhet, konfusion och urinretention

25 mg. Titrera upp dosen mycket långsamt. är de vanligaste biverkningarna.

Mellansvenskt läkemedelsforum 1-2 februari 2012 i Västerås

Läkemedelskommittéerna i Uppsala/Örebroregionen anordnar för fjärde gången ”Mellansvenskt läkemedelsforum” - gemensamma utbildnings-dagar för läkare i regionen.

Läkemedelsforum ger möjlighet att träffa kollegor och lyssna till korta föredrag som besvarar kritiska frågor av praktiskt värde för vården med aktuell evidensbaserad kunskap. Läkemedelsforum är ej företagssponsrat

Programmets huvudrubriker är:lHjärta-kärl (Förmaksflimmer och antikoagulantia. Hypertoni. Lipider vid hjärtinfarkt.)lÄldre och läkemedel (Alzheimerbehandling – mer än piller. Läke- medel och psykisk hälsa hos äldre. Läkemedelsmottagning.)lInfektion (Clostridium difficile. Tuberkulos. Antibiotikaresistens – konsekvenser i praktiken.)lHud (Eksem-atopi. Akne. Psoriasis.)lEtik och läkemedel (Vad får en behandling kosta? När initiera res- pektive avsluta behandling?)lSmärta (Muskel-ledvärk. Annorlunda uttryck för smärta. Smärta vid livets slut.)

Anmäl dig på www.orebroll.se/lakemedelsforum senast den 9 decem-ber! Där hittar du även ytterligare information om utbildningsdagarna.

Tid: Onsdagen den 1 februari 2012 kl 8.30 till torsdag kl 15.15Plats: Västerås Pris: 1 500 kronor, (1 000 kr för en dag). I avgiften ingår kaffe, luncher samt middag.Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgiften.AT-läkare anmäler sig till Agneta Nilsson, tel 019-602 35 12, agneta.nilsson@orebroll.seDetaljerat program bifogas till länets läkare med detta nummer av Rapport om läkemedel.

Välkomna!

28 OKTOBER – 2011RAPPORT OM LÄKEMEDEL

Text: Mårten Prag och Magnus Olsson, Läkemedelskommittén ÖLL

Kan vi minska antibiotikaförskrivningen?

I Örebro län förskrev vi 332 antibiotikarecept per 1000 invånare under ettårsperioden 1 oktober 2009 – 30 sep-tember 2010. Regeringens mål är att förskrivningen skall vara mindre än 250 recept/1000 inv/år. Man hamnar då på den nivå Holland har. Om 10 % av målet uppfylls till 30 september 2011 utgår en ekonomisk ersättning. Det förefaller dock ytterst osannolikt att något landsting/region klarar detta. Oavsett detta bör, för att inte säga måste, antibiotikaanvändningen minska. Detta mot bakgrund av den resistensutveckling som sker.Vi bör alltså minska vår förskrivning generellt. Men finns det områden som särskilt bör beaktas? Skiljer sig anti-biotikavalet i vårt län från riket?

Några viktiga punkter att ta hänsyn till när det gäller antibiotikaval:

lMan eftersträvar en hög andel pcV.lAnvändningen av cefalosporiner bör minimeras eftersom de driver resistens, man kan särskilt räkna med en ökning av ESBL-producerande bakterier. Dessutom är dessa medel ofta sämre på grund av svårighet att per os komma upp i tillräckligt höga serumkoncentrationer.lAnvändningen av kinoloner bör minska eftersom de driver resistens. De är dessutom mycket svårnedbrytbara i naturen.lAnvändningen av amoxicillin/klavulansyra (Spektramox, Bioclavid) bör vara låg. Mycket brett spektrum som sällan är befogat att använda.

Den totala försäljningen 2010 av antibiotika i öppenvård (grupp J01 undantaget Hiprex/metenamin) ligger lägre i vårt län jämfört med riket 11,6 DDD/TIND* respektive 12,7 DDD/TIND. Fördelningen mellan olika antibiotika framgår av figur 1.

Vi använder en mindre andel pcV än övriga landet vilket bör ändras. Andelen pcV bör vara ännu större än rikssiffran.

Figur 1.Försäljningen i öppenvård år 2010 av olika antibioti-kagrupper i Örebro län jämfört med riket.

* DDD/TIND – definierade dygns-doser per tusen invånare och dag, ej ålders- och köns-standardiserat.

4,5

4

3,5

3

2,5

2

1,5

1

0,5

J01CE02 - pcV

J01A - tetra

cykliner

J01CF - isoxa-pc

J01CA04 - amoxicil

lin

J01M - kinolonderiva

t

J01CA08 - pivmecill

inam

J01CR - amoxi + klav

J01FF - linkosamider

J01XE - nitro

furanderivat

J01EA - trim

etoprim och deriva

t

J01FA - makrolider

J01EE - kombinatio

ner av su

lfonamider

J01D - cefalosporin

er

Örebro län n

Riket n

 

29 OKTOBER – 2011RAPPORT OM LÄKEMEDEL

Örebro län n

Riket n

2007 n

2008 n

2009 n

2010 n

2007 n

2008 n

2009 n

2010 n

2007 n

2008 n

2009 n

2010 n

 

 

16

14

12

10

8

6

4

2

2

1,8

1,6

1,4

1,2

1

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

1

1,2

0,8

0,6

0,4

0,2

0,6

0,4

0,2

2007

Örebro län

Örebro län

Örebro län

Riket

Riket

Riket

2008 2009 2010

Utvecklingen 2007-2010 för alla antibiotika, J01 exklusive Hiprex (figur 2). Minskningstakten har varit ungefär som i riket, men vi ligger totalt sett på en lägre nivå.

Förskrivningen av isoxazolylpenicilliner (huvudsakli-gen Heracillin/flukloxacillin) är proportionellt högre i Örebro län än i riket och har ökat sedan 2007. Det är oklart varför, det finns en motsvarande minskad trend när det gäller pcV. Har vi möjligen blivit mer benägna att behandla hud- och mjukdelsinfektioner med stafylokockantibiotika? (figur 3).

När det gäller penicillin med betalaktamashäm-mare (Spektramox, Bioclavid/amoxicillin och klavulansyra) får länsinvånarna mer än dubbelt så många DDD/TIND jämfört med riket. Här finns ingen rimlig förklaring och förskrivningen bör minska (figur 4).I vårt län förskrivs hälften så många DDD/TIND som i riket av övriga betalaktamer (cefalosporiner). Detta är bra och i linje med rekommendationerna.

Kinoloner, huvudsakligen ciprofloxacin - en minskning har skett både lokalt och nationellt men Örebro län ligger lite högre än riket (figur 5). Här eftersträvas en påtaglig minskning både lokalt och nationellt. Orsaken är dels ekologisk, dels miljömässig eftersom dessa substanser är svårned-brytbara. De bör inte användas vid cystiter.

fort sid 30 >>

Figur 2.DDD/TIND

Figur 3.DDD/TIND

Figur 4.DDD/TIND

Figur 5.DDD/TIND

30 OKTOBER – 2011RAPPORT OM LÄKEMEDEL

Text: Hans Fredlund, Smittskyddsläkare

Influensasäsongen 2011-2012En stor andel av svenska folket vaccinerade sig 2009 mot pandemiinflu-ensan A (H1N1) med Pandemrix-vaccinet. Detta gjordes lite olika i olika åldersgrupper men sammantaget cirka 60 % vaccinationstäckning och med högre täckning hos de yngsta och de äldsta. I Örebro län var vaccina-tionstäckningen något högre än genomsnittet. Pandemin gick snabbt över 2009 och i Sverige blev få sjuka och mortaliteten var låg. Belastningen på sjukvården var inte dramatisk, enbart ett hundratal patienter behövde inten-sivvård. Medianåldern för sjukhusvård var 26 år vilket skiljer sig helt från den vanliga säsongsinfluensan som främst brukar drabba våra äldre. Den sammanlagda bedömningen är att vaccinerandet 2009 bidrog till det milda förloppet i Sverige. Uppföljningen av immunitetsläget visar att det fortfaran-de finns en god immunitet hos stora befolkningsgrupper mot just denna typ av influensa. Detta har vi sannolikt glädje av även den kommande influensa-säsongen då det på södra halvklotet nu mest har spridits influensa A (H1N1) och då förväntar vi oss det också under vår säsong. Sen kan vi få influensa B liksom i fjol. Oftast kommer influensa B något senare under säsongen än influensa A. Det som inte är lika roligt är att barn och ungdomar under 20 år har större risk att få svår biverkan av 2009 års Pandemrix-vaccin i form av den ovanliga biverkan narkolepsi. Pandemrix-vaccinet får nu ej ges till personer under 20 års ålder. Denna biverkan verkar främst ha drabbat Sverige och Finland. Verkningsmekanismen bakom denna biverkan är ännu inte klarlagd. Säsongsvaccinerna mot influensa skiljer sig helt från Pandemrix-vaccinet som gavs 2009. Årets vaccin för Örebro läns lands-ting heter Vaxigrip och består som vanligt av tre komponenter (influensa A (H1N1), influensa A (H3N2), influensa B) vilket tycks stämma väl med de virus som nu rör sig på södra halvklotet och som vi kan förvänta oss nu under vintersäsongen.

Riskgrupperna för svår influensa som bör vaccineras

är samma som tidigare år: lPersoner från 65 års ålder.lPersoner med kroniska sjukdomar oberoende av ålder: hjärt-lungsjuk- dom, instabil diabetes, gravt nedsatt immunförsvar, kronisk lever- njur- svikt, astma med funktionsnedsättning, extrem fetma, flerfunktionshin- der hos barn.lÄven gravida som inte har skydd mot influensa A (H1N1), dvs inte har vaccinerats med Pandemrix-vaccinet, har ökad risk för komplikationer under andra och tredje trimestern och bör vaccineras med säsongsvac- cinet. Personer som ingår i riskgrupperna för att få svår influensa får vaccinationen utan kostnad i Örebro läns landsting, övriga får betala 180 kr.

>> från sid 29

Trimetoprimförskrivningen ligger något högre i vårt län än i riket. Det har varit en ganska stor minskning både hos oss och i landet. Man har från centralt håll önskat minska trimetoprimanvändningen på grund av resistensutveckling. I vårt län var 20,6 % av isolerade E coli från primär-vården trimetoprimresistenta första halvåret 2011. Man kan dock räkna med att den verkliga siffran ute i samhället är lägre, det är ju i allmänhet problempatienter som odlas, recidiv etc. Vi inom Strama-ÖLL anser därför att trimetoprim fortfarande är ett bra alternativ vid cystit, framför allt vid måttliga symtom.

Makrolider (erytromycin m fl) – Örebro län ligger lägre än riket. Detta är bra eftersom det finns flera exempel på mycket snabb resistensutveckling hos grupp A-streptokocker vid överanvändning.

Nitrofurantoin. Örebro län har tidigare varit föregångare, med en ökning av Furadantinförskrivningen på bekostnad av kinolonerna. De senaste åren används dock Furadantin mer i riket än i länet.

Hur bör vår antibiotikaförskrivning förändras?

lAntibiotikaförskrivningen bör, och kan, minskas.

lAndelen pcV bör i vårt län öka.

lAnvändningen av Spektramox/Bioclavid i länet bör minska radikalt.

lGlöm inte bort Furadantin och Trimetoprim vid cystit.

lDen totala kinolonanvändningen bör minska.

31 OKTOBER – 2011RAPPORT OM LÄKEMEDEL

Läkemedelskommittén i Örebro läns landsting har nu anställt egna apote-kare. Det är Sara Fors, Birgitta Lernhage och Magnus Olsson. Som admini- stratör är Agneta Nilsson också landstingsanställd.Vi i kommittén är mycket glada för att vi nu har egen personal och hälsar samtliga välkomna till landstinget!

Sedan 1/9 finns vi i nya lokaler i F-huset/USÖ, ingång F1 plan 2 (bredvid Arbets- och Miljömedicin). Vi bor fortfarande i ”flyttkartonger”, men plane-rar ett öppet hus när lokalerna är klara. Vi återkommer med en inbjudan via nätet.I Läkemedelskommitténs nya lokaler kommer också Läkemedelsenheten att ha en arbetsplats. Syftet är att vi ska kunna samarbeta och samutnyttja våra kompetenser på ett enklare sätt.

Vi som arbetar här är: Läkemedelskommittén: ordförande och funktionschef Maria Palmetun Ekbäck, vice ordförande Mårten Prag, informationsläkare Gunnar Carlsson, apotekare och seniorkonsult Leif Kronberg, apotekare Sara Fors, apotekare Birgitta Lernhage, apotekare Magnus Olsson och administratör Agneta Nils-son.Läkemedelsenheten: läkemedelsansvarig läkare Bengt Curman, läkemedels-controller Erik Svantesson.

Nu är det återigen dags för revidering av Läkemedelskommitténs rekommen-dationer. Arbetet har startat och kommer att pågå under hela hösten. Revide-ringen beräknas vara klar i februari och boken finns klar i mitten av mars.

Sara Fors, Magnus Olsson, Agneta Nilsson och Birgitta Lernhage är från 1 september anställda av Läkemedelskommittén i Örebro läns landsting.

Text: Maria Palmetun Ekbäck, ordförande Läkemedelskommittén ÖLL

Nya medarbetare och nya lokaler

Tema: ANTIBIOTIKA – till vem? När kan jag låta bli? Tid: Onsdagen den 7 december 2011 kl 13.15–16.30 i Wilandersalen, M-huset USÖ Lunch serveras från kl 12.30

Moderator: Hans Fredlund

Program: Programmet kommer att belysa handläggning av infektioner i öppen vård med riskvärdering – ”När ska jag låta bli antibiotika ?” respektive ”När ska jag misstänka en allvarlig infektion?” Globala och lokala trender när det gäller antibiotikaresistens kommer att avhandlas, liksom vårt förskrivningsmönster.

Programmet passar alla läkare som ordinerar antibiotika men även sköterskor, speciellt vid patientrådgivning.

Program och anmälningsblankett till utbildningsdagen kommer att skickas ut.

Du kan även anmäla dig via mail: agneta.nilsson@orebroll.se Anmälan senast 1 december. Glöm inte att ange om lunch önskas. Bekräftelse på anmälan skickas ej ut.

Välkommen! Läkemedelskommittén / Strama

>> Läkemedelsinformation på våra villkor – LIVV <<

32 OKTOBER – 2011RAPPORT OM LÄKEMEDEL

Läkemedelsboken 2011-2012Nu finns en ny utgåva av Läkemedelsboken (LB 2011-2012) tillgänglig. Bo-ken produceras av Läkemedelsverket i samarbete med erfarna läkare. Syftet med boken är att i olika terapikapitel ge producentobunden information om läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomstillstånd. Dessutom finns ett antal specialkapitel som tar upp mer övergripande aktuella aspekter om läkemedelsanvändning samt olika regelverk inom läkemedelsområdet.

NyheterBoken har genomgått en omfattande revidering och vissa kaptiel har fått nya författare. Läkemedel till barn har fått ett större utrymme än tidigare och en särskild granskning ur pediatrisk synvinkel har gjorts av samtliga terapika-pitel.

Nya kapitel som tillkommit är:lNya krav vid utveckling av läkemedel till barnlPraktiska aspekter vid läkemedelsbehandling av barnlTransplantationsimmunologi och organtransplantationerlLäkemedelsbehandling av äldre på särskilt boende och i hemsjukvårdlTrafik, riskfyllt arbete och läkemedellOlagliga läkemedellBehandling med hyperbar syrgas (HBO)

LB på internet och i interaktiv version –

www.lakemedelsboken.seFör att LB i sin tryckta form inte ska bli alltför omfångsrik, finns vissa av specialkapitlen samt alla kapitel som behandlar regelverket bara tillgängliga i webbutgåvan. Boken innehåller dock korta sammanfattningar av dessa webbkapitel.Från www.lakemedelsboken.se kan hela boken laddas ner till den egna datorn. Den interaktiva versionen innehåller länkar från t ex innehållsför-teckning och sökordsregister. Från referenslistor finns länkar till refererade tidskriftsartiklar och webbplatser.

Distribution av bokenLäkare, tandläkare och annan sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt kan erhålla boken kostnadsfritt. Läkemedelskommittéerna i landet sköter distributionen av boken. I Örebro län kan ovannämnda yrkesgrupper som ej erhållit boken beställa den från Agneta Nilsson, Läkemedelskommittén, tel 019-602 35 12, agneta.nilsson@orebroll.se

Ny utgåva av FAS UTHandboken FAS UT om att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedels-behandling har nu getts ut i en tredje utgåva. Allmänläkaren Claes Lundgren har skrivit boken på uppdrag av Läkemedelskommittén i Västerbotten.

Det är svårt att hitta tydliga råd om att avsluta läkemedelsterapier eller hur man byter till ett annat läkemedel eller en annan behandling. I handboken har Läkemedels-kommittén i Västerbotten försökt samla kunskap och erfarenheter om utvärdering och förändring av de läkemedelsterapier som ofta används i den svenska sjukvården. Expertgrupper från fjorton läkemedelskommittéer i landet har bidragit med kliniska erfarenheter och kompletteringar av det vetenskapliga underlaget.

Den nya utgåvan har utökats och innehåller 36 läkemedelskapitel.

FAS UT i digital form Inloggningsuppgifter för att nå den nya utgåvan av boken finns på http://intra.orebroll.se/fasut De som inte kommer åt intranätet kan få inloggnings-uppgifter av Agneta Nilsson, Läkemedelskommittén, tel 019-602 3512, agneta.nilsson@orebroll.se